Den 14 /u/h.
301
ningar mara försvårade genom allas trånande
väntan och mångas växande oro, hafva de
förenade Stats- och BancoUt6kotten till Plena,
öfverlemnat det vigtigaste af denna Riksdags
arbeten, det mest magtpåliggande törhända,
som vid något af våra Riksmöten kan kom¬
ma i fråga. Tider hafva gifvits, då personli¬
ga behofvet af skydd och säkerhet, samt nöd¬
vändigheten att försvara de i detta hänseende
förvärfvade rättigheter, utgjorde förnämsta
syftemålet för Menniskan i samhällstillstånd;
Men uti de nya förhållanden af lagar, seder,
och civilisation sorn numera allmänt äga rum.
lärer vara otvifvelagt, att ägande rättens helgd
blifvit Sambällslifvets första vilkor, och snart
sagt det kraftigaste skyddsmedlet för alla an¬
dra medborgerliga fri- och rättigheter.
Sakkunnigare män (och sådane finnas mån¬
ga) m& döma om Financeregleringsplanen i sin
helhet, i alla sina delar, samt i dessas inbör¬
des sammanhang. Jag kan det icke; och ag¬
de jag än dertill något mått af förmåga,skul¬
le jag likväl icke inlåta mig i denna utförli¬
gare granskning, öfvertygad som jag är att
deruti vara eller blifva förekommen, och an¬
gelägen att så vidt på mig beror, tiden icke
må genom återupprepanden förspillas. Några
här och der uppsökta anledningar till anmärk¬
ning, är det enda jag ämnar tillåta mig, och
jag har dertill valt de föremål, sorn i allt fall
synts mig förutsätta den största skiljagtighet i
opinionen.
502
Den 14 Juia,
Utskotten afstyrka Realisationen. De grim;
der på hvilka denna mening hvilar , äto om-
ständeligen utvecklade; de stå öfver allt att upp¬
täcka, de utgöra så till sägande, Betänkandets
quintessens och arbetet skulle med ea korta¬
re benämning kunna kallas Stat3- och Banco-
Utskottens Betänkande emot Realifationtn. Intet
klander kan med rättvisa drabba denna syft¬
ning, betragtad i sin första grund, som är de¬
ras upprigtiga öfvertygelse , hvilka densamma
uppfattat. Jag högaktar hvarje sätt att döm-
ma , som öfvertygelsens innerlighet tilldanat.
Men för min del hade jag af allt hjerta önskat
möjeligheten af Myntvärdets bestämmande: jag
hade trodt och tror ännu grundorsaken till det
öfverklagade onda ligga uti Värdsmätarens
vacklande och merendels fallande egna värde;
jag hade trodt och tror ännu , att den stora
Samhällsprincipen, äganderättens betryggande,
ju förr dess heldre kräfver denna åtgärd, som
af ingen annan fullkomligen kan ersättas; men
jag seglar icke emot strömmen , jag kämpar
icke emot omöjligheten. Denna omöjlighet ,
må hända blott ögonblickets, skulle jag likväl
vilja härleda , icke så egenteligen ifrån de af
Utskotten uppgifna skäl, dem jag för öfrigt
lemnar i deras värde , utan ifrån den så väl
inom som utom Riksens Ständer emot Reali¬
sationen uppstigna Opinion , så framt denna
verkeligen kan anses vara den allmänna. Rea¬
lisationens framgång bör nödvändigt vara ett
verk af förtroende, ej blott hos några, utan
hos den öfvervägande mängden; detta verk
skulle gradvis försvåras med af det ökade an*
Den 14 Julii,
So5
tal röster som deremot låter höra sig': den blef-
ve overkställbar vid en allt för stark sinnenas
delning, vid en alltför stor skiljaktighet af tan-
kar. Detta oaktadt skulle jag alltid med oro
och afsaknad nödgas afstå ifrån det hopp,
hvars till intet görande Betänkandets första
hufvudpunkt åsyftar.
Dernäst förekomma under Nuis 2 och 3
tvenne andra punkter af nära förvandtskap
med hvarandra, dea ena rörande ett visst an-
Jlag af Bankens behållna vinjl jör att inköpa Guld
och Sifver, den andra angående tillåtelfe för
hvar och en, att emot myntbara Metaller i Banken
tillväxla fig Sedlar. Den senare af dessa båda
punkter torde anses förtjena ett närmare efter¬
sinnande; den förra synes mig af egenskap att
göra gagn eller skada, allt efter vilkoren för
verkställigheten. Det blifver således för mig
oundvikeligt att, ehuru för tidigt, vidröra de
ännu oupplästa utlåtanderna Litt. A. och B.
Då man beslutar att icke genast realisera, för¬
utsätter jag, att man upprigtigt önskar inträ¬
da uti ett väntnings- och beredelsetillstånd, ätn-
nadt att så vidt ske kan, påskynda det resul¬
tat sorn man ännu anser vara återhållit af en
temporär omöjlighet, och endast af den. De
två punkterna, helst den förra, kunna i sig
sjelfva anses såsom hörande till ett sådant vänt¬
nings- och beredelsetillstånd. Men hvarföre
då bestämdt utsätta ett värde af 128 sk- Banco
för SilfverRiksdalern? Om detta anses vara ett
medelvärde, är det visserligen något högt e-
mot ögonblickets förhållanden helst då man
3°4
Den 14 Julii.
besinnar alt Coursen nu är i fallande, icke ge¬
nom konstlade åtgärder, utan ganska naturligen,
genom den starka skeppningen. Skillnaden e-
mellan värdet af Hamburger Banco Växeln och
det förmodade Silfvervärdet, föranleder icke
heller fullkomligen till det föreslagna Maximi-
priset. Första effekten kunde blifva både Cour-
sens och Silfvervärdets uppjagande på en gång
ända till detta åsätta Maximipris; deraf må
hända mångas öfvertygelse, att tendensen af
hela anstalten är mindre ett Statin qvo, än en
verkelig myntförsämring; deral åter oro och
fruktan hos dem, som genom tidshändelserna
redan så mycket förlorat; deraf änteligen di¬
sponibla Capitalers utvandring utur landet. E-
mot denna sista förutsättning kunde väl in¬
vändas, att de BancoSedlar för hvilka Vexlar
i sådant ändamål blifvit inköpte, i alla fall
qvarblefvo i Riket, fast uti andra bander; men
då den Vexeltillgång hvarmed våra Utrikes
Handelsbehof skola betäckas, derigenom min¬
skades, torde i alia fall ett sådant resultat icke
vara att förakta. Dessutom , hvilket betänk¬
ligt aflägsnande ifrån verkelig rättsgrund låge
icke uti detta uppjagade värde? Och den mo¬
raliska åsigten äfven åsidosatt, hvad praktisk
nytta kunde väl deraf åstadkommas, då efter
cursens uppsättande till 128 Skillingar silf¬
ver icke mera stöde att erhålla för s»mma
pris, och det påräknade uppköpet deraf nöd¬
vändigt skulle afstanna? såsom skäl för denna
bestämning af 128 sk. har jag hört anföras,
att deraf uppkommer jämn räkning, äfven i
mynt-
Den t4 Julli.
3o5
myntfraktionerna. Skälet synej mig hvarken
vara af de vigtigaste elier at de mäst bindan¬
de; det gäller för öfrigt lika val, i fall priset
bestämdes till 120 sk ; men j*g yrkar ingen¬
dera. Det första, eller 128 sk. tror jag vara
obilligt , derföre att det genom sin moral-
effekt på Börsen, gjorde alla redan så lidande
ägare af BancoSedelCapitaler några skilling
fattigare på värdet af hvarje R:dr Hamburger
Banco, samt dessutom, som redan nämndt är,
skulle tyckas antyda en i afseende på mynt¬
värdets upprätthållande mindre gynsam syft¬
ning. För det andra Maximipriset åter , eller
120 sk., vore, åtminstone i nuvarande förhål¬
landen , föga eller intet Silfver att få. Min
tanke vore således den, att intet Msximipris
för Silfveruppköp eller Silfverinvexling åeat-
tes, utan att Riksens Ständer uppdrogo åt Ban-
kostyrelsen, att dervid taga de åtgärder , som
med dess öfvertygelse, erfarenhet, samvete, samt
ansvarighet inför sina principaler, ansåges öf¬
verensstämma. Deraf sattes Bancostyrelsen i
tillfälle att inställa, återtaga, inskränka eller
utvidga sina operationer efter omständigheter¬
nas föranledande och conjunkturen. Den blef-
ve, ju mer fria händer den fick, ju mindre be¬
roende af Speculanters möjeliga sammansätt¬
ningar.
Hvarje år gifvas gynsammare tillfällen ,
till exempel vid utskeppningens början , lika*!
sorn ofördelagtigare, vid de tidepunkter då irrr-
Bil. till Ridd. e. Ad. Pr. VI. Band. 20
3oS
Den ia JuUi.
portan skali betalas. Vissa år gifvas äfvert
af helt och hållit missgynnande egenskap, an¬
dra tvertom: hvarföre icke då medgifva Banco-
Styrelsen rättighet, att på ett följande år, om
så nödigt vöre öfverflytta en del af de uppköp,
Sorn det föregående varit tällämnade?
Vissa föreskrifter uti en Specialinstruction
kunde för öfrigt tjena till säkerhet emot ej tro¬
liga, men möjiiga öfverdrifter i tillämpningen.
Jag hyser det hopp, att uti mitt Förslag att
icke åsätta något maxiroipris för uppköp och
invexling af Silfver, intet intresse vore för-
snärmadt, ingens farhåga väckt, ingen vådelig
inverkan på framtiden åsyftad. Dessa omstän,
digheter äro af stor vigt. Min mening är åt¬
minstone den, att aldrig någon hufvudsakelig
anstalt i Financeväsendet kan med hopp om
varaktigt bestånd vidtagas, sä framt den icke
ar byggd på sträng rättvisa och ögonskenlig
oväldighet. För min del kan jag således icke
antaga de tvenne oftanämnde punkterna, helst
den sista, utan uttryckeligt förbehåll af de här
åfvan föreslagna förändringar och tillägg.
Fjerde Hufvudpunkten af Utskottens Be¬
tänkande delar sig i tvenne Alternativer. Af
dessa, om något måste väljas , instämde jag
helst i det andra, det nemligen, att grunden
jör Speciemynts utvexling ina till jr åmliden upp-
fijuius.
Bestämmandet af 128 sk. värde för Silf-
verRiksdalern synes mig bär ännu mindre lärn-
Dm i4 Juliu
507
petigt än i de förut omförmälte fall. Genom
fett sådant beslut för sila tider, måste farhåga
för anstalternas alimänna tendens till en viss
grad af försämring, annil mera okas; och jag
skulle tro Allmenhetens rättskänsla deraf kun¬
na såras. Någon nytta af en så för tidig In¬
stämning kan jag icke heller inse; kommande
Ständer skulls i allt fall handla efter föreva¬
rande omständigheter, föga bekymrande sig otin
äldre åsigt er. Der funnes således ingen ver¬
kelig garanti å ena sidan; der vore å dsn an¬
dra säker minskning i ögonblickets myntvär¬
de. Då jag härmed sammanställer ett annat
yttrande af Utskotten, det nämligen , att den
tidepunkt då Bankens tillgångar uti Metallijk valu¬
ta, till två tredjedelar /vara emot Sedel/locken, all¬
män utvexling a] reelt mynt må äga runi, så stad¬
gas än mer min öfvertygelse i denna del. Mia*
ga Riksdagar skola föregå den utsatta Epoken,
Sedelbeloppet föreslås nu till 30 millioner;
SHfverFonden skulle således hinna uppgå till
värdet af 20; och då jag härvid tager i be¬
traktande de uppgifna tillgångarna, torde den
önskan icke anses förmäten, att vi helt enkelt
må öfverlåta omsorgen om Silfverutvexiings-
värdets bestämmande, åt våra Barnabarns lyck¬
liga efterkommande.
5oS
Dt.n lS Julii f m.
Bilaga
till Pleni-Protocollet för den 15 Julii,
förmiddagen.
N:o x.
Grefve von Platen, Balzar Bogislaus'.
Då jag varit af en annan mening, än dtt
i går genom pluralitet fattade beslut äfven af
det skäl utöfver hvad jag redan andragit eller
skulle kunna andraga, att den Styrelse hvilken
förmodeligen kommer att utföra detta beslut
lämnar Oss i okunnighet om sin öfvertygelse
j ämnet; hvilken alltså möjeligen kan vara
stridande med den plan sorn antages, ett för¬
hållande efter min tanka helt inconstitutionelt:
då ett eådant förhållande hälst i Financefrågor
är högst vådeligt: och sist då jag anser beslu¬
ten för det allmänna af högst menlig och skad¬
lig påföljd, så får jag, med upprigtigaste ön¬
skan, att denna min åsigt grundad på ‘öfver¬
tygelse måtte vara misstagen, dock anmäla min
rtssrvation mot det fattade beslutet.
Den 15 julli e, m.
5o9
Bilaga
till PleniProtocollet för den i5 Julii,
eftermiddagen.
N:o i.
I
Friherre af Nordin, Carl Johan:
Det upplästa Betänkandet Lit. B. inne¬
håller tvenne ämnen, jag anhåller att endast
öfver det senare må tillåtas mig yttra nå¬
gra ord.
Inom Utskotten förevar fråga om rättig¬
het att in och utvexla silfver på sätt min re-
servation derom inoehåller, men den rådande
tanken ansåg denna åtgärd icke lämpelig, hvar¬
före ock densamma pag. 9 finnes afstyrkt,
men då tankarne härom voro inom Utskot¬
tet mycket delade, föranledes jag, att å nyo
väcka denna fråga såsom efter min tanke, det
enda nu mera möjliga medel att försäkra pen-
ningeägarne för ytterligare förluster; äfvensom
lemnande ett tillfälle för den gäldskyldige,
att utan risque försäkra sig för förlust, i hän¬
delse han at Fordringsägaren tvingas att för¬
skrifva sin skuld i Silfver efter dagens varan¬
de Cours.
Jag har hört framvällas emot cUnna in-
och utvexling *:ne vigtiga inkast, som jag tor*
5io
Den 15 Julii e. m.
de få något närmare granska. Man har trott
genom en sådan tillåtelse många nu placera¬
de Capitaler skola blifva uppsagde för att i
Banken insättas. Det må tillåtas mig nämna,
att denna fruktan icke bör skjäligen kunna ä-
ga rum, ty om denna rättighet af för många
eller med för stora Capitaier på en gång be¬
gagnas måste ovilkorligen Coursen uppste-
gras och hvar och en sorn under ett sådant
förhållande sig deraf begagnar, derpå förlora.
Det är endast genom en försigtig och lång¬
sam insättning vid sådane förhållanden då
Coursen håller sig under den utsättande in-
och utvexlingens belopp, som den med fördel
kan komma i fråga. För öfrigt hvartill skola
de utbekornne Sedlarne användas? Någon
skrinläggning är icke att befara sedan man
försäkrat sitt Capital. Det har af Utskotten
sjelfve blifvit medgifvit, att bulvudgrunden till
den förevarande penningeförlägenheten härrör
af Sedelmyntets vacklande värde; men detta
vacklande värde cär ju ej detta Capital mera
underkastadt.
Man har vidare fruktat menliga följder
för vir Vexelcours och att vexelvingleri skul¬
le kunna uppstå, örn man lemnade Köpmännen
tillfälle att insätta sitt. ägande Silfver i Ban¬
ken , att de genom erhållande BancoSedlarne
ytterligare skulle sättas i tillfälle att inköpa
nya Vexlar och än ytterligare uppjaga couri
sen; men jag våger hemställa, blifver.ej häri¬
genom der Silfver han intager för de sålunda
köpte Vcxlame sä mycket dyrare och en så-r
Den 15 Julii e. ni'.
3U
dan transaction endast ledande till förlust. En
Silfvertillgång inom landet, sorn är disponibel,
är ju rätta motvigten emot en stigande cours
likasom silfverköp och insättning, är den san¬
na och rätta motvigten om Vexelcoursen vill
decimera, Är handelsvågen till vår fördel blif*
ver det en möjlighet för Köpmannen, att ifrån
utrikes ort intaga Silfver, det i Banken insät¬
ta och utfå nya BancoSedlar, hvarigenom Rö-
relseCapitalet i nyttig väg blifver ökadt, erne.
dan det i Banken har full valuts och repre¬
senterar en verklig product lika som om vår
handel blir oförnionlig skall denna åtgärd le¬
da att jämna Coursen och motverka all ona¬
turlig fluctuation. Skiljande mig i denna vä-
senteliga del ifrån Utskottens Förslag vågar
jag vördsamt tillstyrka återremiss af detta Be*
tänkande.
Bilagor
till PleniProtocollet för elen 19 Julli,
förmiddagen.
N:o 1. ,
Herr af Klint berg, Carli
Af sjukdoms förfall* hindrad, stt, efter
»lin önskan bivista Högloft. Ridderskapets qcfe
Den 19 Julii f. m.
Adelns Plenum den 23 sistlidne Junii, då mitt
anförande rörande de af Höglofl Bevillnings¬
utskottet föreslagne grunder för Tullagifternes
beräknande upplästes, har jag, ehuru samma
hinder ännu fortfar, ansett mig, böra nyttja
detta tillfälle, att försöka utreda och besvara
några under discussionen i detta ämne väck¬
ta frågor, om hvilka jag varit i tillstånd att in¬
hemta kännedom>
Det är nemligen af en värd Ledamot upp¬
gifvit, att Lånerättighet i ManufacturDiscont-
Fonden är för den finare Jernmanufacturen i
Eskelstuna fristad fastställd till 73^- procent;
att KlädesFabriksidkares Disconteringsrätt i
nämnde Fond uppgår till 104 procent af vär¬
det på de tillverkningar, som förfärdigas af
Svensk Ull, och att, oagtadi de betydliga un¬
derstöd, hvarmed de Svenske Fabrikerne gyn¬
nas, tillverkningarnes qvantitet under de sed¬
nare 20 åren likväl aftagit; till bevis hvarpå
anföres, att vid visse Fabriker antalet af ar¬
betare och Väfstolar blifvit sedan år 1783
till 1821 förminskadt, nemligen arbetarnes an¬
tal vid Klädes- och StoftsFabrikerne från
4,646 till 1,729, vid Bomulls- och Linne-
Fabrikerne från 3,710 till 823; vid BandFa-
brikerne från 193 till 188 och vid SidenFa-
kcrne från 1,131 till 634 personer, samt att
antalet af Väfstolar blifvit nedsatt vid Klädes-
och StoftFabrikerne från 591 till 411 och vid
SidenFabrikerne från 638 till 634 stycken 3
äfvensom att, hvad Klidestillverkningen ser¬
skildt angår, densamma aftagit, så att den för
3i5
år 1800 med 150,729 alnar öfverstigit tillverk—
ningens belopp år 1821.
För att söka undanrödja de origtiga be¬
grepp, hvartill desse ofullständige uppgifter
möjligen kunde föranleda, har jag trodt det
vara min pligt att upplysa.
1:0. Att, enligt nu gällande föreskrifter,
sorn hufvudsakligen öfverensstämma med Ri¬
kets Ständers vid sista Riksdag uttryckeligen
yttrade önskan, att Jern- och Metallförädlin¬
gen måtte framför alla andra Manufacturer
understödjas och uppmuntras, Eskilstuna fri¬
stad väl åtnjuter den förmån, att en hvar,
som för dervarande Manufacturister eller ar¬
betare underhåller Förlag och i betalning
derföre emottager deras tillverkningar, får, då
Förlagssumman det föregående året utgjort
4000 R:dr och derutöfver, upptaga lån till 40
procent deraf, samt att derjemte de af Frista¬
dens Manufacturister eller arbetare, som sys¬
selsätta sig med finare Jern- och Metallföräd¬
ling, äga att uppbära lån till 33! procent af
den summa, hvartill deras tillverkningar det
råstförflutna året uppgått; men att dervid tillika
år förordnadt, att desse serskildte Låningsför-
måner icke kunna tillgodonjutas af en och
samma person i egenskap af både Förläggare
och tillverkare, samt att, den som ingått i bå¬
da dessa näringsföretag, bör vid årets början
anmäla sig till den Ettdera åtföljande lånerätt,
hvaraf han helst vill sig begagna.
Ben rg Julii f, m.
2:0. Att till handelns befrämjande Dl-
scontlånen få meddelas till |:delar af Ullens
inköpssumma emot Ränta af 4 procent för lån,
sorn grunda sig på inköp af Ull i Junii, ju¬
lii, Augusti och September månader, och e-
mot 5 procent för dem som utgå i anledning
af sednare på året gjord Ullhandel; att denna
anstallt, hvarmed åsyftas att bereda Schäfferi-
ägaren skyndsam afsättning på den råvaran emot
Contant betalning, således är till denna sed-
nsres förmon vidtagen, likasom Fabriksldka-
rens rätt, att för sin tillverkning uppbära Di-
scontLån, hvilka för innevarande år äro be-»
stämde till 29 procent af värdet, har för af¬
sigt, att underlätta försäljningen af den färdi¬
ge varan, vid hvars inköp Handlanden vanliS
gen betingar sig 9 å 12 månaders anstånd
med betalningen, Och att det väl kan bända*
att Fabriksldkaren någon gång upptager lån 1
DiscontFonden, emot pantsättning af en Re-i
vers, utgifven för ed tillverkning, som är för¬
färdigad af ett parti Ull, vid hvars uppköp
han förut blifvit understödd med lån af den
så kallade UllDiscontFonden; men att dylika
händelser likväl måste ganska sällan inträffa,
hvilket ksn slutas deraf, att af 86 Fabriksidkare,
som för sine klädestillverkaingar sistledit år
åtnjutit Discontlån, uppgående till ett belopp
af omkring 446,929 R:dr, endast 36 under
samma tid begagnat sig af Lin utur UllDi¬
scontFonden till en sammanräknad summa af
circa 128,087 R:dr.
3:0. Att den anmärkte förminskningen
Den 19 Juhl f. 111.
uti antalet af arbetare vid ofvannämnde Fa¬
briker utan ali tvifvel hufvudsakligen härrört
dels af vunnen större arbetsskicklighet och
dels deraf, att åtskiliige Mechaniske Machi-
tier blifvit i sednare tider här införde och be¬
gagnade, hvarigenom i synnerhet vid visse
Fabriker behofvet af arbetare ganska betydli¬
gen förminskats, en omständighet, som väl e]
bör läggas desse inrättningar till last, aldra-
uiinst i ett land, der man med skäl klagar
öfver brist på arbetande händer i alla mödo¬
samma handteringar.
4:0. Ått, då man undersöker förhållan¬
det särskildt vid Klädes- och särskildt vid
StofftsFabrikerne, hvilka uti ofvannämnde upp¬
gift på antalet af Väfstolar äro Bammanslagne,
den ganska väsendtliga olikhet i resultatet
uppkommer, att Väfstolarne vid KlädesFabri-
kerne utgjorde år J7S3 ett antal af 290, och
år 1821, ej mindre ån 366 stycken och säle-'
des det sednare året 76 flere än det förstnäm»
de; men att deremot vid StofftsFabrikerne an¬
talet.fanns 1821, minskadt från 301 till 45 el¬
ler med 256 Stolar, hvilket härrört af den
ganska naturliga orsak, att i sednare tider
bruket af de fleste Stofftsväfnader, såsom Ca-
melotter, Rasker, Chalonger, Ettaminer, Satti-
ner, och så kalladt Camelotte de Brussd med
flere dylika tyger nästan alldeles upphört. Om
således, oagtadt ofvananförde ej obetydliga
tillökning i’antalet af VäfStolar, Klädestill-
verkniDgen icke dcstomindre i anseende till
antalet aftagit, så kan deraf ej dragas någon
5i6
Den 19 Julii f, tn.
för dtssa Fabriker menlig slutsats, då nian vid
närmare granskning finnér, att denna skiljag-
tighet egenteligen har sin orsak uti den i sed¬
nare tider förminskade tillverkningen af grofva
och så kalladeijStetinerkläden, hvilken förminsk¬
ning till stor del uppkommit deraf, att sedan All¬
mogen och Ståndspersoner på Landet, i den mon
tjensteverk till Ylleväfnader beredning blifvit
spridde i Landsorterna, mer och mer företagit
tig att af egen Ull låta i sine hushåll för¬
färdiga kläden för eget behof,samt tillverknin¬
gen af Vallmar till afsalu äfven tilltagit, afsätt-
ningen på KlädesFabrikernas tillverkningar,,
särdeles af grofva Kläden blifvit i samma mon
minskad. Då man derjemte har sig bekant,
att på ett lika antal Väfstolar ett vida större
qvantum af grofva än af fina kläden kan på
lika tid åstadkommas; så inser man lätt, att
tillverkningen kunnat stiga i värde under
samma tid, som den i mängd aftagit; äfven¬
som det måste medgifvas, att i det hela någon
sådan förminskning icke ägt rum, som man äf
omständigheterne kunnat förmoda, då man ef-
tersinnar, att förlusten af Finland medfört en be¬
tydlig inskränkning i de tillfällen till afsättning,
sorn de Svenske Fabrikerne förut ägde i näm¬
de Land, hvilket, med ganska få egna Fabri¬
ker och underkastadt de FörbudsFörfattnin-
gar i afseende på importhandeln, som voro här
i Riket gällande, förut från Sverige förseddes
med sine fläste förnödenheter af Manufactur-
varor.
Att, såsom en följd af allmänhetens ökade
Den 19 Julii f. tn%
317
håg för tillverkning af Bomullsväfnader, sma¬
ken för de mera redtma och för Riket natur¬
ligare Linnetillverkningarne skall, på sätt en
värd Talare anmärkt, de sednare åren aftagit,
är en supposition, som ej med något bevis
kan styrkas. Om denna sistnämnde tillverk¬
nings rätta belopp saknar man väl tillförlitli¬
ga upplysningar, emedan de berättelser an¬
gående produetionen af Husväfnader, som in¬
komma från Landsorterne, merendels alltid i
en sammanräknad summa innefatta beloppet
af både Bomulls- Ylle och Linnetillverkningar
och för öfrigt äro grundade på uppgifter, hvil¬
ka , såsom utan all Controll meddelte af en¬
skildte personer, måste vara så mycket mera
opålitliga, som man ej saknar skäl till den
förmodan, att verkliga förhållandet blifvit af
mången förtegadt, under farhåga, att kännedo¬
men om en större tillverkning skulle kunna
föranleda till en högre beskattning. Jag an¬
ser det emedlertid vara vida mera sannolikt,
att Linnetillverkningen i det hela under de
sistförflutne åren blifvit ökad, än att densam¬
me aftagit; och att detta förhållande äger rum
i anseende till Kronobergs och VästerNorrlands
Län, ådagalägges tillförlitligen af officiella
Handlingar, som utvisa, att i förstnämnde Län
tillverkningen af Linneväfnader, som år 1819
utgjorde 456,141 alnar, uppsteg år iSai till
506,842 alnar, och att de premier, som efter
Författningarne bestås för fina Lärftsväfnader,
uppgingo i VesterNorrlands Län år 1817 till
3001 R:dr 17 sk. 7 rist; men år 1821, till
3,317 R:dr 45 sk. 6 rist och således det sena¬
318
Den 19 Julii f, vi'.
re äret till 316 R:dr 27 sk. 11 r:st mera afl
under det förra.
Den mindre fördelagtiga ställning i hvil-J
ken Näringarne uti åtskillige Rikets Städer sig
befinna, härrör af orsaker, som ej stå i någon
förbindelse med de TullEörfattningar, som hit¬
tills varit gällande, och det blefve säkerligen
ett missiyckadi bemödande, att söka befordra
deras uppkomst genom en tillåten obehindrad
införsel af främmande Maoufäcturvsror. Jag
har redan haft tillfälle yttra min öfvertygelse
i detta ämne, och får dervid endast tillägga.,
att FcrbudsSystemet i Sverige varit i förra ti.
der sträckt vida utöfver hvad som nu i mån¬
ga år ägt rum, utan att derigenom exportation
nen af Rikets producter blifvit hindrad.
Hvad jag anfört i frågan om Rikets Tull.
uppbörd i det hela och om beloppet af denna
Uppbörd för Caffe och Vin serskildt, är grun-
dadt på officiella uppgifter från Tullverket,
och finnes ej med antagliga bevis vederbgdt
af hvad Herr Tham deremot anmärkt. I en¬
lighet med de mig meddeldte Extracter a£
Tuilräkenskaperne har jag uppgifvit, att för-
ledit år 1,058,066 skålp. Caffebönor och 3,459
Åhmar Vin förtullades och till StatsCassan in-
bragte en inkomst, den förstnämde varan af
66,129 R:dr och den sednare af 80,016 Ridr
Ha mb. B co Herr Tham åter har beräknat
årliga Tulluppbörden på dessa artiklar efter
ett medium af o:ne år. Det är således påtag¬
ligt s att våra uppgifter ej kunnat till ziffran
f
Den 19 Julii f ml
öfverensstämma. Hvilkendera sf dem är, i
anseende till resultatet, deo mäst påiiteliga, är
hvad jag, af Herr Tham dertill uppmanad, nu
skall söka ådagalägga. Om man nemligen an¬
tager, att, enligt Herr Thams uppgift, Tullen
på Caffe åren 1819 20 och 21, efter 3 sk.
Hamb. B:co för skålp, renderat per medium
en summa af 74,028 R;dr sa na ma mynt årli¬
gen; så följer deraf, att det qvantum,som tje-
nat till grund för denne beräkning , utgjort
1,184,448 skålp.3 och då Tulluppbörden på
detta qvantum calculeras efter Bevillnings¬
utskottets förslag5 så visar sig dervid, att, då
ofvannämnde summa af 74,028 R:dr Hamb-
B:co, efter den äf Herr Tham upptagne Cours
af 128 sk,, utgör j 97,408 R:dr Svenskt B:co,
ett lika parti Caffe, beräknadt till 28 sk. Skålp.
uppgår i värde tili en summa af 690,928 R:dr
B.co och således, efter 20 procent derå, lem-
nar en Tullinkomst af endast 138,185 R:dr ,
hvarigenom på denna artikel allena skulls
uppkomma en årlig förlust af 59,223 R:dr,
eller en difference, som med icke mindre sum¬
ma, än 44,554 R:dr öfverstiger det belopp af
14,669 R;dr, som Herr Tham uppgifvit. För
att på ett ännu mera öfvertygande sätt åda¬
galägga verkligheten af det resultat, som af
mig åberopas, torde ej vara utan allt ändamål
att tillämpa ofvan anförde beräkningsgrund till
ett mindre qvantum af t. ex. 1000 skålp., som
förtullade efter 3 skilling skålp., inbringa en
inkomst i Hamb. B:co af 62 R:dr 24 sk., eller,
efter 128 sk. Cours, 1 <56 R:dr 32 sk. Svenskt
Btco, men deremot, efter 20 procent å det till
3*o
Den ig Julii /. m.
28 sk. antagne Tullvärdet*, endast en sum¬
ma af 116 R.dr 32 sk. B:co, då diifereocen
blifver sp R:dr, hvilken, beräknad på ett circa
1184 gånger större qvantum af 1,184,448
skålpund , uppgår till ett belopp af omkring
59,300 R.dr Banco.
Den af Herr Tham uppgjorda calcul an¬
gående Tulluppbörden på Vin kan af mig ej
controlleras, då upplysning saknas om verkli¬
ga beloppet af de partier deraf, hvarå den
samma är grundsd. Det återstår således för
mig endast, att söka med ytterligare bevis styr¬
ka, att mina af den värde Talaren klandrade
uppgifter i denna del äro snarare för lågt än
för högt beräknade. För att tydligen kunna
utreda detta förhållande, torde det göra till¬
fyllest, att Tullbeloppen, efter de förut anför¬
da olika beräkningssätten , calculeras på ett
visst qvantum , hvilket äfven här lämpeligen
kan antagas till det af 3,459 Åhmar, som för-
ledit år förtullades. Det lärer ej kunna be¬
stridas, att nu varande Tull på detta qvan¬
tum, å 24 R:dr per Åhm, utgör, enligt hvad
jag i mitt anförande uppgifvit, 83,016 R:dr
Hamburger B:co eller, å 120 sk. Cours, 207,540
R:dr Svenskt B co Efter Utskottets förslag
antages Tullvärdet för de vanlige Vinsorter-
ne, efter ett medium emellan 40 sk. och 1
R:dr 12 sk. B:co per Kanna, till 1 R^df 2 sk.
Kannan, som på en Åhm af 60 kannor utgör
62 R:dr 24 sk- eller på 3,459 Åhmar tillsam¬
mans 216,i8? R.dr 24 sk, derå Tullen, efter
ett
Den 19 Julii /. rn.
et* medelbelopp af 45 procent, uppgår till en¬
dast 97,284 R:dr 18 sk , så att följagteligan
Utskottets förslag, om det anioges, skulle på
en Vinimport af ifrågavarande qvantum till¬
skynda Staten en förlust af 110255 R:dr 30
sk. eiler 83,236 R:dr 14 sk. utöfver den sum¬
ma af 27,019 R:dr 16 sk , som i Herr Tbsms
calcul upptages. Att denna af mig uppgifna
brist med skål bör anses mera lågt Sn högt
beräknad, torde äfven kunna bevisas däraf, att
Tu iuppbörden i Hamburger Banco på det
qvantum af 3,459 Åhmar, som förledit år för^
tullides , blifvit i ofvin anförde Calcul redu¬
cerad i Svenskt Banco efter endast 120 sk.
Cours, ehuru de medelcourter, som för samma
år följdes vid Tullafgifternes bestämmande i
Svenskt Banco, uppgingo ifrån 123 sk. till
124 sk. 10 r:st. Jag öfverlemnar tili Herr
Thams egen graoiagenhet, att afgöra, huru
hans uppgifter och öfrige emot mig ställde an¬
märkningar böra bedömas. För min drl tillå¬
ter jag mig deröfver ej någon annan reflexion
än den enda, act hvad Herr Tham funnit tjän¬
ligt anfört, är af den beskaffenhet, stt del icke
kan förändra den öfvertygelse, jag redan ytt¬
rat, att genom den af Bevillningsutskottet fö-
reslagne nedsättning i Tullen på ofvanberör-
de båda importartiklar, en ganska betydlig föra
lust skulle för StatsCassan uppkomma, hvarvid
jag ansedt mig tillika böra öppet förklara, att,
efter hvad jag vid närmare granskning sjelf
erfarit, den irring ägt rum vid den i mitt för-
Sil, till Ridd. o, Ad. Prof. VI Band. 21
32*
Den l g Julii f. m.
ra anförande åberopade calculens uppgörande,
att StatsCassans förlust på VinTulJen blifvit
upptagen till 3,459 R;drs ringare belopp, än
densamma, efter den dervid följda beråkninge-
grund, rätteligen bordt utgöra.
Sedan Höglofl. Bevillningsutskottet i be¬
stämda ordalag löreslagit, att ”inga utländska
varor måtte anses förbudna, utan alla kunna
emot Tull här införas” samt ovilkorligen till.
styrkt antagandet af en på detta Förslag, grun¬
dad Tullbevillningsreglering, utan annat un¬
dantag deruti, än att, ”om någon främmande
magt aldeles förböde införseln af en eller flera
af Sveriges förnämsta exportproducter” det i
alla fall skulle ankomma på Kongl Majtts Nå¬
diga godtfinnande, att ”enär sådant kundelän¬
da till Statens sanna fördel, förbjuda införseln
här i landet af de förnämsta exporter, som från
cn sådan Utländsk magt till Sverige annars
dirsct# införas”, har det i sanning förekommit
mig och troligen flere andre oförväntadt, att
nu mera höra förklaras, att "Utskottet ej på
minsta sätt velat inskränka Kongl. Maj;ts hö¬
ga rätt, att förbjuda eller tillåta varor att in¬
föras till eller utföras från Riket.” I fall er»
sådan mening stått att förena med innehållet
af Höglofl. Utskottets Betänkande, hade jag
med största nöje undgått, att upptaga Hög¬
lofl. Ridderskapet och Adelns tid med hvad jag
trott mig böra anföra, för att söka ådagalägga
origtigfaeten af Utskottets framställning i den¬
na del af ämnet.
Den 19 Julii f. m,
3'3
Af hvad för öfrigt Förelupit under Discus-
sionen i denna fråga, har jag anledning sluta,
att uti mitt ofvannämde anförande, der en af
Kongl. Maj:t under min contrasignation utfär¬
dad Författning åberopas, ordet Weflindien kom¬
mit att inflyta i stället för OJlindien. Att så¬
dant ej kunnat härröra af annat än af miss-
skrifniog, lärer ej ens hafva undfallit den vär¬
de Talare, som ansett denna i hufvudsaken al¬
deles likgiltiga omständighet förtjena att vid¬
röras, och lärer således något mitt vidare ytt-4
rande häröfver nu mera kunna anses öfver¬
flödigt.
Jag anhåller vördsamt, att desse mine ina
märkningar måtte få åtfölja återremissen till
Höglofl. Bevillningsutskottet.
N;0 3t
Grefve von Schwerin, Fredric Bogidaus;
I afseende på Utskottens Betänkande el-»
ler Förslag angående fättet att bestrida de pen-
ningeanslag för allmänna arbeten och företag,
hvilka Riksens Ständer vid denna Riksdag tor¬
de besluta, utber jag mig att få yttra mina
tankar.
Af det fatt hvarpå Riksens Ständer be¬
sluta att kostnaden för allmänna arbeten och
företag skola bestridas, beror efter min öfver¬
tygelse, buruvida den till de flnanciella ore¬
324
flen rf) fulii j. ni.
dornas häfvande uppgjorda plan, skall lyckas
eller misslyckas.
Dessa allmänna arbeten och företag äro
för närvarande Götha- och HjäimareKanalsr.
Det understöd sorn förr ät de samma blifvit
beviljadt har bestått i nya Sedelutgifningar.
Opinionen siliåtcr icke längre att begagna den¬
na utväg.
Första frågan blir således nu om Natio¬
nen skall fortfara att understödja dessa före¬
tag, då den förr nyttjade u,vägen är stängd,
då Bancovinsten måste dertill användas, och då
enär en gång Bankovinsten upphör och den
upphör så snart som penningeväsendet blir
regleradt, directa pålagor blifva enda medlet
att åstadkomma dessa bidrag.
Huru än enskilta Riksdagsmän komma att
öfver denna fråga yttra sig, så är det dock icke
svårt att förutse att desse ytterligare bidrag
komma att af Rikscus Ständers pluralitet be¬
viljas. Det kan förutses' att vid hvarje ny
Riksdag, nya propositioner till ytterligare bi¬
drag komma ttt göras, såsom t. ex, till Hamn¬
byggnader för de Städer, hvilka genom Kana¬
len komma i communication med hvarandra,
och det kan förutses också att Ständerna kom¬
ma att bevilja deni.
Då detta sannolikt blir förhållandet tror
jag att Riksens Ständer, som utöfva Folkets
rätt, att sig allena beskatta, skuile handla väl
Den rg Julii f m.
025
emot det skattdragande Folket, om de dirrcte
underhandlade med de Bolag, som bedrifva
dessa allmänt gagnande företag, om de pä ea
gång förnöjde deras anspråk på biträde och
satte dem i tillfälle att sedan kunna hjelpa
sig sjelfve.
Det ständiga behofvet af medlande åtgär¬
der, äfven sorn tillfället att kunns såsom med¬
lare uppträda, äro förhållanden, som inom en
constitutionel Stat lätt kunna rubba den åsyf¬
tade j-nmvigten j och har man en gång oiör-
sigtigtsvis kommit in uti dem, eå är det för¬
del vid att ju fö:r dess heldre löss sig där¬
ifrån.
Jag skulle derföre anse nyttigt och nö¬
digt att de Höglofl, Utskotten begärde att be¬
stämt få veta, huruvida Kanalbolagen anse sig
vara fullt belåtne med de bidrag, hvarom nu
anmälan skett, och att de i vidrigt fall måtte
uppgifva hvad de anse sig behöfva till före¬
tagens fulländande- Ständerne se då en gräns
för anspråken på biträde och kunna å följd
deraf fatta sitt beslut.
Det är klart att bidragets storlek skall
bestämma sättet af dass åstadkommande.
Den plan som Utskotten uppgjort till bi¬
dragens utgörande bastår i en penmngsornrätt-
ning, hvaraf kostnaden bestrides med af den
beböfliga summan. Denna operation äger vis¬
serligen den förmon att vara mindre kostsam
526
Den i g Julii/. m.
än vanliga Lån; men först och främst är den
osäker; för det andra är dan motbjudande för
opinionen derigenom, att den tillskyndar en
del medborgaie en viii't, som icke motsvaras
af någon åtgärd och uppoffring å deras sida.
T.eprocentsSedeln, inlösbar vid uppvisandet är
i Banquierens hand det samma som Contantepen¬
ningar. Skulle han se någon utväg för sig
att kunna vidga sin rörelse genom lanta pen¬
ningar, så kommer detta Statens anbud att
betala halfva räntan lör honom , att lika som
förr i Hufvudstaden samla alla CapitaLr. Skul¬
le framtida behof påkalla en utsträckning af
denna Låneoperation, och hos oss återvänder
man icke gerna från den väg man börjat be¬
träda, så blir följden den att Landsorterna kom*
ma att tömmas på Capitaler.
Skulle en ny DepositBank stiftas så be-
hofs, till fyllande af de bidrag som nu äro i
fråga icke mera än en anvisning på en säker
inkomst, och bolagen kunna sjelfve Ombesörja
de Lån som på inkomsten kunna grundas.
Men då man icke kan undgå *tt inse att
förr eller senare Statsskulder icke kunna und¬
vikas , och då införandet af ett klokt Stats-
LåncSystem utgör enda garantien för Bankens
integritet och enda förvarir.gsmedlet mot den
rubbning i enskiltas välstånd som Statsskuld-
sättningarne hittills hos oss åstadkommit, så
vet jag ej hvarföre man skulle tveka att ge¬
nast öfvergå dertill och att låta bli alla så¬
Den 19, Jnlii f. m.
32 7
dana interims Förslager, som lätt kunna öka
oredan-
Jag vet att man säger: att Styrelsen lätt
kan missbruka den en gång öppnade skuld-
sättning^bananj men Folkrepresentantens obe¬
nägenhet att säga Nej när Styrelsen fordrat
ökade Skatter kan också missbrukas. Ock deri
äger ett inhemskt Statsskuldsystem ett väsent¬
ligt företräde framför skatteökningen, att, i
förra fallet Kapitalisten som uppbär Statsrän¬
tor blir lika med deo vanliga Skattdragaren
inrresserad uti att controllera Styrelsen i Stats¬
medlens kloka användande, då han nu, sjelf
så godt som intet bidragande till Statens under,
båll, alldeles icke bryr sig om att deltaga uti
controUen, titan tvärtom ofta ksn se enskild
fördel för sig, att den skattdragande Fastighets¬
ägaren dignar under bördan.
Jag delar icke deras farhågor, sorn frukta
för inhemska Statsskulder, när Nationen äger
rättighet att genom sina ombud bestämma vil-
koren för dem. Jag ser deri den enda möj¬
ligheten för Skattdragaren att åt sine efter¬
kommande bereda de större krafter, sorn for¬
dras för att bära den större bördan. Det fins
ingen Constitutionel Stat sorn icke haft skul¬
der, som icke sett sig tvungen att göra skul¬
der, och ingen som förlorat sina Constitutionel-
la friheter i följd af sina skulder.
Månne man gjort sig fullt reda för hvad
inhämska StatsLån vilja säga. De äro ej af
328
Den 19 Jul 1 i m. f.
ssmms beskaffenhet, som, de hvarigenom Dum¬
bom sstte sig i skuld. De Lån en Stat gör
åro mynilefverenser mot vilkor som blifva lin¬
drigare i samma inon som reqvisitionerna okas,
Man får således icke fråga huru stor är Sta¬
tens skuld, utan hvad kostar Statens skuld?
och bvsd utträttag med de lån sorn Staten
gjort? jag hyser den bestämda öfvertygelsen
att icke mindre tili stadgande af vårt mynt¬
väsende än till stadgande af vårt Constitutio-
nella systern, inhemsk Statsskuld ovilkorligen
fördrag; äfven sorn att under vår nu varauda
representation, det skall bli mindre svårt att
förebygga ytterlighet i Statsskuldens tillväxt
än ytterlighet i skattebördans.
Jag anser mig derföre förpligtsd att anhålla
det Utskotten behagade till förnyad pröfning
företaga frogan om inhemska Stats Lån. helst sam
de skäl , Utskotten anfört till stöd för sitt
ogillande utaf dem, äro af den beskaffenhet att
de bära sin ogdlbarhet inom Big.
Utskotten säga: ”erfarenheten vittnar att
ett allmänt StatsLånSystem icke i längden kan
fortsättis utan genom räntornas nedsättande j
derigenom återfaller då det Capitalbelopp, hvar»
ä obligationerna lyda till ett i sjelfva verket
mindre , och Capitalförmögenheten i landet blir
derigenom den samma sorn den förut varit.”
Det synes såledei äfven vara af Utskotten
ant3git såsom en sanning att verkningen af
ett väl organiseradt StatsLånesystem ar att
Den 14 Julii J. m.
räntorna falla. Häri skulle jag tro ligger en¬
da möjligheten för ”beredandet af den ökade
välmågan, uppkommen genom Handel och Nä¬
ringars tillväxt, som Utskotten förutsätta bora
finnas, innan Nationalskulden skulle kunna ö-
kas utan att välla räntornas fall”. Jag befarar
att Utskotten har ansett Cåpitalägarne utgöra
ett slutit Samfund, frikallade från det, andra
Näringsidkare gemensamma öde, att låta hvem
som helst få täfla om att till möjligen lägsta
pris fylla de allmänna behofven.
Jag förmodar att fördelen utaf att till intet
göra detta monopol, under hvilket både Stat
och Näringarne under sekler suckat, och hvil¬
ket nu genom Bancohemiigheteos undanrödjan*
de förlorat Bin Patron och sin Mäklare, skall
för Staten och för Nationen blifva vida större,
än förlusten kan bli om StatsLåneSystem skall
inleda till 233 millioners utgifter som möjli¬
gen kunnat bespara*.
Om än i dett* ögonblick man kunde hjel¬
pa sig fram utan StatsLån, anser jag dock bätt¬
re att man genast vidtager denna utväg, öf-
vertygad som jig är att genom ett klokt Låne-
system våra Constitutionella förhållanden sko¬
la consolideras. Men vi hafva redan Stats
skuld; skulden till Banken, Riksgäldssedlarne
och Capitalet af de 200,000 R:dr, hvilka årli¬
gen till Hans Maj:t genom Bevillning och från
RiksgäldsContoiret utgå. Denna skuld belope:
sig på omkring 13 millioner.
33°
Den 19 Julli f. m.
Det är således icke Fråga orri att nu först
öppna dörren för StatsLån. Skulder finnas re¬
dan; det bör vara fråga om sit bringa deni i
det ordentliga system , &tt de icke hindra oss
att reda vårt pennningeväsen.
Af dessa skäl anhåller jag om återremiss
på Betänkandet, jag vill ej utlåta inig över
sättet att göra StatsLån. Behöfver man göra
afseende på RörelseCapitalets belopp och kom¬
mer det att utgöras endast af Numerairen, så
torde man böra utgifva^obligationer, men mot
låg ränta, om än för dem icke skulle erhållas
den summa hvarpå de lyda; skulle åter Deposit-
Banken komma till stadga, säkra transactioner
kunna göras och RörelseCapitalet på en annan
väg kunna ökas, så är det ofelbart bättre att
införa bruket af inscriptioaer.
N:o 3.
Friherre Bjorn fl jerna, Magnus:
De förenade Stats- och BancoUtskotten
hafva i förevarande utlåtande anfört, att så
vida ordning i allmänna penningeväsendet
skal! återföras, Bankens Credit icke vidare
bör ålitas genom en utgifning af nya sedlar,
som icke vore motsvarad af réel valuta, samt
att derföre, enär det disponibla öfverskottet
af Bankens inkomster icke förslår till utgitternes
bestridande, bristen bör fyllas genom penningars
upptagande mot skuldförbindelser,^hvarigenom
Ben 19 Julli f. m.
331
ert kommande tid i någon mohn delar kost-
naderne af de arbeten, hvaraf den närvarande
draga frugterne.
Vid denna premiss har jag ingenting att
invända, men vid verkställigheten deraf eller
qveflio quo modo uppstå flere betänkligheter
hos mig.
När en viss Summa antage* nödig att
upplånas, emedan Staten icke är i tillfäl¬
le cont3nt anskaffa dt-n, men anstallt likväl
fogas att skuldförbindelserne derå varda, om
så äskas, genast med Bancomynt infriade,
hvilket är förhållandet med de proponeiade
3 procentsScdlarne, så måste man antingen öf¬
verträda principen om faran att anlita Ban¬
kens Credit, eller ock utsätta sig för faran att
3 procentsSedlarne sakna tillräcklig fond för
deras godtgörande. Det sednare blir här de¬
sto mera att befrukta då mindre Creditiret äf¬
ven är på samma Upplånings Conto anvist,
hvarigenom om detta af Regeringen lyftades
andra upplagan af FilialDisconternes Bankrout,
lätteligen kunde uppstå. När en Stat på •-
gen garantie upplånar penningar under skyl¬
dighet att genast vid anfordran infria sin*,
skuldförbindelser innefatta desse sednare egen¬
skapen af mynt, och böra i sådant fall icke
bära Ränta, hvarföre i thy fall det vore lärn
peli gare att till ifrågavarande Publik* arbetes?
använda RiksgäldsSediar, då Räntan halt ock
hållet be/paras.
352
Den 19 Julii /, ni.
Det är vidare att bemärka hurusom den¬
na Uplåningsgrund i prsctiskt hänseende fö¬
refaller olämplig. Staten behöfver för året en
viss gifven summa, eller hvad bristen sorn skall
fyllas utgör; men inlösningen å vista af ?, pro¬
cents Sedlarne förutsätter likväl en ständig
fluctuation i penningetiiigången. Föijakteiigea
kan den ens dagen insättas vida öfver det be¬
lopp Staten erfordrar; och man nödgas da vä¬
gra vissa personer att begagna deras pennin¬
gar; följande dagen åter uttagas penningar
af andra personer, och nu står Staten åter i
saknad af deras försträckning som den före-
gående afvisades. Härigenom skulle således
Staten blifva inblandad i dagliga circulationea
af privatas penningar på ett sätt, som föran¬
leder oreda och missnöjet!, samt alldeles af¬
vek från de bestämde Beräkningsgrunder, sora
i Statens fioanciella angelägenheter alltid böra
följas.
Vid dylika förhållanden och då de förde¬
lar sorn Utskotten åsyftat, nemligen att å-
terbetalningen ställes på längre tid och att
räntan blifver den minsta möjliga, den förra
icke vinnes, och deri sednare icke utan upp¬
offring sf grunderne för Bankens förvaltning
kan vinnas, torde en annan utväg för bristens
fyllande böra vidtagas.
Skälen hvarföre Utskotten afstyrkt begag¬
nandet sf RiksgäldsContoirets obligationer på
längre betalningstid, äro inga andra, än att
lånen skulle befiöfvas lill ett mindre betydligt
Den 19 Julii f* tu.
333
belopps och att obligationer *f denna art kun-
de vackla i sitt värde och förlora förtroendet
i det allmänna. Desse inkast nogare granska-'
de. torde likväl förfalla. Ju mindre belopp
obligationerne utgöra, jn säkrare bör man va¬
ra att de bibehålla sitt värde, hvilket åter be¬
ror derpå att räntan ordentligt betalas. I fall
denna utsattes till J procent om året så utgör
den väl högre belopp än Utskotten föreslagit,
men vinnes fördelen att Capitalet, såsom sä¬
kert och lönande förräntade, icke på längre
tider efterfrågas, och erfarenheten ber bestyrkt
att dylika räntebärande obligationer af Riks-
gäldsContoiret utfärdade alltid bibehållet sitt
värde.
