Stats—Utskottets Utlåtande N:o 81.
n.-o si.
i
Ank. till Riksd. Kansli d. 30 April 1869, kl. 1 e. ni.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga Proposition, angående vissa
grunder för ^förvaltning en af Statens jernväg strafik och särskildt
för den dervid anställda personuls aflöning rn. m.
(2:dra U. A.)
Sedan Styrelsen för Statens jernvägstrafik afgifvit underdåniga förslag dels
td organisation af nämnda trafiks förvaltning, dels till aflöningsreglemente för der-
v.d anställde embets- och tjensteman samt betjente, dels till omkostnadsstat för år
1869 och dels till reglemente för antagande och entledigande m. m. af den perso-
nal, som ^yrelsen tdlsättes, så öfverlemnade Kongl. Majrt uti nådig Proposi-
tion till 1868 ars Riksdag nämnda omkostnadsförslag, hvarjemte Kongl. Maj-t fö¬
reslog Riksdagen att godkänna vissa hufvudbestämmelser i afseende å vilkoren för
^enstemannens anställning samt grunderna för aflöning åt dem. Uti det svar
Riksdagen den 13 Maj sistlidne år afgaf å Kongl. Maj:ts omförmälda Proposition
anhöll Riksdagen på anförda skäl. att Kongl. Maj:t måtte taga i nådigt öfvervä¬
gande, huruvida icke Styrelserna öfver Statens jernvägsbyggnader och jernvägstra-
hk kunde sammanföras till en enda Styrelse för Statens jernvägar, eller, om detta
icke funnes ändamålsenligt, den förra Styrelsen förläggas till arbetslinien; samt hu¬
ruvida icke dels de föreslagna distriktchefstjensterna kunde indragas, dels betydli¬
gare inskränkningar ske såväl i antalet af de vid jernvägstrafiken anställde embets-
och tjensteman samt betjente, som äfven i fråga om beloppen af de för dem före¬
slagna löneförmåner. Derjemte tillkännagaf Riksdagen sitt bifall till de flesta af
ofyanberorda utaf Kongl. Maj:t föreslagna hufvudbestämmelser dels i oförändradt
skick, dels med vissa förändringar eller inskränkningar, men förklarade sig icke
hafva godkant de öfriga bestämmelserna, hvllka hufvudsakligen afsågo beloppen af
asta arfvoden, de föränderliga arfvodenas fördelning samt inqvarterings- och trak-
tamentsersättning, provisioner, felräkningspenningar och premier.
Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
Uti en till nu församlade Riksdag aflåten, till Stats-Utskottet remitterad
nådig Proposition (N:o 25), angående vissa grunder för förvaltningen af Statens
jernvägstrafik och eärskildt för den dervid anställda personals aflöning, har Kongl.
Maj:t, bland annat, meddelat, att, ehuru den af sednaste Riksdag väckta frågan om
sammanslagning af Styrelserna för jernvägstrafiken och jernvägsbyggnaderna eller
den sistnämnda Styrelsens förläggande till arbetslinien, ännu icke blifvit jemte ve-
derbörandes deröfver afgifna underdåniga utlåtande företagen till nådig pröfning,
Kongl. Maj:t ansett denna omständighet ingalunda böra uppehålla den deraf icke
nödvändigt beroende frågan om den för trafiken erforderliga personal och dess
aflöning; att efter öfvervägande af hvad uti Trafikstyrelsens den 31 sistlulne De¬
cember afgifna underdåniga utlåtande anförts rörande behofvet och lämpligheten
af distriktchefs-embetena, Kongl. Maj:t funnit den utgift, som för dessa befattnin¬
gar beräknats, icke kunna undvaras, men att för närvarande, innan de utaf Trafik-
styrelsen omförmälda olika system för ett permanent öfvervakande af linieförvalt-
ningen, det ena med vissa trafikområden, och det andra med de särskilda föivalt-
ningsgrenarne såsom grund för indelningen, blifvit vidare praktiskt pröfvade, det
icke borde definitivt bestämmas, huruvida distriktchefs-embeten skulle införas, el¬
ler nämnda öfvervakande lämpligare på annat sätt anordnas; äfvensom att, beträf¬
fande ifrågasatta inskränkningar i afseende å antalet af de vid jernvägstrafiken an¬
ställde embete- och tjensteman samt beloppen af deras aflöning, Kongl. Maj:t i de
delar, som utgjorde föremål för den nådiga Propositionen, lika med Trafikstyrelsen,
funnit andra sådana inskränkningar än dem, bemälda Styrelse redan beslutit (se
Prop. sid. 8—12). icke utan fara för betänkliga olägenheter kunna göras.
Vid detta förhållande och då Kongl. Maj:t fortfarande vidhölle åsigten om
lämpligheten af de utaf Kongl. Maj:t vid sista riksdag i afseende å grunderna
för aflöningsstaten föreslagna bestämmelser, hvilka antagligen i följd af beslutet
om Riksdagens ofvan omförmälda underdåniga hemställan, ej då vunnit Riksda¬
gens godkännande, har Kongl. Maj:t ånyo till Riksdagens pröfning öfverlemnat
samma bestämmelser utan annan förändring än dels den modifikation, som påkal¬
las deraf att definitivt beslut om distriktchefers tillsättande ej nu fattades, dels
ock att arfvodet för kontrollerande mnskiningeniören blifvit nedsatt till 1,800 R:dr
eller det belopp, han redan för innevarande år åt.njöte; och har Kongl. Maj.t
alltså föreslagit, att Riksdagen, utöfver de vid sista riksdag antagna bestämmelser
i nyssnämnda ämne, nu måtte ytterligare godkänna följande:
«) Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för följande em-
bets- och tjensteman:
till Generaldirektören . .
» Byråchefen . . . .
Vid Styrelsen:
R:dr 9,000:
» 5,500:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81. 3
till Ofverdirektören vid ban- och maskinafdelningarne . . R:dr 5,500:
Särskildt arfvode för öfvervakandet af afdelningarne å
linien................. » 1,000: 6,500:
» Ofverdirektören för trafikafdelningen.......R:dr 5,500:
Särskildt arfvode för öfvervakandet af afdelningen å
linien................. » 1,000: 6,500:
» Sekreteraren....................R:dr 4,500:
» Registratorn och Aktuarien.............. » 3,500:
» En Notarie........ » 2,500:
» En d:o .................... »> 2,500:
» Ombudsmannen................... » 3,000:
» Kamereraren................... » 4,000:
» Revisorn..................... » 3,000:
» Hufvudkassören ..............f . . . . » 3,000:
» Uppbördskassören.................. ' » 3,500:
» Föreståndaren för Statistiska kontoret...... » 4,000:
Nuvarande innehafvaren af denna befattning bibehålies under
sin tjenstetid vid det arfvode, han hittills innehaft, af 200 R:dr der¬
utöfver.
