Pro t o coll,
hållna
hos
H ögl o fl ige
Ridderskapet och Adeln,
vid
Lagtima Riksdagen i Stockholm,
År 1828.
Fjerde Häftet.
STOCKHOLM.
Tryckta hos Johan Hörberg, 1829.
Fredagen den 12 December.
Plenum klockan io förmiddagen.
Öppnades Herrar Electorers lista till
val af Ledamöter i Hemliga Utskottet; och
befunnos följande Herrar dertill hafva blif¬
vit utsedde:
N:o 117 Grefve von Stedingk; Fullm.
Grefve Hamilton, Gustaf Wathier;
N:o 236 Friherre Stjerneld, Algernon;
N:o 2 2^5 Herr Lefre'n, Johan Pehr.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, att Expedi¬
tion s-Utskottet måtte anmodas uppsätta en.
underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, med
uppgift på de hos samtelige RiksSlånden
Valde Ledamöter uti Hemliga Utskottet.
Bifölls.
Friherre Anckarsvärd, Carl Henrik:
Jag tager mig friheten fästa Ridderskapets
och Adelns uppmärksamhet på den korta
lid, som återstår af motionstiden. Om vi
de återstående plenidagarne af densamma
följa hvad vid de förflutna tyckts antaget,
att nemligen genast upplaga motionerne till
discussion, fruktar jag, att tiden blir otill¬
räcklig för motioner, som skola göras. Då
de bordläggas och vid remissen i alla fall
kunna ventileras, så tror jag, att man, till
tidens vinnande, gjorde bäst att låta dem
4
Den 12 December f. m.
ligga utan ventilation. Jag hoppas, alt Jet¬
ta anförande ej mätte tydas, som om min
mening vore att gore intrång i någons rätt,
utan blott såsom en anledning för hvars och
ens uppmärksamhet.
Herr afSillén, GeorgÅocel,hade inlem¬
na t ett Memorial, som upplästes, så lydande:
Om, under Seklers lopp, Sveriges Be-
skattningsVerk blifvit fördt från dess ur¬
sprungliga enkelhet till villervalla och ore¬
da; om det befunnes vara en hopgyttring.
af forntida misstag och medeltidens bar¬
bari; om det framtedde ett qvarstående,
ett fördröjande vid orimligheter och orätt¬
visa; vore det väl då obehörigt, att tänka
på dess återförande till en jemnare plan.
Man erbjude i dess närvarande skick
detta Beskattningsverk till en eftersyn åt
Statens grundläggare i en ny verld. De
skulle, leende, åsidolägga det.
Onekligen är det Sveriges jord, som
bär största tyngden sf Statsbördan; och
hvem ville väl bestrida,, att så bör vara.
Jordbruket utgör obestridligen Rikets huf-
vudnaring. Från den hämta alla de öfri¬
ge sittstöd. Af den upprätthållas de. Men
huru ojemnt hvilar icke denna börda på
jorden. Medan den tungt trycker en del.,
framgår den med en saktare tryckning öf¬
ver en annan och rörer nästan omärkligt
en tredje.
Den 12 D e c e m b e r f. m.
5
Sveriges jord är hufvudsakligen förde¬
lad i Skatte, Krono och Frälse, Säterier samt
Rusthåll; desse åter fördelade i Berustade
Säterier eller Säteri-Rusthåll, i Skalle-Rust»
håll och i Krono-Rustbull.
Med undantag af den Kronojord, som
är anslagen till Boställen, borde all den
öfriga jorden vara lika skattdragande. Så
var det ock ungefärligen, sedan Staten hun¬
nit ur sin linda fram till sin ungdomsål¬
der. Då Hemman i Sverige först uppkom-
mo, voro de alla skattdragande. Snart för¬
delades de i 2:ne- slagr Skatte och Frälse;
men denna fördelning var icke beständig,
och frälsehemmanets börda den tidan mot¬
svarade ungefär skattehemmanets. Skatte-
bonden som ville vara fri från utgörandet
af Skatten eller, som det då kallades, ali
konungsligan rätt, ägde frihet dertill, då
han ingick i Rustningen, det är utrustade
sig till Rikets försvar med bäst och vapen,
och gillades dertill vid vapensynen. Hans
Hemman blef då Frälse; men denna Hem¬
manets frälserätt upphörde, när han från-
trädde Rusttjensten, och det ingick då åter
bland Skattehemmanens antal.
Så enkelt och rättvist detta var inrät-
tadt af en Svensk Konung, sorn i Rikets
häfder alltid skall bibehålla ett utmärkt rum;
så mycket förmådde fyra och ett halft år¬
hundradens interessen af dem, spm kring-
6
Den 12 December f, m.
slöto Monarkerne, att steg för steg föra jor¬
dens beskattning till det chaos af oreda,
hvari den ännu befmnes.
Från det felaktiga, i Sverige efterapade,,
system, att på den belöntes efterkommande
in infinitum fortsätta belöningen för Sta¬
ten eller Fursten gjorde tjenster, härleder
sig ali den villervalla, all den orättvisa,,
som hvilar öfver Sveriges jordegendom.
Eric XIV, svag, grym, lättsinnig, lik¬
som godtgörande den ena svagheten med
den andra, förslöste en stor del af Statens
inkomster. Eric XIV, förordnande, att hvar
Adelsman finge ha en Gård, hvarje Friher¬
re 2:ue och hvarje Grefve 3:ne Gårdar frie
från all skatt och tunga, frånskiljde Staten,
att jag så må säga, en stor del af dess om¬
råde. I början var väl denna frånskiljda
Stat inskränkt, men obegränsad skulle den
naturligtvis vidgas, i den mon familjerna
tillväxte och kunde tillvinna si gr någon jord.
Så bortskämde denne Eric XIV Magni La¬
dulåses verk. Man fortfor att bortskäm¬
ma detta verk, när man tillät Adeliga En¬
kor och Jungfrur att njuta sitt gods frälst,
så länge de vora ogifte. Man fortfor vida¬
re dermed, då man år 1617 stadgade, att
Skattejord kunde blifva frälse, när frälse¬
man och qvinna voro Skattebondes arfvin¬
gar, samt att Bönder och Bondesöner kun¬
de frälse förvärfva; när man vid 166® års.
Den 12 December f. i».
7
Riksdag förordnad®, att om en person blef-
ve adlad och han då ägde eller ärfde nå¬
got Skattehemman, skul le det blifva Frälse;
och så fortfors med dylika sätt att för¬
minska den skattbärande jorden, intilldess
Carl XI, seende Rikets våda, sälte derfö¬
re en gräns»
I hvilken vånda, i hvilken trängsel har
man icke sedermera varit bragt, att läm¬
pa, alt jemka alla från detta System upp-
komne frågor om jordens rätt och person¬
lig ratt, så om hvarandra blandade. Tiden
bar likväl sluteligen uteslutit den sednare
rätten från jorden. Ridderskapet och Adeln,
främst att befordra, först att framkalla vårt
constitutionella statsskick, ville i samma
afgrund, 1809 års Regementsförändring stör¬
tade despotism och godtycke, nedkasta
all personlig rätt vid jordegendom. Rid¬
derskapet och Adeln frånträdde sjelfviIligt
sin uteslutande rätt att besitta Säterijord.
Den är nu mera i alla Medborgareklassers
händer» Men Ridderskapets och Adelns fri¬
heter hafva stadnat qvar vid jorden.
Nu frågas: skall detta förhållande fort¬
fara? skall det gifvas liksom en Stat i Sta¬
ten, hvilken åtnjutande, hvilken påfordran¬
de alla dennes förmoner, värn mot fiendt¬
ligt öfvervåld, mot inhemskt förtryck, hvil¬
ken ägande Rättvisans beskydd och lagar-
nes hägn, icke deltager uti alla de kost¬
s
Den 12 December f. m.
nad«r detta medförer? Nej. Ett annat för¬
hållande måste framträda. Ärtiden nu le¬
ie inne, så sker det framdeles; jag är viss
derpå. Tidens kraf är sanning och rättvi¬
sa. Deråt vill den hafva alla sina inrätt¬
ningar riktade.
Visserligen har det aldrig från början
■varit meningen, att det nuvarande Frälsek
skulle äga den frihet, det nu njuter, nem¬
ligen Jordeboks- och Mantals-räntaa utan
någon skyldighet.
Adelsfanan, qvarstående nu blott, uti
bortgömdä IndelningsVerk, som en ruin,
af Frälsets fordna skyldighet att rusta, är,
ett vittnesbörd hvilken förbindelse Frälset
ålåg, att äfven för sin behållne ränta del¬
taga i Rikets försvar. Men denna skyldig¬
het har försvunnit, utan något af Konung
eller Ständer faltadt egentligt beslut. Den
har liksom bortdött af sig sjelf, och det
har vunnit bekräftelse endast af det Rikets-
Ständers beslut, att Adelsfane-Indelningar-
ne skulle indragas till Kronan och tili en;
Invalidhas-Fond.
Det är likväl mindre frälsejordens, ätt’
Säteri-, Säteri-Ladugårdars, Rå och Rörs
samt Insockne och Veckodags-hemmans-
friheter, hvilka trycka den öfriga jorden,
emedan Frälset deltager, nästan lika med
Skattejorden, uti alla Extraordinarie utr
skylder samt uti Ordinarie Rotering,
Den 12 December f. m.
9
Jag föreser val ett bejakande till sat¬
sens riktighet, till det systems billighet,
hvilket jag framlagt: all jords lika beskat¬
tande; men verkställigheten, men sättet att
det åstadkomma, hvar skall man frima det?
skall det kunna äga mm, att pålägga ali
denna privilegierade jord alla de bördor,
som skaltejorden bär? Vore det icke en
orättvisa, just då man högt ifrar förrätt-
visa och billighet? Jag svarar: är saken
riktig, är ändamålet godt, så måste det
också gifvas medel, att på ett ädelt, ett
Nationen värdigt sätt vinna detta mål.
Jag har icke slumrande förbigått den
stötesten, som skall ligga i vägen för för¬
ändringen: ägande-rätten. Jag har stad-
nat vid den, troende att äfven den icke är
för tung att undanrödja.
Jag anser att eganderätten egenteligen
icke rubbas, om ägaren får full valuta för
de bördor, hans jord pålägges, genom det
att den kommer i lika läge med skattejor-
den. Således föreslås, att, med undantag
af befrielsen från skyldighet att deltaga i
byggnader, hvilket deltagande utan någon
ersättning synes kunna påläggas, de frihe¬
ter den privilegierade jorden njuter, inlö¬
sas af Staten efter det värde de ega, till
hvilken ändå ali sådan jord skulle skatt¬
läggas efter hvarje orts method, hvarefter
den blifvande Jordeboks- och Mantalsrän-
Dea is December f. n».
tan, Kronotionde», ordinarie Roteringsskyl-
digheten samtSkjutsningsbesväretförvandlas
efter de sista 10 årens markegång i Länet,
då -j?-q af dessa ioårs sammanslagne belopp
blefve denj iänlmfond, som, förvandlad till
Kapital efter sex procent, lomme att ut¬
göra det inlösningsbelopp, Staten till jord¬
egaren bör utgifva; så, att t,, ex., om ett
Frälsehemmans ränta per medium för tio
år utgjorde ioq R:dr, komme Staten att be¬
tala 1666 R:dr 3a sk., och om ett Säte¬
ris Mantals-ränta, Kronotionde, Ordina¬
rie Rotering och Skjutsningsbesvär beräk¬
nades att utgöra t. ex. 160 R:dr, komme
Staten alt till dess ägare utgifva 2666 R:dr
3a sk.
Man torde väl vilja säga, att Ordina¬
rie Roteringen icke bör komma i fråga,
sedan all privilegierad jord blifvit med Ex¬
tra Rotering belagd; men jag frågar: hvad
är väl Extra Roteringen? Intet annat än en
inflickad planka på den murkna byggna¬
den. Om denna nu är i detta skick, hvar¬
före lappa och flicka längre? ombyggom
den,, uppförom den på en jemnare plan.
Extra Roteringen, oaktadt skapning och om-
skapning af Comiteer på Comiteer, oaktadt
Konungens, 2 Collegiers och Landshöfdin-
ge-Embetenas myckna möda, är ju intet
annat än ett pappersverk, och har blott
kostat Staten, utan alt gagna den på min¬
sta sätt. Extra Roteringen är ingen börda
mot Ordinarie Roteringen; den skall upp--
Den 12 Deceber f. m.
sällås endast i krigstid. Låtom oss njuta
en 5o-, en 100-årig fred, och den är
intet. Må den på sin höjd stadna vid Bo-
ställsjorden; men .beläggom all öfrig jord
med Ordinarie Rotering. Om Staten ej be-
liöfver Manskapet i fredlig tid uppsatt; så
kan den i stället njuta en inkomst genom
Yacance-Afgift, sorn motsvarar skyldigheten.
Men säger mant detta må vara godt
oell väl, men hvar skall Staten få medel
dertill? Jag svarart man mäste erinra sig,
att här icke är fråga om någon bortkastad
utgift, utan om en, sorn ger Staten full
valuta för sin uppoffring, då man förut¬
sätter, att de förmåner hon derigenom til 1—-
vinner sig, äro henne frånskiljda och. icke
kunna, på annat sätt ernås.
Staten har ännu mycken jordegendom
©disponerad , der äganderätten är henne för¬
behållen. Genom öfverlåtelse!! af denna
äganderätt till enskilte, torde större delen
af det erforderliga penoingebeloppet kun¬
na vinnas. Men jag vill tydligare utveck¬
la meningen. Om, med undantag af de
åt de Kongliga och Furstliga perso.ri.erne
anslagne Kungsgårdar, alla de öfrige, alla
Krono- och Kungsängar samt Kronofisken,
sedan hvad sorn är jordegendom förut blif¬
vit fordell i mantal, skattlagdt och Ordi¬
narie roteradt, hemmansvis genom offentlig
Auction försåldes; så funné man, här en rik.
tillgång-.
Den 12 ]>e«cmber f. m.
Man invänder, jag förutser det, alt
dessa Kungsgårdar m. m. nu äro utarren¬
derade, oell Staten förlorar då sin inkomst
uti påräknade Arrenden, Välan ! att så är;
men Staten vinner ett jemnlikt förhållandef
Staten vinner en beständig Ränta; Staten
vinner tillökning i sin försvarsstyrka; Sta¬
tens jord, nu under förpaktares händer-,
sora stundom den ena efter den andra van¬
sköta den, kommer i enskiltes värjo, blif-
ver väl skött och vårdad; Staten slipper
mycken kostnad till byggnaders underhål¬
lande.. Min mening kan dock icke vara,
att Staten, genom något våld på Arrenda¬
tor ernes rätt, skulle åtkomma dispositions¬
rätten i olaga lid.
Dessa äro grunddragen till den jemn¬
likhet i jordens beskattning, jag ansett bö¬
ra tillvägabringas. Om allt ej kan ske på
en gång, så kan det ske successive; hvarvid
dock angelägnast synes vara, att så bere-
des, att först och främst Säterierne och
den jord, sorn med dem njuter frihet från
de skjutsnings- och byggn;«ls-sky 1 digheter,
hvilka åligga Skatte- och Frälsejorden, der¬
uti indragas; att sedermera den Ordinarie
Roteringen kommer i fråga, och så Räntans
inlösande till Staten af så väl Säteri- sora
Frälsejorden.
Visserligen skulle jag önskat att för.
Rikets Ständer kunnat framlägga ett förslag*,
Ben ii December f. re. i3
som, i stället för att olea den betungade
sidan, öfvergick på den lätta, det vill sä¬
ga, att all jord finge Säteriernas friheter,
eller åtminstone att man kunde gå medel¬
vägen, så att all jord blefve frälse-; men
jag bar icke funnit någon möjlighet till det
sednare alternativets verkställande, ännu
mindre till det förras. Indelningsverket skul¬
le då alldeles försvinna, och hvar skulle i
stället bördorna läggas? Regeringsformen är
dessutom tydligen deremot.
Då detta ämne är af den vidd och om¬
fattning, att det synes icke kunna uppdra¬
gas åt något af rle vanliga Utskotten; så
hemställer jag vördsamt, om icke, med stöd
af 3 momentet 36 §. Riksdagsordningen
att Särskilt Utskott må utses att det hand¬
lägga, och med sitt Utlåtande till Ståndens
Plena inkomma.
Mig torde tillåtas tillägga: man trader
nu icke utom Rikets fandamären för att sö¬
ka en förstoring, som, svår att eröfra, svår
att försvara, lätt förlorades. Man utvid¬
gar sig, att jag så må säga, inom sina na¬
turliga gränsor; man återvinner der en för¬
lorad Stat.
Man har ofta förstört på cinyttiga krig,
man har i blodiga strider utan ändamål
uppoffrat, otaliga kostnader; vore det val
då obehörigt, att för ett stort fredligt än¬
damål uppoffra, om så vore, något års krigs¬
'4
l)en 12 December f. ns.
kostnad? Segren sväfvar icke liär mellan
motsatta Härar, tvekande pA hvilken den
skall kasta en blodig lager. Den är här
bestämd; den framräcker förut en obefläc-
k ad krans.
Sluteligen hemställes vördsamt, om ic¬
ke detta memorial mA med de öfrige Riks-
Stånden communiceras.
Lades på bordet.
Herr af Wingård, Johan: Jag bade
egentligen velat framlägga det anförande
jag går att uppläsa, såsom ett tillägg till
Herr von Beckers motion; men sorn den
ej torde komma af bordet förr än efter mo¬
tionstidens slut, har jag velat fästa upp¬
märksamheten på ett ämne, sorn har något
sammanhang med den, men som tillika in¬
nefattar en ny Motion.
Hvarefter Herr af Wingård, uppläste
följande;
Yäl kännande Landtmannens förlä¬
genhet och mångå bekymmer under låga
spannmålspriser, förutser jag dock alla de
svårigheter, sorn skola visa sig vid priser»
nes upprätthållande, genom uppköp för Sta¬
tens räkning. Min öfvertygelse om denna
åtgärds otillräcklighet, äfvensom skadlighet,
har jag uti min sist afgifna underdåniga
Femårs-berättelse ganska vidlyftigt anfört,
till hvilken handling jag får hänvisa, i hän¬
Den 12 December f. m.
delse den blir tryckt. Men som jag äfven¬
ledes derstädes vågat antyda min enskifta
Öfvertygelse om sättet, hvaruppå spann¬
målsprisernas jemna upprätthållande endast
kan vinnas, har jag trot.' mig böra under¬
kasta Ridderskapets och Adelns upplysta
pröfning denna åsigt, väckt under ifriga be¬
mödandet att utfinna något ändamålsenli-
gare, än hvad hittills i denna del blifvit
försökt. Afinnerligt deltagande för en akt¬
ningsvärd Medborgare-klass under dess be¬
tryck, ej af fåfängan ledd att tro mig kun¬
na föreslå lagar, osvikliga till sina följder,
går jag, utan beräkning af möjliga obehag¬
ligheter, att sträcka granskningen till ett
ämne, föga vidrördt inom vårt land, ehuru
ytterst vigtigt i anseende till dess för¬
kofran.
Det torde för få afEder, mine Herrar,
vara obekant, att man länge stridt i Eng¬
land om ändamålsenliga Spannmåls-Lagar,
samt att striden icke ännu alldeles upp¬
hört. Jag har, för alt upplysa mig, i fle¬
ra år, utan afbrott, följt denna strid, så
vidt man kunnat det på afstånd, och tror
mig hafva funnit, att efter mångfaldiga
misstag derstädes, föranledda af parti-in-
teressen eller förhastad tillämpning af da¬
gens åsigter, man ändteligen kommit det
rätta på spåren, samt alt striden upphört
i anseende till grundsatserne, ehuru den
fortgår i anseende till deras tillämpning.
i6
Den 12 December f. m.
Bet vill synas, sora man äfven här be¬
finner sig på samma punkt. Sistlidne Riks¬
dagsbeslut, rörande MagazinsDirectionens
upphörande och de härmed gemenskap
ägande åtgärderne, antyder något sådant;
men jag nödgas bekänna, att vi blott befin¬
na oss på första stegen af en Lana, på hvil¬
ken jag önskade kunna rycka oss några steg
längre framåt. Det vore ytterst djerft af
mig, — en djerfhet, sora mången här kun¬
de bestraffa — om jag gjorde anspråk på
större förtjenst i uppfattandet af det för¬
slag jag går att underställa Ridderskapets
och Adelns granskning, än den obetydli¬
ga, att hafva öfverflyttat en annorstädes an¬
tagen grundsats, och gifvit den någon til¬
lämpning på vår lokal. En bland de stör¬
sta Statsmän jordklotet burit, Georg Can¬
ning, tillkommer äran af att hafva löst
detta sammansatta Statshushållnir.gs-pro-
blem. Bet enkla i sättet återförer till min¬
net Columbi ägg, och mitt bemödande Skall
endast inskränka sig till att visa detta grund¬
satsens sanna företräde, samt möjliga an¬
ländande hos oss.
Hvad land t mannen i Sverige saknar,
är sådane köpare till sin spannmål, sorn
samla lager och hvilken, efter att hafva
instuckit större summor -i dessa lager, äga
samma interesse med landtroannen, att span-
målspriserne icke falla. Ty iixskrärakes span-
rnåls-
Den ia December f. m.
'7
målshandeln endast till närbelägna orters
dagliga behof, och landtmannen sjelf får
draga försorg om förbrukarens och minut-
handlarens förseende med hvad tillfälligt¬
vis på stället erfordras; skola ständiga fluc-
tuationer äga rum, samt Landtmannen, i
sin dubbla befattning sorn producent och mi¬
nuthandlande, gäckas eller prejas. Ju me¬
ra Landtmannen under sådana förhållanden
producerar, antingen genom en omsorgs-
fullare jordens brukning, eller nyodlingars
upptagande, ju bekymmersammare blir hans
belägenhet och brottsliga längtan efter en
missväxt, hans kanske enda hopp, utan att
de förväntade fördelarne honom uteslutan¬
de tillfalla. Jag skulle i denna del äfven
kunna hänvisa till min underdåniga berät¬
telse om den vore tryckt; men sorn för¬
hållandet är väl kändt, kan jag tills vidare
hänvisa till dagliga erfarenheten. Här är
dessutom icke frågan om att upprepa olä-
genheterne, blott att visa möjligheten af
deras häfvande.
Till en början är man berättigad önska,
att spannmålshandeln bestämdt må fördela
sig så, att Grosshandlande, speculerande
med större capitaler på så väl inhemska
kehofvets fyllande vid inträffad brist, som
utländningens förseende medi denna nödvän¬
dighetsvara, då det lönar sig, samt att mi¬
nuthandlaren, jemte de mindre åkerbrukar-
4 IL 2
Den 12 December f. m.
ne, hålla allmänheten dagliga behofvet till¬
handa. Att detta mål icke kan vinnas utan
en fullkomligt fri täflan, under ali möjlig
säkerhet, det icke rubbningar i systemet
inträffa, är hvad man synts ana vid sist-
lidne Riksdag, och jag ansett som första
steget till en sakernas bättre ordning. Ofull¬
komligt är och blir dock försöket, utan ett
steg till, och detta består uti att låta ut¬
ländska spannmålen, under vissa oförän¬
derliga Teslrielioner, ingå i de större be-
räkningarne, och hvarigenom Grosshandla¬
ren sättes i tillfälle, alt på Veridsmarknä-
den täfla med andra länders köpmän i om¬
sorgen, att flytta öfverflödet från eLt stäl¬
le till ett annat; i hvilket fall han endast
kan förmås blifva en säker afnämare af
Svenska Landtmannens spannmål.
Man häpnar kanske vid den djerfva
lankan , att under en tidpunkt, då öfver¬
flödet af spannmål trycker oss, framkasta
den satsen, att utländsk skulle få inför-
skrifvas, och jag lämnar en skyldig gärd
till dessa farhågor, samt anhåller endast,
att man med uppmärksamhet följer mig i
min deduction samt tills vidare medgifvér,
att just i denna stund, då spannmålspri-
serne nästan öfver allt äro högre än hos
oss, försöket nu åtminstone icke vore far¬
ligt: att det icke vill blifva det under nå¬
gon tidpunkt, är hvad jag åtager mig be¬
visa. Beviset kan dock icke med redighet
Den 12 December f. m.
r9
åstadkommas, förr än systemet är kändt,
och går jag således till dess angifvande.
Uti förslaget till Tullafgifterne å inför-
skrifvet livete, inlämnadt sistlidne Mars
månad, till Engelska Parlamentet, således
under Possessionat-interessets mägtigasle tid¬
punkt, »stadgas, att när det lagligen kun¬
gjorda medelpriset är 62 och under 63 En¬
gelska skillingar per qvarter, skall för hvar¬
je sådant mått erläggas i tull 1 pund 4
skillingar 8 pence. För hvarje hel skil¬
ling, sorn priset stiger öfver 62 skillingar,
skall tullen minskas med 1 skilling, tills
priset är 67 skillingar. För hvarje hel
skilling, hvarmed priset stiger öfver 66,
skall tullen minskas med 2 skillingar, lills
priset är 6g. För hvarje hel skilling, som
priset stiger öfver 68 skillingar, skall tul¬
len minskas med 3 skillingar, tills priset
är 71 skillingar. För hvarje hel skilling,
som priset stiger Öfver 70 skillingar skall
tullafgiften minskas med 4 skillingar, tills
priset är 73 skillingar, och när priset är
73 skillingar, eller deröfver, skall tullen
vara -endast 1 skilling. Deremot när pri¬
set är mellän 62 och 61 skilli ngar; skall
uti tull betalas 1 pund 5 skillingar 8 pen¬
ce, och för hvarje hel skilling, hvarmed
priset faller under 61 skillingar per qvar¬
ter, skall algi flen ökas med en skilling.
För att göra delta tydligare har jag
uppställt dessa priser och afgifter uli en
20
Den is December f. m.
I
i6f
series, beräknad uti Engelska skill ingar.
Från 62 till fulla 63 sk. betalas i tull a4f sL
— 63 .. 67 ...... 20
— 66 . . 69
— 68 . . 71 1 of —
— 70 . . 73' . • . . . . 2f —
— 73 till hvad högre pris som hälst 1 sk.
Och under medelpriset 62 skillingar,
nemligen ytterligare skyddstull,
Från 61 sles pris till 62 betalas i tull 25f sk.
från fulla .
|
• 0
|
. 6*0 .
|
•
|
. . 261 —
|
— ...
|
• •
|
. B9 .
|
|
• • 27f —
|
— .
|
-• *
|
. 58 .
|
-•
|
. . 28f —
|
— . . .
|
• •
|
. 57 .
|
•
|
. . sgf —
|
— .
|
• ■ •
|
. 56 .
|
.
|
. . 3of —
|
— .
|
# #
|
. 55 .
|
..
|
. . 3if—
|
—• . .
|
|
. 54 •
|
|
|
— ...
|
0 0
|
. 53 .
|
|
. . 33f —.
|
— . ...
|
9 •
|
. 52 .
|
|
. . 34r —•
|
— .
|
• •
|
. 5i .
|
|
. . 35f —
|
— .
|
* ,
|
. 5o .
|
•
|
, . 36'f —
|
— . . .
|
•
|
. 49 .
|
-•
|
• • 87! —
|
— ...
|
•
|
. 48 .
|
•
|
. , 38f —•
|
— ...
|
e •
|
. 47 .
|
•
|
. . 3gf —
|
— ...
|
* •
|
. 46 .
|
.
|
. 4°f —•
|
— . . .
|
• •
|
. 45 .
|
-•
|
. . 4 if —-
|
— ...
|
«
|
. 44 .
|
-•
|
. .4 2f —
|
— ...
|
|
. 43 .
|
•
|
. .43|-
|
Jag har fortsatt denna beräkning till
gränsen, då 100 procents tull först kommer
i fråga, eller då varan fallit till ungefär¬
ligen f af medelpriset; hvaraf synes att,
ehuru betydligt Landtnianna-interesset i
Den 11 December f. m.
11
Englalif} inverkar på besluten i denna del,
det dock icke kunnat åstadkomma den orim¬
liga tullafgiften af hela varans värde tidi¬
gare. Grundsatsen för dessa afgifter ar vis¬
serligen den rigtigaste, sorn kunnat uttän¬
kas, och, som nämndt är, tvisten; derom i
England inskränker sig endast till bestäm¬
mandet af medelpriserne, en sak, som al¬
tid skall väcka disputer, der Systemet anta-
ges och intressenas spel har utrymme.
Jag vill dock tänka mig inuti möjlig¬
heten, att Kongl. Maj:t i öfverensstämmel¬
se med sm höga rätt, uttryckt uti Rege¬
ringsformens 6o §., skulle, på underdånig
framställning härom, Nådigst besluta ett
sådant bestämdt böjande och sänkande af
tullafgifterne för införskrifven utländsk span¬
nmål, samt, för alt göra systemet antagli¬
gare, grunda beräkningarne på ganska hö¬
ga medelpriser till skydd för Svenska Landt-
mannen. Frågan blir då, under förbis t-
ringen i våra priser, hvad är högt pris?
Jag skulle tro det alltid vara högt pris,
att betala i Banco hvad man kunde få för
Riksgälds, och förmodar i anledning der¬
af, att om landtmannen, äfvensom hvar¬
je annan näringsidkare, hvars product är i
tillräcklig mängd att tillgå, har ett skydd
af 33^ procent vid täflan med utlänningen,
han bör finna sig belåten. Om man vill
följa mig i min framställning, skall jag,
som jag hoppas, visa, att han har ännu ett
22
Den 32 December f. ni.
större utrymme för sin speculation, så vi¬
da han verkligen är i tillfälle att speculera.
Antag till exempel,, att köpmannen
får betala 33f procent, eller en tredjedel
mera, i tull för den utländska säden, då till¬
gången Sr jemn inom landet, och låt vida¬
le Landtmannen på torget få
för i tunna Hvete . . i5 R:dr R:gs^
„ i tunna Råg . . . 12. d:a
„ 1 tunna Korn . , g d:o
,, r tunna Hafre . , 6 dro
samt antag dessa verkligen hög» priser tilli
medelpriser, hvartill lägges 33|- procents,
tull, har ju Landtmannen att speculera på,,
i täflan med utlänningen, i Stnpelstadsham-
nen ända till 20 R:dr för hvetet, 16 R:dr
för Rågen, 12 R:dr för kornet och 8 R:dr
för ha fren , utom transportkostnaderne..
Om dessa ofvan anförda priser bestäm¬
mas sorn medelpriser, så skulle Tull-Taxan
ungefärligen komma att få följande utseende::
När x l:a Hvete kostar 15 R:dr, utbetalas i tull
5 R:dr R:gs,
„ i t:a Råg . . . 12 . .4 d:o
„ 1 t;a Korn . . . 9 . . 3 d:a
„ 1 t:a Hafre „ 6 . .2 d:o
När priset går till 16 R:dr betalas i tu!14Rd.
— i3 3 —
— 10 ...... 2 —
1
Den 12 December f. m. il
När priset går lill 17 Rldr bet. i tull 3 Rd.
— i4 3 —
— ii i —
När priset går till 18 R:dr utbetalas i lull
2 R:dr R:gs
— 15 . . . i d:o
-— n . . dlo
9 • • -Jt <l:o
När priset går till 19 R:dr . 1 Rldr R:gs
— 16 . . .£ d:o
■—• i3 . . .f dlo
— 10 . * dlo
hvarvid den minsta tulläfgiften stannar, och
hvilken alltid erlägges som minimum vid
högre priser och bör stadgas som Transito¬
tull vid återutskeppningen af utländsk, äf¬
vensom utgående tull för all inländsk spann¬
mål.
Vid spannmålens fallande deremot un¬
der medelprisen, skulle, enligt grundsatt-
sen, en ytterligare Skydds-tull komma i
fråga, på så sätt att:
När 1 tia Hvete kostar i4R:dr R:gs bet.i tull
6 Rldr Rigs
1 t:a Råg ...11. 5 dio
„ 1 tia Korn ..8.4 dlo
„ 1 tia Hafre .. . 5 . 3 d:o
När 1 tia Hvete kostar i3 Rd. bet. i tull 7 Rd.
„ 1 tia Råg . . 10 . . • . 6 dlo
24 Den ja December f. m.
När i t:a Korn kostar 7 Rd. bet. i tull 5 Rd.
„ 1 t:a Hafre . . 4 • • * • 4 d:o
När 1
|
t:a
|
Hvete
|
kostar
|
12
|
Rd. bet.
|
, i tull 8
|
Rd.
|
„ 1
|
t:a
|
Råg
|
•
|
9
|
• .
|
• • 7
|
d:o
|
,, i
|
t: a
|
Korn
|
« •
|
6
|
•' «
|
. . 6
|
dro
|
„ I
|
t: a
|
Hafre
|
• •
|
3
|
• •
|
. . 5
|
dro
|
När 1
|
tra
|
Hvete
|
kostar
|
11
|
Rd. bet.
|
1 tull q
|
Rd.
|
„ 1
|
t: a
|
Råg
|
• • •
|
8
|
» •
|
. 8
|
dro
|
„ 1
|
tra
|
Korn
|
• •
|
5
|
• 9
|
• • 7
|
dro
|
j» 1
|
t:a
|
Hafre
|
* • •
|
, 2
|
• »-
|
. . 6
|
dro
|
När j l:a Hvete kostar 1 o Rd.Rrgs betalas i Tull
10 Rd.Rrgs.
„ 1 t:a Råg ... 7 .... q d:o
„ 1 t:a Korn . . \ . . . . 8 dro
„ 1 t:a Hafre . . 1 .... 7 dro
samt samma maximi-tull för alla möjliga
lägre priser.
Enligt nu upprepade Tull-tariff, kara
Köpmannen svårligen införskrifva utländsk
spanmål, då Svenska Landtmannen får me¬
delpriserna för sin, emedan den utländska
säden skulle då kunna köpas för §, utom
fragt och omkostniugar, af hvad landtman-
nen bekommer för den inhemska. Måhän¬
da dock, och för att utveckla Systemets
följder, Köpmannen kan i utbyte mot an¬
dra varor på något ställe, der Spannmålen
finnes i öfverflöd, få ett partie till detta
låga pris; men då lägger han det på neder¬
lag i Svensk hamn och afvaktar Spannmå-
Den ia December f. m.
lens stigande, samt förtullar den visserligen
icke förr, än han dervid finnér sin uträk¬
ning. I det stället behåller han sina pen¬
ningar till annat än Tull-liqvider, och tro¬
ligen till uppköp af Svensk Säd under ett
ymnigt år, att gömmas till dess han finner
ett ställe, dit den kan sändas med fördel,
hvartill de låga Tullafgifterna för exporte¬
rad Säd och goda inköps-priset lockar ho¬
nom. Han blir då verklig Spannmålshand¬
lare, och insticker i denna rörelse ett
större Capital; ty han vet, att det finnes
ett medelpris, omkring hvilket visserligen
fluctuationer kunna komma i fråga, men
icke så, att han den ena dagen kan vinna
6 R:dr på en Tunna införskrifven Råg, in¬
nan den lill Utländningen blifvit betald, och
den andra förlora 6 å 8 R:dr på en hemma
uppköpt: händelser som jag känner inträffat.
Spanmål skulle alltid härigenom finnas i
StapelStäderna, både sådan som vuxit i
Sverige och kring Östersjöns södra kuster,
samt möjligtvis England och Norrige, vid
en hastig prisernas höjning derstädes, kun¬
na skyndsamt förses med sina behof åtmin¬
stone från Götheborg, der nu verkligen
ingen Spannmålshandlare i större scala finnes.
Det ofvanföre uppgifne om Tullafgifternas
rättande efter ett medelpris, samt höjande
och sänkande i motsatt förhållande med
försäljnings-priserna, innefattar det restric-
tions-system , som Engelska Possessionat-in-
tressel ändteligen antagit, och hvilket vis,-
Den 12 December f. m.
serligen icke skett på höft. Huru landt—
mannens och importeurens intressen kunna
förenas, återstår nu att bevisa. Må det ske
genom en raisonnerad calcul, sorn tillika
visar tillämpningen af de förtullningsgrun-
der jag vågat föreslå, eller, rättare sagdt,
sökt öfverflytta sorn en integrerande del
af ett Statshushållnings-system, visserligen
användbart i vårt Land.
Dock till' bevisningen af Problemet.
Om till exempel, då medelpriset på Råg
är stadgadt till 12 R;dr R:gs för en viss
månad; (ty vid hvarje månads slut böra
Stapelstädernas Magistrater kunna, äfvensom
nu Magasinsförvaltare för hvarje vecka, upp¬
gifva torgpriserna till Tullkammaren på
stället för den passerade månaden, hvilken
uppgift lägges till grund för den följande
månadens Förtullningsafgiff), om vid ett
sådant förhållande, säger jag, Grosshand¬
laren kan å utrikes ort uppköpa 1000 Tun¬
nor Råg till så godt köp, att med fragt och
omkostningar detta parti endast står ho¬
nom till 8000 R:dr, alltid samma mynt,
livad influerar denna införskrifning på in¬
hemska Rågpriset, under förutsättning att
ofvannämndeTulltarilf är gällande som orub¬
belig åtminstone i fem eller tio år, samt ne-
derlagsrättigheten medgifven utan inskränk¬
ning i tid? Jo, endast trenne händelser kun¬
na inträffa, nemligen att Rägpriset faller,
bibehåller sig vid 12 R:dr, eller stiger
I>en, 12 December f. m.
a7
derutöfver. Någon livar tror sig genast
kanske finna, att omöjligen en ökad qvan¬
titet af en vara på samma ställe kan öka
dess pris. Jag liar icke rättighet att tills
vidare begära något annat omdöme, än det¬
ta, ehuru jag äger en skyddstull i min
hand; men hvad jag äfven tror mig hafva
rättighet begära, är att man med uppmärk¬
samhet följer mig i bevisningen.
Om, som i första händelsen, priset
faller, icke säljer då Grosshandlaren någon
del af sin utländska Råg från nederlaget;
ty för hvarje skilling Rågtunnan faller un¬
der medelpriset 12 R:dr till fulla 11 R:dr,
förlorar han, så väl som Svenska landt-
maunen, en skilling. Han förtullar således
icke sitt på nederlag varande Rågparlie;
ty det skulle kosta honom /[ooo R:dr, och
Tunnan Råg utbjuden stå honom till jem¬
na 12 R:dr, det vill säga mer, än Minut-
handlaren och consumenten batala. Faller
priset till jemnt 1 1 R:dr, har han således
icke allenast förlorat 1 R:dr i priset, utan
fikall han då förtulla Säden, förlorar han
ännu 1 R:dr i Tullumgälder; ty då får han
betala efter Tariffen 5 R:dr. Faller Rågen
ända lill 10 R:dr, förlorar han 2 R:dr i
pris och 2 R:dr i Tull; ty han får då en¬
ligt Tariffen betala 6 R:dr för hvarje Tun¬
na. Och så går det hela vägen, så att han
förlorar för fallet från 12 lill 11 R:dr en
skilling för hvarje pris-minskning afen skil-
28
Den 12 December f. m.
ling under 12 till 11, såvida han för tullat
vid 12, för fallet från 11 till 10, 4 s-kil-
lingar och så vidare. Men härtill låter han
det icke godvilligt komma; ty han har icke
införskrifvit Sädén, för att på den förlora;
han förtulla r den till och med ej förr, än
den stigit minst en R:dr öfver medelpriset,
eller till i3 Rrdr, emedan han då ej ha-r
att betala mera i Tull än 3 Rrdr, och vin¬
ner således 2 R:dr på hvarje tunna. Drö¬
jer han tills priset uppstigit lill r4 R:dr,
har han endast att betala i tull 2 R:dr och
vinner således 4 R:dr, och så vidare. Hans
intresse blir således hvarken i första, eller
andra förutsatta händelsen, (nemligen att pri¬
set faller under medelpriset eller dervid
blir ståndande) att sälja; ty i ena fallet
förlorar han, i andra får han blott sina
penningar igen, utan tvärtom väntar han
på 3:dje händelsen, då försälj nings-priset
öfverstiger medelpriset med minst 1 R:dr.
Han hav således, ehuru ringa han betalt
Utlänningen, samma intresse som den stör¬
re Possessionaten och den sädes-säljande
landtmannen i allmänhet. Han arbetar na¬
turligtvis härpå, och troligen med mera
framgång än den sädes-försäljande landt¬
mannen, hvars mål är, som hans, att få
penningar, och det ju mera ju bättre; men
hvilka penningar den ena genast skall ut¬
betala, den andre ämnat suecessive insticka
i sin Spanmålshandel. Låt oss nu se, huru
han dervid går tillväga, i hopp om vinst
Den 12 December f. m.
29
och till följe af den anförda tulltariffen;
ty icke får man begära af Köpmannen, att
han drifves af andra motiver. Han söker
undvika förluster så väl sorn hvarje annan
menniska, och får dem dock till följe af
felaktiga beräkningar och vacklande För¬
fattningar: det första är hans eget fel, det
sednare andras; men att icke vinna på en
speculation är redan en förlust, ty vinna
är hans yrke, visserligen ett af de för väl¬
färden och anseendet farligaste yrken man
kan tänka sig. Men låt oss se, huru han
heter sig för att samla förmögenhet på
Spanmålshandel, utan att skada den sädes-
försäljande landtmannen.
Grosshandlaren har, som ofvan förut¬
satt är, på nederlag iooo tunnor utländsk
Råg, som kostar honom 8000 R:dr, och
har derjemte i beredskap 4000 R:dr till för-
tullningen efter medelpriset 12 R:dr. Un¬
der den tid som detta priset står fast, säl¬
jer han, som förut är bevisadt, ingenting
af sin införskrifna säd, ty dervid har han
ingen vinst. Consumtionen på stället är
emedlertid fylld; Minuthandlaren har ett
litet lager till några månaders behof; det
varaktiga icke ofördelaktiga priset har loc¬
kat flere aflägsnare landtman med sin Råg
till torgs, och som mängden af afnämare
försett sig med sitt behof, börjar fallan¬
det, skillingsvis i början; ty ännu äro någre,
som icke kunnat köpa sitt behof, andre,
3o
Den 12 December f. m.
sorn speculerat på lägre priser. Men fal¬
landet blir allt häftigare, och nu är man i
en hast nere till i i R:dr. Under tiden
har importeuren visserligen icke med lik¬
nöjdhet åsett fallandet; ty, sorn sagdt är,
han förlorar äfven dervid. Han köper der¬
före på torget en och annan tunna i bör¬
jan; men det förekommer ej ytterligare
fallandet. När deremot priset går ner till
li R:dr, börjar saken att blifva mera an¬
gelägen, och han fortsätter uppköpningen;
ty än är det ej att tänka på afsättning från
nederlaget eller förtullningen, sorn nu skul¬
le kosta honom 5 R:dr tunnan, hvilka, lag»
de lill de 8, utländska Rågen kostar, gor
3 R:dr mer, än han kan få. Han använ¬
der således de till förtullningen ämnade
4ooo R:dr i uppköp, och får för dem 363
tunnor, under det han söker uppehålla pri¬
serna. Men kanske han förutser ett ytter¬
ligare fallande, såsom en föl jd af rik skörd,
i hvilket förhållande det icke ännu är värdt
arbeta till prisernas uppbringande öfver
det egentligen höga medelpriset. Han kö¬
per således icke för sina 4000 R;dr nå¬
gon Råg, förr än priset gått ner till iö,
då han får 400 tunnor för sin summa. Om
priset faller ännu lägre, ledes lian kanske
af begäret att utvidga sin spanmålshandel
och att ännu anslå capitaler härtill; tyli3n
är redan inne uti denna rörelse med mera
ifver än under de äldre Författningarne,
och kan temligen beräkna, att, under lidea
Den 11 December f. m.
3i
ilen nya tulltariffen varar, han nog får till¬
fälle komma öfver medelpriset. Han säl¬
jer således sitt Socker- och Caffe-lager, oell
köper efter hand, sedan ställets consum-
tion blifvit fylld, under svåra fluctuatio-
ner, intill dess fallandet måhända stadnar.
5oo tunnor Råg å 11 R:dr gör 5,5oo R:dr.
5oo d:o å io — „ 5,ooo —
5oo d:o å q — „ /±,5oo —-
5oo d:o a 8 — „ 4>000 “—
På nederlaget har lian
i ooo t:r utländsk å 8 *— „ 8,ooo —
S:a 3ooo tunnor å 9 R:dr gör 27,000 R:dr.
Nu stiger Rågen i anledning af en säm¬
re skörd; men han förhastar sig icke. 2000
tunnor har han under egen lås och nyc¬
kel, 1000 tunnor under Tullkammarens;
de sednare blifva visserligen de sist sålda;
ty förr än lian får 12 R:dr till gångbart
pris, förtullar han dem icke. Kan han der¬
emot till detta pris afsluta hela partiet,
sticker han 5ooo R:dr i sin ficka för utlag-
de 3i,ooo R:dr. Troligen väntar han än¬
nu ett stigande, ehuru 12 R:dr visserligen
är tillräckligt för en tunna Råg; men of¬
tast går den högre, om skörden är dålig.
De qvantiteter spannmål hans kamrater in¬
nehafva, beräknar han; ty det känner lian
noga, ej landtmannen, och fattar i anled¬
ning deraf sitt beslut, att ej sälja förr, än
lian får i3R:dr; ty han liar då endast 3ooo
-R:dr att betala till Tullkammaren, får 39,000
3a
Den 12 December f. m.
R:dr och förtjenar således 9000 R:dr. Vän¬
tar han tills 14 eller i5 R:dr bjudes ho¬
nom sorn gångbara priser och visserli¬
gen icke ovanliga hos oss, så förtjenar han
13,ooo R:dr i ena fallet, och 17,000 i an¬
dra, eller mer än 1 tunna guld, utan att
hafva någonsin haft i denna rörelse fulla 2
instuckna, en vinst, som flera skola täfla
om att få, och hvarunder priserna Ställan
skola komma långt från medelpriset. Att
Landtmannen icke vid dessa transactioner
förlorat, faller af sig sjelft; åtminstone har
den utländska sädén icke menligt verkat
på hans försäljning; hvilket skulle bevisas.
Endast öfvertygelsen om frågans vigt
har förmått mig, att så länge upptaga Rid-
derskapets och Adelns tid med ett så vid¬
lyftigt Anförande; och jag begär icke mer,
äu att man skall fördomsfritt granska sa¬
ken, och erbjuder mig att inför det Ut¬
skott, som får målet till handläggning, yt¬
terligare redogöra för mina åsigter, om så
fordras.
Lades på bordet.
Grefve Horn j Claés Fredrik, upplä¬
ste följande:
Bland tryckande skatte-bördor, som
nedtynga Svenska Jordbruket, är onekli¬
gen allmänna skjutsskyldigheten en af de
mest
Den 12 December f. m.
33
mest skadligt inverkande pä Samhällets bå-
de moraliska och oeconomiska ställning.
Denna tjensteskyldighet, ännu bestående
sedan barbariets tider och förbunden med
den oprivilegierade jorden i Riket, bevitt¬
nar, vårt sakta framskridande på civilisatio¬
nens bana, der hos oss så många föråldra¬
de lemningar mota, hvilka, i strid mot
tidens fordringar på en högre bildning hos
det Folk, som icke blott vill kallas_, men
enligt lagstiftnings-grundsatsen äfven bör
vara fritt, nödvändigt mäste motverka all
känsla af sann medborgerlighet; ty huru
skall man väl hos den Svenska Bonden
bunna förena begreppet af medborgerlig
frihet med den Öfvertygelse, alt han be¬
sitter och brukar Fäderneslandets jord med
förpligtelse, att nästan uteslutande vara
tjenste- och skattskyldig till Staten under
former, som sjmas oförenliga med ägande¬
rätten, och under lagar, som i många fall
icke begränsa dessa formers utsträckning?
Sådant är förhållandet med Rust- och Ro-
tehållet, Väg- och Brobyggnad m. m., samt
den ofvaunärade allmänna skjutsskyldighe¬
ten. Denna högst skadliga inrättnings upp-
häfvande bör, efter min tanka, vara en af
de vigtigaste lagstiftnings-åtgärder, som re¬
dan kunnat, af Styrelsen beredd, till Ri¬
kets Ständers prÖfvande öfverlemnas. Men
då vår 19-åriga väntan på någon synbar
verksamhet till Samhällets utbildning och
4 H. 3
34
Den 12 December f. m.
förädling allt jemt blifvit gäckad, ocb då
något förslag från Regeringens sida, röran¬
de den angelägenhet jag anser så högst vig¬
tig, uteblifvit, torde det, ehuru oformligt,
vara ett åliggande af Representationen, att
häruti gå Regeringen i förväg. Jag inskrän¬
ker emedlertid min billiga önskan dertill,
att Rikets Ständer måtte inför Kongl. Majrt
i underdånighet andraga de skäl, som nöd¬
vändigt böra föranleda ett utarbetadt För¬
slag till en förändrad Skjutsinrättning i hela
sin vidd, och vill jag i denna afsigt för¬
söka att väcka uppmärksamheten på detta
magtpåliggande ämne.
Att skjutsningsbesväret utgör i de fle¬
sta delar af Riket en verklig landsplåga,
torde af mängden medgifvas. Det morali¬
ska förderfvet, som häraf uppstår, föijer
det oeconomiska tätt i spåren, eller rätta¬
re, det ondas verkningar synas i båda af-
seenden kappas om företrädet. Gästgifvare-
gårdarne utgöra de egentliga allmänna bild¬
ningsanstalterna för Allmogens barn, ocb
höjden af sedeslöshet, som der fortplantas, står
i ett olyckligt och högst onaturligt förhål¬
lande till den grad af bildning hos Sam¬
hällets öfriga classer, sorn gör communica-
tionerna inom landet lifligare och i samma
mon påkallar ökad uppassning af den skjuts-
skylldige, som med sina hästar, oftast hans
dyrbaraste lösa egendom, stundom dväljes
å Gästgifvaregårdarne i sysslolös väntan,
Ben ia December f. m.
35
långt från hemmet, stundom måste öfver¬
gifva ett brådskande jordbruk, eller en
knapp skörds bergning, för att pligtskyl-
digt fortskaffa, kanske till större antalet,
dem som ila efter blotta njutningar och
nöjen.
Men det är ej endast Håll- och Pieserv-
skjutsskyldighcten, som medför dessa för-
derfliga följder; de inträffa onekligen äfven
vid Kronoskjuts, och i ännu högre grad
vid den såkallade Kungsskjutsen. Dessa
skjutser vidlåder den olägenhet, att då ett
större antal hästar på en gång uppbådas
och detta inom flera mils omkrets, der
kanske ofta nog de fleste hästar utgå, in¬
träffar svårighet, om icke omöjlighet, att
mot lega kunna friköpa sig från vådan af
de dryga förluster, som sådane skjutser kun¬
na medföra; hvaremot de ordinarie skjut-
sarne kunna bortaccorderas. Det torde va¬
ra öfverflödigt att bär framställa taflan af
landets utseende under en pågående Kungs¬
skjuts. Allmoge och hästar stå blanda¬
de om hvarandra till tusendetals, under¬
stundom på obebodda trakter, 24 timmar
och derutöfver väntande på den färd, sorn
förestår, hvarifrån de skjutsande anse sig
lycklige att återföra sina hästar oskadade,
och man erfar huru, genom denna land¬
storm liknande uppbådning, flere dagars
arbetskraft undanryckes jordbruket, ofta på
de tider, då hvarje arbete är lika dyrbart
36
Dcii la December f. m.
sorn brådskande. Detta förhållande är så
barbariskt, så våldsamt, att det omöjligen
kunnat i någon lag föreskrifvas; också sak¬
nas allt ifrån våldgästningens tider intill
våra dagar något stadgande i denna del.
Denna så kallade Kungsskjuts utgår altså
endast i följd af gammal häfd, såsom en
gärd af undersåtlig sjelfförsakelse, då den
aldrig kunde affordras såsom en medbor¬
gerlig pligt. Jag har med bekymmer ås^tt,
huru ett så laglöst tillstånd kunnat upplef¬
va samma ålder, som vårt lagbundna sam¬
hälle, och erkänner, det jag, med känsla
af de pligter, dem medborgerliga rättighe¬
ter förutsätta, trott mig böra möta god¬
tyckets förfarande häruti med det ogillan¬
de, som samhällsordningen klafver. Jag
har sålunda vägrat hörsamma den kallelse
till Kungsskjuts, hvilken utkräfves icke så¬
som en frivillig gärd af medborgerlighet,
utan som en den mest slafviska tjenste-
pligt, vid högt vites-ansvar.
Min afsigt har varit, att deruppå fästa
vederbörandes uppmärksamhet och att åt¬
minstone framkalla en förordning, som åla¬
de en så tryckande skattebörda; men jag
har misslyckats, ehuru den auloritet, sorn
tilltrott sig att döma mig saker i denna
fråga, vitsordat min uppgift om fullkomlig
brist på lag för Kungsskjuts utgörande.
Under sådane förhållanden i utgöran¬
det af våra skjutsningsskyldigheter i all¬
Den 12 December f. m.
37
mänhet, förenar sig sålunda en fullkom¬
lig laglöshet med det onaturliga osedliga,
förnedrande och förderfvande i sjelfva in¬
rättningen. Denna måste derföre oundvik¬
ligen lämpas efter tidens och samhällsskic¬
kets fordringar af en säker, hastig och be¬
qväm transport, både för personer, snibo¬
och industriproducter, utan att detta bild¬
ningens oeftergifliga kraf medför den stör¬
re allmänhetens förtryck, genom Jordbru¬
karenas skyldighet att i massa tjenstgöra som
forman.
Jag begär, att Besvärs- och Economi-
Utskottet måtte fullständigt utveckla detta
ämne, då Utskottet troligen kommer i till¬
fälle att föreslå Rikets Ständer en under¬
dånig skrifvelse till Kongl. Maj:t: om olämp¬
ligheten af nu gällande äfvensom bristan¬
de Skjuts författningar, med underdånig an¬
hållan , att Kongl. Maj:t täckes låta utar¬
beta och till nästkommande Ständer öfver¬
lemna ett fullständigt Förslag till en ny
Skjutsinrättning, hvarigenom hela det nu¬
varande skjutsnings-besväret komme att
upphöra.
