-Bevillnings-Utskottets Betänkande N.-o 16.
i
\:o 16.
Ank. till Riksd. Kansli d. 9 April 18G8, kl. 7 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om förnyade stad-
ganden rörande Sveriges och Norges ömsesidiga han¬
dels- och sjö farts för hållanden.
Uti motion N:o 80 inom Första Kammaren liar Herr G. F. Wcern, efter
eu historisk framställning af det sätt, på hvilket Sveriges och Norges ömse¬
sidiga handels- och sjöfartsförhållanden blifvit ordnade dels genom den s. k.
Mellan rikslagen den 24 Maj 1825, dels genom de tillägg och förändringar i
densamma, som genom Kongl. Bref och Förordningar den 21 December 1840,
den 25 Februari 1843, den 4 Maj 1852, den 6 Juni 1854, den 12 Februari
1858, den 12 Juli 1860, den 15 November 1861 samt den 6 Juni och 3 Sep¬
tember 1867 åstadkommits, samt af de försök, som vid olika tider blifvit gjorda
att genom särskilda komitéer få undanröjd en eller annan af de olägenheter,
som voro mest i ögonen fallande, hemställt, att Riksdagen ville uttala sig om
vissa grundsatser för ordnandet af ifrågavarande förbindelser samt hos Kongl.
Maj t i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t ville om dem höra såväl Kongl.
Norska Regeringen som det Svenska Stats-Rådet, och derefter till nästkom¬
mande Riksdag och Storthing i nåder framlägga förslag till nya stadgande!) om
Sveriges och Norges ömsesidiga handel och sjöfart.
Såsom sådana grundsatser har motionären föreslagit:
“att. all åtskilnad i afseende på tropligtighet för samma varor, ehvad
de landvägen eller sjöledes införas från det ena riket till det andra, upphäfves,
att utförselstull eller transitoafgift ej må uppbäras och utförselspremie
ej beviljas vid utförsel af eu vara från det ena riket till det andra, samt draw-
back endast i det fall medgifvas, att varan icke i det andra riket åtnjuter
någon tull-lindring;
Bih. till Riksd. Prat. 1868. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft.
Bevil In in g s- Utskottets Betänkande N:o 16.
att utförselstull ej heller må affordras en i det ena riket alstrad eller
tillverkad vara vid utförsel till utlandet från det andra rikets hamnar;
att tull enligt den taxa, hvart land för sig antager, bör erläggas af alla
utländska varor, samt äfven af i det ena riket alstrade eller tillverkade: socker
och sockertillverkningar, tobak och tobakstillverkningar samt bränvin och sprit
vid införsel i det andra riket;
att utom nyssnämnda alla i det ena landet alstrade eller tillverkade
varor skola i det andra vara tullfria;
att tullfrihet vid resor öfver gränsen för medhafda mindre qvantiteter
af tullpligtiga varor fortfarande medgifves;
att likaledes transitorätt fortfarande bibehålies;
att det ena rikets fartyg, ehvad de äro i det riket byggda eller natura-
liserade, i det andra riket behandlas såsom inhemska ; samt
att det ena rikets fartyg må inom det andra rikets område idka frakt¬
fart1'4 ;
hvarjemte vid motionen fogats ett förslag till ny Mellan-rikslag, i af¬
seende å hvilket motionären dock förklarat, att han icke ansåge detsamma eller
något annat förslag nu lämpligen böra af Riksdagen i detalj pröfvas.
Under den öfverläggning, som inom Första Kammaren föregick motio¬
nens remiss till Bevillnings utskottet, och af hvilken Utskottet, tagit kännedom,
synas samtlige talare hafva varit ense derom, att handelsförhållandena Sverige
och Norge emellan borde ordnas på andra grunder än de nu tillämpade, hvar
emot man skiljt sig såväl i afseende å lämpligaste formen för ett sådant ord¬
nande, som i afseende å sättet för dess tillvägabringaude. I allmänhet tyckes
man dock hafva varit ense derom, att den enda väg, som med hopp om fram
gång kunde beträdas, vore underhandlingarnes, samt att, för att icke dessa
skulle försvåras eller omöjliggöras, Riksdagen icke borde fatta några positiva
beslut, utan endast i mera allmänhet yttra sig rörande hufvudgrunderna för
blifvande öfverenskommelse.
