Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
1
HT:o 20.
Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.
(I. A.)
Bland Stats-Utskottets förnämsta åligganden är, jemlikt 53 § Regerings¬
formen och 39 § Riksdagsordningen, att utreda och för Riksdagen uppgifva
Stats- och Riksgälds-verkens tillstånd, förvaltning och behof. Detta åliggande,
såvidt det afser beräkningen af Statsverkets inkomster, går Utskottet nu att full¬
göra och får i sådant afseende, efter tagen kännedom af Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, jemte Kongl. Statskon¬
torets till Kongl. Maj:t i ämnet afgifna underdåniga berättelse, äfvensom af
Kongl. Maj:ts särskildt afgifna nådiga framställningar rörande upphörande eller
eftergift af vissa statsinkomster samt enskilda motioner i samma syfte, härige¬
nom till Riksdagens pröfning afgifva förslag till beräkning i Riks-staten af
Statsverkets ordinarie inkomster för nu förestående statsreglering, omfattande
år 1868.
Vid uppgörande af detta förslag har Utskottet, på sätt tillförene varit
öfligt, låtit utreda beloppen af hvad under de särskilda inkomsttitlarne till
Statsverket influtit. Denna utredning omfattar åren 1862, 1863 och 1864, de
sednaste för hvilka rikshufvudboken hunnit afslutas. och äro resultaten deraf
dels omförmälda under de särskilda inkomsttitlarne, dels ock, för beredande af
lättare öfversigt, sammanfattade uti bilagda tabell.
Innan Utskottet företager denna beräkning, har Utskottet funnit sig böra
underställa Riksdagens pröfning frågan angående förslagspriset å Kronans span¬
nmål, hvilket Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Statskontoret
Bih. till Riksd. Prut. 1867. 4 Samt. 1 Afd. 8 Käft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
hemställt, ansett böra bibehållas vid det belopp, som de 4 föregående riksda-
garne blifvit bestämdt, eller 2 R:dr för kubikfoten. Härvid förekommer väl, att
medelpriset å Kronans rånte-, tionde-, arrende- och hästvakans-spanmål för år
1864, enligt verkställd utredning, uppgått till 2 R:dr 17 öre för kubikfoten för
deruti ingående qvantiteter af råg, korn, enkel och dubbel hafre samt bland¬
säd; men då riksmarkegångspriset för kubikfot spanmål, hälften råg och hälf¬
ten korn, som år 1864 bestämdes till 2 R:dr 10 öre, sedermera endast utgjort
för år 1865 1 R:dr 71 öre och för 1866 1 R:dr 83 öre, eller i medeltal för dessa
trenne år 1 R:dr 88 öre, synes anledning ej förefinnas att höja ifrågavarande pris
utöfver det föreslagna jemna beloppet, hvarunder detsamma ej heller för när¬
varande torde böra nedsättas, enär det tioåriga medelmarkegångspriset, hvari
de föregående årens högre årsmarkegångspris ingå, icke i väsendtlig mån rub¬
bas af de årsmarkegångspris, som legat till grund för bestämmandet af riks-
markegången för nämnda trenne år; hemställande alltså Utskottet,
att priset å spanmål, vid beräkningen af Statsverkets in¬
komster för nu förestående statsreglering, må, på sätt Kongl.
Maj:t i nåder föreslagit, bibehållas vid förut bestämdt be¬
lopp af 2 R:dr för kubikfoten.
Utskottet öfvergår härefter till beräkningen af de
Ordinarie dier ständiga inkomsterna.
l:o. Ordinarie räntan, hvilken antingen är på vissa embets- och tjen¬
steman, stater och inrättningar indelad eller ock Kronan behållen, uppskattades,
såvidt densamma är indelad, vid sistlidna riksdag till 2,692,900 R:dr. Härvid
torde likväl nu böra iakttagas:
a) att, sedan i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut Kongl.
Maj:t genom nådig Kungörelse den 30 December 1863 förordnat, att samtliga
räntor å mjöl- och sågqvarnar skulle från och med år 1864 uti jordeböcker och
räkenskaper afskrifvas, de mjöl- och sågqVarnsräntor, som varit till vissa be¬
stämda ändamål anslagna och i räkenskapen under anordningstitel uppförda,
nu varda såväl från inkomsten som från de särskilda anslagstitlar, hvarunder
de inbegripits, afdragna, och deremot den indelningshafvarne tillerkända ersätt¬
ning i stället i Staten uppförd. Enligt en i Kongl. Statskontoret uppgjord
förteckning öfver de räntor af omförmälda beskaffenhet, för hvilkas afskrifning
Kongl. Statskontoret, på grund af från länen inkomna och i Kongl. Kammar¬
kollegium granskade reqvisitioner, medgifvit ersättnings utbetalande, har godtgö-
relse blifvit vederbörande indelningshafvare tillerkänd för 7,436 kubikfot 6,os
kannor spanmål, nemligen 3,272 kubikfot 9,oir> kannor råg, 3,315 kubikfot
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20.
3
7,235 kannor korn och 847 kubikfot 8,93 kannor hafre samt 7 centner 7 skålp.
smör, 3 centner 80 skålp. tackjern och 325 R: dr 48 öre i penningar, i följd hvar¬
af således den indelade anparten af ordinarie räntan torde böra med ett häre¬
mot svarande penningevärde minskas. Lika med Kongl. Maj:t anser Utskottet
härvid lämpligast, att de i dessa räntor ingående belopp smör och tackjern,
för hvilka persedelslag några särskilda kolumner icke finnas i Riksstaten, om¬
sättas till spanmål i de sädesslag, hvaraf kronotionden i orten består, i öfver¬
ensstämmelse med de grunder, som för räntors förvandling föreskrifvas i Kongl.
Kungörelsen den 11 Maj 1855; och finnes efter en sådan omsättning, dervid lik¬
väl, till undvikande af rubbning i det kontanta penningebeloppet, bråk af kan-
netal jemnats till hela kannor, ifrågavarande indelade men afskrida räntor af
mjöl- och såg-qvarnar uppgå till 7,593 kubikfot 5 kannor spanmål och 325 R:dr
48 öre i penningar samt följaktligen, med beräkning af spanmålen till 2 R:dr
per kubikfot, den minskning uti indelade ordinarie räntan, som i förevarande af¬
seende skulle ega rum, utgöra ........R:dr 15,512: 48.
b) att, på sätt Kongl. Maj:t vidare föreslagit, afdrag jem¬
väl torde böra ske för de under Sjette Hufvudtitelns anslag till
Landsstaten i länen uppförda räntor af sådana landsstats-bostäl-
len, från hvilka innehafvarne afstått emot åtnjutande af dem för
sådant fall tillerkänd boställs- och hyres-ersättning; varande om-
förmälda räntor, hvilka, sedan boställena blifvit för Kronans räk¬
ning utarrenderade, icke vidare utgå, i Staten beräknade till ett
värde af .................. 4,763: 99.
c) att, sedan räntan å skattehemmanet Söderby N:o 5 i
Danmarks socken, Waksala härad och Upsala län blifvit nedsatt
med 11 kubikfot 6 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn,
1 skålp. smör och 9 R:dr 1 öre i penningar, samt Kongl. Maj:t
genom nådigt Bref den 15 Augusti 1854 förordnat, att den brist
uti anslaget till landshöfdingen i länet af räntan å nämnda hem¬
man, som genom berörda nedsättning uppkommit, skall ersättas
af Statsverket efter markegångspris, så torde ock i beräkningen
af förevarande inkomsttitel en motsvarande minskning böra ega
rum, hvilken, efter smörräntans förvandling till spanmål och span-
målens evalverande i penningar efter ofvananförda grunder, fin¬
nes uppgå till.....'. .... ....... 32: 61.
d) att inkomsttiteln torde böra minskas med räntan af
aflidne Lagmannen Cassels i lifstiden innehafda boställe Åhlbrunna
i Upsala län, utgörande...... ....... 185: 04,
Transport R:dr 20,494: 12.
4 - Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 20.
Transport R:dr
samte) att minskning jemväl torde, på sätt Kongl. Maj:t före¬
slagit, böra ega rum för värdet af indragna fjerdingsmanslöner
med . . . .................
Summa R:dr R:mt
Efter afdrag af denna summa från ofvanstående 2,692,9
således den indelade ordinarie räntan i jemnadt tal utgöra . R:dr
Den till Statsverket inflytande eller Kronan behållna de¬
len af ordinarie räntan, som enligt räkenskaperna utgjort:
år 1862 ........R:dr 2,163,372: —
„ 1863 ........„ 2,166,864: —
„ 1864 ........„ 2.013,709: -
har således i medeltal uppgått till 2,114,648 R:dr. Då emeller¬
tid qvarnräntorna, hvilka afskrefvos först från och med år 1864,
följaktligen ännu ingå i ofvananförda belopp för 1862 och 1863,
anser Utskottet lika med Kongl. Maj:t berörda medeltal icke kun¬
na läggas till grund för beräkningen af denna inkomsttitel, utan
att densamma lämpligast bör, i nära öfverensstämmelse med hvad
den år 1864 utgjort, upptagas till i jemn summa.....
