Motioner i Andra Kammaren, N:o 165.
7
N:o 165.
Af Herr A liders PellFSSOIl: Om ändring af 12, § i Kongl. Förordningen
den 2! Mars 1862 om kommmalstyrelse på landet.
Vid sistlidna riksdag blefvo flera väckta motioner om förändr:ngar
uti de gällande kommunallagarne behandlade såväl af Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottet som Rikets Ständer temmeligen knapphändigt, och skälen
för dessa motioners lemnande utan afseende synas icke heller vara särdeles
hållbara. För min del tvekar jag derföre icke att genom förnyad framställning
till Riksdagen påyrka en förändring af och tillägg uti 12 § i' Kongl. Förord¬
ningen den 21 Mars 1862, hvarigenom flera missförhållanden uti kommunernas
sjelfstyrelse skola undanrödjas.
Den genom berörda lagbud stadgade grund för rösträttens utöfvande
har föranledt och skall fortfarande, intill dess ändring sker, föranleda till en¬
sidiga och egenmägtiga beslut. Derigenom skall också det intresse för all¬
männa angelägenheter, som kommunallagarne afse att uppväcka, betydligt af¬
svalna. Sådant är också ganska naturligt, om man tänker sig att ett par per¬
soner inom en kommun, de der ega stora egendomar eller andra höga be-
skattningsföremål och till följd deraf äro uppförda för en hög bevillning, kunna
diktera besluten inför hela församlingen, om den än så manngrant infinner sig.
Der så kan ske — och på många ställen sker det — tänka de personer, som
ega låg rösträtt, att det tjenar till intet om vi rösta eller intressera oss för
allmänna angelägenheter, ty den eller den dikterar ändå alltid besluten. Skäl
till slika reflexioner böra, efter min förmening, undanrödjas, enär det stora hela
derigenom vinner; och jag vill derföre till ändrings vinnande denna gång vörd¬
samt föreslå,
att 12 § i Kongl. Förordningen den 21 Mars 1862, om
kommunalstyrelse på landet, måtte få följande tillägg:
”Ej må dock någon vid allmän kommunalstämma utöfva
Motioner i Andra Kammaren, N:o 166.
rösträtt för större antal röster, än som svarar emot en tion¬
dedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden».
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 29 Januari 1867.
Anders Pehrsson
från Christianstads län.
N:o 166.
Af Herr Anders PeliF.ssoii: Om upphäfvande af 40 § i Kong/, förmyn¬
dare-ordningen den 17 Mars 1669.
Sedan Kongl. Maj:ts nådiga Förordning, angående tillsyn å förmynda¬
res förvaltning af omyndigs egendom, af den 24 September 1861, börjat til¬
lämpas, har det blifvit mera allmänt kunnigt huru förmyndareförvaltningen
handhafves. Genom denna allmänna kännedom har också framgått huru för¬
valtningen blifver de omyndiga olika dyr.
En del förmyndare debitera sina myndlingar till exempel några få Riks¬
daler för förmyndareräkningens upprättande, äfvensom andra skäliga löningar
för den möda, som blifvit nedlagd i och för myndlingens angelägenheter. Men
andra deremot äro icke nöjda med skälig ersättning för det arbete de egna åt mynd¬
lingens angelägenheter, utan debitera, jemte ersättning febr sitt arbete, derutöf¬
ver tjugonde penningen af alla myndlingens inkomster, såsom arfvode för sitt omak.
Till stöd för denna debitering åberopas naturligtvis Kongl. Förordningen den
17 Mars 1669, § 40, och gode män eller andra kunna ingen anmärkning göra
öfver slik debitering. Emellertid linner jag och mången måhända med mig
att med omyndiges medel förfares något för rundt, synnerligast när förmynda¬
ren sköter sitt uppdrag på förtjenst, ty då är han sällan nöjd med tjugonde pen¬
ningen af den omyndiges alla årsinkomster, utan tager eu procent derförutan
på myndlingens hela kapitalförmögenhet. Han godtgör nemligen myndlingen aldrig
iner än fem procent ränta på utlånade medel, oaktadt man nästan kan vara för¬
vissad