Motioner i Första Kammaren, N:o 50.
9
l:o att det kreditiv, stort 2,250,000 R:dr, som Riksbanken hit¬
tills lemnat Manufaktur-diskonten, må med innevarande år 1868
upphöra;
2:o att Riksbanken vid innevarande års slut emottager i slut-
liqvid för detta kreditiv de lånehandlingar, som af Manufaktur¬
diskonten innehafvas och Indika ännu ej till betalning förfallit;
3:o att den förlust, som möjligen drabbar Riksbanken genom
öfvertagandet af en del af Manufaktur-diskontens lånehandlingar,
ersättes inom 1869 års utgång af Manufaktur-diskonten;
4:o att med de 2,250,000 R:dr, hvaröfver Riksbanken återbe-
kommer sin förfogande rätt, Riksbanken utvidgar sin kassakreditiv-
rörelse och dervid tillgodoser företrädesvis dem, som haft lånerätt
i Manufaktur-diskonten.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 27 Januari 1868.
A. O. Wallenberg.
lV:o 50.
Af Herr Wallenberg, om ändringar i Bevillningsstadgan.
Man har anmärkt att styrelsen öfver bolag, grundade på emot erhållna
aktiebref tillskjutet kapital, utöfva genom rösträtt ett alltför stort inflytande
på kommunernas angelägenheter, i jemförelse med andra kommunens med¬
lemmar, hvilka endast ega att utöfva rösträtt för den bevillning, som er¬
lägges för af dem personligen verkstäldt arbete eller egande kapital. Då
fråga endast är om beslutande rätt i afseende på kommunalskatters åta¬
gande och de för kommunens räkning inflytande medels användande, så
torde rösträtten böra vara beroende af bevillningssumman, såvida man fort¬
farande vill erkänna sjelfbeskattningsrätten såsom grundsats. Hvar och en,
som skattar till kommunen, kan derföre utan fara för kommunalfriheten
1;* Bih. till Riksd. Prat. It)6'8. 1 Sami. 2 Åfd. 1 Band. 4 Höft, 2
10
Motioner i Forsta Kammaren, N:o 50.
fortfarande tillerkännas den rösträtt lian utöfvar. Men såsom eu afvikelse
från denna princip finnes uti kommunallagarne den åt bolagsstyrelser till¬
erkända rätt, att deltaga i omröstningen, icke allenast för sitt arbete och
sitt kapital, utan jemväl för många andra bolagsmäns kapital och arbete,
ehuru dessa bolagsmän icke personligen tillhöra samma kommun och således
icke kunna antagas för dess angelägenheter hysa något litligare intresse.
Detta är ett missförhållande, som kan utjemnas, utan att våldsamma och
orättvisa åtgärder behöfva vidtagas,( hvaribland jag räknar, att genom magt-
språk afhända bolag den rätt, man bibehåller för personer. Om man utgår
från personlighetsprincipen och tillerkänner hvarje person rösträtt i för¬
hållande till erlagd skatt, så kunna genast flera orimligheter bortfalla. En
kommun bör ega billiga anspråk på att af sina samtliga medlemmar er¬
hålla bidrag till sina behofvers fyllande i förhållande till dessa medlemmars
kapital och arbete. Såsom sakerna nu äro ordnade, eger detta icke ruin,
tv mången inom kommunen boende kan, genom inköp af aktier uti bolag,
hvilkas styrelser hafva säte å annan ort, väl erhålla af kastning af sitt eggande
kapital, men måste derjemte bidraga till en främmande kommuns utgifter,
hvarigenom hans krafter splittras och hans förmåga att bidraga till sin egen
kommuns utgifter försvagas. Man säger väl att rörelsen skall beskattas
der den bedrifves, men äfven detta håller icke streck i afseende pa en
mängd större bolag. Ingalunda kan man säga att en stolle banks verk¬
samhet bedrifves inom en och samma kommun, ännu mindre att ett ång-
fartygsbolags verksamhet är inskränkt till den ort, der styrelsen har sitt
säte.° Speciel t kan jag såsom exempel uppgifva ett ångbåtsbolag, hvars
delegare äro spridda uti flera af de kuststäder, emellan hvilka bolagets båta!
