Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
1
JJ:o 4.
Auk. till Riksd. Kansli d. 11 Mars 1870, kl, 1 e. in.
Konstitutions-Utskottets Memorial angående fullbordad granskning af de
i Stats-Bådet förda portokoll.
Till Konstilutlons-Ulskoltet hafva, uppå derom hos vederbörande gjord fram¬
ställning, hlilvit öfverlemnade de sedan sistliden riksdags början och intill början
af den innevarande i Siats-Rådet förda protokoll, nemligen öfver:
Justitie- och Justitie-departements-ärenden från och med den 19 Januari
1869 till och med den 11 Januari 1870;
TJtrikes-departements-ärenden från och med den 22 Januari 1869 till och
med den 7 Januari 1870;
Landtförsvars-departements-ärenden från och med den 19 Januari 1869 till
och med den 7 Januari 1870;
Sjöförsvars-departements-ärenden från och med den 29 Januari 1869 till och
med den 14 Januari 1870;
Civil-departements-ärcnden från och med den 16 Januari 1869 till och med den
14 Januari 1870;
Finans-departernents-ärenden från och med den 19 Januari 1869 till och
med den 14 Januari 1870; samt
EcklesiastiJc-departements-ärenden från och med den 19 Januari 1869 till och
med den 7 Januari 1870.
Under den granskning af dessa protokoll, som, i öfverensstämmelse med
grundlagar!^ föreskrift, blifvit företagen och numera fullbordad, har Utskottet hvar¬
ken funnit skäl alt emot någon Stals-Rådels ledamot tillämpa 106 § Regeringsformen
Bih. till Riksd. Prof. 1870. 3 Sami. 4 Höft. 1
2
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
eller ansetl anledning förekomma alt framställa någon anmärkning på grund af stad¬
gandet i 107 § af samma grundlag;
hvilket Utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.
Stockholm den 9 Mars 1870.
På Utskottets vägnar:
Tli. Mimek af Koseiisehöld.
Ordförande.
Reservation:
Af Herr Sven Nilsson i Österslöf: Vid den granskning af Statsråds-proto-
kollen som Konstitulions-Utskoltet förebud, bär det icke undfallit Utskottet att åt¬
skilliga hemman af skiljaktig natur och i särskilda orter blifvit ålagda ordinarie
rotering, ulan afl Riksdagen deröfver blifvit börd eller en sådan åtgärd beslutat.
Då 80 § Regeringsformen uttryckligen föreskrifver, att de med landet och städerna
upprättade kontrakter och indelningsverk skola orubbade vara, intilldess Konungen
och Riksdagen finna nödigt någon lindring deri alt samfäld! göra, och alt ingen ny
eller tillökad rotering, utan genom Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut
kan tillkomma, så bar jag, i skiljaktighet från Utskottets pluralitet, ansett att detta
grundlagssladgande blifvit öfverträdl. Vill man, derföre att de verkställda roleringarne
endast afsett hemmanens påförande af vakansafgifl i slöhet för effektiv rotering, icke
betrakta de ifrågavarande regeringsbesluten såsom sådana, bvilka afses uti ofvannämnda
grundlagsparagraf, så kan man ändock icke undgå alt finna del de äro nya pålagor, som
blifvit påbjudna och äfven uppburna ulan Riksdagens samtycke, och således stridande
mot 75 § af nyssnämnda grundlag. Anseende att lagarnes helgd ulgör bufvudvilkor
för samhällens bestånd och lycka, och all delta i än högre grad gäller fundamen-
lallagarne, bar jag icke troll mig böra underlåta anmärka ett, efter min uppfattning,
så anmärkningsvärd! förhållande, som det alt Regeringen synes anse sig oförhindrad
åt förutnämnda grundlagsparagiåter all när och hvar som helst verkställa ny eller
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
3
förändra redan verkställd rotering. Alt sådana åtgärder vidtagits förut och lått oan¬
märkta passera, kan icke minska olagligheten af de här förevarande. Del tvärtom
gör dess mera angeläget att fästa uppmärksamheten derpå, så att missbruken ej få
häfdcn att åberopa för deras rättmätighet.
