Motioner i Andra Kammaren, N:o 222,
n
X:o 2'2'Z.
Åj Herr I*. \iidtTh^oif in. fl. derom, att de för sjöförsvaret
ajsedde båtsmän, i män af afgång, mätte ställas på va¬
kans, samt om upphäfvande af åtskilliga rörande rust-
hållsskyldigheten inom Blekinge utfärdade föreskrifter.
Sedan i Blekinge tungan af båtsmanshåll, särdeles genom felaktig
tillämpning af författningar, hvilka icke i något offentligt arkiv ännu blifvit
samlade, och de ökade afgifter till fattigvården, de talrika båtmansfamiljerna
orsakat, funnits alldeles odräglig, beslöt länets hushållningssällskap den 4
Augusti 1868 nedsätta eu komité af 12 ledamöter, för att, bland annat,
»utreda trågan om grunderna för båtsmans hållande samt beträffande de
lagliga rättigheterna och skyldigheterna, så väl emellan Kronan och rote¬
hållare, som emellan de sednare och båtsmännen.»
Denna utredning är nu fullbordad och resultatet finnes uti närlagda,
till hushållningssällskapet den 13 December 1869 afgifna, utaf alla komi-
terade, hvilka deltagit i arbetet, enhälligt biträdda utlåtande.
Detta (se Bil. N:o l) har blifvit utdeladt med Carlskrona Wecko-
blad och i öfrigt i länet spridt med vördsam anhållan (p. 14) »hos alla
sakkunnige, att så snart ske kan i samma tidning eller uti uppsatser till
någon af komiterade upplysa om de misstag utredningen tilläfventyrs kunde
innefatta.1
Uppmaningen hade den lyckliga påföljd, att snart derefter kringsän¬
des ett bihang med samma veckoblad, innefattande »anmärkningar-’ vid
komiterades utredning. Anmärkningarnes författare har visserligen ej upp-
gifvit sitt namn, men varit så föga angelägen dölja sig i sill skrift, att man
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.
allmänt antagit honom vara den som till följd åt embetsställning är med
den kamerala sidan af frågan och författningarne jemte deras tillämpning
den mest förtrogne i länet. Han är eu för redbarhet, flit och stor verk¬
samhet å menniskokärlekens område så. allmänt aktad och älskad man,
att han väl sannolikt aldrig förr i offentligt tryck funnit minsta antydning
derom, att han möjligen, öfverhopad af göromål, kunnat misstaga sig i af¬
seende å tillämpning af sekelgamla spridda författningar. Sädana miss¬
tag hafva komiterade dock vågat förmoda, ingalunda bestämdt påstå honom
m. fl. hafva begått: och han hav funnit detta förnärmande.
Då motionärerne, såsom komiterade, ansett sig hafva till pligt att fram¬
lägga de enkla sakförhållanden, anse de sig ock nu, då ännu större offent¬
lighet gifves åt komiterades arbete, berättigade här upprepa, att komiterade
icke velat rikta förebråelser, icke såra, än mindre anklaga någon, (p. 16)
samt den önskan att våra institutioner snart måtte så ordnas, 'att aldrig
hädanefter andra svenska män måtte befinna sig uti den ytterst pinsamma
ställning, som vi nu varit, att tro sig förpligtade framkasta tillvitelser om
orättvisor och misstag, begångna utaf lägre och högre administrativa em¬
betsman. dem de enskildt älska och värdera, hvilkas rättrådighet är höjd
öfver allt tvifvel och hvilkas skicklighet är obestridlig uti allt hvad under
ett lacbundet samhällsskick bör tillhöra administrationen och således (p.
C? t
15) deras befattningar.»
Den högt aktade insändaren liar emellertid icke vederlagt en enda
af komiterades uppgifter i sak, d. v. s. angående hvad båtsman, enligt lag,
bör af rusthållare åtnjuta. Men han har talat mycket om hvad eu båts¬
man derutöfver kan behöfva, och obilligheten att icke gifva honom detta.
