Motioner i Andra Kammaren, N:o 115.
sex månader till högst två år efter omständigheterna, under hvil¬
ken tid han till allmänt arbete hållas bör.
Det öfriga af paragrafen oförändrad.
dels hos Kongl. Maj:t i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes på ministeriel väg hos Danska Regeringen utverka
ändring i Danmarks för utförsel af bränvin och sprit gällande
lagar, i hufvudsaklig syftning som här nedan sägs:
l:o) att, vid utförsel af bränvin och sprit från Danska hamnar,
den nu gällande drawback icke må beviljas för mindre qvantitet
än 100 Danska potter;
2:o) att sådan drawback icke utbetalas, innan vederbörligt bevis
företes, att nämnda sprit eller bränvin blifvit i utländsk hamn in-
förtullad.
Om remiss till Lag-Utskottet anhålles vördsamt.
Stockholm den 27 Januari 1869.
P. Olsson
från Helsingborg.
N:o 115.
Af Herr P. Olsson: Om utvidgande af Engelholms tvåMassigapeda¬
gogi till trelilassigt elementarläroverk.
Emedan lärjungeantalet vid Engelholms pedagogi, hvilket höstterminen
'1866, då läroverket blef utvidgadt till tvåklassigt, utgjorde tretiosju, termin
efter termin så tilltagit, att detsamma (enligt bilagan Lätt. A) under sistlidne
hösttermin utgjorde sextiotre, och läroverket således, hvad lärjungarnes antal
angår, öfverträffar ej blott hvarje tvåklassigt elementarläroverk i riket utan
till och med flertalet afl de treklassiga elementarläroverken;
19
Motioner i Andra Kammaren, N:o 115.
emedan vidare det är omöjligt för endast tvänne lärare att vederbörligen
undervisa ett så stort antal disciplar, fördelade i fem å sex olika lexlag;
emedan slutligen Engelholms samhälle, som, under de fyra sistförflutna
terminerna, af sina små tillgångar aflönat en extra lärare vid sitt elementar¬
läroverk, ej är i tillfälle att framdeles bestrida en dylik lärares aflöning, all¬
denstund staden för uppförande af nytt, för ett treklassigt elementarläroverk
fullt tillräckligt skolhus kommer att inom kort underkasta sig en utgift af
öfver 19,000 R:dr (se bil. Litt. B.); är det ett oafvisligt behof för Engelholms
skola, att densamma, såvida den skall kunna motsvara staden och den folk¬
rika deromkring liggande landsbygdens behof af tillfälle till deras ungdoms
uppfostran, förses med ytterligare en lärare på stat och således upphöjes till
treklassigt elementarläroverk. Det torde vara med rättvisa och billighet
öfverensstämmande, att Engelholms elementarläroverk komme i åtnjutande af
samma fördelar, som blifvit tilldelade andra skolor, hvilka både varit mindre
talrikt besökta, och för hvilkas bringande i ändamålsenligt skick ej så stora
omkostnader blifvit beslutade.
Till följd af hvad jag sålunda haft äran anföra, får jag hos Riksdagen
föreslå, att Riksdagen för sin del måtte besluta:
det Engelholms tvåklassiga pedagogi må upphöjas till treklassigt
elementarläroverk och att sålunda ytterligare en lärare vid detta
läroverk må på ordinarie stat uppföras.
Om remiss till Stats-TJtskottet anhålles.
Stockholm den 27 Januari 1869.
P. Olsson
från Helsingborg.
Bil. Litt. A.
Att lärjungarnes antal vid härvarande tvåklassiga pedagogi under sist¬
förflutna hösttermin utgjorde sextiotre (63), varder härmed intygadt. Engel-
holm den 2 Januari 1869.
C. L. Bergström.
Kector schola.
(Sigill).
20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 116.
Bil. Litt. B.
Att Engelholms stadsfullmägtige i behörig ordning beslutat att uppföra
en nybyggnad härstädes för ett treklassigt elementarläroverk, samt att kost-
nadsförslaget uppgår till öfver nitton tusen R:dr R:mt betygar. Engelholm
den 7 Januari 1869.
H. J. Krumlinde.
Stadsfullmägtiges v. ordförande och
ordförande i drätselkammaren.
N:o 116.
Af Herr Anders Andersson från Göteborgs län: Om underdånig
skrifvelse till Kongl. Maf.t, angående förbud för fem år af
all elgjagt inom mellersta och södra Sverige.
Genom Kongl. Maj:ts förnyade nådiga Jagtstadga af den 21 Oktober
1864 blef, som erfarenheten redan visat, ett stort steg taget för skyddandet
af det nyttiga villebrådet. Utan att i någon mån vilja rubba den rätta och
goda riktning som genom berörda Jagtstadga anslogs, anser jag dock, på
skäl som nedan skall anföras, att en fortgång i och närmare tillämpning af
densammas syftning, der sådan synes af behofvet påkallad, är nödvändig och
i Jagtstadgan förutsatt, om man vill vinna det ändamål jagtens fridlysning
åsyftar. En skärpning således åt förbudet att under vissa förhållanden idka
jagt kan icke vara annat än gagneligt, och en sådan skärpning för jagt efter
elg anser jag åtminstone för mellersta och södra delen af vårt land vara
behöflig, såvida man verkligen vill, att detta villebråd skall förökas i stället
för att helt och hållet utrotas. Jag kan nemligen anföra exempel från min
hemort, mellersta Bohuslän, der man, blott under den tiden jagten var tillåten
sistlidet år, dödade sju stycken yngre och äldre elgar. Om ett sådant utrotande