Sedan, i kraft af 49 § Regeringsformen och 2 § Riksdags-ord¬
ningen, Riksdagen sammankommit till lagtima möte här i hufvudsta-
den Tisdagen den 15 Januari 1867, samt Kamrarnes ledamöter samma
dag till H. Exc. Plerr Justitie-Statsministern aflemnat sina fullmagter,
för att undergå den i 32 § Riksdags-ordningen föreskrifna granskning;
så och efter det denna granskning försiggått och fullmagterna blifvit
Thorsdagen den. 17 i nämnda månad till ledamöterne återlemnade,
sammanträdde Riksdagens Första Kammare i den uti Riksdagens hus
för Kammaren anordnade samlingssal
Fredagen den 18 Januari 1867,
kl. i 11 f. m.
General-löjtnanten in. in. Friherre Jacob Wilhelm Sprengt-
porten framträdde till talmansbordet och yttrade;
_ Mina Herrar! I enlighet med 33 § Riksdags-ordningen har det
fallit på min lott att, intilldess Hans Maj:t Konungen behagat utnämna
Kammarens Talmän, föra ordet inom denna högt ärade församling;
och är det under den lifligaste förhoppning, att Kammarens så vig¬
tiga, förestående förhandlingar skola lända till vårt älskade fosterlands
lycka och väl och till Kammarens egen tillfredsställelse, som jag nu
går att öppna detta Första Kammarens första sammanträde.
I kärlek och förtroende till sitt folk har vår Konung lagt grunden
till vår nya samhällsordning. Oss tillkommer det, mina Herrar! att
fullkomna den stora handlingen, genom att i alla våra beslut ingjuta
den fosterländska anda, som allena kan befordra dess frukter till mog¬
nad. Sammanträdet är öppnadt.
Sedan Herr Friherren och ordföranden härefter intagit Talman¬
nens plats, tillkännagaf Herr Friherren, att han anmodat Läroverks-ad-
junkten Herman Schurer von Waldheim, hvilken vid sistlidna riksdag
varit anställd som notarie hos Högvördiga Preste-Ståndet, att föra Kam¬
marens protokoll, till dess sekreterare blifvit utsedd, samt att kansli¬
biträden och vaktbetjening till erforderligt antal för dagen anställts;
hvarefter Herr Friherren hemställde, huruvida Kammaren godkände
dessa åtgärder.
Ropades ja.
i
Den 18 Januari.
Friherre af Ugglas anförde skriftligen:
Riksdags-ordningen innehåller icke någon bestämd föreskrift
derom att Kamrarnes förhandlingar böra vara offentliga, utan lärer
frågan såväl derom, som om de i sammanhang dermed nödiga stadgan-
den vara att hänföra till de reglementariska föreskrifter, som det, en¬
ligt 78 §, tillkommer hvarje Kammare enslrildt att fastställa.
Dylika föreskrifter rörande en sådan offentlighet komma sannolikt
också att intagas uti den arbetsordning, som Kammaren väl måste vara
betänkt att för sig antaga, men då, enligt min uppfattning, angeläget
är att Kammarens förhandlingar genast ifrån början blifva offentliga,
och att till följd deraf några reglementariska föreskrifter i afseende
derpå nu blifva af Kammaren fastställda att gälla tills vidare och intill
dess annorlunda kan varda stadgadt, får jag vördsamt föreslå,
att Kammarens förhandlingar skola vara offentliga;
att Talmannen må ega meddela nödiga föreskrifter i afseende å
ordningen för åhörares tillträde till läktaren;
att om någon ledamot yrkar, att Kammarens öfverläggning i något
ärende skall inom lyckta dörrar hållas och fyra andra ledamöter sig uti
samma yrkande förena, då skall läktaren, efter tillsägelse af Talmannen,
genast utrymmas;
att den åhörare, hvilken icke iaktager tystnad och stillhet samt
icke ställer sig till efterrättelse de föreskrifter för ordningens vidmagt-
hållande, hvillca af Talmannen utfärdas och hvilka böra å lämpligt
ställe finnas anslagna, genast utvisas;
att om oordning af mera betydenhet uppkommer, Talmannen må
ega att förordna om samtlige åhörares aflägsnande; och
att, om förbrytelse begås emot den i detta ämne särskildt stiftade
lag, skall den af Talmannen hos Riksdagens Justitie-ombudsman till
laglig beifran anmälas.
