f»
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 36■
N:o 30.
Ank. till "Rikstl. Kansli d. 3 April 1867, kl. 2 c. ni.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nio 5) Utlåtande Nio 8, an¬
gående arbetslöse landtmäteritjenstemäns användande till
sä rskild a gorå mål.
Utskottet har fått till sig remitterad, för behörig handläggning, en af
Herr A. G. Hollander i Kammaren väckt motion, N:o 101, deruti motio¬
nären föreslagit en underdånig skrifvelse från Riksdagen till Kongl. Maj:t,
med anhållan »det täcktes Kongl. Maj:t före nästa riksdag taga i nådigt öf¬
vervägande, huruvida icke de län, hvari öfverflödig landtmäteripersonal nu
finnes, lämpligen kunde indelas i vissa distrikter, inom Indika de kommis-
sions-landtmätare, som fått sig desamma uppdragna, hade att, med eller
utan biträde af vice kommissions-landtmätare eller auskultanter, ombesörja,
oberäknadt förekommande skiftesförrättningar, upprättandet af hydrografisk
karta öfver distriktet med dithörande beskrifning och afdikningsplaner, vi¬
dare att bearbeta distriktets ekonomiska karteverk samt jordbruksstatistik
med upptagande och införande å karta och i särskild liggare af årligen
skedda förändringar», hvarjemte motionären ifrågasatt, att, rörande arfvode
och medel dertill, äfven skulle i öfvervägande tagas om icke nu utgående
statsanslag för ekonomiska karteverkets bearbetande borde efter andra grun¬
der fördelas.
Till stöd för denna framställning har motionären åberopat: att det
är ett genom officiel uppgifter kändt förhållande, att i mellersta och södra
Sverige skiftesverket numera med stora steg nalkas sin fulländning samt
att, med den i riket befintliga ringa återstoden af oskiftad mark, hvars skif¬
tande dessutom beror på de enskilde egarne att underlåta, nuvarande ge¬
neration af landtmäteritjenstemän icke ega tillfälle till arbete och bergning;
7
Andra Kammarens Tillfälliga, Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 36.
— att redan 1865 Landtmäteri-chefens embetsberättelse visade, att af 375
landtmätare endast 111 haft sin nödtorftiga utkomst af tjensteu, 95 haft
mindre än half sysselsättning och 33 alldeles saknat sådan, hvilket förhål¬
lande måste med hvarje år blifva än mer ogynnsamt; — att derföre den
tidpunkt icke kunde vara synnerligen aflägsen, då de flesta medlemmarne
af eu aktningsvärd tjenstemannakorps, hvars verksamhet kraftigt befrämjat
Svenska jordbrukets utveckling och framåtskridande, skulle komma att till¬
höra en samhällsklass, som vill, men icke får arbeta, helst anställning vid
bränvinstillverkningskontrollen, jernvägarne in. in. vore litet eller intet att
påräkna, likasom den landtmäterikorpsen tillförsäkrade rättigheten till befor¬
dran vid landtstaten varit för densamma gagnlös; — att det dock icke är
Staten värdigt, att låta en hel tjenstemannaklass i ekonomiskt afseende gå
under, sedan Staten för ett visst ändamål begagnat dess arbetskrafter, utan
Staten otvifvelaktigt kan på ett gagneligt sätt använda landtmäteritjenste-
männen för befrämjande dels af kännedomen om landets tillstånd och be¬
hof samt dels af dess fortskridande odling; — att i vårt land, der stora
sträckor ligga vattendränkta och till följd deraf odugliga, det skulle kraftigt
bidraga till materiel utveckling och ökad afkastning om dylika trakter af-
vägdes, å karta lades samt plan till deras torrläggning och odling uppgjor¬
des och jordegarne tillhandahölles; — att, om Rikets ekonomiska karteverk
någonsin i sin helhet skall blifva till gagn, det måste samtidigt distriktvis
bearbetas och skeende förändringar af odlad mark, nybyggen m. m. årligen
inläggas på kartan, som efter vissa år borde förnyas; — samt att det vore
allmänt bekant, huru ungefärliga och otillförlitliga de uppgifter till jord¬
bruksstatistiken äro, som genom hushållningssällskapen insamlas, livilka
uppgifter, uppgjorda af personer, saknande tillgång till kartor äfvensom
kunskap i deras användande och nya mätningars verkställande, måste blifva
i hög grad vilseledande, och skulle, enligt motionärens förmenande, bearbet¬
ningen af hvarje orts näringsstatistik samt karteverk jemte upprättandet
af hydrografiska kartor utan tvifvel lämpligast ske genom landtmäteri-tjen-
stemännen, hvilkas hotande ekonomiska betryck derigenom skulle mildras.
Fastän Utskottet icke underskattar, utan erkänner motionärens goda
afsigt med hans ifrågavarande förslag och icke förbiser de stora olägenhe¬
ter, livilka för landtmäteritjenstemännen i åtskilliga delar af riket uppkom¬
mit deraf, att derstädes skiftesverket i det närmaste fulländats och be-
mälde tjensteman således sakna arbetsförtjenst af egoskiften, kan dock Ut¬
skottet icke biträda motionärens berörda förslag, enär dess genomförande
skulle komma att föranleda stora utgifter för Staten, kommunerna och den
enskilde samt jemväl sannolikt inleda ännu flere personer, att egna sig åt
landtmäteriyrket, hvars kikare i öfrigt hafva tillfälle till enskilda uppdrag
8
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 36.
af den utaf motionären angifna och annan beskaffenhet, äfvensom det är
öppet för landtmätare i de delar af riket, der landtmäterisysselsättning bri¬
ster, att söka anställning å andra orter, hvarest detta ej är förhållandet,
hvarförutan, med antagande af den utaf motionären ifrågasatta distriktsin-
delning, otvifvelaktigt skulle inträffa, att de trakter af riket, som blefvo
tillgängliga för landtmätarnes verksamhet med hydrografiska kartors upp¬
rättande och tillhörande arbeten, deraf äro i mindre behof, än andra orter,
der skiftesgöromålen lemna landtmätarne fullt arbete; hvartill kommer olämp¬
ligheten i allmänhet af Statens mellankomst för undanrödjande af dylikt
missförhållande, som det af motionären öfverklagade, hvilket bör åt den
enskilda omtanken öfverlemnas.
På grund häraf tillstyrker Uttkottet,
att Riksdagen anser den omförmälda motionen icke till
någon dess åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 Mars 1867.
På Utskottets vägnar:
Axel Reutercrona.,'
Ordförande.
STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 1867.