Banko-Utskottets Betänkande N:o 30.
1
o 30.
Ank. till Riksd. Kansli d. 30 April 1867, kl. 2 e. m.
Betänkande, med förslag rörande / Artikeln i Banko-reglementet.
Första artikeln i Banko-reglementet, omfattande §§ 1—4, innehåller
i § 1 en ifrån Regeringsformens 72 § hemtad allmän bestämmelse; i § 2 an-
gilvas föremålen för Bankens verksamhet, och i § 3 bestämmes beloppet af
dess kapital-öfverskott eller grundfond.
I dessa §§ har Utskottet icke funnit någon ändring erforderlig, hvar¬
emot sådan måste ske i vissa delar af § 4, som angår Bankens s. k. reserv¬
fond, samt omförmäler hvad som skall ä ena sidan till denna fond öfverföras
och å den andra derifrån alföras.
I afseende på den förra delen förekommer endast, att, sedan Kong!.
Myntverket numera till fullo återbetalt det vid 1856—1858 årens riksdag
detsamma från Banken meddelade räntefria lån å 50,000 Riksdaler, den härom
handlande punkten l:o) i nuvarande § 4 bör utgå.
Åt paragrafens sednare del måste lista punkten, om hvad som skall
utaf Bankens behållna vinst till Riksgälds-kontoret aflemnas, ställas i öfver¬
ensstämmelse med Riksdagens härutinnan fattade beslut.
hör öfrig! har Utskottet i sammanhang med denna § tagit i öfvervä¬
gande en af Herr 6. A. Mannerskantz i Andra Kammaren väckt motion, N:o
248, deri framställas följande förslag:
att, i ändamål att förse jordbruksnäringen med förlag å för denna
näring lämpliga tider, af Riksbankens medel skall bildas en fond, som huf¬
vudsakligen bör användas att befordra omloppet af sådana på jordfastighets-
hypothek grundade obligationer, som äro ställda att amorteras inom en tid af
högst tio är;
att Fullmägtige skola bemyndigas träffa aftal med Allmänna Hypotheks-
bankens direktion angående sättet och vilkoren för dylika obligationers sprid-
Bih. till Riksd. Peot. 1867. 6 Sami. 1 . \j'd. 1(1 Höft. I
2
Banko-Utskottets Betänkande N:o 30.
»ing och hållande i omlopp under Riksbankens medverkan inom allmänna
rörelsen
att till bildande af ofvannämnda fond skola användas: de kapital¬
inbetalningar. som ingå i 1 rån Hypotheksbanken för dit öfverflyttade fastighets¬
lån. från upphörande filial-banker för dem lemnade försträckningar, samt ge¬
nom amortering å de obligationer, som af Banken innehatvas, och -— i hän¬
delse densamma icke oundgängligen för Statsverkets behof måste användas —
Bankens upplupna vinst.
Anledningen till anförda förslag har motionären angifva, i det han er¬
inrat om den penningebrist, som under liera år varit rådande särdeles inom
jordbruksnäringen, och hvad dess idkare beträffar gjort sig sa mycket
bönhörare, som penningeströinmen här i landet hufvudsakligen i det afseende!
antagit eu förändrad rigtning, att den förut vanliga omedelbara utlåningen
man och man emellan på längre tiller förvandlat sig till en förlagsrörelsc ge¬
nom förmedlande penninge-anstalter på sä korta tider, att derigenom i hög
grad försvårats möjligheten för jordbrukarne att fä det, synnerligast i följd af
eu inom denna näring yppad utsträckt verksamhet, ökade behoivet af olika
slags förlagskapital, på för dem passande vilkor, upplyst; och har motio¬
nären närmare förklarat syftningen af sitt förslag, i det han anfört, dels huru¬
som utgifvandet af på jordhypothck grundade obligationer af sådan beskaffen¬
het, att de genom utläst kort omloppstid och tillräckligt hög kapital-lcga kunde
blifva med lätthet afsättliga på den inhemska kapitalmarknaden, skulle kraftigt
verka att till jordbruksnäringen draga de kapital, som inom landet hopsparas
eller blifva lediga till ny användning och bereda jordbrukarne utväg att un¬
der ostördt arbete på deras jordstyckens förbättring kunna genom några års
ihärdiga ansträngningar söka aflyfta åtminstone någon del af den nedtyngande
skuldbörda, som nu hvilar på den Svenska jorden; och dels att — dä det
måste anses för hela samhället gagneligt att befrämja utvecklingen af eu dy¬
lik landets största näring till fördel inrättad inhemsk obligationsrörelse, som
snart skulle göra all utländsk upplåning för jordbruket öfverflödig — Riks¬
banken derföre borde sättas i tillfälle att genom anordnande af dertill erför¬
liga medel åt denna rörelse gifva den starka impuls, som särdeles vid dess
första uppkomst vore nödig, för att, genom vid Bankens samtliga kontor fort¬
gående köp och försäljningar deraf, bidraga att underlätta obligationernas sprid¬
ning, befordra deras obehindrade omlopp samt göra dem inom landet allmänt
gångbara.
