Stats- Utskottets Utlåtande N:o 98.
3
N:o 98.
Ank. till Riksd. Kansli d. 4 Maj 1868, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om reglering af em¬
bete- och tjenstemäns aflöning m. m.
(hata U. A.)
Uti särskilda, inom Riksdagens Andra Kammare väckta och till Stats-
Utakottets behandling remitterade motioner är förealaget:
o M O
af Herr P. Ostman (motion N:o 130), “att löner och arfvoden till em-
bets- och tjensteman, som sanamanlagdt uppgå till 6,000 R:dr och derutöfver,
vid första tjensteombyte nedsättas till 20 procent under nu gällande stat; att
de, som nu åtnjuta 4,000 Ridt- eller derutöfver, vid första tjensteombyte ned¬
sättas med 15 procent och de, som nu hafva 2,000 R:dr eller derutöfver, ned¬
sättas vid första tjensteombyte till 10 procent under nu gällande stat; samt att
Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om en undersökning,
huruvida icke en del tjensteman kunna undvaras, och till nästa Riksdag aflåta
nådig Proposition i detta ämne."
af Herr J. F. Kjellson (motion N:o 290), “att Riksdagen måtte besluta
en allmän reglering af samtlige embets- och tjenstemäns aflöning samt dervid
förordna, att alla sportler och lösen böra genom stämpladt papper gäldas och
till Statsverket redovisas för att till aflöningarne användas.“
och af Herr Ola Lasson (i motion N:o 31), “att alla handlingar, som
från Konungens Befallningshafvande utgå, höra beläggas med karta i stället
för expeditionslösen till lika högt belopp som nu sker med nämnda handlingar,
och att landssekreterare må åtnjuta sin lön på stat, i de större länen 8,000
R:dr och i de mindre 5,000 R:dr, allt efter som deras göromål äro mödosamma
och ansträngande."
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 98.
Då aflöningarne för rikets embets- och tjensteman i allmänhet blifvit un¬
der de sista 10 åren reglerad, torde giltig anledning icke förefinnas att nu i
lönebeloppen ifrågasätta en sådan allmän nedsättning, som den förstnämnde mo¬
tionären föreslagit. Frågan åter om minskning i tjenstemännens antal lärer er¬
hålla sin behöriga utredning och behandling i sammanhang med det af Riks¬
dagen till särskildt Utskott hänvisade förslaget om embetsverkens förändrade
organisation ; och Utskottet får vid sådant förhållande hemställa,
a) att [Herr P. Ostmans ofvanberörda framställningar icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Vidkommande förslaget om afskaffande af sportelaflöning bör, till kom¬
pletterande af den i Herr Ola Lassons motion lemnade uppgift å taxerings-
beloppen af landssekreterarnes inom 13 af rikets län inkomster för år 1864,
utgörande i medeltal 12,900 R:dr, Utskottet meddela att, enligt nyssnämnde
beräkningsgrund, medeltalet af samtlige landssekreterarnes löner för berörda år
utgjort 10,700 R:dr.
Under den 10 November 1865 afgåfvo Kammar-kollegium och Stats¬
kontoret underdånigt förslag till definitiv lönereglering för landsstatens tjensteman,
innefattande jemväl framställning om sådan förändring i nu gällande grunder
för landsstatstjenstemännens aflöning, att alla de till en del af dem, såsom
landskamererare, landträntmästare, kronofogdar och häradsskrifvare nu utgå¬
ende provisioner af stämpelpappers-, bränvinstillverknings-, minuthandels- och
utskänknings-, möteskostnads-, salpeter-, båtsmansrote- och hästvakans-, tidnings-
stämplings- och testamentsbevillnings-medel samt arfvoden utaf fångvårdsmedel
och af allmänna bevillningen, äfvensom remisslage vid leverering af stats- och
andra allmänna medel, skulle upphöra och i stället derför fastställas, för lands¬
kamererare och landträntmästare till siffran bestämda arfvoden, efter föreslagen
klassifikation, i tre klasser, samt för kronofogdar och häradsskrifvare löneförhöj¬
ningar till belopp, motsvarande dem, hvartill extra inkomsterna i nu gällande
lönestat äro beräknade, i förening med särskildt anslag till skrifvarebiträde.
Efter pröfning af detta förslag anbefallde Kongl. Maj:t genom Cirkulär af den
2 Februari 1866, dels att Dess Befallningshafvande i länen skulle öfver Kam¬
mar- kollegii och Statskontorets förslag med underdåniga yttranden till Kongl.