Bref-posten bör äfven förenas med den
nya Skjutsinrättningen, och förmodar jag,
att öfver allt, der åkande post framgår,
bör en Forvagns-inrättning vara möjlig,
enär Staten måste mer afse jemt fördelade
skattebördor till nödvändiga communica-
38
Den 12 December f. m.
tioners öppnande, än en påräknad vinst af
Postverket.
Det bör ej eller möta svårighet att
upphäfva Kronoskjuts »skyldigheten under
fred, (i krigstillstånd måste samhället un¬
derkasta sig hvad uppoffring som fordras
utöfver lagens bud). Krono-transporter bö¬
ra i alla foll ske sjöledes, så vidt sig göra
låter, utmed våra vidsträckta kuster och på
de inre vattenvägarne; men der desse sluta,
kan med omtanka och klokhet lätteligen
genom accord beredas samma utvägar för
transporter af Kronans effecter, som för
de vida större af handelsvaror, som årli¬
gen gå i alla riktningar genom landet, helst
jag förutsätter, såsom ett vilkor för en klo¬
kare Statshushållning, att Trouppers me¬
stadels onödiga marcher, hädanefter instäl¬
las, och att, der de vid påkommande be¬
hof nödgas ske, trossen lämpas efter till¬
gången på dertill anslagne Nummerhästar.
Jag får dessutom väcka uppmärksam¬
heten derpå, huru litet man vore belåten
med den vanliga Gästgifveriskjutsens instäl¬
lande, om Kronoskjuts-skyldigheten bibe-
hålles, emedan det är just denna, som nöd¬
gar äfven de minsta hemmans-delägare att
hafva hästar, hvilka bos många kunde, med
fördel för jordbruket, ersättas af oxar; ett
förhållande som bäst visar sig, sedan hem»
mansklyfningarne blifva allmänna.
Den 12 December f. m.
39
Det bör ej eller förbises, att vår nu
varande skjutsinrättning, mest af allt, mot¬
verkar en duglig hästafvel, för livars upp-
hjelpande man nu så mycket ifrar, men
sorn i de fleste Länen blir en omöjlighet,
så länge jordbrukaren icke kan spara sin
unga häst, då budkafle till skjuts går ge¬
nom hela landsorter.
Med synnerligt afseende på nödvändig¬
heten deraf, att denna skjutsuppbådning i
massa mätte inställas, föreslår jag: Att all
Kronoskjuts-skyldighet genast upphör_, och
att, intill dess en ny förändrad Skjuts¬
inrättning i förening med Bref posten blir
ordnad och antagen _, Thili- och Reserv-
skjutsen måtte j der det sig göra later ,
ställas pä entreprena.dej hvilken anstalt
torde underlättas, om skjutslcgan bestäm¬
des med afseende på locala förhållan¬
den.
Det måste då i naturlig väg uppstå en
forslings-anstalt, såsom industrigren för de
mindre jordegarne i närheten af Gästgifva-
regårdarne, hvilken gerna kunde allt fram¬
gent äga beslånd, i bredd med nya Post-
och Skjutsinrättningen. Det moraliska för¬
derfvet skulle emedlertid inskränkas till ett
ringa antal skjutsande, men borde äfven
minskas inom deras krets, då skjutsen,
ifrån att vara en skattebörda, förvandlades
till ett lönande yrke.
4°
Den 12 December f. m.
Grefve Horn anhöll, att dess Motion
måtte remitteras till vederbörligt Utskott,
samt blifva cominunicerad med de öfrige
RiksStånden.
Friherre Ridderstolpe, Fredrik: Med
känsla för sanning och den pligt, som ålig¬
ger hvar och en att upplysa hvad han vet
vara rätt och sannt, kan jag ej med stilla¬
tigande afhöra de nyss fällde påståenden
om uteblifvandet från Regeringens sida
af nödig åtgärd till upphörande af Håll¬
skjutsen. Kongl. Maj:t har utgifvit ett
Circulaire till Landshöfdingarne, hvaruti
de påminnas, att gå Rikets Ständers önsk¬
ningar till mötes, och vidtaga alla medel
till lättande af skjutsningsbesväret. Men
utslaget har varit i detta, som i flere fall,
att då Regeringen gått Rikets Ständers
önskningar till mötes, hafva Committenter-
ne visat hög grad af ovilja, att lemna den
hjelpsamma hand dertill, som Konungen
begärt. Jag har på allt sätt sökt förmå till
entreprenade af Hållskjutsen i Westman¬
land, jag har ridit genom Länet, talat vid
alla intresserade, och sökt förmå dem att
deruppå ingå, men förgäfves. För de hem¬
man jag äger, har jag gått in i öfverens¬
kommelse, för alt visa innevånarne genom,
exempel, att egennyttan bör förmå dem
till sådane contract. Jag har nedprutat pri¬
set på Hållskjutsen till 19 å 20 R:dr Riks-
gäldssedlar om året, och seende, att den¬
na utgift skulle tynga de betalande, om
Den 12 December f. m.
den skulle contant utgöras, har jag satt
den i varor, nemligen:
§ Tunna Hafre ....... 2: 24. R:gs.
24 Lispund Hö 6: — —
3o Lispund Halm ...... 3: 36. —■
Contant 7: 24. —
19: 36. —
för ett helt hemman årligen. Med ett ord,
priset har ej varit för högt, för att på ett
år slippa Hållskjutsen. Ännu har jag lik¬
väl ej fått någon enda Bonde att deruppå
ingå, men val några Possessionater, som
kanske gjort det mera af vänskap för mig,
ån för deras hästar och drängar. Regerin¬
gen har således icke försummat något, eller
dess åtgärd uteblifvit till befrämjande af
Hållskjutsens upphörande. Det har äfven
Blifvit yttradt, att den enda allmänna upp¬
fostringsanstalten är hållstugan. Jag kan
ej medgifva det, åtminstone för den ort
jag bebor, nemligen Westmanland; jag kan
ej redogöra för andra Län. Konungens re¬
sor genom Westmanland hafva varit ut¬
märkte genom välgerningar, som alla syf¬
tat till ett mål, hvaraf Westmanland kan
draga nytta för oss och för efterkomman¬
de. En af de anstalter, som äro vidtag¬
ne, är i Westerås och en i Arboga; ty Ko¬
nungen har på min underdåniga tillstyr¬
kan, att Han icke måtte gifva almosor åt
de tiggande fattige, som blott för dagen
supa sig lulla till Konungens ära, tillåtit
42
Den 12 December f. m.
mig lemna <len summa Hans Majjt ämnat
använda, till en cassa för Vexelundervis-
ningen. För sädane medel undervisas re¬
dan 60 ä 70 barn, hvilka alla äro af fat¬
tige föräldrar. — Här har varit fråga om
Kungsskjutsen. Jag får upplysa, att Ko¬
nungen befallt Landshöfdingen, att hvar
häst sorn skadas, skall genast efter värde¬
ring ersättas, enär det är hevisadt, att han
vid skjutsnings-tillfället lidit men. Delta
har Kongl. Majit gjort, i följd af min an¬
hållan, sedan det handt, att en Bonde ett
helt år fått vänta på ersättning för sin häst,
den Hingstridare!!' förderfvat. Kongl. Majit
har således vidtagit alla åtgärder för att
söka förekomma det lidande, Hans under¬
såtare kunna vederfaras af Hans resor. Hvad
hastigheten vid Kungsskjutsen beträffar, är
jag skyldig sanningen det yttrande, att in¬
gen Westmanlänning skall säga, att den är
för stark, åtminstone ej för Konungens
vagn. Jag tror att Landshöfdingen, sorn.
kör förut, kan tillskrifva sig, örn det går
för fort. Jag har åtminstone ännu aldrig
fått påminnelser, för det jag kört för
långsamt.
Grefve Posse j Arvid: Då ödet åt mig
bestämt den plats på Embetsmannabana!!,
der jag på närmaste håll är i tillfälle att
bedomina nuvarande skjutsnings-inrättnin-
gar till deras följder, så skulle jag anse
mig illa uppfylla min skyldighet, om jag
Den 12 December f. m.
43
ej sökte att upplysa och rätta, hvad som i
Motionen kail vara öfverdrift eller misstag.
Men, under godkännande af den åsigt en
Ledamot af Ridderskapet och Adeln yttrat,
vill jag ej nu borttaga motionstiden med
vederlägggande af Motionärens yttranden,
utan blott gifva tillkänna, att jag vid Re¬
missen skall ådagalägga mina tankar i äm¬
net, och önskar att de öfrige Herrar, som
skulle vilja tala i saken, äfven mätte tills
vidare uppskjuta dermed.
Herr Nordenanckar j Gustaf: Till följd
af hvad Grefve Posse hemställt, utbeder jag
mig att äfven få dröja med mitt yttrande,
lills Remissen sker.
Herr Rosenblad Bernhard: Jag ber
om ursägt, alt jag ej kan instämma med
Grefve Posse, utan anhåller att straxt få
framställa de korta anmärkningar, jag har
att göra. Grefve Horns Motion omfattar 3:ne
ämnen; det ena är Gästgifvareskjutsen j det
andra Kronoskjutsen, det tredje deri så
kallade Kungsskjutsen. Om Gästgifvare¬
skjutsen skall jag ej orda mycket. Jag tror,
att man, genom de förbättringar vårt all¬
männa post- och skjutsväsende kan vinna,
äger mycket häri att hoppas, och att efter
Itand hållskjutsen skulle kunna försvinna.
Hvad Kronoskjutsen angår, tror jag ej, att
den i fredstid, under nu gällande författ¬
ningar, kan vara särdeles tryckande. Hvad
44
Den ia December f. m.
förslaget beträffar att låta den alltid, så¬
ledes äfven i krig, besörjas genom entre¬
prenad, tror jag det hvarken verkställbar
eller, äfven om så vöre, rådligt, då kost¬
naden af dessa entreprenader troligen, i ett
Land med vår svåra afsättning, skulle blif¬
va vida mera tryckande för de skattskyl¬
dige att i penningar utgöra, än nuvarande
natura-prestationer. Jag kommer nu till
Kungsskjutsen. Jag kan ej neka min känsla
uttrycket af min förvåning, att härvid haf¬
va hört Svea Konungs och Dess Familjs
resor i våra Landsorter afmålas med fär-
gor, som om den svåraste landsplåga skul¬
le öfvergålt dessa orter, och under uttryck,
tecknande så förfärande olyckor, att mitt
minne nekar mig att återgifva dem. Man
har kallat utgörandet af denna skjuts, som
består deri, att Sveriges hemmansägare föra
sin Konung, då han besöker deras bygder,
för att med egna ögon se deras tillstånd
och lära känna deras behof, för ett laglöst
tillstånd. Jag kan i sanning icke uppgifva
den nu gällande författning, på hvilken
denna skyldighet sig grundar; men jag
känner, att den igenfinnes i Sveriges gam¬
la lagar, ditsatt af Folkets fria vilja, som.
alltid med glädje sågo sin lagkrönle Ko¬
nung, vanda att finna hans närvaro utmärkt
af Konungslig omtanka och Konungsliga
välgerningar. Jag känner att Allmogen, då
1792, om jag ej på årtalet misstager mig,
skjutslegan uppsattes, uttryckligen begärde,
Den ia December f. m.
45
all Kungsskjutsen målle från denna förhöj¬
ning undantagas; och det är med glädje
jag återkallar detta enkla prof af Sveriges
Allmoges urgamla, häfdvunna vana, att an¬
se detta åliggande såsom en skyldig gärd
åt sin Konung, ej såsom en så olycks-
bringande tunga, som Grefve Horn teck¬
nat det. Skulle missbruk hafva förefallit
— allt är underkastadt sådane — hafva tro¬
ligen rättelse och hjelp ej uteblifvit, då de
i behörig ordning sökts.
Flera hördes häruti instämma.
Friherre Ridderstolpe: Ett yttrande af
Grefve Posse manar min grannlagenhet att
eftertänka, huruvida det varit en indiscre-
tion af mig att upptaga liden med de an¬
märkningar jag framställt; men jag kan lika
litet som Herr Rosenblad afsäga mig min
rättighet att genast yttra mig, då jag har
något yttrande, som är stridande emot
sanning och rätt. Jag kan då ej låta min
öfvertygelse mogna en enda timma.
Herr von Hartmansdorff'j August: Då
icke mera än 2 dagar återstå af Motions¬
tiden, vågar jag förena mig med dem af
Ridderskapet och Adeln, som redan yrkat
att Motionärerne måtte få tillfälle att anföra
hvad de önska, och att tiden ej måtte bort¬
tagas med discussioner. När hvarje Motion
i olla fall skall ligga på hordet, är det ju
öppet för hvar och en att vid remitteran¬
46 Den 12 December f. m.
det anföra hvad han Iean anse tjenligt. Jag
liemsläller således vördsammast, om icke en
hvar af oss kunde frivilligt begifva sig till
hvad Friherre Anckarswärd och Grefve
Posse hemställt, att nemligen inom sig be¬
vara hvad han vill yttra intill dess Remis¬
serna ske.
Flera hördes häruti imstämma.
Friherre Ridderstolpe: Jag får i min
ordning underställa Huset, om icke samma
afsigt, som Herr von Hartmansdorff åser,
kunde vinnas, om alla Motioner, som man
vill framställa, inlemnades till Herr Landt-
Marskalken, hvarigenom det icke betoges
någon att yttra hvad han har rätt att yttra,
då han dertill föranledes, såsom af Grefve
Horns Memorial.
Lades på bordet.
Friherre CederströmJacobj uppläste
följande:
Vid sistlidne Riksdag väckte jag fråga
om fastställande af Grunder för det Stats-
hushållningsSystem, som borde följas. Ri¬
kets dåvarande Ständer, med erkännande
af nyttan, hänskjöto utarbetningen från sig
till Styrelsen
För min enskilda del instämde jag ic¬
ke i denna Rikets Ständers åsigt. Jag fann,
*) Se Piikets Ständers underdåniga skrifvelse af
den 12 Juli 1023, JX:o 26.
Den 12 December f. m.
47
nit cn fråga, så allmänt ingripande i liela
StatsOrganismen, medförande rubbning uti
alla hittills existerande stridiga interessen,
borde emanera från folkets representanter,
och styrelsen blifva medlande skiljoman,
icke part, hvilket skulle blifva förhållan¬
det, om förslaget ifrån Styrelsen emanerat.
Med stöd af denna min enskilda, ännu ic¬
ke förändrade, öfvertygelse, förnyar jag
den af mig vid sista Riksdag ofvan omför-
mnlte motion om fastställande af grunder
för det Statshushållnings-System, som skall
följas; dervid jag vördsamt till Rikets Hög-
loflige Ständers pröfning öfverlemna!’ mina
åsigter om dessa grunder. Att uti detailler
jemkningar och rättelser blifva nödvändiga,
är tydligt; men orri grundsatserne erkän¬
nas, är jemkningen af detaillerna ej något
afskräckande arbete.
Ideen för den Monarkisk-Constilutio-
nella Styrelse-formen är egentligen den till
största möjliga fullkomlighet utbildade Re¬
publikanska. För dess varaktighet for¬
dras enighet, så väl bos folket, som emel¬
lan det och Regenten; ty genom enighet
alstras kärlek, kraft och tällan uti allt, som
genom sjelfförsakelse kan bereda allmän
nytta; med ett ord, all slags medborgerlig
dygd. Men enighet kan icke allmänneligen
finnas, om icke allas skyldigheter och rät¬
tigheter såsom medborgare ärolika; hvarje
olikhet alstrar stridiga interessen, och des¬
48
Den ia December f. m.
sa medföra oenighet, misstroende, brott,
förakt för lagarne, egennyttans seger öfver
alla medborgerliga dygder eller egenskaper,
och samhällsbandens slutliga sjelfupplösning.
Från uraktlåtenheten att undanrödja
alla anledningar till skiljaktiga interessen
hos folket, härleder sig ovaraktigheten af
de monarkisk-constitutionella och republi¬
kanska Styrelseformerna. Historien vitsor¬
dar att de öfvergått till Despotism eller
Oligarchi: Sveriges egna häfder sakna icke
exempel derpå. Sverige har genom de
stora olyckor, som beredde 1809 års Re¬
volution, återkommit från despotisk till Mo¬
narkisk- Constitutionel styrelseform; mende
omgifvande farorna, den massa af öfverho-
pande arbeten, som sysselsatte Ständerna
1809, ovanan vid allmänna ärenders behand¬
ling, räddhågan att för allmänheten ännu
alldeles främmande idéer kunde väcka far¬
hågor, vådliga innan ännu den införda nya
sakernes ordning vunnit stadga, och hop¬
pet att, genom tryckfrihetens begagnande,
allmänna omdömet om medlen till undan-
rödjandet af alla anledningar till stridiga
interessen bland folket skulle stadgas, ver¬
kade, att ingenting egentligt då gjordes för
att bringa Sveriges Statshushållning i öf¬
verensstämmelse med grunderna för dess
Styrelse-form. Sålunda bibehöllos alla ele-
wenter till snar återgång under enväldig
eller
Den 12 De ceni b er f. tn.
49
eller oligarkisk Styrelse, i de för hela eko¬
nomiska Statsorganismen bibehållna stri¬
digheter i enskildas förhållande till Staten.
Svenska medborgare bidraga olika till Stats-
bebofven: Sjelfva jorden har olika natur,
medförande olika skyldigheter för samhäl¬
lets försvar, olika medborgerliga pligter och
©nera af flera slag: alla slags näringar, och
jemväl handeln, äro under tvångslagar:
myntväsendet omöjligt för allmänheten att
förstå: allmänna uppfostran, i hvad som
fordras för kroppens utbildning och delta¬
gande i samhällets försvar, i allmänhet åsi¬
dosatt
Allt detta mäste rättas, om Sveriges
Statshushållning skall regleras i öfverens¬
stämmelse med dess Styrelseform ; och dess¬
förutan kan den icke blifva varaktig.
Dertill fordras *
ilo Att ali jord bringas till samma natur.
Den Svenska jorden har ifrån Landets
första historiska tider varit underkastad
skattskyldighet. Detta förhållande må, i
afseende på grunden för Statens rättighet
till dess medlemmars bidrag, vara det rät-
*) Må ingen häraf taga sig anledning förmoda,
det icke jag, lika med hvarje upplyst medbor¬
gare, med tacksamhet erkänner hvad Styrelsen
och Ständerne i dessa afseenden verkat; men
följden har ännu icke hunnit blifva allmännelig.
4 H. 4
5o
Den 12 December f. m.
ta eller ej; man må antaga, att medbor¬
garen för sin egendom, eller att egendo¬
men för sig sjelf bör vidkännas Statsbidrag;
så Utgjorde likväl vår ännu gällande urål¬
driga ■ jordbeskattning icke ett så väsendt¬
ligt hinder för landets välmåga , jordbrukets
och landtmanna-näringarnes uppkomst samt
folkökningen, om icke jorden vore på så
mångfaldigt olika sätt inom provinserne,
ja inom samma provins, samma härad och
samma socken, beskattad, samt orättvist
och ojemnt betungad; eller, annorlunda ut¬
tryckt, om jorden verkligen vore, i mon
af graderad beskaffenhet, öfverallt lika be¬
skattad, på lika vidd. Men äfven en så¬
dan likhet i skatt efter bördighetsgrad oell
vidd synes, för att blifva fullkomligen rätt¬
vis, ännu tåla villkor och modificationer.
Olika afsättningstilffällen, och andra loca-
1a och ekonomiska omständigheter, skulle
kunna göra till en orättvisa, att 5o tunn¬
land jord i den ena provinsen belädes med
lika stor skatt som 5o uti en annan, oak¬
tadt lika bördighetsgrad. Dessutom synes
beskattningen, för att approximera den ide¬
ella jemlikheten, snarare böra i natura-ar-
tiklar än i penningar vara bestämd. Olä-
genlieterne häraf åter hafva under fram¬
farna tider tillräckligen ådagalagt sig. An¬
tingen har Styrelsen derigenom blifvit be¬
svärad med en omedelbar varuförvaltning
och handel, för att kunna förvandla sina
inkomster till den för alla dess olikartade
Den la December f. m.
5i
behof ensam tjenliga varan, penningar; el¬
ler ock måste penningen i allt fall anlitas
såsom värderingsman a kronoartiklarne ge¬
nom markegången, i hvars bestämmande
ingå interesserade moliver, Skäl nog, hvil¬
ka i förbigående kunna anföras, mot otjen-
ligheten af hvarje slags ovillkorlig Egen-
doms-beskattning, som utesluter afseendet
på egarens förvaltnings-förmåga, ortens af-
sättnings-tillfällen, med flera obestämbara
omständigheter. För att återvinna ämnet,
jordens ojemna Skattebördor, lär ej vara
för mycket påstådt, det ingen ägare af hem¬
man, inom hvilken Provins af Riket som
hälst, är obekant med denna ojemnhet, ge¬
nom jemförelsen med andra Hemman in¬
nom dess bostadsort. Ingen LandsStats-
Tjensteman, som tänkt än så litet vid si¬
na göromål, kan hafva låtit undfalla sig
de svårigheter och omvägar vid controllen
å Statens rätt, som häraf härflyta, eller
lemna å sido eftertankan på hvad sätt
dessa vidlyftigheter skulle kunna undgås,
och ett redigare, enklare beskattnings-, för¬
valtnings- och redogörelsesätt, med bibe¬
hållande af samma tillgång för Kronan,
skulle kunna åvägabringas. I synnerhet må
man kunna antaga, att inom Kongl. Kam-
marCollegium och de högre Förvaltnings-
grenarne funnits och finnas män, som full¬
komligen insett de snart sagdt oräkneliga
olägenheterne af den närvarande Jordbe-
52
Den 12 Deceber f. ra.
skall ningen, och synnerligast Jordens olika
så kallade naturer.
Det Svenska KameralVerket framställer
en gammal, på oerfarenhetens tillfälliga och
lösa grund uppförd byggnad, hvilken redan
länge lutat af sin egen tyngd och bibebål-
les genom tillbyggnader: en labyrinth för
den, sora derinom arbetar? en osamman¬
hängande, sinnesvidrig koloss för åskåda-
ren utifrån. Fäderneslandets Kameral-Jag-
faTenhét upptager, såsom ett partielt studi¬
um, manga ynglingars uteslutande bemö¬
danden vid Akademierne, och vi böre an¬
taga ynglingars, hvilka, till följd af mensk-
1 i ga förståndsgåfvor, derstädes kunnat bil¬
das nyttigare både för sig sjelfve och sam¬
hället, om de, för inträdet i Styrelsever¬
ken, behöft läsa mindre af dödt minnes¬
verk och mera af allmänt nyttiga kunska¬
per. Man fäste härjemte uppmärksamhe¬
ten på antalet af de Yerk och Tjenster, hvil¬
ka ännu äro öfverhopadt sysselsatte i och
med göromål, som härflyta af jordens när¬
varande beskattningssätt; och om man, vid
föreställningen om deras framgena obehöf-
1 i gil e t för Statsbestyret, äfven lem nar å si¬
do afseendet på den tillfälliga vinsten af
löners och skrifmaterialiersbesparingar, samt
en betydlig personals återgång till enskild
flit och förkofran inom samhällets industri¬
ella yrken, hvilken ädlare och högre vinst
af ledig rörlighet uti förvaltningens gång
Den 12 December f. m.
53
bör ieke uppkomma, då Kronan icke längre
behöfde tvista med enskilde om sin rätt
till räntor, då de frågor af snart sagdt
oräkneliga slag förföllo, de emhetsåtgärder
af icke färre upphörde, hvilka nu, för con-
trollen af Statens inkomster af jorden, årli¬
gen upptaga och sysselsätta pluraliteten af
Statens Embets- och Tjenstemän, att räk¬
na nedifrån Kronans Länsmän till och med
Konungens StatsRåds Ledamöter och Före¬
dragande? Man vet ju hvad ett försvåradt
och intrassladt Beskattnings- och Admini-
strations-sätt i alla Länder under alla ti¬
der verkat: tröghet och lamhet vid all¬
männa ärenders utförande, osäkerhet och
ohåg i medborgarens ställning och bemö¬
danden. När nu det onda stämmer sjelf¬
va moderkällan till Rikets välstånd, dess
dyrbara jord, hvad kan då ett än så idogt
och ädelt folk, en än så vis och kraftig
Regering, uträtta till ömsesidig lycka och
äta? I sanning obegripligt, att alla inse och
erkänna det onda, och ingen försöker ett
steg för att häfva det! Regeringen och dess
organer, folket och dess representanter,
sjelfve den oupplyste individen bland Ri¬
kets Jordägare, alla måste sammanstämma
uti de gemensamma olägenheterna af en In¬
rättning, hvilken orubbad fortgår, under
det Natiouens allmänna öfvertygelse fördöm-
mer dess skadlighet. Nog stor är farhågan
för det nya, när sjelfva det gamlas plågo-
bild ej förmår uttränga den. Ett förslag
54
Den 12 December f. m.
för den skattlagde jordens friköpande från
skattskyldigheten, och att såmedelst afvit¬
tra den privilegierade jordens skattefrihe¬
ter, det är ett förslag att åvägabringa lik¬
het för all jord i afseende å Statens rät¬
tighet att, vare sig med en omedelbar
grundskatt, eller en allmän procent af af¬
kastning, åtkomma sin inkomst af denna,
likasom af alla andra näringskällor; ett så¬
dant förslag bör vara välkommet. Finnes
det derjemte uthärda sakkännedomens och
den allmänna öfvertygelsens pröfning, och
erkännes principen såsom den rätta, böra
icke utförandets svårigheter afskräcka.
Det kommer nu derpå an, om dessa
svårigheter kunna blifva jemförliga med
dem, som skola afhjelpas; och då mannu
öfverlåter åt en interesserad allmänhet att
uppmäta de nya, som kunna befaras,
■vill man här korteligen erinra om de när¬
varande.
Den skattlagde jorden är fördelad i
Hemman. Redan denna omständighet ut¬
öfvar en ganska menlig verkan på den fria
dispositions-rätten, i det de, i afseende på
Ilemmans-inrättningen, gällande författnin¬
gar förbjuda föryttringar eller fördelnin¬
gar af ett i Jordehoken upptaget Hemman,
till en viss grad af sönderklyfning eller
förminskning. Hemmanen hafva tillkom¬
mit och blifvit skattlagde, utan alt dervid
Den 12 December f. m.
55
varit följd någon bestämmelse eller grund¬
sats, huru mycket eller huru beskaffad
mark dertill erfordrats. Vidden varierar
emellan 5oo, ja derunder, och 3ooo Tun¬
neland och deröfver för ett så kalladt helt
hemman. Markens beskaffenheter äro och
förblifva ojemförliga och obestämbara. —
Det mått, som bestämmer Hemmanets skatt-
skjddighet i förhållande till andra och kal¬
las Mantal, är, i följd af allt detta, äfven¬
ledes olika och ojemförligt. Mantal skall
åsättas alla Hemman utan undantag. Enär
nu Hemmanen uppkommit, antingen till följd
af pliysisk beskaffenhet i afseende på grän-
sor, eller efter sammansatte förhållanden
af ägornas vidd, slag och naturliga beskaf¬
fenhet; så är förklarligt, huru t. ex. | Man¬
tal kan vara mindre värdt, än | dito inom
samma Socken. Kommer nu dertill, såsom
ofta är fallet, att samma ^ Mantal är mera
skattlagdt och besväradtän fjerdedelen, hvem
vill då söka försvar för ett så samhällsvi-
drigt förhållande/
Vi följa nu vidare Hemmans-inrättnin-
gen i anseende till Jordnaturerne af Kro¬
noskatte, Krono, Skatte-Rusthåll, Krono-
Rusthåll, Säteri, Berustadt Säteri, Frälse,
Rå och Rör, Insockne samt Utsockne Fräl¬
se, och de knappast tabellistiskt utförbara
olikheter och ojemnheter i oneras utgöran¬
de, som härflyta deraf. Ilvarenda af of-
vannämde så kallade Naturer har sitt eget
56
Den 12 December f. m.
privilegii-lynne och fordrar sin egen be¬
handling, ej mindre i fråga om tvister rö¬
rande Kronans derunder beroende rätt, än
särskildt i redogörelse- och förvaltnings väg.
Med nästan tullösa små iakttagelser och spe¬
cialiteter försvagar allt sådant förvaltnin¬
gens gång och rörlighet. Men till ännu
större förvåning föres man vid betraktan¬
det af de den Svenska jorden ålagda sär¬
skilda räntor; deras uppräknande torde gif¬
va ett ungefärligt begrepp om hvad arbete
erfordras till årliga controllen af Statens
inkomster af jorden. Man märker:
JordeBoksRäntan, också kallad Ordi~
narie Ränta. Den består uti en mängd Per¬
sedlar af ortens egen afkastning: Spannemäl»
Häst, Ko, Svin, Får, Gås, Ull, Fisk, Tjära,
Yed, Gråskinn, Håning, Tran, (Fårgödsel,
Tyskt Öl, och ännu flere underbara persed¬
lar. Länens Jordeböcker kunna innehålla 25
3o särskilda sådane artiklar, ja derutöfver.
Mantals Räntan, bestående merendels
uti Landttogs-gärden, Byggnings-hjelpen,
Saltpetter-hjelpen, Boskapspenningar och
Åkerskatt, Skjutsfärdspenningar, Dagsverks-
penningar. Alla dessa räntor hafva väl från
början endast varit tillfälliga Bevillningar
blott för en tid, men, utan vidare fråga
derom, fått fortfara att beständigt utgå;
hvadan desamma nu mera, under ett huf-
Den 12 December f. m.
vudnamn af MantalsRäntan, äro lika be¬
ständiga, sora den Ordinarie Räntan.
Med både JordeBoks, eller Ordinarie,
och IlemmanlalsRäntan är nu dessutom oli¬
ka förhållande så val emellan särskilda Land¬
skap och Län, som ock, inom Länen, emel¬
lan särskilda Härader och Socknar, ej alle¬
nast i skattemått efter kronovärde, utan
ock i förvandling ifrån en räntepersedel
till en annan. Exempel: I Upland beräk¬
nas en årlig häst i Håbo härad till 6 öre,
i Bro och Åsunda till io öre 4 f P‘gr‘ ^
Håbo utgår denna Räntehäst förvandlad i
penningar, i Bro och Åsunda förvandlad i
3 öre penningar samt 3| k:pr Spannmål;
att förtiga oräkneliga dylika skiljaktigheter,
hvarom hvarenda öppnad JordeBok kan vitt¬
na och hvilka här icke kunna specificeras
Man borde icke behöfva förlora ord
för bevisandet af olägenheterne af detta in¬
trasslade förhållande. Vi räkne bland dem
allmänneligen:
Ojemn Beskattning. Synnerligen den
bonde, som ärft sin jord, undgår icke att
erfara det tryckande deri, att grannens
hemman af bättre beskaffenhet är lindriga¬
re beskaltadt. En annan, som tillhandlat
sig sitt ägande Hemman, kan väl hafva vid
köpet iakttagit de årliga Räntornas och Be-
*) Se Lärobok i Svenska Kameral-Lagfarenheten
af Rabenius. §. 319.
58
Den 12 December f. m.
svarens verkan lill bestämmandet af en
mindre köpeskilling; men olägenheten af
liemmanskattens ojemförlig het med den all¬
männa i orten skall i många andra fall gö¬
ra sig för honom känbar. Staten åter står
alltid till den mera betungade i ett orätt¬
vist förhållande, och har i samma mån
uppgifvit sina anspråk på en oskrymtad
sam hällsanda hos denne. I allt fall uppre¬
ser sig all slags ojemnhet, det vill säga,
orättvisa i beskattning, våldsamt emot sam-
liällsideen, vare sig, att denna ojemnhet
drabbar egendomen och indirecte derige¬
nom ägaren, eller medborgaren directe.
Det är af denna jordbeskattningens ojem-
na distribution man icke eller sällan ser upp¬
stå oförmåga till orter as utgörande, antin¬
gen alla, hvilket förutsätter en från början
ojemförligt hög skattläggning, samt deraf
föranledd vanhäfd och ägarens obestånd,
eller allenast vissa onera, hvilka bero af
tiden, culturen eller årsvexten. Ett hem¬
man, till exempel, som vid en för 70 år
sedan verkställd skattläggning ansågs till
ränta af Tjära, med afseende på då varan¬
de skogstillgång och öflig tjärubränning in¬
om orten, saknar nu utvägar för denna pro-
duction, hvilken Åker- och Ängs-odlingens
mera lönande afkastning utträngt. Om nu,
såsom fallet är i en provins af Riket, den¬
na Skattepersedel icke får med penningar
lösas, utan af Staten in natura årligen ut¬
fordras och uppbäras, så blir obestridligt
Den 12 December f. m.
59
att Jordägaren, under dylika förhållanden,
får vidkännas högre utlaga, än hvad skatt¬
läggningen åsyftat, i det han nu skall an¬
lita köpmannen, kanske ock genom honom
utländningen, om den vara till hvad pris
som hälst, hvilken dock kallas hvarken mer
eller mindre, än Hemmanets grundränta.
Afund och osämja emellan grannar
af den obildade Folkklassen blifva indirec-
ta följder af ett förhållande, hvarigenom
den ene ser den andres fullt ut lika goda,
eller tilläfventyrs bättre, hemman fritaget
från Besvär och Utskylder, som drabba
bans egen, icke bättre, kanske sämre lägen¬
het. Man tar ej skäl af sak, när personen
genom den blir afundsvärd. Ett gammalt
ordspråk säger ju, att grannens ko har all¬
tid större jufver. När nu enahanda för¬
hållande verkligen är för handen, hvem
känner menniskonaturen och gör sig icke
föreställning om yttringarne af dess oför¬
ädlade skick ?'Brottmålshistorien skall icke
sakna data i detta afseende. Men äro ock¬
så gröfre brott, begångna af afunden, lyck¬
ligtvis sällsamma hos den godsinte och red¬
lige Svenska Allmogen, hvem vill dock ne¬
ka, att orättvist distribuerade utlagor när¬
mast leda till försök å de vanlottades sida,
att göra sig orättvisan så litet som möjligt
känbar? Se här en väg till det goda fol¬
kets demoralisation, och denna väg i sjelf¬
va Statsinslitulionerne beredd!
6o
Den ia December f. m.
Ädla krafter, hvilkas utveckling och
utbildning just desse borde framkalla, gå
jemväl förlorade. En sådan är den natio¬
nella anda, egen hos ett fritt folk och
hos det Svenska historiskt ärftlig, hvilken
uppkallas till skyldigheten att personligen
deltaga i Landets försvar. Jn flere namn
på utlagor och ju flere slika, desto flere
skenskäl att undandraga sig vidare skyldig¬
heter. Gif bonden att uppräkna 20 slag
af onera, deribland knecktehåll, och han
skall aldrig öfvertygas om pligten att än¬
nu derutöfver sjelf gå i vapen. En enda,
så rättvist som möjligt fördelad Statsut-
skyld, och alla skola erkänna sig dertill
förbundne. Alt dessutom landels odling
eftersättes och hindras genom Hemmnns-
inrättningens tvång och förbudet af min¬
dre Jorddelars försäljande; att häri ligger
ett hinder för folkmängdens förökande, och
i allmänhet, att landtmannens sträfvande
till förkofran icke gynnas af en jemnlik in¬
dustriel frihet, återverkande i sin ordning
till en god medborgsanda; sådant torde
vara öfverflödigt att vidare utläggai.
Huru hänförande visa sig icke deremot
fördelarne deraf, att all jord bringas till
lika egenskap i afseende på Staten, eller till
samma natur. Statsbidragen kunna jemnt
och rättvist fördelas. Mångfaldiga namn,
sätt och vilkor för äfven så mångfaldiga
slags skatters och besvärs utgörande och
Den i a December i', m.
redovisning, dölja icke beskattningens ojem-
ira distribution på egendomar och ägare.
Styrelsen kan beräkna och bestämma sin
tillgång och sin rätt, utan misstag och orätt¬
visa, — en omständighet, så högst nöd¬
vändig för både Ständer och Regering.
Jordägaren vet sin utskyld, i jemnlikhet med
hvarenda dess like i samma predicament.
Begäret till underslef skall sakna utvägar
ätt undanhålla det allmänna dess påräkna¬
de rättigheter. Inga onera skola finnas,
som icke kunna utgöras; den skattskyldige
följaktligen förskonas från nödvändigheten,
att bero af andra vid utgörandet af skatte-
artiklar, dem han icke sjelf ägde, och hvil¬
kas anskaffande skulle drabba honom med
en beskattning mera utöfver hvad Staten
de jure bestämt; lika intressen och säm¬
ja beredas emellan medborgare af den vig-
tigaste näringsklass. Odlingar och nya bo¬
sättningar skola icke längre hindras, då fri
upplåtelse af jord från de nu så kallade
Hemman icke verkade på Statens rätt till
skatt af de frånskilda delar ne, hvilka, efter
bestämda grunder för bördighets grad, bu¬
ro sin Statsskyldighet med sig i hvars hand
de kommo. Intet stort antal af små skäl
skall hos Allmogen uttränga öfvertygelse»
om den allmänna pligten att försvara fo¬
sterlandet.
I beloppet af 4 års Statsbidrag af den
nu beskattade jorden synes den lyckligaste
Den la December f. m.
medelväg träffad att kunna förena tvänne
de vigtigaste medborgerliga intressen, hvil¬
ka hittills stå till hvarandra i motsägelse.
För den beskattade Jordens ägare skall det¬
ta bidrag otvifvelaktigt allmänneligen er¬
kännas vara det lindrigaste; för ägare åter
af privilegierad jord kunde med större skäl
sättas i fråga ersättningens tillräcklighet,
om icke den uppkommande fonden öfver-
sköte de anspråk, hvilka nuvarande inne¬
hafvare af sådan egendom skäligen kunna
göra. Privilegier, som innebära oförenlig¬
het med en allmän samhällsrättvisa, kunna
icke, efter nu utbildade rättsbegrepp och
allmänt insedda Statsprinciper, fortlefva
längre, än i den närvarande generationens
ägo. Enär de sålunda, på grund af den¬
nas medgifvande, blifvit efter öfverenskom-
na grunder nöjaktigt ersatte, inträder sam¬
hällets ide'e åter i verksamhet ’5).
2:0 Att alla Statsbidrag utgöras i mån
af inkomst.
Den ojemnhet i beskattning, som här¬
flyter särskildt af jordens privilegier och
skattebördor, utgör på långt när icke den en¬
da orsaken till den oreda, mångfaldighet
och försvårande vidlyftighet, hvarunder Sta¬
ten måste, likasom ifrån spridda gömmor,
framleta de inkomster, hvilka, sammanlagde
från så många håll, likväl höra till allenast
ett ändamål: Statens vidmagthållande. Ta-
*) Utdrag af M. Ihres betänkande öfver förslaget.
Den 12 December 1. m.
bellenN:o 5 utvisar, att i r,723,o46R:dr 4a sk.
g r:st. Banco, hvilka af Rikets undersåter
till Stats-bestyret år i8a5 blifvit betalde,
utgått under icke mindre än 66 särskilda
Inkomst-Titlar eller spridda namn, nemli¬
gen af
StatsVerkets Ordinarie Inkomster 3a slag*
Dess Extraordinarie . . . d:o 5 —
Dess i Staten ej påräknade d:o 6 —
särskilta 43 —
Bevillning i —•
hvilken dock består af 4» nemi.:
Allmän för äret, Bevillning af Te¬
stamenten, Bevillning af Kort-
stämpling, och numera äfven af
Tidnings-stämpling.
Div. Verks Medel eller Inkomster 22 —-
Summa 66 slag
af afgifter till allmänna ändamål. Hvem
är så ensidigt intagen för våra närvarande
Institutioner, att han icke bland mängden
af dessa särskilda slags Statsbidrag, hvil¬
ka, utan sammanhang sins emellan, ömsevis
direct och indirect drabba utan regel per¬
son, yrke och rörelse, upptäcker den när¬
varande Beskattningens svårigheter i con-
trollen, orättvisa i verkningarne och ända-
målsvidrighet i afseende på samhället? Hvem
vill neka att af de 15,204,477 ^:c^r (Tab. 3)
hvilka nu utgöra Rikets utskylder, nemli¬
gen till Presterskapet med t,011,610 R:dr
64
Den 12 December f. rn.
och till Riksförvaltningen med det öfriga,
en ojemnförligt stor del går för Samhälls-
inrättningen förlorad, i oell genom kostna-
derne för dessa Statsinkomsters indrifning.
Den första blicken på Tab. i3 upptäcker
denna ojemnförlighet uti icke mindre än
3,861,227 R:dr sk. 8 r:st för de civila
Styrelseverkens aflöning, det vill säga, emel¬
lan 27 å 28 procent af hvad Staten verk¬
ligen erhållit, Prästerskapets inkomster oräk¬
nade. Ville nu dertill läggas den contan-
ta aflöning, som åtgår till befälet öfver en
för Rikets försvar likväl så ganska otillräck¬
lig Armee, som vår närvarande; så blir
förhållandet emellan medborgarens bidrag
och dess skäliga anspråk på Stats-Inrättnin-
gens fullkomlighet desto ofördelaktigare.
Ålit hvad på sådant sätt utan nödvändig¬
het afgår å Statens inkomster, utgör en ex¬
tra beskattning å folket utöfver samhällets
behof, hvilken, hvad ännu värre är, icke
ens gagnar samhället i något annat afseen¬
de, utan fast snarare medelbarligen skadar,
i det friska armar undanryckas näringsfli¬
ten, för att vid skrifborden bortdomna,
kunskaper bortnötas i protocoll och räken¬
skaper. Att sålunda folket belastas med för
Statsbehofven icke behöfliga utskylder, ver¬
kar oundvikligen i sin ordning till oförmåga,
att utgöra bidrag till allt hvad för allmän
nytta verkligen erfordras. Statens och den
enskildes hushållning äro i denna punkt
att
Den 12 December f. m.
65
att på (let nogaste förlikna. Vi tillägga
ännu: Det sätt för Statens åtkomst af in¬
komster, att å alla industriella företag läg¬
ga indirecta afgifter och bördor, gör med¬
borgaren försagd och håglös, leder hans
ovilja på Regeringssättet, hvarvid tvärtom
hans förtroende bör vara fästadt, och afle¬
den hans intresse från samhällets, ja! ställer
det i motsats deraf. Sådant åter gynnar
ingalunda moraliteten. Det är fast snarare att
inympa på folket obekanta smittor, såsom
begäret till underslef och det lika förhat¬
liga att corrumpera. Brott framkallas, tack
vare institutionerne; konstflit och färdighe¬
ter af alla slag aftaga, för att omsider all¬
deles afstadna. Allmänna välståndet, lider
och blir om intet. Så bortdö äfven små¬
ningom samhällets försvarskrafter, och Sta¬
tens yttersta ändamål, som är folkets sjelf¬
bestånd och genom förädling beredda lyck¬
salighet, vinnes icke mer.
Och likväl efter allt detta inser det
mest oöfvade förstånd, att en enda allmän
beskattning, för införskaffande till Staten
af ofvannämnde dess årliga behof, vore icke
allenast det redigaste, utan otvifvelaktig!
det bästa och nyttigaste.
Närvarande förslag är ämnadt att åvä¬
gabringa just denna naturliga enkelhet i
medborgarens beskattning, hvarigenom han,
4 H. 5
66
Den (2 December f. m.
stadd i hvad kall, yrke eller näring som
helst, får under allenast ett namn och i
ett för allt afbörda sin årliga skatt till Sta¬
ten. Det skall visa sig hvad han härige¬
nom äfven i beloppet torde vinna, om
skatten bestämdes i mån af hvarje med¬
borgares oafkortade årliga inkomst. För¬
slaget ar i detta afseende: alt en af med¬
borgare årligen verkställd Taxering skall
ske å hvarje medborgares totala eller brut¬
to-inkomst för året; och af det sålunda ta¬
xerade Inkomst-Capitalet för hela Riket skall
årets statsbehof såsom procent utgå.
Sedan de offentliga anslagen blifvit,
på sätt hittills skett, bestämde, skall en
permanent Auctoritet, vare sig StatsContor
eller något Rikets Ständers Verk, åligga
att, efter det TaxeringsConrmitteernas ar¬
beten ifrån Länen blifvit insände och In-
komstCapitalet öfver hela Riket blifvit för
året kändt, derefter uträkna och genom ut¬
färdande kungörelse tillkännagifva, hvad
procent af delta Capital Statsbehofvet för
året utgör. Denna procent, hvilken man,
till exempel, kunde kalla den årliga Skat-
teprocenten eller Skatten, är följaktligen
just densamma procent, hvarje medborgare
skall erlägga af den inkomst, hvartill han
för året blifvit taxerad. Tabellen N:o i4
utvisar resultatet. Det faller genast i ögat,
att ju större Taxerings-Capitalet för Riket
blir, desto mindre procent deraf kommer
Skatten att utgöra.
Den ti December f. m.
67
Man bésinnc äfven, huru litet angelä¬
gen hvar och en hör vara att blifva ansedd
äga mindre inkomst, än han verkligen äger,
enär den årliga Skatten, af ett såmedelst
öfver hela Riket för lågt uppsatt Taxerings-
Capital, i samma mån utgår efter en hö¬
gre procent. Härtill kommer nu, att den
skattskyldige har, i och genom den årliga
Skatte-procenten, i ett för allt liqviderat
Statens anspråk. Alla de serskilda utla¬
gor och afgifter, som nu utgå och under
skiljaktiga namn drabba alla yrken, närin¬
gar och classer, försvinna. Jordägaren, så¬
öra ofvan sagdtär, slipper allt annat, hvar¬
af han hittills varit betungad; Borgaren äf¬
venledes hvad hittills direct eller indirect,
personligen eller i och för yrket, varit ho¬
nom ålagdt. Köpmannen och skeppsreda¬
ren vidkännes inga indirecta utlagor af tull
eller annat. Alla Stånd dela vinsten af Brän-
vins - afgifternes, ChartaeSigillatas - afgiftens
med flere dylikas upphörande. "Vissa åter
äro fritagne från de dem särskildt träffan¬
de bidrag, tillexempel: Ecclesiastique, Ci¬
vile och Militaire Tjenstemän från Wad¬
stena Krigsmanshusafgifter: och ändteligen
lösgifvas Nationens alla classer från den sär¬
skilda beskattningen till en enda ibland dem,
Presterskapet. —
Slutligen återstår att nämna, det Brut¬
to-inkomsten är tagen till grund för detta
System, af följande obestridliga skäl.
68
Den 12 December f. m.
Den är lättare beräknad. Den ene med¬
borgaren saknar aldrig kunskap, bura stor
total inkomst eller synbar rörelse den an¬
dra i samina Class bar. Alla känna Tjen-
stemannens; Bonde, Handtverkare, Hand¬
lande, Skeppsredare känna ofelbart hvar¬
andras.
Rikets Ständer och Styrelsen skola i
deras Statsberäkningar komma närmare till
det verkliga förbållandet, genom calculation
af det synbara i allmänna rörelsen oell cir-
culation, än det låter täuka sig att genom
en samvetsberäkning å Innevåuarnes netto
behållna årliga inkomst lyckas komma. Det
förra sättet är allom åskådligt och äger dess¬
utom den största moraliska controll i den
municipala Taxeringen. Den sednare eller
JVetto-inkomsten låter till en oändlig grad
fördölja sig och är underkastad lika många
omöjligheter i controllen, som det finnes
behof, vanor, anspråk, interessen och tän¬
kesätt hos individerne. Exempel lära vara
obehöfliga för hvarje erfaren medborgare,
Att beräkningen af oafkortad inkomst är,
till följd .af dessa orsaker, tjenligare för än¬
damålet att bunna jemnare och compara-
tift rättvisare ,på individerne distribuera
Skatten, och att densamma lemnar mindra
tillfällen att på samhällets bekostnad un¬
dandrago sig någon del af Statsbidragen;
sådant lärer icke behöfva vidare utläggas.
*) Utdrag af M. Ilires 'Betänkande &c.
3>e n t2 I>ecem-ber f. m.
69
o: o Att afla Lagar och Författningar3
hvilkas Åsidosättande bereder enskild för¬
del pä Samhällets bekostnad; alla, som in¬
skränka industriens utveckling och menni-
skokraftens fria användande till eget under¬
håll; alla, hvilka isolera vissa casters interesr
sen frän Nationens gemensamma; alla, som
för vissa näringar innebära förmynderskap;
alla, som inskränka allmännelig rättighet att
sälja hvad man äger, der det gäller mest,
och köpa hvad man behöfver, der det gäl¬
ler minst, böra afskaffas.
/po Myntbenämningens förändring till
vanlig vigt i metall.
5:q Nationens allmänna bildning i Sko¬
lorna till förmågan att verksamt deltaga i
Landets försvar, anfalls- och försvarsvap-
nens ändamålsenliga användande, så väl en¬
skildt som i förening med andra, samlade i
trupp, med dertill hörande rörelser, Krigs¬
lagar och Reglementen.
6:0 Alt Statsanslagen göras tillräckliga.
y:o Att öfverskott och besparingar, jem¬
te ett årligt anslag, bestämmas till bildande
af en National-tillgång vid påkommande
behof, såsom missväxt, pest eller krig.
8:0 Att tillräckligt antal goda vapen
för hela Nationens vapenföra män, med
öfrig behöflig Attirail, Utredning och Am¬
munition, tillhandahålles för möjligen på¬
kommande behof.
7°
Den 12 December f. ni.
g:o Att nödige medel lemnäs Styrelsen,
till att understödja idogheten och framkal¬
la konstfärdigheter till varu-alstring.
10:0 Att alla genom förändringen onyt¬
tiga, så Civila som Militaira, tjenstebefatt-
ningar indragas, i den mån de blifvit öf-
verflödige och innehafvarne afgå.
Uti en fråga som denna, der en på
seklers vanor grundad Statsorganism skall
rubbas, fordras lugn, moderation ocb rätt¬
rådighet vid bestämmandet af ersättningar,
ordningen för ändringars vidtagande, för¬
fattningars uppliäfvande, Styrelseverks och
Embetens indragning, samt Försvarsverkets
reglering; ty hvarje för hastigt eller för
sent dervid vidtagen åtgärd medför förlu¬
ster för enskilda och verkar menligt på saken»
Till alt göra åskådligt beskaffenheten
af den mer och mindre oprivilegierade jor¬
dens grundskatter, äfvensom Boställens, äro
Tabellerne N:o 1, 2 och 3 upprättade,
och Tabellen N:o 4 innehåller ett samman¬
drag af de 3:ne förenämnde, som visar be¬
loppet af de såsom grundskatter utgående
Statsbidragen. Tabellen N:o 5 upptager Stats¬
bidragen af alla slag, utom dem till Stä¬
derna.
Då för 'att tillvägabringa den i 1 :sta
punkten nämnde förvandling af all jord
*) Tabellerne äro med LandsKamereraren E.
O. Wendell» biträde upprättade.
Den 12 December f. m.
till samma natur, utan rubbning i ägande¬
rätten för nuvarande innehafvare af privi¬
legierad jord, fordras, att desse erhålla full
ersättning för det högre värde deras jord
nu har emot det, den får efter förändrin¬
gen; och då den nu mer och mindre opri¬
vilegierade jorden, för att erhålla Sä ter i-
frihet, bör betala hvad denna jord genom
förändringen vinner i värde, så har, ge¬
nom Tabellen N:o 6, en calcul blifvit upp¬
gjord öfver den ersättning i Penningar, el¬
ler motsvarande Spannmål, som den egent¬
ligen skattskyldige jorden, för befrielse från
ständige räntor och knecktehåll, bör erläg¬
ga; Tabellen N:o 7 i samma afseende för
Frälse-jorden.
Då ständige räntor af jorden icke kun¬
na upphöra, med mindre PrästeStåndets
aflöning upphör att utgöras genom Tion¬
de, äfvensom alla andra på ständige rän¬
tor grundade löner, hafva Tabellerne N:o 8
och q blifvit uppgjorde, den förre för att
visa Pakets spannemåls-afkastning med der¬
af utgående Präste-tionde, den senare upp¬
gift på Clereciets och Läroverkens personal
och nu varande Löfte-inkomster, med för¬
slag till ändring deraf "5).
Kneckte- och Båtsmanshållet kan icke
upphöra, utan upphäfvande af Indelnings-
*} Af Prästerskapets Boställen skulle, emot den
föreslagna Staten Tab. N:o g, endast f man¬
tal för hvarje Gäll bibehållas och det öfriga
indragas,' samt enligt Tab. JV;o 14 användas,.
72 Den 32 December f. m.
Verket. Tabellerne N:ris 10, u och 12
hafva derföre blifvit uppgjorda, den för¬
sta, upptagande Armeens närvarande per¬
sonal och aflöning, den andra, förslag till
Organisation af en National-Armee, hvars
personal utgör 308,079 man, den tredje,
förslag till Armeens aflöning och passevo-
lance. Tabellen N:o i3 innehåller uppgift
på Civile Embetsmännens personal och af¬
löning, dervid, i brist på nödige handlin¬
gar, Städernas tjenstemän, hvilka böra på
Rikets Stat öfverflyttns, icke finnas upptag¬
ne. Tolagen med flere Statsbidrag, afträd-
de till Städerne, ökar närvarande Statsbi-
dragssumma vida utöfver hvad till Städer-
nes Embetsmäns löner erfordras; beloppet
är för mig okändt. Tabellen N:o 14, såsom
Slut-Calcul, upptager nuvarande och före-
slagne Stats-utgifter, utom de på Tabellen
N:o 5 uppförde Statsbidrag till diverse Verk ,
977,o55 R:dr 30 sk. 5 r:st., hvilka ej äro i
slut-calculen, Tabellen N:o 14, upptagne,
emedan en del deraf försvinner, såsom re¬
dan beräknad i liufvudtitlar, andra bora
på hufvudtitel uppföras, andra åter med
tillvarelsen af Verket upphöra, utan att åter
ingå i Stats-regleringen, såsom, till exem¬
pel, Passevolance-medlen 264,210 R:dr 2 sk.
4 r:st. äro inbegripne i förslaget till 3:dje
Hufvud-Titeln.
De förändringar i Grundlagarne, hvil¬
ka, om förslaget antages, blifva nödvändi¬
ga, är öfverflödigt att uppräkna.
