Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.
y
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 11 Maj 1869
— — — — Andra Kammaren den 11 — :—
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beskattning af tillverkning en utaf
hvitbetssocker inom landet.
(Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 15).
S. A. K.
Hos Riksdagen hafva framställningar blifvit gjorda att, enär fortfarande skat¬
tefrihet för den inhemska sockertillverkningen af hvitbetor måste föranleda en ej
obetydlig minskning i Statsverkets, på tullen å utländskt socker beroende inkom¬
ster, utan att sockerförbrukningen erhölle någon motsvarande lindring i på den¬
samma hyllande skattebörda, ersättning för denna minskning så mycket heldre
måtte Statsverket beredas genom en lämplig beskattning af donna industri, som
den inhemska tillverkningen af socker herde, i likhet med hvad i andra länder
egde ruin, kunna utvecklas och bestå utan en så betydande premie, som skatte¬
frihet under gällande hög tull å utländskt socker måste anses utgöra. Och hafva
dessa trams t tidningar tillika åsyftat att så ordna donna beskattning, att hvitbets-
sockermdustrien måtte lemnas rådrum att vinna nödig utveckling till fördel så väl
för Statsverket som för jordbruket.
Enär den äfven vid de tvänne sednaste riksdagens väckta frågan om dylik be¬
skattning uppenbarligen är af alltför stor betydelse, så ur stats ekonomisk som ur
hnansiel synpunkt, att kunna undanskjutas, samt äfven de, som hafva för afsigt att
egna sig åt donna industri, numera torde kunna antagas timligen allmänt inse, att
den betydliga statsinkomst, som sockerförbrukningen hittills lemna!, hvarken kan um¬
bäras eller under annan mindre kännbar beskattningsform ersättas, och att fortfarande
skattefrihet för sockertillverkning af inhemska råämnen vid sidan af tullbeskatt-
Bih. till Rikad Prot. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 5 Häft. 2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.
ning å utländskt råsocker följaktligen icke kan vara att för någon längre tid påräk¬
na, har Riksdagen funnit sig böra söka bereda donna sväfvande beskattningsfråga en
snar lösning, på det å ena sidan måtte tillgodoses Statsverkets rätt att ej beröfvas
en af sina förnämsta inkomstkällor och å andra sidan hvitbetskulturen och hvit-
betssockertillverkningen måtte för framtiden betryggas mot ovissa och möjligen
våldsamma beskattningsåtgärder.
I afseende åter å sättet för en sådan lösning, d. v. s. hufvudsakligen tiden
för tillämpningen af beskattningen samt dess belopp, hav Riksdagen ansett en så-
vidt möjligt rättvis och billig förmedling böra sökas emellan de olika intressen,
som dermed äro förknippade, nemligen dels Statsverkets, hvars förlust genom min¬
skad tullinkomst naturligen måste stegras i bredd med den inhemska näringens
tillväxt såsom skattefri eller lindrigare beskattad, och dels näringens behof af skydd
och uppmuntran under sin utvecklingsperiod.
I sådant syfte har Riksdagen, som i afseende å tiden för beskattningens
början tagit i betraktande dels att under den redan ganska betydliga tidrymd, till¬
verkningen af hvitbetssocker i utlandet bedrifvits, såväl v ilkoren för betornas fram¬
bringande blifvit tillräckligt kända, som den tekniska skickligheten att af dem fram¬
ställa socker vunnit en hög utveckling, hvilken vårt land utan särdeles svårighet
herde kunna tillegna sig, dels att äfven hos oss donna näring under en följd af
år fått såsom skattefri fortgå, så att den nu vid åtminstone eu fabrik i vidsträckt
skala och med framgång bedrefves, trött sig kunna antaga, att en fullkomlig skatte¬
frihet icke behöfde medgifvas för någon längre tid, än den som kan anses ound¬
gängligen erforderlig för att hinna tillvägabringa anläggning af nya fabriker och
odling inom närbelägna områden af det för fabrikernas drift nödiga belopp hvit¬
beta. Under antagande häraf och då i (ifrigt med afseende å tiden för hvitbets-
skördens inbergning och bearbetning sk a t te åren ansetts höra beräknas från och med
den 1 Juli det ena till den 1 Juli det andra året, har Riksdagen beslutat bestäm¬
ma den skattefria perioden till den 1 Juli 1873.