De af Kongl. Maj:t fastställda roteringarne, som jag funnit upptagna i Stats¬
rådsprotokollen, äro, i protokollet den 5 Febr. -1809 för ärenden tillhörande Sjöför-
svars-departemcntet, då f. d. posthemmanet N:o Svartingstorp -£ nät. i (Valmar län
roterades till ordinarie båtsmanshåll vid Smålands kompani för | beräknad! till §
af hel rote, med skyldighet att erlägga vakansafgift efterräkningsvis från början af
Januari 1865, tills hemmanet kunde användas för verklig båtsmanshållning; och uti
samma protokoll afgjordt rotehållarnes för båtsmansrote» N:o 41 af Roslags kom¬
pani ansökan om befrielse från rekryteringsskyldighet, hvilken blifvit bifallen derför
all Kongl. Maj:t genom Bref den 14 Aug. 186 7 beslutat pröfning om hvilken lin¬
dring i roteringen kunde beredas genom andra hemmans deltagande. Enligt proto¬
kollet den 5 Mars 1869 för ärenden, tillhörande Landtförsvars-departementel, hafva
då blifvit roterade: mantal Långaskruf postgård N:o 1 i Helleberga socken och
Kronobergs lön för J1 mantal, ehuru hemmanet ej undergått laga skifte, förra post-
hemmanet N:o 1 Sugarde \ mantal i samma socken, Renhull j mantal i Lenhofda socken ro-
teradt till mantal; förra posthemman^ Lenhofda Gripagård N:o 6 om j mantal i Lenhof¬
da socken, som förklarades skola öfvertaga den af komministersboställel \ mantal Hult Mel¬
langärden förut utgjorda rotering och erlägga vakansafgift för roteringen af återstående ]’-6
mantal, intilldess roleringens utgörande in natura kunde vara påkalladt; hemmanet Asby
Sloregården N:o 1 om | mantal i Dädesjö socken af Kronobergs län, som fortfarande
bestred postföring för g| mantal och, i anseende till svaga och inskränkta egor,
år 1858 befriats från rotering för { eller g|, skulle för endast återstående
mantal inträda i ordinarie rotering förmedelst utgörande af vakansafgift, intilldess ro¬
tering in natura kunde påkallas. Den 6 Juli 1869 har roterats jl, mantal krono
Kopparbäckshagen i Östra Wingåkers socken och Oppunda härad af Södermanlands
län, hvithet hemman blifvit åsatt rotetaxation till T'-6 mantal och af Kongl. Maj:t
förklarats skola deltaga i rotering för rote, hvithet hemman skulle, enligt Kam-
mar-kollegii af Kongl. Maj:t fastställda utslag den 20 Oktober 1868 erlägga va¬
kansafgift efterräkningsvis från och med den 17 Juni 1865; det från gästgifveri-
skyldighet befriade kronoskattehemmanet Lund N:o I ett mantal i Wallby socken
af Södermanlands län, hvilkel skulle draga rotering i soldathållet för eu half rote
med vakansafgift från gästgifveriskyldighelens upphörande den 1 November 1864,
intilldess rotering in natura kunde ske; kronoskattehemmanet N:o 5 Öhrsta |
mantal Stenqvista socken och Öster Rekarnes härad al Södermanlands län, som blif-
vit belriadt från gästgifveriskyldighct och förklarades böra deltaga till en tredjedel
i hel soldatrote eller för | rotemanlal, med vakansafgift från gästgifveriskyldighelens
upphörande till dess det kunde till ordinarie soldalrotering in natura indelas. Den
4
Konstitutions- Utskottets Memorial N:o 4.
3 Augusti 18 6fl har Kong!, Maja fastställt rotering af mantal af kronoskatte-
hemmanet Norra Stöllet N:o 1 om £- mantal i Ny socken, Elfdals härad och Werrn-
lands län; och den 22 December 186fl å nyhemmanet £ mantal, Rödjan N:o 2
i Fägreds socken af Wadsbo härad och Skaraborgs län; — rotetaxationen fastställd till
en daler med föreskrift att rotefrihetsafgift, med efterräkning för de tre sistlorflutna
uppbördsåren, skulle erläggas, intilldess hemmanet kunde till rolerings utgörande in
natura blifva indeladl.
Under loppet af det sistförilutna året har Kong!. Maj.t sålunda fastställt ro¬
tering i skilda delar af landet å flera hemman utaf olika jordnatur. Man finner här
posthemman, gästgifverihemman, kronohemman, krono-, skatte- och till och med ny¬
hemman. Dessutom har jag vid anställda undersökningar funnit både, att flera ro-
teringsförrätlningar äro under myndigheternas handläggning, och att sådana blifvit al
Kongl. Maj:t fastställda äfven under föregående år på lika sätt som under det sist¬
lidna. Då man derjemte ser af Kongl. Majds ofvannämnda beslut den 5 Febr. 1869
på rotehållarnes för båtsmansroten N:o 41 af Roslags kompani ansökan om befrielse
från rekrytering, att Kongl. Maja ansett sig hafva rätt ensam besluta om lindring i
rotering; af Kongl. Majfls berättelse till nuvarande riksdag, att “Ny håtsmansrotering
af åtskilliga f. d. posthemman inom Ralraar och Wester-Norrlands län har under
nästlidna år vunnit fastställelse11; och af Kongl. Majfls nådiga Proposition N:o 1, all
förslag framställts om effektiv roterings utgörande af 101£ mantal, utan att Riks¬
dagen blifvit salt i tillfälle att granska, än mindre godkänna sådana roteringsför-
rättningar — så blir man öfvertvgad derom, att, till följd af bristande uppmärksam¬
het från Riksdagen, den uppfattning vunnit insteg, att Kongl. Maja eger den rätt som
sålunda utöfvas, och att förutnämnda af mig åberopade grundlagsparagrafer äro be¬
tydelselösa, för så vidt de skulle utgöra något skydd för folket mot regeringsmakten.
