14
Motioner i Andra Kammaren, N;o 150.
N:o 150.
Af Herr F. Y. Iman: Om förändring i vilkor en för de lån, som
utgifvits till bolaget för Wessman-JBarkens jernväg inom
Kopparbergs län.
Till det bolag, som bildat sig för anläggandet af en jernväg emellan sjöarne
"Wessman i Grangärdes socken och Barken i Norrbärkcs, inom Kopparbergs län,
hafva Rikets Ständer dels vid 1853—1854 årens riksdag beviljat ett lån å 133,333
riksdaler 16 skillingar banko, dervid Rikets Ständer fästat förbindelse för bolaget att,
sedan jern vägsarbete t blifvit färdigt, återbetala beloppet genom erläggande, före hvarje
års slut, af fem procent utaf hela den utbekomna lånesumman, deraf tre procent skulle
utgöra ränta å det obetalade kapitalet och återstoden afbetalning, dels ock vid 1856
—1858 årens riksdag ett ytterligare lån å 200,000 riksdaler riksmynt att återbe¬
talas genom erläggande, före hvarje års slut, af sex procent af hela det undfångna
låneti dervid fyra procent skulle beräknas såsom ränta samt återstoden utgöra
afbetalning.
Under de åtta år som numera förflutit, sodan jernvägen öppnades för all¬
mänheten, har bolaget, vederbörligen betalat såväl förfallna räntor som amorterings-
belopp, med undantag allenast af ett mindre för år 1867 förfallet belopp, som dock
inom kort skall varda inbetaladt. För bestridande af sistnämnda 1867 års inbetal¬
ningar har bolagets direktion måst upplåna penningar, hvilka utgöra bolagets enda
skuld, förutom ofvannämnda statslån. Till denna skuldsättning har holagot drif-
vits, icke till följd af några under årot utförda kostsamma företag, utan derigenom
att bolagets inkomster under året varit otillräckliga och icke uppgått till eller ens
närmat sig det föregående årets. Detta har åter haft sin grund, dels deri att bo¬
laget, . som å jernvägen hufvudsakligen fraktar malm och jerneflekter samt span-
mål,. icke kunnat undgå ett menligt inflytande af den tryckta konjunkturen, hvari
jerntillverkningen under året 1867 befunnit sig, dels ock i den ofördelaktiga ställ¬
ning, hvari . allmänna rörelsen under året varit ijettrad, hvaraf följt, att beloppet
af fraktade jerneffekter och malm, som å jernvägen befordras för utförsel från orten,
under året varit lägre än tillförene, och att beloppet af spanmål och andra varor,
som, för att införas till orten, fraktas å jernvägen, varit betydligt mindre än förut,
hvartill orsaken varit, att de flesta trafikanter snart sagdt helt och hållet .saknat
15
Motioner i Andra Kammaren, N:o 151.
medel för uppköp af denna dyra vara i större parti, än som behöfts för dagen,
då do deremot tillförene under gynnsamma ekonomiska förliållanden plägat på
hösten, på en gång, förskaffa sig hela yinterbehofvet, som då fraktats på jernvä-
gen. Af dessa missgynnande förhållanden har bolaget blifvit försatt i den ställning,
att det ser sig vara ur stånd att under de nästföljande åren till fullo fullgöra
sina förbindelser till Staten med afseende å ofyannämnda lån.
Å bolagets vägnar finner jag mig alltså föranlåten vördsamt anhålla,
det Riksdagen måtte uti de angående lånen fastställda betalningsvilkor
medgifva bolaget den lindring, att, under det bolaget i stadgad ordning
inbetalar alla räntor å lånen, bolaget deremot för åren 1868, 1869 och
1870 erhåller uppskof med inbetalningen af de under dessa år för¬
fallande amorteringsbelopp, utgörande, beträffande det först beviljade
statslånet, för år 1868 5,219 riksdaler 9 öre, för 1869 5,375 riksdaler 67
öre och för år 1870 5,536 riksdaler 94 öre samt, beträffande det sednare
statslånet, för år 1868 5,693 riksdaler 25 öre, för 1869 5,920 riksdaler
98 öro och för år 1870 6,157 riksdaler 82 öre, eller, med andra ord, att
bolagets amorteringsskyldighet skulle få hvila under dessa tre år och
först med år 1871 åter inträda.
Stockholm den 25 Januari 1868.
F. V. Aman.
N:o 151.
Af Herr Anders Jonsson från Wermlands län: Om öfverflyttande
på landstingen af stängselskyldighetens ordnande.
Få nyare lagförändringar hafva med skäl blifvit mera klandrade än den
nuvarande stängselförordningen om egors fredande, ty utom det att nämnda för¬
ordning är på flera ställen otydlig, samt lemnar vilkor som icke äro fyllda, såsom
till exempel hvad angår de såkallade gatesgårdarne för driftgator in. m., synes
det ligga utom möjligheten att stifta en allmän lag, som är passande öfver hela
Riket, ty hvad som passar på slättbygden och uti de skoglösa delarne af Riket pas¬
sar icke uti skogsbygden, der egorna ligga spridda ofta på flera ställen uti skogs¬
marken, till och med uti ett län kan detta vara förhållandet. Yid sednare stånds-
riksdagarne väcktes många motioner om ändring, och vid 1865 års riksdag, då