Denna framställning blef, uppå gjord proposition, af Kammaren
bifallen.
Upplästes följande handlingar:
Utdrag af protokollet, hållet inför Hans Excellens Herr Justitie-
Statsministern vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 Januari 1867.
S. D. För granskning af de riksdagsmannafullmagter, hvilka näst¬
lidna dag blifvit af Första Kammarens ledamöter till Hans Excellens
Herr Justitie-Statsministern aflemnade, hade Hans Excellens bestämt
denna dag samt, till följd af stadgandet i 32 § Riksdags-ordningen,
anmodat tre bland Fullmägtige i Rikets Bank och tre bland Fullmäg-
tige i Riksgälds-kontoret att vid denna granskning närvara; och infunno
sig nu, å dertill anvisadt rum inom Kongl. Slottet, af Fullmägtige i
Banken: Herrar Professoren m. m. N. H. Selander, Grosshandlaren
L. J. Hierta och Anders Wilhelm Uhr från Örebro län, samt af Full¬
mägtige i Riksgälds-kontoret: Herrar f. d. Statsrådet in. in. Grefve
Henning Hamilton, Majoren M. C. Wolffelt och Bruksegaren A. A.
Berger.
Då granskningen af fullmagterna företogs, befanns väl att i åt¬
skilliga bland dem förekommo några mindre afvikelse!' från det i 10
Den 18 Januari,
5
§ af Riksdags-ordningen föreskrifna formulär; men, då dessa afvikelser
icke i någon måtto förändrade meningen eller ordaförståndet, ansågos
de icke medföra hinder för fullmagternas godkännande.
F. d. Ryttmästaren m, in. Friherre C. J. G. A. J. von Schwerin,
som låtit ingifva fullmagt, enligt hvilken han blifvit af Malmöhus läns
landsting vald till ledamot af Första Kammaren, hade dervid bilagt
läkarebetyg af innehåll, att Friherren i anseende till sjukdom ej kunde
lemna sin bostad förr än i slutet af innevarande månad.
I protokollet skulle dessutom antecknas, att Löjtnanten J. A.
Gyllensvan från Göteborgs län uti ingifven skrift, under uppgift det
han blifvit utsedd till ledamot i Första Kammaren, dock utan företeen¬
de af fullmagt, anmält att han genom sjuklighet vore förhindrad att
nu inställa sig vid riksdagen, och var vid berörda skrift fogad läkare-
attest, deruti intygats att Löjtnanten Gyllensvans helsotillstånd icke
tilläte honom att för närvarande företaga någon resa.
Öfver hvad sålunda förekommit skulle utdrag af detta protokoll
Första Kammaren meddelas, hvarjemte förteckning å de Kammarens
ledamöter, för hvilka fullmagter blifvit aflemnade, skulle till Kammaren
öfverlemnas samt fullmagterna till bemälde ledamöter återställas.
In fidem
F. F. Huss.
Förteckning å ledamöterne af Riksdagens Första Kammare år 1867.
Stockholms- stad.
1. Öfver-ståthållaren m. m. Friherre D. G. Bildt.
2. H. Exc. Justitie-Statsministern m. m. Friherre L. De Geer.
3. Grosshandlanden m. m. F. Schartau.
4. Bankdirektören in. in. A. O. Wallenberg.
Stockholms län.
5. f'. d. Öfversten in. m. Grefve C. L. T. af Ugglas.
6. Godsegaren m. m. A. Odelberg.
7. f. d. Statsrådet in. in. L. T. Almqvist.
8. Godsegaren Friherre A. Cederström.
Upsala län.
9. Statsrådet in. in. Grefve B. J. E. von Plåten.
10. Löjtnanten C. E. Casparsson.
IL Statsrådet in. in. P. J. von Ehrenheim,
Södermanlands län.
12. Landshöfdingen in. m. Grefve G. Lagerbjelke.
13. f. d. Öfver-ståthållaren in. in. Friherre J. W. Sprengtporten.