Man har sökt försvara de af mig anmärkta åtgärderna och såsom stöd lör dem
anfört, att skatte-, krono- och frälsejords åliggande att deltaga i ständiga knekte- och
bålsmanshållen redan i riksdagsbeslutet den 3 Januari 1683 blifvit bestämdt och
sedermera vid flera riksdagar sladläsladl. För Kongl. Majfls rätt att ulan Riksdags
hörande förordna om utgörande af vakansafgift har åberopats Krigs- och Kammar-
kollegii cirkulär den 25 Februari 183 5 , Kammarkollegii kungörelse den
9 Oktober samma år samt Krigskollegii, Förvaltningens af sjöärendena och
Kammarkollegii kungörelse den 20 November 1841, hvaraf skall inhemtas,
dels att, på grund af Kongl. Majfls Proposition den 18 Januari 1834, Rikets
Ständer enligt skrifvelse den 10 derpå följande November bland annat beslu¬
tat, att för all jord, som, ehuru ordinarie rotering underkastad, likväl icke pre¬
sterade rotering in natura, borde i stället för den dittills bestämda bevillning för
rotefribeten erläggas till rikets försvarsverk eu vakansafgift för hvarje rote, som vore
roteringsbesväret fullt motsvarande och vid markegångssättningen eller i hvarje län
gällande roteringsgrunder skulle specificeras och i taxorna årligen utsättas; dels att
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
o
Rikets Ständer, i anledning af framställning från Kong!. Maj:t, i skrifvelse af den
15 Juni 1841 anmält, att, i afseende å utgörande af rotevakansafgiften för de hela
rotar eller spridda rotedelar, hvarmed den ordinarie roteringen till följd af då pågå¬
ende roteringsförrättningar blifvit tillökad eller ytterligare lcomme att ökas, Rikets
Ständer ansåge, att för sådan jord, der för densamma icke utgjordes verklig rotering
in natura, skulle erläggas rotevakansafgift på enahanda sätt och efter samma grun¬
der, som från och med år 1835 egt rum, och detta jemväl i de län, der roteindel-
ningen icke ännu var afslutad, utan hinder deraf alt de nya roteringslängderna icke
blifvit pröfvade och fastställda. Och om än Riksdagens godkännande af sådana ro¬
teringsförrättningar skulle erfordras, har man anfört, att ingen preskriptionstid, inom
hvilken ett sådant godkännande bör begäras, finnes föreskrifven, och alt någon för¬
summelse härutinnan eller uraktlåtenhet alt iakttaga grundlagens föreskrifter således
icke skett, enär Kong!. Maj:t kan framdeles förelägga de verkställda roteringarne till
Riksdagens pröfning.
Ehuru man knappast kunde vänta, alt 1683 års riksdagsbeslut eller andra
författningar, som må hafva tillkommit före 1809 års Regeringsform, skulle åberopas
såsom gällande emot så tydliga föreskrifter som denna grundlag i förevarande fall
innehåller; så, då ett sådant åberopande blifvit gjordt, torde det icke vara alldeles
öfverflödigt att se till hvad det gamla riksdagsbeslutet innehåller rörande detta ämne.
Hufvudgrunder för roteringsinrättningen igenfinnas i 14:de och 2lista punkterna. Den
förstnämnda, som rörer ridderskap^ och adelns åtagande af utskrifning, innehåller
vid slutet: “skulle ock någon provins eller enskille personer vilja slå under ett visst
knektehåll, så ansökes uti underdånighet, att Kongl. Maja sådant ville tillåta, dock
under dräglige conditioner“; och i den sistnämnde, hvilken rörer allmogen i de pro¬
vinser, som redan ingått på det vissa knektehållet så alt hvarje provins skulle un¬
derhålla sitt vissa antal knektar, i allmänhet 1,200 man, beder denna allmoge un¬
derdånigst, “det landlboerne på alla reducerade och donerade gods, hvilka intill
detta varit kneckteutskrifningen underkastade, efter Kongl. Mnjfls nådigaste tillsägelse
vid indelningens inrättande, dem derutinnan till sublevation anordnas, och att alle
ståndspersoner utom adel, som intill detta dels undergått utskrifning^], dels under¬
stundom sig derifrån undanstucket, och nu till ett visst knecktehåll för sina hem¬
mans skull billigt dragas kunna, måge på delta sättet, hvarest de hädanefter vore
till finnandes, utan invändning af något privilegio, komma allmogen till eu allmän
likhet och lindring11. Då allmogen i en del landskap ännu icke ingått på det vissa
knektehållet utan var underkastad utskrifning, kunde den begäran om hjelp och
lindring af dem, som för sina hemman borde ingå i knektehållet, enjjpslröra de pro¬
vinser hvarest ett sådant blifvit antaget, och då antalet af knektar var noga be¬
stämdt genom mellan Kongl. Maja och allmogen ingångna kontrakter; så lärer ingen
annan mening kunna dragas af deri anhållan om indelning af, som det heter, dem
som sig undanstucket från utskrifnjngarne, än den, att de som funnes i hvarje provins
6
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
skulle komma öfrige i provinsen till allmän likhet och lindring vid underhållet af
det antal knektar provinsen, emot frihet för utskrifning, skulle prestera. Någon så¬
dan rotering, som nu verkslälles för alt till statens allmänna behof åtkomma pennin¬
gar, afses icke i 1685 års riksdagsbeslut. Det berodde då på provinser eller en¬
skilda att åtaga sig knektehåll^, men sedan detta var infördt i en provins, borde
alla draga lika tunga för det underhåll, som ålåg provinsen. Om än 1809 års
grundlag icke tillkommit, hade således 1685 års riksdagsbeslut ändock ej kunnat
grunda rätt för nu ifrågavarande roteringars verkställande; och då den nyare lagen
i allt fall måste upphäfva den äldre, har man svårt att fatta huru denna gamla lag
på fullt allvar kunnat åberopas i delta fall.
