REGLEMENTE
för Riksbankens styrelse oeh förvaltning, utfärdad! den 8 Maj 1867.
U
Sedan Rikets Ständer vid 1828—1830 års riksdag vidtagit åtskilliga beslut, inne¬
fattande, i flera hufvudsakliga afseende!!, dels en verklig återgång, dels ett närmande
till de i Sveriges Rikes Ständers Beslut och Förordning om Banken i Stockholm
af den 22 September 1668 för Bankens verksamhet från början utstakade hufvud-
grunder, Indika, till följd af krig, olyckor och hvarjehanda tvingande omständig¬
heter, under tidernas lopp fatt vidkännas flera rubbningar och afvikelse!-, samt
Rikets Ständer vid samma riksdag, gemensamt med Konungen, sålunda bestämt
Bankosedelns silfvervärde, att 2Z R;dr eller 128 skillingar i sedlar skola motsvara 1
R,:dr i silfver, enligt den, med afseende å en viss lindrig slagskatts inberäkning i
myntet, förändrade 1664 års myntfot; så har Banken den 1 Oktober 1834 blifvit
ånyo öppnad till utvexling af silfver enligt nyssnämnda grund för inlösen af dess
sedlar, med det åliggande i första rummet att, genom dessa sedlars oafbrutna
inlösen med klingande mynt, när helst det påfordras, allt framgent bibehålla dem
i oförminskadt värde.
Banko-Verkets föremål, enligt ofvan åberopade beslut och förordning om
Banken, är:
A. I egenskap af Depositions- och Vexel-hank.
l:o. Att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga pen¬
ningar åt en hvar, som sådant åstundan, deröfver fora räkning, och dem vid anfor¬
dran insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de
derå utfärdande assignationers och invisningars kredit, kraft och giltighet; samt att
dessförutan, jemväl till säkert förvar emot vådliga händelse!- och tillgrepp, under
försegling emottaga och vårda så val kontanta penningar, som annan flyttbar
egendom.
2:o. Att det inländska myntet må bibehållas vid dess råtta och skäliga
valör samt främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande hindras och
förekomma^.
(Se ingressen till 1668 års Banko-Ordning.)
Bill. till Riktd.-Prot. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Banko-reglementet.) 1
2
B. I egenskap af Låne-hank.
Att dels upplåna fruktlöst liggande kapitaler, dels på drägliga vilkor,
emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd och sålunda, till
befordrande af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, före¬
bygga ocker och obilliga intressens beräknande enskilde emellan.
(Se 1668 års Banko-Ordning, § 44 och följande).
C. I egenskap af allmän stats-anstalt.
Att, uti den genom låne-operationerna inflytande och besparda vinst, en
nödhjelps- och tillgångs-kassa må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att, till
Kongl. Maj:ts och Fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagnelig än¬
damål, disponera.
(Se § 74 i Banko-Ordningen.)
Artikel 1.
§ i.
Riksbanken förblifver fortfarande, enligt Regeringsformens 72 §, under Riks¬
dagens egen garanti och vård, så att den ostörd må förvaltas af de Fullmägtige,
som, på sätt grundlagen föreskrifver, blifvit utsedde, efter de ordningar, stadgar
och reglementen, hvilka redan af Rikets Ständer gjorda äro eller vidare af Riks¬
dagen göras kunna.
Om Bankens verksamhet och de fonder, hvarå sedehitgifningen utöfver
metalliska valutan är grundad.
JJ; . § 2.
Bankens verksamhet omfattar:
a) inlösen, vid anfordran, med silfver af Bankens sedlar efter deras lydelse;
b) köp och försäljning af vexlar och räntebärande obligationer;
3
c) emottagning, bokföring och tillhandahållande, vid anfordran, af medel, till¬
höriga såväl Staten samt dess allmänna verk och kassör, som alla öfriga embetsverk,
kassör, allmänna inrättningar, välgörenhets-anstalter, konkursmassor och enskilde
personer;
d) emottagning och vård af kontanta penningar och annan flyttbar egendom,
som under försegling inlemnas; samt
e) upp- och utlånings-, diskonterings- och kreditiv-rörelse.
§ 3.
Bankens kapital-öfverskott eller grundfond skall, utan beräkning af Bankens
fasta egendom och inventarier, mynt- och medaljkabinettet deruti inbegripet, utgöra
en summa af tjugofem millioner Riksdaler; hvadan möjligen inträffande kapital-förminsk¬
ning under året af vinsten ersättes.
§ 4.
Skilnaden emellan beloppet af högsta tillåtna sedelutgifning och beloppet
af beräknad sedelstock utgör Bankens reservfond.
Till donna fond skola öfverföras:
l:o inbetalningarna å utestående lån mot inteckning uti hus och jord i
städerna, till skiften och odlingar samt på äldre lånebanko-obligationer;
2:o återbetalda filialbanks-försträckningar;
3:o inbetalningar å obligationer;
4:o inbetalningar å Allmänna hypoteksbankens skuld för öfvertagna fordringar
mot inteckning i fast egendom på landet;
5:o inflytande vinstmedel.
Och berättigas Fullmägtige derjemte att, om och när någon del af han¬
dels- och närings-dislmntfonden eller allmänna diskontfonden befinnes obegagnad,
öfverflytta de icke använda medlen till reservfonden, med förbindelse för Fullmägtige
att, derest Bankens ställning det medgifver, dessa medel återställa, då de varda
för det ursprungliga ändamålet erforderliga.
Från reservfonden skola affär as:
1 ro det belopp, 3,500,000 Riksdaler, af Bankens åren 1864 och 1865 upplupna vinst,
som under detta år skall till Riksgälds-kontoret aflemnas;
2:0 den förstärkning af handels- och näringsdiskontfonden vid diskont- och
lånekontoren, som erfordras då uttagningarne på upp- och afskrifningsräkning öfver¬
stiga i kassa eller på räkning innestående belopp;
3:o de för Bankens ränte-utgifter, förvaltningskostnader m. in. erforderliga medel;
(ai.axr
4
äfvensom, då Bankens säkerhet det medgifver och allmänna rörelsen sådant
påkallar, förstärkningar af handels- och närings-diskontfonden samt medel för
liqvid af obligationer, som Banken, på grund af uppgjordt kontrakt eller eljest,
öfvertager eller inköper; allt under vilkor att det stadgade maximum för sedelstock
ej öfverskrides.
Artikel 2.
Om Bankens metalliska kassa, invexlingcn af sedlar, ntmyntningen
ock Bankens sedelstock.
Afdeluing 1.
Metalliska kassan och minimum för densamma.
§ 5.
Såsom Bankens metalliska kassa anses och beräknas:
а) såväl gångbart, som aflyst Svenskt silfvermynt;
б) Svenskt och utländskt guldmynt;
c) utländskt silfvermynt;
d) omyntadt silfver och guld;
e) silfver och guld, som Myntverket af Banken eller för dess rakning emot-
tagit och under sin vård eger;
/) det silfver och guld, som blifvit hos kända och säkra handelshus eller
bank-inrättningar å utrikes ort för Bankens rakning nedsatt, eller är under transport
från utrikes ort till Banken;
g) beloppet af uppköpta vexlar, betalbara å utrikes ort, hvilka icke till
liqvid förfallit eller blifvit för inkassering afsända.
§ 6.
Den del af metalliska kassan, som omförmäles i litt. a), 6), c), a!) och e)
af förestående §, må ej bibehållas vid ett belopp, som understiger tio millioner
Riksdaler Riksmynt; hörande Fullmägtige, när kurs eller andra förhållanden gifva
anledning att befara uttag af metallisk valuta, i tid vidtaga nödiga åtgärder för
att hindra metalliska kassans nedsjunkande till berörda minimum af 10 millioner
Riksdaler.
5
Afdelning 2.
Åtgärder för metalliska kassans förstärkning.
§ 7.
Mom. 1. Såväl i Banken, som vid lånekontor^ invexlas, mot Bankens
sedlar, Svenskt silfvermynt.
Äfven inköpas, efter de pris, som Fullmägtige hafva att bestämma, ut¬
ländska silfvermyntsorter, med undantag af skiljemynt.
Mom. 2. Skulle vid lånekontoren större qvantiteter utländska silfvermynt¬
sorter erbjudas till inköp, än som kan ske med de tillgångar, lånekontorens kassör
för tillfället ega, äro dessa kontor berättigade att för inköpets verkställande assig¬
nera på Banken å en för sådant ändamål öppnad särskild räkning, under förbe¬
håll likväl, att kontoret för det assignera^ beloppet, så fort ske kan, redovisar.
§ 8.
I Banken emottages:
l:o Svenskt och utländskt guldmynt efter det pris, Fullmägtige, med ledning
af priset å guld på utrikes orter, tid efter annan bestämma; och
2:o kontrollerad! verksilfver efter det pris Fullmägtige bestämma; samt kontrol-
leradt dukat- och arbetsguld, eller annat omyntadt guld, efter det pris, Full¬
mägtige, med ledning af för tillfället gällande invexlingspris å Svenska dukater,
bestämma.
§ 9.
Mom. 1. Fullmägtige bemyndigas att af välkända och solida trassenter
eller endossenter låta i Stockholm, Göteborg och Målmö, efter den kurs Full¬
mägtige bestämma, köpa växlar, betalbara å utrikes ort, dragna på tre månader
eller kortare tid.
Mom. 2. Den fond, som till följd af vexelköp eller andra aftal finnes å
utrikes ort för Bankens räkning stående, ega Fullmägtige att på tjenligaste vis
disponera, antingen genom indragning af silfver eller guld, eller ock medelst afgif¬
vande af vexlar.
Införskrifvet silfver och guld skall alltid mot sjöfara försäkras.
Såväl beloppet af de vexlar, hvilka få afgifvas, som kursen å desamma
bestämmes af Fullmägtige.
Mom. 3. Fullmägtige ega att förordna hos hvithet eller hvilka handels¬
hus eller bank-inrättningar å utrikes ort depositioner för Bankens räkning få
verkställas.
v
6
Horn. 4. Fullmägtige, deras deputerade och de ledamöter af lånekonto-
rens styrelser, hvilka hafva befattning med vexlars köp och försäljning, äro för
deras åtgärder härutinnan ansvarige enligt allmän lag och särskild! gällande
författningar.
§ 10.
Fullmägtige berättigas att på utrikes ort försälja sådana af Fanken inne¬
hafvande obligationer, som fördelaktigast kunna derstädes afyttras.
§ 11-
Då Bankens säkerhet det krafvel’, ega Fullmägtige att, till förstärkande af
metalliska kassan, å utrikes ort upptaga lån eller bereda Fanken kreditiv till be¬
lopp, motsvarande högst tolf millioner Riksdaler Riksmynt.
I sådant afseende har Riksdagen hos Kongl. Maj:t, i underdånighet anhål¬
lit det Kongl. Maj:t, uppå Fullmägtiges anmälan i ämnet, täcktes låta bemedla det
af Fullmägtige för Bankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den form, som för
ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådan! lan meddela dess nådiga garanti.
§ 12.
Inköp af guldmynt samt af omyntadt och kontrollerad! guld må ej ega
rum, då tillgången deraf uppgår till en tiondedel af silfvertillgången.
§ 13-
Allt silfver, som till Fanken eller för dess räkning levereras, med undan¬
tag af kontrollerad! verksilfver, äldre svenska silfvermyntsorter och sådan! utländskt
mynt, som erbjudes till omedelbar invexling efter de af Fullmägtige fastställda pris,
äfvensom allt guld, hvilket likaledes varder levererad!, med undantag af kontrolle¬
rad! dukat- och arbetsguld, kommer hädanefter att, i likhet med hvad hittills van¬
ligt varit, undergå prof af vederbörande vid Myntverket, hvilkas deröfver utfärdande
attester skola utvisa ej mindre verkliga beloppet i fint, än äfven värde! i riksdaler
eller dukater.
§ 14.
De attester, som från Myntverket utställas öfver derstädes af enskilde, för
Bankens räkning, till myntning aflemnadt silfver och guld, skola af Fanken inlösas
med den myntsort, hvarå de lyda; attester å guld dock icke i det fall, att derige¬
nom det i § 12 fastställda maximum för guldtillgången öfverskrides.
7
§ 15.
Fullmägtige berättigas att, efter särskild pröfning för hvarje fall, kunna,
om de finna sådant lämpligt och för Banken fördelaktigt, befria den eller dem,
som till Banken aflemna silfver eller guld i plants, från erläggande af slagskatt.
Afdelniug 3.
Inlösen af BanJcens sedlar med silfver eller guld, myntadt eller omyntadt.
§ 16-
Enligt § 1 i Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, jemförd
med §§ 1 och 2 i Lagen angående myntbestämningen af samma dag, är Banken
ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, sina sedlar med Svenskt silfvermynt in¬
lösa efter den grund, att 128 skillingar banko eller 4 Riksdaler Riksmynt gälla lika med
en riksdaler i silfver, efter den, med afseende å slagskattens beräkning i Myntet, af
Kong!. Maj:t och Rikets Ständer förändrade 1664 års myntfot; hörande Fullmägtige
tillse att, såvidt ske kan, prägladt silfvermynt af alla fastställda sorter städse
finnes i förråd.
§ 17.
De i Bankens förråd redan varande och genom vexling dit ingående speciel-
af äldre prägel må af Fullmägtig utlemnas efter stycketal mot ett pris, icke un¬
derstigande 4 Riksdaler 3 öre för hvarje specie, dock ej mindre parti hvarje gång,
än 100 speciel?.
§ 18.
Det Svenska silfvermynt, som vid lånekontoren kan ingå, må jemväl derstä¬
des i låne- eller vexlings-rörelse åter utgifvas, efter ofvan stadgade grund; dock
utan skyldighet för lånekontoren att silfvermynt tillhandahålla.
§ 19.
Svenskt och utländskt guldmynt må, i man af tillgång och rörelsens behof,
från Banken utvexlas till det pris Fullmägtige finna skäligt derå fastställa.
§ 20.
Åt Fullmägtige öfverlemnas att kunna, i stället för Svenskt silfvermynt, från
Banken utgifva icke allenast utländska silfvermyntsorter mot det af Fullmägtige fast¬
8
ställande utvexlingspris, utan äfven silfver- och guldplantsar mot det pris, som Fullmäg-
tige, med afseende å Bankens fördel och med ledning af priset å silfver och guld
på utrikes orter, bestämma.
Afdelning 4.
Utmyntning af silfver och guld.
§ 81.
Fullmägtige ega att efter hand och i mån af behof låta uppmynta Ban¬
kens silfverförråd, så att icke något afbrott i utvexling^ jemna gång må inträffa
eller hinder mota att med Svenskt gångbart silfvermynt förskottsvis infria Mynt¬
verkets attester, på sätt i § 14 är stadgadt; egande Fullmägtige att, efter eget om¬
pröfvande, vid myntningen låta använda det Bankens silfver, myntadt eller omyntadt,
som dertill anses för Banken förmånligast.
Fullmägtige låta jemväl föranstalta, att Bankens behållningar i guld varda, i
mån af behof, till dukater utmyntade.5
§ 22.
Silfvermynt präglas af de i Kongl. förordningen under den 3 Februari
1855, och guldmynt af de i Kongl. förordningen under den 9 Maj 1835 upp¬
räknade valörer.
§ 23.
Bankens silfver och guld skall i räkning Myntverket påföras till intrinseka
värdet, efter gällande myntfot, och bör inom möjligast korta tid i mynt återlevere-
ras; ankommande det på Fullmägtige att, i mån af sådan skeende ^leverering,
nya qvantiteter utgifva.
§ 24.
Fullmägtige ega att, för hvarje qvartal, af Myntverket erhålla en tabellarisk
öfversigt, som fullständigt redovisar för det af sistnämnda verk från Banken
eller för densammas räkning emottaglig, silfver och guld; och skall, vid hvarje
års utgång, rakning emellan Banken och Myntverket upprättas samt i begge
verken till ömsesidigt godkännande afslutas.
§ 25.
Fullmägtige skola genom delegerade deltaga i den inventering å Myntverket,
som i Januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt pröfvas, anställes, på
9
sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid, i hvad Banken rörer,
något finnas att erinra, må Fullmägtige hos Kongl. Maj:t derom gorå underdånig
anmälan.
Afdelning 5.
Bankens sedelstock samt densammas tillökning och för minskning.
§ 26.
Såsom Bankens sedelstock anses och beräknas:
a) utelöpande sedlar;
b) medel, insätta på räkningar i Depositions-kontoret och ej Banken tillhöriga;
c) obegagnade andelar af Inne- och kreditivförlagen, tillhörande de särskilda
lånegrenarne;
dock skall från sålunda beräknad sedelstock afdragas:
l:o förskott till invexling af förslitna sedlar;
2:o invexlade otydliga sedlar; och
3:o förskott till postvexelräkningen.
