Den 29 Januari, f. m.
93
Tisdagen den 29 Januari 1867.
Kammaren sammanträdde kl. 10 f. m.
Anmäldes och bordlädes:
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 4, med för¬
slag till reglementariska föreskrifter för Riksdagen.
Herr Schartau: Då remiss i går skedde af den Kongl. Proposi¬
tionen angående förhöjd tull å socker, kaffe och tobak, var tiden så
långt framskriden, att jag icke ville trötta Kammaren med vidare an¬
förande i ämnet; men jag anhåller att nu få tillägga' några ord med
afseende å två af de förenämnda artiklarne, de begge varorne tobak
och kaffe. Den Kongl. Propositionen föreslår, att tullen å tobak må
höjas med ett öre per skålpund, hvilket skulle bereda Statsverket en
ökad inkomst af femtiotusen Riksdaler om året. 1 eu motion, som jag
haft äran väcka, har jag föreslagit en förhöjning i tullen å tobak med
fem öre på hvarje skålpund. Jag vet visserligen, att man anser det
förenadt med våda att höja tullen på denna vara, emedan den tull den¬
samma drager i Norge är ganska låg; men mig synes som om man i
detta fall alltför mycket för sitt förslag hemtat ledning af förhållandena
hos våra bröder vesterut. Ty ehuru jag respekterar deras åsigter,
hvilka förmena att Sverige i sina tullförhållanden, om möjligt, bör söka
närma sig sina grannar, är jag för min del likväl af den mening, att
vi böra företrädesvis taga hänsyn till våra egna förhållanden. Genom
att åsätta denna vara högre tull här i landet än i Norge, torde man
möjligen hafva att befara lurendrägeri deraf från nämnda land, hvari¬
genom ökadt besvär för tullverket måhända skulle uppkomma. Men
då en af tullverkets hufvudsakliga uppgifter är att förhindra lurendrä¬
geri, anser jag att man icke af detta skäl bör afhålla sig från att åsätta
den ena eller andra artikeln en lämplig tullafgift. Nu vågar jag säga
att af alla kassaartiklarne ej någon förtjenar högre beskattning än just
tobak, dels derföre att denna vara kan produceras inom landet, dels
ock derföre att den inhemska tobaken är för sitt ändamål fullkomligt lika
tjenlig som den, hvilken införskrifves. Dessutom anser jag det vara nyttigt
att den inhemska produktionen höjes. Jag skulle derföre önska, att
Bevillnings-Utskottet ville föreslå en annan tullbestämmelse å tobak
än den, som innehålles i den Kongl. Propositionen, nemligen, i enlig¬
het med hvad jag dristat föreslå, en förhöjning af fem öre på tobak
i allmänhet samt tio öre på cigarrer.
Den 29 Januari, f. m.
Öfvergår man nu från artikeln tobak till artikeln kaffe, så finner
man, att den Kongl. Propositionen i afseende härå ej gått i våra vestra
bröders fotspår. I Norge är nemligen tullen å kaffe ett och ett hälft
öre högre än den, Kongl. Maj:t i den nådiga Propositionen föreslagit.
Hvarföre — om man håller Norge för ögonen och om man vill söka
förekomma smyghandel mellan de båda länderna — hvarföre då ej
sätta tullen på kaffe i Sverige lika hög som i Norge? Jag för min del
kan vid dessa af mig nu anförda förhållanden ej finna full konseqvens i
den nådiga Propositionen. Jag dristar mig derföre hemställa, att Be-
villnings-Utskottet må föreslå eu förhöjning i tullen å kaffe med tre
öre. Den tull å kaffe, som kan gå an i Norge, bör äfven kunna bära sig
hos oss.
Jag anhåller att detta mitt yttrande må få åtfölja remissen af den
Kongl. Propositionen.
Herr Lage rcrantz: Den siste talaren har påstått, att der före-
funnes inkonseqvens i den Kongl. Propositionen, då å ena sidan före¬
slagits en tullförhörhöjning å socker, som skulle träda de inhemska
sockerraffinadörernes rätt för nära, och å andra sidan, med fästadt af¬
seende på Norska tullsatserna, föreslagits endast ett öres tullförhöjning
å tobak, men deremot, utan afseende på Norges tullförhållande, före¬
slagit att höja tullen å kaffe med allenast två öre, i stället för tre. Jag-
ber att i korthet få till förklaring upplysa, att Kongl. Maj:t, vid ifrå¬
gavarande tullsatsers bestämmande, ansett hänsyn väl böra tagas, men
dock icke uteslutande till smuggling från Norge, utan ock till smugg¬
ling från andra håll, äfvensom konsumenternas intressen ansetts böra
i viss mån beaktas, utan att det dock varit möjligt att till siffran nog-
grannt bestämma inbördes värdet af dessa olika omständigheter. Häri
torde man finna förklaring, hvarföre Kongl. Maj:t kunnat föreslå en
tullförhöjning af två öre på kaffe, men blott ett öre på tobak. Hvad
särskildt beträffar tobak, härrör den föreslagna tullförhöjningen af blott
ett öre icke från någon huldhet om tobaken, af hvilken artikel Kongl.
Maj:t tvärtom skulle önskat kunna taga en rätt betydlig inkomst, utan
deraf, att om tullen derå höjdes med mer än ett öre, hvarigenom rå¬
tobaken hos oss blefve dyrare än i Norge, den förut rådande begär¬
ligheten, att från Norge i landet insmuggla tobak, skulle få ökad nä¬
ring. I följd häraf har Kongl. Maj:t ansett att tullen på tobak icke
kunde vidare höjas, utan fara att skjuta öfver målet.
