8
Motioner i Andra Kammaren, N:o lå9.
No 14a
Af Herr C. J. Svcnsén: Om biskopsembetenas indragning; om öfver¬
lemnande till Statsverket af derigenom uppkommande bespa¬
ringar; samt om prebendepastoraternas tillsättande med egna
kyrkoherdar.
Mer än en gång förut har inom den lagstiftande församlingen frågan om
biskopsembetenas indragning varit föremål för den tänkande och fördomsfrie re¬
presentantens omdöme. Svårligen lärer denna fråga utgå från listan på de
många, som förekomma till afgörande, förr än hon vinner en lösning sådan na¬
tionen vill, och det är derföre af vigt att den nya representationen från början
egnar henne sin uppmärksamhet.
I tidens begynnelse, nemligen vår kristna tids, hvarifrån biskopsinstitu-
tionen velat härledas, torde en biskops sysselsättning varit annorlunda beskaffad
än nu, och hans aflöning jemväl annorlunda. Säkerligen hade detta embete
långt härförinnan varit afskaffadt, om ej katholicismen under någon tidrymd mel-
lankommit och gifvit detsamma ett så fast stöd, att det ända in i närvarande
tid kunnat bibehålla sin tillvaro.
Att biskopsembetet är fullkomligt obehöflig! skall numera icke tarfva myc¬
ken bevisning, sedan detsamma blifvit af det allmänna medvetandet utdömdt.
Skolväsendet och den allmänna bildningen skola säkerligen, detta embete förutan,
gå framåt i sin utveckling, lika eller kanske mera välsignelsebringande hädan-
o cV O O
efter som hittills, om ingen biskop finnes i landet, och med de konsistoriela
bestyren reder sig enligt min öfvertygelse konsistorium eller, om man så vill,
domkapitlet lika bra utan, som med, en biskop på ordförandestolen. Staten har
dessutom icke råd att fortfarande aflöna så dyra tjensteman, och indragningen
till Statsverket af biskopslönerna i Riket skall säkerligen medföra tusenfaldigt
gagn för fosterlandet.
Om man ej ville antaga Statsverkets genom nämnda indragning blifvande
besparing högre än 150,000 R:dr årligen, fri bostad för biskoparne oberäknad^
på sätt som under 1859-—1860 årens riksdag blifvit föreslaget, så utgör detta
belopp i alla fall ett ganska vackert kapital att bespara åt Staten; men då man
känner att kronotiondens förvandling i penningar, indelta räntor och särskilda
penningeanslag, boställsafkastning och inkomster af prebenden m. m. beräknats
efter
Motioner i Andra Kammaren, N:o 150.
9
efter biskoparnes egna uppgifter, kan man gerna antaga, att besparingarne kom¬
ma att uppgå till ännu högre belopp, som blefve den årliga behållning, Staten
gjorde på affären, med afdrag af kostnaderna för prebendenas förseende med
egna själasörjare, men med tillökning af den afkomst, som kunde erhållas af de
nu upplåtna boställena.
Det är icke min uppgift att ingå i noggranna beräkningar af frågans de¬
taljer; nog af att den ekonomiska sidan, från Statens synpunkt betraktad, utan
att medföra några olägenheter, visar oss ganska aktningsbjudande förmåner, och
det är derföre jag vördsamt anhåller:
det Riksdagen ville besluta, att alla biskopsembetena i Riket efter
nuvarande innehafvares bortgång skola indragas, att de besparingar,
som derigenom uppkomma, ingå till Statsverket och att prebendepa-
storaterna skola med egna kyrkoherdar förses.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles.
Stockholm den 28 Januari 1867.
C. J. Svenxén.
K o ISO.
Af Herr A. .Ioisssoh: derom att hela den personliga skyddsafgiften
mätte återgå till folkskolan och för dess behof användas.
Med glädje har man sett, att Regering och Ständer på de sednast för¬
flutna riksdagarne med frikostighet understödt folkskolan derigenom, att halfva
den s. k. personliga skyddsafgiften återgått till församlingarne. Men den åter¬
stående hälften af denna afgift ingår ännu till Statsverket. Visserligen kommer
densamma till större delen sedermera folkskolan till godo, dock mera ojemnt
fördelad.
Vid flera föregående riksdagar hafva motioner blifvit väckta om hela den
personliga skyddsafgiftens användande för folkskolan, och, om jag icke för mye-
Bih. till Riksd. Prot. 1867. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. f l 'Höft. 2*