Det är endast RiksgäldsCoatoirets utan
ränta löpande obligationer, till exempel de för
FilmlDisconternes Assignationer utgifna, hvil¬
ka både i och för ränteförlusten nödvändigt
skulle förlora något i sitt Capitalvärde. Rik¬
sens Ständer äga med Obligationernes utfär¬
dande i Bankens vinster till räckeliga medel
icke blott till ordentliga räoteliqvider derå,
utan äfven till årlig Amortering, hvilken bief-
ve ännu mera betydlig om afbetalningarne
som å Statsverkets skuld äro hädanefter med
150,000 R:dr Banco föreslagne, fingo äfven
till successiv minskning af Obligationernes be¬
lopp användas, i ställe lör till Siifverinköp, hvar¬
igenom , enär 266,666 R.dr redan äro dertill
anslagne, en höjning i Vexelcoursen äfven
mindre kunde befaras.
5o*
Den 19 Julii f. mk
De förestagne 5 ProcentsSedlar förefalla
mig som en Amphybie enullan Banco- och Stats-
»kuldsSedlar medlörande bådas olägenheter
ulan att hafva någondera? fördel» ehuru till
inskränkt belopp utgifne försämrande likväl
Bancomyntets värde då de äro en slags utgre¬
ning deraf, men kunna å andra sidan för sam¬
ma deras inskränkta belopp icke uppfylla de
stora ändamål, som med Statspapper vinnas.
Skulle krig eller missväxt inträffa kunna
de deraf härrörande utgifter omöjligen bestri¬
das med de föreslagne 3 Procents sedlar, hvil*
ka utgifne till större summa och ställde att å
vista inlösas mot BancoSedlar, skulle medföra
lika olycklige följder, som uppstodo af Banco*
Sedelstockens förökning efter 1809 års Riks¬
dag} deremot kan vid sådana olyckliga till¬
fällen systemet af Statspapper (Stocks eller
Fonder) användas utan att derföre Bancomyn-
tets värde blifver försämradt.
Alla Europas Stater utan undantag lem¬
na dertill efterdömet: blott Sverige står qvar,
förutan ett sådant Creditmynt, hvars drifkraft,
likt ångmacbinens, lätt använd, medför den
mest underbara verkan å Handel, Näringar
och Jordbruk, hvilka derifrån kunna hemta
Lifsprincipen till hvarje economiskt företag,
nemligen Förlag.
Om det medelst Statsskuldens confracte-
rande tillkomne Capital användes på produ-
ctionens ökande, finnes knappt något maxi-
Den 19 Julli /. m,
33^
muni för dess möjiiga belopp, ty i mohn den¬
ne okas, vexa uti en ännu större progessioa
de skattskyldiges tillgångar att fylla de deraf
tillflytandé räntor, och Landet går framåt i
Production, Handel, Näringar, Jordbruk och
Prosperitet, i stäiiet att skrida tillbaka.
Detta är i synnerhet förhållandet med
Statsskuld; tillskapad medelst ett nytt i om¬
lopp Satt räntebärande Creditmynf, för hvilket
län icke blifvit upptagne. Det ökar rörelsen och
lemnar Förlagstiilgångar åt all industrie, utan
att dessa Förlagstiilgångar å annat håll gå
förlorade för productionen, sorn är casus när
Statsskulden tillkommit genom län; ty Långi'-
varen skulle, om han ej gifvit lånet, äfven
användt sina penningar productift. I förra
fallet är det således ett alldeles nytt tillska-
padt RörelseCapital, i det senare blott en öf-
verflyttning från den ena haeden till den an¬
dra (uppfyllande likväl under tiden Statens
behof).
Detta hvad Capitalet beträffsrj hvad åter
räntan angår, så betalas den al alla skattskyl¬
dige samfällt, och uppbäres af de Medborgare
enskildt hvilka för ögonblicket äro i besitt¬
ning af Statsobligationerna, och som det gör
Staten, 6åsom Stat betraktad, lika, hvilka de
äro som befinnas vara i besittning af dessa
räntor, blott beloppet circulerar; medför beta¬
landet deraf intet slags förfång för landets
välmagt. De äro, dessa räntor, en penning,
sorn den hogra handen betalar till den ven¬
336
Ben 19 Julii. /.
strå, båda tillhörande samma kropp (Stats¬
kroppen).
Deraf följer visserligen ej att inrikes Stat*-
skuld icke äfven medför olägenheter; men de
äro ringa i jemförelse med de deraf uppståen¬
de fördelar Skulle man uppgöra en plan, som
å ena si tan upptoge de förmooer som tillflu¬
tit en Stat, medelst begagnandet af National-
Crediten, samt å andra sidan de olägenheter
den åstadkommit, torde vågskålen visserligen
luta till fosman för Statsskulden.
Ehuru man genom Statsskuld dräger vex^
lar pä tillkommande generationer, tror jag
dem äfven vinna d*rpå, då de i arf erhåll*
ett väl odladt Land, i stället för ett vanhäf-
dadt, en på tillräckliga Opitaler stödd blom¬
strande Handel, i stället för en vanmägtig. och
lifvade slöjder i stället för aftynade. Äfven
våra efterkommande torde således tacka oss
och med erkänsla ihogkomma, att om utskyl-
derne, genom Statsskuldens bildande, blifvit
ökade, deremot Nationens tillgångar att beta¬
la dem, uti en ännu större progression, blif¬
vit ymniga.
Den af Utskottet åsyftade fördel att Hand¬
landes samt publika Verks och Cassör» Cassa-
bebållning mot 3 procent ränta skulle sålunda
kunna insättas och komma i rörelsen i stället
att de nu ligga obrgagnade kan lämpligare
tillvägabringa i sammanhang med de af Ut-
skot-
Den 19 Julii/, mi
337
skotten föreslagne PrivatDiscontinrättningar,
hvarom jag då frågan förekommer vidare skall
utveckla mina tankar.
-f- #
Huru obetydlig differencen i råntan är pa
3 och 5 procents sedlarne synes deraf, att de
förre på 5 år, efter den till utgift påräknade
summa skulle uppgå till 150,000 R:dr, de sed^
nare till 250,000 R:dr, således 100,000 R dra
difference på 5 år, och jag frågar om det ej
lönar denna uppoffring för att å ena sidan
icke försämra Bancosedlarnes värde, som tro¬
ligen skulle inträffa medelst de till å vista
inlösning föreslagne 3 procents Sedlar, och för
att å andra sidan gå ett verkligt gagnanda
System till mötes, som i vådans stund kan uH
vidgas, i stället att vidtaga en halfmesure
som väl kan medföra skadliga, man aldrig nyt-
tiga följder.
För öfrigt är jag helt och hållet tf en
värd Ledamots tanka att Planetis florlek bör be-
flämma medlen ; det vore således önskvärdt om
Götha Canal Direction kunde uppgedess behof löt
att helt och hållit fullbordadet stora arbetet, di
man troligen, torde finna att detta jemte öfrige
Publike företag icke kunna fullbordas på det
föreslagne sättet (med 3 procents sedlar) och
att man således slutligen alltid blir tvungen att
vidtaga andra åtgärder.
Bil. till Ridd. o. Ad, Pr. VI. Bend. 23
538
Ä*«Jalii /, m,
NiO 4-
Friherre Lagerbjelke, Gujlaf:
Ibland en mängd af vigtiga föremål, som
under sist förflutna veckor ömsom kraft eller
tillryckt sig uppmärksamheten, har det tor
hända för mången, och säkerligen för mig va¬
rit omöjligt, att ägna en lika sorgfällig grad
af granskning åt alla. Åtminstone skulle jag
för min del hafva önskat mera tillf alle och
nera förmåga att inhemta grundelig kännedom
af det magtpåliggande Förslag, som innefattas
i Utskottens Utlåtande JL.it. E., det nemligen,
att mot skuldförbindelser upptaga penningar
till vissa behof.
Tvenne vigtig» premisser synes mig i
detta hänseende pikalla undersökning: den
första, utredandet af verkligheten eiler rättare
sagt oundvikligheten utaf sjelfva behofven; den
andra, svar på frågan, om ingen annan till—
gång än dea föreslagna Annes, eller om af al¬
la möjliga tillgångar denna likväl är tjenligast
att anlita.
Hvad först behofven angår, händer det
väl understundom enskildte, att så snart lätt
lånetillgång Annes, en mängd anledningar till
utgifter genast tillkomma, eller åtminstone
öfverdrifva». Så förmodar jag visst icke att
förhållandet äfven är med StatsFinancen; och
om än det i allmänhet ej alltid kan undvikas,
att ju icke behofven i någon mohn uppsvälla
B.eh 19 Juia j,#ii
fried upptäckten af medel att tillfredsställa dem,
tror jag dock icke ett dylikt fall nu hafva in¬
träffat. Det ät sannt, jag har för länge varit
frånvarande, för länge lefvat alskiljd ifrån all¬
männa ärenderna för att rått kunna bedöma
alla de nppgiloa behofven, men delta är ett
skäl till att icke lösligen bestrida dem. Det
vore måhända öfverflödigt, att i afseende pi
det drygaste af dessa behof, återupprepa hvad
så ofta blifvit sagt, än i en rättvist beun¬
drande ton, om idéens storhet Och arbetets
förträfflighet, än med en klagande stämma,
öm de betänkliga följder för allmänna och en-
skilta penningeställningcn som af kostnader»
Utöfver allt törbållande med de första beräk-
ningarae, varit föranledda. Vare dermed hu¬
ru det kan, der står likväl arbetet, tili betyd*
ligS9t» delen fullbordadt! både intresset ätt ej
bortskänka frukten af gjorda uppoffringar, och
Nationalstoltheten, som kräfver fasthet i beslut
Samt helhet i gerning, och efterverldert som
skall dömma oss strängt, om den förlorar sin
nästan försäkrade arfsrätt; allt fordrar nu
ett sluteligt biträdej och frågan torde e*
genteligeo blott vara om liodrigaste sättet.
Föga annat lärer vara att siga om de mindre
behof, till hvilkas fyllande låneutvägen blif¬
vit föreslagen; de syfta på riksgagneliga fö¬
retag, de hafva redan länge varit understödda
och för dem gäller äfven, fast i mera inskränkt
mått, principen att ej genom vägran af ytter¬
ligare tillskott, uppoffra framtida vinsten af
hvad redan påkostat blifvit. Ett nytt behof*
fast icke i Utlåtandet upptagit, cynes varn
3^0 Den tg Julii /. m,
tillkommit, jag lemnar derhän Jämpeligheten
att i detta hän8eende tillita Statslåneutvägen;
men bör förklara, att det slag af ovanliga bi¬
drag, för hvilket jag med mesta tillfredsstäl¬
lelse skulle rösta, vore det som ägde Rikets
försvarsverk till direct föremål: ty jag har
länge insett, och i sednare tider haft tillfälle
att än mera inse allt hvad i detta vigtiga äm¬
ne ligger förvaradt, allt, säger jag, ära, obe¬
roende, säkerhet, långvarig fred, samt till och
med en rätt förstådd hushållsprincip} ty i be-
hofvets yttersta stund mångdubblas kostnader¬
na. Den särdeles vexling af förnödenheter
50m höra till försvarsverket, har, så snart me¬
del till deras anskaffande finnas, en välgörande
verkan på en mängd af Näringar.
Detta är hvad jag i anseende till Behof-
ven haft att andraga.
Hvad dernäst beträffar medlen till fyllan¬
det af dessa behof, så uppstår först en tve¬
kan, nödig att antingen till visshet förvandla,
eller ock att undanrödja , den nemligen , om
ingen annan utväg finnes än Statens skuldsätta
ning. Man omtalar och har länge omtalt en
temmeligen betydlig minskning af Bevilloin-
gen. Opinionen tyckes hafva påkallat den;
nästan från Riksdagens början synes den vara
likasom satt utur all fråga; Utskotten lära äf¬
ven taga den för afgjord, så skulle man åt¬
minstone kunna sluta deraf, att ibland möjliga
tillgångar till extra behof Bevillningen icke
blilvit påiäknad. Ännu hafva dock Riksens
Den 19 Julii f. ru.
341
Ständer icke officielt bekräftat minskningsprin*
cipen; ty godkännandet af Betänkandet Litt.
D., som föreslagit en nedsattsumma att af Staten
hädanefter till Banken betalas, innebär ännu
möjligheten att till ett annat ändamål använda
den besparing i Bevillningen, som deraf uppkom¬
mer, Troligt vöre, att det Bevillningsbelopp,
som nu är i fråga att försvinna, skulle kunna
uppfylla de extra behofven, helst om vissa det
ibland vore belåtna med något minskade, men
längre fortsätta bidrag. Utskotten säga väl,
och på goda grunder, att dä frugterna af flora
arbttsföretag egentehgen fiola (kördas i en kom¬
mande tidt d-nua äfven jynes böra deltaga i ko fi¬
neden. Men hvad som tyckes vara antici-
pation, kan i vissa omständigheter ligga tungt
nog på den närvarande tiden. Om till exem¬
pel (detta är en blott bypothes) ett StatsLåa
skulle, under en epok af olyckligt misstroen¬
de, anfes indirekt bidraga till Sedelmyntvär¬
dets nedsättning, manne ej då samtiden, icke
den kommande, mäst vore anlitad, och det med
en art af Beskattning , den mest tryckande af
alla. den nemligen som folie vissa claier af
medborgare till last? Och blefve icke då fram-l
tidens påräknade biträde säkrare vunnit, såsom
jag nyss nämnde, med minskning af bidragen
men med deras fortsättande långt in i den
kommande tiden?
Jordbrukarens behof af lättade bördor ät
kändt och erkäodt; Bevillningen lärer likväl
vara den minst besvärande. Omöjligt vore så-
ledes icke , att mången villigt betalade hvad
Ds» 19 Julii f, m.
baa hittills i Bevillning erlagt, heldre än
att i StataLåneväg öppna en port, sorn hvar¬
ken han, eller hans barn eller dessas atkom-
liogar någonsin skulle se tillsluten. Och hu¬
ru stor vore icke tillfredsställelsen att till nö¬
dens verkelig* timma, till något för Statens
bastand eller fall afgörande ögonblick, kunos
bespara det stora, och möjligtvis enda hjelpe-
Wiedlet?
Men jag framställer allt detta ingalunda
•isom ett Förslag , utan blott såsom tankar,
törhända förtjent» af Utskottens vidare upp¬
lysta eftersinnande, så framt utlåtandet i allt
lall skulla återremitteras. Kan åter denna ut¬
väg icke antagas; skulle opinionen både inom
och utom Riksens Ständer oåterkalleligen kräf¬
va Bevillningens nedsättning då återstod» o-
lyckligtvis icke annat än skuldsättniug j det
vill säga, qwfio au vöre då att anse såsom
afgjord-
Ordningen komtne sedan tili undersökan¬
de »f sättet, vilkoren, följderna, med ett ord,
*f qmftio quomodn, nien detta kräfver både theo-
»etisk* och praktiska insigter i Financeläran,
och jag har följagteligen derom föga att säga.
Utom det af Utskotten framställa Förslag, har
jag äfven hort «tt annat nog allmänt omtalas,
Innebärande likhet med Fransyska och Engel-
tka Fondema. Jemförd* med hvarandra, tyc-
has hvart och ett af dessa Systemer hafva sinn
fördelar och sina olägenheter. StatsObligatio-
m-h. sådana »oar Utskotten dem föreslagit, sy-
Den 19 julli /, mi
543
na» mig vara mindre utsatta för vackling och
vanvärde fasst visst icke derifr&n frikallade*
StocksSystemet åter, skulle i våra serskilta Fi-
aanceförhåilanden äga det företräde, att det i
en framtid icke kunde förleda till utgifvande
af nya Bancoscdlar utan motsvarande réel fond,
emedan Capitalet aldrig betalas, hvilket är
fallet med Statsobligationer, vare aig successivt
eller på en gång. Fonder äga äfven för dem
som önska mycket bidrag för Capitalrörelsen,
den egenskap, att erbjuda en oföränderlig till¬
gång. Deremot, och i den belägenhet vira
financer åro att bero af ett obestämdt mynt¬
värde, skulle fonder oundvikeligen blifva ut¬
satta för tvenne arter af vacklande osäkerhet;
den nemligen af BancoSedlarnss, och den a£
Fondernas eget Börsvärde; men ägde vårt
mynt ett stadgadt värde, skulle jag ej tveka
att såsom princip heldre antaga förslaget af
consoliderade Fonder. Detta är allt hvad jag
för det närvarande har att säga om dessa täf-
lande systemer, och skulle gerna tillägga; 5,hu-ä
ru lyckligt vore det ej att kunna undslippa
dem båda!” Men Statsbehof fyllas icke roed
fromm* önskningar.
Slutligen kan jag ej undgå att hembära
Utskotten en gärd af erkänsamt bifall för de¬
ras pag. 29 stadgade princip, att StatsLån bö¬
ra anses såsom oödtvungna åtgärder för ound-
gängeliga behof, Och icke såsom något annat.
Den sats att Ststens skuldsättning, ?kulle ge¬
no^ den ökade rörelsen frambringa allmänt
4 och enskilt välståod, (sa sats hvar c »rolarier
Den 19 Julii e. ra.
kunde sträcka sig längre än sjelfva föreställ¬
ningen anar:) synes mig Vara grundeligen vei
detlagd, och jag finnér dervid intet att tilläg¬
ga Ett anförande af mig i detta hänseende
vore sä mycket öfverflödigare, som det föga
kunde innehålla annat än en mer eller min¬
dre tröttande utveckling af den gamla godkän.
da Apothegmen; Ju mer man lånar, ju mer man
fätter fig i Jkuld.
Bilagor
till PleniProtocolIet för den 19 Julii,
eftermiddagen.
N:o 1.
1 Herr Lilljeftråle, Gujlaf'.
Vid förenade Stats- och BancoUtskottens
Betänkande rörande DiscontLån, anhåller jag få
göra följande anmärkningar.
Utskotten hafva rätteligen bedömt 6 pro¬
cents ränta, såsom allt för hög, di half års
Den 19 Julii e. m.
34*
ränta, genast vid Låns meddelande afdrage*.
Den borde efter min öfvertygelse ej vara hög-
re än 4 procent. Hvad disconten genom den¬
na minskning förlorar, ersättes genom motivet
att vara ädel utan synnerlig förlust, ty räntan
blifver ändå genom HalfårsRäntans afdrag ä
Lånebeloppet och påräknad ränta deraf, ändå
nära 6 procent, den enda som Sveriges Lag
medgifver såsom rättsenlig. Hvad deröfver
stiger är ocker och hårdhet.
Den så kilade öfver-råntan, eller rättar*?,'
Straff-räntan bör aldrig vara eller kunna blif¬
va högre än 8 procent, dem Utskotten äfven
föreslagit. En Assistance, som förtrycker den
Gäldbundne genom ett i min tanka allt för
högt ocker är ej en välgörighetsanstalt , utan
rent af ett Strypsystem. Bättre är att om man
får lof att aäga, vara snål på Lån, eller nog¬
grann i valet af Låntagare.
Trenne månader till Respitmånader, synes
vara rättare än tvenne, i anseende till närva¬
rande penningförlägenhet.
Att som nu öfligt är, §:del ovilkorligen
akall afbetalas å LåneSummans Capital, vid
hvarje halft års förlopp, är icke heller enligt
med d# Hästås intresse. Lånet forceras således
ut, inom år. Månne ej £:del kunde vara
tillråckeligt. Den minsta lindring vore en väl¬
gärning för månge Låntagare i närvarande
brydsamma conjuncturer och fordrar Riksens
Höglofl. Ständers ömaste behjertande»
348
Den 19 Juhl e, m.
Utskottens Förslag om serskildte afdel-
ningar af BancoDisconten, uti Götheborg och
ee af Rikets sodra Städer, gillar jag aldeles.
Jag skulle vilja tillägga det 3ldje stället Gefl*
till förmon för Rikets Norra Provincer; likväl
för alla med något mindre Creditiver än för
Hufvudstället, Stockholm.
I händelse af återremist, anhåller jag att
desse mine anmärkningar må dea lamma åt¬
följa
N;0 2.
Friherre Boije, Ludvig;
Den Financeplan, sora Stats- och Banco*
Utskotten föreslagit, lemnar viiserligen för¬
hoppning derom, att en lättnad skall äga rum
i den allmänna förlägenhet i Landsorteroe,
som är bevittnad, ej blott af Riksdagsmännen
derifrån, utan äfven af allmänna rösten. För¬
hoppningen beror dock på den värkstållighet,
•om Planen får; och i denna verkställighet
kommer Discontadministrationen att taga en
ator del. Min öfvertygelse är , att den förän¬
dring, som tiden gifvit åt allmänna behofvef,
bör också verka till förändring i sättet att ad¬
ministrera hjelpemedlet; och jag tror alltså,
att i föreskrifterne för Discontutiåningen , en
sådan förändring nu bör vidtagas, sorn ger
Inrättningen mera rigtning till öfverensstäm¬
melse med jordbrukarens tillstånd-.
Den ig fulii c. m.'
3^7
Vid de *:ne sistförflutne Riksdagar gjor¬
des, inom Ridderskapet och Adeln, motioner
©ra en JordbruksDiscont; men de mötte svå^-
righeterj och man ansåg Jordbrukaren böra
itnöjas med , dels det tillfälle till Fastighets-
och OdlingsLån, lorn lemnades, och del» med
tillträdet till Allmänna Disconten. Fastighets-
Lånen gåfvo icke Jordbrukaren annan lättnad,
än den, sorn var gemensam för Brukspatronen
och Fastighetsägaren i Städerne; och då dessa
Lin nu inskränkas till blott de summor, som
under tiden varda inbetaide, så blifva de ock¬
så. i sjelfva verket, föga att påräkna. Odlings-
Lånen komma nu, efter Utskottens Betänkan¬
de, att upphöra t hvilket jag icke, med känne¬
dom huru litet det verkat till Odlingar , kan
Ogilla. Inom FiftanceCommittéen var en an¬
stalt föreslagen till Lån på »pannemål-, men den
lärer icke kunna anses medlöra så tillförlitlig
säkerhet, att den kan antagas; och genom den
förändring, som Magajsinslnråttningen torde,
vid denna Riksdag, komma att undergå, lärer
liven den lättnad för Spannemålsafsättning,
som derifrån ofta ägt rum, komma att försvin¬
na. För Jordbrukaren återstår således intet an¬
nat biträde, än Allmänna Disconten; och det
är då billigt, att denna tillgång icke får så-
daoe vilkor, som, genom deras stränghet, ver¬
ka till Jordbrukarens utestängande.
Mai* invänder att den redbare Jordbruka¬
ren bör icke röra sig med lanta penningar;
och bör alltså inga lån behöfva: och jag vo-
fe färdig att medgifva denns sats, om jag <|pdh
348
Den I () Julii e. m.
de mig, mera i anseende till jordbrukaren, än
i anseende till andre Näringsidkare, tilli;tit att
glömma allmänhetens behol af utväg och råd¬
rum till utarbetning utur den skuldsättning,
hvartill ett föregående, ända till ytterlighet,
drifvit CreditSystem, varit så lockande. En
sanning är, att Jordbrukaren , lika med andre
Näringsidkare, genom berörde System kommit
i skulder; och jag vet* då icke med hvad skäl
man skulle mera vägra honom, än alla andra,
möjligheten till utbetalning. Må man jemföra
med hans, de utvägar, som äro andre Närings¬
idkare öppne. Brukspatronen lånar, för 3 pro¬
cent, på sitt namn, i JernContoretj och, för
lika ränta, på sitt jern , i Banken. Exporteu-
ren belånar sine metaller i Banken för lika
lag ränta, intill den stund de exporteras. Fa¬
brikanten lånsr, för procent i Manufactur-
Disconten, serskilt på sin rudimaterie, och ser¬
skilt på sin production? och dessutom äga alla
desse Näringsidkare lika rätt till Lån i All¬
männa Disconten. För dem är det vilkor, sorn
vid sista Riksdag påböds, att f-:del af Discont-
Lånet, beräknad efter dess primitiva belopp,
skall hvarje halfår inbetalas, lätt att fullgöra,
emedan deras rörelse är af natur, att dertill
gifva utväg; men för jordbrukaren var detta
band alltför strängt, emedan skörden är icke
mera än en om året, och Spannemålens för¬
säljning går icke lätt i Landsorterne. Såsom
ett bevis derpå, att vilkorets stränghet verkat
täll mången Jordbrukares utestängande från
Disconten, kan man åberopa det förhållande,
sorn tonårs skulle svårligen kunna förklaras,
Den Ig Julli e. m.
nemligen, att ehuru, i alla Landsorter, förlä-:
genheten varit svårast inom JordbrukareClassen,
stodo dock, vid Riksdagens början, nära två
millioner, i Disconten obegagnade, och ett fort¬
farande af denna stränghet, vore nu så mycket
mera orättvist, som, genom de öfrige Låne-
tillgångarnes upphörande, Jordbrukares behof
att anlita Disconten, blifver större.
Genom Bankens Publicitet är nu mera bea
visadt, att Bankens och RiksgäldsContoirets
Sedelstock år 1809 utgjorde sammantagne 28
Millioner, samt att nu utelöpande Sedelstock
också utgör 28 Millioner; men af allmänna
PostTidningen för dfen 23;dje Januarii 1809,
styrkes, att coursen då var blott Femtiosex
Skillingar på Hamburg; då deremot den nu är
122 Sk. Denna skillnad i Cours bevisar, att
Sedelstocken, i förhållandet till Sdfvervärdet,
och den verkliga tillräckligheten, för det när¬
varande, icke ens uppgår till hälften af hvad
den var 1809; och när man vidare tar i be~
tragtande, dels att, sedan Finlands afstående,
den ansenliga del af Sedelstocken, som finnes
i Finland, icke mera tillhör Sveriges Rörelse-
Capital; och dels, att det just var år 1809,80m
Creditsystemet feck sin skadligaste utvidgning;
• å blifver också, genom allt detta, bevisadt
att den öfverklagade penningebruten , och’det
deraf uppkommande lånebehoivet mäste vara
större nu, än förr.
Vid denna beskaffenhet, och då Discont-
utlåningens ändamål är, att åtpeoningecircula-
Ben Julite, »i.
tionen gifva et» mera lifvad verksamhet, arn*
ser jsg angelägit vara, dels, att på det Jåne-
anslaget mätte bättre förslå för alla Lånesö~
kander, de stora lånen förminskas5 *medan'än-
damålet måste bittre uppfylla*, derigenom,* att
inånga Läntagare få små lin, in att ett min-
dre antal får stora lån; och dels, att Jordbru¬
karen som sällan behöfver stora lån, förunna*
den lättnad, som al hans belägenhet så högt*
ligen påkallas: och, pi grund af desse skäl,
föreslår jag alltså, att i de reglementariske fö-*
reskrifterne må göras följande förändringar och
tillägg;
no. Att det nu gällande maximum för
Discontlån, måtte nedsättas ifrån 6000 R.dr
Banco till 49ooo R:dr B*nco, med rättighet
till omsättning hvarje halfår, samt inbetalning
af en Femtedel af lånet, men icke beräknad!
efter primitiva belopp, utan efter dess belopp
den stund, då omsättningen sokea.
2;0. Att den Jordbrukare, hvar* skuld
i Disconten icke öfver*tiger 2000 R:dr Banco,
må få omsätta den med inbetalning, hvarje
halfår, af en tiondel af lånets belopp, sådant
det är, då omsättningen aökes.
3:0. Att för den Jordbrukare, hvars lån i Di~
sconten icke öfverstiger 1000 R:dr Banco, lå~
ningstiden må hädanefter blifva ett år, och
omsättningssumman en femtedel af lånets då
varande belopp; samt
Dm t q Julii ro.
4:0. Att, i anseende till lånesökande af
BondeStåndet, vederhäUighetsbevis äfven af
Kyrkoherden i Församlingen må erfordras; e-
medan Presterskapets kännedom, i denne dels
oftast är säkrare än Domarens.
N:o 3*
Hörsimste Memorial!
Under den 11 sistiidne Junii har Högloft.
Ridderskapet och Adeln behagat till Riddar-
hu«Ut6kottets Utlåtande remittera en af Fri¬
herre Wrangel, Henning, väckt motion, att
introduction ä Riddarhuset hädanefter icke må
emellan Riksdagarne af RiddarhusDirectionen
meddelas, utan ankomma på det..beslut Rid¬
derskapet och Adeln under Riksdag in Plena
derom fattar, i hvilket afseende Friherre Wran¬
gel jemväl begärt, att Riddarhusordningens
lydelse i denna del måtte derefter lämpaat
och har RiddathusUtskottet i sammanhang här¬
med äfven fått emottaga åtskilliga Ledamö¬
ters berörde dag uti detta ämne afgifne yt¬
tranden.
Riddarhusutskott har, vid öfvervägan¬
de af hvad sålunda blifvit föreslagit, an¬
sett sig först böra undersöka hvad de i-
från äldste tider utkomne RiddarhusOrdnin-
gar i denna del innehålla, och hvarvid
Utskottet inhemtat: att RiddarhusOrdningen
afår 1626, hvilken varit till kraft och ver¬
kan gillande till år 1762, bjuder; att ien Ad-
35*
Den 19 Julii e, m.
tade Jkulle tt fii* på Riddarhufet, hälft när molen
hö/los för att blifva inniatricuUrad; att Riddarhus*
Ordningen af 1762 icke innefattar någon före¬
skrift, huru med introductioner skulle tillgå;
ttt sedan Konung Gustaf lil år 1778 åter upp-
lifvade 1616 års Riddarhusordning, förenäm-
de stadgande å nyo varit förr gällande att an¬
se intill dess Ridderskapet och Adeln vid
1809 och 1810 årens Riksdag antog en ny
Riddarhusordning; att RiddarhusOrdningarne
af den 3! Mars och den 13 October 1810 ic¬
ke innehålla något atadgande, hvarigenom In-
trodudions beviljande af RiddarhusDirectionen
emellan Rtksdagame är medgifvit; att, efter
hvad Matrikeln utvisar, Introduction ända till
På 1770-talet vanligen meddelades under på¬
stående Riksdag, ehuru det understundom in¬
träffat att sådan jemväl deremellan ägt rum,
men att, efter denna tid, Introductioner utan
afseende på Riksdag blifvit af RiddarhusDi¬
rectionen beviljade, hvartill anledning icke
annorledes synes vara i Författningarne gif¬
ven , än derigenom, att något bestämdt För¬
bud deremot icke funnits; samt att Riddarhus**
Direction så väl uti den Instruction, som ehu¬
ru påtänkt och föreslagen år i8co, för år
18 to den 25 April blef för densamma af Rid¬
derskapet och Adeln utfärdad, som ock uti
det förnyade Förslag dertill, som af Riddar-
husUtskottet vid 18 • 7 och 1818 årens Riksdag
uppgjordes, fått sig tillagd rättigheten, att In¬
troduction emellan Riksdagarne meddela. Och
sorn, vid ett så beskaffadt förhållande, frågan
huru-
Den ii) Julii e, ml
huruvida Tntroduction må endast vid Riksdag el¬
ler deremellan äga rum, synes vara beroende
af Ridderskapets och Adelns godtfinnande och
den föreskrift som, i öfverensstämmelse der¬
med, kan blifva rörande detta ämne uti Rid¬
dar hus Directionens Instruction införd , hälst
Ridderskapet och Adeln, och således äfven
RiddarhusDirectionen, i allt fall, i afseende
på förekommande frågor om Introduction , icke
äger någon annan ledning för sin åtgärd i denna
del, än hvad sorn är med Ståndets Privilegier
och Rikets Grundlagar instämmande, samt ett
uppskof med Introductions erhållande intill
dess Riksdag infaller icke kan innebära ett
förnärmande af den adlades eller den upp¬
höjdes på grund af en sådan nådebevisning
vunna anspråk på representationsrätt, enär den¬
samma ej kan komma i fråga att utöfvas förr,
åo vid allmänt Riksmöte och det jemlikt or¬
dalydelsen i Kongl. Förordningen den 8 Maji
t775 jemförd med Kongl- Brefvet den ii Fe¬
bruarii igoo, måste antagas, att den adlade
eller upphöjde äger, att ifrån den stund hatt
fullgjort prsestaada och sig till Introductiott
hos RiddarhusDirsction anmält , tillgodonjuta
alla de fri- och rättigheter, som den förlänte
värdigheten i öfrigt åtfölja; alltså och då Rid¬
derskapet och Adeln, om Utskottet får döma
från de flere Ledamöters yttranden som i äm¬
net talat, synes åstunda den förändring som
blifvit föreslagen, och Rid-larhusUtskottet jem¬
väl för sin del anser densamma icke medföra
Bil. till Ridd. o. Ad. Pr. VI. Baad. 23
3^4
*
Den" 19 Jalii e. in.
några olägenheter, utan fast mer befrämja en
nödig ordning och bereda ett tillfälle för Rid-
derakapet och Adeln att sjelfve lära känna de
Ledamöter, sorn med dera införlifvas innan nå¬
got allmänt förtroende biifver å Ståndets väg¬
nar dem uppdragit: finner Utskottet, icke nå¬
got hinder för tillstyrkande af den förändring
Friherre Wrangel åsyftat, att nemligen Intro-
duetion hädanefter ej må meddelas af annan
än Ridderskapet och Adeln under pågtåendeRiks-
dag, men icke deremellan; dock sorn den tid af 2:ne
år som genom ofvanberörde Författningar är vor¬
den föreskrifven den som adlad eller upphöjd
blifvit, att begära Introduction, synes, oagtadt
en nu föreslagen förändring, lämpelig att bibe¬
hålla enär det ej bör alldeles ankomma på den
sölade eller upphöjde, att efter godtfinnande
fördröja fullgörandet af de vilkor som erfor¬
dras, innan de förmoner hvilka den förundte
värdigheten åtfölja j få tiligoJonjutas; anser
Utskottet sig icke hafva skäl att tillstyrka nå-
ändring uti hvad Författningarne i denna del
innehålla. Hvilket dock allt till Höglofl. Rid-
derskspet och Adelns vidare pröfning vörd-
ssint öfverlemnas.
Stockholm elen 9 Julii 1823.
På RiddarhusUtskottets vägnar
Eric Sparre.
N. Snoilsky.
Sen l4 Julli e, m.
5 55
Nso 4.
Hcrsamste Memorial!
Sedan Högloft. Riddersk*pet och Adeln
vid sist,a Riksdag funnit för godt förordna, att
det af RiddarhusUtskottet uppgjorde Förslag
till en ny Instruction för RiddarhusDirectio-
nen jemte Riddarhusets Embets- och Tjenste¬
män, samt till Reglemente för låns meddelan¬
de från de under RiddarhusDirecfionens för¬
valtning ställde Cassör, skulle tili Riddarhus-
Directionen öfverlemnas, för att provisoriskt
lända till efterrättelse intill näst derpå följan¬
de Riksdag, då RiddarhusDirectionen borde
Utlåtande deröfver till Ridderskapet och A-
deln afgifva j och RiddarhusDirectionen af sådan
anledning, uti 12 §• af dess vid denna Riksdag af-
lemnade RiksdagsBerättelse, under förmälan, att
vid anställd granskning af förslagen, Directionen
fuonitåtskiliigerättelserderuti nödige, tillkänna¬
gifva, att en ny redaction både till Instruction
och LånReglemente blifvit af Directionen för¬
fattade, och, jemte cle af RiddarhusUtskottet
vid 1817 och 181S årens Riksdag först upp¬
gjorde, bifogade nämnde RiksdsgsBerättelse, tor
att underställas Ridderskapets Och Adelns vida¬
re pröfning; så har RiddarhusUtskottet på grund
af den generela remiss Utskottet fått emotta¬
ga af samma Berättelse, bland annat jemväl
företagit sig granskning af berörd» Förlag, så
vidt det rörer Instructionen för RiddarhusDi¬
rectionen och Riddarhusets Tjenstemän, men
deremot uppskjutit med en sådan åtgärds vid:
3-56
Den 19 Julii e. rfi.
tagande i afseende på LånReglementet,
dan Utskottet trott, derest en slik granskning
skulle niad fullständighet och nytta för fram¬
tiden kunna åstadkommas, det vara lämpeli-
gait att låta anstå dermed intill dess sig visat
hvad förändring, i afseende på Hypotheksvä-
sendet och räntans beräknande på utlånte me¬
de^ som Riksens nu församlade Ständer, fin¬
na skäl vidtaga, hälst en ändring deruti na¬
turligtvis måste jemväl medföra rubbning i de
grunder hvarpå LånReglementet hittills h vi lat j
och har Utskottet, efter anställd noggranjem-
förelse emellan den Reaaction sista Riksdag*-
Riddarhusutskott i förstnämnde del uppgjort
och den, som af RiddarhusDirectionen blifvit
föreslagen, samt efter öfvervägande af de skäl
RiddarhusDirectionen uti sitt Protocoll för de
gjorde ändringarne anfört, väl godkänt Dire-
ctionens Förslag i det hufvudsakligaste, men
tillika ansett detsamma på ett och anö3t stäl¬
le erfordra någon ytterligare jemkning och
tillägg, hvadan Utskottet för mera redighet
skull låtit omskrifva Redactionea till berörde
Instruction, sådan Utskottet ansett den böra
blifva; och får Utskottet nu till Ridderskspets
och Adelns skärskådande härjemte öfverlemna
samma redaciion tillika med de förut så väl af
1817 års Riddarhusutskott som af Pviddarhus-
Directionen uppgjorde Förslager, under för¬
klarande, det Utskottet så mycket mindre tve¬
kat att särskildt till Ridderskapet och Adeln
framkomma med sitt yttrande öfver Instructio-
r.en, skildt från LånReglementet, som den för¬
Den i o Julii c. m„
3>7
ra utgör ett för sig sjelft bestående helt, utan.
samband med nämnde Reglemente.
Då ett omständeligt upprä knande af de min¬
dre ändringar, i afseende på ordställningen, sora
Utskottet ansett sig böra i åtskilliga §. §. af
Directionens Redaction göra, endast skulle la¬
da till vidlyftighet utan redbar nytta, helst de
samma vid anställd jemförelse lätt upptäckas,
har Utskottet trott det göra tillfyllest, att i
förevarande Betänkande blott uppgifva de me¬
ra väsenteliga rättelser, tillägg eller förkortningar
jemte skälen dertill, som vid författandet af
Utskottets Förslag pröfvats nödige; och skall
Utskottet vid denna korrta öfversigt följa den
nummerordning §. §, i Directionens Förslag in¬
nehafva,
2 §. Utskottet har ansett denna §' sora
innehöll stadgande, att de personer, hvilka
utsågos till RiddarhusDirecfeurer borde vara
sådane, som enligt §. Riksdagsordningen
=äro oförhindrade, att till Ledamöter i Utskott
väljas, böra på detta ställe uteslutas osh i
stället införas i RiddarhusOrdningeu, enär den-,
na föreskrift egenteligen bor iagttagas af Rid-
derskapet och Adeln vid in Pleno anställan¬
de val.
4. §• Då Utskoftet trott det vore mera
förenligt med vigten af den befattning, sora till¬
hör Ridderskapet och Adelns Fullmägtige i
Banken eller RiksgäldsContoiret, eller en Re¬
visor af Statsverkets tillstånd och förvaltning.
353
Den 19 Julii c. m.
att han blifver utsedd directe af Ståndet in
Flena, och ej på sätt hittills skedt af Riddar-
husDirectionen, antingen ensam, elier med bi¬
träde af redan kallade Revisorer} har Utskot¬
tet flyttat till Riddarhusordningen ej allenast
det stadgande, sorn innefattar sjelfva föreskrif¬
ten om valet* utan ock dervid gjort det til¬
lägg? att särskiidte Suppleanter jemväl skola
af Ridderskspet och Adeln utses, på det sätt
och till det antal, som i Utskottets Förslag till
RiddavhusOrdningens 2:dra Afdelning närma¬
re kommer att uppgifvas; samt deremot i den¬
na §. töreskrifvit, alt först i den händelse, att
alla dessa Suppleanter inträdt ä deras befatt-
ningaroch ledighet icke desiommdre skulle npp.
komma,Direetionensksll äga, sttgenom val med
slutna sedlar kalla den Ledamot som ytterligare
kan erfordras. Vidare har Utskottet ansett ett
stadgande vara i In&tructiönen behöfligt, som lem-
nar den utsträckning åt Dirfectionens valrätt vid
förekommande fall, att Directionen är obehindrad
att derest icke särskiidte förbehåll ligga i vä¬
gen, till allmänna befattningar å Ståndets väg-
war, välja sina egna Ledamöter, hvilket sär*
delea vid Taxeringsman.? vsl dervid sa sällan,
oagttsdt kallelse, någon af Ridderskapet och
Adelns Ledamöter utom Directionen sig in¬
finner, understundom kan komma i fråga att
tillämpas; och har i öfverensstämmelse härmed
lydelsen al 4 §. blifvit förändrad pä sätt Ut¬
skottets Förslag närmare utvisar.
Dessutom har Utskottet på enahanda skäl
Den 19 Julii e. m,
3^9
Eom vid 2 §. blifvit r<nfördt uteslutit sista mo¬
mentet af 4 §. i Directionens Förslag.
6 §, Enär itsta §. af Utskottets Förslig
innehåller den allmänna föreskrift, att Riddar-
husDirecsionen skall ooggrannt iagttsga hvad
Rikets gällande Grundlagar och Riddarhus-
Ordningen kunna Directionen i särskildta lall
föreskrifva, har Utskottet ansett denna §• P*
detta rum kunna utgå.
8 § I öfverensstämmelse med de grun¬
der Utskottet framställt, och det tillstyrkande
Utskottet i anledning deraf gjort uti dess den
9 i denne månad sfgifne Betänkande, öfver
Friherre H. Wrangel» motion angående Intro-
duetioners beviljande endast under påstående
Riksdag, har Utskottet förändrat lydelsen af
denna §. på sätt den nya Redactionen närma¬
re innehåller.
Emellan den 12 och 13 § §, af Directio-
nens Förslag har Utskottet infört en ny § som
har till föremål, att närmare bestämma Rid-
darhusSecreterarens skyldighet i afseende på
ett skyndsamt befordrande till trycket af Rid»
deiäkapetsoch Adelns Proiocoller under Riksdag.
t3 §. Uti 9 §. af RiddarhusDirectionens
RiksdagsBerättelse har blifvit hemstäldt, att
äldste Sönerne af de sedan 18'" 9 adlade ätter,
matte enär de i öfrigt äro behörigen qvaiifi-
cerade och äga erforderlig skicklighet, iå till
Tjenstemän vid Riddarhuset antagas : ock har,
36o
Den 1() Julii e. rn.
såsom skäl härföre, blifvit anfördt, att bemälts
Söner redan fått sig af Ridderskape? och A-
deln tillagdt rättigheten att söka Riddarhussti¬
pendium och FiiCadettpbtser på Carlberg; och
någon gällande orsak synteg icke förekomma,
hvarföre äldste 'Sonan af sådan ätt, enär han
i förenämde fall ansågeg lika med Adelsman,
skulle endast i fråga ona att anställas sora
Tjensteman vid Riddarhuset, såsom ofrälse
raan betraktas, hvarföre Directionen, enpgt
hvad den förmält, med berörde förändring en -
dast haft för af-igt att bereda öfverenstäm-
raelse i föreskrifter hvilka hvilade på gam¬
ma grund. Och sorn RiddarhusUtskottet full¬
komligen delar RiddarhusDirectionens öfverty¬
gelse i detta fal!, får Utskottet tillstyrka bi¬
fall å ofvannämd® Förslag samt att i anledning
deraf, ett sådant tillägg måtte vid denna §.
göras, som i Redactionen blifvit infördt.
Vidare har Utskottet vid slutet af före¬
varande §. föreslagit ett annat tillägg, åsyf¬
tande, att bestämma, huru förfaras skall, då
någon af Riddarhusets Tjenstemän visa en
fortfarande vårdslöshet eller försummelse i si¬
na skyldigheters fullgörande; ett sillägg, som
troligen ej skall komma ifråga att tillämpas,
men som likväl för fuiiständigherens skull ic¬
ke bör uti lnstructionen saknas.
14 §. Vid denna §. har Utskottet ansett
det tillägg böra göras, att Directionen skulle
äga att fastän alls Pansipnsrummen voro upp¬
tagne, under visst förbehåll försäkra en till
«
Den 19 Julii e. m,
301
Pension berättigad Tjensteman vid Riddarhu¬
set som sådant vid afskedstagande! begär, el¬
ler hans Enka och barn, om Pensions tillgodo-
njutande framdeles då ledighet bland pens i o-
nairerne joträffa.
2 dra Art. 13 jf. Som RiddarhusUfskottet vid
granskning af Directionens Protocoller inhämtat,
att Directionen ansett säg föranlåten bestämma
en viss tid, inom hvilken del vid förelagt äf¬
ventyr ålåge en Pensionair af de under Rid-
darhusDirectionens förvaltning ställda fonder,
att sin Pension uttaga; och Utskottet funnit
skäl att med någon jemkning gilla hvad så¬
lunda provisoriskt varit föreskrifvit; bar Ut¬
skottet trott stadgandet derom böra i denne
§ af Instructionen, der det hittills saknats, in¬
föras, för att så medelst vinna den helgd, som
bör tillkomma ett bud , hvilket med Ridder-
skapeis och Adelns bifall skall tjena till ovil¬
korlig efterlefnad.
3'.dje Art. 1 jf. Vid denna §. har Utskottet
ansett tjenligt utsätta, att sysslornevid Riddar¬
huset äro att anse såsom endast beroende af
Ridderskapets och Adelns förtroende, och att
följakteligen Riddarhusets Tjenstemän kunnat
i den ordning sorn i § närmare blifvit be¬
stämd, från sine befattningar af Ridderskapet
och Adeln skiljas, hvarom något stadgande uti
Jnstructionen hittills icke funnits.
4 §• Har blifvit sammanförd med dets
nästföregående 3, såsom afhandland^ enihan*.
Ben 19 Julli e, rn.
da ämne, och hvarigenom förstnämnde §• P&
detta rum utgått.
12 §. Denna §. har blifvit ur Utskottets
redaction utesluten, emedan den ansetts tjenii-
gare kunna inflyta i RiddarhusOrdningen , i
sammanhang med der förekommande stadgau-
den om RiddsrhusSecreterarens åligganden un¬
der Riksdag.
28 §. Som ordalydelsen i denna §. sådan
sorn den i Directionens Förslag finnes uppta¬
gen, synts Utskottet icke nog bestämdt inne¬
hålla Fiscalens skyldigheter i de fall som der
voro i fråga, har Utskottet författst och i det
nya Förslaget infört en förändrad redaction af
samma §.
Sluteligea får Utskottet hemställa om icke,
derest Höglofl, Ridderskapet och Adeln skulle
behaga gilla den Instruction för RiddarhusDi-
rectioneri och Riddarhusets Tjenstemän som Ut*
skottet nu föreslagit, samma Instruction måtte
i likhet med hvad tillförene skett, varda ä
Riddarhusets bekostnad till trycket befordad
si att densamma för alla som det åstunda må
vara tiilgångelig. Hvilket dock allt till Hög¬
iofl. Ridderskapet och Adelas vidare om pr of¬
van de vördsamt öfverlämnäs.
Stockholm den 16 Julii 1823.
På RiddarbusU!skötets vägnar
Erig Sparre.
N* Snoilsky.
Den 19 Julii e. m.
563
Instruction.
Hvarefter RiddarhusDi-
rectionen jemlikt Riddarhus¬
ordningen har sig att rätta,
och hvaruti afven de vid
Riddarhuset anstälde E in¬
bets- och Tienstemäns skyl*
dighater äro utstakade.
1 Artikeln.
Om Riddarhus Directionenrfam-
manfclttning och åligganden.
x 5.
Jemte ett noggrannt iakt¬
tagande *f hvad Rikets gäl¬
lande Grundlagar och Rid¬
darhusordningen kunna i
aerskildte fall RiddarhusDi-
iectionen ålägg*, har Dire-
ctioneii ej allenast att beva¬
ka Höglofl Ridderskapet och
Adelns rätt och fördelar ti¬
tan ock att verkställa Rid¬
derskapet och Adeina fattade
beslut.
Svarar mot r:sfa
hälften af * §=n.
* 2 §•
DirectiQnen åligger der- Svarar mot den
Dan ig Julii e. ni.
jemte, att vaka deröfver, att
Riddarhusets och öfriga Cas¬
sör® samt dertill hörande Te-
stamentsFonders angelägen¬
heter förvaltas i enlighet med
Testaments - Författningarna
och UtlåningsReglemsntet,
samt att i allmänhet hvar
och en »f Riddarhusets Em*
bets- och Tjenstemän full¬
gör sine åligganden enligt
denna Instruction.
8:de §. i Dire-
ctionens förslag*
S §•
RiddarhusDirectionen val*
jes vid slutet af hvarje Riks*
möteenligt Riddarhusordnin¬
gen . och består af sju Le¬
damöter, 'hvilk* uti sina be¬
fattningar fortfara intill dess
nytt val blifvit verkställda
Af dessa Sju Ledamöter skall
den äldste efter Matrikeln
föra ordet och endast 6 åt¬
njuta honorarium.
4 §-
H-afva alla de af Rid-*
derskapet ock Adeln valde
Suppleanter, såsom ständiga
Ledamöter i Directionen in-
trädtj må de rum i Directio*
3.'dra hälften af
i §. i Directio-»
nens förslag.
3 §. i Directio-
nene förslag.
Den 19 Julii e. m.
nen, som än ytterligare kun¬
na blifva ledige , tillsättas
genom val, som af Directio-
nen med slutna Sedlar an-
ställe*
5 §•
Genom val med slutna Svarar mot 4 §• i
sedlar återbesätter äfvenle- Direetiönens för-:
des Directionen, under iakt- slag.
tagande af RiksdsgsOrdnin-
gens och RiddarhusOrdnin -
gens föreskrifter, de ledig-
heter, som emellan Riksda¬
gar kunna yppa sig , sedan
de af Ridderskapet och A-
deln vilde Suppleanter in-
trädt, ibland Ridderskapets
och Adelns Fullmägtige i
Riksens Höglofl. Ständers
Bank och RiksgäldsCootor,
äfvensom bland Revisorernes
af Ridderskapet och Adeln '
öfver berörde Riksens Stän¬
ders Verks samt StatsVerkets
förvaltning och Räkenskaper.
Vidare har RiddarhusDire-
ctionen stt hvarje år väl¬
ja tvänne »f Ridderskapet
och Adeln till Revisorer uti
Rikets Ständers BancoDi-
scontVerk. Vid alla dessa
val, då 2tne få lika många
566
Dea 19 Julite. /&,
röster anställer Directionen
genast dem emellan lottning.
Skulle den sålunda genom
lottning utsedde, befattningen
sig afsäga, anställes nytt val.
Vid alla andra tillfällen sker
omröstningen inom Directio-
nen öppet till Protocollet och
i händelse af paria vota, blif-’
ver den mening gällande,
uti hvilken dea efter Matri¬
keln äldste närvarande Le¬
damoten instämmer.
Skulle någon Riddarhus-
Directeur, vid de val som,
enligt hvad serskildt finnes
stadgadt, bora inför Riddar*
husDirectionen förrättas,und¬
få de fleste rösterne. och dea
befattning hvartill han såluo^
da blifvit kallad är af den be¬
skaffenhet, att, den får med
Ledamotskap i Directionen
förenäs, då må samma Rid—
darhusDirecteur icke kunna
en slik befattning sig afsä¬
ga, derest han ej kan styrka
laga förfall.