Efter härmed slutad öfverläggning, framställdes proposition på bi¬
fall till den gjorda anhållan om yttrandenas hänvisning tdl Bevillnings¬
utskottet samt besvarades med ja.
Föredrogs och hänvisades till Bevillnings-Utskottet Kongl. Maj:ts
den 26 dennes bordlagda nådiga Proposition angående medgifvande af
tullrestitution för raffineradt socker vid utförsel jemväl till Norge.
Den 29 Januari, f. in.
95
Föredrogos och hänvisades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts den
26 dennes bordlagda nådiga Propositioner:
angående upphörande af grundräntas utgörande för valk- och
stampverk;
om nedsättning i räntan för Trysunda fiske; och
angående åtgärder till behöfvandes undsättning vid inträffad missvext.
Föredrogs Kongl. Maj:ts den 26 dennes bordlagda nådiga Propo¬
sition, i fråga om den under N:o 2 vid Skeppsbron i hufvudstaden be¬
lägna, Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska egendomens användande
till byggnad för Telegrafverket.
Grefve Mörner, Carl Göran: Af Ilen föredragna nådiga Propo¬
sitionen inhemtas, att Telegrafstyrelsen funnit det ifrågavarande huset
för sig lämpligt, såväl för dess centrala läge, som för det utrymme det¬
samma erbjuder, men Propositionen upplyser ej om denna byggnad till
hela sitt omfång verkligen är för Telegrafverket behöflig. När man
jemför uppgifterna på hvad som för närvarande betalas i hyra för de
lokaler, som af Telegrafverket disponeras, med räntan på den köpe¬
skilling, som för det ifrågavarande huset erlagts, ökad med kostnaden
för husets iordningställande, innan det af verket kunde begagnas, så
framgår, att berörda embetsverk skulle komma att bo för eu hyra, fyra
å fem gånger högre, än den verket nu erlägger. Då en så stor hyra
är i fråga, synes man böra noga undersöka, om hela lokalen är nöd¬
vändig för Telegrafverket eller om icke äfven andra embetsverk der
skulle kunna finna plats. Telegrafverket har visserligen önskat att i
detta hus få inrymma jemväl sitt förråd af materialer, hvilkas förvarande
på andra ställen skulle medföra olägenheter för verkets tjensteman; men
det skulle, enligt min tanke, falla sig väl kostbart att på Stockholms
dyraste plats inrätta en sådan materialbod. Så till exempel anse Stock¬
holms grosshandlare ej nödigt att hafva hufvudupplaget af sina varor
vid Skeppsbron; utan inrätta dem vanligen uti andra billigare lokaler.
Väl har en och annan sådana upplag i gränderna, som leda från Skeppps-
bron, men ej i närheten af sjelfva Kongl. slottet. Då nu härtill kom¬
mer att en del andra embetsverk med dyrbara arkiver, hvilkas förlust
vore oersättlig, — och hvaribland jag särskild! nämner Öfverintendents-
embetets samt f. d. Bergs-kollegii arkiv, hvilket sednare nu är förva¬
rat på ett sådant ställe, att man knappast derifrån kan erhålla begärda
upplysningar, och att föga sannolikt är att vid möjligen inträffande
eldsvåda räddning af handlingarne blir möjlig, — befinnas inrymda
i särskildt förhyrda lokaler, anser jag det vara högst angeläget, att
Stats-Utskottet tager i noga öfvervägande, om ej äfven något annat
embetsverk, än Telegrafverket, kan i det ifrågakomna huset placeras.
Jag anser mig slutligen böra tillägga, att Telegrafverket, som dispo¬
nerar alla sina inkomster för egen räkning och hittills, så vidt jag vet,
af egna medel bekostat hyran för erforderliga lokaler, skulle, om det
ensamt komme i besittning af ifrågavarande byggnad, i hyra kosta Sta¬
ten mera än kanske något annat embetsverk.
%
Den 29 Januari, f. m.
Herr Grefven och Talmannen tillkännagaf, att anslag blifvit utfär-
dadt till sammanträdets fortsättning kl. 6 e. in.
Herr Schartau: Jemte det jag hufvudsakligen instämmer med
den förre värde talaren, isynnerhet deri att flera embetsverk än Telegraf¬
verket borde uti ifrågavarande hus inrymmas, ber jag få fästa Stats¬
utskottets uppmärksamhet derpå, att, innan den Kong!. Propositionen
bifalles, man bör skaffa sig upplysning om hvad den tillämnade om¬
byggnaden kan komma att kosta. Yi veta alla att detta hus anses dåligt,
men gamla hus kunna stå länge. Jag påminner mig att det för 26 år
sedan väcktes fråga om att nedrifva en nära härintill belägen byggnad,
enär den, enligt sakkunnige personers utlåtande, annars inom kort skulle
falla ner. Det är södra flygeln af detta hus. Denna byggnad står ännu;
Konstitutions- och Lag-Utskotten hafva der sina sammanträden — åt¬
minstone var det så förr. Jag anser derföre att man bör iakttaga en
viss varsamhet, innan man beslutar sig för byggnadens nedrifvande;
och jag hyser den tro att den ännu många år kan stå, och stå till nytta,
ehuru jag icke vill säga, att den i längden skulle uthärdat bördan af
Riksarkivet. Beslutade Staten sig för att försälja huset, skulle den sä¬
kert få igen sina pengar, och den enskilde köparen skulle helt visst
icke rifva ner huset. Det är således ej min afsigt att bestrida bifall
till den Kongl. Propositionen, ty det är en sanning att Staten, som nu
får hyra på åtskilliga ställen inom hufvudstaden, behöfde flera egendomar,
än den nu eger. Då emellertid det ifrågavarande huset med fördel
kan repareras, anser jag ej skäl att Staten afhänder sig detsamma; men
jag önskar att man icke, sedan beslut blifvit fattadt om husets bibe¬
hållande, må få emotse ett förfärligt kostnadsförslag för uppförande af
ett nytt hus.