underhålla kommunikationen. På samma sätt som sjelfva kapitalets egande
är fördeladt bland medlemmar tillhörande flera kommuner, omfattar bolagets
verksamhetsfält äfvenledes flera kommuner. På hvilken billighetsgrund be¬
talar ett sådant bolag skatt till en enda kommun? Enligt nu gällande före¬
skrifter kunna åtskilliga bolag utvälja den ort, hvarest kommunalskatterna äro
plast och dit förlägga styrelsens säte, hvarigenom medlemmar af andra kom¬
muner, der kommunalskatterna äro högre, i sjelfva verket undvika att deltaga
uti dessa. Detta kan lämpligast förekommas derigenom, att bolagen endast
beskattas för de fastigheter bolagen ega i de kommuner, der fastigheterna
äro belägna, och då efter den grund derstädes för fastighet på land eller
i stad är eller kan blifva antagen. I öfrigt borde egare af aktier för aktie-
afkastning?!! beskattas der han bor. Detta är klart. Att finna en lämplig
form för det sökta målet är måhända svårare.
Vid alla reformer bör man framgå så varligt, att man icke behöfver
vända tillbaka. Som här finnas bolag af många slag, afser mitt förslag
Motioner i Första Kammaren, N:o 50■
11
uttryckligen endast sådana bolag, Indika, antingen solidariskt ansvariga eller
enligt aktiebolagslagen från en sådan ansvarighet befriade, hafva emot till¬
skjutet kapital utfärdat aktiebref till vise per »ov-. Dessa bolag äro många
nog och stora nog, för att den förändring, som afses, skall kunna medföra
en önskvärd förbättring. I afseende på bolag, som icke utfärdat aktiebref,
anser jag ingen förändring böra vidtagas, lika litet som i afseende på bolag,
hvars aktiebref äro utställda till innehafvare!!. Sistnämnda slags bolag böra
undvikas, ty det bör icke anses vara någon skam att vara känd delegare
i något gagnande industriel! bolag. De, som icke vilja erkänna sig ega
något, kunna hålla sig till statsobligationerna, hvilka alla äro ställda på
innehafvaren.
Det önskvärda uti att på ett ställe finna sammanfördt ett ordentligt
registratur öfver alla aktiebolag torde icke kunna förnekas. Genom de åt-
gärder jag i afseende på beskattningens och rösträttens utöfvande har före¬
slagit höra vidtagas, blir det eu lätt sak att erhålla nödiga materialier för
eu fortlöpande statistik öfver alla våra aktiebolag. Framställning härom
torde äfven med aldra första till Kongl. Maj:t höra' inlemmas.
Under sistförflutna riksdag väcktes flera motioner om förändring i af¬
seende å den rösträtt i kommunens angelägenheter, som är bestämd uti
Kongl. Förordningarne den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse på landet,
om kommunalstyrelse i stad, samt om landsting. Flera af dessa motioner
afsågo att, om icke helt och hållet upphäfva den i berörda Kongl. Förord¬
ningar uttryckta grundsatsen, att rösträtten i kommunens angelägenheter
bör stå i förhållande till den röstandes andel i skattebidragen till kommu¬
nens utgifter, likväl i högst betydlig mån begränsa denna rösträtt. J sådant
syfte föreslogos, bland annat, åtskilliga förändringar i afseende på bolags
rösträtt i kommunala angelägenheter. 1 afseende på denna del af frågan
yttrade Lag Utskottet uti sitt under N:o 67 afgifna Utlåtande (sid. 9), att
det visserligen vore orättvist att beröfva bolagen en mot deras deltagande
i kommunens gemensamma utgifter svarande rösträtt eller inskränka den¬
samma mera än för andra röstberättigade, men att det enda lämpliga vore,
att hvarje aktieegare tillädes rösträtt för sin andel i bolagets beskattade
inkomst eller vinst. Härvid mötte dock, enligt Utskottets åsigt, den svå¬
righet, att, till följd af föreskrifterna i bevillningsförordningen, inkomsten
af rörelsen och derför belöpande afgift påföres hvarje särskild! bolag .»u ut¬
fall It och att således icke delegarne hvar för sig debiteras för deras andelar
deri, hvarjemte bevillningen skall påföras bankbolag icke blott der hufvud-
kontor finnes, utan ock der bolagets rörelse vid afdeluings- eller kommissions¬
kontor bedrifves, h vil ket i viss mån äfven gäller för annat bolag, hvars
rörelse drifves på flera ställen, så att det biefve nära nog en omöjlighet att
12
Motioner i Första Kammaren, iV:o 50.
