Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
1
X:o 44.
Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1868, kl. 2 e. m.
Memorial, med svar å återremisser samt förslag till sammanjemkning eller
voterings-propositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut
uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Riks-statens särskilda
Hufvudtitlar.
(U. Afd:ne.)
Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut, i anledning af Ut¬
skottets Utlåtanden N:is 25,26,27,28,29,30,31,32 och 33, angående regleringen af
utgifterna under Riks-statens Hufvudtitlar, får Utskottet här afgifva svar å erhållna
återremisser samt framställa de förslag till sammanjemkning af skiljaktiga beslut
eller propositioner för votering, hvartill berörda beslut funnits föranleda; börande
Utskottet härvid tillkännagifva, att i afseende å de af Kamrarne med olika beslut,
afgjorda frågor, vid hvilka Utskottet icke meddelat yttrande om beslutens samman¬
jemkning, sådan sammanjemkning funnits icke vara möjlig.
Ändra Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 26.)
l:o. Efter omförmälan af en inom Andra Kammaren af Herr Peter Petersson
väckt motion, att Riksdagen måtte för sin del besluta Krigshofrättens indragning
samt i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att alla de mål, som till-
Bili. till Riksd. Prot. 1868. 4 Samt, 1 Afd. 26 Håft. 1
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
förene tillhört denna domstol, måtte öfverflyttas till den Hofrätt, inom hvars dom-
värjo målet lydde, hade Utskottet i 3:dje punkten hemställt, att berörda motion icke
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda. Denna punkt är af Första Kam¬
maren bifallen, men af Andra Kammaren till Utskottet återförvisad.
De talare, som inom Andra Kammaren påyrkat återremiss, synas dermed
hafva afsett, att Utskottet skulle komma i tillfälle närmare utreda, huruvida icke
skäl kunde förefinnas för aflåtande till Kongl. Maj:t af en underdånig framställ¬
ning i det syfte, motionären angifvit, och dessa talare hafva dervid hufvudsakligen
utgått från den åsigt, att i samma mån landets försvar på ett mera folkligt sätt
anordnas, militärlagstiftningen äfven borde blifva mera medborgerlig, samt att en
domstol, som ställer en klass af medborgare utom det öfriga samhället, icke kunde
i princip godkännas. I afseende härå meddelade under diskussionen Hans Excel¬
lens Herr Justitie-statsministern, att vid utarbetandet af förslaget till ny krigslag-
man utgått från den grundsatsen, att krigslagstiftningen borde genomträngas af
samma humanitet, som gör sig gällande i den allmänna strafflagen, äfvensom att
såväl de, som valt krigareyrket för lifstiden, som ännu mera de, hvilka blott för
någon tid egna sig deråt, icke ställas såsom en särskild kast, hvars alla förhållan¬
den bedömas efter en särskild undantagslag. Man hade derföre ur lagförslaget
borttagit de till en del alltför stränga straff, som finnas i Krigsartiklarne, och sökt
att utbyta dem mot andra mera förenliga med tidens anda, så att till exempel
dödsstraffet bibehållits endast såsom ett alternativt straff, likasom i allmänna straff¬
lagen. Enligt gällande Krigsartiklar vore Krigsdomstol behörig att upptaga alla
brott och förseelser, begångna af krigsman i tjenst eller under tjenstgöring, såle¬
des äfven sådana, som begås mot allmän lag af trupp, som ligger i garnison, äf¬
vensom sådana mål, deruti enskilde personer äro angifna för delaktighet med krigs¬
man i begångna brott. — Enligt nya lagförslaget deremot skulle Krigsdomstols
behörighet inskränkas till endast de fel, som begås i tjensten eller äro af beskaf¬
fenhet att endast efter militära förhållanden kunna bedömas. Vidare vore i för¬
slaget från Krigsdomstols kompetens borttagna sådana brott mot allmän lag, som
begås af krigsman mot enskilda, såvida ej brottet innefattade tjenstefel, likasom i
allmänhet ingen utom krigsstaten skulle af Krigsdomstol dömas för delaktighet
med krigsman eller i rekonventionsväg o. s. v. Äfvenledes erinrade Herr Justitie-
statsministern, att krigsmannen väl egentligen skulle sägas ställd utom det öfriga
samhället derigenom att han blefve dömd efter en särskild lag och att det dervid
syntes mindre väsendtligt, om det vore en särskild eller allmän domstol, som til¬
lämpade denna speciallag. Om borttagande af all krigslag vore emellertid icke
fråga och, så vidt talaren hade sig bekant, funnes i alla öfriga Europeiska länder
dylik lagstiftning.
På sätt Utskottet i sitt förra Utlåtande omförmält, hafva inom Justitie-de-
partementet blifvit utarbetade alternativa förslag till rättegångslag för krigsmagten.
N:o. 1 af dessa förslag bibehåller Krigshofrätten såsom andre domstol, hvilken
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
3
domstol fortfarande skulle i första hand afdöma mål, som röra förbrytelser af offi¬
cerare m. m. Enligt förslaget N:o 2 skulle en särskild andra instans i krigsrätts-
mål icke finnas, utan målen från Krigsrätterna fullföljas direkte till Högsta Dom¬
stolen. Deremot upptager detta förslag, förutom de i förslaget N:o 1 omförmälda
Regements-, Garnisons-, Stations- och Fältkrigsrätter, ett särskildt slag af Krigs-
domstolar, nemligen Distrikts-krigsrätter, en för hvarje militärdistrikt, för Stock¬
holms garnison och på Gotland, hvilka domstolar skulle ega att ransaka och af¬
döma sådana mål, hvari talan fördes mot officer, som till regemente eller korps
inom distriktet hörde eller eljest till tjenstgöring inom distriktet vore kommende¬
rad. Vid Distrikts-krigsrätt skulle vederbörande krigsfiskal vara åklagare.