6 §.
Vid Diractionens sam- Svarar mot 5 §.
Den 19 Juli i e. m.
367
mankomster skola minst fem Directioncns för.
Ledamöter vara närvarande, slag,
Directeurerne kunna begag¬
na sig af 3: ne månaders
tj nstledighet årligen i den
ordning de anmälan derom
göra inför Directionen, dock.
ej flere än högst aina på en
gång. Anmäler Directeur
Jaga förfall, att återtaga sia
befattning efter nämnde
tids förlopp, eller skulle så
manga Directeurer af laga
förfall vara hindrade, att fern
icke kunna vara närvarande
vid sammankomsterne, inträ¬
de då af Suppleanterne den
som närmast är i ordningen.
Skulle alla sådane hafva in¬
träde, fy lies den lediga plat¬
sen genom val enligt före¬
gående § Dsn inträdande
åtnjuter under den tid han
förrättar tjernsten den borto¬
varande» honorarium,
Försummar bortrest Di¬
recteur , utan anmäldt laga
förfall , 311 inställa sig till
tjenstgöring inom utsatt tid,
varder hans pists i Dire¬
ctionen såsom ledig ansedd,
336
Den 19 Julin. e. m
7 §•
RiddarbusDirectionen be-
sorjer äfven Styrelsen och
Förvaltningen af Wadstena
Adeliga JungfruStifts Ären-
der, enligt de för denna In¬
rättning serskildt utfärdade
föreskrifter,samt efter hvad i
denna Instruction derom vi¬
dare finnes stadgadt.
8 §.
Emellan Riksdsgarne ä-
ger Directionen att emottaga
ansökningar om Introductions
vinnande ä Riddarhuset, der-
vid Directionen åligger, att,
med iakttagande af föreskrif¬
ten i Kongl. Förordningen
den 8 Maji 1775 jemförd
med Kongl. Brefvet den 1 r
Februarii 1800, tillse, dels
huruvida Introductionen in¬
ora tvänne år efter det den
sökande blifvit i Adeligt
Stånd försatt, eller i Fri¬
herrlig eller Grefvelig vär¬
dighet upphöjd, är vorden
hos Directionen begärd, dels
ock om alla erforderlige
handlingar såsom: Kongl.
Majtts
Svarar mot 7 § i
Directionens för*
slag.
Svarar mot 9 §. i
Directionens För-
slag.
t)en tg fulii r. j»,
Maj:t's Nådiga Diplome i O*
riginal jemte afskrift deraf.
Vederbörliga qvitteocer öf¬
ver erlagde Introductionsaf-
gifter till Kongl. Cancelliet
Och Riddarhuset, samt full¬
ständig genealogis, äfven*
sorn Vapenplåt, blifvit an-
sököingen bifogade} och må
Directionefl, derest allt fin¬
nes vara i behörig ordning,
meddela bevis att alla för
den sökte Introductionen
föreskrifne prestanda äro
vordne fullgjorde, samt så¬
dant i Tidningarne kungöra,
då en sådan person seder¬
mera, enligt nämnde För¬
fattningar, äger tillgodonju¬
ta alla de förmoner, sorn med
den förlänte Värdigheten t
öfrigt äro förenade; skolan,
des Directionen sedermera
vid näst infallande Riksdag
hos Ridderskapet och Adela
skrifteligen anmäla de per¬
soner hvilka sålunda äro be¬
hörige att Introduction å Rid
dårhuset erhålla i den ord¬
ning deras praestända blifvit
godkände.
Bil. till Ridd. o. Ad. Pr. VI Band, 34
Den 19 Julii e. m
9 §•
Directionen utser vid svarar mot io§.
hvarje års början inom sig i Directionens
tvenne Ledamöter, hvilka Förslag,
skola hatva inseende öfver
räkenskaperne och allt hvad
sorn hörer till Kammererare-
Contoiret, 6amt i följd deraf
ett halft år hvardera vårda
den ena af riyckiarne till
Pantkistan samt de i den¬
samma, enligt upprättade för-*
teckningar, förvarade Låne-
handlingar, hvadan han bör
under samma tid vid Docu-
menternes uttagande eller
inläggande alltid sjelf vara
tillstädes; en Ledamot, hvil¬
ken med biträde af Riddar-
husSecreterarcn skall hälla
noggran tillsyn öfver Rid-
darhusArchivet, och de ge¬
nealogiska Tabellernej en
Ledamot hvilken skall ef¬
terse de till Riddarhusets
tomt hörande byggnader och
alla öfriga Riddarhusets e-
conomica, samt slutligen tven¬
ne Ledamöter hvilka skola
hafva tillsyn öfver behand¬
lingen af alla vid Riddar¬
huset uppkommande frågor
af Juridisk beskaffenhet.
Ben 19 julli e. m.
,371
JO §.
Sist en månad före den Svarar mot T1 §. i
tid då Lagtima Riksdag in- DirectionemFör- ,
faller och genast efter det slag.
kallelsen till Urtima Riksdag
blifvit i Hufvudstadens Kyr¬
kor uppläst, later Directio-
nen i Tidningarne kungöra
och erinra huru Fullmagter-
ne till den blifvande Riks¬
dagen böra, enligt Riddar-
husOrdningen inrättas, hvad
som bör iagttagas om in¬
träde å Riddarhuset skall
vinnas, samt i öfrigt besör¬
ja, att i uppropslistan var¬
der antecknadt, allt hvad
som kan föranleda till hin¬
der för en ätt, att få utöfva
sin Representationsrätt, äf¬
vensom att serskilt® af Rid-
darhusCancelliet upprättade
och i HoiRätterne med de
der befintelige anteckningar
jemförde sammandrag, öfver
de vid Riddarhuset samlade
underrättelser, som kunna
förhindra särskildte Leda mö¬
ser af Riddcrskapet och A-
deln, att intaga Säte och
Stämma, varda vid upprops¬
listan bilagde.
^72' Den 19 Julii e, m.
XI §.
Directionen får ej förän- svarar mot 12 §.i
dra de enligt faststäld Stat pjirectionens För-
för Riddarhuset Embets- och 9lag,
Tjenstemän anslagne löner,
arfvoden och hushyror, ej
heller någon ny syssla med
eller utan lön inrätta, eme¬
dan sådant af Höglofl. Rid-
derskapets och Adelns för¬
ordnande ensamt beror.
12 §.
Vid början af hvarje Ny §.
Riksdag åligger det Dire¬
ctionen, att till Ridderska-
pet och Adeln inkomma med
Förslag huru tryckningen af
Ridderskapet och Adelns
Protocoller må lämpeligast
och med största skyndsam¬
het kunna verkställas.
Directionen åligger dess¬
utom tillse, att Riddarhus-
Secreteraren i afseende på
utlemnandet till tryckning i
fullständigt skick af Ridder-
skapets och Adelns Proto-
colier fullgör sina skyldig¬
heter, så att denna tryckning,
hvilken i RegeringsFormsn
Den 19 juli.i c, mi
T~ r—
073
ar föreskrifven, må blifr/a
verkstäld så fort ske kan och
senast inom ett år från
Riksdagens slut. Skulle den-
. na tid öfverskridas vare Di-
rectionen skyldig, att genast
förklara RiddarhusSecretera-
resysslan ledig, så vida han
ej kan förete laga förhinder,
hvilka, om än de af Dire-
ctionen godkännas, skola un.'
derställas Ridderskapets och
Adelns pröfning vid dess
nästa sammankomst.
*3 §•
Om RiddarhusSecretera* Svarar mot 13
resysslan mellan Riksdagar- § > Directionens
ne blifver ledig, äger Dire- Förslag,
ctionen derom genast i all¬
männa Tidningarne kungöra
till sökandes underrättelse,
att inom 56 dagar efter le¬
digheten med sine ansöknin¬
gar och bifogade betyg in¬
komma, hvarefter Directio-
nen, genom omröstning till
Protocollet, utväljer den som
anses vara skickligast, samt
honom genom Constitutorial
i sysslan insätter, till näst in¬
fallande Riksdag, då valet un¬
derställes Ridderskapets och
Den 19 Jutiir m.
Adelns pröfning och gil¬
lande.
Den sorn till Secretera¬
re, antages, äger tillstånd att
äfven innehafva sådan pu-
blique tjeost inom Stock¬
holm, som icke bland för¬
troende sysslor räknas, el¬
ler så upptager hans tid, att
Riddarhusets angelägenheter
deraf kunna lida, emot för¬
bindelse, att inom en månad
före den tid då Lagtima
Riksdag infaller, och inom
fjorton dagar efter kungö¬
randet af kallelsen till Ur¬
tima Riksdag, inför Riddar-
husDirectionen visa, att han,
under hela den förestående
Riksdagen erhållit behörig
permission ifrån den pu~
blique tjenstbefattning haa
innehafver; uraktlåter han
denna permission söka, äge
Directionen att affordra ho¬
nom hans afskedsansökning
och derefter förklara syss¬
lan ledig.
De öfrige Riddarhuset»
så ordinarie sorn txtra or¬
dinarie Tjenstemän får DL
rectionen efter godtfinaan-
Oen 19 Julii e, m
375
de antaga och de förre ge¬
nom Protocollsutdrag i syss-
lorné stadfästa, hvarvid en¬
dast iagttages, att så väl Rid-
darhusSecreteraren sorn alla
öfrige ordinarie och extra
ordinarie Tjenstemän bö¬
ra vara af Adelig börd el¬
ler ock äldste Sonen af en
sedan 1809 Adlad ätt och
kunna förete sådane Acade-
miske vittnesbörd, som for¬
dras till inträde i Rikets
HofRätter och Coliegier,
hvarjemte Riddarhus-Kam-
mereraren bör anskaffa an-
tagelig borgen för uppbörden.
Visar någon Riddarhu¬
sets Tjensteman vårdslöshet
eller försummelse i sin tjenst,
varde han derföre af Dire-
ctionen varnad, skulle rät¬
telse derigenom ej vinnäs,
må den felagtige af Dire-
ctionen suspenderas från tjen-
sten på högst trenne må¬
nader med förlust af mot¬
svarande lön; men derest det¬
ta ej elier skulle hjelpa, äger
Directionen, att suspendera
den felagtige från tjenst och
lön till nästa Riksdag; ankom¬
mande då på Ridderska pets
och Adelns pröfning, huru-
5j6
n
Ren Kj Jutii e. m.
vida han må vidare i sysslan
varda bibehållen eller icke,
14 §.
Om någon af Riddarhusets Svarar moi 14
Tjenstemän, efter en tjen- §. i Di rect tonens
stetid af 20 å 30 Sr, under Förslag,
hvilka han på Verkets or¬
dinarie Stat varit oafbrutit;
uppförd, ifrån sysslan begär
afsked, eller genom döden
afgår, samt i senare händel-i
aen varit gift och efterlem-
nadt Enka eller Barn uti
mindre tillräcklige vilkor,
och den afskedstagande el¬
ler efterlefvande hos Dire¬
ktionen söker pension, äger
Directionen rättighet till
följd af Riddevskapets och
Adelns bealut den 23 Janu¬
ari! «7?9, att i likhet med
hvad för afskedstagande Em¬
betsman på Kronans stat ba¬
stås, samt med afseende på
förekommande omständig¬
heter, sådana pensioner be¬
vilja. sorn till en tredjedel
eller hälften, svara mot det
belopp den afgåendes lön på
Riddarhusets stat utgjort},
dock likväl med iagttagan-
a b att ej större antal än
\
Ben Ig Julii e, nt.
två högst tre sådane Pen-
sionairer, må under en och
samma tid antagas, på det
Cassan härigenom ej måtte
ådragas alltför kännbara ut¬
gifter. Skulle någon sökan¬
de till Pension sig anmäla,
fastän alla Pensionsrummen
redan äro upptagne, och
finner Directionen densam¬
ma vara till pension berät¬
tigad, då må en sådan per.
son erhålla försäkran, att
varda vid inträffande ledig¬
het dertill förhulpen, derest
icke på den tiden annan
sökande skulle finnas, hvil¬
ken i anseende till längre
tjenstetid eller större behof,
är framför den förre berät¬
tigad, att en slik. förman
tillgodonjuta.
15 $•
Ej må någon Ledamot af Svarar mot 15 § i
RiddarhusDirectionen eller Directionens Pär*
någon af Riddarhusets Tjen- slag.
steman Lån af Riddarhus-
Cassan elier dertill hörande
Fonder erhålla, eller i egen¬
skap af Ombud eller Full-
tnägtig dervid biträda andra.
Den ig Julii e. m.
11, Artikeln,
Om Directionent Arbetsord¬
ning,
i §.
Directionen sammanträder
så ofta Ordföranden , i an¬
ledning af förefallande göro-J
mål det bestämmer. Dess¬
utom bör efter Posternes an¬
komst en eller tvänne Di re-
cteurer å Riddarhuset sig in¬
finna, hvarom Ledamöterne
sig emellan öfverenskomma,
för att i närvaro af Secre-
terarenoch Kamereraren öpp¬
na och till dem aflemna an¬
kommande Bref, att i Dia¬
rium införas, besörja de mål
som fordra skyndsam åtgärd,
och influtne medel Kärner»-
rareo tillställa, för att i Ban¬
ken låta insätta.
= §•
Vid alla sammanträden
fores öfver de ämnen sorn i
Directionen förehafvas, Pro
tocoli, hvilket justeras vid
ästa sammanträde. Utgåen¬
de expeditioner kunna ser¬
skildt justeras om skyndsam-
Svarar mot i §.
DirectionensFör
slag.
Svanr mot 2 §
Den 19 juia e. m,
379
heten det fordrar. Dessa
Proocoller med Bilagor re¬
gistreras och inbindas för
hvarje år.
Vid utlåtandens afgifvan-
de så väl till Kongl. Maj:t
som Ridderskapet och Adeln,
äger den Ledamot , som ej
förenat sig med pluraliteteos
mening, att låta sitt serskild-
ta yttrande åtfölja om han
det åstundar , och nämnes
derom i sjelfva utlåtandet.
Diarium bör af Riddar-
husSecreteraren föras öfver
alla mål, som inkomma, samt
ankomstdagen och Actens
OrdningsNummer så väl i
Diarium som å Acten teck¬
nas, hvarefter målen af Rid-
darhusSecreteraren i Dire-
ctioaens nästa sammankomst
ovilkorligen föredragas, för
att dervid erhålla den åt¬
gärd som vederbör.
Till alla räkningar och
böcker som skola forss äfven
som för Capitations-redogö-
relserne samt Consistorierneg
uppgifter, meddelar Directio-
58a
Den 19 Julii c. m.
ren de för ändamålet läm-
peligaste formulairer.
5 §.
Vid början af hvarje år
låter Directionen genom Rid-
darhusCanzliet eller Conto-
ret upprätta Förteckningar in
dupplo, dels öfver de till
Genealogiskesamlingarne hö¬
rande underrättelser, sorn
till följd af Kongl. Maj:ts
Nådiga förordnande den 31
Augusti 1762, Directionen
årligen har att införvänta
från Regementschef* ochCon*
eistorierne, dels öfver de Au-
toriteter hvarifrån Capita-
tioosafgifter och medel till
Directionen böra ingå, och
dels öfver de räntor sorn på
bestämda tider skola för ut-
lånte Capital inflyta^ kom¬
mandes det ena exemplaret
af dessa Förteckningar , att
alltid qvarblifva på Dire-
ctionens Sessions-bord, så
att derå må kunna göras an¬
teckningar i den mohn Hand¬
lingar och medel inkomma,
och det andra förvaras hos
Secreterare!! eller Kamerera-
ten, som hvar och cn för
Svarar mot 3 §,
Directionens För
slag.
Den ig Juiri e. mk
sin del inom årets slut, hos
Directionen anmäler hvad
härutinnan kan vara under¬
låtit, på det Directionen må *
vara i tillfälle utfärda på¬
minnelse om fullgörandet.
4 §•
När större eller mindre Svarar mot 4 §.
reparationer å Riddarhuset
och dertill hörande byggna¬
der skola företagas, låter
Directionen genom erfarne
Byggmästare och Handtver¬
kare upprätta kostnadsförslag»
som vid Directionens sam¬
manträde granskas; men skul¬
le serdeles betydliga repa¬
rationer å Riddarhuset vara
nödige, bör arbetet i Tid-
ningarne kungöras, och på
Auction vid utsatt tid ut¬
bjudas, mot borgen för full¬
görandet af den, som stad-
nar för minsta budet j va-
randes Directionen skyldig
att undvika alla Extra ut¬
gifter, som icke för Riddar¬
huset äro oumgängelige och
ej eller ingå i kostnader vid
allmänna fröjdebetygelser i
Hufvudstaden, efter sorn Rid¬
darhuset är sedan dess upp-
Den 19 fulii e, m.
förande ansett såsom Locus
Publicus, och på sådan grund
fritaget från utgifter af den¬
na egenskap. Likväl äger
Directionen »tt härvid göra
undantag vid de tillfällen ,
då till firande af märkvär¬
diga händelser andre Publi-
quehus och byggnader i Sta¬
den eclaireras, med fästadt
noga afseende på all möj¬
lig besparing i kostnaden.
Hvarken RiddarhusSalen
eller något inom Riddarhu¬
set varande rum upplåtes hä¬
danefter till begagnande af
något sällskap eller någon
Comité eller till Concenters
uppförande, utom för Fri¬
murare Barnhuset, hvars Di-
rection erhållit Ridderskapets
orh Adelns tillåtelse, att år¬
ligen å LångFredagen i Rid¬
darhusSalen låta uppföra
Concert, emot vilkor, att er¬
sätta allt hvad som derige¬
nom kan komma att skadas.
Likväl må det ankomma pä
Directionens pröfning, att
vid något serskildt tillfälle
göra undantag från detta
allmänna stadgande.
Den 19 Julii e, m.
383
5 §■
Då contante penningar Svarar mot 5 §.
till Directionen insändas, med
Reversal in dupplo och se¬
delförteckning , bör å det
qvarblifvande reversalet an¬
komstdagen jemte målets
Ordningsnummeranteknasi å
det andra , som återsändes,
teknas qvitto, underskrifvit
af eine Directeurer samt af
Kamereraren contrasigneradt.
En serskild bok bör fin¬
nas, hvaruti en af Directeu-
rerne anteknar å ena sidan,
alla d* extra medel, som till
Directionen insändas, och
till Kamereraren aflemnas, för
att i Banken insättas , och
å den andra inskrifves Ban-
coAttestens datum och Num¬
mer, hvarefter Attesten till
Kamereraren återlamnas.
De medel som till Ka¬
mereraren directe sfiämnas ,
dels iör upplupne räntor,
(hvilka eljest på sätt i 9 §•
uti LåneReglemeniet före-
skrifves, böra af Låntagarne
sjelfve insättas i Banken),
dels för andra afgifier, äger
Ihtn jg Julii r, mi
Kamererare!! att genast in¬
sätta för den räkning Cassart
i Banken låter föra, samt
BancoAttesten inför Dire-
ctionen uppvisa.
Alla qvittencer på till
Cassör eller Fonder under
RiddarhusDirectionens för¬
valtning ställde af enskilde
inbetaide medel, utfärdas och
undertecknas af Kamereraren
samt annoteras af Secretera-
ren, som med sin under¬
skrift bestyrker samma an¬
notation. Skolande Secrete*
raren öfver sådane utgifne
qvittencer, hvilka böra vara
numererade föra serskild an¬
teckning, hvilken vid hvar¬
je Directiooens sammankomst
uppvisas för att i ofvan omr
förmälte Bok införas. Kom¬
mandes till följd häraf, inga
andre af Kamereraren utgif¬
ne qvittencer att för gällan-:
de anses.
6 §.
Så snart Kamereraren e- Svarar mot 6 §;
mottagit penningar och dem
i Banken insatt, antecknas
de
Den f g Julii c, m.
585
de i den räkning med Växel-
Banken, som af honom föres
efter meddeladt formulaire
på det sätt, att Riddarhus-
Cassan bibehåller sin ser¬
skildta räkning under namn
af Riddarhusets räkning
N:o i.
Alla TestamentsFonder,
med undantag af den Ven-
nerstjernska , få en Banco-
räkning under namn af Rid¬
darhusets räkning N:o 2j
Capitationsräkningen under
namn af Riddarhusets räk¬
ning N;o 3, hvarjemte ser-
akildte rakningar föras i Ban¬
ken för Adeliga Cadettskole
Fonden med dertill höran¬
de Vennerstjernska Gåfvo-
Fonden, för Wadstena Ade¬
liga JungfruStiftsCissan med
derunder lydande Fonder,
samt gluteligen för Grefve-
liga Schefferska StiftningeH.
Kamereraren förer likväl
för Riddarhusets räkning N:o
2 en med serskildta Colum-
ner inrättad räkning för de
olika Fonderne, och de per-
Jiil. till Ridd. o. Ad. Prut. VI Band- 25
586
Ben 19 Julii e,
söner med hvilka räkning
anses nödig.
Å alla utbetalningar som
skola ske, ehvad de grunda
sig å de fastställde Staterne,
eller godkände räkningar,
bör Kamereraren först upp¬
sätta anordning, som af Di-
rectionen underskrifven bi-
lägges, jemte de qvitterade
räkningarne, till verification
vid HufvudBoken. Således
skola först alla räkningar
uppvisas för Directionen och
vara påskrifne af någon Di-
recteur, att arbetet^eller be¬
tingandet är fullgjordt och
fullgodt; och sluteligen, i
händelse upphandlingar af
inventarier äro i fråga, och
lefvereringen af vederböran*
de bestyrkt, bör den till¬
komne persedlen uti Inven¬
tarium uppföras. Sedan des;
sa anordningar blifvit utfär¬
dade , sker utbetalningarne
genom assignationer på Ban¬
ken, hvilka af Kamereraren
Upprättas och af minst a:ne
Directeurer undertecknas
samt contrasigneras af Rid-
darhusSecreteraren och Rid-
darhusKamereraren.
Den 19 Julli e.mZ
58?
Dessa Assignationer nu-
mereras och anteknas i en
dertill inrättad Cassa-Bok
samt af Kamereraren afföras
£ deas VexelBancoräkning
under den dag, de emot be?
hörigt qvitto uttagas.
Till förekommande af
allt för vidlyftig Assigne-
ring på Banken, må det va-i
ra Directionen öppet, att till
Kamereraren, om så nödigt
pröfvas, assignera 2 å 300
R:dr till bestridande af min<
dre och dageligen förefal¬
lande smärre anordnande ut¬
gifter. Dessa medel redo¬
visas af Kamereraren vid
första Sessionen i hvarje
månad.
7 $•
Inkommande Redogörel- Svarar mot 7 §
ser öfverlemnas till Kame-
rerarens handläggning, efter
de föreskrifter, som Directio»
nen vid hvarje fall pröfvat
nödige, sedan de blifvit i
Directionen föredragne och
uti Protocollet antek-nade.
38ö
Den xg Julii e. m.
8 §•
Ansökning om Lån utur Svarar mot 8
någon af de under Directio-
nens vård ställde Cassör och
Fonder, ingifves till Secre-
teraren, hvilken, sedan an¬
sökningen blifvit uti Diari¬
um antecknad, samt jemte
BilagOr öfverlemnad till K.a-
mererarens och Fiscalens åt«
gärder, har att sedan desse
Tjenstemäns utlåtanden in¬
kommit , alltsammans hos
Directionen vid dess nästa
sammankomst föredraga.
Dessa utlåtanden böra in¬
om 8 dagar för hvardera af
ofvannämnde Tjenstemän va¬
ra till Secreteraren aflemna-
de och finner Directionen,
vid 6kedd föredragning, att
så väl behörig säkerhet, en¬
ligt LåneReglementet är
stäld, som ock att det sökta
Lånet ej öfverstiger hvad på
Fanten utlånas får; samt att
tillgång för lånets utassigne-
rande då är eller snart kan
blifva, så skall det lån som
beviljas, i förra fallet, genast
anordnas och i det senare,
Den i g juiri e. m.
389
lemnäs Sökanden i mån af
Cassans tillgångar.
Enär tillgången medgif-
ver, att medel kunna mot
stadgad ränta utlsnas, från
de under Directionens inse¬
ende slällde Cassör och Fon
der, bör Directionen vid an
svar iagttaga, att d< t sker i
den ordning och efter den
föreskrift som stadgadt är i
det utfärdade LåneRegle-
mentet; ankommande på Ka
mererarens särskildta ansvar
om någon af de i samma
Reglemente påbudne upp¬
gifter saknas, och pä Fisca-
lens, om den lagliga äteärd
uteblifver, honom tillhörer
att verkställa.
§• 9
Alla Skuldsedlar till Svarar mot 9 §.
hvarje Cissa eller Testa-
metitsFond skola numerera*
efter den ordning i hvilken
de blifvit beviljade och pen¬
ningar derå utgifna Äro
Cassorne i behof af sina
penningar, böra af de lån,
som anses lika säkra och
för hvilka räntorne blifvit
'Den 19 Julii c, m.
lika ordentligt inbetalte, det
äldsta efter nummer, till en
del, eller helt och hållet
först infordras, efter iagtta- ^
get! förbehåll om uppsäg¬
ningstid,
10 §.
De yttranden och utlå- Svarar mot 10§,
tanden, hvilka af Tjenste-
männen inför Directionen af-
gifvas, skola i Protocollet
intagas, om de äro munteliga,
eller åberopas 6åsom bifo¬
gade, om de äro skriftlige,
11 §.
Directionen föranstaltarSvarar mot 11 §»
det RiddarhusCanzliet alla
Söcknedagar samt Kamme-
rerareContoiret 2:ne å 3=ne
dagar i veckan, finnas öpp¬
na och tillgänglige på viss
utsatt och anslagen tid, för
dem, hvilka der behöfva
söka upplysningar eller un¬
derrättelser, eller ock inbe¬
tala penningar eller eljest
med Riddarhuset hafva några
angelägenheter.
Den 19 Julii e. m.'
391
12 §.
Pensioner, Stipendier m:
tn. böra, enligt Föreskrifter-
öe, utdelas af Directionen,
sora noga efterser, att an-
sökningarne äro med nödige
betyg och allegaterförsedde.
Svarar mot 12 §»
13 §•
Directionen låter årligen
den 2 Maji, men om, då
Helgedag inträffar; näst der¬
på följande Söcknedag öpp¬
na Stiftsmatrikeln till lott¬
ning och inskrifning enligt
särskildt derom utkomne För¬
fattningar, och bör derest
sådant sker under påstående
Riksdag, LandtMarskalken
anmodas, att dervid vara
tillstädes-
Svarar mot den
16 §. Directionens
Förslag.
14 §.
Sedan Kamereraren uti Svarar mot 13 §. i
Maji månad aflejnnat calcul Directionens För¬
för den Pensionsutdelning slag.
som från StiftsCassan kom¬
mer att äga rum i Decem¬
ber månad,bestämmer Dire¬
ctionen antalet af Pcnsionai-
rer för löpande äret. Vid
Dan ig Julii e. m.
simma tillfälle afbmnar Ka-
mereraren uppgift pä alla de
Pensionärer, sorn då ännu ej
anmält sig till erhållande af
Pension för det förflutna å-
ret då Directionen äger att
genom annonce i Tidningar-
ne förelägga de uteblitne,
att inom den i Maji det på¬
följande året, sig anmäla, till
utbekommande af Pension
vid förlust af all vidare rät¬
tighet dertill.
Vid början af December
månad hvarje år upprättar
Ka mereraren förteckning å
aliade Stiftaju ngfrur som äro
berättigade att för det lö¬
pande året pension åtrjuta;
hvarefter gamma Förteck¬
ning af Directionen gi anskas,
jemte de inkomne Prestbetyg
och beloppet af de pensio¬
ner, som skola utbetalas, an¬
ordnas.
Vid Directionens första
sammanträde uti Januarii
månad det påföljande året
anmäler Kamereraren hvilka
Stiftsjungfrur då ännu icke
vederbörligen anmält sig till
Pensions utbekom.*,ande, och
Den 19 Julite, m.
393
Direcnonen förordnar i an¬
ledning deraf burn vida och
till hvad del p-nningarne
böra uti Banken insattas,
för att ej annorledes än ef¬
ter Directionens förnyade
pröfning af Pensionärens
behörighet till Pensions und¬
fående, utassigneras.
Pensionairerne af de öfrige
under Riddarhu«Dnectionens
förvaltning ställde Fonder
skola inom 6 månader sfter
det årets utgång för hvilket
Pensionerne blifvit ansiagne,
desamma uttaga vid töre-
lagdt äfventyr , att i annat
fall varda af deras pension
för det löpande året förlu-
stige, och skulle en pensio-
nair under hela detta år ic¬
ke anmäla sig till pensionens
utbekommande, blifve då
densamma för ledig förklarad.
Skulle dock en Pensio¬
nat af StiftsCassan eller
de öfrige Fonderne seder¬
mera hos RiddarhusDir®-
ctionen gifva sig tillkänna,
samt med trovärdige måns
betyg styrka, att hon ge¬
nom inträffade särskildta
Dtn 19 Julii e, m.
händalser hvilka ej kunnat
förutses eller afvärjas, varit
ur ståndsatt att pensionen
förr utbegära, och att hon
ännu fortfar att vara berät¬
tigad till pension, då må
Riddarhus-Directionen äga,
att vid inträffad ledighet,
efter att till Protocollet haf-j
va anfört sine skäl} åter upp¬
föra en sådan person till
pensions åtnjutande, i hvil-
ket fall hon skall äga före¬
träde framför andre medsö¬
kande, som pension tillföreJ
ne icke innehaft.
15 §•
Vid början af hvarje qvarJ Svarar mot 14
tåls sista månad anordnas så
väl för Riddarhuset som för
StiftsCassan, Directeurernes
Honorarier, Tjenstemännens
löner, Pensioner m. m.
16 §.
Directionen utser vid Svarar mot 15
början af Martii månad en §. i Directionens
af dess Ledamöter, som äger Förslag,
att revidera de vid denna
tid aflämnade Hufvudböc-
ker, samt huruvida
Den 19 Julii e. »ij
39-'
1:0. Dibitering och Cre-
ditering,
2'o. Verlficering enligt
Instruction,
3;0. Räntebetalnings
4:0. Inteckningsförnyel-
serne äro rigtigt och behö¬
rigen fullgjorde; hvarefter
Cassorne af honom och dem,
som hafva Cassanycklarne
jemte RiddarhusFiscalen in-,
venteras. Då Revisionen slu¬
tad är,1 aflemnas skriftelig
berättelse öfver förhållandet,
jemte Förslag till de för¬
bättringar som kunna finnas
nödige, att antingen af Di-
rectionen genast antagas, el¬
ler i blifvande RiksdagsBe-
rättelsen för Ridderskapet
och Adeln anmälas. Efter
hvad Revisionens Berättel-i
se föranleder, sker Remiss
7 r
till vederbörandes Utlåtan¬
de, och, sedan detsamma in¬
kommit, besluter Directionen
huruvida décharge må med¬
delas, då den reviderande
Directeuren sådant i Huf-
vudböckerne antecknat med
I9eit 19 Julii c. ni.
åberopande af nyssnämnde
Berättelse.
17 §•
De förändringar, tillägg
och förbättringar i denna In-
Btruction, som under utöf-
vandet skulle finnas nödige,
böra af Directionen i den
till Ridderskapet och Adeln
inlemnande RiksdagsBerät-
telsen föreslås. För öfrigt
skall det vara Directionen,
som äger Ridderskapsts och
Adelns hela fortroende, til¬
låtit, att vid möjeligcn sig
företeende särdeles tillfällen,
enär antingen uti Instructio
nen ingenting finnes före-
skrifvet, eller den icke lem-
nar tydelig anvisning, efter
bästa öfvertygelse taga sitt
beslut, då likväl alla de
skäl, hvarå Directionen sitt
beslut grundat, böra omstän-
deligen uti Protocollet in¬
tagas.
Svarar mot 17
§. i Directionens
Förslag.
Den 19 Julii e, in.
$97
lil■ Artikeln.
Om Riddarhufets Tjenjlemän
Jamt
Om deras Jhyldigheter.
1 §.
Riddarhusets Tjenstemän Svarar mot 1 §
äro:
Riddarhus-Secreteraren,
RiddarhusKamereraren, gom
äfvenär Kamererare för Stifts-
ärenderne, RiddarhusFisca-
len, som äfven är Ombuds¬
man för Stiftsärendeme. för¬
ste Canzlisten och andre Canz-
listen, hvilka alla befattnin¬
gar endast äro beroende af
Ridderskapetsoch Adelnsför-
troende, så att dsssa tjenste¬
män kunna från deras syss¬
lor tf Ståndet skiljas när
femsjettedelar af Ståndets vid
omröstning in Pleno närva¬
rande Ledamöter sådant nö¬
digt anse.
Riddarhus Secreterar en.
2 $■
RiddarhusSecreteraren å- Svarar mot 2 §
598
Den 19 Julii c. fhn
ligger; att vid Riksdagar
föra Protocollet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns
Plena, och är för sina Riks-
dagsgöromål Ridderskapet
och Adeln allena ansvarig.
Honom 'tillkommer, att no¬
ga upptaga hvad han hörer
under sammankomsterne ta¬
las och beslutas, äfvensom
hvad i öfrigt förelöper, samt
att icke uti Protocollet infö¬
ra något, som han icke sedt,
hördt eller annorlunda än
han det fattadt: ställande
sig till efterrättelse hvad
Riddarhusordningen vidare
härom stadgar.
RiddarhusSecreteraren är
ej tillåtit, att för någon an¬
nan än Landtmarskalken el¬
ler de som i ämnet talat,
visa ett ojusteradt Protocoll;
åliggandes honom äfven att
före justeringen å Riddarhu¬
set för den Ledamot som det
åstundar uppläsa dess anfö¬
rande; och vare en Ledamot
obetagit att, vid sättet huru
dess tankar blifvit till Pro-
tocollet fattade, meddela
RiddarhusSecreteraren sina
anmärkningar; denna sist—
Den 19 julli c. m:
399
nämde må dock ej derpå
göra något vidare afseende,
än som kan stå tillsammans
med hvad i i:sta Momentet
föreskrifves.
Vill någon Ledamot skrif-
teligeo inlemna^ hvad han
munteligen anfört, kan det
honom ej förvägras; men
RiddarhusSecreteraren ålig¬
ger i sådant fall, att derest
olikhet emellan Protocollet,
och det inlemnade anföran¬
det skulle finnas, vid Proto-
collsjusteringen anmäla för¬
hållandet , och anförandet
uppläsa,
3 §.
RiddarhusSecreteraren får
ej vägra någon Ledamot un¬
derrättelse ur PleniProtocol-
leme för de förflutne Riks-
dagarne äfvensom ur juste¬
rade Protocoller, inlemnade
Memorial, eller på bordet
lagde munteliga yttranden, ej
eller förneka någon Ledamot
att deraf taga afskrift.
Det samma gäller i af¬
seende pa alla Deputations-
Svarar mot 3 och
4 §§. i Directio-
nens Förslag.
4oo
De/t 19 Julii r. rn.
eller Utskoftshandlingar, un¬
dantagande Hemliga Utskott
tets och ConstitutionsUtskot-
tets samt alla förseglade
Handlingar, till hvilka till¬
träde ej utan vederbörlig
tillåtelse lemnäs.
4 §•
Ej må Protocoller eller
dertill hörande Handlingar
åt andra än Riksens Stän¬
ders Utskott utlemnas, med
mindre Ridderskapet och A-
deln dertill sitt samtycke
lemnat, och äfven i sådant
fall icke ut*n qvitto. Ett
ojusteradt Protocoll och
Handlingar dertill få al¬
deles icke utlånas Då e-
mellan Riksdagar Rikets
Collegier eller Riksens Stän¬
ders Verk, begära tillgång
till de uti RiddarhusArchi-
vet förvarade Handlingar och
Protocoller sorn ej äro för¬
seglade eller böra hemliga
hållas, må det vara Riddar-
husSecreteraren tillåtit, att de
begärte Handlingarne med
RiddarhusDirectionens till¬
stånd emot qvitto utlemna.
5 §•
Svarar mot 5 § i
Directionens För¬
slag.
%>én Ig i ftin é; m-,
5 $•
Éméllan Riksdagarné är Svarar itoöt 6 §i
det RiddarhusSecreterarens
åliggande;, att föredraga Ä-
renderne uti RiddarhusDi-
rectiorien samt de utgående
Éxpeditionerne uppsätta och
contrasignera. Honom till¬
kommer äfven , att i egen¬
skap af Arcbivarius med bi¬
träde af Förste Caozlistert
vårda ocb i ordning hålla
Ridderskapets och Adelns
Protöcoller och öfriga Hand¬
lingar-.
6 § -.
RiddarhusSecretÄraren äge
iansvaret och iöseendet en¬
ligt upprättade och under-
skrifne Inventarier öfver alla
Handlingarne och allt annat
af hvad namn det vara må*
sorn Ridderskapets och Adelns
Archi v tillhörer j han äg#
ock under en Dir#cteurs till¬
syn hufvudanavaret för sjelf.
Va Riddarhusets Vårdande
Samt att emellan Tjenste-
tnänneö efter omständighe-
Bil. tili Ridd* <6. Ad. Pr. Vi Band, 26
Svarår ttiöt 7 §.
t
402
jDen 19 Julii e, nti
ferne tillsynen fördels; och
åligger det RiddarhusSecre-
teraren fördenskull att ovil¬
korligen bebo de honom i
Riddarhuset anslagne rum.
7 §•
RiddarhusSecreteraren är, Svarar mot 8 $. i
så länge icke alla Riddar- Directionens för*
husets Genealogier äro corn- slag,
pletterade, skyldig, att år¬
ligen lemna 100 renskrifna
Geneslogiska Tabeller samt
i öfrigt söka befordra allt
som till Riddarhusets gagn
och bästa hörer,
8 f;
Riddarhus - Secreteraren Svarar mot 9 5. i
skall vid Directionens sam- Directionens För-
mankomster ovilkorligen ytt* alag¬
ra sig öfver alla förekom¬
mande ämnen, dock utan att
deltagi i besluten. Under
Directionens inseende är han
hufvudman för arbetet inom
Canzliet, ansvarar för göro-
målens behöriga gång, till¬
ser i följd deraf, att Riddar¬
husets CanzliBstjening för¬
rättar sine åligganden med
ordning och skicklighet,
Den 19 Julii e. m,
samt anmäler inför Directio-
nen, om någon icke fullgör
sin skyldighet. I samman¬
hang härmed tillhör det Se-
creteraren, att vid sysslors
tillsättande lemn* sitt utlå¬
tande öfver de sökandes be¬
hörighet och skicklighet.
Efter slutad Riksdag in-
lemnar han till Directionen
vid dess första sammanträde
den förteckning från Rid-
darhusUtskottet,som till ho¬
nom bör afgifvas på alla
Ridderskapet* och Adelns
under Riksdagen tagne be¬
slut, hvilka fordra Directio-
nens åtgärd, samt företer
sedan vid första Sessionen i
hvarje månad recapitulations;
lista på alla oafgjorde mål,
med upplysningar om orsa-
keme, sorn föranledt upp¬
skogen.
I öfrigt ställe han sig till
noggran efterrättelse hvad i
ArbetsOrdningens 2:dra
stadgadt är så ock ansva¬
rar för Postbokens förande.
Ben 19 Julii e. m.
9 §■
RiddarhusSecreteraren I- Svarar mot 10 $.
ligger, att emottaga och
granska alla till Introductio-
ner hörande prestanda, så
ock jemföra Vapenplåten med
Sköldebrefvet, innan Intro-
duetionsansökningen hos Di*
rectionen anmäles.
ro $.
De anordningar som a£ Svarar mot 11
Directionen på Cassan utfär¬
das contrasigneras af Riddare
husSecreteraren.
Riddarhus Kärner erar en,
11 §•
RiddarhusKamereraren å- Svarar mot 13 §.
ligger, att emottaga och be¬
hörigen förvara alla till Cas-
sorne inflytande medel, samt
begagna det uti Riddarhuset
för honom bestämda arbets¬
rum, så för aig sorn till för¬
varande aF de dess tjenst till¬
hörande Handlingar. Pant-
kistorne böra insättas uti nå¬
got säkert hvalf å Riddar-
Men 19 Juhl e. nu
huset, försedt med behörigt
dernstängsel.
I enlighet med Directio-
nens anordningar , besörjec •
han utgifterne, samt desam¬
ma enligt fastställda formu-
lairer bokförer; så ock an¬
svarar med ersättningsskyl¬
dighet för alla de utgifter,
hvilka ej enligt föreskrift
äro verificerade.
1* §•
DS Contante medel till Svarar mot I4§.
Directionen insändas, ställe
sig Kamereraren till noga ef¬
terlefnad hvad i Arbetsord¬
ningens 5 §. stadgadt är.
»3 §•
Riddarhus-Kamereraren Svarar mot 15
bestrider Revisionen af in¬
kommande Capitations och
andre Redogörelser, samt
ansvarar för alla Cassahand-
lingars ordenteliga registre¬
rande , förvarande samt in-
bindning.
4o6
Den 19 Julii. e. m,
14 §.
Hufvudböckerne böra år- Svarar mot i6§.
ligen innan den sista Febru¬
arii vara afslutade och in¬
lemnade till Directionen, att
revideras enligt ArbetsOrd-
ningens 16 §
15 §.
Vid medlet af Januarii Svarar moti7§.
månad hvarje år skall Ka-
mereraren till Directionen
aflemna förteckning på de
Dibitorer, hvilka uteblif-
vitmed den Räntebetalning,
som till nämnde tid bordt
inflyta.
I Maji månad aflemnar
Ktmereraren till Directionen
en förteckning på alla de
Skuldebref och Inteckningar,
hvilka det påföljande året
skola förnyas. Försummar
han denna uppgift, blifver
han ansvarig för häraf upp¬
kommande förluster.
16 §.
Vid inträffande Concur- Svarar mot 18 §.
ser bör Kamereraren sist en
Den 19 Julli e. m.
månad före Inställelsedagen,
vid vederbörlig Domstol med
Ed fästa rigtigheten af Cas-
sans fordran, samt deröfver
tillställa Directionen bevis.
17 §.
Sedan Kamereraren från Svarar mot 19$
Secreteraren fått sig remit¬
terade inkomne LåneActer,
upprättar han deröfver in¬
om åtta dagar efter emotta¬
gande! fullständig och behö¬
rig Rotulus samt calcul öf¬
ver afkastningenj bifogandes
dervid skrifteligen de an¬
märkningar, han anser kun¬
na äga rum, hvarefter Lå-
neActen aflemnas till Fi-
scalen.
j8 §.
Kamereraren vakar öf- Svarar mot 20 §
ver Adeliga JungfruStifts-
Matrikelns tillbörliga föran¬
de, samt Ordenskorsens in¬
sändande efter genom Gif¬
termål eller dödsfall afgång-
ne Stiftsjungfrur och ålig¬
ger, att inom slutet af April
månad hvarje år uppgifva
alla desse, samt hvilka der-
iben 19 e-,
Ibland varit Pensionairer, och
Sedan i Maji månad en cal¬
cul förj Pensionsreglsringca
för det löpande året, som
upptager ej allenast de än--
nu lefvande Pensionairer, ti¬
tan ock antalet af ledige
iPensionsrum, samt i hvad
mån, i förhållande till Stifts—
Castsans tillgångar, Pensions,",
summen kunna ekås.
r Sedan Direetionen be¬
stämt Pensionairernes antal
upprättar Kamareraren i bör-.
|an af December månad För»,
teckning på alla Stiftsjung¬
frur som skola erhålla Pen¬
sion, hvarefter Pensioner!?®
på sätt 14 §. 2 Art. här
ofvan innehåller, anordnas,
pcb utbetalas.
19 §.
Upphandling af det be* Svarar mot 2:1 %,
stämda qvantum Ved, Ljus,
Och Skrifmaterialier,som för
Riddarhuset årligen erfordras,
sker efter anmälan hos Di-
rectionen af Kamereraren,
när tillgången det raedgif-
■ver och det för mÖjeligast§
b,åsta pris kan erhållas.
Dtri 19 Julii c. nu
20 §,
Öfver de medel som ut- Svarar mot 22 §,
lånss, förer Kamereraren en
särskild Bok, hvilken under
särskild Nummer innehåller
en korrt antekning af hvarje
Låntagares namn och adress,
pantens beskaffenhet, Fonden
till hvilken lånet hörer, ti¬
den då räntan skall erläggas,
samt dagen hvarförinnan In-,
tekningen bör förnyas.
21 §•
Öfver de Riddarhuset till- Svarar mot 23 §i
hörige persedlar bör af Ka¬
mereraren upprättas och ha#
honom förvaras ett ordente*
ligt Inventarium, hvaruti alla
de förändringar med Dire-
ctionens vettskap införas,
*om sedermera tillkommit.
Hidda r hus Fifcalén*
22 §•
RiddarhusFiscalen åligger, Svarar mot 24, f»
att vara närvarande vid an¬
teckningarna, så väl vid
Riksdagens början, som un^
der loppet deraf, och der-
4x0
Den 19 Julii e. m.
vid anmäla de hinder, sorn
enligt till RiddarhusDirectio-
nen inkomne underrättelser,
kunna betaga särskildte per¬
soner af Ridderskapet och
Adeln deras Säte och Stäm¬
ma, på det ej Poletter må
utdelas till andre än sådane,
som enligt RiddarhusOrd-
ningen dertill äro berätti¬
gade.
23 §•
I alla frågor som härmed Svarar mot 25 §.
gemenskap äga, är Riddar-
huaFiacalen Actor och bör
han derföre vid Riddarhus-
Utskottets sammanträden va¬
ra närvarande. Honom å-
ligger derjemte tillse, att den
fastställde ordningen inom
Riddarhuset varder iagtta-
gen, äfvensom att öflige Ce¬
remonier följas, samt anteck¬
na och uppropa Deputatio-
ner, som från Ridderskapet
och Adeln skola afgå.
§ «4.
Förbryter sig någon emot Svarar mot 36 §.
Ståndets ordningsstadga, har
FiscaleOj att bötexne honom
Dm 19 Julii e. m.
affordra och om de ej ge¬
nast erläggas, den felagtige
för Riddarhusutskott upp¬
kalla och der sitt påstående
göra.
25 §.
RiddarhusFiscalen är der- Svarar mot 27§.
jemte så val RiddarhusCas-
sang, som de öfrige under
RiddarhusDirectionens vård
stående CassorB Ombuds¬
man, hvarföre honom å-
ligger
i-.o. Granska de Lånean-
sökningar jamte Rotulus och
anmärkningar, sorn Kamcre-
raren enligt 16 §. denna Art.
aflemnar, samt utlåta sig hu*
ruvida den erbjudne säker¬
heten är sådan, att lånet
enligt Författningarne kan
bifallas, eller hvad dervid
kan vara att erinra; samt
inom åtta dagar efter deraf
erhållen del, den sålunda
beredde LåneActen jemte
skrifteligt utlåtande till Se-
creteraren återlemna.
2iO. Sedan Kamereraren
till Directionen ingifvit för¬
teckningar på så vål In-
Dtn 19 Julii «. m.
teckningi förnyelser som o-
betalte Räntor, åligger det
Fiscalen att efter Lag och
Utlåaings-Reglementet med
dem förfara samt räkning öf¬
ver utgifterne till Directia-
nen inlemna.
3:0. I alla Rättegångar
som röra Riddarhuset utfö¬
rer Fiscalen Directionens
lan och sedan Kamereraren
enligt 16 § i denna Artikel,
afgifvit bevis öfver beedi'-
gandet inför Domstol vid
inträffande Concurser, skall
Fiscalen, enligt UtlåningsRe-
glementets §. bevaka och
utföra Cassans talan, äfven¬
som för Directionen tidigt
tillkännagifva i alla mål som
dess befattning tillhörer, hvad
*f honom blifvit tillgjordt,
hvad åtgärd derå följt och
hvad i öfrigt kan vara an-
märkningsvärdt.
4:0. Öfver alla Remisser
och anförtrodde göromål
bör Fiscalen föra ordentligt
Diarium med anteckning hvad
som i hvarje sak tid efter
annan blifvit tillgjordt, och
huru den blifvit afslutad,
Ben 19 Jutii e. mi,
samt vid hvarje års slut till
RiddarhusDirectionen häröf¬
ver med Berättelse inkomma,
26 §.
T
RiddarhusFiscalen ålig-
g*r att uti alla frågor af Ju¬
ridisk beskaffenhet förfara ef¬
ter Lag och de Testamentarie
ska förordnanden, som i ser¬
skildta fall kunna vara gifna,
äfvensom att tillse, det ena¬
handa behandlingssätt i»g-
tages då sådana frågor i Di-
rectionen förekomma, hva¬
dan han äger, att derest nå¬
got häremot skulle förelöpa
sin mening i ämnet till Di-
rectionens Protocoll afgifva.
Likaledes må han till rät¬
telse hos Directionen anmä¬
la om han förnimmer någon
olaglighet blifva af Riddar¬
husets Tjenstemän begången;
och skall han i öfrigt vara
närvarande vid Directionens
öfverläggningar samt Cassor-
nes inventering samt deras
rätt och säkerhet yrka och
bevaka. Börandes Fiscalen
till alla Directionens hand¬
lingar äga fri tillgång.
Svarar mot 28§
Ben ig Julii e, m,^
2 7 §•
Skulle under påstående
Riksdag, RiddarhusFiscalen
af laga förfall vara hindrad
att tjensten förrätta,bör han
det hos LandtMarskalken
anmäla.
Riddar IiusCancelliJIerne.
28 §.
De tvenne Riddarhus-
Canzlisterne skola i allmän¬
het förrätta hvad dem af
RiddarhusSecreteraren, antin-
gen på Ridderskapets och A-
delna eller RiddarhusDire-
ctionens vägnar anbefslles;
och samfällt biträda den Rid-
darhusDirecteur, som häfver
de genealogiska Handlingar-
ne samt Archivet under dess
vård, och derjemte årligen
hvardera aflemna femtio ren-
skrifna Genealogiska Ta¬
beller.
29 §.
Svarar mot 29 §.
Svarer mot 30 §.
Förste Canzlisten ilig- Svarar mot 31 §.
ger föra protocollet i Dire-
ctionens sammankomster. Un-
Ben 19 julli e. m.
4i5
der påstående Riksdag är
han tillika Secreterare i Rid¬
darhusutskott, och besör¬
jer så väl Protocollet som
alla de Expeditioner, hvilka
ifrån detta Utskott utfärdas,
30 §•
Andra Canrlisten är Se- Svarar mot 32 §.
creterare vid Föredragningen
af Adeliga JungfruStifts ä-
renderne, samt ansvarig lör
alla dithörande Handlingar.
Under Riksdagarne är han,
näst RiddarhusSecreteraren
närmaste Föreståndaren för
St&ndet9 Canzli, och skola
ej mindre de vid slike, än
Vid andre tillfällen antagne
Extra RiddarhusCanzlister,
under hans tillsyn förrätta
deras arbeten.
1817 års Riddar- RiddarlmsDirectio-
husUtskotts Pro- nens förslag till
ject till Instru- Instruction,
ettori,
hvarefter Riddarhus-
hvarefter RiddarhusDi- Direction , jemlikt 50
rection,jemlikt 50 §, i §. i RiddarhusOrdnin-
RiddarhusOrdningen,e- gen, har sig att rätta,
4i*>
Bon 19 Julii e, frii
imilan Rihdagarne har
sig att hädanefter rätts,
och hvaruti äfven de der
under anställde Embets¬
ed! Tjenstemäns göro¬
mål och skyldigheter
äro utstakade; stadfä¬
stad af Ridderskapet
och Adeln vid Riks¬
dagen i Stockholm den
1818.
