Motioner i Andra Kammaren, N:o 35.
13
till last, då hela fattigvårdssamhället får känna tungan häraf, så torde vara nödigt
att tillse, att de som mest bidraga till fattigvårdsbördans förökande, i främsta rum¬
met få känna tyngden deraf. Så skulle ock ske genom fattigvårdssamhällets förde¬
lande i kretsar eller rotar med åliggande för hvar och en af dessa att försörja
dithörande fattighjon, hvarom ock Kongl. Maj:ts nådiga Förordning angående fattig¬
vården i riket af den 13 Juli 1853, § 2 mom. 1, handlar, men då här stadgas, att
samhällets samtlige, vid sockenstämma i beslutet deltagande medlemmar skola vara ense
om en sådan indelning i kretsar eller rotar, så försvinner nästan helt och hållet
det korrektiv mot fattigvårdstungans ökande, som skulle ligga häruti, då eu enda
person eger att göra om intet hvad alla andra medlemmar i ett fattigvårdssam-
hälle vilja och anse vara rätt och billigt. Jag får derföre vördsamligen föreslå, att
stadgandet i ofvannämnde § 2 mom. 1: “Vilja samhällets samtlige, vid socken¬
stämma i beslutet deltagande medlemmar i afseende på fattigvården fördela sam¬
hället i kretsar eller rotar, med åliggande för en hvar af dessa att försörja dithö¬
rande fattighjon, vare sådant ock tillåtet," måtte utbytas mot detta:
Vilja två tredjedelar af samhällets vid kommunalstämma i be¬
slutet deltagande medlemmar efter omröstning i afseende på
fattigvården fördela &c.
Stockholm den 22 Januari 1868.
Per Nilsson,
från Örebro län.
Häruti instämmer «
Eric Olsson
från samma län.
N:o 35.
Af Herr P, Stflclff: Om beviljande af ett lån å 156,666 f R:dr för Hu¬
diksvalls-/ ernvägens utsträckning till stranden af Forssån.
Den stora arbetslösheten i den ort, som jag tillhör, och deraf följande fat¬
tigdom har tvingat och tvingar den tänkande att söka utfinna tillfällen till sådan
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 35.
arbetsförtjenst, som, på samma gång den bereder utkomst åt den idoge arbetaren,
afser företag af den vigt och beskaffenhet, att de nu och för framtiden gagna icke
endast individerna utan jemväl samhället i dess helhet. Bland sådana företag in¬
taga otvifvelaktigt de som afse underlättade kommunikationer första rummet; och
är det i enlighet med dessa förutskickade anmärkningar jag nu går att framställa
nedanstående förslag:
Vid 1856—1858 årens Riksdag beviljade Fikets Ständer för anläggning af
jernväg, om 4 fots spårvidd, emellan hafsviken vid Hudiksvall och Dellsjöarnes vat¬
tendrag vid Forssa kyrka ett låneunderstöd af 370,000 R:dr R:mt mot 4 procent
ränta och 1 procent årlig kapitalafbetalning.
Denna jernväg, som genast efter Rikets Ständers ofvannämnda beslut sattes
i verket samt fullbordades och afsynades år 1860, ställdes i förbindelse med en
af numera aflidne Baron P. A. Tamm tidigare påbörjad och samtidigt med jern-
vägen afslutad kanalanläggning från Dellsjöarne ned till Forssa kyrka. Kostnaden
för jernvägsanläggningen var af dåvarande Kaptenen A. Adelsköld beräknad till
560,000 Rdr — men anläggningskostnaden uppgick vid tiden för jernvägens afsy¬
ning till 624,000 Rdr, således 64,000 Rdr mera än kostnadsförslaget innehöll, hvarför¬
utom sedermera betydliga kostnader måst göras för utvidgning af stationernas om¬
råden och upplagsplatser, inköp af vändbord och lyftkranar, anskaffande af en ång¬
båt jemte ångbåtsstation med kaj och magasiner vid sjön Dellen m. m., uppgående
till öfver 100,000 R:dr.
Bruttoinkomsten af jernvägen uppgick år 1860 till 75,458 Rdr.
„ „ „ år 1861 „ 78,401 „
„ „ „ år 1862 " 81,490 „
„ „ „ år 1863 „ 101,617 „
» „ „ år 1864 „ 94,186 „
Passagerare, som begagnat jernvägen, uppgingo första året till 9,615; andra året
14,263; tredje året 14,669; fjerde året 16,669 och femte året 19,931 personer.
