38
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87.
N;o 87.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1867.
— — — — Andra Kammaren den 13 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, rörande åtgärder till domstols-
arkivens bevarande.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 76.)
8. A. K.
Uti afgifven embetsberättelse har Riksdagens Justitie-ombudsman an¬
fört, det han under sina embetsresor icke sällan iakttagit, att domstolarnes
arkiv, särdeles Häradsrätternas, icke varit på ett tillfredsställande sätt för¬
varade och vårdade. Genom framställningar dels till domhafvanderne, dels
till E. K. Maj:ts Befallningshafvande hade det lyckats Justitie-ombudsmannen
att, i följd af häradsboernes beredvillighet, på flera ställen få dylika olägen¬
heter afhulpna, men någon gång hade svårigheter yppat sig, i anledning af
lagstiftningens ofullständighet i detta ämne. 26 Kap. 4 § Byggninga-balken
stadgade nemligen att, ”Tingsbyggning skall hvart härad bygga”, att ”der
skall vara eu stufva så stor som tarfvas och två kamrar”, samt att ”vid hvart
tingsställe skall ock ett fängelse vara f men till förvarande af handlingar,
som häradet anginge, omnämndes ej något rum vidare, än i 2 Kap. 7 §
Rättegångs-balken, der det hette, att å hvar tingsstad ”skall Häradskista
vara: der gömmes häradets insegel, Riksdags beslut, allmänna stadgar och de
handlingar, som häradet angå”. Dylika kistor funnos ännu merändels vid
tingsstäderna, men det vore uppenbart, att nu för tiden eu kista ej kunde rymma
allt hvad sålunda uppräknats. Första och enklaste vägen till ordnande af
denna angelägenhet kunde väl synas vara den att lagstiftningen i ämnet
fullkomnades och häraderna förpligtades att inrätta ändamålsenliga förvarings¬
rum för sina handlingar; men det vore ingalunda afgjordt, om det skulle
vara lämpligt att hafva hvarje härads arkiv vid häradets tingsstad, så länge
ännu samma domsaga merändels utgjordes af flera härader eller tingslag,
eller om det icke vore ändamålsenligare att hafva hela domsagans arkiv vid
domarens boställe, eller, der sådant ej funnes vid något af de förenade hä-
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 87. 39
radernes tingsställen, företrädesvis vid det, som vore beläget närmast doma¬
rens bostad. Någon gång både nemligen fråga uppstått, huruvida en dom¬
hafvande, då hos honom begärdes afskrift eller utdrag af en handling, som
förvarades i ett aflägset härads arkiv, vore pligtig att, utan ersättning för
resekostnaden, begifva sig till arkivet för att skaffa den äskade afskriften;
och om äfven donna tvistefråga kunde genom lagstiftningen undanrödjas,
skulle dock qvarstå den olägenhet, att domaren icke vore i tillfälle att egna
nödig eftersyn åt flera på spridda och aflägsna ställen befintliga arkiv. Ju-
stitie-ombudsmannen erinrade derföre om det länge eftersträfvade önsknings-
målet, att domstolarne på landet måtte blifva permanenta, och hvarje domare
bekomma allenast eu tingsstad. Då detta emellertid ej kunde ske med min¬
dre än att flera härader förenades till ett tingslag, skulle det vara ändamåls-
vidrigt att nu pålägga hvarje härad skyldighet att förskaffa sig lämplig ar¬
kivlokal, om sådan icke redan funnes, helst som, efter det nämnda omorga¬
nisation försiggått, gemensam tingsbyggnad och gemensamt arkiv herde in¬
rättas på den gemensamma tingsstaden. Dessa omständigheter skulle, efter
Justitie-ombudsmannens förmenande, för närvarande afhålla lagstiftaren från
att lemna sådana föreskrifter, som kunde åstadkomma någon väsendtlig för¬
bättring i sättet för arkivens förvaring och vårdande.
Emellertid vore det obestridligt, att genom bristande vård och eftersyn
en icke ringa del af dessa arkivs innehåll årligen ginge förlorad. Donna
förlust vore lika stor som oersättlig. Många af arkiven innehölle nemligen
domböcker och handlingar af betydlig ålder, dyrbara skatter af upplysningar
rörande förfädrens rättsförhållanden, seder och bruk, sådana de i längesedan
förflutna tider framställt sig i rättegångsförhandlingar och inför domstolarne,
och angående dessa domstolars sammansättning och arbetsordning, samt deras
uppfattning och tillämpning af då gällande lagar. Bland de gamla hand-
lingarne funnes sådana, som lemnade vigtiga och afgörande upplysningar i
eganderätts-, rågångs- och arfsfrågor, samt således utgjorde grunden för en¬
skilda personers, äfvensom större och -mindre samhälligheters rättsförhållanden.
Enär nu, på sätt ofvan vore förmäldt, åtminstone den äldsta och dyr¬
baraste delen af de flesta arkivens innehåll hotades med förstöring, syntes
det Justitie-ombudsmannen att något borde göras för att rädda hvad som
ännu vore i behåll, hvarföre Justi tie-ombudsmannen hemställt, att hvad af
domböcker, tänkeböc-ker och andra dylika rättsskipningen rörande handlingar,
som linnés uti arkiven i landsorten, tillhörande liden före 1736, då vår nu
gällande lag trädde i verksamhet, sammanfördes och för framtiden förvarades
i hufvudstaden, under vård och tillsyn af Kongl. Riksarkivets embets- och
tj ens temän; dock att någon bortflyttning af dessa äldre handlingar herde
ifrågakomma, endast der vederbörande städer, härader och tingslag antingen
lemnade bifall eller underläte att sj elfva taga vederbörlig vård om handlingarne.
40
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 88.
De skäl, som för handlingarnes noggrannare vård och de äldre hand-
lingarnes flyttning af Justitie-ombudsmannen blifvit anförda, synas Riksdagen
fullt giltiga; och har Riksdagen fördenskull funnit sig höra hos E. K. Maj:t
i underdånighet anhålla, att E. K. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande
hvilka åtgärder, till bevarande af Underdomstolarnes arkiver, må finnas
lämpliga.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 13 Maj 1867. «
Nio 88.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 14 Maj 1867.
— — — — Andra Kammaren den 14 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående beviljadt anslag för
fortsättande af Statens jemn äg sbyggnader.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61 och Memorial N:o 82.)
8. A. K.
Under erinran, att E. K. Maj:t, vid aflåtande!: till Rikets sednast för¬
samlade Ständer af nådig Proposition om Statens jernvägsbyggnader, yttrat
den åsigt, att de finansiela förhållandena i allmänhet icke gjorde tillrådligt
att för° den närmaste framtiden upplåna alltför betydliga summor, hvadan
E. K. Maj:t då fann sig höra föreslå Rikets Ständer, att uteslutande för
nordvestra stambanans fortsättning anvisa medel, har E. K. Maj:t, uti Sin i
fråga om anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader den 18 sist-
lidne Januari till Riksdagen aflåtna Proposition, förklarat Sig äfven nu anse
det vara angeläget, att icke bedrifva jernvägsbyggnader na i alltför stor skala
eller splittra arbetskrafterna och anslagen på flera särskilda baner, utan an¬
vända alla de medel, som till sådana arbeten kunna anvisas, uteslutande å
nordvestra stambanan.
För