1. Artikeln,
Om Directioiiens fanman-
fättning och åligganden,
1 §•
RiddarhusDirection,
hvilken ej allenast be-
Vakar Höglofl. Rid-
derskapets och Adelns
lätt och enskildta för¬
delar, utan äfven efter
föreskrift verkställer
Ridderskapets och A-
delns fattade Beslut,
väljes af Ridderskapet
och Adeln vid slutet
ftf hvarje Riksmöte, en¬
ligt 50 §. i Riddarhus-
och hvaruti äfveö de
derstädes anställde Em-
bets- och Tjenstemäns
göromål och skyldig¬
heter äro utstakade.
1 Artikeln,
Om Directionenrfanman=»
fattning och åligganden<>
^ $■
RiddarhusDirection»
hvilken ej allenast be¬
vakar Högloflige Rid¬
derskapets och Adelns
rätt och enskildta för¬
delar, utan äfven eftet
föreskrift verkställer
Ridderskapets och A-
delns fattade beslut,
Väljes vid slutet af
hvarje Riksmöte, enligt
50 § i RiddarhusOrd-
ningen af Ridderskapet
och
Den 19 fulii e. m. 4i7
Ordningen af den 13 och Adeln, samt ufgö-
October 1810 och be- res af sju Ledamöter,
står af sju Ledamöter, hvilka uti sina befatt-
hvilka uti sine befatt- ningar fortfara intill
ningar fortfara intill dess nytt val blifvit
nästa Riksdag, dä det verkstäUdt. Af desse
blifvande RiddarhusUt- sju Ledamöter skall den
Jkottet, enligt 4g i äldste efter Matrikeln
RiddarhusOrdnivgen, uh- föra ordet, och endast
der påflående Riksdag, ej sex åtnjuta honorarium»
allena/l öfvertager goro-
målen, utan ock gran/k-
ningen af förra Styrelfens
åtgärder fedan jifl för-
Jlutne Riksdag.
a $. a §.
Till Ledamot i den- Till Ledamot i den¬
na Direction må icke na Direction må ej väl-
väijas någon af de Em- jas någon af de Em¬
betsman, hvilka enligt betsmän, hvilka efter
41 § i RiksdagsOrd- 41 §. i Riksdagsord¬
ningen af den 10 Fe- ningen den 10 Febru-
bruarii 1810, med de arii 1810, med de se-
iedermera af Konun- dermera af Konung och
gen och Riksens Stän- Riksens Ständer antag-
der antagne förändrin- ne förändringar, icke
gar, icke äro berättigade kunna till Ledamöter i
att i Utskott väljas, el- Utskott väljas, eller i
ler i val till Utskotts- val till UtskottsLeda-
Ledamöter deltaga. möter deltaga.
Bil. till Ridd, 0. Ad, Pr, VI. Bind. 27
4i8
Dm 19 Julii t, /«,
Den Div t emir, forn
enligt Matrikeln är den
äldfle, Jer er ordet.
3 §•
Äfvenledes väljes
af Ridderskapet och A-
deln, efter samma grun¬
der, vid hvarje Riks¬
dag, trenne Supplean¬
ter, hvilka i den ord¬
ning de fleste rösterne
erhållit , inträda uti
Directionen, antingen
såsom ständige Leda¬
möter, då något rum
deruti blifvit aldeles
ledigt, eller såsom vi-
carierande i de fall
härefter stadgas; hafva
alla dessa Suppleanter
såsom ständiga Leda¬
möter i Directionen in-
trädt, må de rum i
Directionen , som än
ytterligarekunna blifva
ledige fyllas genom val,
som inom Directionen
med slutna sedlar an-
ställes.
3 §.
Af Ridderskapet
och Adeln väljes, efter
samma grunder , vid
hvarje Riksdag trenne
Suppleanter, hvilka i
den ordning de fleste
rösterne erhållit, in¬
träda uti Directionen,
antingen såsom stän¬
dige Ledamöter, då
något rum deruti blif¬
vit ledigt, eller såsom
vicarierande i de fall
härefter stadgas; haf¬
va alla dessa Supple¬
anter såsom ständige
Ledamöter i Directio¬
nen inträdt, må de rum
i Directionen, som än
ytterligare kunna blif¬
va ledige, tillsättas ge¬
nom val, som af Di¬
rectionen med slutna
sedlar anställes-
Den i i Julli c, m.
4 §.
Genom val med
slutna sedlar, uppfyl¬
ler äfvenledes Dire-
ctioaea de ledigbeter
som emellan Riksdagar
kunna yppa sig, ibland
Ridderskapets och A-’
delns Fullmägtige i
Riksens Höglofl. Stan
ders Bank och Riks-
gäldsContor, äfvenle¬
des bland Revisorerne
af Ridderskaped och
Adeln , öfver berörde
Riksens Ständers Verk
samt Statsverkets för¬
valtning och Räken¬
skaper. Detta fenare
val fker famfälldt med
de öfrige Revi tor erne, och
fedan deffe fin Revifiom
förrättning futat, Jkrider
Riddarhut - Dircctiotun,
[amfallt nied deni , till
val af Reviforer till näjl
inträffande Revifon, hvar¬
vid en tredjedel af de af¬
gående Revfforerne kunna
å nijo inväljas.
4 §•
Genom val med
slutna sedlar återbe~
sätter äfvenledes Dirw
ctionen de ledigheter,
som emellan Riksda¬
gar kunna yppa sig,
ibland Ridderskapets
och Adelns •Fullmäg¬
tige i Riksens Höglofl.
Ständers Bank och Riks-
gäldsContor, äfvensom
bland Revisorerne af
Ridderskapet och A-
deln, öfver berörde
Riksens Ständers Verks
samt StatsVerkets för¬
valtning och Räken¬
skaper.
Vid hvarje slutad
Revision, företager Rid¬
darhus - Directionen ,
samfällt med de afgå¬
ende Revisorerne, val af
nya, för näst inträffan¬
de Revision , hvarvid
en tredjedel af de för¬
re Revisorerne kunna
å nyo inväljas. Rid-
• * Vid sana dss^rlfil; gci* ät-fc tiväijfi 'MX v
då 2:ne få lika mångå ja tvåans al Ridder^
420
Den ig Juli i e, m.
röstefi anställer Dlre-
ctionen genast dem e-
mellan lottning, och
om den sålunda genom
lottning utsedde, be¬
fattningen sig alsäger,
anetälles nytt val. Vid
alla andra tillfällen sker
omröstningen inom Di-
rectionen öppet till Pro-
tocollet, och i händel¬
se af paria vota, blif-
ver den mening gällan¬
de på hvilken den ef¬
ter Matrikeln äldste
närvarande Ledamoten
med sin röst faller.
Ej må Ledamot af
Riddarhus - Direction
derjemte kunna vara
Fullmägtig i Riksens
Ständers Bank eller i
deras RiksgäldsContor,
eller Revisor öfver
dessa Verks samt Stats-
Verkets tillstånd, sty¬
relse och förvaltning,
utan att i och med det-
famma upphöra vara i
RiddarhusDir edion.
skåpet och Adeln till
Revisorer uti Rikets
Ständers Banco Dis-
contVerk.
Vid alla dessa val,
då 2=ne få lika många
röster, anställer Dire_
ctionen genast dem e-
mellan lottning. Skulle
den sålunda genom
lottning utsedde, be¬
fattningen sig afsäga,
anställes nytt val. Vid
alla andra tillfällensker
omröstningen inomDi-
rectionen öppet till
Protocollet och i hän¬
delse af paria vota,
blifver den mening
gällande, uti hvilken
den efter Matrikeln äld<«
ste närvarande Leda¬
moten instämmer.
Ej må Ledamot af
Riddarhus - Directiot»
derjemte vara Fullmäg-
tig i Riksens Ständers
Bank, eller i deras
RiksgäldsContor, eller
Revisor öfver dessa
Verks samt StatsVer-
Den 19 Julii c, m;
5 §.
Directeurerne kun¬
na begagna sig a^lne
månaders tjensteledig-
het årligen, i den ord
ning de anmälan derom
göra inför Direction,
dock ej fler än högst
2:ne på en gång, erne
dan fem Directeurer
böra minst vara när¬
varande, då beslutskall
fattas eller något val
anställas. Amäler Di-
recteur laga förfall att
vara längre än 3me
månader frånvarande,
inträde för denna tid
Suppleant i hans ställe
uti Directionen. Blifver
någon Dir ec teur öfver
denna tid frånvarande ,
utan att de/fförinnan haf
va anmält laga förfall,
anfes cleff plats vacant,
och erfåttes genom en af
Suppleanterne, eller om
alla deffe af Ridder [hopet
och Adeln valde Supple¬
anter redan i Directionen
kets tillstånd, Styrelse
och Förvaltning.
5 §•
Vid Directions sam¬
mankomster skola alltid
5 Ledamöter minst vaa
ra närvarande. Dire¬
cteurerne kunna begag¬
na sig af 3;ne månaders
tjenstledighet årligen,
i den ordning de an¬
mälan derom göra in¬
för Direction, dock ej
flere än högst 2;ne på
en gång. Anmäler
Directeur laga förfall,
att vara längre än 3*.ne
månader frånvarande,
inträde för denna tid
Suppleant uti hansstäU
le i Directionen. Skulle
åter så många Dire¬
cteurer af laga förfall
vara hindrade, att ej
fem kunna på en gång
vara närvarande, inträ¬
de de i tour varande
Suppleanter tills de
frånvarande återkom¬
mit och åtnjuta under
den tiden den dem
tillkommande andelen
^23 Den ig Julii e. m,
ingått, genom val af Di- af den bortovarandes
rectioinn enligt 4'.de §. honorarium.
Skulle åter så mångå
Directeurer af laga för¬
fall vara hindrada, att
Jammankomfler ne icke blif¬
va Julltalige till be fnts
fattande, inträde de i
tour varande Supple¬
anter tills de frånvaran¬
de återkommit.
6 §*
Skulle den högst
olycklige händelse af
Konungahusets utgång,
inträffa, hvarom 04 §•
af den är 1809 fast¬
ställde och antagne
Regeringsform och 10
§. af deri i Si o fast¬
ställde och antagne
Riksdagsordning hand¬
la, ställe Directionen
sig till efterlefnad hvad
ofvanberörde Grundla¬
gar stadga , rörande
Riddar hus-Di rectionees
förhållande vid ett
s]jkt tillfälle.
6 §.
Skulle den högst
olyckliga händelse af
Konungahusets utgång,
inträffa, hvarom 94 §.
af den år 1809 fast¬
ställde och antagne
RegeringsKorm , samt
10 §. af den r3to
fastställde och antag¬
ne Riksdagsordning,
handla, ställe Directio-
neö sig till efterlef-
frad hvad ofvanberörde
GrunaLagar stadga ,
rörande RiddarhusDi-
rectionens förhållande
vid ett slikt tillfälle.
Den 19 Julli g, ftl
7 §.
RiddarhusDirectio-
nco öfvcrtager äfven¬
ledes enligt Ridderska-
pets och Adelns beslut
år 1810, styrelsen och
förvaltningen af Wad¬
stena Adelig! Jungfru-
Stifts Ärender, enligt
de för denna Inrättning
serskildt utfärdade fö¬
reskrifter, samt hvad
framdeles uti denna
Instruction derom stad¬
gas.
8 §.
Af de 7 Directeurer-
ne komma sex att åtnjuta
de vanlige Honorarierne,
Får den tid forn Supple¬
ant inträder i Directeurs
befattning , åtnjuter han
dejf Honorarium.
9 §•
Hvarje Directeur va-
karhufvudsakligen der¬
öfver, att Riddarhusets
och öfrige Cassors,samt
dertill hörande Testa-
7 §.
RiddarhusDirectio-
nen öfvertager äfven¬
ledes, enligt Ridder-
skapets och Adelns
beslut år 1810, styrel¬
sen och förvaltningen
af Wadstena Adeliga
JungfruStifts Ärender,
enligt de för denna
Inrättning serskildt ut¬
färdade föreskrifter
samt hvad framdeles
uti denna Instruction
derom stadgas.
8 §.
Hvarje Directeur va-
kar hufvudsakeligen
deröfver, att Riddar¬
husets och öfrige Cas-
sorB samt dertill hö-
Ben 19 Julii e. m.
mentsFonders angelä¬
genheter förvaltas i en¬
lighet med denna In-
Struction, och det af
Kongl Maj t i Nåder
faflftälde UtlåningsRe-
glementes föreskrift,
samt att i allmänhet
hvar och en af Riddar-
hufets betjening fullgör
sine åligganden enligt
denna Instruction.
Hvarje Directenr fall
yttra fig öfver alla de
nial , forn till öfverlägg¬
ning förekomma, fallit
anmäla allt hvad han fin¬
nér böra Jälla Directio-
nens uppmärkfamhet i af—
feende å Stiftelfernas an¬
gelägenheter; kans fkyl-
dighet är ock, att, då
Dir edion vid något till*
fälle flkulle lemm honom
ett ferjkildt uppdrag, det-
famma antaga och efter
häfla Vatt utföra.
rande TestsmentsFon-
dersangelägenheter för¬
valtas, i enlighet med
denna Instruction och
Utlånings Reglementets
föreskrift, samt att i
allmänhet hvar ochen
af Riddarhusets Tjen¬
stemän och Betjening
fullgör sine åliggan¬
den enligt denna In¬
struction.
10 §. 9 §•
Vid Introdudionersbe- Med iaktagande af
viljande iakttager Dire- Föreskriften i Kongl.
ctionen hvad Kongl. För- Förordningen af den 8
Den 19 Julii c, m.
425
ordningen af den 8 Maji
1775’ jemförd med Kongl.
Brefvet af den 1 1 Fe-
bruarii 1 8 00, flad gar, få
att de perfoner forn till
Grefvelig, eller Friherr¬
lig värdighet blifva upp¬
höjde fanit med Adelfkap
benådade, böra inom wenne
år efter utnämnandet haf-
va Jig till Introduction
anmält, vid får lufi af all
vidare rått dertill, fä
framt ej Kongl, Maj-J,
genom ferfkildt nådig
Refolution täckes den för-
futne tiden återfalla.
Då en slik Intro¬
duction begäres, bör
in originali uppvisas
Konungens Nådiga Di¬
plom, och åligger Di-
rection noga tillse, att
icke allenast vederbör
liga qvittencer öfver de
i Författningarne på-
budne Introductionsaf-
gifter, utan ock Skölde-
brefs afskrift, vapen¬
plåt, samt fullständigt
upprättad Biografisk
Genealovie öfver alla
de till Ätten hörande
Maji 1775» jemförd
med Kongl. Brefvet af
den 1 1 Februarii 1800,
bör Directionen, vid
Iutroductions beviljan¬
de tillse, att densamma
ej må bifallas för an¬
dra , än sådaee per¬
soner , hvilka in¬
om s:ne år efter det
de blifvit antingen i
Adelig, Friherrlig eller
Grefvelig värdighet
upphöjde, sig till In¬
troduction å Riddar¬
huset anmält, och de
derföre erforderlige
prgestanda fullgjort, så
framt ej Kongl. Maj:t
genom serskildt Nådig
Resolution täckes för-
suten tid återställa.
Då en slik Intro¬
duction begäres, bör
in originali uppvisas
Konungens Nådiga Di¬
plom och åligger Di-
rection noga tillse, att
icke allenast vederbör¬
liga qvittencer öfver de
i Författningarne på-
budne Introductionsaf-
gifter, utan och Sköl-
426
Ben ty Julii e. m.
personer, till Directio-
nen varda ingifne innan
Introductionslistan ut¬
färdas.
Efter skedd Riks¬
dagskallelse och under
påstående Riksdag, må
det undantag härifrån
äga rum, att Introdu-
ction kan beviljas så
snart de påbudne af-
gifter genom behörige
qvittencer styrkas va¬
ra erlagde, samt veder-
börande StatsSecrete-
rares bevis deröfver
företes, att namn och
vapen äro fastställde,
samt Diplomet under
renskrifning, dock bör
Introductioneos kungö¬
rande i Tidningarne ej
ske förr, än alla of¬
vanskrifne prestanda
äro fullgjorde.
debrefvet i afskrift, vai
penplåt, samt fullstän¬
digt upprättad Biogra¬
fisk Genealogie öfver
alla de till Ätten hö¬
rande personer, till Dii
rectionen varda ingifn*
innan Introductionsli¬
stan utfärdas.
Efter skedd Riks¬
dagskallelse och under
påstående Riksdag, må
det undantag härifrån
äga rum, att Introdu-
ction kan beviljas, så
snart de påbjudne av¬
gifter genom behörige
qvittencer styrkes vara
erlagde, samt vederbö'
rande StatsSecreterares
bevis, deröfver företes,
att namn och vapen
äro fastställde, samt
Diplomet under Ren¬
skrifning; dock börIn-
troductions kungöran¬
de uti Tidningarne ej
ske förr, än alla of¬
vanskrifne prestanda
äro fullgjorde.
Den 19 julii e. m,
42?
II §.
Af Directions Le¬
damöter utses, genom
frivilligt val eller lott¬
ning, inom Direction
2:ne, hvaraf den ene
skall hafva specielt
inseende och ansvar
öfver Räkenskaperne
och allt hvad som hö¬
rer till Kamererare-
Contoiret med der be-
fintelige äldre och sed-
nare Handlingar, allt
det Economiska, såock
de till Riddarhusets
tomt hörande byggna¬
der, äfven tillsyn|å Hy-
resContracternes upp¬
fyllande; hvarjemte han
förvarar den ena och
Kamereraren den andra
af Nycklarne till de
ined 2me Lås försedda
Jernbeslagne kistorne,
hvari Lånehandlingar-
ne efter derå ordent¬
ligen upprättade För¬
teckningar äro förva¬
rade , tillika med allt
annat, sora hörer till
säkerhet och rättelse
för Redogörelseverket
10 §.
Direction utser vid
hvarje års början inom
sig icke allenast tven¬
ne Ledamöter, hvilka
skola hafva inseende
öfver räkenskaperne
och allt hvad som hö¬
rer till Kamererare-
Contoiret, samt i följd
deraf ett halft år hvar¬
dera vårda den en?. a£
Nycklarne till Pant¬
kistan, hvari Låfle-
handlingarne, enligt
derå upprättade För¬
teckningar, äro förva¬
rade, och under berör¬
de tid, så länge Nyc¬
keln jemte denna be¬
fattning innehafves,
ansvara för vården af
alla handlingar, som i
ofvannämnde Kista äro
deponerade, samt der¬
före vid Documenter-
nas uttagande eller in¬
läggande sjelf vara till¬
städes, utan ock en
Ledamot, hvilken med
biträde af Riddarhus-
Secreteraren skall hålla
noggrann tillsyn öfver
4'j8
Den i g Julii e. m.
och dess serskildta Fon¬
der Den andre Dire-
ctiong Ledamoten ålig¬
ger, att med biträde
af RiddarhusSecretera-
ren och Canzlisterne
hålla noggran tillsyn
öfver RiddarhusArchi-
vet samt de Genealo-
giske Tabellerne: hvar¬
uti, uppå dess ansvar,
genast bör införas alla
deunderrättelser,så fort
de ankomma, hvilka,
enligt utfärdadt påbud
från vissa Auctoritéter
äro att årligen inför¬
vänta,* så ock hvad
genom allmänna Tid¬
ningar i sådan väg
kungöres.
12 §.
Sedan Riksdagskallel¬
sen blifvit i Hufvudsta¬
dens Kyrkor kungjord,
låter Direction i Tid
ningarne efter vanlig¬
heten kungöra och er¬
inra huru Fullmag-
terne till den blifvande
Riksdagen böra, enligt
i RiddarhusOrd*
RiddarhusArchivet, och
d© Genealogiske Ta¬
bellerne, äfvensom en
Ledamot, hvilken skall
efterse de till Riddar¬
husets tomt hörande
byggnader och alla
öfriga Riddarhusets E-
conomica, samt slute-
ligen tvenne Ledamö¬
ter hvilkas åtgärder al la
vid Riddarhuset upp¬
kommande frågor af
Juridisk beskaffenhet
tillhörer.
xi §.
Sist tn månad före
den tid då Lagtima
Riksdag infaller och
genast efter det kal¬
lelsen till Urtima Riks¬
dag blifvit i Hufvud¬
stadens Kyrkor upp¬
läst låter Direction i
Tidningarne kungöra
och erinra huru Full-
Den 19 Julii c. ni.
42g
ningen inrätteg, samt
hvad eljest bör iaktta-
gas, om inträdande å
Riddarhuset skall vin¬
nas, samt i öfrigt be¬
sörja att i den upp-
ropslista som upprättas,
varder antecknadt allt
hvad som kan föran¬
leda till hinder för en
ätt, att få utöfva sin Re¬
presentationsrätt, äf¬
vensom serskildt sam¬
mandrag upprättadt och
bi lagdt öfver de vid
Riddarhuset samlade
underrättelser, som
kunna förhindra ser¬
skildta personer att
intaga Säte och Stämma,
13 §•
magterne till den blif¬
vande Riksdagen böra,
enligt 17 §. i Riddar¬
husordningen inrättas,
hvad som bör iaktta¬
gas om inträde å Rid
dårhuset skall vinnas,
samt i öfrigt besörja,
att i den uppropslista
som upprättas, varder
antecknadt allt hvad
som kan föranleda till
hinder för en Ätt, att
få utöfva sin Repre¬
sentationsrätt, äfven¬
som att serskildte a£
Riddarhus - Cancelliet
upprättade, och i Hof-
Rätterne med de der
befintlige anteckningar
collationerade sam¬
mandrag, öfver de vid
Riddarhuset samlade
underrättelser, som kun¬
na förhindra serskild,
te Ledamöter af Rid-
derskapet och Adeln, att
intaga Säte och Stäm¬
ma, varda vid upp¬
ropslistan bilagde.
12 §.
Dit idion får ej i någor Direction far ej för-
45o
Dell 1C) Juline. M,
matto mellan Riksdagarne
förhöja eller förbättra de
enligt fastställd Stat
för Riddarhusets Em-
bets- och Tjenstemän
anslagne löner, arfvo-
den och hushyror, ej
eller någon ny syssla
med eller utan lön till¬
öka, emcdanfsådant af
Höglofl. Ridderskapets
och Adelns eget för¬
ordnande beror.
14
Om RiddarhusSe-
creterareSysslan emel¬
lan Riksdagarne blifver
ledig, må Direction
derom i allmänna Tid-
ningarne kungöra till
Sökandes underrättelfe,
och sedan ibland dem
genom omröstning till
Protocollet utvälja den,
Direction anser vara
skickligast, samt ho¬
nom genom Constitu-
torial i sysslan insätta
tiil näslinfallande Riks¬
dag, då valet under¬
ställes Ridderskapets
och Adelns gillande,
ändra de enligt fast-
atäld Stat för Riddar¬
husets Embets- och
Tjenstemän anslagna
löner, arfvoden och
hushyror, ej eller nå¬
gon ny Syssla med eller
utan lön tillika, eme¬
dan sådant af Höglofl.
Ridderskapet och A-
delns förordnande en¬
samt beror.
13 §•
Om RiddarhusSe-
creterareSysslan emel"
lan Riksdagarne blifver
ledig, äger Direction
derom genast i allmän.'
na Tidningarne kun.;
göra till sökandes un¬
derrättelse , att inom
56 dagar efter ledig¬
heten med sine ansök¬
ningar och bifogade
betyg inkomma, hvar¬
efter Direction , genom
omröstning till Proto¬
collet, utväljer den,
som anses vara skick¬
ligast, samt honom ge¬
nom Constitutorial i
Den 19 Juli i e. m.
431
Den som till Secrete¬
rare antages, må äga
tillstånd äfven inne¬
hafva sådan publik
tjenst inom Stockholm,
som icke bland förtro,
ende sysslor räknas, e-
mot förbindelse, att
vid hvarje Riksdags bör¬
jan inför RiddarhusDi-
rection visa, att han
erhållit behörig Per¬
mission för hela den
förestående Riksdagen,
ifrån dea Publica tjen¬
stebefattning han inne¬
hafver; uragtlåter han
det, åge Direction att
affordra honom dess
afskedgansökning och
derefter förklara syss¬
lan ledig, samt i öfrigt
förfara efter ofvan an¬
förde föreskrift.
De öfrige Riddar¬
husets Tjenstemän äger
Direction att efter godt¬
finnande antaga och
genom Fullmagt eller
ProtocollsUtdrag i syss¬
lorna stadfästa, hvarvid
endast iagttages, att så
väl RiddarhusSecrete-
sysslan insätter, til|
näst infallande Riksdag,
då valet underställes
Ridderskapets och A-
delns pröfning och
gillande. Den som till
Secreterare antages.äger
tillstånd innehafva så¬
dan publik tjenst inom
Stockholm , som icke
bland förtroende syss¬
lor räknas, emot för¬
bindelse , att inom en
månad före den tid 3
då Lagtima Riksdag
infaller, och inom 14
dagar efter kungöran¬
det af kallelsen till
Urtima Riksdag inför
RiddarhusDirection vi¬
sa, att han, under hela
den förestående Riks¬
dagen, erhållit behörig
permission ifrån den
Publika Tjenstebefatt¬
ning han innehafver;
uraktlåter han denna
permission söka, äge
Direction att affordra
honom hans afskeds-
ansökning, och derefter
förklara sysslan ledig.
De öfrige Riddar-
Den 19 Julii e. m.
raren som alla öfrige
Ordinarie och Extra¬
ordinarie Tjenstemän
böra vara af Adelig
börd, samt att Riddar-
husKamereraren bör
prestera antagelig bor¬
gen för uppbörden >
hvarjemte de böra fö¬
rete sådana Academiske
vittnesbörd som fordras
till inträde i Rikets
HofRätter och Colle-
gier.
husets så Ordinarie som
Extra Ordinarie Tjen¬
stemän får Direction
efter godtfinnande an¬
taga Och de förre ge¬
nom Fullmakt eller
Protocollsötdrag i sysa*
lorné stadfästa, hvar¬
vid endast iakttages ,
att så väl Riddarhus-
Secreteraren som alla
öfrige Ordinarie och
Extra Ordinarie Tjen¬
stemän, böra vara af
Adelig börd, och kun¬
na förete sådane Aca-
demiska vittnesbörd
som fordras till inträde
i Rikets HofRätter och
Collegier , hvarjemte
Riddarhus Kamereraren
bör prestera antagelig
borgen för uppbörden.
15 §.
Om någon af Tjän¬
stemännen inom Rid¬
darhuset, efter en tjen
fletid eif 20 d 30 år
ifrån sysslan begär af¬
sked eller med döden
afgår, och i händelse
14 §.
Om någon af de
inom Riddarhuset på
Ordinarie Stat uppförda
Tjenstemän, efter en
sammanräknad tjenste¬
tid af 20 å 30 år, ifrån
sysslan begär afsked*
eller
Den iO Judi c. m,
han varit gift, efter¬
lämnar Enka eller Earu
uti mindre tillräckelige
vilkor, samt den af¬
skedstagande eller ef-
terlefvande hos Dire-
ctionen söker någon
Sriig Pension , äger
Directionen rättighet,
till följe af Rodderska:
pets och Adelns beslut
af den 23 Januarii 1 779
att i likhet med hvad
för afskedstagande Em¬
betsman på Kronans
Stat bestås, samt med
afseende på förekom¬
mande omständigheter,
sådane pensioner be¬
vilja som till en tred¬
jedel eller hälften sva¬
ra mot det belopp den
afgåendes lön på Rid¬
darhusets Stat utgjort»
dock likväl med iakt¬
tagande af, att ej större
antal än två sådane
pensionärer måga, un¬
der en och samma tid?
antagas, på det Cassan
härigenom ej måtte fi¬
dler med döden afgår,
samt i sednare händel¬
sen varit gift och ef-
•terlemnat Enka eller
Barn uti mindre till—
råckelige vilkor, och
den afskedstagande el¬
ler efterlefvande hog
Directionen söker pen¬
sion, äger Directionen
rättighet till följe af
Ridderskapets och A-
deins beslut af den 23
Januarii 1779, att i
likhet med hvad för
afskedstagande Embets¬
man på Kronans Stat
bestås, samt med af¬
seende på förekomman¬
de omständigheter, så¬
dane pensioner bevilja,
som till en tredjedel
eller hälften, svara mot
det belopp den afgå-
endes Lön på Riddar¬
husets Stat 'utgjorts
dock likväl, med iakt*
tagande af, att ej »tor¬
re antal än två högst
tre sådane Pensionai-
rer, måga under en
Bil. till Ridd, 0. Ad, Pr. VI. Band. 28
*34
Den 19 Julite, ni.
dragas allt för känbar*
utgifter.
och samma tid antagas,
på det Cassan häiige-
nom ej måtte ådraga*
alltför känbara ut¬
gifter.
16 §.
Ej må någon Le¬
damot af Riddarhus-
Direction eller någon
af Riddarhusets Tjen¬
stemän och Betjening
Lån af RiddarhusCas-
san eller dertill höran¬
de fonder erhålla, ellef
i egenjkctp af Ombud ellef
Fullmägtig dervid biträ¬
da andra ; ej eller a Lån¬
tagares. vägnar penningar
emottaga och qvittera.
Vern dock obetagit att
meddela underfättelfer om
de vilkor forn för Låni
erhållande enligt Utlå¬
nings Reglementet fordrac«
15 §•
Ej må någon Le¬
damot af Riddarhus-
Direction eller någon
af Riddarhusets Tjen¬
stemän och Betjening,
Lin af RiddarhusCassan
eller dertill hörande
Fonder erhålla.
Den 19 Jolii e. ni.
m
II. Artikeln.
Directions ArbetsOrd-
tung.
1 §.
Direction samman*
träder, så ofta Ordfö¬
randen, i anledning af
förefallande göromål,
det bestämmer. Dess¬
utom bör en eller
tvenne gånger i veckan
efter posternas ankomst,
åtminstone en eller
tvenne Directeurer sig
infinna, hvarom Leda-
möterne sig emellan
öfverenskomma, för att
i närvaro af Secretera-
ten och Kamerera-
ren öppna ankommande
Bref, inkomne mål som
fordra skyndsam åt¬
gärd till utlåtande ut¬
ställa, samt till Kame-
reraren aflemna för att
i Banken låta insätta
de medel som insändas.
II. Artikeln.
Directions Arbets- Ord¬
ning.
1 §.
Direction samman¬
träder så ofta Ordfö¬
randen, i anledning af
förefallande göromål ,
det bestämmer. Dess¬
utom bör en eller tven¬
ne gånger i veckan
efter Posternas ankomst
åtminstone en eller
tvenne Directeurer, sig
infinna, hvarom Leda-
möterne 6ig emellan
öfverenskomma, för att
i närvaro af Secretera-
ren och Kamereraren
öppna och till dera
aflämna ankommande
Bref, att i Diarium in¬
föras , besörja de mål
sorn fordra skyndsam
åtgärd , och influtne
medel Kamereraren till¬
ställa, för att i Banken
låta insätta-
436
Den 19 Julli e, //ti
2 §•
Vid alla samman¬
träden föres ordentligt
JProtocoll öfver de äm¬
nen som i Directionen
förehafvas. Protocollet
justeras vid nästa sam¬
manträde. Utgående
Expeditioner böra vara i
enlighet med Protocollet
och kunna serskildt ju¬
steras om skyndsamhe¬
ten det fordrar. Dessa
Protocoller registreras
och inbindas sedan för
året.
Vid utlåtandens af-
gifvande , så väl till
Kongl. Maj.t som Rid-
derskapet och Adeln,
. äger den eller de Le¬
damöter, som ej förenat
sig med pluralitetens
mening, att låta sin
serskildta tanka åtföl¬
ja, om han det åstun-
dar, och nämnes derom
i sjelfva utlåtandet,
Ett serskildt Dia¬
rium eller Dagbok bör
finnas öfver alla mål
2 §.
Vid alla samman¬
träden föres, öfver de
ämnen som i Directio¬
nen förehafvas, Proto-
coll, hvilket justeras
vid nästa sammanträ¬
de. Utgående Expe¬
ditioner kunna serskildt
justeras om skyndsam¬
heten det fordrar. Des¬
sa Protocoller med bi¬
lagor registreras och
inbindas för hvarje år.
Vid Utlåtandens af-
gifvande, så väl till
Kongl. Maj:t som Rid-
derskapet och Adeln,
äger den Ledamot, som
ej förenat sig med plu¬
ralitetens mening, att
låta sitt serskilda ytt¬
rande åtfölja.
Diarium bör af Rid-
darhusSecreteraren fö¬
ras öfver alla mål som
inkomma, samt an¬
komstdagen och Actens
OrdningsNummer så
väl i Diarium som å
Acten tecknas, hvar-
Dm 19 julli e. m.
sorn inkomma och till
Expedition befordras,
6amt af RiddarhusSe-
creteraren deruti infö¬
ras, sedan ankomstda¬
gen samt Acteos Ord-
ningsNummer blifvit
ä den samma åteck-
nade.
Sedan målen äro af
Riddarhus-Secre ters ren
emottagne att i Dia¬
rium införas, bör han
dem i nästa samman¬
komst ovilkorligen fö
redraga, då de efter
sin serskildta beskaf¬
fenhet remitteras till
vederbörandes åtgärd,
för att afgifva dess
utlåtande till framde¬
les föredragande, ifall
sådant icke genast kun¬
nat verkställas enligt
1 §. 3 Mom.
efter målsn af Riddar *
husStcreteraren i Di-
rectionens nästa sam¬
mankomst ovilkorligen
föredragas, för att der¬
vid erhålla den åtgärd
som vederbör.
Till alla Räkningar
och Böcker som skola
föras , åfvensom för
Capitations - redogörel-
seme samt Consisto-
riernesoch Regements-
Chefernes uppgifter,
meddelar Directionen
de för ändamålet lärn-
peligaste formulairer.
Till alla Räkningar
och böcker som skola
föras, äfvensom för
Capitations - redogörel-
serne samt Consistorier-
nes,Regementernes och
Doin6tolarn*s uppgifter
438
Din i*-} Julti «. ta.
meddelar Directionen
de för ändamålet läm-
peligaste forraulairer.
3 $•
Vid början afhvar-
je år, later Directionen
genom vederbörande
RiddaihusCancellie el¬
ler Contor upprätta
förteckningar in dupp-
lOj dels öfver de till
Genealogiska samlin-
garne hörande under¬
rättelser, som till följe
af Kongl. Majtts Nå¬
diga förordnande den
31 Augusti '762, Di¬
rectionen årligen har
att införvänta , från
Herrar Landshöfdingar,
Regementschef* och
Consistorier, dels öfver
de Auctoriteter, hvari,
från Capitationsafgifter
och medel till Dire-
ction böra ingå , och
dels öfver de räntor
som på bestämda tider
skola för utlånte Capi¬
tal inflyta ; kommandes
det ena Exemplaret a^
dessa Förteckningar att
3 §•
Vid början af hvar¬
je år låter Directionen,
genom vederbörande
RiddarhusCancellie el¬
ler Contor , upprätta
Förteckningar in dupp-
lo , dels öfver de lill
Genealogiska Samlin-
garne hörande under¬
rättelser, sorn till följe
af Kongl. Majtts Nådi¬
ga Förordnande den 31
Augusti 1762, Dire-
ctioneo årligen har att
inlörvänta, från Herrar
Landshöfdingar, Re¬
gementschefs och Con-
sistorierne, dels öfver
de Auctoriteter, hvar¬
ifrån Capitationsafgifter
och medel till Dire-
elion böra ingå, och
del* öfver de räntor
som på bestämda tider
6kola för utlånte Capi¬
tal, inflyta; komman¬
des det ena exempla¬
ret af dessa Förteek-
Den Ig Julli c. m, 439
alltid qvarligga på Di-
rections Sessionsbord,
så att derå må kunna
göras anteckningar i
den mohn handlingar
och medel inkomma,
och det andra förvaras
hos Secreteraren och
Kansereraren, som hvar
och en för gin detaille
inom årets slut hos
Direction anmäler hvad
härutinnan kan vara
underlåtit, på det Di-
rection må vara i till¬
fälle utfärda påminnel¬
se ora fullgörandet.
4 §.
När större eller
mindre reparationer å
Riddarhuset och dess
område skola oumgän-
geligen företagas, låter
Direction genom erfar-
ne Byggmästare och
Handtverkare upprätta
behörige kostnadsför¬
slag, som vid Dire-
ctions sammanträde
granskas; men skulle
serdeles betydliga re¬
ningar att alltid qvar¬
blifva på Directions
Sessionsbord; så att
derå må kunna göras
anteckningar i den
mohn Handlingar och
medel inkomma , Och
det andra förvaras hos
Secreteraren och Ka-
mereraren, som hvar
och en , för sin del ,
inom årets slut, hos
Direction anmäler hvad
härutinnan kan vara
underlåtit, på det Di-
rectionen må vara i
tillfälle utfärda påmin-
ntlse om fullgörandet.
4 §•
När större eller
mindre reparationer å
Riddarhuset och der¬
till hörande byggna¬
der skola företagas ,
later Direction genom
erfarne Byggmästare
och Handtverkare upp¬
rätta kostnadförslag ,
som vid Directions
sammanträde granskas;
och skulle serdeles be¬
tydliga reparationer å
r
44o
Den ly Julii. e. m.
parationer å Riddarhu¬
set vara nödige , bör
arbetet i Tidningarne
kungöras och på Au¬
ction vid utsatt tid ut¬
bjudas mot borgen för
fullgörandet af den,
som stadnar för min¬
sta budet; varandes
Direction skyldig, att
undvika alla extra ut¬
gifter som icke ärotill
Riddarhusets nödtorf
oumgängelige, och ej
eller ingå i kostnader
vid allmänna fröjde-
betygelser i Hufvud-
staden , efter Riddar¬
huset är, sedan dess
uppförande, ansedt som
en Locus publicus, och
på sådan grund frita¬
get från utgifter af
denna egenskap. Lik¬
väl äger Direction att
härvid göra undantag,
vid de tillfällen, då
till firande af märk¬
värdiga händelser, an¬
dra Publika hus och
byggnader här i Sta¬
den eclaireras, med fä-
stadt noga afseende på
Riddarhuset vara nö¬
dige, bör arbetet i
Tidningarne kungöras
och på Auction vid
utsatt tid utbjudas ,
mot borgen för full¬
görandet af den , som
stadnar för minsta bu¬
det; varandes Dire¬
ction skyldig att und¬
vika alla extra utgif¬
ter , som icke äro till
Riddarhusets nödtorft
oumgängelige, och ej
eller ingå i kostnader
vid allmänna fröjdebe-
tygelser i hufvudsta-
den, efter Riddarhuset
är, sedan dess uppfö¬
rande , ansedt som en
Locus Publicus, och på
sådan grund fritaget
från utgifter af denna
egenskap. Likväl ä-
ger Direction, att här¬
vid göra undantag,
vid de tillfällen, då
till firande af märk¬
värdiga händelser, an¬
dra Publica hus och
Byggnader i staden e-
claireras, med fästadt
noga afseende på all
Den 11) Julii c. ni.
ali möjlig besparing i
kostnaderne.
Hvarken Riddar-
husSalen eller något
inom Riddarhuset va¬
rande rum upplåtes hä¬
danefter till begagnande
af något Säll/kap eller
Comittéy utom för Fri-
murareBarnhuset, som
genom dess Direction,
erhållit Ridderskspets
och Adelns tillåtelse,
att årligen å Långfre¬
dagen i RiddarhusSalen
låta uppföra Concert,
emot vilkor att ersät¬
ta allt hvad som deri¬
genom kan komma att
förfaras. Likväl må
det ankomma på Dir®-
ctionéns pröfning , att
vid något serskildt till¬
fälle göra undantag
från detta allmänna
stadgande.
5 §•
Då contante pennin¬
gar till Direction in¬
sändas, med Reversal
möjlig besparing i kost¬
naden.
Hvarken Riddar¬
husSalen eller något
inom Riddarhuset va¬
rande rum, upplåtes
hädanefter till begag¬
nande af något Säll¬
skap eller Comitté eller
till Concerters uppfö¬
rande, utom för Fri-
murareBarohuset, hvars
Direction erhållit Rid-
perskapets och'Adelns
tillåtelse att årligen å
Långfredagen i Riddar-
husSalen låta uppföra
Concert, emot vilkor,
att ersätta allt hvad
som derigenom kan
komma att skadas.
Likväl må det ankom¬
ma på Directions prof-
ning, att vid något
serskildt tillfälle gö¬
ra undantag från detta
allmänna stadgande.
5 §•
Då contante pennin¬
gar till Direction in¬
sändas med Revet sal
442
Dm i g Julii c. n.
in dupplo Oih Sedel¬
förteckning, bör, å det
q varblifvande. Rever¬
salet, ankomstdagen,
jemte målets ordnings¬
nummer antecknas. Den
som insändt medlen bör
j svar undfå ftån DL
rection qvitto derföre
å ena Reversalet un-
derskrifvit af 2:ne Di-
recteurer med Ksine-
rerarens contrasigna-
tion.
En särskildt medels¬
anteckningsbok bör
finnas, hvaruti en af
Directeurerne å ena
sidan införer alla de
medel som till Dire-
ctionen inkommit och
till Kameru-rarec aflem-
nar , för att i Banken
insättas och å den an¬
dra inskrilvas Banco-
attestens datum och
nummer; hvarefter at¬
testen till Kamereraren
åt-jrlemnag.
De medel som till
Kamereraren directe in¬
flyta dels för upplupne
in dupplo, och Sedel •
förteckning, bör å det
qvarblifvande Reversa¬
let ankomstdagen jemte
målets ordningsnum¬
mer antecknas- Å det
andra, som återsändes,
tecknas qvitto, under¬
skrifva af *:ne Dire-
cteurer samt af Kame¬
reraren contrasigneradt.
En serskildt bok bör
finnas, hvaruti en af
Directeurerne anteck¬
nar å ena sidan, alla
de extra medel som till
Directionen insändas,
och till Kamereraren
aflämnas, lör att i Ban¬
ken insättas, och åden
andra inskrifvas Ban-
coAttestens datum och
nummer, hvarefter At-
teiten till Kamereraren
återlemnas.
De medel som till
Kamereraren directe
afiemnas, dels förupp-
lupnp räntor hvilka på
sätt uti 9 §. uti Låne-
Reglementet föreskrif-
ves, böra al Låntagarne
Den 19 Juli i e, m.
räntor hvilka egente-
ligen, på sätt uti 9 §.
i LåneReglementet fö-
reskrifves, böra af
Låntagarne sjelfve in¬
sättas i Banken, dels
för andra uppbörder,
äger Kamereraren, att
derstädes genast insätta
för den räkning, Cassan
der låterföra, samt Ban.
koAttesten inför Dire-
ctionen uppvisa. Tryck-
taoch numererade samt
med Riddarhusets sigill
försedde qvittencer för
sålunda' influtne medel,
eller aflämnade Banco-
attester äger Kamere-
c raren till vederbörande
aflämna. Dessa qvit¬
tencer, hvilka numme¬
reras i en nummerföljd
för hela året, emottagas
af Kamereraren 2.5
sfycken i sender inför
Ditectionen, sedan de
derstädes blifvit nume¬
rerade.
Vid den första Ses¬
sion i hvarje månad
äger Kamereraren re¬
dovisa de emottagne
sjelfve insättas i Ban¬
ken, dels för andra af-
gifter, äger Kamerera¬
ren att genast insätta
för den räkning Cassan
i Banken låter föra,
samt BancoAttesten
inför Directionen upp¬
visa.
Alla qvittencer på till
Cassör eller Fonder
under RiddarhusDire-
ctionens förvaltning
ställde, af enskildte
inbetaide medel, ut¬
färdas och underteknas
af Kamereraren samt
annoteras af Secretera-
ren, som med sin un¬
derskrift bestyrker sam¬
ma annotation. Sko¬
lande Secreterarenöfver
sådane utgifne qvit¬
tencer, hvilka bör»
vara numererade, föra
särskildt anteckning,
hvilken vid hvarjeDi-
rections sammankomst
uppvisas, för att- i ofvan
omförmäldte bok infö¬
ras; kommandestill följe
häraf, inga andra af
Kamereraren utgifne
444
Den 19 Julii e. m.
och utgifne qvitten-
cerne uti en serskildt
dertill inrättad Bok»
hvaruti den äldste när¬
varande Ledamoten
påtecknar ouppvistNio
datum.
6 §.
Sä snart Kamereraren
emottagit penningar
och dem i Banken in¬
satt , införas de i den
Räkning med Vexel-
Banken, som af honom
föres efter meddeladt
formulair, på det sätt
att RiddarhusCassan
bibehåller sin serskild¬
ta räkning under namn
af Riddarhusets Räk¬
ning N;o 1.
Adeliga Cadettesko-
leFonden, Vennerstjern-
ska Fonden, samt alla
öfriga TestamentsFon-
der, få en BancoRäk-
ning under namn af
Riddarhusets Testa-
mentsFonder N:o 2,
samt CapitationsRäk-
ningen under namn af
qvittencer att för gäl¬
lande anses.
6 §.
Så snart Kamereraren
emottagit penningar
och dem i Banken in¬
satt, införas de i den
räkning med Vexel-
Banken som af honom
föres efter meddeladt
formulair, pi det sätt
att RiddarhusCassan
bibehåller sin särskildta
räkning under namn af
Riddarhusets Räkning
N:o 1.
Alla TestamentsFon-
der, med undantag af
den Wennerstjernska
få en BancoRäkning
under namn af Riddar¬
husets TestamentsFon-
der N:o 2, Capitations-
Räkningen under namn
af Riddarhusets Räk¬
ning N;o 3j hvarjemte
Den 19 Julii e m.
445
Riddarhusets Räkning
N'o 5; hvarjemte en
serskildt Räkning föres
i Banken gemensamt
för Wadstena Adeliga
JungfruStifts Cassa och
derunder lydande Fon¬
der, utom Grefveliga
Schefferska Stiftningen,
som lika som hittills
bibehåller sin egen
serskildta BancoRäk-
ning.
Kamereraren förer
likväl en med serskild¬
ta colummer inrättad
räkning för de olika
Fonderne och derunder
hörande Verk Och per¬
soner, med hvilka räk¬
ning anses nödig.
Å sila utbetalningar
som skola ske, ehvad
de grunda sig å de
fastställde Staterne el¬
ler beviljade Räknin¬
gar, bör Kamereraren
först uppsätta anord¬
ning, som af Directionen
underskrifven, stadnar
jemte de qvitterade
Räkningarne till veri-
serskildte räkningar föj
ras i Banken för Ade¬
liga CadetteSkoleFon-
den med dertill hö¬
rande Wennerstjernske
GåfvoFonden, för Wad¬
stena Adeliga Jungfru-
StiftsCassan med der¬
under lydande Fonder
samt sluteligen för
Grefliga Schefferska
Stiftningen.
Kamereraren förer
likväl för Riddarhusets
räkning N:o 2, en med
serskildta columnér in¬
rättad räkning för de
olika Fonderne och de
personer, med hvilka
räkning anses nödig.
Å alla utbetalningar,
•om skola ske, ehvad
de grunda sig å de fast¬
ställde Staterne eller
godkände Räkningar,
bör Kamereraren först
uppsätta anordning, som
af Directionen under¬
skrifven bilägges, jemtll
de qvitterade räknin¬
garne till verification
vid Hufvudboken.
446
Den 19 /ulii e. ni.
ficationer vid Hufvud-
boken.
Des fa anordningar få
ej upprättas på andra än
de å Stat och enligt Con.
iracter utgående foder,
Jå vida ej Räkningarne
Jorn (hola betalas, dr o
från Directionens Proto~
coll påteknade , att Dirt-
ctionen de(amma godkänt
till betalning, och till huru
Jlort belopp. Således
skola först alla Räk¬
ningar uppvisas för
Directionen och böra
vara påskrifne tf någon
Directeur att arbetet
eller betingandet är
fullgodt eller fullgjordt
samt nödvändigt och
sluteligen i händelse
upphandlingar äro i
fråga, och lefvereringen
af vederbörande be¬
styrkt, hvarefter den
tillkomne persedlen bör
inför Direction uti In¬
ventarium uppföras.
Sedan desse anord¬
ningar blifvit utfärdade
ske utbetalningarn* ge~
Således skola först
sils Räkningar uppvi¬
sas för Direction och
vara påskrifne af nå¬
gon Directeur, att ar*
betet eller betingandet
är fullgjordt och full¬
godt, och sluteligen, i
händelse upphandlingar
af inventarier äro i
fråga, och lefvererin¬
gen af vederbörande
bestyrkt, bör den till¬
komne persedlen ut*
Inventarium uppföras.
Sedan dessa anord¬
ningar blifvit utfärdade,
ske utbetalningarne
genom assignationer på
Banken, hvilka af Ka-
mereraren upprättas och
af minst a:ne Dire-
cteurer undertecknas
samt förses med Rid¬
darhus _ Secreterarens
och RiddarhusKamere-
rarens contrasignation.
Dessa Assignationer
nummereras och an¬
tecknas i en dertill in¬
rättad Cassabok samt
af Kamer^raren afföras
i dess VexelBaocoräk-
T)m 19 Juiri e. m.
44?
norn Assignationer på
Banken, hvilka af Ka-
merenren upprättas och
af minst arne Dire-
cteurer undertecknas
samt förses med Rid-
darhusSecreterarens och
Riddarhus - Kamerera-
rens contrasignation.
Desse Assignationer
aummeretas och an¬
tecknas i en dertill in¬
rättad Utgiftsmedelboki
samt af Kamereraren
afföras 1 dess Vexel-
BancoRäkning under
dea dag de emot be¬
hörigt qvitto uttagas.
Till förekommande
af allt för vidlyftig
acsignering på Banken,
må det vara Directio-
nen öppet att till Ka-
mererarens CaSia, om
det så nödigt pröfvas,
assignera 2 å 300 R:dr,
till bestridande af de
mindre och dageligen
förefallande smärre an-
ordningarne.
ning under den dag dé
emot behörigt qvitto
uttagag;
Till förekommande
af allt för vidlyftig
assignering på Banken,
må det vara Directio-
nen öppet att till Ka-
mererarens Cassa, om
det så nödigt pröfvas,
assignera 2 å 300 R;dr
till bestridande af de
mindre och dageligen
förefallande smärre an-
ordningarne. Desse me¬
del redovisas af Ka¬
mereraren vid först»
Sessionen i hvarje ma"
nåd.
Desse medel redo-
4 48
Den ig Julii e.' m.
visas af Kamereraren
vid första Sessionen, i
’ hvarje månad, äfvenfom
det åligger Kamereraren
att vid famina tillfälle
uppgifva hvilka af de till
honom utlemnade Assig-
nationer kunna vara oiit-
tagne och hos homin qvar¬
ligga.
7 §•
Inkommande redo¬
görelser öfverlemnas
till Kamererarens hand¬
läggning, efter de fö¬
reskrifter, som Dire-
ction vid hvarje fall
pröfvar nödige, samt
sedan de uti Frotocol-
let blifvit intagne och
Direction föredragne.
8 §•
Utlåtanden å Låne-
ansökningar böra inom
åtta dagar till före¬
dragning inför Dire¬
ction vara till Secrete-
raren återlemnade; och
finner Direction då, att
sä
7 §
Inkommande redo-
görelseröfverlemna3 till
Kammererarens hand¬
läggning, efter de fö¬
reskrifter, som Dire¬
ction vid hvarje fall
pröfvar nödige, sedan
de blifvit Direction fö¬
redragne och uti Pro*i
tocollet antecknade.
8 $.
Ansökning om Lån
utur någon af de un¬
der Directionens vård
ställde Cassör och Fon¬
der, ingifves till Se-
creteraren, hvilken se¬
dan ansökningen blifvit
i Di¬
Den 19 Julii e, m.
