Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
1
JV:o 4.
Ank. till Eiksd. Kansli d. 4 Mars 1869, kl. 6 e. in.
Konstitutions-Utskottets Memorial, angående fullbordad granskning
af de i Stats-Rådet förda protokoll.
1 ill Ivonstitutions-Utskottet hafva, uppå derom hos vederbörande gjord
framställning, blifvit öfverlemnade de sedan sistlidne riksdags början och
intill början af den innevarande i Stats-Rådet förda protokoll, nemligen öfver
Justitie- och Justitie-departements-ärenden från och med den 16 Ja¬
nuari 1868 till och med den 12 Januari 1869;
Utrikes-departements-ärenden från och med den 31 Januari 1868 till
och med den 5 Januari 1869;
Landtförsvars-departements-ärenden från och med den 16 Januari
1868 till och med den 12 Januari 1869;
Sjöförsvars-departements-ärenden från och med den 16 Januari 1868
till och med den 12 Januari 1869;
Civil-departements-ärenden från och med den 16 Januari 1868 till
och med den 12 Januari 1869;
Finans-departements-ärenden från och med den 16 Januari 1868 till
och med den 12 Januari 1869; samt
Ecklesiastik-departements-ärenden från och med den 27 Januari 1868
till och med den 12 Januari 1869.
Under den granskning af dessa protokoll, som, i öfverensstämmelse
med grundlagarnes föreskrift, blifvit företagen och numera fullbordad, har
Rih. till Biksd. Prot. 1869. 3 Sami. 3 Raft. l
2
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
Utskottet hvarken funnit skäl att emot någon Stats-Rådets ledamot tillämpa
106 § Regeringsformen, eller ansett anledning förekomma att framställa
någon anmärkning på grund af stadgandet i 107 § af samma grundlag;
hvilket Utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.
Stockholm den 4 Mars 1869.
På Utskottets vägnar:
1'Is. Hfunck af Bosenschöld.
Ordförande.
Reservation:
af Herr Siljeström: ”Ehuru Utskottet må hafva haft giltigt skäl att
icke göra någon tillämpning af 106 eller 107 § Regeringsformen, hade
detsamma likväl, enligt mitt förmenande, bort i annan form upptaga
och behandla åtskilliga af de frågor, som, på grund af hvad i Statsråds¬
protokollen förekommit, utgjort föremål för diskussion inom Utskottet.
Genom den erfarenhet jag så väl vid denna som nästföregående riksdag
vunnit rörande Konstitutions-Utskottets verksamhet i förevarande afseende,
har nemligen den öfvertygelsen hos mig stadgats, att ifrågavarande grund-
lagsparagrafer, på det sätt de hittills tolkats och tillämpats, icke längre
äro tidsenliga; att desamma under ett annat skede af vår konstitutionela
utveckling må hafva inneburit någon trygghet mot maktmissbruk, men att
de för närvarande äro helt och hållet betydelselösa och i alla afseenden
otjenliga; att de just till följd af sin icke-tidsenlighet helt säkert aldrig
skola komma att tillämpas och sålunda äro utan allt värde för befordrande
af det afsedda ändamålet; samt att följaktligen äfven Konstitutions-Utskot¬
tets granskning af Statsråds-protokollen måste blifva ett fullkomligt än-
damålslöst arbete, så länge man vidhåller den uppfattning af de nämnda
grundlagsparagraferna och Konstitutions-Utskottets derpå grundade befo¬
genhet, som hittills gjort sig gällande. Jag anser likväl för min del grund¬
lagen icke lägga hinder i vägen för en annan och mera tidsenlig uppfattning,
enligt hvilken Konstitutions-Utskottet, i stället för att uppträda såsom åkla¬
gare, skulle, med ledning af hvad Statsråds-protokollen innehållit rörande
3
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 5.
behandlingen af mera betydande regeringsärenden, inför Riksdagen framlägga
de styrelsegrun dsafser, som af Regeringen blifvit följda, och Utskottets utlå¬
tande sålunda förvandlas från en anklagelseakt till att principbetänkande, hvilket
kunde lemna Representationen och Regeringens vid diskussionen i Kam-
rarne närvarande ledamöter tillfälle till ett ömsesidigt utbyte af tankar
och åsigter angående de vigtigaste politiska frågor — något som borde
kraftigt bidraga, ej blott att göra den förhandenvarande ställningen mellan
båda Statsmagterna klar och bestämd, utan äfven att i allmänhet utveckla
och befästa de konstitutionela begreppen. Då jag för min del trott att
här i korthet angifna grunder bort redan vid detta tillfälle tillämpas
vid uppsättandet af Utskottets Betänkande, men Utskottets majoritet i
detta fall vant af annan åsigt, har för mig icke återstått annat än att
häremot och mot den, efter mitt förmenande, alltför ensidiga uppfattning
af Konstitutions-Utskottets befogenhet och åligganden, som häruti uttalar
sig, anmäla min vördsamma reservation.»
5.
Ank. till Riksd. Kansli d. 4 Mars 1869, kl. 6 e. m
Konstitutions-Utskottets Memorial, med förslag till ändring i Rege¬
ringsformens 12 §.
Nästlidne Riksdags Konstitutions-Utskott tillstyrkte, i anledning af
en inom ^ Första Kammaren väckt motion, en förändring i 72 § Regerings¬
formen, åsyftande dels att stadgandet om Riksdagens rätt att genom Riks¬
banken utgifva sedlar, som för mynt i riket må erkännas, skulle ur grund-