Till Arkitekten.................... » 1,500:
» Öfverkontrollören..............’. . . » 4,000:
» Kontrollerande Maskiningeniören............ 1 » 1,800:
Tjensten indrages vid nuvarande innehafvarens afgång.
b) Styrelsen eger, intilldess definitivt beslut fattats om sättet för hela låne¬
förvaltningens permanenta öfvervakande, för detta ändamål årligen disponera ett
belopp af 15,000 R:dr.
c) De i klassregleringen upptagna arfvoden utgå sålunda:
|
A. Vid Styrelsen
|
Lägsta
|
Högsta
|
|
Klass
|
R:mt
|
Klass
|
R:mt
|
för
|
Ofverdirektörens Assistenter 1
|
6
|
2,700
|
|
3,900
|
»
|
Telegrafdirektörer . . . . j
|
2
|
»
|
Milkontrollören...... 1
|
|
|
|
3,600
|
|
Kontrollörer i Kontroll-kontoret)
|
9
|
1,800
|
3
|
))
|
Kammarförvandten.....\
|
|
|
|
|
))
|
Biljett- och formulär-förvaltaren [
|
10
|
1,500
|
|
. 2,400
|
»
|
Bokhållare vid Kassa-, Statistiska-1
|
7
|
|
och Mil-kontoren .... ]
|
|
|
|
|
»
|
Kammarskrifvare ]
|
|
|
|
|
»
|
Kontorsskrifvare >.............
|
19
|
600
|
9
|
1,800
|
»
|
Telegrafister )
|
|
|
|
|
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o bl*
:00otG ib;il . . in i*.* L>i«<ii ;•{ t\oo
|
Lägsta
|
Högsta
|
:0oe«o 1
|
Klass
|
R:mt
|
Klass
|
R:mt
|
för Vaktmästare...............
|
20
|
540
|
16
|
780
|
» Telegrafbud...... . . . . . . . .
|
23
|
360
|
20
|
540
|
B. Vid Distrikten.
|
|
|
|
|
för Ban-, Maskin- oeh Trafik-direktör......
|
5
|
3,000
|
1
|
4,200
|
» Assistenter åt nämnde direktörer.......
|
9
|
1,800
|
5
|
3,000
|
» Baningeniörer . . \
» Förrådsförvaltare . f
|
|
|
|
|
m Verkstadskamererare >...........
|
11
|
1,200
|
5
|
3,000
|
4V, Verkmästare . . l
» Stationsinspektorer ]
» Byråassistenter . . . 1
» Lokomotivförare-förmän j
|
9
|
1,800
|
7
|
2,400
|
» Distriktskassörerl
|
|
|
|
|
» Konstruktörer >.............
|
17
|
720
|
7
|
2,400
|
» Vagnmästare . )
» Telegrafinspektorer............
|
11
|
1,200
|
8
|
2,100
|
» Bokhållare . . \
» Ritare . . . . >.............
|
13
|
960
|
9
|
1,800
|
» Lokomotivförare]
» Stationskassörer.............
|
22
|
420
|
9
|
1,800
|
» Telegrafister...............
|
25
|
240
|
9
|
1,800
|
« Kontors- och Stationsskrifvare . .......
|
17
|
720
|
10
|
1,500
|
» Ofverkonduktörer)
» Konduktörer . . j
|
17
|
720
|
11
|
1,200
|
» Biljettörer ...............
|
25
|
240
|
11
|
1,200
|
» Stationsmästare..............
|
17
|
720
|
12
|
1,080
|
» Eldare.................
|
17
|
720
|
13
|
960
|
» Vagnförmän...............
|
19
|
600
|
13
|
960
|
»» Banmästare ]
» Materialvakter > .............
» Packmästare )
» Stationskarlsförmän]
|
19
|
600
|
15
|
840
|
» Vaktmästare . . >............
|
22
|
420
|
16
|
780
|
» Portvakter . . . )
i
l i
|
|
|
|
u'\ U
|
Stats-Utskottets Utlåtande N:o SI.
5
|
Lägsta
|
Högsta
|
|
Klass
|
R:mt
|
Klass
|
R:mt
|
för Lokomotiv- och Vagn-putsare\
|
|
|
|
|
» Kolvakter.......i
|
|
|
|
|
» Pumpare .......> .......
» Vagnssmörjare.....1
» Bromsare......./
|
22
|
420
|
19
|
600
|
» Signalkarlar \ v
» Spårvexlare 1
» Stationskarlar > .............
» Kuskar . . 1
|
23
|
360
|
20
|
540
|
» Förrådsdrängar J
» Ban-, bro- och grind-vakter..........
|
24
|
300
|
22
|
420
|
egande Styrelsen att tillägga högst 15 R:dr i må¬
naden under seglationstid för vakter vid rörliga broar
samt att för bevakning af grindar anställa personer
med lägre arfvoden.
|
|
|
|
|
» Kontorsvakter]
» Notisbärare j..............
» Telegrafbud )
|
25
|
240
|
22
|
420
|
d) Embets- och tjcngtemän samt betjente viH distrikten, hvilka ej erhålla
bostad med vedbrand in natura i jernvägens egna eller för ändamålet hyrda loka¬
ler, äro berättigade till inqvarteringsersättning, som beräknas till 20 procent af år¬
liga arfvodet, tjenstgöringspenningar inberäkuade för dem, som äro stationerade i
Stockholm, Göteborg och Malmö, 15 procent i annan stad eller köping, och 10
procent vid station på landet.
e) För sådane embets- och tjensteman vid distrikten, hvilkas befattningar
äro förenade med oftare förekommande tjensteresor eller kommenderingar inom
eget distrikt, utgår traktamentsersättning med belopp, som af Kong!. Maj:t bestäm¬
mes, och hvilket icke må öfverstiga det, som i gällande resereglemente är stadgadt.
