4
REGLEMENTE
FÖR
RIKSGÄLDS-KONTORET,
utfärdadt vid slutet af 1860 års riksdag.
—»»;OQC» --—
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN,
1869.
Innehålls-förteckning,
Riksgälds-kontorets föremål § 1.
,, skulder § 2.
,, fordringar för utbetalda lån § 3.
" utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående
riksdagar §§ 4—28.
" " anvisade vid innevarande riksdag §§ 29—42.
Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter
§§ 43-49.
På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 50_52.
Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar för-
valtningsutgifter m. m. §§ 53—65.
Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 66—89.
Uppbörden och redovisningen af bevillningen m. fl. medel §§ 90—98.
Riksgälds-kontorets styrelse §§ 99—107.
Fullmägtiges sammankomster §§ 108—117.
" särskilda åligganden och uppdrag §§ 118—127.
Riksgälds-kontorets betjening §§ 128—133.
Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 134—139.
Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 140_145.
Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 146—149.
Allmänna bestämmelser §§ 150 och 151.
Riksgälds-kon tor et har till föremål:
«) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar;
6) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riks¬
dagen blifvit å detta verk anvisade;
cj att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och in¬
komster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till banda;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riks-
gälds-kontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och
e) utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öf¬
rig* af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgälds-kontorets skulder.
§ 2.
De åt Riksgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna a iförda obligationer, äfven¬
som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Dessutom har Riksdagen medgifvit, att, då s. k. riksgäldssedel' hädanefter
i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmägtige ega att, derest sedlarne be¬
finnas riktiga, låta desamma med Riksgälds-kontorets medel infria.
1 afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilken belopp och beskaf¬
fenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och
hvilka finnas summariskt uppgifva uti bil. A. vid detta reglemente, höra i öfrig!
de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-
kontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit
fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse; varande dock vid innevarande riks¬
dag beslutadt, att det för 1858 års fonderade statslån anvisade årliga anslag af
Bill. till Riksd. Prat. 1869. It) Sami 1 Ajd. i» Rand. 1
(Rikag.-kontorets Reglemente).
2
1,166,666§ Riksdaler hädanefter icke behöfver vid hvarje års början afsättas, utan
att Fullmägtige må ega att låta till detta Iåns liqvidations- och amortissements-
fond under löpande kalenderåret utbetala anslaget å den eller de lider, som Full¬
mägtige, efter sig företeende omständigheter, finna för godt bestämma.
Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 3.
Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka
eu förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindel¬
ser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i
tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse; dock bär vid 1867 års riksdag
den förändring i vil koren för det vid 1862—1863 års riksdag till utdikning af sjö¬
ar ne Tjurken, Näfvdsjön, Furusjön och Stensjön in. fl; vattendrag inom Jönköpings
län beviljade lån å 42,000 Riksdaler blifvit medgifven, att den stadgade ränte-inbe-
talningen och kapitalafbetalningen derför skall taga sin början först efter fem års
förlopp från slutet af det år, hvarunder lånet från Riksgälds-kontoret utbekommits;
likasom vid sistlidne riksdag blifvit beviljad den förändring i vilkoren för lånet till
sjön Wesans uttappning, att å lånesumman, 50,000 R:dr, skall beräknas och vid
hvarje års slut erläggas fem procent ränta från och med 1868 års början till och
med 1870 års slut samt derefter årligen inbetalas åtta procent å den ursprungliga
lånesumman, deraf först godtgöres fem procent årlig ränta å det efter hvarje in¬
betalning återstående kapitalbeloppet, samt återstoden utgör afbetalning derå.
Angående Riksgälds kontoret ålagda utbetalningar.
l:o. Vid 1869 års början återstående utgifter till följd af extra statsreglerin-
garne vid föregående riksdagar.
A) Under 1844 och 1845 års riksdag beviljade, men ännu icke bestridda
statsutgifter.
§ 4-
I öfverensstämmelse med Kong!. Maj:ts nådiga föreskrift och på grund af ve¬
derbörliga reqvisitioner utbetalas det belopp, som erfordras för inköpande af Tre¬
hundra exemplar utaf Svenska F'omskrift-sällskapets årliga samlingar; varande
3
kostnaden för inköpet af hvart och ett exemplar utaf dessa samlingar beräknad att
årligen utgöra omkring Tre Riksdaler.
B) Under 1847 och 1848 ars riksdag beviljade, ännu återstående stats¬
utgifter.
§ 5.
Sedan kommissions-landimätare jemte dessa tjenstemäns enkor och barn nu¬
mera vunnit inträde i Civilstatens pensionsinrättning med dertill hörande Enke- och
pupillkassa, bör, utaf det vid före nämnd a riksdag med Tretton tusen tvåhundra
Riksdaler årligen be.viljade och å Riksgälds-kontoret anvisade bidrag till eu särskild
fond för pensionering af såväl förenämnde tjensteman som borgmästare i rikets stä¬
der, utom Stockholm, samt deras enkor och barn, ett belopp af Sju tusen tvåhun¬
dra Riksdaler årligen, enligt Kong!. Maj:ts disposition, uppå vederbörlig reqvisi¬
tion till Kong!. Statskontoret utbetalas, för att Direktionen öfver Civilstatens Pen¬
sionsinrättning tillhandahållas, emot skyldighet för Direktionen att ombesörja ifrå¬
gavarande pensionering på det sätt och efter de grunder, som i sådant afseende
blifvit af Kong!. Maj:t i nåder bestämda; kommande återstoden, Sex tusen Riks¬
daler, af ofvanberörda årliga anslag att utbetalas först från och med det år, hvar¬
under deri för pensionering af borgmästare jemte deras enkor och barn afstäda sär¬
skilda pensionsinrättning af Rongl Maj:t förklaras vara i det skick, att densamma
anses kunna uppfylla dermed afsmida ändamål utan behof af annat statsanslag än
det, som redan blifvit beviljadt.
C) Under 1853 och 1854 års riksdag beviljadt och ännu innestående anslag.
§ 6.
Med fortsatt tillämpning af de under sistnämnda riksdag meddelade och se¬
dermera hufvudsakligen bibehållna föreskrifter i afseende på statsbidrags beviljande
och utbekommande för hamn- och brobyggnader, bör återstoden, Sju tusen fem¬
hundra Riksdaler, utaf den för uppmuddring af hamnen vid Ystad i egenskap åt
anslag utan återbetalningsskyldighet anvisade summa 30,000 Riksdaler, till veder¬
börande utbetalas; varande nämnde stad, enligt hvad Rikets Ständer såsom vilkor
för det beviljade statsbidragets utbekommande vid 1865—1866 års riksdag före-
skrifvit, ansvarig för fullbordandet af detta arbete inom den 1 September 1870.
4
D) Under 1856—1858 års riksdag beviljade anslag, som ännu icke utbe-
kommits.
§ 7-
Återstående beloppet, Två tusen åttahundratjugu Riksdaler 2 öre, utaf det
till Kongl. Maj:ts disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställig¬
heten af besluten om beskattning sv ds endels förenkling och för påskyndande af arbe¬
tena vid de nya j or deb ocker nas afsittande och granskning, bör, i mån af behof, ut¬
betalas på det sätt Kongl. Maj:t föreskrifvit.
§ 8.
Som de innehafvare af komminister sb o ställen inom Stockholms lön, utaf hvilka,
till följd af 1850 års jordransakning samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes eller
Kong]. Kammar-kollegii derefter meddelade laga kraftvunna utslag, kronotionde blif¬
va för ett eller flera år erlagd, ega att af Statsverket erhålla restitution för allt
hvad desse boställshafvare, i egenskap af sådan utskyld, inbetalt: så bör, sedan be¬
loppet af hvad sålunda skall restituera^ blifvit vederbörligen bestämdt, detta belopp
i vanlig ordning utaf Riksgälds-kontorets medel utbetalas.
§ 9-
Nedan omförmälda anslag till föremål, hänförliga under Biks-statens Åttonde
Hufvudtitel, skola fortfarande, i man af behof, tillhandahållas samt i den ordning
eller på det sätt, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifvet, utbetalas, nem¬
ligen :
ko. Två tusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och 1860
års anslag, 2,000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning
af arbetet: Svenskt Diplomatarium; bärande donna anslagssumma användas dels till
ersättning för nödvändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och dels till
inlösen af 175 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda kontrakts¬
prost-arkiven utdelas för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten till banda:
2:o. Tjuguett tusen Riksdaler utaf anslaget, 190,000 Riksdaler, till uppfö¬
rande af ny byggnad för Göteborgs hospital utöfver de under 1853 och 1854 års
riksdag för nämnda hospitals utvidgning anvisade och redan utbetalda medel;
3:o, I vå tusen femhundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf det vid ofvan-
berörda riksdag beviljade anslag till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier
och läraren vid pedagogien i Avesta samt utvidgning af sådana stadspedagogier, der
undervisningen vunnit en hög grad af utveckling.
5
K) Under 1839 och 1860 års riksdag beviljade, ännu innestdende statsbidrag.
§ 10.
Återstående beloppet, Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre utaf den vid före¬
nämnde riksdag för verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattnings-
väsendet samt de nya jordeböckernas af slutande och granskning till Kongl. Maj:ts dis¬
position anvisade anslagssumma af 74,100 Riksdaler, bör, i man af behof, på det
af Kongl. Maj:t föreskrifna sätt utbetalas.
§ li¬
kdan Rikets Ständer, i anledning af väckt fråga om upphörandet af de så
kallade frisocknarnes tjenst!)arheter till Bytta svafvelbruk samt afstående! af de åt
detta bruk anslagna tvänne allmänningar, benämnda den ena Hålahults och den
andra Ostra allmämingen inom Örebro län, vid 1859—1860 års riksdag till Kongl.
Maj:ts disposition anvisat en summa af 88,587 Riksdaler 80 öre, motsvarande det
af Kongl. Krigs- och Kammar-kollegierna samt f. d. Bergskollegium i sådant afse¬
ende föreslagna ersättningsbelopp, för att, derest nämnda bruks egare härmed åt¬
nöja och utan tvist till Kronan öfverlemna omförmälda tvänne allmänningar, an¬
vändas till åstadkommande af reglering uti ifrågavarande hänseende, hafva Rikets
Ständer vid 1865 och 1866 års riksdag medgifvit, att det sålunda redan beviljade
anslagsbeloppet, Åttioåtta tusen femhundraåttiosju Riksdaler 80 öre, må fortfarande
ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att användas till ersättning till Bylta bruks
egare för ofvan berörda tjenstbarheter.
§ 12.
Återstoden, Åttatusen niohundra Riksdaler 1 öre utaf det vid ofvannämnda
riksdag beviljade anslaget, 9,000 Riksdaler, för befordrande af utgifningen utaf äl¬
dre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga samt för
Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar skall fort¬
farande i mån af behof tillhandahållas och utbetalas i den ordning, som af Kongl.
Maj:t är eller varder föreskrifven.
I) Under 1862 och 1863 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu
icke utbetalda statsutgifter.
§ 13.
Återstående beloppet Femtio tusen Riksdaler utaf det anslag å 160,000
Riksdaler, som anvisats till bestridande af kostnaderna dels för anställande af försök
till utrönande af så kallade pansarplåtars af Svenskt jern förmåga att motstå skott
6
samt till bestämmande åt lämpligaste konstruktionen åt rafflade gjutna jet nhanoner för
fartygs bestyckning, dels för artillerifor sök med afseende å frågan om införande åt
refflade kanoner vid artilleriet, skall i stadgad ordning utbetalas.
§ 14.
Hvad hittills icke utbekomma utaf de för väg anläggningar och ioäg förbät¬
tring ur, bro- och hamnbyggnader, kanaler, strömrensning ar och andra v attenkom-
munikationer äfvensom sjösänkningar och andra vattena.fiöppningsforetag under 1862
_1863 års riksdag anvisade medel, skall, efter iakttagande af de innehållningar,
hvartill uraktlåtet fullgörande af de för sådana statsbidrag stadgade vilkor föran¬
leder, utbetalas i den män vederbörande kommuner eller arbetsdirektioner, enligt de
med hänsigt till ifrågavarande företags utförande och dertill anslagna understöd
meddelade föreskrifter, äro berättigade dessa medel utbekomma.
De för ofvannämnda föremål anvisade, ännu in ne stående anslagssummor äio
följande:
1 ro Tretusen trehundratrettiotre Riksdaler utaf det för anläggning af nya samt
förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar beviljade an¬
slag å 450,000 Riksdaler, att användas der Kongl. Näjd finner medlen mest nödiga
för att befordra allmänt gagn;
2:o Tjuguåtta tusen Riksdaler utaf anslaget å 253,000 Riksdaler för verk¬
ställande af de arbeten å den tillämnade kommunikationsleden mellan Bräde gäst¬
gifvaregård och staden Sundsvall, som afse chaussé-anläggning samt åstadkomman¬
de af lcanalled efter Ljung a- elfv ens vattendrag.
3:o Två tusen Riksdaler utaf det staden Falkenberg för anläggande af eu
dragväg vid samt verkställande af muddring sarbeten ofvanför stadens hamn utan
återbetalningsskyldighet beviljade anslag, 11,000 Riksdaler;
4:o Trehundrafemtiotvå tusen Riksdaler utaf det utan aterbetalningsskyVig¬
het beviljade anslag å 852,000 Riksdaler, som anvisats för verkställande af nödiga
rensningar i Lule eif samt anläggande af kanaler med lutande planer förbi Hedens
och Bele forssar, för att derigenom erhålla oafbruten kommunikation från Luleå till
Storbacken; hörande, förutom de vilkor, som för andra dylika företag blifvit fast¬
ställda, iakttagas: a) att Staten, sedan bolaget på sitt tillskott njutit Sex procent
årlig ränta, skall erhålla den derutöfver uppkommande vinsten, intilldess Statens
bidrag blifvit till fullo guldet; b) att bolaget skall tillskjuta sin andel i byggnads-
kostnaden i samma förhållande som statsbidraget lyftes; samt c) att taxa för
kanalafgifterna bör af Kongl. Maj:t i nåder fastställas;
5:o Fyratiofem tusen sjuhundratrettiofem Riksdaler utaf den summa 300,000
Riksdaler, som blifvit beviljad för att användas såsom anslag utan återbetalnings¬
skyldighet till understödjande af sådana myr utdikning ar och v attenaf'tappning ar inom
Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa
Kopparbergs län samt Elfdals, Frykdals och Jösse härader i Wermlands län, som
företrädesvis afse att förminska frostländigheten, dock under vilkor att sådant under¬
stöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt
fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kom¬
muner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för ar¬
betets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de
afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med stats¬
bidrag blifvit understödda; agande Kong!. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara
af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis
till vederbörande utbetalas.
§ 15.
Sedan Rikets Ständer vid 1862 —1863 års riksdag i underdånighet anhållit,
att Kong!. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva en teknisk eko¬
nomisk beskrifning öfver de för Statens rakning utförda jernväg sbyggnader samt till
bestridande af kostnaderna härför till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett förslags¬
anslag af Tio tusen Riksdaler, att i mån af behof utbetalas, och sistnämnda summa
i slutet af år 1865 blifvit i Riksgälds-kontoret lyftad, hafva Rikets Ständer medgif-
vit, att hvad derutöfver ytterligare kan finnas erforderligt för bekostande af ifråga¬
varande beskrifnings utgifning må, i man af behof, lyftas; dock under förutsättning
att hvad som genom framdeles skeende försäljning af umbärliga exemplar utaf samma
beskrifning må kunna inflyta, till Riksgälds-kontoret levereras; varande utöfver be¬
rörda 10,000 R:dr under år 1867 utbetalda 40,000 R:dr.
§ 16.
Utaf de i, sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statms
Sjunde Hufvudtitel beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret
anvisade extra statsanslag höra följande belopp i föreskrifven ordning utbetalas,
nemligen:
l:o Tjugo tusen Riksdaler utaf det förslagsanslag af 90,000 Riksdaler, som
anvisats till ersättande af de förluster, indelnings- oeh ränte-innehafvare genom mjöl-
och såg-qvarnräntans upphörande komma att vidkännas;
2:o Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Karnerera-
ren Carl Sandbergs historiska och kamerala samlingar beviljade anslag af 500 Riks¬
daler under hvardera af åren 1864, 1865 och 1866.
§ 17.
Nedannämnda, vid regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Haj-
8
vadtitel, utöfver de å samma Hufvudtitel uppförda summor, ‘till Kong!. Maj:ts dispo¬
sition på Riksgälds-kontoret anvisade anslagsbelopp kora af Riksgälds-kontoret fort¬
farande tillhandahållas, nemligen:
ko Två tusen Riksdaler af anslaget, 9,000 Riksdaler, för fortsatt utskrifning
inom de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ts Kansli af riks-registratur till och
med 1856;
2:o Hela den för uppförande invid Göteborg af nytt hospital för sinnessjuke
vid 1862 och 1863 årens riksdag för eu gång anvisade summa af Tvåhundra tusen
Riksdaler, utöfver de förut för samma ändamål beviljade medel.
8.18.
Återstående beloppet, Femtiotusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre, utaf
den för Nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed er¬
forderliga kostnader till Kongl. Maj:ts disposition anvisade summa af 540,878 Riks¬
daler 35 öre, skall i mån af behof i föreskrifven ordning utgifvas.
H) Under 1865 och 1866 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade,
ännu icke bestridda statsutgifter.
§ 19.
Utaf de vid ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade anslag
skola följande ännu innestående belopp fortfarande tillhandahållas, nemligen:
ko Tjuga tusen Riksdaler för år 1867 till anställande af skjutförsök, att i
man af behof utgå;
2:o Hela anslaget, Tretiosex tusen sjuhundrafemtio Riksdaler till anskaffande
af ^ett positions- och belägring s-artilleri om 15 reffla de tackjernskanoner med tillbehör,
lavetter, föreställare och spetsprojektiler, för år 1867;
3:o Fyra tusen fyrahundrafemtioåtta Riksdaler 19 öre utaf anslaget, 7,000
Riksdaler, till aflönande af lärare och underhåll af elever äfvensom till andra er¬
forderliga utgifter vid skepp sbyggeri-institutet i Carlskrona ;
4:o Återstoden, Tretioett tusen sjuhundra Riksdaler af det vid förenämnda
riksdag för år 1867 beviljade anslag, 150,000 Riksdaler, för anläggning ed nya samt
förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas,
der Kongl. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn;
5:o Tre tusen femhundra Riksdaler af det för år 1867 beviljade anslag af
20,000 Riksdaler, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upp¬
rensning af åar och farleder;
6:o Tretioåtta tusen sexhundrafem Riksdaler af det anslag å 120,000 Riks¬
daler, som vid ofvan nämnda riksdag anvisats att, enligt Kongl. Maj:ts disposition,
9
för år 1867 användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande
al sådana myr utdikning ar och vattmaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens,
Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Eif dals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wer mlands län, som företrädesvis afse
att förminska frostländigheten; dock under vilkor, att sådant understöd icke i nå¬
got fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan
beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande .kommuner, förenin¬
gar eller enskilde att icke allenast tillskjuta, hvad derutöfver för arbetets fullbor¬
dande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgraf-
var och andra för ändamålets vinnande utfärda arbeten, som med statsbidrag blif¬
va understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af be-
hofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till
vederbörande utbetalas;
7:o Femhundra Riksdaler, för vidare fortsättning och vårdande af Kamereraren
Carl Sandbergs till Staten försålda historiska och kamerala samlingar, att för år
1867 bemälde Kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor, som Kongl. Maj:t
kan finna för godt föreskrifva;
8:o Återstoden, Fjortontusen femhundratretiofem Riksdaler af det anslag å
30,000 Riksdaler, som för år 1867 blifvit an visad t att användas till löneförbättring
utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare, på det sätt att, der församlingar,
hvilkas folkskolelärare redan i lön åtnjuta 400 Riksdaler eller derutöfver, förbinda
sig att höja lönen utöfver nu utgående belopp, ett statsbidrag till lika belopp med
församlingarnes sålunda lemnade ytterligare tillskott må, efter Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning, anvisas; dock att Statens bidrag för detta ändamål icke må öfverstiga
50 Riksdaler årligen för hvarje lärare;
9:o Tvåtusen trehundra Riksdaler utaf anslaget 3,000 Riksdaler till undervisning
i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna för år 1867;
10:o Sextusen trehundra Riksdaler utaf anslaget 10,000 Riksdaler för in¬
köp och tillredning af jord till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare -
seminarierna;
1 l:o Tvåtusen femhundrafyrationio Riksdaler 21 öre af anslaget 10,000
Riksdaler för år 1867, att användas för folkskolelärares undervisning i gymnastik-
och militär öfning ar;
1.2:o Tre tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af sådana i Riksarkivet och
andra samlingar befintliga handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia
och offentliga förhållanden.
§ 20.
Såsom bidrag till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christianstad
Bill. till Biksd. Prof. 1869 10 Sami. i Afd. 2 Band 2
(Riksg.-kontorets Reglemente).
10
hafva Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag beviljat dels ett anslag af Tjugu
tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjugu tusen Riksdaler, samt deraf
till Kongl. Maj:ts disposition för år 1867 anvisat såsom anslag Tio tusen Riksdaler
och såsom lån Tio tusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derför bör
aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret antages,
under fem års tid fatt utan ränta innehafvas, fem procent å detsamma ursprung¬
lig belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda Kontor inbetalas, af hvilken
inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det, oguldna kapitalet samt det
Överskjutande beloppet kommer att såsom kapitalafbetalning å lånesumman afgå,
intilldess densamma blifvit till fullo gulden; allt under förutsättning att Christian-
stads landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler,
samt att staden Christianstad tillskjuter hvad som utöfver sålunda för hela bygg¬
nadstiden till 60,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras.
§ 21.
Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers
derom fattade beslut, höra tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1865
och 1866 års riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade för väg-
anläggnmgar och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och
andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftapp-
ningsföretag, skola de allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana stats¬
bidrags erhållande och åtnjutande; som uti § 23 af detta reglemente finnas intagna,
så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande!! äro för de beviljade
anslags- och lånesummorna särskild!, meddelade, vid förekommande frågor rörande
dessa anslag och lån iakttagas samt lända till efterrättelse; dock höra de arbets¬
företag, för hvilkas utförande allmänna medel under nämnda riksdag blifvit beviljade,
vara påbörjade sednast under loppet af år 1867.
H) Under 1867 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke
verkställda utbetalningar.
§ 22.
Nedannämnda, under 1867 års riksdag beviljade, till ständiga statsbehofven
icke hänförliga anslags- och lånesummor, skola af Riksgälds-kontorets medel bestri¬
das i den ordning, som för hvarje särskild anslags- och lånesumma blifvit fastställd,
nemligen:
l:o Tolftusen etthundrafemtiotvå Riksdaler utaf det anslag å 24,152 Riks¬
daler, som för år 1868 anvisats till slutligt fullbordande af de arbeten, hvilka, till
följd af Rikets Ständers beslut vid 1865 och 1866 års riksdag, skola verkställas för
11
uppförande af en ny arkivbyygnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hof¬
rätt shusets tomt omgifvande kaj;
2:o Tjugu tusen Riksdaler till anställande af skjutförsök;
3:o Tretioåttatusen sjutiofem Riksdaler till anskaffning af rid- och anspanns-
persedlar för fältartilleriet;
4:o Tretiosextusen sjuhundrafemtio Riksdaler till anskaffande af positions-
och belägringsartilleri:
5:o Tvåhundrafemtio tusen Riksdaler af det för år 1868 beviljade anslaget
1,000,000 Riksdaler till anskaffning af tidsenliga gevär;
6:o Femtiofyra tusen Riksdaler utaf anslaget 189,000 Riksdaler till under¬
håll af beväringsmanskapets beklädnad;
7:o Sextiotre tusen Riksdaler utaf det beviljade fyllnadsanslaget 126,000
Riksdaler till kompletterande af beväringsmanskapets beklädnad;
8:o till ny sjökrigs-materiéls anskaffande, Tvåhundraniotiotusen åttahundra¬
fyra Riksdaler, att, tillika med öfriga för ändamålet beräknade tillgångar, på an¬
slaget för flottans nybyggnad öfverföras, för att samfäldt med detta användas;
9:o Etthundrafyratiofyra tusen Riksdaler till anskaffande af kanoner af den
modell Kongl. Maj:t, efter frågans utredande, pröfva!’ lämplig;
10:o Fyratioåtta tusen Riksdaler till anskaffning af projektiler för nyssbe-
rörda kanoner;
ll:o Tretiosex tusen Riksdaler till bestridande af kostnaderna för dels an¬
skaffning af lämplig skjutbana för grafva kanoner och dels artilleriförsök äfvensom
försök med undervattensminor;
12:o till fortsättande af storskiftes- och afvittring s-förrättning arm i rikets
norra län, Niotiosju tusen Riksdaler, utöfver det å Riks-staten till skiften och af-
vittringar uppförda anslag af 63,000 Riksdaler;
13:o Ettusen femhundra Riksdaler till reseundcrstöd åt utexaminerade
lan dtbr ukslär Ung ar, för att i främmande länder taga anställning såsom arbetare och
efter genomgången lärokurs till fäderneslandet återvända;
14:o Fem tusen Riksdaler för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeri-
afdelningen vid Skeppsbygg ri-institutet i Carlskrona;
15:o Fyratusen tvåhundrafemtio Riksdaler utaf det för år 1868 beviljade an¬
slaget å 46,000 R:dr för tillökande af Teknologiska Institutets byggnader med en
för berysläroverkct erforderlig nybyggnad äfvensom för inredning af laboratorier och
deras förseende med behöfliga inventarier;
16:o Sjutioåtta tusen etthundrafemtiofem Riksdaler utaf det för år 1868 be¬
viljade anslaget 150,000 R:dr för anläggning af nya samt förbättring eller omlägg¬
ning af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas der Kongl. Maj:t
finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn;
l7:o Sex tusen Riksdaler utaf det för år 1868 anvisade anslaget af 20,000
12
R:clr för understödjande af ninclre hamn- och brobyggnader samt upprensning a,r ai
åar och farleder;
18:o Femtioåtta tusen fyrahundraåtta Riksdaler utaf det anslag å 120,000 R:dr,
som för år 1868 beviljats att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utan återbetalnings-
skyldighet utgå till understödjande af sådana myrntdihiingar och v attenaftappning ar
inom Norrbottens, Westerbottcns, Wester-Norrlands, Jemtlands, Geflcborgs och Störa
Kopparbergs län, samt Elfdals, Frylcsdals, Jösse och Nordmarks härader i Werm-
lands län, som företrädesvis afse att förminska fr ostländigliden; dock under vilkor,
att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets
utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för
vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad
derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen
underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten,
som med statsbidrag blifvit understödda; egal)de Kongl. Maj:t att i de fall, der
sådant anses vara åt behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af an¬
slaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;
19:o Såsom bidrag till kolonien Si Barthélcmys förvaltningskostnader Tjugu¬
fem tusen Riksdaler att, i egenskap af förslagsanslag, under år 1868 utgå;
20:o Tretio tusen Riksdaler att användas till löneförbättring utöfver minimi¬
lönen åt examinerade folkskolelärare;
21:o Femtusen femhundratjugu Riksdaler af det för är 1868 anvisade
anslaget till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp
bekosta aflöning åt sina folkskolelärare; samt
22:o Tre tusen Riksdaler till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole¬
lärare-seminarierna ;
varande derjemte medgifvet, att besparingarne å de särskilda extra anslagen
till folkskoleväsendet - må af Kongl. Magt för folkundervisningen tillhörande föremål
disponeras;
23:o Femhundra R'' »daler utaf det anslag å 2,000 R:dr, som för år 1868
anvisats till understöd för flen af Doktor O. Sandahl i hufvudstaden inrättade
mediko-pneumatislca anstalt.