14. f. d. Statsrådet m. m. Grefve H. L. H. Hamilton.
15. Öfverste-löjtnanten m. m. Friherre IL M. A. Palmstjerna.
Östergötlands län.
16. Landshöfdingen m. m. Friherre' C. G. af Ugglas.
6
Den 18 Januari.
17. General-majoren in. in. E. M. af Klint.
18. Kabinetts-kammarherren m. in. Friherre F. A. Funck.
19. Bruksegaren m. m. C. E. Ekman.
20. Bruksegaren C. F. Bergstedt.
21. Kammarherren in. in. Grefve C. E. Piper.
22. Godsegaren Axel Dickson.
23. Kammarjunkare!! Grefve J. O. Mörner.
Jönköpings län.
24. f. d. Statsrådet in. in. A. Faxe.
25. f. d. Kapitenen m. m. Friherre C. S. von Otter.
26. Godsegaren Friherre A. Hermelin.
27. Majoren m. in. J. Stålhammar.
28. Hofrätts-assessoren II. G. von Gegerfelt.
29. Häradshöfdingen J. F. Ekennian.
Kronobergs län.
30. Kammarherren Friherre A. Koskull.
31. Häradshöfdingen in. m. A. P. Westman.
32. Landshöfdingen in. m. G. L. Munthe.
33. Landssekreteraren m. in. C. A. Holmberg.
34. f. d. Statsrådet in. in. Grefve C. G. D. Mörner.
Calmar län, norra delen.
35. Godsegaren Friherre J. Nordenfalk.
36. Kammarherren Friherre C. A. Raab.
37. f. d. Ofverste-löjtnanten in. m. Friherre V. Fleetwood.
Calmar län, södra delen.
38. Kammarherren in. in. Friherre A. C. Raab.
39. Häradshöfdingen J. F. Caspersson.
40. f. d. Statsrådet in. in. J. M. Björnstjerna.
41. Professoren m. m. J. Arrhenius.
Gotlands län.
42. General-majoren m. in. PI. G. W. Gyllenram.
Blekinge län.
43. Landshöfdingen m. in. E. W. Nordenfelt.
44. Godsegaren m. in. Grefve H. Wachtmeister.
45. f. d. Justitie-kansleren in. in. N. S. von Kock.
46. Grosshandlanden E. F. Meijer.
Christianstads län.
47. Landshöfdingen in. in. Grefve A. K. Wachtmeister.
48. Ofverste-löjtnanten in. m. B. B. G. von Geijer.
49. Presidenten m. m. T. Munck af Rosenschöld.
50. f. d. Kapitenen m. m. Friherre F. W. Stael von Holste
51. Godsegaren m. in. B. Meijer.
Den 18 Januari.
7
52. Ryttmästare!! Grefve A. F. Wachtmeister.
53. Ryttmästare!! Friherre E. Gyllenstjerna.
Malmöhus län.
54. Kammarherren in. m. C. A. Trolle.
55. Kabinetts-kammarherren m. m. Friherre C. A. Beck-Friis.
56. Ryttmästaren B. M. F. C. W. Hallenborg.
57. f. d. Ryttmästaren m. m. Friherre J. E. Stjernblad.
58. Förste Hofstallmästaren in. in. R. Y. Tornerhjelm.
59. f. d. Ryttmästaren in. in. Friherre C. J. G. A. J. von Schiverin.
60. Öfverste-löjtnanten in. in. Friherre G. O. Peyron.
61. General-direktören m. in. K. J. Berlin.
62. Hofstallmästaren m. in. Grefve C. G. F. Piper.
63. Borgmästaren L. Billström.
Hallands län.
64. f. d. Ryttmästaren in. m. P. von Möller.
65. Godsegaren C. Hammar.
66. f. d. Kapitenen in. m. F. Brummer.
67. Provincialläkaren Doktor G. Ehrengranat.
Göteborgs och Bohus län.
68. Landshöfdingen m. in. Grefve C. A. Ehrensvärd.
69. f. d. Statsrådet in. m. O. I. Fåhrseus.