I sammanhang med beräkningen af inkomsterna under den¬
na titel har Utskottet till pröfning förehaft ej mindre Kong], Maj:ts
nådiga Propositioner angående dels upphörande af grundräntas
utgörande för valk- och stampverk, dels nedsättning af räntan
för Trysunda fiske, än äfven enskilde motionärers framställnin¬
gar om upphörande af alla på jordfastighet lagda skatter och
onera samt deras ersättande antingen medelst kapitalisering eller
åsättande af bevillning. Under förutsättning att Riksdagen bi¬
faller hvad Utskottet i anledning häraf uti bilagorna till detta
Utlåtande föreslagit, skulle visserligen någon minskning uti in¬
komsterna under denna titel för instundande stats-reglering kom¬
ma att ega rum; men då denna minskning uppgår till jemfö¬
relsevis ringa belopp, och Kongl. Maj:t icke funnit någon rubb¬
ning i beräkningen deraf böra föranledas, har Utskottet icke heller
funnit skäl föreslå någon nedsättning i berörda belopp, helst mot¬
svarande tillökning deri, till följd af nya skattläggningar i de
porr» orterna, synes vara att emotse.
20,494: 12.
1,055: 05.
21,549: 17.
0 R:dr skulle
2,671,300: —
2,013,700: —
Transport R:dr 4,685,000: —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
5
Transport R:dr
2:o. Tiondespanmålen.
Den indelade spanmålen beräknades vid sistlidna riksdag
till 653,050 kubikfot med ett värde, efter 2 R:dr kubikfoten, af
1,306,100 R:dr. Härifrån torde likväl nu böra afdragas en å all¬
männa indragningsstaten uppkommen besparing af 38 kubikfot
1 kanna spanmål, utgörande skarprättare- och fjerdingsmans-
löner, som i följd af särskilda nådiga föreskrifter upphört att
vidare utgå. Med iakttagande häraf skulle denna inkomst i jem-
nadt tal komma att utgöra 653,010 kubikfot, som efter det här-
ofvan föreslagna pris, 2 R:dr pr kubikfot, utföres med
Den kronan behållna tiondespanmålen beräknades vid sist¬
lidna riksdag till 147,195 kubikfot med ett värde af 294,390 R:dr
och har utgjort:
år 1862 kubikfot 144,984 R:dr 329,931.
„ 1863 „ 147,029 „ 332,626.
„ 1864 „ 150,026 „ 335,508.
eller i medeltal 147,346, R:dr 332,688;
och synes, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, denna spanmål kunna
i närmaste öfverensstämmelse med dess verkliga belopp år 1864
här upptagas till 150,000 kubikfot med ett värde, efter 2 R:dr
kubikfoten, af.................
3:o. Tiondespanmålslösen efter bestämda priser.
Denna inkomst hade utgjort: år 1862 R:dr 6,801 samt
både 1863 och 1864 R:dr 6,800, hvarföre den nu likasom 1866
torde få beräknas till..............
4:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter
beräknades 1863 till 331,000 R:dr och 1866 till 370,000 R:dr samt
hafva utgjort:
Spanmål.
Penningar. Mått. Värde.
år 1862 59,832, 141,507, 315,767.
„ 1863 68,370, 142,032, 298,163.
„ 1864 56,277, 142,817, 254,615.
eller i medeltal 61,493, 142,119, 289,515.
4,685,000: —
1,306,020: —
300,000: —
6,800: —
Transport R:dr 61,493, 142,119,
6,297,820: —
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Transport R:dr
Härtill torde dock, på sätt Kongl.
Maj:t föreslagit, nu böra tilläggas
dels arrendeafgifterna för åtskil¬
liga under åren 1865 och 1866 till
Statsverket indragna och redan ge¬
nom Kong]. Kammar-kollegium på
längre tid utarrenderade landsstats-
boställen, hvilka afgifter sammanlag¬
da uppgå till......R:dr
dels ock beloppet af arrende¬
inkomsten för öfriga boställen, hvilka
tillsvidare endast på ett år af Kongl.
Maj:ts vederbörande Befallningshaf¬
vande utarrenderas. Denna inkomst
är väl icke känd, men, i likhet med
hvad vid sistlidna riksdag egde rum,
synes densamma böra beräknas till
det belopp, hvartill boställenas upp¬
skattade afkastning jemte boställs-
räntorna varit i Staten upptagna eller
i jemnadt tal till 6,336 R:dr, mot¬
svarande i spanmål efter 2 R:dr
kubikfoten ... -.....
61,493, kft 142,119.
1,288, kft 16,059.
3,168.
Summa R:dr 62,781, kft 161,346.
Och torde enligt denna beräkning arrendemedlen kunna
upptagas till: penningar R:dr......... 63,000,
spanmål 161,000 kubikfot, å 2 R:dr...... 322,000.
5:o. Silfvertionde, myntarelön och slagskatt.
Vid beräkningen af denna inkomst har Utskottet till be¬
handling förehaft en inom Riksdagens Första Kammare väckt
motion, om befrielse för de icke privilegierade verken från erläg¬
gande af tionde för tillverkning af alla metaller, med undantag
af tackjern inom bergslag, samt för tillgodogörandet af mineralri¬
kets alster i öfrigt. Häröfver har Utskottet afgifvit särskildt Be¬
tänkande, som återfinnes bland bilagorna till detta Utlåtande;
6,297,820: —
385,000: —
Transport R:dr 6,682,820: —
Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 20.
7
Transport R:dr
och då, under förutsättning att Riksdagen bifaller hvad Utskot¬
tet deruti föreslagit, berörda motion icke skulle föranleda någon
rubbning uti den af Kongl. Maj:t uppställda beräkning af inkom¬
sterna för nästa statsreglering, hvarken i afseende å denna eller
följande inkomsttitlar, som af motionen beröras, får Utskottet,
enär nu ifrågavarande inkomst, som beräknades 1863 till 15,000
R:dr och 1866 till 16,000 R:dr, under åren 1862—64 i medeltal
utgjort 17,624 R:dr, hemställa att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
denna inkomst här må beräknas till........
6:o. Kopparräntan
beräknades 1863 till 1,100 centner å 67 R:dr eller 73,700 R:dr
och 1866 likaledes till 1,100 centner ä 69 R:dr eller 75,900 R:dr.
Den har under åren 1862—1864 i medeltal uppgått till 1,189 cent¬
ner och ett försäljningsvärde af 82,125 R:dr, hvilket motsvarar
ett medelpris af 69 R:dr 7 öre per centner. Då emellertid priset
å den under åren 1865 och 1866 för Statsverkets räkning för¬
sålda koppar i medeltal utgjort endast omkring 61 R:dr per cent¬
ner, anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, beräkningen af
kopparräntan väl kunna höjas till 1,150 centner, men dess försälj¬
ningsvärde icke böra antagas högre än efter sistnämnda pris eller till
7:o. Tiondetaclcjernet.
Inkomsten häraf, som beräknades 1863 till 17,000 centner å 2
R:dr eller 34,000 R:dr och 1866 till 16,000 centner å 2 R:dr 50
öre eller 40,000 R:dr, har under åren 1862—1864 i medeltal ut¬
gjort 17,247 centner och ett försäljningsvärde af 42,612 R:dr. På
grund häraf synes denna inkomst nu kunna uppskattas till 16,500
centner, med samma värde som 1866 beräknades, eller 2 R:dr
50 öre per centner...............
8:o. Svafvelbruhstionden
beräknades år 1863 till 4,000 R:dr och 1866 till 3,000 R:dr samt
har utgjort:
år 1862
„ 1863
„ 1864
|
1,571: —
|
|
3,731: —
|
|
2,833: —
|
|
2,712: —
|
sätt
nas till
I anseende till denna inkomsts föränderlighet torde, på
Kongl. Maj:t föreslagit, densamma här endast böra beräk-
Transport R:dr
6,682,820: —
17,000: —
70,150: —
41,250: —
2,700: —
6,813,920: —
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Transport R:dr
9:o. Mantalspenningarne,
som beräknades 1863 till 525,000 R:dr och 1866 till 620,000 R:dr,
hafva utgjort:
år 1862 R:dr 630,865: —
„ 1863 „ 639,873: —
„ 1864 „ 574,491: —
Vid sistlidna riksdag föreslog Kongl. Maj:t med afseende
å den minskning i denna inkomst, som till följd af Kongl. Kun¬
görelsen den 24 April 1863 måste antagas från och med år
1864 hafva egt rum, att berörda inkomst skulle beräknas till
allenast 605,000 R:dr. Rikets Ständer funno sig likväl på grund
deraf, att bevillningen efter lista artikeln eller den personliga
skyddsafgiften, hvilken från och med 1864 utgjorts med enahanda
belopp som mantalspenningarne, nämnda år uppgått till 617,637
R:dr 40 öre, och att detta belopp sedermera genom befolknin¬
gens tillvext antagligen förökats, böra höja den af Kongl. Maj:t
föreslagna beräkningssumman till 620,000 R:dr. Omförmälda så¬
som inkomst af lista artikelns bevillning uppgifna belopp synes
emellertid hafva utgjort bruttouppborden deraf utan afdrag för de
afkortningar, som jemlikt ofvanberörda nådiga Kungörelse ega
rum. Den debiterade uppbörden af mantalspenningarne uppgick
nemligen enligt 1864 års rikshufvudbok för nämnda år till
618,868 R:dr 2 öre, men deraf hafva blifvit afkortade 43,314 R:dr
89 öre, efter afdrag hvaraf äfvensom af skilnaden mellan i rä¬
kenskaperna in och utbalanserade restantier till belopp af 1,061
R:dr 89 öre eller tillsammans 44,376 R:dr 78 öre, återstår såsom
behållen uppbörd, med utelemnande af ören, 574,491 R:dr eller
här ofvan för år 1864 utförda inkomstbelopp. Detta förhållande
torde nu böra föranleda någon nedsättning i beräkningen af före¬
varande inkomst, men, då den debiterade skyddsafgiften för år
1865 med icke mindre än 7,443 R:dr 80 öre öfverstiger samma
afgift för nästföregående år samt antagligt är, att berörda afgift
för åren 1866—1868 kommer att i enahanda proportion förökas,
anser Utskottet denna nedsättning, på sätt Kongl. Maj:t föresla¬
git, icke böra sträckas längre än till.........