§ 23.
Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som skola tillämpas i afseende på
de statsbidrag, som under 1867 års riksdag blifvit till utgående från Riksgälds¬
kontor et anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader, hamn¬
anläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar
och andra v attenaf t öppning sföretag, hafva bär nedan intagna allmänna vilkor och
föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af
Riksdagen fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestäm-
13
meker eller stadgauden äro för de beviljade anslags- och lånesum morna särskildt
meddelade, således höra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och lån,
iakttagas samt lända till efterrättelse:
l:o. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning
öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts
nådiga fastställelse.
2:o. Då arbetsföretaget afser vägförbättring, väganläggning eller vattenaftapp-
ning, bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta.
3:o. Alla med understöd åt allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar
samt byggda broar höra åt den menighet, det bolag eller den särskilda korporation,
som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna tra¬
fiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig
ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad.
4:o. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade utgifter efter arbets¬
företagets fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa
härå vara fastställd, så lindrig som skäligen låter sig gorå. Sålunda fastställda
utgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskildt förekom¬
mande omständigheter, pröfva!’ skäligt dertill lemna bifall, utan höra deremot ovil¬
korligen nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger eu viss,
af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf" de till företaget lemnade enskilda bidrag;
och skall dessutom en viss, åt Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de utgifter,
som uppbäras, till reparationsfond afsättas.
5:o. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller
enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt åt
Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad,
menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med don
fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade veder-
börandes kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid,
utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels
att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras.
Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter,
i afseende å indika Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att
vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss
bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva
berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan kom-
munikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda styrelse upp¬
gjorda formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed eger gemenskap.
6:o. för fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade stats*
14
medlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som åt
Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter, hvilka
Kongl. Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet frikallade.
7:o. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kan i
allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan
återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fortgång
lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskildt blifvit bestämda,
antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
efter' dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, så vida icke Kongl.
Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfva!’ skäligt annorlunda förordna,
någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess arbetet är veder¬
börligen afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflemnats,
lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets fullgörande, sådant
åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående tiden för lånets utbekommande
blifvit meddelad.
8:o. Alla statsbidrag, som under denna riksdag blifvit uti ifrågavarande
afseende beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller
ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den embetsmyn¬
dighet, som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande,
innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgälds-
kontoret företes:
a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;
b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgö¬
rande eller medlens återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt mom. 6 erfordras,
c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,
d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, en till Riksgälds-kontoret eller
ordres ställd, af Fullmägtige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunder¬
stöd för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes
betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemlikt Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni
1845 och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för åter¬
betalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordebokon
på föreskrifvet sätt antecknats; och .
e) af Fullmägtige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den utgrina
skuldförbindelsens uppfyllande.
9:o. De Inne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande
till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana
handlingar, som vederbörande embetsmyndighet,;!’ kunna blifva i behof att begagna,
till dem på behörig reqvisition utlemnas.
10:o. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skott
från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet an¬
15
stånd med detsammas utförande, icke ldifvit fullbordadt inom derför bestämd tid,
ankommer på Kong], Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget
samt återfordra hvad deraf uppburits, att på eu gång eller successivt till Riksgälds-
kontoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kong!. Maj:t eller af Riksdagen,
till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfver-
lemnas, derest längre anstånd dermed, än till nästa riksdag anses erfordras. Full-
mägtige höra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning.
ll:o. Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befor¬
drad t företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den man Kougl. Maj:t
pröfva!’ skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen ge¬
nom kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af
Kong!. Maj:t att inställa utbetalningen af de beviljade medlen.
12:o. Vid alla med statsbidrag i större eller mindre man understödda arbe¬
ten böra företrädesvis, der sig gorå later, tjenst- och sysslolösa personer användas.
13:o. De arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under 1867
års riksdag äro beviljade, böra sednast under loppet af år 1868 påbörjas; kommande
hvad Riksdagen anvisat för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att
reserveras till Riksdagens disposition.
14:o. För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar
eller andra vattenaftäppningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år,
hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen -erläggas
åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter fem för
hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afse¬
ende på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan
åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till
efterrättelse.
15:o. För andra, till vissa företags befrämjande beviljade lån skola, i alla
de fall, der ej särskild! blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det
år, hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade
lånesumman, hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda ka¬
pitalbeloppet, och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild
årlig ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i
skuldförbindelsen intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den
tid, som åtgår för det erhållna lånets falla återbetalning, före hvarje års slut er¬
lägga sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å be¬
stämd tid, är låntagare!! pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet
erlägga sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker.
16:o. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna
anslag eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas
16
eller godtgöra^ utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig
föreskrift derom uti kontraktet införas.
Jemte det ofvanstående stadgande!! blifvit i underdånighet anmälda, har
Riksdagen anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmägtige ej mindre
om de terminer, då beviljade statsbidrag höra utbetalas, än om sådana förändringar
uti de för statsbidragens lyftning m. in. meddelade bestämmelser, som under ar¬
betenas fortgång kunna varda medgifna.
I) Under 1868 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.
§ 24.
Utaf de för v äg anläggning ar och v ägförb ättringar, bro- och hamnbyggnader,
kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vatten-
aftappningsföretag vid sistlidne riksdag beviljade och till Kongl. Mäj:ts disposition
på Riksgälds-kontoret anvisade statsbidrag höra nedanstående, vid detta års början
innestående belopp i vederbörlig ordning utbetalas:
l:o för anläggning af nya samt förbättring dier omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler;
2:o för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till
Åsele i Westerbottens län, återstoden, Tiotusen Riksdaler, utaf det anslag å 100,000
Riksdaler, som Rikets Ständer vid 1862 — 1863 års riksdag för denna väganläggning
beviljat;
3:o för anläggning af väg mellan Åsele och Wilhelmina kyrkoby i Wester¬
bottens län, Tjugu tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det vid 1865 och 1866
års riksdag dertill anvisade anslag af 50,000 Riksdaler;
4:o för anläggning af väg från Ramsele sockens gräns genom Fjellsjö till
Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom Wester-Norrlands län,
Tjugo tusen Riksdaler, att under år 1869 utgå i ytterligare afräkning å det anslag
af 76,250 Rall-, som vid sistnämnda riksdag för berörda väganläggning beviljades;
5:o för anläggning af väg från sjön Boltnen till Wieslanda jemn ägs station i
Kronobergs län, Tretiosjutusen femhundra Riksdaler, att utgå under år 1869 i yt¬
terligare afräkning å det vid samma riksdag för berörda väganläggning beviljade
anslag af högst 150,000 Riksdaler; med iakttagande af de vilkor i öfrig!, som vid
anslagets beviljande under sistberörda riksdag blifvit af Rikets Ständer föreskrifna;
6:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder, ett anslag af Tjuga tusen Riksdaler;
7:o till staden Ystad, återstoden, Tretton tusen Riksdaler, utaf det staden
vid
17
vid 1865 och 1866 års riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade anslag af
63,000 Riksdaler, för utvidgande af hamnen vid nämnda stad;
8:o till staden Uddevalla, återstoden, Tjugufyra tusen Riksdaler, utaf det
staden vid samma riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 79,000
Riksdaler till utvidgande och fördjupning af hamnen vid nämnda stad;
9:o återstoden, Tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler utaf anslaget 9,000 R:di¬
ll 11 reparationer å vågbrytaren utanför Wisby;
10:o Tvåtusen sjuhundrafemtio Riksdaler såsom anslag utan återbetalnings¬
skyldighet och Åttatusen tvåhundra Riksdaler såsom lån, utgörande återstoden utaf
det vid 1865 och 1866 års riksdag för kanal- och slussanläggning emellan sjöarne
Westra och Östra Silen på Dalsland beviljade statsbidrag af 63,950 Riksdaler, deraf
12,750 Riksdaler skulle utgå såsom anslag och 51,200 Riksdaler såsom lån;
varande i fråga om hela detta statsbidrag medgifvet, att Dalslands kanalaktie¬
bolag, som enligt afslutadt kontrakt förbundit sig utföra ifrågavarande arbete, må
vara befriadt från skyldigheten att för lånets återbetalning ställa borgen eller sär¬
skild säkerhet, mot vilkor:
att 16 § af den för bolaget i nåder fastställda bolagsordning, i fråga om bo¬
lagsmännens skyldighet att utaf egna medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade
statsbidraget erfordras för arbetets fullbordande, icke må undergå någon förändring;
att aktieteckningen skall uppgå till minst dubbla beloppet af hvad som, ut¬
öfver statsbidraget, enligt kostnadsförslaget erfordras för arbetets fullbordande, af
hvilken aktieteckning dock hälften, som endast utgör säkerhet för lånesummans åter¬
betalning, icke behöfver, derest arbetet blir genom bolagets försorg på föreskrifvet
sätt och inom stadgad tid fullbordadt, af aktie-egarne erläggas i annan händelse,
än derest trafikinkomsten icke blir tillräcklig till att bestrida de årliga rånte- och
amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men icke eljest, Direktionen egen att, i mån af
behof, utaf bolagsmännen uttaga så stor del af det på hvarje aktie obetalda belopp,
som, i förhållande till hela aktiesumman, erfordras för den del af rånte- och amor¬
teringsliqviderna, som icke af trafikinkomsten kunnat bestridas;
att den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan någon utdelning må
aktie-egarne tillgodokomma, användes till den inbetalning å lånet, som för året bör
ega rum; hvaremot, om inkomsterna icke härtill blifva tillräckliga, aktieegarne fri¬
kallas från skyldighet att i annan ordning, än bär blifvit stadgadt, utöfver det
tecknade aktiebeloppet vidkännas någon utgift;
att Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så länge lånet ännu icke blifvit till fullo
betaldt, ega utse eu revisor att deltaga i de årliga revisionerna af bolagets styrelse
och förvaltning; samt
att, derest kanal- och slussanläggningen efter dess fullbordande icke behörigen
Bill. till Riksd, Prut. 4869. It) Sand / Afd. 2 Band. 3
(Riksg.-kontorets Reglemente).
18
underhålles eller betalningsskyldigheten för lånet icke af bolaget fullgöres, kanal-
och slussanläggningen kommer att hemfalla till Staten utan rättighet för aktie-
egarne att till större eller mindre del utaf det allmänna erhålla ersättning för de
tillskott till detta företag, som dessförinnan blifvit af dem utgjorda;
H:o för utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings
hamn, i ytterligare afräkning å det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid
1862_1863 års riksdag beviljades, af anslaget Femtio tusen Riksdaler och af lånet
likaledes Femtio tusen Riksdaler, eller tillhopa Etthundra tusen Riksdaler, att af
vederbörande bolag lyftas under de vilkor, som i afseende på detta statsbidrags åt¬
njutande blifvit af Rikets Ständer meddelade; . .'v
12:o Etthundratjugu tusen Riksdaler, att, enligt Kong!. Maj:ts disposition,
utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr-
utdikningar och v attenaftappning ar inom Norrbottens, Westerboltens, W ester-Norr¬
lands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals,
Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att för¬
minska frostländigheten; dock under vilkor att sadant understöd icke i något fall
får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande enligt fastställd plan be¬
räknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar
eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande
erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och
andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit under¬
stödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af beliofvet på-
kalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbö¬
rande utbetalas;
13:o Femtio tusen Riksdaler att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå såsom
lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar
till beredande af odlingsföretag inom rikets öfriga delar;
14:o Tio tusen Riksdaler i ytterligare afräkning å det för Lida-åns sänkning
och upprensning vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000 Riks¬
daler, på de vilkor som för detta lån redan blifvit bestämda;
15:o Tvåtusen Riksdaler, att under stadgade vilkor utbetalas i ytterligare af¬
räkning å det utan återbetalningsskyldighet vid 1865—1866 års riksdag beviljade
anslag af 11,000 Riksdaler till rensningar för flodvattnets afledande i en del af Ume eif;
16:o Tretioåttatusen nioliundrasjutio Riksdaler utaf det till Kongl. Maj:ts
disposition för år 1868 till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt
och dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet för år 1868 särskild!
anvisade belopp af 200,000 R:dr, att användas till anläggning och förbättring af
vägar och andra kommunikationsanstalter; samt
17:o Tolftusen sexhundränittiofem Riksdaler utaf anslaget 55,000 R:dr för
19
väganläggning mellan Bergsängs lastplats vid sjön Öfre Fryken och Olsebohls gäst¬
gifvaregård nära Klarelfven.
§ 25.
Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de stats¬
bidrag, hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 23 här ofvan in¬
tagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser
eller stadgande!! äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild! medde¬
lade; dock bör i afseende å föreskriften i mom. 13 af sistberörda § iakttagas, att
de arbetsföretag, för hvil kas utförande allmänna medel vid 1868 års riksdag blifvit
beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1869.
§ 26.
För reparation af domkyrkan i Garlstad har Riksdagen bevilja! och till ut¬
gående från Riksgälds-kontoret under år 1869 anvisa! eti lånebidrag åt Tjugu tre
tusen femhundra R:dr, under vilkor att af domkyrkans föreståndare skall afgifvas
till Riksgälds-kontoret ställd skuldförbindelse för lånesummans återbetalning genom
erläggande före hvarje års slut af sex procent utaf hela den lyftade lånesumman,
dervid ränta godtgöres efter fyra för hundra årligen utaf det obetalda kapitalbelop¬
pet och det öfriga utgör afbetalning å kapitalet, hvarjemte, i fall den sålunda stad¬
gade inbetalningen icke inom bestämd tid fullgöres, dessutom skall, intilldess den¬
samma verkställes, erläggas fem procents årlig ränta å det till liqvid förfallna
oguldna beloppet; hörande Carlstads städs- och landsförsamlingar före medlens ut¬
betalning afgifva sin förbindelse att, derest kyrkans inkomster något år ej förslå
till den årliga rånte- och amorterings-liqvidens fullgörande, ansvara för lånevilko-
rens behöriga uppfyllande.
§ 27.
Till fullbordande af läroverksbyggnaden i Skara har Riksdagen, förutom
ett på Statskontoret anvisad! extra anslag af 7,500 R:dr till utgående från Riksgälds-
kontoret under år 1869 bevilja! ett låneunderstöd af Tjugu tusen R:dr, emot samma
vilkor, som enligt 26 § af 1868 års reglemente vid 1865 och 1866 års riksdag blif¬
vit bestämda för det då till ifrågavarande läroverksbyggnad anvisade lån.
K) Vid föregående riksdagar beviljade, ännu icke lyftade anslag för
Statens jernvägsbyggnader.
§ 28.
Återstoden af de vid 1862 och 1863 års riksdag till utförande af jernvägs-
20
arbeten för Statens räkning beviljade anslag å tillhopa 27,896,000 Riksdaler, hvilken
återstod vid innevarande års början uppgick till Femhundratusen fyrahundra-
sextiotvå Riksdaler, jemte hvad som ytterligare kan till Riksgälds-kontoret inflyta af
statslånefonäens vinstmedel, skall fortfarande på vederbörliga reqvisitioner från Riks¬
gälds-kontoret utbetalas för att, i enlighet med de i § 168 af det vid samma riks¬
dag utfärdade reglemente meddelade föreskrifter, användas.
2:o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter,
§ 29.
Såsom brudgåfva till Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Lovisa Josefina Eu¬
genia vid Hennes Kongl. Höghets förestående giftermål med Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen af Danmark, Christian Fredrik Wilhelm Carl, har Riksdagen, till Kongl.
Maj:ts disposition, på Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af 49,500 Riksdaler Spe¬
cie med Etthundra nittioåttatusen Riksdaler Riksmynt, att under innevarande år utgå.
§ 30.
I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens Fjerde Huf-
vudtitel hafva till utgående från Riksgälds-kontoret under innevarande år blifvit till
Kongl. Maj:ts disposition anvisade:
l:o. Sextio tusen Riksdaler till arbeten vid Carlsborgs fästning; och
2:o. Femton tusen Riksdaler till uppförande af ett så kalladt fredstak öfver
de å Vestra Hästholmen verkställda arbeten, som sådant erfordra.
§ 31.
För väg anläggning ar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler
och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftapp-
ningsföretag har Riksdagen beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition anvisat följande
statsbidrag:
A). Väg anläggning av och vägförbättringar.
l:o. för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar för år 1870, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler;
2:o. för väganläggning från Ramsele sockengräns genom Fjellsjö till Bo-
dums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka i Wester-No ridande län, återsto¬
den Elfvatusen tvåhundrafemtio Riksdaler, att under år 1870 utgå af det för detta
vägarbete vid 1865—1866 års riksdag beviljade anslag 76,250 R:dr;
21
3:o. återstoden åt det vid 1865—1866 års riksdag för anläggning af väg
mellan sjön Holmens strand och Wieslanda järnvägsstation i Kronobergs län be¬
viljade, mot två tredjedelar af verkliga anläggningskostnaden svarande anslag af högst
150,000 R:dr, hvilken återstod må under innevarande år, på de tider och med de
belopp, Kong!. Maj:t, med afseende å arbetets fortgång, behagar bestämma, från
Riksgälds-kontoret utbetalas med högst Fyratioettusen sexhundra sextiosex Riksda¬
ler 67 öre, under vilkor, dels att någon del af anslaget, enligt Kongl. Maj:ts ho¬
propande, skall innestå, intilldess arbetet blifvit fullbordadt, afsynadt och godkändt,
dels att intressenterna, i den mån anslagssumman utbekommes, af egna medel skola
tillskjuta minst hälften af hvad utaf statsanslaget lyftas.
B). Bro- och hamnbyggnader.
4:o. för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder för år 1870 ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler.
C). Kanaler och andra vattenkommunikationer.
5:o. för utsträckning af Kinda båtled från sjön iRengen till Linköpings hamn,
återstoden af det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid 1862—1863 års riks¬
dag beviljades, och hvilken återstod må under år 1870 från Riksgälds-kontoret utgå
med Tretiotvåtusen femhundra Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
och Tretiotvåtusen femhundra Riksdaler såsom lån, eller tillhopa Sextiofem tusen
Riksdaler, att af vederbörande lyftas under de vilkor, som i afseende på detta stats¬
bidrags åtnjutande blifvit af Rikets Ständer meddelade.
D). Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.
6:o. Sextio tusen Riksdaler, att för år 1870 utgå såsom anslag utan åter¬
betalningsskyldighet till understödjande af sådana myr ut dikning av och v attenaf tapp¬
ning av inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks här åder
i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under
vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den
för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att anslaget
må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till
sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda
22
ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, för
eningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta hvad
derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behöri¬
gen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbe¬
ten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl. Maj:t må
ega att, i de fall der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva att
någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas:
7:o. Femtio tusen Riksdaler att för år 1870 utgå såsom lån för befrämjande
af utdikningar och aftappning ar af sänka trakter och sjöar till beredande af od-
lingsföretag inom rikets mellersta och södra län;
8:o. återstoden, Tio tusen Riksdaler, af det för Lida-åns sänkning och upp¬
rensning vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000 R:dr, att
under år 1870 utgå, med iakttagande af de vilkor, som för detta lån redan blifvit
bestämda;
9:o. återstoden af det vid 1865—1866 års riksdag till rensningar för flod¬
vattnets afledande i en del af Ume eif utan återbetalningsskyldighet beviljade an¬
slag af 11,000 R:dr, att under år 1870 utgå med Två tusen Riksdaler.
8 32.
Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de stats¬
bidrag, hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 23 bär ofvan
intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhål¬
lande och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring dels i mom.
14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och
vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta
procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra åt
obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o, att de
arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid donna riksdag blifvit be¬
viljade, skola vara började sednast under loppet af år 1870.
§ 33.
1 ändamål att, genom beredande af arbetsförtjenst, lindra den, till följd af
sistlidet års felslagna skörd inom vissa delar af landet, nödlidande befolkningens
behof, har Riksdagen, till Kongl. Maj:ts disposition, under iakttagande af de all¬
männa vilkor och stadgande!!, som vid sednaste riksdag i afseende å beviljade stats¬
bidrag till vägarbeten blefvo fastställda, på Rikgälds-kontoret anvisat:
l:o. för vägomläggning å allmänna landsvägen mellan Lrannkonebro och
Heda by i Nottebäcks socken af Kronobergs län, ett anslag af Tjugutusen fyra¬
hundra Riksdaler, deraf 7,000 R;dr att utgå under innevarande, och 7,000 R:dr
under nästkommande år;
2:o. för omläggning af den mellan Syserum och Näshult belägna del af så
kallade Strandavägen inom Tona socken af Calmar län, ett anslag af Nittontusen
trehundra fyratio Riksdaler, deraf 11,000 R:dr att utgå under år 1869 och 8,340
Rall' år 1870; samt
3:o. för omläggning af allmänna landsvägen mellan Hvetlanda och Serarps
gästgifvaregårdar inom Ostra härad af Jönköpings län, ett anslag af Fyratio tusen
Riksdaler, deraf 15,000 R:dr att utgå under år 1869, och lika belopp år 1870;
skolande dock de för år 1870 till ofvannämnda trenne vägförbättringar
beviljade anslagsbelopp utgå af de för anläggning af nya eller omläggning och
förbättring af backiga eller eljest mindre göda vägar för samma år anvisade medel.
§ 34.
Likaledes har Riksdagen till Kong!. Maj:ts disposition för beredande af till¬
fällen till arbetsförtjenst åt den i följd af nästlidet års missväxt nödlidande be¬
folkningen i Kronobergs och Jönköpings län, till utgående från Riksgälds-kontoret i
mån af behof, för innevarande år anvisat ett anslag af Etthundra tjugu tretusen
trehundra Riksdaler till kanal- och v äg anläggning ar samt vägförbättringar, förnäm¬
ligast inom Kronobergs län, åt hvilken anslagssumma dock en del må, efter Korigl.
Maj:t bepröfvande, användas till vägarbeten inom Jönköpings län.
§ 35.
Till undsättande af de genom 1868 års missväxt nödlidande länen har Riks¬
dagen, till Kong!. Maj:ts disposition, å Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af
Trehundrafyratio tusen Riksdaler, att under innevarande år, uppå skeende reqvisi¬
tion, till Statskontoret utbetalas; och må dessa medel af Kongl. Maj:t användas,
dels till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalningsterminer och mot ve¬
derbörande större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller annan
af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet, och dels till undsättning utan återbetalnings-
skyldighet, der sådant pröfvas vara oundgängligen nödigt, dock med iakttagande:
*l:o. att så beskaffad!: understöd företrädesvis må tillkomma de kommuner,
som tillförbinda sig att för dithörande fattiga och arbetslösa personer bereda sys¬
selsättning och möjlighet att genom eget arbete förtjena sitt uppehälle;
2:o. att de medel, som i afbetalningar å lån, utgifna från ifrågavarande an¬
slag, inflyta, skola, utan sammanblandning med andra inflytande undsättningsme-
del, särskild!: redovisas och bokföras; samt
3:o. att hvad sålunda inflyter skall från Statskontoret till Riksgälds-kontoret
öfverlemnas.
§ 36.
