Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 24.
1
24.
Ank. till Riksd. Kansli d. 17 Febr. 1869, kl. 11 f. n>.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående utgörande
antingen in natura eller efter markegång spris af den
spanmål, som blifvit anslagen till de svagare rotarne vid
Westmanlands reqemente.
(i. a.) ;
Enligt. Kongl. Instruktionen för Roterings-kominissionerna den 4
Januari 1683, § 6, Kongl. Brefvet till Statskontoret den 3 Juli 1684 och
General-indelningsverket för Westmanlands regemente den 18 April 1698
hafva soldatrotarne vid nämnda regemente, med undantag af Ofverste-
löjtnantens eller numera Folkare kompani och 118 rotar af Bergs kom¬
pani, hvilka njuta lika indelning och aflöning som Dalregementet, fått
sig tillagda en tunna kronotiondespanmål hvardera till understöd i knekte-
hållet; men vederbörande rotar skulle, såsom orden uti ofvan åberopade
Kongl. Bref af den 3 Juli 1684 lyda, »sådant dock icke nu strax utan
framdeles på Wår (Kongl. Maj:ts) egen speciale befalning och när Wi
sådant behaga, åtniuta: Och efter så stor påst spanmål icke lärer vara
att tilgå som härtill erfordras, så kunne I (Statskontoret) i stället så
mycket af mantals- och boskapspenningarne till 3 Daler Silfvermynt
tunnan beräknat i samma län detta Regimentet anslå.» På grund häraf
har detta understöd, kalladt knektetunna, utgått för 932 soldatrotar med
3 Daler silfvermynt för roten, belöpande sig efter 6 Daler för riksdalern
till 466 R:dr Banko årligen, eller i Riksmynt 699 R:dr, hvilket belopp
efter år 1757 ingått till regementets så kallade knektelegomedelskassa,
Bih. till JRiksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft. „
2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
hvaraf alla kostnader för rekrytering vid inträffande vakanser bestås;
och egde denna kassa vid 1860 års slut en behållning af 302,502 R:dr
70 öre, som sedermera tillväxt så, att den för närvarande lärer uppgå
till omkring 400,000 R:dr.
Nu har Herr Friherre David von Schulzenheim uti en inom Riks¬
dagens Andra Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion
(N:o 125) föreslagit, att, intill dess en ny arméorganisation varder antagen
och satt i verket, den till hvar och en af ofvannämnda 932 rotar anslagna
en tunna spanmål må af kronotionden antingen in natura eller efter
markegångspris utgå, i stället för berörda belopp af endast 75 öre för
tunnan.
Denna fråga är icke ny, utan har tillförene vid flera tillfällen
varit föremål för så väl Kongl. Maj:ts som Representationens pröfning.
Att här fullständigt redogöra för hvad dervid förekommit, skulle leda
till för stor vidlyftighet. Utskottet anser sig endast böra omförmäla,
hurusom, i anledning af vederbörande rotehållares underdåniga anhållan
om utbekommande af ifrågavarande spanmål in natura, emot det att
den från Statsverket nu utgående lösen 699 R:dr af rotehållarne till
knektelegomedelskassan inbetalades, Kongl. Maj:t, uti nådigt Bref den 2
Oktober 1850 bland annat förklarat, att, enär de så kallade knektetun-
norna blifvit beviljade med det förbehåll att, i anseende till då före¬
varande brist på Kronan behållen tiondespanmål, detta bidrag icke finge
utgå in natura utan på Kongl. Maj:ts egen speciela befallning och när
Kongl. Maj:t sådant behagade, egde rotehållarne icke laglig rätt att för
ifrågavarande knektetunnor, hvilka varit beräknade att till rotehållarne
utgå endast med 3 daler silfvermynt för tunnan, undfå spanmål in natura
eller ersättning derför enligt markegång eller på annat sätt, än som
allt sedan indelningens fastställande egt rum; såsom följd hvaraf och då
härtill komme, att ofvan omförmälda 932 soldatrotar, genom de från
regementets knektelegomedelskassa utgående bidrag i penningar till sol¬
datens lega och beklädnad, redan njöto en väsendtlig lindring i knekte-
hållets utgörande framför öfriga roteringsskyldige så väl. vid samma rege¬
mente, som vid indelta arméen i allmänhet, Kongl. Maj:t icke kunnat å
den underdåniga ansökningen fästa afseende. Sedermera förnyad under¬
dånig ansökning i ämnet har icke heller vunnit nådigt afseende bland
annat af det skäl, att ytterligare lindring blifvit rotehållarne beredd
genom stadgandet i l:sta punkten af Kongl. Kungörelsen den 23 Mars
1858, enligt hvilket det hittills utgående årliga penningebidrng till sol¬
datbeklädnadens underhåll från och med nyssnämnda år upphört och i
stället af Statsverket öfvertagits.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.
8
Dessa skål synas Utskottet fortfarande ega full giltighet. Då
Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att Kronan må öfvertaga rekryte-
ringsskyldigheten och i sammanhang dermed ifrågakommande utgifter
för städja och lega samt att de för sådant ändamål bildade kassor, i
den mån de vid skeende utredning befinnas vara uppkomna af stats¬
medel, varda till Statsverket indragna, synes dessutom tidpunkten icke
vara lämplig för den af motionären ifrågasatta åtgärd, som endast skulle
afse tiden till dess en ny arméorganisation må blifva antagen och satt
i verket, men ändock innefatta rubbning af förhållanden, som i nära
två sekler egt bestånd.
På grund häraf hemställer Utskottet,
att motionärens framställning icke må till någon Riks¬
dagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 Februari 1869.
På Utskottets vägnar:
ARV. FR:SON POSSE.