Den 12 December f. m.
73
Tidpunkten för verkställighet af 2tdra
punkten i förslaget, nemligen: att alla Stats¬
bidrag skola utgöras i mån af inkomst, kan
inträffa så snart Grundlags-förändringarne
laglikmätigt föregått, derigenom att Riks-
gäldsContoret auctoriseras utgifva till Sty¬
relsens disposition coupons för de 20,827,000
R:dr, sorn utgör löseskillingen till Säteri
för den nu mer och mindre oprivilegiera¬
de jorden, hvilka i samma mån försvinna,
som betalningarne inflyta. Af dessa coupons
skola i första rummet nuvarande, till ersätt¬
ning berättigade Säteri-ägare erhålla hvad
dem tillkommer, och derefter Försvars-
Yerket. Men i och för den under tiden
utgående årliga Bevillningen kan och bör
principen nu genast tillämpas. — Calculen
på Tabellen N:o i4, utsträckt till den blif¬
vande bevillnings-suminans belopp, kommer
alt visa huru högst obetydlig procent er¬
fordras
Bevillnings-Utskottets arbeten blifva
derigenom så förenklade, att, utan afvak-
tan af Bevillnings-Summans fastställande,
grunderna för Bevillningens utgörande kun¬
na Rikets Ständer föreläggas, helst den be-
liöfliga procenten i allt fall årligen af Full-
rnägtige i Rikets Ständers Verk bör bestäm¬
mas, sedan årets totala Inkomst-summa ge¬
nom Taxering är känd.
*) Att den på Tabellen N;o t4 supponerade in¬
komst af 3oo R:dr pro persona ej är för hög,
kan inhemlas af bilagde handling, se pag. 79.
74
Den 12 December f. m.
För verkställigheten af3:dje punkten for¬
dras uppgörandet af en ordentlig classifi-
cation af alla ekonomiska och kameralistiska
författningar med en serie, efter hvilken de
skola upphäfvas, på det icke onödigtvis för
enskilda må beredas förluster.
Myntbenämningens förändring till van¬
lig vigt i metall, enligt 4;de punkten, ti 11 vä-
gabringes derigenom, att i stället för nu
gällande Mynt, eller så kallade Riksdalers-
sorter, skulle på Myntet präglas metaller,
först af samma skrot och korn, men, en¬
ligt regeln, utan Myntbenämning; hvaremot
i prägeln utsattes metallens vigt och finhet,
samt huru mycket af vigten för präglings-
kostnaden är afdraget. Derefter borde stör¬
re och mindre formater, efter inlemnarens
egen önskan och till hvad finhet eller ut-
blandning med annan metall sorn hälst,
få präglas; men alltid under enahanda vil¬
kor för prägelns beskaffenhet.
Banken auctoriseras att utgifva Sedlar
på sålunda präglade och där insatte metal¬
ler, innehållande anvisning att i Banken vid
uppvisandet erhålla den insatte metallen,
till uppgifven finhet och vigt, med i prä¬
geln bestämdt afdrag i vigten för präglings-
kostnaden. Derigenom skulle det gamla
myntet småningom försvinna ur rörelsen,
och jemväl begreppet derom hos Allmän¬
heten från fullkomligt obegrepp öfvergå lill
Den 12 December f. tu.
7*
vanlig jemförelse med andra varuvärden,
och dess högre eller lägre relativa värde
ldefve då af intet inflytande på allmänna
välståndet. Att i början en Tariff skulle
årligen uppgöras, efter hvilken man i präg¬
lade metaller, eller invisningar på sådane,
i Banken kunde afbörda sig Statsbidragen,
är tydligt; men snart kunde statsbidragen
bestämmas i sålunda präglade metaller, och.
dermed de gamla Myntbenämningarne all¬
deles försvinna, utom i hvad minnet der¬
om vore oskiljaktigt från historien.
Verkställigheten af den i 5:le punkten
uppgifna Nationens allmänna bildning vid
Skolorna, till förmågan af verksamt delta¬
gande i fosterlandets försvar, fordrar en¬
dast anställandet af en skicklig Underoffi¬
cer vid hvarje sockenskola och Officerare
vid Högskola eller Universitet. Det be¬
gär till styrk» och skicklighet, som är
oskiljaktigt från msnniskans tankeförmåga,
alstrar hos hvarje ungt sinne anlag alt emot¬
taga undervisning i allt, hvarigenom bans
individuella, synnerligen physiska, förmå¬
ga utbildas, emedan hvarje särskild under¬
visning lemnar underrättelse om en till
dess okänd förmåga och väcker begär att
blifva bekant med flere. Vissa timmar örn.
dagen böra derföre vid hvarje skola eller
undervisnings-anstalt användas till öfningar
i Gymnastik, vapens ändamålsenliga hand¬
tering och användande, march, springning,
76
Den 12 December f. m.
hoppning, skjutning, simning, Krigslagars
och Reglementens läsning, i hvad de röra
Soldatens skyldigheter: Vid Högskolor och
Universitet jemväl i Mathematikens, Astro¬
nomiens, Meclianikensoch Chemiens tillämp¬
ning och användande för Krigskonsten, Be-
fästningskonsten, Fältmätning, Chartritning,
Krigslagar och Reglementen fullständigt, med
ett ord, sä, att till Magister-examen skulle
fordras , utom redan derföre fastställde kun¬
skaper, alla de, som åligga Ingenieur-Offi-
cerare. Anstalten medför obetydlig kost¬
nad. Arfvoden af några tunnor säd åt de
vid Sockenskolorne anställde UnderOflice-
re, och af /(.oo tunnor säd åt i Lärare vid
hvarje Universitet, samt i5o tunnor åt en
vid hvarje Gymnasium vore tillräcklig, men
följden, att hvarje Svensk man vid 20 års
ålder vore fullt bildad soldat, och hvarje
vid Universitet lagerkrönt, Ingenieur. Att
derefter utan våda, så väl indelta som värf-
vade Arméen Kan upplösas, och Statens
stridskrafter helt oah hållet utgöras genom
Conscription, lärer icke kunna bestridas,
äfvensom att Sverige derigenom blefve i till¬
fälle, att med den förenade kraften af hela
sin manbara befolkning kunna hämma hvar¬
je anfall eller förolämpning. Nödige Gar¬
nisons-trupper kunde utan svårighet bildas
af Ynglingar inom en viss ålder, hvilkas
tjenstgöring dervid icke behöfver blifva
långvarig, högst 3 månader. Några dagars
årliga möten, icke alt användas till Recrtrt-
Den ta December f. m.
77
exercis (ty sådane finnas icke), men för
att öfva redan iuhemtad kunskap, få aldrig
försummas.
Då till organisation af de föreslagne 3
activa ArmeeCorpserne och a Reserver med
Sjömännen, tillsammans 308,07c) man, ej
erfordras mer af Sveriges manbara befolk¬
ning, än dem emellan fyllda 18 och fyll¬
da 35 år, dervid 5g,o35 äro undantagne,
dels för Civila Embeten och tjenster och
dels för lyten eller oförmåga, föreslås, alt
till en ytterligare reser ve, likväl utan allt
Befäl i fredstid, men till hvars behof materiel
i Kronans förråd bör finnas, 100,000 man i
Eullorne upptages af Sveriges manbara .be¬
folkning emellan fyllda 35 och 45 år, der¬
vid 55,670 personer finnas utöfver behofvet.
På verkställigheten af 6 punkten beror
bibehållandet af enighet emellan Regenten
och folket, oundgänglig för Styrelsefor¬
mens varaktighet och villkoren för Natio¬
nens trefnad, i det Styrelsen dessförutan
saknar förmåga att i alla afseenden beva¬
ka dess rätt och fördel.
Bestämmelsen i 7:de punkten är lika na¬
turligen nödvändig för Samhället, som sär¬
skildt för hvarje individ, den der vill va¬
ra oberoende af tillfälliga händelser och
olyckor, och så mycket angelägnare inom
ett fritt samhälle.
Verkställigheten af 8:de punkten står i
förening med principen för den 5:te,och der-
7S
Den 12 December f. m.
igenom att all jord bringas till samma na¬
tur, kunna tillräcklige medel erhållas för
verkställigheten, utan behof af särskilda el¬
ler nya Statsbidrag, enligt Tabellen N:o 14.
c>:de punkten åsyftar att bereda medel
till fortkomst i all slags konst och slöjd, till
Nationens städse stigande välstånd och tref¬
nad.
Den besparing i årliga Statsutgifterna,
sorn ensamt genom indragning af öfverflö-
dige EmbetsVerk och Uppbördsbetjente
härigenom kan beredas, ar betydlig, men
högst obetydlig i jemförelse till den indi-
recta vinst, folket kommer att njuta genom
allmännelig frihet i handel och näring, Stats¬
bidragens utgörande i mån af inkomst, Rust-
och Rotehållnings-besvärets upphörande m.
m. —
Beliofvet af ett faststäldt system för
Rikets Statshushållning är redan vid sista
Riksdag af Riksens Ständer erkändt: frågan
väcktes af mig, jag har derföre ansett
mig böra använda den tid, som af Embets-
göromål icke varit upptagen, att samla ma-
terialier för frågans fullständiga behand¬
ling af Rikets Ständer, och anhåller, vid
öfverlemnande af arbetet, att Ridderskapet
och Adeln ville remittera det till veder¬
börande Rikets Ständers Utskotts hand¬
läggning.
Den 12 December f. m. 79
Hvarjemte Friherre Cederström till pro-
tocollet aflemnade 14 Tabeller öfver Sveri¬
ges Statistik, tillika med följande uppgift:
Summan af år 1827 influten inkom¬
mande Tull utgjorde .... 2,o44*3o2: 17.
inkommande Lastpenningar 3o,ooo: i3.
d:o ConvoyAfgift 174>747: 34*
d:o Tolag 110,855: 36.
Utgående Tull ^i5,g5o: 12.
d:o Lastpenningar 3t,3p5: 4°-
d:o ConvoyAfgift. . 107,160: 32.
d:o Tolag 74*881 : 34*
Last- och Bropenningar till
Staden 3,464.’ 44*
Den störste Importeuren har år 1827 er¬
lagt i Tull 5i,353: 16.
och i ConvoyAfgift .... 3,gg4: 4*
efter ett Tullvärde af 680,928: 42t> med inbe-
räkning af på Nederlag och CreditUpplag
lagde Varors värden.
Den störste Exporteuren har samma år betalt
i tull 4°>274: 35.
och i ConvoyAfgift . . . 6,372: 9.
efter ett Tullvärde af 1,060,124: 37.
Stockholm af Kongl. GeneralTullSty-
relsens RevisionsContor den 17 No v. 1828.
G. Trotzig.
Friherre Cederström tilläde derefter
tnunteligen:
I afseende på N:o 8, så är spannmåls-
D e u 12 December f. m.
beloppet hemtadt från Landsliöfdingarnes
Feinårs-Berättelser. Hvar och en vet, att
uppgifterne, som från Allmänheten inkommit
och grundlagt denna beräkning, ej innehålla
mera än omkring hälften af det riktiga be¬
loppet; men de hafva dock måst följas.
Lades på bordet.
Herr Edelsvärds Fredrik Wilhelm,
anförde skriftligen;
Då så väl i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition till Rikets Ständer, sorn
ock af några här väckta Motioner, Stän¬
dernas uppmärksamhet och afgörande åt¬
gärder till en betydlig mån komma att
egnas äfven åt Rikets Militair-försvar; så
har jag trott mig böra framlägga de åsig-
ter jag hyser, såsom beredande Armeens
styrka och således äfven Fäderneslandets
ökade försvar.
Om jag ej bedrager mig, är ändamå¬
let med de i Armeen qvarstående Officera¬
re, att Staten skulle äga ett reserve-befäl
att påräkna vid alla sådane tillfällen, då
det på stat varande är otillräckligt, såsom
vid BeväringsClassers utcommenderande,
m. m.
Jag äger den öfvertygelsen, att hvar¬
je Officer, som vid sitt afskedstagande an¬
håller om tillstånd att i Armeen qvarstå,
gör
Den 12 December f. ra. 8r
gör det med den allvarligaste föresats, att
vara sitt Fädernesland nyttig, om behofvet
skulle påkalla hans biträde. Jag är äfven
öfvertygad, att RegementsCheferne icke lem¬
na sin underdåniga tillstyrkan härtill för
andra afskedstagande Officerare, än såda-
ne, som verkligen äro tjenstbara. Men det
är naturligt, att då man skiljer sig från
en sysselsättning, icke allenast till verk¬
ningskrets, utan äfven till tankan, och eg¬
nar sig, kanske uteslutande, till en annan,
såsom Landtbruk m. m., man då lätteligen
icke allenast glömmer skyldigheterne vid
den förra, utan äfven förlorar bågen för
densamma. Dessutom åstadkommer tiden
förändringar i allt, och särdeles i Krigs-
vetenskaperne, samt i det med hvarje dag
åldrande menniskolynnet. Hvad jag vet och
källner såsom Officer nu, kan kanske om
io år ej användas; om jag nu har lust oeh
böjelse för yrket, så har jag det kanske
icke mera om io år. Men antagom, att
fäderneslandet efter denna tidrymd for¬
drade dessa Officerares biträde, månne de
då kunna gagna så, som de borde, så, som
man har skäl att fordra af dem, som hvar¬
je ögonblick skola vara färdige att åter in¬
träda i tjenstgöring, för att draga svärdet
mot Rikets fiender? Nej! jag tror det ej!
men felet kan icke med skäl tilläggas dessa
Officerare; ty Staten har icke beredt dem
något tillfälle till erhållande af någon fort-
4 H. 6
8a
Den 12 December f. m.
satt, vare sig intellectuel eller mechanisk
bildning i deras yrke.
Det är med anledning häraf jag vörd¬
sammast vågar föreslå, att alla i Armeen
qvarstående Officerare af Majors-, Capitaines-
ocli Subaltern-graderne skulle, så vida de
icke äro commenderade till annan tjenst¬
göring, eller eljest kunna förete laga för¬
fall, ovillkorligen göra befälsmöten vid de
inom Provinsen förlagde eller indelte Re¬
gementen och Corpser, samt lindet' Bevä-
ringsmöten i första rummet placeras till
tjenstgöring, och resten af det nödiga Be¬
fälet från Regementerne ersättas.
På så sätt kunde Armeens Officerare
komma att motsvara sin bestämmelse, sär¬
deles då man nu mera vid Regementerne
i allmänhet icke allenast fäster sig vid det
mechaniska af Reglementet, utan, såsom vid
Kongl. Jemtlands FältJägareRegemente till¬
går; äfven sysselsattes med läsning och un¬
dervisning i Fortification, Fältmätnings-The-
ori m. m., samt öfvas i Recognoscering,
Chartritning, Fäktning, och så vidare.
På detta sätt blifva Officerarne äfven
i tillfälle att pröfva, om de äga fortfaran¬
de håg och böjelse för tjernsten. Äga de
det ej, så lemna de den naturligtvis, och
ligga icke Staten till last i så måtto, att
den beräknat en kraft, som den icke äger.
De för närvarande i Armeen utan mi¬
litärisk sysselsättning qvarstående Officera¬
Den 12 December f. m.
83
re, af Majors-, Capitaines- och Subaltern-
graderne, utgöra ett ungefärligt antal af 220,
hvilket som ett medium för ett framdeles
förhållande bör kunna antagas.
Såsom varande utan löner eller under¬
håll, så kunna de icke gerna commende-
ras till de föreslagna mötens bevistande.
Jag får således föreslå, att de, utan beräk¬
ning af ersättning för resorne till och
ifrån mötena, hvilken kostnad i de flesta
fall icke bör kunna blifva dem särdeles kän¬
bar, måtte få sig beviljad aflöning i enlig¬
het med Rese-Reglementet under påståen¬
de möte, efter innehafvande grad; hvaremot
de också skulle vara förpligtade, alt sig
till denna tjenstgöring inställa.
Aflöningssumman för 18 Majorer, 70
Capitainer och 1^0 Subalterner för 21 dygns
möten utgör, en summa af 7,497 R^dr Brco,
hvilka medel jag ödmjukast får föreslå måt¬
te af Slats-Cassan utgå och tilläggas 3:dje
Hufvudtiteln. Summan är visserligen icke
obetydlig; men Staten äger då att alltid
påräkna ett skickligt och öfvadt Befäl till
70 Compagnier, eller nära 18 Batailloner.
Det för närvarande vid Regementerne be¬
fintlige 3:dje Bataillons-Befäl är knappast
tillräckligt för en enda Class af Beväringen.
Konungens Nådiga Proposition till Ri¬
kets Ständer gifver anledning till den för¬
modan, att Förråden för minst arne Bevä-
84
Den 12 December f. m.
rings Classers utredning och beväring kom¬
ma att fyllas och completteras. Då detta
icke kan hafva för afsigt annat, än att äf¬
ven 2.’ne Classer på en gång skola kunna
utcommenderas i fält; så anser jag det af
mig nu föreslagne medel, att äfven få dug¬
ligt Befäl, såsom det för Staten minst kost¬
samma.
Då ännu minnet bör lefva af den rys¬
liga belägenhet, hvaruti 1808 och 1809 årens
Landtvärn sig befann, till en betydlig
mån föranledd af dess till en del samman¬
rafsade Befäls okunnighet och oförmåga att
sköta, handhafva och vårda sin trupp; så
vågar jag hysa den glada förhoppning, att
hvarje redlig Medborgare icke skall finna
denna summa för stor, då den danar icke
allenast ett så betydligt antal skicklige för¬
svarare för Fäderneslandet, utan äfven
kloka vårdare af deras Söner, hvilka äfven
hvarje ögonblick böra vara beredde att gri¬
pa till geväret.
Dessa åsigter har jag tagit mig frihe¬
ten meddela i det hopp, att någon med
mera skicklighet och erfarenhet, än den jag
innehar, benäget måtte utarbeta och i dess
helhet framlägga planen för beredandet af
de i Armeen qvarstående Officerares an¬
vändande till Statens gagn och nytta.
Vördsamt får jag anhålla om denna
Motions remitterande till Stats-Utskottet,
Den 12 December f. m.
85
som, före aflemnandet af dess Betänkande,
torde finna lämpligt infordra Konungens
GeneralAdjutants för Armeen utlåtande i
ämnet.
Ladcs på bordet.
Herr von Greiff, Johan Ludvig, hade
inlemnat ett så lydande Memorial:
Uti en tid, då sjelfsvåldet så uppen¬
bart tagit öfverhand, att förbud och för¬
fattningar ieke finnas nog kraftfulla att häm¬
ma förstörandet af det nyttiga vilda å Lan¬
det, men deremot en bristande förmåga till
odjurens förminskande dagligen framtersig,
torde det vara hög tid att omfatta och gran¬
ska dessa omständigheter, som visserligen
fordra all uppmärksamhet, och hvilken jag
1111 går alt utaf Högvälborne Herr Grefven
och LandtMarskalken samt Höglofl. Ridder-
skapet och Adeln begära.
Utan alt draga i tvifvel, att ju Kongl.
Maj:t i Nåder afser hvad Committerade här¬
om hemställt, återstår dock en hufvudsak¬
lig omständighet, utom hvilkens reglering
ändamålet ofelbart skulle förfelas, och hvar¬
utinnan det tillkommer Rikets Ständer att
besluta, nemligen i afseende å en Bevillnings-
afgift, som kunde finnas nyttig för rättig¬
heten'att jagt idka och utöfva.
Att sätta en lika förståndig som nödig
gräns härutinnan, är verkligen ett svårt
86
Den 12 December f. m.
opus; men månne icke en Bevillningsafgift,
som ej drabbade allmänheten, utan endast
dem som vilja jagt idka för sitt nöje eller
nytta, vore det lämpligaste. Jägare-perso¬
nalen torde derigenom till en del kunna ut¬
gallras, och en fond kunna erhållas, som
bidroge till de anstalter, hvilka äro så nö¬
dige att vidtaga till odjurens förminskande
i Landet, helst af Landshöfdingarnes års¬
berättelser kan inhämtas, att årligen hem¬
djur till ett värde af 100,000 Riksdaler Ban¬
co af odjuren nedläggas. De som idkade
jagten för sitt nöje räknade visst icke på
att såsom afgift erlägga en half Riksdaler
Banco, och de sednare hade ju genom ett
enda skott sin ersättning, i synnerhet som
skottpenningar, för odjurs fällande, genom
dessa anstalter böra kunna betydligen för¬
ökas.
Hos Högvälborne Herr Grefven och
LandtMarskalken, samt Högloflige Ridder-
skapet och Adeln, får jag slutligen anhålla
om Remiss af detta mitt Memorial till All¬
männa Besvärs- och Ekonomiutskottet.,
äfvensom till Bevillnings-Utskottet.
Lades på bordet.
Herr Franc Sparre> Bengt Erland, upp¬
läste följande:
Då uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposi¬
tion till Rikets Ständer, angående SlatsVer-
Den 12 December f. m.
87
hets tillstånd oell behof, i Nåder blifvit
föreslagen en tillökning i årliga anslaget
för CivilStatens PensionsCassae-Inrätlning,
för att sätta denna Inrättning i tillstånd att
pensionera alla Civile Embets- och Tjen-
slemäns Enkor ocb Barn, som befinna sig
i torftiga omständigheter, anser jag min
pligt fordra, att till Höglofl. Ridderskapet
och Adeln hemställa, om icke Rikets Stän¬
der med ett ökadt anslag äfven ville för¬
stärka Anslaget för Miiitaire Embets- och
Tjenstemäns i torftighet eflerlemnade En¬
kor och Barn.
För att lemna nödiga upplysningar om
nuvarande förhållandet, får jag den äran
tillkännagifva, att Miiitaire Embets- oell
Tjenstemäns efterlemnade Enkor och Barn
nu pensioneras af trenne serskilda Fonder.
Den ena är gifven af Hans Majit Ko¬
nungens och Hans Kongl. Höghet Kronprin¬
sens enskilda medel, och bestrider, med
en årlig ränteinkomst af 5ooo R:dr, pen-
sionsntbelalningar till de Enkor och Barn,
sorn Hans Majit Sjelf lackes i Nåder til¬
lägga en sådan förmån.
Den ändra är, genom KrigsBefälets
föranstaltande och Arméens egna samman¬
skotter, bildad år 1817, och har från och
med år 1827 utbetalt pensioner efter vissa
fastställda Bolagsreglor, likväl endast till
Enkor och Barn efter sådane Män eller
Den 12 December f. m.
Fäder, hvilka genom insättning gjort sig i
Fonden delaklige. Men denna nya Inrätt¬
ning kan ännu icke på en längre lid, och
förr än pluraliteten af Arméens medlem¬
mar genom insättning hunnit blifva deläga¬
re, underlätta Statens pligt i omsorgen alt
pensionera aflidne Militairpersoners efter-
lemnade familjer.
Den tredje, om hvilken här egentligen
hlifver fråga, består af 16,000 R:dr årligen
af Statsmedel, hvilka, fördelade i små pen¬
sioner, utdelas till Enkor och Barn efter
Militairer, som aflidit i så torftiga omstän¬
digheter, att 3 procent af behållningen efter
bouppteckning icke uppgår till beloppet af
den blifvande pensionen.
Dessa Irenne särskilda Pensionsinrätt-
ningar, hvaraf endast den sista tillhör Sta¬
ten, stå nu alla under styrelse af Arméens
PensionsCassas-Directionen, sedan, enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga proposition och Krigs-
Befälets medgifvande, äfven den sistnämnde
innevarande år från StatsContoret blifvit
till nyssnämnde Directions förvaltning öfver¬
flyttad; och det ari egenskap af Ordföran¬
de i Directionen, som jäg anser min pligt
fordra, att till Höglofl. Ridderskapets och
Adelns behjertande anmäla, huru otillräck¬
lig den årliga anslagssumman 16,000 R:dr
är emot behofvet.
Efter innevarande års Pensionsregle-
ring befinnes, att anslaget, som är fördeladt
Den ti December f. m.
89
med i2,3oo R:dr för Embets- och Tjenste-
mäns Enkor, samt 3,700 R:dr för Under¬
officerares Enkor och Barn, icke är tillräck¬
ligt för mer än ett antal af 2^3 Enkor och
n ‘
Barn efter Embets- och Tjenstemän, samt
200 af UnderOfficerares Enkor och Barn,
men att derutöfver befinnas 118 Enkor och
Barn efter Officerare och deras vederlikar,
och 114 efter Underofficerare, hvilka icke
kunna af förutnämnde Summa, förr än vid
blifvande ledigheter, något understöd er¬
hålla.
Det betydliga antal af olyckliga, som
ej på OrdiuarieStat kunnat uppföras, men
som alla till sin torftighet äro qvalificerade
såsom Författningane äska, hafva, så län¬
ge Anslaget var under StatsContoirets för¬
valtning och i enlighet med PensionsRe-
glementet, undfått en tredjedels pension un¬
der namn af Nådegåfvor, hvilka utgått af
besparingar, som numera helt och hållet
skola vara medtagna, hvarigenom dessa Nå¬
degåfvor kunde komma att upphöra, och de
pensionsbehöfvandes belägenhet ytterligare
betydligen försvåras.
Då emedlertid nu finnas 232 Enkor
och Barn, hvilka nu icke utan särskilda
extra anslag kunna lill något underhåll för-
hjelpas, och hvilka, efter den i Nåder
fastställde PensionsStalen, skulle, för att
kunna komma i åtnjutande hvar och en af
full pension, fordra en summa af Sex Tu¬
Den 32 December f. m.
sende Åtta Hundrade Åttalionio R:dr i6sk.,
men denna summa icke kan anses hvarje
år vara bestämdt lika, hvaremot behofvet
beklagligen hittills alltid varit i tilltagande;
får jag föreslå, att Rikets Ständer antingen
ville föröka Anslaget från Sexton till Tju¬
gofyra Tusende Riksdaler, eller till Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemna, att af
Öfverskotten på InkomstTitlarne disponera
de till fyllnad föreslagne Åtta Tusende R:dr,
så vidt behofvet det påkallade, för att
förhjelpa alla till full pension.
Att den förhöjning, jag önskar blifva
möjlig från en tredjedels till full pension,
alldeles icke, efter tidernas kraf, är öfver¬
flödig för att hjelpa de ifrågavarande be¬
höfvande, visar sig deraf, alt t. ex. full
pension för en FältMarskalks Enka utgör
2Öo R:dr, för en Capitaines Enka 36 R:dr
och för en Underofficers Enka 16 R:dr,
så att en tredjedel af dessa pensioners
belopp utan tvifvel är högst otillräckligt,
hvilket förhållande äfven visar, att bri¬
sten uppkommer icke af för stor libera¬
litet vid bestämmelsen af pensionsbelop¬
pen, ulan af de i behof varandes stora
antal.
Då så väl Armeens PensionsCassa som
Armeens Enke- och PupillCassa, i anseen¬
de till sina ändamål och naturen af de me¬
del, hvaraf de blifvit formerade, ej hafva
något gemensamt med den omtalta Statens
Den 12 December f. m.
9>
Pensioneringslnrättning, hvilken, endast i
hänseende till administrationen, blifvit ställd
under samma Styrelse; så kunna förenäm-
da särskilda Cassör icke lemna något bi¬
stånd till nu omtalta Class af behöfvande,
hvilka således endast genom ett särskildt
Statsanslag kunna hjelpas.
Jag vet visserligen, att ökade Stats¬
anslag svårligen kunna begäras uti en tid,
då tillgångarne i så många andra afseenden
ålitas; men då jag talar för Enkor och fa¬
derlösa barn, tvekar jag icke något ögonblick
alt blifva hörd af Rikets Ständer i det land,
der välgörenheten utgör en nationaldygd:
och då jag harden äran, att inför Höglofl.
Ridderskapet och Adeln omtala de i torf¬
tighet lemnade familjerna efter Fädernes¬
landets försvarare, tvekar jag icke, mine
Herrar! att lägga dessa värnlösas ömmande
belägenhet på Edra lijertan.
Jag anhåller alt detta mitt vördsamma
anförande måtte communiceras de öfrige
respectiye MedSlånden, samt Remiss derå
till StatsUlskollet beviljas.
Lades på bordet.
Hans Excellence Herr Grefven och
LarultMarskalken tillkännagaf, alt plenum
lomme klockan half till 6 i eftermiddag
att fortsättas.
Den ia December f. m.
Herr Tham, Wolrath, anförde skrift¬
ligen:
I Kongl. Majrts Nådiga Proposition om
Statsverkets tillstånd och behof föreslås,
att CapitationsBevillningen skulle direcle
till Statsverket ingå af den orsak, att den
skall utgå efter samma grund som Mantals¬
penningarne. Härvid måste jag anmärka,
att detta för det första icke förhåller sig
så, då Mantalspenningarne utgå ifrån och
med i5 års ålder, men Capitationsafgiften
ifrån och med 1824 års början icke blifvit
erlagd förr, än ifrån och med 18 år; för
det andra, att Mantalspenningarne äro en
ordinarie Statsinkomst, som till beloppet
icke förändras, då Capitationsafgiften dere¬
mot är Bevillning, som af Ständerna vid
hvarje Riksdag kan ökas, minskas eller all¬
deles borttagas; oell ändtligen för det tre¬
dje, att alla tiders erfarenhet visat, att Be-
villningar, som directe till Statsverket fått
ingå, lätteligen förvandlats till ordinarie
skatter, hvilka sedan aldrig upphört.
Af dessa skäl nödgas jag föreslå, att,
med afslag å den Nådiga Propositionen i
denna del, Rikets Ständer må förordna,
att Capitationsafgiften, hädanefter som hit¬
tills, kommer att till RiksgäldsContoiret af-
lemnas; anhållandes att detta Memorial med
de andre respective MedStånden corn muni-,
ceras och till Höglofl. StatsUtskottet Re¬
mitteras.
Lades på bordet.
Den 12 December f. m.
93
Herr Tham, Wolrath, uppläste föl¬
jande:
Ehuru jag har fullkomlig anledning
förmoda, att ifrån Hans Maj:t Konungen
en fullständig Nådig Proposition blifver Stän¬
derna meddelad, angående Tullbevillnin-
gen, Tullstyrelsen och alla till denna vig¬
tiga gren af Statshushållningen hörande
Srender, kan jag dock icke, i osäkerhet
om den Nådiga Propositionens åsigter och
innehåll, och under fruktan att den icke
inom Motionstidens slut till Ständerna in¬
kommer, underlåta att fästa Rikets Högloft
Ständers uppmärksamhet på detta ämne,
som, i afseende på dess ingripande i Sven¬
ska Statshushållningens alla grenar, torde
framför de flesta andra förtjena den me¬
sta uppmärksamhet.
Till grund för deras åtgärder i detta
ämne, antogo Rikets Ständer vid i8?-3 års
Riksdag såsom allmän princip friheten,
att emot tull in- och utföra alla möjliga
varor. Utan att öka det af tullen utgåen¬
de Statsanslaget, åsyftades dermed, att till
en ökad Statsinkomst kunna öfverföra den
betydliga vinst, som den af misstagna För-
budsförfattningar gynnade lurendrejaren de¬
lade med utländska Assuradeuren genom
införandet af förbudna Artiklar, och att
genom denna ökade Statsinkomst antingen
kunna minska de öfrige BevillningsArtik-
iarne, eller åtminstone, utan deras ökande,
Den 12 December f. m.
finna utvägar att uppfylla ökade Statsan¬
slag; vidare alt genom lämpliga Tullafgif-
ter, under förutsättande af en förbättrad
Tullorganisation och bevakning, skydda den
Svenska Fabrikationen vid den ståndpunkt
af täflan med utlänningens, i afseende på
varornes godhet och pris, som är nödvän¬
dig för att å ena sidan upprätthålla Fabri¬
kören, och å den andra hindra honom från
att blifva en frätande Monopolist; att ge¬
nom borttagandet af allt möjligt lurendre-
jeri beröfva Tullförsnillare!! det skydd,
lian sig der bakom förskaffat; och ändtli-
gen att efter band utrota det moraliska on¬
da, som genom lagbrott och ett lagarnes
oförsynta gäckeri olyckligtvis börjat rot¬
fästa sig hos en ganska betydlig del af Na¬
tionen.
En lycklig erfarenhet har rättvisa! Ri¬
kets Ständers åtgärder och beslut, och
ehuru ännu betydliga varuartiklar, såsom
af Regeringen förbjudna, genom lurendre-
jeri införas, har dock detta Statens onda
förminskats i lika proportion med förbu¬
dens uppliäfvande, hvarigenom, så val som
genom förbättrad Tullorganisation och be-
vakningsanstalter, samt en på de till inför¬
sel tillåtna varorna bättre afpassad tull,
Staten vunnit en högst betydlig tillökning
i Inkomster, utan känning för redlige Med¬
borgare, hvilka derjemte, genom de berät¬
telser om Svenska Manufacturernes tillstånd,
%
Den i?. December f. m.
sorn Kongl. CommerceCollegium årligen ut-
gifvil, äga den tillfredsställelsen alt finna, att
Svenska Manufacturerna gjort jenina fram¬
steg, så vidt de icke äro i strid med Na¬
tionens behof och tillgångar.
Det har väl icke kunnat lyckas att ge¬
nast utrota det så väl organiserade luren-
drejeriet och dermed förenade tullförsnill¬
ningen; men erfarenheten har dock visat,
att klokhet i anstalter och allvar i utförin-
gen kunnat minska dessa som en loflig in¬
komstkälla förut ansedda lagbrott. Man bör
derföre förmoda, att Rikets Högloft. Stän¬
der allvarligt skola bemöda sig, att, uti allt
hvad som på dem ankommer, söka utveck¬
la och fullborda ett system, som för lan¬
det medför så betydande fördelar, och man
bör äfven hoppas, att de häruti skola vin¬
na bifall och understöd af en för Landets
väl vaksam Regering.
På grund af dessa åsigter föreslår jag,
att Högloft. Bevillningsutskottet, som det
åligger att lill Ständerna inkomma med
Förslag till grunder för allt hvad Regerings¬
formen stadgat vara Bevillning, hvad tull-
bevillningen angår till alla delar följer sam¬
ma principer, som vid 1823 års Riksdag;
att Utskottet således med uppmärksamhet
må granska resultaterne af de förändrin¬
gar, som under tiden blifvit gjorde uti de
af Ständerna vid nämnde Riksdag fastställ¬
de tullafgifter, och i afseende på alla än¬
96
Den 12 December f. m.
nu till införsel förbudna varuartiklar före¬
slå tull, som på ena sidan försäkrar Sven¬
ska Fabrikören vid en skälig vinst å sin
tillverkning, men å den andra gifver an¬
ledning till den täflan med utländningen,
som är nödvändig, såvida man önskar sig
goda varor för drägliga pris.
En allvarlig granskning af de upplys¬
ningar, som HallRätternas och Kongl. Com-
merceCollegii uppgifter meddela, torde till¬
förlitligen bevisa, att den medgifna större
handelsfriheten alldeles icke skadat sådane
Fabriker, som antingen äro grundade på
Svenska rudimaterie!', eller ock på våra verk¬
liga behof, och hvilka med klokhet äro an¬
lagda.
Erfarenheten torde äfven, för den sorn
vill se, bevisa, att lurendrejeriet med än¬
nu till införsel förbudna varor mycket mer
skadar Svenska Fabrikören, än en med
afpassad tull medgifven införsel möjligen
skulle kunna göra. Man bör derföre hop¬
pas, att Regeringen, härom öfvertygad, än¬
nu mer skall minska, om icke alldeles upp¬
häfva, de återstående förbuden, då en af¬
passad införseltull af Ständer stadgas.
Nationens rättighet att ensam och sjelf
beskatta sig, allvarligt använd och noga
bevakad, är frihetens säkraste försvar. Det
är på grund häraf jag tror, att Ständerna
en-
Den 12 December f. m.
97
ensamt böra föreslå det högsta tullbevill—
ningsbelopp, hvaruti icke någon förhöjning
bör medgifvas, helst Konungen vid före¬
fallande behof äger rättighet förbjuda va¬
rors införsel; men som erfarenheten vi¬
sat, att för hög tull minskar den beräk¬
nade inkomsten derigenom, att den föran¬
leder tullförsnillning, så skall det alltid
medföra en väsendtlig nytta, att Regerin¬
gen lemnäs rättighet att minska tullen, enär
sådan åtgärd af omständigheterna påkallas.
Enär numera Svenska Åkerbrukets för¬
kofran kan försäkra Landet om nödig till¬
gång på spannmål, såvida icke svåra miss¬
växtår infalla, och Landtmannens behof af
afsättning i goda år, likasom Nationens be¬
hof atftill minsta möjliga pris erhålla ut¬
ländsk spannmål vid infallande missväxt,
hufvudsakligast bero af en på säkra grun¬
der bygd jemn spannmålshandel, och här¬
till förnämligast skulle bidraga, att Köp¬
mannen med någorlunda säkerhet kan be¬
räkna, när införskrifning af utländsk spann¬
mål utan förlust kan verkställas; så anhål¬
ler jag, att Höglofl. BevillningsUtskottet vil¬
le vara betänkt på att föreslå sådane grun¬
der för Tullen å utförsel och införsel af
spannmål, hvilka, antagna af Ständerna och
Regeringen, i denna vigtiga omständighet
kunde lemna all möjlig säkerhet; och i afse¬
ende hvarpå jag förbehåller mig alt, som
4 H. 7
qB Den ij December f. m.
Ledamot af Utskottet, derstädes få afgifva
Förslag.
Anhålles att denna Motion remitteras
till Höglofl. BevillningsUtskottet.
Lades på bordet.
Herr Tham, Wolrath, uppläste ytter¬
ligare ett anförande, så lydande:
För att till Höglofl. BevillningsUtskot¬
tet ensamt remitteras, har jag nyss haft
äran till Höglofl. Ståndet aflemna en Mo¬
tion i afseende på grunder för Tullbevill-
ningens utgörande, och anhåller nu att få
fästa uppmärksamheten på de flera Författ¬
ningar och reglementariska åtgärder, som,
lill vinnande af säkerhet vid Tullbevillnin-
gens uppbörd, af andra Utskott jemte Be¬
villningsUtskottet böra handläggas, innan
de till Ständernas afgörande öfverlemnas.
Att en lycklig verkställighet af Författ-
ningarne, angående Tullbevillningen, beror
så väl på omsorgen att sjelfva Författnin-
garnes innehåll icke gifver anledning till
Lagbrott, som af de Embetsverks organi¬
sering, hvilka skola handhafva dem, måste
numera vara bevisadt genom jemnförelsen
emellan de Författningar, som i detta af¬
seende varit gällande före och efter i8a3
års Riksdag, och emellan de Embetsverk,
hvilka det under dessa olika tider ålegat
Den 12 December f. m.
99
att handhafva dem; och derigenom måste
äfven vara bevisadt, att det icke är mera
omöjligt alt skaffa lydnad för goda Lagar
i denna, än i andra delar af samhällsord¬
ningen.
Att de efter i823 utgifna nya Tullförfatt¬
ningar till Rikets fördel så väl utslagit,
derföre tror jag förtjensten till stor del
tillhörer den nya Tullstyrelsen. Med min
öfvertygelse är det fullt öfverensstämman¬
de, att denna Styrelse, som har sig upp¬
draget bevakandet och uppbörden af en så
högst betydande Statsinkomst, hvilken ge¬
nom naturen af sin inrättning är den jem-
na.,t och bäst fördelade, samt af alla minst
tryckande, bör vara så lönt, att Nationen
äger rättighet af densamma fordra, att den¬
na Styrelse motsvarar det stora förtroen¬
de densamma erhållit. Att för framtiden
försäkra detta vigtiga ändamål, vågar jag
föreslå, att den lön, som Öfverstyrelsen
vid Tullverket åtnjuter, för framtiden bor¬
de beräknas till vissa Procent af Tullupp¬
börden. Derigenom skall Tullstyrelsens in¬
teresse förenas med Nationens, och visshe¬
ten derom, att kunskaper, kraft och an¬
strängning erfordras för att vid dessa Em¬
beten blifva väl lönt, skall vid förefallan¬
de ledigheter afhålla mindre tjenlige äm¬
nen att täfla om eller anse dessa Embeten
såsom Pensionsanslalter, och mera fråga
skall blifva för Regeringen att eftersöka de
IOO
Den 12 December f. m.
skickligaste, än alt behöfva välja bland en
mängd sökande.
Om det är vigtigt, att hvarje Embets¬
man är så lönt, att han kan vara anstän¬
digt försörjd, så måste denna angelägenhet
framför allt böra iakttagas med embeten,
der frestelsen till olofliga inkomster är stör¬
re än vid andra.
För att utan Tullverkets känning kun¬
na uppfylla de härigenom uppkommande
behof, föreslår jag äfven, att alla vid Ri¬
kets inre Städer befintliga Tullbevakningar
måtte indragas, hvarigenom tillgångar till
bättre löner för den öfriga Tullbetjeningen
erhålles, så fort de indragne platsernas in¬
nehafvare antingen dö, eller till andre syss¬
lor kunna användas. Erfarenheten torde
tillräckligen hafva hevist, att brott emot
TullLagarne böra motas vid Rikets kuster,
och att de i sådant afseende inrättade tul¬
lar in i Landet icke åstadkommit någon
nytta, svarande emot deras kostnad.
En granskning af den utfärdade För-
passningsstadgan förmodar jag snart skall
visa, att den i många afseenden är felag-
tig, och förorsakar oreda samt chican-pro-
cesser utan nytta. Jag hoppas, att den¬
samma icke allenast kommer att undergå
högst nödiga förändringar, utan äfven att
de i och för denna författning, i en del
Städer, der Tullbevakningen redan är af-
Den 12 December f. m.
101
skaffad, tillförordnade Tullembetsmän så
mycket mer måtte indragas, som deras
göromål beqvämligen böra kunna betridas
af Städernas Borgmästare, för hvilka ett
passande arfvode kan vara en välkommen
löntillökning, då de till indragning före¬
slagna Tullembetsmännens ringa aflöning
för ingen del är tillräcklig till deras lifs¬
bergning.
Såsom en följd af hvad jag förut haft
äran anföra, föreslås äfven indragande af al¬
la andra DistrictCbefsEmbeten än deni, sora
kunna anses oumbärliga vid en sträng kust¬
bevakning.
Att Tullar skola behöfvas emellan Sve¬
rige och Norrige, tyckes vara stridande
emot ändamålet af båda Nationernas för¬
ening. Dessa Tullar torde vara ett nöd¬
vändigt ondt, så länge båda Nationerna äga
olika Tullföifattningar, och det måste der¬
före vara tillåtet önska, att uppmärksam¬
heten fästes derpå, huruvida icke medel
skulle kunna finnas till detta ondas bäf¬
vande.
Till skyddande af sådana Lagar, emot
hvilka egennyttan förleder till brottslighet,
fordras allvarsamma, väl tillämpade och
strängt handhafda straff; dessa förfela sitt
ändamål, om de så inrättas, att'den verk¬
lige Lagbrytaren kan med penningar värf¬
va eu annan till straffets undergående.
102
Den 12 December f. m.
Vid böternas förvandling till fängelse
vid vatten och bröd kan med skäl dea
erinran göras, att detta straff, utsträckt
till 2, 3 å 4 veckor, gäller helsans och
lifvets förlust, om det rigtigt verkställes,
och att missbruk vid verkställigheten äfven
derföre inerändels äger rum. Utaf de i
sednare tider använda bestraffningar lärer
föga något finnas mera verkande, än fän¬
gelse i mörkt rum; och jag frågar, hvar¬
före icke den, hvars brotsliga företag sö¬
ker skydd af mörkret, icke äfven lämp¬
ligast borde med mörker bestraffas.
Under förnyande af det hopp jag i en
föregående Motion tillkännagifvit, att Ri¬
kets Ständer skola i dessa vigtiga frågor er¬
hålla Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, har
jag endast velat antyda de ämnen, vid hvil¬
ka jag hoppas att så väl Utskotten, sorn
Rikets Ständer sjelfva skola fästa den vigt,
som en Statsinkomst, hvilken lätteligen tor-*
de kunna uppbringas till 3 millioner, i för¬
ening med befordrande och försvarande af
Nationens moralitet förtjenar; och har der¬
före afhållit mig från att trötta med ytter¬
ligare detailler, hvilka vid frågornas hand¬
läggning inom Utskotten icke lära förbises.
Jag hemställer ödmjukast, om icke
denna Motion bör remitteras till Stats-,
Bevillnings-, Lag- och EkonomiUtskotten.
Lades på bordet.
Dou 12 December f. m.
Herr Montgommerie j Gustaf, anförde
skriftligen:
Det sednnsle Rikdagsbeslulet innehål-
ler val en underdånig skrifvelse lill Kongl.
Majrt derom, alt ehuru Dykeri- och Berg-
ningsCompngniets Octroj upphör med in¬
gången af Januarii Månad 1828, detsamma
dock må till enskilda spekulanter fortfaran¬
de utbjudas och företrädesvis åt dem upp¬
låtas, som, jemte inrättningens vidmagthål-
lande samt ett noggrannt uppfyllande af
det blifvande Reglementets föreskrifter, för¬
binda sig till de billigaste villkoren och de
minsta utgifterna.
Samma Rikets Högloft. Ständers beslut
uppgifver tillika de grunder, hvarpå en
ny Octroj bör byggas, bestående af följan¬
de villkor:
1:0 Alt minst 60 timmars bergnings-
tid för eget folk må medgifvas;
2:0 Alt då lossning skett inom denna
tid, Skepparen fritt och obehindradt får
afsegla;
3:o Att, efter denna tid, icke för det,
som redan blifvit lossadt, bergarelön till
Djfkeriet behöfver betalas; samt för det
4:o Att, då Skepp i Lotsmans-farval-
ten af KronoLots blifvit satt på grund,
ingen befattning med bergningen af sådant
Skepp, eller dess last, må af Dykeriet vid-»
tagas, derest dess hjelp ej påkallas.
Den ia December f. m.
Men som dessa villkor och grunder i
ett blifvande nytt Reglemente icke förebyg¬
ga de egentligaste klagomålen öfver, och
de mot Folkrätten och medborgerliga fri¬
heten stridande, och all rättvisa och billig-
o
hel åsidosättande, föreskrifterna uti det för¬
ra Reglementet af 1802 för Dykeri- och Berg-
ningsCompagniet; så anser jag min pligt
vara, att derpå fästa Rikets nu församlade
Ständers uppmärksamhet.
Ett ämnej sorn under så olika åsigter
redan 1823 års Riksdag behandlades, och
som af dåvarande Ständer, lika med mig,
ansågs för ett bland de vigtigare föremå¬
len för deras öfber läggningar , oeh förtje¬
nande ett utmärkt rum, i anseende till
dess inflytande på Rikets handel och sjöfart;
ett ämne af denna vigt påkallar, vill jag
säga, det ömmaste oeh allvarligaste delta¬
gande.
Det vore brottsligt att, under sådana
förhållanden, låta något spår af egennyttans
och grymhetens fordna förfaranden i den¬
na inrättning qvarstå, till vanära för tide-
dehvarfvet och ett upplyst samhälle. Der¬
till måste räknas bibehållandet af föreskrif¬
ten, att Directionen och tjenstemännen, un¬
der en nästan oförklarlig, vidunderlig hem-
lighetsslöja, med ed skola förpligta sig att
förtiga inrättningens mer eller mindre möj¬
liga, till högre eller ringare belopp stigan¬
Den 12 December f. ra.
io5
de, årliga vinst; dertill måste räknas den¬
na omoraliska, snart sagt omenskliga och
barbariska föreskrift, att sjönödlidande af
främmande Nationer, sorn haft den olyckan
att lida skeppsbrott på våra stränder, hög¬
re taxeras, obi 1 ligen plundras, än egna
medborgare, ehuru det är åtminstone i no¬
dell och dödenj som alla menniskor, enligt
naturens lag, äro jemnlika, och ehuru den
urgamla Nordmanna-gästfriheten och hjelp-
samheten mot främlingar uppfordrar hvar¬
je mensklighetens vän just till motsatsen.
Också sky utländningarne vår fiendtliga kust,
och då de vid påkommande oväder, hvad
erfarenheten uppenbarat, befinna sig nära
våra stränder, söka de genast Norriges
kuster, ehuru de vid inträffande olyckor
äfven der prejas, men dock under bibehål¬
len frihet, sorn alltid är kärare än de band,
hvari man ovillkorligen smides, och hvil¬
ka man icke får och icke alltid kan und¬
vika. Dertill måste ändtligen räknas detta
onaturliga tvång, att, inom en viss kort tid,
ovillkorligen höra under Dykeriets tryckande
och jern hårda hjelpsamhet, hvarigenom, mot
all billighet och rättvisa, man icke, så långt
man kan och vill, får frälsa sig sjelf och
sitt gods med egen eller andras frivilliga
åtgärd, väl vetande, att dä man icke sjelf
förmår att hjelpa sig, ingen så oförnuftig
lärer finnas, som i en verklig och ögon¬
skenlig nöd för hvad pris som helst icke
blott mottager, utan ock söker och anropar
Den 12 December f. in.
andras biträde. Meri innan detta sker, bör
det bero på Skepparens godtfinnande att,
så länge han behagar, vara belåten med sin
egen hjelp; ty mångfaldiga bevis kunna
uppgifvas derpå, att Fartyg, som kommit
på grund och i flere, ja till och med 7, dygn,
fortfarit att stå i samma ställning, genom
ett stigande vatten blifvit befriadt derifrån,
utan någons den ringaste medverkan, och
hvarom den sjövana Skepparen varit för¬
vissad. Huru orimligt och obilligt hade
det då icke varit, att efter 60 timmars
förlopp höra under Dykeri- och Bergnings-
Compagniets objudna och obeliöfliga, ehuru
yLterst kostsamma hjelpsamhet?
I följd af dessa talande och öfverty-
gande skäl, vågar jag derföre vördsammast
föreslå andra grunder till det nya Regle¬
mentet för Dykeri- och BergningsCompag-
niet, än de förut föreslagna, och anhåller
att, i fall, såsom jag på rättvisans och
mensklighetens vägnar hoppas, de vinna
Rikets Ständers bifall, desamma med gör¬
ligaste första må i önskningsväg beledsagas
till Kongl. Maj:t, för att tjena till efter¬
rättelse vid den tilläfventyrs med enskildt
Bolag snart ingående nya Octrojen, som dock,
efter min öfvertygelse, är stridande mot
60 §. RegeringsFormen, och i alla fall icke
på längre lid än högst 10 år bör få afslu-
tas, emedan en stigande upplysning och
förändrade omständigheter påkalla förän¬
Den 12 December f. m.
drade fordringar och med tidens kraf mera
öfverensstämmande inrättningar.
Dessa ovillkorliga grunder till det nya
Reglementet för det holag, som ingår i
Bergnings- och Dykeri-Compagniets förnya¬
de Octrojj äro följande:
1:0 Att ingen ed hvarken behöfver
eller får alläggas i afseende på Actieägarnes
större eller mindre inkomst eller förlust;
2:0 Att samma frihet, som sednaste
Rikets Ständer förbehållit Skepp, som i
Lotsmans-farvatten af KronoLots blifvit satt
på grund, må utsträckas till alla Inhem¬
ska eller Utländska Skeppare och Skepp,
utan afseende på om Krono- eller någon
annan edsvuren Lots satt det på grund, att
nemligen ingen befattning med bergning af
Skepp eller last förr af Dykeriet får vidta¬
gas, ändess hjelp påkallas; alt således den
förut bestämda tiden af 60 timmar alldeles
försvinner, om också under villkor af nå¬
gon drygare afgift, allenast densamma icke
blir för obillig och tryckande; och
3:o Att uti intet afseende de Utländ¬
ske Skeppare, som förolyckas på våra strän¬
der och anlita Dykeriets hjelp, hårdare
taxeras, än egna medborgare.
Endast och allenast på dessa, med bil¬
lighet och rättvisa öfverensstämmande, grun-
Den 12 December f. m.
eler niå ett nytt DykeriRegleinente utfär¬
das oell fastställas.
Jag anhåller slutligen om communica-
tion och remiss.
Herr von ■Schinckel, Johan Fredrik:
Då jag anmälte mig till erhållande af
ordet, var det egentligen för att göra mi¬
lia åsigter, i anledning af ämnet för den nu
gjorde Motionen, kända; men då rättigheten
att yttra mig vid den blifvande remissen
är mig bevarad, tror jag mig gå såväl Eders
Excellence Herr Grefvens och LandtMar-
skalkens, sorn Högloft. Ridderskapets och
Adelns genom 2:ne dess Ledamöter yttra¬
de önskan till mötes, då jag till denna tid
uppskjuter mitt anförande.
Herr Nordenfalk, Johan: I anledning
af Herr Montgommeries Motion hör jag upp¬
lysa, att en Nådig Skrifvelse ifrån Kongl.
Maj:t, rörande Dykeriet, snart är att för¬
vänta, vid hvilken Skrifvelse till Ständer-
lies granskning bifogas de serskilda förslag,
som i ämnet inkommit.
Lades på bordet.
Herr af Lundbladj Johan Fredrik,
uppläste följande :
Under flera föregående Riksmöten haf¬
va förslag blifvit inlemnade om jForvagnars
Den 12 December f. m.
inrättande i Sverige. De skäl, som man
vid dessa tillfällen anfört emot verkställ-
barheten af en sådan inrättning, hafva då
varit en orsak till dessa Motioners förfal¬
lande. Jag vill ej förnya en hemställan
om det, som redan blifvit förkastadtj jag
vill endast, i afseende på en underlättad
comrnunicalion, förnya frågan om en inrätt¬
ning, hvilken, utan någon, åtminstone utan
någon betydlig, uppoffring å Statens sida,
kan uppfylla ett vigtigt ändamål.