Utöfver de enligt nästföregående § beviljade 340,000 R:dr, har Riksdagen för
24
undsättning åt de genom 1868 års missväxt nödlidande länen ytterligare å Riks¬
gälds-kontoret anvisat ett belopp af Femhundra tusen Riksdaler, att under inneva¬
rande år, uppå skeende reqvisition, till Statskontoret utbetalas, för att af Kongl.
Maj:t användas till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalningsterminer och
mot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller
annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet; under vilkor, att, i den man fordringar
för förut meddelade undsättningslån inflyta, dessa användas till godtgörande af hvad
Kongl. Maj:t utaf berörda 500,000 R:dr under innevarande år kan komma att dis¬
ponera, samt att deremot inflytande afbetalning^- å lån, utgifna från ifrågavarande
anslag, i stället må ingå till undsättningsfonden.
§ 37.
Jemte det Riksdagen beslutat att i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
måtte pröfva, dels hvilka jemn ägs anläggning ar må anses för utvecklingen af landets
industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden af 12—15 år, samt
den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, dels lämp¬
ligaste sättet att befordra deras utförande genom ett eller flera enskilda bolag, vare
sig genom direkt anslag till belopp af högst en fjerdedel af anläggningskostnaden
eller på annat sätt, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition anvisat 25,000 R:dr
för bestridande af de härmed förenade kostnader.
§ 38.
Till ersättning för åtskilliga utaf Statskontoret förskottsvis bestridda utgif¬
ter har Riksdagen anvisat eu summa af Etthundraadertontusen sjuhundranittioåtta
Riksdaler 73 öre, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, af Riksgälds-kontoret
utbetalas.
§ 39.
Likaledes har Riksdagen, till ersättande af de utaf Statskontoret intill den 1
September 1868 förskottsvis bestridda utgifter för folkundervisningen i riket för åren
1864, 1865 och 1866, till Kongl. Maj:ts disposition anvisat en summa af Sextiosju¬
tusen trehundrafyratiofyra Riksdaler 33 öre, att under innevarande år, uppå ske¬
ende reqvisition, från Riksgälds-kontoret utbetalas.
§ 40.
För beredande af tillfälle åt två vetenskapsidkare att, för anställande af na¬
turvetenskapliga forskningar, få åtfölja ett till Kongl. Maj:ts flotta hörande fartyg,
som under innevarande vår och sommar kommer att företaga en öfningsexpedition
25
i Atlantiska hafvet, kar Riksdagen till Kong!. Maj:ts disposition anvisat ett extra
anslag af Sex tusen Riksdaler, att under innevarande år från Riksgälds-kontoret utgå.
§ 41.
Till fyllande af de brister, som kunna uppstå i 1868 och 1869 års hreditiv-
anslag för fortfarande tillämpning af nu gällande pensions stater för arméens befäl
och tjensteman, har Riksdagen, till utgående under innevarande år, i mån af behof,
på, Riksgälds-kontoret anvisat ett fyllnadskreditiv å Sexton tusen Riksdaler.
§ 42.
Jemte de särskilda, efter anslagens och låneunderstödens föremål och be¬
skaffenhet lämpade föreskrifter, som i föregående §§ af detta reglemente finnas in¬
förda, höra äfven nedanstående allmänna stadganden, i afseende på samma anslags-
och lånesummors utbetalning iakttagas:
l:o hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgälds-
kontoret uttaget eller behof! användas, må, der ej annorlunda blifvit särskild! före-
skrifvet, under ett följande år disponeras och utbekommas; och
2:o de besparingar, som å anslagen för hvarje särskild! föremål uppkomma,
få icke, i annat fall, än der sådan! är uttryckligen medgifvet, till andra behof
disponeras, utan höra oafkortade till kommande Riksdags disposition reserveras.
3:o. Stutsfylliiadssiiiumau .jemte »kriga med statsrcgleriiigen gemenskap
egande utgifter.
§ 43.
Det ännu icke utbetalda beloppet, Sjuhundra ättatioätta, tusen sjuhundra-
tretio R:dr, utaf den vid sistlidne riksdag för år 1869 bestämda statsfyllnads-
summa, 2,088,730 R:dr, skall af Riksgälds-kontoret Kong!. Statskontoret, uppå dess
reqvisition, tillhandahållas.
§ 44.
Till fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag verk¬
ställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1870 uppkommer,
och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår till 1,634,700 Riksdaler, har
Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisa! en häremot svarande stats-
Bih. till Riksd. Prot. 1869. 10 Sami 1 Afä. 2 Band. 4
(Riksg.-kontorets Reglemente).
fyllnadssumma af En million sexhundra tretiofyra tusen sjuhundra Riksdaler, hal¬
het belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret för¬
skottsvis efter nästkommande års ingång utbetalas.
§ 45.
I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det
sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats, bör Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härige¬
nom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande an¬
visade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda
förskjutit.
§ 46.
Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1867, 1863, 1869 och
1870 i egenskap af förslagsanslag beviljade utgiftssummor skulle under ett eller
annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-
kontoret att bristen efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de be¬
sparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgälds-
kontoret aflemnas; -— ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den
enligt nedanstående § 73 för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna
i omförmälda anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad
särskild liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags
brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som
enligt donna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvi¬
sition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla
å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.
Uti den vid 1865 och 1866 års riksdag fastställda samt för år 1867 gäl¬
lande Riks-stat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen:
under Andra Hufvudtiteln:
till fångare vård och underhåll;
„ mediko-legala besigtningar;
„ skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.;
27
till rese- och traktan) entspenningar; .
» ersättning åt domare, vittnen och parter;
» ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för
dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar.
under Fjerde Hufvudtitéln:
till fouragering af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar;
„ beväringsmanskapets vapenöfning;
„ inqvarteringskostnader i Stockholm;
„ inqvarteringskostnader i landsorterna:
„ salpeter-uppköp;
„ rese- och traktamentspenningar;
» skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets
Kansli-expedition.
under Femte Hufvudtitéln.
tillskott i de för båtsman sindelningen uti Blekinge anslagna räntor;
till båtsmännens beklädnad, högst 138,200 R:dr;
„ rese- och traktamentspenningar;
» skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets
Kansli-expedifion:
» skrifmaterialier och expenser m. m. för Flottans stationer och depot.
under Sjette Hufvudtitéln:
för landsstaterna i länen: landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön;
till utflyttningshjelp efter laga skiften;
» ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling;
„ odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare;
„ ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar;
» Konvoy-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen;
för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte af
inflytande bränvinstillverkningsmedlen;
till skrifmaterialier och expenser m. m.;
” rese- och traktamentspenningar.
under Sjunde Hufvudtiteln:
till stämpelpappers-omkostnader;
„ omkostnader för kontrollverket;
„ Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen;
„ Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen;
„ ersättning till städerna för nästad tolag;
„ skogsplanterings-kassan, ersättning för hemmansräntor och arrenden
m. in.;
„ belöning för rofdjurs dödande;
„ lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm;
„ städers friheter;
„ transportkostnader för Statsverkets bergseffekter;
„ observations- och uppbördsprocenter m. in.;
,, mantalsskrifnings-provision;
„ restitutioner;
„ uppköp af ved för Wisby krono-kalkugn;
„ rese- och traktamentspenningar;
„ skrifmaterialier och expenser m. m.
under Åttonde Hufvudtiteln:
till biskopens på Gotland lön;
„ lönetillökning åt 13 konsistorii-notarier, högst 3,510 Riksdaler;
„ ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen;
„ Lappmarks ecklesiastikverk;
„ upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti
hvilka spanmål ingår;
„ farsoters och smittosamma sjukdomars botande;
„ fattigvården i allmänhet;
„ rese- och traktamentspenningar;
„ skrifmaterialier och expenser m. in.
under Nionde Hufvudtiteln:
till invalidbusfonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden; samt
hela det å Allmänna Indragnings-staten upptagna belopp.
29
Vid den under 1867 års riksdag uppgjorda statsreglering, hvilken från och
med år 1868 skall tillämpas, hafva i afseende på förslagsanslagen följande förän¬
dringar blifvit beslutade:
På Fjerde Iiufvudtiteln hai blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under
benämning:
roteringsunderstöd;
hvarförutan anslaget till fouragering blifvit utsträckt äfven till Pontonier-batal-
jonens hästar.
Från Sjette Hufvudtiteln har blifvit uteslutet anslaget “till Sala bergslag för
förlust genom vissa räntors förvandling11; och har det på donna Hufvudtitel upp¬
förda anslag “för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte
af inflytande bränvinstillverkningsmedlen11 erhållit följande förändrade benämning:
för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af till-
verkningsafgift för utfördt bränvin.
Från Åttonde Hufvudtiteln har uteslutits anslaget “till ersättning åt inne¬
hafvare af roterade ecklesiastik-boställen11.
Vid uppgörandet af statsregleringen för år 1869 hafva ytterligare följande
förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit beslutade:
På Sjette Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, under benämning:
Statens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå.
Det på samma Hufvudtitel uppförda anslaget till “Konvoj-kommissariatet, att
utgå direkte af tullmedlen11, har förändrats till: “Handels- och Sjöfartsfonden, att
utgå direkte af tullmedlen11; och
det på Sjunde Hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Postverket har upp¬
hört att vara reservations-anslag.
Vid den under innevarande riksdag uppgjorda statsreglering hafva följande
förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit vidtagna:
Från Sjette Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till “Handels- och Sjöfartsfon¬
den, att utgå direkte af tullmedlen11, och äro i stället uppförda tre nya anslag:
“till Karantänsinrättningen på Känsö högst 18,500 R:dr;
11 aflösning af Öresundstullen;
11 aflösning ad Scheldetullen11.
Från Sjunde Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till “skogsplanteringskassan,
ersättning för hemnaansräntor och arrenden m. m,“; och
30
från Nionde Hufvudtiteln har uteslutits anslaget till “invalidhusfonden, er¬
sättning för hemmansräntor o'ch arrenden."
§ 47.
Som, enligt de under 1850 och 1851 samt 1853 och 1854 års riksdagar fattade be¬
slut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag utaf
hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af så val deras dittills åt¬
njutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då för
räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära for-
sellön, hållas skadeslöse på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning
med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits; så
bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra
sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af detsamma till
sådan ersättning förskottsvis utgifvet.
§ 48.
Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna
beslut, att de under namn af begrafningshjelps- eller nådårsbespäring tillförene före-
skrifna innehållningar å embete- och tjenstemäns löner bonde upphöra, men förut
gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embete- och tjenstemäns
sterbhus af de löne-innehålluingar, hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörli¬
gen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de ut¬
gifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets me¬
del förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes upp¬
tagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqviden
mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.
8 49.
Uti ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgälds-
kontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen blif¬
vit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta roiarnes sammanförande
inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under 1850
och 1851 års riksdag gjorda anhållan.
4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.
§ 50.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och
31
till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en Tcreditiv-summa, af tre millioner
Riksdaler, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Stats-Rådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmägtige utbetalas, än
sedan riksdags-kallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 51.
Den lireditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mel¬
lan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets
tankar deröfver blifvit inhemtäde, finner den vara oundgängligen nödig, har Riks¬
dagen fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler.
§ 52.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföre¬
gående två •§§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver, böra detta verks härtill dis¬
ponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer, ställ¬
da till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande
Fullmägtige, att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för
dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare änf em
år efter deras utgifningsdag.
ä:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,
»tidningar förvaltniiigsutgiftei* in. in.
§ 53.
Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, in¬
tilldess annorlunda af Riksdag förord»as, utgå af Riksgälds-kontorets medel och,
under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmägtige
till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till veder¬
börande utbetalas; hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i an¬
seende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda
af Kongl. Maj:t godkända och å Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvi¬
sitioner och anstånd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.
32
§ 54.
I sammanhang med det af sistlidne Riksdag fattade beslutet att vissa delar
af tomterna N:is 2 och 3 på Biddarholmen må till Stockholms stad upplåtas för
att till hamn- och upplagsplats användas, har åt Fullmägtige blifvit uppdraget att
på Riksgälds-kontorets bekostnad och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af Full¬
mägtige aflemnade ritningar gå i författning om utförandet af de byggnadsarbeten,
hvilka, i följd af förenämnda tomtdelars öfverlåtande till Stockholms stad blifvit er¬
forderliga; dervid Fullmägtige må ega att låta ordna arbetena på det sätt Fullmäg¬
tige finna ändamålsenligast, samt följaktligen bestämma, om arbetenas utförande,
vare sig i sin helhet eller delvis, må upplåtas på entreprenad, eller om de skola
under antagen tillsyningsman verkställas af omedelbart aflönade arbetare; dock under
vilkor, dels att byggnadsarbetena skola vara afslutade så tidigt, att berörda tomt¬
delar kunna vårtiden år 1870 till staden öfverlemnas, dels att kostnaden för de
ifrågavarande byggnadsarbetena, så vidt sig gorå låter, icke må öfverstiga det be¬
räknade beloppet, Sjutio tusen Riksdaler.
§ 55.
I anledning af de under innevarande riksdag utaf ledamöter inom båda
Kamrarne öfverklagade olägenheter vid begagnandet af den i. Riksdagens hus an¬
bringade uppvärmnings- och luftvexlingsapparat har Riksdagen beslutat, att Full¬
mägtige skola, så snart efter Riksdagens slut möjligen ske kan, låta anställa nödiga
undersökningar om tjenligaste sättet för de öfverklagade olägenheternas afhjelpande
i afseende å så val Första som Andra Kammarens sessionsrum, vare sig genom för¬
ändring af de nuvarande uppvärmnings- och luftvexlingsapparaterna, eller genom
anbringande derstädes af andra fullt ändamålsenliga uppvärmnings- och luftvexlings-
anstalter samt att Fullmägtige derefter skola ofördröjligen låta vidtaga de åtgärder,
som för ändamålets vinnande kunna finnas mest lämpliga och ändamålsenliga.
§ 56.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt un¬
derhåll såväl af den för liiksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens sam¬
mankomster afsmida fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomai befint¬
liga inventariers underhåll och komplettering skola utaf Riksgälds-kontorets medel be¬
stridas i likhet med andra till s. k. kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.
§ 57.
Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler,
som
33
som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representan-
ternes behof och anspråk svarande bibliotek inom Riksdagens hus, fortfarande skall
utgå, har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till bib¬
lioteket angränsande ruin samt till desamma erhålla nödig vedbrand.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdags¬
trycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar ptå mellan riksdagarne
under bibliotheksföreståndarens vård; och höra dessa samlingar, hvaröfver fullstän¬
diga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
§ 58.
Halfva beloppet af de traktamenten och resekostn ads- er sättning exr, som till¬
komma Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räk¬
ningar, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arfvoden, Revi-
sorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde se¬
kreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för
Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas från Riksgäids-
kontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder be¬
stämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Re-
visorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgälds-
kontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och an¬
dra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes
sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under
revisionstiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett
nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes be¬
rättelser angående granskningen af Stats- och Riksgäldsverkens samt de under Kong!.
Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i an¬
ledning deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas.
§ 59.
Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda Jcansli-
och vaktbetjening bör af Riksgäkls-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justitie-omlmdsmannen, under den tid innevarande
riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler,
eller med lika belopp som Justitiekanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
Bill. till Riksd. Prof. 1869. 10 Sami, 1 Afd, 2 Band 5
(Riksg.-kontorets Reglemente).
34
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge lian uppbär Justitie-
ombudsmans-lönen.
Utöfver den fastställda aflöningen egen den Justitie-ombudsman, som hädan¬
efter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstad en bosatt, att så¬
som flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra Riksdaler.
För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler;
„ en Kanslist, som tillika bär skyldighet att ombesörja registratorsgöromälen, med
två tusen Riksdaler,
„ en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt
„ en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler;
hörande Sekreteraren hos Justitieombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl
bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-komitéen.
Derest Justitieombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på rikets stat, skola,
vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som
äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmans-lÖnen vid ena¬
handa fall.
§ 60.
Till kostnader för Justitié-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogö¬
relse, förskottsvis utbetala eu summa af två tusen Riksdaler.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitie¬
ombudsmannens och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett årligt belopp af fem¬
hundra Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets me¬
del utanordnas.
Tryckningen och häfta ingen af ej mindre .Justitié-ombudsmannens årliga'em¬
betsberättelse än hans särskilda, berättelse till nästkommande Riksdag, jemte dertill
hörande bilagor, höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning an¬
skaffas genom Fullmägtiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrektur¬
läsningen besörjas på sätt förut skeft; hörande samtliga trycknings- och häftnings-
kostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgälds-
kontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade
anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i
bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmamnen, som härom eger foga anstalt, inför
Fullmägtige särskild!: redovisas.
35
§ 61.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmägtiges Ordförande - tre tusen tvåhundra Riks¬
daler samt hvar och en af öfrige Fullmägtige ett tusen sexhundra Riksdaler årli¬
gen; hvarförutom Fullmägtig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa
årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kamma¬
rens ledamöter.
§ 62.
Aflöningen för Rilcsgälds-lcontorets tjenstemanna-p er sonat och våkibetjening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöuingsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för till¬
godonjutande af den för bemälda tjenstemanna-personal och vaktbetjening, under
föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:
l:o. Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som
antingen vid eu blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmagter, som för Riksgälds-konto-
rets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att
åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens
förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oak¬
tadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått,
hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan
alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att
innefattas i den aflöning gällande stat upptager.
3:o. De tjenstemän och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under 1862
och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut, kommit i åtnju¬
tande af löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k. ljus¬
penningar.
4:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden
skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för
Fullmägtige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hin¬
dras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestäm¬
da arfvode.
5:o. Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjenstemän må mot¬
taga och bibehålla andra ordinarie fenster, så vida Fullmägtige icke finna
desamma för tjenstgöring^ inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfrige
tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning;
36
dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar be¬
fattning utom verket, och, enligt förut gällande stadgande:!, icke varit skyldig
denna befattning frånträda, , densamma äfven efter tillträdandet af den på nya
staten uppförda lön-bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom Riks^
gälds-kontoret innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöriugen derstädes hin¬
derlig, från endera tjensten afgå, när Fullmägtige sådant äska, och dels att,
vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom det¬
samma.
§ 63.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmägtige att använda två tusen
femhundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft ut-
gifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega
Fullmägtige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspennin¬
gar eller andra arfvode:: än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild!
bestämda eller medgifva.
g 64.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter afliden obemed¬
lade tjensteman: och väktbetjenter vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistans-
kontoret, ega Fullmägtige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst tvåhundratjugufem Riksdaler.
§ 65.
Derest Enke- och Pupill-kassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och veder¬
börligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf donna anslagssumma för ett år ej
behof! användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan
nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn
efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få hö¬
jas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den afliden clelegaren sednast
vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. General-
assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det
lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade
årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.
37
Angående Riksgälds-kontorets inkomster ocli de till detta verk
särskilt anslagna tillgångar.
§ 66.
De till jRiksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot stri¬
der, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgälds-
kontorets fordringar, .ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 67.
Återstoden af den bevillning, som, enligt nu gällande Bevillnings-stadga,
skall utgöras, bör, likasom den allmänna bevillning, hvilken blifvit fastställd vid
innevarande riksdag, till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt,
författningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående restantier å de förflutna årens
bevillningsmedel böra, i den män de varda indrifna, komma detta verk till godo.
§ 68.
De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade utgifter ingå likaledes
till Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter
och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas,
och hvarest stämplingen af papperet för de i hufvudstaden utkommande tidnin¬
gar jemte andra, stämpel-afgift underkastade skrifter verkställes; hörande Riksgälds-
kontoret till allmännna barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser utbe¬
tala dem tillerkända andelar utaf kortstämpel-afgiften.
§ 69.
Till Riksgälds-kontoret afloma as hädanefter, likasom hittills,, de köpeskillin¬
gar, hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga
disponiblä skogars försäljande till skatte varda erlagda.
§ 70.
Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att mottaga de auktionsmedel, hvilka
kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock
undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans
i Carlskrona behof eller för allmänna Magasins-inrättningens räkning, såvida ej
dessa medel , blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål an¬
visade.
38
§ 71.
Ridare skola till Riksgäld s-kontorets disposition öfverlemnas de medel, hvilka,
till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående
allmänna utskylder, äro eller blifva levererade.
8 72.
De till bestridande ai Riksgälds-kontorets utgifter vid 1865 —1866 samt
1867 års riksdagar anvisade bidrag af Statsverkets i då fastställda Riks-stater be¬
räknade årliga inkomster böra, i den män Statskontorets tillgångar det medgifva, i
stadgad ordning Riksgälds-kontoret tillgodokomma.
§ 73.
Från Kong!. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan upp¬
komna, men ännu icke aflemna de, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Stats¬
verkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade bespa¬
ringar å detta verks utgifter; hörande, sedan rikshufvudboken för år 1867 och
hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Stats- och
Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskotts-
medel.
§ 74.
Till följd af den under 1859 och 1860 års riksdag uppgjorda statsreglering
och de beslut, Rikets Ständer i sammanhang dermed meddelat, bör från Kongl.
Statskontoret till Riksgälds-kontoret aflemnas återstoden, tre tusen fyrahundra
fjugusju Riksdaler 50 öre, utaf en Femte Hufvudtiteln tillhörande och till aflöning
åt de på indragning sstat ännu »Kvarstående civile tjensteman vid Flottan afsedd
anslagssumma af 5,877 Riksdaler 50 öre; hvilken återstod, i den mån densamma
genom afgång blifver obehöflig, kommer att såsom besparing Riksgälds-kontoret
tillställas.
§ 75.
1 stället för det årliga bidrag till Teknologiska Institutet, som af Manu¬
faktur-diskontens vinstmedel tillförene utgått, men numera är å R.iks-statens Sjette
Hufvudtitel uppfördt, kommer ett detta bidrag motsvarande belopp af tjuguett tusen
Riksdaler att utaf nämnda vinstmedel, genom Kongl. Kommers-kollegium, till Riks¬
gälds-kontoret före hvarje års slut inbetalas.
§ 76.
Med det i § 26 al 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgälds-kon-
39
toret att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma års
början _ befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränterierna
samt Öfverståthåtlare-embetets Kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inlevererade.
Sedan Postverkets från äldre tid reserverade fond af räntebärande obliga¬
tioner till nominel! värde af 380,950 R:dr under sistlidet år blifvit till Riksgälds-
kontoret öfverlemnad för att ingå i Riksgälds-kontorets allmänna rörelse, men med
föreskrift att densamma borde under namn af Po stas sur ans fonden i Riksgälds-
kontorets räkenskaper bokföras, så har Riksdagen nu medgifva den förändring häri,
att någon sådan särskild bokföring icke behöfver ega rum, utan må ifrågavarande
obligationer bland Riksgälds-kontorets öfriga tillgångar i räkenskaperna upptagas och
för Riksgälds-kontorets .behof användas; dock skall det fortfarande åligga Riksgäids-
kontoret att — derest någon gång förluster, för Indika Postverket iklädt sig an¬
svarighet, skulle uppgå till större summa, än att de dittills under året till Post¬
verket influtna assuransafgifter lemna tillgång för dess godtgörande, derom Post¬
verket genast bör till Kongl. Maj:t gorå underdånig anmälan — ofördröjligen ut¬
betala de belopp, Kongl. Maj:t, med anledning af eu sådan anmälan, finner för
godt att åt Postverket anvisa, och Indika höra å särskild! konto bokföras; hvar¬
emot Postverket skall vara förbundet att. i den mån öfverskott å inflytande assu-
ransmedel, efter uppgjorda bokslut, derför lemna tillgång, till Riksgälds-kontoret
återgälda hvad sålunda blifvit utbetald!.
§ 78.
Af de under åren 1867 och 1868 uppkomna besparingar å “ Fyr- och B åk-
medlen^ skall en summa af Tvåhundra tusen Riksdaler till Riksgälds-kontoret öfver¬
lemna8 och uti detta verks allmänna rörelse ingå, men under namn “Lots- och Fyr-
inrättningens reservfond“ å särskild! konto bokföras, för att, i händelse genom möj¬
ligen inträffande olyckshändelser, eller af annan orsak, de för Lots- och Fyrinrätt¬
ningen tillgängliga medel skulle befinnas otillräckliga, enligt Kongl. Maj:ts nådiga
disposition, i mån af behof, Lots- och Fyrinrättningen tillhandahållas.
.§ 79.
De medel, som i följd af vederbörande jordegares vid 1828—1830 års riks¬
dag medgifna lösningsrätt af de å kronoskattejorden väpnande ekar hädanefter till
Riksgälds-kontoret inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets öfriga årliga inkomster
bokföras.
§ 80.
Sedan Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställ¬
40
ning, å Sjunde Hufvudtiteln uppfört ett särskild! anslag för skogsväsendet, så kom¬
ma så väl sko g splantering skas san, som Christiansiads läns fly g sandsplanterings-fond
och ekplanteringsfonden, sådana dessa tre fonder efter afstötande af 1869 års rä¬
kenskaper befinnas, att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att bland dess öfriga
tillgångar ingå.
§ 81.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.
§ 82.
I enlighet med Riksdagens uti § 36 intagna beslut skall, i den man fordrin¬
gar för förut meddelade undsättning slån inflyta, dessa användas till godtgörande af
hvad Kong!. Maj:t under innevarande år kan komma att disponera af det vid inne¬
varande riksdag, för undsättning i följd af 1868 års missväxt, å Riksgälds-konto¬
ret, enligt nämnda §, anvisade anslag å 500,000 R:dr.
§ 83.
Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de und¬
sättningslån, som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade
dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kréditivet, må till und-
sättningsfonden ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknad! belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början
till samma dag utgifna lån eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat
att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgälds-
kontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kfeditivet lyftade medel.
§ 84.
Jemte det Riksbankens behållna vinst för år 1867, utgörande En million
niohundraniotiofem tusen sexhundrafyratiosju Riksdaler 77 öre, blifvit anvisad till
Riksgälds-kontoret för Statens allmänna behof, att utbetalas under innevarande år,
å lider, som Bankofullmägtige ega bestämma, skall af den för år 1868 uppkomna
bankovinst till Riksgälds-kontoret för samma ändamål aflemnas En million femhun¬
drafyra tusen trehundrafemtiotvå Riksdaler 23 öre, att utbetalas under år 1870, å
tider, som Bankofullmägtige likaledes ega bestämma.
§ 85.
För bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag till Statens
jernvägsbyggnader
41
jern vägsbyggnader ega Fullmägtige upplåna ett belopp, motsvarande högst Fyra mil¬
lioner Riksdaler mot obligationer, lydande å Svenskt mynt, ställda till innehafvaren
att återbetalas å bestämda tider, hvilka uti obligationerna böra angifvas, ej kortare
än fem år och ej längre än tio år från obligationernas utgifningsdag; och må Full¬
mägtige bestämma obligationernas räntefot och valörer samt bevilja den kapital¬
rabatt, som af omständigheterna möjligen påkallas.
§ 86.
De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behåll¬
ningar, äfvensom de för jern vägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öf-
riga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för
samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras
räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmägtige
anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menig¬
heter eller inom riket befintliga, af Kongl. Maj:t olctrojerade, penningeförvaltande
verk och inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande obliga¬
tioner eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra
större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade, oktro-
jer eller fastställda reglementen träd t i verksamhet. Vid sådan utlåning skola
Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom hypothek åtnjuta företräde
framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmägtige be¬
stämmas, dock får densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags
början. Lånesummans förhållande till derför hypothiserade obligationers kapital¬
belopp, äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-
kontoret erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet
och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmägtige bestämmas; egande Full
mägtige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla
inom viss bestämd tid, eller som utan svårighet och kapitalförlust kunna vid in¬
träffande behof föryttras.
§ 87.
För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna, ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst en million fem¬
hundratusen Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet lyf¬
tas; hörande i afseende på kredit!veta begagnande de uti banko-reglementet derom
meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 88.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetal-
Bih. till Riksd. Prof. intill. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 6
(Riksg -kontorets Reglemente).
42
ningar finnes nödvändigt, ega FuIImägtige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, allt på vilkor, som FuIImägtige ega bestämma. I afseende på upplåning
mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
§ 89.
De medel, som inflyta å den s. k. Statslåne-fondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas.
Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-
kontoret ingående bevillning^ in. tl. medel.
§ 90.
Allmänna bevillningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författnin¬
gar är stadgadt; och åtnjuta de tjenstemän samt öfrige vederbörande, som med
uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillnings-stad-
gan dem tillerkända arfvoden och traktamenten.
Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redo¬
visningen af aids- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden,
som uti derom gällande författningar finnas bestämda.
§ 91.
I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpel-
afgifter, som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande
författningar att tjena till efterrättelse; hörande kostnaden för den i Riksgälds-
kontoret skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas; och må veder¬
gällningen för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter utgå
efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes höra de stampar, som vid
den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på Riksgälds-kontorets
bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden för donna stämpling, med det
i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen godtgöras.
§ 92.
Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets
öfriga inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas vid landskontoren sum¬
mariska räkningar, som afslutas och insändas till Riksgälds-kontoret inom den tid
författningarne stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser från
de förra åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska räkningar af¬
lemnas äfven från Stockholms stad inom den tid, som särskilt är bestämd.
i
43
§ 93.
I början af hvarje månad insändas från landtränteriema till Riksgäl ds-
kontoret förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räk¬
ning influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen höra vara af landskontoren till rik¬
tigheten bestyrkta.
§ 94.
De till Riksgäld s-kontorets disposition uti landtränteriema influtna uppbörds-
och anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen till
Riksgäids-kontoret; egande landträntmästarne att, under de vilkor och förbehåll för-
fattningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem tillkom¬
mande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till Riksgäids-kon¬
toret expedieras.
§ 95.
För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens Öfverrevisionsdepar-
tements anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder, för Riks-
gälds-kontorets räkning inflyta, godtgör Riksgäids-kontoret, efter behöriga reqvisitio-
ner, de i författningarne stadgade observations- och indrifnings-arfvoden.
§ 96.
Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och
utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jern vägsbyggnaderna upphämta och dels
såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år eu
fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver
de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall
dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut
samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som
den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom
den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 derpå följande September behörigen granskade.
Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga tider hållas Kongl. Stats¬
kontoret tillhanda, på det att den Riksgäids-kontoret tillkommande förvaltning af
allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.
§ 97.
Under loppet af Juli månad hvarje år höra till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål läm¬
44
pade, utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom trycket
offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 98.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Stats¬
verket för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmägtige tecknat sitt godkännande, hör
derstädes qvarstadua, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om
liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återstäl¬
las, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.
§ 99.
Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riks¬
dagen uppdragen åt sju Fullmägtige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ord¬
ning 71 § Riksdags-orduingen stadgar.
Vid Fullmägtiges sammankomster föres ordet åt den, som af Riksdagen blif¬
vit dertill utsedd; tillkommande Fullmägtige att sjelfve bland sig välja en vice Ord¬
förande, att fora ordet när hinder för Ordföranden inträffar.
§ 100.
Uppkommer ledighet bland Fullmägtige inträder suppleant, enligt åt Riks¬
dagen bestämd ordning.
§ ioi.
År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
bär nedan föreskrifves, egen Fullmägtiges ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.
§ 102.
Fullmägtige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; hörande Fullmägtige doldt och för¬
taga dt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.
§ 103.
Blir Fullmägtig ledamot af Stats-Rådel eller kommer i den författning, att
45
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Rikstiags-ordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda Ftillmätjtigs-befatt¬
ningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 104.
Jemte noggrann! iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riks-
gälds-kontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmägtige att omsorgs¬
fullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrig! vid¬
taga alla på Fullmägtige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i
sådan! afseende meddelade beslut samt Fullmägtige gifna uppdrag.
§ 105.
Fullmägtige må vara obetaget att, om sådan! finnes lämplig! eller nödvän¬
digt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga under¬
handlingar äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemed¬
lens indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforder¬
liga utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmägtige ega meddela.
Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmägtige bestämmes, höra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Depute¬
rade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 114 innehåller. Med hänsigt till
erforderliga namnteckningar å vexlar jemte ökriga expeditioner, höra långifvarne och
andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa.
Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande
göromål, och skola de inför Fullmägtige vid hvarje sammankomst redogöra för sina
åtgärder under den efter Fullmägtiges nästföregående sammankomst förflutna tid.
Deputerade, äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna
lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af
de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmägtige bestämma de arf-
voden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På Deputerade
ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådan! fordrar, antaga nödiga bi¬
träden, för hvilkas godtgörande lämpliga arfvoden må af Fullmägtige vid hvarje års
slut beviljas.
§ 106.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående använ¬
dandet af Biksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmägtige åtlydas och efterkommas; varande Fullmägtige, för sina åtgärder i
donna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyl¬
46
dige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och
revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.
§ 107.
Till ledning vid pröfn ingen och åtgörande! af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda före¬
skrifter blifvit meddelade, ega Fullmägtige att af Revisorerne begära råd och ytt¬
randen.
Angående Fullmägtiges sammankomster.
§ 108.
Fullmägtige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem be¬
stämmes. Derjemte höra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 109.
Med undantag af de enligt § 105 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. m., höra alla Full-
mägtiges behandling tillhörande mål inför Fullmägtige, vid deras sammankomster,
föredragas och få endast der afgöras.
§ no.
Åstundar Fullmägtig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ in.
Är Fullmägtig, som icke, på sätt i näst ofvanstående § föreskrifves, till
47
erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
§ 112-
Vid sammankomst skola minst fem Fullmägtige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmägtige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen omför mälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
och ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Full¬
mägtige äro närvarande.
§ H3.
Fullmägtige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens Ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ H4.
Yppas under Fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet, i meningarne, höra
samtlige närvarande Fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, höra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmägtig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, der¬
till någon bland Fullmägtige kan utses.
§ 115.
Innan Fullmägtiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande
företagas, höra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas,
så vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras;
skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmägtiges protokoll an¬
tecknas. Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmägtige vidtagna förvaltnings-
åtgärder och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden,
i protokollet anföras.
§ 116.
Föreskrifter och befallningar må, å Fullmägtiges vägnar, Riksgälds-kontorets
embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid Full-
48
mägtiges sammankomst. Sekreteraren hos Fullmägtige må dock, utan föregången
anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och
upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga.
§ In¬
öfver Fullmägtiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman
eller andra enskilde personer, egen den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskott anföra besvär; der¬
vid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmägtige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att sednast eu månad före Revisorernes näst förestående sammankomst ellei
riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmägtige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmägtiges nyss före eller under Riksdagens eller Reviso¬
rernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar efter
delfående^ den (lagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats¬
utskottet eller Revisorerne inlemnas.
Angående Fullmägtige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag.
§ 118.
Fullmägtige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteck¬
ningsböcker och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna
året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låne-
och säkerhets- med flera handlingar.
§ 119-
Fn gång hvarje år höra Fullmägtige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör be¬
sigtning årligen af Fullmägtige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står un¬
der deras vård och inseende.
§ 120.
Under de lider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lä¬
genheter inom Riksdagens hus af Fullmägtige hyresfritt upplåtas för tillfälligt be¬
gagnande
49
gagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl.
Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kro¬
nans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embets-
myndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid Ife-
gagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäg¬
tige, vid hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmägtige för de
upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla
vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riks¬
dagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara för¬
satta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 121.
Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmägtige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-hontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och
höra, vid samma tillfälle, särkilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsman¬
nen vid detta verk afgifvas och genom Fullmägtige till Revisorerne öfverlemnas.
Dessutom skola Fullmägtige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen af¬
gifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, se¬
dan Fullmägtiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda
berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till
Stats-Utskottet af Fullmägtige öfverlemnas.
§ 122.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmägtige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med all¬
männa tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och
Fullmägtige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar; hvilka handlin¬
gar äfven genom Fullmägtiges försorg höra till näst derefter sammanträdande Re¬
visorer och Riksdag öfverlemnas. ■
§ 123.
Före nästkommande riksdags början höra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riks¬
dagens protokoller med dertill hörande bihang under samma
riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af
de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakter angående verkställigheten af bihangets tryckning;
Bd,, till Riksd. Prof. 1869. 10 Sami. 1 Afd. L Band. 7
(Riksg.-kontorets Reglemente).
b) upprätta hontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp,
af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens
behof kunna erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inveniarii-p er sedlar ne i Riks¬
dagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttaga, att anbud, genom kungörelser i all¬
männa tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och
leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.
För öfrigt ega Fullmägtige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjenste¬
man, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter veder¬
börliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga repa¬
rationer å inventarii-persedlarne, utan ock efter riksdagens slut upprätta och afgifva
fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.
§ 124.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räken¬
skaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör ut¬
ses af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmägtige före hvarje revision
välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Full¬
mägtige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7
April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda
bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags för¬
valtning och räkenskaper.
§ 125.
Uti Allmänna Hypotheksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara
vice ordförande, utses af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Full¬
mägtige till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning och
räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmäg¬
tige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypo¬
theksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
§ 126.
Gemensamt med Fullmägtige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Full¬
mägtige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t,
i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då
fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder
51
göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riks¬
dagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillnings¬
förordning, i den händelse att, vid riksdags slut, beviilningens
hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om för¬
delningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som
blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall
denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man
i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest
han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet, eller i
Justitie-ombudsmans-embetet insättes, eller med döden afgår (98
§ Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta lcanals vid-
magthållande utse och välja ej mindre en person, för att så¬
som ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar in¬
träda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud,
att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas
hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas
början; dock må förut härtill utsedde personer kunna åter¬
väljas.
Vid Fullmägtiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma samman¬
träden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmägtige i h vartd era ver¬
ket vara tillstädes.
§ 127.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmagter granskas af Justitie-statsmini-
etern eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Full¬
mägtige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.
Angående foetj eningen vid lliksgiilds-kontoret.
§ 128.
Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsord-
ning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegöromålens be¬
sörjande, ega Fullmägtige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana för¬
ändringar, hvarigenom, så vidt sig gorå later, utan att nödiga kontroller åsido¬
52
sättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling
samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmägtige derjemte
att, under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut utgående löner och arfvoden
äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma
för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmägtiges i
ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman åläggas.
§ 129.
De hos Fullmägtige förefallande kansli-göromål bestridas af
en Sekreterare,
en Notarie och Registrator samt
en Kanslist.
§ 130.
De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och ålig¬
ganden besörjas, under Fullmägtiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet
inför dem, af
tre Kommissarier.
Vid kansli-gör omålen biträdas Kommissarierna af
en Notarie och
en Kanslist.
Till Kommissariernas biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster
och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd
en Bokhållare (Kassa-bokhållaren).
Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet un¬
derlydande Boksluts-lcontor, hvarest äfven öfråga räkenskaps-göromål hufvudsakligen
förrättas; bestående detta kontor af
en Kamererare,
två Bokhållare,
en Kammarskrifvare och
två Kontorsskrifvare; af hvilka tvänne sistnämnde tjensteman den ene
äfven skall biträda i nedannämnda Kontor, och den andre dessutom
tjenstgöra,, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt.
Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefal¬
lande revisionsarbete, med undantag af den Kommissarjerne sjelfve åliggande gransk-
ningsskyldighet, besörjes i Revisionskontor et af
en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde
Kontorsskrifvare.
53
§ 131
Rf ksgä.1 d s- ko n före t s rätt och talan i de rättegångs- och utsökning så* endm,
som röra detta verk, bevakas och utföras af
eu Ombudsman.
§ 132.
Vaktbetjeningen utgöres af
eu Vaktmästare,
tre Kammardrängar och
två Husdrängar, af hviska den ena bestrider de denna befattning tillhö¬
rande göromål vid Riksdagens hus.
§ 133.
I afseende på samtlige här ofvan uppgå fn e embets- och tjenstemäns samt
vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmägtige, under
den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöringsordning, med deruti seder¬
mera beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmägtige
likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda
tjenst^manna-personals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare
eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt
fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fatt sig ålagda, kunna
anses erforderliga.
Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.
§ 134.
Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad
ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan
tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 128 och 140 förut¬
satta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock
ankommer på Fullmägtige att tillerkänna innehafvare!! deraf ett efter omständighe¬
terna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan
hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för flen tjenst han blifvit för¬
ordnad att bestrida.
Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
kibiRgming fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda för¬
hållande tillgodonjuter jemväl extr a-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammar¬
54
drängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är
i staten anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter af¬
drag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ord¬
ning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgälds-kontoret.
§ 135.
Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör lian sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den
tid tjenstledigheten fortfar.
§ 136.
Innan ledig tjenst af Fullmägtige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-konto¬
ret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande;
dock beror af Fullmägtige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först be¬
stämda liden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig
icke anmält.
§ 137.
Före återbesättande af de tjenstår och beställningar, hvilkas innehafvare lyda
under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sö¬
kande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmägtige anföras inom
åtta dagar efter det förslagen till Fullmägtiges expedition inkommit; i hvithet af¬
seende underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt an¬
slag meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flera .sökande sig anmält, uppskju¬
tas, intilldess donna besvärstid tilländagått.
§ 138.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så
vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått
sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna
rättegångs- eller räkenskapsverk»;!!; dock böra de tjenstemän, som anställas vid
Fullmägtiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rätte¬
gångsverken; ucnsom den, hvilken befordras till ombudsmanna-sysslan, ovilkoihgen
bör hafva fullgjort hvad forfattningarne föreskrifva i afseende på dem, som i do¬
rn a re värf må begagnas.
8 139.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmägtige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de
särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande.
Angående behandlingen af* frågor rörande tjensteför-
summelser, in. in.
§ MO.
Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre
förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörande förmäns tillsägelser och var¬
ningar, eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,
eller ock i allmänna lefver!,et ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han
inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bät¬
tring. Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige
embete- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekalla^ inför
Fullmägtige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt,
antingen inför Fullmägtige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej
deraf later sig råtta, ega Fullmägtige att, med afseende å förekommande omstän¬
digheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.
§ 141.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmägtige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera ho¬
nom, eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmägtiges särskilda pröfning, huruvida Kom¬
missarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller
vant nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva
sin kommissarie-beställning.
§ 142.
Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller
anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehaf¬
vande tjenst.
§ 143.
Om någon af v äkthet] eningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenst¬
göring befunnits af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig
förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet
erhålla föreställning eller genast hos Fullmägtige anmälas till suspension eller ent¬
ledigande.
§ 144-
Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skiljd från tjen¬
stfri, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmägtiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från
tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas.
Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får, derest den afsatte tjen¬
st^ mannen inom ■ föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke
återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda,
eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den,
som emellertid förordnas till tjenstlös bestridande, att de med densamma förenade
löneförmåner åtnjuta.
§ 145.
Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen til¬
låtelse eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvar¬
andra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-
kontoret vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och,
efter att, på sätt i § 140 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara
från Riksgälds-kontoret skiljd. För öfrig! anses den extra-ordinarie tjensteman eller
vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaf¬
fenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.
§ 146.
Pensionerna för ernbets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riks¬
gäld»-
57
gälds-kontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagande^- L ordinarie aflönings-
staten innehafvande löner.
§ 147.
Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under fem¬
tio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande!: berättigad att erhålla eu hela
lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjenste¬
man eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, såvida behörigen styrkt är, att lian befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.
§ 148.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio ar, anhaller om afsked, må, derest lian varit i allmän tjenst omkring fyratio
ar, komma i åtnjutande al pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen
för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med eu sextiondedel af lönen för hvarje lef¬
nadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.
§ 149.
Skulle, enligt § 147, till pension berättigad tjensteman eller vaktbetjent, i
anseende till ohjelpligt sjukdomstillstånd eller försvagade sinneskrafter och arbets¬
förmåga, vara urståndsatt att behörigen uppfylla sina tjensteåligganden, må, derest
göromålens oafbrutna gång eller verkets säkerhet det fordrar, Fullmägtige, äfven
utan derom gjord anhållan, meddela en sådan tjensteman eller vaktbetjent afsked
från dess innehafvande tjenst; hvarvid dock pension till samma belopp som den
med tjenstår! förenade lön bör honom tilläggas.
Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmägtige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och för¬
hållanden, vid hans afskottande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst
två tredjedelar af lönen.
Bill. till Rilcsd. Prot. 1869. 10 Sami 1 Afd. Z Band.
(Riksg.-kontorets Reglemente).
8
58
§ 150.
Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko,
förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt.
§ 151.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadgmden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1869.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren:
För Andra Kammaren:
G. Lagerhjelke. A. N. Sundberg.
n. v. Talman. » v. Talman.
Bil, A.
59
It i ksgä l<ls-kon to rets vid 1868 års sint utbaianscrade kapitalskulder, oberäk¬
nade de vid samma tid i Kontoret innestående anslagssummor.
rt ^
39
|
|
Tiden, då
|
|
Återstående kapitalskuld den 31 De-
|
<T> CO
3 C3
|
|
förbindel¬
serna blilvit
|
Räntefot.
|
cember 1868.
|
|
F sT
|
|
utfärdade.
|
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad skuld.
|
3
|
Obligationer för 1855
års statslån till jern-
vägsanläggningars be¬
kostande eller under-
|
|
|
|
|
|
|
|
stödjande, primitivt
281,900 R:dr R:mt .
|
1855 d. 30/6
|
3^0.4%
|
R:mt 223,700
|
|
|
|
4
|
Dito för 1858 års jern-
|
|
|
|
|
|
|
|
vägslån, 8,190,500
Thlr Pr. C:t ....
|
1858 d. '/,
|
4 \%
|
Thlr 7,141,400
|
|
|
|
j 5
|
Dito för 1860 års jern-
|
|
|
|
|
|
1
|
vägslån:
a) mot obligationer,
|
|
'
|
|
|
|
|
|
ställda på utlottning,
|
|
|
|
|
|
|
|
å 8,000,000 Thlr
|
|
|
|
|
|
|
|
Pr. C:t......
|
1860 d. '/,
|
4\%
|
Thlr 7,182,700
|
|
—
|
—
|
|
6) mot premieobliga¬
tioner å 2,400,000 Thlr
Pr. C:t, bokförda till
fem sjettedelar deraf,
eller 2,000,000 Thlr
|
1860 d. Vb
|
|
|
|
|
,
|
Thlr 1,592,500
|
6
|
Dito för 1864 års jern-
vägslån å 2,223,000
£ St., hvaraf dock
blifvit föryttrade obli¬
gationer för endast
555,700 £ St. ...
|
1864 d. »/,
|
4i%
|
|
|
|
|
£ St. 541,000
|
7
|
Dito för 1866 års jern-
vägslån å 9,932,300
Thlr Pr. C:t . . . .
|
1866 d. V,
|
5 %
|
Thlr 9,865,600
|
|
|
|
60
*4
2 ce
3 en
|
|
Tiden, då
förbindel¬
serna blifvit
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 31 De¬
cember 1868.
|
1?
|
|
utfärdade.
|
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad skuld.
|
9
|
Obligationer för 1861
års statslån, 3,000,000
|
|
|
|
|
|
|
|
1861 d. =»/3
|
4i %
|
R:mt 2,759,500
|
|
__
|
—
|
R:dr Runt.....
|
10
|
Dito för 1863 års inhem¬
ska lån för utbetalning af
kreditivet till försvars¬
verkets fullständigare
ordnande 3,000,000
R:dr Runt......
|
1863 d. -V.-
|
5 %
|
|
|
R:mt 8,400
|
|
11
|
Dito, utfärdade för Stats-
|
|
|
|
|
|
|
|
verkets skuld till Riks¬
banken, i anledning af
Bankens förskott till
1808 och 1809 års
krigskostnader, pri¬
mitivt 3,872,000 R:dr
B:ko, eller i Riksmynt
5,808,000 R:dr . . .
|
1841 d. 3%
|
4 %
|
|
|
R:mt 2,112,000
|
|
; 12
|
Dito för 1854 års lån
|
|
|
|
|
|
|
|
till bestridande af kost-
|
|
|
|
|
|
|
|
nader för upprätthål¬
lande af rikets neutrali-
|
|
|
|
|
|
|
|
tet, 1,000,000 R:dr B:koi 1854 d. ’/6
|
4 %
|
|
—
|
Runt 117,000
|
—
|
13
|
Dito, hvilka i anseende
|
|
|
|
|
|
|
|
till sin ordalydelse icke
kunna uppsägas, eller
l
|
1798 d. =/3
1811 d. =7,2
|
|
|
|
|
R:mt 10,125
|
|
|
det 8. k. gamla lånet J
|
5 %
|
|
—
|
|
14
|
Dito, utfärdade såsom
|
|
|
|
|
|
|
|
grundfond för Allmänna
Hypotheksbanken,bok¬
förda inom Union med
|
|
|
51
|
|
|
|
|
R:mt 8,000,000 Rall-
|
1861 d. '/,
|
4j %
|
|
—
|
|
—
|
15
|
Ännu icke till inlösen
|
|
|
|
|
|
|
|
företedda Trollhätte
|
|
|
|
|
|
|
61
|
|
Tiden, då
|
|
Återstående kapitalskuld den 31 De-
|
3 E
|
|
förbindel¬
serna bli fvit
|
Räntefot.
|
cembei
|
1868.
|
|
'éZ
? ~i
|
|
utlärdade.
|
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad skuld.
|
|
slussverks lottsedlar å
tillhopa 7,500 Daler
Silfvermynt, bokförda
inom limen med R:mt
|
|
|
|
|
|
|
|
1,875 R:dr, jemte derå
upplupen ränta R:mt
3,277: 18 ......
|
1750 d. '/,
|
6 %
|
|
|
|
|
16
|
Årliga anslag till H. M.
Konungen, 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) .
|
1815 d.
|
|
|
|
|
|
17
|
Ränta å H. K. H. Her-
|
|
|
|
|
|
|
|
tigens af Söderman¬
land, sedermera Konung
Carl XIII:s hemgiftska-
pital, bokfördt inom li-
nien med R:mt 150,000
R:dr.........
|
1778
|
5 %
|
|
|
|
|
18
|
Innestående fond förGö-
|
|
|
|
|
|
|
|
ta kanals underhållande
|
1833 d.3'/,2
|
5 %
|
—
|
—
|
Rån t 140,889
|
—!
|
19
|
Dito för Södertelje ka-
|
|
|
|
|
|
|
|
nals dito.......
|
—
|
5 %
|
-.--
|
—
|
R:mt 45,000
|
_
|
20
|
Fond för Hjelmare ka-
|
|
|
|
|
|
|
|
nals och slussverks un-
|
|
|
|
|
|
|
|
derhållande (utgör blott
ett depositum af for-
dringshandlingar) . . .
|
|
|
|
|
|
_1
|
21
|
Dito för Strömsholms ka-
|
|
|
|
|
|
|
|
nals dito (dito) . . .