För tjensteman, som har linieförvaltningens permanenta öfvervakande åt sig upp¬
draget, kan, med iakttagande häraf, godtgörelse för tjensteresor inom distriktet af
Kongl. Maj:t bestämmas till viss årlig summa.
f) Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:
Styrelsens hufvudkassör med 500 R:dr om året;
Styrelsens uppbörd ska ssör med 25 öre för hvarje fullt tusental Riksdaler af
den uppbörd, som under hvarje år blifvit från stationerna till uppbördskassan in¬
remitterad;
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
,m Distrikts kassör er med ett af Styrelsen bestämdt årligt belopp, dock ej öfver
500 R:dr för hvardera; *
Kontrollören och Kontorsskrifvare vid Kontroll-kontoret med 10 procent å
hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt och till återbetalning eller re¬
dovisning faststäldt belopp; egande Styrelsen, med afseende å det anmärkta felets
beskaffenhet, bestämma, om anmärkningsprocenten skall i sin helhet eller endast
till en del af den felande betalas;
Trafik- och Telegraf-stationernas uppbördspersonal med tre tiondedels procent
af redovisade trafik- eller telegram-inkomster, till fördelning emellan nämnda per¬
sonal på afsändnings- och emottagningsstationerna enligt grunder, hvilka Styrel¬
sen eger att bestämma; och
Lokomotiv förare, eldare och vagnssmörjare samt annan betjening, till följd af
hvars hushållning med materialier eller genom hvars nit och arbetsamhet väsendt-
liga besparingar af utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda, af Styrelsen
fastställda bestämmelser.
Härutöfver har Kongl. Maj:t, som ansett lämpligt och med god ordning
öfverensstämmande, att stadganden meddelades för den ej sällan inträffande hän¬
delse, att till följd af en växande trafik eller i öfrigt förändrade förhållanden, be¬
hof af nya anläggningar och byggnader uppstode, föreslagit följande bestämmelser:
1) Ny anläggning eller byggnad af större omfattning, såsom ny station, ny
reparations-verkstad eller dubbelspår emellan två stationer må ej vid redan till
trafik upplåten statsbana verkställas förr, än behofvet blifvit af Riksdagen pröfvadt
och godkändt. Riksdagen tillkomme ock att besluta de vilkor i afseende på kost¬
naden, hvarunder anslutning till statsbana må ega rum för bibana, som härefter
af enskilde anlägges.
2) I fråga om erforderlig utvidgning af redan befintlig anläggning och
byggnad eller verkställande af ny sådan utaf mindre betydenhet, såsom anord¬
nande af hållplats, mötesplats eller dylikt, beslutar Kongl. Maj:t, och bör kost¬
naden derför intagas i det förslag till specifik kostnadsstat för jernvägstrafiken,
som Styrelsen vid slutet af hvarje år har att för det nästföljande underställa Kongl.
Maj:ts pröfning och fastställelse.
Hvad först angår behofvet och lämpligheten af distriktchefs-embeten, har
Tratikstyrelsen, på grund af de i ofvanberörda utlåtande anförda och i den nådiga
Propositionen (sid. 4—8) intagna skäl, till hvilka här endast hänvisas, förklarat det
Styrelsen fortfarande vidhölle åsigten derom, att distriktchefs-embeten eller andra
mot samma ändamål svarande embeten borde införas till åstadkommande af ett
permanent öfvervakande af linieförvaltningens alla grenar, äfvensom derom att,
i fråga om de olika sätt, hvarpå ett sådant öfvervakande kunde vinnas, det som
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
7
Styrelsen föreslagit borde fortfarande få gälla intilldess, efter praktisk pröfning al
något annat, detta andra visat sig ega bestämda företräden.
Beträffande frågan om distriktcliefs-befattningarnc har en af de i ämnet mest
erfarne personer, nemligen Chefen i Styrelsen för Sachscns statsbanor Friherre von
Weber nti en den 1 sistlidne Januari till Svenska trafikstyrelsens chef aflåten och
Utskottet delgifven skrifvelse, jemte den upplysning att uti direktionen för Sach¬
siska statsbanorna, som vid början af innevarande år hade en längd af 103 Tyska
mil, fungerade såsom verkliga ledamöter: 2 presidenter, 1 vice president, 3 direk¬
törer och 5 direktionsråd, bland annat, meddelat,
att den speciela linietjensten vid de Sachsiska statsbanorna i högsta instan¬
sen förvaltades af sju trafiköfverinspektörer (Betriebs Obcrinspektoren) med arfvo-
den från 1,200 till 2,000 thaler;
att denna högre förvaltningspersonal såväl i direktionen som vid den direkta
trafikförvaltningen visat sig för svag och hade i direktionen redan blifvit förstärkt
genom anställning af assessorer, hvilka utöfvade rådsfunktioner, samt måste äfven
på linierna förstärkas, då tjensten alltför mycket toge öfverinspektörerne i anspråk
och det måste sörjas för lämpliga vikarier;
att trafiköfverinspektörernes funktioner temligen noga motsvarade de sven¬
ska distriktchefs-hefattningarne;
att i dessa embetsmäns hand alla trafikförvaltningens trådar inom ett helt
jernvägsdistrikt koncentrerade sig och att denna förvaltning först genom dem er-
hölle den ordning och enhet, som gjorde densamma öfverskådlig för direktionen,
hvilken jemförelsevis, synnerligen på långa linier, vore i högst ringa mån i till¬
fälle att se och höra med egna ögon och öron;
att ju högre trafiken stege desto större blefve äfven värdet af lokalförvalt-
ningarnes verksamhet, då ökningen af direktionsgöromålen alltmera fasthölle direk¬
tionen vid centralpunkten och den tid, som måste användas på täta och vidlyftiga
resor, alltid blefve mera oumbärlig för medhinnandet af de vid centralpunkten sam¬
manlöpande arbetena:
att man allestädes, der en längre erfarenhet förvärfvats, lade den största
vigt på utvecklingen af linieförvaltningarne och genom att lemna dessa allt vid¬
sträcktare befogenhet förebyggde en alltför stark centralisation af göromålen i ge¬
neraldirektionen, på det att genom omedelbar, på ort och ställe förvärfvad, känne¬
dom tillbörlig uppmärksamhet måtte kunna lemnas åt industri-, åkerbruks- och
trafikförhållanden, samt inträde af slentrian förhindras, hvaraf de stora förvaltnin-
garne genom för långt sträckt centralisation så ofta ledo;
att särskilda förvaltningar vid trafikens hufvudpunkter alltid och allestädes
skulle behöfvas för att under lefvande praktik på grund af egen åskådning och
noggrannaste specialkännedom i första instansen ingripa och afgöra, vidmagthålla
och föröka, men att detta mål blott ofullständigt och på för generaldirektionens göro-
8
Stats-Utskottets Utlåtande tf:o 8).
mål otillfredsställande sätt ernåddes, om lokalförvaltningen blott bestode af tekni¬
ska och trafikeleinenter utan organiskt hufvud;
att vid en jernvägsförvaltning icke något hämnade sig så kännbart och
långvarigt, som en för svag utrustning med arbetsförmågor på de högre förvalt-
mngsplatserna, ty från dessa punkter utginge dirigerande de krafter, som lifvade
och höjde det hela, och att en lucka här medförde otaliga brister i de lägre afdel-
ningarne.