I stället för en farande post, eller en
sådan, sorn skulle kunna tjena både för re¬
sande och för paketers förskaffande, vill jag,
emedan vår skjutsinrättning fullkomligt upp¬
fyller den ena hälften af en sådan inrättnings
ändamål, nemligen det, att resande för bil¬
ligt pris dermed kunna färdas, vill jag,
säger jag, endast föreslå inrättandet af en
Paketpost, eller en sådan, med hvilken
bref, böcker, paketer till en viss vigt kun¬
na afsändas. Då jag härom gör en hemställan
inför så upplyste Svenske Män, som de, in¬
för hvilka jag här har äran att tala, är det
kanske mindre granlaga att fästa uppmärk¬
samheten på fördelarne eller nödvändighe¬
ten af en så föreslagen utväg till en un¬
derlättad litterär och industriel communi-
cation inom fäderneslandet. Det är ned¬
slående för hvarje vän af Litteraturen och
vettenskaperne, att, då han oegennyttigt
uppoffrat sig åt upplysningens mål, hvil-
T 10
Den 15. December f. m.
ket iir sanningens sökande och meddelan¬
de, lian, genom bristen af ett yttre befor¬
dringsmedel för densammas spridande, kan
för välmeningen af sina forskningar sägas
utsätta ett förloradt, eller åtminstone i dub¬
belt afseende dödt capital; icke blott de
penningar, som nedläggas vid ett arbetes
ingifvande, äro oftast med förlust använ¬
da; äfven sjelfva ide^rne, eller forskningens
upptäckter, ligga ofruktbara och gifva ej dess
åsyftade förräntning åt folkets upplysning.
Circulationen af meningar och åsigter är
liksom hämmad genom ett yttre binder,
och vid utkommandet af nya arbeten af-
svalnar lätt, just genom långsambeten, ja
omöjligheten af deras anskaffande, nyfiken¬
heten å desamma, eller ock beredes af del¬
ta förhållande lätt en glömska, hvaraf upp¬
kommer slutligen en allmän litterär lik¬
nöjdhet hos Nationen. Med dessa allmän¬
na menliga följder, som vi i nämnde afse¬
ende erfara genom saknaden af en post-an¬
stalt, hvilken jag går att föreslå, stå äfven
de i sammanhang, hvilka hänföra sig till
den industriella verksamheten inom Sveri¬
ge. Bildningen har, mine Herrar, under
en senare tid tagit en helt och hållit prak¬
tisk riktning. Det gifves ingen gren af upp¬
lysningen, stom ej söker utveckla en för
samhället mognad och nyttig frukt. Vid
betraktandet af denna erkända sanning, är
det äfven synligt, att då, just genom bri¬
sten af en litterär förbindelse inom Ri¬
Den 12 December f. m.
111
ket, insigterne bos den, som idkar industri¬
ella yrken, stå tillbaka, deras framställning
i verklighet måste vara ofullkomlig oell
bristfällig. Med ett befordringsmedel till en
liftigare litterär förbindelse skulle en indu¬
striel snart förknippa sig; man skulle äga
ett medel att afyttra och kringsprida ej
blott tankar, men äfven saker, och i beg¬
ge dessa afseenden skulle 'skickligheten fin¬
na utväg till en uppmuntran och näring,
som den förtjenar. Alt i särskilta hänse¬
enden fullfölja dessa betraktelser, anser
jag öfverflödigt; exemplet af livad andra
Stater i detta afseende gjort, och bland,
dem Frankrike och England, vittnar mer
än tillräckligt om den föreslagna inrättnin¬
gens nytta. Man har väl i Sverige redan
under förflutna tider någon gång varit om¬
tänkt att i ordningställa en dylik anstalt,
hvarmed till och med resande skulle kun¬
na fortskaffas. Bland de många statskloka
förordningar, hvilka efter Carl Xll:s hem¬
komst från Turkiet utgingo från hans hög¬
qvarter, och hvilka bekräfta, att han un¬
der de sista åren af sin Regering i Stats¬
klokhet ej allenast var vida upphöjd öfver
sitt Råd, utan äfven stod 5o år framför
sin tid, jag menar den såkallade frihets¬
tiden, vittnar lill hans fördel äfven den
befallning, hvilken han utgaf till åvägabrin¬
gandet af en inrättning, sådan som den
ifrågavarande, men hvilken olyckligtvis al¬
drig hann till verkställighet, genom Iljel-
I f 2
Den 12 December f. m.
tens förtidiga död. Under hvarje vis Rege¬
ring blir det goda aldrig gammalt eller
foråldradt. Det äger en föryngring genom
den kärlek, hvarmed man nitälskar för det¬
samma; och jag vågar derföre hoppas, att
den framställning jag här velat utveckla,
må ej allenast vinna en stor Konungs gil¬
lande, utan äfven ett förberedande hägn
af Eder, mine Herrar, af hvilka Nationens
interessen hållas heliga.
En värd Ledamot af detta Stånd har
föreslagit, att det borde tillåtas att med
brefposten afsända böcker. Denna hem¬
ställan äger förtjensten af omtankan för en
nyttig sak; men det må dervid tillåtas mig
den anmärkning, att då ett skyndsamt fort-
skaffande är ändamålet för hvarje bref-
postinrättning, detta ändamål skulle just
motsägas af sjelfva sättet af ett så föresla¬
get fortskaffande. Ingen brefpost bör be¬
tungas så, att han derigenom kan fördröjas;
och då man, till undvikande af det sednare,
blefve tvungen att inskränka den charge
af transportsaker, hvarmed en sådan kun¬
de beläggas, till ett ringa antal eller min¬
dre betydlig vigt, så skulle, efter min tan¬
ka, en så beskaffad brefpost icke uppfylla
behofvet af en ändamålsenlig paketpost.
Jemte det jag således får nämna företrädet
af paketposten_, hvilken before de större
postvägarne inom Riket, får jag dernäst fö¬
reslå
i
Ben i?. December f. ro.
feslå det sått, hvarpå den större kostnad,
sora en sådan postinrättning till en början
skulle medföra, torde bäst kunna utgå. Jag
tror, att utgifterne för inrättandet af paket¬
posten kunde strax ej fullt bestridas med
afgifterne för de paketer, som den medto-
ge, utan att ett särskildt anslag eller un¬
derstöd derföre vore nödigt, i anseende till
de första kostnader en sådan inrättning
alltid erfordrar; jag tror dock derjemte,
att den skulle med tiden till den mån väcka
en mer och mer ökad litterär och industri¬
el förbindelse mellan provinserne och de¬
ras Städer, att den ej allenast borde kunna
betacka utgifterne för dess eget vidmakt¬
hållande, utan troligen äfven i en framtid
lemna öfverskott åt Postkassan. Till det
förberedande underhjelpandet af denna in¬
rättning vågar jag föreslå, antingen alt
Statsverket skulle bispringa den med ett
årligt anslag af 25,ooo R:dr B:co till nästa
Riksmöte, eller ockj hvad enligt min öf¬
vertygelse vore det bästa, posttaxan ökles
med i5 procent, hvilka tills vidare borde
i detta afseende och. i allmänhet till po¬
stens förbättring inom landet användas.
Denna tillökning å Posttaxan är så obetyd¬
lig, att säkert ingen Correspondent deraf
skulle erfara någon anmärkningsvärd påla¬
ga. Jemför man den Svenska Posttaxa 11
med den, som för närvarande äger rum i
andra Stater, t. ex. i Preussen, hvarest Post-
4 H. 8
Den u December f. m.
systemet är uppbragt kanske till den hit¬
tills största kända fullkomlighet i det bil¬
dade Europa; sä finna vi, att äfven med
den af mig föreslagna tillökning å Posttaxan
inom Sverige, denna dock blefve uppsatt
till den billigaste fixation. Afgiften för ett
bref från Ystad till Stockholm, ett afstånd
af öfver 60 Svenska mil, är nu 7 sk. 6rst.,
hvilka likväl ej utgöra mer än 3| sk. silf¬
vervärde; den blefve med i5 procents för¬
höjning för lodet 8 sk. 8 rst.: från Greifs¬
wald till Berlin, hvaremellan afståndet en¬
dast utgör 20 Svenska mil, är afgiften 5
silfvergroschen, eller g sk. B:co, och i ett
nästan analogt förhållande är Posttaxan öf¬
ver hela Tyskland, ja öfver hela Europa.
Jag anser således lämpligast den föreslag¬
na tillökningen, såsom den lättaste och
omärkbaraste bevillning till en nyttig in¬
rättning, hvaraf allmänheten sjelf hämtar
största fördelen; till en inrättning, hvil¬
ken påkallas af behofvet och gynnas af en
allmän Önskan hos dem, för hvilka Natio¬
nens utbildning har ett lifligare intresse*
Lades på bordet.
Friherre Fockj Berndt Wilhelm 3 an¬
förde skriftligen:
Redan vid medlet af i70o:talet befanns
nödvändigt, att af Films och Dannemora
Tingslag i Upsala Län bilda ett särskildt
LänsmansDistrict j men någon annan lön
Ben 12 December f. m.
t t*r
»n 3:ne Fjerdingsmans-arfvoden blef icke
för denne Tjensteman anslagen. Vid den
Starka tillökning af göromål, som den i sed¬
nare lider tillkomna massan af Författnin¬
gar i administrativ väg, jemte befolknin¬
gens tillväxt, medfört, befuines denna Läns»
manstjenst nu meta alldeles oumbärlig, men
kan icke besättas med en person, som ute¬
slutande egnar tid och möda åt sin pligt i
och för densamma, eller äger erforderlig
pålitlighet och skicklighet dertill, emedan
den af Staten heslådda lön derföre är, så¬
som lätt synes, i hög grad otillräcklig.
Jag anhåller derföre, att, vid den nu
förestående nya Reglering af LandsStatens
löner, vanlig, och för en Tjenstemans nöd¬
torftiga utkomst på denna besvärliga plats
nödvändig, aflöning måtte Länsmannen i
Films och Dannemora Tingslag anslås.
Likaled es och då, enligt de derom re¬
dan från Kongl. Maj:t meddelta Nådiga fö¬
reskrifter, blott en enda Vaktmästare, el¬
ler så kallad CancelliPost, vid LandsCan»
celliet, LandsContoiret och LandtRänteriet,
hädanefter skulle komma att bestås i stäl¬
let för de hittills varande aine, men verk¬
ställigheten af detta förordnande lätt kun¬
de medföra menliga och vådliga följder,
emedan berörde Embetsrum, der pennin¬
gar och angelägna Handlingar nästan alltid
förvaras, fordra ständig tillsyn och upp-
Den 12 December f. m.
märksamhot af pålitlig och känd betjening,
hvaraf åter Länsstyrelsen måste finna sig
i saknad, så fort den ende CancelliPosten
af sjukdom eller annat laga förfall utur
stånd sättes att göra sin tjenst, eller ökadt
biträde vid allmänna Sammankomster, Mön¬
stringar m. m. d. behöfdes; måste jag vörd¬
samt anhålla, att lämpliga löner måtte an¬
visas för arne CancelliPoster, att utgå, i
fall Statens tillgångar ej annorledes med¬
gifva, till något ringare belopp för hvar¬
dera, än nu kan vara uti det af Kongl.
KammarCollegium och Kongl. StatsContoi-
ret uppgjorda utkast till ny Löneregle¬
ring föreslaget för en enda sådan betjent,
helst, då 2:ne få anställas, deras tjenstgö¬
ring vanligen blott påfordras hvarannan
vecka, och de således äga tillfälle att un¬
der sin ledighet söka utkomst i enskild väg,
genom handtverk eller andra arbetsbiträden.
Jag anhåller vördsamt, att detta Me¬
morial måtte blifva till Rikets Ständers Stats¬
utskott remittcradt.
Lades på bordet.
Herr Marcks von Wurtenberg _, Gott¬
hard Wilhelm, hade inlemnat ett Memo¬
rial, som upplästes, så lydande:
Ehuru ännu ovan vid Riksdagsärender,
vågar jag dock underställa Höglofl. Ridder-
skapets och Adelns samt de respecliye Med-
Den 12 December f. m.
117
Ståndens upplystare pröfning följande, en¬
ligt min -öfvertygelse, för Svenska Indu¬
striens räddning från förfall nödiga åtgär¬
der och rättelser uti nu gällande princi¬
per och Författningar.
Näst Jordbruket torde Svenska Indu¬
strien förtjena skydd och uppmuntran, om
icke genom exportpremier, åtminstone ge¬
nom dess fredande, så vidt möjligt är,
från rikare och industrieusare Länders eon-
currence; och då sådant icke kan tillväga-
Imngas utan genom återgående till det pro¬
hibitivsystem, som allt intill i8a3 års Riks¬
dag mer och mindre troget följts af Sveri¬
ges Konungar och Ständer, och hvarigenom
Svenska Industrien onekligen stigit till den
höjd, att vi lätt skulle kunna umbära de
fleste af främmande Länders tillverkningar;
vågar jag vördsamt föreslå och yrka, att
den princip måtte stadgas och vid en ny
utfärdande TullTaxa samvetsgrant följas,
att alla Fabrikater och Slöjdealster, som
af svarsgild godhet och till erforderlig mängd
kunna här i Landet tillverkas, skola vara
och förblifva till införsel i Riket förbjudne.
Förgäfves invänder man, att dessa in¬
förselförbud skulle lemna de inhemske Fa-
hrikanterne och Slöjdeidkarne öppet fält
att obilligt uppstegra priserna å deras till¬
verkningar.
Den 12 December f, m.
Med den frihet, sorn en hvar äger alt,
under skydd af MunufacturStadgan, anläg¬
ga Fabriker och idka lofliga näringar, upp¬
står en nyttig och tillräcklig täflan inom
Landet, sorn tvingar en hvar Fabrikant
samt Slöjdeidkare, att beflita sig om att ic¬
ke allenast uppdrifva sina tillverkningar till
möjligaste godhet, utan äfven lemna dem
till möjligaste lindriga pris, såvida lian vill
undvika det värsta af allt, saknad afsätt¬
ning,
Den möjliga invändningen af dem, som,
i afseende på enskild fördel af hög Cours,
förfäkta den så högt beprisade fria inför¬
seln, att äldre Stadgar till Fabrikernas för¬
mån icke gjort nog åsyftad verkan, är li¬
ka lätt vederlagd. Knappt hafva Fabri-
kerne tidtals sökt höja sig utur deras van-
magt, i följd af ett någon gång i verklig¬
heten gynnande system, förr än man sökt
införa ett rakt motsatt, Verkningarne äro
lätta att inse, Så länge systeraerne i den¬
na del äro vacklande, skola de nuvarande
bättre tillgångarne på nyare uppfinningar
och förbättringar, samt modeller och ma-
chiner, lemnäs oförsökte, och den indi-
viduelt stigande odlingen i allt, som an¬
går industri, sakna uppmuntran till vi¬
dare utveckling,
Men om detta förbud emot sådane främ¬
mande industrialsters införsel, sorn kunna
/
Den 12 December f. m.
1 '9
här i Riket i tillräcklig mängd och af svars-
gild godhet tillverkas, skulle, såsom jag
vågar hoppas, åter antagas; så vinnes lik¬
väl ej ändamålet, eller inhemske Fabriker¬
nas och Handtverkeriernas skydd, så framt
icke nu gällande i8a5 års Förordning, emot
oloflig införsel eller utförsel af varor, än¬
dras och ställes i conformité med samma
system.
Jag vågar således, såsom nyttiga och
nödvändiga correctiver emot lurendrejeri
och tullförsnillning, vördsamt föreslå:
i:o Att bevisligen tullförsnilladt eller
lurendrejadt gods, som anträffas såväl i
boningsrum, som i bodar, magaziner och
för värings- samt upplagsställen, skall vara
confiscation underkastadt, utan afseende på
den längre eller kortare tid, som kan haf¬
va förflutit, sedan samma varor dit inkom¬
mit eller derstädes förvarats; och
2:0 Att i Rikets Skärgårdar samt vid
dess Sjökuster och Gränseorter, det mätte
vara en och livar välfrejdad Svensk man
öppet att, åtföljd af minst 2:ne vittnesgil-
da personer, göra beslag å förbudet eller
tullförsnilladt gods, som derstädes kan å
hvad ställe som helst anträffas; dock detta
allt med fästadt ansvar för obefogade vi-
sitationsförsök och beslagsanspråk.
Att, såsom 3q § af 1825 års För¬
ordning emot oloflig införsel eller utförsel
ian
Den 12 December f. m.
af varor innehåller, alldeles fritaga bonings¬
rum och salubodar från undersökning efter
ololligen infördt gods, så framt ej under-
sökningsmannen kan leda i bevis, att god¬
set i huset inkommit inom de beslagsför-
röttningen nästföregående 48 timmar, är ett
stadgande, sorn tillintetgör all möjlighet
af visitation, och lemnar lurendrejaren samt
tullförsnillare!! öppen rätt, att utan all risque
Utprångla sine varor, Och så länge in-
jievånarne vid Rikets Skärgårdar, Kuster
och Gränseorter icke hafva rätt att sjelfve
göra beslag å förbudne eller tullförsnilla-
de varor, sorn derstädes anträffas, ligger
det i sjelfva sakens natur, att åtminstone
en stor del ibland desse innevånare, hä¬
danefter såsom hittills, mera skola befor¬
dra lurendrejerier och tullförsnillningar,
äu bidraga till deras upptäckande.
Slutligen anhåller jag vördsamt, att
detta Memorial måtte communiceras de re-
spective MedStånden och till vederbörande
Utskotts behandling remitteras, under ön¬
skan att Rikets Högloft. Ständer måtte,
vid tankan på egne och Medbröders afkom-
liugars öde, fästa nödig uppmärksamhet på
angelägenheten, att genom Fabrikernas och
Slöjdernas skyddande bereda en möjlighet
för tidens uppväxande Ungdom att, i mån
af stigande hyfsning och utveckling, kun¬
na använda sina krafter och kunskaper på
industrigrenar, gagneliga både för Staten
Den 12 December f. m.
och dem sjelfva, och så mycket behöfliga-
re, som icke alla kunna vänta sin utkomst
af Embeten och Tjenster, utan en stor
mängd mäste, för att undgå brist oell nöd,
söka sig andra näringsfång.
Eades på bordet.
Herr Hjerta Gustaf: Jag har redan
förut tillkännagifva, det jag ämnade fram¬
ställa Förslag till LåneReglemente för Riks-
gäldsContoiret, och jag anhåller nu, att få
uppläsa ett af mig utarbetadt Förslag dertill.
Härefter uppläste Herr Hjerta föl¬
jande:
Förslag¬
till LåneReglemente för Riksgalds-
Contoiret.
j:sta Afdelningen.
Allmänna, Bestämmelser.
§• *•
Få det att Rikets Gäld aldrig hädan¬
efter måtte med Landets myntväsende för¬
blandas, hafva Rikets Ständer ansett sig böra,
med anledning af 72 §. RegeringsFormen,
förklara, ”att Rikets Ständer äga allena rätt
att genom Banken utgifva Sedlar, som för
Mynt i Riket må erkännas.”
Till följd häraf skall lvädanefler Riks-
gäldsContoiret aldrig kunna tillåtas att ulstäl-
122
Den 12 December f. m.
la så kallade CreditSedlar, ej eller något
Sedelmynt af hvad namn det vara må.
§• 2.
På det att Rikets gäld aldrig hädan¬
efter måtte förblandas med Rikets Ständers
Bank, hvilken för allmänna säkerheten och
penningerörelsens lättande är inrättad, samt
är ställd under en Styrelse, hvilken efter
Lag skall vara en hvar med detta verk
afhandlande person hädanefter ansvarig; haf¬
va Rikets Ständer ansett sig, med anled¬
ning af 66 §. RegeringsFox'men, böra för¬
klara, "att de städse genom särskild Bevill¬
ning skola tillskjuta de medel, somför be¬
talande af Rikets gäld, till Ränta och Ca¬
pital, oumbärlige finnas, så att Rikets Cre¬
dit varder bibehållen och vårdad.”
I följd deraf skall hädanefter Riksgälds-
Contoiret aldrig kunna tillåtas, att i Rikets
Ständers Bank äga Creditivrätt.
§• 3.
Sedan Rikets Ständer sålunda, af om¬
tanka för allmän och enskild säkerhet i
Mynt- och Bankväsendet, härmedelst för all
framtid betagit sig en missförstådd rätt,
att förblanda Bankens och RiksgäldsContoi-
rets medel och tillgångar, hafva Rikets Stän¬
der funnit nödigt förordna, att en hälft af
Bankens årliga vinst, sedan den enligt
Bokslut blifvit bestämd, skall föras på ser¬
skild Räkning för RiksgäldsContoiret, och
Den 12 December f. m.
BancoFullmägtige om beloppet underrätta
Rikets Ständers Fullmägtige i Riksgälds-
Contoiret.
§• 4-
Denna andel af Bancovinsten, hvarå
särskild Räkning j Banken och Riksgälds-
Contoiret föres, skall ovillkorligen för fram¬
tiden tjena till ränte- och afbetalning A Riks¬
gälden, och må till intet annat användas.
RiksgäldsContoiret äge, att å denna Räkning
draga Assignationer i och för Riksgäldens
liqvideraude.
§• 5.
Rikets Ständer hafva hos Kongl. Majit
anhållit, att StatsContoirets behof af medel
ntur RiksgäldsContoiret måtte alltid upp¬
gifvas en månad förut, på det att nödige
medel med bästa hushållning mätte vara
att tillgå,
aldra Afdelningen.
Om Riksgäldens Organiserande.
§• 6.
Riksgälden skall indelas i tvänne slag:
j:o Den ouppsägbara Riksgälden.
2:0 Den uppsägbara Riksgälden,
J)cn ouppsägbara Riksgälden.
§• 7-
Denna Riksgäld skall organiseras på
följande sätt:
ia4 Den 12 December f. i».
a) Den ouppsägbara Riksgäldens be¬
lopp skall antagas lika med hvad ungefär
utelöpande Riksgälds Sedelstocken utgör,
eller 5 millioner Riksdaler.
b~) För detta belopp utfärdar Riksgälds-
Contoiret Obligationer å vissa bestämda va-
leurer af 200 och 1000 R:dr, utställde till
innehafvaren, hvilka allenast enligt Rikets
Ständers besllit kunna af RiksgäldsContoiret
uppsägas.
c) Dessa Obligationer utfästa en årlig
ränta af 4j procent, som af RiksgäldsCon¬
toiret årligen utbetalas, medelst anvisning
på Rikets Ständers Bank; hvarföre forrnu-
lairer till anvisningar agoch 4^ R:dr B:co
böra inrättas. Räntebetalningen antecknas
å Obligationen.
</) Skulle väntan icke under loppet af
påföljande år utfordras, äge intet fordrings¬
anspråk derå rum.
e) Skulle ränteanvisning icke inom 3
dagar i Banken presenteras, vare samma
Lag.
Den uppsägbara Riksgälden.
§. 8.
Denna Gäld skall organiseras på föl¬
jande sätt:
a) Den uppsägbara Riksgäldens belopp
skall bero af RiksgäldsContoirets tillfälliga
lånebehof i och för sådane ändamål, som
Den 12 December f. m.
Rikets Ständer finna sig å densamma böra
anvisa.
b') För detta belopp äge Riksgälds¬
Contoiret, att efter behof utfärda Obliga¬
tioner till innehafvare!!, ställde på i må¬
nads uppsägning och å bestämd valeur af
boo R:dr.
c) Dessa Obligationer skola utfästa en
årlig ränta till uppsägningsdagen af 3 pro¬
cent, som af RiksgäldsContoiret årligen ut¬
betalas, medelst anvisning på Rikets Stän¬
ders Bank; hvarföre formulairer till anvis¬
ningar å i5 R:dr böra inrättas. Räntebe¬
talningen antecknas å Obligationen.
cT) Skulle Räntan icke under loppet
af påföljande år utfordras, äge intet for¬
dringsanspråk derå rum.
e) Skulle ränteanvisning icke inom 3
dagar i Banken presenteras, vare samma
Lag.
§• 9*
Uppsäges 3procents-Obligationen af in-
nehafvaren, skall den i RiksgäldsContoiret
utbytas emot en anvisning på Banken, att
på behöriga betalningsdagen betalas. Den
till uppsägningsdagen upplupna räntan skall
deri inräknas.
Om sådan anvisning icke inom den 3r
December samma år i Banken uppvisas,
vare den icke vidare gällande.
iaS
Den ra December f. m.
§• JO-
Skulle Rikets Ständer finna för godt
att uppsäga 4i procentslånet, eller upp-
säges 3procents-Obligationer af Riksgälds-
Contoiret, skall sådant i Allmänna Tidnin-
garne 3:ne gånger kungöras, och upphör
ränteberäkningen för de förra vid årets slut,
då de infrias, och för de sednare I månad
efter 3:dje Annoncens dato.
§. ii.
Skulle någon slags RiksgäldsContoirets
(obligation eller anvisning genom vådlig
händelse förkomma, kan den förnyas på
samma sätt, som för Bankens Transport-
Sedlar är anbefaldt.
3:dje Afdelningen.
Om Riksgäldens förvaltande,
§• 12.
Den ouppsägbara Riksgälden skall så¬
lunda förvaltas:
a) Till Rikets Ständers Bank aflemnas
3 millioner Obligationer.
b') I mån af möjligheten, att till pari
försälja de öfriga 2 millioner skola de i
RiksgäldsContoiret utbjudas.
c) De derföre erhållne medel insättas
på Depositions Räkningen i Banken, för att
sedermera derå utanordnas till de behof,
Rikets Ständer fastställt.
Den ii December f. m. 127
§•
Den uppsägbara Riksgälden skall sålun¬
da förvaltas, att:
a) Obligationer skola/ i mån af det
belopp, som för månaden anses behöfligt,
utbjudas i RiksgäldsContoiret, den första
Onsdagen eller Lördagen i månaden, som
ej är helgedag.
F) De uppsagde Obligationerne inbe-
räknas i beloppet.
c) Hvad ej till pari-cours af de 2 mil-
lionerne ouppsägbara Obligationer kan för¬
säljas, inberäknas äfven deruti, såvida så¬
dant till de påräknade utgifternes bestri¬
dande anses nödigt.
§. 14.
I den mån RiksgäldsContoirets Styrelse
skulle finna, att Contoirets contanta till¬
gångar i Banken betydligt öfverskjuta be-
liofvet, skall uppsägning af 3procentslå-
net ske, äfvensom upplåningen i motsatt
fall ombesörjes; och skall den behållning i
Banken, som Rikets Ständer anse nödig att
för RiksgäldsContoirets Räkning underhålla,
vid hvarje Riksdag fastställas.
Intill nästa Riksdag anses den böra
fastställas till 5oo,000 R:dr; hvarföre Ftill-
mägtige äga, att derefter månadtligen läm¬
pa 3 procentsupplåningen.
Den ii December f. ra.
§• i5.
Hvad för hvarje år beflnnes öfrigt å
den RiksgäldsContoiret tillslague andel af
förra årets Bancovinst, sedan löpande årets
ränta och afbetalningar å Riksgälden äro
gjorde, skall utassigneras och insättas på
Bankens Upplåningsrakning å 2 procent, för
att dymedelst minska utgifterne för Riks¬
gälden. Och skola Rikets .Ständer vid hvar¬
je Riksdag om dessa medels användande
serskildt förordna.
§. .6.
För de till Banken leranade 3 millio¬
ner ouppsägbara Obligationer komitier rän¬
ta att allenast af RiksgäldsContoiret er¬
läggas för 1 million, i fall ej Banken skulle
behöfva att realisera dem, på sätt Rikets
Ständer serskildt föreskrifvit; i hvilket sed¬
nare fall full ränta för det behöfliga be¬
loppet af RiksgäldsContoiret erlägges.
§• 17'
RiksgäldsContoiret skall på Depositions-
räkning i Banken insätta alla de penning¬
medel, som genom uppbörd eller betalning
till RikgäldsContoiret inflyta.
Alla utbetalningar ifrån RiksgäldsCon¬
toiret skola ske medelst Assignationer på
denna Depositionsräkning.
§. 18.
Den 12 December f. m.
§• 18.
Som Kongl. StatsContoiret för hvarje
månad uppgifver sitt behof, äga Fullmäg-
tige att, i mån deraf, tillhandahålla nödige
medel af inflytande Bevillning m. m.; men
hvad uti öfverskott å Statslnkomsterne eller
Besparingar ifrån Statsverket inflyter eller
genom öfverskott å de till RiksgäldsCon-
toiret directe ingående Bevillningar uppkom¬
mer, bör användas, på sätt här stadgadt
blifvit, till 3 procents lånets förminskande.
§• 19-
Skulle grundade skäl finnas, att anse
det i i4 §. stadgade insättningsbeloppet å
RiksgäldsContoirets Depositräkning i Ban¬
ken vara för litet; äge Fullmägtige rätt att
öka detsamma, men under ersättningsansvar,
om derigenom under fulla 3 månaders tid,
utöfver i million skulle stå räntelöst obe¬
gagnad.
Hvarefter Herr Hjerta munteligen till-
lade:
Jag anhåller om remiss häraf till Stats-
Utskoltet, som torde med BancoUtskottet
sammanträda vid behandlingen af de delar
af ärendet, der sådant kan erfordras; och
utbeder mig att vid remissen få vidare i
ämnet yttra mig.
Lades på bordet.
4 H.
9
13o
Den i?. December f. in.
Herr Hjerta_, Gustafuppläste följande:
Då jag af den Nådiga Berättelsen om
hvad sig i Rikets Styrelse tilldragit sedan
sista Riksdag, funnit, ”att Kongl. Maj:t,
”sorn oförtöfvadt införvänlar Uppfostrings-
”Commiteens Betänkande, hvilket genom
”trycket kommer att allmänheten med-
”delas, vill, med anledning deraf, till Ri-
”kets nu församlade Ständer göra de Nå-
”diga framställningar, sorn omständigheter-
”ne kunna påkalla”, utbeder jag mig alt få
vid det tillfälle, då dessa framställningar
ankomma, väcka Rikets Ständers uppmärk¬
samhet uppå Rikets uppfostringsverk, samt
afgifva Förslag till ändringar och förbätt¬
ringar deri; men som delta kanhända kom¬
mer att dröja, ber jag att få föreslå en
vigtig åtgärd, som, oberoende af alla för¬
ändringar, kunde vidtagas.
Jag föreslår alltså, att Rikets Ständer
hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Majtt
täcktes anbefalla, det LagCommiteens af-
gifne Förslag lill CivilLag måtte vid Univer-
siteterna föreläsas och, jemnförelsevis med
nu gällande Civila Lag, critiskt afhandlas;
äfvensom att för Juridiska och Embets-
Examina måtte stadgas, att nödig kännedom
äfven af detta nya Förslag, jemte Rikets
Grundlagar och Allmänna Lag, bör ådaga-
läggas.
Mitt ändamål är, att få LagCommiteens
nya Förslag till CivilLag critiskt afhandladt
I
Den 12 December f. m.
vid Rikets Universiteter, hvarigenom det
blifver kändt, såväl till grunder, som til¬
lämpning af de unga Studerande, hvilkas
lott jag hoppas det en gång skall blifva,
att såsom Jurister tolka eller såsom Embets¬
man handhafva en, efter tid och upplysning
lämpad, enkel och tydlig Lag. Ingen kail
högre än jag värdera den Academiska Läro¬
frihet, som tillåter en Universitets Lärare
alt, efter egen pröfning, föredraga sitt äm¬
ne, obehindrad af alla föreskrifter, men
deremot beroende af allmänna öfvertygelsen
om hans kunskaper, sanningsbegär, oväld
och skicklighet. Men då det tyckes, som
allt hvad vid i8a3års Riksdag i denna och
andra delar af Undervisningen yrkats, icke
torde blifva afsedt, då deremot skråaktig
Embetsmannabildning synes allt framgent
blifva hufvudsaken vid våra högsta Läro¬
säten, då de practiska Faculteterne tyckas
vara ämnade att fortfarande undangömmas
i afskiljde småstäder, ifrån all den högre
bildning och det verksamma samhällslif,
som räder i de större städerne; då, med
ett ord, föga torde blifva gjordt, med un¬
dantag af löneförbättringar och byggnader;
så anser jag det vara af yttersta vigt, fö¬
reslå ett medel, att åtminstone i någon del
för framtiden söka aflägsna de fördomar
och villomeningar, som visa sig råda i be¬
greppen, angåeende det nya Civila Lag¬
förslaget. Jag anser derföre, att då det
är nödigt för dem, som ämna sig lill Ju-
Den 12 December f. m.
lisler och Embetsman, att känna Latidets
Lagar, oell då ett nytt motiveradt Lag¬
förslag finnes utarbetadt, bör detta Förslag
vara ett föreläsningsämne, sorn med skäl af
folket kan fordras såsom en pligt, att af de
genom allmänna medel lönade Academiska
Lärare föredragas; ty, möjligheten för de
blifvande Domare och Embetsman, att ge¬
nast vid en ny Lags antagande vara inför-
lifvade med dess anda och säkre vid dess
tillämpning, är af ett väsendtligt inflytande
på Domstolarnes aktning och nytta.
Herr Hjerta anhöll, att dess Motion
måtte till Allmänna Besvärs- och Ekonomi¬
utskottet blifva remitterad.
Lades på bordet.
Herr af Sille'n, Georg Axelj hade in-
lemnat följande, som upplästes:
Länge torde mången hafva insett olämp¬
ligheten af Presterskapets nuvarande aflö-
ningssätt. Män har visserligen sökt att,
lill förekommande af Tionderäkningar och
obehagliga tvister emellan Religionsläraren
och hans Åhörare, tillvägabringa öfverens¬
kommelse!’ Församlingarne och deras Prester
emellan, men man har icke förändrat sy¬
stemet till sin hufvudgrund. Många olä¬
genheter qvarstå således, som skulle kun¬
na undvikas med ett förändradt aflönings»
sätt.
Den is December f. 1*1.
i33
på allt förändras, allt omskapas, då
ett renare ljus liksom påtränger och vill
inskjuta i alla vinklar af Statens förhållan¬
den; sä kan man icke utan förundran mär¬
ka, alt detta ljus icke hunnit fram till det¬
ta ämne. Man skulle tro, att det förhål¬
lande, sorn i detta fall nu och så länge
existerat, vore så förträffligt, att, ehvad
ljus än spriddes öfver ämnet, det aldrig kun¬
de sättas i bättre skick, än det, hvilket nu
äger rum. Huru skall man förklara detta
phenomen, då man likväl kan vara ofver-
tygad, att mången Prest skulle finna sig
iner belåten med ett på stadgade grunder
fota di aflöniugssätt, än med det närvaran¬
de. Fruktar man då,, att detta verldslig:)
ämne skulle kunna förblandas med de and,-
Ijga lärorna? Befarar man, att gränsen des¬
sa ämnen emellan icke är så gifven, alt
den ju skulle kunna öfverträdas? Man må¬
ste dä mycket misskänna 19:de seklets ljus,
legde seklets bejd och iy:de seklets auda.
Religionslärarens belöning för den tjenst
han gör Staten, bör vara. bestämd och ic-.
ke bero af något godtycke; den bör vara
så bestämd och gifven, att hvarken han
kail tilltruga eiler tillocka sig den större,
ej eller den ä Statens sida förringas.,.
Man vet att, utom de Presterskapet
an slagne Boställen, Kyrkoherdarnes egent¬
liga, löninkomster bestå uti tredjedelen af
134 ®en 13 December f. m.
den Tionde, som fordom skulle utgöras
lill Kyrkoväsende, samt uti Likstol, be¬
slående uti en del af den Ladugård, dea
döde efter sig lemnat.
Mig synes att om, i stället för denna
anstalt, Kronan öfvertoge Presterskapets rät¬
tigheter och en beständig TiondeRänta grun¬
dades efter Hemmanens storlek och god¬
het, så att Staten blefve den, till hvilken
Tionden skulle utgöras, och att så väl af
denna Tionde, som af Kronans behållne
räntor, der sådane kunde finnas, ansloges
Presterskapets aflöning i säd, i smör, i ost,
i kött, i fläsk m.in.; så undvikes den directa
beröringen ReligionsLäraren och Åhörarne
emellan i detta afseende; ty det vore icke
sagdt, att alla i Församlingen skulle Lill Pre-
sterne der aflemna denna Tionderänta, utan
de kunde också anvisas åt andra Preste-
aflöningar, eller lill behållning för Staten.
Yid denna lönereglering borde all Likstol
och alla andra löninkomster försvinna, och
ett jemnare förhållande de större och min¬
dre Pastoraterne emellan uti aflöningsväg,
skulle då kunna tillvägabringas.
Vid denna lönreglering skulle ej min¬
dre Kyrkoherdarnes, än äfven Comminist-
rarnes, Klockarnes och Kyrkovaktarnes af-
löningssätt förändras, så att Tionderäntan
ökades till så stort belopp, som kunde be¬
räknas, för att utgöra Comministerns, Kloc¬
Den 12 December f. m.
karens oell Kyrkvaktarens löninkomst af
Församlingen; hvaremot Comminister» fick
sina vissa Hemman anviste, Klockaren sina
och Kyrkovaktaren sina, så att man då
icke, som nu, behöfde alt föra på fyra
ställen hvad som kan lelvereras på ett.
Då det synes vara mindre lämpligt att,
lill beredande af någon bergning för Pre-
sternes Enkor och oförsörjda Barn, vissa
års inkomster af Pastoralier och af Com-
ministrarnes löner anslås under benämning
Nådår, under hvilken tid Pastoral vården
ofta måste skötas af en nyblifven Prest,
utan erfarenhet i sitt kall; men en ordent¬
lig Pensions-anstalt skulle kunna vid den¬
na lönereglering åstadkommas, dels genom
Tionderäntors anvisande, 'dels oek genom
årliga afgifter af Preslernes löninkomster,
på sätt vid Miiitaire- och CivilStaterne äger
rum; så synes mig det en sådan inrättning
borde grundläggas.
Vid hvarje skeende ombyte af Pastor,
är Församlingen merendels nu frestad, att
få en ökad Tiondeafgift. Författningarna
bjuda likväl, att intet Hemman skall för
sin förbättring åläggas någon högre skatt och
tunga. Men detta gäller ej för Pasloral-
Tionden. Samma regel borde likväl råda
i detta fall. Det är äfven derföre ange¬
läget., att en sådan indelning af Presternes
aflöning sker, som är beständig och icke
mer betungar odlaren i detta fall, än i an-
s-
i36 Deo ta December f. m.
nät, med högre skatt, om han uppdrifver
sitt Hemman till högre afkastning. Ger
jag nu Pastor t. ex- en tunna säd af mitt Hem¬
man, och han afgår och den nykomne Pa¬
storn får veta, att jag uppdrifvit mitt Hem¬
man till dubbel afkastning, så fordrar han
2 tunnor, och så fortgår detta förändrings»
satt vid hvart Pastorsombyte..
Jag hemställer fördenskull vördsamt,
att en beständig indelning af PrästeTionde
öfver hela Riket må verkställas till Pre-
sternes och Kyrkobetjeningens aflöning; väl
förståendes, utan hinder för nu i tjenst va¬
rande Prester och Kyrkobetjente att, om
ej annan öfverenskommelse sker, bibehål¬
la, så länge de äro i tjenst, deras nuvaran¬
de aflöningssätt.
Om Rikets Ständer skulle anse lämp¬
ligt, att ute ett särskildt Utskott för det
ämne örn jordbeskattningens jemnande, hvil¬
ket jag för Ridderskapet och Adeln fram¬
lagt; så torde äfven denna fråga tili sam¬
ma Utskott få förvisas.
Om communication med de öfrige Riks»
Stånden anhålles vördsamt,
Lades på bordet.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åt¬
skiljdes klockan 2 eftermiddagen.
In fidem Protocolfi,
O. J. Lagerheim.
Ben is December e. m. i3f
Fredagen den 12 December.
Pbnum klockar, half till 6 eftermiddagen,.
Herr Rosenqvist, Fredrik Leonhard
uppläste följande:
Den ena medborgerliga rörelsen beror
af den andra, likasom Statens välmåga grun¬
dar sig på alla gagn eliga näringars flore¬
rande; således då en näringsgren lider, så
lida alla och det hela. Jag tillstår upp¬
riktigt, att jag icke känner någon borger¬
lig rörelse här i Landet, som kan komma
under namn af florerande; om ej krog- och
bränvinsrÖrelsen; hvaremot alla andra äro
aftynade. Deribland sätter jag i första rum¬
met Fabrikerna, och förnämligast Klädes-
och Bomullsfabrikerna. Med den största
tillfredsställelse inträder man uti våra Fa¬
briker, der man finner de skönaste och
kostsammaste inrättningar af alla slag. Ock¬
så ser man Svenska kläden, som fullkom¬
ligen täfla med de utländska i godhet och
vackert utseende. Den verklige Fädernes-
landsvännen gläder sig, att se konsterna
hafva sigit till denna höjd på medborgar-
nes enskilda bekostnad. Jag säger enskil¬
da; ty Staten har föga dertill bidragit hos
oss emot i andra länder. Men hvilken mörk
tafla visar sig ej för den äkta Fosterlands¬
vännen,. då han ser ganska inånga af dessa
i38 Den 12 December t. m.
sköna inrättningar stå utan arbetare, och
stora Magaziner och Salubodar fulla af de
skönaste kläden och tyger, utan afsättning
och utan efterfrågan, blott för det de haf¬
va den olyckan att vara Svenska. Hvilken
mörk och ryslig prospect för den äkta Pa¬
trioten, när lian tänker på följderna för
Fabrikanterna, för dessa konstens och fli¬
tens lifvare, som födt och klädt och närt
och lärt så många tusende arbetande raen-
niskor, och att desse sednare, i brist af
arbete, skola sorn liggare uppfylla alla ga¬
tor, gränder och landsvägar, samt lill en
del äfven fängelser och correctionshus; ty
förr än de vända sig till åkerbruket, hvar¬
vid de äro ovane, tigga de sig fram, under
hopp om bättre tider; och jag har sjelf
sett i Frankrike, huru landsvägarne under
kriget voro fulla med arbetslösa fabriks-
hjon. Fabrikanterna åter, hvilken ryslig
utsigt framställer sig ej, för dem? Må man
ej förebrå mig att vara den, som projec-
terar någon enda ökad onödig utlaga på
mina Medborgares bekostnad. Nej! långt
derifrån; men jag önskar se hvarje nyttig
näring varda upprätthållen och underhjelpt;
och dertill är Staten pligtig att bidraga*
ty Staten drager sjelf vinsten deraf. Sta¬
ten måste vara afnämare, och direct eller
indirect bidraga till alla nyttiga varors an¬
sättande. — Mine Herrar! låtom oss hjel¬
pa och understödja slöjderna, näringame
och åkerbruket, och vi hafva i och med
Den ia December c. m.
detsamma skapat oss Fonder, skaffat oss
Medborgare, som vid hvarje påkalladt nytt
bidrag gerna svara: ja; ty de hafva medel
alt gifva utaf.
Om vi, i stället att begrafva ofantli¬
ga summor i den bottenlösa Götha Canal,
som beklagligen ändock ser ut att aldrig
blifva färdig och säkert brukbar, bade an-
vändt blott cn tredjedel sa mycket pennin¬
gar på Fabrikernas upphjelpande och upp¬
muntrande, så bade vi baft mera både till¬
fredsställelse och gagn deraf; och om vi,
i stället att tänka på millioner till Försvars¬
verket, tänkte på medel att uppmuntra och
lifva våra inhemska fabriker, näringar och
vårt åkerbruk, så skulle vi i nödens stund
derifrån kunna hämta millioner till För¬
svarsverket, i stället att, om ett förändradt
system följes, vi just ingenting stort få att
försvara. Då ingen kan bestrida, att ju vå¬
ra Fabriker kunna tillverka fullkomligt så
goda kläden och tyger, som de utländska,
ser jag ingalunda, hvarföre vi behöfva de
utländska, och hvarföre icke deras förbru¬
kande hos oss kunde belt och hållet för¬
bjudas. Täflan borde lifvas medelst pre¬
mier för den, som kunde uppvisa den bä¬
sta, den finaste varan, och premier borde
bestämmas för den, som kunde exportera
Svenska Fabriks-tillverkningar; men om
uppmuntringar af det slaget icke äro alt
tänka på, så kunde ju andra äudamålsenli-
Den December e. ai.
ga och allvarliga mått och steg tagas till
undanrödjande af våra Fabrikers snart in¬
träffande totala undergång, och till deras
vederfående ifrån den dödskamp, hvaruti
de redan flera år varit stadde. Att före¬
bomma lurendrägeri och insmugling af ut¬
ländska varor, till och med kläden,, sorn
äro lill införsel förbjudne, det torde vara
lika omöligt, sorn att förmå mina aktnings¬
värde Landsmän, att frivilligt öfvergifva
smaken för allt hvad utländskt heter. Er¬
farenheten h,ar visat, att hvarken det ena
eller andra af dessa saker later sig göra.
Då likväl en möjlighet finnes att uppryc¬
ka det onda med roten, och med ett en¬
da hugg göra slut på den kräfta, sorn upp-
fräter vår välmåga och utarmar Landet, så
anser jag det böra åtminstone försökas,,
om icke denna möjlighet skulle kunna för¬
vandlas till verklighet; och jag föreslå,r
derföre den Författnings vidtagande, ”att
”allt bruk och nyttjande af utländska fa¬
briksvaror helt och hållet förbjudes, vid
”ett så svårt och oföränderligt straff, att
”blotta tanken derpå bör afskräcka hvarje
”om sin beder, ära och medborgerliga exi¬
stimation ömtålig Svensk Medborgare.” An¬
ta ges detta af ren fosterlandskärlek mo¬
tionerade förslag, så tviflar jag icke, att
den lethargie, sorn nu råder ibland våra
olyckliga och beklagansvärde fabrikanter,
snart skall upphöra, sedan sjelfva orsaken
dertill upphört, och att, fabriluuiternes lien-.
Den 12 December e. rti.
der, Lureiådrägarne, skola förlora all smak
för ett handtverk, som icke kan på något
sätt löna sig.
Om remiss till vederbörligt Utskott,
samt commnnication med de öfrige Stån¬
den, anhålles vördsamt.
Herr Tham 3 Wolrath: Jag anhåller
att, i afseende på verkställigheten af hvad
Herr Rosenqvist föreslagit, få erindra, att
enda kraftiga medlet dertill synes vara,
att alla Lurendrägerivaror med Lurendrä¬
geri stämpel förses, och att alla klädesper¬
sedlar, som af Skräddare eller Fruntimmer
förfärdigas, på så sätt stämplas, och så¬
lunda beständigt bibehållas, med skyldig¬
het för köpare att icke låta borttaga denna
stämpel. Detta anser jag såsom den enda
utväg för vederbörande Fiskaler, att upp¬
täcka hvad som är Lurendrägerigods eller ej,
Herr Rosenqvist: De af Herr Tham
vid min Motion gjorde anmärkningar hafva
endast afseende på det Reglementafiska,
och denna detail öfverlemnar jag åt honom
med nöje; men då jag ej gerna utan skäl
anför någon ting, minst inför ett Riksstånd;
alltså och till bevisande afatt jag ingalunda
saknar anledning till min Motion, får jag
äran uppläsa en förteckning på de klädes-
Fabrikörer, hvilka sedan 3:ne år, blott
inom Hufvudstaden, dels genom iråkadt
Den 12 December e. m.
obestånd, dels genom olycklig conjunclur
nedlagt deras rörelser.
Hans Excellence Herr Grefven och
Landt Marskalken hemstälde, huruvida Rid-
derskapet och Adeln önskade afhöra upp¬
läsning af den af Herr Rosenqvist omför-
mälde Förteckning.
Ropades Nej.
Herr Rosenqvist: Jag får äran nämna,
att antalet af nyssnämde Medborgare äro
24, och häraf torde bäst inhemtas, huru
florerande våra fabriker äro, och om en
Motion lill deras upphjelpande förtjenar att
persi Illerås.
Lades på hordet.
Herr Rosenqvist, Fredrik Leonhard,
uppläste vidare följande:
I en tid, då så många projecter lill
förändringar, indragningar och för Stats-
Cassans vinst afsedda besparingar i anseen¬
de till de Collegiale Styrelseverken blifvit
uppgjorde och jemväl till någon del, åtmin¬
stone för så vidt frågan angår för '(indrin-
gar , verkställde, anser jag det vara en
skyldighet, att leda lankan och fästa upp¬
märksamheten på hvarje rättvis och i Riks-
Ben 12 December e. m.
Ekonomiskt afseende gagnelig indragning,
som kan stå tillsammans med omstöpningen
i det hela och är af sådan egenskap, att
förslag dertill icke lärer kunna väntas från
de Committerade, åt hvilka Kongl. Maj:t i
Nåder uppdragit, att uppgöra underdånigt
förslag till Reglering af Embeten och Tjen-
sler inom de Administrativa Embetsverken.
Rikets Ständer hafva åt Kongl. Maj:t i
underdånighet öfverlemnat, att efter Eget
Nådigt godtfinnande ordna välbemälte Sty¬
relseverk; och Kongl. Majrt har, i följd
deraf, redan vidtagit sådane åtgärder, alt
i synnerhet för KammarCollegium, Bergs¬
collegium och CommerceCollegium ären-
derne och göromålen blifvit minskade ända
till den grad, att hela JustitieDivisionen
uti det sistnämde Collegium redan kunnat
sättas på IndragningsStat, dit en del af de
2:ne förstnärnde Collegiers personal snart
äfven lärer öfverflyttas; hvaremot göromå¬
len i samma mån blifvit ökade för Rikets
HofRätter och KammarRätt, samt Stats-
Contoir. Då man med de för Kammar-,
Bergs- och CommerceCollegium utfärdade
Kongl. Instructionerne jemförer desse Col¬
legiers nuvarande befattningar, finner man
en så förvånande stor olikhet emellan hvad
d edel vore, och nu äro, alt Titulen: Kongl,
och RigsCollegium, knappast till namnet
vill godkännas. Tullverket blef redan för
många år tillbaka skiljdt från Kammar-
Den ia December e. rft.
Collegiom; derefter blef AfgäkningsContoi-
ret för 3 å 4 är sedan äfven skiljdt deri¬
från; item General-Landtmäteri-Contoiret,
item ChartEcSigiliatapContoiret; item alla
Bevillningsmål och några vissa besvärsmål;
hvarförutan en del Räkenskaper numera ic¬
ke ingå directe till KammarCollegium, utan
till andre Embetsverk. Bergscollegium hat
äfven fått sin collegiala befattning mycket
inskränkt, och ännu mera CommerceColle-
gium. Desse 3:ne Collegier, jemförde med
de öfrige RiksCollegierne och de dem till¬
hörige Embetsbefattningar, kunna nu föga
anses för annat än ettslags större Bureauer
eller AdministrationsContoir, hvilka gan¬
ska väl och ordentligt skulle kunna sköta
sine göromål, utan att behöfva stå under
tillsyn af Presidenter»
Med uppmärksamheten fästad på den
åf Kongl. Maj:t den t3 sistlidne November
gifne Nådiga Proposition om nödvändighe¬
ten af stora och betydliga Statsanslag, och
då följaktligen hvarje utväg till besparing
och förminskning af onödige Utgifter på
andra håll bör med allvar begagnas, får
jag alltså föreslå, att PresidentsEmbetena
uti Kammar-, Bergs- och C omin er c eC o/le-
giertie varda indragnej och att de samma
Embeten anslagne löner _, jemte Taffelpen¬
nin gar ne , varda till StatsCassan besparade*
De af mig bär ofvan uppgifna skäl till den¬
na
Den 12 December c. m.
i45
nn min Motion får jng ytterligare föröka
ilermed 1:0 att den utaf Kongl. Maj:t i Nå¬
der proponerade högst rättvisa tillökning
uti a:dra HufvudTitelns StatsAnslag för Re-
visionsSecreterarne och de 3:ne HofRätter-
ne kan med nyssnämnde löner till en be¬
tydlig del betäckas; 2:0 att, om 12 Asses-
sorslöner eller 3o Kammarskrifvarelöner
blifva indragne, skall StatsCassan ändock
icke vinna så mycket, som om de 3:ne Pre-
sidentslönerne samt Taffelpenningarne be¬
sparades; 3:o att då besparingar åsyftas samt
verkligen behöfvas, det icke är skäl att
slösa i stort och spara i smått, eller göra
indragningar endast på de lägre Tjenste-
graderne; 4:° att då de 3:ne PresidentsEm-
betena de facto äro öfverflödige, skulle lö¬
nerna icke kunna anses för annat än pen¬
sioner eller gracer, dem Staten icke är
pligtig bekosta; 5:o att Chefskapet inom de
1111 så betydligt reducerade 3:ne Collegierne
ganska lätt och säkert kunde anförtros åt
den äldste Rådspersonen inora bemälde
Collegiér, hvilken med en löneförhöjning
af 333 R:dr 16 sk. B:co mera än de öfrige
Ledamöterne, ganska beqvämt kunde vara
Verkets Chef; och 6:0 att då Bergscolle¬
gium redan i ellofva (säger 11) års lid icke
haft någon President, men göromålen och
ärenderne derstädes blifvit lika skyndsamt,
lika ordentligt och lika rättvist, handlagde
och afgjorde, utan att Presidenten under
4 H. »o
T 46
Den 12 December e. m.
desse ellofva år varit ett enda ögonblick
saknad, eller det förmärkts alt lian någon¬
sin funnits; så måste val detta klara fac¬
tum oemotsägligt och ganska evident bevi¬
sa, att Presidenten varit en Öfverflödig per¬
son, som, då lian alldeles icke bebölves i
det ena, ganska gerna kan umbäras äfven
i de begge andre Collegierne, så framt det
icke skall antagas, att de ifrågavarande
3:ne Embeten a kunna vara goda att bibe¬
hålla, såsom Pensionsanstalter för vissa öf-
verflödiga personer.
Om remiss till vederbörligt Utskott,
samt communication med de öfrige Stån¬
den, anhålles vördsamt.
Latles på bordet.
Herr Rothlieb3 Axel 3 anförde skrift¬
ligen:
Erfarenheten bar nogsamt vitsordat,
att den nu gällande Författningen om vä¬
gars grusning och påfyllning sommartiden
ej är den rätta; dels påkommer detta arbe¬
te den tid Landtmannen är sysselsatt med
sin såning och åkerberedning, dels blir
alltid det påkostade väg-påfyllningsarbetet
om sommaren fÖrfeladt, såmedelst att vä-
garne blifva tunga och grusningen bort-
ryker. Det är af sådan anledning jag vå¬
gar Ödmjukast föreslå återgång till den gamla
ordningen, som bestämmer vägarnes egent¬
Den 12 December e. m.
liga iståndsättande till hösttiden efter skör¬
den; derigenom blifva de hårda och till-
körda , samt mindre blottställde att för-
derfvas genom utskärning, föranledd af häf¬
tigt regn.