bestämma rösträtten särskilt för hvarje bolagsman eller aktieegare. Då
jag är af den öfvertygelsen, att det missnöje med nu gällande grunder för
rösträttigheten inom kommunen, som på sednare tider gifvit sig tillkänna,
har sin hufvudsakligaste orsak uti föreskrifterna om bolags rättighet, att
genom sina styrelser rösta för hela bolaget, har jag trott det vara af vigt,
att undersöka om icke sådana förändrade stadganden kunde meddelas, att
den kollektiva rösträttighet, hvilken bolagen nu ega att genom sina styrel¬
ser utöfva, blefve fördelad mellan de särskilda bolagsmännen, så att hvarje
delegare i dylika bolag finge för sina egande aktier i bolaget utöfva röst¬
rätten. Det är nemligen såsom det under sistlidna riksdag yttrades af en
ledamot i Lag-Utskottet, hvilken reserverade sig mot Utskottets utlåtande
i detta ämne, just genom hopandet af mångas rösträtt hos en som bolagen
kunna utöfva det öfverklagade inflytandet på besluten inom kommunerna,
hvilket skulle försvinna, om, i stället och i konseqvens med kommunallagens
stadganden i öfrigt, hvarje bolagsman utöfvade sin egen rätt i kommunen
efter erhållen andel i bolagets inkomst.
För att komma till ett sådant mål måste dock, såsom Lag-Utskottet
i ofvanberörda LTtlåtande jemväl antydt, förändringar vidtagas icke blott i
kommunalförfattningarne, utan ock uti nu gällande Bevillningsstadga, i hvad
densamma rörer föreskrifterna om bolags taxering. 9 § i berörda stadga
innehåller nemligen, bland annat, att bevillning för inkomst af kapital eller
arbete skall påföras:
bankbolag der rörelsen drifves, vare sig genom hufvudkontor, afdelnings-
eller kommissionskontor, och
annat bolag der bolagets rörelse hufvudsakligen å en eller flera orter
drifves, eller i fall sådana bestämda orter icke förefinnas, der bo¬
laget har sin styrelse.
Enligt mitt förmenande borde förändring uti dessa stadganden desto
heldre böra ske, som det, ifall aktieegaren icke är boende inom den kommun,
der bolaget beskattas, innefattar en uppenbar orättvisa, att aktieegaren för
sin utdelning skall beskattas icke der han sjelf bor, utan inom den kommun,
der bolagsstyrelsen har sitt säte, hvarigenom denna kommun sålunda får
tillgodonjuta hela kommunalskatten för afkastningen af ett kapital, som eges
af en mängd utom kommunen boende personer, och detta, oaktadt bolagens
rörelse i de flesta fall icke kan sägas inskränka sig endast till den ort, der
rörelsen skenbart bedrifves, utan oftast är beroende af affärsförbindelser på
vidt åtskiljda orter. Då det dessutom i fråga om beskattning af kapital
eller arbete är den person, som eger kapitalet, eller den, hvilken sjelf eller
genom biträde idkar rörelsen, som bör beskattas, följer deraf, att den be¬
skattning, som hittills blifvit kollektivt ålagd bolag, rätteligen bör fördelas
Motioner i Första Kammaren, N:o 50.
13
mellan bolagets samtliga delegare, i mån af hvars och ens delaktighet deri.