Herr Lagercrantz: Med afseende på diskussionen rörande Rid-
derstolpeska huset ber jag få upplysa, att, enligt det förslag, Ofver-
intendents-embetet afgifvit, 85,000 R:dr skulle erfordras till husets re¬
paration, utan förändring af inredningen, hvilken förändring, antagligen
behöflig för hvilket verk som helst än skulle komma att i huset in¬
rymmas, blifvit särskildt beräknad till en kostnad af 13,000 R:dr, hvadan
för husets hela reparation skulle erfordras 98,000 R:dr; men fara är
värdi, att huset genom eu sådan reparation dock icke kan beredas full
ändamålsenlighet och solidité. Ofverintendents-embetet hade derföre
gjort förslag till nybyggnad och beräknat uppbyggandet af ett fyra vå¬
ningars hus till 103,000 eller 105,000 Rall-. Under sådana förhållanden
tyckes skilnaden emellan kostnaden för reparation och nybyggnad icke
vara större än att det sednare alternativet borde anses fördelaktigast,
helst de hufvudsakligaste anmärkningarne emot den nuvarande bygg¬
naden gälla en dålig grund. Rörande husets användande har Telegraf¬
styrelsen upplyst, att den för närvarande vore i behof af tre och snart
af fyra våningar. Detta behof är dock icke närmare utredt, och möjligt
torde blifva att åtminstone till en tid. disponera någon del af huset till
annat allmänt ändamål; men Telegrafstyrelsens behof af betydligt ut¬
rymme för såväl embetsverket som Stockholms centralstation, hvilka
behöfva
Ben 29 Januari, f. m.
97
behöfva under samma tak förläggas, äfvensom husets läge, hafva för-
anledt Kongl. Maj:ts förslag om detsammas användande. Beträffande
förvaringsrum för materialierna, hvilka, efter hvad jag föreställer mig,
icke äro synnerligen skrymmande, så lärer väl meningen vara att för-
lägga dem till egendomens baksida. Att sjelf bekosta denna nybyggnad
mägtar ej ^ Telegrafverket, utan alltför mycket åsidosättande af landets
anspråk på ett allmännare tillgodonjutande af de fördelar telegrafinrätt¬
ningen erbjuder.
Sedan öfverläggningen härefter förklarats slutad, hänvisades den
Kongl. Propositionen jemte de i anledning deraf nu afgifna yttranden
till Stats-Utskottet.
Föredrogos och hänvisades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts den
26 dennes bordlagda nådiga Propositioner:
. om tillåtelse för Göteborgs stad att, för ordnandet af stadens hamn,
få mlösa eganderätten till kronosäteriet 1 mantal Sannegården i Lundby
socken och Ostra Hisings härad af Göteborgs och Bohus län;
angående skatteförsäljning af Östra kronoallmänningen i Örebro
län, för afslutande af regleringen rörande de så kallade frisocknarnes
tjenstbarhet^' till Dyka svafvelbruk;
angående upplåtande för all tid till V arola kyrka i Skaraborgs län
af en kronotomt;
angående Arrendatorn C. A. Molins befriande från arrendet af Ny-
qvarns gamla bro; J
i anledning af P. O. Hulténs underdåniga ansökning dels om er¬
sättning för förlust genom en logebyggnads kullstörtande, dels ock om
nedsättning af arrendet å det af sökanden arrenderade indragna chefs-
bohemmanet Gettnabo N:o 1; samt
angående restitution till Kammarjunkaren H. de Camps’ konkurs¬
massa af erlagd afgift för anmäld, men ej utöfvad bränvinstillverkning.
Föredrogs Kongl. Maj:ts den 26 dennes bordlagda nådiga Propo¬
sition angående ordnande af veterinärväsendet i Riket.
Herr Arrhenius: Redan vid landtbruksmötet år 1860 i Göteborc
förehades frågan om veterinärväsendets reorganiserande, ty man erkände
att de veterinärläkare, som bildades, ej motsvarade landtbrukarnes
fordringar och den större utveckling, boskapsskötseln vunnit. Till följd
häi af beslöt mötet att inga till Kongl. Maj:t med begäran om veterinär¬
väsendets reorganisation; och det lider ej tvifvel, att Kongl. Maj:ts nu
föredragna Proposition helsas med glädje af alla, hvilka intressera sig
för landtbrukets billiga fordringar uti denna fråga. Då Landtbruks-
akademien, uti afgifvet underdånigt yttrande den 13 September 1862,
hvilket finnes intaget i det underdåniga betänkandet, komiterade afgifvit’
ansett att tvänne fullständiga läroverk i Riket icke voro behöfliga, uttalade
Akademien tillika det förmenande, att, enär veterinärinrättningen i Skara
Riksd, Prof. I A/d. y
98
Den 29 Januari, f. in.