44g
sa val behörig säkerhet,
enligt LåneReglemen-
tet är ställd, som ock.
att det sökte Lånet ej
öfverstiger hvad på
Pantén utlånas får,samt
att tillgång, för Länets
utassignernnde då är
eller snart kan blifva,
8å skall detlån som be¬
viljas, i förra fället ge¬
nast anordnas och idet
sednare lemnäs Sökan¬
den, i mohn af Cassans
tillgångar, hvarom allt
han erhåller Protocolls-
utdrag, enligt hvad i
LåneReglementet stad¬
gas.
Enär tillgången med-
gifver att medel kunna,
niot stadgad ränta utlå¬
nas, från de under Dire-
ctionens inseendeställde
Cassör och Fonder, bör
Directionen iakttaga,
att det sker i den ord¬
ning och efter den
föreskrift som stadgadt
är i det utfärdade Lå¬
neReglementet: ankom¬
i Diarium antecknad,
samt jemte bil$gor öf-
veriemnad till Kame-
rerarens och Fiscalens
åtgärder, har, att sedan
desse Tjenstemäns ut¬
låtanden inkommit, alltJ
sammans hos Directio¬
nen viddess nästa sam*
mankomst föredraga.
Utlåtanden å Låne-
ansökningar bör* in¬
om åtta dagar till fö¬
redragning inför Dire-
ction vara till Secre-
teraren återlemntde;
och finner Direction dä,
stt så väl behörig sä¬
kerhet enligt LåneReg¬
lementet är ställd, som
ock att det sökte lånet
cj öfverstiger hvad på
Panten utlånas får, samt
att tillgång för Lånets
utassignerande då är,
eller snart kan blifva,
så skall det lån sorn
beviljas i förra fallet
genast anordoae och 1
det sednare lemnäs Sö¬
Bil. till Ridd, o. Ad., Pr, VI Band. 29
45o
Ben 19 Juli i e, m.
mandes på Kamerera-
rens ansvar med dess
borgen om nödige upp¬
gifter, försumma* och
på Fiscalens ansvar om
den laglige åtgärd ute-
blifver, honom tillhörer
att utföra.
9 $.
Alla Skuldsedlar å
hvarje Cassa eller Testa
mentsFond skola num-
mereras efter Jin alder.
Äro Cassorne i behof
af sine penningar, bör
kanden i mohn af Cas-
sans tillgångar.
Enär tillgången med¬
gifva, att medel kun¬
na, mot stadgad ränta
utlånas, från de under
Directionens inseende
ställde Cassör och Fon¬
der, bör Directionen
iakttaga, att det sker
i den ordning och efter
den föreskrift som stad¬
gadt är i det utfärdade
LåneReglementet; an¬
kommandes på Kame-
rerarens ansvar> om
någon af i detta Reg¬
lemente påbudne upp¬
gifter saknas, och på
Fiscalens, om den lag¬
liga åtgärd uteblifver,
honom tillhörer att
verkställa.
9 §•
Alla SkuldSedlar till
hvarje Cassa eller Te-
stamentsFond, skola
nummereras efter den
ordning i hvilken de
blifvit beviljade, och
penningar, derå utgif-
Den ig Julii e. m.
451
af de lån som anses
lika säkra och för hvil¬
ka Räntorne blifvit lika
ordenteligt inbetalte,
detäldsta efter nummer,
till en del eller helt
och hållit först infor¬
dras, efter iakttagen
förbehållen uppsäg¬
ningstid.
lo §.
Dc yttranden och ut-
låtanden hvilka al Tjän¬
stemännen, dels enligt
pligt, dels i följd af
anfordran inför Dire-
ctionen afgifvas, skola
i Protocollet intagas,
om de äro muntelige
eller åberopade bifo¬
gas om de äro skrifte-
lig«-
n §.
Directionen föran¬
staltar, det Riddarhus-
Canzliet alla Söekne-
dagaf i veckan samt
Kamererare - Contoiret
né. Äro CaSsorne i be¬
hof af sine penningar,
bör af de Lån sorn an¬
ses lika säkra Och för
hvilka Räntorne blifvit
lika ordentligt inbe¬
talte, det äldsta efter
nummer, till en del,
eller helt och hållet
först infordras efter i-
akttagen förbehållen
uppsägningstid.
io §.
De yttranden och ut¬
låtanden hvilka af
Tjenstemännen inför
Directionen afgifvas,
skola i Protocollet in¬
tagas, om de äro mun-i
telige, eller åberopad*
bifogas, om deäroskrif-
telige.
n §.
Directionen föran¬
staltar det Riddarhus-
Cancelliet alla Sockne*
dagar i veckan samt
Kamererare - Contoiret
452
Den ig Julii c. m.
2:ne eller 3:ne dagar i
veckan finnas öppne
och tillgänglige på viss
utsatt och anslagen tid,
lör att emottaga Re-
qvisitioner om de un¬
derrättelser samt upp¬
lysningar, aom sökas
och åstundas för att
med Directionens bifall
och tillåtelse meddelas.
12 §.
Directionen åligger
sedan Riksdagskallelse
är kungjord,ifrånHof-»
Rätterne införskaffa ve¬
derbörligen styrkte
Förteckningar på dera
af Ridderskapets och
Adelns medlemmar,
hvilka sedan sista Riks¬
dag blifvit ställde un¬
der Förmynderskap el*
ler gjort Concurs cch
ej ifrån Creditorers
kraf ännu blifvit fri¬
kände eller underrät¬
telse att någon sådan
icke finnes, derest den
ej förut till Directionen
ingått.
a:ne å jme dagar i
veckan finnas oppne
och tillgängelige på
viss utsatt och ansla¬
gen tid, för dem, hvil¬
ka der behöfva söka
upplysningar eller un¬
derrättelser, eller ock
inbetala penningar, el,
ler eljest kunna hafva
med Riddarhuset att
skaffa,
Den 19 Julii c. mi
13 §■
Pensioner, Stipendier,
m, m. böra på det sätt
Testamenten och ser-
skilte Författningar,
som för en del Stift—
ningar kunna ligga till
grund, efter ordalydel¬
sen utdelas; samt böra
ansökningarne derom
af Directionen noga
granskas, att de enligt
föreskift äro med nö¬
dige betyg och Alle-
gater försedde.
14 §•
Sedan Kamereraren
uti Maj månad aflem-
nat calcul för den Pen¬
sions utdelning, som
från StiftsCasaaD kom¬
mer att äga rum i
November månad, be¬
stämmer Direction an¬
talet af Pensionairer för
löpsnde året; vid sam
ma tillfälle aflemnar
Kamereraren uppgift
på alla de Pensionai¬
rer , sorn då ännu ej
anmält sig till erhål-
12 §.
Pensioner, Stipendier,
m. m. böra enligt före-
skrifterne, utdelas,samt
noga efterses, att An¬
sökningarne äro med
nödige betyg och Al-
legater försedde,
13 $.
Sedan Kamereraren
uti Maj månad afläm-
nat calcul för den Pen¬
sions utdelning, som
från StiftsCassan kom¬
mer att äga rum i De¬
cember månad, bestäm¬
mer Directionen anta¬
let af Pensionairer för
löpande året; vid sam¬
ma tillfälle aflemnar
Kamereraren uppgift på
alla de Pensionairer
som då ännu ej anmält
sig till erhållande af
t
454
Den i g Julii e. m.
lande af Pension för
det förflutna året, då
Directionen äger, att,
genom annonce i Tid-
ningarne, förelägga de
uteblifne, att inom den
i Maj det påföljande
året 6ig anmäla till ut¬
bekommande af pen¬
sion, vid förlust af all
vidare rättighet dertill.
Uti början af De¬
cember månad aflem-
nar Kamereraren för¬
teckning på alla de
Pensionairer af Stifts-
Cassan som insändt be¬
hörigt Prästebstyg att
de lefva ogifte då Di¬
rectionen för dem an¬
ordnar Pensionsbelop¬
pet; en dylik Förteck¬
ning och anordning in¬
lämnas och verkställes
uti slutet af December
månad för dem som
sedan första anordnin¬
gen insändt Prästebe-
tyger; för alla andra
anordnas Pensionsut-
delningen i mohn af
inkomne Prästbetyg en
dast i sista qvartal6-
Pension för det förflut¬
na året, då Directionen
äger att genom an-
nonce i Tidningarne
förelägga de uteblifne,
att inom den i Maj
det påföljande året sig
anmäla, till utbekom¬
mande af Pension , vid
förlust af all vidare
rättighet dertill.
Vid början af De¬
cember månad hvarje
år, upprättar Kamere¬
raren Förteckning å
alla de StiftsFröknar,
som äro berättigade att
för det löpande året
Pension åtnjuta; hvar¬
efter samma förteck¬
ning af Directionen
granskas, jemte de in¬
komne Prästbetyg och
beloppet af de Pensio¬
ner som skola utbeta¬
las anordnas.
Vid Directionens
första sammanträde uti
Januarii månad det på¬
följande året, anmäler
Kamereraren hvilka
StiftsFröknar då ännu
Dea 19 Julié e, rn.
*55
månaden. Den 1 i hvar¬
je Q/rartals fijla månad
anordna* Löner ne , Tjen-
Jlemännens Pen fonér m. m.
i5 §.
Directionen ritser
vid flutet a] Februarii
månad en Directeur ,
som äger att noggrant
revidera de vid denna
tid aflämnade Hufvud-
icke vederbörligen an¬
mält sig till Pensions
utbekommande, * och
Directionen förordnar i
anledning deraf huru¬
vida och till hvad del
penningarne böra uti
Banken insättas, för att
ej annorledes än efter
Directionens förnyade
pröfning af Pensionai-
rens behörighet till
Pensions utfående, ut-
assigneras.
14 $•
Vid börjanaf hvar*
je qvartale sista månad
anordnas så väl för
Riddarhuset som för
StiftsCassan , Directeu-
rernes Honorarier,
Tj enstemännens löner,
Pensioner rn. m.
15 §•
Directionen utser
vid början af Martii
månad en af dess Le¬
damöter, som äger att
revidera de vid denna
tid aflämnade Hufvud-
t
456
Den i Q Juli i a. m.
vudböckerne samt hu¬
ruvida;
1:0 Debitering och
Creditering,
2:0 Verificering en¬
ligt lnstruction,
310 Räntebetalning,
4:0 Inteckning9för-
nyelserne äro rigtige
och behörigen fullgjor¬
de 3 hvarefter Cassorne
af honom och dem som
hafva Cassanycklarne
jemte RiddarhusFisca-
len inventeras, då ef¬
ter slutad Revision ,
skriftelig berättelse af-
lämnas öfver förhållan¬
det, jemte Förslag till
förbättringar som kun¬
na finnas nödige, att
antingen af Direction
genast antagas, eller i
blifvande RiksdagsBe-
rättelsen intagas.
Efter hvad Revi¬
sionens berättelse för-,
»nieder sker Remiss till
Bocker samt efterse,
d«t inteckningsförnyel-
serne äro rigtigt och
behörigen fullgjorde;
hvarefter Cassorne af
honom och dem som
hafva Cassanycklarne,
jemte RiddarhusFisca-
Jen , inventeras. Då
revision slutad är, af-
lämnas skriftelig be¬
rättelse öfver förhål¬
landet, jemte förslag
till de förbättringar,
sorn kunna finnas nö¬
dige , att antingen af
Direction genast anta¬
gas, eller i blifvande
RiksdagsBerättelsen för
Ridderskapet och A-
deln anmälas. Efter
hvad Revisionens be¬
rättelse föranleder, sker
Remiss till vederbö-
randes utlåtande, och
sedan det samma in¬
kommit, beslutar Di¬
rection huruvida de¬
charge må meddelas,
då den reviderande
Directeuren sådant i
Hufvudböckerna på¬
tecknar med åberopau-
Den 19 Julli e. m.
457
vederbörandes utlåtan¬
de, och sedan detsamma
inkommit besluter Di-
rection , huruvida de¬
charge må meddelas,
då den reviderande
Directeuren sådant i
HufvudBöckerna på¬
tecknar med åberopan¬
de af nyssnämnde Be-;
rättelse.
16 §.
Directionen låter
årligen den 2 Maj, om
ej Helgedag inträffar,
öppna StiftsMatrikeln
till* lottning och in¬
skrifning enligt ser¬
skildt derom utkomne
Författningar.
17 §.
De förändringar,
tillägg och förbättrin¬
gar i denna Instruction,
som under utöfvandet
skulle finnas nödigs,
böra af Direction 1
de af nyssnämnde Be-]
rättelse.
16 §.
Direction låter år¬
ligen den 2 Maj, men
om då Helgedag in¬
träffar, näst derpå föl¬
jande Sögknedag, öpp-
Da StiftsMatrikeln till
lottning och inskrifning
enligt serskildt der¬
om utkomne Författ¬
ningar.
17 §.
De förändringar j
tillägg och förbättrin¬
gar i denna Instruction,
som under utöfvandet
skulle finnas nödige,
böra af Direction, i
458
Dea 19 /nlii e. m.
RiksdagsBerättelsen in-
tagas, för att innan
slutet af påstående
Riksdag blifva deruti
iakttagne, och ehuru
Ridderjkapet och Adeln,
i följd af en inhämtad
längre erfarenhet an/er
här gifne JörcJkrifter i
allo vara lämpelige, skall
det dock vara Dire-
ction , sora äger Rid-
derskapets och Adelns
hela förtroende, tillåtit,
att vid möjeligen sig
företeende serdeles till¬
fällen , då här antin¬
gen ingenting finnes
föreskrifvit, eller ock
icke lämnas nog tyde¬
lig anvisning, efter bä¬
sta vett, taga sitt be¬
slut, hvilket dock med
alla motiver omstände-
ligen intages i Dire-
ctionens Protocoll.
den till Ridderskapet
och Adeln inlemnande
Riksdags- Berättelsen ,
föreslås. För öfrigt
skall det dock vara
Direction, *om äger
Ridderskapets och A-
delns hela förtroende,
tillåtit, att vid möje¬
ligen sig företeende
särdeles tillfällen, enär
antingen uti Instruction
ingenting finnes före¬
skrifvit, eller den icke
lämnar nog tydelig an¬
visning. efter bästa öf¬
vertygelse taga sitt be.
slut, då likväl alla de
skäl , hvarå Direction
sitt beslut grundadt,
böra omständeligen uti
Protocollet intagas.
»
' Den ] q Julii e. m. 45q
lil. Artikeln.
Riddarhufets Tjenjltmän
famt
deras Jkyldigheter
» §•
Tjenstemännen och
Betjeningen äro: Rid¬
darhus - Secreterare) ,
RiddarhusKamereraren,
som äfven är Kamere¬
rare för Stiftsärender-
ne, RiddarhusFiscalenj
som äfven är Ombuds¬
man vid Stiftsärender-
ne; förste Cancellisten
och andre Cancellisten.
Riddarhus Secr eter aren.
2 §•
RiddarhusSecretera-
ren är enligt 14 §. af
Instruction förbunden
den samma noggrant
uppfylla. Han äger
ej under Riksdagarne
utöfva sin Representa¬
tionsrätt på Rirldarhu-
111. Artikeln.
Riddarhufets Tjenjltmän
famt
deras jhyld/gheter.
1 §.
Ordinarie Tjenste¬
männen äro: Riddar-
liusSecreteraren, Rid¬
darhus - Kamereraren,
som äfven är Kamere¬
rare för Stiftsärender-
ne, RiddarhusFiscalen,
som äfven är Ombuds¬
man vid Stiftsärender-
ne; förste Cancelli¬
sten och andre Can¬
cellisten.
Riddarhus Secr eterar en.
46o Den 19 Julii e. m,
set, honom dock obe¬
tagit , att vid förefal¬
lande tillfällen, efter
hos Landtmarskalken
gjord anmälan afgifva
de upplysningar han
kan finna nödige; ålig¬
gandes honom tillika»
att då upplysningar af
honom äskas, de sam¬
ma afiämna, sedan han
först af Landtmarskal¬
ken blifvit uppropad.
t *
3 §.
> '
RiddarhusSecretéra-
ren bibehåller de rum
i Riddarhuset som af
ålder varit honom till¬
slagne, och vid tillträ¬
det honom genom syn
tillefvereras, samt vid
afflyttning lika beskaf¬
fade återlemnas.
4 §•
RiddarhusSecrete-
raren åligger, att vid
Riksdagar föra Proto-
collet uti Höglofl. Rid-
derskapets och Adelns
Plena och är så väl för
2 §.
RiddarhusSecref»-
raren åligger, att vid
Riksdagar fört Proto-
collet i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns
Plena, och är för sine
Den ig julli e. m,
461
detta sorn för sine öf¬
rige göromål i tjensten
under varande Riks¬
dag, Ridderskapet och
Adeln allena ansvarig.
Honom tillkommer äf¬
ven noga upptaga hvad
han hörer under sam-
mankomsterne talas»
förelöpa och beslutasj
samt att icke låta uti
Protocollerne inflyta
något, som han icke
sett, hört, eller an¬
norlunda än han det
fattat, ställande sig der¬
vid till efterrättelse
hvad 39 §. Riddarhus¬
ordningen vidare stad'
gar.
RiddarhusSecreteraren
är ej tillåtit, att för nå¬
gon visa ojusteradt
Protocoll eller mund-
teligt yttrande} likväl
åligger honom, äfven
före justeringen , att
hemma hos sig för den
Ledamot, som det å-
stundar , uppläsa dess
anförande och vare
en Ledamot obetagit
att vid sättet huru dess
Riksdagsgöromål, Rid-’
derskapet och Adeln
allena ansvarig. Ho¬
nom tillkommer att
noga upptaga hvad
han hörer under sam¬
mankomsterna talas,
förelöpa och beslutas,
samt att icke uti Pro-
tocollet införa något ,
som han icke sedt,
hört, eller annorlunda
än han det fattat: stäl¬
lande sig till efterrät¬
telse hvad 39 §. Rid¬
darhusordningen vi¬
dare härom stadgar.
RiddarhusSecretera.
ren är ej tillåtit, att
för någon annan än
Landtmarskalken eller
de som i ämnet talat9
visa ett ojusteradt Pro¬
tocoll; åliggandes ho¬
nom äfven att före
justeringen, å Riddar¬
huset , för den Leda¬
mot som det åstundar
uppläsa dess anföran¬
de; och vare en Le¬
damot obetagit, att vid
sättet huru dess tan¬
kar blifvit till Proto-
Dun 19 Julii e. m.
462
tankar blifvit till Pro-
tocollet fattade, med¬
dela RiddarhusSecrete-
raren sina anmärknin¬
gar; denne sistnämnde
må dock ej derpå göra
något vidare afseende
än som kan stå till
sammans med hvad i
i;sta Momentet stad¬
gas.
Vill någon Leda¬
mot skrifteligen inläm¬
na hvad han munteli-
gen anfört, kan det ej
vägras; men Riddar-
husSecreteraren ålig¬
ger i sådan fall, ett
slikt anförande, sjelf¬
krafd vid Protocolls-
justeringen anmäla och
uppläsa,
5 §.
RiddarhusSecrete-
raren kan ej vägra
någon Ledamot under¬
rättelse ur PleniProto-
collerne för de för-
flutne Riksdagarne, äf¬
vensom ur justerade
Protocoller för den
collet fattade, medde¬
la RiddarhusSecretera-
ren sina anmärkningar;
denne sistnämnde må
dock ej derpå göra
något vidare afseendej
än som kan stå till¬
sammans med hvad i
i:Sta Momentet stad¬
gas.
Vill någon Leda¬
mot skrifteligen in¬
lämna hvad han mund-
teligen anfört, kan de1
ej vägras; men Rid-
darhusSecreteraren å-
ligger i sådant fall,
ett slikt anförande
sjelfkrafd vid Proto-
collsjusteringen anmäla
och uppläsa.
3 §•
RiddarhusSecrete-
raren kan ej vägra nå¬
gon Ledamot under¬
rättelse ur PleniProto-
collerne, för de förflut-
ne Riksdagar, äfven¬
som ur justerade Pro¬
tocoller för den påstå-
Den ig Julii e, m,
465
påstående, ej eller för¬
neka någon Ledamot
att taga afskrift deraf.
Det samma gäller
i afseende på alla De¬
putation- eller Ut-
gkottsHandlingar, un¬
dantagande Hemliga
Utskottets och alla för¬
seglade Handlingar, till
hvilka tillträde ej, u-
tan vederbörlig tillå¬
telse, lämnas.
6 §.
Af ett ojusteradt
Protocoll eller mundte-
ligt yttrande som ej är
lagdt på bordet , kan
Riddar hus-Secreteraren
•j utlämna någon af¬
skrift, till annan person
än den detsamma till
Protocollet anfort. Af¬
skrift af ett Memorial
kan ej någon nekas.
7 §• *
Inga Protocoller el¬
ler Handlingar dertill,
kunna åt andra än Rik-
ende, ej eller förneka
någon Ledamot att ta¬
ga afskrift deraf.
Det samma gäller i
afseende på alla De-
putations- eller Ut-
skottsHandlingar, un¬
dantagande Hemliga
Utskottets och alla för.
seglade Handlingar ,
till hvilka tillträde ej
utan vederbörlig tillå¬
telse lämnas.
4 §•
Af ett ojusteradt
Protocoll eller mundte-
ligt yttrande, som ej
är lagdt på bordet
kan RiddarhusSecrete-
raren ej utlämna någon
afskrift till annan per¬
son än den sorn det
mundteligen yttrat. Af¬
skrift af ett Memorial
kan ej någon nekas.
5 §•
Inga Frotocoller el¬
ler Handlingar dertill
kunna åt andra än Rik-
464
Den ig Julii c. m,
sens Ständers, eller
Ridderskapets och A-
delns Utskott lämnas,
utan Ridderskapets och
Adelns samtycke, och
äfven i sådant fall icke
utan qvitto: ett oju-
steradt Protocoll och
Handlingar dertill, kun¬
na aldeles icke utlånas.
Likväl då emellan
Riksdagar af Rikets
Collegier och Riksens
Ständers Verk till de
uti Riddarhusets Archiv
befintelige Handlingar
och Protocoller, som
ej äro förseglade eller
böra hemliga hållas,
tillgång äskas, må det
vara RiddarhusSecrete-
raren tillåtit, att de
begärde Handlingar
emot qvitto utlämna;
och åligger honom, att
sådant uti Riddarhus-
Directionens följande
sammankomst anmäla.
sens Ständers eller
Ridderskapets och A-
delns Utskott lämnas,
utan Ridderskapets och
Adelns samtycke , och
äfven i sådant fall icke
utan qvitto. Ett oju-
steradt Protocoll och
Handlingar dertill, kun¬
na aldeles icke utlå¬
nas. Då emellan Riks¬
dagar, af Rikets Col¬
legier eller Riksens
Ständers Verk, till de
uti Riddarhusets Ar¬
chiv befintelige Hand¬
lingar och Protocollerj
som ej äro förseglade»
eller böra hemliga hål¬
las, tillgång äskas, må
det vara Riddarhus-
Secreteraren tillåtit, att
de begärte Handlingar
emot qvitto utlämna;
och åligger honom att
sådant uti Riddarhus-
Directionens följande
sammankomst anmäla.
8 §. 6 $.
Emellan Riksdagarne Emellan Riksdagarne
är det RiddarhusSecre- är det RiddarhusSecre-
terarens terarens
Den Ig Jul ii e. m,
465
ferafens åliggande, att
föredraga ärenderne uti
RiddarhusDirectionen ,
same de utgående Ex-
peditionerne uppsätta
och contrasignera. Ho¬
nom tillkommer äfven
att, i egenskap af Ar-
chivarius med biträde
af Förste Cancellisten
vårda och i ordning
hålla Ridderskapets och
Adelns Protocoller och
öfrige Handlingar.
9 §»
RiddarhusSecreiera-
ren äge ansvaret och
inseendet enligt upp¬
rättade och underskrif-
ne Inventarier, öfver
Archivet, Handlingar-
ne och alla de tillhö¬
righeter af hvad namn
de vara må, som Rid¬
darhuset tillhöra; han
äge och under en Di-
recteurs tillsyn, huf-
vudansvaret för sjelfva
Riddarhusets vårdande,
samt att emellan Tjsn-
terarens åliggande, att
föredraga ärenderne uti
RiddarhusDirectionen ,
samt de utgående Ex-
peditionerne uppsatta
och contrasignera. Ho¬
nom tillkommer äfven
att, i egenskap af Ar-
chivarius, med biträde
af Förste Cancellisten
vårda och i ordning
hålla Ridderskapets
och Adelns Protocoller
och öfrige Handlingar.
7 §•
Riddarhus Secretera-
ren äge ansvar och
inseendet, enligt upp¬
rättade och underskrif-
ne Inventarier , hof¬
ver alla handlingar-
ne och allt annat af
hvad namn det vara
må, som Ridderskapets
och Adelns Archiv till¬
hörer,
I anseende dertill att
Riddar hus-Secreteraren
häfver boningsrum på
Bil, till Ridd. o. yld, Pr. VI, Band. 30
46$
Dtn ig Julii e. m.
stemännen Och Betje¬
ningen efter omstän-
digheterna tillsynen
fördela.
10 §.
RiddarhusSecretera-
»en åligger årligen, att,
intill deas alla Riddar¬
husets genealogier blif¬
va completterade, lem¬
na ioo renskrifne ge¬
nealogier, samt i öfrigt
af egen drift och nit
söka befordra allt som
till Riddarhusets gagn
och bästa hörer.
ii
RiddarhusSecretera-
ren är Föredragande
inför Directionen samt
skall vid dess samman¬
komster ovilkorligen
yttrar *ig öfver alla
förekomm*pde ämnen,
Riddarhuset, äger han
under en Directetars
tillsyn, hufvudansvaret
för sjelfva Riddarhusets
vårdande samt att e~
mellan Tjenstemännen
och betjeningen efter
omständigheterna till¬
synen fördela.
RiddarhusSecretera-
ren åligger årligen, att^
intill dess alla Rid¬
darhusets Genealogier
blifva completterade,
lemna 100 renskri fna
Genealogiska Tabeller,
samt i öfrigt af egen
drift och nit söka be¬
fordra allt som till
Riddarhusets gagn och
bästa hörer.
9 §•
RiddarhusSecretera-
ren är vid Directions
sammankomster före¬
dragande samt skall
då ovilkorligen yttra
sig öfver alla förekom¬
mande ämnen, men ej
Den rf-j Julli e, m.
467
ttieti ej deltaga uti be¬
sluten Onder Dire-
ctions inseende, är han
hufvudman för arbetet
inom Cancelliet, och
ansvararför göromålens
behöriga och driftiga
gång, samt tillser i
följd deraf, att Betje¬
ningen förrättar sine
åligganden med ord¬
ning Och skicklighet.
Han anmäler motsat-
*
sen, eller om någon
Vägrar sitt till handa—
gående. I sammanhang
härmed, tillhör det
Secretararen, att vid
sysslors besättande, öf¬
ver de sökandes be¬
hörighet och skicklig¬
het lemna sitt utlå¬
tande.
Efter slutad Riksdag
inlemnar han till Di-
rectionen vid dess för¬
sta Session den För¬
teckning från Riddar¬
husutskott, gom till
honom bör afgjfvas, på
alla Ridderskapets och
Adelns under Riksda¬
gen tagne beslut, som
deltaga uti besluten.
Under Directions in¬
seende, är han Hut"
vudrnan för arbetet in¬
om Cancelliet, och an¬
svarar för göromålens
behöriga gång, samt
tillser i följd deraf,
stt Betjeningen förrät¬
tar sine åligganden
med ordning och skick¬
lighet. Han anmäler
motsatsen, eller om
någon vägrar sin skyl¬
dighet fullgöra. I sam¬
manhang härmed till¬
hör det Secreteraren att
vid Sysslors besättande
öfver de Sökandes be¬
hörighet och skicklig¬
het lemna sitt utlå¬
tande.
Efter slutad Riksdag
inlemnar han till Dire-
ctionen vid dess första
Session, den Förteck¬
ning från Riddarhus-
Utskottet som till ho¬
nom bör gifvas på alla
Ridderskapets och A-
delns under Riksdagen
tagoe beslut, hvilka
fordra Directionens åt"
468
Dm 19 Julli r, m.
fordra Directions åt¬
gärd, samt företer se¬
dan vid första Session
i hvarje månad en re~
capitulationsLista på
alla oafgjorda mål,
med upplysningar öf¬
ver de till uppskofven
vållande orsaker.
I öfrigt ställe han
sig till noggrann ef¬
terrättelse hvad i ar¬
betsordningens 2:dra §■
stadgadt är, så ock an¬
svarar för Postbokens
förande.
12 §.
RiddarhusSacretera-
len åliggger att emot¬
taga och granska alla
till Introductioner hö¬
rande prestanda, så
ock jemföra Vapenplå¬
ten med Sköldebrefvet,
innan de till Directio-
nen anmälas.
13 §■
gärd, samt företer se¬
dan vid förssa Session
i hvarje månad reca-
pitulationsLista på alla
oafgjorda mål , med
upplysningar öfver de
till uppskofven vållan¬
de orsaker.
I öfrigt ställe han
sig till noggran efter¬
rättelse hvad i arbets¬
ordningens 2:dra §.
stadgadt är, så och an-
6vararar för Postbokens
förande.
10 §.
RiddarhusSecretera-
ren åligger att emot¬
taga och granska alla
till Introductioner hö¬
rande prestanda, så
ock jemföra Vapenplå¬
ten med Sköldebrefvet,
innan Introductionsan-
sökningen hos Dire-
ctionen anmäles.
11 §.
De anordningar sorn De anordningar sorn
/
Men 19 Julin c,%m,
46g
af Directionen på Cas-
san utfärdas, contrasig-
neras af RiddarhusSe-
cröteiaren.
Ruidcti hus Katuerci oren,
■» 14 § •
Riddar husKamcre la¬
ren åligger, att eraot-
« taga och behörigen
förvara alla till Cas-
sorne inflytande medel,
samt ager att uti Rid¬
darhuset begagna ar¬
betsrum för sig, så ock
till förvaraji^g af de
af Directionen på Cas-
san utfärdas, contra-
signeras af Riddarhus-
Secreteraren.
12 §.
Om RiddarhusSecre*
tcrsren under påstående
Riksdag, genom laga
förfall biifver hindrad
sin tjenet förrätta och
sådant anmäldt blif¬
vit, äger LandtMar-
skalken, att någon der¬
till skicklig person a£
Ridderskapet och A-
deln utse, som under
tiden gör Secreterarens
tjenst.
Riddar husKavicreraven.
13 §•
RiddarhusKamerera-
ren åligger att emot¬
taga och behörigen
förvara alla till Cas-
sorne inflytande medel}
samt begagna det uti
Riddarhuset för honom
bestämde arbetsrum,
så för sig, som till för.
Den ig Julli e. ni.
dess tjenst tillhörande
Handlingar o< b Pant-
kistor, hvilka böra
efter möjliglighelen uti
rågot hvalf med be¬
hörigt Jerustängsel in¬
sättas.
T- .
I enlighet med Di-
rectionens anordningar
besörjer han ensam ut-
gifterne, samt de sam¬
ma efter faststä lida
formulairer bokförer;
iå ock anvarar med
ersättnings skyldighet
för alla de utgifter,
hvilka ej enligt före¬
skrift äro verilicerade,
15 §•
Då Contante medel
till Direction insändas,
ställe sig Kamereraren
til! noga efterlefnad,
hvad i arbetsordningens
5 §. stadgadt är.
16 §.
Riddar husKs merera-
ren bestrider R< visio¬
nen af inkommande
varande af de dess tjenst
tillhörande handlingar,
Pantkistorne bora in¬
sättas uti något hvalf,
försedt med behörigt
Jernstängsel.
I enlighet med Di-
rectionens anordningar,
besörjer han utgifterna,
samt de samma enligt
fastställda formulairer,
bokförer; så ock an¬
svarar med ersättnings¬
skyldighet för alla dp
utgifter, hvilka ej en¬
ligt föreskrift äro ve-
rifkerade.
14 §.
Då Contante medel
till Direction insändas,
ställe sig Kamereraren
tlil noga efterlefnad,
hvad i arbetsordningens
5 §•, stadgadt är.
15 §•
Riddar husKamerera-
ren bestrider Revisio¬
nen af inkommande
Den 19 Julii e. m,
471
C»pitations- och andra Capitations- och andra
redogörelser, samt an- redogörelser, samt an¬
svarar för alla Cassa- svarar för alla Cassa-*
handlingars ordentliga handlingars ordentliga
registrerande och för- registrerande och förva-
varande samt inbind- rande samt inbindning»
oing.
Hufvudböckerne bö- Hufvudböckerna bö¬
ra årligen vara i slutet ra årligen innan den
af Februarii månad af- sista Februarii vara
slutade, till hvilken tid afslutade och,inlemnade
Fifealen bår hafva till tijl Directionen, att
Kamereraren ingifvit För- revideras enligt arbets-^
teckning på de utgifter, ordningens 15 §•
han beftridt för Casfan
och derunder lydande
Fonder. Hvad som då
kan vara obetalt, ba-
lanceras till pålöljande
året. Desse aflemna»
vid samma tid till Di-
rection att revideras,
enligt arbetsordningens
15 §•
Vid medlet af Ja- Vid medletaf Janua-
nuarii och Julii måna- rii och Julii månader
der hvarje år, skall hvarje år, skall Kame-
Ramereraren till Dire. rerares till Directionen
18 §.
472
Den 19 Julii r. m, v
ctionen aflemna För¬
teckning på de Debi¬
torer med deras adres¬
ser, hvilka uteblifvit
med ett helt års rän¬
tebetalning.
t
Dessutom bör Ka¬
mererare» till den åt¬
gärd 9 §. af LåneRe-
glementet föreskrifver,
till Directionen upp¬
gifva de Debitprers
namn och adresser, som
uteblifvit öfver 1 må¬
nad med räntans er¬
läggande.
I Maji månad af-
lemnar Kamerararen till
Direction en Förteck¬
ning på alla de Skul¬
debref och Intecknin¬
gar, hvilka det påföl¬
jande * året skola för¬
nyas.
aflemna Förteckning på
de Debitorer, hvilka
uteblifvit med den rän¬
tebetalning som till
nämnde tid bordt in¬
flyta.
I Maji månad af-
lemnar Kamereraren till
Direction en Förteck¬
ning på alla de Skul¬
debref och Intecknin¬
gar, hvilka det påföl¬
jande året 6kola för¬
nyas. Försummar han
denna uppgift, blifver
han ansvarig för häraf
uppkommande förlu¬
ster»
Försummade upp-
gifne förnyelser ersät¬
tas af Kamereraren. *
Den 19 Judi e. m.
19 §,
Vid inträffande Con-
curser bör Kamereraren
sist 1 månad före in¬
ställelsedagen vid ve¬
derbörlig Domstol be¬
ediga Cassans fordran,
samt deröfver tillställa
Direction bevis.
20 §.
Sedan Kamereraren
från Secreteraren fått
sig remitterade de in-
komne LåneActer^up.
rättar han deröfver,
inom fyra dagar, efter
emottagandet, detai 1 le¬
rad Rotulus samt Calcul
öfver afkastningen ,
ställande sig härvid
LåneReglementet till
efterrättelse; bifogan¬
des dervid de anmärk¬
ningar skrifteligen han
anser kunna äga rum,
hvarefter LåneActen
, aflemnas till Fiscalen.
21 §.
Kamereraren vakar
18 §.
Vid inträffande Con-
curser bör Kamerer»-
ren, sist 1 månad före
Inställelsedagen, vid
vederbörlig Domstol
beediga Cassans fordran,
samt deröfver tillställa
Direction bevis.
19 §•
Sedan Kamereraren
från Secreteraren fått
sig remitterade de in.
komne LåneActer, upp*
rättar han deröfver in¬
om åtta dagar efter e-
mottagandet, detaille-
rad och behörig Ro¬
tulus samt calcul öfver
afkastningen, bifogan¬
des dervid skrifteligen
de anmärkningar han
anser kunna äga rum,
hvarefter LåneActen
tflemnas till Fiscalen,
20 §.
Kamereraren vakar
Den ic) Julii e. m.
ofver 3\8eliga Jung-
fruStiftsMatrikeirrs till¬
börliga förande samt
Ordenskorsens insän¬
dande, efter genom
Giftermål eller dödsfall
afgångne Fröknar, och
åligger i November må¬
nad uppgifva alla desse,
samt deribland, hvilka
varit Pensionärer, och
slutligen en calcul till
Pensionsregleringen för
löpande året, som upp¬
tager ej allenast de
ännu lefvande Pensio¬
nairer, utan ock anta-
let af ledige Pensions-
rum, samt i hvad mon
i förhållande till Stifts-
Cassans förkofran eller
förlust, Peufionsrtimmen
imina antingen okas eller
de ledige rummen icke be.
fättas. ,
öfver Ädeliga Jung-
fruStiftsMatrikelns till-
börliga förande, samt
Ordenskorsens insän¬
dande, efter genom
Giftermål eller dödsfall
afgångne Fröknar, och
åligger, att inom slutet
af April Månad hvarje
år uppgifva alla desse
samt deribland, hvilka
varit pensionairer, och
sedan i Maji månad en
calcul för Pensions¬
regleringen för det
löpande året, som upp¬
tager ej allenast de än¬
nu lefvande Pensionai¬
rer, utan ock antalet
af ledige Pensionsrum,
samt i hvad mon, i
förhållande till Stifts-
Cassans tillgångar, Pen -
siongrummen kunna
ökas.
Sedan Direction be- Sedan Direction be¬
stämt Pensionsrummer.s stämt Pensionairernes
antal, upprättar Karne- antal upprättar Kame-
reraren i November må- reraren i början af De-
nad Förteckning på alla cember månad, För-
StiftsFröknar, som äro teckning på alla Stifts—
berättigade till pension Fröknar, som skola
med columne i kanten för erhålla Pension, hvar-
Ben .19 Julli e. m.
465
Juliu af Prejlbevifet och efter Pensionerne på
för qvittencet. Då Di- sätt 13 §. 2 Artikeln
re,dion granfkat alla be- här ofvan innnhåller,
tygen, nummereras de och anordnas och utbetalas»
införas l Colnmnen pä
förteckningen, Jamt utfö-
res Summan, För dem
forn Prejlbevis felas, an¬
tecknas det i qvittence-
Columnen, utan att pen-
fonsfnmman utföres, lika
forn det annot er as får
dem. forn äga afräkning
ä Skuld; fedan uppfmn-
ntering och anordning fett,
beförjer Kamereraren ut¬
betalningen emot qvitto i
Columnen af de närva¬
rande, och annotation till
folio för de frånvarande
forn infändt löja qvit-,
tencer.
För deni af Penfonai-
r er ne, forn efter den fö-
rejkrifne tiden infändtfna
betyg utfärdas pä famina
fält anordning i f litet af
December famt fedefmera
hvarje qvartal å deras
dem tillkommande Pen-
fonér, enligt Kamer er a-
rens uppgift•
4?6
Den 19 Julii e. m.
22 §.
Upphandling af det
bestämda qvantum af
Ved, Ljus och skrif¬
materialier som för
Riddarhuset årligen bör
verkställas, sker genom
anmälan till D,irection
af Kamereraren när
medeltillgången det
medgifver, med iakt¬
tagande af möjligaste
bästa pris.
23 §■
Räkningen nied Rik¬
sens Ständers Bank bör
vissa tider af året, eller
enär nödigt aktas, col-
lationeras af Kamere¬
raren, som hos Dire¬
ktion uppgifver förhål¬
landet.
24 §•
Öfver de medel som
inlånas förer Kamere¬
raren en serskildt bok
och Räkning, hvilken
med N.'o innehåller en
ca kort anteckning af
21 §•
Upphandling af det
bestämda qvantum Ved,
Ljus och Skrifmateria¬
lier som för Riddarhu¬
set årligen erfordras,
sker efter anmälan till
Direction af Kamerera¬
ren, när tillgången det
medgifver, och det för
möjligaste bästa pris
kan erhållas.
22 §.
Öfver de medel sorn
utlånas, förer Kamere¬
raren en serskildt bok,
hvilken med N:o in¬
nehåller en kort an¬
teckning ai Låntaga-
Den 19 Jul ti c m.
Låntagarens Namn och rens Namn och Adress
Pantens beskaffenhet, Pantens beskaffenhet ,
samt då räntan skall Fonden till hvilken
erlägga»,-, och blifvit Lånet hörer, tiden då
betald. räntan skall erläggas,
samt dagen till Inteck¬
ningens förnyande.
25 §•
Öfver Riddarhustets
tillhörigheter i persed¬
lar, bör af Kamerera-
ren upprättas och hos
honom förvaras ett or¬
dentligen författadt In •
ventarium, hvilket efter
afgång och tillkomjl un¬
dergår förändring med
Directionens vettjkap.
RiddarhusFifcalen.
26 §.
Riddarhus-Fiscalen
åligger att vara när¬
varande vid antecknin.
garne under Riksda-
garne och dervid an¬
mäla de officielt kän¬
da och till Riddarhus-
Direction inkomne un¬
derrättelser, 'så och
23 §*
Öfver Riddarhusets
tillhörigheter af per¬
sedlar, bör af Kamerer
raren upprättas och hos
honom förvaras ett or¬
dentligt författadt Im
ventarium.
Riddarhus Ffcalén.
24 §•
RiddarhusFiscalen
åligger att vara när¬
varande vid anteck-
ningarne, så väl vid
Riksdagens början, sotn
under loppet deraf, och
dervid tillse, att å in¬
ga andra Fullmagter,
än .de, som^enligt Rid-
478
Den 19 Julii e, m.
tillse att icke andre än
behörigen inrättade
Fullmakter enligt Rid-
darhusOrdningens fö¬
reskrift företes, pä det
ej poletter må utdelas
för sådane personer
som enligt Riddarhus¬
ordningen dertill icke
äro berättigade.
27 §•
I alla frågor som
härmed gemenskap äga
inom Riddarhuset, är
RiddarhusFiscalen A-
ctor; äfvensom honom
åligger, att handhafva
den ordning som bör
iakttagas inom Rid¬
darhuset , samt att de
emellan Stånden öflige
Etiquetter varda iakt-
tagne; anteckna och
uppropa Deputationer
6om från Ridderskapet
och Adeln afgå; äfvcn-
darhusOrdningeng fö"
reskrift äro författade»
afseende göres, äfven¬
ledes anmäla de hinder,
sorn, enligt till Riddar-
husDireCtion inkomne
underrättelser, kunna
betaga serskildte per¬
soner af Ridderskapet
och Adeln deras säte
och stämma, på det
ej Polletter må utdelas
till andre, än dera. som
enligt Riddarhusord¬
ningen, dertill äro be¬
rättigade.
25 §•
I alla frågor som
härmed gemenskap äga
inom Riddarhuset, är
RiddarhusFiscalen A-
ctor; äfvensom honom
åligger, att handhafva
den ordning , som bör
iakttagas inom Riddar¬
huset, att de emellan
Stånden öflige Etiquet¬
ter följas, anteckna och
uppropa Deputationer,
som från Ridderskapet
och Adeln afgå , och
under påstående Riks-
Den ig Julii e. m,
*?9
sorn han under varan¬
de Riksdag vid Riddar-
husUtskottets samman¬
träden alltid bör vara
närvarande.
28 §.
r Förbryter sig nå¬
gon emot den i 48 §•
af RiddarhusOrdningen
omförmäldte stadga,
till Ordnings vinnande
vid Ridderskapets och
Adelns sammankom¬
ster , har Fiscalen att
de böter, hvilka å så
dane förbrytelser äro
utsatte, genast uttaga
eller den felande i vi¬
drigt fall inför Riddar-
husUtskottet låta upp¬
kalla och der sitt på¬
stående göra.
29 §•
RiddarhusFiscalen
är derjemte, så väl
RiddarhusCassans, som
de öfrige under Rid¬
darhus - Directionens
vård stående Cassors
dag, vid RiddarhusUt-
skottets sammanträden
alltid vara "närvarande.
26 §.
Förbryter sig någon
emot den stadga 48
§. af RiddarhusOrdnin¬
gen omförmäler, har
Fiscalen att de böter,
hvilka å sådane för¬
brytelser äro utsatte,
af den felaktige genast
uttaga, eller om den¬
ne vägrar böterne er¬
lägga, honom för R'd-
darhusUtskottet låta
uppkalla och der sitt
påstående göra.
27 §.
RiddarhusFiscalen
är derjemte så väl
RiddarhusCassans, som
de öfrige under Rid¬
darhus - Directionens
vård stående Cassors
480
JDen Julii c, m#
Ombudsman, hvarföre
honom åligger:
1:0 Granska de
Låneansökningar jem¬
te Rotulus och anmärk*
ningar som Kamerera-
ren enligt 7 §. i dess
Ingtruction aflämnar,
samt utlåta sig huru-
vida den erbjudne sä¬
kerheten är sådan, att
Lånet enligt Författ-
ningarne kan bifallas
eller hvad dervid kan
vara att erindraj samt
inom fyra dagar hela
den sålunda beredde
LåneActen till Secre-
teraren återlämna, för
att sluteligen i Dire-
ctionen föredraga.
2:0 Sedan Kamere-
raren till Direction in-
gifvit Förteckningar på
så väl Inteckningsför-
nyelser som obetalte
räntor, åligger Fisca-
len, att, efter Lag- och
Utlånings- Reglementet
dem åtgärda, samt med
Berättelse och Räkning
öfver
Ombudsman; hvarföre
honom åligger:
1:0 Granska de Lå¬
neansökningar jemte
Rotalus och anmärk¬
ningar, som Kamerera-
ren, enligt 19 §. denna
Artikel, aflämnar samt
utlåta sig huruvida
den erbjudne säkerhe¬
ten är sådan, att Lånet
enligt Författningorne
kan bifallas, eller hvad
dervid kan vara att
erindra, samt inom åt¬
ta dagar, efter deraf
erhållen del, den så¬
lunda beredde Låne-
Acten, jemte skrifteligt
utlåtande, till Secrete-
raren återlemna.
2:0 Sedan Kamere-
raren till Direction in-
gifvit Förteckningar på
så väl Inteckningsför-
nyels^r som obetalte
räntor, åligger Fisca-
len, att efter Lag och
Utlånings-Regi emen tet
med dem förfara samt
Räkning öfver utgift
terne
Ben I9 Julii e. m, 48i
ofver utgifterne till
Direction inkomma, då
den fe elnare till er fattning
anordnas och af Kamere-
van obferveras vid ränte,
betalningarne enligt Skul¬
debref ven, pä fatt i 4 och
ö §§■ f®r Kamereraren
jladgadt är.
3;0 I alla Rättegån¬
gar utförer Fiscalen
Directionens talan, och
sedan Kamereraren, en¬
ligt 6 §. här ofvan,
afgifvit bevis öfver be¬
edigandet inför Dom¬
stol vid inträffande
Condoursser, skall Fi¬
scalen hos Concours-
Domaren bevaka och
utföra Cassans talan ,
samt derom för Dire¬
ction tidigt tillkänna¬
gifva, äfvensom i andra
mål hvad af honom
derutinnan blifvit till¬
gjordt och hvad Ut¬
slag hos vederbörande
följt.
4:o Öfver alla Re-
terne till Direction in¬
lämna.
3:0 I alla Rätte¬
gångar utförer Fisca¬
len , Directionens talan
och sedan Kamereraren,
enligt 18 §. i denne
Artikel afgifvit bevis
öfver beedigandet in¬
för Domstol, vid in¬
träffande Concurser ,
skall Fiscalen enligt
Utlånings Reglementets
12'§., bevaka och ut¬
föra Cassans talan, äf¬
vensom1! för Direction
tidigt tillkännagifva,
i alla mål, som dess
befattning tillhöra ,
hvad af honom blifvit
tillgjordt och hvad
Utslag hos vederbö¬
rande derå följt.
4:0 Öfver alla Re¬
misser och anförtrodde
göromål bör Fiscalen
föra ordenteligt Dia¬
rium, med anteckning
hvad i hvar och en
sak , tid efter annan
Bil. till Ridd, 0, Ad, Prof, VI Band. 31
482
Den i g Julli. c. m.
misser och anförtrodde
göromål bör Fiscalen
föra ordenteligt Dia¬
rium med anteckning
hvad i hvar och en sak
blifvit tillgjordt, och
huru den blifvit afslu*
tad samt vid hvarje
års slut till Riddarhus-
Direction häröfver med
Berättelse inkomma.
30 §.
Fiscalen åligger be¬
vaka , att uti alla be¬
fattningar som till Rid-
darhusDirection höra,
må enligt utfärdade
Reglementen, Instru-
ctioner, Författningar
och Testamenten, som
ock enligt Ridderska-
pets och Adelns beslut
förfaras, och att till
rättelse inför Directio-
nen anmäla hvad han
finner deremot stridan
de: att Cassornas rätt
Och säkerhet yrka och
utföra; han äge ock
rättighet stt Directio-
nem alla öfverläggnin-
gar öfvervara samtva-
blifvit tillgjordt, och
huru den blifvit afslu-
tad samt vid hvarje
års slut till Riddarhus-
Direction, häröfver med
Berättel*# inkomma.
28 §.
Fiscalen åligger be¬
vaka, att uti alla be¬
fattningar , som till
RiddarhusDirection hö¬
ra, må förfaras enligt
utfärdade Reglementen,
Instructioner, Författ¬
ningar och Testamen¬
ten samt Ridderskapets
och Adelns beslut, och
att till rättelse inför
Directionen anmäla,
hvad han finner dere¬
mot stridande: att Cas-
sornes rätt och säker¬
het yrka och utföra:
att Directionens alla
öfverläggningar samt
Cassornes inventerande
öfvervara, och ärplig.
Den rg Jul ii e. m.
483
ra vid Cassornas inven¬
terande närvarande och
är pligtig afgifva sitt
yttrande i mål af hvad
natur som hälst, om
någon af Directionen
det fordrar; honom
lämnas fri tillgång när
han det åstundar till
alla tillåtne Handlin¬
gar , Böcker och Re¬
dogörelser.
tig afgifva sitt yttran¬
de i alla de mål, Dire-
ction det fordrar- Ho¬
nom lämnas fri tillgång
till alla Handlingar,
Böcker och Redogörel¬
ser , som till upplys¬
ning i dess tjenst nö¬
dige äro.
31 $•
Skulle, under på¬
stående Riksdag, Rid-
darhusFiscalen vara
hindrad af Sjukdom
eller andra laga för¬
fall, att i Ridderskapets
och Adelns samman¬
komster tillstädes vara,
och sin syssla förrätta,
är det Landtmarskal-
kens rättighet att efter
förefallande behof en
annan i Fiscalens stäl¬
le förordna.
29 §•
Skulle under på-:
stående Riksdag, Rid-
darhusFiscalen af Li¬
ga förfall vara hindrad,
att tjensten förrätta,
bör han det anmäla
hos Landtmarskalkeo,
som då lärer en annan
i Fiscalens ställe för¬
ordna.
484
Den ig Julii e. m.
Riddarhus Cancellifl er ne.
32 §■
Båda Riddarhus-
Cancellisterne skola i
allmänhet förrätta det,
hvad dem af Riddar-
husSecreteraren , an¬
tingen på Ridderska-
pets och Adelns eller
Riddarhus-Directionens
vägnar anbefalles, och
skola de samfällt bi¬
träda den Riddarhus-
Directeur, som häfver
Genealogiske Handlin-
garne samt Archivet
under dess vård.
33 §.
Den Första Cancel-
listen åligger föra Pro-
tocollet i Directions
sammankomster famt an.
teckna alla ankomne eller
afgående Bref m. m.
Under påstående Riks¬
dag är han Secreterare
i RiddarhusUtskottet
Riddarhus C arnellifl er ne.