Detta torde ock vara verkställbart om uti Bevillningsstadgan infördes en
föreskrift af ungefär det innehåll, som af 1859 års Bevillningskomité i dess
betänkande (sid. 109) föreslogs, eller att bolagsstyrelsen borde till ortens
bevillningsberedning årligen aflemna utdrag af bolagets sednast afslutade
räkenskaper, hvarigenom ådagalägga den under det år dessa räkenskaper
omfatta, för bolagets aktieegare tillkommande vinstutdelning. Dessutom borde
föreskrift lemnas derom, att hvarje dylikt bolags styrelse skulle ega skyl¬
dighet, att i början af året upprätta förteckningar, innefattande uppgift på
hvarje bolagsmans namn och hemvist, samt huru många lotter i bolaget
han vid sednaste års bokslut egde, hvilka förteckningar det skulle åligga bo¬
lagets styrelse, att före den 15 April aflemna till Konungens Befallnings¬
hafvande inom det län, der styrelsen har sitt säte, hvarefter Konungens
Befallningshafvande borde till vederbörande bevillningsberedningar öfver¬
sända dessa förteckningar jemte uppgift på den utdelning, som på hvarje
lott i bolaget sig belöper, på det att bevillningsberedningarne måtte komma
i tillfälle att påföra hvarje aktieegare den bevillning, som på sådan grund
bör ega rum.
Ätt beskatta något annat än vinstutdelningen på aktierna är både obil¬
ligt och skadligt, ty det drifver bolagsstämmorna till att utdela allt hvad
som möjligen kan utdelas, utan allt afseende på bolagens styrka eller kon¬
solidering. Det är ej heller Bevillningsstadgans mening, men jag önskar,
att det må varda tydligare uttryckt, att bolags vinst ej må beskattas förr
än den utdelas.
Med stöd af hvad jag sålunda haft äran anföra, får jag vördsamt före¬
slå följande förändringar i Bevillningsstadgan, dock utber jag mig att, derest
Utskottet finner lämpligare ordalydelser i den syftning min motion afser,
mina redaktionsförslag må förbättras:
Bevillning för inkomst af kapital eller arbete påföres:
Bolag, som är grundadt på tillskjutet kapital, hvaremot an¬
tingen inga lösbref, eller lottbref ställda till innehafvaren äro ut¬
färdade, der bolagets styrelse har sitt säte eller rörelsen hufvud¬
sakligen bedrifves;
Egare af aktie eller lottbref, stäldt till viss person, för hvilket
vinstutdelning erhållits, der han är mantalsskrifven, änskönt bolagets
styrelse och verksamhet icke tillhöra samma kommun.
Såsom grund för denna beskattning skall antagas sednast lem-
nade vinstutdelning å lotterna, såvida ej redan för densamma skatt
blifvit erlagd.
14
Motioner i Första Kammaren, N:o 50.
Bolag, grundadt på tillskjutet kapital, hvaremot aktie eller
lottbref till viss person blifvit utfärdade, påföres icke bevillning
för inkomst af kapital eller arbete der bolagets styrelse har sitt
säte, utan endast för egande fastighet der densamma är belägen.
Deremot skall det åligga styrelsen för hvart och ett bolag,
grundadt på tillskjutet kapital, hvaremot aktie eller lottbref till
viss man blifvit utfärdade, att till Konungens Befallningshafvande
i länet före den 15 April hvarje år insända förteckningar på samt¬
liga egare till aktier i bolaget, med uppgift å deras postadress samt
det antal lotter hvarje delegare i bolaget egde vid den tid bolagets
räkenskaper för sistförflutna året afslutades; uppgiften skall äfven
upptaga beloppet af sednast utlemnade vinstutdelning å lotterna.
Dessa förteckningar böra vara i enlighet med Bevillningsstadgan
bilagdt formulär så upprättade, att alla lottegare, som bo inom
samma län, upptagas på en förteckning; skolande förteckningarne,
sedan de undergått behörig granskning till utrönande huruvida egare
blifvit uppgifne till bolagets samtliga utelöpande lottbref, genom
Konungens Befallningshafvande ofördröjligen öfversändas till Ko¬
nungens Befallningshafvande i andra län, för att vederbörande be-
villningsberedningar tillställas.
Om remiss till Bevillnings-Utskottet anhålles vördsamt.
Stockholm den 27 Januari 1868.
A. O. Wallenberg.
Uppgift på Lottägare i X. X. Bolag, boende i X. X. Län Js
Namn.
|
Embete eller yrke.
|
Postadress.
|
Eger antal
loltbref.
|
Sednaste vinstutdelning
per lotlbivf för år 18_
|
|
|
|
|
R:dr
|
öre.
|
Motioner i Första Kammaren, N;o 50.
16 Motioner i Första Kammaren, N:o 50.
Uppgift på afleninadc förteckning.'»!* å lottegare i X. X. Bolag.
Antal
iot.tbref.