De ifrågavarande distriktchefsplatserna vid Statens jernvägstrafik äro icke
nägra nya ombeten, utan tvärtom de äldsta af alla högre befattningar inom den
Svenska jernvägsförvaltningen och hafva funnits alltsedan 1861 under namn af in-
tendentsembeten. Om man, utgående från den åsigt att jernvägstrafiken är ett in-
dustiielt företag, som maste skötas affärsmessigt och att dess styrelse icke kan jem-
föras med ett Statens förvaltande verk, der förhållandena äro helt olika, vill från
enskilda industrien hemta exempel, lär man svårligen finna ett enda, som ej visar
att ett bolag eller en enskild person, hvilken på flera och skiljda orter drifver stora
industriföretag, omfattande flera verksamhetsgrenar, äfven har på hvarje ort en sär¬
skild verkställande direktör, disponent eller förvaltare, hvilken, huru stort eller
litet antal af räkenskapsförare, inspektörer, verkmästare, öfvermaskinister o. s. v.
eljest kan erfordras, i sin hand sammanhåller de särskilda förvaltningsgrenarne och
för öfrigt står i erforderlig förbindelse med principalens hufvudkontor. Stambanorna
äro nu indelade i tre särskilda distrikt eller områden för detaljförvaltningen och
tjenstgöringen å linierna. Denna indelning är här, likasom vid andra länders jern-
vägar af stor utsträckning, oundgängligen nödvändig till följd dels af de stora af-
stånden mellan banornas ändpunkter, som äro naturliga hufvudstationer för jern-
vägsrörelsen samt dessas aflägsenhet från centralstyrelsens säte, dels af de stora
olikheterna uti trafik- och ortförhållanden utmed de särskilda linierna. Nu har Sta¬
ten å hvarje distrikt nedlagt ett kapitalvärde af i rundt tal 30 millioner K:dr och
per ^distrikt utbetalas årligen i medeltal 1 million R:dr för drift och underhåll, obe-
räknadt hvad hos centralstyrelsen utbetalas, hvarjemte uppbäres en bruttoinkomst
af närmare 2 millioner R:dr. Dervid användes en personal af omkring 600 personer,
tillhörande tre särskilda afdelningar, hvilka måste oaflåtligen sammanhållas till
enig och punktlig verksamhet för det gemensamma målet att med minsta möjliga
utgifter bereda Staten de största möjliga inkomster, allt under vaksam omsorg för
den trafikerande allmänhetens säkerhet till lif ocli egendom. En sådan industriel
verksamhet, som dessutom samtidigt bedrifves på flera skiljda orter, är betydande
nog att kräfva sin särskilda disponent eller styresman på stället och härtill äro
distriktcheferna afsedda.
Distriktchefernes åligganden skulle enligt den nya organisationens mening
omfatta direkta befälet öfver distriktets tjenstemanna- och betjcningspersonal, an¬
svarigheten för den allmänna ordningen och ekonomien inom distrikten, öfverva-
kandet af reglementens och instruktioners efterlefnad, afgifvandet af förslag vid
tjensters
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
9
tjensters tillsättande och tjenstemäns befordran inom de fastställda arfvodesklasserna,
antagandet och förordnandet af betjeningen samt utöfvandet af den disciplinära
bestraffningsrätten, allt inom bestämda gränser, som Styrelsen skulle ega att när¬
mare fastställa. Vidare borde samme embetsman, efter vederbörande afdelnings-
föreståndares förslag eller hörande, afgifva utlåtanden, som af Styrelsen infordras
öfver ärenden inom distrikten, afgöra frågor i afseende på tjenstgöringen, der de
särskilda afdelningsföreståndarne äro af olika mening, följa de ekonomiska förhål¬
landena inom de orter, som jernbauorna inom distriktet beröra, med sådan upp¬
märksamhet att de kunna hos Styrelsen föreslå åtgärder, som lända till befordrande
af jernvägarnes ändamål, förökande af inkomster, förminskande af utgifter och i
samband dermed samfärdselns och näringarnes utveckling, eller, med ett ord, i alla
hänseenden bevaka Statens jernvägstrafiks rättigheter och fördelar samt i sådant
afseende vara Styrelsens ombud inom den ort, der de hafva sin verksamhetskrets.
Härförutan åligger det enligt gällande, af Kongl. Maj:t utfärdade, trafikre¬
glemente och taxa intendent eller distriktchef att upptaga och afgöra:
a) trafikanters klagomål mot tjensteman eller betjente;
b) väckta påståenden om ersättningar af trafikmedlen för å Statens jernvägar
aflemnadt gods, som skadats eller förkommit;
c) besvär öfver skedda fraktdebiteringar samt frakttaxans tillämpning;
d) ansökningar om eftergifter eller lindringar å vid distriktets stationer
debiterade tomt- och magasinshyror, m. m.
