Motioner i Andra Kammaren, N:o 183.
9
3:o Att den begärda brudgåfvan ej må utgå af statsmedel.
4:o Att, för den händelse Riksdagen ej ens skulle finna tillbörligt be¬
sluta berörda nedsättning, Riksdagen då ville aflåta underdånig
skrifvelse till Kongl. Majestät att lian nådigst ville taga i öfver¬
vägande om icke för framtiden nedsättning i anslagen under För¬
sta Hufvudtiteln kunde ega rum, samt till näst sammanträdande
Riksdag derom aflåta nådig Proposition.
Om remiss häraf till Stats-Utskottet anhålles.
Stockholm den 25 Januari 1869.
Jöns Pehr sson
från Kronobergs län.
Uti förestående instämmer:
Ola Månsson
från Blekinge.
N:o 183.
Af Herr Jons Pehrsson: Om upphörande af pensionering för de enibets-
och tjensteman, som befordras efter 1870 års utgång, samt om
underdånig hemställan till Kongl. Maj:t angående utarbetande
af förslag till nya bestämmelser i fråga om embets- och tjenste-
mäns pensionering m. m.
På enahanda motiver, som de i motionen N:o 268 till 1868 års riksdag an¬
förda, vågar jag nu ånyo yrka nedsättning å anslagen på de särskilda Hufvudtitlarne,
hoppandes jag att i första hand Riksdagens Stats-Utskott och sedan Riksdagen gör
alla de nedsättningar, som äro verkställbara, hoppandes jag att det måtte blifva en
Bill. till Rilcsd. Prof. 1869. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 13 Höft.
2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 183.
verklig sanning: ”den största sparsamhet måste iakttagas”. Gör man detta till en
sanning, har man kraftig vilja dertill, torde ännu nödiga medel kunna bestridas af
inflytande inkomster, så att man dels ej behöfver öka landets skulder, dels ej behöfver
beröfva Banken sin vinst; detta sednare anser jag under nuvarande förhållande i
landet vara en större olycka än att i högsta nödfall taga ett tillfälligt lån. Det är
förunderligt att man allt här och der ser en tillökning på Hufvudtitlarne, men sällan
verkliga nedsättningar. Embetsmäns löneförökningar deremot saknas icke, lika litet
som förslag på pensioner. Jag föreslår följande nedsättningar:
På 2:dra Ilufvudtiteln:
All löneförhöjning afslås; der det behöfves jernkas lönen från de högre till de
lägre tjenstemännen, hvarförutan anslagen med beräkning af 25 procents nedsättning
på de lönebelopp, som öfverstiga 2,000 R:dr för hvarje tjenst; anslagen kunna ned¬
sättas minst följande:
Justitie-stats-expeditionen, dito Revision, Högsta Domstolen och
de 3 Hofrätterna .................................................................................. R:dr 175,000.
Fångvårds-styrelsen ..................................................................................... „ 100,000.
Krigshofrätten indrages .............................................................................. „ 12,555.
Bötesandelar till menigheter ytterligare nedsättes från 160,000
R:dr till blott 60,000 ........................................................................ „ 100,000.
Öfriga förslagsanslag på Hufvud ti teln, uppgående till 79,934 R:dr 52
öre Runt, torde utan våda kunna nedsätta med |:del eller med „ 26,000.
På 3:dje Hufvudtitelns utgifter pröfvas noga i sammanhang med ökade utgifter,
som föreslås derifrån utgå, förut bestridda från handels- och sjöfartsfonden, torde
ännu flera och många indragningar kunna ske utan skada för riket.
På 4:de Ilufvudtiteln.
Till Landtförsvars-departementet, det mest frätande slöseri med utgifter till det
underlydande verk, såsom Arméförvaltningen, Generalitets-staten med flera, torde lätte¬
ligen tillåta nedsättas med minst ........................................................................ R:dr 100,000.
