26
Motioner i Första Kammaren, N:o 30.
sökningar ställa ett extra anslag af 160,000 R:dr, och i afseende
på dessa kartearbetens utförande hos Kongl. Maj:t anhålla
att en karta öfver hvarje del af landet i första rummet må
blifva tryckt och till allmänheten utlemnad.
Stockholm den 25 Januari 1868.
L. Nordenfelt.
I¥:0 30.
Af Herr HäZelillS, J. A-, angående låneunderstöd för laga skiften
i Norrland.
Jordbruket, den förnämsta näringsgren, hvarifrån Staten hemtar medlen för
sin utveckling och den större delen af befolkningen sitt uppehälle, bibehåller denna
sin egenskap äfven der det kämpar med ett hårdt luftstrecks alla naturhinder.
Ehuru önskligt det vore att nya förvärfskällor öppnades i vårt lands nordliga delar,
på det icke såsom nu felslagna skördar skola föranleda allmän nöd, kan jordbruk
dock icke der undvaras och dess främjande måste, äfven oberoende af andra nyttiga
åtgärder för dessa trakter, alltid utgöra ett oumbärligt medel lör den starkt växande
befolkningens trygga utkomst och sjelfständiga bergning.
Omtänksamheten för den närvarande och framtida befolkning, som skall fylla
dessa vidsträckta delar af vårt land, är äfven en omtänksamhet för landets allmänna
bästa. Hvad som verksamt, om ock långsamt, bidrager till jordbrukets förkofran
der uppe, förtjenar att med deltagande behjertas af landsmän under mildare himmel,
hvilka redan i nödens stunder sändt en så storartad hjelp, och af hvilka ännu
mycken rådlig hjelp behöfves.
Bland flera af detta slag ber jag att få fästa uppmärksamhet på en.
Man har klagat och med mycken sanning öfver norrländingens vanskötsel af
sin jord. Hufvudsakliga anledningen är fördomar hos den annars så förståndiga
befolkningen, den starka anhängigheten till gamla bruk och bristen på insigtsfulla,
förmögnare jordbrukare, hvilka genom sin föresyn kunde verka till en förståndigare
odling. Men på många ställen verkar äfven ett annat skäl.
Motioner i Första Kammaren, N:o 30.
27
Erfarenheten i andra delar af vårt land har visat, huru raägtigt laga skiftes¬
förrättningars fortskyndande inverkar på jordbrukets framsteg Den hända sanning
ligger i sakens och menniska™ natur, att, först när man vet hvad man har, vaknar
omtanken till förkofran, och att, så länge jorden brukas i större samfällighet, vare
sig gemensamt inom flera byar, eller blott grannar emellan, inom samma byalag,
äl icke att tänka på några bemödanden till jordbrukets förbättring badana kunna
ej hos allmogen ske gemensamt. Först då en hvar erhaller sm afskeda, synliga del,
lifvas flit och omtanke både att bringa jorden till högre och sakrare afkastning
samt att sparsamt begagna skogens tillgångar.
Hindren för skiftesförrättningarne ligga hufvudsakligen i kostnaden för de¬
samma hvilka någongång varit så stora, att de tvungit delegera r skifteslag att
frångå ’ sin hemmanslott, för att gälda skifteskostnaden. Härtill har väsendtligen
bidragit, att denna kostnad skall utgå, innan något gagn af skiftet vunnits och under
eu tidrymd, då afkastningen afjorden är t. o. in. mindre an eljest, emedan un er
pågående skiftesförrättning jordbruket ofta försummas, i följd al ovissheten om hvem
som af verksamheten skulle ega mesta fördel, — visserligen eu lika beklaglig so
sjelfbedräglig egennytta.
