4
Motioner i Första Kammaren, N:o 19.
samt att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t, derest ofvannämnda beslut vinner Kongl.
Maj:ts samtycke, måtte täckas i öfverensstämmelse härmed
vidtaga de förändringar i Kongl. Stadgan om folkundervisningen
i Riket den 18 Juni 1842, och öfriga hithörande författningar,
som till följd af samma beslut blefve erforderliga.
Stockholm den 24 Januari 1868.
Carl Hasselrot.
JM:0 19c
Af Herr Hasselnöt, C<ui, angående dödsstraffets afskaffande.
Det gifves vissa frågor, hvilka ej kunna falla, innan de blifva på ett tillfreds¬
ställande sätt lösta. Ibland dessa är frågan om dödsstraffets afskaffande. Jag be-
höfver icke upptaga Kammarens tid med utveckling åt skälen för orättmätigheten,
obehöfligheten och skadligheten af detta grymma, onaturliga straff. Det är så nyss
frågan härom här på detta rum afhandlades, att skälen för och emot dess afskaf¬
fande lefva i friskt minne och lika litet behöfva dessa skäl utvecklas för att inom
det Utskott, dit frågan lärer blifva öfverlemnad, söka bereda framgång åt förslaget.
Frågan är nemligen utredd inom litteraturen och inom Representationen. Den ut¬
gör endast en tidsfråga, — om vårt folk ännu är moget för denna lagförändring.
Då jag härom är innerligt öfvertygad och då jag lifligt önskar, att detta lag¬
bud, som är en qvarlefva af fordna tiders råhet och grymhet och som för närva¬
rande endast utgör ett straffhot, som sällan om någonsin lärer komma att tilläm¬
pas, så snart som möjligt måtte utplånas ur vår på ädla och kristliga grunder i
öfrigt byggda strafflag, vågar jag, under åberopande af hvad jag vid sista riksdagen i
ämnet anfört, i ödmjukhet föreslå,
att Riksdagen i underdånig skrifvelse, med uttalande af den
åsigt att dödsstraffet bör såsom straffart ur nu gällande straff¬
lag borttagas, måtte i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t
Motioner i Första Kammaren, N:o 20.
5
täcktes låta utarbeta och till en blifvande Riksdag framlägga
förslag till de ändringar i strafflagen, som till följd af döds¬
straffets afskaffande blifva erforderliga.
Stockholm den 24 Januari 1868.
Oart Hasselnöt
N:o 20.
Af Herr Groiieborg, W., om upphäfvande af 7 § 2 mom. samt 8 §
i Kongl. Förordningen angående grunderna och vilkoren
för hemmansklyfning och jordafsöndring.
Under sednare år har så småningom nödvändigheten och nyttan af att egna
de i vårt land befintliga skogar en mera omsorgsfull skötsel och möjligheten att af
dessa draga ökade inkomster blifvit allt mera insedd, i hvilket hänseende bemödan¬
den på ganska förtjenstfullt sätt äro gjorda i åtskilliga delar af vårt land, men af
åtskilliga af nu gällande lagar mötas dessa bemödanden af så många och stora hinder,
att det åsyftade resultatet till icke ringa mån förminskas, om icke helt och hållet
uteblifver; en i skogsvård nitisk jordägare fruktar att på ett vetenskapligt sätt in¬
rätta sin skogsskötsel, eller vågar icke underkasta sig de kostnader ett sådant system
erfordrar, då hans planer af orsaker, på hvilka han icke kan inverka, mer eller mindre
oförmodadt kunna korsas eller omintetgöras, hvadan skogsskötseln nu förnämligast
består deruti, att för tillfället kunna af skogen tillskansa sig all möjlig vinst utan
all slags beräkning på dess framtida bestånd.
Jag törmenar, i följd af det anförda, att rättaste sättet för att nå ett för
den privata skogsskötseln önskvärd! mål är att, utan stiftande af nya lagar, söka
vinna upphäfvande af de äldre lagbud, som hufvudsakligast hindra eu vårdad skogs¬
skötsel, och vill härvid påpeka att de lagar, hvilka jag i detta fall åsyftar, äro att
söka i Kongl. Förordningen om hemmansklyfning och jordafsöndring, om egofriden
och stängselskyldighet, samt om skiftesverket. Hvad nu förstberörda Kongl. För¬
ordning af den 6 Augusti 1864 angår, så synes den vara tillkommen och affattad
med speciel hänsigt till endast jordbruket och möjligheten för arbetare att kunna