Maj:t inkomma, dels ock att — enär i sammanhang med regleringen af öfrige
landsstatstjenstemännens löneförmåner äfven borde komma i öfvervägande, huru¬
vida icke åtgärd lämpligen kunde vidtagas, för att med afseende å de inom
olika län för landssekreterarne förekommande, till beloppen betydligt olika
extra inkomster af expeditionslösen in. m., bestämma en fördelning, mera
än den nuvarande derefter lämpad, af lönebidragen till landssekreterarne
från Statsverket, — Länsstyrelserna, med ledning af vederbörandes uppgifter,
skulle tillika inkomma med utredning, för de sednaste fem åren, af å ena sidan
beloppet
5
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 98.
beloppet utaf de landssekreterarne för hvarje år tillfallna extra inkomster, och,
å. den andra, beloppet af de utgifter, som för göromålens gång tilläfventyrs blif¬
va af desse tjensteman bestridda, utöfver den aflöning på stat, som vore under¬
lydande tjensteman vid landskanslien tillagd; hvarjemte Kongl. Maj:t förordnade,
att de landssekreterare, som derefter blefve i nåder utnämnde, skulle vara plig¬
tig0 att underkasta sig den reglering af löneförmånerna vid tjensten, som fram¬
deles kunde blifva fastställd.
Då således frågan om indragning af de under namn af provision, upp¬
bördsprocent och remisslage landsstatens tjensteman tillgodokommande sportler
redan är föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, samt de af Riksdagen, vid
behandling af förslag till aflöningsstater för Post- och Tullverken, fattade beslut
åsyfta borttagande af dylika sportler inom dessa verk, synes i sammanhang dermed
jemväl böra komma under ompröfning, om icke alla sportler af berörda natur
lämpligen skulle kunna med bestämda aflöningsbelopp ersättas.
Beträffande åter de sportler, som eu del civile embets- och tjensteman i
öfrigt åtnjuta, eller inkomst af expeditionslösen, hvilken numera hufvudsakligen
ifrågakommer för landssekreterare, underdomare och Hofrätternas tjensteman, har
såsom skäl för bibehållande af detta aflöningssätt i allmänhet anförts, att dy¬
medelst aflöningen skulle bättre än genom fasta löner kunna lämpas efter tjenste-
göromålens vexlande omfång. Om än detta skäl kan i viss mån ega tillämp¬
lighet. i fråga om öfrige embets- och tjensteman, som äro till expeditionslösen
berättigade, synes det åtminstone i afseende på landssekreterarne icke kunna
tilläggas synnerligt afseende. De, i jemförelse med lönerna för Statens tjenare
i öfrigt, öfverdrifvet höga belopp, hvartill desse tjenstemäns löner stundom uppgå,
härflyta hufvudsakligen från göromål och förrättningar, hvilka i allmänhet äro af
ganska enkel beskaffenhet. De höga beloppen utgöras nemligen till större delen
af expeditionslösen i skuldfordringsmål samt försäljningsprovision för utmätta
fastigheter. Utom det synnerligen olämpliga deruti, att desse tjenstemäns in¬
komster,! vida högre grad än som kan vara jemförlig! med det ökade arbetet,
tillväxa i samma mån som den ekonomiska ställningen i allmänhet är betryckt,
åstadkommer jemväl detta aflöningssätt en så väsendtlig ojemnhet i aflöningen ej
endast de särskilda länen emellan, utan äfven för olika år inom samma län, att
det jemväl i detta hänseende krafvel- ändring. Exempelvis torde endast behöfva
namnas, att år 1864 skuldfordringsmålens antal uppgick i Södermanlands län
till 1,642, men i Elfsborgs län till 14,955, samt att år 1836 förekommo i sist¬
nämnda län endast 3,881, år 1846: 5,561 och år 1856: 3,199 dylika mål.
På sätt ofvan blifvit omförmäldt, är hos Kongl. Maj:t fråga väckt om re¬
glering af landssekreterarnes löner, och då särskilde komiterade för närvarande
äro sysselsatte med utarbetande af förslag till förändrad organisation af under-
domstolarne på landet samt jemväl utsökningslagarne inom kort torde komma att
Bih. till Iiiksd. Prof. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 49 Hatt. 2
6
Stats- Utskottets Utlåtande lSi:o 98.
omarbetas, synes tidpunkten vara inne för en omfattande utredning af frågan om
lämpligheten af expeditionslösens bibehållande såsom aflöningsförmån.
Utskottet får således hemställa,
b) att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånig skrifvelse
anhålla, det måtte Kongl. Maj:t i nåder låta under söka och
utreda, om och på hvad sätt det nu med vissa tjen stebefatt-
ningar förenade aflöningssättet medelst expeditionslösen eller
andra sportler skulle, till båtnad för det allmän na, kunna
helt och hållet eller till någon del afskaffas.
Stockholm den 4 Maj 1868.
På Utskottets vägnar:
Arv. Frsson Posse.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS 1SAAC J1ARCUS, 1868.