tillkommit genom enskild donation, densamma måhända, genom de vilkor,
hvilka kunde vara vid donationen fastade, icke finge sammanslås med
den i Stockholm, hvarigenom ett fullständigt läroverk med minsta kost¬
nad hade åstadkommits. Men Akademien saknade då de handlingar,
hvilka rörde den ifrågavarande donationen. Då nu emellertid af de
handlingar, hvilka blifvit meddelade, det ligger i öppen dag, att den
Hernqwistska donationen, utgörande 165 tunnland jord, deraf 67 tunnland
skog och betesmark och en fond af 20,000 R:dr, är af en underordnad
betydenhet emot det, hvarmed Staten bidrager till veterinärinrättningen
i Skara, eller 212 tunnland jord och ett årligt anslag af 4,100 R:dr, skulle
jag för min del vilja föreslå att inrättningen i Skara måtte med sina
egna medel fortgå i sin efter Hernqwistska testamentet utstakade be¬
stämmelse, såsom en anstalt för ljudande af skickliga hofbeslagare till
ortens tjenst, hvilken anstalt ock skulle till allmän nytta kunna framgent
fortgå med sina egna tillgångar, om inrättningen sköttes af länsdjur-
läkaren; under det att de statsbidrag i penningar och i jord, som lem-
nats denna inrättning, kunde disponeras för Statsverkets räkning och
derigenom, om icke allt, dock det mesta kunna deraf erhållas, som nu
erfordras i tillskott till det årliga anslag, som för veterinärinstitutet
i Stockholm finnes i den Kongl. Propositionen upptaget. Med en full¬
ständig veterinärinrättning synas landets behof i förevarande hänseende
ock kunna fyllas. I Stockholm finnas för närvarande 35 elever vid
veterinärinrättningen, och under de tio sista åren har medeltalet varit
29; i Skara har elevernas antal varierat emellan 10 och 20. Om veteri¬
närinrättningen i Stockholm organiseras i den omfattning, den nådiga
Propositionen angifver, skulle denna inrättning lemna undervisning åt
60 elever, ett vida större antal således än som för närvarande finnes
i Stockholm och Skara tillsammans. Under förutsättning att kursen
vid inrättningen i Stockholm blef fyraårig, skulle således 15 elever år¬
ligen utexamineras, hvilket antal skulle vara fullt tillräckligt att fylla
landets behof af kunnige och skicklige veterinärer. Slutligen ber jag
att få tillägga, att jag anser, dels att eleverne, för inträde vid veteri¬
närinrättningen i Stockholm, böra, på sätt Kongl. Sundhets-kollegium
i sitt underdåniga utlåtande föreslagit, uti afgångsexamen från elementar¬
läroverken hafva minst godkändt vitsord om kunskaper i botanik och
zoologi, hvilka ämnen utgöra grunderna för elevernas fortsatta studium
vid veterinärinstitutet, och utan insigt i hvilka undervisningen icke kan
nöjaktigt bedrifvas, dels att den, som åtnjutit privat undervisning, må,
efter undergången pröfning vid Statens elementarläroverk för utgång
från sjette klass, men ej vid veterinärinrättningen, hvilken pröfning der
aldrig lämpligen kan verkställas, vinna inträde vid sanstalten.
Jag anhåller att detta mitt yttrande må åtfölja remissen af den
Kongl. Propositionen till Stats-Utskottet.
Herr Berlin: Ehuruväl den nu föredragna Kongl. Propositionen
är föranledd af Rikets Ständers är 1863 gjorda framställning i ämnet
och således bör kunna påräkna vederbörande Utskotts synnerliga upp¬
märksamhet, anser jag mig likväl af min erfarenhet om veterinärväsen¬
dets i landet brister och behof uppmanad att till Utskottets allvarliga
behjertande anbefalla hvad den Kongl. Propositionen till dessa bristers
99
Den 29 Januari, f. m.
afhjelpande innehåller. Härvid kan jag likväl icke undgå att beklaga,
att Kongl. Maj:t funnit sig förhindrad föreslå såväl anställandet af några
nya länsdjurläkare i de län, hvilka af sådane äro i största behof, som
ock en lika nödig som billig lönetillökning för de redan befintlige, hvilka
utgöra ett antal af 29h)c1i tillsammans i lön åtnjuta endast 14,000 R:dr.
Om de för véterinärundervisningens förbättrande begärda anslag
beviljas, hvilket jag anser vara oundgängligen nödvändigt, såvida denna
undervisning skall motsvara sitt ändamål, hemställer jag till Utskottets
bepröfvande, huruvida landets behof kan anses fordra och dess tillgångar
medgifva vidmagthållandet af tvänne veterinärläroverk, bland hvilka det
ena, hvars ^ verksamhet är provisorisk och ofullständig, visserligen är
grundad! på enskild donation, men likväl åtnjuter statsbidrag, hvilket,
likasom ock läroverkets lärarekrafter, bättre kunde för det andra an¬
vändas.
Herr Arrhenius: Jag ber att till mitt föregående yttrande få
tillägga, att jemte det för sökande må vara tillåtet vid veterinärinrätt¬
ningen vinna inträde, på sätt den Kongl. Propositionen föreslår, äfven
de, hvilka såsom elever efter fullständigt genomgången kurs blifvit ut¬
examinerade från Ultuna, Alnarp, Teknologiska institutet eller någon
af våra tekniska skolor, må ega rättighet att vinna inträde vid veterinär¬
institutet i Stockholm, enär dessa erhållit undervisning just i de ämnen,
hvilka till en del böra utgöra grunderna för veterinärstudiet, eller i
botanik, zoologi, kemi och fysik.