Uti den 13 Juni 1867 afgifvet utlåtande öfver dessa begge lagförslag hafva
komiterade, bland annat, anfört, hurusom redan i början af förslagen visade sig
en betydlig olikhet dem emellan, bestående deruti att förslaget N:o 1, liksom Krigs-
artiklarne, antoge Krigsrätt såsom första domstol, samt särskild Krigs-öfverdomstol,
vid hvilken sistnämnda Rätt ej allenast från Underrätterna underställda mål och be¬
svär öfver dessa Rätters utslag skulle pröfvas, utan ock vissa mål, deribland alla
åtal mot officerare och deras vederlikar omedelbart upptagas, hvaremot förslaget
N:o 2 medgåfve blott en instans, Krigsrätt, der alla sådana mål, som hörde till
Krigsdomstol, skulle upptagas, och öfver hvilken Rätt ej vore annan instans än
Högsta Domstolen; och vore denna olikhet af så väsendtligen inverkande beskaf¬
fenhet, att det förslag, hvars bestämmelser i berörda hänseenden föredrogos fram¬
för det andras, måste vara det, åt hvilket företrädet äfven i allmänhet borde gifva».
Enär, efter allmän lag, öfver vissa brott, som af embets- och tjensteman
begås, likasom för närvarande efter krigslag öfver officerares och deras vederlikars
förbrytelser under tjenstens utöfning, dömes endast vid en instans, kunde visserli¬
gen, utan hinder af grunderna för nu gällande lagstiftning och under förutsättning
att, såsom förslagen bestämde, endast brott emot den för krigsmagten gällande
särskilda strafflag, och således egentligen brott i embete eller tjenst af dem, som
till krigsmagten höra, komme att vid krigsdomstol åtalas, äfven sådana åtal hand¬
läggas vid blott en instans, såsom ock åtskilliga främmande länders lagstiftning
bestämde; och det ville synas, som skulle, genom mellaninstansens borttagande,
fördelar uppstå, såsom besparing af den aflöning, hvilken för närvarande utginge
till Krigshofrättens embets- och tjensteman, äfvensom målens bringande till sna¬
rare slut, än nu vore fallet, hvilket alltid, synnerligast i fråga om mål, som rörde
i tjenst varande krigsmän, vore önskligt och behöfligt.
Den afsedda besparingen skulle dock befinnas blifva ganska ringa, om man
loge i betraktande icke allenast den ej obetydliga tillökning i kostnaderna för
Krigsrätternas sammanträden, som af Krigshofrättens indragning och Distrikts-
krigsrätters införande blefve en följd, utan ock den omständigheten, att — om, vid
Krigshofrättens upphörande, dels ett i thy fall, äfven efter komiterades förmenande
erforderligt, nytt General-auditörsembete inrättades, åt hvilket, bland andra göro-
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
mål (såsom krigsrättsmåls föredragning i Högsta Domstolen, upprättande och gransk¬
ning af förslag till ändringar i krigslag, granskning af domböcker och fångförteck¬
ningar med mera dylikt), äfven uppsigten öfver krigslagskipningen i landet och
anställande af åtal för fel dervid anförtroddes, dels särskilda krigsfiskaler inom mili¬
tärdistriktens anställdes, -— aflöning till General-auditören och hans biträde, äfven¬
som till fem eller sex krigsfiskaler skulle utgå, hvilken aflöning komme att belöpa
sig till sammanlagdt temligen betydligt belopp, äfven förutsatt att till krigsfiskals-
befattningarnes bestridande erhöllos eljest i tjenst anställde yngre lagfarne män,
hvilka, med fästadt afseende å det i allmänhet mindre antal mål, som af hvar och
en utaf dem under året komme att handläggas, kunde med ringa arfvoden åtnöjas.
Hvad åter anginge den andra fördelen, som skulle uppkomma af mellanin-
stansens försvinnande, eller målens bringande till ett hastigare slut, så ehuru den
1 allmänhet icke kunde bestridas, ansågs dock samma fördel ej kunna uppväga de
menliga följder, hvilka borttagandet af nämnda instans, enligt komiterades förme¬
nande, komme att medföra. Äfven om under vanliga förhållanden, det vill säga
då trupp ej vore i fält eller fartyg på sjötåg utom riket, på sätt förslagen inne-
höllo och komiterade jemväl tillstyrkt, Krigsrätt i allmänhet ej komme att upptaga
andra mål, än sådana, som rörde öfverträdelser af den för krigsmagten gällande
särskilda strafflag, hvarigenom målens antal, jemförelsevis med hvad nu vore fallet,
möjligen inskränktes, syntes dock Krigsrätternas sammansättning af ständigt om-
bytliga och derföre äfven mindre erfarne domare, synnerligast vid eu tidpunkt då til¬
lämpningen af en helt och hållet ny krigslag förestode, göra det ganska betänkligt
att öfverlemna all domsrätt vid krigsmagten åt dessa domstolar. Skulle ock med
något skäl kunna invändas, att sådana mål, som enligt förslaget N:o 2 komme att
upptagas vid Regements- och Garnisons-krigsrätter, eller åtal för förbrytelser be¬
gångna af underbefäl och manskap, vanligen ej äro särdeles svåra att handlägga
och bedöma, syntes dock ej samma invändning kunna göras i afseende på de mål,
som för närvarande omedelbart pröfvades af Krigshofrätten, men efter förslaget N:o
2 skulle upptagas af Distrikts-krigsrätter, der, om ock äldre, likväl i allmänhet ej
mera erfarne domare, än i de andra Krigsrätterna, skulle hafva säte. Sistnämnda
mål voro hufvudsakligast åtal för sådana förbrytelser i tjensten, hvilka, till följd
af deras natur, högst sällan begingos af andra än officerare och deras vederlikar,
och hvilka mål oftast rörde ämnen, som vore af ganska ömtålig och invecklad be¬
skaffenhet, såsom exempel hvarpå anförts: missbruk af förmånsrätten och den dis¬
ciplinära strafimyndigheten samt underlydandes klagomål deröfver; underlåten vård
om krigsmagtens tillhörigheter samt tillgrepp och förskingring af Kronans medel;
fel vid vården af truppen och dess underhåll; manskapets betungande för förmäns