Passagerarnes antal å denna jernväg har sålunda på de fem åren mer än fördubb¬
lats, men skulle hafva ökats ännu mera, derest icke ett par för persontrafiken
särdeles missgynnande förhållanden hindrade mängden af vägfarande att begagna
sig af jernvägen. Fn af dessa ofördelaktiga omständigheter är, att jernvägen, der
den afslutats vid Forssa kyrka, icke träffar någon allmän landsväg utan endast en
sockenväg, afsides belägen ifrån den allmänna landsvägen; och det andra och ännu
mera ofördelaktiga förhållandet består deruti, att då jernvägen med sitt till tiden
bestämda och hastiga lopp slutar vid Forssa kyrka, kommunikationsleden sedermera
fortsättes vester ut på den ofvanberörda P. A. Tamms kanal med tvänne, på olika
ställen af kanalen belägna slussar, efter hvars passerande den ändtligen obehin¬
dradt fortgår på de in i landet belägna sjöarne Södra och Norra Dellen. Nyss¬
nämnda kanal är nemligen farbar endast för helt små och högst fyra fot djup¬
Motioner i Andra Kammaren, N:o 35.
15
gående ångbåtar och pråmar, och de två slussarne i kanalen hafva lika anspråks¬
lösa dimensioner, nemligen endast jemnt tillräckliga för att rymma för hvarje stuss¬
ning endast en liten ångbåt eller en pråm i sänder. För att nu kunna befordra
den rätt betydliga varutrafiken å kommunikationsleden måste ångbåtarne ständigt
hafva i släp med sig minst en, men oftast flera pråmar; och som blott en och en
af dessa små farkoster i sänder kan inrymmas i slussarne, och det dertill ofta
händer, och hvilket icke lärer kunna förebyggas, att två ångbåtar, hvardera med
flera pråmar, mötas vid slussarne och uppehålla hvarandra i flera timmar, ja i hela
fem timmar, hvarpå man haft exempel, så framstår tydligt, dels huru litet belåtna
och betjenade för sina egna personer landets innebyggare kunna vara att färdas
på denna så beskaffade, af sjö, kanal och jernväg bestående kommunikationsled,
dels hvilken stor olägenhet det är för den snabba jernvägstrafiken att vara afbru¬
ten, innan den nått sitt mål, Dellstranden, och vara fastlänkad med och beroende
af den till tiden oftast obestämda och tröga kanalfarten. Dessa till sin natur så
olika kontrahenter, jernvägen och kanalen, kunna i längden icke med fördel hålla
tillsammans. Antingen måste kanalen med sin hinderliga stussning öfvergilvas och
jernvägen få framsträckas till sjöarne med sitt rymliga och fria vatten, eller ock
skall jernvägen, nutidens yppersta tidbesparande kommunikationsanstalt, samtidigt
med landet, som anlagt och behöfver densamma, lida och förhindras i sin utveck¬
ling af det tidsödande fbrtskahiiingssättet på kanalen. Särskilda, med kanalen eller
med jernvägens beroende utaf denna förbundna hufvudsakliga olägenheter äro: dels
att kanalen fryser en månad tidigare hvarje vinter än Dellsjöarne, hvarigenom tra¬
fiken på kommunikationsleden måste afbrytas en månad tidigare, än hvad händelsen
skulle vara om jernvägen ginge ända fram till Dellarne eller deras vatten, deraf
åter följer att jernvägen årligen förlorar en månads trafik och landets innebyggare
en månad tidigare afstängas från kommunikationsleden, och dels att vid tidtals in¬
träffande höga vattenflöden all kommunikation till och från banans ändpunkt omöj-
liggöres, samt dels ock slutligen att derest icke en tidsödande och kostsam
omlastning vid kanalens ändpunkt skulle nödigblifva, det i och för den fort¬
satta kommunikationen öfver Dellarne ifrån och till det inre landet skulle kunna
begagnas endast så små ångfartyg, att en fullt trygg, hjelpligt snabb, af stormar
oberoende och något så när beqväm trafik helt och hållet göres omöjlig.
Redan de första åren af jernvägens verksamhet erfor man dessa olägenhe¬
ter af kanalen, och detta föranledde ett antal aktieegare att begära extra bo¬
lagsstämma, “för att öfverlägga och besluta hvilka åtgärder böra företagas för att
få jernvägen utsträckt till sjön Södra Dellens strand", och i följd hvaraf, i öfver¬
ensstämmelse med föreskriften i reglementet för jernvägsbolaget, extra bolagsstämma
blef utlyst samt hölls den 18 Juni 1862, hvarefter ärendet ånyo, enligt reglemen¬
tets föreskrift, upptogs till definitift afgörande på den dernäst derefter infallande
ordinarie bolagsstämman den 28 Juni samma år, och hvarvid ett så öfvervägande
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 35.