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—*—
|
|
22
|
Innestående lösen för
|
|
|
|
|
|
|
|
ekeskog .......
|
—
|
4 %
|
|
—
|
R:mt 309,253
|
67
|
23
|
Lappmarks ecklesiastik¬
fonds behållning, bok¬
förd inom linien med
|
|
|
|
|
|
|
|
| R:mt 100,777: 16 . .
|
—
|
5 %
|
|
—
|
|
—
|
25
|
Brudgåfvovinster (kapi¬
tal-skulden afskrifven)
|
—
|
—
|
|
—
|
■ ■ ...... \ ;
|
—
|
62
3 T
|
|
Tiden, dft
|
f
|
Återstående kapitalskuld den 31 De-
|
2 So
3 os
|
|
förbindel¬
serna blifvit
|
Räntefot.
|
celeber
|
1868.
|
|
= Bo
■? 3
|
|
utfärdade.
|
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad skuld.1
|
26
|
Äldre depositionsmedel,
levererade från Kongl.
Statskontoret, bokförda
inom linien med R:mt
139,222: 73 .....
|
|
|
1
i
|
|
|
|
27
|
Från Kongl. Postverket
mottagna medel, som
varit inneslutna i öf¬
verblifva bref, bokförda
inom linien med Knat
4,727: 32 ......
|
|
|
|
_
|
|
|
29
|
Uti f. d. Ridderstolpeska
|
|
|
|
|
|
|
|
huset intecknad skuld
|
|
|
|
|
|
|
|
till Stockholms Borger-
skaps enkhus ....
|
'
|
4 i %
|
|
|
Knat 17,400
|
|
|
30
|
För framlidne Kommers¬
rådet 8. B. Hebbes och
dess frus fideikommiss-
innehafvares rakning
|
|
|
|
|
|
|
|
deponeradt kapital j
|
1865 d. Vid
1866 d.
|
| 5 »/o
|
----
|
—
|
Kmt 200,000
|
;
|
31
|
Till Riksbanken, för der¬
städes, emot diskontvil-
koroch 2 procent ränta,
till 1823 års slut be¬
gagnade förskott, bok¬
förd inom linien med
|
|
|
|
|
|
|
HJ -M
2 w
|
Krut 6,022,278: 51 . .
|
|
|
|
|
I
|
|
S- »”
i» 3
22
|
Obligationer för 1867
års inhemska lån, till
godtgörande af en del
|
|
|
|
|
|
|
63
2
a oo
3 o*
ro oo
|
|
1
Tiden, då,
förbindel¬
serna blifvit
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 31
cember 1868.
|
De-1
|
5- P°
|
|
utfärdade.
|
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad skuld.
|
|
af de utaf Riksgälds¬
kontor för jernvägs-
byggnader förskjutna
medel........
|
1867 d. -°/°
|
5 %
|
|
R:mt 6,000,000
|
|
|
90
|
Obligationer för 1868
års jernvägslån, £ St.
1.150.000, hvaraf vid
1868 års slut voro ut-
lemnade £ Sterling
1.000. 000.......
|
1868 d. '/,
|
5 %
|
£ St. 1,000,000
|
|
_
|
|
85
|
Postverkets till Riks-
|
|
|
|
|
|
|
|
gälds-kontoret öfver-
lemnade obligationer,
bokförda under namn
af Postassuransfonden
|
|
|
|
R:mt 380,950
|
|
|
93
|
För begagnad utländsk
|
|
|
|
|
|
|
kredit samt i löpande
rakning .......
|
—
|
—
|
- !
|
B:co M. 220,000
£ St. 242
|
7
|
5
|
Enligt Riksdagens beslut bör denna förteckning undergå de rättelser, hvar¬
till blifvande bokslut kan föranleda. ,
64
Bil B'.
Riksgälds-koutorets vid 1868 års slut uthalauserade kapital fordringar för de
af dess medel utbetalda eller godtg,jorda lån.
§ i 1866 års
reglemente.
|
|
|
Tiden, då lå¬
net utbetalts.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1868 års
slut.
|
34
|
Lån till Upsala akademis biblio-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
theksbyggnad
|
1824, 1825
|
3 %
|
75,000
|
—
|
19,495
|
42
|
35
|
)>
|
» utvidgande af läroverket
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i Carlstad . . . .
|
1841
|
»
|
12,000
|
—
|
1,728
|
17
|
36
|
»
|
» uppförande af ett nytt lä-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rebus för elementarläro¬
verket i Jönköping . .
|
1861
|
4 %
|
120,000
|
|
115,405
|
66
|
37
|
»
|
» uppförande af byggna-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
der för elementarlärover¬
ket i Halmstad .
|
1866
|
))
|
25,000
|
|
25,000
|
|
»
|
»
|
uppförande af byggna-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
der för läroverket i Gal-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mar......
|
1866
|
))
|
40,000
|
_
|
40,000
|
—
|
»
|
»
|
» uppförande af byggna-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
der för Umeå läroverk
|
1864
|
|
25,000
|
—
|
25,000
|
—
|
»
|
»
|
» uppförande af byggna-
|
|
|
|
|
|
I
|
|
der för läroverket i Fa¬
lun ......
|
1864
|
»
|
40,000
|
|
40,000
|
|
i )J
|
»
|
» uppförande af byggna-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
der för läroverket i
Sala .......
|
1865
|
»
|
12,000
|
|
12,000
|
_
|
38
|
)>
|
» Hernösands stad och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hernö landtförsamling,
för fullbordande af nya
stiftskyrkan .
|
1845
|
|
60,000
|
|
6,000
|
|
39
|
»
|
» uppbyggande af ny kyr-
|
|
|
37,500
|
|
|
|
|
|
ka i Christinehamn . .
|
1849, 1854
|
3 %
|
—
|
24,830
|
33
|
|
|
Transport
|
-
|
—
|
_
|
—
|
309,459
|
58
|
65
TO
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
Transport
Lån till Lidköpings stad, för n
kyrkas uppbyggande .
„ » Knäreds församling
Hallands län, för kyrka
byggnad ....
„ „ Markaryds församling
Kronobergs län, för kyr
kobyggnad ...
„ „ Wallentuna församling
i Stockholms län, fö
kyrkobyggnad . .
» » reparation af Linköping
domkyrka
» » „ af Wexiö d:o
» „ » af Skara d:o
» » „ af Westerås d:i
» v v af da
ningen i Stockholm .
» återuppbyggande af sta
den Borås
„ staden Wenersborg, bygg¬
nadslån .....
„ staden Wexiös återupp¬
byggande efter 1838 års
eldsvåda ....
„ staden Wexiös återupp
' byggande efter 1843 års
eldsvåda.....
» staden Åmål, byggnads¬
lån ....
Transport
Bih. till Riksd. Prof. 4869. i
CRiksg.-kontorets Reglemente).
Tiden, då lå¬
net utbetalts
|
Räntefot
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1868 års
slut.
|
y
|
—
|
—
|
|
309,459
|
58
|
. 1851
i
|
4 %
|
24,000
|
—
|
12,679
|
59
|
. 1852
i
|
»
|
24,000
|
—
|
15,572
|
91
|
. 1854
|
"
|
10,000
|
|
7,036
|
89
|
r
1859
|
»
|
20,000
|
|
18,298
|
86
|
1850
|
„
|
30,000
|
—
|
14,300
|
31
|
1852
|
„
|
30,000
|
—
|
16,836
|
|
1858
|
„
|
25,000
|
—
|
20,367
|
74
|
1858
|
N
|
22,500
|
—
|
18,429
|
23
|
1860
|
—
|
28,000
|
—
|
28,000
|
|
1842
|
3 %
|
18,000
|
—
|
4,618
|
63
|
1851
|
4 %
|
75,000
|
—
|
52,064
|
67
|
1830, 1832
|
tf
|
127,500
|
—
|
826
|
36
|
1835, 1837
|
tf
|
225,000
|
—
|
12,027
|
46
|
1838
|
tf
|
150,000
|
|
9,169
|
76
|
1843
|
3 o. 4%
|
360,000
|
|
168,917
|
Dl
|
1846
|
4 %
|
45,000-
|
|
25,416
|
75
|
- I
9 Sami. 4
|
Afd. 1
|
I-
Band.
|
|
734,021 |75
9
|
66
h eM
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i 1866 års
egleraente.
|
|
|
Tiden, då lå¬
net utbetalts.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1868 års
slut.
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
734,021
|
75
|
52
|
Lån till återuppbyggande af den
|
|
|
|
|
|
|
|
|
år 1849 nedbrunna del
af staden Christianstad
|
1848-1850
|
4 %
|
150,000
|
—
|
78,885
|
06
|
53
|
|
„ återuppbyggande af den
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
år 1849 nedbrunna del
af staden Lidköping
|
1852
|
»
|
63,666
|
—
|
40,450
|
77
|
i 54
|
|
„ återuppbyggande af sta-
|
|
|
|
|
305,893
|
|
|
|
den Örebro
|
1854, 1855
|
))
|
375,000
|
—
|
30
|
|
|
af staden
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jönköping
|
1855
|
»
|
100,000
|
—
|
78,834
|
40
|
55
|
|
„ af staden
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekesjö
|
1857
|
4 o.4j %
|
200,000
|
—
|
170,174
|
64
|
56
|
|
„ staden Christianstad, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ny tomtreglering
|
1851
|
4 %
|
20,000
|
—
|
6,898
|
48
|
57
|
|
„ staden Lidköping, för d:o
|
1854
|
Jf
|
20,000
|
—
|
14,644
|
55
|
|
|
„ „ Örebro, för dito
|
„
|
»
|
37,500
|
—
|
28,501
|
02
|
„
|
|
„ „ Jönköping, för d:o
|
1855
|
yy
|
15,000
|
—
|
10,921
|
69
|
|
|
„ „ Ekesjö, för d:o
|
1857
|
yy
|
30,000
|
—
|
25,307
|
28
|
58
|
|
„ „ Malmö, till ka-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sern- och stallbyggna¬
der .......
|
1813-1815
|
yy
|
32,000
|
_
|
10,892
|
10
|
59
|
|
„ återuppförande af Con-
|
|
|
|
|
15,468
|
69
|
|
|
radsfors bruk
|
1845
|
3 %
|
45,000
|
—
|
60
|
|
„ staden Ystad, för hamn-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnad
|
1824
|
yy
|
30,000
|
—
|
3,600
|
—
|
|
|
„ „ „ för hamn-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppmuddring
|
1857
|
4 %
|
60,000
|
—
|
45,889
|
87
|
61
|
|
„ „ Warberg, för hamn-
|
|
|
|
|
14,932
|
68
|
|
|
anläggning
|
1844
|
3 %
|
30,000
|
—
|
„
|
|
» » ,, för d:0
|
1849'
|
4 %
|
22,500
|
—
|
10,061
|
68
|
62
|
|
„ hamnbyggnad vid Gira-
|
|
|
|
|
26,955
|
94
|
|
|
brishamn
|
1843
|
3 %
|
37,500
|
—
|
-»
|
|
» vid d:o
|
1845
|
2 %
|
7,500
|
—
|
1,488
|
30
|
|
|
Transport] —
|
|
-
|
—
|
1,623,822
|
20
|
67
§ i 1866 ård
reglemente.
|
|
|
Tiden, då lå¬
net utbetalts.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1868 års
slut.
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
|
1,623,822
|
20
|
63
|
Lån
|
till staden Christianstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för hamnanläggning vid
Åhus......
|
1848
|
3 %
|
30,000
|
|
19,872
|
30
|
„
|
V
|
„ återstående hamnarbeten
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vid Åhus samt Herne-
sta kanals fullbordande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m. in......
|
1855
|
4 %
|
30,000
|
—
|
20,016
|
61
|
64
|
))
|
„ fullbordande af kaj bygg-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
naden och upprensning
af hamnen vid Sölvesborg
|
1847
|
2 %
|
15,000
|
|
647
|
13
|
65
|
11
|
„ Göteborgs hamnbyggnad
|
1848-1857
|
„
|
210,000
|
—
|
35,807
|
91
|
66
|
„
|
„ hamnbyggnad vid Lin-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
köping.....
|
1841
|
3 %
|
30,000
|
—
|
5,112
|
73
|
67
|
V
|
„ staden Westerås för ut-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vidgande och förbättring
af stadens hamn
|
1849
|
4 %
|
30,000
|
|
13,442
|
70
|
„
|
))
|
„ uppmuddring af hamnen
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och segelrännan vid Chri-
stinehamn .
|
1850
|
|
36,000
|
_
|
17,630
|
18
|
„
|
»
|
„ anläggning af hamn vid
|
|
|
|
|
|
|
|
Wadstena .
|
1850
|
|
48,000
|
—
|
23,681
|
69
|
68
|
»
|
„ fullbordande af hamn-
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnaden vid Wad¬
stena ......
|
1855
|
|
C
15,000
|
|
10,023
|
30
|
V
|
|
„ Arboga-åns uppmud-
|
|
|
|
|
|
|
|
äring......
|
1855
|
))
|
15,000
|
—
|
9,996
|
10
|
|
|
„ upprensning och fördjup-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning af Köpings å .
|
1855
|
»
|
20,000
|
—
|
13,278
|
76
|
69
|
1)
|
„ anläggning af en hamn-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bassin invid Carlstad
samt en kanal derifrån
till Kanikenäset vid We-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nere......
|
1859
|
|
100,000
|
—
|
78,828
|
32
|
|
|
Transport
|
— !
|
—
|
—
|
—
|
1,872,159
|
93!
|
68
|
|
|
|
|
|
|
|
|
CfQ
2 Ep
I A
S- k°»
|
|
|
Tiden, då lå¬
net utbetalts.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1868 års
slut.
|
|
|
Transport
|
|
|
|
|
1,872,159
|
93
|
69
|
Lån till hamnbyggnad vid Fal-
|
|
|
|
|
|
|
|
kenberg .....
|
1859
|
4 %
|
47,000
|
|
37,053
|
69
|
n
|
It
|
„ fullbordande af hamn-
|
|
|
|
|
|
|
arbetena vid Strömstad
|
1858
|
|
15,000
|
|
12,212
|
08
|
70
|
tf
|
„ hamnbyggnaden vid Fär-
|
|
|
|
|
|
|
jestaden i Thorslunda
socken på Öland . .
|
1858
|
|
12,850
|
|
10,147
|
13
|
71
|
tf
|
„ byggande af hamn vid
|
|
|
|
|
|
|
|
staden Grenna .
|
1861
|
|
37,500
|
--
|
32,502
|
26
|
»
|
it
|
„ förbättring och utvidg-
|
|
|
|
|
|
|
ning af Helsingborgs
hamn......
|
1862
|
|
230,000
|
|
205,921
|
77
|
It
|
tf
|
„ hamnbyggnad vid staden
|
|
|
|
|
|
|
Åmål......
|
1861
|
|
8,000
|
—
|
7,233
|
49
|
»
|
„
|
„ fortsättning af hamn-
|
|
|
|
|
|
|
och kanalanläggningen
vid Carlstad . .
|
1861
|
|
70,000
|
|
58,939
|
92
|
n
|
it
|
„ uppmuddring af segel-
|
|
|
|
|
|
|
leden mellan Piteå och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lastageplats^ Löfhol-
men samt anläggning
af en lastbrygga vid
nämnda stad . . .
|
1861
|
|
26,000
|
|
21,885
|
18
|
tf
|
it
|
„ Rottne-åns upprensning
|
|
|
|
|
|
|
och fullbordande af den
|
|
|
|
|
|
|
♦
72
|
|
påbörjade jetéebyggna-
den vid inloppet till
nämnda å
|
1861
|
|
10,000
|
|
8,673
|
60
|
it
|
„ slussanläggningar i Cla-
|
|
|
|
|
|
|
ra eif vid Dejefors och
Forshaga inom undra
Ulleruds och Grafva sock-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nar i Wermland . .
|
1856
|
it
|
150,000
|
—
|
104,923
|
11
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
-1
|
2,371,652
|
16
|
69
-1 «*
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ev
(TQ
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 8
1?
|
|
|
Tiden, då lå¬
net utbetalts
|
Räntefot
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1868 års
slut.
|
73
|
|
Transport
|
|
|
|
|
2,371,652
|
16
|
Lån till anläggning af jernväg
|
|
|
|
|
|
|
mellan Christinehamn
och Sjöändan
|
1849
|
4 %
|
100,000
|
|
44,987
|
05
|
74
|
99
|
,, dito af dito mellan Nora
|
|
|
|
|
|
|
och Ervalla .
|
1854
|
99
|
150,000
|
|
95,097
|
20
|
99
|
99
|
„ dito af dito dito
|
1858
|
%
|
75,000
|
|
7,455
|
75
|
75
|
99
|
,, dito af dito från Kärr-
|
|
|
|
|
|
grufvan inom Norbergs
bergslag till sjön Åmän-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningen.....
|
1852, 1853
|
4 %
|
150,000
|
—
|
132,084
|
42
|
>»
|
99
|
,, fullbordande af samma
|
|
|
|
|
|
jernväg .....
|
1855, 1856
|
2 %
|
150,000
|
_
|
129,526
|
77
|
76
|
99
|
,, anläggning af jern vägen
|
|
|
|
|
|
|
Wessman—Barken .
|
1856, 1857
|
3 %
|
200,000
|
|
156,706
|
56
|
>1
|
99
|
>, fullbordande af sistnämn-
|
|
|
|
|
77
|
|
da jernväg .
|
1858
|
4 %
|
200,000
|
—
|
157,036
|
36
|
99
|
„ anläggning af jernväg
|
|
|
|
|
78
|
|
mellan städerna Falun
och Gefle .....
|
1855-1859
|
2 %
|
2,400,000
|
|
2,141,793
|
14
|
99
|
„ anläggning af jernväg
|
|
|
|
|
|
|
mellan Hudiksvall och
sjöarne Dellen . .
|
1858, 1859
|
4 %
|
370,000
|
|
330,790
|
13
|
99
|
99
|
,, dito af dito från Söder-
|
|
|
|
|
|
79
|
|
hamn till sjön Bergvi¬
ken m. m.....■
|
1858-1860
|
99
|
500,000
|
|
453,925
|
31
|
99
|
,, dito af dito mellan Bo-
|
|
|
|
|
80
|
|
rås och Herrljunga . .1
|
1862, 1863
|
99
|
1,436,000
|
_
|
1,332,818
|
51
|
99
|
,, anläggning af jernväg:
|
|
|
|
|
|
|
från Eslöfs station på'
södra stambanan till
Ystad......
|
1864-1866
|
99
|
2,450,000
|
|
2,450,000
|
|
r,
|
99
|
,, dito af dito mellan Hel-
|
|
|
|
|
|
|
|
singborg och Årup . .
|
1864, 1865
|
99
|
1,100,000
|
—
|
1,087,039
|
92
|
|
|
Transport
|
—
|
- 1
|
—
|
—
|
10,890,913128
|
70
2 oo
3 05
(t> ^
80
81
82
83
84
Transport
Lån till anläggning af jernväg
mellan Landskrona och
Eslöfs station på södra
stambanan
, ,, dito af dito mellan Chri-
stianstad och Hessle-
holms station på södra
stambanan
, „ dito af dito mellan Wexiö
och Alfvestads station
på södra stambanam
, ,, dito af dito från ham¬
nen vid Köping till Ut-
tersberg med grenbana
till sjön Lillsvan
, ,, dito af dito från Herr-
Ijunga öfver Wenersborg
till Uddevalla
, ,, uppförande af en jern¬
kis öfver Svartån å
landsvägen mellan Lin¬
köping och Bergs gäst¬
gifvaregård .
, ,, brobyggnad öfver Dal-
elfven i närheten af Gu¬
stafs kyrka ....
, ,, anläggning af 2:ne flott¬
broar i närheten af
Thorsångs kyrka, den
ena öfver Dalelfven och
den andra öfver Lill-
elfven......
liden, då lå¬
net utbetalts,
Räntefot.
1864-1866
1864, 1865
1864
1864, 1865
1865, 1867
1852
1853
1859
Transport^
Ursprungliga
beloppet.
1,200,000
720,000
434,000
500,000
3,240,000
20,000
6,000
Kapitalåterstod
vid 1868 års
slut.
10,890,913 28
10,000—:
1,186,462
702,858
423,236
462,891
3,240,000
11,508
31
02
15
33
12
3,993 07
8,390
16,930,252
71
w «CZ3
|
Hj CO"
|
- 603
|
|
|
|
|
|
|
l
|
|
do M
5 So
3 05
3 jpo
|
do ^
2 5
3 o-
2
|
do
2 £>
3 05
rt> OO
3
|
|
|
Tiden, då lå¬
net utbetalts
|
Räntefot
|
Ursprungliga
beloppet.
|
j Kapitalåterstod
vid 1868 års
slut.
|
|
F5
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transpon
|
|
—
|
—
|
|
16,930,252
|
37
|
85
|
|
|
Lån till ny bro öfver Hel-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ge å vid Christi-
anstad
|
1858
|
4 %
|
100,000
|
—
|
78,854
|
87
|
86
|
—
|
—
|
„
|
,, brobyggnad öfver
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ume eif invid
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
staden Umeå
,, dito dito
|
1861
1864
|
11
5 %
|
55.000
20.000
|
|
46,260
17,381
|
59
64
|
|
|
|
n
|
|
87
|
—
|
—
|
ii
|
,, inlösen af lands-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
liöfdinge-ackor-
|
|
|
|
|
|
|
88
|
>
|
41
44
|
)
|
derna
|
1841, 1842
|
4 %
|
226,500
|
_
|
44,876
|
57
|
89
|
ii
|
”
|
,, sjösänkning och
|
|
|
|
|
|
143
|
)
|
1
|
andra vattenaf-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tappningar för
odlingsföretag .
|
1
|
2, 3, 4
och 5 %
|
j
|
|
1,933,680
|
77
|
90
|
—
|
—
|
ii
|
,, uppförande af
|
f
|
>
|
|
|
|
|
|
|
byggnad åt Far-
maceutiska insti-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tutet ....
|
1862
|
4 %
|
50,000
|
|
46,683
|
24
|
91
|
—
|
—
|
ii
|
,, dito af byggna-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
der å häradshöf-
dingebostället
Mälby i Wester-
Fernebo socken
af Westerås län
|
1864
|
|
7,000
|
|
5,600
|
|
92
|
|
|
ii
|
,, grundförbättrin-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gar å Alnarps
egendom . . .
|
1864
|
_
|
30,000
|
|
30,000
|
|
93
|
|
—
|
ii
|
,, segelleds öpp-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nande från Hat¬
tefura vid We-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nern tillsjön stö¬
ra Lee .
|
1865, 1867
|
3 %
|
800,000
|
|
800,000 1
|
|
|
|
|
|
Transporti
|
— |
|
— |
|
— 1—|
|
19,933,590,05
|
72
|
1 ■»
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
3 A
ro <J}
|
OQ M
! Z
|
|
|
Tiden, då lå¬
net utbetalts.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1868 års
slut.
|
2- or»
ro 5
|
g po
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
|
19,933,590
|
05
|
94
|
11
|
Lån till utsträckning af Kin-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
da båtled medelst ka-
nalisering af Stång¬
ån från sjön Rengen
till Linköpings hamn
|
1865-1868
|
3 %
|
355,000
|
|
355,000
|
|
95
|
—
|
n
|
,, Jemtlands kommu-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nikations-aktiebolag
|
1864, 1865
|
5 %
|
70,000
|
—
|
70,000
|
—
|
142
|
—
|
|
,, staden Carlstad, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
reglering af torg, ga¬
tor och tomter .
|
1867
|
4 %
|
50,000
|
|
50,000
|
|
148
|
16
|
|
,, uppförande af ny
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnad åt Upsala
|
|
|
|
|
|
|
|
.
|
•
|
elementarläroverk .
|
1867, 1868
|
>>
|
140,000
|
—
|
140,000
|
—
|
u
|
n
|
>>
|
,, dito af dito åt We-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sterviks dito
|
1867, 1868
|
|
20,000
|
—
|
20,000
|
—
|
M
|
|
n
|
,, dito af dito åt We-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nersborgs dito . .
|
1867, 1868
|
M
|
40,000
|
—
|
40,000
|
—
|
143
|
ii
|
>>
|
,, kanal- och sluss-an-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läggning mellan sjö-
arne Östra och Ve-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
störa Silen på Dals¬
land .....
|
1868
|
>>
|
43,000
|
_
|
43,000
|
|
148
|
16
|
>>
|
,, uppförande af ny
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnad för Carl-
stads högre elemen¬
tarläroverk .
|
1868
|
>>
|
40,000
|
|
40,000
|
|
)?
|
—
|
r»
|
,, förändring och till-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnad af elemen-
tar-läroverksbyggna-
den i Skara
|
1868
|
|
20,000
|
|
20,000
|
|
|
|
|
Summa
|
— |
|
—
|
1 1
|
20,711,590
|
05
|
Enligt Riksdagens beslut, bör denna förteckning undergå de rättelser, hvar
till blifvande bokslut kan föranleda.
Bil. C.
73
Bil. C.
Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och före den
1 Januari 1869 icke utbetalda anslags- och lånesuninior, efter afdrag af
hvad, enligt Riksdagens beslut, deraf icke kommer att utbetalas.
ro
OQ_ M.
tv _
B co
|
2^
—
fT ►—*
r? co
|
|
Riksmynt.
|
Summa |
|
3 co
|
° eg
|
|
|
|
Riksmynt.
|
n>" P>
|
ro
|
|
------—
|
|
|
—
|
|
|
A) Anslag.
|
|
|
|
|
|
|
a) Beviljadt under 1844—1845 års riksdag:
|
|
|
|
|
4
|
4
|
Till inlösen af 300 exemplar af Svenska Förn-
|
|
|
|
|
|
|
skriftsällskapets samlingar för år 1868 . .
|
|
|
1,050
|
—
|
|
|
b) Beviljadt under 1847—1848 års riksdag:
|
|
|
|
|
5
|
5
|
För pensionering af kommissions-landtmätare,
|
|
|
|
|
|
|
jemte desse tjenstemäns enkor och barn, beräk-
|
|
|
|
|
|
|
nåd t för år 1869 till ....
|
|
|
7,200
|
—
|
|
|
c) Beviljadt under 1853—1854 års riksdag:
|
|
|
|
|
7
|
6
|
För uppmuddring af hamnen vid Ystad . . . .
|
|
|
7,500
|
|
|
|
d) Beviljade under 1856—1858 års riksdag:
|
|
|
|
|
10
|
7
|
För beskattningsväsendets förenkling samt de
|
|
|
|
|
|
|
nya jordeböckernas afsittande och granskning
|
2,820
|
02
|
|
|
12: 1
|
9: 1
|
» fortsatt utgifning af arbetet: “Svenskt di-
|
|
|
|
|
|
|
plomatarimn“......
|
2,456
|
25
|
|
|
12: 3
|
9: 2
|
Till ny byggnad för Göteborgs hospital. . . .
|
21,000
|
—
|
|
|
12: 4
|
9: 3
|
» löneförbättring åt lärare vid stadspedago-
|
|
|
|
|
|
—
|
gier och läraren vid pedagogisk! i Avesta
|
|
|
|
|
|
|
samt till stadspedagogiernas utvidgning . .
|
2,594
|
50
|
28,870
|
77
|
|
|
Transport
|
|
|
44,620
|
77
|
Bih. till RiJcsd. Prof. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 10
(Riksg.-kontorets Reglemente).
74
n I
|
n
|
|
|
|
Summa
|
0Q_ —
|
|
|
Riksmynt.
|
|
re £
|
ro ►-»
S CD
n> %
|
|
|
|
Riksmynt.
|
ö 00
ro" Po
|
ö 50
J* t50
- £
|
Transport
|
|
|
44,620
|
77
|
|
|
3) Beviljade under 1859—1860 års riksdag:
|
|
|
|
|
13
|
10
|
För verkställigheten af flen beslutade förent
|
|
|
|
|
|
|
lingen af beskattningsväsendet samt de nya
|
|
|
|
|
|
|
jordeböckernas afslutande och granskning . .
|
163
|
04
|
|
|
14
|
11 .
|
Till ersättning för upphörande af de s. k. fri-
|
|
|
|
|
|
|
socknarnes tjenstbarheter till Bylta svaf-
|
|
|
|
|
|
|
|
88,587
|
80
|
|
|
15: 1.
|
12
|
» befordrande af äldre, i Riksarkivet och an-
|
|
|
|
1
|
|
|
dra allmänna eller enskilda samlingar be-
|
|
|
|
1
|
|
|
|
fintliga, för Sveriges historia och offentliga
|
|
|
|
i
|
|
|
förhållanden vigtiga skrifters och handlin-
|
|
|
|
i
|
!
|
|
gara utgifning.............. •
|
8,900
|
Öl
|
97,650
|
85 |
|
j
|
|
|
f) Beviljade under 1862—1863 års riksdag:
|
|
|
|
|
16: 2
|
13
|
Till försök för utrönande af dels s. k. pansar-
|
|
|
|
|
|
|
plåtars af Svenskt jern förmåga att motstå
|
|
|
|
|
|
|
skott, dels ock lämpligaste konstruktionen
|
|
|
|
|
|
|
af refflade, gjutna jernkanoner till fartygs
|
|
|
|
|
|
|
bestyckning in. .............
|
50,000
|
—
|
|
|
18: 1
|
14: 1
|
» anläggning af nya samt förbättring eller
|
|
|
|
|
|
|
omläggning af backiga eller eljest mindre
|
|
|
|
|
|
|
göda vägar ...............
|
3,333
|
—
|
|
i
|
18: 2
|
14: 2
|
kommunikationsled mellan Bräcke gästgif-
|
|
|
|
|
|
|
varegård och staden Sundsvall......
|
28,000
|
—
|
|
|
18: 4
|
14: 3
|
„ anläggande af en dragväg vid samt verk-
|
|
|
|
|
|
|
ställande af muddringsarbeten ofvanför Fal-
|
|
|
|
|
|
|
benberga hamn.............
|
2,000
|
—
|
|
|
18:
|
14: 4
|
„ verkställande af rensningar i Lule eif samt
|
|
|
|
|
|
|
anläggande af kanaler förbi Hedens och
|
|
|
|
|
|
|
Ede forsar...............
|
352,000
|
—
|
|
|
18:
|
14: E
|
„ understödjande af sådana myrutdikningai
|
|
|
|
|
|
|
och vattenaftappningar inom Norrbottens
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
| 435,333
|
—
|
142,271
|
62
|
75
T5 css
|
I? M
|
|
—....... ' " ' ' - ................
|
|
|
|
|
|
(fQ M.
|
|
|
|
|
Summa
|
|
2
|
|
|
Riksmynt.
|
|
|
S CD
|
B ep
|
|
|
|
|
Riksmynt.
|
B CO
|
3 CD
|
|
|
|
|
|
|
ro po
|
? |°
|
|
» Transport
|
435,333
|
|
142,271
|
62
|
|
|
|
Westerbottens, Wester-Nor ulands, Jemtlands,
|
|
|
|
|
|
Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt
Elfdals, Fryksdals och Jösse härader af
Wermiands län, som afse att förminska
frostländigheten..............
|
45,735
|
|
|
|
19
|
15
|
Till
|
utarbetande och utgifning genom trycket af
eu teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Sta¬
tens j er tingsbyggnad er (förslagsanslag) .
|
|
|
|
|
20: 1
|
16: 1
|
|
ersättande af de förluster, indelnings- och
ränte-innehafvare komma att vidkännas
genom mjöl- och sågqvarnräntans upp¬
hörande ..................
|
20,000
|
|
|
|
20: 2
|
16: 2
|
”
|
vårdandet och förökandet af Kamererare!!
Carl Sandbergs samlingar . ........
|
500
|
|
|
|
21: 4
|
17: 1
|
|
fortsatt utskrifning af riksregistraturet . .
|
2,000
|
—
|
|
|
22
|
17: 2
|
„
|
nya hospitalsbyggnaden vid Göteborg . . .
|
200,000
|
—
|
|
!
|
24
|
18
|
”
|
nationalmusei-byggnadens inredning jemte
andra i sammanhang dermed erforderliga
kostnader .................
|
50,426
|
59
|
753,994
|
59
|
|
|
g)
|
Beviljade under 1865—1866 års riksdag:
|
|
|
|
|
25: 3
|
19: 1
|
Till
|
anställande af skjutförsök ........
|
20,000
|
—
|
|
'
|
25: 5
|
19: 2
|
|
anskaffande af ett positions- och belägrings¬
artilleri om 15 refflade tackjernskanoner
med tillbehör, lavetter, förställare och
spetsprojektiler . .............
|
36,750
|
|
|
|
25: 15
|
19: 3
|
»
|
lärares aflönande och elevers underhåll m. in.
vid skeppsbyggeri-iustitutet i Carlskrona .
|
4,458
|
19
|
|
|
25: 17
|
19: 4
|
JJ
|
anläggning af nya samt förbättring eller
|
|
|
|
|
|
|
|
omläggning af backiga eller eljest mindre
göda vägar ................
|
31,700
|
|
|
|
25: 20
|
19: 5
|
))
|
understödjande af mindre hamn- och bro-
|
1
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
92,908
|
19
|
896,266
|
21
|
76
|
|
|
|
1
|
Summa
|
qa.-
s s
g CO
|
OQ m.
g cd
1$
|
|
Riksmyn
|
t.
|
Riksmynt.
|
|
? g°
|
S
|
Transport
|
92,908
|
19
|
896,266
|
21
|
|
|
byggnader samt upprensning af åar och
|
|
|
|
|
|
|
farleder..................
|
3,500
|
—
|
|
|
25: 22
|
19: 6
|
bill understödjande af sådana myrutdikningar
|
|
|
|
|
|
|
och vattenaftappningar inom Norrbottens,
|
|
|
|
|
|
|
Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands,
|
|
|
|
|
|
|
Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt
|
|
|
|
|
|
|
Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
|
|
|
|
|
|
|
härader i Wermland, som afse att förmin-
|
|
|
|
|
|
|
ska frostländigheten..........
|
38,605
|
—
|
. ; .
|
|
25: 25
|
19: 7
|
„ fortsättning och vårdande af Kamereraren
|
|
|
|
|
|
|
C. Sandbergs historiska och kamerala sam-
|
|
|
|
|
|
|
lingar...................
|
500
|
|
|
|
25: 26
|
19: 8
|
löneförbättring utöfver minimilönen, 400
|
|
|
|
|
|
|
R:dr om året, åt examinerade folkskolelärare
|
14,535
|
I—
|
|
|
25: 28
|
19: 9
|
„ undervisning i trädgårdsskötsel vid folk-
|
|
|
|
|
|
|
skolelärare-seminarierna..........
|
2,300
|
—
|
|
j
|
25: 28
|
19: 10
|
„ inköp och tillredning af jord för nämnda
|
|
|
|
|
|
|
ändamål.................
|
6,300
|
—
|
|
|
25: 29
|
19: 11
|
„ folkskolelärares undervisning i gymnastik
|
|
|
|
|
|
|
och militär-öfningar...........
|
2,549
|
21
|
|
|
25: 32
|
19: 12
|
„ fortsatt utgifvande af handlingar, rom äro
|
|
|
|
j
|
|
|
af vigt för fäderneslandets historia . . . .
|
3,000
|
—
|
|
|
|
26: 2
|
20
|
„ utvidgande af elementarläroverks-byggnaden
|
|
|
|
1
|
|
|
|
10,000
|
—-
|
174,197
i
1
|
40
|
|
|
h) Beviljade vid 1867 års riksdag:
|
|
|
29
|
22: 1
|
Till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta
|
|
|
1
|
|
|
|
|
Hofrätt och ombyggande af den hofrätts-
|
|
|
|
|
|
|
husets tomt omgörande kaj......
|
12,152
|
—
|
|
1
|
30: 1
|
22: 2
|
„ anställande af skjutförsök ........
|
20,000
|
—
|
|
I
|
30: 4
|
22: 3
|
„ anskaffning af rid- och anspanns-persedlai
|
|
|
|
|
|
|
|
38,075
|
|
|
|
30: 5
|
22: 4
|
„ dito af positions- och belägrings
|
|
|
|
|
|
|
36,750
|
—
|
|
|
30: 6
|
22: 5
|
„ dito af tidsenliga gevär.....
|
250,000
|
|
|
|
|
|
Transport
|
| 356,977
|
|-
|
11,070,463| 61
|
77
CfS
(T M
B CO
05
2 oo
30: 11
30: 12
31: 2
31: 3
31: 4
31: 5
32: 3
32: 6
32: 13
32: 14
33: 1
33: 5
33: 10
ft> CD
3
22: 6
22: 7
22: 8
22: 9
22: 10
22: 11
22: 12
22: 13
22: 14
22: 15
22: 16
22: 17
22: 18
Transport
Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad
„ kompletterande af dito, fyllnadsanslag . .
„ ny sjökrigsmateriels anskaffande.....
„ anskaffande af kanoner.........
„ anskaffande af projektiler för nyssberörde
kanoner .................
„ bestridande af kostnaderna för dels an¬
skaffning af lämplig skjutbana för grofva
kanoner och dels artilleriförsök äfvensom
försök med undervattensminor ......
„ fortsättande af storskiftes- och afvittrings-
förrättningarne i rikets norra län ....
„ reseunderstöd åt utexaminerade landtbruks-
lärlingar.................
„ uppehållande af undervisningen å skepps-
byggeri-afdelningen vid skeppsbyggeriinsti-
tutet i Carlskrona............
„ tillökande af Teknologiska institutets bygg¬
nader med en för bergsläroverket erfor¬
derlig nybyggnad äfvensom för inredning
af laboratorier och deras förseende med
behöfliga inventarier..........
„ anläggning af nya samt förbättring eller
omläggning af backiga eller eljest mindre
göda vägar ...............
„ understödjande af mindre hamn- och bro¬
byggnader samt upprensning af åar och
farleder .................
„ understödjande af sådana myrutdikningar
och vatten af tappningar inom Norrbottens,
Westerbottens, W ester-N orrlands, Jemt-
lands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs
län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nord-
Transport
Riksmynt.
Summa
Riksmynt.
356,977
54.000
63.000
290,804
144,000
48.000
36.000
97.000
1,500
5,000
1,070,463
4,250
78,155
6,000
61
1,184,686
— 1,070,463
61
78
Us'03
|
„ an
|
|
|
|
|
|
|
crq_ -•
|
—
|
|
|
|
|
Summa
|
|
fs
g ce
|
B CO
» oi
s 50
|
|
|
|
Riksmynt.
|
|
? 3
|
|
Transport
|
1,184,686
|
|
1,070,463
|
61
|
|
|
|
|
|
|
|
marks härader i Wermlands län, som företrä¬
desvis afse att förminska frostläudigheten
|
58,408
|
|
|
|
35: 2
|
22: 19
|
Till
|
bidrag till kolonien 8:t Barthélemys för¬
valtningskostnader, förslagsanslag ....
|
25,000
|
|
|
|
36: 5
|
22: 20
|
"
|
löneförbättring utöfver minimilönen åt
examinerade folkskolelärare.......
|
30,000
|
|
|
|
36: 6
|
22: 21
|
"
|
understöd åt sådana församlingar, som ej
förmå till erforderligt belopp bekosta af-
|
|
|
|
|
|
|
|
löniug åt sina folkskolelärare......
|
. 5,520
|
—
|
|
|
36: 7
|
22: 22
|
”
|
undervisning i trädgårdsskötsel vid folk¬
skolelärare-seminarierna .........
|
3,000
|
|
|
|
36: 13
|
22: 23
|
”
|
understöd för den af Doktor 0. Sandahl
i hufvudstaden inrättade mediko-pneuma-
tiska anstalt...............
|
500
|
|
1,307,114
|
|
|
|
|
i) Beviljade vid 1868 års riksdag:
|
|
|
|
41: 1
|
24: 1
|
Till
|
anläggning af nya samt förbättring eller
omläggning af backiga eller eljest mindre
göda vägar ... ............
|
150,000
|
|
|
|
41: 2
|
24: 2
|
”
|
anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika
kyrka och vidare till Åsele i Westerbot-
|
|
|
|
|
|
|
|
tens län................
|
10,000
|
—
|
|
|
41: 3
|
24: 3
|
"
|
anläggning af väg mellan Åsele och Wil¬
helmina kyrkoby i Westerbottens län . .
|
20,000
|
|
|
|
41: 4
|
24: 4
|
|
anläggning af väg från Ramsele socken¬
gräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka
samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka i
Wester-Norrlands län..........
|
20,000
|
|
|
|
41: 5
|
24: 5
|
|
anläggning af väg från sjön Bolmen till
Wieslanda jornvägsstation i Kronobergs
län.....................
|
37,500
|
|
|
|
41: 6
|
24: 6
|
))
|
understödjande af mindre hamn- och bro¬
byggnader samt upprensning af åar och
farleder.................
|
20,000
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
257,500
|
—
|
2,377,577
|
61
|
79
§ i 1868 å
reglement'
|
§ i 1869 å
reglement
|
|
|
Riksmynt.
|
Summa
Riksmynt.
|
• 2
|
? 5
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
257,500
|
—
|
2,377,577
|
61
|
41: 7
|
24: 7
|
Till
|
utvidgande af hamnen vid Ystad ....
|
13,000
|
|
|
|
41: 8
|
24: 8
|
»
|
utvidgande och fördjupning af hamnen
vid Uddevalla..............
|
24,000
|
|
|
|
41: 9
|
24: 9
|
V
|
reparationer å vågbrytaren utanför Wisby
|
2,250
|
—
|
|
|
41: 10
|
24: 10
|
))
|
kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarne
Tf ostra och Östra Silen.........
|
2,750
|
|
|
|
41: 11
|
24: 11
|
1)
|
utsträckning af Linda båtled från sjön
Rengen till Linköpings hamn......
|
50,006
|
_
|
|
|
41: 12
|
24: 12
|
|
understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Norrbottens,
Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemt-
lands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs
län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse ocli
Nordmarks härader i Wermlands län, som
företrädesvis afse att förminska frostlän-
digheten.................
|
120,000
|
|
|
|
41: 15
|
24: 15
|
"
|
rensningar för flodvattnets afledande i en
del al' Ume eif . . ...........
|
2,000
|
|
|
|
43
|
24: 16
|
"
|
beredande af arbetsförtjenst åt den i följd
af missväxt och dyr tid nödställda befolk¬
ningen inom vissa delar af landet . . .
|
38,970
|
|
|
|
44: 1
|
24: 17
|
”
|
väganläggning mellan Bergsängs lastplats
vid sjön Öfre Fryken och Olsebohls gäst¬
gifvaregård nära Klarelfven.......
|
12,695
|
|
523,165
|
|
|
|
|
k) Anslag för jernväg sbyggnader:
|
|
|
|
|
40: 1
|
28
|
Till
|
utförande af jernvägsbyggnader för Statens
räkning, beviljadt vid 1862—1863 års
riksdag, återstod............
|
|
|
500,462
|
i
|
|
|
|
Summa anslag
|
|
|
1
3,401,204 61
|
80
U73
|
LM
|
|
|
|
Summa
|
C2-^'
|
<2l m*
|
|
Riksmynt.
|
i Z
g OO
|
a 00
a o
eu cd
|
|
|
|
Riksmynt.
|
• CD
|
Ig’
|
|
|
|
|
|
|
|
B) Lån.
|
|
|
|
|
|
|
a) Beviljadt under 1865—1866 års riksdag:
|
|
|
|
|
26: 2
|
20
|
Till utvidgande af elementar-läroverksbyggna-
|
|
|
|
|
|
|
den i Christianstad...........
|
—
|
—
|
10,000
|
—
|
|
|
b) Beviljade under 1868 års riksdag:
|
|
|
|
|
41: 10
|
24: 10
|
Till kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarne
|
|
|
|
|
|
|
Westra och Östra Silen.........
|
8,200
|
-—
|
|
|
41: 11
|
24: 11
|
„ utsträckning af Kinda båtled från sjön
|
|
|
|
|
|
|
Rengen till Linköpings hamn......
|
50,000
|
—
|
|
|
41: 13
|
24: 13
|
„ befrämjande af utdikning och aftappning
|
|
|
|
|
|
|
af sänka traktör och sjöar till beredande
af odlingsföretag............
|
50,000
|
—
|
|
|
41: 14
|
24: 14
|
„ sänkning och upprensning af Lida-ån . .
|
10,000
|
—
|
|
|
47
|
26
|
„ reparation af domkyrkan i Carlstad . . .
|
23,500
|
—
|
|
|
48
|
27
|
„ fullbordande af Järnverksbyggnaden i Skara
|
20,000
|
—
|
161,700
|
—
|
|
|
Summa lån
|
|
171,700
|
—
|
Bil. D,
81
Bil. D.
Under 1869 års riksdag på Itiksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.
§ ocl
merit
nya i
|
mo-
i det
egle-
|
|
|
Beviljade
|
att utgå
|
|
Summa
|
|
mentet.
|
|
|
år 1869.
|
|
är 1870.
|
|
Riksmynt.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
§
|
mom.
|
|
A) Anslag.
|
|
|
|
|
|
|
29
|
|
Till
|
brudgåfva åt H. K H. Prinses¬
san Lovisa Josefina Eugenia
vid Hennes Kong!. Höghets före¬
stående giftermål med H. K. H.
Kronprinsen af Danmark Chri¬
stian Fredrik Wilhelm Carl .
|
198,000
|
|
•
|
|
198,000
|
|
30
|
i
|
„
|
arbeten vid Carlsborgs fästning
|
60,000
|
—
|
|
|
60,000
|
—
|
"
|
2
|
”
|
uppförande af ett s. k. fredstak
öfver de å Westra Hästholmen
verkställda arbeten ....
|
15,000
|
|
|
|
15,000
|
|
31
|
1
|
"
|
anläggning af nya samt förbät¬
tring eller omläggning af bac¬
kiga eller eljest mindre göda
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vägar .........
|
|
|
150,000
|
—
|
150,000
|
—
|
|
2
|
|
väganläggning från Ramsele
sockengräns genom Fjellsjö till
Bodums kyrka samt vidare der¬
ifrån till Tåsjö kyrka i Wester-
Norrlands län......
|
|
|
11,250
|
|
11,250
|
|
»
|
3
|
"
|
anläggning af väg mellan sjön
Holmens strand och Wi.eslanda
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jern vägsstation i Kronobergs
län, högst
|
41,666
|
67
|
|
|
41,666
|
67
|
|
4
|
»
|
understödjande af mindre hamn-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
| 314,666
|
67
|
| 161,250
|
1-
|
| 475,916
|
67
|
Bill. till Riksd. Prot. i869. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontorets Reglemente).
§ och mo¬
ment i det
nya regle¬
mentet.
31
33
Transport
och brobyggnader samt upp¬
rensning af åar och farleder .
Till utsträckning af Kinda båtled
från sjön Rengen till Linkö¬
pings hamn.......
„ understödjande af sådana myr-
utdikningar och vattenaftapp-
ningar inom Norrbottens, We-
sterbo-ttens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora
Kopparbergs län samt Elf-
dals, Fryksdals, Jösse och Nord¬
marks härader i Wermlands
län, som företrädesvis afse att
förminska frostländigheten . . [
„ rensningar för flodvattnets af- !
ledande i en del af Ume eif j
„ vägomläggning å allmänna
landsvägen mellan Grannkone-
bro och Heda by i Nottebäcks
socken af Kronobergs län . .
„ omläggning af den mellan Sy-
serum och Näsböld belägna del
af så kallade Strandavägen
inom Tunn socken af Calmar
län..........
„ omläggning af allmänna lands¬
vägen mellan Hvetlanda och
Serarps gästgifvaregårdar inom
Östra härad af Jönköpings län
Transport
Beviljade att utgå
år 1869.
år 1870.
314,666:67
Summa
Riksmynt.
161,250
20,000
32,500
7,000
11,000-
15,000
60,000
2,000
347,66667 275,750
475,916
20,000
32,500
67
60,000
2,000
7,000
11,000
15,000
623,416167
83
'i och mo¬
ment i det
nya regle¬
mentet-
|
i
|
mom.
|
34
|
|
35
|
—
|
36
|
—
|
37
|
—
|
38
|
—
|
39
|
—
|
40
|
—
|
41
|
|
Beviljade att utj
år 1869.
år 1870.
Summa
Riksmynt.
Transport
Till kanal- och väganläggningarsamt
vägförb ättringar inom Krono¬
bergs och Jönköpings län . .
,, undsättande af de genom 1868
års missväxt nödlidande länen
„ undsättande af de genom 1868
års missväxt nödlidande länen,
ytterligare.......
„ undersökningskostnader för
j ernvägsanläggningar ....
„ ersättning för åtskilliga af Stats¬
kontoret förskottsvis bestridda
utgifter.........
„ ersättande af de utaf Statskon¬
toret intill den 1 September
1868 förskottsvis bestridda ut¬
gifter för folkundervisningen i
riket för åren 1864, 1865 och
1866 ..........
„ anställande af naturvetenskap-!
liga forskningar under en öf- j
ningsexpedition i Atlantiska
hafvet.........
„ fyllande af de brister, som
kunna uppstå i 1868 och 1869
års kreditiv-anslag för fortfa¬
rande tillämpning af nu gäl¬
lande pensionsstater för ar¬
méens befäl och tjensteman .
Summa anslag
347,666167! 275,750!-
|
123,300!—
340.000
500.000
25,000
118,798,73
67,344
6,000
16,000
33
1,544,10973 275,750
623,416
123,300
340.000
500.000
25,000
118,798
67!
