4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 293.
N'o 293.
Al Herr E. Dofséll: Angående anslags beviljande till aflöning af ytterligare
en provincial-läkare inom hvart och etl af Kopparbergs, jcml-
lands och Veslerbottens län, äfvensom om tilldelande af erforder¬
liga tjenstgöring spenningar åt sådane nya provincial-läkare, som
till följd af brist på inkomst genom enskild praktik skulle komma
att sakna erforderlig utkomst.
Behofvet ai en förbättrad reglering af läkarevården i landet, som länge
varit kändt och erkändt, bär i sednare tider föranledt uppoffringar af Staten för
detsammas afhjelpande, och de orter, der befolkningen icke saknat förmåga att
fullgöra de stadgade vilkoren för eu förbättrad provinciai-läkarevård, hafva tid efter
annan kommit i åtnjutande af eu sådan förmån, så att numera den kännbara bristen
på läkare hufvudsakligen blott qvarstår för de trakter, der inkomst af enskild praktik
saknas för att bereda läkaren tarflig bergning, på sätt närmare ådagalägges af
Kongl. Sundhets-kollegii härvid i transsumt bilagde underdåniga skrifvelse till Kongl.
Maj:t af den 31 Oktober sistlidna ar. Deruti vitsordas angelägenheten af medels
anvisande för nya provincial-läkarelöner i Vesterbottens, Jemtlands och Stora Kop¬
parbergs län af 1,500 Riksdaler för hvardera, samt till tjenstgöringspenningar åt de
der anställande läkarne ett ökadt anslag af 1,300 Riksdaler. Oaktadt den spar¬
samhet, som under för handen varande förhållanden måste tillkomma en hvar, har
Svenska Staten och folket visat sitt deltagande för den lidande menskligheten, och
hy®®* jag derföre till Riksdagen den förhoppning, att den icke skall vägra att anslå
de medel, som, enligt hvad ofvan berördt är, erfordras för att afhjelpa den vits¬
ordade bristen på läkarevård inom ofvannämnda tre län. Då jag tillhör den del
af Stora Kopparbergs län, som i Kongl. Sundhets-kollegii ofvanberörda framställning
är afsedd, föranlåtes jag särskildt utbedja mig uppmärksamheten å de förhållanden,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 293. 5
som der göra behofvet af eu särskild provincial-iäkare särdeles kännbart. Vester-
Dalarnes fögderi, omfattande socknarne Flöda, Nås, Säfsnäs, Jerna, Äppelbo, Malung
med kapellerna Ytter-Malung, Tyngsjö och Öije samt Lima och Transtrand, utgör
ett provincialläkare-distrikt med station för läkaren i Nås. Derifrån har han till
de nordligaste gårdarne i Transtrandsdalen 18 mil, till Transtrands kyrka 13 mil,
till Lima kyrka 11 j mil, till Lima Finmark 15 mil, till Öije kapell 9 mil, till
Öfver-Malungs kyrka . 7£ mil, till Tyngsjö kapell 10 å 11 mil, till Ytter-Malungs
kapell 6 mil, till Äppelbo Finmark 6 å mil och till Äpjjelbo kyrka 4^ mil.
Deraf inses lätt dels vidsträcktheten af distriktet efter allmänna vägen der sådan
finnes, som egentligen icke är förhållandet ofvanför Transtrands kyrka och Fin¬
markerna och till en stor del i de vidsträckta bygderna i hvardera af ofvannämnde
socknar, dels ock omöjligheten för en person att kunna lemna erforderlig
hjelp åt de sjuke eller vid olycksfall skadade och lidande. På det att äfven de
aflägsna bygdernas befolkning någon gång må få tillfälle att rådföra sig med lä¬
kare, hvars biträde de icke hafva medel att bekosta, hvilket i allmänhet är för¬
hållandet inom hela distriktet och förnämligast i de fyra nordligaste socknarne,
Äppelbo, Malung, Lima och Transtrand, är väl förordnadt att han fyra gånger år¬
ligen skall på allmän bekostnad besöka hvarje af distriktets kommuner, men en
hvar kan lätt inse, huru föga tillfyllestgörande helso- eller sjukvård en sådan em¬
betsresa genom distriktet, under kort uppehåll i hvardera socknen, kan lemna, ehuru
befolkningen derom på förhand underrättas, äfvensom att genom anställandet af en
läkare med station i Malung för aessa fyra vidsträckta socknar en högst väsendtlig
förbättring af läkarevården kan vinnas, då läkaren oftare, utan de stora kostnader,
som resorna genom det långa distriktet medför, då kan besöka hvardera af det-
sammas kommuner och längre ujjpehålla sig der, än under för handen varande för¬
hållanden är möjligt.
På grund af detta allt vågar jag vördsamt föreslå:
1 ro Riksdagen måtte anvisa medel till eu ny provincial-läkare-
lön för hvartdera af Stora Kopparbergs, Jemtlands och Vester-
bottens län af 1,500 Riksdaler med tillsammans 4,500 Riksdaler.
2:o att Riksdagen måtte anvisa ytterligare 1,300 Riksdaler i och
för tilldelandet af erforderliga tjenstgöringspenningar åt nya
provincial-iäkare, som i brist på inkomst af enskild praktik
skulle komma att sakna erforderlig utkomst.
3:o att, derest förutnämnda anspråk icke skulle till alla delar
vinna bifall, Riksdagen dock måtte anslå lön för eu provincial-
iäkare i Öfre Vester-Dalarne med 1,500 Riksdaler, samt 750
Riksdaler till tjenstgöringspenningar för samma läkare, åt hvil¬
ken kommunerna utfäst att tillhandahålla lämplig bostad, men
6
Motioner i Andra Kammaren N:o 294.
som, i anseende till befolkningens fattigdom, ej kali påräkna
för sin tarfliga bergning erforderlig inkomst af enskild piaktik.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles vördsamt.
Stockholm den 27 Januari 1868.
Eric Dofsén.
Häri instämma
Gustaf Hceggström, Eric Ersson
från Jemtland.
N:o 294.
Af Herr SVCII NilSSOll: Angående förändrad organisation a/ Rikets för-
svarsväsende.
För ett fritt /och sjelfständigt folk måste omsorgen om dess försvarsväsende
vara en af de angelägnaste, emedan om detta är bristfälligt äfventyras både frihet
och sjelfständighet. Svenska folket, som af urminnes varit både fritt och sjelf¬
ständigt, har ock villigt underkastat sig uppoffringar för sitt försvarsväsende, stun¬
dom större än dess krafter medgifvit, och städse nog stora för sitt ändamål, så¬
vida de blifvit rätt och väl använda. Men historien visar att så icke alltid varit
förhållandet. Det har händt, både att den ena medborgaren eller samhällsklassen
måst bära stora bördor för försvaret af frihet och sjelfständighet, då en annan, till
följd af en orättvis fördelning af dessa bördor, nästan ingen uppoffring gjort, och
att hela folket uppoffrat mycket på sitt försvarsväsende, som icke blifvit väl an-
vändt för det dermed afsedda ändamålet.