enskilda nytta med utgifter eller arbete; osannfärdiga rapporters afgifvande till un¬
derlydandes förfång; befälhafvares försök att vid mönstring dölja brister i behö¬
rigt antal af manskap eller hästar och i manskapets utrustning; bedrägliga eller
eljest olagliga åtgärder för att förmå någon antaga krigstjenst; underlydandes olag¬
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
5
liga afskedande; befäls tagande utan rättighet dertill, samt slutligen tvister om by¬
te till lands och uppbringningar till sjös, hvilka sistnämnda mål syntes, liksom
hittills, lämpligen böra vid Krigsdomstol handläggas. Dessa mål, med flera dyli¬
ka, vore i allmänhet af den beskaffenhet, att, för deras rätta bedömande, jemte en
rigtig uppfattning af en sann krigaranda och af militära förhållanden, erfordrades
mera vana vid sådana måls handläggning samt större kunskap om hvarjehanda
författningar, än man rimligtvis kunde begära af Distrikts-krigsrätterna, hvilkas
ledamöter icke, såsom ledamöterna i den fästa domstolen, Krigshofrätten, under
längre tid sysselsatt sig med domare-embetets utöfning, utan vanligen sällan kom¬
mit i tillfälle att dermed taga befattning; och komme otvifvelaktigt den kontinui¬
tet och den enhet i domsluten uti likartade mål, som nu funnes och alltid måste
finnas, då dylika mål blefvo handlagda af en för hela krigsmagten gemensam dom¬
stol, der åtalen utfördes af en och samma, med sådana mål hemmastadd åklagare,
att helt och hållet försvinna, derest målen skulle vid fem eller sex särskilda dom¬
stolar, efter åtal af lika många, hvar för sig mer eller mindre i krigslagfarenhet
kunniga åklagare, till pröfning upptagas. De delar af Krigshofrättens samt nuva¬
rande Krigsfiskals-embetets åligganden, som anginge uppsigten öfver krigslagskip-
ningen, skulle visserligen kunna till General-auditören öfverlemnas, men, derigenom
att alla besvär öfver Krigsrätternas utslag, hvilka nu ingå till Krigshofrätten, skulle,
derest förslaget N:o 2 gillades, gå omedelbart till Högsta Domstolen, ansågs, om
ock antagas kunde att antalet af mål, som utaf Högsta Domstolen komme att hand¬
läggas, ej blefve till någon betydlig grad ökadt, hvilket dock kunde vara tvifvel¬
aktigt, åtminstone så länge Krigsrätternas ledamöter ej ännu hunnit att fullt sätta
sig in i den nya krigslagen och göra sig redo för rätta tillämpningen deraf, Hög¬
sta Domstolen likväl komma att betungas, måhända ej sällan, med hvarjehanda åt¬
gärders vidtagande för infordrande af upplysningar i förekommande mål samt åter¬
förvisningar deraf till Underrätterna, hvilket allt för närvarande, då målen slutligen
inkommo till Högsta Domstolen, vore af Krigshofrätten undangjordt och ej lämp¬
ligen borde upptaga Högsta Domstolens tid.
Af dessa och i öfrigt anförda skäl samt med aktgifvande å nödvändigheten
att vid krigsmagten så ordna krigslagskipningen, att all den trygghet för dess
rätta handhafvande, som kunde åstadkommas, blefve beredd, ansåge sig komiterade
icke kunna tillstyrka någon förändring i nu gällande krigslags bestämmelser att
Under- och Ofverrätter skola vid krigsmagten finnas; och hemställde således komi¬
terade, bland annat, att, på sätt förslaget N:o 1 innehölle, Krigshofrätten, bestå¬
ende af en ordförande och fyra ledamöter, med nödig betjening, hvars nuvarande
antal dock syntes kunna något inskränkas, måtte utgöra dels andra domstol vid
krigsmagten och i sådant afseende upptaga mål, som hos underlydande Krigsrätter
afgöras och öfverdomstols pröfning underställas, äfvensom besvär öfver nämnda
Underrätters utslag och dels första domstol i sådana mål, som i förslaget N:o 1
blifvit lagda under Krigsöfverdomstols omedelbara pröfning.
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
Högsta Domstolen har sedermera under den 15 November nästlidet år, uti
infordradt utlåtande öfver det af komiterade sålunda förordade förslaget, detsam¬
ma, med några redaktionsförändringar, enstämmigt godkänt; (lock synes Högsta
Domstolen dervid ej hafva specielt ingått i pröfning af frågan huruvida icke den
särskilda Ofverdomstolen för krigsmagten kunde indragas, rörande hvilken fråga
Högsta Domstolen redanden 10 Juni 1858, på sätt Utskottet i sitt förra Utlåtande
omförmält, meddelat yttrande.
Efter anförande af hvad sålunda i ärendet förekommit får Utskottet, då dess
förslag, att Herr Peter Peterssons ifrågavarande motion icke måtte till någon åt¬
gärd föranleda, blifvit af Första Kammaren bifallet, nu hemställa,
att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.
Tredje Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 27).
2:o. Sedan Kong!. Maj:t hos Riksdagen äskat, att ett till 457,950 R:dr nedsatt be¬
lopp, fördeladt uti de särskilda anslag, som det den nådiga Propositionen bilagda
Statsråds-protokoll öfver Utrikes-departements-ärenden omförmälde, måtte af Riks¬
dagen varda anvisadt att under instundande statsregleringsperiod på samma vil¬
kor, som nu äro stadgade, till Utrikes-departementet utgå, hade Utskottet uti mom. a.
tillstyrkt, att denna Kongl. Maj:ts nådiga framställning måtte på det sätt bifallas,
att, med bibehållande af hittills utgående anslag till Utrikes Ministern och Depar¬
tementets Expedition, anslaget till Ministerstaten, i enlighet med den på en Utlå¬
tandet bilagd tabell Ditt. B. grundade beräkning, bestämdes till 306,200 R:dr, och
det till extra utgifter till 56,500 R:dr, samt att derjemte till öfvergående utgifter
ansloges för år 1869 ett belopp af 45,750 R:dr, äfvensom att Riksdagen måtte med¬
gifva framtida tillämpning af de vilkor, som för anslagens användande nu äro be¬
stämda.