I detta ur flera synpunkter vigtiga ämne bör Utskottet erinra, att vid
sistlidna riksdag beslöts, bland andra förändringar i Kongl. Förordningen af den
26 April 1861 angående eu allmän hypotheksbank samt angående de allmänna
grunderna för hypotheks-löreningars bildande och framtida verksamhet, eu för¬
Banko-Utskottets Betänkande N:o 30.
3
ändring, som hade till ändamål att sätta hypotheksbanken i tillfälle att utgifva
obligationer med sådana vilkor, som lämpade sig för den inhemska kapital—
marknaden, hvilken förändring sedermera erhållit Kongl. Maj:ts godkännande
genom Kongl. Kungörelsen den 5 Oktober 1866; äfvensom alt Banko-Utskottet
vid sistlidna riksdag föreslog en ändring af Reglementets 4 § i den syft¬
ning, som nu ånyo är ifrågasatt, ehuru denna ändring då icke vann Riksda¬
gens bifall.
Det synes Utskottet otvifvelaktigt, att, för sä vidt Riksbanken kan och
bör träda emellan för att genom särskilda åtgärder åt jordbruksnäringen gifva
eif kraftigare understöd, än som genom Bankens verksamhet i allmänhet kom¬
mer denna, liksom andra näringar, till godo, det i förevarande motion före¬
slagna sätt att tillvägagå både för jordbruksnäringen vore fördelaktigt och
har ett afgjordt företräde framför anordnandet på ett eller annat sätt inom
Banken sjelf af en lånerörelse, som vore afsedd uteslutande för jordbrukare
och i hvilken lån på långa återbetalningstider utlemnades; men, oafsedt hvad
åsigt man i sjelfva saken må hysa, förekommer för närvarande en omständig-
het, som utgör hinder för antagandet af motionärens förslag. Då. nemligen
Riksdagen beslutat, att 1,800,000 R:dr, eller i det aldra närmaste hela den be¬
hållna vinsten för år 1865, skall redan under innevarande är från Banken till
Riksgälds-kontoret aflemnas, så har i följd häraf Banken, som redan vid förra
riksdagen ålades att under detta år utbetala 1,700,000 Riksdaler af 1864 ars
vinst, alltså att inom årets lopp till Riksgälds-kontoret aflemna icke mindre
än 3.500,000 Riksdaler. Härigenom är således icke allenast den tillgäng i
banko vinsten, som Herr Mannerskantz evcntuelt ifrågasatt för det i hans motion
uppgifna ändamål, redan på annat sätt tagen i anspråk, utan dessutom blifva
de tillgångar Bankens reservfond för närvarande eger och under årets lopp yt¬
terligare kan beräknas erhålla, så anlitade, att ett vidare anvisande på denna
fond af något betydligare belopp icke bör ifrågakomma, och Riksbanken kom¬
mer alltså tillsvidare att sakna medel till afsättande af särskild fond för det
ifrågasatta inköpet af obligationer.
Genom hvad nu blifvit anfördt, anser Utskottet sig jemväl hafva be¬
svarat det förslag, Herr C. Hasselrot i en inom Första Kammaren väckt och
redan i Utskottets Memorial N:o 13. för så vidt densamma angår bankovinsten,
behandlad motion, N:o 35, framställt derom att till hypotheksbanken måtte,
emot dess till Riksbanken ställda obligationer, öfverlemnas dels återstoden af
den gamla fastighets-lånefonden, dels inflytande försträckningar från upphörande
filialbanker, dels ock, i den mån den blir tillgänglig, den nu redovisade banko¬
vinsten eller af densamma minst eu million Riksdaler; och får Utskottet alltså
hemställa,
4
Banko-Utskottets Betänkande N;o 30.
l:o)
att Herrar C. A. Mannerskantz och C. Hasselrots nu om-
förmälda motioner icke må till någon åtgärd föranleda.