30 §-
Bägge Riddarhus-
Cancellisteme skola i
allmänhet förrätta,
hvad dem af Riddar-
husSecreteraren, antin¬
gen på Ridderskapets
och Adelns eller Rid-
darhusDirectionens väg¬
nar anbefalles; och
samfällt biträda den Rid-
darhusDirecteur, som
häfver Genealogiske
Handlingarne samt Ar¬
chivet under dess vård,
och derjemte årligen
hvardera aflämna fem¬
tio renskrifna Genea¬
logiska Tabeller.
31 §•
\
Den Första Cancel-
listen åligger föra Pro-
tocollet i Directions
sammankomster. Under
påstående Riksdsg, är
han tillika Secreterare
i RiddarhusUtskottet,
och besörjer så väl
Frotocollet „ som alla
Deri 19 julii e, mi
435
och besörjer så väl
Protocollet, som alla
de Expeditioner hvil¬
ka ifrån detta Utskott
utfärdas.
34 5-
Den Andre Cancel-
listen är Secreterare
vid Föredragningen af
Adeliga JungfruStifts
Ärenderne, samt för
den skull ansvarig för
alla dithörande Hand¬
lingar. Under Riks-
dagarne är han , näst
Riddarhus- Secreteraren
närmaste Föreståndaren
för Ståndets Cancelli®,
och komma de vid slike
tillfällen antagne extra
Cancellister, att under
hans tillsyn förrätta
deras arbeten.
de Expeditioner, hvil¬
ka ifrån detta Utskott
utfärdas.
32 §•
Den sndreCancelli-
sten är Secreterare vid
föredragningen af A-
deliga JungfruStifts
Ärenderne samt ansva>
rig för alla dithörande
Handlingar: under
Riksdagarne är han,
näst RiddarhusSecrete-
raren närmaste Före-
atåndaren för Ståndets
Cancellie, och komma
de ej mindre vid slike
än andre tillfällen an¬
tagne Extra Riddarhus-
Cancellister, att under
hans tillsyn förrätta
deras arbeten.
486
Den ig Juliie, m.
Reglemente angå¬
ende Län af de
under Riddarhus-
Direction ställde
Fonder.
i §•
RiddarhusDirectio-
nen äger tillse att de
under dess inseende
ställde Fonder, så vidt
tillgången och de ut¬
gifter , hvilka deraf
skola bestridas, det
medgifva må göras
frugtbara och till den
ändan tillätes Directio-
nen, att, emot pant af
fast Egendom , och
laglig ränta, samt sex
månaders uppsägning,
Lån meddela utur alla
de Cassör och Fonder,
der ej serskildte Te¬
stamenten annorlunda
föreskrifva; dock hil¬
drig öfver to,ooo R:dr
Banco hvarken till en
och samma person el¬
ler på en och samma
pant, v
•reglemente angå¬
ende Lån af de
under Riddarhus-
Direction ställde
Fonder.
t $.
RiddarhusDirectio-
nen äger tillse att de
under dess inseende
ställde Fonder, så vidt
tillgången och de ut¬
gifter, hvilka deraf
skola bestridas, det
medgifva, må göras
frugtbara och till den
ändan tillåtes Directio-
nen, att, emot pant af
fast Egendom, och lag¬
lig ränta, samt sex må¬
naders uppsägning, Lån
meddela utnr aila de
Cassör och Fonder, der
ej serskilté Testamen¬
ten annorlunda före¬
skrifva , dock alldrig
öfver 10,000 R:dr Ban¬
co, hvarken till en och
samme person, eller på
en och samma pant.
Den ig Julii e, m.
4S7
2 §•
Hypotheker hvarpå
Lån iå göras, äro:
l*.o. Frälfe Säterier,
sedan de efter sjelfva
jorden eller afkastnin-
gen af Åker och Äng
blifvit värderade, hvar.
på må utlånas högst
f.delar af värdet-
2:0. Fr alfe Henman,
efter samma grund
halfva värdaringssum-
man.
30. KrönoSkatte-
Hemman, endast då de
ägas af Adelsman, er¬
hålla Lån derå till
^:del af värdet, äfven
enligt föregående grun¬
der.
2 §.
Hypotheker hvar¬
på Län få göras, äro:
I ,
1 :o. FrälfeSäterier ,
sedan de efter sjelfva
jorden eller afkastnin-
gen af Åker och Äng
blifvit värderade, hvar-
på må utlånas högst
|:delar af värdet.
2: o. Frälfe Hemman,
efter samma grund
halfva värderingssum-
man.
3:0. Kronoskatte-
Hemman, endast då de
ägas af Adelsmän, er¬
hålla Lån derå till en
tredjedel af värdet, äf¬
ven enligt föregående
grunder.
4:0 På försäkrade 4:0. På försäkrade
väl underhållne och väl undcrhållne och
fördelagtigt belägne fördeUgtigt belägne ,
Stenhus i Stockholm af Adelsmän ägande
får utlånas halfva Stenhus i Stockholm, då
Brandförsäkringsvärdet BrandförsäkringsConto-
ined vilkor af 2 Pro- ret Fribref derå utgif—
cent årlig afbetalning vit, får utlånas högst
483
Den 19 Julii e. ml
på första Lånesumman,
sedan Låntagaren i 5
år sig af Lånet be¬
gagnat.
Desse panter böra
hälst vara belägne in¬
om Stockholms , Up¬
lands och Söderman¬
lands Län, så länge
möjeligen derstädes till
dem finnes tillgäng och
Låntagare sig dertill
anmäla.
Då lån beviljas u-
tom de nu uppräknade
Länen, så åligger Lån¬
tagaren, till förekom¬
mande af vidlyftig
skriftväxling, att stäl¬
la vederhäftig borgen,
för räntans erläggande,
på bestämda tider, af
någon inora eller nära
Stockholm boende och
af Direction godkind
person.
Som denna Utlå-
ningsproportion är den
högsta som får kom¬
ma i fråga, så böra
Assecurance och Vär-
halfva Brandförsäk¬
ringsvärdet, med vil¬
kor af 2 procent årlig
afbetalning på första
Lånesumman, sedan
Låntagarea sig i 5 år
af Lånet begagnat.
Som denna 'Utlå-
ningsproportien år den
högsta 60m får komma
i fråga, så böra Asse¬
curance och Värde-
ringslnstrumenterne no¬
ga pröfvas. De sed¬
nare böra vara upp¬
rättade , enligt Banco-
method och äger Di¬
rection , att äfven in¬
fordra uppgift på det
värde hvartill pantén
blifvit uppskattad och
taxerad, under de sist
förflutne fern åren,
samt sedan efter om-
ständigheterne Lånings-
summan så jemka , att
Cassan i alla hänse¬
enden må äga full sä¬
kerhet.
Den rg fulii e. nu
48g
derings-Instrumenterne
noga pröfvas. De sed¬
nare böra vara upp¬
rättade enligt Banco-
method, och då de
finoas för höge, äger
Directionen att infor¬
dra uppgift på det
värde hvartill Panten
blifvit uppskattad och
taxerad under de sist
förflutne fern åren, och
sedan efter omständig¬
heterna Låningssum-
man så minska, att
Cassan i alla hänseen¬
den må äga full sä¬
kerhet.
5 §.
Directionen tillåter
ingen annan Inteckning
i Panten framför sig
än ett proportioneradt
BancoLån, hvilket dock
alltid sker så, att sam¬
manräknade beloppet
ej öfverstiger den för
Pantén i 2 §. medgif-
ne högsta Lånesumma ,
hvadan Panten bör i
öfrigt vara ograverad,
så att Cassau kan blif-
3 §•
Directionen tillåter
ingen annan Inteck¬
ning i Panten framför
sig, än ett proportio¬
neradt BancoLån, hvar¬
vid dock alltid i»kt-
tages, att sammanräk¬
nade beloppet ej öf¬
verstiger den för Pan¬
ten i 2 5. medgifne
högsta Lånesumma.
Jämte en sådan In-
4go
D»n 19 Julii e. trt.
va första Intecknings-
hafvare , hvarföre alla
andra derå förut be-
fintelige gravationer
med Ca6saLånet infrias,
och de förra Inteck-
ningarne dödas inom
viss förelagd tid, hvil¬
ket sker af Låntagare
sjelf, då skillnaden
emellan de förre gra¬
vationer och den Sum¬
ma , som enligt 2 §.
pä Panten får utlånas,
dertill är tillräckelig,
i hvilket fall han en¬
dast utfår denna skill¬
nad, till dess de förra
Inteckningarne veder¬
börligen dödade upp¬
visas.
4 §•
Till Låns erhållan¬
de utur någon af de
under RiddarhusSty-
relsens vård ställde
Fonder, erfordras föl¬
jande säkerhetshand-
lingar:
1:0. Låntagarens
Skuldebref till Cassan,
teckning bör till sä¬
kerhet derom, att rän¬
tan å meddeldte Lån
blifver inbetald vid
föreskrifven tid, Låni
tagaren ställa veder¬
häftig borgen af någon
inom Stockholms Stad
eller Stockholms Län
boende af Directionen
godkänd person^ hvil¬
ken för räntornas be¬
talande ansvarar såsom
för egen skuld.
4 §.
Till Läns erhällan-;
de utur någon af d«
under RiddarhusDire-
ctions vård ställde Fon¬
der, erfordras, Lånta¬
garens till Cassan ställ¬
de Skuldebref, hvilket
bör af honom egen¬
händigt vara skrifvit
och underskrifva, samt
Den 19 Julii e. tn.
491
egenhändigt under¬
skrifva af honom och>
om han är gift, äfven
hans Hustru med bäg¬
ges anborna eller bruk¬
liga signet, berittnadt
af bofaste män , Dom-
hafvanden eller till¬
förordnad Notarius Pu¬
blicus och försedd med
Domhafvanden3 derå
påskrifna bevis, om
Pantens intecknande;
kommandes den sålun¬
da beviljade och lag¬
ligen bevakade Inteck¬
ningen, sedan att gälla
för Cassans räkning till
dess den samme till
Rätten återställes med
Directions påskrift att
den dödas må- Så väl
Skuldebrefvet, som ln
teckningsbeviset skola
utan öfverskrift eller
radering innehålla no¬
ga och tydelig uppgift
af de pantsatte Fastig-
heterne; dessutom bör
uti Intecknängsbeviset
vara intagit huruvida
sökanden nu mera är
ensam ägare af Panten,
och att han obehin-
om han är gift äfven
med dess Hustrus un¬
derskrift och bägges
brukliga signet försedt,
samt bevittnadt af tro¬
värdige personer, eller
Domhafvanden, eller
tillförordnad Notarius
Publicus; och bör Dom-
hafvanden derå hafva
meddeldt bevis, om
Pantens intecknande.
Så väl Skuldebrefvet
sorn Inteckningsbeviset
skola utan öfverskrift
eller radering innehål¬
la noga qch tydelig
uppgift af de pantsatte
Fastigheterne. Föröf¬
rigt bör Skuldebrefvet
vara inrättadt efter föl¬
jande formulair:
”Till de under Rid*
darhusDirections för¬
valtning ställde Cassör
betalar undertecknad
(vi undertecknade en
för bägge och bägge
för en) efter sex må¬
naders uppsägning ge¬
nom insättning i Rik¬
sens Ständers Bank och
BancoAttestens allain-
492 Den 19 Julii e. m.
drad med Laga säker¬
het kan den pantsätta;
och derföre bör äfven
uppgifvas, om han är
ogift, enkling eller i
annat gifte trädd, i
hvilka både senare fal¬
len afvittringsbevis äf¬
ven böra företes- För
öfrigt bör Skuldebref-
vet vara inrättadt efter
följande formulair:
”Sorn vi underteckna¬
de af den under Hög-
loflige RiddarhusDire-
ctionens dispositionen
ställde N. N. (Cassa)
Fond) till Låns bekom¬
mit en summa stor 00
R:dr Specie Banco, med
vilkor af räntans er¬
läggande till sex för
hundrade om året, 6å
förbinde vi härmed
oss, en för bägge och
bägge för en såsom för
hvarderas egen skuld,
att sex månader efter
föregången uppsägning
Lånet med upplupen
ränta till fullo återbe¬
tala i samma mynt
som vi af Cassan und¬
fått och emedlertid vid
nande, Låntagne 0000
R:dr Banco Specie, för
hvilka jag (vi) så län¬
ge detta Lån hos mig
(oss) får innestå , årli¬
gen , genom lika be¬
skaffad insättning er¬
lägger (erlägga) ränta,
beräknad efter sex för
hundrade!, på det sätt,
att all den till detta
års slut löpande ränta,
betalas inom den sista
nästkommande Decem¬
ber, och sedan hvarje
halft år, eller vid slu¬
tet af Junii och De_
cember månader, vid
äfventyr, att Capitalet
eljest utan uppsägning
är till betalning förfal¬
let; och pantsätter} (a)
jag (vi) till Cassans
(Fondens) säkerhet så
väl förCapitaletsom den
förskrifne räntan , min
(vår) fasta Egendom
N. N- Säteriet (Fräl-
seHemman m. m) be¬
lägen uti N. N. Län,
N- N. Härad och N-
Socken (Huset N:o uti
Qvarteret N. af N.
Församling vid N. Ga-
Dm 19 Julli e. nu
*93
förlust af ali uppsäg¬
ning den utfäste rän¬
tan för innevarande år
vid årets slut och der¬
efter hvarje halft år
inom slutet af Junii
o«h December månad
rigtigt erlägga; att de
utgifter Cassan för Lå¬
nets skull emedlertid
utbetalt, uppå erhållen
tillsägelse, eller vid
räntans betalande er¬
sätta, och att alla fö¬
renämnde inbetalnin¬
gar genom insättning
i Riksens Ständers
Bank samt insättnings-
attestens aflämnande
till RiddarhusContoret
verkställa.
Till Cassans säkerhet
för fullgörandet häraf
pantsättes härmed för
oss och vår rätts inne¬
hafvare vår fasta E-
gendom N. N- uti N.
N- Län, N. N. Härad
och N. N- Socken (N.
N. Stad, N. N. För¬
samling och N. N.
Qvarter under N;o 00
vid N. N, Gata} med
ta i Stockholm) uti
hvilken Egendom, In¬
teckning utan mitt
(vårt) vidare hörande
härigenom tillätes, och
må till Cassans (Fon¬
dens) säkerhet beviljas.
I öfrigt och jemte
det jag förbinder mig
(vi förbinda oss} att
ersätta Cassan alla de
kostnader, den kan i
afsseende på Inteck-
ningsförnyelser, Lag¬
sökningar eller hvad
annat, i och för, det
meddeldte Lånet, få
vidkännas, pantsät¬
ter jag (vi) äf¬
ven härmed all min
(vår) öfriga Egendom,
till säkerhet för hvad
uti den intecknade pan^
ten möjeligen kan bri¬
sta; och äger Höglofl.
Riddarhus-Directionen,
under hvars vård och
förvaltning förenämnde
Cassa (fond) är ställd,
att göra Cassans rätt
emot mig (oss) gällande,
derest jag (vi) brister
uti något af hvad vi
Den 19 Julii e, m,
deruti för Cassans räk- oss härigenom förbun-
ning af oss Iemnad och dit; äfvensom att detta
af N- N- Rätt bevilja- Skuldebref mig (oss)
de Inteckning, enligt ohördan å annor man
nedan påskrifne bevis* transportera.
Vi försäkra ock på
vår heder och ära, att
vi af denna pant äro
ensamme ägare och
kunna den lagligen
pantsätta, samt icke
hafva uppbörd, för¬
mynderskap eller bar-
naarf om händer, eller
häfta för någon skuld
af hvad namn den vara
må, som kan lända Cas*
san till förfång i dess
intecknings- och för¬
månsrätt.
Sluteligen förpligte
vi oss att noga iaktta¬
ga och fullgöra allt
hvad Kongl. Regle¬
mentet om Lån utur de
under Höglofl. Riddar*
husDirections disposi¬
tion ställde Cassör och
Fonder föreskrifva, och
att, derest vi uti något
af det, hvartill vi oss
härigenom förbundit,
brista skulle, undergå
Till yttermera visso
har jag (hafva vi) det¬
ta Skuldebref i nedan¬
stående vittnens närva¬
ro erkändt, egenhän¬
digt undertecknat och
och med brukligt In¬
segel försett.
Ort, dag år.
N. N. N. N.
Sigill. Sigill.
\
Ben 19 Julii et mi
495
allt hvad högstberörde
Reglemente, Lag och
Författningar förmå, så
att äfven i händelse
Cassan genom försälj¬
ning af den pantför-
skrifne Egendomen ej
skulle erhålla fornö',
jelse för sin fordran,
den af annan vår E-
gendom fast eller lös
skall äga rätt, att för
bristen njuta sin ersätt¬
ning; hvilket allt med
våra namns egenhän¬
diga underskrift och
med våra Signets un-
dersättande bekräftas»
N. N. den år 18
N. N. N. N.
Sigill. Sigill.
> Anmärkning.
1 :o. Då Lån på Stads.
Egendomar beviljas,
inryckes tillika i skul-
debrefvet förbindelsen
af 2 procent afbetal¬
ning på sätt 2 §. stad¬
gar.
Anmärkningar.
1:0. Då Lån på Stads?
Egendomar sökes, in¬
föres tillika i Skulde-
brefvet förbindelsen af
2 procent afbetalning,
på sätt a §. stadgar.
496
Den 19 Julii e. in.
2:0. Då Lån på hus
sökes , ingifves Brand¬
försäkrings - brefvet i
Hufvudskrift eller ock
en af Bankens Regi¬
strator bevittnad af¬
skrift huruvida Huset
häftar för Bancolån el¬
ier ej; hvarförutan be¬
vis från Brandförsä-
kringsContoiret, huru¬
vida Huset häftar för
premielån y skall åt¬
följa.
3:o.VidLån å Landt-
Egendomar af här i §.
2 tillåten natur ingif¬
ves ordentlig värdering,
upprättad på sätt nyss¬
nämnde §• innehåller
af Domaren i orten,
hvilken af Directionen
noga granskas.
4:0. Om panten är
af Säteri eller Frälse-
natur, ingifves Kongl.
KammarCollegii bevis,
att den ej häftar för
bytesbrist eller annan
Kronogravation och af
hvad natur och man¬
tals
2:0. Då Lån på hus
sökes, ingifves Brand¬
försäkrings - Contoirets
Fribref i Hufvudskrift,
eller ock om Huset
förut är i Banken pant¬
satt, en af Bankens
Registrator bevittnad
afskrift, hvarförutan be¬
vis från Brandförsä-
kringsContoiret, huru¬
vida Huset häftar för
premielån eller ej, skall
åtfölja.
310 Vid Lån å Landt-
Egendomar af här i §.
2 uppräknad natur,
ingifves ordentlig vär¬
dering, upprättad på
sätt nyssnämnde §. in¬
nehåller, af Domaren i
orten.
4:0. Om panten är
af Säteri- eller Frälse*
natur, ingifves Kongl.
KammarCollegii bevis,
att den ej häftar för
bytesbrist eller annan
Kronogravation,
5:0.
Den 19 Julii e. m.
497
tåls storlek den verket
ligen är.
5:0. Handlingar som
styrka Lånesökandens
äganderätt till panten,
såsom köpe- eller gåf¬
vobref med uppbuds-
bevis derå eller Faste¬
bref. Är egendomen
ärfd, företes Arfs-ln-
strumentet med bevis
derom, att det är o-
klandradt, simt förre
ägarens åtkomsthand-
licgar.
6:o; Protocollsutdrag
öfver den meddelade
Inteckningen, sorn äf¬
ven bör vara skrifven
å sjelfva Originalskuld-
brefvet.
5:0. Handlingar som
styrka Lånsökandens
ägande rätt till panten,
6åsom Köpe-, Bytes-
eller GåfvoBref, jemte
FasteBref, eller^ bevis
om oklandradt lag*
Stånd. Har Lånsökan.»
de, sedan sådan åt¬
komst, blifvit Enkling
eller i annat Gifte trädt,
uppvise han ock be¬
hörigt afvittringsbevis.1
Är Egendomen ärfd,
företes Arfslnstrumen-
tet med bevis derom,
att det är klandradt,
samt förre ägarens åt¬
komsthandlingar.
6=o ProtocollsUfdrag
öfver den meddelade
Inteckningen, sorn äf¬
ven bör vara skrifven
å sjelfva Originalskuld-
brefvet.
7:0. Gravationshe- 7-'o. Gravationsbevis,
v>s, upprättadt efter upprättadt efter de 10
Bil, till Ridd. o, Ad. Pr. VI Band, 32
Deri ig Julii t. m.
io föregående årens
Intecknings Protocollers
föranledande, utfärdadt
antingen af Domaren i
orten, der Egendomen
är belägen eller Ock af
AdvocatFiscalen i den
HofRätt, under hvars
Jurisdiction Fastigheten
lyder; börande detta
bevis innefatta ej min¬
dre upplysning om de
Inteckningar, som i E-
gendomen för pennin¬
gelån eller andra skul¬
der kunna vara med-
deldte, utan ock hu¬
ruvida något Arrende-
Contract om Egendo¬
men är intecknadt. För
LandtEgendom sko¬
la sådane bevis utfär*
das, efter det Tingets
slut, då Inteckningen
för Cassan meddeldtes,
och i Staden minst da¬
gen efter den då In¬
teckningen der bie f
fastsäld.
föregående årens in¬
tecknings- Protocollers
föranledande, utfärdadt
antingen af Domaren i
Orten, dof Egendomen
är belägen, eller ock
af AdvocatFiscalen i
den HofRätt, under
hvars Jurisdiction FaT
6tigheten lyder; böran-
des detta bevis inne¬
fatta ej mindre upp¬
lysning om de Inteck¬
ningar som'i egendo¬
men för penningelån
eller andra Skulder,
kunna vara meddeldte
och gällande, utan ock,
huruvida något, Egen¬
domen till större eller
mindre del angående,
ArrendeContract deruti
är intecknadt. För
LandtEgendom skola
sådane bevis utfärdas,
efter det Tingets slut,
då Inteckningen för
Cassan meddeldtes, och
i Staden, minst dagen
efter den då Inteck¬
ningen der blef fast¬
ställd-
8:0. Sökanden vare 8:0, Sökanden vare
Den 19 Jul ii e. tn.
pligtig förete behörig
Domstols samt Lands-
Contoirs eller Förmäns
bevis, att ban ej är
Uppbördsman, eller,
om han tillförene haft
uppbörd om händer,
att han för densamma
fullkomlig reda gjort
och derföre på intet
sätt häftar samt att
han ej är Förmyndare
eller har för barna-arf
att ansvara, ej eller
häftar för någon annan
skuld, hvarigenom
Cassans Intecknings-
och förmonsrätt kan
göras stridig, eller dess
säkerhet vara något
äfventyr underkastad.
9:0. Är den erbjudne
Panten förut behäftad
med BancoLån, skall
med uträkning från
Banken styrkas huru
mycket derå återstår,
så till Capital som upp;
Jupén ränta,
pligtig förete behörig
Domstols samt Lands-
Contoirs eller Förmäns
bevis, *tt han ej är
uppbördsman eller Fö.
reståndare för Maga-
ziner eller Fattigin¬
rättningar, eller om
han tillförene haft Upp3
börd, eller så beskaffad
befattning om händer,
att han för densamme
fullkomlig reda gjort,
och derföre på intet
sätt häftfcr, samt att
han ej är Förmyndare,
eller har för barna-arf
att ansvara, ej eller
häftar för någon annan
skuld, hvarigenom Cas¬
sans Intecknings- och
Förmonsrätt kan göras
stridig, eller dess sä¬
kerhet vara något äf«?
ventyr underkastad.
9 0. Är den erbjud¬
ne Panten förut behäf¬
tad med Bancolån, skall
med uträkning från
Banken styrkas, huru
mycket derå återsvar,
så till Capital som upp¬
lupen ränta,
Soo
Den 19 Julite, m.
10:0, Söker Förmyn¬
dare Lån på omyndigs
fasta Egendom skall ej
mindre Förmyndare¬
förordnandet, än Öf-
verFörmyndarens eller
behörig Domstols sam¬
tycke till Länet in-
gifvas.
H:o. Skulle panten
vara Lagstånden uti
Lånsökandens hand, el¬
ler Fasta derå hunnit
utfärdas, styrke då med
Fångesmans serskildta
egenhändiga och bevitt¬
nade qvitto, att köpe¬
skillingen blifvit till
fullo gulden, och nå¬
gon Skuldsedel derföre
ej utgifven.
t 2:0. Då lånen be¬
viljas å pant, belägen
1 andra än de tre uti
2 §. uppräknade Län,
så observeras att Bor-
gesskrift för räntans
erläggande äfven bi¬
fogas.
io:o- Söker Förmyn¬
dare Lån på omyn¬
digs Fasta Egendom,
skall ej mindre För¬
myndare-förordnandet,
än ÖfverFörmyndarens
eller behörig Domstola
samtycke till Lånet in¬
gi f vag.
11:0. Låntagare utom
Stockholm Stad eller
Län, ställe för ränte¬
betalning sådan borgen
60m i sodra §. före-
skrifves*
Den 19 Julli e. m.
5oi
5 §•
Åtkomsthandlingarne
»kola ingifvas i Huf-
vudskriit, men skulle
Låntagaren åstunda att
återtaga Hufvudskrif-
terne bör en behörigen
vidimerad afskrift hos
Directionen förvaras,
sorn sedan dea blifvit
till likheten med Ori¬
ginalet bestyrkt, af
vederbörande Cassans
Ombudsman uppvisas
i Directionen.
Protocollsutdrag och
bevis som af Härads-
Rätt eller annan Rätt
utgifvas , skola med
Rättens och Domarens
vanliga Sigill bekräf¬
tas och under Privat
persons namn å dess
betyg, bör finnas ca-
racteren utsatt och dess
Sigill derunder.
6 §.
När Lån utur någon
af Cassorne åstundas
skall sknftdig ansök-
5 §.
Åtkomsthandlingarne
skola ingifvas i Hui-
vudskrift, men skulle
Låntagaren åstunda att
återtaga Hufvudskrif-
terne, bör en behörigen
vidimerad afskrift hos
Directionen förvaras,
som, sedan den blifvit
till likheten med origi¬
nalet bestyrkt, af ve¬
derbörande Cassans
Ombudsman uppvisas
inför Directionen,
' V ■«.
Protocollsutdrag och
bevis, som af Härads-
Rätt eller annan Rätt,
utgifvas, skola med
Rättens och Domarens
vanliga Sigill bekräf¬
tas, och under enskildt
persons namn å dess
betyg, bör dees tjenst
eller yrke, vara utsatt
och Sigill derunder.
6 §.
När Lån utur någon
af Cassorne åstundas,
skall skriftlig ansök¬
Sol
Den ig Julii e, mi
ning derom göras hos
Direction, hvarvid bi¬
fogas de säkerhets-
handlingar, Sökanden
har att förete, hvilka
äfven i ansökningen
börafinttas uppräknade.
Från Diarium an¬
tecknas genast af Rid*
darhusSecreteraren å
ansökningen ingifnings-
dagen, som der blifvit
annoterad. Bevis öf¬
ver ingifvandet med¬
delas och anmärknin"
gen jemte Handlingar*
ne aflemnas till behö¬
rigt föredragande i Di.
rection.
7 §•
Om Direction finnér
Lånebandlingarne full
ständige och den er¬
bjudne panten fullgod,
samt bifaller Lånet,
utassigneras summan
genast, att tillställas
Låntagaren, eller dess
lagliga tillförordnade
Fullmägtfg, derest pen¬
ningar äro att tillgå;
ning derom göras hos
Direction, hvarvid bi¬
fogas de Säkerhets-
Handlingar detta Reg¬
lemente bjuder, och
hvilka äfven i ansök¬
ningen böra finnas upp¬
räknade.
7 $•
Om Directionen fin¬
ner Lånehandlingarne
fullständige och den
erbjudne panten full¬
god, samt bifaller Lä¬
net, utassignera i antin¬
gen hela summan, el¬
ler delar deraf, i den
mohn penningar i Cas-
san äro att tillgå, för
att Låntagaren eller
Ben 19 julii t, m.
S03
men är ej tillräck¬
lig Summ* i Caesan då
inne, kan Låntagaren,
om han finner 6ig be¬
låten att vänta, erhålla
Protocollsutdrag öfver
Lånets utgifvande så
snart Cassabehållningen
det medgifver, och
må han äfven i afräk¬
ning derå genast er¬
hålla hvad som möje-
ligen fean våra inne¬
liggande, samt vidare,
efter hand, återstoden
så fort incassering sker.
Ett så beskaffadt Pro¬
tocollsutdrag, gäller
dock endast i den per¬
sons hand, till hvars
fördel det blifvit ut¬
färdade
Kamereraren tecknar
dock alltid vid sådane
händelser, ge/rast på
ProtocoUsutdraget, hu¬
ru stor Summa som
blifvit i afräkning lern-
nåd, och behålls han
vid sista summans ut-
lemnande samma Pro¬
tocollsutdrag.
dess lagligen antagne
Fullmägtig, tillställas.
Afslås Låneansök-
ning, äge han då sine
Handlingar återtaga..
Samma rätt äge äf¬
ven Lånsökmide, hvars
ansökning blifvit bi¬
fallen, ehuru pennin¬
gar ej genast kunna
erhållas om denne se¬
dermera icke skulle
finna sig belåten, att
afvakta den tid, ds
lånet kan utbetalas,
5oi
Den ig Juia e, r«„
Åfslås Laneansök-
ning eller vill Lånta¬
gare ej vänta tills pen-
nin^arinflyta, behöfver
ej Protocoll-utdrag ut¬
färdas; utan åge Sö¬
kanden då sina hand¬
lingar återtaga.
Samma rätt åge äf¬
ven Lånsökande, hvars
Ansökning blifvit bi¬
fallen, och Protocolls-
utdrag derå utfärdade
men sedermera icke
skulle finna sig belåten
med en längre vänt-
tjingstidj dock vare han
skyldig att vid hand»
lingarnes återtagande,
gifva tillbaka Proto-
collsutdraget, som ge¬
nast af Kamereraren öf-
verkorssas och i Dire-
ctionens nästa samman¬
träde uppvisas.
Hvarje Lånsökande Hvarje Lånsokande
erhålle Lån i den ord- erhålle Lån, i den ord¬
ning han sig anmält ning han sig anmält
och fått sine handlingar och fått sine handlin-t
8 §.
8 §;
Den ig Julii e, m,
pröfvade saint god¬
kände.
Skulle på en gång
tvenne eller flere sig
anmäla, erhålle den el¬
ler de företräde, eom
minsta summorne äska.
Äro Summorne lika,
blifver då den först
hulpen som bästa pan¬
ten bjuder. Inträffat
den händelse, att A'
delsman och Ofrälse-
person på samma gång
söka Lån, äge Adels¬
man företräde, helst
desse Fonder samtelige
tillkommit af Ridder-
skapets och Adelns eg¬
ne samm3nskotter och
gåfvor, samt böra der¬
före, när behofvet så
fordrar, användas först
till deras nytta.
9 §.
Med tiden till rän¬
tans erläggande förhål*
les, såsom i ofvan¬
nämnda Formulair till
Skuldebref finneg in¬
gar pröfvade samt god¬
kände.
Skulle på en gång
tvenne eller flere sig
anmäla, erhålle den ei¬
ler de företräde, sora
minsta summan äska.
Äret summorna lika,
b! ifve då den först
hulpen, sorn bästa pan¬
ten bjuder. Inträffar
den händelse, att A-
delsman och Ofrälse-
persen på samma gång
söka Lån, äge Adels¬
man företräde, helst
desse Fonder tillkom-
rnitaf Ridderskapets och
Adelns egne samman'*
skotteroch gåfvor,samt
böra derföre när be¬
hofvet så fordrar, an¬
vändas först till deras
nytta,
9 §•
Med tiden till rän¬
tans erläggande förhål*
les, såsom i ofvan¬
nämnda Formulair tili
Skuldebref finnes ia-
Den 19 Julii c, m,
taget, och om inbetal¬
ningen af ränta elier
hufvudstod, eller af*
betalningar å hufvud-
stoden skola gälla,
måste de enligt hvad
samma Förmala»: fö-
reskrifver, ske genom
insättning i Banken för
Cassans räkning och
attesten lemnäs till
Kamereraren emot und¬
fående af ett, utaf ho¬
nom underiecknadt,
och med Riddarhusets
Sigill försedt, tryckt
och nu me rera dt qvit-
tence. Vill någon sitt
innehafvande lån, eller
någon del deraf, som
dock bör vara i jemna
hundra- eller femtiotal,
inbetala, lemnäs ho¬
nom tillstånd dertill,
dock så att om han
åstundar inbetala hela
lånet, eller någon stör¬
re Summa, sorn öfver-
stiger hälften, bör han
derom 3 månader förut
uti Direction tillsäga.
tagit, och om inbetal¬
ningen af ränta eller
hufvud6tpd, eller afbe-
talningen å hufvud-
stoden skola gälla, må¬
ste de, enligt hvad
samma Formulair före-
skrifver, ske genom in¬
sättning i Banken för
Cassans räkning, och
attesten lemnäs till Ka¬
mereraren, emot und¬
fående af ett utaf ho¬
nom undertecknadt,
samt af RiddarhusSe-
creteraren annoteradt
och med Riddarhusets
Sigill försedt, tryckt
och numereradt qvit-
tence. Vill någon sitt
innehafvaade lån, eller
någon del deraf, som
dock bör vara i jemna
hundradetal, inbetala,
lemnäs honom tillstånd
dertill, dock så att om
han åstundar inbetala
hela Lånet, eller någon
summa som öfverstiger
hälften, bör han der¬
om 3 månader förut
uti Direction tillsäga.
Den 19 JuMi e. m,
10 §.
Allt hvad Cassan
till Capitalers och In-
teressens infordrande,
äfvensom till Inteck¬
ningars och Brandför¬
säkringars förnyande
samt Lånens bevakan¬
de, i hvad måtto det
vara må , nödgas för¬
skjuta , kommer Lån¬
tagaren till last, och
skall af honom jemte
årliga räntan, eller
på derom skeende till.
sagelse ovägerligen å-
terbetalas,
it §.
Så länge Låntaga¬
ren i rätt tid erlägger
räntan och i öfrigt
fullgör sina skyldig¬
heter samt ingen an¬
ledning till osäkerhet
för Cassan förekom¬
mer, må Lånet, om
Cassan icke är i behof
af sina penningar, eller
Direction annorlunda
för godt finner, hos
honom innestå.
10 §.
Allt hvad Cassan
till Capitalers och In-
teressens infordrande,
äfvensom till inteck¬
ningars förnyande, samt
Lånens bevakande, i
hvad måtto det vara
må, nödgas förskjutat
kommer Låntagaren tilj
last, och skall af ho.
nom jemte årliga rän¬
tan , eller på derom
skeende tillsägelse, o-
vägerligen återbetalas.
11 §.
Så långe Låntaga¬
ren i rätt tid erlägger
räntan och i öfrigt
fullgör sina skyldig¬
heter samt ingen an¬
ledning till osäkerhet
för Cassan förekommer,
må Lånet, om Cassaa
icke är i behof af sina
penningar, hos honom
innestå.
Den 19 Julii e. m.
Riddarhus- Fiscalen
bor göra sig underrät¬
tad i Brandförsäkrings.
Verken , om något i
endera Cassan pant¬
satt Hus i Städerne
skulle försämras och
Brandförsäkriags-Sum¬
man nedsättas, på det
Direction då ina kun¬
na Lånet uppsäga.
12 §.
Brister Låntagaren
uti fullgörandet af de
honom åliggande skyl¬
digheter vid utsatt tid»
anses Lånet för upp¬
sagde, och bör, sedan
i månad derefter , un¬
der lika försummelse
iöröutet , genast till
RiddarhusFiscalens åt¬
gärd öfverlämnäs, stt
om utfordrandet af
räntan , samt hvad af-
betalas och ersättas
bordt, draga försorg;
men derest betalningen
deraf inom ett halft år.
efter förfallotiden, än¬
nu icke är veikställd3
och hvad då ytterli-
Riddarhus-Fiscaden
bör göra sig underrät¬
tad i Brandförsäkrings¬
verket, om nå,; ot i en¬
dera Gassan pantsatt
Hus skulle försämras,
så att Brandföreäkrings-
summan nedsättes , på
det Direction då må
kunna Lånet uppsäga.
12 §.
Brister Låntagarea
uti fullgörandet af de
honom åliggande skyl-,
digheter vid utsatt tid-
anses Lånet uppsagd^
och bör, sedan 1 må¬
nad derefter, under li¬
ka försummelse förflu¬
tit, genast till Riddar-
husFiscalens åtgärd
öfverlämnäs, att cm
utfordrandet af räntan,
samt hvad afbetaias
och ersättas bordt, drsS
ga försorg; men derest
betalningen deraf inom
ett halft år efter för-
faliotiden ännu icke ät
verkställd , och hvad
då ytterligare betalas
Den ig Julii e, m.
5og
gare betalas bör, äfven
dteblifver, skall Cas-
san om Pantens för¬
säljning i laglig ord¬
ning besörja,
13 §•
När någon till
Cassans säkerhet in¬
tecknad Egendom, ge¬
nom köp kommer utur
förra ägarens hand ,
åligger Pantens nye
ägare, sedan han för¬
sta uppbudet erhållit,
om han Länet bibe¬
hålla vill, sig hos Di-
rection, angående dess
omsättning på sitt namn
anmäla, och må tredje
uppbudet af Domaren
icke meddelas förr, än
köparen med bevis
från Directionen styrkt,
antingen stt han betalt
Cassans fordran, eller
med Direclion på be¬
rörde sätt öfverens¬
komma.
14 §.
bör, äfven uteblifver,
äger Cassan om Pan-.
tens försäljning i laglig
ordning besörja.
13 §•
När någon till Cas¬
sans säkerhet intecknad
Egendom genom köp
kommer utur förre ä-
garens hand åligger
Pantens nye ägare ,
sedan han första upp¬
budet erhållit, om han
Lånet bibehålla vill,
sig hos Direction här*
om ovillkorligen an¬
mäla.
Då vid de hitintills
5io
Den 19 Julii e, m.
beviljade Lån, alla nu
föreskrifne omständig¬
heter icke kunna vara
iagttagne, så ehuru
desse få utestå så länge
räntorna och öfrige
skyldigheter ordente-
ligen likasom hittills
inbetalas, bör dock vid
skeende Intecknings-
förnyelser, ovilkorligen
iakttagas, att Låntaga¬
ren antingen genom
påskrifning å sjelfva
Skuldsedeln, eller ser¬
skild förbindelse åtager
sig de skyldigheter ,
sorn detta LånRegle-;
»ente stadgar.
|5 §.
Kongl. Maj.t vill i
Nåder hafva anbefallt
Dess och Rikets Hof-
Rätter, Landshöfdingar,
Häradshöfdingar och
vederbörande Embets¬
man , att vid ansvar
tillgörandes lämnaRid-
darhusDirectionen lag¬
lig handräckning och
skyndssmt biträde, an¬
tingen det af Directio-
Den 19 Julii e, m.
nen «jeH eller Dess
Ombud begärea. Hvil¬
ket vederbörande till
Underdånig efterrättel¬
se länder.
Datum ut Supra.
Bilagor
till PleniPrötocolIet för deri 32 Julii,
förmiddagen.
*
N;o 1.
Grefve v un Schwerin, Fredric Bogislaus-
Jag anhåller att få fästa Stats- och Banco-
Utskottens uppmärksamhet på förclelarne af
en ny DepositBank, uti den gamla Banken.
Hvem som helst borde äga rättighet att
hålla conto med denna nya DepositBank.
Att för insatt Silfver få Sedlar,
5
\
Dku ‘2 2 fulii f, ml
Contos och atl för återlemnade sedlar få sitt in¬
satta silfver tillbaka.
Han. skulle befäl* vid Silfrets insättande
och öppnande 5ö sa*«t silfrets uttagande öö'
Frågan blir af hvilken beskaffenhet Sedlarne
skulle vafa; antingen SilfverSedlar, sorn
blefve ett nytt mynt, förhållande sig till
Bancotrangportsedeln, efter som coursen
höjer eller sänker dess värde; eller
/
BancotrasspOrtsedlar, efter ett af Standar-
np dem åsatt silfvervärde, beräknadt ef¬
ter sorn man förmodar att gamla Banken
en gång skall kunna mot Silfver inlösa
sina Sedlar.
Det vore ofelbart rättast att utgifva Silf¬
verSedlar. Ständernas pluralitet torde dock
tveka att samtycka till inrättandet af en sådan
depositBank, inom deD gamla, af dem garan¬
terade Banken, om SilfverSedlar skulle utgif-
vas och komma i rörelse- De torde befara
att denna åt Capitalisten öppnade utväg att
betrygga värdet af sitt Capital då ännu
frågan är oafgjord om VexelBanken , när den
en gång återkommer i utöfning af sin fun-
ction, skall inlösa Tr-ansportSedeln efter or¬
dalydelsen eller på samma sätt som fordom
med Kopparmynts- och med RiksgäldsSedelo
hände, efter det värde som den under en längd
af år i allmänna rörelsen ägt, skall begagnas
derhän
Den 22 Julii j m.
derhän att han genom hotelse, atti annat fall upp*
säga sin fordran, tvingar Gäldenären att i R:dr
S ifver omskrifva sin på R:dr transportsedlar
lydande Revers. Detta blef många Gäldenä—
rers öde då man är 1803 ifrån Riksgäldsräk-
ning återgick till Bancoräkning.
Det vöre ingen fara om utväg funnes för
den uppsagde Gäldenären att genom lån hos
andra Capitalisfer, antingan Svenska eller ut¬
ländska, komma i tillfälle att genom gäldande
at sin skuld i Transportsedlar komma ifrån
den fordringsägaren sorn gör obilliga anspråk;
men då här ännu saknas värderingsmethoder
till bestämmande af Fastigheters Silfvervärde,
äfvensom dugliga intecknings- och executions-
lagar, är fastighetsägareo ur ståndsatt att göra
sina anspråk på credit gällande. Sannolikt
komma Ständerna i sakernas närvarande skick,
att befara att denna anstalt icke lika betryggar
Gäldenären som Borgenären.
Det återstår att se om det andra Förslaget
ger trygghet tillfyllest åt Borgenären.
Sannolikt kommer åtminstone den större
Capitalisten att derhän begagna den nya De-
positBanken, att han eöker betrygga sitt Capi¬
tal* nu ägande Silfvervärde. Han kan tillvä¬
gabringa denna förmohn på det sätt, att han
först uppsägar sin fordran, sedan för sina Trans¬
portsedlar, koper silfver, som han 1 nya De-
posit-Banken utbyter mot Transport * Sed¬
lar, dem han* utlånar må hända till sam-
Bil. till Ridd. o. Ad, Pr, VI. Band. 33
5l4 DtH, 21 Julii m.
ms man hos hvilken han uppsade sin fordran.
Gäldenärens skuld blir nu sorn förr Trans¬
portsedlar. DepositBanken blir Borgenären
ansvarig för Transportsedlarnes Silfvervärde.
Emellan Borgenären och Gäldenären förblifver
enahanda förhållande, antingen coursen stiger
eller faller, Transportsedel!» Silfvervärde min¬
skas eller ökas.
Den Capitalist som blott önskar att se
värdet af sitt Capital betryggadt, lärer dock
icke på denne omväg gå till målet. Den är
kostsam; Silfret mäste utifrån införskrifvas,
och han är en tid i mistning af sin ränta. Han
torde finna sig fullkomligen betryggad, om
Gäldenären förbinder sig i händelse Trans¬
portsedel skulle falla under det värde, efter
hvilket den nya DepositBanken beräknar den
vid sina vexlingar, och efter hvilket det för¬
modas att den gamla Banken en gång skalf in¬
lösa sina utelöpande Sedlar, att i Transport-
Sedlar godtgöra skillnaden. Endast i afseendet
på Capitalet borde han göra detta förbehåll;
Ränteersättning borde han icke göra|anSpråk
uppå. Räntan är ämnad att årligen förtäras;
Capitalet åter att bibehållas vid hvad det är.
Denna Borgenärens begäran är billig.
' Hvarföre skulle Gäldenären neka att fylla deo?
Gör han det hvad blir följden? att Borgenä¬
ren säger upp sin fordran; kan Gäldenären be¬
tala så förvandlar han sitt SedelCapital i effek¬
ter för hvilka han i andra Länder erhåller
Metalliskt mynt och sitt Capital placerar han
T
toen 22 Julii /. m,
5i5
sedan utomlands. Nu kan åter Gälldenären
icke betsla, så föreskrifver han nya vilkor,
och det lindrigaste blir atl Reversen ställes på
Hamburger Banco, hvaraf åter följden blir att
både Ränte- Och Capital—liqvid komma att ske
efter transportSedlarnes curs.
Mert sager mani om af naturliga orsaker
coursen skulle falla och Sedelmyntet förbät¬
tras, då låter den som har Silfver i den nya
Depositöanken detsamma stå orördt; han går
med sina Transportsedlar till den gamla Ban¬
ken och fåc der mera för dem än han gifvit.
Det är först och främst föga sannolikt
att BancoSedlarne, utan att en, del förstöras
skola förbättra sig. Det vore visserligen i det
hela icke gagnandej det skulle forsena den
period sorn alla billigt sinnade efterlängta, pe¬
rioden af fullkomlig trygghet i penningetransa-
ctioner, emedan första vilkoret för möjligheten
deraf är liqvid på den förflutna tidens transa-
ctioner. Man borde derföre anse sig lika för-
pligtad att hindra sedelns förbättring, som
man bordt anse för otillåtligt att verka till
dess försämring. Men sedelns förbättring kan
hindras derigenom att man låter den gamla
Banken utgifva nya Sedlar till dess att den
jemnvigt återställes som gör liqviden möjlig.
Dessa nya Sedlar om den händelsen skulle ir-*
träffa, hvilket är föga sannolikt, kunde lemnäs
ät Staten och Bsvillnlngen i samma mohn
rninskaa.
5i6
Ben 22 Juliif, m.
Men hvilka äro de fördelar gom genom
denna nya DepositBank komma att beredas
åt både Långifvare och Lånsökande.
Den förra ser en möjlighet att se värdet
af sitt capital betryggadt.
Den senare njuter fördel deraf att de
SilfverCapitaler som i Landet finnas kunna
komma i rörelsen;
Honom beredes ytterligare den fördel att
utländska Capitalister kunna med de inhemske
täfla om utlåningsvingten. Ja! han kan sjelf
utan våda upplåna utländska Capitaler;
Indirecte beredes möjlighet för liqvider
enskildte emellan hvarigenom åter det väsent¬
ligaste hindret för den gamla Bankens blifvan¬
de liqvid med gina Creditorer och sina Debi¬
torer undanrödjes.
Den gamla Bankens utredning skall der¬
igenom lättas. I den mohn som Capilalisterne
begagnat sig af DepositBanken för att betryg¬
ga värdet af sina Capitaler; i den mohn som
den penningelånande näringsidkaren säkrare
uppgjort sina affairer, upphör också tvisten
om RörelseCapitalets belopp; den förra behöf-
ver icke oroa sig öfver en temporair Sedels
jmision ur den gamla Banken, den senare be-
höfver icke oroa sig, i händelse man i en
framtid skulle låta den garni» Banken annihi-
Den 19 julii e. m.
517
lera en del af sin vinst, i stället för att använt
da den till silfverköp.
Genom denna DepositBank allena kan
det bli möjligt att bilda PrivatBanker, hvilkas
bestämmelse är att genom sedlar öka allmän¬
na RörelseCapitalet i den mohn sorn Närin-
garne det behöfva; att möjligheten för creation
af sådane papper icke bereddes, då man år 1777
införde bruket af Silfverin ynt, var ofelbart hufvud-
orsak till flere Näringars och isynnerhet Åker¬
brukets aftynande under denna period; att vid
1803 årä Realisation utväg till circulation endast
öppnades åt papper hvilande på namncredit,
är ofelbart hufvudorsaken till den myntför-
villelse och den förlägenhet i hvilken raan nu
råkat.
Den nya Bankens räkningar böra föras
skiljde ifrån den gamlas, och betryggande ga*
rantier beredas genom Lagar och genom pu¬
blicitet.
N;0 2.
Herr von Qvanten, Carli
Då Sammansatta Stats och BancoUtskot-
tens Betäakande blifvit af 3 Stånd i vissa de¬
lar aterremitteradt, torde de grunder vi här
antogo den 15 Julii genom votering, ej vun¬
nit så fullkomlig laga kraft, att icke en än¬
dring deruti skulle kunna äga runi, och det
Dsn 2 2 Jain y." m,
är I anledning deraf, sora jag ödmjukast an¬
håller, att desse mine tankar må tå afgå tili
Sammansatta Utskotten.
Kan och bBr ett myntvärde bestämmas,
är den hufvudfråga, hvarom egenteliga striden
är. Det är onekeligen första grunden i all
Financelära att ernå ett bestämt myntvärde,
och hvad Financeplan som Riksens Ständer
Kunna antaga, blifver alltid ofullkomlig, om
detta vilkor ej ovilkorligen fästes dervid.
Det motbjudande ordet Realisation , har
redan uppskrämt allas sinnen, och det ännu
mera förhatliga vilkoret af ett utländskt Lån
på 3 Millioner i Silfver, såsom oumgängeligt
till utförandet af denna Realisation, hvilket
jag med erfarenheten skall bevisa ej är behöf-
ligt, har än mera fullbordat förbittringen, så att
ehuru båda partierne högt önska en myntbe¬
stämning, stå de nu 6å i harnesk mot hvar¬
andra, att endast ytterligheter å ena eller an¬
dra sidan, torde blifva att förvänta.
Jag vågar vördsamt framställa några å-
eigter i ämnet, och hoppas derigenom kunna
undanrödja de skuggbilder och de farhågor,
som uppställas, när man ens vågar nämna
möjligheten af att bestämma myntvärdet med
den Fond vi äga, utan biträde af främmande
Silfverlan.
Vid granskningen af Bankens Tableauer,
Ven 19 Julii e% mt 5ig
sora innefatta en Tiderymd af 44 år, upptäc¬
ker man följande förhållande-
Bankens Silfverfond utgör nu 1823, för
att nyttja rundt tal, något öfver 4! million5
lägger man dertill de år 1820 lyftade piastrar,
och som borde kunna påräknas, går denna
Silfverfond till nära 5 millioner. Bankens
Bancosedelstock utgör nu circa 25 millioner y
hvilken reducerad till Silfvervärde efter 126
sk. CourB uppgår till circa 10 millioner, och
således är den utelöpande BancoSedelstocken
något mer än dubbel emot SilfverFonden. Sorn
erfarenheten visar, att under Epoken från 180*.
lill 1807 SilfverFonden jemt förminskades un
der det RiksgäldsSedelstocken förminskades,
och BancoSedelstocken förökades j likväl unde
en allt jemt fortfarande ungefär ÅlpariCourp
och utvexling5 så vill jag först uppställa för¬
hållandet mellan SilfverFonden och Banco
Sedelstocken, jemfördt med det nuvarande,
och derefter jemförelsen emellan hela Rörelse»
Capitalet af BancoSedlar, RiksgäldsSedlar, samt
Discontpapper, och den nuvarande.
År i805 t. ex. var Coursen på Hamburg
50 sk-, SilfverFonden i Banken 3,408,054,
BancoSedelstocken 7 millioner då förhållandet
räknadt efter 126 sk. myntvärde, var nära
det samma som nu. 1806 vsr Coursen 51 sk.,
SilfverFonden 3,302,570 R:dr B:co, Sedelstoc-
- ken S,390,930, således redan förhållandet säm¬
re då än nu. 1807 vsr MedelCoursen 54
SilfverFonden 2,909,285 , BancoSedelstocken
Den 3 2 Julii c. m.
