3
Riksdagens underä. Skrifvelse, N:o 48.
”Medlemmar af Evangeliskt-Lutherska kyrkan vare ej förment att
sammankomma till gemensamma andaktsöfningar utan vederbörande prester¬
skap omedelbara ledning; dock må sådan sammankomst å tid, då allmän
gudstjenst i församligen förrättas, ej ega rum så nära det ställe, der guds-
tjensten källos, att donna eller ordningen deraf störes. Ej heller må vid
religionsöfning, som ej är att hänföra till enskild husandakt, tillträde vägras
församlingens presterskap, medlem af dess kyrkoråd eller den offentliga myn¬
digheten i orten, hvilken sistnämnda myndighet, i händelse af inträffad olag¬
lighet eller oordning, eger .att, der så nödigt anses, sammankomsten uppfösa.
Uppträder någon, som ej är prest eller enligt Kyrkolagen berättigad att
offentligen predika, vid dylik sammankomst såsom lärare med andliga före¬
drag, som anses leda till söndring i kyrkligt hänseende eller förakt för den
allmänna gudstjensten eller eljest till undergräfvande af religionens helgd,
ankomme på kyrkorådet att honom förbjuda att i berörda egenskap inom
församlingen vidare uppträda.
Hvar som underlåter att ställa sig till efterrättelse kyrkoråds förbud
mot utöfvande af lärareverksamhet, böte från och med femtio till och med
trehundra R:dr till tveskifte emellan åklagaren och församlingens fattiga.”
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 6 Maj 1867.
N:o 48.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 Maj 1867.
— — —. ■ — Andra Kammaren den 6 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående ändring i 76 Kap.
5 och lo §§ Jorda-balken.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 65.)
S. A. K.
Hos Riksdagen har förslag blifvit vackt derom, att i de fall, då vid
lega af jord å landet viss legotid är på förhand aftalad, uppsägning af lego-
4 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 48.
altalet icke måtte erfordras, utan legotagaren vara skyldig att flytta å den
utsätta tiden för legans upphörande, samt i öfverensstämmelse härmed det
stadgande ändras, som 16 Kap. 5 § Jorda-balken i motsatt syftning inne¬
håller.
Vid pröfning häraf har Riksdagen funnit den omständighet, att viss
tid för lega blifvit pa förhand öfverenskommen, höra, enligt i allmänhet gäl¬
lande grunder, föranleda dertill, att ingendera kontrahenten för längre tid än
den aftalade har några förbindelser, utan bör legans utsträckning till längre
tid ankomma på nytt aftal. För det undantag från en sådan regel, vår lag
i förevarande fall innehåller, torde icke hafva förefunnits andra än historiska
grunder, hvilka numera sakna betydelse, sedan bruket att muntligen sluta
legoaftal kan anses hafva upphört, och väl sällan något arrende ifrågakommer,
utan att skriftligt kontrakt derom upprättas. Det skäl för bestämmande af
längre uppsägningstid, som företer sig i det fall, att ej viss legotid är af-
talad, förefinnes alldeles icke, när ifrån början begge kontrahentörne haft
visshet om vid hvad tid legoaftalet skulle upphöra; och med afseende ej
mindre härå än å de "olägligheter, som för en jordegare kunna uppstå, derest
han bered t sig att å viss tid tillträda sitt hemmansbruk, men, till följd deraf
att en traskande arrendator, på grund af någon brist, som af hvarjehanda
anledningar lätteligen inträffar i afseende på beviset om skodd uppsägning,
kunde tilltvinga sig ett eller annat års ytterligare besittning af jorden, nöd¬
gas afvakta den fardag, som efter förnyad uppsägning infaller, synes sålunda
allt skål vara för hunden att åt stadgandet i 6 § af 16 Kap. Jorda-balken:
'Koger man ut eller till lega lager gods och gårdar, med vilkor, rätte sig. å
bada sidor efter det som aftaldt är”, gifva full tillämpning, äfven i fråga
om liden för legan, sa att den, som vill försäkra sig om förlängning deraf,
må så tidigt, som för honom är behöflig!, utverka med-kontrahentens sam¬
tycke dertill.
Dervid kan likväl det fall inträffa, att en brukare, efter den bestämda
legotidens slut, sutit någon tid qvar å jorden och den bruka!, utan att
egaren lågt i (lagen någon afsigt att sjelf tillträda sin egendom. I detta
tall synes a båda sidor böra förutsättas ett tyst samtycke, att arrende! må
fortfara, och för donna händelse lärer således till begges skydd erfordras ett
lagstadgande, som bestämmer förhållandet dem emellan; i hvilket afseende
rigtigast svnes vara att betrakta det sålunda förnyade arrende! såsom för¬
längd! och gällande för obestämd tid, hvars afbrytande beror på uppsägning.
Hvad sålunda blifvit anförd! angående uppsägning af arrende på lan¬
det, gäller emellertid med samma skäl i fråga om hyra af stadsegendomar,
beträffande hvilka i 16 Kap. 13 § Jorda-balken är stadgad skyldighet att
uppsäga legoaftalet tva månader före stämmodag. Nödvändigheten af följd-
rigtigheten beträffande tillämpningen af en sådan grundsats, som den om
5
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 49.
verkan af ett för viss tid ingånget legoaftal, bjuder, att stadgandet om skyl¬
dighet att uppsäga lega af hus eller gård i stad sättes i öfverensstämmelse
med hvad om lega af jord å landet gäller.
Riksdagen har alltså för sin del beslutat utfärdandet af eu författning,
hvarigenom med ändring af 16 Kap. 5 och 13 §§ Jorda-balken, såvidt der¬
igenom uppsägning af städja eller lega å landet eller i stad är föreskrifven
jemväl för det fall, att viss legotid blifvit aftalad, förordnas:
”Kär bestämd tid för lega ute är, må egare sjelf råda
jord, hus eller gård sin, och flytte brukare eller hyres¬
man, ändå att uppsägning å någondera sidan ej skett:
är vid legoaftal förbehåll om uppsägning gjord; vare det
gällande. Har, sedan bestämd legotid ute var, brukare
fortfarit med brukningen, eller hyresman sutit i gården
qvar och har ej egaren, å landet inom två månader och
i stad inom en månad efter legotidens slut, anmanat ho¬
nom att afflytta, värde legoaftalet ansedd såsom förlängdt
på obestämd tid, och galle uppsägning, hvad i lag stadgas?
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 6 Maj 18(17.
Nzo 49.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 6 Maj 1867.
— — — — Andra Kammaren den 6 — —
Rilcsdagens underdåniga Skrifvelse, angående tillägg till 17 Kap.
6 § Handels-balken i fråga om för degar es förmånsrätt
till arrendators lösegendom.
(Lag-Utskottets Utlåtande K:o 65.)
6. A. K.
Vid Riksdagen har förslag blifvit framstäldt, att enahanda företrädes¬
rätt, i landbos eller brukares lösegendom, som enligt 17 Kap. 6 § Handels-