Utskottets tillstyrkande är af Andra Kammaren bifallet; hvaremot Första
Kammaren, med afslag å Utskottets gjorda hemställan, i hvad den skiljde sig
från Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, bifallit samma framställning.
I följd häraf får Utskottet, då någon sammanjemkning af de olika menin-
garne funnits icke kunna ega rum, för frågans afgörande genom omröstning inom
Kamrarne, föreslå följande voteringsproposition:
»Don som vill, att Riksdagen, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
anvisar, att under instundande statsregleringsperiod på samma vilkor, som nu äro
stadgade, till Utrikes-departementet utgå, ett till 457,950 R:dr nedsatt belopp, för¬
deladt uti nedannämnda särskilda anslag, nemligen:
till Departements-chefen............R:dr 24,000: —
» Departementets Expedition.......... » 25,500: —
/
Stats-Utsicottets Memorial N:o 44.
7
till Ministerstaten.............
» expenser och extra utgifter.......
samt såsom extra anslag till öfvergående utgifter .
röstar
Ja;
R:dr 320,750: —
» 70,000: —
» 17,700: —
Den det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, har Riksdagen, med bibehållande af hittills utgående anslag till
Utrikes Ministern och Departementets Expedition, bestämt anslaget till Minister¬
staten, i enlighet med den på en Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27 bifogad tabell,
Ditt. B., grundade beräkning, till 306,200 R:dr, och det till extra utgifter till 56,500
R:dr, samt derjemte till öfvergående utgifter anslagit för år 1869 ett belopp af
45,750 R:dr, äfvensom medgifvit framtida tillämpning af de vilkor, som för ansla¬
gens användande nu äro bestämda.»
Fjerde Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 28).
3:o. Utskottets i 12:te punkten, mom. a gjorda hemställan, att Riksdagen
måtte till uppförande afen lahoratoriibyggnad anvisa ett extra anslag af 22,800 R:dr,
att under år 1869 utgå, är bifallen af Första Kammaren; men af Andra Kamma¬
ren afslagen; och bör således denna fråga afgöras genom votering, för hvilket ända¬
mål Utskottet föreslår följande voteringsproposition:
«Den som vill, åt t Riksdagen, i enlighet med hvad Ivongl. Maj:t äskat, an¬
visar, till uppförande en lahoratoriibyggnad, ett extra anslag af 22,800 R:dr, att
under år 1869 utgå, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att bifalla Kongl. Maj:ts uti
ifrågavarande hänseende gjorda nådiga framställning.»
4:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning att för befästnings¬
arbeten vid Carlsborg samt i Stockholms och Carlskrona skärgårdar måtte för år 1869
anvisas ett extra anslag af 231,400 R:dr, att af Kongl. Maj:t, efter pröfning af dit¬
hörande frågor, för ändamålet disponeras, af hvilket anslag, enligt det den nådDa
Propositionen bilagda Statsråds-protokoll öfver Landtförsvars-ärenden, beräknats?
för fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad .... R:dr 66,000-
» skansen vid Oxdjupet eller Fredriksborgs sund ... » 87,400:
8
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
för skansen vid Hästholmen...........R:dr 54,000: —
» försänkningen derstädes ........... » 24,000: —
hade Utskottet uti 13:de punkten tillstyrkt,
a) att Riksdagen måtte till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad an¬
visa för år 1869 ett extra anslag af 66,000 R:dr;
b) att till fortsättande af skansbyggnaden vid Oxdjupet måtte för år 1869 be¬
viljas ett extra anslag af 87,400 R:dr;
c) att de för skansen vid Hästholmen och försänkningen derstäde äskade be¬
lopp icke måtte af Riksdagen beviljas; och
d) att Kongl. Maj:ts nådiga förslag, det de för år 1869 till befästningsarbe¬
ten beviljade medel skulle utan fördelning ställas till Kongl. Maj:ts dispo¬
sition, icke måtte vinna Riksdagens bifall.
Med afslag å Utskottets förslag, för så vidt detsamma skiljde sig från Kongl.
Maj:ts nådiga framställning i ämnet, biföll Första Kammaren samma framställning.
Andra Kammaren åter har, dels, med afslag å Utskottets hemställan under
litt.. a., för Carlsborgs fästningsbyggnads-arbeten beviljat ett anslag å 20,000 R:dr
samt derjemte beslutat att genom underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t,
efter pröfning af de utaf befästnings-komitéen framlagda planer, behagade, rö¬
rande ytterligare fortsättningen af dessa arbeten under nästa år, vid nästkommande
riksdag afgifva förslag så tidigt, att Riksdagen må kunna då anvisa hvad som för
ändamålet må finnas nödigt, dels bifallit de hemställanden, hvilka blifvit gjorda un¬
der litt. b., c. och d.
Då Kamrarne således hvar för sig, för befästnings-arbetena under år 1869,
anvisat olika anslagsbelopp samt enär de fattade besluten jemväl i öfrigt i så vä¬
sendtlig mån skilja sig från hvarandra så väl beträffande ändamålen, hvarför sum¬
morna beviljats, som ock i afseende å den form, hvarunder anslagen skulle utgå,
att någon sammanjemkning af samma beslut icke funnits möjlig, får Utskottet, för
frågans afgörande genom omröstning, föreslå följande voteringsproposition:
»Den som vill, att Riksdagen, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
anvisar för år 1869 till befästnings-arbeten vid Carlsborg samt i Stockholms och
Carlskrona skärgårdar ett anslag af 231,400 R:dr, att af Kongl. Maj:t efter pröf¬
ning af hithörande frågor, för ändamålet disponeras, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen beslutat
a) att för Carlsborgs fästningsbyggnads-arbeten anvisa för år 1869 ett
extra anslag af 20,000 R:dr, samt att genom underdånig1 skrifvel¬
se anhålla, det Kongl. Maj:t, efter pröfning af de utaf befäst¬
nings-komitéen
Stats- Utskotlets Memorial N:o 44.