9j554)05'°j således 3 gånger större än Silfver-
Fonden. 1808 var Silfve» Fonden 5,437 <M.
Medelcoursen 537;dels sk-, BancoSedelstocken
i7j526,i9o, eller öfver 3 gånger större; dett*
under brinnande krig. Nu är BancoSedelstoc-
keo blott något öfver 1 gång till så storsom
SilfverFonden. RiksgäldsSedelstocken, som vid
denoa uppställning ej i jemförelse kommer oss till
last, är nu blott 3,73 1,2 50 R:drf; men var deremot
1808 4,544,330, 1807 5.3055200, 1 806 6,783,7*0,
och 1805 §,302,31 o, jemte t million Discont-
papper. Vårt förhållande mellan SilfverFond
och BancoSedelstock var det året eller 1805
nära det samma sotp nu, men deremot hade
vi samma år gångbart Riksgälds och Discont-
papper som gällde lika med Silfver 5,653,853
R:dr mer än nu, som gör 16,000,000 efter nu
varande Cours.
Med de principar för all Bankinrättning
man antagit, jemfördt med det förhållande som
Tablauen af vår egen Bank lämnar från 1777
till 182a, visar sig, att Coursin bibehållit sig
omkring allpari under vexling, med vida o-
förmånligare förhållande än nu. Vi njuta nu
fredens lugn , vi behöfva ej som under hela
den epoken skedde, importera Spannemål för
millioner, räntorne för vår utländska skuld
trycka ej nu som då på Handelsvågen. Vår
Hufvudexport Jernet är efterfrågadt och säljbart,
hvilket mellan åren 1807 och 1813, genom
den då varande oförmopliga conjuncturen, be¬
tydligt ökade Vexelbehofven, till last för den
Utländska handeln; vår* Näringar producera
Den 22 Julli e, m.
i alla utgreningar långt mera nu än då, Folk¬
mängden har betydligt ökat sig; efter dessa
framställda fackt*, frågar jag vördsammast
hvarföre det skulle behöfvas 8 millioner, Silf¬
ver nu till att realisera , eller låta utvexling
gå med 10 till ii millioner i Sedlar, då er¬
farenheten lär oss att sådant gått ann förut
och således borde kunna verkställas nu , om
vi också skulle äga många flera millioner i
Sedlar än hvad vi äga. Jag tror att all Theo-
ri måste ramla för erfarenheten , och på den
grunden ser jag ingen fara uti, att bestämma
myntvärdet, och låta Utvexling gå, efter den
princip jag längre fram skall föreslå. Om jag
ej ser denna fara, så må den mig förlåtas, ty
jag har ej fattat min opinion i luften, utan på
facta och verkeliga förhållandet, af erfarenhe¬
ten bestyrkt, framlagdt den till hvars och ens
pröfning och undersökning; ingen lärer betvifla
dess fördelar för Näringsidkaren vid minsta pröf¬
ning, och jag skall längre fram utveckla dem Som
allmänna opinion tyckes vara, ('men hvilket
erfarenheten bestrider), att BancoSedelstocken,
RiksgäldsSedeln , samt D/scontpapperen sam-
manslagne böra anses utgöra det representati¬
va myntet, hvaremot SilfverFonden bör vara
relativ, hvilket 1818 års Financierer och äf¬
ven nu varande Financeafdelning antagit, så
vill jag uppställa ett förhållande deremot, som
blifver långt mera anmärkningsvärd!, och styr¬
ker ännu mera den sats jag framstäldt då vi
alla måste vara öfverens därom , att vår nu
varande Sedelstock 28,849,080 R:dr B co och
RiksgäldsSedlar tillsammans ej utgöra mer än
Deri 22 Julii e, m.
agor öfver u millioner i Silfver, eller det
lynt, hvarefter ali beräkning måste ske.
För att undvika anmärkning på siffran y
år jag äran nämna, att vid Sedelmas«ornes för-
andling efter isö sk. Cours, jag blott nyt¬
jat jemt million tal, hvarföre jag också an-
agit närvarande RörelseCapital 28,849,080
C.dr till 29 millioner som gör något öfver
1,000,000, Silfver efter 126 sk. Cours. ,
0 z,
rz 0
C “
ct p
cz -X
O
C
|
i Banken,
|
•111
• co O ,
^ ~ c .p
. 0 g 5 5
jv- s, gn ta
Q 1^0
~ « i*
9 p . ceri
|
eclelcours på
Hamburg.
|
ållandet mel-
illverlond oell
1st. i Sillver.
|
stocken för-
llad till 126
k. Cours,
|
e RörelseCa-
årligen emot
1822.
|
l—t c/}
|
|
d 1 i, g
|
|
:0 3 U
|
u 3 *
"O d
0 i>
|
:0 3
|
|
|
|
|
Cl, _2 [/}
|
X)
|
55 &.
|
5,417
|
7-5 r
|
15,576,810
|
5i
|
I till 4
|
36,000,000
|
7,000,000
|
5,437
|
2 55
|
1,5,7 >8,156
|
01
|
I till4i
|
08,000,000
|
9,000,000
|
5,4o5
|
o54
|
1 6,46o,6qo
|
5o
|
1 till 5
|
41,000,000
|
12.000,000
|
5,002
|
5>o
|
16,798,968
|
5i
|
1 till 5
|
4i, 000,000
|
12,000,000
|
2,909
|
28-0
|
16,606,700
|
54
|
i till 7
|
4o,000,000
|
11,000,000
|
5,45 7.
|
n4
|
a4,i 15,629
|
55
|
1 till 4^
|
60,000.000
|
31,000,000
|
5-2 2 4
|
027
|
29,555,097
|
59
|
i till 5i
|
09,000,000
|
30,000,000
|
4,576
|
801
|
11,000,000
|
|
I lill 2i
|
[29,000,000
|
|
3°?
|
128
|
lyttade Piastrar
|
•
|
|
Den 22 Julii e. m.
Dä ou ingen kan förneka, att icke ökad
folkmängd, ökad production och varumängd
kräfva ökade Capitaler, och detta i stället
blifvit förminskadt till den oerhörda grad »om
Tabellen utvisar, så torde det ej vara svårt
att utleta ordsaken till den nu varande pen-
niogebristen och förlägenheten, som jag ensamt
tillskrifver ett vacklande myntvärde, och der¬
af följande misscredit och oredor, hvilka efter
min tanka komma att fortfara om nu varande
Financegrunder antagas, och som på 5 år snart
sagdt skall förstöra den Jordbrukande Classen;
löntagare som äga Spannemål, eller andra
Landmanna varor på sin Lön , och hvar och
en Näringsidkare, hvilken ej är så lycklig att
få afyttra sin vara till Exporteuren , ty den
går skäligen skadeslös från förstörelsen och
oredan, ty om jag antager att alla Näringar
kräfva och uttaga en viss del af RörelseCapi-
talet, att den Utländska handelen, och Vexel-
köpenj hvilka endast bedrifvas af dem som haf¬
va sina Capitaler rörliga, hvilken rörelse be¬
stämdt uttager först sitt behof af RörelseCa-
pitalet sorn ovilkorligen alltid måste ske efter
Cours, och således uttaga och kräfva mera af
RörelseCapitalet i samma mon sorn myntet för¬
sämras , till förlust för den inhämska Närin¬
gen, då ej RörelseCapitalet kan ökas i samma
förhållande; så uppkommer häraf förlägenhet
för den inhämska Näringen. Om således blott
till exemp. den Utländska eller Stapelstads-
Handelen under den jemna perioden till 1808
kräfde 10 millioner i Silfver, eller 25 millio¬
ner efter nu varanda Cours, så hade likväl ders
Den 22 Julli. e. m,
inbäraska. eller sådan som ej går på Export
6 millioner i Silfver, eller 15 millioner etter
nu varande Cours; om jag nu antager sora
axiom, att Stapelstads Handelen måste gä sin
jemna gång huru dåligt Myntvärdet än må
vara, så följer deraf tydeligt att Köpmannen
i stället för 10 millioner i Silfver nu behöfver
25 millioner efter nu varande Cours, och upp-
slukar således allt för de öfrige Näringarne;
häruti ligger ordsaken hvarför Svenska Jord¬
brukaren nödgas sälja sin vara vida under
jordbrukare i andra Länder; i Länder hvarest
ena årets produetion efter den andra af brist på
afsättning måste uppläggas, i hvilket olyckli¬
ga förhållande aldrig vi borde vara, som äro
producenter i ett land, hvarest comsumtion
snart sagt är lika med produetion, ty den så
utropade öfverproduetion kan jag aldeles icke
erkänna. Voro vi ett isoleradt land, som al¬
drig communicerade med andra länder, skulle
det vara likgiltigt om våra penningar gällde
inycket eller litet, men vi behöfva många ut¬
ländska Varu artiklar äfven till vårt uppehäl¬
le, vi måste således äfven afyttra våra egna,
och det är derföre som vi lika med alla an¬
dra Nationer måste antaga den allmänna mynt¬
mätaren Silfret. Sanningen af denna satts vitt¬
nar om nödvändigheten att återföra ordningen,
så vida man vill befordra trefnad och välmåga
bland Svenska Folket.
Under den jemna epoquen jag i Tabellen
upptagit, var Bankens SilfverFond. till Sedel¬
stocken som 1 till 4, 1 till 5, då vi Bkvist
Den 22 fulii /. m.
525
under den tiden årligen importerade circa
250,000 Tunnor Spannemåi. Lät nu vara att
Sillfisket balancerade denna import , men så
kommer räntan å utländska skulden oss till
godo och nu är Bankens SilfverFond som t
till 25; jag ser således ingen fara vara, om
Banken in- och utvexlar Silfver efter 126 sk-
cours. Men då ropas: Finaame uttaga genaJl
filfv er för fina 5 Millioner i Sedlar, för att der—,
med etablera en Bank i Finnland. Detta låter för¬
störande för vår VexelSank, men faran torde
ej vara särdeles stor; ty om Finnarne be¬
stämt ämnade detta, så ser jag icke hvad som
hindrade dem köpa Silfver på alla Börser ge¬
nom Vexlar för sine Bancosedlar, så vida de
ej äga ett bestämdt tycke för Silfret i Banken,
mot allt annat Silfver, men som vi hafva stark
handel på Finnland, finna Finnarne sin fördel
af att äga våra Bancosedlar till bedrifvandet
af deuna handel. Finnarne förtjena påosgär-
ligen efter de uppgifter jag förskaffat mig
circa en half million i Sedlar, derföre kö¬
pa de sig Växlar på Hamburg hvarmed de
vidare trasera på andra orter. Blifver här Cre-
ditupplag torde hända att denna halfva Million
äfven stadnar här. I dessa speculationer kun¬
na de icke begagna Silfvermyntet; dessutom
tror jag att om myntvärdet kunde bestämmas,
skulle Finnarne lika gerna hafva sine hypotek
i Stockholms Bank som annorstädes. Han-
delshistorien lemnar mångå exempel på, att ej
vinsten af handelen bestämdt skall utgå i Silf¬
ver der, hvarest den visar sigj ty vår Finska
underbalance corrigeras på annan naturlig väg
526
Den 19 Julii e, m.
genom öfverbalancen på annat håll, eljest skuU 3
le ju Finnarne på 6o år äga hela vårt Rörel-
SeCaphal, och härpå tviflar jag ganska myc¬
ket. Vidare säges, att om Banken nu Jknlle ut¬
vexla Silfver mot Sedlar [kulle faderligen allt Silf-
ver utvexlas. Jag anser detta för en omöjlighet.
Vår Handel och våra Näringar stå ej i ett
så olyckligt förhållande, vöre det annorlunda
skulle ingen Silfverbit finnas i Sverige. Här
åtgår en mängd med Guld och Silfver till U-
niformer årligen, enskildta personer öka år¬
ligen sitt antal af Silfverpiecer, och likväl fin¬
nes det en mängd Guld och Silfver till salu
hofi alla öfver hela Riket utspridde Guld- och
Silfverarbetare. Om nu i första yran några
100,000 R:dr utvexlas, är jag öfvertygad att
med vårt nuvarande handelsförhållande, skall
mera på framtiden insättas än utvexlas.
Jag hänviser derföre till hvad jag hade ä•
rån yttra i Plenum den 2 6 Februarii: att når
handel och varumängd ensamt förmå sät¬
ta ett värde på Bancosedelen, skall detta vär¬
de blifva beståndande om vexling blifver til¬
låten. Om derföre Banken utlemnar 2, 4 och
8 skillings stycken, högst 16 skilling* stycken
efter 126 skillings Cours, skulle $ vara 21
ak., och plåtstycket 42 ak., i BancoSedlar»
jooo R:dr dageligen vöre det mesta som kun¬
de hinna vexlas, som i anseende till ain va¬
leur ej vöre begärlig till utförsel.
Erfarenheten tyckes äfven visa, att bibe¬
Den 19 Julii e. mi
*93
hållandet af RiksgäldsSedlar är förmånligare;
till tryggandet af Bankens Credit än om allt
fores på Ranken} den inhemska rörelsen
kan väl med dem hestridas , blott de få ta¬
gas i uppbörd, CassaKäntor och Kronout¬
skylder, detta bevisas år 1800, efter hvilken
tid de aldrig ändrade agio, då deras antal var
i2,oo«,000, och BancoSedelen knappa 2 Mil¬
lioner i början. Månne ej äfven Discontrö-
relsen borde förås på RiksgäldsCOntoiret och
Statsverket med ett Creditiv på Banken, då
icke min plan vunnit framgång att förena den^
na rörelse med enskildtes Capitaler.
Efter hvad Utskotten nu föreslagit, att 30
Millioner skulle blifva det rätta RörelseCapi-
talet, visar sig att under den af mig i Ta¬
bellen citterade epoque, 40 Millioner och der¬
utöfver varit hvad till Landets rörelse och
vältrefnad erfordrats. Månne man derföre ej
borde upphöra med den så länge till Lan¬
dets skada begagnade Theoretiska uppställ¬
ningen i financerne och directe öfvergå till er-
farenhetsläran, för hvilken all Theori måste
vika. Jag vågar derföre ödmjukast föreslå, att
vi antaga myntvärdet till 126 sk. med vex¬
ling af mindre mynt, att vi under dessa 5
kommande åren så småningom förvandla vå¬
ra BancoSedlar till SilfverSedlar efter denna
Cours, uppställa detta förhållande i alla mö-
jeliga utgreningar af liqvider och uppbörder,
och sluteligen återföra oss till samma förhål¬
lande i RiksgäldsSedlar, BancoSedlar samt Di-
icontpapper, som åren »805 eller 1806, hvilket
52 8
Den 19 Julii e. tu.
bör kunna gå an di vi nu äga 11 å i2ono~o
R;dr större SilfverFond än då, och tili hvilket
utförande ej fordas särdeles financiel spetsfun¬
dighet då man endast behöfver ställa allt ac-
curat som det var d -
Det är väl möjligt att jag misstagit mig
i min framställning, att resultatet ej skall blif¬
va sådant som jag förmodar, men så må det
åtminstone medgifvas mig, att hvem som upp¬
ställer denna sats, på den erfarenhet Backens
Tableaurer lemnar, jemförd med det praktiska
i alla andra Bankinrättningar, och med det
historiska uti vårt Economiska förhållande un¬
der dessa åren, till Handel, Näringar och im-
port; skall finna stöd för sin förmodan, och den
nu varande Banken: publicitet hvars nytta jag börjar
betvifla skall endast kunna hindra denna för¬
modade utgång.
N:o 3«
Herr von Becker, Carl johan:
Då Sammansatta Stats- och BancoUtskot-
tens så väl HufvudBetänkande i Financefrå-
gan, sora ock ella dertill hörande särskildta
utlåtanden, åro hvarför sig granskade, samt
åtskillige af dessa sistnämnde till Utskotten
återremitterade; då alltså Utskotten, med fä-
stadt afseende å RlksS'åndens dels fattade be¬
slut , dtls gjord» anmärkningsr, framdeles in¬
komma
Den ‘22 Julii f ■. rti.
komma med ett nytt FinanceBetänkånde, sam-
manfogadt till ett helt och omfattande alla de*
lar af Rikets allmänna och enskilda penningen
rörelse, lära ock Utskotten då tvifvelsutan gif¬
va en närmare bestämning åt dess i Hufvud-
Betänkandet yttrade framställning, ’'att det re¬
presentativa myntet må hållas vid en Sedel/lock af
circa 30 Millioner R:dr Banco. Genom tolknin¬
gen af detta Circa kan Sedelstocken fixeras
till 528 å 29 eller till 31 å 32 Millioner. Va¬
let emellan dessa alternativer är vigtigt. Han¬
delns och Näringarnes öde, det vill säga t Fä»
derneslandets väl beror derpå. Med värma
för dessa stora intressen, och då enskilda an¬
gelägenheter oförtöfvadt kalla mig åter till
min aflägsna hembyggd, anhåller jag ödmju¬
kast, att få beledsaga de till Utskotten åter*»:
gående Betänkanden med några strödda re¬
flexioner, öfver vådan af en inskränkande
förklaring af detta mindre bestämda uttryck»
Alla tiders och alla Länders erfarenhet
hafva besannat nödvändigheten af ett efter
Folknummern , gränsernas vidd, och varu¬
mängden afpassadt bytesmedel, d. V. s» Rörel*
seCapital. Är detta tillräckligt, sprides deraf
trefnad och välstånd i alla industriens grenar,
hvaraf resultatet blir en stigande förkofran»
Saknas åter, för Näringarne och Handeln den-^
fia lifgifvande impuls, skola de i brist af för-
lager tvina bort och en allmän förlägenhet
Uppstå, sådan den vi nu ärfare, och hvars till-=
Bil, till Ridd, 0, Ad, Pr&i. Vi Band. 34
/ $3°
Den a* JuliiJ. m,
varö alla från Landsorterne ankomne Riks¬
dagsmän hafva tämeligen högt och gemensamt
intygat.
t
Det gifves Män , och vi hafva hört dem
här alla dagar, sorn försvara ett motsatt för¬
hållande och påstå , det myntrepresentativets
mängd och vacklande värde förorsakat denna
förlägenhet. För min del kan jag icke fatta
denna Lära. Det var just mängden af Pap-
persmyotet (hvars öfverflödiga och brådstör¬
tande tillökning jag ingalunda vill försvara,)
det var just mängden deraf som gaf lif åt Na¬
tionens slumrande verksamhet, som förvandla¬
de mången vildmark till fruktbärande åkrar,
som grundläde nya Fabriker och uppdref mån¬
gen Slöjd till en förut saknad fullkomlighet.
Det var den starka och oklokt hastiga indraga
ningen af dessa papper, som icke ^Henast slu¬
tade tillväxten, men sorn är nära att döda till¬
varon af denna industri. Hv»d åter det vack¬
lande värdet angår, har en värd talare inom
detta Samfund, Herr Munk af Rosensköld, på
högst bevisande* sätt upplyst, att Coursen; vid
det öfverflödiga pappersmyntet, var oändeligen
lägre och mera stahle, än nu, efter 6*8
millioners indragning. Beträffande inre rörel¬
sen, är det vanvärde för mig ofattligt, hvar¬
med man vill stämpla vårt Sedelmynt. Å ena
sidan ser jag Banken äga en deremot fullt sva¬
rande valuta, om icke till alla delar i Silfver,
åtminstone i säkra Hypotheker, hvilka, genom
årligt Silfverköp , kunna gifva en småningom,
men alltid ökad och omsider för en Realisa¬
Deri 22 Julli f, t».
tion tillräcklig Metallfond. Å andra sidan set
jag dessa BaDkens Sedlar kring hela Landet
begärligare, än alla Landets producter, dem
man anser för en lycka att till låga priser, ja!
ända till vanpris få föryttra. När nu pro-
ducternas vågskål idkeligen faller, och Sedlar-
nes stiger: när msn snart sagt till intet pris
kan få förbyta sin jord mot dessa Papper,
dem man köper för en hög ränta, dem man i
provincerna nästan icke kan få köpa, då frå¬
gar jag med förundran, om dessa Sedlar aro i
vanvärde, om deras mängd är för Jior?
Man har sagt, att om BancoSedelstocken
ökades, skulle deas missförhållande till Silfver—
Fonden tilltaga och Capitalisten genom Pappe¬
rets ytterligare försämring blifva ytterligare Ii.
dande. Jag anmärker häremot, att sådant be¬
ror på sättet. Banken ärnar säkerligen icke
skänka bort nya Sedlar. Lånas de ut mot
ränta, och Silfver idkeligen köpes för denna
ränta, skola deras förhållande till MetallFon-
den dagligen förbätttas, medan lifvade Närin¬
gar och utvidgad Handel , å andra vägar in¬
draga Silfver i Landet och göra en allmän
Realisation omsider möjlig.
I följd af dessa enkla läror, icke hämta¬
de ur lärda Verk, icke framställda med Pro¬
fessorlig vettenskaplighet , msn tagne ur er¬
farenhetens stora Bok, också på sitt sätt ett
Cljssiskt verk; i följd af dessa läror hemBtäl-
ler jag till de Höglofl. Utskotten, oc i efter
532
Den 22 JuiiiJ, m.
dem till Högloft. Ridderskapet och Adeln om
icke, i fråga om Sedelstocken® belopp , det
lilla ordet: Circa, bör fä den möjeligen vid¬
sträcktaste tydning. Jag uppmanar hvarje här
tillstädesvarande Landtman, som känner för¬
hållandet , det vill säga förlägenheten, som
med värma vill Fäderneslandets val, vill Nä¬
ringarnas hjelp och Jordbrukarns räddning, jag
uppmanar hvarje sådan man, om någon ännu
finnes qvar, att förena sin röst med min!
och desse Herrar, som äro af stridig tanka,
som anse förlägenheten endast vara till förden
störtade Creditvinglaren, dem inbjuder jag, att
göra en Eriksgata genom Rikets sddesrikaste
provincer genom Skåne, Öster- och Vestergöt¬
land; men icke blott landsvägarne rakt fram,
utan i stället dessa obesökta bivägar som leda
till kojan, till den aflägsne , sträfvande Hem¬
mansbrukaren. Kanske skola de tro och be¬
klaga hvad de der gå att se, fast de icke nu
tro oss; kanske är den Sedelmassa de sko¬
la finna i hela Socknar, bela Härader, he¬
la landsträckor ganska lätträknad. I Krono-
utlagor, bestämde efter ett dubbelt om ic-
icke 3 dubbelt Spanmålspris, utgå från Lands-
byggden till Hufvudstaden desse Sedlar. De
äro sedan för oss den förlorade Sonen , som
dock aldrig återvänder till sin Faders hus,
om vi ock för dess hemkomst ville slagta den
gödda Kalfven.
i
Dea 22 Julii f m,
*33
N:o 4.
Herr Tham, Wollrath:
Genom den af de förenade Utskotten fö-
reslagne åtgärd att BancoDisconten skall ut¬
grenas till Götheborg och Skåne samt att rän¬
tan skall nedsättas, göres denna Fond mera
tillgänglig för Landtmannen. Det är då lärn.
peligt att lättade Låneutvägar för Handeln
och Näringar äfven öppnas.
Vid öfvervägande af Handelns och pen-
ningerörelsens lopp i Sverige, torde erkännas
att det bästa medlet härtill vore inrättandet
al en på privata Actier grundad Discont i
Stockholm, försedd med Kongl. Msj:ts Nådiga
Reglemeute och Octroij på viss tid.
Man må härmed icke förblanda de olä¬
genheter och missbruk, som förra FilialDiscon-
ter och deras fall förordsakade. Icke uti prin¬
cipen för deras inrättning, tår ordsaken till de¬
ras undergång sökas. Men uti deras förualt-
ningsjatt och uti deras till öfuerdrijt Jlräckta rö¬
relfe. Deras Creditiver utgörande vid FilialDi-
sconternes första inrättning omkring En Million
Riksdaler bleivo vid 1815 års Riksdag, då en
lifligare Handelsrörelse i och för Continental-
Systemct r?dan upphört till dnbbelt belopp
vidgade. En bristande controll mot Malmö-
Disconts svekfulla förfarande, och Götha Canal-
byggnaderr.es bedrifvande med dess Disconts
Coutania tillgångar, skulle verka att, när den
i
554
Deri .23 Ju/ii f. m.
förra föl] den sednare saknade medel att för
ögonblicket uppehålla sin Credit. -Rättigheten
Actieägarne i Malmö och Götheborgs Uiscon
ter ägde att utbekomma årets vinster, gjorde
äfven att inga Fonder bereddes för oförutsedda
händelser eller för deras betryggande, sorn
der insatte sina Penningar. Omständigheten
att den ena Disconten förräntade medel hos
den andra, att tillgångarne erhöllos genom in¬
sättningar i Stockholm, men åter uriånades i
derifrån aflägse Orter, verkade tillika att vid
säkerhetens granskning deras interesse , sorn
tillsläpte medlen icke eller blef med behörig
omsorg bevakadt Men desse och dylika o-
Jägenheter kunna förekomma*. De Discontsr,
som förut existerat i Stockhom!, hafva alltid
gjort nytta åt allmänna rörelsen , upplösts med
vinst för Actieägarne och und*rlätt3t Indu¬
strien. De hafvi satt gångbara penningestoc-
Xen i en lifligare circulation. Förlägenheten
för enskildt» Låneutgifvare och Lånetagare att
sammanträffa och utröna säkerheten har ge¬
nom dem varit undanröjd: Capitalisten och
Köpmannen hafva ägt en eljest uteblifvand#
•vinst både uppå Actierne, och derigenom att
de njutit lindrig ränta å summor, som vissa
tider skulle legat döda per Cassa. Slockholm
är Rikets »törsta Handelsstad, en stor perso¬
nal af förmögne är der bosatt , en större con-
sumtion af Inrikes produeter äger der rum,
penningemassan är på stället i betydlig mohn
concentrerad. Uti Stockholm som är säte för
Regeringen och större delen af dess underord¬
nade Auctoritetcr, kan förvaltningen afen ali'
Deit 22 Julii f. m. ^5
män Discont icke eller blifva okänd, men blir
deremot lätt att controllera. Bland nödige för¬
sigtighetsmått i detta fall kunder räknas att
Actieägarne valde, utom Directeurerne, ett visst
antal sine Fullmägtige, som mellan årlige re-
visionerne, eftersågo Förvaltningen och om
Discontens bästa hvarje qvartal öfverlade, samt
att blott Tjugufem procent af årliga vinsten,
sedan Räntan åt Actieägarne och omkostnaden
afgått, fingo till Actieägarne utdelas, men att
det öfriga borde användas att consolidera Fon¬
den intill dess Discontens Octroij vöre förbi
och då först utdelas.
Utan att ingå i en vidlyftigare utveckling
af detta ämne får jag blott fästa Ridderskapets
och Adelns uppmärksamhet derpå, att en dy¬
lik Discont ägde framför privatas smärre As-
sosiationer de företräden:
i:o. Att den vunne en mera bestämd
Credit, svår i vårt land att förvärfva för pri¬
vata penningemän, hvilkas omständigheter och
öden lätt förändraB.
2:0. Att den öppnar tillfället för perio-
ner af olika Stånd och olika förmögenhet att
såsom Actieägare deruti deltaga.
3:0. Att föga eller intet dödt Capital
skulle finnas i Landet utan alla Cassabehåll-
ningar emot 3 procent ingå i rörelsen.
4 0. Att BancoDiscontens utgrcningar till
Den 2a Julli f. m\
Götheborg och Skåne kunna förses med stör-*
re Capital än det föreslagne, då Stockholm er¬
håller sin ersättning i den föreslagne Privat-
Pisconten.
En Disconts rörelse är likväl af den natur att
den vissa tider kan hafva behof af ett extra
Ordinairt lånebiträde när betydligare uppsäg¬
ningar af insatte Capitaler inträffa' Rättighe¬
ten att kunna få begagna ett sådant teinporairt
Pånebiträde i Banken borde derföre vara af
Riksens Ständer medgifven, likväl utan risque
för Banken sorn icke eller uti någon Discon-
tens förvaltning eller vinst och förlust derå
torde deltaga.
I följd af detta och i sammanhang med
hvad Utskotten för upprättandet af privata
Ränker tillstyrkt, får till Ridderskapet och
Adeln jag vördsamt föreslå, att en uppå privata
Ailm till ett belopp af 300,000 R.dr Banco Di¬
scont inrättas i Stockholm Jor hvilken Kongl. Maj:ts
Nådiga Reglemente och Octroij på Femton år be¬
gär es; Lånerätt i Banken lemnäs åt denna Difcont
f ör en lika flor fumma forn ÄctieCapitalet är, emot
Difcont Dir e tteur emes en får alla och alla för en å
Difcontens vägnar vtgijna Förbindel/er att inom
yisfa tider de lyjtade fmnmoma med tre procent«
årlig ränta återbetala, hvarvid fåfom Hypothek bi-
loggas nöjaktige handlingar forn Difcont en innehar
i publika papper eller fäkre fkuldfedlar för femtio
procents högre värde än lånefumman utgör. Demi»
D fe oät kommer' ait mot laglig ränta utlåna fina.
tgya Jamt fritsala pcrjöners siler allmänna Inrätt-
Den 32 Julii /. m, 507
flingan mot lindrigare Ränta mottagne penningetill-
gåvgar. Men biträdet från Banken får aldrig ut'
lånas. Difconten tillätes beräkna lika flor fäntai
forn Banco Difconten blifvit tillagd.
Bilagor
till PleniProtocollet för den 22 Julii,
eftermiddagen.
N:o 1.
Herr Marks von Wurtenberg, Guflaf Adolfi
De Handlingar Directeuren J. D. Löfving
genom trycket låtit till allmänhetens känna¬
dom komma, och hvilka till Riksens Högloft.
Ständer blifvit öfverlemnade, visa nogsamt
billigheten af den för honom föreslagne Be¬
löningen, och styrka rättvisan af dan grund¬
sats, att en erkänd förtjenst emot Fäderneg-
landet ej bör lemnäs åt glömskan, utan förva-r
ras i en tacksam hugkomst.
Hvad Directeuren Löfving såsom Svensk
Medborgare uträttat inom den bana; som hatt
Den 22 Julii e. m♦
v
till föremål förädlandet af vår förnämst* pro-
duct, Jernet, för att derigenom bereda ett full¬
komligare försvarsmedel, förtjenar ofelbart
Riksens Högiofl Ständers benägna uppmärk¬
samhet. Hans uppfinning af den nya och fö¬
re 1789 okända methoden att med skyndsam¬
het gjuta runda skrot och Ammunition; att för
en sådan operation, hvartill enligt gamla me¬
thoden erfordras 210 dagsverken på 12 Skep¬
pund* gjutning, blott 9 dagsverken härpå be-
höfde efter Löfving* sätt använd**; så *tt un;
der loppet af Ett år dymedelst alltså kunde
praesteras lika mycket Ammunition, tom annars
upptagit en tid af Femton år; samt hans upp¬
täckt att, genom Mallmernas väljande och pro*
portionerande, gjuta Jernkanoner, hvilka ut¬
härda den starkaste skjutning utan att sprän¬
gas, innefatta förtjenster, som visserligen bör*
komma i åtanka, desto häldre, som han ifrån
ungdomstiden vinlagt sig om kunskapers för¬
värfvande i Jernhandteringen, och derefter öf¬
ver 30 års tid med sina vundna insigter i det¬
ta yrke gagnat Fosterlandet, samt dessutom
oegennyttigt meddelat sina rön Och uppfinnin¬
gar utan att derföre ännu hafva njutit någon
slags belöning. Nu mera, nära Sextiosex år
gammal, stadd i hehof och utan att äga utsigt
till bergning vid tilltagande ålder, har han flytt
till Riksens Ständers ädelmod*
En värd Ledamot af Hedervärda Bonde-
Ståndet har för hans återstående dagar före¬
slagit Ett tusende Riksdaler Banco årlig pension.
Den 22 Julii e. m.
539
För min enskilt» del anser jag den tjenst,
Directeuren Löfving genom sina utmärkta och
hedrande uppfinningar, nu och för kommande
tider, gjort Sveriges Rike, förtjena denna gärd
af Nationens välvilja, deraf han, i afseende
på|dess höga ålderi troligen icke lärer kunna
i många år få sig begagna. Blifvande» Hög-
lofl, Ridderskapets och Adelns bifall till i-
ifrågavarande pension ett ojäfaktigt bevis på
Första RiksStåodets alltid ådagalagda ädla och
patriotiska tänkesätt.
N:o- 2.
Friherre Anckarfvärd, Carl Hindric:
Då ConstitutionsUfskottets Betänkande, rö¬
rande den sist förfiutne 'Femåriga förvaltningen
af StatsRådsEmbetet föredrogs kunde jag icke
föreställa mig, att det lindrigare behandlings¬
sätt som allmänna meningen ansåg Utskottets
Betänkande böra påkalla, skulle för Riksens
Ständer försvåra eller stänga vägen för deri¬
från hämtade anledningar till underdåniga önsk¬
ningar inför Thronen. Då man tyckes vilja
försvara sig uti den tankan, att de framfarna
misstagen icke borde påkalla den åtgärd hvar¬
till StatsFörfattningen med anledning af Con-
stitutionsUtskottets Betänkande kunnat föranleda,
var man likväl icke derföre öfverens, att ingen
ting borde försökas till framtida förebyggande
af simma anmärkninganledningar; man före¬
ställde sig icke, att nedläggandet af anmärk-
54a Den 22 Julii e. rn,
ningar emot personalen, skulle komma nit ut¬
göra ett oöfverstigligt hinder för Thronens
nalkande med itpplysningar och önskningar i
anseende till Sakiörhällanden. Att söka till¬
talets utväg torde ej vara det rätta, så länge
påminnelsens är oförsökt; och det är af denna
grund jag trodde, att det skulle gått *n, i un¬
derdånighet förelägga Kongl. Majit Constitu-
tionsUtskottets Betänkande utan någon an¬
märkning, utan något anmälande, blott såsom
en upplysning om de't utslag, som genom Rik¬
sens Ständers granskande beredning vunnits.
Det var ifrån denna synpunkt jag hämtade an¬
ledning till den af mig gjorde hemställan i
detta afseende- ConstitutionsUtskottets Betän¬
kande framställde äfven åtskillige anmälanden
i anseende till förhållanden , hvilka Utskottet
anmärkt såsom grundlagsstridige, men lik¬
väl af egenskap att, efter Utskottets mening,
icke tarfva någon åtgärd uti sådan anmärknings-
väg som den, hvartill 107 § lemnar tillfälle.
Dä det egenteligen icke är ConstitutionsUt¬
skottets bestämmelse , att vägleda Riksens
Ständer till andra önskningar än sådane hvar¬
till, 107 §. lämnar" anledning, så kan man lik¬
väl icke finna annat än att ConstitutionsUt-
skottet velat fästa Riksens Ständers uppmärk¬
samhet, å sådane förevarande omständigheter
hvars rättelse påkallas af omsorgen för lan¬
dets väl: det förefaller mig besynnerligt, om
Ctt sådant tillkännagifvande ifrån Constitutions-
Utskottet, skulle uti formerna finna ett hinder
-att göra sig gällande , och jag inser derföre
icke huru Riksens Ständer, sned något bibe-
1' ■ . 1 - '
Den 22 Julii e. nt.
541
hållande af aktning för det dyrbara förtroen¬
de att vara Folkets ombud, kunnat undgå att,'
utaf dessa ConstitutionsUtskottets anmälanden
hämta anledning, att till Kongl. Maj t i un¬
derdånighet framställa önskningar om rättelse,
först och främst i alla de fall gom Constitu-
tionsUtskottetg Betänkande anmäler, och sedin
i sammanhang dermed uti allt, hvad som med
rättvisa och billighet kunde önskas annorlun¬
da än det är.
Jag föreställde mig åtminstone icke, att
en sådan önskan skulle mötas af det hinder
som nu inträffat, då frågan genom Herr Gref¬
ven och Landtmarskalkens vägrade proposition,
såsom Grundlagsstridig till någon del blifvit
ansedd. Vid afgifvandet af mina tankar rö¬
rande ConstitutionsUtskottets Betänkande, från-
trädde jag i vissa delar villigt, den utväg toni
107 §. med anledning af ConstitutionsUtskot¬
tets Betänkande lämnade under förhoppning,
att det Förslag till underdånigt önskningar
jag vid tillfället tog mig friheten framställa,
icke skulle annorlunda än genom Majoritetens
stridiga mening kunna förkastas. Constitutions-i
Utskottet har nu rättvisat Herr Grefvens och
Landtmarskalkens vägran af proposition i det¬
ta ämne, och för mig återstår således ingen¬
ting annat än att vörda det tillstånd, som
StatsFörfattningens tolkare behagat stadga; att
reservera mig deremot, och att angifva skälen
för mina tankar härutinnan.
Delade begrepp, delade åsigtcr, delade in¬
54*
Dm 22 Julii e. m.
tressen, tillböra alla Samhällen , och de Con-
stitutionella inrättniogarne hafva säkerligen
den fria utvecklingen af dessa stridiga Opinio¬
ner till hufvudföremål; det är genom deras
ömsesidiga beröring Samhällets behof och for¬
dringar skola ådagaläggas, det är ifrån påstå¬
enden och motbevis som sanningen sluteligea
framträder och allt godt, allt varaktigt måste
ifrån denna källa hämtas. Det torde böra
förlåtas mig om jag efter denne inledning, om
jag efter denna redovisning för mina begrepp
förs till den slutsatts, att omöjeligt kunna be¬
gripa huru en fri StatsförfattningsFormer kun«
na emot dess principer vara i sådan motsägel¬
se, att framställningen af önskningar till Throi
nen för Folkets bästa ifrån De6i ombud skul¬
le uti Formerne finna ett hinder sedan princi¬
pen för önskningarne erkänne* på sätt Utskot¬
tet framställt-, jag tror också icke att det vid
detta tillfälle är formerne som äro hinderliga,
utan endast det tillfälliga omdömet i anseende
till deras tydning, jag inser ganska väl huru
en önskan ifrån Riksens Ständer till Kongl.
Maj:t kunnat med anledning af Constitutions-
Utskottets Betänkande genom ett anpat be¬
handlingssätt ifrån Stånden lätteligen tillväga-
bringas, mön jag inser det försent. Jag har
nu ej den lyckan att, fatta och begripa Con-
stitutionsUiskottete spetsfundiga afhandling om
striden emellan godkända principer och deraa
tillämpning af tvistige ansedde begrepp om
formen; jag fattar icke grunderne för Consti-
tutionsUtskottets gillande af Herr Grefven och
Den 22 Julii c. m, 543
v »
Landtmarskalkens åtgärd medelst den vägrada
proposition, och jag reserverar mig emot detta
ConstitutionsUtskottets beslut. Jag känner icke
mer hvilka utvägar kunna begagnas, för att ge¬
nom verkställande makteng bitrede vinna de för¬
bättringar i Samhällsskicket som tämmeligen
allmänt anses vara nödige; jag ser med ver-
keligt bekymmer huru liten fördel Folket
skördat af vårt förändrade Statsskick; jag ser
skatterna uti betydlig mohn ökade; jag ser
vid våra Riksdagar nya anslag beviljas , utan
någon serdeles föregången pröfning, huru än¬
damålsenligt de förre varit använde, och utan
att några nya utvägar utfunnits till ökande af
de skattdragandes nog mycket medtagne in¬
komstkällor; jag ser med en verkelig farhåga
huru riktningen för de financiella Ärendernes
framtida bestämmande af Styrelsen handlöst
öfverlemnats åt striden emellan delade interes-
sen, utan ledning af den medlare, sorn Styrel¬
sen allena kunnat föreställa; jag ser med oro
att af verkställande makten ingen tanke yttras,
ingen åtgärd vidtages till beredande utaf ett
lyckligare Samhällstillstånd; jag ser huru den
enskildta förmögenheten dageligen förminskas
under en jämt tilltagande Statsluxe; jag ser
huru sakerna* gång till det minsta sagdt är
den samma som före sista Regementsförändrin¬
gen; jag har trodt mig understundom finna
stora administrativs misstag, och jag ser ingtn
utväg, att för framtiden förebygga dem , om
önskningames väg är stängd.
Svenska Historien framställer en alltför
544
Den 22 Julite, m,
besynnerlig bana af beständigt omväxlande of-*
vergångsperioder ifrån frihet till envälde och
derifrån till frihet; den framvisar Svenska
Folket, aåsom aldrig lidande förtrycket, men
tillika icke magtigt att, uti några påliteliga
inrättningar stadga friheten. Parti-anda, en
illa beräknad Statskonst och kanhända mycken
egennytta hos de rådande, voro utan tvifvel
ordsakerna till den sista öfvergången från
friheten till enväldet, och denna Styrelseform
har i Sverige alltid varit lika vådlig och o-
lyeklig för den styrande, som för de styrde.
Öm Representanten uti sina husliga kret-^
str, uti sitt hvardagliga umgänge, utaf de mäst
upplyste medborgare ej sällan hördt farhågor
för framtiden yttras; om han hört allmänna
rösten fordra, att det vigtiga StatsSecreterare-*
Embetet med anledning af StatsFörfattningens
både ordalydelse och anda förvaltades, af på
Stat uppförde Embetsmän och ej af tillfälliga
föredragande; om han ofta hordt sättas i fråga
huru längR-jdessa skatter * Och dessa mera än
skatterna tryckande skatteskyldigheterna skola
kunna utgöras? om han ofta hördt klandras
det sätt hvarå en del allmänna medel blifvit
använde; om han trodt sig sakna plan och bei
räkningsgrunder för många fall och händelser^
och om han hördt många andra tro detsamma %
om han hördt allmänt klagas huru kostsamme
och för landet tryckande våra Riksdagar äro
under deras närvarande förmer; om han hördt
huru ofta man varit enie derom att våra Riku
möten
Den 21 Julii e. m.
möten omöjeligt kunna frambringa några sam¬
manhängande verkningar , då de uti Stånd*-
inrättningen visa ett osammanhang, som är *å
påtageiigt, att d«t säkerligen en gång kommer
att läggas det närvarande slägtledet till myc¬
ken last, att gå länge hafva underkastat gig
dess menliga följder; om han hört mången
tänkare yttra huru felaktig vår Economiska
Lagstiftning ej sällan visar sig; om han sett
trycktvånget missbrukas och om han sluteli-
gen ser huru sjelfva Lagstiftningen genom Con-
stifutionsUtskottet medelst en hårdragen klyf¬
ning utaf principe och form, frånkännes rättig¬
heten attj inom sig afhandla den frågan , hu¬
ruvida landet väl kan fordra, att det varande
tillståndet med oförfalskide färgor skildradt ned-
lades inför Thronen; så får mati icke längre
förundra sig om någon misströstan i hoppet*
ställe hos honom skulle inträda. Jag tillstår
upprigtigt att jag icke mera vet hvad som är
att uträtta, sedan formerna förklaras stridande
emot framställningen af en sådan önskan som
den, hvilken af Herr Grefve v. Schwerin och
af mig varit föreslagen. Jag bar uti mitt Fä¬
dernesland varit ögonvittne till en tidpunkt af
mycken allmän oro, jag har sedt följderna af
ett missnöje som icke ägde den utvägen att af
verkställande makten begära hjelp, och det är
allt för möjeligt att intrycket ifrån dessa tider,
till den grad verkat på min inbillning att jag
vid bedömmandet af det närvarande, utaf en
Bil. till Ridd. o. Ad. Pr. VI Band, 35
545
Ben 24 Julii e. m.
alltför liflig hugkomst i mitt omdöme villse-
föres af det framfarna.
Jag har allt sedan jag i dessa ämnen bör¬
jat tänka oafbrutit föreställt mig nödvändig¬
heten, att för utvecklingen af Sveriges krafter
införa ett förändradt StatshushållningsSystem;
jag är hänförd af den mening, att Sverige uti
sitt ifrån Europa skilda läge, kunde bilda ett
lyckligt af de stora politiska verldshändelser-
na till det mästa oberoende land; Jag hartrodt
att detta Samhälle hvilket allt sedan dess till¬
varo som Stat synts hysa inkräktningsbegäret
och i brist deraf försvars omsorgen till sådant
hufvudföremål att Samhällsförkofran derige¬
nom uti betydeJig mohn blifvit åsidosatt, skul¬
le genom förändrade grundsattser, och endast
genom ett sådant vilkor kunna betydeligt sti¬
ga i nu bristande inre styrka och förmåga; jag
har trodt att nästan hvar enda gren af Stats¬
inrättningen, hos oss behöfde omskapas för att
mera ändamålsenligt kunna fylla sitt föremål;
jag har trodt mig såsom «n obestridelig histo¬
risk sanning kunna antaga , att' de rökverk
som af smickret understundom åt Regenter tän¬
das, på intet ställe verkat till den oupplösliga
förening emellan Konungars och Folks intres¬
sen hvarförutan Statsskickets bestånd ej hvi-
lar å någon säker grund; jag har derföre trodt
att Folkrepresentantens föremål , alltid borde
vara ett oförfalskadt yttrande af sine tänke¬
sätt och meningar i afsigt att upplysa; jag
har med ett ord trodt, alt det vöre Folkrepre¬
sentantens åliggande att tillkännagifva Styrel-
Ben 22 Jvtii c, tn>
547
gens brister, lika så väl som landets öfriga be-i
hof, samt att det är Styrelsens pligt, att ut-
tänka medlen till det felaktigas afhjelpande
och att dertill verksamt bidraga; jag hade
trodt att b:hofvet af Förslag till ett förbäitradt
Representationssätt, äfven lämpeligast till Thro-
nen kunnat frambäras i anledning af den ven¬
tilerade fråg3n angående decharge för Stats-
Rådet. Om en sådan underdånig önskan kun¬
nat anses innebära en indirect förebråelse e-
mot StatsRådet, att icke härutinnan hafva sjelf-
krafdt påmint om Rikets rätt och bästa, så
kan jag icke finna anledning att hylla en så¬
dan ömtålighet, hälst Riksens Ständer i och
med det samma meddelst en sådan åtgärd villigt
erbjudit sig att emellan Ministeren, och sin egen
bristfälliga sammansättning dela ordsakerna
hvarföre så litet godt kunnat uträttas. Jag
har länge varit af den mening , att Sveriges
uppkomst och trefnad ovilkorligen påkalla en
Förändring uti dess representativa förmer; en
förändring som kunde tillvägabringa en kraft¬
full och tillika allvarsamt redovisande och an¬
svarsskyldig Ministére; samt en FolksRepre-
sentatioa, hvars beståndsdelar åtminstone voro
beräknade att bilda ett sammanhang för att
kunna uppfylla sitt föremål , att controllera
Styrelseåtgärderna, och att för beviljandet pröf¬
va behofven för Skattebidragen.
Vi hafva nu så många Riksdagars erfa¬
renhet, huru litet vi sjelfva och våra Coosti-
lutionsLJtskott förmått till något högre mål
begagna den uti Cotastitudonen förbehållne
548
Den 22 Julii e. m.
rättigheten att föreslå ändringar uti Statsför¬
fattningen, och tiden syntes mig således vara
inne, äfven sorn tillfället för mig visade sig
lämpeligt att till Konungen framställa äfven
den önskan att något Förslag i sådant hän¬
seende åtminstone till nästa Riksdag kunde
Riksens Ständer föreläggas; men Coostitutions-
Utskottet har genom sitt nu ifrågavarande Be¬
tänkande stängdt denna utväg; jag reserverar
mig emot detta dess förfarande, och jag vågar
tro att Nationen deråt icke lärer komma att
lämna sitt bifall. Jag nödgas helt öppet för¬
klara det jag vid detta Riksmöte blifvit full—
kommeligen öfvertygad om omöjeligheten , att
under våra närvarande former uträtta något
allmänt gagn; jag föreser huru folket nöd¬
vändigt skall komma att ledsna vid våra lån¬
ga och kostsamma Riksdagar, hvars verknin¬
gar nästan uteslutande visa sig uti ökade bör*
dor och ej sällan förhastade eller osamman¬
hängande slutliga åtgärder; och jag anar med
oro de vanskeliga följderna af ett sådant till¬
stånd; jag har som Representant fyllt min pligt
då jag velat varna deremot; och jag går åt¬
minstone med fullkomligt samvetslugn tillbaka
uti det enskildta lifvets förhållanden, nöjd, om
jag finner mig kunnat något gagna med min
upprigtighet; och ännu nöjdare om jag af en
ljusare framtid tillrättavisas uti mine nuva¬
rande omdömen om de ovilkorlig* fordringar¬
na för befrämjandet af stadga, säkerhet och
styrka för det Nya Sverige och för Dess Nya
Dynajli.
Den 22 julii e, m.
N;0 3.
Herr Rappt, Cath
Vid Allmänna Besvärs- och EconondeUt-
skottets Betänkande rörande en jämnare för¬
delning af Extra Roteringspligten , vågar jag
ödmjukast framställa följande anmärkningar:
1:0 Först torde det tillåtas mig tro, att
omnämnde Betänkande erhållit en allt för stor
vidlyftighet , hvaraf följer, att ehuru grunde-
ligt det samma i verkligheten är, skall det än¬
då blifva ganska svårt för vederbörande Au-
toritet eller Embetsman att föreslå den blifvan¬
de lnstruction för Roteriogens verkställande,
på de grunder som Utskottet framlagt. Isyn¬
nerhet hade underrättelsen om gamla Ordina¬
rie Roteringens uppkomst kunnat undvikas,
hufvudsakeligast af det skäl, att den, efter min
tanka, ej är så aldeles rigtig. Utjkottet fäger,
att denna Indelning är upprättad efter Hemmanta¬
let, och sådant är likväl icke förhållandet, ty
1 Småland, vid Kr&nobergs , Jönköpings och
Calmare Regementet, befinnas väl de fleste Ro¬
tar bestå af i| Mantal , men der finnas också
några få, sorn bestå af ij, ganska många
af 1^, och några af 2 Mantal till och med
2 jjadels.
2:0- Vid hela utvecklingen af frågan om
hvad sort Jord som borde beläggas med extra
Rotering eller icke, framställer sig belt enkelt
och klart, att enligt Riksens Högloflige Stan-
55a
Ben. si Jain e, m.
ders beslut af 1810, är det al! sadan jord,
sorn, enligt Rikets gällande Författningar, ej
var pligtig att draga rotering, sorn bör beläg¬
gas med elier förblifva vid den så kallade
Extra under krig; endast mtd de undantag
sorn i beslutet finnas intagne för visse i tjenst
varande Militairers Boställen.
3:0. All Krono, Kronoskatte, Skattefräl¬
se och Frälsejord i hela Riket, med undantag
af den i Skåne och Halland , som ej befinnes
roterad, antingen af uragtlåtenhet eller af an¬
dra händelser vid Indelningsverkets upprättan¬
de, eller af den ordsak, st t Hemman af sådan
natur, efter den tiden blifvit från ödesmål upp¬
tagne eller i egenskap af Nyhemman uti Skatt¬
läggning ingått, hafva varit och äro pligtige
att antaga Ordinarie rotering. Att sådane fö-
tekommande Hemman eller Hemmansdelar af
de blifvande Extra RoteringsJemkningsCommis-
sionerne observeras och ä Förteckning upp¬
tagas, torde vara både nyttigt och rigtigt äf¬
vensom att de, med åläggande af en billig va-
cance-afgift till Staten i proportion af deras
förhållande till den allmännaste Ordinarie Ro¬
tering i orten (om jag så får uttrycka mig,)
besparas intill dess den så nödvändige och
nyttiga jämkningen af Ordinarie Indelnings¬
verket kan , enligt Kongl. Maj:ts och Bik¬
tens Ständers Beslut företagas och i ordning
bringas
4:0. T et är derföre ganska rätt att Hög-
lofl. Utfkottet lörcslagit, det den 1S11 såda¬
Ben 2s Julii e, m,
S5i
na hemman ålagde Extra Rotering upphörer,
och att de, i degs ställe anses till Roterings-
pligt, enligt sin natur} men hvad beträffar
hemman af samma natur, som i Ordinarie
gamla Indelningsverket befinnas upptagne i
Rote, som bestå af högre Hemmantal, än som
i Orten är allmännast, och hvarvid inträffadt
i vissa orter att 1811 års Extra Roterings-
Cömmissioner af misstag, frånskiljdt de så öf-
verskjutande Hemmansdelarne den gamla Ro-
teringen och ålagt dem den extra; vågar jag
vördsammast upplysa storheten af detta miss¬
tag, och den derigenom uppkomna olagliga
rubbning af gamla Indelningsverket, samt det
i följe deraf sådana Rotar öfvergångne li¬
dande.
