Motioner i Andra Kammaren, N:o 160.
23
N:o 160.
Af Herr L, J. Hierta: Angående förändrade bestämmelser i fråga om
den kommunala rösträtten.
Redan vid de nu gällande kommunalförfattningarnes tillkomst förutsåg
mången, att den deruti stadgade röstberäkningsgrund för val till ombud, hvarigenom
förmögenheten erhållit en öfvervigt, som hos de mindre bemedlade, men likväl till
det allmänna skattande medborgare alstrar missmod och likgiltighet för deltagandet
i kommunens angelägenheter, skulle blifva föremål för obelåtenhet och anmärk¬
ningar. Detta förutseende har sedan under författningarnes tillämpning besannats,
och det är väl bekant, att missnöjet med ifrågavarande röstberäkningsgrund för
hvarje år tillväxt.
Vid båda de föregående riksdagarne efter det nya representationssättets in¬
förande hafva också motioner i båda Kamrarne blifvit väckta om förändringar af
olika slag uti ifrågavarande författningar, och vid sednaste riksdag var denna fråga
föremål för en utförlig behandling af Lag-Utskottet. Inför denna Kammare, som
ännu lärer hafva behandlingen af förevarande ämne i minnet, torde följaktligen
icke erfordras, att vidlyftigare redogöra för skälen till de för hvarje dag allmännare
och mera högljudt yttrade önskningarne om en mera rättvis och billig röstberäk¬
ningsgrund. Det torde vara nog att anföra det hufvudsakliga, att den mindre be¬
medlades bidrag till det allmänna utgör eu fullt ut lika stor andel af dess inkomst,
som den rikares mångdubbelt större skattebelopp är af dennes, och att ifrån denna
utgångspunkt en lika rösträtt för alla, som betala skatt efter andra artikeln i
bevillningsförordningen, kan anses fullt rättfärdigad.
Då emellertid, att döma af de meningar, som under öfverläggningarne
härom i Riksdagens båda Kamrar under sistförflutna riksdag gåfvo sig tillkänna,
dels någon utsigt icke är förhanden att vinna bifall till en så genomgripande för¬
ändring, dels också det öfverklagade missförhållandet kan blifva i betydlig mån
afhjelpt förmedelst en annan utväg, hvarigenom rättvisan kan mera tillgodoses och
ett mera allmänt deltagande för och i kommunens angelägenheter kan vinnas utan
att väcka oro hos dem, som gerna se vådor i hvarje närmande till personlighets¬
principens tillämpning i allmänna angelägenheter, så föreslår jag vördsamt en för¬
ändring i röstberäkningsgrunden för val till stadsfullmägtige för hufvudstadcn till
Rikhet med den, hvarom en redan stadgad erfarenhet finnes att hemta ifrån vårt
2i
Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.
grannrike Danmark, och hvilken består deruti, att de skattskyldige indelas i två
valafdelningar efter skattebidragets högre eller lägre belopp, men med lika rösträtt
för alla inom hvardera afdelningen.
Jag föreslår således:
l:o att i hufvud staden Stockholm alla de, som skatta efter andra artikeln
i bevillningsförordningen för en inkomst af 2,000 Riksdaler Riksmynt
och deröfver, må utgöra den ena, och alla, som efter samma artikel skatta
för en mindre inkomst, den andra afdelningen af de röstande; att hvardera
afdelningen, med lika rösträtt för alla inom densamma röstande, må utse
halfva antalet af de stadsfullmägtige.
2:o Då denna motion lärer komma att behandlas af Lag-Utskottet, anhåller
jag att Utskottet täcktes föreslå eu förändring i likartad riktning i röst¬
beräkningsgrunden vid val äfven inom de öfriga städerna i riket och pa
landet; äfvensom
3:o till Utskottets omdöme öfverlemnas huruvida, för den händelse att
sjelfva hufvudsaken tillstyrkes, det icke må anses Renligt, att val inom
hvardera afdelningen af de röstande må vexelvis hållas hvartannat år
för tillsättande af den afgående delen af de Fullmägtige, hvarigenom
förenkling vid omröstningen skulle vinnas.
L. J. Hierta.
N:o 161.
Af Herr k. W. Wigardt: Angående upphörande af den enskilda hanker
tillkommande sedelutgifningsrätt.
Med åberopande af de motiver jag uti en vid sistlidne riksdag väckt mo¬
tion, N:o 323, till ett deri framstäldt förslag andragit, och som dessa motiver,
ehuru oj då påaktade, ännu qvarstå i sin fulla sanning och giltighet, får jag bär, en¬
dast med hänvisning till desamma, ånyo vördsamt hemställa,
att Riksdagen måtte besluta hos Kougl. Maj: t göra underdånig hemställan,
att den sedelutgifningsrätt, som hittills varit beviljad de inom landet be¬
fintliga enskilda bankerna, må upphöra allt efter som tiden för dem be¬
viljad oktroj tilländalöper, hvarefter sedelutgifningsrätten må Rikets
Bank uteslutande tillkomma.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles vördsamt.
Stockholm den 26 Januari 1869.
R. W. Wigardt.
M:o 162.