Härom skola troligen de flesta, som läsa utredningen och finna huru små
en indelningsbåtsmans lagliga löneförmåner äro, blifva med insändaren och
komiterade ense. Deremot torde väl knappt någon vilja med insändaren
såsom rätt och tillbörligt försvara, om ock gerna, såsom ett lätt förklarligt
förbiseende, med komiterade ursäkta, om, administrativa myndigheter före¬
tagit sig, att, emot grundlag och andra gällande författningar pålägga Ble¬
kinge rusthållare utgifter för båtsmanshåll till mer än dubbla beloppet utöf¬
ver deras verkliga skyldighet. Detta hafva komiterade väl åt de utaf dem,
med stor svårighet, samlade handlingarne trott vara ådagalagdt, men dock
icke vägat bestämdt påstå vara förhållandet Huru mäktigt stöd den nämnde
insändarens medgifvande numera ock lernnat utredningen, bör likväl ännu
eu motionär icke gå längre än att förklara det komiterades utredning måste
antagas vara riktig och bestyrkt af de utaf dem åberopade offentliga hand¬
lingar, derest icke, efter derom gjord anhållan från Kongl- Sjöförsvars-de-
partementet eller Förvaltningen af sjöärendena erhållas någon motsatsen å daga-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.
13
75 (p. 2.)
4:
13:
(p-
’0 (p
3.)
3.)
3: 75 (p. 3.)
6: (p. 4.)
läggande författning, som icke varit komiterade bekant och som icke heller blif¬
va åberopad till stöd för de af komiterade såsom icke lagenliga ansedda
besluten.
På sådant sätt blifver det för Stats-Utskottet mycket lätt att genast
bedöma om och i hvad mån hushållningssällskapets komiterade sig misstagit.
De väsendtligaste resultater af den utredning Bil. 1 innefattar
bestå deruti:
att de lagliga årliga utgifterna till en indelniugsbåtsman endast äro:
Do Lega, som högst får stiga till 25 Riksdaler, och för
närvarande .sällan lär utgöra mera än 5 Riksdaler,
men vanligen beräknas i markegångstaxa å 15
Riksdaler fördelad, ä 20 år till
K. IT.
2:o Lön .............................................................
3:o Beklädnad .........................................................
4:o Spanmål och foder som i ond och god tid får lösas
med 7 D. LO öre s, m............................................
5:o Boningshus som vanligen beräknas i markegångstaxa
0:o Kåltäppa, 3 »kappland brukbar jord, förutan hvad
till husplan och väg till husen åtgår ', beräknas bär till
5 tunnland å 24 Riksdaler netto afkomst per tunnland
Summa R:dr 31.
Att deremot till följd af, efter den 6 Juni 1809, dels utan Represen¬
tationens medverkan utfärdade Kong!. Bref, dels meddelade administrativa
beslut och föreskrifter, utkräfves af rusthållare äfven följande omtvistade
hdopp årligen:
Do Spanmål 12,0 kubikfot samt 6 centner hö och 8 cent¬
ner halm »in natura» enligt Kongl. Brefvet den 1 Maj
1868 (p 5 Bil. 1) som kan beräknas ä 2 Riksdaler för
kubikfot spanmål 25,20 Riksdaler och 1,25 per centner hö
7,50 Riksdaler samt 50 proc. per centner halm 4 Riks¬
daler till 36,70 och således öfverskjuter kronovärdet med 32: 95.
2:o Reparation ä Imsen enligt 20 § af den utaf Förvaltnin¬
gen af sjöärendena utfärdade i detta och flera afseen-
den felaktiga Roteboken (p. 6 K. U. minst .8: —
3:o Torpjord, utöfver hvad efter öfverenskommelse, utijKongl.
Brefvet den 26 Oktober och den 27 December 1858
blitvit bestämdt enligt Konungens Befällningshafvandes
cirkulär den 11 Februari 1865 (p. 7) minst .................. 5; _
Transport: 45: 95.
3:
(p. 5.)
.14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 222-
Transport: 45: 95.
4:o Vedbrand, enligt Kongl. Brefven den 15 November 1864
och den 30 Oktober 1866 (p. 7)6 famnar barr-eller
4 famnar löfved minst................................................. 24: —
5:o Hägnad kring kåltäppor enligt Kongl. Maj:ts Resolution
den 3 December 1867 (p. 10) ................................... 3: 75.
6;o Mulbete åt eu ko, enligt Kongl. Maj:ts Resolution den
15 Maj 1866 (p. 10) minst............................................... 8: —
7:o Biträde med, dragare påpockas ideligen af båtsman, kan
uppskattas till 5 Riksdaler, lemnas vanligen, men utfö-
res icke då hvarken författningar eller prejudikat är
motionärerne bekant;
8:o Skjuts enligt 35 § af Förvaltningen af sjöärendena, mot
13 § rotekontrakt^ stridande rotebok __5: — 70.