10:o. Bötesmedlen
beräknades 1863 till 90,000 R:dr och hafva under åren 1862—1864
i medeltal uppgått till 88,193 R:dr.
6,813,920: —
600,000: —
Transport R:dr 7,413,920: —
Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 20.
9
Transport R:dr
Då i följd af nya Strafflagen Kronans inkomst af bötes¬
medel! måste anses hafva blifvit betydligt förhöjd, men erfaren¬
heten ännu icke visat, till hvad belopp denna förhöjning borde
skattas, föreslog Kongl. Maj:t vid sistlidna riksdag, att inkom¬
sten skulle beräknas till summan af dess 1863 antagna belopp,
90.000 R:dr, och det anslag, 250,000 R:dr, som under 2:dra Huf-
vudtiteln äskades till ersättning åt personer, menigheter eller
allmänna inrättningar för dem genom nya Strafflagens införande
frångångna bötesandelar. Detta förslag bifölls af Rikets Ständer,
och blefvo således bötesmedlen vid sistlidna riksdag beräknade
till 340,000 R:dr.
I enlighet med Kongl. Maj:ts under Andra Hufvudtiteln
gjorda förslag rörande omförmälda anslags nedsättande till
160.000 R:dr, skulle alltså, med fortfarande tillämpning af ofvan-
berörda beräkningsgrund, bötesmedlen nu upptagas till endast
250.000 R:dr. Men då å andra sidan i betraktande tages dels
den förhöjning i bötesbeloppen, som genom nya Strafflagen egt
rum, och dels att den andel i böterna, som förut tillkommit
målsegare m. fl., utan någon ersättning numera ingå till Kronan,
på grund af livilka båda omständigheter Kronans behållna in¬
komst åt bötesmedlen måste antagas nu utgöra betydligt mera
än det belopp, 90,000 R:dr, som i sådant afseende år 1863 före
den nya Strafflagens utfärdande beräknades, anser Utskottet, lika
med Kongl. Maj:t, beräkningen af förevarande inkomsttitel likväl
icke höra nedsättas vidare än till..........
ll:o. Kavalleriregementenas hästvakansspanmål, som till
och med åren 1870 och 1871 utgår på grund af kontrakter mel¬
lan Kronan och rusthållare, samt följaktligen icke kan vara un¬
derkastad någon rubbning under nästkommande statsregleringsår,
torde derföre nu, likasom förut, få beräknas till 140,175 kubikfot
å 2 R:dr...................
12:o. Tillfälliga rotevakans-afgifter, som beräknades 1863
till 8,000 R:dr och 1866 till 7,000 R:dr, hafva under åren 1862—
1864 i medeltal utgjort 7,913 R:dr och torde således nu kunna
upptagas till.................
Transport R:dr
Bih. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 8 Käft.
7,413,920: —
300,000: —
280,350: --
7,500: —
8,001,770: —
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
Transport R:dr
13:o Vakansafgifter af nyroterad jord beräknades 1863
till 56,000 R:dr och 1866 till 63,000 R:dr, men hafva under åren
1862—1864 i medeltal uppgått till 66,488 R:dr, och lära derföre
nu få beräknas till...............
14:o. Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland,
som 1863 beräknades till 17,000 R:dr, har under åren 1862—
1864 i medeltal utgjort 19,594 R:dr, och torde derföre, i likhet
med hvad vid sistlidna riksdag egde rum, nu böra upptagas till
15:o. Trosspassevolansafgiften. som under de tre åren 1862
—1864 med obetydlig vexling uppgått till något mer än 26,500
R:dr om året, torde alltså nu, likasom vid 1866 års statsregle¬
ring, böra beräknas till...........
16:o. Båtsmansvakansafgiften har väl under åren 1862—
1864 i medeltal utgjort 62,535 R:dr, men synes dock på grund
af sin till en del ovissa beskaffenhet icke böra nu upptagas
högre än 1866 skett, eller till............
17:o. Kontrollstänipelniedel, hviika beräknades 1863 till
22,000 R:dr och 1866 till 20,000 R:dr, hafva utgjort
år 1862 ........R:dr 21,442: —
,, 1863 ......... 20,646: —
„ 1864 ........ „ 18,782: -
Då denna inkomst således år efter år minskats, torde den¬
samma, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu endast böra beräk¬
nas till . , .................
18:o. Bak- och Lotsmedel, eller, såsom denna inkomsttitel
rätteligen torde böra benämnas, Fyr- och Båk-medel, enär någon
andel af lotspenningarne ej ingår till Statsverket. Vid beräknandet
af denna inkomst har Utskottet till behandling förehaft tvänne till
Utskottet remitterade motioner, den ena väckt inom Riksdagens
Första Kammare, angående upphörande af inrikes fyr- och båk-
afgifter, den andra inom Riksdagens Andra Kammare, löiande
lindring i fyr- och båkafgifter m. m. Uti bilagorna till detta
Utlåtande har Utskottet, i anledning af dessa motioner, medde¬
lat yttrande, hvartill Utskottet får hänvisa.
Denna inkomst, som år 1866 beräknades till 600,000 R:dr,
har uppgått:
......... 551,107: —
8,001,770:
65,000:
18,000:
26,500:
60,000:
19,000:
år 1863 till
Transport R:dr 8,190,270:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
11
Transport R:dr 8,190,270: —
år 1864 .......... 551,375: —
„ 1865 .......... 667,561. -
På grund häraf, och då, äfven i händelse Riksdagen bi¬
faller hvad Utskottet rörande denna afgift uti bilagda särskilda
Betänkande föreslagit, någon minskning i den af Kongl. Maj:t
föreslagna inkomstberäkning icke kan vara att befara, enär Kongl.
Maj:ts nådiga Instruktion för Skeppsmätare af den 21 December
1865 icke trädt i verkställighet under de år, hvilkas inträd af
berörda medel här tagits såsom grund för inkomstberäkningen,
hemställer Utskottet att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, ifråga¬
varande inkomst må, i likhet med hvad år 1866 egde rum, här
beräknas till................. 600,000:
19:o. Observationsmedel beräknades 1863 till 6,000 R:dr,
men hafva utgjort:
år 1862 .........R:dr 2,119: —
„ 1863 ......... „ 3,633: —
„ 1864 ......... „ 5,844. —
Och torde denna af mera tillfälliga omständigheter be¬
roende inkomst böra nu, likasom 1866, beräknas till endast . . 3,000:
20:o. Extra medel och uppbörder, bestående hufvudsakligen
af revisionsskillingar och expeditionslösen, hafva, efter afdrag af
stubböresmedlen, hvilka från och med innevarande år ingå till
skogsplanteringskassan, utgjort:
år 1862 ........R:dr 66,157: —
„ 1863 ......... 66,653: —
„ 1864 ........ „ 56,445. —
Medeltalet häraf är 63,085-, och anser Utskottet, likasom
Kongl. Maj:t, denna inkomst, som 1866 beräknades till 70,000
R:dr, nu, i anseende till dess föränderlighet, icke böra upptagas
högre än till................. 63,000:
21:o. Intressemedel, bestående hufvudsakligen af räntan å
Lappmarks Ecklesiastikverks år 1835 till Riksgälds-kontoret öf-
verlemnade fond, hafva under aren 1862 '1864 i medeltal upp¬
gått till 5,417 R:dr, och torde derföre nu, likasom 1863 och 1866,
böra beräknas till........... 5,000: —
Summa ordinarie inkomster R:dr 8,861,270. —
Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum,
framdeles, vid behandling af de särskilda utgiftstitlarne, torde finna anledning
12 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
att vidtaga sådana dispositioner, som kunna i någon ringare mån inverka på
inkomsternas beräkning och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna be¬
lopp, finner Utskottet sig föranlåtet hemställa,
att de beslut, Riksdagen i anledning af förestående inkomst¬
beräkning kommer att meddela, icke må utgöra hinder för
Stats Utskottet att framdeles, efter det de särskilda utgifts-
titlarne blifvit fastställda, få iakttaga den jemkning af en
eller annan inkomsttitels belopp, som vid Riks-statens upp¬
görande kan finnas nödig.
Extra ordinarie inkomster.