Sedan öfverläggningen härefter förklarats slutad, hänvisades den
Kongl. Propositionen jemte yttrandena till Stats-Utskottet.
Föredrogs och hänvisades till Bevillnings-Utskottet Kongl. Maj:ts
den 26 dennes bordlagda nådiga Proposition angående fortfarande
kurhusafgift.
Föredrogos och hänvisades till Stats-Utskottet Kongl. Maj:ts den
26 dennes bordlagda nådiga Propositioner:
angående användande af behaglig tids förläningsspanmål vid ord¬
nandet af presterskapets aflöning;
i fråga om användande af ett belopp å besparingarne af anslaget
till National-musei inredning,_ för restaurering af oljefärgstaflor m. m.;
angående.utbyte af Komministersbostället i Lungsunds socken, Bergs-
kronotorpen Ostra och Vestra Lindås, emot ^ mantal kronoskatte Sund¬
stad N:o 1; samt
angående pension å Allmänna Indragningsstaten för Kollegan vid
Hudiksvalls elementarläroverk Th. G. Wennberg.
Föredrogs och lades till handlingarne Kongl. Maj:ts den 26 dennes
bordlagda nådiga Skrifvelse, i anledning af åtskilliga utaf Rikets sist
församlade Ständer beslutade lagförändringar.
100
Den 29 Januari, f. m.
Föredrogs och lades till handlingarne Kongl. Maj:ts den 26 dennes
bordlagda nådiga Skrifvelse om förordnande af en Statsrådsledamot i
afseende å handläggningen af vissa i Eiksdags-ordningens 46 § om-
förmälda Riksdagsärender och skulle vederbörande Utskott samt de
ledamöter, som hafva inseende öfver Riksdagens* Kansli, genom utdrag
af protokollet om denna Skrifvelses innehåll underrättas.
Föredrogs Herr Dicksons den 26 dennes bordlagda motion, N:o
25, angående räntans fullständiga frigifvande.
Friherre Sprengtporten: Jag vill ej bestrida, att räntans frihet
innebär en fördel för det större affärslifvet och att en friare diskon-
teringsrätt är för detsamma under nuvarande förhållanden nästan en
nödvändighet, men för industrien och jordbruket, hvilket ju äfven är
en industri, anser jag denna frihet innebära en fara, som lätteligen kan
urarta till ett förtryck. Industrien och jordbruket äro nemligen redan
i sig sjelfva underkastade stor ovisshet, såsom, hvad jordbruket särskild!
beträffar, i felslagna skördar, ombytliga priser å dess produkter och
någon gång till följd af lagar och författningar, som ingripa i hans
näring, och hvilkas tillkomst jordbrukaren icke anat eller ens bort ana,
och hvilkas verkningar han sålunda ej kunnat undandraga-sig. Med
industrien äro förhållandena ungefär enahanda. Denna osäkerhet ökas
ännu mera genom räntans frigifvande, emedan, såsom bekant är, kapi¬
talet utgör en nödvändig agent i hvarje produktion. Räntans stegring
medför fastighetsvärdets fall, och ehuruväl dess frihet icke ovilkorligen
medför dess stegring, kan deremot, under ogynnsamma förhållanden, denna
gå så långt, att densamma leder till en nödtvungen omflyttning af för¬
mögenheten i landet, — till en omstörtning. Det var dessa förhållanden
Rikets Ständer togo i betraktande, då de vid räntelagens stiftande med-
gåfvo räntans frihet endast på korta papper, ej på inteckningar. Detta
svaga skydd, som lemnats qvar, har motionären ansett kunna undan¬
ryckas. Motionären resonnerar sålunda: att blotta möjligheten att få
upplåna penningar är en fördel, om än vilkoren äro aldrig så hårda,
ty den låntagande vinner härigenom tid, och under denna tid kunna
lyckligare förhållanden för honom inträffa. Men denna fördel är mera
skenbar än verklig; ty den jordegare som kommit så långt, att han
behöfver låna penningar emot hvilken ränta som helst, är äfven ganska
nära att nödgas realisera sina tillgångar. Om nu räntans frihet, när
den förra gången stadgades, medförde en stegring i räntefoten, så skulle
detta i ännu högre grad blifva fallet nu, om denna frihet utsträcktes
äfven till fastighetsräntan. Och under sådana förhållanden skulle vin¬
sten af ett lån på dryga vilkor ej blifva stor för den skuldsatte jord-
egaren; han skulle nemligen vid realisationen af sin egendom förlora i
kapitalvärde långt mera än hvad han kunnat vinna genom uppskofvet.
Fullkomlig räntefrihet är under nuvarande förhållanden en ömtålig sak
och dess följder oberäkneliga. Jag afstyrka- derföre motionen.
Herr Sch ar t au: Rikets Ständer med Konungen hafva beslutat
räntans frigifvande å korta papper. Jag vill lemna derhän om den
Den 29 Januari, f. in.
101
tidpunkt var lyckligt vald, då detta beslut sattes i verket; för min del
tror jag dock, att denna tidpunkt var den olyckligaste, som kunnat väljas.
