30
Motioner i Andra Kammaren. N:o 235.
öfrige socknar inom länet, under de trenne sista åren varit af missvext hemsökt.
Det torde derför icke förefalla underligt, att jag nu förnyar en motion, som afser
att rädda en kommun från, jag vågar påstå, nära fullständig ruin.
Det är hvar och en bekant hvilken karg natur Norrbottningen har att
bekämpa, huru ofta han ser sina skördar härjade af frosten, hvilka försakelser
han måste underkasta sig för att genom träget arbete i skogarne lifnära sig och
de sina. Kommer härtill sådana opåräknade och svåra utgifter, som denna väg-
anläggningskostnad, går äfven den nu välbergade sin undergång till mötes.
Af bilagde afskrift af mitt anförande till Stats-Utskottet under sistlidne
Riksdag synes, att jag då föreslog, det bidraget till vägbyggnaden skulle utgå med
74,293 R:dr, men som jag nogsamt känner, att Statens tillgångar nu blifva häråt
anlitade, får jag föreslå,
att ett statsbidrag af 60,000 R:dr R:mt måtte beviljas Piteå
kommun för fortsättande af vägbyggnaden mellan kustlandet
och Arvidsjaurs kyrka och marknadsplats intill gränslinien
mot Lappmarken.
Stockholm i Januari 1867.
Aug. Danielsson.
N:o 235.
Af Herr \||sr, DailicisSOIl: Om anvisande af ett ärligt anslag å 50.000
Hide till myraftappningar inom Norrbottens län.
Det är af alla en känd sak, att Norrbotten ofta flera år efter hvarandra
hemsökes af missvext, förorsakad af frost som helt och hållet förhärjat den
vexande grödan, ja till den grad, att innebyggarne måste, för att lifnära sig,
gripa till det allting annat än helsosamma barkbrödet och andra onaturliga födo¬
ämnen.
Orsaken till dessa frostens härjningar är i de aldra flesta fall ingen annan,
än brist på förmåga eller, rättare sagdt, medel att oskadliggöra de många och
vidsträckta myrtrakter, som finnas öfverallt inom länet. Kulen lemnar nemligen
Motioner i Andra Kammaren, A7;o 236.
31
högst få somrar dessa vattensjuka trakter, och så snart vinden för de derifrån upp¬
stigande kalla dunsterna öfver åkerfälten, äro dessa af kölden sköflade.
Ett enda medel finnes att förekomma dessa frostskador, nemligen utdikning
och aftappning af dylika trakter.
Rikets Ständer hafva ock insett detta, i det de anslagit medel för myr-
utdikningar inom de nordliga länen, men af dessa medel, som alltid blifvit för
knappt tilltagna, har så ringa del kommit Norrbotten till godo, att dermed mycket
litet vunnits.
Jag får derföre föreslå,
att 50,000 R:dr R:mt måtte anslås att tillsvidare årligen utgå
till myraftappningar i Norrbottens län.
Stockholm den 29 Januari 1867.
Aug. Danielsson.
N:o 236.
Af Herr Allff. DtlllicIsSOIl: Om beviljande af anslag för väganläggrnngen
mellan Råneå kyrkoby och Degersels Öfverstby.
Ingen kommun inom hela Sverige, med undantag möjligen af några lapp-
marksförsamlingar, torde, i förhållande till folkmängd och areal, vara så vanlottad
på kommunikationsmedel, som Råneå socken i Norrbottens län. Med eu folk¬
mängd af omkring 6,000 menniskor, eger den nemligen icke mera än omkring
2i mils väg, som längs kuslen stryker genom socknen och utgör allmänna lands¬
vägen. Hela den del, som från kusten sträcker sig inåt landet, saknar såväl väg¬
som beqvämlig vattenkommunikation.
Derför tvekar jag ej, att, med öfverlemnande af protokollet, hållet vid
allmän kommunalstämma i Råneå socknestuga den 1 December 1866, lägga denna
sak för Riksdagens ögon, med begäran om dess allvarliga behjertande.
Den vägsträcka, som här ifrågakommer mellan Råneå kyrkoby och Degersels
Öfverstby, är väl endast 4 mil; och mången kan anse socknemännen mägtige att
sjelfve bryta denna väg, men så är icke förhållandet. Råneå socken är nem¬
ligen en bland de fattigaste inom länet; en fattigdom som i icke ringa mån