Som det tillkommer Bevillnings-Utskottet att uppgöra och till Riksdagen
afgifva förslag, angående beräkningen af dessa inkomster, får Stats-Utskottet,
utan att nu ingå i pröfning af beloppen, här endast uppföra de särskilda sum¬
morna, hvilka i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition blifvit föreslagna, nemligen:
a) Tullmedel............... 14,600,000: —
b) Postmedel............... 2,000,000: —
c) Stämpelpappersmedel........... 1,500,000: —
d) Bränvinstillverknings-afgift......... 10,500,000: —
Summa extra ordinarie inkomster R:dr 28,600,000: —
Enligt förestående beräkning skulle Statsverkets ordinarie inkomster
utgöra................... 8,861,270: —
Extra ordinarie dito ... *......... 28,600,000: —
hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats att uppgå till R:dr
Vid sednaste riksdag beräknades ordinarie inkomsterna
till................ 8,978,740: —
och de extra ordinarie inkomsterna till . . , 26,600,000: —
hvadan, enligt förestående beräkningar, för nästa statsregle-
ringsår skulle uppkomma en förökning uti inkomsterna af R:dr
Stockholm den 22 Februari 1867.
37,461,270: —
35,578,740: —
1,882,530: —
Arvid Fr.son Posse.
Stats- Utskottets Utlåtande B:o 20. Bil. Litt. A.
13
V.o 30. Bilaga Litt. A.
Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Febr 1867, kl. 1 e. m,
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga Proposition,
angående upphörande af grundräntas utgörande för
valk- och stampverk.
(I. A.)
Utaf ofvanberörda den 22 sistlidne Januari aflena och under N:o 25 i
l:a Samlingen af Bihanget till Riksdagens Protokoll införda Proposition in-
hemtas, hurusom Rikets Ständer, då de uti underdånig skrifvelse den 11 April
1863 anmälde sitt beslut om afskaffande af grundränta för mjöl- och sågqvarnar,
hufvudsakligen anförde såsom skäl för detta beslut, att mjöl- och sågqvarnar,1'
hvilka till sin natur egentligen vore att hänföra till fabriksinrättningar och
hvilkas större eller mindre afkomst vore beroende af konjunkturen, icke kunde
rättvist beskattas med grundränta, hvilken blefve oförändrad, ehvad inkomsten
af verken genom folkmängdens tillvext, ökad spanmålsproduktion, qvarnarnes
ändamålsenligare konstruktion och andra orsaker komme att uppdrifvas eller
till följd af missgynnande omständigheter, såsom minskad vattentillgång, nya
verks anläggande och så vidare, till större del förlorades.
Sedan Kongl. Kammar-kollegium, hvars utlåtande i anledning af berörda
skrifvelse infordrades, dervid anmärkt, bland annat, att det funnes åtskilliga
valk- och stamp-verk, som enligt äldre författningar drogo ränta, och att ena¬
handa skäl, som föranledt Rikets Ständer att för deras del besluta om upp¬
hörande af räntan å mjöl- och sågqvarnar, äfven kunde tillämpas på verk af
förstnämnda beskaffenhet, anbefallde Kongl. Maj:t, i sammanhang med utfärdande
af Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863, angående upphörande af grund¬
ränta för mjöl- och sågqvarnar m. m., Kongl. Kollegium att, efter närmare
utredning af omförmälda stamp- och valk-verks antal och räntor, med berättelse
derom till Kongl. Maj:t inkomma.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. A.
Till följd deraf hade Kongl. Kollegium, med ledning dels af infordrade
uppgifter från Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande och dels af i Kongl.
Kollegium förvarade jordeböcker, låtit i sina provinskontor upprätta och till
Kongl. Maj:t jemte underdånigt utlåtande af den 28 Juli 1865 ingifvit tre sär¬
skilda förteckningar öfver alla grundränta åsätta valk och stamp-verk uti Rikets
samtliga län, tillika med sammandrag deröfver, hvaraf inhemtades, att ifråga¬
varande valk- och stamp verk vore till antalet 96 och deribland 17 af krono-
och 53 af skatte-natur, hvilkas grundränta uppginge tillhopa till 7 kubikfot 5,6
kannor spanmål och 353 R:dr 17 öre i penningar, samt 26 af frälsenatur, för
hvilka utgjordes rusttjenst efter 87167/288 tunnor hardt korn och 79114/i92 rust-
tjenstmarker.
Derjemte hade Kongl. Kollegium, uti nyssberörda utlåtande, för den
händelse att grundräntan och rusttjenstskyldigheten för berörda verk skulle
finnas höra upphöra, anfört: att de valk- och stamp-verk åsätta grundräntor
samtliga vore Kronan behållna, med undantag blott af räntan, 7 R:dr 81 öre,
för Hönjarum Dufvemölla stamp i Ousby socken, Östra Göinge härad och
Christianstads län, hvilken ränta vore anordnad länsmannen i distriktet, äfvensom
den del af räntan utaf Flagabro stamp i Lundstorps socken och Ingelstads härad
af nämnda län, som vore inbegripen i Flagabro qvarns ränta och jemte denna
indelt till rustningsstammen N:o 77 vid Kongl. Skånska dragon-regementet och
Svabesholms sqvadron; att den förra eller Hönjarum Dufvemölla stamps ränta,
hvilken, liksom räntan af Dufvemöllas mjölqvarn, i jordeböckerna upptagits
såsom Kronan behållen, genom Kongl. Kollegii skrifvelse den 5 Juni 1863 blifvit
anordnad åt innehafvare!! af länsmansbostället Hönjarum och sålunda vore
inbegripen i länsmannens lön; men att, då det egentligen ej vore räntan, utan
förmånen af stampens begagnande, som vore boställshafvaren förlänad, Kongl.
Kollegium ansåge, att, i enlighet med hvad genom 3:dje mom. i Kongl. Kungö¬
relsen den 30 December 1863 redan vore stadgadt i afseende på ränta af
boställes mjöl- och såg qvarn, någon ersättning till boställshafvaren för stampens
ränta, derest den komme att afskrifvas, lika litet borde ega rum, som för räntan
af mjölqvarnar; samt att. hvad deremot anginge Flagabro stamps ränta, hvilken
vore inbegripen i räntan för mjölqvarnen af samma namn, och derföre nu icke
kunde till beloppet uppgifvas, ersättning till rustningsstammen för den del af
räntan, som belöpte på stampen, syntes böra meddelas på enahanda sätt, som
för mjölqvarnens ränta redan vore stadgadt;
Och då dels genom nådiga Kungörelsen den 13 Februari 1828 redan
vore föreskrifvet, att, i likhet med hvad för fabriksinrättningar i allmänhet
iakttoges, hvar och en å landet, som dertill eger lägenhet, må hafva frihet till
inrättande af stampverk för valkning af kläden, vadmal eller andra ylletyger
för eget och andras betjenande, sedan likväl, när verket skulle drifvas med
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. A.
15
vatten, genom förut i stadgad ordning skedd undersökning blifvit utrönt, att
förmedelst uppdämning eller vattnets begagnande i öfrigt för inrättningen skada
eller men icke annan tillfogas; samt dels genom nådiga Kungörelsen den 29
April 1830 vore förklarad^ att valk- och stamp-verk för andras betjenande, hvilka
dädanefter anlades eller som, ehuru redan anlagda, ännu ej skattläggning under¬
gått, icke skulle någon grundränta åsättas, utan såsom fabriksinrättningar betrak¬
tas och endast till bevillning beräknas; —• så erfordrades i afseende på stampverks
anläggning eller skattläggning icke några vidare stadganden än författningarne
redan innehölle; hvaremot, hvad genom nådiga Kungörelsen, angående upphö¬
rande af grundräntas utgörande af mjöl- och sågqvarnar den 30 December 1863,
för dessa inrättningar vore föreskrifvet, i öfrigt å tillämpliga delar syntes böra
gälla äfven för valk-och stamp verk; och har Kongl. Maj:t, som vid pröfning af
denna fråga funnit att, på sätt Kongl. Kammar-kollegium anmärkt, de uti
Rikets Ständers ofvanberörda skrifvelse, i fråga om afskaffande af grundränta
för mjöl- och sågqvarnar, åberopade skäl egde full tillämplighet jemväl på valk-
och stampverk, i nåder föreslagit Riksdagen, att grundräntorna för de valk- och
stamp-verk, hvilka, på sätt af Kongl. Kollegii deröfver verkställda utredning upp¬
lyses, hafva dylika räntor sig åsätta, må, från och med år 1868, i likhet med
hvad som redan skett för nyssnämnda qvarnar, upphöra att vidare utgöras och
rusttjenstsskyldigheten för sådana verk af frälsenatur i följd deraf jemväl för¬
svinna, äfvensom att, i fråga om ersättning till vederbörande indelningshafvare
för dem härigenom ådragen förlust må i tillämpliga delar gälla hvad angående
sådan ersättning för förlorade räntor af mjöl- och sågqvarnar finnes i Kongl.
Förordningen den 30 December 1863 stadgadt.
Stats-Utskottet, till hvars behandling denna nådiga framställning blifvit
remitterad, har, efter erhållen kännedom af frågan rörande handlingar, tagit
densamma i öfvervägande och får, med hänsyn till de uti den Kongl. Proposi¬
tionen angifna förhållanden, tillstyrka,
det Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t sålunda beha¬
gat föreslå.
Stockholm den 22 Februari 1867.
Arvid Fr-.son Posse.
16
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.
AT:o 20. Stil. Litt B.
Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 1 o m.