9
nings-komitéen framlagda planer, behagade, rörande ytterligare fortsätt¬
ningen af dessa arbeten under nästa år, vid nästkommande Riksdag
afgifva förslag så tidigt, att Riksdagen må kunna då anvisa hvad som för
ändamålet må finnas nödigt;
b) att till fortsättande af skansbyggnaden vid Oxdjupet för år 1869 bevilja
ett extra anslag af 87,400 R:dr;
c) att icke bevilja de för skansen vid Hästholmen och försänkningen der¬
städes äskade belopp, samt
å) att till Kongl. Maj:ts nådiga förslag, det de för år 1869 till befästnings¬
arbeten beviljade medel skulle utan fördelning ställas till Kongl. Maj:ts
disposition, icke lemna bifall.»
5:o. Utskottet hade i 16:de punkten tillstyrkt, att det af Kongl. Maj:t till
fortsättande af Topografiska korpsens arbeten i och för fullbordande af dess karte-
verk för år 1869 äskade anslag af 75,000 R:dr måtte för nämnda år på extra stat
anvisas. Detta tillstyrkande är af Första Kammaren godkändt; hvaremot anslaget
blifvit af Andra Kammaren anvisadt att utgå med 60,000 R:dr. Då således omröst¬
ning äfven i denna fråga lärer böra anställas, föreslår Utskottet i detta hänseende
följande voteringsproposition:
»Den som vill, att Riksdagen för år 1869 anvisar ett extra anslag af 75,000
R:dr till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten i och för fullbordande af
dess karteverk, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten
i och för fullbordande af dess karteverk anvisat ett extra anslag af 60,000 Rall-.»
Femte Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 29.)
6:o. Uti 8:de punkten hade Utskottet tillstyrkt, att för år 1869 måtte an¬
visas följande tvänne kreditiv, nemligen:
för fortsatt tillämpning under år 1869 af den vid 1859 och 1860 årens riks¬
dag uppgjorda och då godkända staten för pensioneringen af sjöförsvarets
embets- och tjensteman samt betjente.......R:dr 72,000: —
och till upprätthållande af den gemenskapen vid sjöförsvaret
förunnade förbättrade pensionering . ."...... » 40,000: —
tillhopa R:dr 112,000: —
Sih. till Riksd. Prat. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 26 Höft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
eller enahanda belopp, som för berörda ändamål äro för innevarande år anvisade,
med rättighet för Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan, att å berörda
kreditiv under loppet af år 1869 lyfta hvad för omförmälda behof blefve erforder¬
ligt, sedan styrkt blifvit, i hvad mån de för innevarande år beviljade enahanda kre¬
ditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ända¬
målet erfordrats måtte för 1869 års pensionering i mån af behof användas; äfven¬
som att till förstberörda pensionering jemväl måtte användas de besparingar, som
möjligen kunde uppstå på det å Femte Hufvudtiteln upptagna anslag till Flottans
gamla Reserv-stat. Detta tillstyrkande är bifallet af Andra Kammaren oförändradt
och af Första Kammaren med den förändring, att orden »i mån af behof» infördes
efter orden »under loppet af år 1869.»
För sammanjemkning af de sålunda skiljaktiga meningarne får Utskottet
föreslå,
att Riksdagen måtte medgifva, att föreskriften angående kre-
ditivens lyftning må erhålla följande lydelse: med rättighet
för Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan att å be¬
rörda kreditiv under loppet af år 1869 i mån af behof lyfta
hvad för pensioneringens uppehållande blifver erforderligt, se¬
dan styrkt blifvit, i hvad mån de för innevarande år beviljade
enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad un¬
der sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1869
års pensionering användas.
Sjette Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 30.)
7:o. I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet
hade Utskottet i 23:dje punkten mom. c. tillstyrkt, att Riksdagen måtte för år 1869
anvisa till arfvoden för ingeniör-elevers undervisande vid krigshögskolan 3,000 R:dr.
Detta förslag har blifvit godkändt af Andra Kammaren utan förändring, men af
Första Kammaren med uteslutande af de uti ifrågavarande moment förekommande
orden »vid krigshögskolan.» Då dessa skiljaktiga beslut icke lära kunna samman-
jemkas, får Utskottet för frågans afgörande!genom omröstning föreslå följande pro¬
position:
»Den som vill, att Riksdagen för år 1869 anvisar till arfvoden för ingeniör-
elevers undervisande vid krigshögskolan 3,000 R:dr, röstar
« Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
11
Vinner Nej, bär Riksdagen beslutat att för år 1869 anvisa till arfvoden för
ingeniör-elevers undervisande 3,000 R:dr.
Sjunde Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 31.)
8:o. Uti 10:de punkten hade Utskottet på anförda skäl afstyrkt Herr E. V.
Almqvists motion (N:o 24) derom, att Riksdagen måtte besluta,
att till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse med anhållan, att Kongl.
Maj:t behagade utse en komité af lämpligt antal erfarne, sakkunnige och ojäfvige
män med uppdrag till desse att, efter inhemtad noggrann kännedom om de Norr¬
ländska skogsförhållandena i allmänhet, samt om dem, hvilka angå Kongl. Maj:ts
och Kronans samt öfriga under allmän vård och uppsigt i de norra provinserna
varande skogarne i synnerhet, och efter nogsamt öfvervägande af alla de omstän¬
digheter, rätts- och lokalförhållanden m. m., som på skogshushållningen och deraf
beroende industriel verksamhet i dessa provinser kunna hafva inflytande, upprätta
och om möjligt före nästa lagtima riksdag till Kongl. Maj:t afgifva ej mindre un¬
derdånigt fullständigt utlåtande öfver dessa och dermed i omedelbart sammanhang
stående frågor, än ock förslag såväl till lämpliga lagbestämmelser som till behöfli-
ga författnings-stadganden för åstadkommande af en förbättrad och efter tidsförhål¬
landena samt på vetenskapliga grunder ordnad skogshushållning i de Norrländska
provinserna, hufvudsakligast beträffande de under allmän vård stående, men ock i
lämpliga fall vidkommande de enskildes dervarande skogar; börande derjemte sär-
skildt utlåtande meddelas på hvad sätt, efter komiterades förmenande, Kongl. Maj:t
och Kronan måtte kunna beredas all den inkomst, som af dess ifrågavarande sko¬
gar skäligen kunde förväntas;
att derjemte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t, efter inhemtande af
komiterades utlåtanden och förslag, behagade taga i nådigt öfvervägande, huruvida
och på hvad sätt desamma kunde till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, för
befrämjande af en ordnad och förbättrad skogshushållning i Norrland;
samt att till Kongl. Maj:ts disposition ställa behöfliga medel för bestridande
af de kostnader, hvilka kunde komma att, med anledning af Riksdagens ofvan
ifrågasatta underdåniga framställning, uppstå.