Jag anhåller ödmjukast om remiss här¬
af till Högloft. Ekonomi- och BesvärsUt-
skottet.
Lades på bordet.
Herr Hallenborg Carl Johan _, hade
inlemnat ett så lydande Memorial:
5*7 § af vår RegeringsForm stadgar:
”Svenska folkets urgamla rätt att sig be¬
skatta utöfvas af Rikets Ständer allena
”vid Allmän Riksdag;” och ^3 §. af samma
grundlag bjuder: ”inga nya pålagor, utskrif-
”ningar af manskap, eller af penningar och
”varor, må hädanefter, utan Rikets Ständers
”fria vilja och samtycke i den ordning för-
”ut nämndt är, påbjudas, uppbäras eller
”fordras.” Dessa Lagar voro redan gällan¬
de i8i3, och det oaktadt proponerades af
Regeringen, utan stöd af Rikets Ständers
beslut, för Skånes Extra Roteringsskyldige,
att åtaga sig ständig Rotering mot villkor,
som hufvudsakligen voro: att den i Skåne
varande Extra Rotering, som med Soldater
och Båtsmän utgjorde 2,572 Rotar, borde
nedsättas till 2000; att differencen, 572
Rotar, skulle anses som förmedling, och
i48
Den 12 Deceaibw e. m.
att denna förmedling skulle i allmänhet be¬
räknas med yldels minskning, så att den,
som höll 5 Extra Rotar, skulle få endast
4 ordinarie, och, der flere smärre hemman
varit om en karl, de skulle erhålla så stor
lägenhet sig ytterligare tillslagen, att deras
lättnad proportionaliter vinnes, o. s. v. i
samma förhållande för större och mindre
lägenheter, med lindring lill -jfrdél. Yid
det med Skånes Rotehållare härom hällne
första sammanträde antog en större del
den Kongl. Propositionen; men som man
vid detta tillfälle icke erhöll så fullständigt
svar man önskade, blef, genom Regerin¬
gens skrifvelse af den a3 Mars i8i3, Lands-
höfdingarne ålagdt, att hålla sammanträden
med Rotehållarne, der desse borde bestämdt
yttra sig om de inginge på ständig Rote¬
ring mot föreskrifne villkor. 1 följd häraf
kungjorde LandshöfdingeEmbetet, åtminsto¬
ne i det Län, hvaraf jag är innevånare, att
Länets Rotehållare borde vid utlyste sam¬
manträde afgifva svar genom Härads- eller
Socknefullinägtige, samt att den dervid från¬
varande ansågs hafva antagit Regeringens
proposition, på grund hvaraf en stor del
Roteskyldige, sorn uteblefvo, förklarades
hafva åtagit sig ständigt Knektehåll. Att alla
nu omnämnde förberedande åtgärder till
ständig Roterings uppsättande i Skåne vo¬
ro både olämplige och origtige, är lätt att
inse; men icke förthy blef sedan tillkän-
nagifvet, att Skånes samtlige extra Roterings-
De.u 12 December e. ri).
*49
skyldige, med undantag af 3:ne Possessio-
nater och någre hemmansägare,, ingått, på
ständig Rotering.
En Conxmission Lief utsedd att verki-
ställa den nya Rote-indelningen. i Skåne,
och denna, i stället för att, vidtaga sådane
åtgärder, sorn lände att uppfylla Regerin¬
gens löften, följde helt andra grunder, så
alt mången,, i. stället för. att få den utlof-
vade Jgdejs nedsättningen, fick ingen; och
finnes till och med de Rotehåll, sorn fått
sig påförd högre ständig Rotering, än de
viddén Extra innehaft, hvaraf följden hlef,
att, i stället för att Roteringeix. enligt Re¬
geringens löfte skulle nedsättas till 2000
Numm,er, bl ef den, n,u indelt til],* 2m t*
Att misstag begåtts,af ofvannämde Ror
teringsCommission inhemtas bäst af Rikets
Ständers skrifvelse till Kongl. Maj:t af den
20. Junii 1818, hvaruti Sländerne, efter alt
hafva åberopat alia de af Commissionen be-
gångue felaktigheter, anhålla del Konun¬
gen täcktes, efter, vederbörande Landshöf-
dingars hörande samt infordrande af Kongl.
Krigs- och KammarCollcgierncs underda-
niga utlåtande, utfärda eu ny Instruetion
för Roteringens verkställande i Skånska Lä¬
nen , samt derefter anbefalla en ny under¬
sökning och Rotering i desse Län, samt
alt Roteskyldige, hvilka vid förra Roterim-
gen icke, varit tillstädes, följaktligen äfven
i5o Den 12Decembere.n1.
Boställsinnehafvare, må till den nya un¬
dersökningen behörigen kallas, och vid den¬
samma äga rätt att afgifva det utlåtande,
hvartill de kunna anse sig befogade, dock
att Ptoteringen förblifver i sitt nuvarande
skick, intill dess en sådan undersökning
skett och dervid blifvit utröndt, hvilka jemk-
ningar och rättelser i denna Rotering skä¬
ligen kunna och böra äga rum, och sedan
i8a3 års Ständer äfven gjort hemställan
0111 en ny reglering häri, har Regeringen
genom Skrifvelse af den 4 Maji 1827 för¬
klarat, att i den verkställde Roteringen nå¬
gon förändring icke kommer att ske. Så¬
som ersättning för 111 Rotar högre Rote¬
ring än sorn öfverenskommit var, erhållas
årligen numera 666 tunnor Spannmål, hvil¬
ka fördelas lika på hvarje Rote, utan afse¬
ende om den fått den ullofvade y:dels minsk¬
ningen eller icke, dessutom äro icke genom
desse ersättningsmedel de många misstag
utplånade, som RoteringsCommissionen be¬
gått, eller den orättvisa afhulpen, att de
frånvarande vid af Landshöfdinge-Embe-
tet utlyste sammanträdet ansetts hafva in¬
gått på ständig Rotering. Den af föregåen¬
de Ständer äskade undersökning är derföre
lika nödvändig, och, i förmodan att så myc¬
ket lättare erhålla densamma, erbjödo en
stor del Rotehållare sig år 1826 att af of-
vannämnde ersättningsmedel förskjuta kost¬
naden för denna efterlängtade undersökning,
hvilken dock Regeringen genom brefvet af
Den 12 December c. m.
dea 4 Maji sistlidet år afslagit. Då säle-
des icke mera något hopp återstår att få
jenrnkning och undersökning, på sätt Rikets
Ständer hemställt, så vöre det ändainåls-
löst, att ytterligare derom i önskningsväg
hos Regeringen göra anhållan; jag ser der¬
före icke annat härvid vara att göra, än alt
yrka sådan hjelp, som jag tror Rikets Stän¬
der kunna bevilja, till följd af deras rättig¬
het att sig sjelfve beskatta. Som föregåen¬
de Ständer endast godkänt Skånska Rote-
lingen i dess nuvarande skick, under förut¬
sättning alt ny undersökning skulle ske,
och de endast medgifvit dess gällande kraft
intill dess den nya regleringen blifvit verk¬
ställd; så. synes detta Ständernas villkorliga
godkännande icke längre vara bindande,
sedan Regeringen afslagit all vidare ändring
i denna Rotering, och tyckes således Rågan
vara återförsatt i samma skick, som den
var vid början af 1818 års Riksdag och
icke hinder möta för nuvarande Ständer,
att rätta det origtiga i Skånska Roteringen.
Jag skulle således,, i följd häraf, kun¬
na yrka hela Skånska ständiga Roteringens.
ålerförvandlande till Extra, men inskrän¬
ker mig alt begära, det alla de hemman
och lägenheter i Skåne, hvilkas ägare varit
frånvarande vid af Landshöfdinge-Embe-
tet utlyste sammanträdet och lill följdder¬
af blifvit ansedde hafva ingått på: ständig
Rotering, malte blifva derifrån frik aliade
Den 12 December e. m.
och få återgå till Extra Roteskyldigliet,
såväl som alla de lägenheter, hvilka icke
fått tillgodonjuta deri utlofvade femtedels
nedsättningen.
Om remiss af detta mitt Memorial till
StatsUtskotlet, samt communieation deraf
ined respective MedStånden anhåller jag.
Lades på bordet.
Herr Pereswetoff' Morath, Carl Axel,
hade inlemnat följande, som upplästes:
Kongl. Förordningen om uteslutande
privilegier för nyttiga uppfinningar, af den
28 April i8if), har lockat flere Medborga¬
re ali använda tid och kostnader på såda-
ne uppfinningar, och ibland dem, som här¬
uti kanske mest utmärkt sig och haft hvar¬
ken enskild kostnad eller möda ospard,
är visserligen Herr Assessoren Johan Paul
Juringius.
Han har ock erhållit 4 Patenter, nem¬
ligen: ett på användandet af kreaturens
dragkraft rätt fram, till macliiners drifvan¬
de, hvarigenom kraften icke allenast an¬
vändes mera ledigt och naturligt, än vid
det vanliga kringgåendet, utan äfven runi
och kostnad mycket besparas. Detta har
ock lyckligt blifvit försökt till en båts för¬
skaffande, såsom man af Allmänna Tidnin-
garne inhemtat; skada att ej uppfinnarens,
Den 12 December e. m. i53
tillgångar tillåtit honom, att äfven visa sin
inventions brukbarhet till tnachiners drif¬
vande på iand!
Ett annat Patent på ett nytt sätt att
styra vädrets ojemna kraft vid Väderqvar-
nar, till en fullkomligt jemn rörelse, obe¬
roende af vingarnes ojemna gång; hvilken
uppfinning är alldeles otvifvelaktig och sä¬
ker; men för sin betydligare kostnad ej
kunnat visas i stort.
Det tredje är på en Ångmachin med
hög tryckning, hvilken uppfinning flere sak¬
kunnige män ej kunnat neka bör leda tili
de sökta ändamålen: säkerhet, styrka och
mycken besparing af rum, ved och kost¬
nad; dock hafva medel för verkställigheten
äfven härvid saknats.
Men den fjerde uppfinningen af ett
nytt, ganska enkelt och kraftigt, sätt att
använda menniskotyngden genom trampning,
har redan i 5§ års tid blifvit använd, och
de framsteg denna invention gjort, sedan
uppfinnaren derå 1827 uttog Patent, tyc¬
kas för framtiden lofva de mest oväntadfc
resultater.
Vid denna mekanik, såsom den enk¬
laste och minst dyra, har uppfinnaren de
sednare åren fästat sin största uppmärksam¬
het och sin ovanliga ihärdighet, oaktadt
del myckna motstånd af fördomsfulla men-
uiskor saken rönt.
i54
Den ta December e. m.
Deraf icke afsk räckt, visade Assessor
Juringius i slutet af år 1826, att han med
några få trampare kunde på sitt fartyg Ge-,
fion flere gånger föra en myckenhet varor
och äfven passagerare emellan Norrköping
och Stockholm, på lika många dagar, sorn
flere seglande fartyg dertill behöfde vec-,
kor; och när i Junii och Julii månader
förlidet år en stark och ihärdig vestlig vind
hindrade andra fartyg, att framkomma med
den spannmål, som flere orter i Riket, för
att stilla sin hungersnöd, behöfde, men ej
för motvinden kunde på flere veckor få till
sig, då framgick Juringius med 200 tun¬
nor Råg i sitt trampfartyg härifrån till Ny¬
köping i nästan beständig motvid, hafvan¬
de med sig, utom Skepparen och Loisen,
endast sex trampare; och spannmålen var
på litet öfver 3 dagar i Nyköping. Besätt-,
ningarne och passagerarne å 17 fartyg, hvil¬
ka ej på Mälarens största fjärd kunde fram¬
komma, voro vittnen till Gefions oalbruU
11a framgående der, rakt mot stormen och
vågorna.
När 1826 och 1827 vattenbristen vid
Qvarnarne var så stor, att verklig malnöd
öfver hela landet inträffade, då visade åter
Juringius med sin lilla trampqvarn, alt
den sorn har en sådan, föga kostsam qvarn,
bland hvilka jag är en, ehuru jag äfven,
äger vattenqvarnar, kan på ganska kort tid
förmala till husbehof mjöl och gryn af hvad;
beskaffenhet som helst.
Den 12 De cera ber e. ra.
När uppfinnaren sjelf såg, hvad nytta
hans trampinrättning kunde medföra till
qvarnars drifvande, var han ej sen, att för
Styrelsen öfver fängelserna i Riket anmäla
sin upptakt och föreslå sin inrättning till
fångars sysselsättning och underhåll. Delta
hade tili påföljd, att hans trampinrättning
blef antagen så väl till en liten husbehofs¬
qvarn på Norrköpings Spinnhus, som lill
en stor trampqvarn vid Södra Corrections-
huset härstädes. Den förra har redan län¬
ge varit i gång och uppfyllt sitt ändamål;
den senare blir snart färdig och skall vis¬
serligen medföra mycken nytta både för
det Allmänna och för Stockholm enskildt.
På 16 månader, eller sedan Assessor
Juringius uttagit patent på sin inrättning,
har den blifvit antagen till nyttjande vid
ii mjölqvarnar, en husqvarn, en valk, ett
tröskverk, en lastbåt och en slup; och hu¬
ru många machiner återslå icke, som kun¬
na genom denna mekanik drifvas!
När för ett år sedan den olyckshän¬
delse inträffade, att det största af de här
varande Ångfartyg brann upp, och omkring
aoo Passagerare voro nära att dela farty¬
gets öde, eller kasta sig i sjön och der om¬
komma, då utvidgade Juringius machine-
riet på sitt fartyg så, att ett dubbelt antal
trampkaviar derå kunde användas, och i
Januarii månad vay han ute på Riddar fjär¬
i,56 Den 12 December e. tu.
den i storm och yrväder samt med 12 Lif-
gardisters trampning visade, alt icke alle*
nast säkerhet, utan äfven nödige fortkomst
kunde fås genom trampfartyg.
Detta har sedan än mer blifvit bevi-
sadt och kan ännu dagligen bevisas, då 18
man. på en gång. nu kunna fortskaffa Ge-
lian med en sjömils hastighet-, i timmen;
och troligt är att troppar, på en nionde¬
del af den tid, som nu vanligen fordras
att marehera- t. ex. emellan Norrköping.och
Stockholm, land vägen, skulle genom tramp-,
ning och segel sjövägen framkomma.; hvar¬
igenom kronoskjuts och inqvartering i Ian-
det skulle mycket besparas, utom så be¬
tydligt i tidens vinnande och klädernas slit¬
ning m. m. utan att Staten för sådana trans¬
porter behöfde att bestå några dyra, och
för e?i bestämd framkomst. alltid osäkra Ång¬
fartyg.
I anledning af allt detta, och då Ali»
manna Tidningarne lemnat oss den under¬
rättelse, alt ÖfverDirektören Schwartz af
Regeringen fått sig beviljad en belöning af
10,000 E:dr Banco för sin uppfinning af en
slags kolugnar, och att Snickaren Lilius för
uppfundna rullgardiner af träd erhållit icke
allenast lika lång patent-tid, som Assessor
Juringius, utan dessutom 5ao R:dr Banco
i belöning, sä finner jag mig befogad, ehu¬
ru litet böjd jag annars är. för uppoffrju-
Den 12 December e. hi.
gar af Statens mcdél, att hos Ridderskäpét
och Adeln ödmjukast föreslå en summa åf
Tiotusende R:dr Banco i belöning åt Herr
Assessor Juringius för dess trampinrättning,
hvars mångfaldiga användbarhet och nytta
redan är ådagalagd; och jag är öfvertyga!!
ätt han genom eh sådan belöning ej fullt
blir ersatt för den tid och de kostnader,
lian under nära 7 år användt, för ätt i me¬
kaniskt hänseende gagna sitt Fädernesland,
hvarmed lian då likväl kan blifva uppmun¬
trad att fortfara.
Om remiss häraf till behörigt Utskott
och communicätion med de öfriga Stånden
anhåller jag ödmjukligen, och får jag äran
härjemte öfverlemna 5 exemplar af den
ritning, som föreställer Assessor Juringii
Trainpqvarnar till husbehof, af hvilka ex¬
emplar, ett hos Ridderskapet och Adeln
qvafblifver och de öfrige torde få åtfölja
remissen och c 0 m 111 u 11 i c ä t i 011 c r n e.
Lades på bordet.
Friherre Anckarsw är cl j Carl Henrik>
uppläste följande:
Att döma efter tidens tecken, visa
sig förhoppningarne för en myntreglering
vid denna Riksdag icke särdeles ljusare,
än vid den sistförflutne, oaktadt anlednin-
garne att allvarsamt önska dem åtminstone
för mig synas så trängande, alt jag ej län¬
t!>8 Den 12 December e. m.
gre kali härutinnan tillbakahålla en tanke-
yttring, ehuru jag visserligen önskat att
den utgått ifrån den högre ståndpunkt,
hvars bestämmelse är att uppfatta, afväga och
medla samhällets olikartade intressen, och
som genom dess ställning lill samhället, i
sjelfva sin natur innebär alla de marteriella
anledningarne till förtroende, som den en-
skilde mannen saknar, då han vid fram¬
ställningen af sin mening om rätt och orätt,
vid fråga om en sak som denna, sällan
Undgår misstankan, att genom ett eget en¬
skildt intresse vara tillgifven den satts han
yrkar och försvarar.
- Vårt närvarande financielia tillstånd
är uppkommit genomen våldshandling, or¬
sakad af okunnighet och missförstånd ge¬
nom ett representationssätt, som aldrig lä¬
rer kunna komma att bibringa någon sä¬
kerhet emot misstag, äfven om de mest
stadgade grunder för Statshushållningsläran.
Den åtgärd vid 1809 års Riksdag, hvar¬
igenom Rikets Mynlrepresentativer genom
ett penndrag tillika ikläddes den med de¬
ras bestämmelse oförenliga egenskapen, att
äfvenledes representera Statens skuldför¬
bindelser, vållade oförtöfvadt en häftig bryt¬
ning uti alla enskilda förhållanden.
Capitalisten, som såg sitt capital dag¬
ligen minskas uti värde, nödgades kasta
sig på speculationen j den ökade speculations-
Den 12 December e. tn. tåg
andan stegrade särdeles det fasta egendoms*
värdet, och mången trodde sig för ett ögon¬
blick se en lifligare rörelse, der verknin¬
gen icke var någon annan, än den bos men*
niskan inneboende omsorgen, att undan en
förestående våda frälsa de frukter af ett
fulländadt arbete, som botås att utan ägar*
nes medverkan undergå en daglig förminsk*
ning till slutlig förstörelse.
De tid efter annan vidtagne financiel*
la åtgärderne hafva icke åsyftat annat, än
alt ögonblickligt lugna vissa farhågor och
att med förvillande förhoppningar dåra ett
eller annat ohjelpligt lidande, under en
städse aflägsnad blick ifrån de eviga och
orubbliga grunderne för sanning och rätt,
under en städse aflägsnad blick från det
civiliserade samhällets oundgängliga behof
af en säker, oberoende mätare af arbetets
värden; och historien skall säkerligen en
gång ifrån dessa förhandlingar draga den
slutsats, att våra öfverläggningar om dessa
ämnen saknat ledningen af någon verklig
Statsmannaförmåga. Efterkommande skola
troligen förundra sig, att vi under sådana
vilkor ändock kunnat bestå, och den dag,
då de olika målningarne af samhällets när¬
varande tillstånd komma att af den lugna
forskningen sammanföras till ett verkligt
helt, är jag alltid af den öfvertygelse, alt
skuggsidorne i taflan ansenligen öfverväl¬
diga de obestämda ljusnader, som äfven
Ben is December e. m.
vid den mest molnbetäckta himmel måste
vära till.
Naturen har skapat olikartade intres¬
sen, i det hon tillåtit menniskorne födas
med olikartad förmåga; och slägtets fördel-
ning uti fattigdoms- och egendomsintres-
set, är så naturlig, att den kommer alt i
evighet hestå ; och lagstiftningen är med¬
laren emellan dessa olikartade intressen.
Rättvisans bibehållande såsom en orubblig
grund är den enda starka utvägen till enig¬
hetens bibehållande de olikartade intresse¬
na emellan; och det är å dessa rättvisans,
billighetens och klokhetens fordringar jag,
i anseende till ställningen af vårt mynt¬
väsende, begär Ridderskapets och Adelns
uppmärksamhet.
Redan länge har man insett de men¬
ligt verkande följderne af ett myntförhål¬
lande, som hvilar på ett godtyckligt Lag¬
stiftande magtens beslut, till frikallelse för
Banken att, lik all annan gäldenär, fullgö¬
ra sine ingångne förbindelser.
Länge har detta tillstånd uppehållits
genom långifvares och låntagares förhopp¬
ningsfulla inbillningar, att vinna den ena
på den andras fall. Under det den gäld—
skyldige uti Bankens försträckningar till
Canaler, till Spannmålscreditiver, uti Sedel-
utsläppningar af alla slag, hoppats på möjlig¬
heten
' /■
Den 12 December e. m. r6i
heten att vinna nedsättning i,sitt skuldbelopp,
genom coursens möjligaste stegring, har
Capitalisten å sin sida emotsett möjligheten
af en ökning för sitt Capitalvärde genom
coursens fall, i önskningsväg till pari. Ca¬
pitalistens, och derunder inbegripne den
högre contanta löntagarens, beräkningsgrun¬
der äro: goda skördar, ett genom myntför-
liållandet tilltagande allmännare elände och
deraf följande minskade möjligheter att till¬
fredsställa några lifvets njutningar, samt på
sådan väg minskade behof under ökad vexel-
tillgång; och den, som nu äger penningar
att låna ut, punkterar säkrare på spelets
utgång, än den som är skyldig eller måste
låna.
Styrelsens handlingssätt måste alltid
framför allt annat tilldraga sig den allmän¬
na uppmärksamheten.
Mig förefaller det betydningsfullt, att
Kongl. Maj:t uti Dess Nådiga Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof anta¬
git, att myntvärdet skall genom Rikets Stän¬
ders åtgärder vid denna Riksdag endast beva¬
ras för ytterligare försämring; att man begär
7 R:dr B;co som medelpris för all lönings-
spannmål, eller i R:dr mera än vid sista
Riksdag; att för första gången uti Statsför-
slaget framträder silfverberäkning, under
en så menlös drägt och så utan alla uttala-
4 H. ix
Den ia December e. m.
de motiver, att man snart kunnat förbise
denna märkliga omständighet, så framt ej
Stjrelsens så synbart passiva förhållande,
i anseende till myntvärdets lika fredande
ifrån förbättring, som ifrån försämring, på¬
kallade den största uppmärksamhet, särde¬
les under det Styrelsen, mera än vanligt
öppet, visar sin afsigt, att genom Statslå-
nesystemets införande i större scala tillvin¬
na sig chefskapet för penninge-intresset,
som ej till alla länders båtnad fallit uti
Styrelsernas händer.
Min mening är ingalunda, att vid det¬
ta tillfälle ingå uti någon utveckling af
financeläran (mina insigter torde äfven der¬
till vara allt för svaga); min afsigt är en¬
dast att fästa uppmärksamheten på nödvän¬
digheten, att bryta ett tillstånd af osäker¬
het, hvars följder kunna blifva af en stör¬
re våda, än man måhända föreställer sig.
Jag önskar ej att vinna genom andras
förluster, men jag vill icke heller förlora,
för att befrämja oförtjenta vinster. Jag ön¬
skar med ettord, att Banken måtte försät¬
tas i tillfälle att göra rätt åt sine Credito-
rer, efter den förmåga den nu kan äga;
och jag yrkar derföre, i stöd af rättvisa,
af billighet, af förutseende, att det af 1818
års Ständer för Banken utfärdade Morato¬
rium måtte upphäfvas, och Banken derige¬
nom tvingas till den utredning, hvarefter
Den n December e. m.
dess framlida verkningskrets måtte kunna
fotas på säkrare, med penningeläran och
med det allmännas hästa mera öfverens¬
stämmande grunder, än hitintills varit fallet.
Jag anser såsom olämpligt, att för när¬
varande ingå uti någon vidsträcktare ut¬
veckling utaf ämnet.
Den begäran jag framställt stödjer sig
på den enkla rättsgrund, att hvar och en
bör göra rätt för sig; och jag anser som
en oåterkallelig nödvändighet, att Rikets
Ständers Bank, genom upphäfvandet af god¬
tycklighetens beskydd, försättes i det till¬
stånd, som samhällets närvarande och fram¬
tida säkerhet kräfver.
Jag anhåller om remiss till BancoUt-
skottet af detta mitt anförande.
Lades på bordet.
Herr Rothlieb, Carl Fredriks hade in-
lemnat ett så lydande Memorial:
Nyttan af det Historiskt-Genealogiska
Studium behöfver inför detta upplysta Sam¬
fund ej ådagaläggas. Att jag ifrån yngre
åren idkat detsamma, derom vittna de mån¬
ga arbeten i Ridderskapets och Adelns Hi¬
storia, som jag af trycket utgifvit. Deri¬
genom samt under de långa tider jag tjenst-
gjort vid Riddarhuset, har jag inhemtat en
noggrann kännedom om beskaffenheten af
i64
Den i?. Deceraher e. ra,
Riddarhusets Genealogiska Arehiv. Ända
lill JustitieRådet och Commendören Marcks
von Wiirtenbergs död 1817, då hans dyr¬
bara Genealogiska Samlingar genom Testa¬
mente tillföllo Riddarhuset, måste man vid.
nästan alla tillfällen, då några vigtigare
upplysningar och underrättelser erfordra¬
des, rådfråga honom. Genom denna för
Gifvaren hedrande och för Riddarhuset högst
nyttiga gåfva erhöll det Genealogiska Ar¬
chi vet en fullständighet, som det förut al¬
drig ägt.
Genom en af Herrar RiddarhusDirek-
törernes, Herr GeneralMajoren af Melins
alldeles ojemnförligt trägna och nitiska för¬
sorg, hafva icke allenast framlidne Justitie¬
Rådet Marcks von Wiirtenbergs samlingar
af Stamtaflor, utgörande nära Booo Tabel¬
ler, blifvit renskrifna, utan i flere delar,
och serskilt sedan 1817, completterade, jem¬
te största delen af Riddarhusets äldre och
nyare Stamtaflor. Men mycket återstår lik¬
väl, och för framtiden uppkommer, i hän¬
delse det nya sättet att adla skall fortfara,
vida större, ja nästan oöfvervinnerliga svå¬
righeter, än hittills, att hålla Stamtaflorne
fullständiga, emedan en Slägts alla ofrälse-
grenar böra befinnas lika completta som
den Adeliga, så väl i anseende till bevis,
i händelse af tvist om den Adeliga värdig¬
heten, som för arfsfrågor m. m. Jag vå¬
gar således tro, att alla de bidrag, som
Den 12 December e. m.
i65
Riddarhusets Genealogiska Archiv kari till¬
egna sig, böra begagnas. Framlidne Com-
mendeurCapitainen, Friherre af Klercker
har efterlemnat en ganska rik Genealogisk
Samling, som äger den egenheten att, ut¬
om flere Adeliga Ätters, till största delen
bestå af Ofrälse Slägters Stamtaflor. Denna
Samling utbjudes nu till salu, och jag får
ödmjukast hemställa, om icke Ridderska-
pet och Adeln, sedan närmare upplysning
genom några i ämnet kunnige Ledamöter
af Ridderskapet och Adeln vunnits om nämn¬
de Samlings verkliga värde, skulle vilja den¬
samma för Riddarhusets räkning inköpa och
öfverlemna tili det Genealogiska Archivet.
Om remiss af detta mitt vördsamma Me¬
morial till RiddarhusUtskoltet anliålles öd¬
mjukast.
Lades på bordet.
Grefve Brahe ■, Magnus_, hade inlem¬
na! följande, som upplästes:
Dels af sjukdom dels af embetsgöro-
mål hindrad att bivista de af Högloflige
Ridderskapets och Adelns Plena, då Herr
Bibbing och äfven andra värda Ledamöter
af detta Stånd, i sine emot Konungens Pro¬
positioner gjorde anmärkningar, anfört åt¬
skilligt i afseende å Armeens angelägenhe¬
ter, som, enligt min öfvertygelse, påkallar
att de, åt hvilka bevakandet af Arméens
rätt och nytta är anförtrodt, böra höja sin
i66
Den 12 December e. m.
röst, anser jag min pligt fordra, att röran¬
de berörde ämnen för Ridderskapet och
Adeln vördsamt tillkännagifva mine åsig-
ter; men då sådant möjligen kunde föran¬
leda till vidlyftighet i discusionerne, har
jag trott mig ej för närvarande, då så li¬
ten del af Motionstiden återstår, böra upp¬
taga Ridderskapets och Adelns tid, utan
blott genom denna anmälan velat till läg¬
ligt tillfälle efter Motionstidens slut, när
t. ex. någon med ämnet gemenskap ägande
fråga förekommer, reservera min yttrande
rätt i detta fall.
Herr Anckarsw är d. s August, uppläste
följande:
Statsbehofvens beständiga tillväxt och
deraf följande ökade skatter, som nästan
uteslutande drabba jordbruket, äro visser¬
ligen ett ondt af svår natur; dock är det¬
ta onda en stark drifkraft på menniskoför-
mågan, att söka uppfinna och utveckla nya
industrigrenar, och då säkerligen vid ingen
tidpunkt så stora fordringar blifvit gjorda
som nu, lära väl aldrig större behof före-
funnits alt söka lifva de krafter i industri¬
väg, hvarmed Statens fordringar möjligen
i en framtid skulle kunna tillfredsställas,
då det för närvarande synes öfverstiga Na¬
tionens förmåga att fylla de behof, som
från alla håll förelägges Representationen
att bifalla. Det är med denna förutsätt¬
ning jag vågar fästa uppmärksamheten på
Den 12 December e. m.
167
Fårafvelns upplijelpande inora Riket, såsom
ett verksamt medel der Landtbruket och
en större fabriksrörelse gemensamt kunde
verka till enskild förkofran och allmänt
välstånd.
Sverige är onekligen det land uti Nor¬
ra Europa, som försl påtänkt de fina Span¬
ska Får-racernas införande, men utaf de
kostnader, sorn i denna väg blifvit använ¬
da, finnes ej något resultat mera, än min¬
net af den förtjenstfulla Patrioten Alslrö-
mers bemödanden, och har mången velat
tillskrifva climatets verkningar den olyck¬
liga utgången, hvilket dock nu af sednare
liders erfarenhet alldeles bestrides och det
till den grad, att jag vågar påslå, det in¬
tet land och intet climat är mera passan¬
de för de finare Får-racerna än Sverige,
och alt således, vid ett rigtigt behand¬
lande af dessa djur, en oberäknelig inkomst¬
källa skulle öppnas, hvilken ingalunda för
sin tillvaro borde erfordra strängare tull¬
stadgar till sitt beskydd, än de af sed na¬
ste Ständer fastställda, då det efter min öf¬
vertygelse, i fall denna industri ej kunde
tåla och uthålla täflan med hvad annat
land som hälst, endast skulle bevisa, att
den vore onaturlig och opassande, hvarfö¬
re det äfven vore klokast att ej vända tid
och omtanka derpå.
Som ett exempel på den nytta Får-
afveln kan åstadkomma, vill jag blott an¬
i68
Den 12 December e. m.
föra, att Norra Tysklands hastiga stigande
i ekonomiskt afseende af den uppmärksam¬
me forskaren i första rummet skall till—
skrifvas Fårafvelns ändamålsenliga utvidg¬
ning. Enligt noggranna statistiska uppgifter
för Preussen, stiga detta lands förädlade
ullfabricater årligen till omkring 3o millio¬
ner Thaler, och dessutom exporteras för
circa i3 millioner Thaler rå ull, hvaraf
äfven vi betala någon del, ehuru vi kun¬
de med lätthet förse oss sjelfva med den¬
na nödvändighetsvara, och ehuru vi, genom
vårt geographiska läge, för den Engelska
och Fransyska Ullhandlaren skulle förete
den största förmon och beqvämlighet, då
vår ullhandel med utländningar lätteligen
kunde öppnas uti flere af våra kuststäder,
om vi blott kunde erbjuda qvaliteter och
qvantiteter så beskaffade som erfordras, och
som nu måste sökas på Ullmarknaderna i
Breslau, Leipzig, Berlin och Stetin, med
flere.
Det kunde visserligen synas, att för¬
delarna af denna industri och deraf följan¬
de handel ligga så åskådligt för en hvar,
att det endast tillhörer den enskilda om-
tankan att speculera härpå och verkställa
hvad som fordras; men förhållandet är dock
icke alldeles så. Med skyldig uppmärksam¬
het å framgången af Fårafveln i andra län¬
der och de äldre misslyckade försöken hos
oss sjelfva, finner man snart, att det for¬
Den >2 December e. m.
169
dras vissa allmänna oell beredande åtgär¬
der, för att försäkra den önskade lyckliga
utgången. I första rummet visar sig såle¬
des som ett nödvändigt vilkor, att Stam-
schäferier anläggas på allmän bekostnad af
så utsökt goda djur, som möjligen kunna
anskaffas. Alt tvänne sådana Schäferier in¬
rättas, torde vara nödvändigt så väl för att
underhålla en behöflig täflan dem emellan,
som ock för att, vid en möjligt uppkom¬
mande epidemie eller ock genom försum¬
melse och vanskötsel vid ett enda ställe,
ej det allmänna skulle tillskyndas en oer¬
sättlig förlust; men då dessa Stamschäferier
hvarken behöfva eller kunna afse annat än¬
damål eller inrättas på större scala, än att
Springgumsar af ädel race derifrån må kun¬
na erhållas till croisering med de bättre
racer, som redan finnas i landet, så skul¬
le det vara högst nyttigt och verksamt, om
den af Regeringen i år vidtagna åtgärd, att
tillåta införskrifningen af ädla Får med
kostnadsfri transport till Ystad, kunde in¬
till nästa Riksdag få fortfara för de Landt¬
man, som årligen dertill anmälte sig och
emot deponerande af de erforderliga med¬
len i och för sjelfva uppköpet. Derigenom
skulle enskilda Schäferier bilda sig, som
måhända snart nog skulle göra sjelfva Stam-
schäferierne umbärlige, hvarföre jag endast
vill föreslå dem som en nödig preliminair-
anstalt. Uppfyllas dessa första vilkor, åter¬
står ett annat måhända ännu vigtigare för
Den 12 December e. in.
en lycklig utgång, som är att på allmän
bekostnad få inrättad en på rigtiga grun¬
der och handelsförhållanden byggd Ullsor-
tcringsanstalt, der Schäferiägaren efter gif-
na föreskrifter kunde få lefverera sin ull
till sortering och äfven till försäljning. En
sådan anstalt har ansetts nödig i Preussen,
der den finnes under den deporlementala
benämningen Sjöhancleln, och har troligen
varit den verksammaste häfstången för det
otroliga resultatet, som vunnits; och ännu
mer synes Sverige med sin tröga inrikes
comrnunication vara i behof af ett sådant
hjelpmedel. Det vill äfven synas mig, som
om ett ändamålsenligare användande af den
redan befintliga Ulldiscontfonden skulle kun¬
na lemna erforderliga medel till allt hvad
för dessa ändamål kunde behöfvas, utan
något det allmännas ytterligare betungande.
På anförda grunder vågar jag derföre
föreslå, att Fårracens förbättrande tages un¬
der öfverläggning som ett högst vigtigt eko¬
nomiskt ämne. Såsom medel till ändamå¬
lets vinnande föreslår jag, att tvänne Stam-
schäferier anläggas; att uppköp af Får för
enskildes räkning och fri transport till Ystad
må få fortfara intill nästa Riksdag, samt
att ett Ullcontoir inrättas, der all ull på
ägarens begäran må kunna undergå behö¬
rig sortering och äfven under vissa vilkor
försäljas.
Den !2 December e. m. 171
t
Jag förbigår vid detta .tillfälle med
uppsåt ett utförligare afhandlande af äm¬
net, då jag hyser den förhoppning, att för¬
slag ifrån Regeringens sida i detta ämne
meddelas Rikets församlade Ständer. Jag
grundar denna min förhoppning på åtgär¬
der jag sett vidtagas under de sednast för¬
flutna åren, hvilka tydligt vittna, att Sty¬
relsen visligen insett att i detta fall andra
länders industriella framsteg med framgång
borde tillämpas på Sverige. Jag har der¬
före äfven dröjt i det längsta med denna
Motion, i afvaktan på Regeringens sakrika¬
re framställning, och blott nu åsett alt hål¬
la talan öppen, i fall möjligen denna sak
för andra vigtigare göromål af Styrelsen
kunde förbises.
Åtskillige yttrade härtill deras bifall.
Lades på bordet.
Friherre Ridderstolpe, Fredrik, anför¬
de skriftligen:
Att CanalDirectionerne böra anses skyl*
dige alt ersätta de för deni arbetande Sol¬
daters arbetskläders slitning och att gifva
sädane beting, att Soldaten ej som nu, en¬
dast af tvånget att vid Canaler arbeta,
ledsnar vid tjensten- samt att ät under
arbetet stympade och skadade Soldater gif¬
va pension i likhet med Statens, är hvad
jag härmedelst vördsamt får föreslå.
!72
Den 12 December e. m.
Skälen till denna Motion torde jag ej
behöfva uppräkna. Snarare än att fråga
efter dem, torde man förundra sig öfver,
alt de ej längesedan gjort sig gällande.
Lades på bordet.
Friherre Ridderstolpe, Fredrik, upp¬
läste följande:
Inkvarteringens onus kan, lika med
flere andra, ej afskåffas, men kunde betyd¬
ligen mildras, om allernådigst blefve anbe-
faldt, att, under den vackra årstiden, de
till och från öfningsläger (march eran de)
tågande truppar böra tåga såsom i fält med
tross, och hvarje afton uppslå sine tält,
samt koka sin proviant å de ställen, som
hvarje Höfding inom sitt i Nåder anför¬
trodde Län dertill såsom nattstation be¬
stämdt.
Härigenom vunnes, utom mycket annat:
1:0 Krigsvana hos trupp, som snart
sagdt aldrig gjort något krig.
2:0 Mindre tröttande dagmarcher, i
det afståndet från stora vägen till nattqvar¬
ter en, och ifrån dessa till Bataljonssam-
lingsplatsen morgonen derpå, utgick ur be¬
räkningen.
3:o Möjligheten för Compagnibefälet
alt, vid bitidare inträffande å nattstationen,
Den t1 December e. m.
hinna besigtiga bevärings-, munderings-och
utredningspersedlarne, samt underrätta sig
om enskilde Soldatens kunskap om sine
åligganden i fält och på roten.
4:o Förmånen af att aldrig bäfva hvar¬
ken klagomål eller efterräkningar alt ur
qarteren befara.
5:o Minskandet af de inqvarterings-
skyldiges tunga, emot hvad hittills inträf¬
fat, då i småstäder ända till i R:dr Banco
betalats af den inqvarteringspligtige till
den, som vill öfver natten hysa en man af
gemenskapen, och dåde som å landet varit
inqvarterade förtärt hemmansbrukarens för¬
råd, som oftast blott till hälften kunnat
honom af Kronans betalning ersättas, i följd
af en under verkliga varupriset nedtvin¬
gad markegångstaxa.
6:0 Vinst af 3 arbetsdagar, för den
inqvarteringspligtiges åkerbruk behöflige, i
det dagen före inqvarteringen oftast åtgår
till tillredelserne, ankomstdagen till trup¬
pens emottagande och dagen efter till bus¬
hållets iordningsättande, när så tillgår, som
hittills vid truppers tågande varit öfligt.
Lades på bordet.
Herr Grönhagen} Gustaf Lars, hade
inlemnat ett så lydande Memorial:
»74
Den 15 December e. m.
Hans Maj:t Konung Gustaf III, Glor-
vördigst i åminnelse, har uti Sitt år 1780
upprättade Testamente, med dervid år 1789
gjorde tillägg, uttryckligen och bestämdt
'förordnat, att alla vid Konungens och då¬
varande Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
hof anställde Tjenare skulle ovillkorligen
bibehållas vid de af dem vid Konungens
dödstimma innehafvande Embeten och Tjen-
ster. Ibland desse Tjenares antal var jem¬
väl jag, ty jag var Page hos Konungen och
åtnjöt en årlig lön af i5o Riksdaler, det
jag med barbos bifogade betyg får styrka.
Efter Högstbemälde Hans Maj:ts dödliga
frånfälle i Mars månad år 1792, fortfor min
tjensgöring hos den unge Konungen intill
October månads slut samma år, då jag,
uppå Hans Kongl. Höghet Hertigen Regen-
tens befallning, afgick till Kongl. Krigs-
Akademien, hvarest min Pagelön uppbars
som betalning för mitt vivre och underhåll.
Men sedan jag år 1796 om våren inkom
som StabsFendrik på dåvarande LifRege-
mentets värfvade InfanteriBataillon och fick
uppbära en UnderOflicerslön af 5o R:dr
R:gs, blef min Pagelön indragen, och jag
har sedermera icke fått tillgodonjuta den¬
samma; hvaremot mig år i8i5 tillädes ett
årligt expectancearfvode af i5o R:dr Banco,
såsom lönlös Officer, den der bevistat se¬
nare fälttåg.
Den 12 December e. m.
På sådant sätt. och utan eget vållande
skiljd ifrån en lön, hvilken jag, enligt den
gode Konungens Testamente, ovillkorligt
borde behålla intill min död, föranlåtés
jag till Rikets Ständers rättskänsla vördsamt
framställa, om förfarandet mot min person
varit rättvist, och om en stor, odödlig
Konungs förklarade yttersta vilja bör lem¬
näs utan allt afseende i vissa fall, och ef¬
terkommas endast i sådane punkter, som
ansågos förtjena uppmärksamhet.
Jag har i fred som i krig troget tjent
mine Konungar och mitt fosterland; jag
har aldrig förverkat och långt mindre blif¬
vit dömd förlustig den Pagelön, som Högst-
bemälde Konung mig i Nåder tillagt och
som jag äfven efter Hans död bordt åtnju¬
ta; och då jag från begreppet om vördnad
och helgd för en Konungs vilja icke kan
skilja den tanka, att min innehållne Page¬
lön lärer böra mig tilldelas och restitueras
åtminstone ifrån och med den tid, då den
samma mig ohördan innehölls, intill den tid
Expectancearfvodet såsom lönlös Officer mig
i Nåder tillädes, eller från vårtiden år 17,96
till år 1815, som gör en tid af 18 år och
9 månader; så får hos Rikets Ständer jag
vördsammast anhålla om den rättvisa, att
antingen af Allmänna IndragningsStatens
besparingar, eller ock af annan fond, få
min innestående Pagelön ersatt för nyss¬
nämnde lid, helst Nationens Representanter,
Den is December e. m.
äfven efter Konung Gustaf III:s död, tor¬
de anse för en glädje och helig pligt, att
kunna fullgöra Hans Maj:ts bestämdt uttryck¬
ta vilja, likasom jag tror det vara under
Nationens värdighet, att på en oskyldig
medborgares bekostnad bereda Staten en så
obetydlig fördel, som den, hvarom här är
fråga.
Viel hvilket Memorial var bifogad t en
så lydande handling:
Afskrift.
Att Herr Majoren Gustaf Lars Grön¬
hagen, på Kongl. Maj:ts Ordinarie HofStat
som BordPage uppburit Etthundrade Fem¬
tio Riksdaler i lön, ifrån och med Julii
månads början år 1790 till och med Octo-
ber månad år 17,92, varder, enligt Kongl.
HofContoirets Räkenskaper, härmed inty-
gadt. Stockholm den 7 Julii 1827.
C. P. Humble.
Att förestående Afskrift är med Originalet
lika lydande intygar :
Göran D. Wåhlberg.
Registrator.
Lades på bordet.
Grefve Gyllenborg j Johan Henninge
hade inlemnat följande, som upplästes:
Såsom Landtman har jag ofta erfarit
olägenheterne af besök af vandrande per¬
soner, väl med pass försedde, men af så
obe-
Dr>n 19. December e. m.
177
obestämd beskaffenhet i anseende lill tiden
för passets gällande och destinationsorten,
att ändamålet med passföreskriften alldeles
förfelats. Jag har någon gång af passens
innehåll inliemtat, att den eller den för¬
passas till en aflägsen provins att söka
tjenst eller besöka slägtingar, så vidsträckta
rnedgifvanden, alt de öppnat rättighet till
vandring inom en hel provins, der den
förpassade utan åtal kunde vistas livar han
funne för godt. Allmänna säkerheten for¬
drar likväl en noggrannare polisordning,
i detta afseende; och föreslår jag, att vid
utfärdande af pass må, jemte beskrifningen
om den förpassades utseende, utsättas stället,
dit passet får begagnas, tiden för dess
gällande, vägen, som den förpassade bör,
vid förlust af passrättigheten, följa, och ti¬
den för vandringen tillden bestämda orten,
beräknad efter vägens längd, med föreskrift
tillika, att passinnehafvaren, vid äfventyr
att anses passlös om han icke föreskriften
hörsammar, bör vid ankomsten till förpas-
ningsorten, anmäla sig bos närmaste Em-
hetsauctoritet, Kronobetjent, eller der så¬
dan saknas, Kyrkoherden i församlingen,
till deras uppmärksamhet under den tid
passet begagnas. Då passel påskrifves vid
närmaste Landshöfdingesäte eller Stad, bör
uppmärksamhet lemnäs derå, huruvida före¬
skriften i passet blifvit uppfyld, och vid
föregifvande, som stundom händer, attpass-
4 H. 12
Den 12 December e. m.
innelinfvaren säger sig hafva under vägen
passet förlorat, bör ett sådant, stundom
diktadt föregifvande, icke berättiga tili er¬
hållande af nytt pass, utan den samma så¬
som passlös anses. Det skulle för ordnin¬
gen vara ganska nyttigt, om det icke vore
för mycket besvärligt för de Embetsaucto-
riteter, som meddela pass, alt förteckningar
upprättades, som upptogo dem, hvilka pass
erhålla- och föreskrifterne deri, innefattan¬
de äfven embetspåskrifter å passen, sorn,
i andra orter meddelte, till påskrift upp¬
visade blifvit.
Jag anhåller vördsamligen alt detta
förslag ma till Ekonomi- och Allmänna
BesvärsUtskottets handläggning remitteras.
Lades på bordet.
Friherre von Saltza, Eduard Fredrik,
hade inlemnal följande Memorial:
Sedan mer än hundrade års möda och
kostnad är använd på förbättrandet af Sven¬
ska Scbäferierna, och då resultaten häraf
svarat emot önskan, inträffar den oväntade
händelsen, att inhemska ullen icke finnér
någon afsättning, åtminstone ej till lönande
pris, ty enär god och rentvättad ull mäst
i Norrköping och Stockholm uttrugas till
i R:dr R:gs per skålpund, lönar det icke
mödan att hafva Schäferier, för hvilkas
upprätthållande fordras den sorgfälligaste
Den i?. December e. m.
'79
vård och utfodring. Val har jag hort Fa¬
brikörer säga, att finna kläden ej kunna
kläden ej kunna tillverkas af den ull, som
våra vanliga Spanska får lemna; men jag
tror icke, att någon vältänkande Svensk
man värderar högre nyttjandet af en kläd¬
ning, hvars rudimateria är hemtad från
främmande länder, än ägandet af den, som
är tillverkad af Landets egen produet. Men
så länge införseln af utländsk ull är tillå¬
ten emot så ringa tull, som nu är stadgad,
kan landtmannen aldrig hoppas, att få in¬
hemska ullen betald till sitt fulla värde.
Jag vågar derföre vördsammast föreslå, att
hvarje skålpund ull, som från främmande
länder införskrifves, måtte beläggas med^
12 sk. B:co tull; och sedan Osttillverknin-
garne efter Schweitziska methoden vunnit
den fullkomlighet, att Landets behof kan
af denna vara tillräckligen förses, så är
min oförgripliga tanka, att all införsel af ost
från främmande Länder bör antingen all¬
deles förbjudas, eller ock beläggas med en
tullafgift af 4 R:dr B:co per Lispund, och
anhåller jag, att denna min Motion må lill
behörigt Utskott remitteras.
Grefve Barckj Nils: I anledning af
den först väckta Motionen får jag äran
lämna den upplysning, att jag för min ull
af FabriksBolaget Söderberg och Arosenius
i Norrköping erhållit 2 R:dr 3o sk. skålpui,
och 2 R:dr för den sämre; ett pris, hvar-
180 Den u December f, m.
med jag anser Landtmannen vara belåten.
För min del skulle jag tro, att det vore
ofördelaktigt, om tullförhöjning ägde ruin
å utifrån inkommande fin ull, emedan våra
Fabrikörer skulle blifva för mycket lidan¬
de, så länge af denna vara ej finnes till¬
räckligt inom Landet.
Herr von HejnneGeorg: Äfven jag
anhåller, att få lemna vittsord om ullhan-*
delns beskaffenhet i Riket. Jag har i år
nödgats, att till Herr Lenning i Nyköping
försälja här i Sverige så kallad Spansk ull
för 44 sk‘ skalprd.
Lades på bordet.
Friherre von Saltza„ Eduard Fredrik,
hade ytterligare inlemnat trenne så lydan¬
de Memorial:
Vördsamt Memorial!
I flera århundraden hafva Holländar-
ne till alla Verldsdelar årligen utskeppat
så kallad Genever eller Enbärsbrännvin,
oaktadt de från Norden köpa Enbären.
Och sedan husbehofsbränningen i Fädernes¬
landet, föranledd genom omständigheterna,
blifvit en Fabrikation, hvilken hotar med
en ny syndaflod, anser jag af stor vigt,
att på allt sätt befordra utskeppningen af
denna umbärliga vara, och vågar jag der¬
före föreslå att möjligaste högsta premier
Den 12 December e. m.
181
mätte utsättas för den eller de, som utskep¬
pa brännvin. Och anhåller jag vördsam¬
mast, att denna min Motion må till veder¬
börligt Utskott remitteras.
Vördsamt Memorial!
På samma grunder, som så kallad grön
såpa är till införsel förbjuden, vågar jag-
vördsammast påstå, att införsel af utländ¬
ska tvålsorter må antingen alldeles förbju¬
das eller ock beläggas med en tul[afgift af
8 sk. B:co per skålpund, emedan våra in¬
hemska tvålsjuderier kunna fullkomligt förse
Rikets behof, och är det alltid en national-
förlust, att af utlänningen köpa, hvad i
Riket till lika godt pris kan tillverkas. En
bedröflig erfarenhet vittnar, att fördomen
mot Svenska fabrikater är så stor, alt ofta
sä mfe vara till högre pris köpes, blott der¬
före att den kommit långväga ifrån. Att
detta mitt anförande måtte lill behörigt
Utskott remitteras, anhåller jag vördsam¬
mast.
Vördsamt Memorial!
Alltsedan år iy38 hafva Regering och
Ständer tid efter annan uppmuntrat anlägg¬
ningen af tvål-och såpsjuderier inom Riket,
hvilket ock haft den önskade framgång,
att åtskilliga sådana fabriker äro anlagde;
men för mig är oförklarligt, hvarföre egare
af rlessa fabriker icke,, i liket med andra
Fabrikörer, ega rättighet att undfå tån af
182 Den 12 December e. m.
' * -a
ManufakturDiskonten, enär de presteradcnsä-
kerhetförfattningarna bjuda. Jag vågar derfö¬
re vördsammast yrka, att enahanda rättighet
må blifva förutnämnde Fabriksidkare med-
gifven, och anhåller, att denna min Motion
måtte till vederbörligt Utskott remitteras.
Dessa trenne Memorial lades på bordet.
Herr von Becker_, Carl Johan, hade
inlemnat ett så lydande Memorial:
Vid sistlidne Riksdag fästade Rikets
Ständer deras uppmärksamhet vid den ofant¬
liga skada sjön Venerns ojämna vattenhöjd
och öfversvämningar förorsakade de Pro-
vincer, som begränsa densamma. Då före¬
teddes ock de på Kongl. Majits Nådiga be¬
fallning af ÖfverDirectören och Riddaren
Hagström på ett högst förtjenstfullt sätt
verkstälde undersökningar om möjligheten
att förekomma dessa öfversvämningar, samt
planen till ett ofelbart vinnande af delta
ändamål. »Atskillige förberedande åtgärder
beslutades äfven, såsom, om jag rätt min¬
nes, undersökning öfver vidden och beskaf¬
fenheten af den jordrymd, som vore blolt-
stäld för öfversvämning, samt egarnes hö¬
rande, huruvida de, med någon viss afgift
för hvarje tunnland sådan jord, ville till
företagets verkställande bidraga.
Det förra lärer åtminstone inom Ska¬
raborgs Län vara verkstäldt; men för det
D e 11 12 December e. nit
i8j
sednare, eller jordegarnes hörande, afbi-
das, sorn jag tror, utgången af en anbefald,
fast ännu icke fullbordad undersökning, hu¬
ruvida företaget skulle vid stränderna af
Götha Elf förorsaka någon skada. Af par¬
tiella yttranden öfver frågan bar man dock
anledning nog frukta, det de vid sjöns strän¬
der boende jordägare af Allmogen sakna
både förmåga och förutseende, att genom
någon uppoffring befrämja företaget; Stånds¬
personernas bidrag skulle dertill icke förslå.
Af sådan anledning, och för att icke
se en sak af så vidt omfattande nytta all¬
deles förfalla, får jag vördsamt hemställa,
om icke Rikets Ständer skulle täckas, att
lill Kongl. Maj:ts Nådiga disposition ställa
något, om ock ringa årligt anslag, på det
företaget, deräst inga olägenheter kring Gö¬
tha Elf deraf äro alt befara, må kunna,
älven utan enskildes medverkan, åtminsto¬
ne småningom och på flera år fullbordas.