Utlåtande, i anledning aj Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om
nedsättning i räntan för Trysunda fiske.
(I. A.)
Enligt hvad af ofvanberörda, den 22 nästlidne Januari till Riksdagen
aflåtna nådiga Proposition (införd under N:o 26 i lista Samlingen af Bihanget till
Riksdagens Protokoll) inhemtas, hade Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med
förut fattadt beslut af Rikets Ständer, genom nådigt Bref af den 30 December
1856 medgifvit, att kronofisket vid Trysunda hamn med dertill hörande skär,
holmar och fiskevatten, beläget i Nätra socken och Ångermanlands norra fögderi
af Wester-Norrlands län, finge af Nätra och Själevads socknemän till skatte
lösas emot en skatteköpeskilling af 1,253 R:dr 16 skillingar Banko, jemte sex
procent derå i afgift till Wadstena krigsmanshus samt förbindelse för sockne-
männen att framgent årligen utgöra den ränta, som, enligt grunderna i Kongl.
Kungörelsen den 11 Maj 1855, motsvarade 94 tunnor saltad strömming.
Sedan i följd häraf Kongl. Kammar-kollegium, efter det berörda skatte-
köpsafgifter blifvit erlagda, den 28 April 1857 för socknemännen utfärdat skat¬
tebref å omförmälda fiske med dertill hörande lägenheter, samt socknemännen
emellertid, enligt kontrakt af den 4 i sistnämnda månad, på 15 år, räknadt från
den 1 påföljande Maj, till andra personer upplåtit fisket emot årligt arrende af
135 tunnor saltad hufvudhård strömming, — så hade socknemännen uti en till
Kongl. Maj:t ställd skrift, hvilken blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länet uti skrifvelse den 20 September 1865 öfverlemnad, i underdånighet an¬
hållit, att, som genom den jemlikt ofvanbemälda nådiga Kungörelse den 11
Maj 1855 verkställda förvandling af den för fisket bestämda räntan, 94 tunnor
saltad
Stats Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.
17
saltad strömming, i räntepersedel hö, dervid, enligt vederbörande häradsskrif-
vares bifogade tjensteintyg, berörda strömmingsränta funnits motsvara 994 cent¬
ner 20 skålpund hö, under den tid af åtta år, hvarunder utskylden dittills er¬
lagts, i följd af den under tiden inträffade stegring i sistnämnda persedels mar-
kegångsvärde uppkommit en skilnad, de skattdragande till last, af icke mindre
än 7,058 R:dr 67 öre, samt äfven vid beräkning af det genom kontraktet betin¬
gade, den årliga strömmingsskatten öfverskjutande arrendebeloppet, hvilket vore
det högsta som kunde erhållas, sökanderne tillskyndades en betydlig förlust,
som, i samma mån erfarenheten gåfve stöd för antagandet, att skilnadsvärdet
emellan strömming och hö kunde ytterligare stegras, skulle drabba en fåtalig
med ringa inkomstkällor och tillgångar försedd allmoge med uppoffringar, slut¬
ligen öfverstigande deras förmåga att uthärda; — Kongl. Maj:t, med särskildt
fästadt afseende derå, att Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, angående de
uti ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och förenkling, utkommit
efter det socknemännen sökt att få ifrågavarande fiske skattelösa, måtte täckas
till Riksdagen aflåta nådig Proposition att antingen sökanderne måtte, emot
skatteköpeskillingens återbekommande, få nämnda fiske till Kronan afträda, eller
ock den årliga räntan nedsättas ifrån 94 tunnor strömming till hälften deraf
eller 47 tunnor, som, efter förvandling motsvarande 497 centner 10 skålpund
hö, vore den högsta möjliga ränta, som sökanderne, med utsigt att undgå för¬
lust, ansågo sig årligen kunna utgöra.
Kör egen del hade Kongl. Maj-.ts Befallningshafvande härvid yttrat, att
det för Trysunda fiske öfverenskomna arrende vore det högsta, som derför skä¬
ligen kunde förväntas; att med den ringa utveckling jordbruket i länet, i jem¬
förelse med Rikets mellersta och södra provinser, vunnit, antagligt vore, att
värdet å hö skulle, i förhållande till priset å strömming, ännu under många år
bibehålla den af sökanderne anmärkta skilnad; samt att sökanderne således ge¬
nom den, i enlighet med den stadgade ränteförenklingen, beviljade skattelösnings-
rätten, uppenbarligen redan lidit och otvifvelaktigt framgent komme att vidkän¬
nas en betydlig förlust, i hvilket afseende alltså billigheten kräfde en skälig
nedsättning i räntebeloppet; men att likväl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
icke vågade tillstyrka den underdåniga ansökningen annorlunda, än att sockne¬
männen, i händelse af befogenhet, måtte, till vinnande af det med ansökningen
åsyftade ändamål, hänvisas att i vederbörlig ordning söka och erhålla förmedling.
Uti häröfver, på nådig befallning, den 5 Februari 1866 afgifvet utlå¬
tande hade Kongl. Kammar-kollegium, — jemte vitsordande af det utaf sökan¬
derne åberopade förhållandet, att priset å hö i Wester-Norrlands län, sedan sö¬
kanderne genom Kollega skattebref den 28 April 1857 förvärfva! sig eganderät-
ten till ifrågavarande fiske, betydligt stigit, — i sådant afseende upplyst att det
tioåriga medelmarkegångspriset å en centner hårdvallshö utgjort:
Bill. till Biksd. Prot. 1867. d Samt. 1 Afd. 8 Häft.
3
18
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.
år
|
1857
|
.
|
. 2
|
R:dr
|
20
|
öre
|
55
|
1858
|
•
|
2
|
55
|
20
|
55
|
55
|
1859
|
|
2
|
55
|
35
|
55
|
55
|
1860
|
* v: .
|
2
|
5?
|
60
|
55
|
55
|
1861
|
|
2
|
55
|
75
|
55
|
55
|
1862
|
|
2
|
55
|
95
|
55
|
55
|
1863
|
|
3
|
55
|
2
|
55
|
55
|
1864
|
|
3
|
55
|
11
|
55
|
55
|
1865
|
|
3
|
55
|
03
|
55
|
under det deremot medelpriset
|
å en
|
tunna
|
strömming varit
|
år 1857 .
|
|
. .
|
18
|
R:dr
|
24 öre.
|
„ 1858 .
|
|
|
18
|
55
|
81 „
|
„ 1859 .
|
|
.
|
18
|
55
|
10 „
|
„ 1860 .
|
|
.
|
17
|
55
|
77 „
|
„ 1861 .
|
|
•
|
18
|
55
|
66 „
|
„ 1862 .
|
|
•
|
19
|
55
|
77 „
|
„ 1863 .
|
|
.
|
19
|
55
|
06 „
|
„ 1864 .
|
|
.
|
18
|
55
|
48 „
|
och „ 1865 .
|
|
•
|
18
|
55
|
19 „
|
Med beräkning af nämnda pris å hö hade således den omsatta räntan
för de åtta åren 1857—1864, på sätt vederbörande häradsskrifvares af sökan-
derne bifogade intyg innehölle, uppgått tillsammans till .... R:dr 21,057: 15.
under det den gamla räntan, derest den utgått efter priset å
strömming, allenast skulle utgjort......- . . „ 13,995: 66.
eller K:dr 7,061: 49.
mindre, än socknemännen nu måst utgöra.
Härvid hade Kongl. Kollegium funnit det visserligen kunna anmärkas,
att socknemännen utarrenderat fisket emot en årlig afgift af 135 tunnor ström¬
ming, och att vid jemförande af förenämnda utaf socknemännen till Kronan ut¬
gjorda ränta för omförmälda tid......... 21,057 R:dr 15 öre.
och det tioåriga medelmarkegångs-priset å 135 tunnor ström¬
ming för samma tid..... ....... 20,090 „ 15 „
förhållandet något jemkades, så att socknemännens förlust
efter denna beräkning skulle minskas till...... 967 ,, —
men då dels värdet af sistnämnda parti strömming, som enligt arrendekontrak¬
tet borde in natura levereras, således icke kunde beräknas efter medelmarke-
gängspriset, utan enligt gällande pris, hvilket efter sökandernes uppgift skulle
vara betydligt lägre än medelmarkegångspriset, dels ock räntan å skatteköpe-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.
19
skillingen och Wadstena Krigsmanshusafgiften, tillsammans
uppgående till............... 1,992 R:dr 80 öre,
vid bestämmandet af socknemännens utgifter för fisket måste tagas i beräkning,
syntes det Kongl. Kollegium vara otvifvelaktigt, att socknemännen, äfven om
det särskilda arrendebelopp för fisket, de sig af andra betingat, afdroges från
den ränta de till Kronan utgjorde, på ifrågavarande fiske lidit och ännu ledo
förlust genom ränteomsättningen, hvarom äfven den år för år ökade skuldsätt¬
ning, som fiskehamnen, enligt vederbörande kronofogdes och häradsskrifvares in¬
tyg, sig åsamkat, bure vittne.