En högeligen önskvärd åtgärd vore derföre, om från det allmännas sida
någon lättnad kunde beredas i skifteskostnadernas utgörande. _ Sa mycket angeläg¬
nare vore detta i Norrland, som allmogen genom de flera pa hvarandra följande
missväxtåren är i allmänhet så utblottad, att, om ej något biträde härutinnan berm
des densamma, skiftesförrättningarne under eu längre följd åt ar komma att sa
långsamt fortskrida, att sådant skulle fortfarande ganska menligt pa joi dbruket
inverka
Hvad som hufvudsakligen behöfdes vore att bereda skiftesdelegarne tillfälle att
på lämpliga vilkor erhålla försträckning till så stor del af skifteskostnaderna, som
fordrades till arvoden åt landtmätaren och gode männen. Om dessa orstrackmn-
gar lemnades såsom lån, då skiftet vore afslutadt och vunnit laga kraft, med sky
Vighet för skiftesdelegarne och deras blifvande rättsinnehafvare att jern e laga ranta
återgälda lånet, skulle eu väsendtlig fördel beredas den jordbrukande befolkningen
utan att förorsaka Statsverket någon förlust. Ty för lånen borde enahanda vflkor
i afseende på säkerhet, återbetalning m. m. tiUämpaB, s°m stadgas i^ng^Kun-
görelsen den 13 Juni 1845, angående lån af statsmedel för främjande af utdikninga
och aftappningar af sjöar och sänka trakter, till beredande af odhngsforetag.
Hufvudsakligen afser denna framställning Vester- och Norrbotten, emedan
vittringsverket der icke är afslutadt och de deraf beroende skiftesförrättningarne
långsamt der fortskridit, men då förhållandena, om ock i mindre grad, aro ena¬
handa i de tvänne andra nordliga landskapen, Vester-Norrland och Jernband, toi
frågan böra omfatta alla dessa fyra län.
28
Motioner i Första Kammaren, N:o 31.
Den summa som i lanevag skulle för ändamålet erfordras, vore visserligen
ej obetydlig, enar blott inom Vesterbotten ifrågavarande kostnader, i medeltal under
de sex senaste åren, uppgått till nära 30,000 R:dr, men då bär icke anslag äro i
laga, utan endast försträckning med ränta och mot säkerhet, torde, äfven under
ii}c samma tider, ett förslag till mellankommande hjelp kunna vågas.
Pa grund af åberopade skäl hemställer jag, att Riksdagen behagade besluta:
att vid laga skiften inom Norrbottens, Vesterbottens, Vester-
Norrlands och Jemtlands län, då förordnanden härtill meddelas
skiftesdelegarne må, efter skiftets afslutande och derå vunnen
stadfästelse, af allmänna medel hos Riksgälds-kontoret erhålla
lan, motsvarande den andel af skifteskostnaderna, som till landt-
mataren och gode männen utgått, mot säkerhet i den skiftade
egendomen, såsom för annan derifrån utgående Kronans afgäld,
och mot erläggande af sex för hundra i årlig ränta, samt
länets återbetalning med en tiondedel årligen från och med det
ars utgång, som förflyter näst efter det år, då'lånet utbetalas;
att lanet fordelas inom skifteslaget efter hemmantal och
, ®naJan^ vlIkor i afseende å säkerhet för återbetalning
skuldförbindelses aflemnande, utdebitering, uppbörd och redo¬
visning af arliga rånte- och kapitalafbetalningar m. in., tillämpas,
som i aberopade Kong!. Kungörelsen den 13 Juni 1845 före¬
komma;
att summa af 100,000 R:dr för nästkommande år 1869
staf es till Riksgälds-kontorets förfogande och under särskilt
konto bokföres.
Stockholm den 25 Januari 1868.
Joh. Aag. Hazelius.
■i»# v *9 q
Af Herr tellus, J. A., angående upphäfvande af den i Kom-
munallagarne Aktiebolag tillerkända rösträtt.
hållandeagafedeäTri de skäl- sora för ett orubbadt bibe-
cte stadgar i kommunal-författningarne rörande valrätten, hvaruppå