kör att bemöta påståendet, att Kongl. Maj:t i senare tider skulle erhållit rätt
alt utan Riksdagens hörande “förordna om utgörande af vakansafgifl“, eller, som det
i sjelfva verket tillgår, rotera hittills oroterad jord för .erhållande af vakansafgift, är
nödigt att påvisa huru och genom hvilka beslut den extra äfvensom den så kallade
nya ordinarie roteringen tillkommit. Jag skall göra denna framställning så kort som
möjligt och troget grunda den på beslut och meddelanden som gifvits af Konung
och Riksdagar sedan år 1809. Före denna tid är ingenting hesluladl, som inverkar
på denna frågas bedömande ur konstitutionel synpunkt, emedan den då antagna grund¬
lagen är tydlig, och emedan den i hvarje förekommande fall bör tillämpas efter or¬
dalydelsen. Sådana påbud som emhetsverkens bref och kungörelser eller Kongl.
Maj:ts cirkulärer, skrifvelse!- och förordningar eller instruktioner kunna icke i detta
fall tillmätas någon laglig gällande kraft, såvida de icke grunda sig på Riksdagars
beslut som tillkommit sedan 1809, emedan det är Konungen och Riksdagen som ge¬
mensamt skola besluta, om heslutet skall kunna blifva lag.
Uti skrifvelse den 17 Mars 1810 anhöllo Rikets Ständer hos Kongl. Maj:l att,
i stöd af de emellan Kongl. Maj:t och Kronan samt rust- och rotehållare lör längre
tid tillbaka upprättade kontrakt, vargeringen måtte upplösas och de om denna in¬
rättning utfärdade påbud upphäfva»; äfvensom att de i ofvanomförmälda måtto med
rust- och rotehållarne slutne kontrakt måtte, enligt 80 § i Regeringsformen, ega sin
fulla kraft och verkan. På denna anhållan svarade Kongl. Maj:t den 51 i samma
månad, bland annat, alt Kongl. Maj:t trodde sig till Riksens Ständers bedömande
böra framställa den enkla frågan: “Huru riket skall försvaras och om den närvarande
krigsmakten dertill anses tillräcklig?11 Kongl. Maj:t bolde tro, “att den samma lag¬
stiftande makt, som föreslår inskränkning af försvarsmedlen, ej kunnat vidtaga detta
steg, utan att derjemte vara betänkt på någon annan allmännare och mera rättvist
fördelad ersättning11. Detta svar öfverlemnades till Allmänna Resvärs- och Ekonomi¬
utskottet, som den 10 derpå följande April afgal Betänkande deröfver och föreslog,
att såsom det första medel till rikets ökade försvar bolde all då inom dess gränser
varande orolerad jord af hvad namn och beskaffenhet den vara må, med undanlag
af i tjenst varande militärers boställen, så snart riket med krig hotas eller oroas,
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
7
genast uppsätta och förse det emot samma jord svarande försvarsmanskap; dock
borde denna extra rotering vid krigets slut alldeles upphöra, och aldrig oltare än då
riket hotades med anfall kunna uppsättas. Till ändamålets skyndsammaste vinnande
skulle roteringen verkställas provisionel! af kommissioner, om hvilkas sammansättning
föreskrifter meddelades; och föreslogs bland annat alt Rikets Ständer skulle förbe¬
hålla sig att, enligt 80 § Regeringsformen, vid nästa riksdag öfverlägga och besluta
om roteringsförrältningen. Om riket med krig hotades eller anfölls, under det denna
reglering eller extra rotering pågick, skulle Kongl. Maj:l ega uppbåda förstärknings-
manskap efter föreslagna grunder, som här förbigås emedan de ej inverka på rote-
ringsfrågans bedömande. Såsom svar på Kongl. Maj:ts omförmälda skrifvelse öfver-
lernnade Rikets Ständer, medelst skrifvelse af den 28 April 1810, delta betän¬
kande jemte i stånden föreslagne modifikationer, å hvilka de anhöllo om nådigt af¬
seende hos Kongl. Maj:t, som egde, efter af Ständerna stadgade hufvudgrunder, vid
verkställigheten vidtaga de mått och steg som erfordrades. Så tillkom det första
beslutet om extra roteringen, som skulle med ett undantag, nemligen vissa militära
boställen, öfvergå all inom rikets gränser varande oroterad jord, af hvad namn och
beskaffenhet den vara måtte, samt verkställas på sätt och med vilkor som Rikets
Ständer föreskrefvo. Regeringsformens 80 § var då eu ny lag och dess innehåll i
friskt minne samt till sill värde uppskattadt, derföre framhölls den äfven uti beslutet.