Det kan visserligen ej förnekas, att frågan om räntans frihet är ett
problem, som redan funnit sin lösning, och att denna åtgärd således i
och för sig sjelf värk rätt. Men jag beklagar, att denna sak, till sin
princip rigtig, blifvit tillämpad under sådana omständigheter, att räntan,
i ^ stället för att blifva lindrigare, blifvit högre, och att kapitaler ej
såsom man förväntat strömmat in i landet. Det är väl sannt, att deri¬
genom hafva kapitalisten och de institutioner, som representera kapita¬
listen, gjort en icke obetydlig recett; men man bör ej lagstifta för det
ringa fåtal, hvilket, för att så säga, redan sitter vid köttgrytorna, utan
lagstiftningen bör se den stora mängden till godo. Hvad som har skett,
har dock skett, och det är nu ej fråga om att ändra det. Men då
fråga nu är om att taga steget ännu längre ut, må man ej undra, att
det stora antalet af dem, som behöfva låna penningar, bära fruktan för
detta förslag. Ännu har man väl ej haft tillfälle att förnimma uttrycken
af denna fruktan, men under Riksdagens lopp skall man utan tvifvel
få höra talrika röster höja sig mot ett förslag, som, om dess följder
komma att blifva lika dem, som uppkommit af räntans frigifvande på
korta papper, skola försätta fastighetsegaren i en ställning vida olyck¬
ligare än den, i hvilken lian redan befinner sig. Men, Mine Herrar,
hans ställning tål icke vid någon ytterligare försämring, och det vore
hjertlöst att vilja sätta honom i ytterligare trångmål. Man har väl sagt,
att det vore bättre att få låna mot hög ränta än att ej få låna alls,
och att den jordegare, som har förfallna inteckningar, föredrager att
betala hög ränta framför att nödgas sälja sin egendom. Men ingen
kan väl tvifla derpå, att den jordegare, som handlar så, som betalar en
alltför hög ränta, begår ett lika stort misstag, som den, hvilken pant¬
sätter sin silfversked för att kunna tillfredsställa sitt behof för dagen;
slutet blir ju i alla fall alltid det, att han blir af med sin sked,
utan att hafva blifvit hulpen. Så kommer det äfven att gå med många
af våra jordegare om räntan frigifves; de skola gripa till hvilka ut¬
vägar som helst, för att så länge som möjligt hålla sig uppe, men slutet
skall ändock blifva det, att de nödgas gå utarmade frän jord och hus
liksom sparf ven från axet. Derföre, Mine Herrar, får jag på det kraf¬
tigaste afstyrka, den ifrågavarande motionen.
Herr Trollo: Lika med de föregående talarne tror jag den ifråga¬
varande motionen ej vara fullt välbetänkt, om den än haft till sitt ur¬
sprung goda motiver. Till hvad desse Herrar yttrat vill jag lägga blott
ett par ord. Den närvarande tiden är för genomförande af en förändring
sådan som den ifrågasatta den minst tjenliga af alla, De inrättningar,
som äro afsedda att förskaffa kapitaler åt jordbruket, äro nemligen för
närvarande urståndsätta att fullgöra sina åtaganden. Hypotheksbanken
är, som vi alla yeta, oförmögen att skaffa kapitaler, och hypotheks-
föreningarne äro förbjudna att vidtaga åtgärder dertill. Jag bestrider
derföre allt afseende å motionen.
Sedan öfverläggningen härefter förklarats slutad, hänvisades mo¬
tionen jemte yttrandena till Lag-Utskottet.
102
Den 29 Januari, f. ro.
Föredrogs och hänvisades till Stats-Utskottet Herr de Lavals
den 26 dennes bordlagda motion, N:o 26, angående anvisande af medel
för omreglering af de högre elementar-läroverken i Riket m. in.
' ‘ •
Föredrogs och hänvisades till Bevillnings-Utskottet Herr Faxes
den 26 dennes bordlagda motion, N:o 28, angående ändringar i Kongl.
Förordningen om bränvins tillverkning.
Herr Faxe uppläste en motion, N:o 29, angående beviljande af ett
anslag å 30,000 R:dr, till understödjande af vattenafledningsföretag inom
Jönköpings län.
Begärdes på bordet.
Friherre Sprengtporten afgaf en motion, N:o 30, i fråga om en
ömsesidig förhöjning af tullsatserna å tobak i så väl Sverige som Norge.
Begärdes på bordet.
Friherre Cederström uppläste en motion, N:o 31, angående en
underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t om Dess nådiga medverkan vid
framtida upptagande af statslån.
Begärdes på bordet.
Herr Gyllenram afgaf en motion, N:o 32, angående ett tillägg
till 70 § i Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse i stad.
Bordlädes.
Herr Gyllenram afgaf vidare en motion, N:o 33*, angående be¬
viljande af ett anslag å 1,500 R:dr, för vårdande af fornlemningarne
i Wisby.
Begärdes äfven på bordet.
Grefve Hamilton, Hugo Bengt Archibald, väckte en motion,
N:o 34, angående uteslutande från Riks-staten af alla sådana utgifter,
som kunna af landstingen bestridas, samt öfverlemnande af ett bestämdt
belopp utaf statsinkomsterna till landstingen.
Bordlädes.
Den 29 Januari, f. m.
103
Herr Hasselrot uppläste en motion, N:o 35, angående öfverlem¬
nande af en del utaf Riksbankens medel till Allmänna Hypotheks-
banken emot dess obligationer.
Begärdes på bordet.