Anslagen till indelta arméen torde med allt skäl kunna minskas
med hälften, enär det aldrig är eller kan vara behöfligt för
en öfvad krigare att hvarje år undergå exercis; hvarföre
nedsättes för år 1870 ....................................................................... „ 680,000.
Samt hela anslaget 100,000 R:dr för löneförbättringar vid indelta
arméen; sfi länge detta anslag qvarstå!’, blir aldrig rättvist
reglerad lönen för arméens befäl; indrages ................................ „ 100,000.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 183.
11
Anslaget för Lifgardet till häst indrages helt och hållet med .... Påle 115,556.
Likasom Andra Lifgardets anslag indrages.......................................... „ 749 537
Kostnaden för Artilleriet borde kunna minskas med mycket, men
föresläs ......................................................................... „ 100,000.
Bevärings-manskapets öfningar för år 1870 böra inställas helt
och hållet, i fattigdom har det förut låtit sig göra, då spa¬
rades dels 500,000 R:dr för öfningarne, dels beklädnadsansla-
get 189,000 R:dr, tillsammans ........................................... 689,000.
Med föi våning finner man ett reservationsanslag för Arméförvaltningen under
mbiiken Materielen på 1,277,447 R:dr, oaktadt anslagen i andra stater upptages.
Hvad som 1111 sist kunnat utgå och då den materiel, som nu hufvudsakligen anskaffas,
äi gtväi och koppaipationer, hvartill pa extra stat anvisas medel, torde eu noggrann
redogörelse affordra? på hvart detta stora anslag tager vägen, och i alla afseenden
måste det för ett år kunna betydligt nedsättas, med minst 500,000 R:dr.
Med icke mindre underligheter finner man upptaget ett förslagsanslag och ett re¬
servations- dito för inqvartering i hufvudstaden, oaktadt sådant ej lärer förekommit
sedan 1865; och anslaget nu indrages ........................................... jpdr 39450
Anslaget till inqvarteringskostnader i landsorten nedsättes med ... „ 20,000.
Anslaget till rese- och traktaments-kostnad nedsättes med ........... „ 29,000.
Likasom förslagsanslagets extra utgifter med................................ 37,500.
På 5:te Hufvudtiteln
kan besparas anslaget till sjö-exercisen, som i nödfall torde kunna med någon
del af manskapet ett år anstå, hälften till exempel, då blir ................ R:dr 240,000.
På anslagen till durchmarsch-kostnaderna, skrifmaterielen och ex¬
penser samt extra utgifter bör kunna nedsättas med............ „ 32,000.
För öfrigt torde noga pröfvas om flera af de gamla eller nya anslagen tåla
nedsättning eller afslag.
I fide Hufvudtitelns anslag bör göras nedsättningar der sådant låter sig göra,
och särskilt aflöningsstaterna; i synnerhet Statens jernvägar, som dock böra bli be¬
handlade särskild!, men dessutom torde kunna nedsättas på följande anslag, ”för häst¬
afvel^ förbättrande”, detta anslag fyller alldeles icke sin bestämmelse och bör min¬
nas med............................................................................................ R.dr 18)ooo.
På skrifmaterialer, expenser, resor och traktaments- samt extra ut¬
gifter nedsättes minst ..................,..................................... n 30,000.
För Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen samt expenser för allmänna
arbeten minskas ........................4,,..,......,............................ v 20,000.
12 Motioner i Andra Kammaren, N:o 183.
På 7:de Hufvudtiteln.
De många förslags- och reservationsanslagen, såsom till reseutgifter, skrifmate¬
rialier, expenser in. in., uppgå till betydliga summor, och torde skäl finnas för en
grundlig nedsättning på dessa anslag, minst .................................... R:dr 100,000.
Att anslaget till städerna för minskad tolag är en tvifvelaktig
rättighet; såsom varande förslagsanslag, torde det kunna nedsättas med „ 140,000.
