15
Motioner i Forsta Kammaren, N:o 37.
mark eller beteshage å båda sidor, eger stängselvitsord ej rum. Den
ohägnade markon skall likväl icke anses till gemensamt mulbete upplå¬
ten, der ej annorlunda aftaladt är.“
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles ödmjukast.
Stockholm den 29 Januari 1867.
W. Croneborg.
N:o 37.
Af Herr Croneborg, Wilhelm, angående tillägg till 9 § i 12 Kap.
af Skiftesstadgan.
För undanrödjande af de binder, som i nu gällande lagstiftning förefinnas
emot eu vårdad skogsskötsel och möjligheten att åstadkomma egentliga skogsegen-
domar utan förening med landtbruk, bar jag hos Riksdagen föreslagit åtskilliga, för¬
ändringar i Kong!. Förordningen af den 6 Augusti 1864, angående hemmansklyfning
och jordafsöndring, samt den 21 December 1857 angående stängselskyldighet. Un¬
der förutsättning att mina härom gjorda framställningar vinna bifall, vill jag här¬
med söka ådagalägga, hurusom de allmänna föreskrifterna om skiftesläggning i
Kong! Stadgan om skiftesverket den 4 Maj 1827 hafva ett ganska menligt infly¬
tande på skogsskötsel, beräknad på framtida bestånd och afkastning. Yid ett laga
skifte, der hemmantalet antages till delningsgrund, har egaren af en emot viss årlig
afgäld afsöndrad lägenhet eller skogstrakt, som icke är satt i mantal, icke någon
talan, utan föres den af den jordegare, från hvilkens hemmanslott afsöndringen skeft.
Om och i hvad mån lägenhets-innehafvarens rätt under skiftesförrättningen varder
bevakad lärer väl i allmänhet bero på skatteegarens större eller mindre utsigt att
få lägenheten ånyo sammanlagd med hemmanslotten, men blotta möjligheten att lä¬
genhets-innehafvarens rätt varder förbisedd eller förnärmad, innefattar redan en
brist i lagstiftningen, som i vårt lagbundna samhälle bör undanrödjas. Det kan väl
härvid invändas, att den sålunda förnärmade har sin regress till skatteegaren, men
med hänsyn specielt till frågan om skogsskötsel torde ett sådant inkast icke för¬
tjena afseende af orsaker, jag här nedan vill närmare utveckla. .
Vidare utgöra de i 12 Kap. Skiftesstadgan gifna mer eller mindre minutiösa
föreskrifterna om skiftesläggning ett särdeles hinder för eu ordnad skogsskötsel.
Denna handtering har också icke varit egentligen afsedd, då skiftestadgan författa¬
des, hvilket är med tydliga ord uttryckt i slutet af nämnda Kapitels 14 §. Lagen
att skogsmark och inegor till samma hemmanslott höra, så vidt ske kan, samman¬
16
Motioner i Första Kammaren, N:o 37,
läggas, leder i allmänhet till oformligheter i skiftesplanen på ett sätt, som icke ens
kan beskrifvas, utan häst synes vid flyktig blick på nästan hvarje egokarta öfver
laga skiften i skogstrakter, der egoskiften förekomma med längder af hela milen
och en bredd af några hundra fot.
För den, som från hemman förvärfvat blott skogsmark i akt och mening
att företaga eu rätt ordnad skogsskötsel, lärer väl ovedersägligen vara minst sagdt
nedslående att, sedan lian på eu till figuren lämplig skogstrakt, som från en eller
liera hemmansdelar i ett skifteslag blifvit afsöndra^' företagit t. ex. att indela sko¬
gen till trakthuggning och att med kulturer befordra återvexten, och dermed fort¬
farit några år, med ens finner hela planen öfverändakastad derigenom, att han i
stället för den sammanhängande egofiguren blifvor tilldelad små lotter, mer eller
mindre åtskiljda, allenast på det lagens föreskrifter om in- och afrösningsjordens
sammanläggande må kunna hållas i helgd och detta allt utan att en sådan lägen-
hets-innehafvares rätt under skiftesförrättningen ens varder hörd.
Det är egentligen Skiftesstadgans 12 Kap. 3 § 1 mom. samt 6 §, som i deras
noggrann as te tillämpning äro i ordets egentliga bemärkelse olycksbringande för
egare af blott skogsmark. Också saknas icke exempel på att till och med högsta
domaremagten icke med stränghet håller på dessa stadganden om att all skiftesla¬
gets mark skall i skiftet ingå. Det bär t. ox. yttrats: “Som torpet N. till stör¬
sta delen utgör en från hemmanet S. under full eganderätt lagligen upplåten lägen¬
het och, i anseende till dess belägenhet i gränsen af skifteslagets egoområde, icke
hindrar ordentlig och formlig skiftesläggning, så fann Kongl. Maj:t skäligt före¬
skrifva att torpet K. finge från laga skiftet i S. uteslutas. “
så "vidt ske kan undanrödja ofvan anmärkta olägenheter utan att
tillika förorsaka någon egentlig rubbning uti 12 Kap. Skiftesstadgan, föreslår jag
vördsammast följande tillägg till 9 § i nämnda Kapitel:
§ 9. Särskilda delar af ett och samma hemmansnummer — — — —
hvarandra läggas.
“År lägenhet eller skogsmark med full eganderätt afsöndrad från
“eu eller flora hemmansdelar eller utgöres hemmansdel af blott skogs¬
mark, och kan den vid laga skifte behållas i samma läge, då må så¬
dant ske, ändock att förberörda föreskrift och stadgandet i 3 § 1 mom.
“icke varder iakttagen." Eget någon i by — — — — ligge i hand-
lingame förvarad.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles ödmjukast.
Stockholm den 29 Januari 1867.
W Croneborg.
N:o 88.