§ 27.
Maximum för den del af sedelstocken, beräknad enligt förestående §, som
icke motsvaras af Bankens metalliska kassa, fastställes till ett belopp af trettio
millioner Riksdaler.
§ 28.
Oberoende af de åtgärder, Fullmägtige, enligt §§ 7, 8, 9, 10 och 11,
hafva att vidtaga till förstärkning af Bankens metalliska kassa, åligger det Fullmäg¬
tige att, när berörda kassa fortfar att minskas eller Bankens ställning i öfrigt det
påkallar:
a) minska diskonteringen och utlåningen från handels- och närings-diskont-
fonden samt kassakreditiv-rörelsen;
b) alldeles inställa omförmälda diskontering och utlåning samt kassakreditiv-
rörelsen, med undantag dock hvad angår de kreditiv, som här nedan omförmälas,
äfvensom indraga större eller mindre del af utlåningen från allmänna diskontfonden;
c) till inbetalning inom den i hvarje särskild! fall bestämda tid uppsåga de
Kongl. Kommers-kollegium och Jernkontoret beviljade kreditiv, äfvensom filialbanker
meddelade försträckningar; samt
d) uppsåga det Riksgälds-kontoret beviljade kreditiv; och höra dessa till för-
Bih. till Bilad. Prat. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Baud. 2
(Banko-reglementet.)
JO 5
minskning af Bankens sedelstock anvisade utvägar begagnas i den ordning, de bär
ofvan äro uppräknade;
Fulimägtige likväl Öppet lemnadt att derförinnan eller samtidigt dermed
försälja större eller mindre del af innehafvande obligationer; kommande de medel,
som inflyta, att öfverföras till Bankens reservfond, hvarifrån desamma, när Bankens
ställning det medgifver, må till sina ursprungliga ändamål återföras.
Afclelnmg 6.
Bankms sedlar och dermed gemenskap egande föreskrifter.
,§ 29.
Mom. 1. Banken utgifver sedlar, att med silfver inlösas, å nedannämnde
valörer, nemligen:.
å 1 R:dr R:mt, att inlösas med {- R:dr i silfver, eller 2 ort tolflödig myntad t silfver.
11
|
5
|
11
|
„
|
„
|
U
|
„
|
„
|
„ 10
|
11
|
11 v
|
11
|
11
|
11
|
JO
|
11
|
„
|
„
|
24
|
„
|
?>
|
„ 20
|
11
|
11
|
11
|
11
|
11
|
50
|
11
|
„
|
„
|
124
|
11
|
„
|
„ 100
|
„
|
11
|
11
|
11
|
11
|
100
|
11
|
„
|
„
|
25
|
11
|
„
|
» 200
|
„
|
„
|
„
|
„
|
11
|
500
|
11
|
„
|
11
|
125
|
11
|
„
|
„ 1000
|
11
|
|
„
|
„
|
„
|
1000
|
11
|
„
|
11
|
250
|
11
|
„
|
„ 2000
|
|
„
|
|
li
|
skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges Biksltank inlöser, vid anfor¬
dran, denna sedel å Riksdaler 00 Riksmynt med 00 Riksdaler i silfver eller 00
ort tolflödigt myntadt silfver. Hvarjemte sedeln bör innehålla erinran om lagen
mot banksedlars efterapning och förfalskning samt om gällande bestämmelser
angående belöning för upptäckandet af sådant brott.
Mom. 2. De högre sedelvalörerna, eller de från och med 50 Riksdaler Riksmynt
och derutöfver, skola i Bankens räkenskaper specificeras; hvaremot sedlarne under
50 Riksdaler Riksmynt i räkenskaperna bokföras endast till antal och summa, dock hvarje
valör särskild!; och iakttages, att sedlar, som tid efter annan i Bankens kassör in¬
komma och icke befinnas förslitna, skola till utvexling åter begagnas och således
icke annulleras samt i räkenskaperna afföras förr, än de, i följd af nötning, äro till
vidare gångbarhet ibland allmänheten otjenliga.
Mom. 3. Sedlarne underskrifvas af tvänne Bankens tjensteman och hål¬
las på förhand färdiga, för att kunna genast och utan omgång till allmänheten
utvexla^
§ 30.
Mom. 1. I afseende på granskningen af förslitna och bristfälliga sedlar
11
från och med 8 skillmgar till och med 3 Riksdaler på ofärg tidt papper, ko rinna följande
allmänna grunder att fortfarande tjena till efterrättelse, nemligen:
a) att en sedel antingen till falla värdet antages eller ock helt och hållet
kasseras;
b) att den fjerdedel nedantill åt häger, hvarå namnteckningarne befinnas, och
hvilken, genom olikheten i fina trycket, ensam för sig utvisar sedelns råtta valör,
inlöses, då donna fjerdedel är fullständig och sammanhängande, utan afseende å de
stycken af andra sedlar, som må vara vidfogade;
c) att om på donna fjerdedel antingen båda namnen eller tina trycket sak¬
nas, eller om delar af någotdera eller af dem alla blifvit från det qvarvarande
skilj da och icke kunna företes, sedeln likväl är inlösningsbar, såvida då det öfrig-,
af sedeln, eller åtminstone det återstående af dess nedra hälft, är helt och hållet
sammanhängande;
d) att deremot sådana hopfogade, ofullständiga bitar, af hvilka ingendera för
sig är inlösningsbar, ej kunna genom blotta sammanklistringen vinna ett eljest sak¬
nad!) värde, utan ovilkorligen måste kasseras.
Mom. 2. Vid inlösen af sedlar å färcjadt papper, ställda i banko, förfa-
res enligt Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse den 5 Mars 1836.
Mom. 3. Rörande inlösen af sedlar å Riksdaler Riksmynt gäller till efter¬
rättelse hvad i Kongl. Kungörelsen den 4 Februari 1859 är stadgadt.
Mom. 4. Frågor om inlösen af sådana sedlar, hvilka genom olyckshändelser
blifvit så stympade och skadade, att donna inlösen beror icke af sedlar!)es gransk¬
ning, utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter,
hänskjuta^ till afgörande af Banko-Utskottet.
§ 31.
För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem Riksdaler och derunder,
i utbyte mot silfvermynt å 10, 25 och 50 öre, samt sedlar å 1 Riksdaler och 5 Riks¬
daler, äfvensom för spridning i landsorten af sistberörda två sedelvalörer, ega Full-
mägtige att vidtaga nödiga åtgärder.
Afdelning 7.
In- och utvexling af kopparmynt.
§ 32.
Fullmägtige böra, i mån af behof och åtgång af kopparskiljernyht, sig
hos Kongl. Statskontoret anmäla till erhållande deraf, på det att rörelsen ej må
blifva i saknad af dylikt mynt; skolande Banken, utan deltagande i vinst eller
12
förlust å sjelfva präglingen, vid skeende leveranser godtgöra Statsverket koppar¬
myntets åsätta värde.
§ 33.
Det från Statsverket eller Myntverket inlösta kopparskiljemynt utgifves och
emottages i Banken för silfver eller sedlar.
Riksgälds-koutorets kopparskiljemyntspoletter invexlas i Bankens kassör och
aflemnas sedermera till Myntverket emot bestämdt pris; skolande skilnaden mellan
detta och prägel värd et påföras Bankens vinst- och förlust-räkning.
Artikel 3.
Om depositions- och postvexel-rörelserna.
§ 34.
Banken må emottaga och å räkning fora såväl Svenskt silfvermynt eller
Bankens sedlar, som Svenska och Holländska dukater, under förbindelse att, vid
anfordran, tillhandahålla räkningshafvaren det insättningen motsvarande belopp mynt
eller sedlar eller det antal dukater, som insatt blifvit; likväl med rättighet att,
efter egen läglighet, lemna antingen Svenska eller Holländska dukater, utan åtskil¬
nad dem emellan.
För sådana insättningar erlägger Banken ej ränta.
§ 35.
Monn 1. De i nästföregående omförmälda räkningar skiljas under fyra
klasser:
till den första höra:
räkningar, tillhöriga Staten samt dess allmänna verk och kassör, de under
Stockholms städs styrelse hörande embetsverk och kassör samt allmänna inrättningar,
välgörenhetsanstalter och konkursmassor.
till den andra:
räkningar, tillhöriga alla med beräkning af vinst för den enskilde grundade
stiftelser och bolagsföreningar, äfvensom enskilde personer.
13
till den tredje:
räkningar öfver Iåns- och kreditivförlag, af Banken anvisade åtskilliga verk
och inrättningar.
till den fjerde:
räkningar öfver medel, dels beroende af Bankostyrelsens eller densamma
underlydande disposition samt dels insätta för utgifna och inlösta postremissvexlar.
Mom. 2. Före räknings upptagande göres skriftlig anmälan hos Bankens
Depositions-kontor.
Mom. 3. Räkningshafvare är förbjudet att å Banken utställa anvisningar å
högre sammanräknadt belopp, än han å räkningen har i behåll.
Mom. 4. Å räkning, tillhörande andra klassen, får icke insättas eller utta¬
gas mindre belopp, hvarje gång, än etthundra Riksdaler.
Mom. 5. För uttag å räkning, tillhörande andra klassen, får begagnas an¬
tingen handskrifven anvisning eller till viss man eller ordres ställd vexel, hvilken
icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexel-
blanketter räkningshafvare, mot qvitto, tillhandahållas utan afgift.
§ 36.
Till undvikande. af penningeförsändningar med posterna särskilda orter emel¬
lan, ege en hvar att i Banken och Lånekontoren insätta penningar å belopp från
och med etthundra Riksdaler, mot erhållande af till viss man eller ordres ställd
vexel ° eller anvisning, att, vid uppvisandet, inlösas antingen i Banken eller uppgif-
vet Lånekontor, eller ock i Banken eller i någotdera Lånekontor»^; och gäller i af¬
seende å denna rörelse för öfrigt till iakttagande följande, nemligen:
a) Hval ken vexel eller anvisning får in blanco transporteras.
b) Såväl vexel, som anvisning skall, då den af Banken utställes, med först
afgående post aviseras Lånekontoren eller vederbörande Lånekontor. Lika beskaffad
avis åligge det Lånekontor, som vexel eller anvisning utfärdat, att till Banken och
öfriga Lånekontoren eller till Banken eller vederbörande Lånekontor insända.
c) Öfver rörelsen i sin helhet föres i Banken sammanfattad och fortgående
räkenskap.
d) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i Banken och Låne¬
kontoren, få icke under något vilkor i Inne- eller kreditivrörelse användas.
e) Om vid någotdera Lånekontor^ penningar insättas till högre belopp, än
som för vexlars och anvisningars infriande anses erforderligt, åligge det Fullmägtige
att sådana medel derifrån till Banken infordra, med Fullmägtige lemnad rätt att
kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande Lånekontors styrelse att, vid af¬
sändning af Bankens sedlar,desamma makulera genom derå med trycksvärta anbragta
ord: “Inlöst i Lånekontoret i N. N.“
14
/) Företes till inlösen vid någotdera Lånekontoret vexel eller anvisning å
större summa, än hvartill de hos kontoret gjorda insättningar uppgå, ege Lånekon¬
toret att för liqvidens verkställande utgifva assignationer å Banken; gällande härvid
till efterrättelse hvad som i afseende å Lånekontorens assignera g i öfrigt är eller
varder stadgadt.
g) I händelse åter de i Banken insätta medel skulle vid något tillfälle vara
otillräckliga för infriande, vare sig af vexlar, anvisningar eller af sådana assigna¬
tioner, som, enligt föregående moment, kunna af Lånekontoren utfärdas, må Full-
mägtige begagna förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas.
§ 37.
Banken må, så vidt lägligt är och utrymme dertill inom Banken gifves, un¬
der försegling af inlemnaren, till förvar emottaga paketer eller annan flyttbar egen¬
dom, utan att om innehållet undfå uppgift och utan ansvarighet å Bankens sida
för oförvållad skada eller tillfällig olycka; skolande till Banken erläggas följande, i
förhållande till det nedsätta godsets rymd och den tid det i Bankens förvar inne-
stått, bestämda afgift, nemligen, efter månad räknadt: för depositum af 1^ kubik¬
fot eller derunder .................................................................................
För depositum derutöfver till och med 4 å 4jj kubikfot:
R:mt — 50 öre.
första kubikfoten .........................................................................
|
....... ,,
|
— 50
|
hvardera af de Slinga ..............................................................
|
|
— 25
|
depositum derutöfver till och med 8 å 85 kubikfot:
|
|
|
första 4 kubikfot ............................................................
|
|
1: 25
|
hvardera af de öfriga ......................................................
|
........ 1)
|
— 20
|
depositum derutöfver, till hvad storlek som helst:
|
|
|
första 8 kubikfot ......................................
|
|
2: —
|
hvardera af de öfriga . . .......................................
|
|
— 12
|
Denna afgift utgår för minst eu hel månad, och halfva månader upptagas
icke; men hvad deröfver är, anses för hel månad.
Ej heller upptagas halfva kubikfot, men hvad som öfverstiger half räknas
såsom hel kubikfot.
Uppmätning af hvarje depositum sker vid dess inlemnande till Banken, då
äfven afgiften, till sitt månadtliga belopp uträknad och vederbörligen kontrollerad,
införes i depositionsbeviset, hvithet å viss man utställes.
Vid det nedsätta godsets återtagande erlägges till Banken belöpande afgift,
hvilken dock årligen till Banken infordras för sådana deposita, som under ett eller
liera år derstädes innestätt; kommande afgifternas belopp att redovisas på särskilt
konto i Bankens hufvudbok.
Skulle någon inlemnare ej åtnöjas med den afgift, som i depositionsbeviset
blifvit bestämd, utan väcka tvist om kubikinnehållet och hvad afgiften på grund
deraf rätteligen utgöra bör, återställes genast hans depositum.
15
Artikel 4.
Om fåne- och kreti itiv-rörelsen.
§ 38.
, , , bankens Iåns- och kreditiv-rörelse besörjes dels af Räkenskaps-kontoret samt
dels åt Diskont-kontoret i Stockholm och Lånekontoren i orterna.
Afdelning I.
Räkenskap s-kontorets rörelse.
§ 39.
= Räkenskaps-kontorets rörelse omfattar, jemte annat, redovisning för:
A) utlåningar till Staten och allmänna inrättningar,
B) kreditiven till Manufaktur-diskonten och Jernkontoret samt Inne- och kreditiv-
försträckningar till filialbanker; samt
C) fortsatt utredning af numera upphörda lånegrenar.
A) Tj flåning ar till Stctten och allmänna inrättningar.
§ 40.
De af Riksgälds-kontoret för liqviden af Svenska Statsverkets vid 1830 års
slut återstående skuld till Banken utfärdade, ännu ej inlösta obligationer å 4,000
R:dr Banko hvardera infrias i öfverensstämmelse med obligationernas lydelse; sko¬
lande, för den händelse Banken behöfver att afyttra berörda obligationer, den del
deraf, som icke blifvit af Riksgälds-kontoret infriad, nämnda Kontor till inlösen
hembjudas förr än obligationerna varda af Banken å annan man öfverlåtna.
16
§ 41.
Följande Bankens fordringar hos Staten nemligen:
a) för af Riksgälds-kontoret begagnade kreditiv mot ränta till'1823
års slut, Banko Riksdaler 4,014,852: 16. 3 eller Riksmynt 6,022,278: 51.
b) för inlösen af Riksgälds-kontorets kreditsedlar och koppar-
skiljemyntspoletter, efter afdrag af de sednares metalliska värde,
Banko Riksdaler 3,693,165: 25. 2, eller........................ Riksmynt 5,539,747: 29.
c) för den af f. d. allmänna magasins-inrättningen begagnade in-
visningsrätt mot ränta, åren 1812 till och med 1823, B:ko R:dr
800,000, eller ....................................................................... Riksmynt 1,200,000: —
d) för lyftadt kreditiv af f. d. allmänna magasins-inrättningen,
till det belopp, denna fordran efter sista bokslutet utgjorde,
komma fortfarande att i Bankens räkenskaper inom limon balanseras; och skola
emellertid i Bankens vård förblifva följande, till densamma utfärdade skuldförbin¬
delser, nemligen:
Riksgälds-kontorets af den 17 Mars 1792 å ..................... B:ko R:dr 600,000: —
Statskontorets af den 7 September 1812 å ................ „ „ 400,000: —
och Riksgälds-kontorets af den 28 September 1815 å ........ ,, ,, 1,000,000: —
hvilka förbindelsers belopp är inbegripet uti Riksgälds-kontorets bär ofvan, under
litt. a, upptagna kreditiv-skuld.