70. Medicine Doktorn in. in. C. Dickson.
71.
72. Biskopen in. in. Doktor G. D. Björck.
73. Grosshandlanden W. Thorburn.
Göteborgs stad.
74. Grosshandlanden in. m. C. F. Waarn.
Elfsborgs län.
75. Öfversten m. m. E. G. Lilliehöök.
76. Kyrkoherden J. O. Geijer.
77. Godsegaren in. in. Friherre N. A. Silfverschiöld.
78. Bruksegaren F. Brusewitz.
79. Landshöfdingen m. m. Grefve E. Sparre.
80. Grosshandlanden in. m. J. J. Ekman.
81. Häradshöfdingen C. Hasselrot.
82. Bruksegaren C. Sahlin.
83. Öfversten in. in. Grefve C. S. A. Lagerberg.
Skaraborgs län.
84. f. d. Öfverste-löjtnanten m. in. J. C. Kuylenstjerna.
85. Kammarherren m. m. Grefve H. B. A. Hamilton.
86. f. d. Löjtnanten C. J. Storckenfelt.
87. f. d. Statsrådet m. m. C. J. Malmsten.
88. f. d. Löjtnanten N. E. H. von Hofsten.
8
Den 18 Januari.
89. Kammarherren Friherre F. von Essen.
90. Bruksegaren H. IT. U. Croneborg.
Wer mlands län.
91. Kammarherren O. Nordenfelt.
92. Bruksegaren m. in. G. Ekman.
93. Bruksegaren J. Herlenius.
94. Statsrådet in. m. H. G. Lagerstråle.
95. Kammarherren TY. Croneborg.
96. Bruksegaren m. m. C. G. Uggla.
97. Bruksegaren C. Hammarhjelm.
98. Bruksegaren R. Adlersparre.
Örebro län.
99. f. d. General-postdirektören m. in. Friherre H. A. Hamilton.
100. Bruksegaren m. in. S. E. von Hofsten.
101. General-direktören in. m. C. O. Troilius.
102. Bruksegaren in. in. S. Heijkensköld.
103. Bruksegaren K. Cassel.
Westmanlands län.
104. f. d. Ryttmästare!! in. m. Friherre W. F. Tersmeden.
105. Landshöfdingen in. in. Grefve F. J. Cronstedt.
106. Häradshöfdingen in. in. K. Björkenstam.
Kopparbergs län.
107. Justitie-ombudsmannen m. m. N. A. Fröman.
108. f. d. Ofverste-löjtnanten in. m. TY. A. Nisser.
109. f. d. Kapitenen in. in. P. O. Reutersvärd.
110. H. Exc. f. d. Justitie-Statsministern in. in. Grefve G. A. Sparre.
111. Landssekreteraren m. m. P. P. J. de Laval.
Gefleborgs län.
112. Bruksegaren C. Petre.
113. Kontraktsprosten m. in. Doktor L. Landgren.
114. Bruksegaren in. in. C. A. Rettig.
115. f. d. Rektorn in. m. J. Selggren.
Wester-Norrlands län.
116. Biskopen m. in. Doktor A. F. Beckman.
117. H. Exc. Statsministern för Utrikes Ärendena in. in. Grefve C.
R. L. Manderström.
118. General-direktören in. in. A. E. Ros.
119. Professoren in. in. N. H. Selander.
Jemtlands län.
120. Statsrådet in. m. C. G. Lagercrantz.
121. General-tulldirektören in. in. N. A. G:son Benuich.
Den 18 Januari. 9
Westerbottens län.
122. Landshöfdingen m. m. E. Y. Almqvist.
123. Professoren m. m. H. L. Rydin.
Norrbottens län.
124. Landshöfdingen in. m. S. P. Bergman.
125. Riksarkivarien m. m. J. J. Nordström.
Härefter blefvo denna berättelse och den dervid fogade förteckniu-
rnngen på Kammarens medlemmar lagda till handlingar^.
Att deltaga i den deputation, som enligt 33 § Riksdags-ordningen
borde till Hans Maj:t Konungen afgå, för att begära utnämnandet af Kam¬
marens Talman och vice Talman, utsagos på Herr ordförandens förslag
följande ledamöter:
Herr Friherre Bildt, såsom ordförande för deputationen.