67,344
6,000
16,000 —
73
33
1,819,859 73
84
i och
|
mo-
|
|
|
|
|
|
merit j det
nya regle¬
mentet.
|
|
Beviljade
att utgå
|
Summa
|
|
|
|
|
år 1870.
|
Riksmynt.
|
|
|
|
|
|
i
|
mom.
|
B) Lån.
|
|
|
|
|
31
|
5
|
För utsträckning af Kinda båtled från sjön
|
|
|
|
|
|
|
|
Rengen till Linköpings hamn.....
|
32,500
|
—
|
32,500
|
_!
|
n
|
7
|
„ befrämjande af utdikning och aftappning
|
|
|
|
|
|
|
af sänka trakter och sjöar till beredande
af odlingsföretag inom rikets mellersta
|
|
.
|
|
|
|
|
och södra län..........
|
50,000
|
—
|
50,000
|
|
3>
|
8
|
„ sänkning och upprensning af Lida-ån . .
|
10,000
|
—
|
10,000
|
)
|
|
|
Summa lån
|
92,500
|
—
|
92,500
|
—
|
85
Aflöiiingsstat för Riksgcältis-kontoiets erabets- och tjensteman samt
vaktbetjening.
|
Ordinarie
lön.
|
Arfvode.
|
Summa.
|
Fjerde tjenstegraden:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Sekreterare hos Fullmägtige.......
|
4,400
|
—
|
600
|
—
|
5,000
|
—
|
1 Kommissarie............
|
4,400
|
—
|
600
|
—
|
5,000
|
—
|
2 Kommissarier...........
|
8,800
|
—
|
1,200
|
—
|
10,000
|
—
|
Tredje tjenstegraden:
|
|
|
|
|
|
|
1 Kamererare i Boksluts-kontoret......
|
3,000
|
—
|
600
|
—
|
3,600
|
—
|
1 Kamererare i Revisions-kontoret......
|
3,000
|
|
450
|
—
|
3,450
|
|
Andra tjenstegraden:
|
|
|
|
|
|
|
1 Ombudsman.............
|
2,000
|
—
|
300
|
—
|
2,300
|
—
|
1 Notarie och Registrator hos Fullmägtige .
|
2,000
|
—
|
300
|
—
|
2,300
|
—
|
1 Notarie hos Kommissariatet......
|
2,000
|
—
|
300
|
—
|
2,300
|
—
|
1 Kassa-bokhållare..........
|
2,000
|
—
|
300
|
—
|
2,300
|
—
|
1 Bokhållare i Boksluts-kontoret......
|
2,000
|
—
|
300
|
—
|
2,300
|
—
|
1 Bokhållare i d:o ......
|
2,000
|
—
|
300
|
—
|
2,300
|
—
|
Första tjenstegraden:
|
|
|
|
|
|
|
1 Kanslist vid Fullmägtiges Expedition .
|
1,000
|
—
|
150
|
—
|
1,150
|
—
|
1 Kanslist hos Kommissariatet .......
|
1,000
|
—
|
150
|
—
|
1,150
|
—
|
1 Kammarskrifvare..........
|
1,000
|
—
|
150
|
—
|
1,150
|
—
|
1 Kontorsskrifvare..........
|
1,000
|
—
|
150
|
—
|
1,150
|
—
|
1 Kontorsskrifvare..........
Lönetillökning för de tre äldste i donna grad å
|
1,000
|
—
|
150
|
—
|
1,150
|
|
500 R:dr för hvardera........
|
1,500
|
—
|
—
|
—
|
1,500
|
—
|
Vaktbetjening:
|
|
|
|
|
|
|
1 Vaktmästare............
|
675
|
—
|
75
|
—
|
750
|
—
|
1 Kammardräng...........
|
575
|
—
|
75
|
—
|
650
|
—
|
2 Kammardrängar ...........
|
1,150
|
—
|
150
|
—
|
1,300
|
|
1 Husdräng............
|
575
|
—
|
50
|
—
|
625
|
—
|
1 Husdräng............
|
575
|
—
|
50
|
—
|
625
|
—
|
Summa R:dr R:mt
|
45,650
|
|
6,400
|
—
|
52,050
|
—.
|
86
Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar
annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:
för den, som tjena! i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: —
för den, som tjena! i donna grad 10 år och derutöfver „ 3,000: —
för den, som tjena! i tredje graden 5 år och derutöfver „ 3,500: —
och
för den, som tjena! i donna sistnämnda grad 10 år och
derutöfver............. » 4,000: —
87
Pensions-stat vid Riksgitids-kontoret.
Förre Registrator!! och Arkivarien Claes Otto Vougt......
|
1 1
1,-117 50
|
Förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg ............
|
660 66
|
I Afliden Krigsrådet 8. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna
enka, Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora
Ehrenstam.........................
|
250
|
|
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk,
Ofver-krigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter
Siri Aurora Lindstedt, från och med 2:dra qvartalet inne¬
varande år.........................
|
225
|
|
hvarjemte Riksdagen medgifvit henne rättighet att från
och med 2:dra qvartalet år 1868 till och med l:sta qvarta¬
let år 1869 uppbära det, genom Thilda Carolina Lindstedts
död, besparade pensionsbelopp, 112 R:dr 50 öre.
Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn.........
|
225
|
|
Summa R:dr Runt
|
JO
CO
|
16
|
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äf¬
ven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.
Förestående två stater, nemligen:
Aflönings-staten för Riksgälds-kontoret, upptagande eu summa af . . . 52,050: —
Pensions-staten vid d:o ................ 2,778: 16.
uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1869.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren: För Andra Kammaren:
G. LAGERBJELKE. A. N. SUNDBERG.
n. v. Talman. n. v. Talman.
88
Fullmägtige i Riksgälds-kontoret,
valda af 1869 års Riksdag-.
Ordförande, f. d. Statsrådet, eu af de aderton i Svenska Akademien, Riddaren
och Kommendören af Kong!. Maj:ts Orden, Riddaren af Konung Carl XIII:s
Orden, Herr Grefve Henning Ludvig Hugo Hamilton.
Kammarrättsrådet, Riddaren af Konung Carl XIII:s Orden och af Kong!. Nordstjerne¬
orden, Herr Carl Leonard Kinmanson.
Kapitenen, Riddaren af Kong!. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hierta.
Professoren, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kong]. Nordstjerne¬
orden, Herr Friherre Alfred Henrik Edvard Fock.
Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg.
Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kongl. Nordstjerne¬
orden, Herr Carl Gustaf Indebetou.
Bruksegaren, Herr Filosofie Doktorn Anders Alexander Berger.
Suppleanter:
Grosshandlaren, Herr Bernhard Alrhquist.
Professoren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr lilosofie Dok¬
torn Johan Arrhenius.
Fabrikören, Herr Carl Theodor Svanberg.
Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken,
vid 1S69 års revision:
För Första Kammaren:
Domprosten, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Carl
Wilhelm Linder.
Majoren, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Herman Otto Falk.
Godsegaren, Herr Friherre Johan Gustaf Kils Samuel Äkerhjelm.
F. d. Kapitenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr Leonard
Magnus Nordenfelt.
Bruksegaren, Herr Martin Fredrik Wcern.
Direktören, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Johan Victor Gjerlmg.
Suppleanter:
Godsegaren, vice Häradshöfdingen, duris Utriusque Kandidaten, Herr Grefve Axel
Edvard Knut Mörner.
Kapitenen, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Georg Wolfgang von Francken.
Godsegaren, Herr Friherre David Stjerncrona.
För
89
För Andra Kammaren:
F. d. Talmannen, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden, Herr Nils Larson.
Kapiten-Löjtnanten, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden, Herr Gustaf Carl Witt.
Fabriksidkaren, Herr Jöran Sääf.
Godsegaren, Herr Friherre David von Schalzenlteirn.
Riksdagsfullmägtigen, Herr Per Nilsson från Malmöhus län.
Bruksegaren, Herr Axel Wolf rid Chenon.
Suppleanter:
Handlanden, Herr Jacob Wedberg.
Arrendator!!, Herr Julius Wener.
Riksdagsfullmägtigen, Herr Johan Fredrik Fredricson från Upsala län.
Bill. till Riksd. Prof. 1869.
(Rilisg.-kontorets Reglemente.)
10 Sami.
i Afd. 2 Band.
12
Register
öfver
1869 års Reglemente för Riksgälds-kontoret.
Ackord för Riksgälds-kontorets fordringar
Aflöning för Flottans civile tjensteman....
» » Folkskolelärare ...................
» » Justitie-ombudsmannen in. fl.
» » lediga tjensters bestridande....
» » Riksgälds-kontorets tjenste-
manna-personal och vakt-
betjening............................
» » Styrelsen för allmänna väg-
och vattenbyggnader .......
Aflönings-stat för Riksgälds-kontoret........
Afsked med pension...................................
Afvittringar och skiften, fortsättande af
Aktoratsarfvode............................................
Allmänna bevillningen ................................
» » uppbörden och redo¬
visningen af........
Allmänna Hypotlieks-banken ....................
Amortissementsfonder ..............................
Anmärkning smedel ....................................
Anslag angående lecjiga tjenster............
Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till
Arfvode för Deputerade och deras biträden
» » Fullmägtige ........................-
.id.
|
37.
|
§ 66.
|
»
|
38.
|
§ 74.
|
»
|
9, 12.
|
§§ 19 inom. 8.
22 inom. 20,
|
|
33, 34.
|
§ 59.
|
»
|
53. 54.
|
§§ 134, 135.
|
»
|
35, 36.
|
§ 62.
|
»
|
23.
|
§ 32 inom. 15.
|
»
|
85, 86.
|
|
»
|
57.
|
§§ 147—149.
|
»
|
11.
|
§ 22 inom. 12.
|
»
|
43.
|
§ 95.
|
»
|
37.
|
§ 67.
|
»
|
42, 43.
|
§§ 90, 92. 93.
|
»
|
50.
|
§ 125.
|
»
|
43.
|
§ 96.
|
»
|
38, 43.
|
§§ 71, 94.
|
»
|
54.
|
§ 136.
|
»
|
18, 22, 23.
|
§§ 24 mom. 16.
33, 34.
|
»
|
45.
|
§ 105.
|
»
|
35.
|
§ 61.
|
91
Arfvode för Riksdagens revisorer ............ Sid
» » Riksgrs-kontorets tjensteman »
Arkivbyggnad för Göta Hofrätt................ »
Arkivet, Riksdags- ........................... »
Artilleriet, kanoner samt rid- och anspanns-
m. fl. persedlar för ................ »
Artilleri-försök med kanoner .................... »
Auktionsmedel för Kronans hus ................ »
Awesta pedagogi ...................................... „
Bark, Sveriges Riks-, Riksgälds-kontorets
kreditiv å ........... »
Bankens behållna vinst ............................ »
Barthelerny, S:t, kolonien, utgifter för »
Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontoret »
Befordringsvilkor....................................... »
Begrafningshjelp efter obemedlade tjenste¬
man och vaktbetjenter »
Begrafningslijelps-besparingar................ »
Beklädnad åt Beväringsmanskapet............ »
Belåning af obligationer ............................ »
Belägrings-artilleri, anskaffning af............ »
Belöning för extra arbeten ...... »
Bergs-läroverk, nybyggnad för ................ »
Bergsängs lastplats, väg från.................... »
Berättelser, Fullmägtiges och Kommissa¬
riatets ................................ »
» Justitie-ombudsmannens....... »
» Riksdagens Revisorers........... »
Besigtningar å Riksgälds-kontorets och
Riksdagens hus ............ »
Beskattning sväsendets förenkling, anslag till »
Beskrifning öfver Statens jernvägsbygg-
nader ............................... >>
Besparingar å extra och tillfälliga stats¬
anslag ........................... »
» » förslagsanslagen ............... »
» » statsanslagen i allmänhet »
Besvär öfver Fullmägtiges beslut ............ »
Betjeningen vid Riksgälds-kontoret............ »
Bevillning eu, allmänna................................ »
» uppbörden och redovisningen
af ................ >,
Bevillnings-förordning, utfärdande af....... »
Beväringsmanskapets beklädnad................ »
Bibliotek, Riksdagens............................ »
Bidrag, Statsverkets, till Riksgälds-kon¬
torets utgifter........................... »
33.
|
§ 58.
|
35, 36.
|
§§ 62, 63.
|
10, 11.
|
5 22 inom. 1.
|
32, 33.
|
§ 57.
|
11.
|
§ 22 mom. 3, 4.
|
5, 11.
|
§ 13. § 22 mom. 11.
|
37.
|
§ 70.
|
4.
|
§ 9 mom. 3.
|
41.
|
$ 87.
|
40.
|
§ 84.
|
12.
|
ii 22 inom. 19.
|
55.
|
§ 139.
|
35, 36, 54.
|
§ 62 inom. 1—5. § 13s.
|
36.
|
<j 64.
|
30.
|
§ 48.
|
11.
|
S 22 mom. 6, 7.
|
41.
|
§ 86.
|
8.
|
§§ 19 inom. 2.
22 inom. 4.
|
36.
|
§ 63.
|
11.
|
§ 22 inom. 15.
|
18.
|
§ 24 mom. 17.
|
49.
|
§ 121.
|
34.
|
§ 60.
|
31, 49.
|
§§ 58, 122.
|
48.
|
§ 119.
|
4, 5.
|
§§ 7, 10.
|
5.
|
§ 15.
|
24.
|
§ 42.
|
26—30.
|
§ 46.
|
38.
|
§ 73.
|
48, 56.
|
§§ 117, 144.
|
51—53.
|
§§ 128—133.
|
37.
|
§ 67.
|
42, 43.
|
§§ 90, 92, 93.
|
51.
|
§ 126 inom. b.
|
11.
|
§ 22 mom. 6, 7.
|
32, 33.
|
§ 57.
|
38.
|
§ 72.
|
Bihanget till Riksdagens protokoller, tryck¬
ning af.................................. Sid
B odum och Ramsele, väganläggning mellan »
» och Tåsjö, dito dito »
Bokslut s-kontor, Riksgälds-kontorets ........ »
Bolrnen och Wieslanda, väganläggning mel¬
lan ............... »
Borgmästares pensionering ...................... »
Brister i förslagsanslagen ........ »
» » Statsverkets inkomster ............ »
Brobyggnader, anslag och lån till............ »
Brudgåfva åt Prinsessan Lovisa ........... »
Bråckc och Sundsvall, vägomläggningmellan »
Byggnadsarbeten på Riksdagshusets tomt »
Båkmedlen ..................... »
Båtsmansrotarnes sammanförande ............ »
Carlsborgs fästning ........... »
Carlskrona skeppsbyggeri-institut ............ »
Oarlstad, lån till Domkyrkan i ................ »
Christianstad, bidrag till läroverksbyggnad »
Christianstads läns flyg sands-planteringsfond »
Dalslands kanalaktiebolag ....................... »
Depositionsmedel ...................................... »
Deputerade för låneärenden........................ »
Diarium, Ombudsmannens ...................... »
Diplomatarium, Svenskt........................... »
Domkyrkans i Carlstad reparation, stats¬
bidrag till ........ »
Bylta svafvelbruk, tjenstbarheter vid....... »
Edeforssen, kanal förbi ........................ »
Ekeplantering sfonden ............ »
Ekeskog smedlen............................................ »
Embetsresor, Justitie-oinbudsmannens........ »
Enke- och pupill-kassan vid Riksgälds-
kontoret ........ »
Expedition, Fullmägtiges....................... »
» Justitie-ombudsmannens ........ »
Expenser för Justitie-ombudsmannen m. fl. »
Extra ordinarie tjenstemän, deras anta¬
gande .... »
» » » » skiljande
från Riksgälds-
kontoret........ »
» » » gratifikationer åt »
49.
|
§ 123.
|
16. 20.
|
§ 24 mom. 4. § 31 m.2.
|
16, 20.
|
§ 24 mom. 4.
31 mom. 2.
|
52.
|
§ 130.
|
16, 21.
|
S 24 mom. 5. § 31 in. 3-
|
3.
|
§ 5.
|
26—30.
|
§ 46.
|
26.
|
§ 45.
|
8, 11, 16, 21.
|
§§ 19 inom. 5.
22 inom. 17.
24 inom. 6-
31 inom. 4.
|
20.
|
§ 29. •
|
6.
|
t; 14 mom. 2.
|
32.
|
§ 54.
|
39.
|
§ 78.
|
30.
|
§ 49.
|
20.
|
§ 30 inom. 1.
|
8. 11.
|
§ 19 in. 3. § 22 m. 14.
|
19.
|
§ 26.
|
9, 10.
|
§ 20.
|
40.
|
§ so.
|
17, 50.
|
§ 24 inom. 10. § 124.
|
38, 39.
|
§ 76-
|
45.
|
§ 105.
|
48.
|
§ 118.
|
4.
|
§ 9 inom. I.
|
19.
|
§ 26.
|
5.
|
§ 11-
|
6.
|
§ 14 inom. 4.
|
40.
|
§ 80.
|
39.
|
§ 79.
|
34.
|
§ 60.
|
36, 54.
|
65, 134.
|
52.
|
§ 129.
|
33. 34.
|
Ǥ 59, 60.
|
34.
|
§ 60.
|
54.
|
§ 138.
|
56.
|
§ 145.
|
36.
|
§ 63.
|
Falkenberg, dragvägsanlägguiug och mudd-
ringsarbeten vid ............... Sid. 6. S !4 mom. 5.
Flottans civile tjensteman, aflöning för
Flyttningshjelp för Justitie-om budsmannen
Folkskolelärares aflönande ....................
» gymnastik- och militäröf-
ningar ....................
Folkskolelärare-seminariernas trädgårds¬
skötsel
38. § 74.
34. § 59.
9, 12. §§ 19 mom 8.
22 mom. 20, 21.
9. § 19 inom. 11.
9, 12 §§ 19 inom. 9, 10.
22 inom. 22.
Folkundervisningen, ersättning till Stats¬
kontoret för förskott till
Fordringar, Riksgälds-kontorets ...............
Förskrift-sällskapets samlingar.............
Forsel-lön, ersättning till räntetagare för
Fredrika kyrka och Ohrträsk, väganlägg-
ning mellan
Frisocknarnes tjenstbarhet till Bylta svaf¬
velbruk ......................
Frostländighet, anslag för minskning af—
Fullmaater för Riksgälds-kontorets tjenste¬
man .................................
» granskning af Riksdagsmännens
Fullmågtige i Riksgälds-kontoret ............
Fullmågtiges ansvarsskyldighet ...............
» antal för besluts fattande...
» arfvoden och resekostnads-
ersättningar........................
» befattning upphör ...............
» berättelser ............................
» besluts öfverklagande ........
» Deputerade för låneärenden
» frånvaro ...............................
» föreskrifter ............................
» förfall ....................................
» kansligöromål........................
« komplettering.......................
» omröstningar .......................
» Ordförande............ ............
» protokoller ..........................
» rådfrågningarhos Revisorerne
» sammankomster ....................
» sammanträden ....................
» sessionsdagar ........................
))
|
24.
|
§ 39.
|
))
|
2.
|
§ 3.
|
»
|
2, 3.
|
§ 4.
|
»
|
30.
|
§ 47.
|
»
|
16.
|
§ 24 mom. 2.
|
»
|
5.
|
§ 11.
|
))
|
6, 8, 12, 18, 21.
|
§§ 14 inom. 5.
|
19 mom. 0.
22 inom. 18.
24 inom. 12.
31 mom. 6.
»
|
35.
|
|
§
|
62 mom. 1
|
»
|
51.
88.
|
|
§
|
127.
|
|
»
|
45."
|
|
§
|
106.
|
|
v
|
47,
|
51.
|
§§
|
112,
|
126.
|
»
|
35.
|
|
§
|
61.
|
|
»
|
44,
|
45.
|
§
|
103.
|
|
»
|
49.
|
|
§
|
121.
|
|
))
|
48.
|
|
§
|
117.
|
|
»
|
45.
|
|
-§
|
105.
|
|
))
|
46,
|
47.
|
§§
|
no,
|
in.
|
))
|
47.
|
48.
|
§
|
116.
|
|
»
|
46,
|
47.
|
§§
|
no,
|
in.
|
»
|
52.
|
|
§
|
129.
|
|
))
|
44,
|
45.
|
§
|
103.
|
|
v
|
47.
|
|
§
|
114.
|
|
»
|
44.
|
|
§
|
99.
|
|
»
|
46.
|
|
§
|
108.
|
|
))
|
46.
|
|
§
|
107.
|
|
»
|
46-
|
-48.
|
§§
|
108-
|
-117.
|
»
|
46.
|
|
§
|
108.
|
|
»
|
46.
|
|
§
|
108.
|
|
94
Fullrnägtiges ställande till ansvar ............
» Suppleanter............................
» » deras inträdande
» särskilda uppdrag .. ...........
» . tjenstledighet ......................
» åligganden ...........................
Furusjön, i Jönköpings län, lån till ........
Fyr-inrättningens reservfond ...................
Fyr- och B åkmedlen ...........................
Fält-artilleriet, anskaffningar för...............
Fästning sbyggnader, anslag till ................
Förfall, Fuilmägtiges ................................
Förräntning af Riksgälds-kontoréts kon¬
tanta tillgång ..................
Förskott, ersättning till Kong!. Stats-kon-
toret för ............................
Förslag till lediga tjänsters återbesättande
Förslagsanslag enligt riksstaten .............
Försvarsverket till lands, anslag för --------
» » sjös, anslag för...........
Gevär, anskaffning af tidsenliga ................
Grannkonebro och Heda by, vägomlägg-
ning mellan ............
Granskning af Kommissariatets protokoller
och anteckningsböcker........
Granskning af Riksdagsmäns fullmakter...
» » Riksgälds-kontoréts räken¬
skaper ............................
Gratifikationer till betjeningen vid Riks-
gälds-kontoret................
Gymnastiköfningar. folkskolelärares .......
Göta Hofrätt, arkivbyggnad för................
Göta Kanal-direktion, val till ledamot af
Göteborgs hospitals utvidgning ................
Hamnanläggningar, föreskrifter rörande bi¬
dragen till
Hamnbyggnad vid Uddevalla ...................
» » Ystad............................
Hamnbyggnader ........................................
Heda by och Grannkonebro, vägomlägg-
ning mellan............
Iledens forssar, kanal förbi ...................
Historia, Sveriges, vigtiga handlingar för
Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för.............
Honoraria, Fullmäktiges.........................
Hospital vid Göteborg, uppförande af ....
Sid.
|
46.
|
|
§ 106.
|
»
|
88.
|
|
|
))
|
44.
|
|
§§ 100—101.
|
»
|
48 51.
|
|
§§ 118—127.
|
))
|
46.
|
|
§ no.
|
»
|
45
|
|
§ 104.
|
»
|
2.
|
|
§ 3.
|
»
|
89.
|
|
§ 78.
|
»
|
39.
|
|
§ 78.
|
»
|
11.
|
|
§ 22 mom. 4, 5.
|
))
|
20.
|
|
§ 80.
|
))
|
44, 46.
|
|
§§ ioi, no, in.
|
»
|
41.
|
|
§ 86.
|
»
|
24.
|
|
§§ 38, 39.
|
»
|
54.
|
|
§ 137.
|
»
|
26—30.
|
|
§ 46
|
))
|
11.
|
|
§ 22 mom. 2—7.
|
»
|
11.
|
|
§ 22 mom. 8 — 11.
|
|
11.
|
|
§ 22 inom. 5.
|
»
|
22.
|
|
§ 33 inom. 1.
|
))
|
48.
|
|
§ 118.
|
»
|
51.
|
|
§ 127.
|
»
|
43.
|
|
§ 96.
|
»
|
36.
|
|
§ 63.
|
»
|
9.
|
|
§ 22 inom. 11.
|
))
|
10, 11.
|
|
§ 22 mom. 1.
|
»
|
51.
|
|
§ 126 mom. d.
|
))
|
4, 8.
|
|
§ 9 mom. 2. § 17 in. 2.
|
»
|
10, 12, 19,
|
22.
|
§§ 21, 23, 25, 32.
|
»
|
17.
|
|
§ 24 mom. 8.
|
»
|
3, 16.
|
|
§ 6. § 24 mom. 7.
|
))
|
3, 6, 8, 11,
|
16.
|
§§ 6. 14 inom. 3.
|
|
|
|
19 inom. 5.
|
|
|
|
22 mom. 17.
|
|
|
|
24 inom. 6—9.
|
W
|
22.
|
|
§ 33 inom. i.
|
»
|
6.
|
|
§ 14 mom. 4
|
))
|
5, 9.
|
|
§ 12. § 19 mom. 12.
|
»
|
10.
|
|
1 22 mom. 1.
|
))
|
35.
|
|
§ 61.
|
,»
|
4, 8.
|
|
§ 9 inom. 2. g 17 inom. 2.
|
95
Hufvudbok, Riksgälds-kontorets................ Sid. 43.
Hus, kronans, i städerna ........................ » 37
» Riksdagens .................................... » 32, 48.
» Riksgälds-kontorets ........................ » 32, 48.
Hvetlanda och Serarp, vägomläggning
mellan .................. » 23.
Hypotheksbanken, allmänna..................... » 50
Hdlahults allmänning ............................ „ 5
Hästholmen, Vestra, arbeten å ............... >, 20.
.Jernvägsanlåggningar, undersökningskost-
nader för ............ » 24.
Jernvägsbyggnader, Statens, anslag till » 19.
“ teknisk-ekonomisk be¬
skrifning öfver........ » 7,
Indrifnings-arfvoden................................... » 43.
Infanteri-gevär, anslag till ........................ » n.
Inkomster, Statsverkets, brist uti ....... » 24—30.
» Riksgälds-kontorets ............... » 37 -42.
Instruktion för Riksgälds-kontorets tjenste¬
man ........................ ......... » Z3.
Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riks-
dagens hus ..................... » 32, 48, 50.
Inventering af låne-och säkerhetshandlingar >> 48.
Jordeböckernas afslutande och granskning » 4, 5.
Justitie-ombudsmannens aflöning................ » 33, 34,
» insättande i embetet » 51.
■Kameralväsendet, anteckningar rörande.... » 7, 9.
Kanaler, statsbidrag till ........ » 6, 17, 18, 21, 23.
Kanoner, anskaffning af ................ » g.
» försök med ................... » 5.
» skjutbana för .......................... » H.
» af lämplig modell ................. » 11.
Kansliets, Kongl., registratur.................... » g.
Kinda båtleds utsträckning till Linköping » 18, 21.
Kinda kanalaktiebolag, revision .............. » 50.
Komminister sboställen, tionde af............... ». 4.
Kommissariat, Riksgälds-kontorets ........ » 52.
» dess protokoller och anteck¬
ningsböcker ........ » 48.
» » utlåtanden ................ »
Kommissions-landtmätares pensionering.... » 3.