Vid 1812 ars riksdag uttryckte Rikets Ständer, uti skrifvelse den 10 Au¬
gusti, al förekomne anledningar, att den verkställda extra roteringen måtte varda öf-
versedd och jemkad, ehvad underdåniga besvär deremot ldifvit anförda eller icke.
Uti underdånig skrifvelse den 8 Augusti 1815 begärde Rikets Ständer åtel' jemk¬
ning i extra roteringen och omnämnde några omständigheter som dervid borde
iakttagas, hvaribland ma nämnas, alt med deras afsigt vid dess åtagande instämde
alt densamma allenast skulle under krig utgöras, och då borde endast i manskap
utgå, hvarföre den önskan yttrades, all de aftal, som af extra rotehållare å andra
ställen än i Skåne kunde vara ingångna om erläggande af vissa afgifter, under be¬
stämd eller obestämd tid, emot befrielse från skyldigheten alt uppsätta manskap, se¬
dan riket numera vunnit fred, måtte alldeles upphöra att gälla. Kongl. Maj:t hade
Öl ver Rikets Ständers år 1815 gjorda framställning infordrat Krigs- och Kammar¬
kollegiernas utlåtande och uppskjuter afgörande! af delta ärende till 1825 års riks-
dag, da detsamma rörande handlingar jemte nådig skrifvelse den 20 Mars öfverlem-
nades, hvarefter Kongl. Maj:t ville, sedan Rikets Ständer sig deröfver i underdånig¬
het yttrat, falla beslut i ämnet och låta utfärda nödiga föreskrifter för ifrågavaran¬
de rolejemknings definitiva verkställighet 1 anledning häraf yttrade Rikets Ständer
i underdånig skrifvelse, alt ordinarie roteringen borde tjena till mönster för extra
intet ingen, och alt denna vid skeende ölversigt och jemkning deraf i hvarje provins
bolde bibehållas till likhet med gamla roteringen. Från extra roteringen undantogos
flera hemman af olika slag än som undanlagils då den först 1810 beslutades; och
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
innehåller Ständernas skrifvelse rörande hemman i allmänhet: “Vidare och i betrak¬
tande deraf att, efter hvad genom Riksens Ständers, år 1810, fattade beslut varit
åsyftadt, extra roteringen endast borde träffa så kallad priviligierad jord, samt att
derifrån således äfven böra skiljas alla hemman och lägenheter af krono-, skalle-
och frälse-natur, hvilka enligt förfaltningarne äro underkastade ständig rotering, anse
Riksens Ständer, att vid de blifvande jemkningsförrättningarne böra från upptagande
i extra roteringen uteslutas:
l:o. Alla vid 1811 års extra rotering antecknade hemman af förenämnda
beskaffenhet, i afseende på hvilka särskild undersökning blifver nödig, om icke å
ett och annat ställe delar af ett förut roteradt hemman kommit att i extra roterin¬
gen ingå, blott derföre alt hemmanet i gamla roteringen funnits upplaget till mindre
hemmantal, än hvaraf det, efter jordeboken, består och ulan afseende derpå, att så¬
dant skett för hemmanets svaghets skull eller andra gällande orsaker". Uti allt
hvad Rikets Ständer då ej funnit ändringar nödiga, ansågo de föreskrifterna, som
1811 års Kongl. instruktion innefattade, kunna bibehållas och gälla till efterrättelse;
hvarjemte de anhöllo att jemkningsförrättningarne skulle öfver hela riket påbörjas
nästföljande år 1824, och sedermera i oafbruten ordning fortgå.
