Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.
5
dagsverksskyldiga gatuhusen i Skåne, synts Utskottet olämplig och stridande mot de
allmänna grunder för jordbeskattning samt uti ordinarie räntan ingående persedlars
omsättning och förenkling, som numera blifvit antagna, samt icke ifrågasatt blifvit, att
lägenheterna skulle skattläggas till utgörande af annan räntepersedel än dagsverken,
eller till utgående i penningar, hvartill arrendatorn af kungsladugården dessutom ej
samtyckt, föranlåtes Utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning icke må af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 5 Februari 1869.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arv. Fr: so ii Posse.
N:o 13.
Ank. till Riksd Kansli d. 5 Febr. 1869, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående befrielse för augments-
hemman inom Kungsörs fögderi från dagsverkslösen.
(I A.)
Inom Riksdagens Andra Kammare har Herr Friherre David von Schulzenheim
väckt en till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 126), hvaruti blifvit föreslaget, att
Riksdagen måtte för sin del besluta, att augmentshemman till de inom det fordna Ulf-
sunds län, numera Kungsörs fögderi, belägna 144 rusthåll, hvaraf 125 voro indelade
på Lifregementets Grenadier- och 19 på dess Husar-korps, måtte befrias ifrån utgö¬
rande af de dagsverken till kungsgårdarne eller lösen derför, hvarför de af Konung
Carl XI i bref af den 16 December 1680 fått sig utlofvad godtgörelse, som dock
ännu icke kommit dem till del.
Till stöd för denna framställning har af motionären hufvudsakligen blifvit an-
lördt, att då den särskilda dagsverksskyldighet och körslor till kungsgårdarne, som
ålågo en del rotar inom Ulfsunds län, fordom icke kunde för kungsgårdarnes sköt¬
sel undvaras, snar ersättning, eller så kalladt soulagement, blifvit uti ofvanberörda
g Stats-Utslottets Utlåtande N:o 13.
Bref utlofvad, men att, af uppgifna orsaker, sådant soulagement icke förr kommit de
för högt onererade rotarue till godo, än sedan Rikets Ständer uti underdånig skrif¬
velse den 1 September 1851 för sin del medgifvit och Kongl. Maj:t under den 30 i
samma månad bifallit rotarnes befriande från den af dem öfverklagade dagsverkslosen.
Den sålunda sent omsider meddelade rättvisan hade emellertid blifvit endast partiel.
De med rotarne sammanslagna augmentshemman hade nemligen icke på samma gång-
erhållit befrielse från de dem lika länge och, enligt motionärens åsigt, orättvist be¬
tungande dagsverken, hvilka numera blifvit sammanförda med deras ordinarie ränta.
Motionärens förslag- åsyftade emellertid att vinna slutlig och fullständig rättvisa samt
hade framställts särskildt derföre, att en ny organisationsplan för rikets försvar nu
förelåge, hvarvid en fullständig och rättvis vidräkning och tillgodoförande af rättig¬
heter och skyldigheter enligt motionärens tanke borde ske.
I anledning af det vid 1850—1851 årens riksmöte väckta yrkande, att ersätt¬
ning borde tillerkännas för de icke blott i stamliemmanens utan äfven i augments-
hemmanens räntor ingående dagsverken, erinrades af dåvarande Stats-Utskott uti dess
i ämnet afgifna Utlåtande under N:o 338, att då Kongl. Maj:t i det ofvan åberopade
nådiga Brefvet af den 16 December 1680 förklarade sig benägen att försköna rust-
hållarne från dagsverkens utgörande “för deras gårdar, antingen de dem sjelfva åbo,
derföre rida eller rustning hålla“, syntes uttrycket: “deras gårdar41 icke kunna afse
de hemman eller andra lägenheter, såsom qvarnar och utjordar m. m., af hvilkas
räntor rusthållarnes gårdar eller stamhemmanen erhöllo under namn af augment un¬
derstöd till vissa större eller mindre belopp, ofta utgörande endast några få daler;
hvartill komme dels att Konung Carl XI, vid det ifrågavarande löftets gifvande, icke
bestämdt utlofvat ersättning, fullt motsvarande de rustningsräntan frångångna dagsver¬
kens värde, utan endast ett “soulagement44 för den tunga, dessa rusthåll derigenom
fått vidkännas, och dels att den år 1680, under namn af augment, i rustnmgsrän-
torna ingående andel i allmänhet var högst obetydlig emot hvad den nu är.
Dessa af Rikets Ständer vid nämnda riksmöte godkända skäl synas nuvarande
Stats-Utskott fortfarande ega full giltighet; hvadan Utskottet, med stöd af samma
skäl hemställer
att motionärens framställning i ämnet må af Riksdagen utan vi¬
dare afseende lemnas.
Stockholm den 5 Februari 1869.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arv. Fr:son Posse.