Herr Croneborg, Wilhelm, afgaf två motioner:
N:o 36, angående ändring i 5 § af Kongl. Förordningen om egors
fredande emot skada af annans hemdjur samt om stängselskyldighet; och
N:o 37, angående tillägg till 9 § i 12 Kap. af skiftesstadgan.
Hänvisades till Lag-Utskottet.
Herr Landgren väckte en motion, N:o 38, om fortfarande anslag
åt artisten Mandelgren.
Hänvisades till Stats-Utskottet.
Herr Landgren afgaf vidare en motion, N:o 39, angående öfver¬
flyttande på landstingen af pröfningskomitéernas göromål.
Begärdes på bordet.
Herr Brusewitz uppläste en motion, N:o 40, angående upprättande
af en fullständig tablå öfver Statsverkets ställning.
Bordlädes.
Grefve Wachtmeister, Hans, uppläste en motion, N:o 41, om
anvisande af lön till en tredje lärare vid Ronneby köpings lägre ele-
mentar-läroverk.
Hänvisades till Stats-Utskottet.
Grefve Wachtmeister afgaf vidare en motion, N:o 42, angående
anvisande af ett årligt anslag å 4,000 R:dr till landtbruks-skolan på Ryss¬
bylund i Calmar län.
Bordlädes.
Herr Heijkenskjöld uppläste en motion, N:o 43, angående be¬
frielse i visst fall från erläggande af tionde för tillverkning af metaller.
Begärdes på bordet.
.
104
Ben 29 Januari, f. in.
Herr Fröman afgaf en motion, N:o 44, angående indelningen af
det så kallade Riksdagstrycket,
Hänvisades till Kammarens tillfälliga Utskott för uppgörande af
förslag till reglementariska stadganden för Riksdagen m. m.
Herr Storckenfelt väckte en motion, N:o 45, angående ändrin¬
gar i Utsöknings- och Rättegångs-balkarne.
Hänvisades till Lag-Utskottet,
Herr Stålhammar uppläste en motion, N:o 46, angående bevil¬
jande af ett anslag å 50,000 R:dr, för omläggning af landsvägen emellan
Hvetlanda och Serarps gästgifvaregårdar i Jönköpings län.
Hänvisades till Stats-Utskottet.
Herr Stålhammar afgat vidare en motion, N:o 4T, angående för¬
längd räntefrihet å det för sänkning af Tjurken med flera sjöar i Jön¬
köpings län beviljade låneanslag.
Begärdes på bordet.
Friherre Raab, Carl Adam, uppläste en motion, N:o 48, angående
ändring i Kongl. Förordningen om en allmän Hypotheksbank i Riket
samt öfverlemnande af en del utaf Riksbankens vinstmedel till Hypo-
theks-banken emot dess obligationer.
Hänvisades till Banko-Utskottet.
Herr Bergman afgaf en motion, N:o 49, angående anvisande af
medel för utvidgning af elementar-läroverket i Luleå till ett fullständigt
högre elementar-läroverk.
Hänvisades till Stats-Utskottet.
Herr Bergman afgaf vidare en motion, N:o 50, om beviljande af
ett årligt anslag å 3,000 R:dr till oen undervisningsanstalt i boskaps¬
skötsel och mejerihandtering vid Aminne i Norrbottens län.
Begärdes på bordet.
Herr Trolle uppläste en motion, N:o 51, om ändringar i Kongl.
Förordningarne angående en Allmän Hypotheksbank för Riket samt de
allmänna grunder, som vid hypotheks-föreningars bildande och fram¬
tida verksamhet skola till efterrättelse lända.
Begärdes på bordet.
D<;u 29 Januari, f. in.
105
Herr de La val afgaf en motion, N:o 52, om tillägg till Kongl.
Förordningen den 21 Mars 1844, angående förbud mot lotteri-inrätt¬
ningar in. in.
Bordlädes.
Grefve Mörn er, Carl Göran, uppläste två motioner:
N:o 53, angående förhöjning af minimivalören å enskilda bankers
sedlar; samt
N:o 54, angående återlösen till Kronan af en till byggnadsplats
upplåten del af Carl XIII:s torg.
Dessa motioner bordlädes
Herr Almqvist, Erik Victor, afgaf två motioner:
N:o 55, angående beviljande af ett anslag å 40,600 K:dr, såsom bi¬
drag för anläggning af väg emellan Dorothea och Åsele socknars kyr¬
kor i Westerbottens län; samt
N:o 56, angående anvisande af 2,500 Kull' till aflöning under näst¬
kommande år för en kringresande undervisare i landthushållning uti
Westerbottens län.
Båda dessa motioner blefvo till Stats-Utskottet hänvisade.
Herr Ehrengranat uppläste en motion, N:o 57, angående förän¬
dring i gällande föreskrift rörande beräkningen af lärarnes vid elemen¬
tarläroverken lönetur.
Begärdes på bordet.
Herr Ekman, Johan Jakob, väckte en motion, N:o 58, angående
upphörande af inrikes fyr- och båkafgiften.
Bordlädes.
Herr C assel uppläste en motion, N:o 59, angående beviljande af
medel för utvidgning af Askersunds elementar-läroverk från treldassigt
O O o
till femklassigt.
Begärdes på bordet.
Grefve Sparre, Eric, afgaf en motion, N:o 60, angående förhöj¬
ning af statsanslaget till tekniska elementarskolan i Borås.