Då det nu icke vore öfverensstämmande med syftet af den genom nå¬
diga Kungörelsen den 11 Maj 1855 förordnade ränteomsättning, att någon för¬
höjning till men för de skattdragande derigenom skulle förorsakas, men, efter
hvad som blifvit anfördt, en icke obetydlig stegring i Trysunda fiskes ränta in¬
träffat i följd af det under sednaste åren höjda priset å räntepersedeln hö, ha¬
de Kongl. Kollegium, som icke funnit anledning att tillstyrka bifall till sockne¬
männens hemställan om fiskets afträdande till Kronan, ansett skäligt, att en
nedsättning finge ega rum i nämnda fiskes ränta.
Dervid funne Kongl. Kollegium dock det vara förenadt med svårighet
att tillförlitligt bestämma till hvad belopp denna nedsättning borde sträckas.
Kongl. Majts Befallningshafvande hade väl föreslagit, att socknemännen, till vin¬
nande af det med ansökningen åsyftade ändamål, skulle hänvisas att i veder¬
börlig ordning söka och erhålla förmedling. Men då några allmänna föreskrif¬
ter rörande förmedling af räntor för fisken icke funnos stadgade, ansåg sig
Kongl. Kollegium icke kunna understödja detta förslag. Sökanderne sjelfva ha¬
de begärt nedsättning af räntan till hälften af hvad den nu utgjorde; men då
de icke uppgifvit någon beräkning, hvarpå en dylik ränte-nedsättning skulle sig
grunda, funne Kongl. Kollegium icke heller sökandernes begäran i denna ut¬
sträckning kunna villfaras.
Då emellertid det anmärkta missförhållandet i nuvarande räntans be¬
lopp onekligen härledde sig ifrån den i sednaste tiden inträffade stegring i pri¬
set å hö, helst icke någon anmärkning blifvit gjord emot beloppet af den ur¬
sprungligen i persedeln strömming bestämda ränta, vore Kongl. Kollegium för
sin del af den åsigt, att en förnyad omsättning af räntan efter de priser, som
enligt markegångstaxan varit gällande under de sednare åren, då den öfverkla-
gade stegringen egt rum, skulle bereda en både rättvis och billig jemkning i
räntebeloppet. Derest nemligen den ursprungliga räntan af ifrågavarande fiske,
94 tunnor eller 451 kubikfot 2 kannor strömming, — i stället för att förvand¬
las till ny ränta efter det 20-åriga medelmarkegångspriset åren 1834—1853, enligt
hvilket priset å en centner hårdvallshö i Wester-Norrlands län utgjorde 1 R:dr
50 öre, — omsattes efter det 10-åriga medelmarkegångspriset åren 1856—1865,
20 Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.
utgörande 3 R:dr 79 öre för en kubikfot strömming och 3 R:dr 3 öre för en
centner hö, skulle räntan uppgå till 564 centner 37 skålpund hårdvallshö; och
hade Kongl. Kollegium, enär genom en på sådana grunder verkställd ränteom-
sättning ett tillbörligt afseende blefve fästadt å nuvarande förhållanden, i un¬
derdånighet hemställt, att Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer göra nådig
framställning, det räntan till Kronan för Trysunda fiske måtte till sistnämnda
belopp nedsättas.
Sedan Kongl. Kammar-kollegium i underdånighet inkommit med nyss,
berörda utlåtande, hade Rikets Ständer i skrifvelse den 7 Mars 1866, med an
ledning af hos dem angående ifrågavarande fiske gjord framställning med ena
hända syftning, som Nätra och Själevads socknemän ofvanberörda underdå'
niga ansökning, hos Kongl. Maj:t anhållit, att, då de anförda förhållandena'
syntes förtjena uppmärksamhet och behjertande, men frågan, om och i hvad
män räntan af fisket borde nedsättas, eller fisket till Kronan afträdas, icke
lämpligen kunde afgöras förr, än behörig utredning af ämnet egt rum, Kongl.
Maj:t täcktes låta föranstalta om undersökning af förhållandet med nämnda
fiske samt, derest omständigheterna skulle dertill föranleda, till Riksdagen i
ämnet aflåta nådig Proposition.
Kongl. Maj:t, som ansåge någon vidare utredning af ärendet, än den
som, i följd af socknemännens förberörda underdåniga ansökning, hos Kongl.
Kammar-kollegium, — på sätt ofvan förmäles, — redan egt rum, icke vara er¬
forderlig, har på grund af hvad vid denna utredning förekommit, enligt bemälda
Kollega underdåniga hemställan, i nåder föreslagit, det Riksdagen måtte för sin
del bifalla, att räntan till Kronan för Trysunda fiske må från och med näst¬
kommande år 1868 nedsättas till ett mot 94 tunnor strömming efter medelpriset
för åren 1856—1865 svarande belopp af 564 centner 37 skålpund hårdvallshö.
Stats-Utskottet, till hvilket denna nådiga framställning blifvit remitterad,
har, efter erhållen kännedom om frågan rörande handlingar, tagit detta ärende
i öfvervägande; och då ifrågavarande fiske, enligt hvad handlingar upplyste,
fortfarande är utarrenderadt emot en årlig afgift af 135 tunnor saltad hufvud-
hård strömming, finner Utskottet billigheten icke kräfva så betydlig nedsättning
i räntan för nämnda fiske, som skulle uppkomma, derest, på sätt föreslaget
blifvit, den ursprungliga räntan, 94 tunnor eller 451 kubikfot 2 kannor ström¬
ming, omsattes, till ny ränta i hö efter det tioåriga medelmarkegångspriset för
åren 1856—1865, utan, på det möjligen tillfälliga prisförhållanden icke må iför
hög grad inverka på bestämmandet af en ränta utaf ständig natur, anser ifråga¬
varande omsättning i likhet med hvad vid den allmänna skatteförenklingen
jemlikt Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 egt rum, böra verkställas efter
medelmarkegången för tjugo år, hvarvid likväl, med afseende å de särskilda för¬
hållanden beträffande priset å artiklarne hö och strömming, som under de sed-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. C.
21
nare åren inträffat, torde böra iakttagas att de sista tjugo årens årsmarkegång
lägges till grund för bestämmandet af berörda medelpris, i följd hvaraf en
väsendtlig lindring uti den nuvarande räntan skulle uppkomma, dock icke till
det belopp Kongl. Maj:t föreslagit, utan skulle den årliga räntan af fisket, efter
den af Utskottet föreslagna beräkningsgrund, uppgå till omkring 680 centner
hårdvallshö.
På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, hemställer Utskottet,
att Riksdagen ville i så måtto bifalla Kongl. Maj:ts i ämnet
gjorda nådiga framställning, att räntan till Kronan af Try-
sunda fiske må från och med nästkommande år 1868 ned¬
sättas till ett mot 94 tunnor strömming efter medelpriset
för de tjugo sista åren svarande belopp af hårdvallshö.
Stockholm den 22 Februari 1867.
Arvid Fr-.son Posse.
AT:o 30. Bil. Litt. €.
Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels om upphörande
af alla på jordfastighet lagda skatter och onera, dels
angående grundräntornas kapitalisering och inlösen,
m. m
(I. A.)
Till Stats-Utskottet har Riksdagens Andra Kammare remitterat tvänne inom
samma Kammare väckta motioner, den ena (N:o 76) af Herr Oart Larsson,
hvilken,såso m orden i motionen lyda, hemställt, “det all jord måtte blifva be
22 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20■ Bil. Litt. C.
friad från alla skatter och onera af hvad namn de vara må, med undantag
att lika med alla andra näringar, kapitaler in. m. utgöra bevillning^ den andra
(N:o 167) af Herr L. Öhlin, som föreslagit, dels att den grundränta, som vore
hemman och lägenheter af skattenatur åsatt, men blifvit stater och korpser på
lön anslagen eller för andra ändamål anordnad, måtte utbytas mot kontanta
årliga anslag, till belopp motsvarande medium af räntan efter sista tio årens
medelmarkegång, hvaremot räntan skulle till Statsverket indragas för att af
Kronans uppbördsman debiteras, uppbäras och i sammanhang med allmänna
kronouppbörden redovisas, dels ock att, sedan Staten sålunda förvärfvat sig fri
disposition öfver grundräntorna, egarne af skattejorden måtte berättigas inlösa
räntan efter det pris, hvartill densamma, kapitaliserad efter 8 procent, kunde
uppgå efter medium af de tio sista årens medelmarkegång, samt att hemmanen
derefter måtte i jordeboken från skatte till frälse omföras.
