Motioner i Första Kammaren, N:o 58.
5
j%to SS-
Af Herr E Kniffil, Johflll Jäkob- (ingående uppkörande eif Inrikes
Fyr- och Bäk-afgiften.
I afseende på inrikes sjöfarten torde väl flera, ännu gällande, både tids¬
ödande och utgift, fordrande kontrollbestämrnelser komina att bortfalla, i den
mån de, såsom en följd af det friare tullsystemet, finnas öfverflödige; om såda-
ne. till lättnad för trafiken ledande förändringar behöfver här icke ordas, enär
vederbörande embetsmyndighet derom nog drager försorg; inen på denna sjöfart
hvilar en tunga under benämning af »inrikes Fyr- och Båk-afgift», hvilken, om
den ock icke till beloppet är så betydlig, likväl är förenad med flera olägen¬
heter.
Denna afgift, utgående med olika öresbelopp, allt efter farkosternes be¬
skaffenhet, såsom däckade eller odäckade, om de medhafva last, eller gå i bar¬
last o. s v. har emedlertid, äfven den, betydligen stigit, i det att inrikes Fyr-
och Båk-afgiften, som år 1855 utgjorde R:dr 14,588: 25, lör 1864 uppgått till
R:dr 36,457: 60. Äfven detta sednare, högre belopp torde likväl, då det förde-
las på inrikes-fararne utmed Sveriges hela kuststräcka, knappast uppgå till 1
R:dr för hvarje resa, men ofta till en ringare del deraf.
Redan ur ekonomiskt administrativ synpunkt synes det vara mindre än¬
damålsenligt. att för en, så på det hela obetydlig, öfver hela riket fördelad in¬
komst nödgas hålla tjensteman för dess debitering, uppbärande och redovisande,
för revision af de afgifna redogörelsernc m. m. Men verkligt, otjenligt synes
vara att för dessa oansenliga liqviders verkställande pålägga skärgårdsbefolknin¬
gen ett för densamma i allmänhet besvärligt bestyr och ett ofta ganska menligt
hinder i dess lofliga verksamhet, i hvilket sednare hänseende må exempelvis
nämnas, att en skeppare, som är klar till afsegling, men ej inom stadgad expe¬
ditionstid medhunnit klareringen af något öretal i fyr- och båk-afgift, måste in¬
vänta nästa söckendag, då tullkontoret åter öppnas.
Motioner i Första Kammaren, N:o 58.
6
Ett på sednaste tiden inträffadt, särskild t förhållande påkallar dessutom
för denna fråga ökad uppmärksamhet.
Uti alla Lots- och Båkförordningar, äfven den af år 1862, hafva fartyg
och båtar under ett visst lästetal varit befriade från fyr- och båk-afgifts erläg¬
gande och som inrikes fraktfarten varit och är i behof af all tillbörlig lindring,
hafva båtförare å vestra kusten, och förmodligen äfven å rikets öfriga kuster,
vid farkosternas byggande låtit sig angeläget vara att lastdrägtigheten icke öf-
verskred det lästetal, 10 svåra läster, eller 6 nyläster för däckade och 15 svåra
läster, eller 9 nyläster för odäckade fartyg, hvarmed afgiftsfrihet är förenad. Nu
har likväl, under tillämpning af Kongl. Maj:ts förnyade Reglemente af den 2] Decem¬
ber 1865 angående fartygs och båtars mätning, det inträffat, att, nästan utan undan¬
tag, skärgårds- och kustbefolkningens båtar vid ommätning ansetts hålla ett bråktal
öfver sagda afgifts fria lästetal af 6 eller 9 nyläster, hvaraf följt, att icke min¬
dre inrikes fyr- och båk-afgift måst påläggas, utan äfven, då tullklarering så¬
lunda egt rum, båtförarne måst, åtminstone i vissa fall, vidkännas, likaledes ef¬
ter lästetalet, en ny utgift, eller umgälder till de respektive städerna der sjö¬
fart idkas, på grund af för dem fastställda hamntaxor.
Dessa nya pålagor, inrikes fyr- och båk-afgift samt hamnumgälder, der
sådana förut icke egt rum, skola ovedersägligen menligt inverka på inrikes sjö-
fartstrafiken, och då, efter hvad förut är visadt, fyr- och bäkumgälderna så högst
betydligt stigit, samt ytterligare komma att stiga, dels genom utrikes sjöfartens
till vext, dels till följd af det nya mätningssättet, som, om än i mindre mån, på
det hela höjer lästetalssiffran, samt då inrikes fyr- och båk-afgiften är förenad
med mera omgång och besvär än som af inkomstbeloppet motsvaras, såsom ut¬
görande blott omkring 6 procent af nuvarande fyr- och båkintrad, synes på
dessa förenade skäl billigtvis kunna begäras att inrikes fyr- och båk-afgiften må
upphöra, och hvilket jag härmed ock vågar föreslå.
Stockholm den 29 Januari 1867.
,/. ./. Ekman.