Hvad som, efter innevarande års början, kan varda afbetaldt å de i donna
§ uppräknade fordringar, kommer att upptagas ibland Bankens vinst för året.
§ 42.
Bankens hos Södertelge kanalbolag återstående fordran af 100,000 Riksdaler
Banko eller 150,000 Riksdaler Riksmynt, för år 1815 lemnadt lånebiträde, kommer än
ytterligare att inom luden balanseras.
§ 43.
De af Allmänna Hypotheksbanken, mot säkerhet i donna banks obligationer,
från Riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i fastighet på landet
och återbetalning i sedlar, till belopp samma fordringar vid 1864 års slut utgjorde,
eller 6,280,832 Riksdaler 56 öre Riksmynt, liqvideras i öfverensstämmelse med upp-
gjordt aftal och antagen amorteringsplan.
B) Kreäitiven
17
B) Kreditiven till Manufaktur-diskonten och Jernkontor^ samt låne- och
hr editiv-försträckning ar till Filialbanker.
§ 44.
Till manufakturernas och fabrikernas understöd är anvisadt ett kreditiv af
2.250.000 Riksdaler Riksmynt, hvilket intill nästa riksdag hålles Kongl. Kommers-kolle¬
gium tillhanda mot samma vilkor, som varit stadgade för de hittills å Banken för
berörda ändamål anvisade låneunderstöd, samt under förbehåll:
Ro) att Banken för hela det belopp, som å kreditivet kan varda uttaget,
egen säkerhet i manufakturdiskontens alla fordringar samt egna behållna tillgångar;
2:o) att, i händelse Fullmägtige, med afseende å Bankens ställning, finna
sig nödsakade att kreditivet eller någon del deraf uppsåga, Kongl. Kommers-kollegium
då skall, efter nio månaders förlopp och sedan derom sex veckor förut blifvit till-
sagdt, till Banken återbetala hvad som derå är vordet lyftadt; och
3:o) att för de å kreditivet uttagna summor Banken egen att beräkna 4 pro¬
cent årlig ränta, som, enligt deröfver uppgjorda liqvider, vid hvarje hälft års slut
till Banken inbetalas, vid äfventyr att i annat fall kreditivet anses uppsagdt.
§ 45.
Det vid 1817—1818 årens riksdag Jernkontoret beviljade kreditiv, stort
900.000 Riksdaler, ega fullmägtige i samma kontor att, mot fyra procent ränta, till
nästa riksdag disponera, i följd af deras under den 20 Oktober 1818 till Banken
utfärdade skuldebref och mot derå tecknad fortfarande ansvarsförbindelse; beroende
det af bemälde fullmägtige att, i öfverensstämmelse med det af Banko-fullmägtige
stadfästade reglemente, bestämma på hvad sätt och i hvad ordning detta kreditiv
bäst må till bruksrörelsens nytta och båtnad användas, under vilkor likväl, att
rån tevinsten bör särskild!: redovisas och anses såsom tillgång, disponibel för Jern-
kontorets fullmägtige till ändamål, som med näringens framgång och förkofran ge¬
nom anställande rön och försök in. in. hafva gemenskap, men ej utgöra någon till¬
växt i Jernkontorets enskilda lånefond; och kommer framdeles, såsom hittills, Ban¬
ken att i den årliga revisionen öfver ofvannämnda fond deltaga genom ett dertill
utsedt ombud.
§ 46.
Mom. 1. Till filialbanker komma försträckningar hädanefter ej att utgifvas.
Bill. till Riksd. Pr oi. 1807. 10 Samt. 1 Afd 2 Band. 3
(Banko-reglementet.)
18
Mom. 2. För nuvarande filialbanker gälla följande bestämmelser:
a) Filialbank är förbjudet att . utgifva egna tryckta eller graverade kredit¬
sedlar eller andra såsom mynt löpande förbindelser;
b) Filialbankbolaget skall utgöras af minst tretio personer, hvilka, en för alla
och alla för en, ansvara för filialbankens förbindelser;
c) Af teckningssumman erlägges minst hälften, eller 50 procent, i Rikets gäl¬
lande mynt; dock med undantag hvad angår filialbankerna i Borås, Calmar, Helsing¬
borg, Hernösand, Uddevalla, Örebro län och Östersund, hvilkas delegare skola er¬
lägga minst 25 procent i Rikets gällande mynt.
För den del af teckningssumman, som icke utgöres af Rikets gällande mynt,
afgifve delegarne en till filialbanken eller ordres ställd förbindelse, betalbar efter
sex månaders uppsägning samt åtföljd af liypothek, bestående af myntadt eller
kontrolleradt guld eller silfver, eller publika papper, beräknade till det värde,
hvartill de i Riksbanken belånas, eller inteckningar inom 1850 års taxeringsvärde i
fastighet å landet och sjelfegande stadsjord, eller inom två tredjedelar af brand¬
försäkringsvärdet å fastighet i stad.
Säkerheten pröfvas och godkännes af delegarne jemte ett af Fullmägtige
utsedt ombud; och skola förbindelserna med åtföljande hypothek antingen i länets
ränteri eller å säkert ställe i stad, der direktionen har sitt säte, förvaras i kassa¬
kista, hvartill direktionen och ett af Fullmägtige utsedt ombud hafva hvar sin nyc¬
kel, eller ock, enligt de föreskrifter Fullmägtige i sådant afseende meddela, aflemnas
till förvar i Riksbanken. Tillsynen deröfver att säkerhetshandlingarne bibehållas vid
gällande kraft åligge direktionen;
d) Å den filialbank beviljade försträckning afgifver filialbanken, genom dess
direktion, en till Riksbanken eller ordres ställd förbindelse, i hvilken, till Riksban¬
kens säkerhet, filialbanken pantförskrifver till enahanda belopp de förbindelser med
hypothek, filialbankens delegare aflemna!, samt jemväl underkastar sig alla de vil¬
kor och förbehåll, som blifvit fastade vid rättigheten för filialbank att försträck¬
ning hos Riksbanken begagna;
e) På kreditiv eger filialbank att, efter behof, utfärda icke allenast till viss
man eller ordres ställda och vid uppvisandet betalbara vexla!- å 100 Riksdaler och der¬
utöfver, äfven brutna tal, utan ock assignationer å valörerna 100 Riksdaler, 500 Riksdaler
och 1,000 Riksdaler;, och gäller härvid för öfrig! till efterrättelse, att till såväl vexla!-
som assignationer begagnas tryckta blanketter, hvilka, på reqvisition, mot betalning från
Fullmägtige utlemnas; att vexlarne icke få in blanco transporteras, samt att, med
först afgående post efter vexlarnes eller assignationernas utfärdande, förteckning
å desamma, med uppgift å deras nummer, datum och summa, till Riksbanken
insändes;
f) För de summor, som å kreditivet lyftas, erlägger filialbank till Riksban¬
ken fyra procent ränta, hvilken alltid beräknas å högsta fulla 100-tal Riksdaler, dock så
19
att minsta ränteafkomst, som Riksbanken för kreditiv påför, blifver två procent af
kreditivets hela belopp, efter år räknadt; kommande dock för de i litt. c) bär
ofvan uppräknade filialbanker berörda räntesatser att utgöra respektive tre och en
procent. Berörda filialbanker, hvilka innehafva en del af försträckningen i form
af lån, erlägga för donna del af försträckningen tre procent ränta;
g) Filialbanks rörelse bedrifves medelst utlåning, vexeldiskontering, öppnande
af upp- och afskriftningsräkning samt beviljande af kreditiv, på sätt närmare bestäm¬
mes genom af Kong! Maj:t i nåder fastställa reglemente;
h) Filialbank beviljadt kreditiv skall till Riksbanken återbetalas sednast å den
dag, den för filialbanken bestämda oktrojtid tilländagår. Före oktrojtidens slut skall
kreditiv, i efterföljande fyra fall, till Riksbanken återbetalas, nemligen:
l:o derest filialbank skulle derförinnan upphöra, i hvilken händelse filialbanken
skall kreditivet inbetala sex månader efter den dag, då filialbanken med sin ut-
låningsrörelse upphört;
2:o derest Fullmägtige, i öfverensstämmelse med § 28, skulle pröfva Riksban¬
kens säkerhet sådant fordra, då den filialbank beviljade kreditivrätt, efter sex må¬
naders förutgången uppsägning hos filialbankens direktion, kommer att förminskas
med en femtedel hvar sjette månad; filialbanken dock förbehållet att, om direktio¬
nen sådant äskar, kunna den förlorade kreditivrätten återfå, när Riksbankens ställ¬
ning det medgifver;
3:o derest filialbanksdirektion försummar att, inom stadgad tid, fullgöra före-
skrifven ränteliqvid till Riksbanken, då Fullmägtige ega att, om de så för godt
finna, kreditivet till större eller mindre del uppsåga till återbetalning inom ett
år, efter det direktionen derom af Fullmägtige erhållit uppsägning; och
4:o af den anledning och i den ordning punkten litt. 1) omförmäler;
i) I den revision, som årligen bör förrättas öfver filialbanks räkenskaper
och förvaltning under det förutgångna året, skall ett. af Fullmägtige utsedt ombud
deltaga; egande Fullmägtige dessutom att när som helst, genom ombud, taga känne¬
dom om filialbanks räkenskaper och förvaltning; #
l) Vid hvarje räkenskapsårs slut skall filialbank, angående sin dervid befunna
ställning samt rörelse under förflutna året, till Riksbanken aflemna uppgift enligt
vederbörligen faststäldt formulär, hvilken uppgift genom Fullmägtiges försorg uti
officiela tidmngarne meddelas;
l) Iakttager ej filialbanksdirektion af Kong!. Maj:t i nåder faststäldt regle¬
mente eller de vilkor, som vid kreditivets erhållande blifvit fastade, och derom
vid revisionen eller eljest göres anmärkning, som af Fullmägtige godkännes, bör
rättelse i anmärkta hänseendet beredas. Följer ej rättelse, vare Fullmägtige berätti¬
gade att uppsåga, till större eller mindre del, det filialbanken beviljade kreditiv
till inbetalning inom ett år;
■ ;• ■■•■jr : : : . .... . f - ' ; , , U j
m) Kostnaderna för de ombud, som, enligt punkterna litt. c) och r), af
Fullmägtige utses, bestridas af Riksbanken.
C) Fortsatt utredning af numera upphörda lånegrenar.
§ 47.
Obligationer af Lånebanken, härledande sig från dess före år 1830 gjorda
upplåningar, få icke i Banken belånas.
För de lån, hvilka mot berörde pant utestå oliqviderade, erlägges fortfa¬
rande 5 procent ränta årligen; och så snart bankolånet med obetald ränta uppgått
till lika belopp med obligationen och dess upplupna ränta, skall i allmänna tidnin-
garne derom trenne särskilda gånger tillkännagifvas samt, med upptagande af så
väl obligationens, som lånets nummer, summa och namn, utsättas en preskriptionstid
af ett år, inom hvars förlopp låntagaren, så framt han önskar att obligationen
vidare begagna, eger att till liqvid sig infinna, vid påföljd att Bankens skuld,- i
annat fall, mot dess fordran qvittas samt obligationen, såsom fullt infriad, afskrif¬
va och dödas; egande Fullmägtige att äfven hädanefter låta infria lånebanko-
obligationer, då sådant af innehafvarne äskas.
§ 48.
För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i hus och jord
i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre bankoregle¬
menten och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt.
§ 49.
I afseende på återbetalningen af ännu qvarstående lån till skiften och od¬
lingar, galler till efterrättelse hvad derom är stadgadt.
Afdelning 2.
Diskont- och Lånekontorens rörelse.
§ 50.
Den del af Bankens lånerörelse, som diskont- och lånekontoren hafva att
besörja, bedrifves genom lånekontor^ i Göteborg för provinserna Westergötland,
Dalsland, Bohus län och Halland; genom lånekontor^ i Malmö för provinserna
21
Skåue och Blekinge; genom lånekontoret i Wisby för Gotlands län, samt genom
diskontkontoret i Stockholm för Rikets alla öfriga delar.
§ 51.
Denna rörelse omfattar:
A) Diskontering af växlar;
B) Utlåning mot hypothek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller
annan säkerhet;
C) Utlåning mot pant af vågförda effekter;
D) Beviljande af kreditivrätt;
E) Utlåning med omsättningsrätt; och
F) Upplåning på upp- och afskrifning samt deposition mot ränta.
Allmänna bestämmelser.
§ 52.
Mom. 1. Med undantag af hvad som till bestämdt belopp är anvisadt för
utlåning med omsättningsrätt, sammanföras de öfriga medel, som kunna och höra
afses för lånerörelsen, till en gemensam handels- och näringsdiskontfond samt an¬
vändas för de i nästföregående § 51 af reglementet under litt. A, B, C och D
uppgifva ändamål.
På Fullmägtige ankommer att emellan diskont- och lånekontoren medlen fördela.
Mom. 2. De till ifrågavarande rörelse anvisade medel ega vederbörande
styrelser att, enligt af Fullmägtige meddelade allmänna föreskrifter, förvalta och ut¬
låna, på sätt styrelserna, efter eget hoproffande och med rättvist afseende å de
olika lånebehofven, finna för orternas rörelse mest gagneligt, dock under iakttagande
deraf, att utlåning mot pant af vågförda effekter och vexeldiskontering sker företrä¬
desvis framför annan utlåning, samt att å någon betydligare del af utlåningstillgån-
garne kreditiv beviljas till det belopp, styrelserna bestämma.
§ 53.
Vid användandet af de på upp- och afskrifnings- samt deposit-räkning in¬
flutna medel iakttages, att deraf i kassa eller på räkning bibehålies det belopp, som
för skeende uttag må anses erforderligt, och att, om vid något tillfälle uttagnin-
garne skulle öfverstiga nyssberörda belopp, vederbörande diskont- eller lånekontor må
för det bristande beloppet undfå förstärkning från Bankens reservfond, hvilken för¬
stärkning, så fort sig gorå låter, återbetalas genom innehållning af de i diskonte¬
rings-, utlånings- och kreditiv-rörelsen inflytande medel.
22
§ 54.
Till det i § 51 under litt. E uppgifva föremål, eller utlåning med omsätt-
ningsrätt, är anvisad eu fond af nio millioner sexhundra tusen Riksdaler, under
benämning af Allmänna Diskontfonden; och tjenar såsom grund för donna fonds
fördelning på de särskilda kontoren till efterrättelse, att diskontkontoret i Stock¬
holm tillhandahållas ........................................................................... 5,750,000.
Lånekontor^ i Göteborg ...................................... 2,450,000.
D:o i Malmö ........................................................................................... 1,250,000.
I):o i Wisby ..................................................................................... 150,000.
Varande dock Fullmägtige förbehållet att, efter sig företeende omständighe¬
ter, kunna förordna, om annan fördelning diskont- och lånekontoren emellan af
fondens tillgångar, än den sålunda i allmänhet antagna.
§ 55.
Mom. 1. Räntan vid diskontering och utlåning från handels- och närings-
diskontfonden bestämmes af Fullmägtige och skall råtta sig efter såväl penninge-
stållningen, som betalningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; dock under
vilkor att räntan hålles lika vid samtliga diskont- och lånekontoren.
Mom. 2. Vid utlåning från allmänna diskontfonden utgör räntan fem
procent.
Mom. 3. Utom vid belåning af vågförda effekter, kommer räntan å pen-
ningeförsträckning från diskont- och lånekontoren att vid det beviljade beloppets
utgifvande afdragas.
Mom. 4. För de summor, som lyftas eller insättas å kassakreditiv, beräknas
å kreditiv till Riksgälds-kontoret och sparbanker fyra procent, och å öfriga kredi¬
tiv den ränta, som Fullmägtige hafva att, med afseende å penningeställningen,
bestämma.
Mom. 5. För de lån, som ej inbetalas inom 14 dagar efter förfallodagen,
denna oräknad, eller liqvideras genom omsättning, der sådan får ega rum, samt för
de kassakreditiv, som icke betalas vid kreditivtidens utgång, beräknas från förfallo¬
dagen sex procent ränta, der ej högre ränta är för försträckningen betingad, i
h vil ket fall denna utgår intill dess betalning sker.
§ 56.
Mom. 1. Svensk medborgare, som är bosatt utrikes, får icke såsom lån¬
tagare eller löftesman antagas.