Under förutsättning af bifall härtill föreslår Utskottet följande lydelse
för motsvarigheten till nuvarande Reglementes § 4:
2:o)
Skilnaden emellan beloppet af högsta tillåtna sedel-
utgifning och beloppet af beräknad sedelstock utgör Ban¬
kens reservfond.
Till denna fond skola öfverföras:
l:o) inbetalningarnc ä utestående lån mot inteckning
uti hus och jord i städerna, till skiften och odlingar samt
på äldre läne-banko-obligationer;
2:o) återbetalda filialbanks-försträckningar;
3:o) inbetalningar å obligationer:
4:oj) inbetalningar å allmänna hypotheksbankens skuld
för öfvertagna fordringar mot inteckning i fast egendom
på landet:
5:o) inflytande vinstmedel.
Och berättigas Fullmägtige derjemte att, om och när
någon del af handels- och närings-diskontfonden eller all¬
männa diskontfonden befinnes obegagnad, öfverflytta de icke
använda medlen till reservfonden, med förbindelse för Full¬
mägtige att,, derest Bankens ställning det medgifver, dessa
medel återställa, då de varda för det ursprungliga ändamå¬
let erforderliga.
Från reservfonden skola afföras:
l:o) det belopp, 3,500,000 Riksdaler, af Bankens åren
1864 och 1865 upplupna vinst, som under detta år skall
till Riksgälds-kontoret aflemnas;
2:o) den förstärkning af handels- och närings-diskont¬
fonden vid diskont- och låne-kontoren. som erfordras då
uttagningarne på upp- och afskrifningsräkning öfverstiga i
kassa eller på räkning innestående belopp;
3:o) de för Bankens räntc-utgifter, förvaltningskostnader
m. m. erforderliga medel;
äfvensom, då Bankens säkerhet det medgifver och all¬
männa rörelsen sådant påkallar, förstärkningar af handels-
och närings-diskontfonden samt medel för liqvid af obliga¬
tioner, som Banken, på grund af uppgjordt kontrakt eller
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 31.
5
eljest, öfvertager eller inköper; allt under vilkor att det
stadgade maximum för sedelstock ej öfverskrides.
Stockholm den 30 April 1867.
W. F. Ter smed en,
Ordförande.
N:o 31.
Ank. till Riksd. Kansli d. 30 April 1867, kl. 2 e. m.
* Utlåtande, i anledning af Herr E. Dofséns motion om upphörande af
utländsk skuldsättning och inlärande af eif inhemskt statskredit¬
system.
Till Banko-Utskottet har blifvit remitterad en af Herr E. Dofsén i An ti ra
Kammaren väckt motion, N:o 70, deri föreslås, att Riksdagen under förhanden
varande konjunkturer vid denna riksdag icke måtte besluta upptagande af
några nya lån på utrikes ort, utan införa ett inhemskt statskredit-system.
Anförande att en vidare utsträckt utländsk skuldsättning skulle medföra
menliga påföljder, åsyftar motionären att för fyllande af den brist, som antag¬
ligen komme att uppstå i tillgångarne för fyllande af statsbehofven vid denna,
riksdag, söka frammana de tillgångar, hvilka kunna vara tillgängliga, inom lan¬
det. och föreslår i sådant afseende, att Riksgälds-kontoret skulle utgifva obli¬
gationer till det belopp, som af Riksdagen för statsregleringen bestämmes,
ställda på innehafvaren och uppsägbara endast å Statens sida, samt att i den
mån penningar behöfvas, Riksgälds-kontoret skulle öfverlemna obligationerna till
Riksbanken, som genast i sina sedlar skulle utbetala det erforderliga beloppet,
och derefter i män af behof försälja obligationerna: framställande motionären
derjemte åtskilliga förslag, som afse att göra dessa obligationer begärliga och
lätt gångbara i den allmänna rörelsen.
*