Utskottet anser sig icke behöfva här återgifva den mångsidiga utred¬
ning, som ifrågavarande motion innehåller, angående de flera under numera
förändrade förhållanden anmärkningsvärda brister, hvilka vidlåda gällande lag¬
stiftning rörande de förenade rikenas ömsesidiga handel och sjöfart. Dessa
brister, redan länge insedda och öfverklagade, måste blifva kännbarare och
menligare i samma män, som mångfaldigade och förbättrade land- och sjövägs-
kommunikationsmedel erbjuda rikligare och beqvämare tillfällen till en lifligare
samfärdsel emellan folken, samt behofven att tillgodogöra sig eu sådan sam¬
färdsel och begreppen om rättmätigheten af större frihet dertill allmännare
kännas och erkännas. Till hvad motionären i dessa hänseenden anfört, och
hvari Utskottet för sin del hufvudsakligen instämmer, vill Utskottet ytterligare
Bevillnings- Utskottets Betänkande N.-o 16. 3
lägga erinran om det otillfredsställande sätt, hvarpå den för handeln vigtiga
transitorätten, ehuru först år 1860 medgifven, finnes ordnad. I sjelfva tran-
sitorättens natur ingår friheten att öfver ett land till ett annat införa utland
ska oförtullade varor, utan att dessa varor i det land, hvaröfver införseln sker,
underkastas någon tullundersökning eller annan kontroll, än som erfordras för
att förekomma att en varupacka under transiteringen öppnas och att innehål¬
let qvarstadnar i det transiterade landet; men transitorätten emellan de för-
neade rikena är deremot underkastad det vilkor, att godset skall undergå full¬
ständig undersökning, vågning, mätning eller räkning i det land, öfver hvilket
transiteringen eger rum. Det ligger dock för öppen dag, att ett sådant vilkor,
som föranleder uppehåll, kostnader af flera slag och stundom skada å sjelfva
varorna vid deras ompackning, måste i väsendtlig mån motverka de fördelar,
som med transitorätten afses och som eljest otvifvelaktigt kunde för de förenade
rikenas handelsgemenskap blifva af ökad betydelse, i den mån nya kommunika-
tionsanstalter tillkomma samt synnerligen sedan genom fullbordande af nord¬
vestra stambanan Svenska och Norska jernvägarne komma att bilda en oaf¬
bruten och beqväm kommunikation emellan många vidt skiljda handels- och
hamnplatser, af hvilka flera under vintermånaderna äro utestängda från all
sjöväga tillförsel.
Jemväl på detta skäl instämmer Utskottet i det hyfvudsyfte motionen
angifver, eller att en af omständigheterna högeligen påkallad omarbetning af
Mellan-rikslagen måtte så skyndsamt som möjligt varda utförd och de förenade
rikenas national representationer till pröfning förelagd.
Deremot kan Utskottet icke dela motionärens mening derom, att Riks¬
dagen redan nu borde uppställa några vissa allmänna grunder för det förslag
rörande förnyadt ordnande af Sveriges och Norges handels- och sjöfartsförhål-
landen, som man önskar få framlagdt. Sådana på förhand uppställda grunder
i en fråga, som endast på underhandlingens väg kan lösas, skulle nemligen,
enligt Utskottets tanke, snarare kunna motverka än främja en lycklig lösning
och skulle måhända till och med i viss mån lägga band på Riksdagens egen
fria pröfning, då frågan, fullständigt utredd, förekommer till slutligt afgörande.
Lika litet synes Riksdagen böra uttala någon bestämd mening om det
sätt, hvarpå ett sådant förslag lämpligast må kunna tillvägabringas, vare sig
genom omedelbara förhandlingar emellan Svenska och Norska Regeringarne el¬
ler genom underhandlingar emellan särskilde fullmägtige eller komiterade, hvil¬
ket allt Kong!. Maj:t är i tillfälle att bäst bedöma.
Utskottet anser sig följaktligen, med anledning af Herr Wserns omför
mälda motion, nu endast böra hemställa,
att Riksdagen måtte genom underdånig skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes taga i förnyadt öfvervägande frå¬
Inventarier
skepps, m. in,
4 Bevillnings- Utskottets Memorial, N.-o 17.
gan om ett sådant ordnande af Sveriges och Norges ömse¬
sidiga handels- och sjöfartsförhållanden, att samfärdseln
emellan brödrafolken mätte till ömsesidig fördel i möjligaste
måtto underlättas och främjas; samt att Kongl. Maj:t täck¬
tes för näst sammanträdande Riksdag och Storthing fram
lägga förslag i detta ämne.
Stockholm den 9 April 1868.
På Utskottets vägnar:
Alb. Ehrensvärd.
W:o 17.
Ank. till Kiksd. Kansli d. It April 1868, kl. 11. f. m.
Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga, beslut an¬
gående tullbevillningen.
, Uti sitt Betänkande N:o 4 angående tullbevillningen har Bevillnings¬
utskottet föreslagit under punkten 9: att så väl inventarier, skepps, nya, ej spe¬
cificerade, icke hänförliga till husgerådssaker eller beklädnadspersedlar, som de
under rubriken jern, smult eller valsadt upptagna artiklarne ankare, kettingar,
kettingsstoppare, krokar, armbultar, draggar, raderjern och skeppsknän jemte tåg¬
virke, nytt, må medgifvas tullfri införsel; samt att så väl de rubriker, under
hvilka dessa artiklar finnas i taxan upptagna, som äfven § 8 taxeunderrättelser-
na må erhålla den lydelse, Betänkandet N:o 4 bifogadt transsumeradt taxeför¬
slag utvisar; och har detta förslag blifvit af Första Kammaren bifallet, men af
Andra Kammaren afslaget, hvarför Utskottet får hemställa, att Andra Kamma-