Uti Jönköpings och Calmare Län blefvo
såsom ofvannämndt är, tvärtemot ordalydel¬
sen af Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction för
Extra KoteringsCommissionerne af den 11 Fe¬
bruarii 1811, alla gamla Rotar som i Hem¬
mantal utgjorde mera än i? mantal, de öfver-
skjutande deiarne fråntagne eller med Extra
Rotering belagde, och efter krigets slut blef¬
vo de enligt Höglofl. Kongl. KammarColle-
gii Circulaire af 1814 affordrade och mäste
utgöra Rotefrihetsafgift, och kan hända ut¬
göres den ännu i vissa Orter, som jag likväl
ej känner.
Jag har vågat vara vidlyftig i framställ¬
ningen, af denni del af saken, för att viss,
huru betydliga äfven misstag kunna blifva,
Den 22 J/tili i e. m.
och huru lätt de kunna inträffa om ej den
största uppmärksamhet användes vid detta och
dylika Economiska äreoders utveckling. I de
magraste och mäst vanlottade delarne af Riket,
och der förut den hårdaste ordinarie Roterin-
g<*n från ålder varit införd, blelvo nu ioo:de
tals vaomägtige hemmansagare ytterligare be¬
tungade , hvilka trodt, och kanske ännu tro,
att det »kedt i följd af Konungens och Rik¬
sens Ständers beslut.
Höglofl. Utskottets tillstyrkan att till
Kongl. Maj.t i underdånighet öfverlemna, att
genom de blifvande RoteringsjäinnkningsCom*
missionerne, med de Extra Roteringsskyldige
låta contrahera om andra p'aestationers ut¬
görande, i stället för uppsättandet af manskap;
kan jag för min del ej gilla.
Kongl. Maj:t och Riksens Ständer äga vis¬
serligen, att på sätt för Fäderneslandets och
Arméens brukbarhet är nyttigast, besluta om
Extra Roteringspligtens utgörande. Jag hop’
pas derföre, att ett sådant beslut måtte fattas.
På små Landtdagar och Socknestämmor kun¬
na mindre vigtiga ting afhandlas och fram¬
ställas, men att en sak af denna betydenhet,
tt denna vigt för Fädernaslandets försvar skall
så partielt behandlas, efter olika åsigter, det
tror jag vara skadeligt i flerfaldig» afseenden.
Förleden vinter och vår då jag hade den ä-
ran var3 L damot i allmänna Besvärs- och
EcooomiUtsk et, och i den afdelning der
detta ärende förevar, yttrade jag mig vid öf-
Den 22 Jltlti e. m,
555
verläggning örn nyttigaste sättet hvarpå Ex¬
tra voteringen borde föreslås till utgörande,
och på hvad sätt som helst. Extra Roterings-
pligten kommer att utgöras, måtte det af Rik¬
sens Höglofl. Ständer föreslås, att ske lika öf¬
ver hela Riket, och sålunda af Kongl, Majtt i
Nåder gilladt, äga bestånd till verkelig styrka
vid påkommande krig, och små Riksdagar
i Landsorterne i detta ämne ej mera förefalla.
Jag yrkar således återremiss af Utskottets
Betänkande, och anhåller ödmjukast att desse
mine anmärkningar må åtfölja återremiesen.
till PleniProtocollet för don 29 Julii,
Herr Treffenberg, Curry Gabriel:
Sedan nu Höglofl Bevillnings-Utskottets
Betänkande, afgående Postverket och de der-
förmiddagen.
N:o 1.
554
Den 29 Juli i J. m.
af inflytande Bevillningsmedel inkommit, t<?r-
de jag, så väl i anledning af detsamma, som
af Utskottets utlåtande öfver min motioD, rö¬
rande ett bättre uppbörds- och Controllsätt vid
nämnde verk, i ett sammanhang, få äran göra
någre Reflexioner.
I båda dessa Utskottets yttranden, framstäl-
les Postinrättningens dubbla ändamål, nemligen;
att, mot en billig ersättning, alltid kunna bi¬
behålla en hastig, säker och mot främmande
inblandning tryggad gemenskap, emellan per¬
soner, stadde å olika orter;' samt inbringande
af Statsinkomster, genom detta Verks contan-
ta afkastning.
Dessa åsigter af Inrättningens föremål, lago
äfven till grund för min motion, som innefatta1
de det sätt, hvarigenom mig syntes ett för-
bättradt skick, så i ena som andra hänseendet,
icke allenast behöfvas, utan äfven kunna vin¬
nas; men Utskottet har ej delat, i afseende på
sättet, samma öfvertygelse, hvaremot det, in¬
kommit med dess tankar i ämnet, och föresla¬
git de ändringar till ändamålets vinnande, som
Utskottet ansett vara de rättaste och behöfli-
gaste.
Jag anhåller först, få yttra mig någotöf-
ver de skäl Utskottet framlagt, såsom hinder-
lige för antagandet af mitt project. Utskottet
tror, att det skulle gränsa till omöjlighet, att
på hvarje särskildt ort och ställe af detta vid¬
sträckta Rike, kunna med behörig säkerhet
Sen 29 Juiri j. m.
555
hålla menigheten tillhanda BrefChartor, af
mångfaldige och sins emellan olika valeurer,
utan att derigenom hämma, eller åtminstone
fördröja och försvåra, den så för allmänt, sora
enskildt väl vigtiga Brefvexlingen.
4, 5, 6, 7, 8 och 9tde punkterne af pro-
jectet innefatta huru Chartorne borde hållas
Allmänheten tillhanda; nemligen i Städerne
genom Chartae Sigillatse Ombudsmännen och
på Landet af KronoFogdarne och Private per¬
soner, som åtaga sig en dylik befattning; hvar¬
till kommer, att innan dessa Chartor, påskrif-
oe passerat Pnstluckan, voro de nästan att an¬
se, sorn ett gångbart Sedelmynt; hvarigenom
de således äfven spriddes öfverallt.
Embetsverken, Handlande, Fabrikanter,
»arnt större Possessionater och Brukspatroner,
årodeegenteligen Corresponderande. Embetsver¬
ken,kunna i likhet med hvad som sker med.Char-
ta Sigillata, få förlag af BrefChartor, emot qvit¬
to och framdeles redovisning. Jag vill förut¬
se, att det vore mycket ordentligare, och me¬
ra öfverensstämmande med sakens natur, om
vederbörande Chefer för Embetsverken blefvo
åiagde, att upptaga förskotter af, och redogö.
ra för, sådane Chartor, än att FrifarefsBöcker
finnas, som oftast för Vaktmästare i Verken
tillgängelige, så behändigt kunna missbrukas.
Handlande och Fabrikanter bo merendels
i Städerne; åtminstone i granskap med sådane
Authoriteter, sora jag föreslagit, skulle hafva
556
Dtn 29 Julii f„ nu
sig uppdragit föryttrandet af BrefChartor. Det
vöre således ej, med mera besvär förenadt, att
tillita dem i detta fall, än alla andra, då de
beböfde deras Embetsåtgärd. Man kan ock,
med mycket skäl, förutsätta, att omförlaget
Ef BrefChartor, för t. ex. ettfjerndels år skulle
genera dem, dera» förlager i öfrigt ej äro »to-
ra och i följd deraf deras rörelse ej lär tarfva
någon vidlyftig correspondence,
Detta gäller äfven för Possessionater och
Brukspatroner. Räntan för förlaget (om de
räkna på den), hafva de igen i det, att Post-
förvaltarearfvoden> för Posträknings förande
undvikas; dessutom kan raan något så när be¬
stämma sitt behof af BrefChartor för en viss
tid, ty man vet och känner gemenligen, på
hvad orter egenteligen, och till hvad myc¬
kenhet, man här och der har sin Corre¬
spondence.
De öfrige Corresponderande, eller de som
icke vilja, eller kunna hafva förlag af Char-
tor, finna, om de ej för tillfället kunna skaffa
sådane, genom, hvad i i6:de punkten afprö-
jectet är föreslagit , den rättigheten förva¬
rad, att inlemna Brefven utan Charta, då de
vid framkomsten^, af uttagaren, måste med
Charta lösas. Äfvenså innehåller i7^de punk-
t-n, huru Bref kunna afgå, om inlämnarenen*
dast till en del vill betala Chartsebeloppet, då
resten af emottagaren med Charta liqvideras.
Dessa sednare fall, har så mycke likhet med
den utrikes brukliga frankertDgen, hvilken aih-
Den 29 Julli j. m.
mant erkännes, såsom beqvämlig för Handels-
osh CommissionsCorrespondencen, att jag äfven
på dennä grund, icke kan instämma i Utskot¬
tets befarade olägenheter, utan tvertom an¬
ser saken ledande till ganska förmånliga re-
sultater.
Den svårigheten, att jemka Chartornes
värde efter Brefvets tyngd, hvilken efter Ut¬
skottets mening, skulle lemna ett tillfälle för
flerfaldige Correspondenterne drabbande chica-
ner, prejerier och förluster, vill jsg finna un¬
danröjd, genom det föreslagne stadgandet, jag
nyligen anfört ur Projectets i6:de och t7:de
punkter, nemligen, att Postförvaltare, ehvad
för liten eller ingen Charta medföljde, skulle
emottaga och afsända de bref som inlemnades,
så snart inlemnaren, på äfven stadgadt sätt,
förut antecknadt, att de skola lösas eller äro
ochsrterade. Vid framkomsten visas uttaga¬
ren Chartan som medföljt, då han, efter deni
projectets 24:de punct omnämnde tariff, skulle
lö»a differencen, med behörigt påskrifven Char¬
ta. Vexlingen, som nu ofta äger rum vid
Brefvens inlemnande i Postluckan, föranleder
efter min öfvertygelse, till flere obehaglighe¬
ter, än ofvannämnde methode, möjeligen kun¬
de görs.
Utskottet vill vidare finna, att det före¬
slagne projectets antagande, skulle försätta sam-
telige Brefafsändsrne, särdeles af allmogen och
den mindre odlade delen af Medborgare, i ett
obehagligt beroende af vederbörande Post-
Dsn 29 Julii f hi.
Förvaltare, de der ej sällan måste, såsom en-*
samt ägande kännedom om stämplade Pappers-*
beloppet, å afgående bref, anlitas att desam¬
ma med behörigt omslag förse.
Detta skulle jag medgifva, om mitt Pro¬
ject, i någon enda punkt gaf anledning till,
att Postförvaltare ensamt, blefvo ägare af kän¬
nedomen om stämplade pappers beloppet för
afgående Bref, och alla andra således profana
1 detta fall^ men då jag deremot i Projectets
4tde punct omtalar, att detta stämplade Papper
borde påbjudas, och vidare i 24:de Puncten
nämnes, att Postförvaltare borde, till Allmän¬
hetens tjenst, hålla till salu Tariffer öfver
BrefChartevaleuren för olike orter och lod¬
tal, kan jag icke dela Utskottets tanka. Om,
till exempel, en annan prägel å löspenningar,
och annat format samt tryck på Sedelmyntet
blefve psbudit, skulle det, på samma grund,
kunna försätta Allmogen och den mindre od¬
lade delen af Medborgare, i ett lika obehag¬
ligt beroende af Postförvaltare, men om sa¬
ken, i öfrigt vore gagnelig för det allmänna,
tror jag detta, ändå icke borde få komma i
beräkning. Den föreskrift, som Projectets 24tde
punkt innehåller, afser egentligen en mera
spridd kännedom om fastställde Postporto Or¬
terna emellan, äo sorn nu existerar. Allmogen
rättar sig nu i detta fall efter Almanackorne,
som blott utvisa, hvad afgiften är från det
ställe, för hvars Horizont de äro tryckte, och
således äro missvisande, om jag så får säga,
för alia andra »tällén, de i sådant afseende
Den 29 Juhi f. ni.
55$
bagagnas, hvarigenom den mindre odlade, nu
verkeligen kan anses, oftare beroende af PostFör-
valtaresmer ellermindre redlighet. Som ytterliga-
reskäl emot berörde Utskottets anmärkning kati
tilläggas: att,.enligt hvad förut är nämnt, står
det hvar och en fritt utan Charta inlemna Bref¬
ven, hvilket kommer den tillgodo, som ej med
•äkerhet vet, huru stor sådan egenteligen bor¬
de erläggis.
Utskottet anförer vidare, att enskilte och
särdeles de på Landet bosatte personer, hvilka
nödsakades i och för sin Brefvexling hålla sär¬
skildte ombud i Städerne, skulle tillskyndas
en betydlig tidsutdrägt och kostnad, igenom
den förändring projectet åsyftar; men då 2:dra
och I9:de puncterna i detsamma, meddela
PostFörvaltare fortfarandet af den rättighet,
de för närvarande äga, att vara de på landet
boendes Commissionairer, i afseende på Corre-
spondencen, försvinner allt utseende *f någon
ökad tidsutdrägt och kostnad. Emedlertid tror
jag mig ej böra längre uppehålla med för¬
svar för BrefCharteförslaget, Det är ännu
nytt, och kan således som jag äfven vid mo-
tionstillfället hade äran yttra, fordn och ernå,
en vida större fullkomlighet, än den jag ön¬
skat kunna gifva det, men efter all min öf¬
vertygelse, bör saken ej anses aldeles overk-
ställbar, och som sådan komma helt och hål¬
lit i glömska.
Utskottet har icke eller funnit som Con-
troll antagligt, hvad jag föreslagit rörande
56o
Den 2g’ Julii f. m.
PostFörvaltares förpligtande, «tt genom utbän-
gande på ett dertill anvist ställe af collatio-
nerade afskrifter, å de hvarje Postdag, från
PostContoiren afgående Bref åtföljande Char-
tor, för att dermed bereda Controll, utan trott,
en sådan skyldighet, i den betydliga mohn
öka bemäite Tjenstemäns göromål, att Ut¬
skottet ej antedt sådant kunna deni åläggas inj
nan den deraf förväntade nytta var med sär
kerhet bestämd. J*g kan emedlertid, på för¬
hand bestämdt inse nyttan af ett sådant Post-
Förvaltares åliggande. Ty, då dessa doublett'
Chartor voro tillgängelige för allmänheten,
kunde hvar och en , icke allenast efterse om
de Bref han inlemnat derå blifvit upptagne,
och om lodtalen derå voro rigtigt uppförde,
utan PostFörvaltare hade då en Controlleur, i
hvar och en, som till äfventyrs copierade des¬
sa Chartor, och till GeneralPostContoiret in¬
sände copiorne, behörigen vidimerade. De
Chartor, som således blefvo uthängde, borde
förses, med ställets äldste Magistratspersons
namnteckning, utan densammes vidare ansva¬
righet dervid, än att han med omgående Post
öfversände dem, under Stadens insegel, till
GeneralPostContoiret.
Jag begagnar detta tillfälle, att ytterliga¬
re fästa uppmärksamheten på detta mitt För¬
slag, emedan jag tror, att om det blifver rig¬
tigt pröfvadt skall det på goda skäl kunna an¬
tagas. både såsom enkelt och svarande mot
ändamålet.
Min
Den 29 Julii f. m.
Min motion innehöll äfven lämpeligheten
af, att Riksens Ständer fastställde ett premium,
till den, som inkom med ett Förslag till con-
troll vid Postverket, och hvilket af dem ap-
proberades. Utskottet har icke yttrat sig
deröfver, men jag anser detta icke böra un¬
derlåtas, helst detta premium icke komme i
frågå att utlämnas förr, än Förslagets duglig¬
het af Ständerna medgafs, och dess föreskrif¬
ter blefvo till efterföljd antagne.
Jag vill minnas, att allmänna medel icke
längesedan blifvit använde till bestridande af
en utrikes resa för ÖfverPostDirecteuren, i af¬
sigt, att genom dess inhämtade underrättelser,
få Diligenceinrättning äfven i Sverige, men,
det lär stå i vida fältet, om denna utgift, gif—
ver det åsyftade resultatet. Då statsmedel an¬
vändas på vinst och förlust, som ofta måste
ske, bör man icke tveka, att disponera af dem,
äfven till det, som föutsätter en obestridelig
visad nytta deraf, inDan de utgifvas.
Sluteligen, anser Utskottet sig, så mycket
mindre kunna lämna någon åtgärd åt den väck¬
ta framställningen, om vidtagandet af nödige
mått och steg, till förekommande af de på
Postgårdarne inlämnade Brefs förlust, som det¬
ta ämne ligger utom gränsen för Utskottets
i Grundlsgen bestämda verksamhet. Föregå¬
ende olägenhet för de corresponderande, an¬
förde jag i min motion, endast i afsigt att visa
Bil. till Ridd, o. Ad, Pr. VI, Band. 36
56a
Den *9 JuliiJ. m.
det BrefChartors antagande, äfven för detta
fall, vore ett correctiv. Det är åtminstone
ganska troligt, att då de på Postgårdarne visst»,
att under Couvertet till PostContoiret, jemte
Brefvet, ej låg annat, än en BrefCbarta, som
i anseende till påskriften, de icke kunde be¬
gagna, voro de ej i den frestelse att bryta
Couvertet och förstöra Brefvet, som om Post¬
penningar medföljde.
Det torde härefter tillåtas mig, göra nå¬
gra erindringar vid Utskottets eget inkomne
Betänkande öfver Postverket.
Jag kan ingalunda gilla Utskottets För¬
slag, att den så kallade moderation å Bref
hädanefter må upphöra. Det skulle visserli¬
gen blifva en vinst för Staten, men icke i
den proportion, som det för den enfhilte skulle
blifva betungandej ett afseende, vid hvilket Ut¬
skottet sjelf fästat *ig, i dess afgifne definition
på Postverkets ändamål. Att försnillning i
stor scala kan ske, med dess bibehållande un¬
der närvarande controllsätt, medgifves full¬
komligt, men deremot försvinner hela möjlig¬
heten deraf, om sådane doublettCharfor, sora
jag föreslagit, uthängas efter Postens afgång.
Om, för att visa allmänheten, att alla af
dem inlemnade Bref, äro rigtigt afgångne, och
dessa Bref således, å doubletteChartorne stå
hvar för S'g specificerade, är det ej rådligt för
PostFörvaltdren att vid afsändandet halva hop:
Den 29 Julii f. m.
S63
buntat en del af dem under ett Couverte, och
efter moderation upptagit ett sådant Paquet,
å den Posten medföljande Charta, efter hvil¬
ken liqvid sedan skall ske, ty, när båda des¬
sa Chartor jemföras en gång, upptäckes genast
försnillningen.
Den föreslagne Portofriheten för Allmo¬
gen i Rättegångsmål, kan jag icke eller med¬
gifva rättsgrunden utaf.
Då dfetta 1704 och 1719 medgafs, var ic¬
ke Allmogens rättegångar så många, och Sta¬
ten gjorde således ej någon särdeles uppoffring
i detta fall
Nu mera är förhållandet annorlunda. All¬
mogen processar mera, och jag vill i ett så¬
dant medgifvande, sorn Utskottet föreslagit,
med visshet, förutse ett hänförande till en än¬
nu störse mangd af ofta onödige och dermed
äfven i ecor.omiskt afseende, för dem förstå*
rande rättegångar.
Till ernående af en säkrare controll vid
Postverket, utan att något band eller hinder
lägges i vägen för Postens skyndsamma gång,
eller PostFörvaltare störas under expeditions-
timmarne, föreslår Utskottet, att Herrar Lands-
höidingar uppdragas, att när de så för godt
finna, antingen sjelfve, och i sådant fall för¬
sedda med behörig ihotocolisförande, aller ock,
genom Ombud, biträdt vid förrättningen af en
Den 3 a Julh f. m^
edsvuren Protocollist, utan förut skedd tillsä¬
gelse, infinna sig än å ett än åter å ett annat
PostContoir inom Länet, och der, vid postens
ankomst öfvervara öppnandet, af alla till stal—
r let adresserade påsar och Brefpaqu etter, samt
låta inför sig jämföra Brefvens antal och vigt
med de bifogade Chartorne, och i händelse nå¬
got befunnes origtigt, sådant di af dem skulle
till ÖfverPostDirecteurea inbträttas.
Oberäknadt att detta icke egenteligen blir
någon controll, synes antagandet dessutom i
fkre fall vara olämpligt.
Först förekommer det mig mindre conse-
qvent, att Utskottet föreslår ett för Herrar
Landshöfdingar sä ökadt och med mycken be¬
svärlighet förenadt Embetsgöromål, då Ut¬
skottet i sitt yttrande Öfver mitt Förslag, om
doubletter af PostCartor säger, att detta sedna¬
re i den betydliga mohn skulle öka PostFör-
vrotarnes göromål , att Utskottet ej ansett så*
dan kunna dem åläggas. Elter allvarlig gransk¬
ning, får väl något hvar medgifva, att man
med mera billighet kunde ålägga Postförvalta¬
re, att sedan posten är afgången, efter Specia¬
len copiera en förteckning, på de bref som
blifvit alsände med den, än fordra, att Lands-
höfdingarne, som förut hafva en ganska vid¬
sträckt verkningskrets sig anförtrodd, företags
resor, från den ena till andra Staden inom
Länen, tor att inför sig låta väga och öfver-
räkna Bref på PostContoiren: Dernäst före-
Den 25 Julii f. m.
565
kommer, att sådane resor för Herrar Lands-
höfdingar med hvar sin Protocollförande, skul
le medföra betydelig kostnad, antingen den
då drabbade Staten eller Landshöfdingame. I
förra fallet, hade varit lämpligare och mera
uträkning vid, att tillstyrka arfvoden till skrif—
vare som copiarade omnämde doublettcChar-
tor till uthängande, när Utskottet funnit, ett
sådant ökadt göromål för Postmästarne gjslfve,
vara för mycket hegardt; och i det sednare fal¬
let, är dat efter min öfvertygelse stridande
•mot all rättsprincip, om en sådan utgift va
rit beräknad skola utgå af Landshöldingar-
nes egna medel.
I sammanhang härmed, kan jag icke un¬
derlåta att vidröra dea farhåga jag hyser, att,
om det blef Staten som skulle vidkännas om¬
nämnde kostnad, gå skulle möjligtvis, under
rubrique att hafva sig af LandshöfdingeEm-
betet Uppdragit öfvervaron af Postens öpp¬
nande, än på ett än på ett annat ställe, flere
Friresor, för enskildt» personer, i egne ange¬
lägenheter, kunna äga rum, utan gagn och
nytta för det allmänna. Under loppet sedan
sednast® Riksmöte, har allmänheten kommit i
erfarenhet af betydeliga missbruk vid åtskillig»
LandsSecreteraretjensters utöfning, som icke
allenast ger mig full rättighet, utan äfven å-
lägger mig i egenskap af Representant, att
vidröra och således söka förekomma en sådan
möjlighet så väl som allt annat hvilket jag
finner ledande till oordning i enskildt och all¬
mänt hänseende-
I
566
Den 29 Juliif. ni.
Utskottets ifrågavarande Förslag, står ic¬
ke eller i full harmoni® med dess yttrande om
Postinrättningens ändamål, nemligen bland an¬
nat, ”en mot främmande inblandning tryggad
gemenskap emellan personer 6tadde å olika
orter.” Jag kan ej frångå den öfvertygelse,
att ett sådant uppdrag, som Utskottet tillstyrkt
för Herrar Landshöfdingar eller deras Ombud,
i hög grad skall motverka, hvad Utskottet
med så mycket skäl hänfört till hufvudingre-
diens för Postinrättningens fullkomlighet. Då
jag med en sådan befattning å Landshöfdin-
garnes iida som den föreslagna, vill förutse
«tt steg tagas till en framdeles menlig Police-
magt öfver Postväsendet, kan jag ej annat än
äfven u'r denna synpunkt afstyrka bifall
dertill.
Utskottet* afsigt att bereds controll utan
att något band eller hinder lägges för Postens
skyndesamtna gång, eller Postförvaltare stö¬
ras under Expeditionstimarne, tror jag icke
eller än vunnen igenom det Utskottet föreslagit,
ty om jämnförandet af Brefvens antal och vigt
skall ske ordentligt, fordrar det en tid sorn i
annat fall skulle kunna begagnas till Postens
skyndsammare afgång; och då Landshöfdingen,
med sio närvaro surprinerar PostFörvaltaren, i
afsigt att controllera dennes Embetsbroder, kan
man, med förutsättande af någon é^prit de
corps äfven inom Postveiket, räkna på en vis*
tankspriddhet hos vederbörande, hvarvid möj¬
ligen Bref adresserade till Öster kunde kom¬
ma att afgå till Wester.
Den 2g Julii f, ni.
567
Jag har förut haft äran yttra, att detta af
Utskottet föreslagna uppdrag åt Landshöfdin-
garne icke .egenteligen blir någon Controll,
äfven om moderation å Bref försvinner, och
utbeder mig nu få närmare förklara det , ge¬
nom följande:
Postförvaltaren i A. och Postförvaltaren i
B. antages vara i complott med hvarandra ,
äfvensom att Postporto dessa orter emellan vo¬
re 8 sk. B:co Lodet.
Postförvaltaren i A. emottager till exem¬
pel 6o Bref, skrifne på ett Bref Postpapper
•lier 5 ark Skrifpapper. Dessa 6o Bref beta¬
las med 8 sk. Banco stycket , för att afgå till
B, hvarigenom inflyter io R:dr Banco.
Postförvaltaren slår sedan ihop 50 styc¬
ken af d«m under ett Couvert och skrifver med
förvänd stil ett fingerad! namn till utanskrift,
samt begagnar vid förseglingen , ett af Post¬
förvaltaren i B. kändt Sigill. Derefter skrif¬
ves Chartan som skall åtfölja på det sätt , att
de 10 Brefven af de 60 specificeras ordenteli-
gen derå å 1 lod hvardera, men de öfrige 50
upptagas derå endast, som ett paquette om 20
Lod , hvilket dessa Bref tillsammans efter 5
qvartblad papper på Lodet väga.
Om Landshöfdingen nu infunnit sig i B.
för att öfvervara Postens öppnande , kan han
568
Den sg Julii f. m.
icke annat än vidimera den medföljande Char-
tan från A. emedan Brefvens antal och vigt
öfverensstämma med hvad den innehåller; och
då Landshöfdingen aflägsnat sig, bryter Post-
förvaltaren i B. det stora Paquettet, å hvilket
han igenkänner Sigillet, samt utdelar Brefven.
Emedlertid fick Staten på detta vis blott hälf¬
ten af hvad den borde hafva, emedan liqviden
efter den vidimerade Chartan blef som följer:
Rtdr B:co,
jo st. Bref å x Lod - i: 32.
1 Paquette a 20 Lod - 3: 16.
Summa 5 R.dr B:co.
Om det nu i stället ålegat Postförvaltaren
i A. att efter Postens afgång uthänga doublet-
te Chartor öfver de med densamma afsäode
Brefven, så hade troligen försnillningen icke
undgådt upptäckt, då deremot, med olika fin¬
gerade namn på utanskriften och om någre varie¬
rade Sigiller vid förseglingen nyttjas, underslef
i likhet med det åfvan anförde kan fortgå u-
tan att upptäckas.
Sluteligen ber jag att få fästa uppmärk¬
samheten derpå att någon föreskrift till före¬
kommande at missbruk med FriBrefsBöcker
är nödig och borde stadgas.
Om vederbörande med FriBrefsBöcker
försedde Embeten blefvo ålagde, att i dessa
Böcker under ssrskildte Columner, intaga Bref-
Ben 22 julli f. m.
56 g
vens DiarieNummer, eller, om det är Paquet,
innehållande Modeller eller dylikt, införa hän¬
visning till den och den Embetsmans befall¬
ning om expedierandet deraf, tror jag att §å-
dant vore gagneligt. Då en controll af den¬
na art, icke lär kunna finnas öfverflödig och
overkställbar, torde åt detta Förslag äfven
lämnas något afseende.
Jag har icke tvekat att vara vidlyftig i
detta ämne, emedan min fulla öfvertygelse är,
att Staten både bör och kan erhålla, utan den
enskiltes ytterligare betungande i afseende på
Postportoförhöjning, betydeliga economiska för¬
bättringar i hvad som rörer PoBtintraderne,
hvarföre jag ock får anhålla om återrem»ss af
så väl Utskottets eget inkomne Betänkande öf¬
ver Postverket, »om dess utlåtande öfver min
Motion, och att desse mine anmärkningarder-
vid, må få åtfölja remissen.
N;0 n
Grefve Spens, Carl Gtiftaj:
Under vördsam anhållan om återremiss ,
anhåller jag att få framställa för Ridderskapet
och Adela några anmärkningar mot det nu
förevarande Betänkandet, hvarvid jag med till¬
fredsställelse påminner mig, att, när vid sista
Riksdag frågan förevar om den förhöjning i
PostTaxan , som nu berättas icke hafva med-
fördt så stor förhöjning i inkomsten sorn vän-
5yo
Den 29 Julii /, ml
tadt varit, var jag ibland de få, sorn motsatte
mig Utskottets Betänkande. Jag har alltid
trott och tror ännu, att Statens uppträdande
såsom vinstsökande speculant vid en anstallt,
som egentligen påstås vara inrättad för all¬
mänt gagn och trefnad, och hvarvid till ytter¬
mera säkerhet mot missbruk, Staten på ett
eller annat vis gjort sig till monopolist, all¬
tid skall blifva ändamålslögt. Erfarenheten har
visat nu , att en fjerdedels påhöjning i Post¬
portot icke särdeles ökar dess summa , antin¬
gen redan denna tillökning afskräcker ett stör¬
re antal skrifvande, eller det ligger i Post-
Verkets nuvarande natur, ett frö till missbruk
och en svårighet af Controll, som , innan det
utrotas, gör påhöjningen endast känbar för den
betalande. Då jag i dag går att betrakta Post,
inrättningen äfven i d«t sednare afseendet,
hoppas eller önskar jag åtminstone, att
blifva bedömd icke såsom den der åsyftade
insinuationer emot personer i och för några af
mig kända missbruk; det är möjligheten af
sådana sorn här afses , och som bör göras så
liten, som ske kan j och Utskottets Betänkande
har med skäl påmint om, att en rättskaffens
Embetsman icke misstycker controller. Jag
får på förhand förklara, att min afsigt missty-
des, om någon tror mig i det efterföljande
klandra Postverkets högre eller lägre Embets-
män, af hvilka jag knappt känner någon enda,
jag klandrar Författningarna, i fall de icke
äro ändamålsenliga, eller tillåta underslef,
som kunna undvikas,
Den 29 Julli f. in.
571
Utskottet har föreslagit, att moderationen
af Portobeloppet för större bref hädanefter må
försvinna med serskildt undantag för Städer-
nes Magistrater, i fall frågan om deras fribref
skulle annorlunda afgöras, än den nu har blif¬
vit i förstärkta StatsUtskottet definitivt afgjord.
Efter min tanka ligger orsaken till denna ur¬
gamla tillåtelse af modereradt porto icke en¬
dast deri , att ett mindre antal Embetsman i
fordna tider hade Fribrefsböcker , utan fast¬
mer deri, att sjelfva Postinrättningens kostna¬
der för större bref icke tillväxa i den propor-
tion, som uttryckes genom Lodtalet. Tyngden
och utrymmet i Postväskan är visserligen af
betydenhet , och det är således oundvikligen
nödigt, att hafva fastställdt, såsom det och
alltid har varit, ett maximum af Lodtsl för
bref, men derjemte måste man medge, att Nio
bref om ett lod förorsaka Postverkets Embets-
män mera ökadt besvär, och således i sin
mohn belasta Verket med flera kostnader, än
ett bref af nio lods vigt, och deri tord# ligga
en rättsgrund för beviljandet af den omtalade
moderationen, som hvarken kan eller bör öf-
verses. då man betraktar inrättningen mindre
som ett beskattningäsätt , än som en anstallt
till lättande af liflig affairsrörelse i landet, och
till möjlighet för enskildta , att utan allt för
stora kostnader förvara fatalier, m. m. dylikt.
Jag finner väl att Utskottet i det sistnämnda
afseendet har tillstyrkt återupplifvandet af åt¬
skilliga redan gällande, ehuru hos mångå ur
minne komna, Författningar, hvilket Förslag
jag ock till alla delar gillar. Men vilkorat af
572 Den Sy Julii /. mi
ett särskildt bevisande å den euskildtes tida;
att han är berättigad åtnjuta lindring i kost¬
naden vid det för honom oumbärliga afsän-
dandat af större bref, inskränker i allt fall den.
na lindringaförmon allt för mycket, synnarligen
om till en del blott vissa SamhällsClaiser fä
begagna danna, och datta sednare är ett i
Theoriea origtigt vilkor, i händelse, säsom
nyss anmärktes, det finns en verklig rättsgrund
i stöd hvaraf alla med skäl kunna för större»
bref fordra den omtalta moderationen. Men
Utskottet har antydt en fruktan, att denna
Moderations-anstalt kan till underslef vid
Postuppbörden begagnas, och denna äsigt
är ännu tydligare uttryckt i Förslaget omCon-
trollcurers möjliga närvaro vid Postpaketers
öppnande. Äfven om det enda medlet att und¬
vika sådana underslef, vore moderationsstad-*
gans upphäfvande, tror jag den ofvannämnde
rättsgrunden icke böra förbises och tror sådant
ännu mer derföre, att efter min tanka ett vida
lämpligare och verksammare correctiv kan
uppgifvas mot det man befarar.
Om jag ej mycket bedragit mig, ligger
ordsaken , hvarföre man föreslagit att Lands-
höfdingarne eller dess ombud mft få öfvervara
Postupptagningen, i den möjligheten, att en
Postmästare vid afgångsorten kan vara öfver¬
ens med den vid ankomstorten, att sända större
eller mindre del af de inlemnade brefven un¬
der serskildt omslag till denne sin medbroder
och sedermera sjelf åtnjuta moderations-skill-
D*n J2 Juli i f. ni,
S73
nidén, hvilket förhållande ikulle kunna doljas
genom olikheten af den Charta, tom på an-
komatorten uppspikas, och den som återsändes
qvitterad, och lägges till grund för redogörel¬
sen från afgingaortsns FostContor. Det är
klart att den förra af dessa Chartor måste va¬
ra i enlighet med det sanna förhållandet, men
om bägge äro lika kan äfven med den con-
troll Utskottat föreslagit icke mer än för hvar
gång serskilt uppdagas, och med den såll—
synthet, sora förmodligen skulle bli en egen¬
skap, väsendtligen förenad med dessa Lands-
höfdingevisiter, i synnerhet i de Städer, der
icke Residens önnes, och när dessutom Lands¬
höfdingen eller dess ombud, behöfde åtföljas
af en serskildt Protosolliit, medför i min tanka
den utsigten, att allt blir hädanefter såsom det
har varit. Det är visst möjligt, att anstaltens
tillvaro något kan afskräcka. Men den rätta,
och säkert verksamma Controlleringsraethoden,
är den, der Controlleurens närvaro icke gör det
minsta uppseende, och om möjligt är icke ens
afvetes af den controllerade. Det är derföre
jag af de flera Förslag Herr Treffenberg vid
denna Riksdag inlemnat till ett förändradt
Uppbördssätt vid postverket, förnämligast anser
ett vara af stor vigt, att nemligen ett exem¬
plar eller en afskrift af den afgående Post-
Chartan alltid borde å afgångsorten på lämp¬
ligt ställe uppspikas. Sjelfva den skrifvandes
interesse, att få veta, huruvida hans bref verk¬
ligen vore afgånget, skulle vara den bästa bor¬
gen, att ingen sådan Charta kunde bestå till
någon del af sammanslagne bref och gå framt
Den 25 Jul ii f. m,
man till öfverflöd stadgade, det dessa afgångs-
chartor genast efter Postens afgång borde af-
lemnas till Stadens Magistrat, och upphängas
på Rådstugan , samt derstädes af en PostCon-
toret frånskild Authoritet förvaras och summe¬
ras, hvilken summering skulle bli Controll på
Postuppbörden, ser jag icke hur underslefven
skola undvikas på ett på en gång troligare o-
felbart, och tillika mindre stötande vis. Just
den omständighet, att sådant hvarje Postdag
måste ske, och att anstalten icke ensamt vore
beräknad på controll å Postmästaren, utan äf¬
ven på de skrifvande* snarare erhållande af
visshet om brefvens afgång, skulle borttaga
äfven allt utseende af chicane. För Po$tCon-
tor på landet skulle på lika sätt samma Char-
tor '■ kunna sändas till närmaste Kronofog¬
de, eller uppsättas i närmaste Sockenstuga.
Vid dessa Contor retar dessutom det ringa an¬
talet bref sällan till underslef. I det Betän¬
kande , som följde på Herr Treffenberg* Me¬
morial, har Utskottet yttrat, att afskrifvandet
af alla afgående PostChartor, skulle medföra
ett så betydeligen ökadt arbete , att det der¬
före ej borde stacfgas; jag tror sådant icke,
utan anser anatalten kunna löna sig, äfven om
man derföre skulle få lof hålla en skrifvare
mer vid större Contor. Sådant lönar sig, så
vida nemligen anledning fins till den Controll-
anstallt Utskottet tillstyrkt. Den af mig före-
slagne skulle just då bäst betala sig, om följ¬
den icke kom att synas; all riktigt organiserad
Controll har denna natur, att förebygga miss¬
bruket, då deremot andra anstalter på sin höjd
Den 22 Julii f. ni.
upptäcka det då och dä, som småningom torde
hända blir sällan.
Efter min tanka hada Utskottet, då grun¬
der för Postinrättningens framtida fortvarande,
•lier, om man så häldre vill såga, för Post-
bevillningen, skulle Riksens Ständer föreläg¬
gas, bordt i ett sammanhang omnämna flera
här förbigångna ämnen, under hufvudsakligt
afseende på medborgares billiga fordran , att
Postverket icke öfver höfvan må betunga de¬
ras affairsrörelse, samt att Postskatten må träffa
alla lika. I den omständighet, att Regerings-
Formene 60 §. räknar Postmedlen till Bevill-
ningen, ligger det tydligaste bevis, att 1809
års lagstiftare ansågo den inrättning , hvarpå
föreningen i affairsväg af aflägsna medborgare
berodde mera vigtig, än att grundsrne derföre
skulle få bero på någon annan än högsta Lag¬
stiftande magten. I enlighet med denna vigt
har PostTaxan af Riksens Ständer alltid blifvit
beviljad, men angående den serskildta förmå¬
nen, att få bref in specie recommenderade, har
till och med Almanackan hittills endast inne¬
hållit att sådant emot serskilt betalning kunde
fås. Förhöjning i betalningen härföre har om
jag ej mins orätt , just under påstående Riks¬
dagen blifvit påbuden. Jag vill icke bestrida
riktigheten af detta påbud för tillfället, och gå
länge samt intill dess Riksens Ständer vid Post-
Taxans uppgörande bestämdare yttrat sig i
denna fråga , men då nu regleringen af Post¬
intraden är före, och på lika sätt, sorn Riksens
Ständer då de bestämma den Allmänna Bevill-
5?6
Dm 29 JulliJ. m.
niogens belopp och fördelning, äfvea bestäm¬
ma Taxeringssättet och hvad dermed mera kan
äga sammanhang, på lika sätt måste i ofvan¬
nämnda 60 §. Regerings Formen en tydlig grund
finnas för Riksens Ständer, att företaga till
ompröfvande alla de bi-inrättningar vid Post*
anstalten, som kunna göra dess egentliga än¬
damål om intet. Jag yrkar derföre att ifall
detta Betänkande återremitteras, nästa utlåtan¬
de må innehålla bland annat ett Förslag till
reglering, i sammanhang härmed, af förhållan¬
det hädanefter med recommenderade bref till
alla dess delar. De medel som dervid hittills
hafva influtit, äro lika mycket Postmedel, sorn
Postpenningarne, om ock de hittills till stor
del ansetts såsom Embetsmännens sportler;
medborgaren skattar till Staten lika bestämdt,
då han sjelf bidrar till Embetsmännens under,
håll, som då hans 6kärf först passerar Stats-
Cassan.
Likaledes önskade jag att Bevillningsut¬
skottet, eller någon af dess härvarande Le¬
damöter, ville underrätta Ståndet i hvad
skick frågan befinner sig om Tidningars Post¬
porto. Det är en för stor del af PostTaxan,
att icke böra omnämnas här, äfven i fall Ut¬
skottet ärnar derom inlemna serskildt Betän¬
kande, Ett ryckte har varit gängse, att För¬
slaget om stämpelafgift på Tidningar, i stället
för Postporto, skulle komma att underställas
Riksens Ständer, hvilket jag för min del anser
förtjena mycket afseende,
Sisst
%)kn 29 jairi jf-, m>
Sissi förekommer frågan oih , hurti vida
to&gon serskildt afgift bör finnas för emotta-
ganciet af recOmmenderade bref, eller ej-, Éa
dylik har alltid existerat, och sådant synts bil¬
ligt, men olikhet förefinnes i detta afseende
emellan olika emottagares vilkor, och detta
bär förefallit mig obilligt. En enskildt man,
som i ett Fribref ernottager penningar, betalar ej
Fribrefsafsändarens Postpenningar, meri alla de
allmänna Cassör, som hafva egna Fonder, lära
vara ålagda ätt ersätta Postverket dessa Post-
jpenningars belopp. Ridderekapets och Adelns
egna Cassör hafva i detta afseende fått Vidkän¬
nas åtskilliga utgifter och hemställning derom äf
äf RiddarhusDireclionen gjord till Ridderskapet
och Adeln , i anledning hvaraf ett ylfrande
från RiddarhusUtskottet nu med först» inkom¬
mer, i sammanhang med dess utlåtande öfver
jDirectionens öfriga Riksdagsberättelsej men då
frågan är af allmän natur, och grunderna för
hela Postuppbörden nu äro före, utber jag mig,
att få fästa samtlige Riksens Ständers Och de¬
ras Bevillningsutskotts uppmärksamhet på frå¬
gan, och yrkar, att emellan Cassör ochenskil-
ta i detta afseende ingen skillnad må äga ruin,
utan de med FribrefsBok försedde Authorite-
ter, som afsända bref under recommendation,
antingen icke få begagna den, när afsändandet
anses ske för ett icke allmänt ändamål , eller
ock, då afsändandet å Embetes Vägnar åiiggef
dem, ingen skillnad göras emellan olika e-
mottagare. Det vore kanske äfven lämpligt.
Bil. till Ridd. o. Ad, Pr, VI. Band, 37
578
Den 29 Julii f, m.
att någon underrättelse lemnades i afseende på
den Controlls beskaffenhet, som jag förmodar,
finnas, öfver de medels uppbörd, som , sedan
bref under form af Fribref blifvit i PostTaxan
införde, med titel af ersättning sedermera i
Cassornas Postbok intagas.
Med dessa anmärkningar anhåller jag om
återremisB af Betänkandet.
N:o 3.
Herr Hjärne, Carl Jacob:
Högloflige Utskotten hafva visserligen af.
ter min åsigt på ganska goda grunder veder¬
lagt de skäl hvarpå flera enskildte Ledamöter af
Respective Stånden grundat deras påstående
om rättighet till en vidare prasscriptionstid,
för inlösen af f. d. GöthaCanaU och Göthe¬
borgs Disconters utgifne Assignationer på Ban¬
ken, och tre procentsedlar, men då samma och
flere personers anförande äfven innehålla det
böra vara med Riksens Ständers värdighet öf¬
verensstämmande hälldre eftergifva en rättig¬
het, som vore grundad på det fattigaste Fol¬
kets förlust, än begagna den i sådane som när¬
varande omständigheter, då dessa i frågavaran-
de förluster drabba hufvudsakeligen den fatti¬
gare medborgareklassen, som trodt sig äga en
sparpenning i desse penningar, och sorn säkert
icke haft tefälle läsa de i Tidningarne inför¬
de annoncer, och ej haft tillfälle få underrät¬
Den a g Julii /'. m .
579
telse derom då de vanligen förtiga sådane be¬
sparingar , och således ingen haft anledning
förmoda huru mycket sådan annonce kunnat
röra dem, så vågar jag ödmjukeligen föreslå,
antingen, att Ridderskapet och Adeln med af-
«lag på Utskottens Betänkande ville på desse
mina anförde skäl bevilja ett års ytterligare
prolongation till desse Assignationers och 3
ProcentsSedlars inlösen, eller om så skulle an¬
ses mera enligt med Formen, återremittera Be¬
tänkandet med anmodan till Utskotten att
uppgöra och inkomma med ett alternativ till
en sådan prolongation. Då jag härmed vågar
förklara att jag ingen sådan Sedel sjelf äger,
och således intet personelt intresse i denna af
mig gjorde framställning, hoppas jag Höglofl.
Ridderskapet och Adeln lärer lätt öfvertyga»
att det är endast för den fattige jag ifrar, uti
hvilkas händer jag specielt känner sådane Sed¬
lar på min ort finnas , och på hvilkas förlust
jag förmodar Höglofl. R'dderskapet och Adeln
med mig instämmer ingen Statens vinst eller
behållning bör uppgöras, häldst den efter min
förmodan icke lärer komma att uppgå till nå¬
gon betydlig summa.
N:o 4.
Herr Montgommerie, Guftaf:
Utan att ingå uti någon egentlig pröfning
ifde lika ovän!«de sorn långa pras nisser Höglofl.
Utskottet begagnat förr än det ansett sig kun-
fitn 2 g. Julii f , ni\
»a besvara den af mig vördsamt väckta mo¬
tion om nedsättning af Skjutslegan, och utan
$tt ytterligare söka insnärja detta enkla ämne
i så mångå mer eller mindre främmande eller
gifva det en utsträckning, som kunde'täfla med
Utskottets, anser jag mig endast böra, ännu eu
gång, hafva den äran att min föresats och
*nia öfvertygelse likmätigt blott med några
få. ord (för att åtminstone ej belasta mitt sam¬
vete med förebråelsen att hafva borttagit alt¬
för mångå minuter af den ofta åberopade, men
sällan iagttagne dyrbara tiden, om N. B. med
dyrbara menas kostsamma, sä bör jag upplysa
8tt hvarje pleniminut efter min noggranna be¬
räkning kostar imellan 8 å 9 R;dr Banco),jag
•upprepar det att blott med några få ord fästa
Högloft. Ridderskapets och Adelns uppmärk¬
samhet derpå att då skjutslegans förhöjning af
Kongl. Majit i Nåder beslöts skedde sådant,,
i följd af den då uppkomne Fodnbrijim, tills,
vidare. Detta tills vidare skall väl betyda det¬
samma sorn tills ett eller flere ymnigare Fo<-
dxrär inträffa- Sorn nu ett sådant ymnigt och
öfver bela Riket lika beprisadt Foderår är för
handen, antingen såsom följd af en hegre väl¬
signelse, eller såsom Riksdagsvisan yrkaren
följd af LåneSystemet, som åtminstone i ett.
sjjfeeende kan anses lyckligt ehuru äfven i det¬
ta fall nog. problematiJH- så skulle jag tro. att
cionféqyencin fordrade att ordalydelsen af nyss,
åberopade Kongl. Kungörelse fick den betydelse,
hvarje medborgare har anledning, har skäl och
ursajk att påräkna, i synnerhet, då såsom jag i
jRijrv HMMion. derot» ådagalagdt, nemligen att al--
W*n 29 julii f. »U S0#
Sa MedborgafeClasser, den skjutsande likasom
den resande, äfvensom Staten, Bonden samt
Eiri beta- och Tjenstemannen derpå lika vinna
att skj-utslegan blir nedsatt antingen till I»
eller 8 sk. milen, eller må bända rättvisast o*
lika i olika Landsorter, t. ex. 12 «k. söder om
Upfala, och 8 sk. Norrom samma Stad, Städer-*
nes högre skjutslega oberäknad.
Utskottet sjelft medgifver att ordet iilte
vidare, lika som motiverne till den Kongl.
Kungörelsen om skjutslegans förhöjning, för¬
anleda till den önskan Motionären framställt;
men Högloflige Utskottet har likväl aistyrkt
Skjutslegans nedsättning, ej af förevarande
skäl, dem Utskottet icke kunnat uppgifva, ti¬
tan af sig yppande om såsom Utskottet yrkar
.Pofl- och Forvagnar, entrépreneurer m. m. fram¬
deles må kunna tillskapas. Huruvida dessa
skäl sammanhänga med det närvarande och
med det egentliga ämnet, sorn påkallar verk¬
lighetens och icke förhoppning arm & åtgärd, of—
verlemnar jag vÖEdsamligen till Ridderska-
pets och Adelns upplystare bepröfning äfven¬
som huruvida dessa mina på verklighet grun¬
dade anmärkningar vid Uskottets på förhopp-
ningar uppstapplade, utlåtande, må föranleda
tili detsammas återremitterande i hvad sota
deraf vidrörer det af mig motionerade ämne*
D»n *g Julii <*. ni.
Bilaga
till PleniProtocollet för den 29 Juliij
eftermiddagen-
Nto 1.
Herr von Hohenhaufen, Michaél:
I afseende på de val till Fullmägtige i
Banken och RiksgäldsContoiret, hvilka enligt
i dag fattadt beslut nästkommande Lördag sko¬
la förrättas, får jag vördsamt underställa Rid-
derskapets och Adelns upplysta pröfning, hu-
fuvida det icke skulle vara tjenligt att äfven
utvälja 3:ne Suppleanter till hvardera af dessa
Verk; på så sätt, att sedan förenämnde val
till Fullmägtige för sig gått, skulle antingen
samma afton om tiden det medgåfve eller en
annan dag valet till Suppleanter serskildt fö¬
retagas. Vid detta val lärer böra tagas i be-
tragtande nödvändigheten att afse Ordföranden,
hvarföre det torde vara lämpeligast att be¬
stämma den ordning efter hvilken Suppleanter-
ne skola inträda. I detta afseende får jag
äran föreslå att af de 3:0c sorn erhållit flesta
rösterne och således blifvit Suppleanter be¬
stämmes deras ordning inom hvarandra efter
Matrikeln; och inträde vid inträffad ledighet
bland Fullmägtige den af de trenne Supple-
anterne, hvilken i ordningen har samma rum i-
bland Suppleanterne sorn den afgående ibland
Fullmägtige innehaft.
Den 29 Jtilii e. ni.
5gä
Detta föreslagna valsätt år fullkomligt i
enlighet med Grundlagen och RiddarhusOrd-
ningen. Denne sednare hänvisar i detta afseen¬
de uti dess 47 §. till 69 § Riksdagsordningen,
hvilken stadgar ”att de genom dödsfall eller
af andra tillfälligheter uppkomna ledigheter af
Fullmägtige eller Revisorer må, nitr få fordrat
emellan Riksdagarne ersättas genom nya val af
de Stånd der ledigheterne inträffa, på det fått
Stånden hvart för jig lamp eligaf finna.
Orden ”»tå, når fi fordras” synes ganska
tydeligt utmärka att i Grundlagen är afsett,
att om Stånden tillika utvälja Suppleanter,
nya val icke ofta fiola fordrat. Riddarhusut¬
skott har likväl nogsamt insett, att sådana
val kunna komma i fråga och har fördenskull
uti lnstructionen för RiddarhusDirection infört
att vid slike tillfällen dessa val af Directionen
skall förrättas.