Kongl. Maj:t utfärdade förnyad instruktion den 20 December 1825 för ro-
leringskommissioner, hvilka anbefalldes från extra roteringen utesluta: alla hemman,
som, efter roteringens införande, blifvit af öde upptagne och skattlagde; öfverskju-
tande delar af förut roterade hemman, som voro roterade för mindre mantal än
hvaraf de bestodo; oprivilegierade hemman och lägenheter i bergslagerna; posthem¬
man samt utjordar och torp som icke vore under hemmans räntor inbegripne, äf¬
vensom odlingar å rekognitionsskogar, kronopark^- och andra allmänningar. Uti
denna instruktion anbefalldes ingen -verkställighet af ordinarie rotering; men uti sär¬
skild! cirkulär samma dag förordnade Kongl. Maj:t, att roteringskommissionerna skulle
i särskilda längder upptaga alla hemman och lägenheter af krono-, skatte- och frälse
natur och äfven desamma i ordinarie rotar indela efter de grunder, som vid role-
ringsverkets uppgörande inom länen blifvit följda, jemförde med de som i instruk¬
tionen af samma dag blifvit stadgade, hvilka instruktioner i alla andra tillämpliga
fall skulle tjena till efterrättelse för kommissionerna, derom desse af Konungens Be¬
fallningshafvande i länen skulle förständigas. Genom detta Kongl. cirkulär började
den så kallade nya ordinarie roteringens verkställande och fortsattes efter ytterligare
föreskrifter, som af Kongl. Maj:t, till följd af förfrågningar af iandshöfdingarne, med¬
delades uti särskilda cirkulär den 50 Maj och i4 Juni 1826. Rikets Ständer hade
likväl aldrig yttrat, att någon dittills oroterad jord skulle indelas i ordinarie rotering.
Deras yttrande uti den vid 1825 års riksdag äflåtna skrifvelsen, att hemman och
lägenheter af krono-, skatte- och frälse-natur böra undantagas från ordinarie rote¬
ring, emedan de enligt förfaltningarne äro underkastade ständig rotering, kan icke
utan misstydning lämpas derhän, alt dessa hemman och lägenheter skulle ordinarie
Konstitutions-Utskottets Memorial AT:o 4.
9
roteras. , Om meningen varit sådan, hade Ständerna otvifvelaktigt sagt icke att de
äro, utan alt de böra vara eller skola vara sådan rotering underkastade. Detta
framgår alldeles klart af innehållet, som det är formuleradl i lista punkten af
nämnda skrifvelse, deri den begärda undersökningen om alla hemman af förenämnde
beskaffenhet, som blifvit antecknade i 1811 års extra rotering, förutsältes blifva #
'lödig för utrönande, om icke å ett och annat ställe delar af ett förut roteradt
hemman kommit att i extra roteringen ingå blott derföre alt hemmanet i gamla
roteringen funnits upptaget till mindre mantal än jordeboken utvisade, utan afseende
flit sådant skett för hemmanets svaghets skull eller andra gällande orsaker. Stän¬
dernas afsigt kunde, efter skrilvelsens ordalydelse, icke vara annan än alt förekomma,
det svaga hemman med högt jordeboksmanlal icke skulle, jemte redan pålagd ordi¬
narie rotering, blifva upptagna till extra rotering för del öfverskjulande hemmantalet.
Rikets Ständer begärde ock vid riksdagen är 1829, med åberopande af sin
rätt enligt 75 och 80 §§ Regeringsformen, att den föreslagna tillökningen uti or¬
dinarie knektehåll^ icke måtte till någon slags åtgärd befordras, innan de fall mot¬
taga nådig Proposition och fåll tillfälle sig derom utlåta med den beslutanderätt
som genom dessa grundlagsparagrafer var dem förbehållen;-alt i händelse någon verk¬
ställighet i eu eller annan del af riket redan blifvit vidtagen densamma genom
Kong!. . Maj:ts försorg måtte varda återkallad; att hemmansegare, som tilläfventyrs
icke inom förelagd fatalietid anfört besvär mot den nya ordinarie roterin¬
gen, icke måtte anses hafva sig densamma åtagit eller förlorat sin rätt att derifrån
vara befriade, intilldess Rikets Ständer sig i hufvudfrågan yttrat; samt att om nå¬
gon kostnad eller förlust af eu och annan beskaffenhet, såsom följd af förberörda
rotering blifvit jordegaren tillskyndad, honom måtte beredas tillfälle alt sin rätt til!
ersättning derför i laga ordning utföra och gällande göra. Uti nådig skrifvelse den
18 Januari 1854 besvarade Kong!. Maj:t Rikets Ständers nyssnämnda framställning.
Denna skrifvelse, som i flera delar icke skulle vara ett otacksamt ämne för en
genomgående kiitik, innehåller til! slut, att, då ingen verkställighet af roterings-
kommissioncrnas förslag egt rum, var någon sådan icke att återkalla; då verkstäl¬
ligheten berodde af Konungens och Ständernas gemensamma beslut, följde, att [under¬
låtenheten att anföra besvär icke kunde till någon skyldighet för de roteringsskyl-
dige förbinda; och då någon prestation af den nya ständiga roteringen icke var
förordnad, än mindre fullgjord, följde vidare, att någon kostnad eller förlust genom
den anstalt Kong!. Maj:t i nyssnämnda måtto vidtagit icke kunnat tillskyndas, och
att bereda tillfälle för dem all göra ersättningsanspråk för slik kostnad eller för¬
lust, fann Kongl. Maj:t alltså icke behöflig!. Denna skrifvelse föranledde icke till
någon Rikets Ständers åtgärd.