Mom. 2. Ingen må erhålla lån af annat diskont- eller lånekontor än
det, inom hvars lånedistrikt han är mantalsskrifven, med undantag likväl för leda¬
23
möter i styrelserna vid lånekontoren och dervarande tjensteman, på sätt § 122
bestämmer. Låntagare, hvilken efter att vid ett diskont- eller lånekontor hafva
lån erhållit, till annat lånedistrikt afflytta!, och vid dervarande diskont- eller låne¬
kontor lån upptager, må vid omsättningsrätten bibehållas.
Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endossent
eller löftesman må kunna antagas, äfven om han ej tillhör lånedistriktet.
Mom. 4. En hvar, som till diskont- eller lånekontor inlemnar något
lånedokument, skall derå teckna sin ansvarighet för detsammas läglighet.
Men ehuru styrelsen således egen att af inlemnaren fordra ersättning för
hvad som utgifves å ett dokument, hvithet sedermera styrkes vara falskt, bör likväl
styrelsen icke af förtroende till honom, hvem han än vara må, underlåta att sorg¬
fälligt iakttaga den granskning af ingifva lånehandlingar, hvarigenom både förlust för
kontoret och andra personers oförskylda lidande säkrast förekom mes.
Mom. 5. Utlemnas lån med lägre summa, än flen, hvarå reversalet lyder,
skall på lånehandlingen antecknas och tillika åt handlingens inlemnare meddelas
särskild! intyg om det beviljade lånebeloppet.
Mom. 6. Diskont- och lånekontoren ega att af såväl Öfverståthållare-
embetet i Stockholm, som samtlige Konungens Befallningshafvande och öfrige exse-
kutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af
diskont- och låne-kontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälde myndig¬
heter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till diskont-
eller lånekontoren insända.
Mom. 7. Högsta tillåtna skuldsättningsbeloppet, för hvilket någon såsom
låntagare och acceptant får blifva häftande, deruti ej inbegripet hvad han kan
vara skyldig i egenskap af trassent, endossent, hypotheksutgifvare eller löftesman.
eller i och för kassakreditiv, eller mot pant af vågförda effekter, må icke öfver¬
stiga tvåhundra tusen Riksdaler.
A. Diskontering af vexlar.
§ 57.
Monn 1. Diskontering tillåtes allenast af vexel, som är ställd i svensk! mynt
på högst 6 månader, dragen på inom Riket bosatt svensk undersåte, samt inrättad
i enlighet med den i vexellagen af den 23 Augusti 1851 stadgade form och behö¬
rigen accepterad.
Mom. 2. Är acceptant^ icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm
eller å ort, der lånekontor eller annan bankinrättning, med hvilken öfverenskom¬
melse om provisionsfri inkassering träffats, har sitt säte, skall å vexeln uppgifva
24
namnet på en å diskonteringsorten boende person, hos hvilken betalningen vid
förfallotiden tillhandahållas.
Mom. 3. Diskontering af vexel å lägre belopp, än tvåhundra Riksdaler,
är ej medgifven.
B. Utlåning mot hypothek af löpande förskrifning, aktier, publika papper
eller annan säkerhet.
§ 58.
Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af hypothek,
bestående af:
antingen löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande minst hela
den reverserade lånesumman,
eller ock aktier, publika papper eller andra hypotheker, som diskont- och låne-
kontors-styrelserna anse innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.
Mom. 2. Lånen meddelas icke på längre tid än sex månader och icke å
mindre summa än tvåhundra Riksdaler.
C. Utlåning mot pant af vågförda effekter.
§ 59.
Mom. 1. Vid diskontkontoret i Stockholm och lånekontor^ i Göteborg ut-
gifvas jemväl lån mot lånesökandes förbindelse och pant, enligt medföljande, på
diskont- eller lånekontor^ öfverlåten vågattest:
l:o af nedannämnde på vågar inom riket upplagda effekter af Svensk tillverkning,
nemligen: smidt och valsadt jern, jernmanufaktur, stål, messing och koppar
af alla slag, samt alun och bly; börande i vågattester från Stockholms och
Göteborgs vågar panten upptagas till namn, sort och vigt, samt i attester från
öfriga vågar, äfven till stämplar, dimensioner, stång- eller stycketal, med uppgift
tillika, huruvida panten linnés antingen i sjelfva våghuset eller å annat förvarings-
ställe; och
2:o af Svenskt tackjern, som, i enlighet med gällande författningar, är behörigen
stämpladt och märkt samt upplagd! antingen å Stockholms tackjernsvåg, å
vågen i Göteborg eller å öfriga inom Riket befintliga jernvågar, vid
hvilka vågmästare äro anställde, och som sta under tillsyn och ansva¬
righet af städernas magistrater; hörande vågattesten innehålla bestämd uppgift
å namnet
25
å nainnet på och stämpeln för den hytta, hvarest taclcjernet är tillverkadt,
samt vigten.
Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af Fullmägtige till högst tre fjerde-
delar af pantens försäljningsvärde.
Mom. 3. Lånen utgifvas å fullt riksdalertal och på tid, som ej får öfver¬
stiga sex månader, med diskont- och lånekontors-styrelserna förbehållen rätt att
pröfva huruvida omsättning af lån må ega rum.
Mom. 4. Med såväl utgifning och slutbetalning af dessa lån, som panter¬
nas frigifvande förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller fram¬
deles kan af Fullmägtige föreskrifvet varda.
Mom. 5. Diskont- och lånekontors-styrelserna ega, hvar för sitt distrikt,
så ofta och på det sätt, styrelserna finna lämpligast samt för diskont- och låne-
kontorens säkerhet nödigt, låta anställa inventeringar å de på vågarm; för dessa
kontors räkning pantsätta effekter.
D) Kreditiv åt Riksgälds-kontoret, Sparbanker samt enskilde.
§ 60.
Mom. 1. Kassakreditiv beviljas Riksgälds-kontoret, de sparbanker, hvilka
äro försedda med stadgar, stadfästade af vederbörlig myndighet, enskilda personel-,
samt sådana bolag, hvilkas reglementen ålägga delegarne oinskränkt ansvarsskyldig¬
het för alla bolagets förbindelser och hvilka icke ega rätt till utgifvande af egna
banksedlar.
Kreditivtiden bestämmes till högst ett år.
Sparbanker, enskilda personer och bolag skola ställa säkerhet, som af veder¬
börande styrelser pröfvas och godkännes.
Mom. 2. Inträdesafgiften bestämmes af styrelsen. Riksgälds-kontoret och
sparbankerna vare från inträdesafgift befriade.
Mom. 3. Kreditiv meddelas icke någon enskild person till högre summa
än 30,000 Riksdaler, eller å lägre belopp än 1,000 Riksdaler; hörande i öfrigt kreditivbe-
loppet lämpas efter beskaffenheten och omfånget af den rörelse, kreditivsökanden
bedrifver.
Mom. 4. Såsom kreditiv må beviljas åt Riksgälds-kontoret högst 1,500,000
Riksdaler; åt sparbanker högst 50,000 Riksdaler för Stockholms städs, 20,000 Riks¬
daler för Göteborgs och 10,000 Riksdaler för hvar och en af de öfriga sparban¬
kerna, som dertill sig anmäler; samt åt bolag högst 100,000 Riksdaler.
Mom. 5. Uttag och afbetalningar få i mån af behof verkställas, dock
icke på mindre summa hvarje gång än 100 Riksdaler.
Liih. till Riksd. Prot. 1867. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 4
(Banko-reglementet.)
26
Ränta beräknas för fullt tiotal riksdaler närmast öfver hvad å kreditivet
är utestående.
Mom. 6. För uttag begagnas antingen på viss man ställd invisning, å hvil¬
ken summa, datum och alla personers namn äro handskrift^, eller ock på viss man
eller ordres ställd vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behö¬
rigen folierade och numererade vexel-blanketter kreditivhafvare, mot qvitto, tillhanda¬
hållas utan afgift.
Monn 7. Kreditiven få icke begagnas såsom stående lån, vid äfventyr
för kreditivhafvaren att, för kommande kreditivår, kreditiv ej erhålla.
Mom. 8. I händelse Bankens säkerhet sådant fordrar, kunna kreditiven
uppsägas till inbetalning i öfverensstämmelse med föreskriften i § 28.
E) Utlåning med omsättning sr ätt.
§ 61.
Mom. 1. Utlåning från den härtill anvisade fond sker mot lånesökandes
förbindelse, försedd med borgen eller åtföljd af löpande förskrifning, accepterad in¬
visning, aktier, publika papper eller andra säkerheter.
Mom. 2. lillemnas till någotdera diskont- eller lånekontoret ansökningar
om lån från denna fond å större sammanlagdt belopp, än tillgångarne medgifva,
beviljas lånen i den ordning, anmälan derom ingått.
Mom. 3. Lånetiden får ej öfverstiga sex månader, men lånen må, såsom
hittills, omsättas, dock på högst sex månader hvarje gång.
Mom. 4. Lån må ej utgifvas å mindre belopp än 200 Riksdaler, eller an¬
norlunda än å hela tiotal riksdaler derutöfver.
Mom. 5. Vid omsättning på jemna sex månader fordras minst en femtedels
afbetalning efter ursprungliga kapitalet samt i förhållande derefter vid kortare om¬
sättningstider, till och med tre månader, då afbetalningen blifver minst en tiondedel;
och får ingen inbetalning till ringare än detta sistnämnda belopp ega ruin, om
ock omsättning skulle sökas på kortare tid än tre månader.
Mom. 6. Uteblifver under en månad efter förfallodagen betalning eller om¬
sättning af lån, läte styrelsen utan uppehåll beloppet utsöka; styrelsen obetaget
att, när sådant för diskont- eller lånekontorets säkerhet nödigt pröfvas, genast efter
förfallodagen gorå kontorets rätt genom lagsökning gällande.
Mom. 7. Skulle vid omsättning af diskontlån någon felaktighet å det in-
lemnade reversalet förefinnas, får sådant dokument, inom en månad derefter, mot
nytt fullständigt reversal utbytas, likväl under vilkor, att den föreskrifna inbetalnin¬
gen blifvit vid första dokumentets inlemnande verkställd och att diskont- eller låne¬
kontor säkerhet i (ifrigt är behörigen förvarad.
27
Mom. 8. Till denna lånefond får ej någon, såsom låntagare, häfta för
högre belopp än sex tusen Riksdaler.
Mom. 9. Hvarje reversal, ehvad det utgifves för nytt lån eller omsättning
af redan erhållet, skall, derest låntagares och löftesmäns vederhäftighet ej är af sty¬
relsen känd, eller den erbjudna panten icke, ensam för sig, anses innefatta fullgod
säkerhet, vara försedt med antingen officielt intyg af länsstyrelse, eller, å landet,
af domhafvande!! i orten, eller, i stad, af magistraten eller borgmästaren, den sed¬
nare å embetets vägnar, eller ock med af enskild man, för hvilken styrelsen hyser
fullt förtroende, utfärdadt bevis om hvardera personens vederhäftighet för det sökta
lånet, och, i fall personen förut för fåne- eller borgensförbindelse till någotdera diskont-
eller lånekontoret häftar, jemväl för beloppet af sådan äldre förbindelse.
I öfrigt åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt lånebelopp,
pröfva antagligheten af de derför erbjudna lånehandlingar och hypotheker samt med
noggrannhet tillse, att kontorets säkerhet genom desamma betryggas; och må styrel¬
sen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upp¬
lysningar, som kunna inverka på omdömet om lånesökandes ställning och förmåga
att i allo uppfylla ingångna förbindelser.
Mom. 10. Då låntagare eller hypotheksutgifvare eller löftesmän icke sjelfva
kunna skrifva eller icke hafva för styrelse!! känd namnteckning, skall förbindelser¬
nas erkännande eller underskrifternas egenhändig!:^ alltid vara bestyrkt af två
trovärdige män, och således, i händelse domaren namnteckningens rigtighet inty¬
gat, annan person densamma jemväl bevittna.
F) Medels emottagande på upp- och ajskrifnings- samt deposit-räkning mot ränta.
§ 62.
Vid diskont- och lånekontoren emottagas penningar på upp- och afskrif-
ningsräkning af såväl enskilde personer som enskilda korporationer, bolag och
kassör, under följande hufvudsakliga vilkor, nemligen:
a) insättningar och uttag få ske å 100 Riksdaler och derutöfver, äfven i
brutna tal;
b) å insättningen meddelas qvitto, hvithet icke kan å annan öfverlåtas;
c) för uttag begagnas å viss man eller ordres ställd vexel, hvilken icke får in
blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter
räkningshafvare vid de särskilda diskont- och lånekontoren, emot qvitto, tillhanda¬
hållas utan afgift;
d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen
finnes behållning, motsvarande vexelns belopp;
e) å insätta medel beräknas, från och med första helgfria dag efter insätt¬
28
ningen, å högsta fulla hundratal af behållningen den ränta, Fullmägtige ega att be¬
stämma och hvilken, icke understigande en procent, för öfrigt kan vara olika
för de särskilda diskont- och lånekontoreu. På Fullmägtige ankommer likaledes att,
inom ett maximum af 400,000 Riksdaler, bestämma å huru stort på eu gång inne-
stående belopp ränta må hvarje särskild räkningshafvare godtgöras. Om räntefo¬
tens förändring skall allmänheten genom kungörelse i tidningarne underrättas.
§ 63.
Vid diskont- och lånekontoreu emottagas ock penningar af såväl enskilde
personer, som enskilda korporationer, bolag och kassör, att återbetalas antingen å
bestämd dag efter insättningen, eller efter viss på förhand bestämd ömsesidig upp¬
sägning, under följande vilkor:
a) insättning får ske endast å hela hundratal Riksdaler;
b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas då penningarne lyftas;
c) räntan bestämmes af Fullmägtige.
Artikel 5.
Om Bankens Styrelse och några särskilda åt densamma gifta uppdrag.
Afdelning 1.
Bankens Styrelse och allmänna föreskrifter rörande Bankens förvaltning.
§ 64.
Styrelsen af Riksbanken föres af sju Fullmägtige, hvilka vid hvarje lagtima
riksdag utses i den ordning, 71 § Riksdags-ordningen stadgar.
§ 65.
Fullmägtige välja sjelfve bland sig en vice Ordförande, att fora ordet,
när hinder för Ordföranden inträffar.
29
§ 66,
Mom. 1. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras,
enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i styrelsen deltaga.
Mom. 2. Llifver Fullmägtig ledamot af Stats-Rådet, eller kommer i den
författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 g Riksdags¬
ordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda full-
mäktigsbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 67.
Fullmägtige äro pligtige att, vid förvaltningen af Banken, sorgfälligt ställa
sig till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar, än äfven de i afseende på Banko¬
verket särskildt utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen, samt doldt
och förtegadt hålla hvad som rörer enskilde personers förhållanden till Banken eller
i öfrig! vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det, enligt Riks¬
dagens beslut, tyst vara bör.
§ 68.
Mom. 1. Fullmägtige böra hålla Riksbanken i den jemna och oafbrutna
gång, som med ändamålet af denna inrättning och de om densammas förvaltning
meddelade förordnanden öfverensstämmer, samt i enlighet dermed vidtaga de åtgär¬
der, hvilka till befrämjande af verkets rätt, säkerhet och förmån finnas vara af nöden.
Mom. 2. För den dagliga förvaltningens handhafvande utse Fullmägtige inom
sig två deputerade och två suppleanter för dem; med rättighet derjemte att,
derest så nödigt anses, välja en bland öfrige Fullmägtige att, jemte endera af
deputerade, besörja Bankens vexelärenden.
Mom. 3. Fullmägtige vare likväl, en för alla och alla för en, ansvarige
för den skada och förlust, som, genom deputerades försummelse vid ordningens upp¬
rätthållande inom Bankens Afdelningar, densamma möjligen kan tillskyndas.
§ 69.
Fullmägtige skola, minst en gång hvarje år, förrätta inventering i Bankens
alla kassör och öfriga förvaringsrum, enligt dertill af vederbörande uppgjorda, full¬
ständiga och verificerade inventarii-förteckningar.
Äfvenledes höra Fullmägtige, samfäld! eller genom deputerade, en gång om
året, anställa besigtning å Bankens hus och inventarier så väl i Stockholm, som
vid Tumba bruk.
30
§ 70.
Fullmägtige kunna ej, i och för deras befattning med Riksbanken, emottaga
befallningar af någon annan än Riksdagen och dess Banko-Utskott, i de fall detta
sistnämnda egen att föreskrifter å Riksdagens vägnar meddela; varande Fullmägtige,
för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Banko-Utskott och
Revisorer allena redo skyldiga, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers be¬
slut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Riksdagens Justitieombudsman.
§ 71.
Fullmägtige sammanträda en gång i hvarje vecka, eller oftare om ären¬
denas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra.
