33
Motioner i Andra Kammaren, N:o 498.
jag, alldenstund dessa lagstadganden enligt min och mångas tankar äro i deras
nuvarande skick olämpliga, föreslå,
att ifrågavarande 5 § måtte erhålla följande lydelse: “I svågerlag å
sidone må man gifta sig med sin broders enka" o. s. v. samt 6 §
“I andra svågerlaget må man äktenskap bygga med sin hustrus stjuf-
moder“ o. s. v., såvidt icke lämpligare vore att helt och hållet från
lagen utesluta dessa paragrafer.
Om remiss till Lag-Utskottet anhålles.
Stockholm den 25 Januari 1868.
L. J. Fajdander.
iis« im.
Af Jierr Magnus Svensson: Angående öfverförande från handels-
diskontfonden till allmänna diskontfonden af minst 3,000,000
R:dr R:mt.
Redan vid sistlidne riksdag tog undertecknad sig friheten väcka ett par
förslag om, huru den inom landet i trångmål och betryck stadda produktionen
skulle kunna upphjelpas medelst förseende med passande förlags- och rörelse¬
kapital. De framställda förslagen ledde dock ej till det åsyftade ändamålet, lika
litet som något annat vidgjordes för att underlätta alla uti förlägenhet och be¬
tryck stadde jordbrukare ooh näringsidkare. Sedan dess har förlägenheten icke
antagit mildare former, och behofvet synes vara än större och kommer väl
småningom blifva ännu svårare, såvida ej hjelp mellankommer. Ett märkligt
tidens tecken, ett slående bevis på vår banklagstiftnings oduglighet, är dock det
förhållande, att, medan produktionen inom vårt land kämpar med yttersta pen-
ningeförlägenhet, så låta våra bank- och börsunderrättelser oss veta, att pen-
ningetillgången är god, ja öfverflödig i våra penningeanstalter, så att diskontering-
försiggår med lätthet och till låg ränta. Ett sådant förhållande kan, enligt min
Bih. till Riksd. Brok 1868. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 40 Höft. 5
34
Motioner i Andra Kammaren, N:o 498.
åsigt, icke förklaras på annat sätt, än att handels- och konsumtionskrediten blif¬
va hyllad på ett särdeles faderligt sätt, under det produktionen får hjelpa sig
bäst den gitter. Ett slikt förfarande kan i längden aldrig vara välgörande, ty
som det är produktionen, hvilken ensamt kan uppehålla och gifva stadga åt ett lands
kredit, borde det vara denna, som skulle uppmuntras. Handeln deremot måste
och kan exsistera då produktion och konsumtion finnas, utan att behöfva millioner
till förlagskapital. Så icke med produktionen, den fordrar tid och arbete och
förlag för att verka; och har den förlagskapital, kan den lemna arbete och
lemna produkter, nog konsumeras då också, och på samma gång, utan några
andra åtgärder, florerar handeln. Motsatsen lemnar motsatta resultat och härpå
gifver den närvarande ställningen oss lefvande bevis. En rättelse härutinnan
bör och kan åstadkommas, och det på så sätt, att produktionen förses med pas¬
sande rörelsekapital, hvilket helt visst lätt kan erhållas, om öfverflödet, som på
andra håll finnes, ledes åt detta håll.
Att öfverflöd på vissa håll finnes, det visar sig deraf, att, medan man i
den så kallade handelsdiskonten har penningar i öfverflöd, som utlemnas på
första vink, så är i allmänna diskonten sådan brist, att den, som der behöfver
några hundra Riksdaler, får vänta flera månader. Detta är onaturligt, lika som
det ingalunda kan hafva varit rätt, att under sådana förhållanden man allt mel¬
odi mer ökat den förra fonden, under det man minskat den sednare. En rät¬
telse härutinnan måste ega rum, och jag får för detta ändamål härmed vördsam¬
mast föreslå,
att Riksdagen behagade besluta, att från handelsdiskontfonden till all¬
männa diskontfonden måtte öfverföras ett belopp af minst Tre Millioner
Riksdaler, för att utlånas på sätt, som för den sednare fondens utlånings-
rörelse nu är gällande.
Om remiss till Banko-Utskottet anhålles.
Stockholm den 25 Januari 1868.
Magnus Svensson.