I en lid, som denna, är det motbju¬
dande för hvarje Fosterlandsvän, alt fram¬
ställa någon fråga om Statsutgifter; jag hem¬
ställer oek endast ämnet, till den behand¬
ling och åtgärd omständigheter och tillgång
kunna medgifva; men med den local-kän-
nedom jag äger, skulle jag fela i medbor¬
gerlig pligtkänsla, om jag underlät denna
vördsamma hemställan. Icke nog med den
skada denna sjö, genom öfversvämning af
i84
Den 12 December e. m.
bördiga åkrar och ängar, till högst betyd¬
lig ägorymd, förorsakar; dess låga vatten
bereder, genom qvarlemnade träsk, ett må¬
hända, vida större ondt, genom de Nerv¬
febrar och Frossor, som deraf uppstå, och
sorn stundom nedlägga halfva befolkningen
på sjukbädden; i den lilla Församling, dep
jag bor, räknades vid Jultiden år 1826 öf¬
ver 4°o patienter, så att LäneStyrelsen an¬
såg nödigt ditsända en särskild läkare, och
att der anlägga ett särskildt sjukhus. Ett
sådant förhållande, nästan likartadt kring
sjöns alla stränder, förlamar, till en alde¬
les oberäknelig grad, invånarnes arbetskraft,
förstör deras välmåga, ocb störtar en mängd
i förtid i grafven. Kunde nu denna sjö
hållas vid en någorlunda jämn vattenhöjd,
så skulle allt detta onda förekommas, samt
träsk och moras afdikas, torkas och odlas,
till största vinst för både fysisk och eko¬
nomisk välmåga. Jag tror alltså, det gan¬
ska fä företag skulle vara af en mera syn¬
bar, allmän och fosterländsk nytta.
Lades på bordet.
Friherre Boije j Ludvig> hade inlem-
nat följande, sorn upplästes:
Kongl. Förordningen angående Inteck¬
ning i fast egendom, af den i3 Julii
1818, är uti i8:de och irgde §§ af
följande ordalydelse:
Den 12 December e. m. )85
18 §.
”Äger någon Inteckning i flere Fastig¬
heter för samma fordran, utan att upp¬
gifvit är, för hvad del deraf hvarje Fa-
”stighet särskildt häftar, och hafva andre
”Borgenärer, å samma tid, eller sedan, la-
”lit inteckna en eller annan af dessa Fa¬
stigheter; då må han ej låta sin inteck-
”ning i någondera Fastigheten särskildt dö-
”das, utan att alla Inteckningshafvare, som
”med honom lika rätt äga, så ock de, hvil-
”kas inteckningsrätt sednare är, dertill sam-
”lyckt. Sker annorledes, eller låter hail
”Inteckningen i någondera Fastigheten för¬
halla; njute ej annan rätt i de öfrige, än
”näst efter den sista Iuteckningshafvaren.”
Och
19 §•
”Borgenär, som, för sin fordran, fått
”Inteckning uti flere Fastigheter, må ej,
”till minskning i annars rätt, som å sam-
”ma lid, eller efter honom, låtit sin for-
”dran intecknas i endera Fastigheten, nju-
”ta ur denna senare betalning för mera,
”än som i de andre Fastigheterne brister.”
Lagstiftarens afsigt med dessa bud har
varit ganska god, den nemligen, att rätt¬
visligen förekomma, dels att icke en sed¬
nare Inteckningshafvares rätt må kunna för¬
närmas genom en föregående Inlecknings-
hafvares ensidiga och godtyckliga företag,
ali halla sig till blott eu del af panten, i
i86
Den [2 December e. m.
stället för den hela; och dels att, då Fa¬
stigheter, sora blifvit gemensamt inteckna¬
de för ett och samma lån, kommit i sär¬
skilde ägares händer, ingendera af dem må
till sin rätt förnärmas derigenom, att den
ena af samma fastigheter sladnade för me¬
ra, än hvad på densamma sig belöpte; men
otydligheten af dessa §§:s ordalydelse har
gifvit anledning till meningar, som äfven
Domaremagten blifvit antagne, och likväl
fört till de orättvisaste följder; såsom dels,
att Ägare till fastighet, som, tillika med.
andre fastigheter, blifvit inteknad, kommit
i beroende ej allenast af de andre Fastig-
lietsägarnes mer eller mindre skuldsättning,
utan äfven af sådane deras Borgenärer, hvil¬
ka fått sednare intekningar, men med hvil¬
ka de förstnämde rätteligen icke stå i nå¬
got enda rättsförhållande. Ja man kan med
sanning säga, alt genom sjelfva otydlighe¬
ten af dessa lagbud har Intekniugshafvar-
nes förhållande till hvarandra fått en stör¬
re och olyckligare inveckling, samt Ägaren
lill den inteknade jorden kommit i ett äf¬
ventyr, som före 1818 aldrig kunde äga
rum. ALL här framställa de factiske bevi¬
sen derpå, skulle blifva af en allt för tröt¬
tande vidlyftighet; men, i den förmodan,
att denna Motion varder till Lagutskottet
remitterad, åtager jag rnig att dem dit in¬
gifva; bestående dels i utfärdade Domar,
af olika Domslut, härrörande från olika me¬
ningar 0111 ifrågavarande §§:s rätta förstånd,
Den 12 December e. m.
187
och af hvilka den ena sidans påföljder sy¬
nas hafva medfört för den tappande Par¬
ten ett orättvist lidande, och dels i såda-
11c förhållanden, som ännu i denna stund
på vederbörlig Auctoritets afgörande an¬
komma, och der fatnillers välfärd är i fara
alt gå förlorad, för blott de uppenbara
bristerne i dessa lagbud.
På desse skäl, och som Intecknings¬
lagen jemväl lemnar en fullkomlig saknad
af allt stadgande, huru förhållas skall, då
flere för ett och samma lån intecknade Fa¬
stigheter kommit i särskilde ägares händer,
och antingen någondera af dessa Ägare be¬
gär, att få sin andel i lånet afskiljd, med
lätt alt den inbetala, utan beroende af de
andra; eller också Intekningshafvarens emot
alla fastigheternes Ägare ställde utsöknings-
anspråk en sådan fördelning dem emellan
påkallar; eller då Ägare till flere intekna-
de fasligbeter, hvilkas försäljning utmät¬
ningsvis yrkas, begär att försäljningen må
häldre styckevis, än i en klump för sig gå;
i hvilka förhållande bestämda föreskrifter
dock äro af största nödvändighet; får jag
äran föreslå, det Lagutskottet må anmo¬
das, att författa förslag till en sådan för¬
klaring öfver i8:de och ip:de §§. af In-
tekningsLagcn, sorn ej allenast gifver åt
samma Lagbuds ordalydelse en, med deras
rättvisa mening, öfverensstämmande större
tydlighet, utan äfven fyller de ännu sak¬
i88 Den [2 December e. m,
nade föreskrifter, som jag här uppgifvit;
på det att Piikets Ständer derefter må kom¬
ma i tillfälle, att hos Kongl. Maj:t göra
underdånig anhållan om en sådan förkla¬
rings antagande och skyndsamma utfärdan¬
de: och har jag derföre den äran här bi¬
lägga förslag till den begärda förklaringen.
Jag anhåller att denna Motion må var¬
da remitterad till Lagutskottet, samt med
vare respective MedStänder, på sådant sätt,
communicerad.
Förslag till flen redaction af i8:de
och i;):de §§:ne uti 1818 års In-
teckningsLag, hvilken, såsom för¬
klaring derå, är uti min Motion
begärd.
Med afseende å de motiver, som min
Motion innehåller, och med förutsättande
af följande grundsatser, nemligen: 1:0 alt
InteckningsLagen ej bör hafva annat ända¬
mål, än att åt Fordringsägaren gifva en
sådan säkerhet i Gäldenärens fasta egen¬
dom, som med låneaftalét står i öfverens¬
stämmelse; en grundsats, hvarifrån man af-
vikit, då man ingått i stadganden, möjli¬
gen ledande till påföljder, som låneaftalet
icke alsåg; — 2:0 alt då Fastigheter, sorn
äro för ett och samma lån intecknade, kom¬
mit i särskilde ägares händer, ingenderas
betalningsansvar bör utsträckas längre, än
i mon af hvardera fastighetens påräknade
Den t5. December e. m.
i8c)
säkerhetsvärde, oell dess förhållande lill
de öfrige fastigheternes, antingen den stund
då lånet gafs, eller, om det ej utredas kan,
i den stund, då lånet återfordras; samt. att
den ägare, som sin andel betala vill, bör
dertill vara berättigad, och dermed vara
fri; — 3:o att, ifråga om flere Intecknings-
hafvares inbördes rätt, ordningen gifver fö¬
reträdet; så att, å ena sidan, den föregå¬
ende bör vara pligtig att, för sin fordran,
hålla sig till pantens alla delar, i mon af
den säkerhet, som hvardera ägde då intek-
ningen ärhölls; och å den andra, att den
sednare Inteckningshafvaren måste åtnöjas
med blott den tillgång, som öfverblifver,
sedan den föregående sin betalning utur
fastigheten, efter dess bestämda säkerhets-
förhållande, utfått; en grundsats, som man
likväl förgätit, då man ålagt och tillåtit
den förre, att, enär panteandelen (den
särskilda fastigheten) icke tillika förslagit
till de sednares betalning, söka bristen i
de andre fastigheterne, hvarigenom desse
fastigheters ägare kommit i det besynner¬
liga äfventyr, att gifva skadeslöshet åt In-
teckningshafvare i andra fastigheter, till hvil¬
ka de icke stålt i något åtagit rättsförhål¬
lande; — 4‘° om> v'(l bestämmandet
af gränsen i rätt och billighet emellan, å
ena sidan, den särskilde Fastighetsägaren
och, åden andra, sådane Inteckningshafva-
re i de andra fastigheterne, på hvilkas till¬
gångar relaxen eller liqviden af en föregå¬
i go Den 12 December e. m.
ende inteckning inverkar, någon ömtålighet
möter, så påkallas den med mera skäl af
den särskilde Fastighetsägaren, som, då han
ej kan hindra de andra Fastigheternes äga¬
re, att sig skuldsätta, och jemväl icke ens
kan förutse deras transactioner, icke hel¬
ler hör deraf vara beroende, än af deras
sednare tillkomne Borgenärer, hvilka haft
i sin magt, att både förutse och pröfva
den säkerhet, på hvilken lånet lemnades,
och således icke behöft speculera på till¬
gången i den särskilde Fastighetsägarens
välfångna egendom; en speculation, hvars
möjlighet sätter den sistnämnde i nödvän¬
dighet, att till sitt beskydd taga simulera¬
de inteckningar i sin egen fastighet, för att
såmedelst med ett bedrägeri mota och af¬
böja verkan af ett annat; — samt 5:o att,
då Gäldenären åstundar att panten försäl-
jes styckevis, sådant icke vägras bör, då
det med Fordringsägarens rätt samt utan
annor mans förfång ske kan; föreslår jag
följande redaction:
18 §.
Äger någon inteckning uti flere fastig¬
heter, för samma fordran, utan att uppgif¬
vet är, för hvad del deraf hvarje fastighet
särskildt häftar; och hafva audre Borgenä¬
rer, å samma tid eller sedan, låtit inteck¬
na en eller annan af dessa förut intecknade
fastigheter; vare pligtig, alt för sin for¬
dran hålla sig till alla Fastigheterne, emel-
Den 12 December e. m, iqt
Ian hvilka, enär de af särskilde ägare in-
nehafvas, en fördelning af skuldens belopp
då må anställas, på grund af antingen den
laga värdering, i förlitande hvartill lånet
varit lemnadt, eller ock det taxeringsvär¬
de, som hvardera fastigheten agde det år,
då lånet togs; eller, der intetdera ägt rum,
efter det taxeringsvärde, som fastigheterne
äga, då lånet utsökes. Begär någon sådan
särskild Fastighetsägare, att sin andel, i
den intecknade skulden sig afbörda, för att
dermed vara fri; vare då ej mindre Bor¬
genären, än Ägarne af de öfrige pantean-
delarne pligtige, att fördelning af den ge¬
mensamt inteknade skulden, efter nyssnäm-
de grunder, verkställa; och ankomine då
på Inteckningshafvaren, att sin fordran hos
samtlige Pantägarne utsöka, i händelse han
på någondera fastighetens tillräcklighet för
dess belöpande andel i skulden tviflar; men
underlåter han att då sin fordran hos alla,
eller någondera utsöka, äge han sedermera
icke rätt, alt, för hvad derefter hos nå¬
gondera brista kan, någon ersättning hos
de andre fordra.
r9 §•
Skulle, sedan den intccknade skulden
sålunda fördelad blifvit, någondera af de
intecknade fastigheterne, vid derefter an¬
stäld utmätningsauction, icke uppgå lill
gäldande af den derå belöpande andel i.
det gemensamma lånet, i den ordning, sorn
Den n December e. m.
detsamma ibland andre inteckningar äga kan;
ut.au en brist deri uppstår, då skall den¬
na brist fördelas emellan de öfrige fastig¬
heter, som för samma lån intecknade äro,
efter de grunder, som vid lånets fördel¬
ning gällande varit; och äge Borgenär för
denna tillökning i de öfriges andelar sam¬
ma rätt, som för sjelfva låneandelarne. Skul¬
le en sådan brist i flere af de intecknade
fastigheterne uppstå, vare Lag samma. Be¬
gär Fastighetsägare, att vid sökt utmätning
blott en del af den honom tillhörige pan¬
ten säljas må, och visar han, att det, utan
förlust för Borgenären och utan annor mans
förfång, ske kan; då må sådant icke väg¬
ras; men skulle då vid försäljningen en så¬
dan betalning icke erhållas, att Borgenä¬
ren dermed betald varder; vare försäljnin¬
gen ogild, och hela pantan till försäljning
förfallen.
Hvilket dock allt till Piikets Höglofli-
ge Ständers bepröfvande, vördsammast öf¬
ve riem nas.
Lades på bordet.
Friherre Boije, Ludvig, hade ytter¬
ligare inlemnat ett så lydande anförande:
Sedan jag i nyss afgifne Motion begärt
förklaring öfver i8:de och ig:de §§. af 1818
års InteckningsLag; och jag dervid åtagit
mi
Den 12 December e. m.
mig att, till Lagutskottet ingifva factiske
bevis, ej allenast därpå, att från Domare-
magten utgått olika meningar, angående
rätta förståndet af berörde §§., däraf den
ena sidans Beslut synes hafva försatt den
tappande parten i orättvist lidande, utan
äfven derpå, att förhållanden ännu existe¬
ra, beroende i denna stund på vederbörlig
Auctoritets afgörande, deri medborgares väl¬
färd är i fara att gå förlorad, för blott de
uppenbara brister ne i dessa Lagbud; så
skulle jag göra mig sjelf de starkaste före¬
bråelser, om jag underlät att också, så
vidt i min förmåga står, bereda en utväg
för sådane medborgares möjliga räddning;
och jag föreslår altså, att genom Banco-
Utskottet tillåtelse må lemnäs BankoStyrel-
sen, att i sådane frågor, angående försälj¬
ning å Banco-auction af fastigheter, som
blifvit för Bancolån gemensamt inteknade,
men innehafvas af särskilde ägare, däri ef¬
terlefnad ingår af i8:de och igrde §§. i
InteckningsLagen till möjligt lidande för
någondera ägaren; att, säger jag, i sådane
fall, innehålla med auctionernes verkstäl¬
lande, intill dess Motionen om Lagförkla¬
ringen hinner att afgöras.
Jag anhåller att denna Motion varder
remitterad till Banco- och LagUtskotten,
med anmodan att med Betänkande häröfver
skyndsammeligen inkomma.
Lades på bordet.
4 H. i3
>94
Den t 2 December e. m.
Företogs till pröfning BancoUtsl<ottels
den 5:te dennes under N:o \ afgifne, och
den 8:de derpåföljde eftermiddagen på
bordet lagde Betänkande, om rättighet för
BancoFullmägtige, att, i afseende å Silfver-
köp vidtaga alla till ändamålet ledande an¬
stalter, som med Bankens säkerhet kunna
vara förenlige.
Grefve vojt Schwerin, Fredrik Bogis¬
laus j anförde skriftligen:
Vid Utskottets betänkande nödgas jag
göra en anmärkning. BancoFullmägtige,
hörde af Utskottet, hade tillstyrkt att de
af sednast församlade Ständer beslutade åt¬
gärder till Silfverfondens förstärkande skul¬
le fortfara i 3:ne månader, efter hvilken
tid Fullmägtige förmodade, att definitivt
beslut om åtgärderne intill nästa Riksdag
skulle vara ifattadt. Högloflige Utskottet
har i så måtto frångått 1823 års plan, att
växelköp, såsom i Utskottets tanka äfven-
tyrligt för Banken, icke under prolonga-
tionstiden skulle få äga rum.
Jag får härvid upplysa, alt Bancosty-
relsen, som under förliden sommar, fun¬
nit omedelbar upphandling af silfver, me¬
delst uppköp af växlar, förmånligare för
Banken, än de vilkor, som Leveranteurer-
ne bjödo, köpt ansenliga växelqvantiteter,
men dervid genom formligt contract med
sin Commissionair bestämt, att Commissio-
Den 12 December e. m.
naimi skulle vidkännas all vexelrisk. Om
Högloflige Utskottet täcktes fästa uppmärk¬
samhet vid Fullmägtiges protocoller i de
delar, som röra silfverhandeln för år 1828,
så hoppas jag, att Utskottet skall finna, att
i detta afseende intet äfventyr är att be¬
fara.
För min del tror jag, att nuvarande
förlägenhet på Beursen säkrare afhjelpes,
genom uppköp af öfverflödiga växlar, på
sätt förr skett, utan all risk för Banken,
än genom räntefria lån, beviljade inpå nä¬
sta års skeppningstid.
Om Högloflige Ridderskapet och Adeln
gillar denna min framställning, anhåller
jag vördsammast om återremiss af Utskot¬
tets Betänkande.
Herr Tharrij Wolrath: Så länge Rikets
Ständers Bank styrdes under hemlighetens
slöja var det nödvändigt, att meddela Full-
mägtige bestämde föreskrifter; men nu, se¬
dan publicitet i Bankens ställning och hand¬
tering vunnits, beror hufvudsaken af att
välja goda Fullmägtige. Att föreskrifva dem,
huru de i hvarje fall skola handla, före¬
faller mig, som när Monarker i sina Cabi-
netter vilja bestämma huru Deras Generaler
skola föra Armeen i ett fälttåg. Den får då
altid stryk. Jag förenar mig med Grefve
von Schwerin och påminner om den instruc-
tion 1823 års Ständer lemnade Fullmägti-
196
Den 11 December e. m.
ge i afseende på Silfverupphandling och
inväxling.
Sista meningen i Utskottets Betänkan¬
de anser jag för öfverflödig. Om nya sed¬
lar utgifvas till silfveruppköp eller erfor¬
derligt belopp dertill tages af Bankens be¬
hållning, förefaller mig likgiltigt, blott det
ej förblandas med Bankens nya vinst. Då
Banken får in Silfver i stället, är ändamå¬
let uppnådt och säkerket vunnen för den
tillökning i rörelsecapitalet, sorn de nya
sedlarnes utgifvande verkar.
Jag anhåller om ålerrcmiss af Betän¬
kandet till BankoUtskottet, dit dessa mi¬
na anmärkningar äfven torde få medfölja.
Herr CederschjöldPehr Gustaf: Vi
hafva under så lång tid sett vårt mynt
framskrida i försämring, och hört så myc¬
ken klagan deröfver af de så kallade capita-
listerne, att jag anser Ständerne böra lågt—
taga största varsamhet, då fråga är om åt¬
gärders vidtagande till cursens höjande. Ali
åtgärd, som kan föranleda derhän, är så
mycket betänkligare nu, som det torde vara
ganska osäkert, om ej cursens närvarande
fall just kan vara en följd af Riksdagen,
och väntan på Myntregleringen. Det skul¬
le nemligen kunna bända, att capitalister-
ne indrifva sina fordringar och hålla på
sina bankosedlar, för att afvagta hvad vär¬
de de skola erhålla, och kunna begagna
4
Den 12 December e. m. 197
conjunctuferna. Cursens nuvarande fall
lian sålunda tilläfventyrs härröra mer af
bristande tillgång på bankosedlar, än af
verkligt öfverskott på vexlar. Om man allt¬
så vill för ögonblicket tvinga upp cursen,
bör man åtminstone bereda sig en möjlig¬
het alt kunna åter nedsätta den, om så
skulle behöfvas. Jag anser derföre det silf¬
ver, som nu skall uppköpas, ej böra begraf-
vas i Banken, utan hemställer, om det ej
vore bäst att upplägga det i någon utländsk
Bank, för att derifrån kunna disponera det,
medelst vexlar, och derigenom äfven spara
transportkostnaden hit. På dessa grunder
anhåller jag om Betänkandets återremitte¬
rande.
Herr Rosenblad s Bernhard: Då Ban-
koUtskottet tillstyrkte bifall å den gjorde
hemställan om ny rättighet för Bankofull-
mäglige att uppköpa silfver, uppstod äfven
fråga orri den inskränkning deri, att växel¬
uppköp för ändamålet icke skulle tillåtas.
Den uppkom af farhåga att öppna vägen
för växeloperationer. Jag trodde deremot
denna fruktan lätteligen kunna undanrödjas
genom ett af mig tillstyrkt vilkor för allt
vexelköp af Fullmägtige, nemligen att de
uppköpte växlarne ej skulle få till annat
än siliverköp användas; men vid anstäld
votering var Utskottets pluralitet af annan
tanka. Jag anser mig derföre böra under¬
stödja Grefve von Schwerins förslag om
Den 12 December e. m.
återremiss af BankoUtskottets Betänkande,
på det nämnde inskränkning må upphäfvas.
I afseende på Herr Thams anmärkning
om obehörigheten af slutmeningen i Betän¬
kandet, får jag äran nämna att Utskottet
fästade uppmärksamhet på skilnaden emel¬
lan ren växling, då man praesterade Silf—
verRiksdalern i Banken, och derföre, en¬
ligt 1823 års Ständers beslut, erhöll godt-
görelse efter årligen bestämdt växelpris, och
växling mot lemnade förskott, hvartill Ban-
kofullmägtige så berömvärd t utsträckt ope¬
rationen. Den förra åtgärden fortgår för
sig, men inbringar ringa, då deremot den
sednare inbringat det mästa af silfverbe-
loppet. Detta föranledde slutmeningen, och
då fråga var att bestämma upphandlings-
priset, trodde Utskottet, att det icke bor¬
de bero af växelbandel, utan att endast nya
sedlar derföre borde utgifvas, hvilkas af¬
skrifning åter berodde på Ständernes fram¬
tida beslut.
Herr Cederschjölds farhåga, att man
genom den föreslagne åtgärden hindrar sig
att kunna motverka cursens fall, kan jag
ej dela. I Utskottet uppstod äfven fråga
om bestämmande af en lägre maximi-curs.
I denna del var jag af pluralitetens me¬
ning. Beslutet blef, att 128 sk. curs skul¬
le vara det maximum, efter hvilket Ban-
kolullmägtige få göra silfveruppköp, men
Den 12 D e c e in 1) e r e. m.
*99
ingenting hindra deni, att göra det för
lägre pris. Häri fann Utskottet ingen vå¬
da för Banken, ulan tvärtom fördel, att
erhålla silfver för så godt pris, som möj¬
ligt, och härvid afsågs äfven Beursens när¬
varande förlägenhet.
Jag her att få anmärka, att Utskottet
äfven ägde andra afseenden att iakttaga.
Yi hafva, mine Herrar! sett cursen inom
ett år nedgå från i/\o till 120 sk., och
derigenom eri för Riket i allmänhet gyn¬
nande handelsconjuuctur blifva förderflig
för många medborgareklasser, och mindre
vinstgifvande än fallet eljest bordt vara. Vi
hafva troll oss handla i öfverensstämmelse
med vår pligt, alt lika afse alla Nationens
olika intressen, då vi genom öppnande af
en utväg att afsätta öfverflödiga växlar,
satt en gräns för cursens fall, och jag ber
att få ärindra, att, då man afräknar hvad
1 R:dr Svenskt silfver är bättre än i R:dr
Hamb. B:co, den af oss tillstyrkta silfver-
ypphandlingen endast vid en curs af högst
125 sk. på Hamburg är möjlig, och alt så¬
ledes capilalislens billiga intresse ej på nå¬
got sätt af oss åsidosatts.
Herr Tham: I anledning af hvad Herr
Cederschjöld anfört om nyttan af att upp¬
lägga det silfver, som uppköptes, i andra
Banker, för att bespara det till cursens
nedsättande, ifall den steg, hvari jag icke
300
Den 12 December e. m.
kan instämma, tror jag att denna omstän¬
dighet icke hörer till för handen varande
fråga, utan lärer få bero på särskild Mo¬
tion. Det är således endast i afseende på
Herr Rosenblads andragande, som jag vill
yttra mig. Flan har sagt, det jag kallat
slutmeningen i Utskottets Betänkande obe¬
hörig. Jag tror ej att mina ord så fallit.
Min mening var det åtminstone icke. Icke
obehörig, men öfverflödig anser jag denna
slutmening vara. Jag hänvisar till de åt¬
gärder, som år 1825 vidtogos. Då Banko-
fullmägtige hade användt de till silfverköp
anslagne summor, upprättades contracter
på betydliga belopp, emot nya af Banken
dertill utgifne sedlar. Enär Banken icke
förlorat derpå, bör man ej befara att den
nu, mera än år 1825, skall göra det. Jag
åberopar i afseende härå sista RevisionsBe-
rättelsen, och hoppas, att BankoUtskottet
sjelf skall , vid granskning af Bankens för¬
valtning, finna, att det just är genom den¬
na silfverhandel, som hopp uppgått, att
en gång kunna motse en myntbestämning.
Herr Hjerta, Gustaf: Enär de flere
anmärkningar, som nu blifvit gjorde emot '
Utskottets Betänkande, torde föranleda till
detsammas återremitterande, men jag anser
osäkert, huruvida BankoFullmägtige vidare
blifva i ämnet hörde, begär jag att vörd¬
samt få fästa uppmärksamheten på en an¬
nan sida af saken. Det är en väsendtlig
Den 12 December e. m.
201
skillnad på 1823 års Ständers beslut om
silfveruppköp, och hvad nu af åtskillige
Ledamöter tillstyrkes. År 1823 tilläts blott
växeluppköp för det gifna anslaget af Ban-
covinsten, men medgafs ej, såsom nu är i
fråga, att till obegränsadt belopp inblanda
sig i växelhandel. Det är sannt, att Ban-
koStyrelsen i år med fördel för Banken,
och med, jag vågar säga det, en ovanlig
lycka, begagnat sig af växelköp till Siifvers
anskaffande; men det blir svårt att för fram¬
liden med visshet påräkna samma fördel.
Jag vågar ej heller tillstyrka, att man i
December och Januarii månader skulle in¬
låta sig i upphandling af växlar, för hvil¬
ka Silfver först i Junii eller Julii månader
kunde inkomma; och får jag upplysa, att
i Hamburger Bank emottagas icke insättnin¬
gar af andi-a än Borgare och Handlande
därstädes. Det hlefve således nödigt att
för Siifvers uppläggande i Hamburg hafva
ett Handlande Commissionairshus därstädes,
och något Handelshus här pä stället, sorn.
med det förra inginge i affairen. Då nu
det gäller en tid af 6, 7 månader, som
växelköpct sker förr än Silfret här allemnas,
skulle ett växelvingleri lätteligen häraf upp¬
stå. Jag vågar derföre ej annat än afstyrka
all växelhandels begagnande till Silfverköp
för närvarande; men påstår ej derföre, att
ju icke sådant under sommarmånadernc med
fördel låter verkställa sig. Att dessa an¬
märkningar måtte åtfölja återremissen till
202
Den 12 December e. m.
BankoUtskottet, derom anhåller jag vörd¬
sammast.
Herr von Hartmansdorff, August: Jag
var bland dem af BankoUtskottets Leda¬
möter, som ansåg rättighet ej höra tiller¬
kännas BankoFullmägtige att ingå i växel¬
upphandlingar. Skälet derföre var min öf¬
vertygelse, att det föreslagne Silfverupp-
köpet borde hafva till föremål, ej att styra
eller bestämma cursen, utan blott alt skaf¬
fa Silfver åt Banken för godt köp. De
många yttranden jag hört både här och i
Utskottet om behofvet och gagneligheten af
att, genom Silfverinköp, verka på cursen,
afskräckte mig från att medgifva Banko¬
Fullmägtige någon befattning med växel¬
handel. Då vi alla veta huru man länge
misstänkt och klandrat, alt cursoperationer
från en annan sida ägt rum, månne man
skulle hafva haft mindre skäl att ogilla
dem derföre, att Ständerne inlåta sig deri
genom sina BankoFullmägtige? Lika med
en annan Ledamot befarar jag att Banko-
Utskottets tillstyrkande af obegränsad rätt
för BankoFullmäglige, att emot förskott af
sedlar inköpa huru stora qvanti teter af
Silfver, som hälst, skall föranleda vacklande
cursförhållanden, och deraf följande curs¬
operationer, fastän Fullmägtige icke bedrif¬
va dem sjelfve. För min del trodde jag
att Utskottet borde, till en början, hafva
inskränkt den fond, hvarå förskott till Silf-
Den ii December e. m.
io'i
versäljare kunde gifvas, till de 2G6,6G6 R:dr
32 sk. af Bankens vinst, hvilka Ständerne
till Silfverköp redan anslagit; men att man
deremot borde hafva låtit utväxlingen af
128 sk. i sedlar mot hvarje SilfverRiksdaler,
som i Banken inlemnas, fortfara obegrän-
sadt såsom hittills, emedan intet förskott
derigenom för Banken äfventyras och Silf¬
ver i alla fall borde, under närvarande
curs, kunna, till ansenligt belopp, dyme¬
delst erhållas; men jag blef öfverröstad.
Efter det beslut, som Utskottet fattade,
skulle kunna inträffa, att, sedan man gifvit
alltför betydliga summor i förskott åt Silf-
versäljare, bedroges man möjligen af dem,
och Banken bade sine förskjutne sedlar i rö¬
relsen, utan att äga motsvarande Silfver i
behåll. Jag anhåller att dessa mina vöd-
samma anmärkningar få åtfölja återremis-
sen, i fall den beviljas.
Herr Cederschjöld: Jag bar hört så
många lägga vigt på Silfverfondens förök¬
ning genom nya sedlars utgifvande, samt
anse det såsom ett väsendtligt medel till rea¬
lisationens befordrande, att jag ej kan af¬
hålla mig ifrån att dervid yttra några ord.
Allt Silfver, som för nya sedlar uppköpes
efter 128 sk. curs, befrämjar egentligen
icke realisationen, om den skall ske efter
samma curs; ty hvartill gagnar del uppköpta
Silfret, då man ger ut nya sedlar till samma
belopp? Blott del Silfver, som köpcs till
Den 12 December e. m.
lägre pris, eller för Bankens vinst, och
således utan sedelstockens motsvarande för¬
ökning, befrämjar i sjelfva verket realisa¬
tionen, genom Bancofondens förstärkning i
förhållande till sedelstocken. Jag bar nämnt
detta, blott för att hejda de irrmeningar,
som härom kunna uppstå. Man motverkar
deremot realisationen, och blottställer sig
för vådliga följder, om man begagnar en
till äfventyrs hastigt öfvergående conjunc-
tur, att samla Silfver mot utgifvande af nya
sedlar. På sådant sätt skulle man genom
sedelstockens förökning endast ytterligare
förringa .myntvärdet, och man skulle kunna
för nya sedlar köpa Silfver, så länge att
man slutligen nödgas realisera efter 144
curs.
Grefve von Schwerin: Det arden för¬
månliga spannmålsexporten, som i höst ägt
rum, hvilken i afseende på möjligheten att
liqvidera de gjorda transactionerne, försatt
våra Handlande i verklig förlägenhet.
I denna vecka lefvereras 3o,ooo R:dr
i silfver mot vexlingspriset; mot årets
slut en lika stor post; och i Januarii må¬
nad lärer också en post af 3o,ooo R:dr i
silfver vara att förvänta. 2:ne af desse po¬
ster äro hitskickade af utländske Handels¬
hus, som ej velat äfventyra, att för belop¬
pet sälja växlar, under del att cursexi är i
fallande.
Den 12 Decn.mber e. m.
2o5
Jag känner bestämdt, att en af desse
poster går landvägen genom Holstein. Dan¬
ska Regeringen faciliterar dylika remisser}
kostnaden skall blott med en skilling per
R:dr öfverstiga kostnaden af sjötransporten.
Men dylika operationer kunna blott af
större Handelshus företagas. Mindre Han¬
delshus nödgas sälja växlarne bär, och bål¬
la tillgodo det pris, som för dem bjudes.
Hvarföre skulle man undandraga sig, alt
hjelpa dem, och köpa deras växlar genom
Commissionair, som åtager sig växelrisquen,
på sätt i somras skett. Banken kan ju be¬
tinga sig, att det köpta silfret, när qvanti-
teten blir så betydlig att det lönar mödan,
transporteras landvägen, på sätt ofvannämn-
de utländska Handelshus gjort.
Herr Rosenblad: Endast i anledning
af hvad Herr Hjerta anfört, får jag tilläg¬
ga, att innan beslut om det nu föreslagna
uppköp af Silfver binner fattas, Januarii
månad inträffat, och att då köpta växlar
å 67 ä 90 icke förfalla förr än i Mars
och April månader, när sjöfarten redankan
åter börja. Om Banken äger säkra Com-
missionairshus, möter ej eller binder, att,
om så skulle fordras, omsätta sina växlar
på längrfc tid. Vill man begagna land¬
transport af Silfver, och finner den för
dyr, ar en utväg alt i stället köpa Guld,
såsom vida mindre kostsamt att transpor¬
2o6
Den 12 December e. m.
tera; men då måste Bankostyrelsen lämnas
rätt, att beräkna Dukaten efter närvarande
förhållande af Guldets värde till Silfver,
till ioo sk. per R:dr Silfver, Svenskt mynt.
Herr Lagerhjelm j Pehr: Ehuru jag ej
inser något hinder för bifall till Banko-
Utskottets ifrågavarande Betänkande, hvari
jag för min del instämmer, emedan det
synes mig bereda stadga emot sedelvärdets
förbättring, utber jag mig dock att få tillägga,
det erfarenheten från äldre tider visat fa¬
ran af att inblanda sig i Beursens affairer,
och att BancoUtskottets tillstyrkande följ—
agtligen är det rätta i verkställigheten, enär
de stora summor, hvarpå ifrågavarande väx¬
lar ställas, icke medgifva möjligheten af
säkerhet å växelutställarens sida för Banken.
Icke heller kan Bankostyrelsen träda i bor¬
gen för växlarnes godhet; och, hade jag
förtroendet att vara fullmägtig, skulle jag
draga i betänkande att blottställa Banken
för en förlust, den jag af enskilda tillgån¬
gar ej kunde godtgöra. I öfrigt förenar
jag mig med Herrar Hjerta och von Hart¬
mansdorff, och anhåller att, derest ej, sorn
jag hälst önskar, Utskottets Betänkande
bifalles, dessa mina tankar måtte få åtfölja
återremissen till Utskottet.
Hans Excellence Herr Grefven och
■LandtMarskalken hemstälde, om Ridder-
skapet och Adeln ansåg de vid BancoUtskot-
Den 12 December e. m.
207
lets ifrågavarande Betänkande gjorde an¬
märkningar bora föranleda lill delsammas
återremitterande.
Ropades Ja.
Friherre Jnckarswärd^ Carl Henrik,
uppläste följande:
En ny Statsförfattning medförer altid
ett. nytt Statsskick, och hvarje förändring
härutinnan framkallar behofvet af lagarnes
förande till den öfverensstämmelse med Stats¬
författningen , hvarförutan samhällsordnin¬
gen hildar osäkerhet, i stället för dess mot¬
satta ändamål.
1809 Ars Lagstiftare insågo nödvändig¬
heten att bringa Civil- och GriminalLagar-
ne till öfverensstämmelse, ej allenast med
Statsförfattningen, utan med tidens kraf;
de insågo nödvändigheten, att lill enhet
samla och återföra otaliga, under olika ti¬
der och olika förhållanden, uppkomna för¬
klaringar öfver en 8o:årig Lagredaction,
och en Comité hlef af Rikets Ständer redan
1810 i sådant ändamål begärd.
Efter hvad jag kunnat inhemta lärer
LagCqmitéen år 1812 eller 1813 blifvit
förordnad. 1815 framstälde LagComitéen
i underdånighet till Kongl. Maj:t huru den,
vid utarbetande af förslag till en del Lag-
Balkar, hade varit nödsakad lämpa åtskil¬
?o8
Den 12 December e. m.
liga föreskrifter efter Domstolarnes beskaf¬
fenhet för närvarande; men att svårighet
dervid hade yppat sig, sorn gjort, att man
allt mer och mer funnit åtskilliga förändrin¬
gar i Domstolsinrättningen oundgängliga;
och då man varit betänkt på omarbetandet
af sjelfva rättegångsordningen, hade behof
af Lagstiftande magtens prceliminaira be¬
slut i detta afseende sig visat, emedan de
mindre förbättringar, som i rättegångssät-
tet kunde vara nödige, icke voro möjlige
att utstaka, innan antalet af Instanser och
tiden för Domstolarnes verksamhet blifvit
bestämda.
Man hade derföre trott sig böra begag¬
na tillfället af en förevarande Riksdag, för
att få till Kongl. Majrt i underdånighet öf-
verlämna det då uppgjorda förslaget, med
lika underdånig hemställan, om icke Kongl.
Majrt skulle läckas i Nåder proponera det
till Rikets Ständers öfverläggning.
På denna åtgärd följde Kongl. Majrts
Nådiga Skrifvelse till LagComite'en af den
ti Augusti i8i5, med förständigande, att
Rikets Ständer under den 27 Julii medde¬
lat det svar, att de då icke ville någon
annan åtgärd i detta ämne vidtaga, än att
för det.närvarande låta frågan aldeles hvila,
utan något i förväg fattadt beslut, sorn
skulle kunna lägga hinder i vägen för äm¬
nets
Den 13 December e. m.
309
nets vidare utveckling och pröfning, och an-
höllo i underdånighet, det hela målet måtte
till LagComitens bearbetande återlemnas;
hvarefter, sedan det i föreskrifven ordning
blifvit genom trycket till allmän granskning
utgifvet, det måtte bero på Kongl. Maj:ts
ocb tillkommande Ständers pröfning, att
antaga eller ogilla, så väl det fulländade
Lagverket, som grunderne för detsamma.
Ibland oförklarliga händelser måste al¬
tid en sådan i8i5 års Ständers yttrade
mening komma att anses; men man finner
icke eller magol spår ifrån Styrelsens sida,
att den i denna fråga hyst någon bättre
öfvertygelse, än den Rikets Ständer uttryckt.
För tänkaren visar det sig ofattligt,
hvilken tanke, som legat till grund för
1815 års Ständers lemnade underdåniga
svar, att de ville låta frågan aldeles hvi¬
la, på det frågan utan något i förväg fat-
tadt beslut, som skulle kunna lägga hin¬
der i vägen för ämnets vidare utveckling
och pröfning, måtte till LagComitens be¬
arbetande återlemnas.
För egen del nödgas jag bekänna, att
jag icke förstår, huru ett så vidt omfattan¬
de arbete, som en aldeles ny Civil- och
Criminal-lag, kunnat under 16 års tid läm¬
nas åt sitt öde, utan att ifrån Lagstiftnin¬
gens någondera sida uppstått en allvarsam
4 Ii. i4
2 10
Den 12 December e. in.
tanke i anseende till möjligheten och sät¬
tet, att till slutlig pröfning företaga ej min¬
dre än ett helt förslag lill allmän Civil—
och Griminal-lag; för alt antaga eller för¬
kasta det.
Vid 181S års Riksdag förevar, så vidt
jag minnes, icke någon fråga uti detta ämne.
Vid öppnandet af i8a3 års Riksdag
täcktes Kongl. Maj:t i Nåder yttra: ”Att
”den Comité, sorn fått sig uppdragit, att
”författa förslag till en ny Civil- och Crimi-
”nal-lag, hade fullbordat sitt arbete i hvad
”det rörde Civil-lagen; och att Comitehis ar¬
betande ledamöter sedermera sysselsatt sig
”med beredning till författande af förslag lill
”Criminal-lagen, som då endast återstod.”
Vid Ständernes förafskedande vid i8a3
års slut yttrade Kongl. Maj:t att: ”Den Co¬
mité', åt hvilken utarbetningen af Civil-
”lagen blifvit anförtrodd, hade fullgjort
”detta uppdrag, att dess förslag var öfver-
”lemnadt till Kongl. Maj:t och Dess Stats-
”Råds bepröfvande; att det skulle föreläg¬
gas Rikets Ständer vid deras nästa sam¬
manträde, med de jämnkningar och för¬
bättringar, som Kongl. Maj:t kunde anse
”nödige; att Strafflagen äfven vore föremål
”för Kongl. Maj:ts uppmärksamhet; och alt
”den skulle komma att bära stämpeln af
”en sorgfällig vård om allmän och enskild
”säkerhet.”
Den 12 December e. m.
211
1826 utgick det slutligen reviderade
förslaget till ny Civil-lag genom trycket till
allmänheten; och 1827 anbefaldes vederbö¬
rande, att, inom viss förelagd tid, inkom¬
ma med sina påminnelser och erinringar
vid det nya förslaget, hvilken befallning
också utaf Götha och Skånska HofRätterne
hörsammades, utan att jag känner anled¬
ningen eller ordsaken till den dispence,
som för Svea HofRätt troligen ägt rum,
emedan dess utlåtande vetterligen icke blif¬
vit afgifvet.
Vid öppnandet af denna Riksdag täck¬
tes Kongl. Majrt i afseende å delta ämne
i Nåder yttra sig, icke vilja förelägga Ri¬
kets Ständer det nya förslaget till allmänna
Lagen, emedan det först bordt öfverlämnäs
till sakkunnige och andra upplyste mäns
granskning, emedan all förändring af den¬
na art, borde med yttersta noggranhet öf¬
ver vägas, såsom enda utvägen att öfverty¬
ga sig om det allmänna tänkesättet.
Sex år äro sålunda förflutna, sedan för¬
slaget till ny Civil-lag inför Rikets Stän¬
der antyddes såsom fulländadt, och hvil¬
ken kan väl förhoppningen vara, att Rikets
Ständer någonsin skola kunna pröfva, och
efter väl motiverade grunder antaga eller
förkasta ett förslag, hvaröfver sakkunnige
och andre upplyste män, under loppet af
6 år och under ett makligt lugn, ej kun¬
nat åstadkomma ett stadgadt omdöme?
s
212 Den 12 December e. m.
I det släck nya Lagverket för närva¬
rande sig befinner, skulle ännu fem år fram¬
skrida, innan det kan komma att Rikets
Ständer till pröfning föreläggas, och om
denna tid vid år i833 inträffar, så befin¬
ner man sig då på samma punkt, som när
LagComitén 1815 antydde behofvet af lag¬
stiftande magtens preliminaira beslut, i af¬
seende å sjelfva liufvudgrunderne för det
nya lagstiftningsarbetet. I händelse man
då icke skulle vilja förena sig om de stad¬
gade grunderne, så måste hela arbetets för¬
kastande deraf blifva en följd, och då har
man, med en förspild ej obetydlig kost¬
nad, hunnit förflytta sig tillbaka till sam¬
ma punkt, hvarå lagstiftaren i8iostod, sä¬
kerligen med helt andra förhoppningar å
producten af a3 års arbeten och anslag.
Man torde således uti sakernes nuva¬
rande ställning inse, att det nya Lagver¬
kets bearbetning, i plan att nå ett resul¬
tat, först ifrån i833 har att vänta sig en
möjlighet dertill.
För mitt omdöme visar sig den hi¬
storiska uppställningen af denna vigtiga sam¬
hällsangelägenhets behandling högst bedröf¬
lig; jag inser allt för väl den förebråelse
jag nedkallar öfver mig sjelf vid detta till¬
fälle, att ej, såsom deltagande i Riksdags-
ärendernes behandling vid 1818 och 1823
årens Riksdagar, hafva omfattat detta ämne
Den 12 December e. m.
213
med den slags sakkännedom, sorn sunda
förnuftet ensamt i det hela bordt ingifva;
men jag ursägtar mig snart genom den fö¬
reställningen, att denna angelägenhet lätte¬
ligen kunnat undfalla mig, som ej har Stats¬
kunskap till åliggande, som blott i följd af
födselns rätt deltager uti lagstiftningen, som
icke har till pligt, att oafbrutit följa de
allmänna ärendernas gång, då det kunnat
undgå alla dem, hvilkas pligter hufvudsak-
ligast innefattas uti de allmänna ärender¬
nas ledning, samt huru en så Riksvårdan¬
de angelägenhet fordrat någon plan för ut¬
förandet. Jag inställer härvid alla slutsat¬
ser ifrån mitt eget omdöme, och tror att
de i alla fall måste framställa sig för tän¬
karens blotta blick; jag måste åtminstone
söka godtgöra min försummelse, genom
ett försök, alt gifva någon rigtning åt en
Statsangelägenhet af denna vigt, sorn den
hitintills synes helt och hållit hafva saknat.
.Tåg inser icke möjligheten för Rikets
Ständer, att vid en Riksdag antaga förslag
till ny Civil- och Criminal-lag; för mig
är det icke tänkbart huru en discussion öf¬
ver Lagförslaget i dess helhet skall kunna
å bane bringas, innan hufvudgrunderne först
blifvit stadgade genom ett beslut; jag tror
förslaget till en ny lag ej kunna anses äga
någon utgångspunkt, förr än grunderne äro
bestämdt gifne, och då Rikets Ständer
ifrån Kongl. Maj:t ej fått emottaga något
I
2i4 Den |2 December e. m.
förslag i denna del, återstår för Rikets Stän¬
der ej annan utväg, än att söka stadga ett
begrepp öfver dessa grunder, som af dem
kunna i underdånighet underställas Kongl.
Maj:ts pröfning, till vinnande af den stad¬
fästelse, som höfves, för att gifva dem egen¬
skaper af utaf lagstiftningen godkände och
antagne grunder.
Jag anser arbetet i och fdr förslaget
till en ny lag vara hufvudsakligen deri¬
genom förfeladt, att man ifrån första bör¬
jan ej afsett svårigheterne att på en gång
förelägga både folk och domare ett nytt
Lagverk, att i ögonblicket efterlefvas och
tillämpas: Jag tror det naturliga förhållan¬
de äga rum, att lagarne fordra en revision
kanske minst hvart 3o:de år, för alt till
enhet återbringa förklaringar öfver förkla¬
ringar, dem nya tilldragelser, en jämnt
framgående civilisation och tiden oundvik¬
ligen påkalla, men hvilka uti tidens längd
åstadkomma dessa ofantliga massor af sär¬
skildta lagstadganden, som förvandla lagen
till ett konstigt minnesverk, ifrån dess be¬
stämmelse att vara en enkel och lättfattlig
folkbok. Det är i detta förhållande vi be¬
finna oss, med en snart hundraårig lag¬
bok, commenterad genom tusendetais för¬
fattningar, utgångne ifrån olika statsskick,
och säkerligen uti ganska många fall icke
Öfverensstämmande med våra nu gällande
grundlagar och samhällsbehof.
Den 12 December e. m.
Att en ny lagredaction således är af
högsta behof lärer troligen icke af någon
bestr idas.
Om arbetet 1812 hade börjats med alt
lagstiftningen då hade fastställt grunderne
för utarbetandet af den nya Lagen, så ha¬
de 1815, någon Balk tili Rikets Ständers
granskning och antagande kunnat öfverlem-
nas; 1818, i8a3och 1828 sammaledes; och
man hade sett en möjlighet, att bringa lill
slut ett verk, som jag är säker, åtminsto¬
ne för den närvarande generationen skulle
fått ett ökadt värde derigenom, att Stift ar¬
ne af en ny Dynasti äfven tryckt inseglet
på de nya lagarne.
Förbiseendet af sättet för någon möj¬
lighet till det nya Lagförslagets slutliga an¬
tagande, har äfven medfört den olägenhet,
att mångå behöflige lagförändringar blifvit
uppskjutne, i hopp om den under arbete
varande nya lagens förväntade ankomst.
Huru Rikets Ständers JustitieOmbuds-
mSn kunnat uraktlåta att å bane bringa
detta ämne, är för mig aldeles oförklarligt;
och detta jämmerliga tillstånd måste på
något sätt förflyttas i ett bättre skick.
Jag tager mig i denna mening frihe¬
ten,.till Ridderskapets och Adelns pröfning
framlägga förslaget lill en ny Civil-lag,
med anhållan, att clct måtte till LagUtskot¬
I
2i6 Den 12 December e. m.
tet remitteras, med begäran, att Lagutskot¬
tet ville derutur lill Rikets Ständer fram¬
ställa grunder i afseende på giftorätt, arfs¬
rätt , personers myndighet att råda öfver
sig och egendom j testamente, credit och ut-
sökningsförhållanden, arfvejord och börd,
samt domstolsinrättningen; och att Lagut¬
skottet i de fall, der det ej gillade de uti
förslaget antagne grunder, måtte uppgifva
alternativer, på det Rikets Ständer måtte
komma i tillfälle att öfver detta vigtiga äm¬
ne ännu vid denna Riksdag fatta sitt be¬
slut och Kongl. Maj:ts tankar deröfver in¬
hämta.
Åtskillige yttrade härtill deras bifall.
Friherre Cederström, Jacob: Det är i
anledning af hvad Friherre Anckarswärd
yttrat om föregående Ständers beslut, och
det med nya Lagverket inträffade dröjsmål,
som jag anhåller att få upplysa, att i8i5
års Ständer ej ingingo i pröfuingen af grun¬
der för Domstolsinrättningen och Allmän¬
na Lagen, af det enkla skäl, alt de ville
se förslaget i sin helhet, innan granskning
deraf företogs, och ej fastställa grunder,
hvilkas utarbetning sedermera ej svarade
emot deras väntan.
Att samma förhållande ägde rum vid
1818 års Riksdag, var naturligt. Jag kän¬
ner ej orsaken dertill, att förslaget till
CriminalLag icke ännu medhunnits. Jag
Den 12 December e. m.
217
medgifver alt LagComitens arbetstid varit
lång, men arbetet är äfven grannlaga, och
jag suspenderar mitt omdöme öfver värdet
deraf, till dess jag fått se det i sin helhet,
innefattande, så väl den criminella, som
civila afdelningen. Förslaget till allmän
CivilLag har varit utstäldt till granskning
af alla Embetsmyndigheter, och äfven af
hvarje Svensk medborgare. Många hafva
funnit svårigheten att granska detta förslag,
enär man saknade ett dylikt för de straff¬
bestämmelser, som borde följa å underlål-
lie iagttagelser af hvad i det förstnämnde
stadgades. Äfven jag fann vid de anmärk¬
ningar, jag i förening med några personer
algaf, svårigheten af att uppställa dem, enär
man ej på en gång kunde bedömma gruti-
derne för CriminalLagstiftningen. Jag an¬
håller, att dessa anmärkningar mätte, i fall
af remiss, få åtfölja Motionen.
I öfrigt anser jag, att i detta vigtiga
ämne, mindre angeläget är, att brådska,
än att erhålla en moget utarbetad Lag, så
att den kan gälla längre tid.
Friherre Anckarswärd: När remiss af
min Motion kommer i fråga, skall jag ej
underlåta att besvara Friherre Cederslröms
anmäkningar; men dessförinnan anser jag
det olämpligt.
Lades på bordet.
/
2l8
Den 12 December e. in.
Upplästes Högvördige PresteStåndets
ProtocollsUldrag af den 8.'de dennes, in¬
nehållande PresteStåndets, i stöd af 43 §.
Riksdagsordningen, fattade beslut, att, så¬
som medel till befordrande af en önskad
skyndsamhet vid målens bearbetande i Ut¬
skotten, med undantag af de mål, hvilkas
handläggning af flere Utskott från början,
genom målens beskaffenhet, vore nödvändig,
remittera hvarje mål, endast till etl enda
Utskott, hvilket det skulle åligga, att, efter
ämnets ompröfvande och utveckling, med
annat eller andre Utskott sammanträda, för
att gemensamt yttrande deröfver afgifva;
uti hvilket beslut de öfrige RiksStånden
blifvit inbjudne att sig med PresteStåndet
förena.
Lades på bordet.
Upplästes BancoUskottels , den 27 sist-
lidne November under N:o 3 afgifne Me¬
morial, angående tryckning af den från
BancoFuIlmägtige till BancoUlskottet vid
denne Riksdag afgifne Berättelse.
Lades på bordet.
Föredrogs å nyo och remitterades till
ExpeditionsUtskottet Grefve Spens’s, Carl
Gustaf, den 1 :ste dennes på bordet lagde
Motion, alt RiksStåndens ProtocollsUldrag
Den 12 December e. m. 219
icke måtte till deras fullständiga innehåll
tryckas uli RiksStåndens Protocoll.
Vid förnyad föredragning af Herr Ro¬
senqvists, Fredrik Leonhard, den 4 dennes
f. m. på bordet lagde Motion, angående
ändring af 3 §. 21 Gap. RättegångsBalken,
blef densamma till Lagutskottet remitterad.
Å nyo föredrogs Herr af Sillens, Georg
Axel, den 4 dennes f. m. på hordet lagde
Memorial om SterbhusAfgiftens utsträckande
till alla medborgareclasser.
Herr af Sillén, Georg Axel, hade in-
lemnat ett Memorial, som upplästes, så
lydande:
Sedan jag af Kongl. Majrts Nådiga
Proposition om StatsVerkets tillstånd och
behof inhämtat, alt Rikets Ständer vid i8a3
års Riksdag vidtagit det beslut, att Sterbhus-
Afgiften lill JustitiasStalens aflöning borde
upphöra samt Lagmans- och Häradshöfdin¬
geränta i stället utsträckas till dem, som
från densammas erläggande förut varit be¬
friade, och Rikets Ständer således redan
fattat ett billigt beslut i denna del; anhål¬
ler jag vördsamt, alt min Motion, om Sterb-
liusAfgiflens utsträckande till alla medbor-
gareclasscr, må förfalla.
220 Den 12 December c. m.
I anledning häraf hemstälde Hans Ex-
cellence Herr Grefven och LandtMarskal-
ken j alt Herr af Sillens ofvannämnde Mo¬
tion måtte förfalla; hvilket bifölls.