» Axel Odelberg,
» Friherre G. af Ugglas,
» » Carl Adam Raab,
» C. A. Trolle,
» Peter von Möller,
» Selim Heijkensköld,
» Friherre W. Tersmeden,
» Patrik Reutersvärd,
» Casimir Petre,
» Gustaf Ekman och
» G. D. Björck.
Herr i riherren och ordföranden tillkännagaf, dels att, enligt skrif¬
velse från Hans Maj:t Konungens tjenstförrättande Öfverste-kammar-
hene, två Ofverste-kammarjunkare skulle till Kammarens samlingsrum
ankomma klockan ett innevarande dag, för att å Konungens höga vägnar
kalla Kammarens ledamöter att i morgon, efter bevistad gudstjenst i
Stol kyrkan, infinna sig å Rikssalen, dels ock att till utdelning bland
Kammarens medlemmar blifvit öfverlemnade såväl trettio biljetter för
inträde i Storkyrkan under ofvanberörda gudstjenst som äfven ett
hka antal inträdeskort till Rikssalen; och anmodade Herr Friherren
och oi dföranden de af Kammarens ledamöter, som önskade erhålla
nämnda biljetter, att anmäla sig hos tjenstgörande kanslisten.
Sedan deputationen härefter afgått till Kongl. Slottet och efter en
stunds förlopp återkommit, tillkännagaf Friherre Bildt, att Hans Maja Ko-
nungen behagat till Talman i Första Kammaren vid innevarande riksdag
utnämna Landshöfdingen i Södermanlands län, Ridd. och Komm. af
Kongl.Maj:ts Orden Herr Grefve Gustaf Lagerbjelke, och till vice Talman
Justitieradet, f. d. Statsrådet, Komm. m. St. K. af K. N. O. Ludvig-
Ö
10
Den 18 Januari.
Theodor Almqvist, hvilka, i deputationeus närvaro, inför Konungen af¬
sigt den i 33 § Riksdags-ordningen föreskrifna eden.
Herr Grefven och Talmannen framträdde och helsade Kammaren
med följande tal:
»Mina Herrar! Kallad genom Hans Maj:t Konungens nådiga förtro¬
ende, att under denna riksdag vara Talman i Första Kammaren, är det min
främsta, min lifligaste önskan, att äfven edert förtroende, mina Herrar,
måtte komma mig till del. Att söka deraf göra mig förtjent genom
ärligt nit och upprigtigt bemödande, genom sann kärlek till Konung
och fädernesland, skall blifva min oaflåtliga sträfvan. Ingen kan dock
tydligare än jag inse, att en svigtande förmåga mången gång skall
sätta mig i behof af Kammarens öfverseende; och desto upprigtigare
är derföre min vördnadsfull anhållan, att Herrarne, vid mitt framtida
bedömande, ville i främsta rummet afse redliga afsigter och god vilja.
»Rikets Ständer äro Svenska folkets representanter», säde den
gamla Riksdags-ordningen; »Svenska folket representeras af Riksda¬
gen», säger den nya. Under skilnaden emellan dessa få ord ligger
ett nytt statsskick; nytt till den yttre formen, nytt till den inre sam¬
mansättningen, men urgammalt till sin djupaste grund — Svenska
folket. Denna grund åldras icke. Genom frihetens utöfning under
lagens välde starkes folkets kraft, lifvas dess mod och förmågan mog¬
nar till handling. Svenska folket, i alla tider fritt och sin egen herre,,
har nu med samfäld rätt öfvertagit sin andel i lagstiftningen. . Af
samma andel är halfparten uppdragen åt denna Kammare att utöfvas.
Huru detta uppdrag kommer att handhafvas, tillhör historien att skil¬
dra, icke mig att söka förutsäga. Den önskan och förhoppning må
det dock vara mig tillåtet att uttala: måtte enighet i beslut och kraft
i handling här blifva bofasta; måtte de åtgärder, hvilka här bestäm¬
mas, alltid lända till folkets väl; måtte de lagar, här stiftas, städse
befordra Konungs och fäderneslands sanna ära och lycka!