Åren 1840, 1841 och 1844 vexlades skrifvelse!’ mellan Kongl. Maj:t och
Rikets Ständer angående den nya ordinarie roteringen, och år 1851 öfverlemnade
Bih. till Riksd. Prof. 1870. 3 Sami. 4 Höft.
2
10
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
Kongl. Maj:t roteringslängderna åt Ständerna för deras fastställelse, hvilken de med¬
delade uti skrifvelse den 22 Augusti 1851. Genom denna på så satt tillkomna
rotering hade vunnits 295 hela och 54 l Hoafl styckade rotar. Den har
tillkommit, om än icke efter Rikets Ständers bestämdt derom fattade beslut, så
likväl genom deras medgifvande, och då den vunnit jemväl Ständernas fastställelse, så
är den alt anse såsom lagligen verkställd. Den är verkställd efter grunder,
som Ständerna vid riksdagarne 1810 och 1823 uppgifvit, och Indika Kongl. Maj:t
tillämpat uti de instruktioner för rotelings-kommissionerna, som utfärdats den 5
Februari 1811 och 20 December 1825. Men utom denna rotering liar Kongl.
Maj:t, utan att ens underrätta Rikets Ständer eller Riksdagen derom, än mindre be¬
gära fastställelse derå, i senare tid roterat en mängd hemman efter andra grun¬
der och på annat sätt än förenämnda instruktioner föreskrifva.
Redan år 1844 den 6 Augusti gaf Landshöfdinge-embete! i Elfsborgs län
utslag, hvarigenom kronosknltehemmanet N:o 1 om 11(,. mantal Källarebacken i
Ljurs socken och Gåseneds härad af nämnda län åsalles rotetaxalion för 16 öre eller
^-dels rote, dervid icke följdes de grunder eller den method, som var föreskrifven
i 1825 års instruktion, och den 15 April 1847 fastställde Kongl. Maj:l denna
rotering, som blifvit verkställd af kronofogde, häradsskrifvare och två nämndemän,
hvilka dertill af Konungens Befallningshafvande blifvit förordnade. På lika sätt
verkställdes roteringar i liera län, utan att Kongl. Maj:t meddelat vederbörande före¬
skrift eller tillåtelse alt sålunda tillvägagå. Sådan gafs först genom nådigt bref
till Kongl. Kammar-Kollegium den 29 Maj 1860, hvari föreskrefs att rotetaxalio-
nen skulle ske af vederbörande kronofogde och häradsskrifvare med biträde al två
nämndemän enligt Konungens Befallningshafvandes förordnande, och Konungens Be¬
fallningshafvande derjemte förständigades, alt framdeles vid skattläggningar äfven
deltagande i rotering skulle i särskildi instrument af skallläggningsmännen föreslås.
Del är icke möjligt alt veta, huru många hemman som blifvit på detta och
äfven andra sätt roterade, sedan Rikets Ständer år 1851 laslslällde den nya ordi¬
narie roteringen; åtminstone har jag ingenstädes påträffat någon, som haft känne¬
dom derom, eller kunnat finna att förteckning deröfver Di i I vit lord. Men då rote¬
ring uti ingen skattläggningsmethod, af alla de som finnas lör särskilda provinser,
är upptagen såsom en jorden åliggande grundskatt, bör del ej vara svårt att förstå,
att den på sådant sätt icke lagligen kan påföras någon jord eller lägenhet. Och
då Riksdagen icke beslutat eller tillåtit någon annan rotering än de här ofvan om¬
talade, som afslutades år 1851, hör det vara lätt begripligt, att de, som derefter
tillkommit emot grundlagens föreskrift, ej kunna vara lagliga.
Den såsom försvar för dessa roteringar gjorda framställningen, att ingen
preskriptionstid finnes utsatt för Kongl. Maj:t att begära Riksdagens fastställelse
tarfva!’ icke mycket bemötande; ty om än icke hela den under tiotal af år följda
proceduren visade, all Kong!. Maj:t ansett en sådan fastställelse obehöflig och följ¬
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
11
aktligen begäran derom öfre!(lödig, så, då emot 80 § Regeringsformen ingen ny
eller tillökad rotering, utan genom Konungens och Riksdagens gemensamma beslut,
kan tillkomma, och många sådana onekligen tillkommit utan Riksdagens beslut, lä¬
rer ett oveldigt omdöme icke komma till annan slutsats, är att sjéllva tillkomsten
utgör ett öfverskridande af stadgandet i nämnda $j, och att preskriptionstiden i och
dermed är till ända.
