17
Motioner i Andra Kammaren, N:o 285.
dast betungade af indelningsverket, och hvarje skattebörda, således äfven försvars-
väsendet, ej bör betunga den ene medborgaren mer än den andre i mån af dess
förmåga att den bära, så vill jag fästa uppmärksamhet å vigten af frågans snara
lösning och anhålla,
att Riksdagen ville för sin del besluta sådan befrielse från indelningsver¬
ket eller förändring deri för jordbrukare, som med rätt och billighet
öfverensstämma.
Begäres remiss till vederbörligt Utskott.
Stockholm den 27 Januari 1868.
O. F. Brunberg.
N:o 285.
Af Herr E. Key: Angående omorganisation aj Styrelsen öfver Statens
jernvägar.
Då jag äfven vid innevarande riksdag går att väcka motion rörande en om¬
organisation af styrelsen öfver Statens jernvägar, förutser jag att en i viss mån be¬
rättigad anmärkning kommer att göras, den nemligen att jag ännu en gång dristar
inlåta mig i ett ämne, der någon egentlig specialkännedom icke kan förutsättas.
Villigt erkännande denna brist, torde den likväl kunna uppvägas af en obestridlig
fördel, den, att vara fullkomligt opartisk och oberörd såväl af yrkestraditioner som
af konsiderationer för enskilda intressen. Ofvannämnda anmärknings befogenhet
är dessutom mera skenbar än verklig, enär den, konseqvent utsträckt och tilläm¬
pad, skulle utgöra hinder för hvarje icke militär att deltaga i ordnandet af vårt
försvarsväsende, för hvarje icke jurist att yttra sig om vår lagstiftning o. s. v.
Min vid förra riksdagen i samma ämne afgifna motion torde icke heller få anses
hafva varit alldeles förgäfves, emedan Riksdagen ingick till Kongl. Maj-.t med be¬
gäran om upprättande af en särskild kostnadsstat för jernvägsstyrelsen, och Kongl.
Maj:t till den innevarande förklarat sig framdeles erna aflåta förslag dertill, äfven¬
som en komité blifvit tillsatt med uppdrag att lemna utlåtande öfver trafikstyrelsens
underdåniga förslag till en omorganisation af sagda embetsverk.
Emellertid och då, såvidt jag har mig bekant, ingendera af dessa utlåtanden
beröra frågan om jernvägsbyggnadsstyrelsens förändring eller indragning, hvarom
Bill. till Riksd. Prot. 1868. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 14 Höft. 3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 285.
Kongl. Maj:ts Proposition angående Statsverkets tillstånd ocli behof icke heller har
något att omförmäla, och de anmärkningar, jag mot densamma gjorde i min motion
N:o 164 förliden riksdag, till hvilken jag för öfrig!, äfvensom till mitt anförande
under diskussionen i Kammaren om sagda ämne, tillåter mig att hänvisa, ännu
qvarstå, samt den föreslagna omgestaltningen af trafikstyrelsen, efter min förme¬
ning, hvarken är så till roten gående som önskvärdt skulle vara, med hänsyn till
verkställbara och behöfliga förändringar till en större sparsamhet, eller till ett än-
damålsenligare ordnande af administrationen, så tillåter jag mig att fästa uppmärk¬
samhet på följande omständigheter, under hopp att dessa skola befinnas åtminstone
i någon mån förtjenta af behjertande.
ITti dess “underdåniga förslag till organisation af Statens jernvägstrafiks för¬
valtning" föreslår trafikstyrelsen följande fördelning:
Byråafdelningen, hvartill höra kansli-, kameral-, kassa-, statistiska och sådana
ärenden, som angå förvaltningen i allmänhet;
Banafdelningen, som besörjer bevakning och vidmagthållande af hanor och tele-
graflinier, underhåll af jernvägens fasta egendom samt utförandet af nya
byggnader och anläggningar;
Maskinafdelningen, hvartill höra den rörliga materielens anskaffning, vård och
underhåll, dragkraftens tillhandahållande samt förrådens förseende och
vård; och
Trafikafdelningen, som afser den egentliga trafiken, eller dels befordrandet af
personer, gods och telegram, dels taxor och tariffer för sådan befordran,
dels ock stationernas uppbörd och redovisning af inflytande trafik- och
telegraminkomster; samt
handhafves af en centralstyrelse, under benämning Kongl. Styrelsen för Statens
jernväg strajik, som utgöres af en Generaldirektör, såsom chef i styrelsen
och tills vidare af
tvenne ledamöter, Indika äro föredragande och chefer, hvar för sin afdelning,
nemligen en byråchef för byråafdelningen, en öfverdirektör för ban- och
maskinafdelningarne gemensamt, samt en öfverdirektör för trafikafdelningen.
Häremot kan först och främst anmärkas att, ehuru de principer, som ligga
till grund för Englands, Frankrikes och Belgiens m. fl. länders trafikadministration,
och af hvilka isynnerhet den sistnämnda statens jernvägsförhållanden erbjuda me¬
sta likheten med våra egna, i det jernvägarne derstädes utgöras dels af statsbanor,
dels af enskilda bolagsbanor, dels enskilda banor trafikerade med statens materiel,
synas af trafikstyrelsen blifvit godkända, har styrelsen vid tillämpningen stannat
så att säga på halfva vägen; eller huru annars förklara, att en öfverdirektör skall
handhafva både ban- och masKM-afdelningen, då hvardera af dessa uteslutande klöf¬
ver sin man?