En indelningsbåtsman kostar således i ostridiga utgif¬
ter årligen......................................................................... Rdr 31: —
i omtvistade utgifter..............................................•• 86: 70.
Summa 117: 70.
Landtförsvars-komitéen (p. 103) beräknade årskostnaden efter
medeltalet af vakansafgift 1856—60 till 111: 26.
Vakansatgiften, som författningsenligt ännu är 24 Daler
silfvermynt eller 12 Riksdaler Riksmynt, har, utan annan känd
anledning än en oriktig citation uti Kongl. Brefvet den 15 Januari
1839 (p- 12) blifvit, efter 1843 upptagen i markegångstaxorna
och utgick sålunda sistnämnda år med 12: —
år 1845 med 116: 31.
(dock då blott för nyindedad jord och öfverskottsräntor)
år 1855 med........................................................................ 106: 92:
år 1867 med ....................................................... 129: 75.
och år 1868 med .............................................................. 139: 38.
Af uppgjord tabell angående ett kronoskattemantals i Blekinge beskatt¬
ning för år 1867 kan inhemtas, att 8753B dylika hemman, i medeltal, hvardera
höllo öfver 1,71 båtsman och det året, tionden oberäknad, i grundränta och
rustning erlade, öfver i medeltal, 203,88 Riksdaler. Men att de stora och
helgårdsheinmanen betalte mycket mindre, eller omkring 140 Riksdaler,
så att tungan för de små var vida svårare.
Samma tabell visar ock huruledes år 1867 uti eu försam¬
ling, der man dock vanligen tröstas med, att det är värre i
grannförsamlingen, skatterna i medeltal uppgingo till .................. 530: 39,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 222. 15
deraf till staten ..................................................................... 231: 98:
» kyrka och presterskap .................................... 60: 68.
kommunalutskylder ............................................. 237: 73. 53Q: 39
Sistnämnda belopp visar ock, att kommunalafgifterna 237,73 utgjorde
dr 1867 för en hemmansegare i den fattiga Blekinge skogsbygd 24,60 Riks¬
daler för hvar bevillnings-riksdaler. År 1865 voro de i rar rikaste stad
2,70 Riksdaler, se p. 68 af sista fem-årsberättelsen för Göteborgs län.
För år 1868 stego afgifterna för den obligatoriska fattigvården i nämnda
församling ytterligare från 52 till 71 öre per fyrk. Detta utgör 169,3*
Riksdaler per mantal. Öfver } eller 2,223 af länets 6,658 fattighjon lära,
enligt nu af Konungens Befallningshafvande infordrade uppgifter (Blekinge-
posten för år 1869 N:o 87) tillhöra b åt snians familj er. År 1868 skulle då
i nämnda församling, efter ett dylikt förhållande, 5,644 Riksdaler förman¬
talet och, enär 1,71 båtsman hålles pr mantal, 33 Riksdaler på hvarje båts¬
mans rusthåll endast för båtsmans familj er utgifvits i uttaxerad fattigafgift.
Den frivilliga utgiften var minst lika stor, åtminstone af de mindre bemed¬
lade, hvilka, huru misstänkta för grymhet och hårdhet de anses af dem
som icke känna mycket mera af vårt landtlik än den icke mest aktnings¬
värda del, som uppvaktar flitigt hos embetsverken, dock i förhållande till
sina tillgångar, i regel, äro de mest barmhertiga.
Med antagande att hvarje båtsmansrusthåll i Blekinge i medeltal
årligen genom båtsmansinrättningen får en ökad utgift till tiggare och nöd¬
lidande af hälften af hvad 1868 utlemnades i berörda församling eller 16.50
Riksdaler, skola vi nu tillåta oss göra följande:
Beräkning:
Om en båtsmans tjenstgöring antages i medeltal till 3 månader årligen,
blifva utgifterna:
Rusthållarens lagliga utskylder (under 4 år) för ett
tjenstgöringsår, undantagande kläder och småpersedlar årligen 17,so = 70: —
Rusthållarens icke lagenliga eller omtvistade utskylder 86,70 ~ 346: so,
Fattigvårdsutskylder ............................................‘....... 16,50 — 66: -
Kronans utgifter enligt bland komiterades handlingar
befintliga bestyrkta afskrifter af offentliga uppgifter angående
730,500 tjenstgöringsdagar åren 1866 och 1867, utgöra för
hvarje af ungefär 1,000 dagligen tjenstgörande i Carlskrona 3 5 3: 48.
