Motioner i Andra Kammaren, N:ö i45.
3
$:0 145.
Af Ilerr C. J. Svciiscii: Om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
rörande flyttning af läneresidenset i Galmar till Oscars-
hamn samt om denna frågas utredning och framläggande
för nästa Riksdag.
Det förslag, jag nu ämnar väcka, innefattar ingen nyhet, helst ämnet redan
flera gånger varit å bane. Det har väl kunnat undanskjutas, men kan aldrig
falla i glömska, enär behofvet af hvad jag ämnar föreslå, dagligen gör sig
kännbart för den ort jag representerar. I ögonen fallande är Calmar läns
alltför långsträckta figur för att, såsom vederborde, kunna i alla dess delar
blifva föremål för ett Landshöfdinge-embetes omvårdnad. Af denna anledning
har ock fråga tillförene blifvit väckt om länets delning uti tvänne sådana. Nyt¬
tan häraf har väl icke blifvit förnekad, men kostnaderna hafva städse befunnits
så stora, att de fördelar, som vunnits, icke ansetts desamma uppväga. Äfven
jag måste erkänna att rättvisa legat häruti, synnerligen som det tillämnade
norra länet blifvit nog litet. Nu finnes emellertid ett annat sätt att afhjelpa
om icke alla, åtminstone största delen af olägenheterna och det med så ringa
kostnader, att de knappast förtjena omnämnas.
Hvad jag således vill föreslå är att läneresidenset förflyttas från Calmar
till Oscarshamn.
I ett län med Calmar läns figur kan aldrig ett residens blifva centralt
beläget, men det kan blifva ungefär midt på längden. Detta blifver förhållan¬
det med Oscarshamn. Om man tänker sig en gräns dragen från Oscarshamn
rätt åt vester, så falla Tjust, Sefvedes, Tunaläns och Aspelands härader i norr
om densamma och öfriga länets fasta land i söder med undantag af några hem¬
man i Döderhults socken.
Tager man nu folkmängden i beräkning och Ölands norra Mot räknas
till norra länsdelen, emedan det har närmare till Oscarshamn, så visar det sig
att folkmängden blifver ungefär lika på ömse sidor; hvartill kommer att Öland
med sitt insulära läge har vida mindre ondt af en eller annan mils längre sjöresa
än fasta landet af en färd längs vägarne. Men ehuru denna kalkyl helt och
hållet utfaller till fördel för mitt förslag, vill jag icke ensamt fästa mig vid de
bevis, som kunna hemtas af folkmängdens förhållande, enär alla ärenden, som
fordra Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes handläggning, måste skriftligen andra-
4
Motioner i Andra Kammaren, N'.o i45.
gas och brefportot nu är lika, huru långt än ett bref skall gå, hvarför person¬
lig inställelse i residensstaden i och för kommunicering med Kongl. Maj:ts Be¬
fallningshafvande högst sällan är nödvändig. Deremot fäster jag stor vi«t vid
att Kongl. Majtts Befallningshafvande kan lätt komma till länets alla delar och
i följd deraf lämpligare kan besöka dem, då så erfordras. Oscarshamn är
gränsen emellan båda landstingsområdena och under landstingens sammanträden
är en dag tillfyllest att förflytta sig till hvilket man önskar. Till Öland kan
man lättare eller åtminstone lika lätt som nu komma genom den lifliga ångbåts-
fart, som förefinnes i sundet. Huru man än må vända denna sak, har den allt
för sig, utom måhända sydligaste länsdelens intressen, men de böra icke få göra
sig gällande mot det helas.
Statens kostnad för denna flyttning blefve högst ringa, då residenshuset i
Calmar kunde säljas, som jag tror ganska fördelaktigt, och ett nytt uppföras i
Oscarshamn, äfvensom en länsfängelsebyggnad behöfver uppföras, men en dylik
har redan länge varit påtänkt och tillämnad i norra länsdelen, så att denna
kostnad kan ej heller nu beräknas såsom föranledd endast af förflyttningen. Om
man antager att hela kostnaden lör denna flyttning uppgår för en gång till
150,000 R:dr, så är jag öfvertygad, att det stannar dervid. Denna kostnad får
väl äfven anses af mindre betydenhet mot de i ögonen springande fördelar, som
tillskyndas en stor landsort.
Jag anhaller fördenskull, att Riksdagen ville för sin del besluta,
att läneresidenset i Calmar län och Öland måtte förflyttas från Cal¬
mar till Oscarshamn; och att Riksdagen anmäler detta beslut för
Kongl. Maj:t, med underdånig begäran att frågan utredes och förslag
härom framlägges vid nästa riksdag.
Om remiss till behörigt Utskott anhålles.
Stockholm den 28 Januari 1867.
C. J. Svensén.
i