O o
Hänvisades till Stats-Utskottet.
i 06
Den 29 Januari, e. ra.
Grefve Sparre afgaf vidare en motion, N:ö61, angående anvisande
af medel för utvidgning af elementarläroverket i Åmål från treklassigt
till femklassigt.
Begärdes på bordet.
Herr Hallenborg uppläste en motion, N:o 62, angående Ystads
lägre elementarläroverks utvidgning till ett fullständigt högre elementar¬
läroverk.
Bordlädes.
Herr Meijer, Edvard, afgaf en motion, N:o 63, angående bevil¬
jande af nödiga medel till utvidgande af Carlshamns läroverk från fem¬
klassigt till ett fullständigt högre elementarläroverk.
Begärdes på bordet.
Kammaren åtskiljdes kl. 1- 3 e. m.
In fidem
O. Brakel.
Tisdagen den 29 Januari 1867.
Kammaren sammanträdde kl. 6 e. in.
Föredrogs och hänvisades till Stats-Utskottet Rikets Ständers sist¬
lidet år församlade Revisorers berättelse angående förrättad granskning
af de under Kongl. Maj:ts och Rikets Kommers-kollegium ställda
fonder och medel.
Upplästes en af Herr Adlersparre ingifven motion, N:o 64, angå¬
ende ändring i Kongl. Förordningen om kommunal-styrelse på landet
m. m.
Hänvisades till Lag-Utskottet.
Upplästes en af Grefve Cronstedt inlemnad motion, N:o 65, angå¬
ende anvisande af 500,000 R:dr för påbörjande af en stambana, utgående
från norra stambanan öfver Almarestäk, Sevalla och Sala i rigtning åt
Insjön i Dalarne.
Hänvisadas till Stats-Utskottet.
Den 29 Januari, e. m.
107
Upplästes en af Herr Bennich ingifven motion, N:o 66, angående
förändrad organisation af länsstyrelsernas kassaförvaltning.
Begärdes på bordet.
Herr Ros afgaf en motion, N:o 67, angående anvisande af ett år¬
ligt anslag å 30,000 R:dr, för tillökning i afvittrings-landtmätarnes antal
uti Westerbottens och Norrbottens län.
Bordlädes.
Herr Ros väckte vidare en motion, N:o 68, angående tillägg i gäl¬
lande grufvestadga beträffande mineraliet stenkol.
Äfven denna motion lades på bordet.
Grefve Mörner, Carl Göran, uppläste en motion, N:o 69, om
antagande af en författning angående afkortning af stämmoböter vid
saknad tillgäng hos den bötfällde.
Hänvisades till Lag-Utskottet.
Herr Wallenberg afgaf en motion, N:o 70, angående myntfotens
bestämmande i guld m. m.
H. Exc. Herr Grefve Manderström: Med anledning af Herr
Wallenbergs nu väckta motion anser jag mig böra upplysa, att, sedan
Frankrike, Italien, Belgien och Schweitz ingått en konvention om mynt
af lika värde, så har Kongl. Maj:ts Regering nyligen, eller för omkring
2 ä 3 veckor sedan, från Franska och Italienska regeringarne mottagit
en inbjudning att sluta sig till denna konvention. I detta afseende har
beslut ännu icke kunnat fattas, men framställningen är till vederböran-
des utlåtande remitterad. Jag betvifla!- icke, att Kongl. Maj:ts Regering
kommer att taga i moget öfvervägande skälen för och emot detta för¬
slag, och om svårigheterna icke blifva för stora, hvilket naturligtvis
mera tillhör män af facket än mig att bedöma, så tvifla!- jag icke att
en för landet så nyttig reform kommer att af Kongl. Maj:ts Regering
med särdeles intresse omfattas och till antagande förordas.
Motionen begärdes härefter på bordet.
Herr Wallenberg väckte en motion, N:o 71, angående beviljande
af 300,000 R:dr för upprensning af farleden vid Baggens-Stäket,
Hänvisades till Stats-Utskottet.
108
Den 30 Januari.
Slutligen uppläste Herr Wallenberg en motion, N:o 72, i anled¬
ning af Herr Dicksons motion, N:o 25, om räntans fullständiga Angif¬
vande.
Hänvisades till Lag-Utskottet.
Kammaren åtskiljdes kl. 7 e. in.
In fidem
O. Brakel.
Onsdagen den 30 Januari 1867.
Kammaren sammanträdde kl. 10 f. in.
Justerades 5 protokolls-utdrag för den 29 dennes.
Upplästes en af Grefve Mörner, Julius Oscar, inlemnad skrift
af följande innehåll:
, Som enskilda vigtiga angelägenheter nödga mig att företaga en resa
till Östergötland, så får jag härmed anhålla om tillstånd att vara från¬
varande ifrån Riksdagen under 14 dagars tid, räknadt ifrån och med
början af nästingående vecka.
Denna anhållan bifölls.
Företogs val af tre ledamöter för deltagande i talmansöfverlägg-
ningarne; och befunnos, vid valförrättningens slut, hafva blifvit utsedde:
H. Exc. Grefve Sparre, Gust. Ad. med 63 röster.
Grefve Hamilton, Henning » 63 »
Herr Fåhrams, Olof Immanuel » 49 »
Föredrogs, men begärdes af flera ledamöter ånyo på bordet Första
Kammarens Tillfälliga Utskotts den 29 dennes bordlagda Utlåtande N:o
4, med förslag till reglementariska föreskrifter för Riksdagen.