Då trafikdirektörernas åligganden äro så trägna och ansvarsfulla, att en
persons krafter och arbetsförmåga ej räckt till att utan aflösning ständigt upprätt¬
hålla denna tjenst, utan det varit nödvändigt att åt hvarje trafikdirektör gifva åt¬
minstone en assistent, förutom behöfliga skrif- och telegrafbiträden, lära intendentens
eller distriktchefens tjenstepligter icke kunna åläggas trafikdirektören, utan att den¬
nes egentliga åligganden öfverflyttas på hans assistent, som åter för att vinna
behörig aflösning och hvila måste till biträde erhålla en ny assistent. Den egent¬
liga vinsten af en sådan anordning skulle således i sjelfva verket inskränka sig till
endast en namnförändring. Ej heller kunna, enligt Utskottets åsigt, distriktche¬
fernas åligganden fördelas på öfverdirektörerna, åtminstone icke chefernas i andra
och tredje distrikten. Styrelsen, som för närvarande utgöres af en chef och tre
föredragande ledamöter, nemligen en byråchef och två öfverdirektörer, är i jem¬
förelse med centralstyrelserna vid utländska jernvägar af någon betydligare ut¬
sträckning ganska fåtalig. Öfverdirektörerna lära tillföljd deraf vai-a så upptagna
med handläggning af löpande ärenden, som skola i Styrelsen afgöras, att de icke
utan stor ansträngning kunna dessutom medhinna att såväl egna nödigt arbete åt
frågor, som ega allmännare vigt och betydelse för jernvägsförvaltningen i det hela
och som stå i nära förbindelse med det initiativ till de ändamålsenligaste åtgärder,
hvilket Styrelsen måste sträfva att utöfva och bibehålla, som äfven verkställa några
få inspektioner å linierna. Vid det förhållande att distriktcheferna, på sätt ofvan
Si7i. till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
blifvit anfördt, i första instans icke allenast afgöra frågor om tolkning af taxan,
när trafikanter klaga öfver skedda debiteringar, utan äfven i disciplinära och andra
ordningsmål inom distrikten fatta beslut och inom vissa gränser ålägga bestraffnin¬
gar, hvilka frågor och mål sedan kunna dragas under Styrelsens pröfning, skulle
öfverdirektörerna, ifall distriktchefernas nämnda åligganden på dem kunde fördelas,
dessutom nödgas att först i lägre instans fatta beslut, och sedan såsom styrelsemed¬
lemmar i högre instans sjelfva pröfva samma beslut, hvilken anordning icke lärer
kunna anses vara med god ordning öfverensstämmande. Skulle åter dylika mål dra¬
gas direkt till Styrelsen såsom första instans, uppkomme stora olägenheter för Styrel¬
sen, dels genom förlust af tid, som behöfde egnas åt andra angelägna göromål, dels
ock derigenom att för ett rätt bedömande af fel och försummelser i tjensten ofta
erfordras vidlyftiga förhör och undersökningar på eller nära stället, der felen blifvit be¬
gångna. Antingen Styrelsens ledamöter vid sådana tillfällen utresa å linien för
att anställa undersökningar eller de personer, som tilltalas eller upplysningsvis hö¬
ras, uppkallas till Styrelsen, förorsakas deraf kostnader och förlust af tid och arbete.
Af hvad sålunda blifvit anfördt torde få anses ådagalagdt, att den direkta
inspektion, som centralstyrelsen kan utöfva på linieförvaltningen, icke ensam är
tillfyllestgörande, utan att en särskild arbetskraft närmast Styrelsen är för detta
ändamål oundgängligen nödvändig samt att, i fråga om sättet att anordna densamma,
distriktchefs-befattningarne fortfarande äro åtminstone för 2:dra och 3:dje distrikten
de mest lämpliga med afseende å aflägsenheten från centralstyrelsen och den be¬
tydliga trafik, som eger rum till och från distriktens ändpunkter i Malmö och
Göteborg. Första trafikdistriktet synes deremot dels till följd af sitt läge och dels
i anledning af dess hittills mindre utvecklade trafikförhållanden lättare kunna öfver-
vakas af sjelfva Styrelsen eller genom särskildt utsända inspektörer; och då till¬
fälle bör lemnas till försöks anställande för att vinna erfarenhet, på hvad sätt linie-
förvaltningens permanenta öfvervakande för framtiden bör anordnas, anser Utskottet
mest lämpligt att distriktchefs-befattningen i första distriktet icke bibehålies, utan
i stället medel anvisas för bestridande af de göromål i afseende å detta distrikts
speciela förvaltning, som icke af Styrelsen medhinnas.
Angående de lönebelopp, som nu blifvit föreslagna för de vid jernvägstra-
fiken anställde embets- och tjensteman samt betjente, har Utskottet, utöfver de af
trafikstyrclsen beslutade och af Kongl. Maj:t gillade inskränkningar (se Prop.
sid. 8—12), endast i några få punkter ansett sig böra föreslå nedsättning i de
föreslagna beloppen. Så har det synts Utskottet som öfverdirektörernas särskilda
arfvode för öfvervakandet af afdelningarnc å linien skäligen kunde bestämmas till
500 R:dr i stället för 1,000 R:dr, hvarjemte arfvodet för sekreteraren ansetts böra
i närmare öfverensstämmelse med sekreterarelönerna inom andra embetsverk utgå
med 4,000 R:dr. Beträffande ombudsmannen och arkitekten, hvilka för byggnads-
och trafikstyrelsen för närvarande gemensamma tjensteman från byggnadsstnten åt¬
njuta arfvoden, den förre med 3,600 R:dr och den sednare med 4,800 R:dr, har det
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
11
synts Utskottet olämpligt att, innan frågan om de båda Styrelsernas sammanslagning
blifvit slutligen afgjord, för ifrågavarande tjensteman å trafikstaten» uppföra högre
arfvodesbelopp än de nu derifrån utgående eller 1,000 R:dr för ombudsmannen och
500 R:dr för arkitekten. Vidare och då den för föreståndaren för Statistiska kontoret
i staten föreslagna aflöning af 4,000 R:dr synts utgöra fullt tillräcklig ersättning
för de med denna befattning förenade göromål, samt nuvarande innehafvaren icke
lärer kunna vara lagligen berättigad att något arfvode derutöfver uppbära, har Ut¬
skottet ansett det i sådant hänseende i statsförslaget upptagna arfvodesbelopp, 200
R:dr, böra derur utgå.
Likaledes torde, då samtlige tjensteman vid trafikstaten äro endast på för¬
ordnande antagne, giltig anledning icke förefinnas att vidare bibehålla det å staten
för en kontrollerande maskiningeniör upptagna arfvode af 1,800 R:dr, enär den i
staten befintliga anteckning, att tjensten skulle vid nuvarande innehafvarens af¬
gång indragas, otvetydigt angifver att befattningen icke vidare är behöflig. Hvad
sedermera angår de i klassregleringen upptagna arfvoden, har Utskottet ansett för¬
ändring endast derutinnan böra ega rum, att för stationskarlsförmän, lokomotiv- och
vao-nputsare samt signalkarlar jemte öfrige med dein likställde jernvägsbetjente,
hvilka föreslagits till aflöning efter 22 till och med 16, 22 till och med 19, samt
23 till och med 20 klasserna, aflöningen i stället må kunna, likasom för telegrafi-
ster, biljettörer, kontorsvakter med flere, begynna redan vid 25 klassen med 240 R:dr.