Lifvad af sådana känslor, anhåller jag vördnadsfullt, att i Herrar-
nes vänskap och förtroende få vara innesluten».
' I
Sedan Herr Grefven och Talmannnen härefter intagit sin plats,
tillkännagaf Herr Grefven och Talmannen, att till erhållande af sekre¬
terare-befattningen hos Kammaren endast en sökande sig anmält,
samt lät uppläsa ansökningen, som lydde sålunda:
Till Riksdagens Första Kammare!
Härmed får jag vördsamt anmäla mig såsom sökande till sekreterare¬
befattningen hos Kammaren under innevarande riksdag.
Stockholm den 18 Januari 1867.
Otto Brakel,
Riddarhus-sekreterare.
Den 18 Januari.
Il
Sedan Kammaren derefter, på Herr Grefvens och Talmannens hem¬
ställan, förklarat sig nu vilja anställa val af sekreterare, företogs detta
val med slutna sedlar, och befanns efter valförrättningens slut Riddarhus-
sekreteraren, R. N. O. in. in., Carl Otto Brakel hafva blifvit utsedd till
sekreterare med alla afgifna, eller 96, röster.
Härefter fick Riddarhus-sekreteraren Brakel företräda, underrät¬
tades om Kammarens val och öfvertog protokollsföringen.
in fidem
H. Schiirer von Waldheim.
Friherre Raab, Adam Christian, anförde skriftligen:
o
Då enligt 37 § Riksdags-ordningen tiden, inom hvilken alla de i
grundlagen bestämda ordinarie Utskotten skola vara tillsatta, tilländalöper
redan Lördagen i nästa vecka, den 26 dennes, och då nyss åberopade §
föiutsätter att utskottsvalen skola ske omedelbart, såvida ej Kammaren
skulle besluta deras tillsättande genom elektorer, får jag härmed vörd¬
samt föreslå, att Kammaren behagade utsätta Thorsdagen den 24 dennes
att genom omedelbara val utse sina ledamöter i Utskottet.
Herr Schartau: Utan att egentligen vilja motsätta mig det förslag,
som Friherre Raab nu framställt, får jag dock hemställa, om det icke vore
lämpligare, att utskottsvalen företogos något tidigare. Beslutar nemligen
Kammaren, att dessa val skola blifva direkta, torde det vara skäl,°att
de ej allt för mycket påskyndas, utan bör man kunna hafva att påräkna
åtminstone trenne dagar till deras förrättande, och får jag derföre före¬
slå, att dessa val matte taga sin början redan Tisdagen i nästa, vecka.
Friherre Raab: Jag har föreslagit, att utskottsvalen skola förrättas
på Thorsdagen i nästa vecka, just derföre att då ännu trenne dagar
återstå af den i grundlagen för Utskottens tillsättande bestämda tiden
och att således, om valen ej skulle medhinnas på en dag, tillräcklig tid
återstår för val af suppleanter och dylikt. Jag vidblifver derföre 'mitt
yrkande, att nämnda val ej måtte taga sin början förr än på Thorsdagen,
och detta så mycket heldre, som eljest dessa vigtiga val möjligen ej
blefve tillräckligt förberedda.
Herr Wallenberg: Jag hemställer om det icke vore lämpligast,
att det öfverlemnades åt de begge Kamrarnes Talmän att gemensamt
utsätta dag för utskottsvalen, hvilken om möjligt borde blifva densamma
för begge Kamrarne.
Herr Schartau: Jemte det jag i allo biträder Herr Wallenbergs för¬
slag, att bestämmande af dag för utskottsvalen måtte öfverlemnas åt
13
Den !8 Januari.
de begge Kamrarnes Talmän, tillåter jag mig endast upprepa min förut
uttalade önskan, att denna dag måtte blifva Tisdagen i nästa vecka.
Herr Faxe: För min del hemställer jag, om ej Onsdagen vore den
lämpligaste dagen, och anser jag för öfrig!, att beslut härom bör fattas
nu genast.