Kronoskjuts-skyhUgos, och inqvarteringsgifvares för¬
luster å 2 R:dr i 4 är ..................................................... g. _
Summa 844: *8.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.
SE
ringar varit
På
grund
16
Då hvarje indelningsbåtsman således kostade under 1 tjenstgöringsår
844,vs Riksdaler, så kostade hvarje af ungefär 280 arbetsdagar 3 Riksdaler.
En 2:dra klassens matros kostade 423,18 och en jungman 331,9 eller
båda dessa slag af matroser i medeltal 377,™ för år och hvarje af 280
årliga dagsverken af detta allmänt särdeles yrkesskicklige och ordentliga
folk 1,35 Riksdaler eller 1,85 Riksdaler mindre än den blott undantagsvis,
å varf vet, arbetsdugliga torparens.
Derest ett af åren 1866 eller 1867. då för 1,000 båtsmän
tjenstgörande uti Carlskrona, Indika kostade 844,280,
i’ stället hållits 1,000 matroser för ............................................ 377,550.
hade, utom bättre och ökad arbetsprodukt, årligen bespa-
.......................................................................... 466,730.
... af sakkunnige mäns yttranden tro vi oss med säkerhet
kunna antaga, att flottan och skärgårdsartilleriet skulle vara bättre betjenadt
med högst 1,400 man ständigt disponibelt, väl till alla slag af arbeten öfvadt
folk än med de nu enligt Kong! Maj:ts nådiga proposition för sjötjenst
återstående 3,779 båtsmän. Vi vilja icke biträda någon åtgärd för sjöför¬
svarets ytterligare försvagande och derföre beräkna högt och vida utöfver
hvad vi tro behöfligt, då vi föreslå att till aflöning åt högst 1,400 man nytts
ständigt disponibelt sjöfolk beräknas förslagsvis a R:dr
.377,55 per man......................................................................................
Om härifrån afräknas...........................................................
som kronan t. ex- 1866 och 1867 utgifvit årligen åt 1,000 i ( arls-
krona tjenstgörande båtsmän, men hvartill äfven torde böra läggas
den oss okända summa, som båtsmän å andra stationer kostat
kronan, så återstår en brist af.............................................................
Summa 528,570.
Berörda brist, 175,090 Riksdaler, tro vi kunna lätt betackas deri¬
genom att alla de ännu för sjöförsvaret afsedda eller omkring 3,779 båts¬
män ställas på vakans och af vakansafgifterna anvisades att utgå till femte
hufvudtiteln t. ex. 176,000 Riksdaler.
Vakansafgifterna borde naturligtvis bestämmas så högt, som man
kunde, med hopp att för Staten snart erhålla kontrakt med alla, eller de
flesta rote- och rusthållare. Der nuvarande kontrakt äro bestämda och
oomtvistade torde t. ex. 20 års medeltal (1850—1869 ) af vakansafgifterna med
afprutning af 10, högst 15 procent göra äfven dem, som än föredraga natura-
prestationerna och föga uppskatta t. ex. vedbrand eller mulbete, villige att
erlägga penningar eller motsvarande säd a 2 Riksdaler per kubikfot.
För
528,570.
353,480.
175,090.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.
17
För Blekinge blifver svårare bestämma vakansafgiften, emedan denna
der ännu är bestämd efter »kronovärdi» i penningar till ett orimligt lågt
värde. Det nu utgående oomtvistade beloppet, ungefär 31 Riksdaler, är ock
alldeles för lågt, hvaremot de belopp administrationen utkräft åt båtsman¬
nen icke, såsom vakansafgift, kunna ifrågasättas. Alldeles nödigt är ock
att söka göra någon godvillig reglering snart, till förekommande, om möj¬
ligt, A de oupphörliga tvister, som ega rum t. ex. enligt Bil. N:o 2 på ett
år 97 mål från ett kompani angående båtsmanstorp. Vi föreställa oss, att
om man vill erbjuda krono- och skatterusthållare i Blekinge att för alltid
erlägga i vakansafgift, de mera gynnade egarne af hela hemman 65 Riks¬
daler för hvarje båtsman och de som hålla båtsman för mindre hemman
efter beräkning af 60 Riksdaler för hvarje sådan, samt båda statsmakterna
tillika förklarade rusthållare och båtsman för dennes återstående tjenstetid
berättigade att öfverenskomma angående aflöning för denna tjenstetid, så
skulle de flesta, om ej alla rusthållare ingå på dylika aftal och förklara
sig villiga, att, vid inträffande vakans, erlägga sådan afgift. Mycken split
och förargelse skulle ock förekommas, om det i Blekinge, likasom t ex. i
Södra Möre, lemnades rusthållare fritt att öfverenskomma om ersättning
för hus och täppa.