Hvad slutligen vidkommer det stadgande Kongl. Maj:t föreslagit att medde¬
las för den händelse behof uppstår af nya anläggningar och byggnader vid de till
trafik upplåtna statsbanorna, har Utskottet ansett, att då större utvidgningar af
stationer och bangårdar kunna föranleda lika betydliga kostnader, som nya an¬
läggningar, äfven sådana större utvidgningar böra Riksdagens pröfning underställas.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit aufördt, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte godkänna följande bestämmelser:
a) Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för föl¬
jande embets- och tjensteman, nemligen:
Vid Styrelsen:
Till Generaldirektören..........R:dr 9,000:
» Byråchefen............ . • ” 5,500:
» Öfverdirektören vid ban- och maskinafdelnin-
garne............R:dr 5,500:
Särskildt arfvode för öfvervakande af af-
delningarne å linien.......» 500:6,000:
» Öfverdirektören för trafikafdelningen . . R:dr 5,500: •
Särskildt arfvode för öfvervakande af af-
delningen å linien........
500:6,000:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
Till Sekreteraren.............R:dr 4,000
» Registratorn och Aktuarien.......» 3,500
» en Notarie....... » 2,500
» en d:o .............» 2,500
» Ombudsmannen...........» 1,000
» Kamereraren............» 4,000
» Revisorn..............» 3,000
» Hufvudkassören........ . . . » 3,000
» Uppbördskassören..........» 3,500
» Föreståndaren för statistiska kontoret ...» 4,000
» Arkitekten.............» 500
» Öfverkontrollören..........» 4,000
Vid Distrikten:
Till Distriktchefen för andra distriktet .... R:dr 5,000:
» d:o för tredje d:o . . . . » 5,000:
b) Styrelsen eger att för linieförvaltningens öfvervakande i
första distriktet tillsvidare årligen disponera ett belopp af
2,000 R:dr.
c) De i klassregleringen upptagna arfvodena utgå sålunda:
A. Vid Styrelsen:
För Ofverdirektörens assistenter
» Telegrafdirektörer . . .
» Milkontrollören . . . .
» Kontrollörer i kontrollkon¬
toret ........
» Kammarförvandten . . .
» Biljett- och formulärförval¬
taren .......
» Bokhållaren vid kassa-, sta¬
tistiska- och milkontoren .
» Kammarskrifvare . . .
» Kontorsskrifvare . . . .
» Telegrafister.....
» Vaktmästare.....
» Telegrafbud , . , , .
Lägsta
|
Högsta
|
Klass.
|
R:mt.
|
Klass.
|
R:mt.
|
6
|
2,700
|
2
|
3,900
|
9
|
1,800
|
3
|
3,600
|
10
|
1,500
|
7
|
2,400
|
19
|
600
|
9
|
1,800
|
20
|
540
|
16
|
780
|
23
|
360
|
20
|
540
|
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
13
|
|
Lägsta
|
Högsta
|
|
B. Vid Distrikten:
|
|
|
|
|
|
|
|
Klass.
|
R:mt.
|
Klass.
|
R:mt.
|
|
För
|
Kan-3 JVtaskin- oo,h '1'rafikdi-
|
|
|
|
|
rektör ........
|
5
|
3,000
|
1
|
4,200
|
)>
|
Assistenter åt nämnde direk-
|
|
|
|
|
|
|
törer .........
|
9
|
1,800
|
5
|
3,000
|
»
|
Baningeniörer.....\
|
|
|
|
|
»
|
Förrådsförvaltare. . . . |
|
|
|
|
|
|
»
|
Verkstadskamei’erare . .
|
|
11
|
1,200
|
5
|
3,000
|
))
|
Verkmästare.....
|
|
|
|
|
|
»
|
Stationsinspektorer . . .
|
|
|
|
|
|
»
|
Byråassistenter ....
|
|
9
|
1,800
|
7
|
2,400
|
»
|
Lokomotivförareförmän
|
|
|
|
»
|
Distriktskassörer ....
|
|
|
|
|
|
»
|
Konstruktörer.....
|
|
17
|
720
|
7
|
2,400
|
»
|
Vagnmästare.....
|
|
|
|
|
|
»
|
Telegrafinspektorer ....
|
11
|
1,200
|
8
|
2,100
|
»
|
Bokhållare......
|
|
|
|
|
|
»
|
Ritare........
|
|
13
|
960
|
9
|
1,800
|
))
|
Lokomotivförare ....
|
|
|
|
|
|
»
|
Stationskassörer.....
|
22
|
420
|
9
|
1,800
|
»
|
Telegrafister......
|
25
|
240
|
9
|
1,800
|
»
|
Kontors- och Stationsskrifvare
|
17
|
720
|
10
|
1,500
|
»
|
Öfverkonduktörer . . .
|
|
17
|
720
|
11
|
1,200
|
»
|
Konduktörer.....
|
|
»
|
Biljettörer.......
|
25
|
240
|
11
|
1,200
|
»
|
Stationsmästare.....
|
17
|
720
|
12
|
1,080
|
|
Eldare........
|
17
|
720
|
13
|
960
|
»
|
Vagnförmän......
|
19
|
600
|
13
|
960
|
»
|
Banmästare......
|
|
|
|
|
|
»
|
Matcrialvakter ....
|
|
19
|
600
|
15
|
840
|
»
|
Packmästare.....
|
|
|
|
|
|
»
|
Stationskarlsförmän . . .
|
|
|
|
|
|
»
|
Vaktmästare.....
|
|
25
|
240
|
16
|
780
|
»
|
Portvakter......
|
|
|
|
|
|
))
|
Lokomotiv- och vagnput- \
|
|
|
|
|
|
eare........J
|
|
|
|
|
))
|
Kolvakter......
|
|
25
|
240
|
19
|
600
|
))
|
Pumpare......
|
|
|
|
»
|
Vagnssmörjare ....
|
|
|
|
|
|
»
|
Bromsare....../
|
|
|
|
|
Stats-Utskottet» Utlåtande N:o 81.
För Signalkarlar . .
» Spår vexlare
» Stationskarlar .
» Kuskar . . .
» Förrådsdrängar
» Ban-, bro- och grindvakter .
egande Styrelsen att til¬
lägga högst 15 R:dr i må¬
naden under seglations-
tid för vakter vid rörliga
broar samt att för bevak¬
ning af grindar anställa
personer med lägre arfvo-
den.