Vid sammanträde skola minst fem Fullmägtige vara tillstädes; dock må ären¬
den, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmägtige, derest de äro om
beslutet ense. I sammanträden med Fullmägtige i Riksgälds-kontoret höra alltid
minst fem af Banko-fullmägtige deltaga.
Expeditioner i Fullmägtiges namn må ej utgå, utan till följd af beslut, fat-
tadt i Fullmägtiges sammankomst.
§ 72.
Yppas vid Fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra Full¬
mägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall,
då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till pro¬
tokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut. Endast i fråga
om val till sådana förrättningar, hvartill någon ibland Fullmägtige kan blifva ut¬
sedd, får röstning med slutna sedlar ega rum.
§. 73.
Fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något
Fullmägtiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga
i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå.
§ 74.
I de Fullmägtiges pröfning tillhörande mål skola vederbörande tjenstemäns ut¬
låtande infordras, derest sådant för målets utredning nödigt anses.
31
§ 75.
Till ärenden, hvilka i Riksbanken böra hållas hemliga, räknas de beslut
och åtgärder, Fullmägtige fatta och vidtaga i afseende på köp och försäljning af
växlar, med hvad dertill hörer, samt reda fondens vidmakthållande, äfvensom i
frågor angående tillverkning af banksedlar enligt nya methoder, så att Fullmägti-
ges öfverläggningar och beslut härom, hvilka uti särskild! protokoll upptagas, ej
få yppas förr än Banko-Utskottet eller Fullmägtige anse sådant kunna ske utan skada
för Banken.
§ 76.
Skulle, i något fall, Kongl. Näjd täckas genom utskickad embetsman till
Fullmägtige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla, vare det
Fullmägtige förbjudet att i denna embetsmans närvaro om beslutet öfverlägga och
detsamma fatta.
(Jemt. Ansvarighetslagen § 4.)
§ 77.
Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som, i en eller annan
måtto, hafva inflytande på Bankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver bestämda
föreskrifter saknas, må beslut derom ej af Fullmägtige fattas, innan de först rådfört
sig med Banko-Utskottet.
§ 78.
Någon Bankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af
Bankens deruti in tecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke af Full¬
mägtige afyttras eller verket frånskiljas, utan Banko-Utskottets tillstånd och för¬
ordnande.
§ 79.
Såväl till Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken, när de sam¬
manträda, som till Banko-Utskottet vid riksdags början, öfverlemne Fullmägtige:
l:o af dem författade berättelser, dels om Bankens tillstånd, rörelse och för¬
valtning i sin helhet och dels angående Tumba pappersbruk; samt
2:o Styrelsernas öfver diskont- och lånekontoren berättelser om dessa diskont¬
inrättningars rörelse och förvaltning.
§ 80.
Mom. 1. Öfver de inom behörig tid till Fullmägtige inlemnade besvär, som
af Bankens embets- och tjensteman eller betjente hos Banko-Utskott eller Revisorer
32
kunna anföras öfver förment lidande vid befordringar eller andra dem rörande, af
Fullmägtige vidtagna åtgärder och beslut, böra Fullmägtige i ett sammanhang till
Revisorer eller Banko-Utskott utlåtande afgifva.
Mom. 2. Hos Banko-Utskottet anmäle Fullmägtige jemväl, vid hvarje riks¬
dags början, med bifogade utlåtanden, alla inom behörig tid till Fullmägtige in¬
komna ansökningar från personer inom verket, rörande arfvode!! öfver fastställd stat,
gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar.
§ 81.
Fullmägtige läte, vid hvarje riksdags början, i ett sammanhang meddela
Banko-Utskottet uppgift å de från Banken utgående, bär nedan i Artikel 9 upptagna
anslag, jemte yttrande om och hvilka så beskaffade anslag Fullmägtige anse böra
under tidrymden intill nästa riksdag fortfara.
§ 82.
Beträdes någon Fullmägtig med förseelse i den honom anförtrodda vigtiga
befattning med Riksbankens förvaltning, ställes han af Riksdagen eller dess Revi¬
sorer, genom Justitie-ombudsmannen, till ansvar inför Kongl. Svea Hofrätt och
döines enligt gällande ansvarighetslag.
Afdelning 2
Angående några särskilda åt Fullmägtige gifna uppdrag.
§ 83.
Åt Fullmägtige är uppdraget:
enligt § 50 i Beg er ing sformen att, jemte Fullmägtige i Riksgälds-kontoret,
med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till
vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;
(Ansvarighetslagen § 1.)
enligt Begeringsformens 109 §, att, derest Riksdagen bestämt bevillningens
hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense,
då, gemensamt med Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, uppsätta och utfärda ny Be¬
villningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande Bevillningsföiord¬
ningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den fastställda bevillnings-
summans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;
enligt
33
enligt Regeringsformens 98 §, att, om Justitieombudsmannen dör eller sin
befattning nedlägger, då, gemensamt med Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, insätta i
embete! den person, Riksdagen till haris efterträdare utsett, samt att, då den person,
som Riksdagen utsett att Justitieombudsmannen efterträda, till verklig Justitie¬
ombudsman förordnas, eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet
sig afsäger, genast, samfäld! med Riksgälds-kontorets Fullmägtige, per capita, välja
en annan;
enligt 5 § i Lagm för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, att för
hvarje hälft år låta, efter faststäldt formulär, upprätta samt derefter trycka och
med allmänna tiduingarne utdela uppgift öfver förhållandet emellan Bankens metal¬
liska kassa samt utelöpande sedlar och depositionsskuld, jemte obegagnade andelar
af kreditiv- och låneförlag.
De öfversigter af Bankens hela ställning, som, jemlik! åberopade § i Bank¬
lagen, likaledes skola, efter hvarje års bokslut tryckas och utdelas, höra uppgöras
efter faststäldt formulär; Fullmägtige likväl obetaget att för framtiden låta uti det¬
samma iakttaga sådana förändringar, som kunna medföra ökad enkelhet och tydlighet.
§ 84.
Fullmägtige äro, på sätt Riksdagsordningen stadgar, skyldige att vid riks¬
dags början tillstädesvara vid granskning af de fullmagter, hvarmed riksdagsmännen
skola styrka sin behörighet.
§ 85.
Fullmägtige i Banken och Riksgälds-kontoret må, för framtida uppsigten och
kontrollen öfver Göta kanals vidmagthållande, gemensamt utse och välja en person,
att, å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Göta ka¬
naldirektion ; skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut
utsedda ombudet kan åter inväljas. Bemälde Fullmägtige må ock gemensamt utse
ett ombud, att, å Bankens och Riksgälds kontorets vägnar, deltaga i revisionerna af
kanalverkets räkenskaper.
§ 86.
Fullmägtige skola alltid vara beredde på sådana anstalter, hvarigenom Ban¬
kens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter måtte, om så fordras,
kunna utan tidsutdrägt till säker ort inom Riket förflyttas; och höra Fullmägtige,
vid slikt förhållande, af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande å
Bill. till Riksd. Prut. 1867. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.
(Bank o-regle rn entet.)
5
:;.4
Carlsborgs fästning för Bankens rakning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest
större eller mindre del af Bankens redbarheter kan, i händelse af behof, förvaras.
§ 87.
De medel, som inflyta å den så kallade statslånefondens utestående for¬
dringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret af-
lemnas vid slutet af hvar tredje månad.
Donna fonds räkenskaper vid de särskilda Diskont- och Lånekontoren gran¬
skas fortfarande af samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnda
Kontors förvaltning.
Derest före nästinstundande riksdags början slutlig utredning af statslåne¬
fondens återstående fordringar kunnat verkställas, skola Fullmägtige till Kongl.
Maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogörelse öfver inkomster samt ut¬
gifter och förluster i och för statslånefonden.
Artikel 6.
Om göromålens fördelning, Deputerades åligganden samt tjenstemännens
ansvarighet.
§ 88.
Mom. 1. I afseende på göromålen inom Bankoverket indelas detta i föl¬
jande kontor och expeditioner, nemligen:
n) Kassa-kontoret, hvarest alla in- och utbetalningar, äfvensom mynt- och
sedelvexling verkställas, samt behållningarne såväl i Bankens särskilda generalkassor,
som på det hela, redovisas;
6) Depositions-kontoret, som bokför och redovisar insättningar och uttag å
räkningar öfver medel, tillhöriga såväl Banken sjelf, som allmänna verk och inrätt¬
ningar, bolag och enskilda personer;
c) Sedel-kontoret, hvilket har befattning med allt, som angår nya sedlars
tillverkning samt obrukbara sedlars inlösen och annullering, jemte all i samband
dermed erforderlig redovisnings- och arbetsåtgärd;
tf) Räkenskap s-kontor et, hvithet redovisar för Bankens utlåningar till Staten
och allmänna inrättningar, besörjer utredningen af upphörda lånegrenar, bokför Ban¬
35
kens samtliga tillgångar och skulder, inkomster och utgifter af alla slag och upp¬
rättar Bankens generela bokslut;
e) Diskont-kontoret, inom hvilket handläggas alla de göromål, som härflyta
af diskontrörelsen samt upp- och afskrifnings- och depositrörelsen mot ränta;
f) Revisions- och Ekonomi-kontoret, som verkställer den kontroll och mot¬
räkning, hvilken icke inom de öfriga kontoren hvart för sig förrättas, granskar fullt
färdig räkenskap samt ombesörjer Bankens ekonomiska ärenden;
A-) Fullmägtiges expedition;
hi) Ombudsmans-exp editionen.
Hvarje af ofvannämnda kontor förestås af en utaf Fullmägtige dertill för¬
ordnad chef; för Fullmägtiges expedition är Banko-sekreteraren och för Ombuds-
måns-expeditionen Ombudsmannen chef.
I afseende på göromålen gälla till efterrättelse de af Banko-Utskottet fast¬
ställda instruktioner, i hvilka Fullmägtige dock ega att vidtaga sådana smärre för¬
ändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta regle¬
mente stridande; skolande likväl dylika, af Fullmägtige beslutade förändringar vid
nästkommande riksdag underställas Banko-Utskottets pröfning och stadfästelse.
Mom. 2. Såsom tjenstpligt åligger det en hvar af Bankens tjensteman,
som dertill af Fullmägtige erhåller uppdrag, att underskrifva nya samt granska,
uppräkna och makulera förslitna sedlar.
8 89.
Fullmägtiges Deputerade hafva att besörja den dagliga förvaltningen af Banko¬
verket; de med köp och försäljning af vexlar i Stockholm förenade göromål och
bestyr; inspektionen öfver Bankens pappersbruk Tumba, samt låneärendens föredrag¬
ning i Diskont-kontorets styrelse; allt i öfverensstämmelse med detta reglemente samt
de instruktioner och förordnanden, som äro eller varda af Fullmägtige utfärdade.
Deputerade ega antaga och entlediga nödigt biträde i de göromål och bestyr,
som härflyta af vexlars köp och försäljning.
§ 90.
Mom. 1. Koutorscheferne, de biträdande kommissarierne samt de af verkets
öfrige tjenstemän, som deltaga i nyckelvården, skola, en för alla och alla för eu,
eller, der blott två äro anställde, en för begge och begge för en, ansvara för de
under deras vård förvarade tillhörigheter.
Mom. 2. Cheferne skola, hvar för sig, ansvara för arbetets ordnande samt
göromålens behöriga och oafbrutna gång inom hvar sitt kontor, med skyldighet att,
för befrämjande deraf, noga handhafva och iakttaga de kontroller och den tillsyn,
som hvar och en af dem, enligt instruktionen för samma kontor eller andra af
36
Riksdagen eller Banko-fullmägtige gifna föreskrifter, åligga; och blifver chefen i sista
rummet ansvarig för den skada eller förlust, som kan tillskyndas Banken genom de
i kontoret biträdande kommissariers eller underordnade tjenstemäns fel eller förseel¬
ser, i händelse han, genom ett noggrann!) iakttagande af föreskrifna kontroller och
samvetsgrant uppfyllande af öfriga embetspligter, kunnat, men underlåtit att före¬
komma, rätta eller i tid upptäcka samma fel eller förseelse.
Mom 3. Såväl chefer, som biträdande kommissarier och tjensteman skola
i öfrigt, hvar för sig, ansvara för hvad hvar och eu tillhör att verkställa, kon¬
trollera eller vårda, och då två eller flere handlägga samma expedition eller ärende,
skall ansvaret för den skada och förlust, som tillskyndas verket, dem emellan sålunda
fördelas, att flen, som haft första handläggningen, kommer att ersätta en tredjedel,
och den eller de kontrollerande två tredjedelar; hörande ersättningen, då de kon¬
trollerande äro flere, af hvardera med lika belopp utgöras; men skulle densamma
icke kunna hos en eller annan af de ersättningsskyldige uttagas, skola de öfrige,
en för begge och begge för en, eller en för alla och alla för eu, godtgöra bristen.
Mom. 4. Den som, enligt instruktionen eller förordnande af Fullmägtige,
deras Deputerade eller vederbörande kontorschef, förrättar en annans embete eller
tjenst, står under tiden i samma ansvar som ordinarie innehafvare!! deraf; men om
någon eljest, med chefens tillstånd, sätter annan i sitt ställe, ansvarar han sjelf för
vikariens åtgärder.
Dessutom är hvar och en Bankens embete- eller tjensteman, likmätigt sin
ed, vid eget personligt ansvar, förbunden att i tid upptäcka och tillkännagifva, om
han förmärker något å färde vara, som kan lända Banken till skada eller förlust.
Artikel 7.
Om Banko-statens löneförmåner, grunderna för befordringar och pensions-
beräkning samt ordningsstadganden.
Afdelning I
Banko-statens indelning och löneförmåner.
§ 91.
Mom. 1. Tjenstegraderna inom Riksbanken äro fyra, nemligen;
Första graden: Kontorsskrifvare, Kassaskrifvare och Kanslister.
37
Andra graden: Bokhållare, Revisorer, Kassörer, Notarie och Registrator.
Tredje graden: Kamererare och Ombudsman.
Fjerde graden: Kommissarier och Banko-sekreteraren.
Mom. 2. Tjenstemännen äro sålunda fördelade på Bankens kontor och
expeditioner :
Kassa-kontoret:
Chef: Bankokommissarie
Kamererare
Kassörer........................
Kontorsskrifvare
Kassaskrifvare
Deposilions-kontoret:
Chef: Bankokommissarie.......................
Kamererare
Bokhållare..................................
Kontorsskrifvare
Sedel-lcontoret:
Chef: Bankokommissarie________
Biträdande kommissarie
Kamererare
Bokhållare.....................................
Kontorsskrifvare
Räkenslcaps-kontoret:
Chef: Bankokommissarie
Kamererare
Bokhållare
Kontorsskrifvare
Diskont-kontoret:
Chef: Bankokommissarie
Biträdande kommissarie
Kamererare
Bokhållare............................
Registrator.........................
Kontorsskrifvare
Revisions- och Ekonomi-kontoret:
Chef: Bankokommissarie
1.
1.
7.
1.
1.
2.
4.
3.
10.
1.
lv
1.
2.
1: 8.
i.
i.
i.
i.
6.
1.
1.
Transport 1. 53
38
Revisorer .................................
Kontorsskrifvare .....................
Banko-fullmägiiges expedition:
Chef: Banko-sekreteraren ..............
Notarie .....................................
Kanslist ......................................
Transport 1. 53.
.................. 3.
1.
5.
Ombudsrnans-exp editionen:
Chef: Ombudsman ...................
Kanslister ...........................
1.
1.
1.
1.
4.
5.
Vaktbetjeningen i Banken utgöres af:
Öfvervaktmästare, tillika Brandmästare
Vaktmästare: ordinarie ....................................
extra ...........................................
Summa 66.
1.
23.
3.
27.
Horn. 3. Fullmägtige berättigas att, när en betydligare tillökning i rörelsen
att emotse eller eljest inträder, eller ock göromålens obehindrad gång sådant
påkallar, utöfver stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, emot ersätt¬
ning, hvilken Fullmägtige ega att bestämma.
ar
§ 92.
Mom. 1.
Löneförmånerna äro:
å Vönestat:
Första tjenstegraden:
Kontorsskrifvare, Kassaskrifvare och Kanslister,
de yngre hvardera ...........................................................................................
de äldste „ .......................................................................................... " 1»500-
Till de äldste hänföra halfva antalet samt den Överskjutande, derest hela
antalet är ojemnt.