antal aktieägare röstade för jernvägens utsträckning till Dellstranden, att beslutet
derom, för bolagets del, enligt hvad reglementet stadgar, blef fattadt, hvilket se¬
dermera af Kongl. Maj:t i nåder fastställts den 16 Mars 1866. Utförandet af bo-
lagsstämmobeslutet skulle dock, enligt hvad bolagsstämmoprotokollet innehåller, vara
beroende af huruvida bolaget kunde få upplåna de erforderliga medlen till billig
ränta och lämpliga återbetalningsvilkor. Bolaget har genom sin direktion sökt att
på enskild väg skaffa sig de erforderliga medlen, men för de lån, bolaget kunnat
erhålla, har begärts en högre ränta och sådana vilkor i öfrigt, som bolaget icke
funnit antagliga. Det är af sådan orsak, som jernvägsbolaget nu önskar få saken
anmäld hos Riksdagen; under förhoppning att Riksdagen ville understödja ett all -
mängagneligt företag, hvarpå i väsendtlig grad beror utvecklingen af en stor, med
vika ressuiser af naturen gynnad landsort, — hvars betydenhet upplyses, då man
betänker att den utgöres af Delisbo, Norrbo, Bjuråker, Forssa, Hög, Duna, Idenor,
Rogsta, Rsbo, Enångers, Njutånger, Jerfsö, Ljusdahl, Ferila, Loos och Hagdahls
socknar, med en folkmängd af öfver 34 000 innevånare, samt Herjedalen, hvaraf
deri ojemförligt största delen har sin afsättningsort i Hudiksvall, hvars hamn är eu
af de bästa vid hela kusten. Kommer i framtiden en stambana att genomlöpa
Norrland från hufvudstaden Stockholm till Norrbotten, skärande Norrlands inre
rika, odlade bygder, så är genom banan från Hudiksvall till Dellen, sådan den
nu kommer att blifva, redan en bibana färdig att leda trafiken till stambanan, der
den genomlöper Ljusnans och Dellarnes rika dalgångar, hvarigenom Hudiksvalls jern¬
väg skall i många hänseenden återgälda det understöd den nu kan erhålla.
Utom den nu föreslagna utsträckningen blir Hudiksvalls jernväg endast en
till verkningar och nytta half kommunikation, om ens det. Utsträckt på föresla¬
get sätt, skall den sprida verklig rörelse och blifva, hvad den är ämnad till, en
verklig pulsåder för all ortens industriel och komersiela lif.
Det för ifrågavarande jernvägsutsträckning af Löjtnanten f. d. Ingeniören
vid Gefle—Dala jernväg Gustaf Lilliehöök uppgjorda kostnadsförslag, som omfattar
endast sjelfva banutsträckningen med station vid Näsviken (Dellstrand) uppgår
till..................R:dr R:mt 317,000.
Men derjemte fordras för den förökade trafik, som är att emotse då
banan blir utsträckt till Dellstranden, ett ytterligare lokomotiv (med
sex hjul).............R:dr 35,500.
30 nya lastvagnar å 1,250 R:dr st........„ 37,500.
2 passagerarevagnar å 5,000 R:dr st........ „ 10,000. 33 q00.
samt till eu mekanisk reparationsverkstad......... 40,000.
Utgörande sålunda hela kostnaden tillsammans.....R:dr R:mt 440,000.
Med åberopande af här ofvan anförda faktiska förhållanden väcktes vid
riksdagen 1865 förslag om låneunderstöd i och för banans ifrågasatta utsträckning,
men
Motioner i Andra Kammaren, N:o 35.
17
men med hänsigt till bristande tillgångar från Statens sida vann detta förslag icke
åsyftad framgång, hvadan frågan ännu står öppen.
Då nu emellertid, enligt hvad ofvan är antydt, ett nytt och mägtigt skäl,
snart sagdt, tvingar representanten från ifrågavarande ort att hos Representationen
anmäla till behjertande sådana företag, hvarigenom, på samma gång som allmän
framtida nytta befordras, tillfälle beredes att lemna eu stor, arbete saknande, men-
niskomassa utväg att förtjena det underhåll för sig och familjer, som annars skulle
utgå af allmänna medel utan all valuta, men tillika Statens knappa tillgångar
fordra varsamhet, så har jag icke tvekat att till Riksdagens behjertande framlägga
ett förslag till utsträckningens partiela verkställande, på så sätt dock att den nybyggda
delen af jernbanan blifver ett helt för sig, tillräckligt att göra anläggningen och
den allmänna trafiken oberoende af kanalens menliga inverkan.
Om nemligen banans utsträckning till en början verkställes blott till Forss-
ån, så har banan vid denna punkt, som ligger i den föreslagna linien till Näsvi¬
ken, uppnått Dellarnes vatten och beror icke vidare i och för sitt trafikerande af
kanalen. För utsträckningen till Forssån erfordras enligt kostnadsförslaget 184,000
R:dr och för inrättande af station 51,000 R:dr eller tillsammans 235,000 R:dr R:mt,
då icke inräknats kostnaden för ökad materiel eller för reparationsverkstad, som
bolaget redan bekostat.
I stöd af allt det anförda vågar vördsammast och på det bevekligaste jag
föreslå, det måtte, i och för Hudiksvalls jernvägs utsträckning från Forssa station
till stranden vid Forssån,
Riksdagen bevilja såsom lån två tredjedelar af kostnaden med
156,666 R:dr 67 öre att utgå på möjligen fördelaktigaste ränte-
och amorteringsvilkor.
Remiss begäres till Stats-Utskottet, dit handlingar och kartor skola öf-
verlemnas.
Stockholm den 22 Januari 1868.
Pehr Staaff.
Bih. till Riksd. Prof. 1868. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 2 Höft.
3