» Kontorsvakter.
» Notisbärare
» Telegrafbud
Lägsta
|
Högsta
|
Klass.
|
R:mt.
|
Klass.
|
R:mt.
|
25
|
240
|
20
|
540
|
25
|
240
|
22
|
420
|
25
|
240
|
22
|
420
|
d) Embets- och tjensteman samt betjente vid distrikten, hvilka
ej erhålla bostad med vedbrand in natura i jernvägens egna
eller för ändamålet hyrda lokaler, äro berättigade till inqvar-
teringsersättning, som beräknas till 20 procent af årliga arf-
vodet, tjenstgöringspenningar inberäknade, för dem, som äro
stationerade i Stockholm, Göteborg eller Malmö, 15 procent
i annan stad eller köping och 10 procent vid station på landet.
e) För sådane embets- och tjensteman vid distrikten, hvilkas
befattningar äro förenade med oftare förekommande tjenste-
resor eller kommenderingar inom eget distrikt, utgår trakta-
mentsersättning med belopp, 6om af Kongl. Maj:t bestämmes
och hvilket icke må öfverstiga det, som i gällande resereglemente
är stadgadt. För tjensteman, som har linieförvaltningens
permanenta öfvervakande åt sig uppdraget, kan, med iaktta¬
gande häraf, godtgörelse för tjensteresor inom distriktet af
Kongl. Maj:t bestämmas till viss årlig summa.
f) Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:
Styrelsens hufvudkassör med 500 R:dr om året;
Stats-Utakottets Utlåtande N:o 81. 15
i
Styrelsens uppbördskassör med 25 öre för hvarje fullt tu¬
sental Riksdaler af den uppbörd, som under hvarje år blif-
vit från stationerna till uppbördskassan inremitterad;
Distriktskassörer med ett af Styrelsen bestämdt årligt
belopp, dock ej öfver 500 R:dr för hvardera;
Kontrollörer och Kontorsskrifvare vid Kontroll-kontoret med
10 procent å hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt
och till återbetalning eller redovisning faststäldt belopp; e-
gande Styrelsen, med afseende å det anmärkta felets beskaf¬
fenhet, bestämma, om anmärkningsprocenten skall i sin hel¬
het eller endast till en del af den felande betalas;
Trafik- och Telegrafstationernas upphördspersonal med tre
tiondedels procent af redovisade trafik- eller telegraminkom-
stei\ till fördelning emellan nämnda personal på afsändnings-
och emottagningsstationerna enligt grunder, hvilka Styrelsen
eger att bestämma; och
Lokomotivförare, eldare och vagnssmörjare samt annan be¬
tjening, till följd af hvars hushållning med materialier eller
genom hvars nit och arbetsamhet väsendtliga besparingar af
utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda, af Styrelsen
fastställda bestämmelser.
g) Ny anläggning eller byggnad af större omfattning såsom
ny station, ny reparationsverkstad eller dubbelspår emellan
två stationer, äfvensom större utvidgning af station eller ban¬
gård må ej vid redan till trafik upplåten statsbana verkställas
förr, än behofvet blifvit af Riksdagen pröfvadt och godkändt.
Riksdagen tillkomme ock att besluta de vilkor i afseende på
kostnaden, hvarunder anslutning till statsbana må cga rum
för bibana, som härefter af enskilde anlägges.
h) I fråga om erforderlig mindre utvidgning af redan befint¬
lig anläggning och byggnad eller verkställande af ny sådan
utaf mindre betydenhet, såsom anordnande af hållplats, mö¬
tesplats eller dylikt, beslutar Kongl. Maj:t; och bör kostna¬
den derför intagas i det förslag till specifik kostnadsstat för
jernvägstrafiken, som Styrelsen vid slutet af hvarje år har att
för det nästföljande underställa Kongl. Maj:ts pröfning och
fastställelse.
Vid behandlingen af förevarande nådiga Proposition har Utskottet jemväl före-
haft en af Herr E. Key inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 251) derom,
att, i sammanhang med en omorganisation af trafikstyrelsen, jernvägsbyggnadsstyrel-
sen måtte indragas och dithörande göromål förläggas till banafdelningen utjder tra¬
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
fikstyrelsen, eller, om detta skulle möta allt för stora svårigheter, till en särskild
byrå under sistnämnda styrelse. Enär denna jemväl vid sednaste riksdag väckta
och till Kongl. Maj:t då hänskjutna fråga om sammanslagning af styrelserna för
jernvägstrafiken och jernvägsbyggnaderna, enligt hvad ofvan blifvit upplyst, ännu
icke hunnit företagas till nådig pröfning, hemställer Utskottet,
i) att Herr Keys ofvannärnnda motion för närvarande icke
måtte till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 29 April 1869.
På Stuts-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Uosse.
Reservation:
af Herr E. Key. »Det torde nästan vara öfverflödigt erinra att förlidet års
Riksdag till Kongl. Maj:t hemställde:
»huruvida icke Styrelserna öfver Statens jernvägs-byggnader och jernvägs-
trafik kunna sammanföras till en enda Styrelse för Statens jernvägar,
eller om detta icke finnes ändamålsenligt, den förra Styrelsen förläggas till
arbetslinien; samt
huruvida icke dels de föreslagna distriktchefs-tjensterna skulle kunna in¬
dragas, dels betydligare inskränkningar ske, så väl i antalet af de vid Sta¬
tens jernvägstrafik anställde embets- och tjensteman samt betjente, som äfven i
fråga om beloppen af de för dem föreslagna löneförmåner.»
Derjemte tillkännagaf Riksdagen sig icke kunna godkänna de bestämmelser,
hvilka hufvudsakligen afsågo beloppen af fasta arfvoden, de öfriga arfvodenas fördel¬
ning samt inqvarterings- och traktamentsersättningar, provisioner, felräkningspenningar
och premier.
Kongl. Maj:t har till svar derå, i Prop. N:o 25 vid innevarande riksdag, dels
omförmält: «att frågan om sammanslagning af Styrelserna för jernvägstrafiken och
jernvägsbyggnaderna, eller den sistnämnda styrelsens förläggande till arbetslinien, ännu
icke blifvit, jemte vederbörandes deröfver helt nyligen inkomna underdåniga utlåtande,
företagen till nådig pröfning«; dels yttrat sig anse denna omständighet ingalunda böra
uppehålla frågan om den för trafiken erforderliga personal och dess aflöning.