Innan Utskottet går att meddela yttrande i anledning af dessa motio¬
ner, har Utskottet ansett sig böra i minnet återkalla det hufvudsakliga af hvad
i ämnet på sednare tiden förekommit. I anledning af de framställningar, hvilka
vid 1856—1858 års riksdag egde rum, angående rättighet för den skattskyldiga
jordens egare att friköpa jorden från grundskatt, emot erläggande på en gång
eller under loppet af flera år af ett kontant belopp, motsvarande dessa skat¬
ters efter vissa grunder bestämda kapitalvärde, anhöllo Rikets Ständer uti
underdånig skrifvelse den 18 December 1857 att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga
de åtgärder, som för en fullständig utredning af denna vigtiga fråga kunde
finnas lämpliga. Efter det Kongl. Kammar-kollegium med infordradt under¬
dånigt utlåtande häröfver inkommit, förklarade emellertid Kongl. Maj:t, genom
nådigt Bref till bemälda Kollegium af den 6 November 1860, att, efter den ut¬
redning frågan genom Kongl. Kammar-kollegii utlåtande erhållit, densamma icke
påkallade vidare åtgärd. Vid 1862—1863 årens riksdag förnyades sedermera
framställningarné, angående grundräntornas kapitalisering, hvarjemte motioner
äfven väcktes rörande deras afskaffande. I anledning deraf anhöllo Rikets
Ständer uti underdånig skrifvelse den 7 Oktober 1863, att Kongl. Maj:t, till
utredande icke allenast af sjelfva grundsatsen, huruvida jordens frigörande från
grundskatter genom kapitalisering eller på annat sätt kunde vara för Staten
och för den enskilde fördelaktigare än nuvarande sätt att utgöra denna skatt,
än äfven om utförandet deraf kunde anses vara förknippadt med så olösliga
svårigheter eller på ett så oroväckande sätt ingripa uti nu bestående förhål¬
landen, att endast derför tanken på jordens befriande från grundskatter borde
öfvergifvas, måtte i nåder förordna en komité af sakkunniga personer, för att
taga denna fråga uti hela dess vidd i noggrannt öfvervägande. En sådan
komité har ock, enligt hvad kändt är, blifvit i nåder utsedd, och komiterade
Stats-Utskottets Utlåtande JS':o 20. Bil. Litt. C.
23
hafva med sitt underdåniga utlåtande i ämnet till Kongl. Maj:t nyligen inkom¬
mit, men Kongl. Maj:t har, af skäl som vid riksdagens öppnande blifvit till-
kännagifna, funnit frågan vid denna riksdag icke kunna till Representationens
pröfning öfverlemnas.
Då emellertid, för bedömande af motionärernes förslag, angående jor¬
dens frigörande från grundskatter, erforderligt är att taga kännedom af den
utredning, komiterade i ämnet meddelat, och då, hvad angår de delar af mo¬
tionerna, som afse andra på jorden hvilande skatter och besvär, pröfningen af
de härmed gemenskap egande förhållanden måste i hufvudsaklig mån vara be¬
roende af de allmänna grunder, som i afseende å grundskatterna, vid slutliga
afgörandet af komiterades härom afgifna förslag, blifva gällande, samt då, be¬
träffande särskildt den del af motionerna, som synes gå ut på upphäfvande af
indelningsverket, Riksdagen, innan denna fråga afgöres, torde böra taga känne¬
dom om den utredning, det vid denna riksdag utsedda särskilda Utskott för
frågor rörande försvarsverkets ordnande lärer komma att i afseende härå med¬
dela, hemställer Utskottet,
att motionärernes framställningar nu icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 Februari 1867.
Arvid Fr.son Posse.
24
Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 20. Bil. Litt. D.
Sfs o 20. Bil. Lått. D.
Ank. till Kiksd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om befrielse från er¬
läggande af tionde för tillverkning af metaller, med
undantag af tackjern inom bergslag.
(I. A.)
Under anförande hurusom, i anledning af gjorda framställningar om
upphörande af all tionde å tillverkningar af metaller och tillgodogörande af
mineralrikets alster, der dessa icke voro i besittning af särskilda förmåner och
privilegier, Rikets sednast församlade Ständer, med förklarande det de ansågo
produktionsskatter olämpliga samt att billighet och rättvisa kräfde att verk, som
icke voro gynnade med särskilda förmåner och privilegier, i likhet med jern-
tillverkningen utom bergslag samt andra fabrikationer, befriades från all annan
afgift till Staten, än den allmänna bevillningen, men med afseende derå, att en
fullständig utredning om och hvilka privilegier samt särskilda förmåner, hvaraf
de olika, förnämligast så kallade ädlare verken, voro i besittning, erfordrades,
innan frågan om deras befriande från tiondeskatt afgjordes, uti underdånig
skrifvelse den 5 Juni 1866 anhållit, det Kongl. Maj:t behagade låta inhemta de
för frågans utredande nödiga upplysningar samt derefter, om möjligt vore, till
denna Riksdag aflåta nådig Proposition i ämnet, har Herr S. Heijkenskjöld, uti
en hos Riksdagens Första Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 43), enär ifrågavarande utredning ännu icke hunnit åvägabringas,
men hvarje dröjsmål med tillämpningen af den utaf Rikets Ständer i ämnet
uttalade grundsats innebure en orättvisa mot innehafvarne af sådana verk, som
icke
25
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.
icke voro gynnade med särskilda förmåner eller privilegier, föreslagit att Riks¬
dagen måtte besluta, att de näringsidkare, hvilka inför Bergs-öfverstyrelsen för¬
mådde styrka, att de för tillverkningen af metaller, med undantag af tackjern
inom bergslag, samt för tillgodogörandet af mineralrikets alster i öfrigt, icke
vore i åtnjutande af särskilda förmåner eller privilegier, genast och utan afbi¬
dan af den allmänna utredning, hvarom Rikets Ständer uti ofvanberörda un¬
derdåniga skrifvelse anhållit, måtte åtnjuta befrielse från tiondes erläggande af
deras berörda tillverkningar.
Ehuru Stats-Utskottet, delande den af Rikets sednast församlade Stän¬
der uttalade åsigt i frågan, anser billighet och rättvisa kräfva, att de verk,
hvilka icke äro gynnade med särskilda förmåner eller privilegier, må befrias
från ifrågavarande produktionsskatt, finner Utskottet likväl icke lämpligt att frå¬
gan härom till afgörande företages, innan den af Rikets Ständer äskade utred¬
ning hunnit åvägabringas, helst någon synnerlig tidsutdrägt derför icke torde
vara att emotse, enär, enligt inhemtad upplysning, Kongl. Kommers-kollegium,
som fått nådig befallning att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt
utlåtande i frågan, redan erhållit yttranden från samtliga vederbörande, med
undantag af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i tvänne län. Under förutsätt¬
ning att det beslut, Riksdagen, i anledning af denna motion, kommer att fatta,
icke må utgöra hinder för frågans återupptagande, derest under Riksdagens
lopp nådig Proposition i ämnet skulle aflåtas, får Utskottet alltså hemställa,
att förevarande motion icke må till någon Riksdagens åt¬
gärd föranleda.
Stockholm den 22 Februari 1867.
Arvid Fr-.son Posse.
Bill. till Riksd. Prof. 1807. 4 Samt. 1 Afd. 8 Häft.
4
26
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. E.
H:o 20. Bil. Iiilt. E.
Ank. till Riked. Kansli d. 22 Febr 1867, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående dels upp¬
hörande af inrikes fyr- och båk-afgifter, dels lindring
uti såväl dessa som flera andra umgälder af sjö¬
farande.
(I. A.)
Uti en hos Riksdagens Första Kammare väckt och till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 58) har Herr J. J. Ekman hufvudsakligen anfört, huru¬
som å den inrikes sjöfarten hvilade en tunga under benämning af “inrikes
fyr- och båk-afgift“, hvilken, om den ock icke till beloppet vore så betydlig,
likväl vore förenad med stora olägenheter. Denna afgift, utgående med olika
belopp, allt efter farkosternas beskaffenhet såsom däckade eller odäckade, om
de medhade last eller ginge i barlast o. s. v, hade emellertid betydligt stigit.
Den utgjorde nemligen år 1855 blott 14,588 R:dr 25 öre, men uppgick år 1864
till 36,457 R:dr 60 öre. Utom de olägenheter, med hvilka uppbörden och redo¬
visningen af denna afgift vore förenade, hade på sednaste tiden inträffat ett
särskildt förhållande, som i afseende å denna fråga påkallade ökad uppmärk¬
samhet. Enligt äldre författningar angående lots- och båk-väsendet, äfvensom
jemlikt den ännu gällande nådiga Förordningen angående lots- och fyr-inrätt-
ningarne i Riket af den 9 Juli 1862 vore fartyg och båtar under ett visst läste¬
tal befriade från fyr- och båk-afgifts erläggande, och som inrikes fraktfarten
varit och fortfarande vore i behof af all tillbörlig lindring, hade båtförare å Rikets
vestra kust och äfven annorstädes låtit sig angeläget vara, att lastdrägtigheten
icke öfverskred det lästetal, 10 svåra läster eller 6 nyläster för däckade samt 15
svåra läster eller 9 nyläster för odäckade fartyg, hvarmed afgiftsfrihet vore
27
Stats-Utskottets Utlåtande Ro 20. Bil. Litt. E.
förenad. Nu hade emellertid, vid tillämpning af Kongl. Maj:ts nådiga Instruk¬
tion för skeppsmätare af den 21 December 1865, inträffat, att skärgårds- och
kustbefolkningens båtar nästan utan undantag vid ommätning ansetts hålla ett
bråktal utöfver nämnda afgiftsfria lästetal, hvaraf följt att icke mindre fyr och
båk afgift mast erläggas, utan äfven andra af sjöfarande utgående umgälder
enligt fastställda taxor; och da dessa afgifter menligt inverkade på den inrikes
sjöfarten, samt fyr- och bak-umgälderna i allmänhet högst betydligt stigit och
ytterligare komme att stiga, dels genom sjöfartens tillvext, dels till följd af det
nya skeppsmätningssättet, och den inrikes fyr- och båk-afgiften blott utgjorde
en ringa del eller omkring 6 procent af hela ifrågavarande afgift, har denna
motionär föreslagit att den inrikes fyr- och båk-afgiften måtte upphöra.