Andra tjenstegraden:
Bokhållare, Revisorer, Kassörer, Notarie och Registrator:
de, som tjeuat i graden kortare tid än fem år, och alla, som innehafva befatt¬
ning utom verket, hvardera ..............................................................................
de, som tjenst i graden fem år och deröfver till tio år, hvardera .... „ 2,500,
' J ........ .................. „ 3,000.
de, som tjenst i graden tio år och deröfver, hvardera
39
Tredje tjenstegraden:
Kamererare och Ombudsman:
de, som tjenat i graden kortare tid än fem år, och alla, som innehafva befatt¬
ning utom verket, hvardera ............................................................ R:(jr 3 qqq
de, som tjenat i graden fem år och deröfver till tio år, hvardera „ 3*500,’
de, som tjenat i graden tio år och deröfver, hvardera „ 4,000.
Fjerde tjenstegraden:
Kommissarier och Banko-sekreteraren,
hvardera
de, som tjenat i graden fem år och deröfver, hvardera
» 4,000,
„ 4,500.
Valiib etjening:
Öfvervaktmästare, tillika Brandmästare, lön
jemte fria husrum och nödig vedbrand.
Vaktmästare, de yngre, hvardera
de äldste, hvardera
Till de äldste hänföres halfva antalet samt
mästarnes hela antal är ojemnt.
den Överskjutande, derest
800,
700,
800.
vakt-
å arfvodesstat:
tj e nstgöringspen n ingar:
till tjenstemännen i lista tjenstegraden, hvardera
,, d:o i 2:dra d:o „
„ d:o i 3:dje d:o „
„ d:o i 4:de d:o „
„ Vaktmästare med 700 Riksdalers lön „
,, d:o med 800 d:o „ „
„ Ofvervaktmästaren i hans egenskap af brandmästare
R:dr
150
300
450
600
50
75
450
missr åkningspenning ar:
till Kassörerne, hvardera.................................................................................. R:dr 2,000
„ vårdarne af dagvexlingskassan, hvardera ...................................... 300
arfvoden:
till extraktarbeten och extra-ordinarie tjensteman .................................. R:dr 10,000
„ Regi stentor n i Diskont-kontoret ......................................................... 459
40
till Notarien vid Banko-fullmägtiges expedition, för bestridande af kan-
slistgöromål............................................................................ • -............
Cheferne för Bankens kontor och expeditioner, hvardera ...........
„ Brandchefen ..........................................................................................
n Garde des medailles .................................................-.................................
„ sju Fullmägtige, honorarier hvarje å........................................................
„ Fullmägtiges ordförande, derutöfver .......................................................
två Fullmägtiges Deputerade, utöfver honorarium, hvardera............
„ eu särskild Deputerad för vexel-ärenden, i händelse en sådan finnes
behöflig, utöfver honorarium högst .......................................................
„ ledamöterne i Styrelsen öfver Diskont-kontoret, utom kommissarierne,
hvardera..........................................................................................................
Härförutan ega Fullmägtige: dels att för underskrifvande af nya samt
granskning, uppräkning och korsning åt förslitna sedlar meddela de tjensteman,
hvilka erhålla dylikt uppdrag, särskild godtgörelse, som af Fullmägtige bestämmes;
dels att till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevak¬
ningen meddela de arfvoden, Fullmägtige finna skäliga.
Mera. 2. Tiden för tillträdande af de i staten bestämda högre löner beräk¬
nas från första fullmagts eller förordnandes datum inom graden.
Mom. 3. Å arfvodesstat utgående tjenstgöring^ och missräkningspenningar
samt sådana arfvoden, hvilka äro anvisade åt tjensteman, åtfölja utöfvandet åt
sjelfva tjenstebefattningen, dock med rättighet för Fullmägtige att kunna med¬
gifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från tjenstlös be¬
stridande, att under tiden uppbära de för samma tjenst å arfvodesstat utgående
tjenstgöringspenningar.
8 93.
Bankens tjensteman och betjente äro skyldige att underkasta sig den
vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en föran¬
drad organisation af Banken eller eljest kan varda stadgad.
R:dr
1,000
600
400
500
1,600
1.600
8,000
3,200
1,600
§ 94.
De å indragningsstat före år 1864 uppförde öfvertalige tjensteman kunna
icke, emot deras vilja, tvinga» att emottaga någon af nuvarande tjenstebefattnin-
gar,’ såvida icke denna befattning, i afseende på göromålens omfång och beskaffenhet,
motsvarar den, hvarå de ega fullmagt.
§ 95.
41
§ 95.
Ansökningar från personer inom Banken rörande arfvoden utöfver fastställd
stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos Banko Utskottet;
och skola ansökningarne till Fullmägtiges expedition inlemna^ sednast å den dag
Riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat fall icke varda till pröfning
upptagna.
Afdelning 2
Grunder för befordringar inom Bankoverket och dermed gemenskap eg ande
stadganden.
§ 96.
Före återbesättande af ledig tjenst skall anslag om ansökning dertill ske
å lämpligt ställe inom Banken samt genom kungörelse i officiela tidningarne.
Anslaget må, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst
inom.! viss tjenstegrad.
Ansökningstiden beräknas till trettio dagar från ledighetens kungörande.
Af Fullinägtige beror att ny ansökningstid utsätta, derest inom den först
bestämda tiden fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 97.
Mom. 1. Till kommissariebefattning må endast befordras den, som under
eu längre tid fortsatt ordinarie tjenstgöring inom verket ådagalagt redbarhet, nog¬
grannhet och ordentlighet.
Till alla öfråga tjenster ega Fullmägtige, efter vederbörande chefers hörande,
utnämna den bland verkets ordinarie eller extra ordinarie tjensteman, som för
tjenstår är mest skicklig och passande, eller, i händelse sådant i något särskilt fall
skulle finnas för verket gagnande, annan, i Bäcken förut icke tjenstgörande, sär¬
deles val vitsordad och skicklig person. Dock bör iakttagas dels att, för erhållande
af befordran till ombudsmansbefattning och till kanslisttjenst i ombudsmansexpeditio-
nen, fordras att hafva undergått examen för inträdes vinnande i Rikets rättegångs¬
verk, dels ock att sökande bland Bankens tjensteman, hvarandra fullt jemngode i af¬
seende på skicklighet och lämplighet, må få tillgodonjuta sin inom verket egande
tur och anciennitet, som räknas från första fullmagts eller förordnandes datum inom
hvarje tjenstegrad.
Bihang till Riksd. Prat. IH61. W Sand. 1 Afä. 2 Band. 6
(Banko-reglementet.)
42
Mom. 2. Sökande till kommissarie-befattning skall skriftligen förbinda sig
att för den uppbörd, som kan komma att honom anförtros, ställa Banken vederhäftig
borgen eller annan säkerhet till belopp, hvilket Fullmägtige hafva att bestämma.
§ 98.
Tjensteman i första tjenstegraden må emottaga och bibehålla annan ordina¬
rie tjenstebefattning, såvida densamma icke är för Bankens tjenst hinderlig. Öfrige
tjensteman få icke innehafva annan ordinarie tjenstebefattning.
§ 99.
Å de på ordinarie stat upptagna tjenstår meddelas lullmagt. Dock berätti¬
gas Fullmägtige att, om ledigblifven tjenst visar sig vara umbärlig, inställa tillsätt¬
ningen deraf, vare sig på förordnande eller annorledes.
Tjensteman, som varder till högrp lön uppflyttad, undfår derå protokolls¬
utdrag.
§ 100.
För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman vid Bankoverket, for¬
dras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från något af Rikets högre ele¬
mentarläroverk.
Sökande, hvilken på annat sätt ådagalagt motsvarande kunskaper, må dock,
der särskilda omständigheter dertill föranleda, äfven kunna till extra ordinarie
tjensteman af Fullmägtige antagas.
§ ioi.
Öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt nödig vaktbetjening tillsättes
medelst konstitutorial af Fullmägtige, efter det vederbörande kontorschef i ämnet
hord blifvit.
Deputerade ega att, i samråd med chefen för Revisions-kontoret, utse och
antaga extra vaktbetjening.
§ 102.
Den, som ej åtnöjes med Fullmägtiges beslut i befordringsmål, vare berät¬
tigad att sig deröfver besvära hos nästblifvande Bankoutskott eller, emellan riksda-
garne, hos Revisionen af Bankoverket; skelande, vid talans förlust, ett sådant miss¬
nöje hos Fullmägtige anmälas inom fjorton dagar efter det beslutet blifvit anslaget,
samt besvären till Fullmägtiges expedition inlemnas, i förra fallet sist å den dag,
43
då Riksdag sammanträder, och i sednare fallet, eller vid banko-revision, sist fjorton
dagar före Revisorernes sammanträdande, allt före klockan 12 å dagen.
Men är Fullmägtiges beslut i så beskaffad! mål meddeladt sednare än fjor¬
ton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till Banko-
Utskottet eller Revisorer omedelbart ingifvas innan kl. 12 å fjortonde dagen efter
det klaganden af Fullmägtiges beslut erhållit del, den oräknad.
Afdelning 3.
Grunder för pensionsberälming.
§ 103.
Vid pensionering af Bankens embets- och tjensteman, konstidkare och vakt-
betjening, tjenar såsom grund den för deras vid afgången innehafvande tjenst
eller befattning å Inne- eller indragningsstat uppförda lön.
§ 104.
Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ål¬
der eller tjena! femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med åtnjutande
i sin öfriga lifstid af hela lönen såsom pension.
§ 1°5.
Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års
ålder och tjena! fyratio år, eger att undfå afsked, med bibehållande af hela lönen
såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinnes uti ett
sjuklig! eller försvagad! helsotillstånd.
§ 106.
Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som, efter ådagalagd! välför¬
hållande i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida han fyllt sextio
år och tjena! fyratio år, berättigad att, såsom pension för lifstiden, åtnjuta tre fjer-
dedelar af innehafvande lön. Före uppnådda 60 lefnadsår, i förening med 40 tjen-
steår, kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare
tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren
allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande
tjenstår. Öfverstiga deremot tjensteåren 40 och åldersåren 60, ökas det ofvan
bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje Överskjutande tjenstår,
44
eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda
beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.
§ 107.
Mom. 1. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes
oundgängligen nödigt, kunna Fullmägtige på pensionsstat förflytta en tjensteman,
som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare
gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält, samt i sådana fall anordna
hela lönen såsom pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro upp¬
nådda eller icke.
Mom. 2. Skulle åter någon af vaktbetjeningen före uppnådda, bär ofvan
föreskrifna lefnads- och tjenstår, finnas af sjuklighet urstån Åsatt eller eljest oför¬
mögen att längre gagna verket, ega Fullmägtige, att, efter noggrann pröfning af
omständigheterna i hvarje särskilt fall, honom på pensionsstat förflytta, med bi¬
behållande under sin öfriga lifstid af en årlig pension, motsvarande högst två
tredjedelar af lönen, och i (ifrigt lämpad efter deri afgåendes tjenstetid inom ver¬
ket och under tjenstgöring^ derstädes ådagalagda förhållanden samt större eller min¬
dre förmåga att kunna till sin bergning' sjelf bidraga.
8 108.
Vid beräkning af tjenstår afses deri, såsom ordinarie och extra ordinarie
i ej mindre Bankens, än annan Statens tjenst, använda tid.
Afdelning 4.
Allmänna ordnings-stadganden och straffbestämmelser.
§ 109.
I händelse en för öfrig! oförvitlig tjensteman finnes ega mindre fallenhet
eller icke vara tjenlig och passande för deri syssla, till hvilken han erhållit befor¬
dra , skola Fullmägtiges Deputerade förhållandet anmäla hos Fullmägtige, som angå¬
ende tjenstgöringen förordna på sätt de för verkets och allmänhetens, betjenande
nyttigast anse och lämpligast ske kan, utan att någons tur och löningsrätt för¬
närmas eller verkets förvaltningskostnad förökas.
§ no.
Mom. 1. Blifver chef, biträdande kommissarie eller annan tjensteman af
45
sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, och göromålens behöriga gång fordrar att
föranstalta om vikariat, ege Fullmägtige att om tjenstgöringen förordna och dervid
använda ett arfvode af 1,000 Riksdaler, efter år räknadt.
Mom. 2. Sökes tjenstledighet för svag helsas förbättrande, utan egentligt
sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, ankomme det på Fullmägtige att
bestämma, om tjenstgöringen skall på Bankens eller sökandens bekostnad bestridas.
Mom. 3. Tjensteman, som Söker ledighet i och för tjenstgöring bos
Riksdagen, dess Utskott eller Revisorer, vare pligtig att sjelf vidkännas kostnaden
för tjenstens bestridande.
Mom. 4. Då vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill,
att han sin egendom åt borgenärer afträdt, eller ock blifvit för skuld i häkte
inmanad eller under förmyndare ställd, bör hälften af hans lön användas till
tjenstens bestridande under den tid vikariat i dylika fall, enligt nedanstående §§
112—114, kan komma att fortfara.
Mom. 5. Om någon af Bankens vaktbetjening blifver af sjukdom hindrad
att sin tjenst bestrida, ege chefen för Revisions-kontoret förordna extra vaktbetjent
att tjensten förrätta, mot åtnjutande för den tid, vikariatet fortfar, af ett arfvode,
motsvarande den inkomst på lönestat, som för Bankens yngre vaktmästare är bestämd.
§ in-
Om någon tjensteman antingen vid mindre förseelser i tj ensten ej låter sig
råtta af vederbörande förmäns tillsägelse och varningar, eller ock beträdes med
verklig vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, vare förmannen skyldig att för¬
hållandet skriftligen anmäla hos Fullmägtige, som bestämma huruvida sådan anmälan
bör till åtal eller annan åtgärd föranleda. I sådant fall skall tjenstemannen lemnas
tillfälle till förklaring och de upplysningar infordras, som för sakens bedömande fin¬
nas erforderliga, och, om tjenstemannen derefter finnes beträdd med försummelse
eller fel i tjensten eller annan oordentlighet eller ock med ett ovärdigt uppförande
i allmänna lefverne^ skall han antingen erhålla inför protokollet eu allvarsam före¬
ställning, eller från tjenstgöring i verket afhållas på längre eller kortare tid, med
förlust af större eller mindre del af lönen.
Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhälles han på längre
eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, från tjenstgö¬
ring i verket, eller ock skiljes han från derstädes innehafvande tjenst.
§ 112.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egen¬
dom afträdt, bör genast från tjenstgöring i Banken afhållas, och skall, om lian icke
t
46
sednast sex månader, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker sig
vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin vid verket innehafvande tjenste¬
befattning.
§ H3.
Inmanas någon för skuld tvänne särskilda gånger i häkte, eller hålles han
någon gång utöfver sex månader bysatt, vare sin tjenst förlustig.
§ in¬
om någon kommissarie eller innehafvare af sådan tjenstebefattning inom ver¬
ket, hvarmed uppbörd eller godkännande af andra verks eller enskilde personers in-
visningar å Banken är förenad, varder under förmynderskap ställd, må det ej tillå¬
tas honom att tjenstår förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Ele¬
ver han icke inom tvänne år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från
tjensten.
§ H5.
Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i all¬
männa lefverne!: af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafre gjort sig förlustig sin vid verket inne¬
hafvande tjenst.
Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid
eller för viss tid, hafre förlorat rättigheten att pension vidare uppbära.
§ H6.
Den extra ordinarie, som, utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga förfall,
uteblifver från tjenstgöring trenne på hvarandra följande månader, eller under tvänne
på hvarandra följande qvartal visar märklig försummelse och undandrager sig be¬
hörigt deltagande i göromålen, anses icke vidare ämna att söka fortkomst i Ban¬
kens tjenst och afforsa genast från listan öfver extra ordinarie!-.
§ H7.
Om någon af Bankens vaktbetjening visar ohörsamhet mot förmäns befallnin¬
gar, eller på annat sätt felar i tjensten, eller utom densamma förhåller sig tadel¬
värdt, ankomma det på Fullmägtige att, efter anmälan af chefen för Revisions-
kontoret, efter omständigheterna, antingen afhålla den felaktige från tjenstgöring
47
under längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen,
eller ock genast skilja honom från tjensten.
§ H8.
Öfver Fullmägtiges beslut i mai, som i denna afdelning af reglementet
uppräknas, må besvär endast i det fall anföras, att någon blifver från tjensten
skiljd. Den som med sådant Fullmägtiges beslut ej åtnöjes, bör, vid förlust af
talan, sitt missnöje emot beslutet bos Fullmägtige anmäla inom fjorton dagar efter
deraf bevisligen erhållen del, den oräknad; hvarefter lian vare berättigad att hos näst-
blifvande Banko-Utskott eller, emellan riksdagarne, hos Revisorer öfver Bankoverket
sin klagan fullfölja, derest besvären till Fullmägtiges expedition inlemnas, i förra
fallet, sist å den dag, riksdag sammanträder, och i sednare fallet, eller vid banko¬
revision, sist fjorton dagar före Revisorernes sammanträde; . men är beslutet af
Fullmägtige meddeladt sednare än fjorton dagar före utgången af den sålunda be¬
stämda tiden, böra besvären till Banko-Utskottet eller Revision omedelbart ingif¬
va8, innan klockan 12 å fjortonde dagen efter det klaganden af beslutet erhållit
del, den oräknad.