Hvad Utskottet sålunda hemställt är endast af Andra Kammaren godkändt,
hvaremot Första Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit den i äm¬
net väckta motionen, endast med den ändring, att i stället för de i slutet förekom¬
mande orden: »behöfliga medel» infördes orden: »ett förslagsanslag af 5,000 R:dr.»
Till följd häraf och då Första Kammarens beslut otvifvelaktigt afser att anslaget
skulle på extra stat uppföras, får Utskottet, för frågans afgörande genom omröst¬
ning, föreslå följande proposition:
12
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
»Den som vill, att Riksdagen beslutar,
att till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse med anhållan, att Kongl.
Maj:t behagade utse en komité af lämpligt antal erfarne, sakkunnige och ojäfvige
män med uppdrag till desse att, efter inhemtad noggrann kännedom om de Norr¬
ländska skogsförhållandena i allmänhet, samt om dem, hvilka angå Kongl. Maj:ts
och Kronans samt öfriga under allmän vård och uppsigt i de norra provinserna va¬
rande skogarne i synnerhet, och efter nogsamt öfvervägande af alla de omständig¬
heter, rätts- och lokalförhållanden m. m., som på skogshushållningen och deraf be¬
roende industriel verksamhet i dessa provinser kunna hafva inflytande, upprätta och
om möjligt före nästa lagtima riksdag till Kongl. Maj:t afgifva ej mindre underdå¬
nigt fullständigt utlåtande öfver dessa och dermed i omedelbart sammanhang stå¬
ende frågor, än ock förslag såväl till lämpliga lagbestämmelser som till behöfliga
författnings-stadganden för åstadkommande af en förbättrad och efter tidsförhållan¬
dena samt på vetenskapliga grunder ordnad skogshushållning i de Norrländska pro¬
vinserna, hufvudsakligast beträffande de under allmän vård stående, men ock i lämp¬
liga fall vidkommande de enskildes dervarande skogar; börande derjemte särskildt
utlåtande meddelas på hvad sätt, efter komiterades förmenande, Kongl. Maj:t och
Kronan må kunna beredas all den inkomst, som af dess ifrågavarande skogar skä¬
ligen må kunna förväntas;
att derjemte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t, efter inhemtande af
komiterades utlåtanden och förslag, behagade taga i nådigt öfvervägande, huruvida
och på hvad sätt desamma kunna till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda, för be¬
främjande af en ordnad och förbättrad skoghushållning i Norrland;
samt att till Kongl. Maj:ts disposition ställa på extra stat ett förslagsan¬
slag af 5,000 R:dr för bestridande af de kostnader, hvilka kunna komma att, med
anledning af Riksdagens ifrågavarande underdåniga framställning, uppstå; röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
i
Vinner Nej, har Riksdagen beslutat, att Herr Almqvists förevarande motion
icke må till någon åtgärd föranleda.»
9:o. Afstyrkande åtskilliga inom Andra Kammaren väckta motioner om in¬
dragning eller nedsättning till beloppet af det för Konql. Theatern å ordinarie stat
uppförda anslag, 75,000 R:dr, hade Utskottet i 15:de punkten hemställt, att Riksda¬
gen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta tillse, hu¬
ruvida icke åtgärder kunde vidtagas, hvarigenom theaterns utgifter kunde bringas i
öfverensstämmelse med de påräkneliga inkomsterna, utan att de esthetiska intressen,
denna konstanstalt hade att bevaka, blefve förbisedda. Denna Utskottets hemstäl¬
lan bifölls af Första Kammaren med följande förändrade lydelse »att Riksdagen
måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga åtgär¬
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
13
der, hvarigenom theaterns utgifter må bringas i öfverensstämmelse med de påräk-
neliga inkomsterna, med iakttagande af att de esthetiska och fosterländska intres¬
sen, denna konstanstalt har att bevaka, icke varda förbisedda.« Andra Kammaren
åter nedsatte det för Kongl. Theatern anvisade anslag till 60,000 R:dr och beslöt,
att frågan om en underdånig skrifvelses aflåtande i ämnet skulle hafva förfallit.
Jemlikt 63 § Riksdagsordningen och då någon sammanjemkning icke synes kun¬
na ega rum, har således frågan om aflåtande af en underdånig skrifvelse i den af
Första Kammaren angifna syftning förfallit, hvaremot, i fråga om beloppet af det
för Kongl. Theatern uppförda anslag, omröstning torde böra anställas enligt följan¬
de voteringsproposition:
»Den som vill, att det för Kongl. Theatern uppförda anslag, 75,000 R:dr, till
oförändradt belopp bibehålies, röstar
Den det ej vill, röstar
Ja;
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen till 60,000 R:dr nedsatt det för Kongl .Theatern
anvisade anslag.»
10:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit att såsom extra anslag för år 1869 måtte
anvisas till arfvoden åt Jordeboks-kontorets tjensteman ett belopp af 24,700 R:dr, hade
Utskottet i 17-.de punkten hemställt, att Riksdagen för fullbordande under år 1869
af Jordeboks-kontorets arbeten med granskning af ränteförvandlings-uträkningarne
måtte på extra stat anvisa det af Kongl. Maj:t för Jordeboks-kontoret äskade an-
slagsbelopp, 24,700 R:dr. Hvad Utskottet sålunda hemställt bifölls af Andra Kam¬
maren, hvaremot Första Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, för så vidt
densamma skiljde sig från Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, biföll sam¬
ma framställning. Vid sådant förhållande får Utskottet, för frågans afgörande ge¬
nom omröstning, föreslå följande voteringsproposition:
»Den som vill, att såsom extra anslag för år 1869 anvisas till arfvoden åt
Jordeboks-kontorets tjensteman ett belopp af 24,700 R:dr, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen för fullbordande under år 1869 af Jordeboks-kon¬
torets arbeten med granskning af ränteförvandlings-uträkningarne på extra stat an¬
visat det af Kongl. Maj:t för Jordeboks-kontoret äskade anslagsbelopp, 24,700 R:dr.«
ll:o. Utskottets i 20:de punkten gjorda hemställan, att det af Kongl. Maj:t
äskade anslag, 14,000 R:dr, till inköp af en tomt i Wisby för utvidgning af Lands¬
höfding e-residenset derstädes, icke måtte af Riksdagen beviljas, är af Andra Kam¬
14
Stats-TJtshottets Memorial N:o 44.
maren bifallen, hvaremot samma punkt blifvit af Första Kammaren till Utskottet
återförvisad.
Utaf Utskottet numera tillhandakomma officiela uppgifter inhemtas, att den
till inköp föreslagna egendomen är af 1866 års taxeringskomité uppskattad till ett
värde af 17,200 R:dr, samt att egendomens åbyggnad är i städernas allmänna Brand-
stods-bolag försäkrad för en summa af 16,500 R:dr; hvarförutan under diskussio¬
nen inom Kamrarne blifvit upplyst, att orsaken hvarföre egendomen nu kunde in¬
köpas till betydligt lägre pris än förut derför begärts, vore den, att densamma nu¬
mera egdes af sterbhusdelegare, hvilka önskade afyttra densamma, äfvensom att
kostnaderna för den erforderliga nya inredningen af denna lokal vore jemförelsevis
så ringa, att de kunde bestridas af det anslag, som för byggnaders underhåll i
landsorten funnes på Sjunde Hufvudtiteln anvisadt, utan att derför särskildt anslag
från Riksdagen behöfde ifrågasättas. Jemte anförande af hvad sålunda, efter ären¬
dets föregående pröfning hos Stats-Utskottet, förekommit, får Utskottet, då Andra
Kammaren godkänt Utskottets förslag, nu endast hemställa,
att Första Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.
Åttonde Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 32.)
12:o. Med anledning af nedannämnda mom Andra Kammaren väckta mo¬
tioner, rörande dispositionen af personliga shjddsaf'giften samt folkskoleväsendets ord¬
nande, hade Utskottet i 19:de punkten hemställt: l:o) att Herr Nils Nilssons motion
(N:o 82) måtte lemnas utan afseende; 2:o) att Herr Otterströms under mom. a),
b), c) och d) i motionen N:o 29 intagna yrkanden icke måtte till någon åtgärd
föranleda, samt 3:o) att äfven Herr Rundbäcks motion (N:o 230) måtte lemnas utan
afseende; hvarjemte Utskottet med anledning af mom. e) i Herr Otterströms mo¬
tion tillika hemställt, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes, med ändring af 1 § i nu gällande Folkskolestadga, låta i
samma stadga inflyta sådana bestämmelser, hvarigenom hvarje församling tillför-
bundes att underhålla ett med hänsyn till såväl folkmängd som areal bestämdt an¬
tal, med examinerade lärare försedda folkskolor. I Första Kammaren bifölls Ut¬
skottets första hemställan, men dess sednare tillstyrkande afslogs.
Då Första Kammaren således för sin del redan beslutat att någon ändring
i Folkskolestadgan för närvarande icke bör ifrågasättas samt någon vidare utred¬
ning i ämnet nu icke kan af Utskottet åstadkommas, föranlåtes Utskottet endast
hemställa,
att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.
13:o. Uti 3heta punkten hade Utskottet afstyrkt Riksdagens bifall till
Kongl. Maj:ts nådiga framställning om beviljande af ett extra anslag af 10,000
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
15
R:dr, att användas till föranstaltande i hufvudstaden af vetenskapliga föredrag. An¬
dra Kammaren godkände Utskottets framställning i denna punkt, hvaremot Första
Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, för sin del beslutat: »att Riksdagen
må, för hållande i Stockholm af offentliga föredrag i sådana ämnen, som företrä¬
desvis tillhöra allmän bildning, ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett belopp af
5,000 R:dr R:mt.»
Då det af Första Kammaren beviljade anslag otvifvelaktigt är afsedt att,
på sätt Kongl. Maj:t begärt, på extra stat för år 1869 uppföras, föreslår Utskot¬
tet, för frågans afgörande genom omröstning, följande proposition:
»Den som vill, att Riksdagen må, för hållande uti Stockholm af offentliga
föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän bildning, ställa till
Kongl. Maj:ts disposition för år 1869 ett extra anslag af 5,000 R:dr R:mt, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen ansett sig icke böra för ifrågavarande ändamål
bevilja något anslag.»
Nionde Hufvudtiteln.
(Utlåtande N:o 33.)
14:o. Uti 23:dje punkten hade Utskottet hemställt, att Riksdagen måtte på
Allmänna Indragningsstaten uppföra såsom årlig pension åt Intendenten vid Tele¬
grafstyrelsens kameral-afdelning, Linie-chefen för de optiska telegraferna i Stock¬
holms skärgård, Ofverstelöjtnanten Isak Fredrik von Heland ett belopp af 2,770 R:dr,
att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sina befattnin¬
gar vid Telegrafverket erhölle afsked; och är denna Utskottets hemställan af För¬
sta Kammaren godkänd, men af Andra Kammaren afslagen, i följd hvaraf, för frå¬
gans afgörande genom omröstning, Utskottet får föreslå följande voteringspropo¬
sition :
»Den som vill, att Riksdagen på Allmänna Indragningsstaten uppför såsom
årlig pension åt Intendenten vid Telegrafstyrelsens kameral-afdelning, Liniechefen
för de optiska telegraferna i Stockholms skärgård, Ofverstelöjtnanten Isak Fredrik
von Heland ett belopp af 2,770 R:dr, att utgå från och med månaden näst efter
den, hvarunder han från sina befattningar vid Telegrafverket erhåller afsked, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
16
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
Vinner Nej, har Riksdagen funnit sig icke böra omförmälda pension bevilja.»