Herr M. Pehrsson har åter i en annan hos Riksdagens Andra Kam¬
mare väckt motion (N:o 204) hemställt, att fyr- och båkafgiften i allmänhet
måtte nedsättas, hvarjemte han föreslagit, att lindring kunde ega rum i hamn-
utngälderna uti de städer, der det billigtvis läte sig göra; att grund- och bal¬
last-penningar i alla andra hamnar, såsom vid bruk och sågverk, måtte helt
och hållet afskaflas samt att lindring i lastpenningarne mått^ för framtiden
åvägabringas.
Stats Utskottet, som ansett det icke tillkomma detta Utskott att med¬
dela yttrande öfver den sistnämnda motionärens framställning i vidsträcktare
mån, än den afser afgifter, hvilka bland Statsverkets inkomster ingå, har, be¬
träffande således fyr och båk-afgiften, väl trott fog icke saknas för den klagan,
hvilken allmänneligen försports och, enligt hvad Utskottet inhemtat, i flera sär¬
skilda fall blifvit hos Kongl. Maj:t förd deröfver, att, genom tillämpning af ofvan-
berörda nådiga Instruktion för skeppsmätare af den 21 December 1865, skepps-
och båtfarten träffats af en obillig förhöjning uti denna afgift, hvilken redan
hämmande lärer hafva inverkat på denna vigtiga näringsgren; men då Ut¬
skottet icke äi i tillfälle att tillförlitligt bedöma om och i hvilka hänseenden
tillämpningen af den nya skeppsmätare-instruktionen må hafva inverkat på be¬
loppet af ifrågavarande afgift, hvilken till siffran fortfarande utgår lika, som
genom Kongl. Förordningen angående lots- och fyrinrättningarne i Riket af den
9 Juli 1862 blifvit bestämdt, hemställer Utskottet,
att motionärernes framställningar i ämnet måtte vinna det
afseende, att Riksdagen ville besluta att uti underdånig
skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t, efter behörig utredning
af frågan, behagade låta vidtaga sådana åtgärder att,jemte
det sjöfarten i allmänhet ej må med ifrågavarande fyr- och
bak-afgift allt för hårdt betungas, sådana mindre fartyg och
båtar fortfarande må åtnjuta den frihet från dylik afgifts
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. E.
erläggande, som före tillämpningen af Kongl. Maj:ts nådiga
Instruktion för skeppsmätare af den 21 December 1865 kom¬
mit dessa farkoster till godo.
Stockholm den 22 Februari 1867.
Arvid Fr-.son Posse.
#
Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1867.
Tabell öfver Statsverkets Inkomster.
Påräknade Inkomster enligt
1867 års Riks-stat.
Enligt räkenskaperna för
Ordinarie Inkomster.
Ordinarie ränta
Tionde-spanmål...............
Tionde-spanmåls-lösen efter bestämda priser
I Indelt..... .................
| Behållen.... .................
j Indelt.....j 653,050 kubikfot å 2 R:dr. .
j Behållen. . . . 147,195 kubikfot å 2 R:dr. .
J Penningar
[ Spannmål. . . . j 154,000 kubikfot å 2 R:dr. . .
Silfver-tionde, myntarelön och slagskatt......................................j..................
Koppar-ränta....................................................j 1,100 centner å 69 R:dr ....
Tionde-tackjern..................................................| 16,000 centner å 2 R:dr 50 öre
Svafvelbruks-tionde............................... |..................
Mantalspenningar.....................................................................
Bötesmedel.....................................................!..................
|
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål....................................? 140,175 kubikfot å 2 R:dr. . .
I
Tillfälliga rotevakans-afgifter............................................;..................
Vakans-afgifter af nyroterad jord...........................................................
Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland .............................i..................
Trosspassevolans-afgift...............................................|..................
Båtsmans-vakans-afgift............ I..................
Kontrollstämpel-medel..................................................................
Pyr- och Båkmedel
Observations-medel.....
Extra medel och uppbörder
Intresse-medel.......
2,692,900
2,060,800
1,306,100
294,390
6,800
62,000
308.000
16,000
75,900
40.000
3.000
620.000
340.000
280,350
7.000
63.000
18.000
26,500
60,000
20,000
600.000
3.000
70,000
5.000
S:gr Ordinarie eller ständiga Inkomster
Extra ordinarie Inkomster.
Tull-medel
Post-medel, påräknade för Postverkets stat och omkostnader
Stämpelpappers-medel . .
Bränvinstillverknings-afgift
S:gr Extra ordinarie Inkomster
Summa
8,978,740
13,500,000
2,000,000
1,600,000
9,500,000
26,600,000
35,578,740
Kong!.
Kongl.
|
Stats¬
kontorets
förslag.
|
Maj:ts
nådiga
Proposition.
|
StatB-Utskottets förslag.
|
1862.
|
1863.
i
|
1864.
|
Medium.
|
|
|
|
2,671,300
|
2 671 300
|
|
9 £71
|
2,163,372
|
2,166,864
|
2,013,709
|
2,114,648
|
2,013,700
|
! 2,013,700
|
|
|
2,013,700
|
|
|
|
|
1,306,020
|
1,306,020
|
653,010 kubikfot å 2
|
R:dr. . .
|
1,306,020
|
329,931
|
332,626
|
335,508
|
332,688
|
300,000
|
300,000
|
150,000 kubikfot å 2
|
R:dr. . .
|
300,000
|
6,801
|
6,800
|
6,800
|
6,800
|
6,800
|
6,800
|
|
|
6,800
|
59,832
|
68,370
|
56,277
|
61,493
|
63,000
|
63,000
|
|
|
63,000
|
315,767
|
298,163
|
254,615
|
289,515
|
322,000
|
322,000
|
161,000 kubikfot å 2
|
R:dr. . .
|
322,000
|
16,232
|
19,843
|
16,797
|
17,624
|
17,000
|
17,000
|
|
|
17,000
|
74,851
|
87,303
|
84,222
|
82,125
|
70,150
|
70,150
|
1,150 centner å 61 R:dr....
|
70,150
|
41,434
|
39,086
|
47,318
|
42,612
|
41,250
|
41,250
|
16,500 centner å 2 R:dr 50 öre
|
41,250
|
1,571
|
3,731
|
2,833
|
2,712
|
2,700
|
2,700
|
|
|
2,700
|
630,865
|
639,873
|
574,491
|
615,076
|
600,000
|
600,000
|
|
|
600,000
|
93,764
|
92,820
|
77,997
|
88,193
|
340,000
|
300,000
|
|
|
300,000
|
323,306
|
317,412
|
302,558
|
314,425
|
280,350
|
280,350
|
140,175 kubikfot å 2 R:dr . . .
|
280,350
|
7,365
|
8,346
|
8,028
|
7,913
|
7,500
|
7,500
|
|
|
7,500
|
63,690
|
63,885
|
71,889
|
66,488
|
65,000
|
65,000
|
|
|
65,000
|
20,234
|
18,251
|
20,299
|
19,594
|
18,000
|
18,000
|
|
|
18,000
|
26,538
|
26,514
|
26,518
|
26,523
|
26,500
|
26,500
|
|
|
26,500
|
65,487
|
60,724
|
61,394
|
62,535
|
60,000
|
60,000
|
|
|
60,000
|
21,442
|
20,646
|
18,782
|
20,290
|
19,000
|
19,000
|
|
|
19,000
|
1863.
|
1864.
|
1865.
|
|
|
|
|
|
|
551,107
|
551,375
|
667,561
|
590,014
|
600,000
|
600,000
|
|
|
600,000
|
1862.
|
1863.
|
1864.
|
|
|
|
|
|
|
2,119
|
3,633
|
5,844
|
3,865
|
3,000
|
3,000
|
|
|
3,000
|
66,157
|
66,653
|
56,445
|
63,085
|
63,000
|
63,000
|
|
|
63,000
|
5,166
|
5,399
|
5,687
|
5,417
|
5,000
|
5,000
|
|
......
|
5,000
7 (
|
|
|
|
|
8,901,270
|
8,861,270
|
|
1
|
!
8,861,270
|
|
1864
|
1865.
|
|
|
|
På framtida beslut
|
beroende:
|
|
|
13,861,860
|
13,999,556
|
13,930,708
|
13,500,000
|
14,600,000
|
|
14,600,000
|
|
1862.
|
1863.
|
1864.
|
|
|
|
|
1,953,949
|
2,128,820
|
2,279,187
|
2,120,652
|
2,000,000
|
2,000,000
|
|
9 onn nnn>
|
|
1863.
|
1864.
|
1865.
|
|
|
|
|
1,764,619
|
1,445,851
|
1,404,732
|
1,538,400
|
!
1,500,000
|
1,500,000
|
|
1,500,000
|
|
9,402,000
|
8,680,000
|
10,071,600
|
9,384,533
|
9,500,000
|
10,500,000
|
|
10,500,000
|
|
|
|
|
|
26,500,000
|
28,600,000
|
S:gr
|
28,600,000
|
|
|
|
|
|
35,401,270
|
37,461,270
|
|
28,600,000
|
8,861,270.
|
|
|
|
|
37,461,270
Hör till Siats-Utskottets Utlåtande, 1867. N:o 20.
Stockholm, tryckt kos Bergström & Lindroth 1867.