Grefve af Ugglas: Huru angeläget det än må vara, att Utskotten
snart träda i verksamhet, torde det dock vara af ännu större vigt, att denna
deras verksamhet blifver god, och då ett af vilkoren härför är, att
Kammarens ledamöter före valen lära känna hvarandra, böra dessa val
åtminstone icke före Thorsdagen taga sin början. För öfrigt biträder
jag i allo Herr Wallenbergs förslag.
Grefve Ham ilton. Henning: I afseende å tiden för utskottsvalen,
så fogar jag mig med nöje efter det beslut, Kammaren kan komma att
fatta, och biträder jag äfvenledes Herr Wallenbergs förslag. Beträffande
åter frågan, huruvida dessa val böra företagas omedelbart eller genom
elektorer, vill jag ej framställa något särskildt yrkande, utan underkastar
mig äfven derutinnan Kammarens majoritet, men jag önskar dock att i
denna vigtiga fråga få uttrycka min enskilda mening, so.rn är, att första
gången en n)r Kammare sammanträder, hvars ledamöter ej egt tillfälle att
lära känna hvarandra, utskottsvalen borde företagas genom elektorer,
valda minst en från hvarje distrikt, så att icke någon förmåga blefve
förbigången eller någon ledamot, af hvars in.sigter Kammaren kunde
draga nytta, blefve oanvänd till följd deraf, att han för majoriteten är okänd.
Sedan öfverläggningen härefter förklarats slutad, yttrade Herr Grof¬
ven och Talmannen, att under densamma hade yrkats, dels att Kammaren
Thorsdagen den 24 dennes skulle genom omedelbara val utse sina leda¬
möter i de ständiga Utskotten, dels att dessa val skulle företagas Onsdagen
.den 23 dennes, dels att Tisdagen den 22 dennes måtte bestämmas för de
ifrågavarande valens förrättande, och dels slutligen, att det skulle öfver-
lemnas åt Herr Grefven och Talmannen att, efter samråd med Herr
Talmannen i Andra Kammaren, på det att valen i båda Kamrarne måtte
samtidigt försiggå, utsätta dag för utskottsvalen i Första Kammaren.
Härefter framställde Herr Grefven och Jlalmannen särskilda proposi¬
tioner på de tre förstberörda yrkandena, hvilka alla propositioner med
många nej, blandade med ja, besvarades; hvarefter och sedan proposition
blifvit gjord å det sistberörda yrkandet samt dertill svarats talrika ja,
blandade med nej, Herr Grefven och Talmannen förklarade sig nu hafva
funnit ja öfvervägande.
Herr W in r n: Sedan nu Kammaren beslutat att till Talmannen upp¬
draga bestämmandet af tiden för utskottsvalen, så vill jag uttala den
önskan, att valen till ordinarie ledamöter och till suppleanter i Utskotten
icke måtte företagas på samma dag, enär eljest valsedlar äfven till supple¬
anter måste på förhand utskrifvas, men, då valen lätt kunna utfalla
annorlunda än man väntat, många valsedlar måste i hast omskrifvas,
hvilket medför flera och stundom icke obetydliga olägenheter.
Den 18 Januari.
13
Herr Scb ar t au: Jag får hemställa att dagen för utskottsvalens
företagande blefve utsatt så tidigt, att de icke behöfva påskyndas utan
att tvänne dagar bestämdes för val af ordinarie ledamöter och en för
utseende af suppleanter i Utskotten.
Friherre B, a a b, Adam Christian: Såsom supplement till den
motion, jag nyss tillät mig här framställa, får jag i afseende å antalet
af suppleanterne i Utskotten, hvarom grundlagen icke innehåller något
stadgande, vördsamt föreslå, att det måtte bestämmas till hälften mot
de ordinarie ledamöternes antal; och anhåller jag, att Herr Talmannen
behagade härom inhemta Kammarens tanke.
Medan jag har ordet, ber jag att få instämma i den åsigt, som är
uttalad af Herr Wtern, nemligen att Talmännen vid bestämmande af
tiden för utskottsvalens förrättande måtte göra afseende derå, att valen
till ordinarie ledamöter och till suppleanter icke företagas vid samma
tillfälle.