Artikel 8.
Om Diskont- och Lånekontoren.
Afdelning 1.
Diskont- och Lånekontors-styrelsernas organisation, jemte föreskrifter i afseende på
förvaltningen af dessa Kontor.
§ 119.
De för Bankens diskontrörelse anslagna fonder stå under förvaltning af
Styrelserna öfver Diskont-kontoret i Stockholm samt Lånekontoren i Göteborg, Malmö
och Wisby.
§ 120.
Mom. 1. Styrelsen öfver Diskont-kontoret i Stockholm består af sju leda¬
48
möter, nemligen de två Fullmägtiges Deputerade, tre andre af och bland Fullmägtige
utsedde ledamöter, samt de två i Diskont-kontoret tjenstgörande kommissarierna.
Mom. 2. Styrelsen väljer inom sig Ordförande och vice Ordförande.
Moln. 3. Fåne- och säkerhetshandlingar samt andra värdepapper förvaras
under tre lås, hvartill de två kommissarierna och kamererare!! i Diskont-kontoret
hafva hvar sin, till olika las hörande nyckel.
§ 121.
Mom. 1. Styrelsen öfver hvardera Lånekontoret består af fyra ledamöter,
nemligen tre inom Kontorets distrikt boende samt ett Banko-ombud.
Mom. 2. Riksdagen utser tre af dessa ledamöter, äfvensom suppleanter
för dem, på sätt, som vid valen af Fullmägtige i Banken och Riksgälds-kontoret
iakttages.
Banko-ombudet i hvardera Styrelsen förordnas af Fullmägtige.
Mom. 3. Styrelsen väljer inom sig Ordförande och vice Ordförande.
Mom. 4. Banko-ombudet i Göteborgs och Malmö Lånekontor jemte en af
dervarande Styrelses öfrige ledamöter, som af Fullmägtige dertill utses, utöfva de
med köp och försäljning af vexlar i hvardera staden förenade göromål.
Desse ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda
göromål.
Mom. 5. Blifver af Riksdagen utsedd ledamot hindrad att i Styrelsens sam¬
mankomster deltaga, inkallas i Styrelsen suppleant.
Derest Banko-ombudet af sjukdom eller annat laga förfall hindras att upp¬
draget bestrida, förordna Fullmägtige annan person att detsamma under tiden utöfva,
mot ersättning, som af Fullmägtige bestämmes.
Mom. 6. Tjenstemännen och vaktbetjeningen vid hvardera Lånekontoret
antagas och förordnas af Lånekontorets Styrelse, som eger, att, när så fordras,
från tjänster! och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken Styrelsen
finner Lånekontoret icke vara belåtet.
Mom. 7. De af Lånekontorens tjensteman, som innehafva uppbörd, skola
ställa af Styrelsen godkänd borgen eller annan säkerhet till belopp, hvilket vederbö¬
rande Styrelse finner godt bestämma.
Mom. 8. Bane- och säkerhetshandlingar samt andra värdepapper, äfvensom
kontanta penningar förvaras under tre lås, hvartill Banko-ombudet och en af Sty¬
relsens öfrige ledamöter samt Lånekontorets kamrerare hafva hvar sin till olika läs
hörande nyckel.
Mom. 9. Banko-ombudet föredrager i Styrelsen ärendena och besörjer bref-
vexlingen emellan Styrelsen och Fullmägtige, i öfverensstämmelse med Styrelsens beslut.
: Skulle
49
Skulle banko-ombudet någon gång vara frånvarande, kunna malen af annan
ledamot föredragas; dock ma banko-ombudet icke utan laga förfall från Styrelsens
sammanträden uteblifva.
Mom. 10. Vid inbetalningar till Lånekontoret emottagas icke andra medel,
än det i Riket fastställda gångbara mynt samt Riksbankens, Lånekontorens och filial¬
bankernas anvisningar, assignation^ och vexlar.
På pröfning af Lånekontorets Styrelse må dock ankomma att vid inbetal-
ningar jemväl emottaga enskilda sedelutgifvande bankers, vid uppvisandet, i Stock¬
holm betalbara vexlar.
Då inbetalningar ske i Lånekontorets egna assignation^ eller i filialban¬
kernas assignation^ eller vexlar, skola desamma makuleras och, likasom enskilda
sedelutgifvande bankers vexlar, såsom kontant leverering till Banken genast insändas.
Mom. 11. Styrelsen egen rättighet att på Banken utfärda assignationer,
dock under vilkor att assignationerna, hvartill blanketter, med deri utsatt valör,
efter reqvisition, från lullmägtige utlemnas, icke må utgifvas å andra summor än
ett hundra Riksdaler, fem hundra Riksdaler och ett tusen Riksdaler. Rörande här¬
vid för öfrigt iakttagas, att assignationerna underskrifvas åt minst två styrelseleda¬
möter och banko-ombudet samt kontrasigneras af kamereraren, att några assigna¬
tioner ej på förhand förfärdigas till upptagande ibland kassabehållningen, utan un¬
derskrifvas endast i den mån, som de i och för Lånekontorets rörelse erfordras,
samt att med först afgående post efter assignationernas utgifvande förteckning på
desamma, innefattande nummer, datum och summa, till Banken insändes.
Öfverflyttning af medel från ett till annat Lånekontors räkning i Bankens
Depositionskontor eller från Lånekontors till någon Bankens räkning i Depositions-
kontoret verkställer Lånekontorets Styrelse medelst utfärdande af handskrifven assi¬
gnation å beloppet.
Mom. 12. Såväl Lullmägtige i Banken som Riksdagens Revisorer ega att,
om anledning dertill förefinnes, anmäla en eller flere af Lånekontorens styrelseleda¬
möter att ställas under laga tilltal af Justitie-ombudsmannen; och afhålle sig den
eller de sålunda under tilltal ställde styrelseledamöter från all befattning vid Låne¬
kontoret, intilldess målet blifvit genom laga kraftvunnet utslag afgjordt; hörande
i thy fall suppleanter i de afgångne styrelseledamöternes ställe uti Styrelsen inträda.
Bankens ombud i Styrelsen ega Lullmägtige, när så lämpligt pröfvas, att
från dess befattning återkalla.
§ 122.
Mom. 1. Ledamöterne i Diskont- och Lånekontorens Styrelser vare det
uttryckligen förbjudet att, såsom kommissionärer, taga någon befattning med låne-
Bih. till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. 1 Åfd. 2 Band. 7
(Banko-reglementet.)
50
ansökningar hos det Kontor, i hvars Styrelse de deltaga, ehvad dessa ansökningar
afse nya eller omsättning af redan erhållna lån; åliggande det hvar och en ledamot
af Styrelsen att allvarligen tillse, det donna föreskrift noggrant efterfölja, och för¬
hållandet i annat fall hos Styrelsen anmäla.
Fullmägtig, som icke är ledamot af Diskont-kontorets Styrelse, vare det lika¬
ledes förbjudet att, såsom kommissionär, taga någon befattning med ansökningar,
rörande beviljande af nya eller omsättning af förut erhållna lån.
Finnes förbudet vara öfverträdt, göre vederbörande Styrelse derom anmälan
hos Fullmägtige, hvilka ombesörja, att, i händelse den felaktige är ledamot i någon
af förutnämnda Diskont- eller Lånekontors Styrelser, annan ledamot i hans ställe
skyndsamligen förord nas och insattes, samt att, om förbudet blifvit öfverträdt af
någon Fullmägtig, med honom kommer att förfaras enligt gällande ansvarighetslag.
Mom. 2. Hvarken ledamot af Diskont-kontorets Styrelse, ej heller någon af
Kontorets tjensteman eller betjente må sätta sig i skuld hos Diskont-kontoret, här¬
ifrån dock undantaget hvad angår lån på aktier, publika papper eller vågförda
effekter.
Mom. 3. Varder till ledamot af Lånekontors Styrelse någon vald, som sjelf
häftar för skuld eller annan förbindelse till Lånekontoret, godtgöre han, efter sitt
inträde i Kontorets förvaltning, denna skuld till tulla beloppet genast då den är
förfallen, så vidt han vill vid nämnda förvaltning qvarblifva; ledamöterne dock obe¬
taget att innehafva iller upptaga lån hos Diskont-kontoret i Stockholm; och må
hvarken Styrelsens ledamöter eller Kontorens tjensteman och betjening skuldsätta sig
hos något af Lånekontor genom egna lån eller andra förbindelser till betalnings¬
ansvar: egande likväl tjenstemännen och betjeningen frihet att mot pant af aktier,
publika papper eller vågförda effekter erhålla lån hos Diskont-kontoret i Stockholm.
§ 123.
Mom. 1. Lån från allmänna diskontfonden utgifvas en gång i veckan; ve¬
derbörande Styrelser likväl förbehållet att, derest för räkenskapernas afstötande så
nödigt pröfvas, vid hvarje års utgång, för högst två veckor nämnda utlåning inställa.
Kassakreditiv beviljas till utgående från påföljande månads början.
Diskontering och utlåning från handels- och närings-diskontfonden sker vid
Diskont-kontoret i Stockholm och Lånekontoret i Göteborg alla söcknedagar, vid
Lånekontoret i Malmö minst tre dagar och vid Lånekontoret i Wisby minst en dag i
hvarje vecka.
Vid pröfning af ansökningar om lån, diskontering och kreditiv, skola i Sty¬
relsen öfver Diskont-kontoret minst fyra ledamöter och i Lånekontors-styrelserna minst
tre ledamöter vara närvarande. För bifall till ansökning fordras afgjord röst-
pluralitet.
51
Mom. 2. För behandling af öfriga, Diskont- och Lånekontoren tillhöriga
ärenden, sammanträda Styrelserna in pleno en gång i månaden eller oftare, om
göromålen sådant påkalla.
Vid dessa sammanträden skall protokoll föras.
För besluts fattande vid plenisammanträden erfordras att i Diskont-styrelsen
minst fem och i Lånekontors-styrelserna samtlige ledamöter äro närvarande. Yppas
härvid skiljaktiga meningar, galle de flesta rösterna och, då dessa äro lika, ege
ordföranden afgörande röst.
Mom. 3. Hvar och en bland Fullmägtige är Öppet lemnädt att, när som
helst, öfvervara Styrelsernas sammankomster, men utan rättighet att i beslut och
omröstningar deltaga.
§ 124.
Till Fullmägtige aflemnas hvarje vecka rapport angående vederbörande Di¬
skont- och Lånekontors rörelse, och hvarje månad utdrag af Dånekon törens kassa¬
räkning.
.§ 125.
Mom. 1. De å Diskont- och Lånekontorens lånerörelser inflytande räntor
och öfriga vinstmedel få icke utlånas, utan skola, hvad Diskont-kontoret angår, efter
hvarje veckas utgång, och, beträffande Lånekontoren, efter afdrag af utgifterna för
Lånekontorens förvaltning och beloppen af de lån, h v lika vid de årliga revisionerna
kunna varda inom Union förda, efter utgången af hvarje qvartal, så fort ske kan,
till Banken inlevereras. Styrelserna öfver Lånekontoren åligge det jemväl att till
Fanken insända de kassabehållningar, som icke i och för rörelsen ovilkorligen
erfordras.
Mom. 2. Diskont- och Lånekontors-styrelserna berättigas att. efter noggrann
pröfning af omständigheterna i hvarje särskild!) fall, bevilja de Kontorens gäldenärer,
som till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af sina
skulder till Kontoren, men ega för öfrig!) icke, med undantag dock hvad angår vissa
inom Union förda fordringar, i afseende på hvilka blifvit af Riksdagen särskild!
föreskrifvet, att å diskontlån efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och
gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergifter underställas
nästblifvande Bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta
Utskott stadgar.
§ 126.
T värme eller flera gången om året skola två af Styrelsens ledamöter verk¬
ställa inventering af de hos ombudsmännen befintliga säkerhetshandlingar samt tillse
52
huru de ombudsmännen tillhörande, löpande ärenden handhafvas. Egande dessutom
Fullmägtige, om och när så nödigt anses,'att åt någon af Styrelsens ledamöter med
juridiska kunskaper, eller annan i juridiska värf erfaren person uppdraga att, emot
särskild, efter uppdragets vigt och omfattning lämpad ersättning, med noggrannhet
genomgå och granska ombudsmännens åtgärder samt om förloppet af den verkställda
granskningen till Styrelsen afgifva berättelse, deruti jemväl vid hvarje tillfälle upp¬
tages, hvilka af de under lagsökning då varande lån synas höra antingen, såsom
osäkra, inom liniera föras, eller ock till afskrifning anmälas, med fullständiga upplys¬
ningar rörande de omständigheter, som i afseende på så beskaffade lån förekommit.
§ 127.
Fullmägtige ega vidtaga sådana rättelser och meddela de reglementariska
föreskrifter, som finnas behöfliga till befordrande af större ordning, säkerhet och
kontroll vid Lånekontoren; och skola Lånekontors-styrelserna ställa sig till ovilkorlig
efterrättelse hvad Fullmägtige i detta hänseende stadga och förordna.
§ 128.
Horn. 1. Revision af Bankens Diskont-kontors förvaltning och räkenskaper
förrättas årligen af fyra personer, utaf hvilka Riksdagens Kammare utse hvardera
två, jemte lika antal suppleanter för dem.
Mom. 2. Af Lånekontorens i orterna förvaltning och räkenskaper verkställes
likaledes årligen revision genom fem personer, utaf hvilka Riksdagens Kammare utse
hvardera två, jemte lika antal suppleanter, och Bankofullmägtige en.
Mom. 3. Revisionerna taga sin början den 1 Mars hvarje år, utom hvad
angår Lånekontoret i Wisby, der revisionsförrättningen börjar den 1 Juni.
Mom. 4. Revisorerne kunna icke bevilja eftergift af Diskont- och Låne-
kontors fordringar, utan skola frågor härom, på sätt i § 125 för Diskont- och
Låne-kontorens Styrelser är stadgadt, öfverlemnas till Banko-Utskottets afgörande.
§ 129.
Mom. 1. Till de i nästföregående § omnämnda revisioner aflemnas berät¬
telse ej mindre af Diskont- och Lånekontorens Styrelser öfver hvartdera Kontorets
ställning, än äfven af vederbörande ombudsmän öfver de deras behandling tillhö¬
rande bevaknings- och utsökningsärenden.
Mom. 2. Öfver Diskont- och Lånekontorens lånerörelse afgifva samtliga
Styrelserna berättelser till nästblifvande Banko-Utskott och Revisorer öfver Banko¬
verket, under iakttagande att dessa berättelser till Fullmägtige inlemnas, i förra
53
fallet sist å dagen före Riksdagens början, och i sednare fallet åtminstone fjorton
dagar före Revisorernes sammanträdande.
§ 130.
Fullmägtige äro berättigade att antingen genom några af deras egna leda¬
möter, eller genom ombud, när som helst anställa eftersyn vid Lånekontoren.
Afdelning 2.
Lånekontorens aflönings-stater och de tjenstemännen vid dessa Kontor i öfrigt
tillkommande förmåner.
§ 131.
Mom. 1. Aflöningsstaten för Lånekontoren är fastställd på sätt som följer,
nemligen:
A. För Lånekontor et i Göteborg:
Styrelseledamöterne, utom Banko-ombudet, hvardera arfvode, i ett för allt,
1,600 Riksdaler.................................... 4,800.
Banko-ombudet, arfvode............................................................................................... 4,800.
Kamereraren, lön....................... 2,000.
arfvode ......................................................................................................600. 2j600
Kassören, lön .............................................................................................. 1,600.
arfvode ................ 300.
missräkningspenningar ................ 500. 2
Förste bokhållaren lön ................................................................................ 1,600.
arfvode ....................................................................................................... 300. 1)90o.
Andre bokhållaren, lön.............. 1,600.
arfvode .......................................................................................................... 150. 1)750
Tredje bokhållaren, lön.............................................................................................. 1,600.
Registrator^ lön........................................................................................... 1,600.
arfvode ...................... 600. 2 200
Kontorsskrifvaren ........................................................................................................ 800.
Ombudsmannen, lön ........................ 1,600.
arfvode.........................................................................................................*00. 2.000.
Transport: 24,850-
V
54
Transport: 24,850.
Kanslisten, lön ........................................................................................................... 800.
En vaktmästare, lön ................................................................................... 600.
arfvode ................................ 75.