Föredrogos å nyo och remitterades till
StatsUtskottet:
Herr af Sillens, Georg Axel, den 4
dennes f. m. på bordet lagde, Memorial,
angående upphörande af så kallade Djekne-
penningarne.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskottet:
i:o Herr af Sillens, Georg Axel, den
4 dennes f. m. på bordet lagde, Memorial,
innefattande förslag, att en allmän författ¬
ning måtte utfärdas derom, alt skog skall
sex alnar på båda sidor om allmän lands-
och häradsväg, ifrån det trädens telningar
uppskjutit till två alnars höjd, af de väg-
liållande underqvistas.
2:0 Herr af Sillens, Georg Axel, den
4 dennes f. m. på bordet lagde, Motion,
om förbud mot bruket att vintertiden till
vägstakning nyttja unga träd af gran och
tall.
Lagutskottet:
1:0 Herr af Sillens, Georg Axel, deri
4 dennes f. m. på bordet lagde, Memorial,
Den 12 December e. m.
32 t
angående upphörande afall slags klämtning,
utom vid eldsvåda.
2:0 Herr af Sillens, Georg Axel, den
4 dennes f. m. på bordet lagde, Memorial,
innefattande hemställan, att endast en ring¬
ning till Gudstjenst må äga rum.
Föredrogs till remitterande Herr Boys,
Johan Fredrik, den 4 dennes f. m. på bor¬
det lagde. Motion, angående inrättande af
en Ångbåts-communication emellan Stock¬
holm och de Norrländska Städerne, jemte
det af Grefve Sparre, Erik, samma dag i
ämnet afgifne yttrande.
Grefve Hamilton Johnj uppläste föl¬
jande:
Jag kan icke annat än på det högsta
tillstyrka bifall å Herr Boys Motion, i syn¬
nerhet då jag i Budgeten sett högst få för¬
slag, som gå ut på att genom förbättrade
communicationer öka folkets resourcer. Det
är således med särdeles tillfredsställelse,
jag hört åtminstone ett, som har för afsigt
att bereda någon ersättning för alla de upp¬
offringar man fordrar. Sådane bidrag, sorn
det af Herr Boy föreslagne, långt ifrån att
undergräfva allmänna välmågan, tvärtom
bidraga betydligt att öka den. Jag glädjer
mig dessutom åt en god början till den
associations- och företags-andan, jag skulle
222
Den 12 December o. m.
önska se utvecklad inom vårt kära fädernes¬
land; hvilken anda kanske Norra Amerika
mest har att tacka för den rang det inta¬
ger bland de civiliserade samhällsmagterna.
Mine Herrar! huru hade det väl varit
möjligt för Norra Amerika, att inom så få
år hinna till sådant anseende, om ej Sty¬
relsen, Lagarne och en allmän anda, om
ej alla dessa häfstanger, säger jag, gynnat
den productiva verksamheten; men också
i sanning är det ej åt förflutna minnen det¬
ta folk högmodas, utan åt det framlida väl¬
stånd, mot hvilket det går med så kloka
och raska steg. Lägg härtill att denna Stat
under fredstider ej räknar mer än 6000
man reguliera trupper, och problemet är
lätt upplöst.
>
Så väl Herr Boys Motion, som de,
den 4 dennes f. m. och denne dag, i an¬
ledning deraf afgifne yttranden, blefvo,
uppå af Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken framstäld proposition, lill
StatsUtskottet remitterade.
Å nyo föredrogs Herr Cederschjölds,
Pehr Gustaf, den 4 dennes f. m. på bordet
lagde, Motion, om förhöjning af lönerne för
JustitiaeStatsMinistern och JustitiaeRåden.
Herr Adlercreutzj Gustaf: Jag instäm¬
mer fullkomligt uti Herr Cederschjölds Mo¬
Den ra December e. m.
223
tion , och anser för min del högst vigligt,
alt lönerne för Högsta Domstolens Ledamö¬
ter blifva, på sätt Herr Cederschjöld före¬
slagit, förhöjde.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken föreslog, att, så väl Herr Ce-
dersehjölds Motion, som Herr Adlercreutz^
i anledning deraf afgifne yttrande, måtte
till StatsUtskottet remitteras; hvilket bifölls.
Vid förnyad föredragning remittera¬
des lill Lagutskottet Herr Cederschjöhls,
Pehr Guslaf, den 4 dennes f. m. på bordet
lagde. Motion, angående föreslagne ändrin¬
gar uti n Cap. UtsökningsBalken, och 20
Cap. HandelsBalken i afseende å Bysättning,
och säkerhet å Gäldenärs person m. m.,
jemte de af Friherrarne Ridderstolpe, Fre¬
drik, Cederström, Jacob, och Ehrenborgh,
Casper, rörande samma ämne sistnämde
dag afgifne yttranden.
Friherre Ridderstolpe_, Fredrik: Jag
anhåller vördsamt, att vid Herr von Qvan-
tens den 4 dennes e. m. väckte Motion,
angående bysättning å Tjenstehjon, få före¬
slå följande tillägg:
Torpare må ej bysättas förr, än han
torpet afträdt, efter åtnjuten laga fardag;
börande jordägaren vid först infallande upp-
I
29.4
Den 12 December e. in.
sägningsdag, sorn inträffar sedan fordrings¬
ägaren sin, af gäldenären medgifna, fordran
inför jordägaren styrkt, torparen från tor¬
pet uppsäga. Försummar jordägaren detta
skylle sig sjelf, om, efter laga fardags in¬
träffande, torparen blifver bysatt.
Ej må arbetsdom å torpare tillämpas
före nämde tids utgång; emedan derigenom
jordägaren skulle betagas det arbetsbiträde,
emot hvars erhållande torparen med hustru
och barn är född på torpet.
Lades på bordet.
Föredrogs å nyo och remitterades till
StatsUtskottet Kongl. Maj:ts, den 26 sistlid-
ne November afgifne, och den 4 dennes f.
m. på bordet lagde, Nådiga proposition till
Rikets Ständer, angående Låneunderstöd till
återuppbyggande af Staden Borås.
Å nyo föredrogs och remitterades till
BevRlningsUtskottet, Kongl. Majrts den 26
sistlidne November aflåtne, och den 4 den-
■ nes f. m. på bordet lagde, Nådiga Skrif¬
velse till Rikets Ständer, angående de, en¬
ligt Rikets Ständers vid i8a3 års Riksdag
gjorde underdåniga anhållan, upprättade
förslag till förnyade PostTaxor för inrikes
gående bref.
Före-
Den ia De ceni lier e. m.
29.5
Föredrogs till remitterande Herr af Bill-
berglis, Johan Petter, den 4 dennes f. m.
på bordet lagde Motion, angående ett nytt
sätt för Bränvinsbräuningsrättighetens ut-
öfvande, samt förslag till Bevillning derå.
Herr Tham, Wolrath, uppläste föl¬
jande:
Ehuru jag är fullkomligen öfvertygad,
att nit för Fäderneslandets väl ligger till
grund för Herr Billberghs i plenum den
4 dennes aflemnade Motion, angående brän-
vinsbränningen, kan jag icke underlåta att
dervid göra följande anmärkningar, då jag
tror att Förslaget, om det sattes i verk¬
ställighet, skulle för landet medföra de
skadligaste följder.
Något förhatligare beskattningssätt lä¬
rer icke kunna tänkas, än en direct skatt
eller accis på hvad inom hvarje hushåll
användes tili förtäring, och tror jag icke,
att ett sådant beskattningssätt varit användt
oftare, än alla andra källor att åtkomma
undersåtares penningar varit tömda, och
lärer detta beskattningssystem, som i Preus¬
siska Staterna är infördt, icke af dessa Län¬
ders innevånare bäras med nöje. Det är
dock en dylik accis Herr Billbergh nu före¬
slagit, genom erläggandet af 4 sk. B:co p:r
kanna af hela bränvinstillverkningen, med
undantag af vissa kannor för hvarje person,
4 H. i5
326
Den 12 December e. m.
sorn hos bränvinstillverkaren finnes man¬
talsskrifven. Jag liar antydt det motbju¬
dande i sjelfva systemet, hvilket föga mil¬
dras af det förslag Herr Billbergh gjort,
att på de årliga Debetsedlarne få en elei af
den andra Bevillningen afskrifven, i den för¬
modan, att den nu föreslagne bränvinsskat-
ten skulle betydligt öfverstiga det hittills
derpå grundade anslag; en åtgärd, som, i
fall denna förmodan realiserades, icke kun¬
de verkställas, utan att åstadkomma vid¬
lyftighet och förnyade besvär vid debitering
och uppbörd, dervid nya controller då torde
fordras, för alt förekomma oreda och miss¬
bruk. I afseende på sjelfva bränvinsskat-
ten och dess erläggande får jag ytterligare
anmärka, alt den föreslagna afgiften l\ sk.
B:co per kanna, sammanlagd med den sär¬
skilda afgiften för Krogar och Näringsställen
samt 4 sk. tull p:r kanna för det bränvin,
som på Saltsjön skeppas från den ena Sven¬
ska hamnen till den andra, skall, om afgif-
lernas erläggaude möjligen kunde control-
leras, så stegra priset på bränvin, att den
delen af Nationen, sorn genom de förr för¬
felade förbudslagarne blifvit indjuden och
vand vid lurendrägeri, icke skall försumma,
att begagna tillfället, att för lägre pris på¬
föra oss utländskt bränvin, till skada för
jordbrukaren och hela Landet, samt till
3'tterligare uppmuntran för det fylleri, man
genom ett högre bränvinspris velat minska.
Ben iQ December e. m.
Att enligt Motionairens förslag till upp¬
börden af bran vinsskatten välja personer
inom hvarje församling, skall genom det
föreslagna 5-procents arfvodet leda till täf¬
lan och intriger af oredligt folk att erhålla
detta uppdrag. Att hvarje person inom
församlingarne, som tillverkade bränvin, en
gång hvar vecka borde infinna sig hos Upp-
bördsmannen, för att uppgifva beloppet af
det tillverkade bränvinet och erlägga af-
giflen, skulle medtaga tusendetals dagsver¬
ken, hvilken förlust Motionairen torde haf¬
va glömt att beräkna; hvaremot jag också
anser omöjligt att beräkna eller tillvägabrin¬
ga någon duglig controll vid uppbörden af
ilen föreslagna skatten. Det fordras icke
mer än en vanlig bekantskap med allmänna
tänkesättet, för att veta, att en försnillning
af Statens tillkommande rätt af mången
icke anses hvarken för synd eller skam;
man torde dä icke kunna böra vänta en
allmän redlighet vid erläggandet afen jord¬
bruket directe tryckande så ovanlig skatt;
i de orter der sämja och enighet råder
ibland Allmänheten skall allmänna förenin¬
gar uppstå, alt dölja rälta tillverkningsbe-
loppet, och på andra åter, der förhållandet
är olika, skall täta angifvelser förorsaka
ohyggliga rättegångar med menederier, och
alla de olycksaliga följder, hvarpå Svenska
bränvinshistorien, genom orimliga förbud
och misstagna beskattningar, förut lemnat
lika oräkneliga, som bedröfvande, bevis.
228
Den 12 December e. m.
Om vid. de föreslagna Sockenstämmorna
llyfikenhen i början skulle qvarhålla någon
åhörare, skall, då denna nyfikenhet snart
är stillad, ingen annan stanna qvar, än den,
som vill utspana anledning till angifvelse
eller åklagan.
Då jag af bär anförde skäl icke annat
kan, än afstyrka allt afseende på eller bi¬
fall lill Herr Billberglis Motion, den jag
med säkerhet hoppas icke af Rikets Ständer
skall antagas; så anser jag mig icke böra
uppehålla Ridderskapet och Adeln med de
flera anmärkningar, hvartill det föreslagna
reglementariska skulle kunna föranleda; men
får i afseende på beräkningsgrunden för
bränvinsbränningsrättiglieten anmärka, att
denna grund, hvilken borde vara öfverflö¬
dig, om en tillverkningsafgift kunde coi,i-
trolleras, och derföre till verkställande an¬
tagas, icke är rigtigt beräknad, ty om de
födda kreaturens antal kunde blifva en säker
grund för bränvinsbränningen, så har Motio-
nairen medgifvit en vida större kannrymd
på bränvinspannan, än som behöfves, då
han uppgifvit en 3o kannors panna erfor¬
dras att förskaffa drank åt 10 kreatur, och
med stora steg ökat progressionen ända till
90 kannors panna för 5o kreatur; men der¬
emot, då han icke, för hvad kreatursantai
deröfver som hälst, tillåtit någon förhöj¬
ning, dömt den Possessionat, som äger t.
ex. 100 kreaturs ladugård, att endast till
deni erhålla halfva portioner af drank.
Den 12 December c. m. 229
Herr von Qvantenj Carlj anförde skrift¬
ligen :
Alt vederlägga Herr Billberglis oeh
Herr Montgommeries Motioner, i afseende
på en förändrad bränvins-beskattning, är
aldeles öfverflödigt, derom hafva de värda
Motionärerne sjelfva besörjt, genom pro-
jecternes overkställbarhet; för mig återstår
således endast några hufvudanmärkningar.
Både i afseende på principen oeh be¬
skattningen för brånvinslillverkningen är det
lika orätt af Lagstiftaren, att genom täta
förändringar åstadkomma den för alla nä¬
ringar högst skadliga osäkerheten 0111 hvad
man äger eller icke äger, oeh hvarigenom,
äganderätten på det högsta rubbas; en så¬
dan beskattning utgör en vida odrägligare
börda, än all annan, och hvad vinnes väl
genom dessa förändringar? Ingenting i huf-
vudsaken. För hög beskattning å bränvins-
jbränningen kommer säkerligen att medföra
samma verkan, som för höga tulltaxor: att
Statsverket sitter ensamt emellan; ty brän¬
vin införes nu årligen från Dannemark,
hvartill jag sjelf varit ögonvittne; oeh hvar¬
före öka denna import, för att sänka våra
egne spannmålspriser, till mehn både för
Jordbrukare och Löntagare, hvilket otvif-
velaktigt deraf klefve en följd. Jag anser
derföre både klokast och rådligast, att låta
den saken oförändradt gå sin gång. Om
en och annan nära Stockholm drifver den¬
Den 12 December e. m.
na näring med fördel, så må han ju genm
äga denna fördel; större delen bränvins-
brännare kunna ej skryta häraf; jag tror
tvärtom, alt de endast mot dranken för
deras ladugårdar rätt gerna skulle öfverlå¬
ta denna obehagliga handtering åt hvilken
sorn hälst, och rätt väl vore, om de vär¬
de Motionärerne sjelfve förskaffadt sig sak¬
kännedom; de skulle då utan tvifvel insett
omöjligheten af att verkställa hvad de pro-
jecterat.
Herr Anckar siv är d ^ August j uppläste
följande;
Ärkännande fullkomligt alla olägenhe¬
terna af bränvinets omåttliga förtäring, skall
jag gerna biträda alla antagliga medel och
förslag, ledande att bota delta onda, men
jag anser äfven nödigt, att vid afhandlin-
gen om en allmän industrigren ej låta möj¬
liga missbruk för mycket inverka på om¬
dömet af sjelfva handteringen, hvarom väl
redan så mycket är taladt, alt det kunde sy¬
nas öfverflödigt, att tillägga något; men då
helt nya åsigter och förslag framläggas,
hvilkas nytta och verkställbarhet åtminstone
jag har svårt att inse, så finner jag det
vara en pligt, att efter förmåga söka mot¬
verka den inflytelse, som en Motionairs län¬
gre embetsmannabana möjligen kunde äga,
då det med skäl från sådan liand kunde
väntas ett fullt moget och antagligt för¬
slag, enär det opåkalladt frarnträdt till ali-
Den ia December e. m. 23i
män granskning; och är det af denna an¬
ledning, som Herr af Billberghs motion nu
uppkallar mig.
Uti premissen af motionen medgifves
nyttan för landet af bränvinsbränningen,
såsom afsättningsmedel för säd och pota-
toes, äfvensom för ladugårdarnes vidmagt-
hållande; den värda Motionairen går till
och med så långt att påslå, det, utan den¬
na anstalt, odaljorden i Sverige ej sknlle
kunna med fördel brukas, ännu mindre
ouppodlad mark tillgodogöras, samt att cor-
reclivet mot den omåttliga förtäringen bör
sökas i folkets förbättrade moraliska bild¬
ning och således af Motionairen ej lägges
sjelfva handteringen till last; och jämföres
den lia beskrifning öfver bränvinsbrännin-
gens nytta med andra talares poetiska mål¬
ning öfver dess förderf, så svarar jag utan
tvekan, om flen frågan göres, hvilken af
de båda äsigterne är den rälta, att de haf¬
va orätt båda två, då de innefatta öfver¬
drift och orättvisa; ty lika litet som jag
medgifver, att bränvinsbränningen är vål¬
lande till allt det onda, sorn bränvinels
omåttliga förtäring ordsaka, då äfven den
nyttigaste och mäst välgörande sak kail
missbrukas; lika litet medgifver jag, alt
Svenska jorden aldeles utan denna binäring
cj skulle löna mödan att odla; jag tror alt
frågan i detta sednare fall lätt kan lösas
dermed, alt Svenska jordbruket medgifver
232
Den 12 December e. m.
att vara så liårdt beskattadt, att bränvins¬
bränningen för många, i synnerhet den min¬
dre classen Herregårdar, varit den enda
industrigren, som gjort det möjligt för äga¬
ren, att fullgöra Statsbidragens kraf jem¬
te omsorgen för egen bergning; men att
Bränvinsbränningen är ett absolut vilkor
för ladugårdarnes tillvaro, det bestrider jag
af egen erfarenhet, jag vill fast mera tro,
att ladugårdsskötsel!! i allmänhet vårdslö¬
sas och förbises, i jemt tilltagande med brän-
vinsbränningens utvidgning; i förlitande på
möjligheten att med drank och halm fram¬
föda kreaturen, försummas ängarne, som
mosslupna få ligga orörda, men jag tror
tillika, att det i detta afseende för närva¬
rande är kommit så långt, att en rubbning
i de förhållanden, som nu äro med brän¬
vinsbränningen, skulle medföra en våldsam
ekonomisk skakning för hela landet, och
anser jag att det skulle vara lika olyckligt
till följderna, om den mindre spridda
bränvinsbränningen på en gång, utan läm¬
nad tHlräckelig lid, att vidtaga förändring
med ladugårdshushållningen, skulle förbju¬
das, än örn Herr af Billberghs förslag skul¬
le antagas, då det innehåller den tygellö¬
saste utsträckning af den mindse bränvins¬
bränningen, och således, i stället att bota
ett ondt, i oberäknelig grad skall förstora
det. Enligt nu gällande författning är brän¬
vinsbränningen ansedd som en landlman-
narörelse och inskränkt inom classen af
Den 12 December e. m.
233
egare eller brukare af hemman; städer och
torpare få ej bränna; men efter Herr af
Billberghs förslag, är en ladugård af 5 nöt¬
kreatur enda vilkoret för rättigheten alt
bränna med 20 kannors panna; skulle ett
sådant förslag kunna antagas, så ligger ver¬
kan deraf åtminstone för mig klart i dagen;
ty bränvinsbränningen skulle sorn en löp¬
eld sprida sig till hvarje koja på landet
och hvarannan tomt i städerna, då det lil¬
la antalet af 5 nötkreatur lätteligen genom
sammanflyttningar altid kunde förevisas, när
derjemte, enligt Herr af Billberghs förslag,
denna slags bränvinsbränning ej blifver be¬
skattad, då 20 kannor enligt projectet skul¬
le bestås hvarje mantalsskrifven person, utan
alt någon afgift derföre borde erläggas,
och ingen controll är möjlig för underslef
i detta fall, så frågas, om den af Herr af
Billbergh föreslagna skatten på bränvinet
någonsin skall blifva märkbar i Statens in¬
komster, än mindre kunna ersätta bevill-
ningen; ty då det bevises, att den, enligt
Herr af Billberghs förslag, i ett fullkomligt
system etablerade husbehofsbränningen och
husbehofssupandet ej skattar något, och
den stora allmänheten, såsom sjelf tillver¬
kare, ej bar behof att köpa bränvin, så sko¬
la de så kallade större brännerierna falla
af sig sjelfva, då afsättningen ännu lärer
komma alt bestå som axiomet för all fa¬
bricies handtering.
234
Den 33 December e. m.
Motionairen anser visserligen detta re¬
sultat omöjligt, och de större, på afsättning
grundade, brännerierna tryggade genom de
föreslagna controllerna; jag deremot fin¬
ner dessa controller blott vara inbillnin¬
gens foster och ej beräknade på möjlighet
alt verkställa, ty det bör blifva lätt fatt-
ligt, att ej någon controll är möjelig på
den tillverkade quantiteten; i stugan består
ju oftast bela personalen af så nära släg-
tingar, att, om äfven viljan att angifva och
vittna skulle finnas, så förbjuder lagen på
goda grunder ett sådant vittnesmål, och
huru skulle försäljning från dessa otaligt
många små bränneriet’ kunna förhindras,
om det ej derjemte till fullkomnande af
förslaget anbefalldes, att hvarje mantals¬
skrifven person nöd vändigt skulle sjelf upp¬
supa 20 kannor bränvin årligen. Motionai¬
ren ntedgifver sjelf, att många angifvelse!’
och rättegångar skulle uppstå, men svarar,
att det är hvars och ens egel fel, som
blottställer sig för dylika åtal, och att för¬
delarna af förslaget i alla falt så högt öf¬
verväga olägenheterna; jag deremot tror,
alt inga fördelar kunna öfverväga det felet
i lagstiftningen , att med berådt mod eller
med Öfverläggning, blott med afseende på
Statens penninge-inkomst, förvandla en del
af Nationen till lagbrytare och den and) a
delen lill angifvare af dessa lagbrott.
Motionairen anser äfven sorn ett ror-
recliv mot fördöljandet af den skaltbara
Den 12 December e. m.
a35
tillverkningen, att derigenom minskningen
af bevillningen ej kommer att tillgodonju¬
tas, men Motionairen förbiser huru åskåd¬
ligt klart det skall visa sig för hvar och
en, att denna minskning, om den på den¬
na väg vore verkställbar, blott skulle blif¬
va en fördel för capitalisten och embets-
mannen, som ej sköta landtbruk, och lör
detta ändamåls vinnande tror jag landt-
mannen hvarken önskar eller kan göra äu
vidare uppoffringar; dess ställning är och
blifver ändå altid den, att såsom synbar
blifva tilblad för alla Statens så verkliga
som inbillade behof.
Mig synes således de af Herr af Bill¬
bergh föreslagne förändringar med bräiv
vinsbränningen alldeles oantaglige, då verk¬
ningarna deraf utan tvifvel skulle blifva
förstörande för landet, så. i moraliskt, som
financiel! afseende, och hoppas jag alt lan¬
det förskonas från att någonsin behöfva con¬
trollör af den beskaffenhet, som de i det¬
ta fall föreslagne. Då den värde Motionai¬
ren sjelf innehar en så hög plats vid Tull¬
verket, så blifver dess yttranden med af¬
seende å tullen så mycket intressantare,
och är det derföre jag äfven anser mig bö¬
ra fästa någon uppmärksamhet vid Motio-
nairens yttrande, att hvarje ort bör tryg¬
gas för intrång af den andra i bränvins-
brännings-näringen. Lyckligtvis saknar den¬
na principc af isolerings-tillståud all til-
5.36
Dea 12 December e. m.
lämpnlng, så att det till och med är svårt
begripa hvad dermed i det hela menats,
mea desto tydligare är Motionairens förslag,
att för allt bränvin, som försändes på Salt¬
sjön j, skall afsändaren erlägga 4 sk. i tull
för hvarje kanna, och bekänner jag öppet
mig ej kunna begripa anledningen hvarföre
det bränvin sorn försändes på Saltsjö me¬
ra skall tåla tullafgift, än det sorn försän¬
des på färsk sjö; om tillämpningen göres
på Stockholm, som utan tvifvel är den ort,
dit det mästa bränvin försändes, så förvå¬
nas man i sanning öfver den gynnande om¬
vårdnad, sorn lämnas åt tillförseln från Mä¬
laren och Hjelmaren, mot den tryckande
pålaga, som föreslås för den kostsammare
afsändningen från kuslproviserne i Saltsjön.
Sedan jag nu sökt uppfatta och bestri¬
da rigtighelen af de förändringar, som blif¬
vit föreslagne med bränvinsbräuningen, an¬
ser jag äfven för min skyldighet, sedan äm¬
net blifvit bragdt till öfverläggning, att äf¬
ven yttra mina åsigter i afseende A en hand¬
tering, deri jag, som practiserande landt¬
man, bör äga någon erfarenhet, ehuru jag
nödgas förklara, för att freda mig för miss¬
tankar, det jag strider för eget enskildt in¬
tresse, att jag ingalunda bedrifver bränvins-
bränning i stort, eller som hnfvudrörelse
för min och de minas bärgning.
Första frågan vid detta ämnets afhand¬
ling mäste otvifvelagligt blifva, kati brän-
Den 12 December e. m.
237
vin nu mera i Sverige undvaras? oell sorn
denna fråga nödvändigt besvaras nekande,
så blifver äfven en naturlig följd, att fa¬
brikationen bör, såsom vinstgifvande, på eget
råämne förbehållas landets egna innevånare,
och ej behofvat fyllas genom utländsk han¬
del; när det således, efter denna tankeled¬
ning, som principe fastställes, att bränvins-
bränningen bör idkas i mon af landets be¬
hof, så blifver sättet för tillverkningen den
andra hufvudfrågan att besvara, hvilket
skulle vara ganska lätt, om det här vore
tillåtligt att, endast följa Statsekonomiska
grunder, med förbiseende af det tillstånd,
som är; ty något undantag för bränvins-
bränningen gifves icke, aLt ju den äfven
kan beräknas efter samma grunder, som
all annan fabrikation, och således att lågt
tillverkningspris i första rummet bör sö¬
kas, hvilket åter ej lärer kunna erhållas,
utan i samma mon, som tillverkningen drif-
ves i stort med afseende på liflig afsätt¬
ning; bräilvinsbränningen i fabrik företer
äfven den fördel, att den lätt kan con-
trolleras och således äfven beskattas efter
hvad grunder som hälst; men för en fa¬
briks tillvaro och bestånd, måste den som
ett nödvändigt vilkor vara skyddad för täf¬
lan med samma varas production under
former, der beskattningen är minskad el¬
ler till och med alldeles nndvikes; jag an¬
ser derföre utan all tvifvel, alt bränvins-
bränningen med största beräkning borda
238
Den »2 December e. m.
förrättas i fabriksväg med huru stora pan-
lior och verk som hälst, emot lämplig af¬
gift till Staten; men det ar i detta, som i
många andra fall, att theoriernas stränga
tillämpning måste gifva vika för andra vig¬
tiga föremål, då den lagstiftande magten ej
får förbise det tillstånd, som är och som
lill hufvudsaklig del framkallats af samma
lagstiftande magts föregående åtgärder, Det
måste derföre tagas i beräkning, att en
mängd landtman, i förlitande på och med
beräkning å de gällande författningarnes
varagtighet, nedlagt kanske hela deras dis¬
ponibla capitaler i anläggningen af sina
bränneriet', hvilka skulle i grund förstöras
om någon rubbning skedde i förhand va¬
rande förhållanden och de nedlagde capi¬
talen för alltid upphöra att vara räntebä¬
rande, och lärer det icke hellre kunna be¬
stridas att mångå enskildas förlust i rå-
gadt mått äfven drabbar det allmänna, och
att i ett land, som Sverige, utan stadgadt
myntväsende, osäkerheten och risquen vid
all slags anläggning redan är stor nog, utan
att faran derjemte skulle ökas af täta än¬
dringar i den ekonomiska lagstiftningens
principer; hvarvid jag dock i detta fall ej
innefattar en möjligt åsedd nytta vid, att
genom acciser och krogumgälder hålla ut-
minuteringspriset vid en behöflig höjd, till
förekommande af missbruk och öfverdrift
i sjelfva förtäringen, ehuru jag gerna hyl¬
lar den tankan, alt folkets moraliska för¬
Den 19. December e. m.
bättrande bör vara den väg, hvaruppå cor-
rectivet bör sökas emot. det tilltagande be¬
gäret efter starka dryckers förtäring. Då
det således visar sig såsom högst vådeligt,
att för närvarande fastställa bränvinsbrän-
ningen på grunderna af ett rigtigt fabriks¬
system, som visserligen vore det jag skul¬
le anse för rigtigast, och då a den andra
sidan, eller, enligt Herr af Billberghs för¬
slag, bränvinsbränningen skulle tillåtas den
gränslösaste utsträckning, hvars menliga följ¬
der jag tror mig hafva ådagalagt, så finner
jag ingen annan medelväg emellan t v änne
ytterligt motsatta åsigter, än att för när¬
varande och intill nästa Riksdag, för att
äfven möjligen kunna afvagta verkningar¬
na af ett ordnadt myntväsende, låta brän¬
vinsbränningen bero vid det som är, i trots
af Kammarekonomernas djupa forskningar,
alt lill Statscassan inbringa den högsta möj¬
liga skatt på landtmanncns bekostnad, utan
afseende på verkningarne till dess trefnad
och bestånd.
Herr af Billbergh: Svårigheten för mig
alt genast uppfatta och till sitt rätta värde
uppskatta de anmärkningar och invändnin¬
gar, hvilka med öfverläggning och beräk¬
ning på effect framställas vid här förekom¬
mande ämnen, borde må hända afhålla mig
från försöket att besvara de enahanda an¬
märkningar, hvilka nu blifvit gjorda emot
mitt Förslag lill grunder för bräuvinsskat-
Den 12 December e. m.
lens utgörande, men da ett stillatigande
troligen skulle anses innefatta ett erkännan¬
de af de satser, sorn emot mig blifvit frara-
dragne, blottställer jag mig häldre för vådan
att upptäcka ruin bristande förmåga. Såsom
ett allmänt svar å hvad utom ämnet blif¬
vit andragit, får jag anföra, att det inga¬
lunda är i egenskap af Embetsman, utan
blott som Representant jag här uppträdt.
Det vore hårdt om en Representant, för
det han tillika är Embetsman, ej skulle få
framställa sina tankar. Äfven får jag upp¬
lysa att, ehuru jag nu mera ej innehar jord¬
bruk, är jag dock ej så utan all erfarenhet
i denna del, som Herr Anckarswärd förme¬
nat, emedan jag under 8 års lid varit Landt¬
man och äfven då idkat bränvinsbränning.
Detta nämnes blott i förbigående, och
jag förbehåller mig att nu få utveckla de
åsigter jag haft, och rättfärdiga de grunder
jag anfört.
Herr Tham har usagt att det blefve
förhatligt att controllera allt hvad, som
förtärdes i hvarje enskildt hus. Dertill tror
jag ej att mitt förslag föranleder, då jag
medgifvit 20 kannors afräkning för hvarje
mantalsskrifven person.
Dernäst förekommer till besvarande
hvad som anmärkts emot svårigheten att
controllera den af mig föreslugne afskrifning
å bevill-
Den ia December e. m.
bevillningen, men då jag föreslagit, att det
förflutne årets öfverskott skulle afskrifvas
på följande årets Bevillningsbelopp, blir
det mycket enkelt i verkställigheten. Om
nian t. ex. vet att Bevillningen inom ett
Län går till 100,000 R:dr och att öfver-
skottet på bränvinsskatten bestiger sig till
30,000 R:dr, så fordras ingen vidlyftigare
åtgärd eller controll, än alt Konungens
Befallningshafvande genom en ordres för¬
ordnar, att ^:del af hela Bevillningen på
hvarje Debetssedel afskrifves. Att f\ sk.
högre pris å den Svenska bränvinstillverk¬
ningen skulle befordra lurendrägeri af ut¬
ländskt bränvin, tror jag icke. Den sär¬
skilda Bevillning, som jag föreslagit på kro¬
gar och näringsställen, kan icke verka till
lurendrägeriets befrämjande, ty denna be¬
skattning verkar endast på minutpriset, och
krogaren tager naturligtvis varan, der den
fås för ringaste priset, hvaraf följer, att då
bränvinstillverkaren kan sälja bränvinet tili
bättre pris, än utländningen, saknar han
icke företrädesvis afsättning.
Då jag föreslagit en å tvänne uppbörds¬
man i hvarje Socken, till hvilka bränvins-
brännarne sista dagen i hvarje vecka borde
uppgifva näst föregående veckans tillverk-
ningsqvantitet, tror jag ej att något betyd¬
ligt antal dagsverken i och för denna för¬
rättning skulle förspillas, 0111 ej i de Norra
4 H. 16
1^1
Den 12 December e. ni
Provincerne, hvilka äro mera glest bebodde,
men der åter sällan och lill ringa qvanti¬
tet bränvinsbränning äger rum.
Beträffande Herr von Qvantens anmärk¬
ning om skadligheten af täta förändringar
i den ekonomiska lagstiftningen, så är det
just dem jag ämnat förekomma. Jag åsyftar
all frihet i näringarne. Grunden för brän¬
vinsbränningen vill jag endast förändra.
Den jag föreslagit har jag trott förlika Stä~
demas och Landtmannens intressen. A in¬
tetdera har jag fästat mindre afseende än
å det andra. Min afsigt har blott varit
att vinna ändamålet; och att jag ej endast
åsett Statens fördel, visar sig deraf, att jag
föreslagit afskrifning för öfverskottet på
hevillningen, äfvensom jag ej åsyftat be-
villningsfrihet för bränvinsbränningen, utan
tvärtom, vill, att ju mera man tillverker,
ju mera skall man skatta, men detta kan
ej ske utan skatt på tillverkningen. Så ål¬
min öfvertygelse, men jag respecterar lik¬
väl andras.
Herr Anckarswärd har bland annat la¬
stat den proportion jag föreslagit emellan
ägande kreatur och bränvinsbränningsrät-
tighet, och har ej velat medgifva mitt ytt¬
rande att bränvinsbränningen vore nödvän¬
dig för landtmannens bestånd, utan trott
att ladugårdarne alltför väl kunde framfödas
med foder, utan ali dranktillgång. Jag vill
I
Den 12 December e. m.
a43
ej heller bestrida detta, men blott fästa
Herr Anckarswärds uppmärksamhet derpå,
alt jag i synnerhet haft afseende på sädes-
productionen. Om öfverskott på spannmål
finnes, skall den jn råka i vanvärde, då den
ej får användas till bränvin, och det är ja
landtmnnnens enda utväg att förädla sin
vara. I fall, som anfördt blifvit, 6‘o mil¬
lioner kannor bränvin årligen tillverkas,
och dertill åtgå circa 3oo,ooo tunnor säd,
skulle, i fall de ej fingo användas till brän¬
vin, lika stort qvantum spannmål blifva öf¬
ver och nedsätta värdet. Vidare har blif¬
vit ifrågasläld pålitligheten af den con-
troll jag föreslagit. Då den fortgår i bredd
med den vanliga tjenslemanna-controlleu,
tror jag att den skall blifva tillfyllestgörau-
de. Den sednare är efter nu gällande För¬
fattningar ganska besvärande, och föranle¬
der till ett större antal rättegångar, hvilka,
åter med den medborgerliga controll, sora.
jag derjemte påräknat, troligen icke skulle
komma å bane, eller behöfvas. Den af mig
föreslagne controll är dessutom icke utsträckt
öfver den nu varande,utan deremot inskränkt,
emedan 1824 års Brän vinsFörfattning stadgar
i 4:de art.flere ansvarsbestämmelser, utiöart.
1 §., att alla äga rättighet åtala förbrytel¬
ser emot Författningen, och uti påföljande
3 §., att husvisitationer få ske utan ansvar,
hvarjemte stadgas 33 R:dr 16 sk. böter för
den, som vägrar att underkasta sig slik
åtgärd. Efter milt förslag skulle ingen
a44 Den i?. December e. m.
rättighet till husvisitation äga ruin. Hvad
jag sagt om de nu varande stadganderne står
fast, och jag har ej velat föreslå så starka
controller, tvärtom har jag satt förtroende
till producenternes egna uppgifter, och ve¬
lat hämta controllen utifrån af grannar och
allmänna opinionen. Äfven har man trott,
att den föreslagne skattfria husbehofsbrän-
nings-qvantiteten skulle för vidt utsträckas.
Jag vill ej bestrida anledningen till
denna förmodan. Jag har varit otydlig då
jag föreslagit att 20 kannor skulle afräknas
för hvarje mantalsskrifven person. Jag men¬
te lagstadt folk, som njuter husbondens
kost.
Jag anhåller att fa nogave utveckla,
huru jag beräknat denna skattfrihet. Uti
mitt förslag har jag calculerat 24 millioner
kannor bränvin att beskattas, sedan Hus-
behofsbräuningen blifvit afdragen. Om man
antager hvad sorn af en annan Motionär
blifvit bevist, att hela tillverkningsqvanti-
teten i Riket minst uppgår till Go millio¬
ner kannor, så visar sig, då Rikshufvudbo-
ken upptager bränneriernas antal till 172,526
stycken, att 10 personer för hvarje brän¬
neri (sorn synes öfverdrifvit) med 20 kan¬
nor för hvarje person, ej skulle uppgå till
mer, än circa 34 millioner, hvilket qvan¬
tum, fråndragit hela tillverkningsqvantite-
ten, lämnar en återstod af 26 millioner.
Den i a December e. m.
245
Hvad vinst för Embetsman och Capi¬
talister, som talaren af mitt förslag förmo¬
dar uppslå, begriper jag ej. Jag har åt- '
minstone icke åsyftat någon dylik. För¬
modligen lärer meningen vara, att då be¬
villningsafdrag skulle ske för hvarje indi¬
vid, skulle det vara orättvist, att äfven
den, som ej bränner, får afdrag på Bevill-
liingen, men jag anser det ej vara brän-
vinsbrännaren, som betalar skatten, utan
den, som consumerar varan, förutsättande
att tillverkaren, lika med alla andra nä¬
ringsidkare, vid försäljningen ökar bränvins-
priset med skatten, och då Capitalisten och
Embetsmannen äro lika mycket consurnenter
af varan, som hvar och en annan, tror jag
det vara rättvist till sin grund, att alla
njuta lika proportionerligt afdrag på Be-
villningen, i mon af öfverskottet på brän-
vinsskatten.
Slutligen har det äfven som origtigt
anmärkts, att jag föreslagit beskattning af
bränvins transporterande på saltsjö. Min
mening var, att då i Skåne och Blekinge,
i anseende till lätt tillgång på bränsle, kan
produceras bränvin af potatoes för bättre
pris än t. ex. i Upland och Södermanland,
så vore det en rättvisa emot dem, sorn
hafva drygare tillverkningskostnad, att de,
som för enahanda fabrication finge vidkän¬
nas mindre utgifter, när consumtionen skul¬
le beskattas, erhöllo en drygare beskatt-
Den 12 December e. m.
ning på varan, pä det den ej å aflägsnare
ort skulle kunna nedsätta priset till skada
för den kostsammare fahricationen.
Sist får jag äran tillägga, att livarken
projectniakeri eller förkärlek alt motione¬
ra legat till grund för mitt förslag. Jag
har ansett och anser ännu 1824 års Brän-
vinsförfattning i många delar bristfällig,
men bar antagit såsom grundsats, alt icke
förklara mitt ogillande af en sak, utan att
tillika föreslå något, sorn efter min öfver¬
tygelse är bättre, förutsättande, alt den,
sorn vill omkullstörta något beståndande,
utan att med detsamma vilja bidraga till
återupprättande af något bättre, sällan har
rena och fäderiieslandskära afsigter.
t
Motionen antyder omisskänneligen, att
jag åsyftat, att kunna förlika de stridiga
intressena i fråga örn Bränvinsbränningen;
att bibringa öfvertygelsen om den stora
fördelen utaf att fylla Statens behof genom
en consumtionsafgift, häldre än genom di-
recta beskattningar, och att inhämta nyt¬
tan af den i vissa andra Länder så myc¬
ket prisade Municipalbefaltningen.
Så snart jag får höra något antagliga¬
re Förslag i detta ämne, skall jag dock
vara lika benägen, som någon annan, att
erkänna dess företräde.
Herr Anckar swärd: Då jag anhöll om
ordet, var det blott för det jag förmodade
Den iq December e. m.
a47
mig hafva blifvit missförstådd af Herr af
Billbergh; men då jag nu mera finner, alt
så icke skett, vill jag ej förlänga discussio-
nen och borttaga Ridderskapets och Adelns
tid, hälst en ytterligare utredning af ämnet
skulle förutsätta allt för litet omdöme och
urskiljning hos det Utskott, som kommer
att behandla frågan.
Herr Ribbingj Arvid: Huru angeläget
det är att vid nya författningars upprättan¬
de laga så, alt många controller undvikas,
och Domstolarne ej onödigt besväras af
rättegångar, inhämtas af det exempel, jag
nu vill hafva äran anföra. En enda Åkla¬
gare har under ett års tid vid en och sam¬
ma Auctoritet åklagat ej mindre än 3oo
mål, i stöd af Författningarne angående
brännvin. I de mål, derhän kunnat åstad¬
komma bevisning, och ej sjelf måst vid¬
kännas ersättning för parters och vittnens
obehöriga inkallande, torde han haft en
vinst öfver hufvud af vid pass io R:dr på
hvartdera; uträkningen på behållningen är
då lätt gjord.
Jag bör äfven nämna, att af desse mål
ganska få angått bränvinsbränning, hvaraf
torde synas, att nuvarande författning här¬
om ej är rätt fruktbar för vederbörande
Fiskaler.
Friherre Anckarsvärd „ Carl Henrik:
Jag måste erkänna att Herr af Billberghs Mo*
Den ra December e. m.
lion i vissa delar innefattar något så djupt,
att jag med skäl bordt tveka att ingå i under¬
sökning af meningen, men då det synes mig
som den värde Motionairen åsyftade en all¬
män inre gränsetullreglering landskaperne
emellan, tror jag, att ideen derom, i en tid
då liberalare grundsatser än förr tyckts
etablera sig i Tullsystemet, förtjenar när¬
mare uppmärksamhet, i synnerhet då den
kommer från en hand med så mycken prac-
tisk erfarenhet i ärendet. Beträffande brän-
vinsfrågan torde jag få bifoga den anmärk¬
ning, att Motionairen blott nämnt kreatur
i allmänhet, såsom grunden för rättighet
till bränvinsbränning. Det är naturligt att
hvarje trafikerande har en viss förkärlek
för de kreatur han egnar sin vård. Jag er¬
känner, att det ej är fäkreatur, som hämta
största fördelen af mitt bränneri, men att
det är särdeles i afseende på svinkreatu¬
ren, som jag drifver denna handtering;
och jag anhåller att det Utskott, sora kom¬
mer att behandla frågan, ej måtte lämna
ur sigte, att 5 å 6 jag till och med 4°
stycken grisar icke synes vara en lämplig
norm för utöfvandet af bränvinsbränings-
rättigheten med en 20 kannors panna, myc¬
ket mindre 5o för en 90 kannors panna.
Då tullspecialerne bevittna en import
af 80 till 90,000 Lispund fläsk, torde svin-
afveln förtjena någon uppmärksamhetK hva¬
dan förslaget synes mig, utom den egenska¬
Den 12 December e. m.
a4g
pen, att i min Öfvertygelse vara aldeles
overkställbar!, äfven innebära en stor ofull¬
komlighet i detailler, enär svänkreatur, så¬
som berättigade till drankförtäring, blifvit
aldeles förglömde.
Herr of Billbergh: I anledning af hvad
Friherre Anckarswärd yttrat får jag endast
nämna, att jag ingalunda föreslagit någon
gränsetullreglering emellan Rikets särskilte
Provincer, fastän jag kommit att omtala
Skåne och Blekinge; utan att jag endast
gjort skillnad emellan transport på saltsjö
och färsksjö, en skillnad som synes mig
ganska lätt och rättvis att etablera.
För öfrigt anser jag mig ej böra lämna
något svar å hvad Friherre Anckarswärd an-
dragit angående svinkreatur, då jag i mitt
Förslag tydligen utsatt nötkreatur.
Friherre Anckarswärd: Jag anhåller
blott, att i afseende på Herr af Billberghs
sista yttrande få svara, att det är just i
Herr af Billberghs Memorial, som den from¬
ma önskan förekommer, att hvar och en
Landsort måtte fredas i sin rörelse från in¬
trång af annan ort, och jag kan icke in¬
se, huru sådant skall tillvägabringas, utan
den strängaste gränsetullreglering Länen
emellan.
Hans Excellence Herr Grefven och
Landt Marskalken hemställde, att så väl
4 H. • 17
a5o Den 13 December e. m.
Herr af Billberghs ifrågavarande Motion,
sora de af åtskillige Ledamöter i anledning
deraf afgifne yttranden, måtte lill Bevill-p
ningsUtskottet remitteras; hvilket bifölls.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åt*
skiljdes klockan half till 10 om aftonen.
In fidem Prqtocoili,
O. J. Lagerheim
Rättelser.-
$id. 45 råd. 19 star: har läs: hot*
-r- i3(5 — 19 —? ute -t- utse
— 171 — 29 — Statens — Staten
t— 179 i-? 2 — finna fina
—■? —- — 3 — kläden ej kunna
böra uteslutas.
■77- 36i -s- 9 —r afven (äs: Ufveu af
t $
i A
E L L E R
OFVER
SVERIGES
S T
T I S T I K
STOCKHOLM, tryckte fios Johan Hörberg, 1829.
Innehåll
1. • r ’
af efterföljande Tabeller., Caiculer och Förslag m.
m.
Tabell, upptagande den egentligen skattskyldiga Jordens Grundskatter
Dito af enahanda beskaffenhet för den privilegierade Jorden .
Dito af samma innehåll för BostäUs-jorden . . .
Summarisk Tabell öfver de 3:ne föregående
Tabell öfver Statens inkomster af alla slag .
Calcul öfver den ersättning i penningar, som den egentligen skattskyldiga Jorden, för befrian-
; det från de Ständige Räntornes utgörande, skulle erlägga .
Dito för Frälse-]orden
Tabell öfver Rikets Spannmäls-af kastning och Presterskapets Tionde
Uppgift på Clereciet och dess Inkomster, med Förslag till ändring deraf
Dito pä den nuvarande Arméens personal och dess aflöning
Tableau öfver Armé ens uppställning enligt Förslaget
Förslag till Armé ens aflöning
Uppgift pä Civile Tjenstemännens per soned och- aflöning • •
Slut-Calcul, upptagande elen nuvarande och nu föreslagne Stats-Utgiften •
N:o
1.
2.
3.
4-
5.
7-
' 8.
Il¬
lo.
11.
12.
i3.
*4-
*
m- l i ' ■
Tabell, upptagande efterföljande Hemmans Grundskatter, Ständige Räntor och Rotering utom Fahlu Län,
upprättad i enlighet med Herrar LandshöfiUngars Ar 182.2. afgifne Fem-Ars-Berättelser.
,,
|
|
|
|
|
|
|
|
Jordeboks-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jordeboks-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hemman¬
tal.
|
Krono-
Tionde,
|
|
Afrad.
|
|
och
Hemmantals-
|
Rusttjenst-
marker.
|
Rust- och
Rotehållning.
|
Suni ma.
|
|
|
«
|
|
Hemman¬
tal.
|
Krono-
Tionde.
|
|
Afrad.
|
|
och
Hemmantals-
|
Rusttjenst-
marker.
|
Rust- och
Rotehållnin
|
or
|
S11 m m a.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rantor.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Räntor.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KronoSkatte-Hemmai.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatte-Rusthäll.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Upsala Län
|
113 I z74
|
22,222
|
28
|
—
|
46,949
|
21
|
—
|
91,586
|
4
|
—
|
—
|
—•
|
|
49,478
|
22
|
—
|
2 10,236
|
27
|
|
|
|
Upsala Län
|
233
|
4,831
2,873
|
29
|
|
6,620
|
»4
|
—
|
i5,4»3
2,048
|
21
|
|
|
_
|
|
31,537
3 8,996
|
2.8
|
|
58,402
49,022
|
44
|
_____
|
|
|
I 128 A
|
I 2,355
|
3o
|
|
55,5o7
|
24
|
|
64,990
|
46
|
|
_
|
|
|
42,849
|
3i
|
H
|
175,703
|
35
|
9
|
|
|
Stockholms Län
|
2o5 f
|
32
|
|
5,io4
|
|
r
|
4
|
|
|
|
3?
|
6
|
28
|
!
|
|
Mariaestads Län
|
|
|
|
|
|
|
/
|
|
|
O
|
—■
|
|
u
|
—•
|
11
|
|
|
I268^|
|
14,414
|
—
|
—
|
»9>575
|
—
|
|
44,682
|
—
|
—
|
—■
|
—
|
—
|
5o,ia8
|
—
|
■
|
128,799
|
—
|
—
|
|
|
Mariasstads Län
|
844W
|
10,037
|
|
|
I2,i84
|
|
|
31,680
|
——
|
|
.—.
|
|
|
100,620
|
|
—
|
i54,52i
|
_
|
|
|
Kronobergs Län
|
l522||
|
20,374
|
i5
|
11
|
2,307
|
7
|
—
|
86,197
|
24
|
—
|
—
|
—
|
—
|
52,991
|
16
|
—
|
161,870
|
»4
|
11
|
|
|
Kronobergs Län .....
|
2 25^8-
|
3,362
|
38
|
3
|
34o
|
29
|
|
12,784
|
IO
|
—
|
-—
|
|
|
...—
|
|
—
|
16,487
|
2 9
|
3
|
|
Jönköpings Län
|
i32i||
|
I7,33l
|
—
|
—
|
i 6,463
|
—
|
—
|
62,148
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
63,475
|
—
|
|
159,4» 7
|
—
|
—
|
|
|
Jönköpings Län
|
633tV
|
9>°47
|
|
—
|
5,554
|
|
|
35,733
|
—
|
—~
|
—
|
.—
|
•
|
87,067
|
|
—
|
137,401
|
|
|
Westmanlands Län . . . .
|
1546A
|
86,526
|
40
|
9
|
88,534
|
13
|
—
|
45,66o
|
38
|
4
|
11
|
28
|
|
48,»48
|
44
|
—
|
268,882
|
20
|
1
|
|
|
Westmanlands Län . . .
|
372 i
|
10,046
|
I
|
2
|
28,147
|
47
|
-
|
I 1,817
|
41
|
7
|
,—.
|
|
|
47,140
|
15
|
—
|
97,152
|
8
|
9
|
|
Östergöthlands Län . . .
|
i8.3 t
|
25>i58
|
10
|
—
|
74,7Si
|
39
|
8
|
69,218
|
7
|
7
|
—
|
—
|
—
|
46,384
|
16
|
4
|
2i 5,512
|
25
|
7
|
|
|
Östergöthlands Län . . .
|
73o
|
10,417
|
6
|
11
|
18,772
|
8
|
2
|
I 5,387
|
16
|
7
|
,—
|
—-
|
-—
|
71,746
|
47
|
8
|
1 i6‘,323
|
3i
|
4
|
|
Nyköpings Län
|
io63
|
17.748
|
—
|
—
|
70,785
|
—
|
—
|
45,990
|
—
|
|
■—
|
—
|
|
37,655
|
—
|
-—
|
172,178
|
—
|
—
|
|
|
Nyköpings Län
|
i 12
|
1,821
|
|
—
|
5,872
|
—
|
|
4,3i8
|
—
|
|
,—
|
—
|
|
2,339
|
|
—
|
i4>35o
|
—
|
|
|
Elfsborgs Län
|
a 17411
|
i5,338
|
—
|
—
|
20,386
|
—
|
—
|
72,148
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
58,375
|
—■
|
—
|
166,247
|
—
|
—
|
|
|
Elfsborgs Län
|
166f!
|
i,o5 1
2,059
|
|
—
|
327
|
—
|
|
3,432
|
_
|
—
|
—
|
|
|
7,282
|
|
—
|
12,092
|
|
—
|
|
(ialmar Län
|
1189
|
11,245
|
24
|
|
8,586
|
24
|
|
52,008
|
24
|
|
|
|
- .
|
65,693
|
|
|
i37,533
|
2.4
|
|
|
|
Calmar Län
|
|
|
»,793
|
|
|
14,832
|
16
|
|
|
|
|
21,351
|
|
|
4o,o35
|
16
|
|
|
på Öland
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200
|
——
|
|
|
|
—
|
|
|
—
|
|
——
|
"
|
|
725
079Ä
|
7,205
12,266
|
iti
|
|
2,927
9’894
|
9
46
|
7
|
48,694
38,947
|
I 2
|
|
|
|
|
1 »,594
26,422
|
|
|
70,420
87,642
|
87
28
|
7
|
|
|
Örebro Län
Malmöhus Län
|
3o7 i
908
|
5,354
13,17 1
|
45
46
|
|
|
|
|
|
|
|
|
71,278
110,270
|
9
|
|
76,633
140,266
|
6
8
|
|
|
Örebro Län
|
19
|
—
|
33
|
—
|
11 I
|
5
|
—
|
21
|
-—
|
|
|
8
|
.
|
_
|
|
16,824
|
q
|
8
|
_
|
|
—
|
|
4
|
|
Wärmelands Län
|
1ip3fl
|
15,267
|
—
|
—
|
i4,464
|
|
—
|
46,o35
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
55,89i
|
-
|
—
|
i3i,657
|
—
|
—
|
|
|
Christianstads Län ....
|
846
|
10,606
|
23
|
|
|
-
|
—
|
7,250
|
31
|
—
|
—-
|
|
|
t i5,6o5
|
3?
|
|
133,462
|
43
|
|
|
Westernorrlands Län . .
|
1543
|
3o,888
|
38
|
8
|
6,5oo
|
—
|
—
|
55,123
|
43
|
—
|
—
|
—
|
—
|
29,177
|
—
|
—
|
1 i 5,189
|
33
|
8
|
|
|
Blekinge Län
|
870 ~
|
7,881
|
32
|
|
|
|
|
8,895
|
12
|
...
|
—
|
|
|
99,442
|
|
—
|
116,218
|
44
|
|
|
Westerbottens Län . . .
|
608
|
7,833
|
—
|
—
|
—
|
—
|
I 2,o4 I
|
36
|
—
|
—
|
—
|
|
25,291
|
—
|
—
|
51,665
|
36
|
—
|
|
|
Götheborgs & Bohus Län
|
9581-
|
4,398
|
—
|
|
|
-
|
|
9,673
|
—
|
|
I 02
|
—
|
|
58,291
|
|
—
|
72,464
|
|
—
|
|
Gottlands Län
|
ioi5
|
3,4o8
|
—
|
—
|
9,808
|
—
|
—
|
34,738
|
—
|
—
|
—-
|
—
|
—
|
14,69°
|
—
|
—
|
59,2 36
|
—
|
—
|
|
|
Jemtlands Län
|
7°K
|
1,640
|
|
|
-
|
|
|
822
|
|
|
—
|
-
|
|
5,91°
|
|
—
|
8,372
|
—
|
—
|
|
Malmöhus Län
|
2374I
33o 4
26
|
3
|
q
|
|
—
|
|
2,617
2,335
263
|
16
|
4
|
—
|
.
|
—
|
7,745
11,374
|
—.
|
.—
|
»3,770
18,17 2
458
|
20
|
1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Christianstads Län ....
|
4.462
195
|
4»
8
|
|
|
—
|
—
|
3o
36
|
|
—
|
—
|
—
|
16
|
—
|
39
44
|
—
|
|
|
S:a
|
7,684H
|
98,599
|
»4
|
3
|
84,715
|
2
|
2
|
190,911
|
20
|
2
|
102
|
|
|
868,877
|
3o
|
2
|
1,243,205
|
18
|
_9
|
|
Hallands Län
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
|
.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
762
1 i5o
722 |
|
2,347
5,098
14,q36
|
45
34
|
|
11,679
2,098
|
|
|
»6,644
21,746
8,534
|
31
32
|
|
|
|
|
13,171
32,072
ag,83o
3o,o36
|
|
|
43,869
61,115
53,3o 1
|
28
18
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Götheborgs & Bohus Län
Jemtlands Län
|
—
|
—
|
—
|
8
|
10 1
|
—
|
|
—
|
—
|
8
|
|
Kron o-R list häll.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norrbottens Län
|
428 f
i955
|
7,069
3o,59t
|
|
—
|
9,35a
|
—
|
—
|
2,368
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
48,825
|
—
|
|
|
|
Upsala Län.