Staterna för Post- och Tullverket blifva särskildt framställda, och behöfva en
grundlig reduktion till så väl löner som personalens antal.
På 8:de Hufvudtiteln,
hvars utgifter, efter hvad som kommit i dagen vid sista riksdagen, användas
i betydlig mån till mindre besökta läroverk, hvaruti finnas nästan inga lärjungar, och
bör förslagsanslaget dertill kunna minskas med Rall- 350,000, om, som sig bör, läro¬
verken ordnas och de tvänne nedersta klasserna indragas.
Öfriga reservations- och förslagsanslag på denna Hufvudtitel min¬
skas med .......................................................................... R;(R 30,000.
På 9:de Hufvudtiteln
bör med största urskiljning anslag och pensioner beviljas, som man erfar den
utvecklar sig till en verklig kräfta för landet, att förändringar häruti äro nödvändiga
och mer än i ett afseende påträngande, och skulle blifva i högsta grad välgörande,
om embetsmännen sjelfva, genom besparingar på sina löner, bildade pensionskassor.
Embetsmännen kunde då vara stolta öfver att efter erhållet afsked ej behöfva lefva
på sina medborgares möda och arbete, så mycket mera förkastligt, som många nu er¬
hålla pensioner, utan att deraf vara i ringaste behof.
Då det nu står på dagordningen att omreglera de flesta tjenstemäns stater och
löner, torde böra beredas möjlighet för en öfvergång till ett bättre i denna fråga.
En framtidstanke kan vara, att alla samhällets individer borde genom besparingar i
unga dagar bilda pensioner för ålderdomens behof, om blott sådant vore verkställbart,
men för embetsmännen är det lätt utförbart; hvarföre jag vördsamligen föreslår, att
Riksdagen beslutar.
l:o att alla ernbets- och tjensteman, som befordras efter 1870 års in¬
gång, ej må berättigas till pensioner af Statens medel;
2:o att underdånig skrifvelse aflåtes till Kong!. Maj:t med begäran
om utarbetande af förslag till pensions-inrättningar, ettdera för
alla rikets tjensteman uti en inrättning, eller ock för skipa
korpser och embetsverk hvar för sig;
Motioner i Andra Kammaren, N:o 184.
13
3:o att den grundsats och bestämmelse må uttalas, att pensioner ej i
något fall må öfverstiga halfva den lön tjenstemannen åtnjutit, ty
såsom det nu är, värderas icke arbetet för något, då ofta pen¬
sionärer få lika hög aflöning för sysslolöshet som embetsmannen
för tjenstens skötande.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles.
Stockholm den 27 Januari 1869.
Uti föregående motion instämmer:
Jöns Pehr sson
från Kronobergs län.
Ola Månsson
från Blekinge.
N:o 184.
Af Herr A. Medin: Angående beskattning å tillverkning af maltdrycker.
Sistlidne riksdag väckte jag motion om beskattning af maltdrycker, under N:o
325, som remitterades till Bevillnings-Utskottet, och får nu åter densamma förnya;
denna motions behandling återfinnes uti Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9, hvari
inhemtas att Utskottet ej ville bestrida billigheten af en sådan beskattning, synnerligast
som den i åtskilliga andra stater redan länge varit rådande — men som skäl för sitt
afslag yttrat, att Utskottet ej vore i tillfälle bedöma i hvad mån ett sådant behof
förefanns. Jag tror för min del, att man nu ej saknar utvägar att använda hvad
som tilläfventyrs kan erhållas, synnerligen som man ej har att hoppas det bränvins-
skatten uppgår till det föreslagna beloppet, samt utgifterna med hvarje år ökas, men
inkomsterna deremot minskas; om varans omåttliga bruk och dess skadlighet har jag
visat i förut åberopade motion N:o 325 år 1868. Jag vågar alltså föreslå,
att alla bryggerier, som drifvas för afsalu af drycker, tillverkade
af malt, såsom porter, Öl och dricka, måtte ställas under samma