Motioner i Andra Kammaren, N:o 194.
23
Iso 194.
Af Herr E. Leijer: Om upphäfvande af det stadgande i pr ester skåpets
privilegier af den 16 Oktober 1723, enligt hvithet prestemas i
städerna egande gårdar förklaras fria från borgerligt besvär
och tunga.
Vid sista riksdag väckte Herr Gr. C. Witt motion (N:o 22) om upp¬
häfvande af det stadgande i presterskapets privilegier af den 16 Oktober 1723.
enligt hvilket presternas i städerna egande gårdar och lägenheter förklarats fria
från borgerligt besvär och tunga.
Denna motion remitterades till Lag-Utskottet, der den genom någon
“outredd naturkraft0 tyckes hafva spårlöst försvunnit.
De förhållanden, som föranledt Herr Witts motion, hvilken jag äfven
vill åberopa, qvarstå emellertid oförändrade och på sina ställen i vida större
skala faktiska än han anfört.
Och då detta privilegium ej längre kan anses berättigadt. sedan prester-
skapet numera åtnjuter alla förmåner och rättigheter, som förr tillhörde bor-
gerskapet ensamt — och ej heller är behöfligt, då såväl prester som skollärare
nu äro ordentligt aflönade och dessutom är alltför ojernnt fördeladt, beroende
på förtjensten alldeles främmande förhållanden, för att kunna utgöra en löne¬
förmån — och då det derjemte ingalunda kan anses tidsenligt i denna likstäl¬
lighetens och frihetens tid;
anser jag mig böra ånyo upptaga frågan och vördsamt föreslå:
att Riksdagen för sin del måtte besluta upphäfvandet
af den artikel i presterskapets privilegier af den 16 Okto¬
ber 1723, hvari efterlåtes “Presterskapet, samt Academi^-,
Oymnasii- och Scholffi-betjente i städerna sina lagfångna.
ärfda, köpta och byggda gårdar med sina egor och lägen¬
heter i åker, äng, hagar, trädgårdar, humlegårdar och kål¬
gårdstomter, som inom stadens jurisdiction äro belägna, fria
från all borgerlig besvär och tunga" etc. etc. etc.; samt
24 Motioner i Andra Kammaren, N:o 195,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det sådana
åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom denna del åt ifråga¬
varande privilegium, så fort sig göra låter, upphör att vara
gällande.
Anhållande jag att denna min motion måtte blifva remitterad till Lag¬
utskottet med förständigande att i enlighet med Riksdags ordningens 42 och
45 §§ deröfver meddela utlåtande.
Stockholm den 29 Januari 1870.
Ernst Leijer
%:o tm.
Af Herr P. Satt (ström: Om ett tillägg till 2 Kap. 1 § Utsökhings-balken.
Vårt utsökningsvåsende medför för den fattige, som drabbas af olyckan
att blifva lagsöka oskäligt dryga afgifter. Ehuru en komité för närvarande är
sysselsätt med utarbetande af fullständigt förslag till en förbättrad Utsöknings-
lag, torde det dröja länge nog innan man blir ense om denna lag. Jag vågar
derföre framlägga ett i och för sig ganska obetydligt förslag till en partiel för -
ändring, som dock skulle medföra en minskning af 1 R:dr 23 öre i utgifterna
för hvarje utslag i skuldfordringsmål, som af Konungens Befallningshafvande
meddelas.
Denna summa är visserligen icke stor, men för den fattige gäldenären,
som till slut skall betala lagsökningskostnaden, är äfven detta belopp icke obe¬
tydligt. Detta förslag äfser att Konungens Befallningshafvande skulle i hvarje
socken förordna en skrifkunnig, för redbarhet känd person, t. ex. kommunal
stämmans ordförande, att å ansökningar om handräckning till utbekommande af
fordran, å Konungens Befallningshafvandes vägnar, teckna det föreläggande, att
å ansökningen inom viss tid svara, som med undantag för de mål, der fråga
är om