24
Motioner i Andra Kammaren, N:o 157.
b) att betalning för å exekutiv auktion försåld utmätt fastighet
erlägges med eu tredjedel er. månad, andra tredjedelen två månader
och sista tredjedelen tre månader från auktionsdagen.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 28 Januari 1867.
Joll. Henriksson,
från Bohus län.
Xio 151.
Af Herr B. W. IEcsslc: Om åtgärders vidtagande för afhjelpande
af jordbrukarnes nuvarande finansiela betryck.
Det är ett faktum, hvilket ej erfordrar bevisning, att den jordbrukande
befolkningen i allmänhet lider af en penningeförlägenhet, som förlamar dess för
landet nyttiga och oumbärliga verksamhet och är på väg att hämma, ja, till¬
bakasätta det framåtskridande, som jordbruksnäringen på sednare tiotal år ådaga¬
lagt.
Då detta förhållande eger rum oaktadt ett befintligt öfverflöd på penninge-
låneanstalter, synes gifvet, att dessa ej passa för jordbrukaren och att han må¬
ste annorlunda understödjas med nödiga kapitalförlao1.
Efter mitt, på erfarenhet grundade omdöme, är det obilligt undanhålla
landtbefolkningen sådana förlag, på grund af den förevändning, att de använ¬
das till lyx och öfverflödiga lefnadsbehof. Såsom sådana måste väl ej kunna
benämnas, att bostäder numera uppföras ljusare och beqvämligare samt hållas
renare inom hus än fordom; att dagliga kosthållet är tillräckligare än förr; att
man kläder sig bättre till skydd emot köld och väta; att landtmannens dragare,
åkdon och seltyg äro kraftigare och bättre; samt att det rationela jordbruket med
ändamålsenligare, fastän dyrbarare, åkerbruksredskap sträckt sig till allmogen och
utöfvas af densamma med ledning af de från våra läroanstalter samt större upp¬
lysta jordegare utgångna exempel.
Man
25
Motioner i Andra Kammaren, N:o 457.
Man har ock sökt göra gällande den sats, att hemmansköpvärdet blifvit
uppdnfvet öfver dess verklighet och att mycken jordegendom blifvit köpt på för
hög skuld. Det sednare var visserligen förhållandet med flera större egendomar
under 1850-talet, då många spekulerade i landtbruk, som saknade all°kunskap
deri, och af deras obetänksamhet och okunnighet följde, att många jordinnehaf-
yare Illåst 1 obestånd och fattigdom lemna sina possession^-, men att värdet å
jorden i allmänhet stigit högre än vederbör, tillåter jag mig bestrida, då i be¬
traktande tages nuvarande myntvärde efter 1830 års realisation och den för¬
bättring, hvartill jordbruket nu för tiden är uppdrifvet, emot hvad det var före
det sista egoskiftessystemets antagande. På mången gård utsås nu årligen vida
mer än hvad före nämnda tid derå skördades. Dessutom synes det ej böra
vacka afund hos någon, som ej tillhör jordbruksklassen, att dess egendom bal¬
ett tillbörligt värde, ty efter detta mätes densammas delaktighet i statsbördorna.
Tvärtom bör alla välvilligt hjelpa till att stödja den, som drager tyngsta lasset,
med trägnaste arbetet, under mesta försakelserna.
Häraf framgår, att jordbrukaren måste, för så vidt det står i Riksdagens
magt, förhjelpas ur sin förlägenhet, hvartill flera utvägar af andre värde repre¬
sentanter blifvit föreslagna. För min del ville jag, att Riksbanken borde genom
a lmanna hypotheksbankens, på högst tio års successiv återbetalning ställda, obli¬
gationer taga liqvid för de till hypotheksbanken öfverlåtna fastighetsbankolånen,
sa att beloppet deraf till fastighetsegare återginge, samt att ej mindre banko-
vinsten, till bankens förstärkning reserverad, utsläpptes i rörelsen emot sådana
obligationer, som förbemälde äro, än de belopp, som till Riksbanken ingå från
filialbanker, hvilkas oktroj upphör, användes till förstärkning af Rikets låne¬
kontor allmänna diskontfond.
Dessutom förenar jag mig med dem, som ansett understöd från Riksgälds-
kontoret till bolag och menigheter böra kunna utgå i Kontorets obligationer, till
hvilkas amortering och beräntande Riksdagen hade att bevilja anslag.
På det emellertid medlen till den öfverklagade förlägenhetens afhjelpande
må blifva så verksamma som möjligt, synes mig en sakkunnig delegation af
Riksdagen böra uteslutande taga denna vigtiga angelägenhet om hand,”och jao-
hemställer förty vördsamt, °
att ett särskilt Utskott måtte tillsättas, som, om det så nödigt finner,
efter sammanträde med Stats-, Banko- och Lag-Utskotten,” afgifver
utlåtande angående nämnda angelägenhet i den syftning, jag haft
äran antyda.
Stockholm den 28 Januari 1867.
_______ B. W. Bessie.
Bil. till Biksd. Bref. 4867. 4 Sami. 2 A/d. 2 Band. 4 4 Bä/t.
4