Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 12.
11
N:o 12.
Afik. till Riköd. Kansli d. 8 April 1807, kl. 2 e., in.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, angående väckta motioner om
ändring i 26 § Riksdagsordningen.
Från Riksdagens Första Kammare har till Konstitutions-Utskottet
blifvit hänvisad en af Herr Axel Dickson väckt motion (N:o 77) att, då
den inskränkning utaf valbarhet till Riksdagsmanna-befattning, som före¬
finnes uti 26 § Riksdagsordningen, möjligen kunde från denna befattning
utestänga personer, af hvilkas insigter och skicklighet fäderneslandet kunde
draga stor nytta, sednare delen af denna paragraf måtte utgå och dess
lydelse följaktligen blifva: »Riksdagsmanna-befattning kan endast utöfvas
af Svenska medborgare», hvilken förändring i samma grundlags-paragraf
äfven blifvit föreslagen i en af Andra Kammaren till Utskottet remitterad,
af Herr Ridderstad väckt motion (N:o 281) rörande utvidgade rättigheter
i allmänhet för bekännare af annan troslära än vår statskyrkas, hvaröfver
Utskottet sig yttrat i sammanhang med gjorda framställningar om friare
tillträde till allmänna befattningar för främmande trosbekännare.
Då äfven de framställningar, hvarom här är fråga, afse en utvidgning
af dessa trosbekännares rättigheter, torde Utskottet få åberopa hvad i dess
Utlåtande N:o 11 blifvit anfördt såsom grund för en sådan utvidgning i
allmänhet, nemligen dels rättvisans fordran, att de samhällets medlemmar,
som draga dess bördor, äfven blifva delaktiga af dess förmåner, och dels
samhällets fördel, att alla derinom befintliga krafter och förmågor tillgodo¬
göras, så vida icke synnerligen giltiga och af det allmänna rättsbegreppet
lätt insedda skäl utgöra hinder härför. Några så beskaffade skål anser
Utskottet icke förefinnas derför, att främmande trosbekännare, hvilka, en¬
ligt nu gällande Riksdags-ordning, icke äro utestängda från valrätt till
12
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 12.
riksdagsmanna-befattning, skola fortfarande vara det från valbarhet. Då
de föreskrifter, som i nuvarande Riksdagsordning bestämma vilkoren för
representationsrätten, icke, såsom i den förra var fallet, stödja sig på några
mera ideela bestämmelser, utan på innehafvandet af viss egendom eller
inkomst, synes en följdrigtig tillämpning af denna grundsats fordra, att
de Svenske medborgare, som äro valberättigade, äfven böra vara valbare.
Ett annat skäl för en sådan utsträckning af valbarheten torde äfven kunna
hemtas deraf, att, då 26 § Riksdags-ordningen, jemförd med 28 § 2 mom.
Regeringsformen, tillerkänner utländning, som bekänner sig till kristen¬
protestantisk lära och här vunnit naturalisation, rätt att väljas till riks¬
dagsman, synes en sådan rätt så mycket mindre böra förvägras infödde
Svenske män endast derföre, att de tillhöra annan trosbekännelse än kristen¬
protestantisk, som desse, till följd af sin börd och uppfostran, böra förut¬
sättas ega både större intresse för landets väl och mera omfattande kän¬
nedom om härvarande förhållanden än naturaliserade utländningar, Indika
möjligen endast några få år i Riket vistats. Någon annan anledning, hvar¬
för valbarheten blifvit inskränkt till bekännare af kristen-protestantisk lära,
synes ock ej förefinnas, än de betänkligheter, som härrört deraf, att be¬
kännare af annan troslära skulle, i sin egenskap af riksdagsman, deltaga
i lagstiftningen för Svenska kyrkan; men dels hafva dessa betänkligheter
förlorat betydligt af sin vigt genom det veto, som i 87 § 2 mom. Rege¬
ringsformen blifvit tillerkändt allmänt Kyrkomöte i kyrkolags-frågor, dels
böra de helt och hållet försvinna, om i betraktande tages, det antalet af
dessa främmande trosbekännare är hos oss så ringa i förhållande till den
öfriga befolkningens, att deras väljande till riksdagsmän endast högst
sällan bör kunna ifrågakomma och följaktligen deras inflytande på kyrkliga
frågor vid riksdagarna blifva utan någon betydenhet, äfven om de icke,
hvilket man bör kunna antaga, af grannlagenhets-skäl skulle finna sig för¬
hindrade från att deltaga i afgörandet af frågor, på hvilkas bedömande
deras trosbekännelse skulle kunna anses inverka.
I enlighet med dessa nu uttalade åsigter får Konstitutions-Utskottet
alltså vördsamt föreslå följande förändring i
Riksdags-ordningen
§• 26.
(Nuvarande lydelse, hvari med kur- (Den föreslagna lydelsen.)
siv stil är utmärkt hvad som blifvit
föreslaget att ändras eller utgå.)
Riksdagsmanna-
Konstitutions-Utshottets Utlåtande N;o 12. 13
Ri ksdags m an nab efattning kan eu- Riksdagsmannabefattning kan en¬
dast utöfvas af Svenska medborgare, dast af Svensk medborgare utöfvas.
som bekänna sig till kristen-protestan- ' J
tisk lära.
Ej må ----valfriheten. Ej må--— valfriheten.
Stockholm den 8 April 1867.
På Utskottets vägnar:
Nils Larson.
Reservation:
af Hell Landyi eu- Då jag till alla delar öfverensstämmer så väl i
motiveringen som i det beslut, hvartill Utskottet kommit i fråga om ny
redaktion af § 28 Regeringsformen, så anser jag af besagde motivering
oundvikligen följa, att främmande trosförvandter icke heller kunna ega
några billiga anspråk på rättighet, att såsom riksdagsmän inblanda stg
i kyrkolagstiftnmgen. Man har häremot föreburit tvänne skäl: det ena,
att de främmande trosförvandterne utan tvifvel sjelfva skulle känna sig
manade att afhålla sig från deltagande i sådana frågors afgörande; det
andra, att deras deltagande saknar all betydelse, dels emedan Kyrkomötet
bär veto. i religionsmål, dels emedan de främmande trosförvandternas antal
ar sa ringa att deras röst ingenting betyder. — Dessa besynnerliga skäl
kan jag icke godkänna. — Det första lärer väl alls icke behöfva någon
vederläggning. Hvad angår vigten af främmande trosbekännares röst, så
tror jag att, om, i händelse af lika röstetal vid behandlingen af en sådan
fråga som den nyligen handlagda om lielgdagarne, den mosaiska trosbe-
kannarens röst skulle gifva utslaget, sådant icke skulle af minoriteten anses
rätt skäligt. Det samma gäller ock om främmande trosbekännares rätt
att inblanda^ sig i kyrkans inre angelägenheter såsom civilembetsman. —
Da denna fråga är af grundlagsnatur, så torde mången sätta i fråga Kyrko¬
mötets rätt att deremot uppställa något hinder.
Bill. till Biksd. Prof. 1*67. il Blind. !) Haft. 3
14
På :
träffande
tilläggas:
Konstitutions-Utslcotlets Utlåtande N;o 12.
;rund häraf hemställer jag, att, med bifall till hvad Utskottet be-
'§ 26 Riksdags-ordningen föreslagit, i slutet af nämnde § må
Ej heller må främmande trosbekännare såsom riks-
dagsman deltaga i behandling och afgörande af fråga
som rör den Lutherska församlingens gudstjenst, reli-
gions-undervisning och religionsvård.
STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 1867