Kontor s-expenser ........................................ „ 32.
Konungens ombud. .................................... „ 47,
Kortståmpel-afgiften.................................. » 37 42.
§ 96.
§ 70.
§§ 56, 119, 120.
§§ 56, 119.
§ 33 inom. 3.
§ 125.
§ 11-
§ 30 mom. 2.
§ 37.
§ 28.
§ 15.
§ 95.
§ 22 inom. 5.
§§ 43, 44, 45, 46.
§§ 66—89.
§ 133.
§§ 56, 119, 123.
§ 118.
§§ 7, 10.
§ 59.
§ 126 mom. c.
§§ 16 inom. 2.
19 mom. 7.
§§ 14 inom. 2, 5.
21 inom. 10. 11.
31 inom. 5. § 34.
§ 19 inom. 2.
§ 13.
§ 22 inom. 11.
§ 22 inom. 9.
§ 17 inom. 1.
§§ 24 inom. 11.
31 inom. 5.
§ 124.
§ 8.
§ 130.
§ 118.
§ 115.
§ 5.
§ 56.
§ 113.
§§ 68, 91.
96
Kreditiv för infallande krig...................•■••• Sid. 30, 31.
„ » pensionering af Armeens be¬
fäl och tjensteman......•••■
» » rikets försvar eller andra vig¬
tiga ändamål,....................
» Riksgälds-kontorets å Banken .. .
Kronotionde af komministersboställen
Köpeskilling för kronohemman .....•.......
Landtbrukslårlingar, reseunderstöd åt ....
Landtförsvaret, extra anslag till.............—
Landtrånteriernas deposition smedel ........
„ månadsförslag ............
Landträntmästare remisslage ............
Lavetter, anskaffning af -.......................
Ledigheter bland Fullmäktige....................
Lida-ån, sänkning af .........-....................
Liqvid mellan Stats- och Riksgälds-verken
» angående förslags-anslagen............
Statsverkets öfverskott...
§§ 50, 52.
Liqvidation»fonder ---
Ljuspenningar vid Riksgälds-kontoret.....
Luftvexlings-apparat i Riksdagshuset.......
Lule-elf, rensning och kanalisering åt ....
Luleå och Storbaken, kommunikation mellan
Läroverkshyggnader, anslag och lan till ....
Manufaktur-diskontens vinstmedel ......
Mediko-pneumatisk anstalt, anslag till
M ilitåröfningar, tolkskolelärares................
Mindre kreditivet ........................... -........
Minor, undervattens- .............------.....-.....;
Missväxt, arbetsförtjenst åt behöfvande, i
följd af....................................
Missväxter, behöfvandes undsättning vid. ..
Mjöl- och sågqvarns-råntans upphörande,
J ersättning för ....
Museum, National-, inredning ...............
Myntsort, den i reglementet begagnade....
Myrutdikningar för minskande af frost-
ländighet .................... -
Månadsförslag. Landtrånteriernas
»
|
25.
|
§ 41.
|
»
|
31, 40.
|
§§ 51, 52, 83.
|
»
|
41.
|
§ 87.
|
»
|
4.
|
§ 8-
|
»)
|
37.
|
§ 69.
|
»
|
11.
|
§ 22 mom. 13.
|
))
|
It
|
§ 22 mom. 2—7.
|
))
|
38, 39.
|
§ 76.
|
»
|
43.
|
§ 93.
|
»
|
43.
|
§ 94.
|
»
|
8.
|
§ 19 mom. 2.
|
))
|
44.
|
§ 100.
|
»
|
18, 22.
|
§§ 24 mom 14.
31 inom. 8.
|
»
|
18, 21.
|
§§ 24 inom. 11.
31 mom. 5
|
))
|
44.
|
§ 98.
|
»
|
26.
|
§ 46.
|
))
|
38.
|
§ 73.
|
»
|
43.
|
§ 96.
|
))
|
35.
|
§ 62 mom. 3.
|
))
|
32.
|
§ 55.
|
))
|
6.
6.
|
§ 14 inom. 4.
|
|
§ 14 mom. 4.
|
»
|
9, 19.
|
§§ 20, 27.
|
))
|
38.
|
§ 75.
|
))
|
12.
|
§ 22 mom. 23.
|
|
9.
|
§ 19 inom. 11.
|
)>
|
31, 40.
|
§§ 51, 52, 83.
|
»
|
11.
|
§ 22 mom. 11.
|
»
|
18, 22, 23.
|
§§ 24 inom. 16.
33, 34.
|
))
|
23, 24, 40.
|
§§ 35, 36, 81, 82.
|
))
|
7.
|
§ 16 mom. 1.
|
))
|
8.
|
§ 18.
|
»
|
58.
|
§ 150.
|
))
|
6, 8, 12, 18, 21.
|
§§ 14 mom. 5.
19 mom. 6.
22 mom. 18.
24 mom. 12.
31 inom. 6-
|
yi
|
, 43.
|
§ 93
|
97
National-musei-byggnadens inredning ....... Sid
Naturvetenskapliga forskningar, anslag till »
NåfveUjön i Jönköpings län, lån till........ »
Nåsliult och Sy serum, vägomläggning
mellan...... »
Nådår sbesparingar .................. »
Obligationer, belåning af........................... »
» Riksgälds-kontorets ............ »
Observations-arfvode.................................... »
Observationsmedel........................................ »
Odlings företag, anslag och lån för be¬
redande af ............... »
» föreskrifter rörande dessa
anslag och lån........ »
Olsebols gästgifvaregård, väg till................ »
Ombud, Konungens .................................... »
Ombudsman, Riksgälds-kontorets ............ »
Omröstningar, Fullmäktiges........................ »
Ordförande hos Fullmäktige ............... »
» vice, dito .................... »
Pansarplåtar, försök med deras motstånds-
förmåga ...................... »
Pedagogier, anslag till................................ »
Pensioner, vid Arméen ........................... »
Pensionering, Borgmästares och Kommis-
sionslandtmätares............ »
Pension sgrunder för Riksgälds-kontorets
tjensteman och vaktbetjening »
Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret........ »
Positions-artilleri, anskaffning af ............ »
Postassurans-fonden.................................... »
Projektiler till kanoner................................ »
Protokoller, Fullmäktiges.......................... »
» Riksdagens, papper till tryck¬
ning af ................................ »
Ramsele och Bodum, väganläggning mellan »
Registratur, utskrifning af Kongl. Kansliets »
Reglementariska stadganden, äldre............ »
Remisslage.................................... »
Rengen och Linköpings hamn, båtled mellan »
Resekostnads-ersättning för Riksdagens Re¬
visorer ............ »
Bih. till Riksd, Prof. i809. 10 S
8.
|
§ 18.
|
24.
|
§ 40.
|
2.
|
§ 3.
|
23.
|
§ 33 mom. 2.
|
30.
|
§ 48.
|
41,
|
§ 86.
|
1, 40, 41.
|
§4 2, 85.
|
43.
|
§ 95.
|
38, 43.
|
§§ 71, 94.
|
(i, 8,12, 18,21,22.
|
§§ 14 inom. 5.
|
|
19 inom. 6.
|
|
22 mom. 18.
|
|
24 mom. 12—15
|
|
31 inom. 6—9.
|
10, 12, 19, 22.
|
§§ 21, 23, 25, 32.
|
18. 19.
|
§ 24 mom. 17.
|
47.
|
§ 113.
|
53.
|
§ 131.
|
47.
|
§ 114.
|
44.
|
§ 99.
|
44.
|
§ 99.
|
5.
|
§ 13.
|
4.
|
8 9 inom. 3.
|
25.
|
§ 41.
|
3.
|
§ 5.
|
56, 57.
|
§§ 146-149.
|
87.
|
—
|
8, 11.
|
§ 19 inom. 2. § 22 m.4.
|
39.
|
§ 77.
|
11.
|
§ 22 inom. 10.
|
46.
|
§ 108.
|
49.
|
§ 123.
|
16, 20.
|
§ 24 mom. 4. § 31 in. 2-
|
8.
|
§ 17 mom. 1.
|
58.
|
§ 151.
|
43.
|
§ 94.
|
18, 21.
|
§ 24mom. 11. §31 m.5.
|
33.
|
§ 58.
|
1 Afd. 2 Band. 13
(Riksg.-Kont. Reglemente.)
98
Resekostnads-ersättning för Fullmgtige .... Sid. 35. § 61.
» » Justitie-ombuds-
mannen .......
Reseunderstöd åt landtbrukslärlingar........
Restantier å allmänna bevillningen............
Revisions-kontor, Riksgälds-kontorets........
Revision s-kostnader ....................................
Revisorer, Riksdagens, vid 1869 års stats¬
revision ................
» » traktamenten och
resekostnader för
Revisorernes berättelser ...........................
Rid- och anspann spersedlar åt fältartilleriet
Riksbanken, kreditiv å................................
Riksbankens vinst........................................
Riksdagens hus, byggnadsarbeten derstädes
» >> upplåtelse af rum uti ....
Riksdag s-bibliotheket....................................
Riksdag skostnader.......................................
Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom
Riksdaler, hvad dermed i Reglementet för¬
stås ........................................
Riksgälds-kontorets betjening ...................
» Enke- och pupillkassa
» fordringar för med¬
delade lån................
» Fullmäktige ................
» föremål........................
» förvaltning ................
» hufvudbok....................
» hus ............................
b inkomster och särskilda
tillgångar ................
b kreditiv å Fanken ....
» obligationer ................
b rättegångs- och utsök-
nings-ärenden ........
b skulder........................
» Styrelse ....................
» tjenstemanna-personal
b upplåning ...................
» utgifter........................
b vaktbetjening ............
Riksgälds-sedlar, inlösen af........................
Riksregistraluret, komplettering af............
Riks-statens inkomster, Riksgälds-kontoret
deraf tillkommande belopp ...
Rotar vid båtsmanshållet, sammanförande af
»
|
34.
|
§ 60.
|
))
|
11.
|
§ 22 inom. 13.
|
»
|
37.
|
§ 67.
|
»
|
52.
|
§ 130.
|
»
|
33.
|
§ 58.
|
»
|
88.
|
|
»
|
33.
|
§ 58.
|
))
|
33, 122.
|
§§ 127, 58.
|
»
|
11.
|
8 22 inom. 3.
|
))
|
41.
|
§ 87.
|
»
|
40.
|
§ 81.
|
»
|
32.
|
§ 54.
|
»
|
48.
|
§ 120.
|
»
|
32.
|
§ 57.
|
))
|
31.
|
§ 53.
|
»
|
50
|
§ 126 inom. a.
|
»
|
58.
|
§ 150.
|
»
|
51--53.
|
88 128—133.
|
»
|
36.
|
§ 65.
|
»
|
2.
|
§ 3.
|
o
|
88.
|
|
»
|
1.
|
§ 1.
|
»
|
44.
|
§§ 99. 102.
|
»
|
43.
|
§ 96.
|
))
|
32, 48.
|
§§ 54, 56, 119.
|
»
|
37—42.
|
§§ 66-89.
|
))
|
41.
|
§ 87.
§ 2.
|
))
|
1.
|
»
|
53.
|
§ 131.
|
»
|
1.
|
§ 2.
|
))
|
44—66.
|
§§ 99-107.
|
»
|
51—53
|
§§ 128—137.
|
»
|
40-42.
|
§§ 85-93.
|
»)
|
2—36.
|
§§ 4-65.
|
»
|
53.
|
§ 132.
|
))
|
1.
|
§ 2.
|
»
|
8.
|
§ 17 mom. 1
|
»
|
38.
|
§ 72.
|
))
|
30.
|
§ 49.
|
99
Räkenskaper, Riksgälds-kontorets ............ »
» » utdrag af »
Rånte- och amortissements-fonder ........... »
Räntebärande pappers belånande ............ »
Råntegifoares befriande från forsellön .... »
Sammankomster, Fullmägtiges............... >
» Fullmägtiges i Banken och
Riksgälds-kontoret gemensamma »
Sandahls mediko-pneumatiska anstalt .... »
Sandbergs, C., kameral-samlingar ............ »
Serarp och Hvetlanda, vägomläggning
mellan................
Sessionsdagar, Fullmägtiges........................
Silen, Östra och Vestra, segelled mellan ...
Sjöaftappning ar............................................
» vilkor för statsbidrag till
Sjöförsvaret, anslag till ...........................
Sjökrigsmateriel, ny ....................................
Skara läroverk, bidrag till byggnad för....
Skatteköpeskillingar .........................,
Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, an¬
slag till ..................................
Skjutbana för grafva kanoner
Skjutförsök, anställande af ....
Skog splantering skassan........................ »
Skrifmaterialier för Riksdagens och Ut¬
skottens behof........................ »
Skulder, Riksgälds-kontorets ................... »
Spelkort, stämpelafgiften för .................... »
Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga
statsutgifter..................... »
» äldre, rörande Riksgälds-
kontoret ............ »
Stadspedagogier, anslag till ....................... »
Stat, aflönings-, för Riksgälds-kontoret.... »
Stat, pensions-, för Riksgälds-kontoret .... »
Statens jernvägsbyggnader ........................ »
o " » beskrifning öfver >,
Statsfyllnadssurnman.................................... »
Statsinkomsterna, brister i ........................ »
» öfverskott å ................ »
46.
|
§ 107.
|
43.
|
§ 96.
|
43, 44.
|
§ 97.
|
43.
|
§ 96.
|
41.
|
§ 86.
|
30.
|
§ 47.
|
46-48.
|
§§ 108-117.
|
50, 51.
|
§ 126.
|
12.
|
§ 22 mom. 23.
|
7, 9.
|
§§ 16 mom. 2.
19 mom. 7.
|
23.
|
§ 33 inom. 3.
|
46.
|
§ 108.
|
17.
|
§ 24 mom. 10.
|
6, 12, 18, 21
|
§§ 14. 22 mom.
24 mom. 12—
31 mom. 6—9
|
10, 12, 19, 22.
|
§§ 21, 23, 25, 32.
|
5, 11.
|
§§ 13. 22 inom. k
|
11.
|
§ 22 mom. 8.
|
19.
|
§ 27.
|
37.
|
§ 69.
|
8, 11.
|
§§ 19 mom. 3.
22 mom. 14.
|
11.
|
§ 22 mom. 12.
|
22.
|
§ 31 mom. 5.
|
8, 11.
|
§§ 19 mom. 1.
22 m. 2.
|
40.
|
§ 80.
|
49, 50.
|
§ 123.
|
1.
|
§ 2.
|
37, 42.
|
§§ 68. 91.
|
25.
|
§ 49.
|
58.
|
§ 151-
|
4.
|
§ 9 mom. 3.
|
85, 86.
|
—
|
87.
|
—
|
19.
|
§ 28.
|
7.
|
§ 19.
|
25.
|
§§ 43, 44.
|
26.
|
§ 45.
|
38.
|
§ 73.
|
*
100
#
%
Statskontoret, ersättning till.................... Sid. 24.
Statslånefonden............................................ » 19, 20, 42.
Statslån för jern vägsbyggnader ................ » 40, 41.
Statsobligationer, fonderade ....................... » 40, 41.
Statsregleringen, dermed gemenskap egande
utgifter........................................ » 25—31.
Statsutgifter, extra eller tillfälliga, bevil¬
jade vid 1844 och 1845 års
riksdag................................... » 2, 3.
» dito vid 1817 och 1848 års
riksdag................... » 3.
» dito vid 1853 och 1854 års
riksdag................................... » 3.
» dito vid 1856, 1857 och 1858
års riksdag.................... » 4.
« dito vid 1859 och 1860 års
riksdag.................................... » 5.
» dito vid 1862 och 1863 års
riksdag ............................... » 5—8.
o dito vid 1865 och 1866 års
riksdag.................................... » 8—10.
» dito vid 1867 års riksdag.... » 10—16.
» dito vid 1868 års riksdag.... » 16—19.
» dito vid 1869 års riksdag ... » 20—25.
» allmänna stadganden rörande » 25.
Statsverkets besparingar och öfverskott .... » 38.
» förslagsanslag .................... » 26—30.
» inkomster, brister uti ........ » 26.
» » Riksgälds- kontorets
andel af ........... » 38.
» liqvider med Riksgälds-kon-
toret ............. » 26, SO, 44.
Stensjön i Jönköpings län, lån till ........ » 2.
Storbacken och Luleå, kommunikation
mellan ................ » g.
Storskiften i norra länen........................... » p].
Strömrensningar, anslag till .................... » g.
Strömsholms nya kanalbolag, revision af
dess förvaltning ................ » 50.
Stångåns kanalisering, statsbidrag till .... v pg.
S tämg elafgifter na för spelkort och tid¬
ningar ............................ » 37, 42.
Större kreditivet ........................................ » 30, 3p.
Summariska råkningarne............................ » 42.
Sundsvall och Bräcke, kommunikationsled
mellan ................................... » 6.
Suppleanter för Fullmägtige ................ » 88.
» deras inträdande .................... « 44.
§§ 38, 39.
§§ 28, 89.
§ 85.
§ 85.
§§ 43-49.
§ 4.
§ 5.
§ 6.
§§ 7-9.
§§ 10—12.
§§ 13-18.
§§ 19-21.
§§ 22, 23.
§§ 24-27.
§§ 29-41.
§ 42.
§ 73.
§ 46.
§ 45.
§ 72.
§§ 46, 73. 98.
§ 3.
§ 14 inom. 4.
§ 22 mom. 12.
§ 14 inom. 4.
§ 124.
§ 24 mom. 11. §31 in. 5.
§§ 68, 91.
§ so.
92.
§ 14 inom. 2.
§§ 100, 101.
101
Suppleanter för Revisorer^ ....................
Suspensioner................................................
Svenska Fornskrift-sällskapets handlingar
» kameralvåsendet, anteckningar om
Svenskt diplomatarium..............................
Sveriges historia, vigtiga handlingar för,...
Syserum och Näshult, vägomläggning
mellan ............................
Sågqvarns-råntans upphörande...................
Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Sta¬
tens jernvägsbyggnader
Teknologiska institutet, ny byggnad vid ....
Testamentsbevillningen, arfvode för..........
T{dningsståmpel-afgiften ............................
Tjensteförsummelser ....................................
Tjenstemän vid Riksgälds-kontoret............
» » » aflöning för
» » » pensionering af
Tjenster, lediga, bestridande af ................
» » återbesättande af ............
Tjenstgörings-ordning ................................
Tjenstgörings-penningar ............................
Tjenstledighet för ämbetsmännen och vakt-
betjeningen ...............
» » Fullmägtige ..................
Tjurken m. fl. vattendrag i Jönköpings län
Tomter på Riddarholmen, upplåtelse deraf
till Stockholms stad ................
Traktamenten, Riksdagens Revisorers ....
Tryckfrihets-kommittéens betjening och ex¬
penser ...........
Tryckning af bihanget till Riksdagens pro¬
tokoller ........................
» » Revisorernas berättelser ....
Tryckningskostnader för Justitie-ombuds-
mannens berättelser ...............
Trädgårdsskötselns befrämjande ................
Tåsjö och B odum, väganläggning mellan
Uddevalla hamn, anslag till........................
Ume eif, rensningar i ................................
Understöd för Riksgälds-kontorets tjenste-
mäns sterbhus ....................
Under sökning s-kostnader för jernvägsan-
läggningar ............
Sid. 88, 89.
))
|
55, 56.
|
§§
|
140, 141, 143.
|
»
|
2.
|
§
|
4.
|
»
|
7, 9.
|
§
|
16 mom. 2.
19 mom. 7.
|
»
|
4.
|
§
|
9 mom. 1.
|
»
|
5, 9.
|
§
|
12. § 19 mom. 12.
|
»
|
23.
|
§
|
33 mom. 2.
|
»
|
7.
|
§
|
16 inom. 1.
|
»
|
7.
|
§
|
15.
|
))
|
11.
|
§
|
22 mom. 15.
|
))
|
42.
|
§
|
90.
|
»
|
37, 42.
|
§§
|
68, 91.
|
»
|
55, 56.
|
§§
|
140—145.
|
))
|
52, 53.
|
§§
|
129—131.
|
))
|
35.
|
§
|
62.
|
»
|
56, 57.
|
§§
|
146—149.
|
»
|
53, 54.
|
§§
|
134, 135.
|
))
|
54, 55, 56.
|
§§
|
136, 137, 139, 144.
|
))
|
53.
|
§
|
133.
|
»
|
35.
|
§
|
62 inom. 1.
|
|
54.
|
§
|
135.
|
»
|
46, 47.
|
§§
|
no, in.
|
»
|
2.
|
§
|
3.
|
|
32.
|
§
|
54.
|
»
|
33.
|
§
|
58.
|
»
|
34.
|
§
|
60.
|
))
|
49.
|
§
|
123.
|
»
|
33, 49.
|
§§
|
58, 122.
|
»
|
34
|
§
|
60.
|
»
|
9, 12.
|
§§
|
19 mom. 9, 10.
22 inom. 22.
|
»
|
16, 22.
|
§§
|
24 inom. 4.
31 mom. 2.
|
))
|
17.
|
§
|
24 mom. 8.
|
))
|
18, 22.
|
§§
|
24 mom. 15.
31 inom. 9.
|
))
|
36.
|
§
|
64.
|
»
|
24.
|
§
|
37.
|
102
Undervattens-minor, försök med................ Sid.
Undsättning smedel vid missväxter ............ »
Uppbörden och redovisningen af Riksgälds-
kontorets medel .................... »
Uppdrag, Fullmägtiges, särskilda ........ »
Upplåning för Riksgälds-kontorets räkning »
Uppvärmning sapparat i Riksdagshuset .... »
Utbetalningar, allmänna stadganden rö¬
rande ............................ »
Utdikningar och aftappningar af myrer i
norra länen »
» » i rikets öfriga delar »
Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper »
Utgifter, Riksgälds-kontorets .............-..... »
Utlåtanden, Kommissariatets .................... »
Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens .... »
» Riksgälds-kontorets ............ »
Vaktbetjeningens pensionerande ................ »
« tjensteförsummelser........ »
Varningar för tjensteförsummelser............ »
Vattenaftappningar, anslag och lån för... »
» i norra länen ........... »
» i öfriga delar af riket s
» allmänna föreskrifter
rörande dertill be¬
viljade statsbidrag »
Ventilationsapparat i Riksdagshuset ........ »
Wesan, sjöaftappning, lån till.................... »
Vestra Hästholmen ................................... »
Wieslanda och Bolmen ................... »
Wilhelmina och Asele, väganläggning mellan »
Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten »
-) för lönetillökningen vid Riksgälds-
kontoret .............................. »
Vinst, Bankens........................................... »
Vinstmedel, Manufaktur-diskontens ...... »
Wisby, vågbrytaren vid .....-.................... »
Vågbrytaren utanför Wisby ........ »
11. § 32 mom. 11.
23, 24, 40. §§ 35, 36, 81, 82.
42 44.
|
§§ 90-98.
|
48—51.
|
§§ 118 127.
|
40, 41, 42.
|
§§ 85, 88.
|
32.
|
§ 55.
|
25.
|
§ 49.
|
6, 8. 12, 18, 21.
|
§§ 14 mom. 5. 19 in. 6.
22 mom. 18.
24 inom. 12. 31 m. 6.
|
18, 22.
|
§§ 24 mom, 13.
31 mom. 7.
|
43.
|
§ 97.
|
2—36.
|
§§ 4-65.
|
46.
|
§ 115.
|
33.
|
§ 59.
|
53.
|
§ 132.
|
56. 57.
|
§§ 146 -149.
|
56.
|
§ 143.
|
55.
|
5 140.
|
6,8,11, 18,21,22. §§ 14 mom. 5. 19 m. 6.
22 inom. 18-
24 mom. 12—15.
31 mom. 6—9.
|
6,8,12, 18,21,22-
|
§§ 14 mom. 5. 19 in. 6.
22 mom. 18.
24 mom. 12.
31 mom. 6.
|
18, 22.
|
§§ 24 mom. 13.
31 inom. 7-
|
10, 12, 19, 22.
|
§§ 21, 23, 25. 32.
|
32.
|
§ 55.
|
2.
|
§ 3.
|
20.
|
§ 30 mom. 2.
|
16, 21
|
§§ 24 mom. 5. 31 m. 3.
|
16.
|
§ 24 inom. 2.
|
19, 26. 36.
|
§§ 21, 23. 25, 32.
|
35.
|
§ 62.
|
40.
|
§ 84.
|
38.
|
§ 75.
|
17.
|
§ 24 mom 9.
|
17.
|
§ 24 mom. 9.
|
103
Väg anläggning ar och vägförbättringar, an¬
slag till ................ Sid. 6, 8, 11, 16, 18,
20, 22, 23.
» allmänna föreskrifter, rö¬
rande dessa anslag »
Ystads hamnbyggnad, statsbidrag för........ »
Åsele och Wilhelmina, väganläggning mellan »
Asele och Öhrträsk, väganläggning mellan »
Öfverskott, Statsverkets ........................»
Öhrträsk och Åsele, väganläggning mellan »
Östra allmänningen i Örebro län................ »
10, 12, 19, 22.
3, 16.
16.
16.
38.
16.
5.
§§ 14 mom. 1, 2.
19 mom. 4.
22 mom. 16.
24 mom. 1—5.
24 mom. 16, 17.
31 mom. I.
33. 34.
§§ 21, 23, 25, 32.
§ 6. § 24 mom. 7.
§ 24 inom. 2.
§ 24 mom. 2.
§ 73.
§ 24 mom. 2.
§ 11.