I samma nådiga Proposition förklaras derjemte att Kongl. Maj:t: »beträffande
ifrågasätta inskränkningar i afseende å antalet af de vid jernvägstrafiken anställde
embets-
Stati-Utskottets Utlåtande N:o 81.
17
embets- och tjensteman samt beloppen af deras aflöning», lika med Trafikstyrelsen »fun¬
nit andra sådana inskränkningar än dem bemälda styrelse redan beslutit, icke utan
fara för betänkliga olägenheter kunna göras». Såsom en följd häraf föreslås, bland
annat, att Styrelsen skulle ega att, »intill dess definitivt beslut fattats om sättet för
hela linieförvaltningens permanenta öfvervakande, för detta ändamål årligen disponera
ett belopp af 15,000 R:dr.»
Sedan förra Riksdagen motiverat ofvan omförmälda hemställan rörande distrikt-
chefs-tjensternas indragning sålunda:
»Emot denna sednare anordning, eller inrättande af distriktchefsplatser,
hafva emellertid inom Riksdagen åtskilliga betänkligheter yppat sig. Den
grundsats, som blifvit följd vid organisationen af sjelfva Styrelsen, att enhet
och planmessighet vid alla detaljer, som tillhöra samma afdelning inom sär¬
skilda distrikt, hvarken kunna åstadkommas eller bibehållas på annat sätt,
än att afdelningen inom Styrelsen har sin egen, i dess särskilda angelägen¬
heter och göromål kunnig och erfaren representant, hvilken också är beklädd
med tillräcklig myndighet att såsom högste befälhafvare inom sin afdelning
göra Styrelsens åsigter och beslut gällande, samt genom behöriga inspektio¬
ner vaka öfver samma afdelnings arbete och hushållning inom samtliga di¬
strikter, — denna grundsats, hvilken Riksdagen icke kunnat annat än gilla, sy¬
nes icke till fullo vara iakttagen vid bestämmandet af distriktchefernas ålig¬
ganden, hvilka synas sträcka sig till alla grenar af linieförvaltningen. Då
dessutom öfverdirektörerna skulle ega att i vissa fall med förbigående af
distriktchef meddela direkta ordres till de under desse lydande afdelnings-
föreståndare, synas distriktchefs-embetena lätteligen kunna föranleda för¬
vecklingar och onödig omgång«.
och det vidare visat sig: Jö u -/i
att betydliga inskränkningar i trafikpersonalen, medförande en årlig bespa¬
ring af cirka 110,000 R:dr, till följe af Riksdagens merbemälda skrifvelse
kunnat ske;
att frågan om Styrelsernas sammanslagning af Kongl. Maj:t tagits i nå¬
digt öfvervägande, ehuru redan den 18 Juni förlidet år aflåtet förständigande
rörande denna fråga icke af Byggnadsstyrelsen besvarades förrän den 30
December och af Trafikstyrelsen den 30 Februari detta år;
att Trafikstyrelsen i sistnämnda skrifvelse lifligt förordat den ifrågasatta
sammanslagningen under förutsättning att jernvägar till ett belopp af 3 å 4
millioner årligen fortfarande komme att byggas; samt slutligen
att Kongl. Maj:t blott »till liniernas öfvervakande», men icke till distrikt-
chefs-tjenster, begärt 15,000 R:dr,
så hade det i sanning varit att vänta det innevarande års Stats-Utskott skulle fortgå
på den förlidet år beträdda banan till vidare förenkling och besparing. Detta har
emellertid, såsom Utlåtandet nogsamt utvisar, icke skett. Ej nog med att Stats-Ut-
BiL tiU RikscL Prot, 1869., < .4 Sami. 1 Afd. 44 Höft. x->oi 3
18
Stats-Utskottet» Utlåtande N:o 81.
skottet låtit sig nöja med en, efter min uppfattning, otillfredsställande förklaring rö¬
rande Styrelsernas sammanslagning, äfvensom lemnat å sido frågan om ban- och maskin-
afdelningens särskiljande, har det derjemte föreslagit:
till lön åt en distriktchef för 2:dra distriktet...... 5,000 R:dr.
» ». i.» » » 'ib » » 3:dje » ...... 5,000 »
och för linieförvaltning tills¬
vidare inom . . . . : . l:sta » .... . . 2,000 »
och sålunda återgått till ett godkännande af distriktchefs-befattningarne,
, i samt längre än hvad Kongl. Maj:t sjelf ifrågasatt.
Visserligen må det vara sann t, att detta beslut fattats med 12 röster mot 11
och således med allenast en enda rösts öfvervigt, men resultatet är dock ett bevis,
bland många på de svårigheter hvarje reform till ett bättre inom vår administration
har att bekämpa. — Då emellertid de åsigter förlidet års Riksdag uttryckt i ofvanbe-
rörda skrifvelse till Kongl. Maj:t, uti Första Kammaren godkändes med 50 röster mot
37, och i Andra Kammaren med 103 röster mot 41, vågar jag hysa godt hopp att
Riksdagen skall vidhålla, om än Stats-Utskottet frångått desamma. u
I händelse Andra Kammaren biträder Första Kammarens beslut om begäran
af en ny (3:dje) utgifts-stat för Tullverket, synes ett liknande förfarande med jernvägs-
trafikstaten hafva så mycket mera skäl för sig, som frågan angående Byggnads- och Tra¬
fikstyrelsernas sammanslagning, hvarom Kongl. Maj:t ännu icke för sin del fattat beslut,
om detsamma slutligen godkännes, nödvändigt måste medföra väsendtliga förändringar i
Trafikstyrelsens organisation.
-mim På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag vördsamt föreslå:
att de af Utskottet särskildt bestämda löner till distriktchefer i 2:dra och 3:dje
distrikten äfvensom till linieförvaltning i 1 :sta, tillhopa 12,000 R:dr R:mt, icke må af
Riksdagen bifallas;
att ifrågavarande utgiftsstat och de af Kongl. Maj:t för densamma uppställda
grunder nu icke må godkännas; men såsom interimsstat med de deri af Riksdagen möjli¬
gen beslutade förändringar för 1870 tillämpas; och
att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla att till nästa år
få emotse nytt förslag till utgiftsstat, närmare byggd på de grunder 1868 års Riksdag
för sin del godkänt.» .v -J •• itu)
61.1'»o i ' :'j A." - : j
'IHii ti MSI i . -/n
"jjan b4*»i; v,:<
i (i .i
J
Stockholm, tbtckt hos Sam. Rumstedt, 1869,