14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 233.
mannen, emot skiftesstadgans enklaste föreskrifter, begått. Med skäl må
ock kunna ifrågasättas, huruvida det kan vara med klokheten öfverens¬
stämmande att berättiga ifrågavarande tjensteman till dylika ersättnin¬
gar; och utan att ens vilja göra den ringaste antydan derom, att sådana
fel möjligen kunna afsigtligen begås, för erhållande af en lätt förvärf-
vad inkomst genom deras rättande, torde det dock, helst i en tid då
klagan öfver minskade landtmäteriförrättningar blifvit allt mera allmän,
få anses vara mindre välbetänkt, att bestämda föreskrifter saknas om
skiftesförrättares skyldigheter uti ifrågavarande fall; och vågar jag der¬
före samt för att söka bereda jordegarne befrielse från dylika onödiga,
men ofta rätt kännbara omkostnader, vördsammast föreslå:
att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
göra framställning om sådant tillägg till Kongl. Maj:ts
nådiga stadga om skiftesverket i riket af den 9 No¬
vember 1866, att skiftesförrättare må vara skyldig,
utan någon omkostnad för skiftesdelegarne, verkställa
rättelse och ändring af sådana under förrättningen be¬
gångna fel, som uppenbarligen tillkommit af vårdslös¬
het eller misstag och som stå i strid mot skiftesstad¬
gans tydliga föreskrifter.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 29 Januari 1870.
H. Hcegermarck.
ilo 233.
Af Herr O. P. It ylande]1: Om ändring i 19 och 22 §§ af Kongl.
Förordningen den 17 Maj 1867 angående vilkoren för
bränvins tillverkning.
Bränvinstillverkningen i riket, som inbringar Statsverket 8 ä 10
millioner Riksdaler årligen, bör icke, mera än någon annan näring, ge-
15
Motioner i Andra Kammaren, N:o 233.
nona olämpliga stadgande^ försvåras, utan att Staten deraf har den
ringaste fördel- Enligt min tanke bör densamma tillgodokomma, minst
lika mycket som de öfriga näringarne, den frihet och lättnad, som för
deras bedrifvande nu för tiden i allmänhet åsyftas.
Bland olägenheter i nu gällande författning om bränvins tillverk¬
ning, som äro till stort men för tillverkaren men utan gagn för Staten,
är den: »Att bränvinstillverkaren skall vara skyldig betala skatten för
tillverkningen i länets landtränteri».
Olägenheterna härutaf tillät jag mig utveckla uti en motion, N:o 70,
vid sistlidna riksdag, och än flera kunde nu visserligen angifvas, men
då, under nämnda riksdag, Bevillnings-Utskottet tillstyrkte den ändring,
som jag nu åsyftar, och Andra Kammaren, med godkännande i öfrigt af
Utskottets förslag, beslöt återremiss endast för nödig redaktionsförän-
drmg i detsamma samt slutligen nära hälften, eller 32 mot 36, af de i
Första Kammaren afgifva rösterna voro för denna förändring, så torde nu
ingen utförlig beskrifning å dessa olägenheter vara af nöden, utan mig
tillåtas att hänvisa till ofvannämnda motion, Bevillnings-Utskottets Be¬
tänkande N:o 9 och de i Kamrarne öfver diskussionen härom förda pro¬
tokoll, samt att bär endast föreslå följande ändring i Kongl. Maj:ts nå-
18^7 För0rdning angaende vilkoren för bränvins tillverkning den 17 Maj
§ 19.
»Afgift för bränvinstillverkning erlägges i landtränteriet.
Tillverkare vare ock berättigad att från Kongl. postanstalt, som eger
att befordra bref under öppen rekommendation, under sådan till Kongl
Maj:ts Befallningshafvande direkte insända afgiften, åtföljd af uträkning
öfver tillverkningsbeloppet. ** s
§ 22.
Sista mom. Förrän qvitto å behörigen erlagd afgift, antingen från
landskontoret eller från vederbörlig posttjensteman, blifvit inför brän-
nenkontrollören företedt, må bränvinstillverkning ej utöfvas.
Stockholm den 29 Januari 1870.
O. P. Ry länder.