Med Kong!. Maj:ts rätt att, ulan Riksdags hörande för hvarje särskild! fall,
förordna om utgörande af vakansafgilt, för hvilken lätt åberopats flera författningar
och Rikets Ständers skrivelser, förhåller det sig, i afseende på Riksdagens medgif¬
vande af en sådan rätt, på följande sätt. Från 1812 till och med uti 1850 åis
Revillningssladgn bestämdes rotefrihetsafgiften till viss bevillning, alt utgå eller
hemmantal, och då Rikets Ständer ensamt egde bestämma denna skatt, lärer al
del förhållandet icke kunna härledas någon rätt för Kong!. Maj:t att derom förordna.
Den 18 Januari 1854 afgaf Kong!. Maj:t Proposition till Rikets Ständer angående
rotefrihet för kapellansboslällen samt öfverroteringen på åtskilliga andra hemman,
«och i sammanhang dermed om vakansafgift för ordinarie rotering underkastad jord,
som icke presterar rotering in natura!« 1 anledning häraf beslutade Ständerna, att
de roterade kapellansboställena och öfverroterade hemmanen skulle ”undfå en role-
ringskoslnaden motsvarande ersättning efter vederlag af vakansafgiften för jord,
som, ehuru ordinarie rotering underkastad, likväl icke presterar rotering in natura”,
samt alt för all sådan jord denna afgift må, i stället för den hittills bestämda be-
villningen för rotefriheten, erläggas till rikets försvarsverk med en vakansafgilt,
som är roteringsbesväret fullt motsvarande, och vid markegångssätlningarne, eller i
hvarje län gällande roteringsgrunder, specificeras och i taxorna årligen utsättas.
Vid 1840 års riksdag öfverlemnade Kongl. Maj:t till Ständernas fastställelse rolerings-
längder för sex län, med förklarande att det uppå Rikets Ständer ankomme då all
till pröfning upplaga Kongl. Maj:ts den 18 Januari 1854 aflåtna Proposition, i al¬
seende å vakansafgiften i fredstid för de hela rotar eller spridda roleandelar, hvar¬
med den ordinarie voteringen blifvit tillökad eller komme att tillökas i de län, der
förrättningarne ännu icke vore afslulade eller granskade; och tillika utlåta sig huru¬
vida de nye ordinarie rotar eller spridda rotedelar inom de sju län, der längderna
ännu icke vore granskade, skulle före nästföljande riksdag utgöra lika vakansafgift,
eller dermed borde uppskjutas till dess roteringsverken för sistnämnde sju län hun¬
nit af Rikets Ständer granskas och fastställas. Med pröfning af de färdiga roterings-
längderna vilie Rikets Ständer uppskjuta, intilldess nämnda roteindelning öfver hela
Riket hann att försiggå, och i afseende på utgörandet af vakansafgift, under Ireds-
lid, för de hela rotar eller spridda rotedelar, hvarmed den ordinarie voterin¬
gen blifvit tillökad eller ytterligare komme all tillökas, ansågo Ständerna att
för sådan jord måtte, der icke för densamma utgöres verklig rotering, i öfverens¬
stämmelse med Kongl. Maj:ts den f8 Januari 1854 afgifna samt af Rikets Ständer
12
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
den 10 November samma år bifallne Proposition derom, erläggas rolevakans-
afgift på enahanda sätt och i efter' samma grunder, som från oeh med år 1835
egt ram oeh således äfven ör rotar eller roteandeiar af ofvannämnda beskaffenhet
inom 7 uppräknade län, utan afseende derå att längderna å den nya tillökada
roteringen i dessa län ännu icke blifvit i föreskrifven ordning pröfvade och fastställda.
Utaf detta Rikets Ständers beslut har man velat härleda Kong!. Maj:t rätt
att allt framgent, utan Riksdagens hörande, låta verkställa och ensam fastställa ro¬
teringen till erläggande af vakansafgift; men då beslutet icke afsåg eller kunde afse
andra än de då pågående förrättningarne, för hviska längderna skulle pröfvas och
sedermera blifvit pröfvade har jag icke kunnat biträda en så elastisk tolkning. In¬
seende viglen deraf att såväl samhällsfördragen mellan statsmakterna som landets
allmänna lagar hållas heliga, har jag icke kunnat underlåta att fästa uppmärksam¬
heten vid ofvannämnda forhållanden. Skulle min uppfattning af dem icke vara
riktig, ulan så är, alt vigtiga stadgande)! i vår grundlag äro utan gällande kraft,
så blir det en nödvändighet att dessa stadganden borttagas; tv qvarståendet af en
lag, som icke efteriefves, verkar menligt på aktningen för de öfriga, och ett oaf-
visligt kraf för samhällens lycka och bestånd är, såväi att lagarnes rättsgiltighet är
klart medveten hos samhäiismedlemmarne, som att de rätt tillämpas. Ovisshet i
det ena och slapphet i det andra hafva alltid medfört fara och ofta varit anled¬
ning till samhällens undergång.
Stockholm. Alb. Bonniers boktryckeri, 1870.