10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 279.
att skjutslega!! bestämmes till ett maximum af 1 R:dr 50 öre för
hästen per mil, såväl i stad som på landet. Skulle mot förmodan vid
någ’Ot skjutsombyte icke entreprenörer kunna erhållas att skjutsa för
ofvannämnda lega utan fordra en viss rund summa årligen, så skall
nämnda tillökning bestridas till hälften af landstingskassan och till hälften
af stadskassan;
att Riksdagen ställer till Kongl. Maj:ts disposition för det afsedda
ändamålet 100,000 R:dr.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles.
Stockholm den 28 Januari 1869.
Per Nilsson i Espö.
N:o 279.
Af Herr P. Nilsson från Malmöhus län: Om öfverlemnande till
Kongl, mynt- och medalj-kabinettet af åtskilliga i Riksbanken
befintliga mynt och medaljer m. m.
Den största sparsamhet bör iakttagas har blifvit ett ordspråk, som ljuder
väl i hela Svea land, och förtjenar att iakttagas såväl af Representationen som af
den enskilde, både i smått och stort, att icke några öfverflödiga utgifter komma i
fråga eller kapitalvärden ligga ofruktbara. Riksbanken eget* ett mynt- och medalj¬
kabinett, hvars metallvärde vid 1844 års slut uppgick till 14,559 R:dr 18 sk. 3 rist.
Banko, och den som hade tillsynen öfver mynt-kabinettet hade ett årligt arfvode
af 200 Riksdaler Banko. Yid 1844—1845 årens riksdag beslutades enligt Banko-
reglementets 225 §, att mynt- och medalj-kabinettet skulle föras inom linien såsom
eu Bankens tillgång. Nämnda mynt- och medalj-kabinett ökades genom årliga
inköp till 1853—1854 årens riksdag, då Rikets Ständer beslutade, att mynt och
medaljer för ett värde af 4,646 R:dr 32 sk. Banko skulle öfverlemnas till Kongl.
myntkabinettet; derigenom minskades metallvärdet till 11,999 R:dr 12 sk. Banko,
11
Motioner i Andra Kammaren, N:o 279.
eller nära 18,000 R:dr Riksmynt vid 1854 års slut. Sedermera liar genom
årliga uppköp samlingen ökats, att dess metallvärde utgjorde vid 1867 års slut
23,946 R:dr 75 öro. År 1866 ökades årliga arfvodet för den som liar vården
öfver myntkabinettet till 500 R:dr. Meranämnda myntkabinett visas mycket väl¬
villigt af nuvarande föreståndaren, när man derom gör anmälan, men dels är det
icke många som veta, att Banken eger ett så dyrbart och väl ordnadt myntkabinett,
ock dels gör den trånga lokal, der detsamma är förvaradt, att det icke kan göra så
stor nytta i den numismatiska forskningen som önskligt vore, och icke heller be-
liöfligt, särdeles som Staten eger Kong!, mynt- och medalj-kabinettet förvaradt i
Riksmuseum, som förevisas allmänheten hvarje vecka, och således är lätt tillgängligt,
äfven för den vetenskapliga forskningen. Hur rikhaltigt sistnämnda myntkabinett
än är, saknas ändå många ytterst sällsynta mynt, som förvaras i Bankens samling.
Om nu Banken öfverlemnade till Kong!, mynt- och medalj-kabinettet alla de
mynt som der saknas och resten såldes på offentlig auktion, skulle härmed vinnas
två stora fördelar: först att myntkabinettet i museum kom att erhålla en ganska
behöflig komplettering, och för det andra skulle Banken erhålla ett större rörligt
kapital, emedan gamla mynt nästan alltid betalas mycket öfver metallvärdet.
Jag får derföre vördsamt föreslå, att Riksdagen beslutar:
att Banken öfverlemnar till Kongl. mynt- och medalj-kabinettet
så många mynt och medaljer som finnas i det förra men saknas i det
sednare, och resten utaf Bankens mynt och medaljer säljes på offentlig
auktion till den högstbjudande och de influtna auktionsmedlen ingå i
Bankens kassa;
att det uppdrages åt den åldrige vetenskapsmannen Riksantiqvarien
Hildebrand att verkställa öfverflyttningen och föranstalta om katalogs
upprättande för auktionen, så vida han vill åtaga sig uppdraget; i mot¬
satt fall uppdrages åt Banko-fullmägtige att dertill utse annan sakkunnig
person, och ega Banko-fullmägtige bestämma ett skäligt arfvode för
ofvannämnda besvär.
Om remiss till Banko-Utskottet anhålles.
Stockholm den 28 Januari 1869.
Per Nilsson i Espö.