Gräl’ man vidare till trafikstyrclsens berättelse för 1866, finner man, att “be¬
redning och föredragning inom styrelsen tillsvidare ske:
“genom byråchefen, af de ärenden, som angå allmänna ekonomien etc.;
genom nuvarande intendenten för första trafikdistriktet, af de ärenden, som
angå samtliga distriktens ban- och maskinafdelningar;
genom nuvarande intendenten för andra trafikdistriktet, af dem, som angå
trafikafdelningarne, med skyldighet tillika att hafva inseendet öfver styrelsens kon¬
trollkontor
År denna fördelning en verklighet och icke endast befintlig på papperet,
«å frågas: hvad har då intendenten i tredje distriktet att göra, eller är hela detta
19
Motioner i Andra Kammaren, N:o 285.
distrikt ettundantagsförhållande, der den gamla, i principen utdömda olägenheten
af han-, maskin- och trafikafdelningames sammanblandning1 får qvarstå?
Slår man vidare upp trafikstyrelsens sednaste berättelse, pag. o9, befinncs
uti andra distriktet anställde 6 materialvakter, men uti första och tredje distrikten
inga. Antingen behöfvas dessa materialvakter, eller behöfvas de icke. I förra fallet
torde materielen i första och tredje distriktet lika väl behöfva vaktas som i det an¬
dra, i det sednare fallet äro desse 6 materialvakter i andra distriktet öfverflödige.
Ytterligare finner man i samma distrikt 42 reparationsförmän, men uti första och
tredje distrikten ingå; härom gäller naturligtvis samma anmärkning som om mate-
rialvakterne. Många flera dylika specialiteter kunde vara att anföramen den
korta, äfven af andra riksdagsgöromål upptagna motionstiden, jemte svårigheten att
före densamma erhålla kännedom om de merbomälda reorganisationsförslagen, deraf
komitéens först i dessa dagar är eller blifver till Kong!. Maj it inlemnadt, torde få
anses tillräckligt motivera, att icke här någon utförligare kritik kan egnas den vig¬
tiga frågan. Trafikstyrelsens omorganisation kommer, till följd af Kong! Majits
väntade nådiga Proposition härom, i alla fall att af Riksdagen ventileras, då samt¬
liga saken tillhörande aktstycken antagligen blifva tillgängliga. Deremot torde
frågan om byggnadsstyrelsens indragning och förändring till en byrå under trafik¬
styrelsen endast genom motionsvägen kunna hållas öppen. För en dylik förän¬
dring talar: ....
att vi under närmaste framtid sannolikt måste inskränka jernvägsbyggna-
derna till några få mil årligen, eller till blott så mycket som utan upptagande af
utländska lån kan åstadkommas; ....
att trafikstyrelsen, med dess ordinarie redan nu befintliga personal, i sjellva
verket för närvarande bygger mera än byggnadsstyrelsen;
att en utgift af cirka 70,000 Rall- årligen till en särskild styrelse öfver
dessa få mils byggnad är rent af slöseri, belastande dessa mil med alltför stora
faux frais, och derför tillhör byråkrati-lyxens område;
att on eller flere tillfälligt engagerade arbetschefer eller mgemörer, i män
af behof och allt efter som detta ökas eller minskas, böra kunna antagas och af-
skedas, såsom det praktiseras vid byggandet af enskilda jernbanor;
att denne eller desse ingoniörer alltför yäl kunna stå under befäl och kon-
troll af chefer för den blifvande banafdelningen inom trafikstyrelsen;
att fördenskull, vid trafikstyrelsens omorganisation, afseende bör göras på
frågan om indragning af den numera obeliöfliga byggnadsstyrelsen och dess upp¬
gående i den förra.
På grund häraf får jag vördsamt föreslå:
l:o) att en ordentlig kostnadsstat för våra jernvägar upprättas, lör att
årligen upptagas i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition öfver Statsverkets
tillstånd och behof;
2:o) att trafik och byggnadsstyrelserna sammanslås;
3:o) att denna jernvägsstyrelse utgöres af en Generaldirektör eller by¬
råchef samt trenne afdelningschefer. Utaf desse förvaltar:
den ene trafikafdelningen (innefattande hela transportväsendet, upp¬
börd , statistik och räkenskaper);
den andre maskinafdelningen (innefattande tillsyn öfver jernvägsverkstä-
der, inköp och beställningar af maskiner, rails, lokomotiver in. in.);
den tredje banafdelningen (innefattande banors nybyggnad, underhåll
och bevakning).
20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 286.
Huruvida äfven post- och telegrafverken kunna, på sätt som skett och ännu
eger 1 för enas med jernvägsstyrelsen och såsom byråer sortera under
“'“l‘enet för allmänna arbeten torde böra afhandlas på annat ställe och i sam-
nanhang med frågan om det af Kong! Maj:t föreslagna nya Stats-departementet.
lio-t Utskott anhåller ö(Imjukll°en om remiss af denna min motion till vederbör-
E. Key.
N:o 286.
Af Herr A. W. Ulir: Angående ändring af 1 Kap. 1 § Rättegångs¬
balken:
Åberopande min motion N:o 244 vid sistlidne riksdag, och de deri anförda
»S 74' M förda disCSS
borsta Kammaren den 9 och i Andra Kammaren den 8 Maj 1867 får jag föreslå
m-Lu! iTnf Råtte f \ Kap‘ 1 § Rättegångs-balken måtte
och af flSo + f HerÅ,.Rlkb“8- föreslagna, af Andra Kammaren antagna
ch a* flere talare i Forsta Kammaren tillstyrkta förändrade lydelse:
“Underrätt å landet---------
såsom orden lyda i
4 häftet, sidan 626.
, , låta sig återväljas“
Andra Kammarens Protokoll den 8 sistlidne Maj
Stockholm den 27 Januari 1868.
A. W Ulir.