En vaktmästare, lön .................................................................. 500.
arfvode ...... 75.
Summa R:dr R:mt 26,900.
Dessutom må till Lånekontorets personal, såsom arfvode för belåning af våg¬
förda effekter, utgå 600 Riksdaler Riksmynt.
B. För Lånekontor et i Malmö.
Styrelseledamöterne, utom Banko-ombudet, hvardera arfvode, i ett för allt,
1,200 Riksdaler .......................................................................................................
Banko-ombudet, arfvode...............................................................................................
Kamererare!!, lön .. .................................................................................. 2,000.
arfvode ........................................................................................................ 300.
Kassören, lön .......................... 1,600.
missräkningspenningar ............................................................................ 300.
Förste bokhållaren, lön ........................................... 1,600.
arfvode...................................................................................................... 300.
Andre bokhållaren, lön .......................................................................................
Registrator^ lön.................................................... 1,600.
arfvode ................................................................................................. 300.
Ombudsmannen, lön ....................................................................................................
Vaktmästaren, lön .......................................................................................................
Husdrängen, lön........................................................................................................
3.600.
4,000.
2,300.
1,900.
1,900.
1.600.
1,900.
1,200.
600.
335.
Summa R:dr R:mt 19,335.
C. För Lånekontoret i Wisby
i ett för allt, en summa af 6,000 Riksdaler Riksmynt årligen; kostnaden för revi¬
sionen af Lånekontorets räkenskaper och förvaltning häri ej inbegripen.
Af donna summa utgår:
till Styrelsens ledamöter, utom Banko-ombudet, hvardera 500 Riksdaler....... 1,500.
Banko-ombudet, arfvode........................................................................................ 1,000.
Kamererare!!, arfvode............................................................................... 1,000.
missräkningspenningar .................................................................... 200. y^oo.
Transport: 3,700.
55
Transport: 3,700.
till Bokhållaren, tillika Registrator, arfvode......................................... 800.
„ Ombudsmannen, arfvode............................................................................ 3qq
„ Vaktbetjenten ............................................................................................ 200
Summa R:dr R:mt 5,000.
Mom. 2. Arfvodet till de ledamöter af Styrelserna i Göteborg och Malmö
som besörja vexelhandel!! derstädes, äfvensom ersättningen till deras biträden, ega
Fullmägtige att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl be¬
loppet som detsamma fördelning mellan ombuden; dock får beloppet af ersättnin¬
gen till vexelombuden i Göteborg icke öfverstiga 3,000 Riksdaler årligen.
Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befatt¬
ning i Styrelsen, åtnjuta han det för den sednare bestämda arfvode, lämpadt efter
den tid, han i Kontorets styrelse och förvaltning deltager.
Mom. 4. Person utom Bankoverket eller extraordinarie tjensteman i Ban¬
ken, som förordnas till banko-ombud, må, efter 8 års tjenstgöring i nämnda egen¬
skap, vara berättigad till torn- såsom kontorsskrifvare; vidare, efter 4 års förlopp,
uppflyttas i bokhållaregraden och, efter ytterligare 4 års tjenstetid, erhålla torn- så¬
som kamererare, allt likväl med vilkor att banko-ombudet fullkomligen motsvarat
det honom lemnade förtroende samt under tiden icke blifvit från sin befattning
återkallad; agande den af verkets ordinarie tjensteman, åt hvilken ett dylikt för¬
ordnande meddelas, att beräkna sig till godo den tid, han dessförinnan såsom ordi¬
narie i Banken tjenat, sa att, om Banko-ombudet vid utnämningen redan under
3:ne år i verket innehaft kontorsskrifvare- eller bokhållaresyssla, endast ett års
tjenstetid i egenskap af ombud erfordras för erhållande af torn-, i förra fallet inom
bokhållare- och i det sednare inom kamereraregraden.
För banko-ombud, som vid utnämningen dertill innehar, eller sedermera får
tour i kamereraregrad, bör tourberäkningen inom graden på vanligt sätt fortgå;
men ombud, som, på grund af ansökning, befordras till syssla inom högsta tjenste¬
ande!!, vare skyldig att densamma genast tillträda.
Banko-ombud, som, utan eget förvållande, varder entledigad, egen att, intill¬
dess han till någon ledig tjenst i Banken vinner befordran, årligen på expektansstat
tillgodonjuta ett belopp, motsvarande lönen i den grad, han vid entledigandet
innehade.
Mom. 5. Erhåller någon af Bankens tjensteman annan befattning vid Låne-
kontoren, än den i nästförestående moment omförmälda, bibehålie han den tour i
Banken, som tillkommer hans der innehafvande lönegrad.
§ 132.
I de för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid Lånekontoren i föregående
§ upptagna Inne- och arfvodesbelopp ega hvarken Fullmägtige eller Lånekontorens
56
Styrelser att tillökning meddela; dock ega Fullmägtige att anvisa oundvikligen nödiga
arfvoden för det ökade tjenstemanna-biträde, som för postvexelrörelsen samt medels
emottagande på upp- och afskrifningsräkning vid Lånekontoren kan erfordras.
§ 133.
Tjenstemännen vid Lånekontoren äro förbundne att underkasta sig den vid¬
sträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid förändrad
organisation af Lånekontoren eller eljest kan varda stadgad.
§ 134.
Då tjensteman vid någotdera Lånekontoret af sjukdom eller annat laga för¬
fall hindras att tjenstår, bestrida, ege vederbörande Lånekontors-styrelse att efter de
grunder, som i detta afseende äro inom Fanken gällande, bestämma arfvodesbeloppet
för den, som varder till fönsteris bestridande förordnad.
§ 135.
Då tjensteman eller vaktbetjent vid Lånekontor, efter ådagalagdt välförhål¬
lande i torrsten, nödsakas för ålderdom eller sjuklighet från Lånekontorets tjenst
afgå, egen han att undfå lämpligt understöd på Bankens pensionsstat till belopp,
som Fullmägtige bestämma, med fästadt afseende å såväl den lön, han i Lånekon¬
toret uppbär, som de grunder, hvilka äro gällande för pensionering af Bankens
tjenstemän och betjente.
.Artikel 9.
Om anordningarna utom stat.
§ 136.
Följande årliga välgörenhetsbidrag nemligen:
a) till Allmänna barnhuset i Stockholm .................................................... R:c
5) „ Frimurare-barnhuset i Stockholm....................................................... n
Transport: B:dr 6,750.
c) till
57
c)
d)
«)
/)
9)
h)
*)
i)
. , Transport: E:dr
till allmänna fattigvården i Stockholm
„ Frimurare-barnhuset i Göteborg ................. ”
„ Gustavianska barnhuset i Norrköping
„ barnhuset i Gefle .......................... ................ ”
„ barnhuset i Carlshamn ............................................ .................... "
„ Malmqvistska barnauppfostringsanstalten i Stockholm ....
,, Bankostatens enke- och pupillkassa
» smärre julgåfvor åt fattige, så val i hufvudstaden som i orterna
6,750.
1,500.
450.
150.
150.
150.
1,000.
200.
3,000.
13,350.
. . .... .. . .. , biler tillsammans Rxlr
komma intill nästa riksdag att, under stadgade vilkor, utbetalas.
§ 137.
, , Af-/vUmägtiges k- dispositionsräkning, till hvilken en summa
af 4,000 Riksdaler vid hvarje ars slut, på sätt hittills skott, från Bankens förvalt
mngskostnadsrakmng öfverföres, skola tillsvidare utgå:
l:o följande af Riksdagen fastställda årliga anslag, under de vid hvardera
fastade vilkor, nemligen:
a) till Bokhållaren vid Banko-diskontverket G. A. Oudars enka,
Annette Bandqvist.............................
b) till Vaktmästaren vid Banko-diskontverket Forssboms enka, Sara
Gustaf va Hagberg................................
c) till Kanslisten vid Banko-diskontverket, Assessoren Th. Claessons
enka, Vendela Margaretha Malmberg........................
d) till Kamererare!! vid Lånekontoret i Malmö 8. G. de Marés
enka, H. C. Redewegh .-.........................................
e) till Bokhållaren vid Lånekontoret i Göteborg, J. P. Anderssons
enka, Charlotta Tronell ....................................
f) till Registrator!! vid Lånekontoret i Malmö, H. Gullanders dotter,
Charlotta Gullander
9) till Vaktmästaren vid Banko-diskontverket Erik Sjöbergs enka
Catharina Christina Sundgren
h) till Banko-ombudet vid Lånekontoret i Malmö Carl Adolf Nord¬
ströms enka, Clara Sofia Nordström................
i) till Kamererare!! i Banken A. A. Hrakes enka, S. Löfvenius
Jo) till Enkan Louise Wigström, född von Schwerin
Bill. till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Banko-reglementet.)
R:dr
|
300:
|
—
|
r>
|
112:
|
50.
|
n
|
225:
|
—
|
w
|
500:
|
—
|
n
|
300:
|
—
|
n
|
300:
|
—
|
»
|
75:
|
—
|
n
|
475:
|
|
»
|
175:
|
—
|
n
|
300:
|
—
|
R:dr
|
2,762:
|
50.
|
5b
Transport R:dr 2,762: 50.
l) till Advokatfiskal i Banken, N. A. Hemlins enka H. C. Lind „ 175
m) till Revisorn i Banken A. G. Örlings enka, Anna Bayard „ 200
tillsammans R:dr 3,137: 50.
2:o af besparingarne på anslaget till ofvanberörda dispositionsräkning ega
Fullmägtige utgifva ersättning för utarbetande af fortsättning intill närvarande ti
af det register öfver Bankens handlingar, som till och med år 1825 blifvit upp-
Mom. 2. Af de å försålda guld- och silfver-panter uppkomna öfverskott,
hvilka, sedan de hållits pantegaren tillhanda under 10 år, efter hvilken hd pant-
egaren förlorat all rätt till desamma, skola till Fullmägtiges dispositionsräkning
öfverföras, ega Fullmägtige att fortfarande utgifva understöd åt sådana i torftiga
omständigheter stadda enkor och barn efter tjensteman och betjente vid banken
och Diskontverken, som icke äro berättigade till erhållande af pension från dessa
inrättningars pensionskassor.
Artikel lO.
Om Bankens pappersbruk Tumba.
§ 138.
Vid förvaltningen af Tumba bruk, hvilket står under Fullmägtiges öfver¬
inseende, skall, jemte beredande af all möjlig besparing i kostnaderna för brukets
drift, tillverkningen af ett sedelpapper, som i högsta möjliga grad eger alla de
detsamma erforderliga egenskaper, vara det förnämsta syftemålet; dock ma äfven
andra papperssorter, som med förmån kunna föryttras, der förfärdigas.
§ 139.
Den af Fullmägtiges Deputerade, som har det speciel inseendet öfver bru¬
ket, åligger att en gång i månaden eller oftare, om så erfordras, detsamma in-
SpekteraKostnaden för Deputeradens vistande å Tumba skall af brukskassan godtgöras.
.Or. :V3'?,S *ii >:’ § 140.
Brukets egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som pa
förordnande tills vidare af Fullmägtige tillsättes.
59
Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa
Lodkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, Fullmägtige bestämma.
Till förvaltarens biträde äro anställde, för papperstillverkningen, en verk¬
mästare och en pappersmakare, samt, vid räkenskapsgöromålen och den öfriga för¬
valtningen, en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsattas pa förord¬
nande tills vidare af Fullmägtige.
För förvaltare!! och öfriga bruksbetjeningen galler till efterrättelse den åt
Banko-Utskottet den 15 December 1857 fastställda instruktion, med den ändring,
som af andre eller materialbokhållare-tjenstens indragning följer.
§ 141.
I afseende å de Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande löne-
och öfriga förmåner, kommer den af Banko-utskottet, på grund af Rikets Ständers
beslut, den 11 Oktober 1860 utfärdade aflöningsstat att tjena till iakttagande, med
den ändring, som följer af andre bokhållaretjenstens indragning; egande dock Full¬
mägtige att till Bruksförvaltaren, för aflönande af ett biträde vid kontorsgöromålen,
af brukets medel anvisa ett belopp af högst 850 Riksdaler årligen.
§ 142.
Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och afskedas af Förvaltaren,
på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa Fullmägtige år¬
ligen stat till aflöning och öfriga förmåner.
§ 143.
Den arbetare, som vid bruket tjenst utöfver femton år och derunder sig
väl förhållit samt med skicklighet och drift i tjensten fortfar, eger undfå belöning
till det belopp, som Fullmägtige för hvarje särskilt fall bestämma. Ersättning för
öfverarbete och extra godt arbete bestås äfven efter af Fullmägtige godkänd beräk¬
ning och fördelning.
§ 144.
Af Fullmägtige bör såsom allmän grundsats iakttagas, att såväl vid upprät¬
tande af den årliga aflöningsstaten, som vid bestämmandet af öfriga, bruksfolk^
tillkommande förmåner, några förhöjningar icke beviljas i andra fall, an da desamma
antingen icke kunna utan arbetets afbrott undvikas eller bruket derigenom beredes
en, den ökade utgiften öfverstigande förmån; skolande i alla dylika frågor ej mindre
den Deputerad, som har uppsigt öfver bruket, än förvaltaren höras, samt deras
utlåtanden, jemte skälen för beslutet, i Fullmägtiges protokoll fullständigt intagas.
KO
I § 145.
Alla större upphandlingar för brukets behof skola antingen i allmänna tid¬
ningar^ kungöras samt anbud derå inbegäras, med uppgift a prisen, saval vi eve-
rering i Stockholm, som i händelse af dess verkställande å bruket, eller ock om
sådant är med brukets fördel mera förenligt, ske under hand, genom bruksstyre -
sens försorg; hörande, då donna sednare åtgärd begagnas, skalen derför i Fullmag-
tiges Pr°t"gkk°^PdPettag^' effekter eller varor af mindre qvantiteter eller obetydligt
värde öfverlemna Fullmägtige åt bruksstyrelsen.
För öfrigt iakttages noga, att upphandlingarne rättas efter behofvet, sa att
bruket ej med öfverflödiga förråd belastas.
§ 146.
Förråden vid Tumba böra af Fullmägtige inventeras vid hvarje förvaltares
afgång och deremellan hvart tredje år. ... , , , -
Jemte den kontroll, som innefattas uti Förvaltarens vard öfver brukets i
Stockholm befintliga förråd, tillhör brukets vaktmästare derstädes eu redovisande
ansvarighet för detsamma.
§ 147. '
Sedan bokslutet för det föregående året blifvit uppgjordt, sammanträda Full¬
mägtige, samfält eller genom delegerade, på Tumba, såväl för att taga närmare
kännedom af förra årets förvaltning, som ock att tillse byggnaders och machineners
tillstånd m. m.; hörande dervid berättelser af den Deputerad, som bär det speciel
inseendet öfver bruket, och Förvaltaren afgifvas om bruksdriften under nasttor-
flutna året.
§ 148.
Brukets alla byggnader höra försvarligt och utan onödig kostnad vidmagt-
hållas samt, i afseende på vården och dispositionen af brukets rudimaterie!- och
effekter, den största noggrannhet iakttagas; men någon nybyggnad eller större re¬
paration må ej, utan de mest oundgängliga behof, af Fullmägtige företagas, innan
de deröfver inhemta yttrande af Banko-Utskottet och dess medgifvande till arbetets
företagande erhållit.
jemlik! 8 § i den för Banko-Utskottet gällande instruktion, har Utskottet,
på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstäm¬
melse
61
melse med de i Lagen för Rikets Ständers Bank den 1 Mars 1830 fastställda grunder,
upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intilldess annorlunda kan
varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iaktta¬
gande; kommande dock äldre, oförändrade stadgande^ instruktioner och förord¬
nanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda falk utan
stridighet med här utstakade grunder och gifna speciel föreskrifter, ma kunna
tjena till efterrättelse; och höra Fullmägtige besörja, att Lagarne angående myntbe-
Sningen och för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, Kong! Forordningen
om Rikets mynt af den 3 Februari 1855 samt detta reglemente ofördröjligen efter
riksdagens slut, i lika format, af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhanda¬
hållas. Stockholm den 8 Maj 1867.
C. J. Kock.
G. Peyron.
S. Heijkmskjöld.
Carl Gast. Indebetou.
J. G. Agardh.
W. t’. Tersmeden.
Frans Schartau.
J. A. Kuylenstjerna.
Patric Reutersvärd.
C. J. L. Lönnberg.
Julius Lindström.
J. Nordenfalk.
C. J. Malmsten.
Carl Axel Mannerskantz.
Gustaf de Mara.
Vid. Renström.
C. G. Carlqvist.
Bih. till Riksd. Prof. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Banko-reglementet.)
9