Beträffande beskattningens belopp har Riksdagen ansett både statskassans
och hvitbetssockerindustriens fördel lämpligast och med minsta kännbara rubbningar
tillgodoses genom en i flora tidsperioder indelad skattelindring, som i män af in¬
dustriens utveckling successivt minskas, eller, med andra ord, att hvitbetssocker-
industrien efter den medgifna skattefrihetstidens utgång till en början borde åsättas
en mycket lag afgift, som successivt samt efter på förhand bestämda perioder höjdes
till det belopp, som kunde anses lämplig!. Derjemte har afgiften synts höra fast¬
ställas i visst förhållande till eller viss procent af tullsatsen å råsocker, på det
tullagstiftningen utan hinder af donna tillverkningsafgift måtte kunna ordnas efter
som förbrukningens eller Statsverkets behof kunna kräfva. Med tillämpning af
dessa grunder har Riksdagen funnit den inhemska hvitbetssockerindustriens anspråk
att få småningom vänja sig vid beskattningen lämpligen kunna förenas med den
ej mindre nödvändiga omsorgen för bibehållande af Statsverkets, på sockerförbruk¬
11
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.
ningens beskattning beroende inkomster, genom att så bestämma de successiva pe¬
rioderna för skattelindring, att beskattningen, börjande den 1 Juli 1873, under de
tre närmaste derpå följande åren utginge med 1/5 af tullen å utländskt råsocker
och derefter för hvarje följande treårsperiod höjdes med 1/i af samma tullsats.
Afgiften skulle således komma att utgå under perioden 1 Juli 1873 — 1 Juli
1876 med 1/5, 1 Juli 1876 — 1 Juli 1879 med 2/s, 1 Juli 1879 — 1 Juli 1882 med
3/5 samt 1 Juli 1882 — 1 Juli 1885 med 4/5 rJ den vid samma lider gällande tull
å utländskt råsocker. Efter sistnämnda period hörde donna undantagslagstiftning,
som afsåge att för en följd af år tillförsäkra hvitbetssockerindustrien att endast
enligt en bestämd norm och i visst förhållande till tullen å utländskt råsocker
kunna blifva beskattad, upphöra och Riksdagen äfven i afseende å donna näring
åter fritt utöfva sin beskattningsrätt efter som förhållandena då finnas påkalla.
Näst behofvet och angelägenheten af att i god tid på förhand få afgjordt
när och med hvithet, belopp hvitbetssockerindustrien har att motse en blifvande
beskattning, har det ock för donna industri funnits synnerligen vigtigt att jemväl
sjelfva sättet för afgiftens beräkning varder på förhand bestämdt, emedan beslutet
derom utöfvar hufvudsakligt inflytande på sjelfva fabriksanläggningens ordnande
och inredning samt således dervid måste tagas i betraktande. Af de tvenne
i utlandet använda beslcattningsinethoder har det synts Riksdagen, som om
den i Belgien antagna efter den utpressade eller utlakade saftens mängd och egent¬
liga vigt vore förenad med de minsta olägenheter på samma gång den framför de
ö kriga erbju de ganska bestämda företräden. De kontrollör, donna method krafvel-,
äro nemligen särdeles enkla och erfordra icke synnerligen större sakkunskap, än
den hos oss stadgade kontroll öfver bränvinstillverkningen; hvarjemte den anses
vara fullt betryggande med afseende å Statens rätt, helst det i Belgien nu fast¬
ställda sockerrendement. grundar sig på mångårig erfarenhet och noggranna under¬
sökningar.
Slutligen har Riksdagen funnit sig icke vara i tillfälle att nu affatta de
närmare reglenicntariska föreskrifter, so in för tillämpningen åt och kontrollen öfver
donna beskattning äro nödiga, och i allt fall ansett utarbetandet af sådana stadgan-
den lämpligast kunna genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga försorg tillvägabringas.
I enlighet med hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt, har Riks¬
dagen beslutat:
Ro
att tillverkningen af hvitbetssocker inom landet skall åläggas särskild be¬
skattning i förhållande till införselstullen å utländskt råsocker;
2:o
att undantag från donna bestämmelse medgifves sålunda: att nämnda till¬
verkning får skattefritt bedrifvas till den 1 Juli 1873; att från och med den 1 Juli
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 58.
1873 till den 1 Juli 1876 tillverkningen endast ålägges en skatt, motsvarande 1/s
(0,2), från och med den 1 Juli 1876 till den 1 Juli 1879 2/b (0,4), från och med
den 1 Juli 1879 till den 1 Juli 1882 3/s (0,6), samt från och med den 1 Juli 1882
till den 1 Juli 1885 4/5 (0,8), allt af vid dessa lider gällande tullsats å utländskt
råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandel gällande Holländska
standard; och
3:o
att den beska! tningspligtiga sockerqvan ti teten bestämmes på det sätt att,
sedan den till sockerberedning afsedda hvitbetssaft blifvit uppmätt och dess specifika
vigt utrönt medelst densimeler, åtkomsten i socker för hvarje 100 kannor saft och
hvarje grad af densimetern vid en temperatur af +15 grader Celsius beräknas till
9236/ it-
a /lOOO ’
får Riksdagen, jemte anmälan härom, i underdånighet anhålla, att Eders
Kong]. Maj:t täcktes dels utfärda allmän författning i öfverensstämmelse med före¬
stående beslut, dels ock låta utarbeta och för nästa Riksdag framlägga förslag till
de reglementariska stadgande!), hvilka i och för tillämpningen af och kontrollen
öfver den föreslagna beskattningen anses erforderliga.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 11 Maj 1869.