Vi vilja här i förbigående anmärka, att, om således nuvarande vakans¬
afgiften i Blekinge femdubblades och utginge med 90,000 Riksdaler för 1,500
nummer, blefve grundräntan, utom tionde, omkring 103 Riksdaler i medeltal
för hvarje af de 8751:/ till båtsmän indelade mantalen.
Kunde man nu äfven i allmänhet beräkna att för hvarje
af ofvannämnde 3,779 båtsmän komma att framdeles utgå minst
62 Riksdaler, så blifver detta ett belopp af ............................... 234.298
Afräknas anslaget till Femte Hufvudtiteln ............................ 176,000’
återstå R,dr 58.298.
Detta öfverskott skulle kunna användas till bildande af en, äfven för
försvar af flottans station i Carlskrona nyttig, kanske nödig, indelad stam¬
trupp för Blekinge väruepligtige och landtstorm. Särskild motion derom
torde komma att afgifvas.
Med förutsättning tills vidare att dels väsendtliga misstag uti Hus
hållningssällskapets komiterades utredning icke egt rum, dels de" här ofvan
gjorda beräkningar icke finnas felaktiga, våga vi antaga, att för lindrande
af den börda, som författningarnes nuvarande tillämpning medför i Ble¬
kinge, för att erhålla bättre manskap till sjöförsvaret och för att bereda,
Bill. till Riksd. Prof. 1870. 1 SamiA 2 Afd. 2 Band. 18 Raft. 3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 222.
till andra statsändamål val nödiga besparingar, lämpligt vore att indraga
hela håtsmanshållet. Detta måste dock, för orter der tungan deraf icke äi
stor, ske så, att rote- och rusthållare äfven fler kunna förmodas härpå
vilja ingå. .
Till följd af hvad nu blifvit yttradt och Bil. N:o 1 innehaller hem-
ställes *
l:o att Riksdagen för sin del måtte besluta, det de enligt Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition för sjöförsvaret afsedda 3,779 båtsmän, i mån
af afgång, ställas på vakans, emot en för alla tider bestämd skä-
lig afgift, hvilken för Blekinge krono- och skatterusthållare före¬
slås till 65 Riksdaler för båtsman, som hålles af ett helt mantal,
och 60 Riksdaler för båtsman, som hålles af mindre hemmansdel;
2:o att Riksdagen för sin del måtte förklara, det alla de, efter den 6
Juni 1809. utan Representationens bifall, meddelade stadganden,
hvarigenom rusthållare i Blekinge såsom sådan blifvit föipligtad
till ny eller förändrad skyldighet eller utgift och dertill rusthål¬
lare icke särskildt genom skriftligt aftal för sitt rusthåll lemna!
bifall, upphört att vara gällande, samt att således föreskrifterna i
ofvannämnda Kongl. Bref af den l Maj 1868, angående sättet
för utgörande af spanmål och foder, af den 15 November 1864
och den 30 Oktober 1866, angående vedbrand till båtsmän, och
af den 15 Januari 1839, i hvad det innefattar oriktig uppgift an¬
gående innehållet af Kongl. Brefvet den 14 Juli 1835, i afseende
å vakansafgift för båtsmän, icke vidare böra af administrativ myn¬
dighet eller domstol åberopas och tillämpas; samt
3:o att Riksdagen för sin del medgifver att rusthållare i Blekinge,
som med Kronan träffat aftal om erläggande af vakansafgift, efter
afgång af då varande båtsman, må tillåtas träffa nytt aftal med
denne angående hans löneförmåner för återstående tjenstetid, samt
till undvikande af nybyggnad å torp eller vidare tvist om repa¬
rationer å gammal byggnad lemna båtsman en årlig hushyra af
8 Riksdaler.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 29 Januari 1870.
P. Andersson
från Blekinge.
J. Sjögren
från Blekinge.
Ola Månsson.