Efter härmed slutad öfverläggning förmälte Herr Grefven och Tal¬
mannen, att Friherre Raab hade föreslagit, det Kammaren skulle be¬
sluta, att jemte de ordinarie Utskotts-ledamöterne utse suppleanter till
hälften af de förres antal, och hemställde, huruvida Kammaren härtill
ville lemna bifall.
Ropades ja.
Vidare yttrade Herr Grefven och Talmannen, att, hvad beträffade tiden
för alla dessa vals anställande, det blifvande anslaget väl komme att upp¬
taga samtliga valen, men att deraf alldeles icke följde, att de alla ovil¬
korligen måste verkställas inom slutet af den dag, som för valen blefve
bestämd, utan komme valförrättningarne å samma dag att fortgå endast
i den mån tiden ansåges kunna det medgifva; och skulle å anslaget
iakttagas, att alla valen af de ordinarie ledamöterne uppfördes främst
och derefter suppleantvalen, allt i den ordning, hvari Utskotten finnas
uti 37 § Riksdags-ordningen uppräknade.
Friherre af Ugglas anförde skriftligen:
Då det icke torde anses vara nödigt att vid justeringen af de i
Kammaren förda protokoller, de deruti förekommande tal och yt¬
tranden uppläsas, och sådant dessutom skulle komma att medtaga gan¬
ska mycken tid, får jag vördsamt föreslå, att, vid justeringen af Kam¬
marens protokoller, de uti protokollet intagna tal samt enskilde leda¬
möters yttranden och anföranden icke uppläsas, så vida ej någon leda¬
mot sådant påyrkar.
Härtill lemnade Kammaren, på gjord proposition, sitt bifall.
Friherre Sprengtporten anförde skriftligen:
Jag får äran föreslå, att Kammaren behagade besluta tillsättande
af ett tillfälligt Utskott, — bestående af till exempel sju personer, _
14
Den 18 Januari.
för att utarbeta och till Kammaren framlägga förslag till arbetsord¬
ningar, dels gemensamt med Andra Kammaren i de delar sådant an¬
ses nödigt, dels ock enskildt för Första Kammaren.
Till ledning och lättnad för det blifvande Utskottets arbeten här¬
på förhand af sakkunnige män blifvit utarbetadt ett förslag i nämnda
hänseende, hvilket, oansedt detsamma i inånga delar torde behöfva
rättas och förändras, jag emellertid enligt anmodan får öfverlemna, för
att till Utskottet åtfölja motionen.
Efter förmälan, att Friherre Sprengtporten hade föreslagit, det Kam¬
maren skulle besluta att tillsätta ett tillfälligt Utskott, bestående af
sju ledamöter, för att uppgöra förslag dels till reglementariska stad-
ganden för Riksdagen och dels till arbetsordning för dess Första Kam¬
mare, hemställde Herr Grefven och Talmannen, huruvida Kammaren
bifölle detta förslag.
Ropades ja.
Då det, jemlikt 35 § Riksdags-ordningen, tillkomme Talmannen
samt några af Kammaren utsedde ledamöter att tillsätta Kammarens
kansli- och vaktbetjening, hemställde Herr Grefven och Talmannen,
att val af ledamöter för sagda ändamål skulle anställas vid det första
sammanträdet i nästkommande vecka; hvilket bifölls.
Vidare hemställde Herr Grefven och Talmannen, att antalet af
dessa ledamöter skulle bestämmas till fyra; och lemnade Kammaren
jemväl härtill sitt bifall.
Anmäldes och inbeledsagades två Hans Maj:t. Konungens Öfverste-
kammarjunkare, hvilka på Hans Maj:ts nådiga befallning bjödo och
kallade Herr Grefven och Talmannen samt Kammarens Herrar leda¬
möter att i morgon kl. 11 f. m. bevista gudstjensten i Storkyrkan och
sedermera infinna sig å Rikssalen.
Sedan Herr Grefven och Talmannen svarat, att Kammaren körnare
att hörsamma den nådiga kallelsen, blefvo Herrar Öfverste-kammar-
junkare utbeledsagade; hvarefter Kammaren åtskiljdes kl. 1 e. in.
In fidem.
O. Brakel.