15:o. 24:de punkten, deruti Utskottet tillstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts nå¬
diga framställning om pension af 600 R:dr åt f. d. Landshöfdingen G. A. Montgome-
rys enka, Hedvig Elisabeth Montgomery, född Wallmark, är af Första Kammaren
godkänd, men af Andra Kammaren afslagen; hvadan och då frågan måste genom
omröstning afgöras, Utskottet för denna omröstning föreslår följande voteringspro¬
position:
»Den soqi vill, att Riksdagen å Allmänna Indragningsstaten uppför ett be¬
lopp af 600 R:dr, att såsom pension af f. d. Landshöfdingen Montgomerys enka,
Hedvig Elisabeth Montgomery, född Wallmark, årligen, så länge hon i enkestånd
sig befinner, uppbäras, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts nådiga framställning om pension för bemäl-
da enka icke blifvit bifallen.»
16:o. Utskottets i 25de punkten gjorda hemställan, att Riksdagen icke måtte
bevilja den af Kongl. Maj:t föreslagna pension af 400 R:dr årligen åt Sekreteraren
vid Statistiska Centralbyrån F. E. Fåhrau efterlemnade enka, Carolina Mathilda Fäbroms,
född Nytzell, är bifallen af Andra Kammaren, hvaremot Första Kammaren, med afslag
å berörda hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts nådiga framställning. Vid sådant för¬
hållande får Utskottet för den omröstning, som i anledning häraf bör anställas, af¬
gifva följande förslag till voteringsproposition:
»Den som vill, att Riksdagen beviljar den af Kongl. Maj:t äskade årliga
pension af 400 R:dr åt Sekreteraren vid Statistiska Centralbyrån F. E. Fåhrasi ef¬
terlemnade enka, Carolina Mathilda FåhrEeus, född Nytzell, att utgå så länge hon
lefver ogift, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att den för bemälda enka före¬
slagna pension bevilja.»
l7:o. Uti 26:te och 27:de punkterna hade Utskottet hemställt, att väckta
motioner dels om pension åt Machin-ingeniören, Friherre G. A. H. von Dubens
enka, Hedvig Adamina Eugenia von Duben, född von Vegesach, till belopp af 400
R:dr att årligen utgå, så länge hon lefde ogift, dels ock om pension åt Kammar¬
rättsrådet C. Printzenskölds enka, Beata Christina Printzensköld, född Lagerberg, att
med 500 R:dr under hennes återstående lifstid årligen utgå, icke måtte af Riksda¬
gen bifallas.
17
i
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
gen bifallas. Andra Kammaren har bifallit dessa hemställanden; hvaremot Första
Kammaren afslagit desamma och bifallit de i dessa punkter omförmälda motioner.
Äfven dessa frågor måste således genom omröstning afgöras, och får Utskottet i
sådant hänseende föreslå följande voteringspropositioner:
а) »Den som vill, att Riksdagen åt aflidne Machin-ingeniören, Friherre G.
A. H. von Dubens enka, Hedvig Adamina Eugenia von Dtiben, född von Vege-
sach, anslår en pension af 400 R:dr, att årligen utgå, så länge hon lefver ogift,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att den för bemälda enka före¬
slagna pension bevilja.»
б) »Den som vill, att Riksdagen tilldelar Kammarrättsrådet C. Printzen-
skölds enka, Beata Christina Printzensköld, född Lagerberg, under hennes återstå¬
ende lifstid en årlig pension af 500 R:dr, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, här Riksdagen funnit sig icke böra omförmälda pensionsbelopp
bevilja.»
18:o. Slutligen hade Utskottet i 3lista punkten hemställt, att Riksdagen
måtte bevilja Professoren Carl Gustaf Qvarnströms enka, Carolina Qvarnström, född
Tiv,mder, en årlig pension af 600 R:dr att utgå från och med innevarande års bör¬
jan och så länge hon i enkestånd sig befunne. Denna hemställan är af Andra
Kammaren oförändrad godkänd; hvaremot Första Kammaren bifallit densamma
med den förändring, att det( tillstyrkta pensionsbeloppet nedsattes till 400 R:dr.
För frågans afgörande genom omröstning iår Utskottet föreslå följande vo¬
teringsproposition :
»Den som vill, att Riksdagen beviljar Professoren C. G. Qvarnströms enka,
Carolina Qvarnström, född Tivander, en pension af 600 R:dr årligen, att utgå från
och med innevarande års början och så länge hon i enkestånd sig befinner, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Bill. till Itiksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 26 Häft.
3
18
Stats-Utskottets Memorial N:o 44.
Vinner Nej, har Riksdagen beviljat bemöda enka en pension af 400 R:dr
årligen, att utgå från och med innevarande års början och så länge hon i enke¬
stånd sig befinner.»
19:o. Öfriga af Utskottet under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar behand¬
lade frågor äro antingen genom Kamrarnes sammanstämmande beslut slutligen af¬
gjord^ eller hafva, i anseende till skiljaktiga beslut mellan Kamrarne, enligt 63 §
Riksdags-ordningen, förfallit.
Stockholm den 23 Mars 1868.
På Utskottets vägnar:
Arv. Frtson Posse.
Reservation:
vid 4:de punkten (innefattande förslag till voteringsproposition i fråga om anslag för
befästningsarbeten) utaf Grefve af Ugglas, som ansag, att Utskottet så väl bort
som kunnat framlägga förslag till sammanjemkning af Kamrarnes skiljaktiga me¬
ningar.
Stockholm, tryckt hos Sam. Rumstebt, 1868.