Stockholms Län
Kronobergs Län
Jönköpings Lån
Westmanlands Län . . .
|
|
168
|
1 2
|
|
________
|
|
|
635
|
4
|
_____
|
|
_
|
|
860
|
|
|
i,663
|
16
|
|
|
(jetleDorgs .Län
|
"
|
—
|
25,792
|
■' ■
|
|
71,462
|
|
|
|
"
|
■
|
63,462
|
|
*—
|
191,307
|
|
|
|
|
7i
|
109
i36
26 5
»7.9
|
34
39
|
I
|
i73
»4
188
|
i5
|
|
64
546
99»
3o4
|
36
3o
|
—
|
•
|
|
|
1,47*
|
16
|
—
|
1,818
697
3,874
2,418
|
38
36
|
1
10
|
S:a
|
2 5,735tV
|
384,310
|
18
|
1
|
496,36o
|
40
|
5
|
996,182
|
29
|
11
|
223
|
33
|
|
865,934
|
22
|
r 1
|
2,743,012
|
—
|
4
|
|
|
9ti
»StV
ioj
|
1 O
|
|
|
|
|
|
2,430
1,320
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
32
|
5
|
6i3
|
23
|
I I
|
21
|
10
|
-—
|
|
|
37
|
—-
|
»9
|
2
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Östergöthlands Län . . .
Nyköpings Län
|
1164
|
986
|
32
|
8
|
2,078
|
10
|
9
|
1,122
|
28
|
4
|
|
|
|
6,546
|
2b
|
9
|
10,734
|
1
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5
|
53
|
|
|
i58
|
|
108
|
|
|
|
|
|
9°
|
|
|
4 09
|
|
|
oiiv ■Hisfiiiriiiit'*
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
■ ‘
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
»95ii
|
3,434
|
28
|
|
8,259
|
8
|
|
15,465
|
38
|
|
|
|
|
7>9°5
|
3p
|
|
35,o65
|
»7
|
|
|
|
Elfsborgs Län
|
32 f
|
193
|
|
—
|
45
io5
|
|
—
|
611
598
|
16
|
—
|
|
|
|
1,348
931
|
|
—
|
2,197
1,731
|
16
|
——
|
|
|
|
■ .
|
|
|
|
|
-
|
"—
|
|
|
|
8
|
.97
|
|
|
——
|
|
—
|
|
|
|
—*
|
—.
|
•
|
|
96tV
|
1,520
|
21
|
e;
|
7,448
|
32
|
10
|
5,6n
|
28
|
s
|
|
|
|
3,294
|
|
|
17,874
|
35
|
6
|
|
|
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
»,954
|
3
|
|
2,Io3
|
Q
|
|
|
Mariaestads Län
|
|
|
|
|
|
—
|
/
|
|
|
Örebro Län
|
I Ott
|
»49
|
|
|
|
|
—■* ■■ —
|
|
—
|
*—
|
|
——
|
*■—*
|
|
|
21044
|
3/l91
|
|
—
|
2,894
|
—
|
—
|
7,684
|
—
|
|
|
|
|
8,864
|
—
|
|
21,933
|
—
|
—
|
|
|
Malmöhus Län
|
444
|
7,381
|
3o
|
3
|
,
|
|
|
8,986
|
i3
|
—.
|
|
|
|
66,299
|
—
|
|
82,666
|
43
|
3
|
|
Kronobergs Län
|
»9fl
|
124
|
to
|
1 1
|
29
|
3i
|
—
|
1,102
|
12
|
|
|
|
|
455
|
—
|
•—
|
1,711
|
5
|
11
|
|
|
Christianstads Län ....
|
160 4
|
1,876
|
44
|
|
——
|
|
|
997-
545
15
|
’9
|
—
|
|
—
|
|
22,480
|
10
|
—-
|
25,354
|
2 5
|
—
|
|
Jönköpings Län
|
65 4
n5f
|
849
2,552
|
|
|
769
8,864
|
|
|
3,197
3,087
|
|
|
|
|
|
3,204
3,642
|
|
|
8,019
18,156
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
902
i35
|
36
12
|
|
|
Westmanlands Län ....
|
41
|
5
|
18
|
6
|
5
|
7
|
9
|
27
|
|
28
|
3
|
24
|
9
|
|
|
Blekinge Län
|
44 i
11
|
357
3o
/
|
24
|
|
|
|
|
12
12
|
|
|
|
|
9°
|
n
|
'
|
-
|
|
Östergöthlands Län . . .
|
93U
|
1,513
|
9
|
2
|
5,451
|
42
|
2
|
3.719
2,863
|
47
|
5
|
•—
|
|
|
2,788
1,237
|
3p
|
2
|
i3,473
|
4»
|
11
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nyköpings Län
|
43^57
|
658
|
|
|
1,882
|
|
|
|
|
|
|
|
6,640
|
|
|
|
|
87644
|
»»,984
|
|
3
|
3,375
|
|
8
|
15,520
|
|
|
|
|
|
iu5,830
|
43
|
|
136,706
|
12
|
|
|
Elfsborgs Län
|
|
|
|
|
■
|
|
|
|
'
|
|
|
|
|
|
|
o.*a
|
1 J
|
I
|
|
2
|
T "■ -
|
——-
|
|
9
|
|
|
j q3——
|
701
|
|
|
922
|
|
|
2,939
|
|
|
|
|
|
2,764
|
|
|
7,326
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Calmar Län
|
JUJ9 6
|
|
|
|
|
|
■ -
|
|
|
|
—
|
|
|
' -
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
67 fi
5o5J4
|
663
|
34
33
|
|
4i3
20
|
12
1
|
|
1,728
11,576
|
|
|
|
|
|
3,959
996
|
|
|
6,763
i5,84o
|
36
»4
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Örebro Län f
|
3,246
|
—
|
____
|
43
|
|
|
|
|
33
|
.
|
_____
|
l
|
|
|
|
|
|
|
|
|
• '
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dito |
|
10544
3 4
|
526
|
i4
|
|
|
|
|
1,837
i58
|
6
|
|
|
|
|
625
111
|
K
|
|
3,22.3
36o
|
3o
|
|
f
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Wärmelands Län ....
|
48
|
—
|
43
|
|
__
|
|
.
|
|
__
|
|
|
|
|
J
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gottlands T, än
|
L9Å*
171 fl
|
|
|
|
i5o
|
|
|
75o
2,045
|
|
|
|
|
|
25o
5,676
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Malmöhus Län
|
2,3qo
|
44
|
4
|
|
|
1
|
7
|
2
|
2T
|
5
|
.
|
_
|
I y I JO
10,114
|
25
|
1
|
|
|
|
*
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Christianstads Län ....
|
32 T*T
|
946
|
38
|
|
|
|
|
226
|
5
|
|
—.
|
|
|
i,45o
|
4°
|
|
2,623
|
35
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Blekinge Län
|
4i
349 i
68 t
|
3i
|
a4
|
|
|
|
|
4o
16,088
9»1
|
36
»9
|
|
|
|
|
|
|
72
33,607
3,25^
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hallands Län
|
2,44a
286
|
|
4,062
35
|
28
|
|
|
|
|
|
11,014
2,022
|
|
|
23
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Götheborgs & Bohus Län
|
j -t
|
|
|
__
|
|
|
.
|
—
|
.
|
_____
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jemtlands Län
|
46|
|
1,084
|
|
|
|
|
|
584
|
—
|
|
____
|
|
|
170
|
|
|
i,838
|
.
|
.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norrbottens Län
|
534‘
24
|
684
374
|
|
|
858
2 99
|
|
|
582
878
|
|
|
|
|
|
2,564
777
|
|
|
4,688
2,828
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gefleborgs Län
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:a
|
2593y95;
|
26,56.8
|
24
|
3
|
42,636
|
34
|
6
|
83,075
|
2
|
3
|
12
|
6
|
5
|
63,770
|
4»
|
—
|
2 i6,o63
|
I 2
|
5
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
■-•ei'. ■ r— - »v
I -.- ' r : ,
• N° 2.
Tabell, upptagande efterföljande Hemmans Grundskatter, Ständige Räntor och Rotering utom Fahlu Län,
upprättad i enlighet med Herrar Landshöfding ars Ar 1822 afgifne Fem-Ars-Berät feiser.
Afrad.
|
|
Jordeboks-
och
Hemmantals
Räntor.
|
|
Rusttjenst
marker.
|
|
Rust- och
Rotehållnin
|
nr
0*
|
Summa.
|
|
l45
|
38
|
|
7,3o3
|
42
|
|
|
|
|
|
|
|
7,453
|
28
|
|
7,854
|
4i
|
5
|
9,o37
|
21
|
3
|
•—
|
|
—
|
|
—-
|
—-
|
16,912
|
«4
|
8
|
188
|
—
|
—
|
776
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—-
|
1,066
|
—
|
—
|
4
|
16
|
|
162
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
—
|
—
|
166
|
16
|
-—
|
167
|
|
—
|
368
|
|
|
|
|
|
|
—-
|
—
|
535
|
—
|
—
|
4,o3o
|
4‘
|
6
|
1,372
|
8
|
—
|
—
|
■
|
—
|
|
—
|
—•
|
5,5o 1
|
i4
|
2
|
i,5o6
|
24
|
—
|
i,655
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
——
|
—■
|
—
|
3,i6i
|
24
|
—
|
1,139
|
—
|
—
|
7,6.99
|
—
|
—
|
—•
|
|
—
|
16
|
—
|
—
|
8,854
|
—
|
—
|
97
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
-—
|
—
|
97
|
——.
|
—
|
—.
|
—
|
—
|
148
|
12
|
—
|
—
|
|
—
|
|
|
—
|
148
|
I 2
|
—
|
689
|
6
|
—
|
1,892
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—•
|
2,58i
|
6
|
—
|
134
|
—
|
—
|
395
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—■
|
529
|
—
|
—
|
zz
|
|
—
|
323
|
—
|
.
|
|
|
—
|
381
|
—
|
|
1,856
|
26
|
8
|
18
|
—
|
—
|
52
|
—
|
|
|
|
—
|
|
—-
|
—
|
101
|
12
|
—
|
15,974
|
22
|
11
|
31,183
|
35
|
3
|
|
■'
|
—
|
3.97
|
—
|
—
|
48,g63
|
9
|
6
|
5i
|
|
|
21
|
|
|
|
|
|
10
|
|
|
82
|
8
|
|
|
—
|
—
|
90
3,6e> 1
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
481
42
117
|
8
|
—
|
48i
2.35
3,gi 5
|
—
|
107
|
26
|
_
|
_
|
|
|
_
|
_
|
12
|
|
38
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
|
—
|
|
—
|
-—■
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
|
—
|
4
|
—
|
—
|
10
|
—
|
—
|
|
|
|
_——
|
|
—
|
5
|
26
|
—
|
|
|
—
|
5
|
26
|
—
|
45 0
|
—
|
—
|
3s 1
|
|
—
|
—
|
..
|
—
|
55g
|
—
|
—
|
i,33o
|
—
|
—
|
|
—
|
|
357
|
|
|
1
|
12
|
—
|
1
|
'
|
■
|
357
1
|
12
|
—
|
■
|
—
|
—
|
i3
|
31
|
—
|
i3
|
43
|
|
5to
|
45
|
|
5g5
|
17
|
—■
|
21
|
|
|
97
|
|
|
|
|
|
54
2,666
|
|
|
172
2,693
|
|
|
|
—
|
—
|
*44
|
4o
|
—
|
—
|
—
|
—1
|
|
—
|
—
|
182
|
16
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
39
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
46
|
—
|
—
|
|
—•
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
■—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
——
|
—
|
—
|
299
|
—
|
—
|
'
|
—
|
—
|
|
■—
|
—
|
345
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—■
|
——
|
-
|
—
|
|
—
|
—
|
732
|
26
|
—
|
5,034
|
23
|
—
|
59
|
33
|
—
|
4.444
|
'7
|
—
|
t o,451
|
21
|
—
|
4,594
|
28
|
|
7,912
|
44
|
|
|
|
|
13,994
|
4
|
|
26,5oi
|
28
|
|
3,146
|
—
|
—
|
1,593
|
34
|
5
|
—.
|
—
|
—
|
11,565
|
1
|
10
|
i6,3o4
|
36
|
3
|
588
|
—
|
.—
|
2,223
|
—
|
—
|
•—
|
—
|
|
5;200
|
—
|
.
|
8,191
|
—
|
—
|
25
395
|
4
|
—
|
90 5
2,494
|
26
|
|
-
|
—
|
—
|
6,074
|
-—
|
—
|
g3o
8,963
|
4
|
_
|
. 2,447
|
7
|
4
|
.,i46
|
b
|
—
|
—
|
—
|
3,486
|
17
|
4
|
7,080
26,254
|
3
|
1
|
2,573
|
9
|
2
|
3,461
|
8
|
b
|
2,63g
|
2.9
|
5
|
i7,58o
|
22
|
5
|
21
|
5
|
566
|
|
—.
|
240
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
3g4
|
■—
|
—
|
1,200
|
—
|
—
|
3i
|
■—
|
—
|
418
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—■
|
6g5
|
—-
|
-—
|
i,i44
|
—
|
|
58i
|
|
—
|
i,5o6
|
8
|
|
|
|
|
|
16
|
.—
|
4,523
|
24
|
|
——
|
—
|
—
|
..
|
—
|
—.
|
|
|
—
|
7,335
|
24
|
—
|
7,336
|
2
|
|
|
|
—
|
667
|
47
|
|
|
—
|
—
|
3,858
|
—
|
-—
|
4,568
|
47
|
—
|
—.—
|
|
—
|
LO5
|
42
|
—
|
|
—-
|
■—
|
1,701
|
—-
|
■—
|
1,929
|
6
|
—
|
|
|
—
|
46
|
24
|
—
|
|
—
|
—■■
|
210
|
—
|
-—
|
284
|
4°
|
—
|
|
|
|
66
|
——
|
—
|
|
—
|
—
|
242
|
—
|
•—
|
3.7
|
|
——
|
14>947
|
|
6
|
22,876
|
42
|
3
|
2,63 g
|
2.9
|
5
|
74,643
|
37
|
__7
|
115,528
|
19
|
9
|
Sam in a.
|
80,739
|
2.3
|
|
6.9,1 47
|
23
|
11
|
56,53o
|
—
|
—
|
4o,816
|
6
|
[ 1
|
66,475
|
—•
|
—
|
2 3,.93o
|
25
|
7
|
49,6o6
|
28
|
4
|
64,594
|
•—
|
|
25,477
|
—
|
—.
|
2 2
|
02
|
—
|
28,824
|
5
|
—,
|
24,379
|
—
|
—
|
1 Oo
|
8
|
—
|
15,85t;
|
18
|
2
|
7,233
|
t 2
|
—
|
6,076
|
—
|
—
|
i5
|
8
|
|
486
|
—
|
—
|
1,481
|
24
|
—
|
502,533
|
22
|
11
|
|
|
|
583
|
10
|
|
6a3
|
25
|
10
|
23o
|
—
|
|
3,453
|
37
|
|
355
|
|
|
i5g
|
38
|
4
|
5i
|
i4
|
1
|
3,715
|
|
—
|
101
|
—
|
|
262
|
4
|
—.
|
3o
|
3
|
—
|
3
|
—
|
—
|
232
|
2
|
8
|
33,737
|
i4
|
6
|
28,350
|
10
|
—
|
36
|
24
|
—
|
1,722
|
13
|
—•
|
1,126
|
—
|
—
|
1,884
|
24
|
—
|
76,662
|
28
|
5
|
18,169
|
|
|
42,604
|
—
|
—
|
,9°9
|
28
|
—
|
3i,o5o
|
42
|
1
|
3i,4o8
|
4
|
—
|
3,o32
|
16
|
—
|
13,718
|
37
|
—
|
6,709
|
|
|
147,601
|
3i
|
I
|
Kongs- och Kongs-
Ladu-gårdar.
Upsala Län
Stockholms Län . .
Mariestads Län . .
Kronobergs Län . .
Jönköpings Län . .
Westmanlands Län .
Östergöthlands Län
.Nyköpings Län. . .
Elfsborgs Län . . .
Calmar Län
)å Öland . .
Gottlands Län . . .
Malmöhus Län . . •
Hallands Län . . . .
Gefleborgs Län .
S:n
Säterier.
Upsala Län ... . . ,
Stockholms Län . ,
Mariestads Län . .
Kronobergs Län . ,
Jönköpings Län . ,
Westmanlands Län
Östergöthlands Län
Nyköpings Län . .
Elfsborgs Län . .
Calmar Län ....
lii Öland
Örebro Län ....
Wermalands Län
Westernorrlands Län
Malmöhus Län . . .
Christianstads Län .
Blekinge Län ....
Hallands Län ....
Götheborgs & Bohus
Norrbottens Län .
Gefleborgs Län . .
Berustade Säteriet
Upsala Län
Stockholms Län . .
Mariestads Län . . .
Kronobergs Län . .
Jönköpings Län . .
Westmanlands Län
Östergöthlands Län
Nyköpings Län . . .
Elfsborgs Län. . . .
Calmar Län
Örebro Län .....
Malmöhus Län . . .
Christianstads Län .
Blekinge Län ....
Götheborgs & Bolms Län
Hemman.
i8£
63 ±
1.9
3
46 i
5.9 ¥
64
5*
71-
17 i
9-4
11 i
12
af
283 n
5632%
38,91;®
170
96 l
373/4
398il
>4911
i63 i
1
102 l
96H
48
S:a
80
5r -|
i5x\
77 4
35 i
Krono-
Tionde.
3
20
102
98
1,407
56
3,460 n
I 25tV
96A
5a 3
16 |
471
35 i
147 1
'7*
l6 g
2.5 1-
54
26
3
4
i5 i
27
3?
7
46
180
44
12
26
r 2
47
42
180
3
3
68ay„
I 20
"43
32
28
9
f
Fr älse-Hemman.
Upsala Län
Stockholms Län . .
Marioestads Län . .
Kronobergs Län . .
Jönköpings Län . .
Westmanlands Län
Östergöthlands Län
Nyköpings Län . . .
Elfsborgs Län . . .
Calmar Län ....
på Öland •
Örebro Län
Wermelands Län .
Westerbottens Län
Malmöhus Län . . .
Christianstads Län .
Götheborgs & Bohus
Jemtlands Län . . .
Norrbottens Län . .
Gefleborgs Län.
Herm
Rå- och Rör- samt In¬
sockne- Hem man-
Upsala Län
Stockholms Län . ,
Mariestads Län . .
Kronobergs Län . .
Jönköpings Län . .
Westmanlands Län
Östergöthlands Län
Nyköpings Län . .
Elfsborgs Län . . .
Calmar Län .....
Örebro Län
Wermelands Län. .
Westernorrlands Län
Malmöhus Län . . .
Christianstads Län .
Blekinge Län ....
Hallands Län ....
Götheborgs & Bohus
Gefleborgs Län
S:a
Uisockne Frä/se-Hcni-
man.
i Mariestads Län. .
i Elfsborgs Län. . .
i Calmar Län ....
i Malmöhus Län . .
i Christianstads Län
i Blekinge Län . . •
i Hallands Län ...
i Götheborgs & Bohus Län
S:a
I,22I|J-
1,625/,
1,021 i
584 t
i,o5o||
397ll
1,688
i,236||-
59
643/,
16 |
656 i
4
2*4-
355 |
1 ;°1 6
1 1 2
• 1
.99
27
j 1,397-rVi
43 24
62 i
118/^
47 1
35 l
»9 i
53
168 H
87 f
53 %
9
16/,
12
846
5«41
8
322 4;
1 '9kl
28
2,567,%
2781
1,1 26,,
401
645
60 r -l
1,108
2,91
4,1 o6li
Krono-
Tionde.
21,482
16,728
l3,4l9
7,903
13,32 j
8,411
18,938
5,786
58
7>7„76
5,638
2.9
1,496
11 2
370
43 i
421
1 22,324
66
101
63
1
218
220
8,779
7,o3Ö
36
1,722
386
233
r 8,863
3,213
7H.95
249
8,514
7,690
909
4-774
883
33,429
8
38
»9
46
3a
45
16
18
24
4o
>4
16
32
24
i3
47
40
8
34
24
37
47
Afrad.
22
98
29°
373
52
40
143
476
338
i,833
5i
394
4,426
4,820
35
26
35
38
14
24
35
35
Jordeboks-
och
Hemmantals-
R.äntor.
2,8l8
1,420
1,234
I0,5l I
1,074
419
1,602
1,190
582
534
728
1
453
2,737
15
47
22
25,391
i,855
4
3
10
2
2
294
363
2,534
272
1,693
2. >97
1,639
351
3,571
923
10,648
25
7
24
11
32
8
4o
20
8
4o
24
24
38
42
24
38
46
11
Rusttjenst-
niarker.
4,099
5,024
2.476
I,o52
1,718
1,519
5,236
3.476
3,756
3i
1,348
207
8
10
29,963
23
65
185
1
32
21
>9
261
100
43
2
1
668
i3
20
4°
28
37
43
12
32
25
11
38
i,463
3,108
5.9
i,3o5
945
ifj
6,3 27
36
27
23
38
10
8
6
Rust- och
Rotehållning.
52,3i6
45,974
39,3o5
21,087
5o,3Ö2
i 3,2 14
42,745
40,990
15,352
i43
19,1 2.4
17,870
69
T 3,90 I
7, I 20
2,786
690
383,021
494
557
45
>,444
256
138
31
3,454
24,287
21,317
408
1,288
>3.749
13,980
3o,2l4
600
19,033
22,077
i,77‘
4,728
92,374
38
5
32
46
16
45
10
■9
•9
32
16
16
24
16
1 1
1 /
I
• v , ■■
.
■'•trumm
mm
-
}
Militice Boställen.
i Upsala Län
Stockholms Län . . .
Mariestads Län . . .
Kronobergs Län . . .
Jönköpings Län . . .
med i Mant. SäleriBoställe
Westmanlands Län . .
Östergöthlands Län .
Nyköpings Län ....
Elfsborgs Län ....
Calmar Län
Örebro Län »
Wärmelands Län . .
Westerbottens Län .
Malmöhus Län ....
Christianstads Län . .
Blekinge Län
Hallands Län
Götheborgs & Bobus Läi
Jämtlands Län . . .
Norrbottens Län . .
Gefleborgs Län . . .
S:a
Civile Boställen.
Upsala Län
Stockholms Län . .
Mariestads Län . . .
Kronobergs Län . .
Jönköpings Län . .
Westmanlands Län
Östergöthlands Län
Nyköpings Län . . .
Elfsborgs Län. . . .
Calmar Län
lå Öland
Örebro Län.-. .,
Wärmelands Län . .
Gottlands Län ...
Malmöhus Län . . .
Christianstads Län .
Blekinge Län ....
Hallands Län ....
Götheborgs & Bohus Läi
Jämtlands Län ...
Norrbottens Län . . .
S:a
m 3.
Tabell, upptagande efterföljande Hemmans Grundskatter, Ständige Räntor och Rotering, utom Fahlu Län
upprättad i enlighet med Herrar Landshöfding ars Är 1822 afgifne Fem~Ärs~Berättelser.
Hemman¬
tal.
131 |
2 3 6t%
i i 2 i
162
77*1
'11 i
i^n
1 c 2 |
7« i
\f\x 3
%
51 3
i3o|jj
*3.9
2
2
ia3 -g-
49 i
4n
*7
r»7
93l
27 t
26 |-
46
9ri
2 1 T7T
28 i
52
28 |
37 i
J.9
.;*■
12 i
6
1 5tV
pH
24tV
33
6
Krono-
Tionde.
I,704
549
2,789
II,624
2,1 I 2
4i
6
'4
4391
522
280
599
.43
269
59°
t,397
/j 2 3
277
269
15o
120
a55
13o
45 3
i»9
IÖ2
139
5.883
22
28
18
26
2r
2
26
4
f
2
46
32
Afrad.
6,066
1,636
4,112
170
i,955
5,713
3,64a
4,49°
5o5
568
ig5
5i6
6
i5
212
29,803
816
79>
854
i5
2 7.9
2,029
Ö97
i,8S 1
247
238
6
163
64
22
I o
33
46
28
43
l9
11
8
26
6
37
86 21
44
8,212
33
Jordebnks-
och
Hemmantals-
Räntor.
|
Rusttjenst-
marker.
|
Rust— och
Rotehållning.
|
7,5a3
|
11
|
|
|
|
|
|
|
|
6*46
|
9
|
4
|
—.
|
|
—
|
—
|
—.
|
—
|
8,108
|
|
|
|
—
|
—
|
81
|
—.
|
_
|
6,35o
|
12
|
—
|
—•
|
|
—
|
—
|
—■
|
—
|
8,r 06
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—'
|
2,198
|
4'
|
8
|
—
|
|
—
|
689
|
3 a
|
—
|
3,i 38
|
33
|
5
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,104
|
—
|
|
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
2,a35
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—.
|
—
|
—
|
4.' 02
|
|
|
|
|
—
|
73
|
—
|
—
|
681
|
15
|
|
|
|
—
|
I ro
|
26
|
—
|
G4g8
|
|
—
|
—
|
|
—
|
.
|
—
|
|
26
|
12
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—.
|
2,363
|
9
|
2
|
—
|
|
|
800
|
1 2
|
—
|
1,089
|
16
|
—
|
—•
|
—
|
—
|
700
|
—-
|
—
|
*9
|
24
|
|
—7
|
—
|
—
|
—
|
—■
|
—.
|
2,297
|
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—-
|
586
■y.n
|
24
|
—
|
—-
|
—
|
|
—•
|
—
|
—
|
40
3io
|
24
|
—'
|
—
|
—
|
—
|
275
|
—
|
—
|
5a,o35
|
39
|
7
|
—
|
--
|
|
2,731
|
22
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,888
|
*7
|
|
|
|
|
70
|
|
|
765
|
3o
|
1
|
—
|
—
|
—
|
68
|
2
|
—
|
i,g4°
|
—
|
—
|
—
|
|
|
i,534
|
|
|
563
|
24
|
—
|
—
|
|
|
i5a
|
24
|
—*
|
i,o6q
|
—
|
|
|
—
|
—
|
8o5
|
|
|
6g5
|
12
|
10
|
|
—
|
—
|
860
|
4>
|
6
|
1,53g
|
15
|
—
|
—
|
—
|
—
|
379
|
2 4
|
|
763
|
|
|
|
—
|
—
|
55g
|
|
|
785
|
|
—
|
|
—.
|
-—
|
|
|
|
1,100
|
—
|
—
|
|
—
|
|
337
|
|
|
48
|
39
|
—
|
1
|
28
|
|
101
|
18
|
|
4g3
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
I *9
|
|
|
181
|
—
|
—
|
—.
|
—
|
|
60
|
|
|
358
|
28
|
—
|
|
—
|
—
|
819
|
36
|
|
101
|
23
|
|
—
|
—
|
—
|
3a3
|
4°
|
|
5i
|
|
|
1—
|
—
|
—
|
|
|
|
261
|
18
|
|
|
—.
|
.—
|
147
|
——.
|
|
575
|
—
|
|
|
—
|
|
a53
|
- -
|
.
|
66
|
36
|
—
|
■—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
11
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—•
|
|
|
13,257
|
2
|
11
|
1
|
28
|
—
|
6,58g
|
4*
|
6
|
S11 m ina.
l5,2q4
2,831
15,090
8,144
12,173
9.873
8,795 3
7,667
3,218
5,6*70
i,63a
2,256
26
4.9*7
2,94 2
38
22
i,85o
1,7 37
55
1,062
105,099 3o
3,297
1 ,go5
4>927
874
2,422
4.176
4,012
3,626
1,309
l.944
3 09
895
3o5
i,433
555
96 3
6r4 *
1,024
205
11
33,944 4
3a
i5
36
35
2
16
47
12
4>
26
2 4
24
2 4
10
4
16
14
34
6
47
4
3o
16
2
37
36
Ecclesias t ique- Boställ
len.
Hemman¬
tal.
Upsala Län
Stockholms Län . .
Mariaestads Län , .
Kronobergs Län . .
Jönköpings Län . .
Westmanlands Län .
Östergöthlands Län
Nyköpings Län
Elfsborgs Län
Calmar Län .
på Öland ....
Örebro Län . .
Wärmelands Län.
Westernorrlands Län
Westerbottens Län
Gottlands Län . .
Malmöhus Län . . .
Christianstads Län .
Blekinge Län ....
Hallands Län . . .
Götheborgs & Bohus Lä
Jämtlands Län .
Norrbottens Län
Gefleborgs Län .
S:a
124f
1 '4H
*93 i
99 ä
ia6fi
99tV
162 |
94-41
125
67 i
4o H
89 T
47H
45*
8 n
48 4
155^
m i
T P* I
I
583 5-
56 f
*9 4
6rVz
29
1>9f°HI
Krono-
Tionde.
|
Afrad.
|
38o
|
|
|
1,617
|
44
|
|
5,438
|
6
|
—
|
618
|
|
|
i,oa5
|
—
|
—-
|
1,938
|
|
|
697
|
39
|
7
|
*49
|
22
|
|
334
|
—
|
—
|
1,541
|
|
|
25g
|
18
|
—
|
2,o3i
|
6
|
3
|
3g8
|
8
|
6
|
i , i 3 3
|
33
|
4
|
207
|
—
|
—
|
1,293
|
—
|
—
|
5oi
|
—
|
—
|
4 • 4
|
|
—
|
349
|
24
|
—
|
453
|
24
|
—
|
113
|
1
|
—
|
i3
|
!9
|
1
|
96
|
- .
|
|
269
|
|
.
|
"
|
|
|
464
|
—
|
|
1,267
|
8
|
8
|
|
—
|
—
|
72.
|
23
|
—
|
|
—
|
—
|
60
|
2 4
|
—
|
|
—
|
—
|
2
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1 28
|
——
|
—
|
47
|
—
|
—
|
45a
|
—
|
—
|
20
361
|
—
|
—
|
12,430
|
8
|
9
|
12,364
|
4
|
7
|
Jordeboks-
och
Hemmantals-
Räntor.
3,902
644
4.811
5.811
6,436
i,483
1.195
7361
2,292
2,4 m
167
448
1.196
6o5
515
i,727
1,969
67 6
98
155
rj 22
193
368
53o
4a
4'
24
11
24
24
4
3 g, 096
■7
9
34
24
a3
3a
10
26
1 0
Rusttjenst-
marker.
|
Rust- och
Rotehällning,
|
|
|
|
587
|
|
|
1
|
1 r
|
—
|
3,7
|
8
|
—*
|
—
|
—
|
—
|
3,707
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
888
|
12
|
—
|
—
|
—
|
—
|
493
|
—
|
|
|
—
|
—
|
3 26
|
5
|
4
|
—
|
1 1
|
6
|
35
|
—
|
|
—-
|
—
|
—
|
333
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
71
229
|
—
|
—
|
1
|
I
0
|
—
|
289
|
42
|
—
|
—
|
—
|
—
|
151
|
—
|
—
|
—
|
—
|
,
|
5,248
|
6
|
—
|
|
..
|
:
|
4.710
|
z
|
——
|
—
|
—
|
|
1 1
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
469
|
—
|
|
3
|
20
|
(6
|
i8,5a8
|
20
|
4
|
Sum ma.
6,487
7,0! 9
1 1,48 I
7,546
8,8o4
4, IOO
2,76
2,56g
3,278
3,443
167
866
L712
60 5
515
2,191
8,484
6,108
15g
97
»,57 1
ig3
388
1,812
82,422
38
18
29
5
16
24
24
16
*7
2 4
9
a3
3a
38
4 II.
\;
m4.
Summarisk Tabell, upptagande Svenska Hemmans Grundskatter, Ständige Räntor och Rotering9
upprättad efter föregående Specielle Tabeller öfver Herrar Landshöfding ars Är 1822 afgifne Feni-Ärs-Berättelser.
|
Förmedladt
|
|
|
|
Ständ
|
g e Räntor.
|
|
|
|
|
Rust- och
Rotehållninge
|
|
|
|
|
|
Hemmantal.
|
Krono-Tionde.
|
Afrad.
|
Jordeboks- och
Hein man ta Is-
Räntor.
|
Rusttjenst
marker.
|
|
n.
|
Summa.
|
|
Krono-Gods%
|
|
R:dr
|
sk.
|
r.
|
R:dr
|
sk.
|
r.
|
R:dr
|
sk.
|
I*.
|
R:dr
|
sk.
|
r.
|
R:dr
|
sk.
|
r.
|
R:dr
|
sk.
|
r.
|
TCnnp^- nrli TCon^s-Ladiihärdar
|
347
|
1/107
20,528
|
47
22
|
4
|
15,974
29,8o3
8,212
12,364
|
? 9
|
I 1
|
31,183
52,o35
13,287
39,096
|
35
39
2
|
3
|
|
|
|
|
|
|
/«
|
|
6
|
lYTiliHfp-Boställen . ' . • »
|
0.
|
43
33
|
|
7
11
|
|
|
|
2,731
6,589
18,528
|
|
|
/J.OjyUj
105,099
33,944
82,422
|
9
3o
/11
|
Civile Boställen »
|
439 i
G910 rff
|
5,883
|
3?.
|
4
|
|
1
|
98
|
|
4«
25
|
6
4
|
9
|
|
12,430
|
8
|
9
|
4
|
n
|
26
|
10
|
3
|
20
|
6
|
4*
38
|
9
|
|
|
|
J
|
|
|
7 S:a
|
4*4.91 tVo
|
4o,25o
|
»4
|
7
|
66,355
|
7
|
6
|
135,573
|
8
|
7
|
5
|
|
6
|
28,246
|
40
|
10
|
270,430
|
24
|
|
Frälse-Gods.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,460 11
682 -j-g
|
180
|
18
|
|
732
|
26
|
|
5,o34
22,876
25,391
2,534
10,648
|
23
42
40
24
46
|
|
59
2,639
29,963
i,463
6,327
|
33
|
|
4,444
74,643
383,021
53,749
92>374
|
*7
|
|
1 o,451
115,528
|
|
|
Säterier, som äro berustade
|
421
|
6
|
|
/
i4,947
i,833
5i
|
6
|
3
|
8
|
|
'9
|
|
Frälse-Hemman . . . ( k ,
|
I 1.207 -r-ss
|
122,324
18,863
|
7
|
8
|
3
|
|
|
£7
I H
|
|
°7
|
7
|
9
|
RA- nrh Rör- eller Insockne-Hemman
|
2,567 TV
4,106 n
|
47
47
|
|
24
|
|
8
|
1 J
25
|
|
2
|
9
|
O U 2 O
76,662
147,601
|
28
3i
|
5
|
TTtsnrkne Frälse-Hemmafl
|
33,429
|
3
|
4,820
|
r
35
|
|
38
|
8
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
S:a
|
22,Il44fé
|
175,21g
|
29
|
11
|
22,384
|
42
|
7
|
66,486
|
33
|
—
|
4o,453
|
47
|
2
|
608,232
|
18
|
6
|
912,777
|
27
|
2
|
Den egentligen Skattskyldiga Jorden.
Krono-Skatte-Hemman .*..••• . . •
|
25,735 /s
2,593 r%
7,684
876 ég
|
/
3843io
20,568
98’599
11,984
|
18
24
T /i
|
1
|
496,360
42,636
84*715
3,375
|
4o
34
|
5
|
996,182
83,075
|
29
|
|
233
12
|
33
G
|
|
865,934
|
|
|
2,743,012
|
|
4
|
Krono-Hemman . . •
|
3
|
6
|
3
|
5
|
4i
3o
43
|
|
|
Skatte-Rusthåll . . . . • •
|
3
|
|
|
|
|
|
* y y
868,877
105,820
|
|
2 l.UjUv/i'
|
t Q
|
|
|
i5
|
3
|
|
8
|
Äy 1
i5,526
|
|
|
|
|
|
9
|
I y 2 L^\J } 2\J \J
136,706
|
i O
12
|
9
10
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:a
|
36,889 n
|
521,462
|
23
|
10
|
627,087
|
3o
|
9
|
1,286,695
|
4
|
6
|
337
|
3 9
|
5
|
i,9o4>4°3
|
41
|
10
|
4,338,986
|
44
|
6
|
Krono-Godsen
|
4»49* tVö
2 9, i i 4 1 ° ?
|
4o,25o
175,219
|
»4
29
|
7
11
|
66,355
22,384
|
|
6
|
i35,573
66,486
|
8
33
|
|
5
|
|
6
|
28,246
608,232
|
4o
18
|
ro
6
|
270,430
9I2>777
|
24
|
|
|
1
42
|
7
|
40,453
|
47
|
|
|
|
7
|
|
|
27
|
|
Summa
|
63,495|f*4
|
73 6,982
|
20
|
4
|
715,827
|
32
|
10
|
1,487,754
|
46
|
1
|
40,796
|
39
|
1
|
2,54o,883
|
5
|
2
|
5,522,194
|
47
|
6
|
Stora Kopparbergs Län, utom Contributioner för Bergverken
|
i,8o3 i
|
43,610
|
37
|
4
|
|
—
|
—
|
77,246
|
11
|
2
|
.
|
—
|
|
93,666
|
32
|
—
|
2l4,523
|
32
|
6
|
Summa Summarum
|
65,299^/hV
|
780,543
|
9
|
8
|
715,827
|
32
|
to
|
t,565,001
|
.9
|
3
|
40,796
|
39
|
1
|
2,634,549
|
|
2
|
5,736,718
|
32
|
•—
|
Jemn för else- Tabell emellan Riks-Hufvud-Boken och
den här förut gjorde Beräkning.
1826 Ärs Rihs-Hufvud-Bok upptager:
Ordinarie Ränta 2,337,838: 34- 8.
Afrads-Spannmål 186,617: i4- 7*
Tionde-Spannmål 655,409: 37. 11.
Dito xnot lösen efter bestämda priser 4*515: 43. 7.
|
Banco.
|
3,184*381
|
34
|
9
|
(Rusltjenst-markerne äro inberäknade i Ordinarie Räntan.)
|
|
|
Föregående Tabell upptager:
|
|
|
|
Ordinarie Ränta med Afrads-Spannmål 2,280,828: 42. 1.
Krono-Tionde 780,543: 9. 8.
|
3,002,168
|
42
|
10
|
Difference som unnkommer af olika Ars Markeeånpsnriser... . . •
|
182,212
|
39
|
11
|
|
|
Summa
|
3,184,381
|
34
|
9
|
V '
>
1
■, ' •• - . 1
. - \
■ :
;
' .
|
|
|
|
|
.
|
>
|
|
.
|
|
:> :
|
|
|
|
|
; ■ ;
|
|
’ , • / •
|
|
|
i
|
|
|
' »
|
|
|
|
|
|
|
|
|
.
• • • • . ■- ■
!■
•ä,
!->
'■ >• i i ’ -■ . '
' • V , ’ • • , . ■
■ •' ■ V'-
‘ v; - :V/,W.V; ■ ;'\
• '.» 1 - '
.... ' '
■ »
»j ■■ -• . ... . .. , . .■ . i . . , I „ <:' ' !' ' ,'.v- jj.. ;yi
t. » . • • ■ . . . . , ' . . , ' i ■ : ' '
,
'
i»;-*-1- <■: I ■ . ■ .-,<1
• . -',,vl
■ , ■ ■ : - .
r^rrrnrrr.
W'
i : ' VC; I V< •
■
/
f s
I
1
■
■
.
■■c .
i..
-.
I
,
■>
•v:
■ ' 'i'':
■
r-*\
. \
N'= 5.
Tabell, i-om utvisar Rikets Inkomster af alla slags Räntor och Medel?
upprättad efter dell för Ar 182 5 af slutade Riks-Hufvud-Boken.
Ordinarie-Inkomster.
Ordinarie-Ränta
Afrads-Spanuemål . . .
Tionde-Spannemål
Dito Lösen efter bestämda priser
Arrende-Medel
Stubb-Ören
Silfver-Tionde, Myntare-lön och Slagskatt
Koppar-Ränta och Slagskatt
Afvesta Koppar- och Manufactur-Tull
Tionde- och Hainmarskatts-Jern
Alun-Tionde ,
Svafvelbruks-Tionde
Kalkugns-Afgift
Mantals-penningar . . 7
Lagmans- och Häradshöfdings-Ränta
Gjärnings-Öre
Bötes-Medel
Indragne och besparde Militiae-, Lönings- och Boslälls-Räntor
Cavalleri-Regementernes Häst-Vacance Spannemål ....
Ständige Vacance-Afgifter vid Skånska Infanteri-Regementerne
Tillfällige Rote-Yacance och Mötes-Afgifter
Kneckte-Rotefrihets-Medel
Båtsmans Yacance-Afgift
Krut- och Saltpetter-Försäljnings-Mcdel
Controll-Stämpel-Medel 1
Nummer-Lotteri-Medel
Båk- och Lots-Medel
Danska Fyrings-Medel
Sterbhus-Afgift
Observations-Medel . .
Ersättningar
Intresse-Medel
S:a Ordinarie Stats-Inkomst . .
Extra-Ordinarie Inkomster.
4,951,34*: *4- io-
Enligt 60 §. i Regerings-Formen såsom Bevillning utgående
Sjötulls-Medel
Salu-Accis af Städerne . . ■
Post-Medel
Chartae-Sigillatae-Medei
Bränvins-Afgift
S:a Extra-Ordinarie Inkomster .... 3,32Ö,3o5: 24- n.
Ti lik o miner: Besparingar på Riks-Statens Hufvud-Titlar samt
9:de Titelns Intresse-Medel
Inkomster i Riks-Staten ej påräknade.
Hittegods-Medel
Dana-Arf
Bytes- och Reductions-Medel
Krigs-Fonds-Medel
Bompenningar vid Södra Stäket
Extra Medel och Uppbörder
S:a 42,008: 34. 2.
Banco.
1,337,838
18(1,617
655,409
4,5i5
93,279
1,317
7>67 9
5o,3q5
4,838
220,250
6,195
*>699
68
338,759
86,386
1,860
201,447
100,271
136,802
1 o,oo5
6,425
i,23o
28,728
83,600
10,001
271,077
51,274
8,986
13,794
10,766
i8,5o4
i,34i
Summa Siats-Medel
4 H.
2,182,536
11,835
351,348
808.998
471,58
86,89:
3,413
*,997
696
12
35,887
46
10
24
8,4o6,548 24
Transport
Bevillmngs-Medel, utgångne efter 1823 Års Bevillnings-
Stadga . . .
Krono-Uppbörd af diverse erks Medel.
Passevolance-Medel
Wadstena Krigsmanshus-Medel
Invalidhus-Fonds-Medel
Spinnhus-Medel
Saltpetter-Gärds-Medel
Convoij-Medel
Riddarhus-Medel .
Curhus-Medel
Skogsplanterings-Medel
Jagt-Cassae-Medel
Enöres-Medel
Arbetshus-Medel
Vägbyggnads-Medel
Jämtlands Läns Allmänna Sammanskolts-Medel
Flyinge Stuteri-Medel
Strömsholms Stuteri-Medel
Borgholms Garnizons Service-Medel
Bro-Medel
Djekne-Penningar .
Fattigförsörjnings-Medel
Fabriks-Fattig-Cassae-Medel
Lappmarks Ecclesiastique-Verkets Medel
S:a 977,055: 20. 5.
Summa Inkomst
406,548
|
24
|
4
|
339,442
|
46
|
—
|
264.210
|
0
|
4
|
42,094
|
45
|
10
|
19,317
|
36
|
9
|
44°
|
3o
|
2
|
135,177
|
15
|
11
|
291,493
|
8
|
7
|
2,345
|
7
|
6
|
i32,5oo
|
32
|
6
|
10,923
|
3o
|
5
|
1,407
|
2
|
10
|
846
|
20
|
9
|
1,198
|
4*
|
8
|
820
|
*9
|
2
|
757
|
5
|
4
|
*,993
|
42
|
.—.
|
28,295
|
16
|
7
|
16
|
43
|
7
|
4, *74
|
10
|
5
|
5,743
|
9
|
3
|
24,685
|
21
|
6
|
i5
|
3
|
3
|
a
|
Q,
|
T
|
öjOOO
|
|
X
|
723,040(42
|
9
|
Prästerskapets Sädes-Tionde, utgör enligt Tab. N:o 9
Rust- och Roterings-besväret dito Tab. N:o 10
Föregående Summa 11,723,046: 42- 9-
Hvarifrån afgår;
Ordinarie Afkortning enligt Riks-Hufvud-Boken . 164,729: — 9.
Återstår .......
1,011,610
2,634,549
11,558,317
37
42
Summa Statsbidrag 15,204,477
3i
4
Calcul, upptagande den
frias
Krono~Skatte.
Upsala Län
Stockholms Län . . ,
Skaraborgs Län . . ,
Kronobergs Län . . ,
Jönköpings Län . .
Westmanlands Län ,
Östergöthlands Län .
Södermanlands Län ,
Elfsborgs Län. . . . ,
Calmar Län
pä Öland
Örebro Län . . . .
Wärmelands Län . . .
Westernorrlands Län
Westerbottens Län
Gottlands Län ....
Malmöhus Län ....
Christianstads Län . .
Blekinge Län
Hallands Län
Götheborgs & Bohus Län
Jämtlands Län . . .
Norrbottens Län . . ,
Gefleborgs Län . . .
Kron o- Hemman.
Upsala Län
|
195
|
Stockholms Län
|
96
|
Skaraborgs Län
|
210
|
Kronobergs Län
|
•9
|
Jönköpings Län
|
65
|
Westmanlands Län ....
|
115
|
Östergöthlands Län . • •
|
95
|
Södermanlands Län . • •
|
43
|
Elfsborgs Län
|
io3
|
Calmar Län
|
|
Örebro Län
|
610
|
Wärmelands Län
|
3
|
Gottlands Län
|
l9
|
Malmöhus Län
|
'7»
|
Christianstads Län ....
|
02
|
Blekinge Län .......
|
|
Hallands Län
|
54«
|
Götheborgs & Bobus Län
|
68
|
Jämtlands Län
|
46
|
Norrbottens Län
|
53
|
Gefleborgs Län
|
24
|
S:a
|
2,584
|
N°» 6.
' Penningar och deremot svarande Spannmdls-belopp, som den egentligen
fdensamma nu aUggande stanAge Räntor och Rotering^ samt således till
, för att derigenom
Stats-bidrag.
Förmedladt
Hemmantal.
|
Ständige Räntor,
som utgöras till
Kronan.
|
1,13i
|
160,758
|
1,128
|
l32,854
|
1,268
|
78,67.
|
1,52a
|
108,879
|
1,321
|
95,942
|
i,546
|
220,734
|
i,8i3
|
169,128
|
i,o63
|
1 34,523
|
3,174
|
107,872
|
1,189
|
71,840
|
725
|
58,826
|
879
|
61,220
|
i,ip3
|
7.5,766
|
i,543
|
86,012
|
608
|
26,374
|
i,oi5
|
44.546
|
237
|
6,025
|
33o
|
6,798
|
26
|
458
|
762
|
3o,5.8
|
1,15o
|
29,043
|
733
|
33,4^1
|
438
|
18,789
|
i,p55
|
127,845
|
25,728
|
1,876,893
|
27,160
i4,58o
13,o6p
i,256
4,815
14,514
io,685
5,4 o3
4,56a
2,804
17,442
36o
900
4,438
1,173
7 2
2 2,5q3
1,232
1,668
2,124
i,551
l52,4oi
tö
o
n
2. c
s
aq 7
H
Vi w
<
to:
n
4.Q.478
43,84.9
50,128
52,991
63,475
48,148
46,384
37,655
58,375
65,693
11,594
26,422
55,891
29,177
25,291
14.690
7.745
11,374
13,171
32,072
29,830
3o,o36
63,462
865,931
7»9° 5
3,294
8,864
455
3,204
3,642
2,788
1,337
2,764
3,959
1,621
111
25o
5,676
1,450
11,0i4
2,022
170
2,564
777
63,767
CO
c
5
3
£0
210,236
»75,703
128,799
161,870
15q,417
268,882
215,512
173,178
166,247
i37,533
70,420
87,642
131,657
115,189
51,665
59,336
13,770
18,173
458
43,689
61,115
53,3oi
48,825
191,307
2,742,823
35,o65
. 17,874
21,933
1,711
8,019
18,.56
i3,473
6,640
7,336
6,763
»9>o63
471
i,i5o
10,114
2,6a3
73
33,607
3,254
i,838
4,688
3,328
316,168
4 H.
|
0: n
2 n 0:
D -•
3 •
« v "V
9:4^ £
= teo r:
3 3 =
!*~.
2 1
— ^ • c3:
3 b:-
® 2 n
'
|
Summa Capital tor alla
Hemman i hvarje Län.
|
a
Cl
2, 2
o-7*
Ct
Ev
=.
3 tfa
• E«
"5
Oq’
|
M
33 —
A.
5 "
5 ö:
a -1
3
0 <
5 £
Cl
1
** zr
f* ft
r»
|
deremot svarande Span-
måls belopp å R:dr
Tunnan.
|
Medium deraf för
hvarje Hemman.
|
185
|
740
|
836,q4o
|
41,847
|
37
|
6
|
3o
|
155
|
620
|
699,360
|
34,968
|
3i
|
5
|
26
|
101
|
4»4
|
5.2,372
|
25,6i3
|
20
|
3
|
2 4
|
106
|
424
|
645,328
|
33,266
|
2 1
|
3
|
3o
|
120
|
480
|
634,o8o
|
31,704
|
24
|
4
|
.6
|
173
|
692
|
1,069,832
|
53,491
|
34
|
6
|
11
|
118
|
472
|
855,7 36
|
43,786
|
23
|
4
|
10
|
161
|
644
|
684,572
|
34,288
|
32
|
6
|
|
76
|
3o4
|
660,896
|
33,o44
|
.5
|
2
|
16
|
115
|
460
|
546,p4o
|
27,347
|
23
|
4
|
10
|
97
|
388
|
281,300
|
.4,065
|
19
|
3
|
18
|
99
|
396
|
348,o84
|
17,404
|
»9
|
3
|
18
|
110
|
44o
|
524.920
|
26,246
|
22
|
4
|
4
|
7 4
|
296
|
456,728
|
2 2,836
|
»4
|
2
|
20
|
84
|
336
|
204.288
|
.0,2! 4
|
.6
|
0
0
|
.
|
58
|
232
|
235,480
|
» »,774
|
11
|
2
|
2
|
58
|
232
|
54,984
|
2.749
|
11
|
2
|
2
|
55
|
220
|
73,600
|
3,6 3 0
|
11
|
2
|
2
|
|
68
|
1,768
|
88
|
3
|
—
|
18
|
Å
|
228
|
173,736
|
8,686
|
11
|
2
|
2
|
53
|
212
|
343,800
|
13,190
|
10
|
1
|
38
|
73
|
393
|
210,824
|
10,541
|
»4
|
2
|
20
|
114
|
456
|
195,168
|
9,758
|
22
|
4
|
4
|
97
|
388
|
758,040
|
37,927
|
>9
|
3
|
18
|
—
|
|
. 0,908,. 76
|
545,403
|
—
|
■—
|
-
|
»79
|
716
|
139,620
|
6,981
|
35
|
6
|
18
|
186
|
744
|
71,434
|
3,571
|
37
|
6
|
3o
|
104
|
416
|
87,360
|
4,368
|
20
|
*>
|
2.4
|
9°
|
36o
|
6,840
|
342
|
18
|
3
|
12
|
I 23
|
49 2
|
3 .,980
|
1,599
|
a4
|
4
|
16
|
l37
|
628
|
72,220
|
3,6..
|
3,
|
5
|
26
|
i46
|
584
|
53,728
|
2,686
|
29
|
5
|
»4
|
154
|
6.6
|
26,488
|
1,324
|
3.»
|
5
|
20
|
V
|
284
|
39.252
|
1,462
|
»4
|
3
|
30
|
100
|
4oo
|
26,800
|
i,34o
|
20
|
3
|
2 4
|
3i
|
124
|
75,640
|
3,782
|
6
|
1
|
4
|
157
|
628
|
1,884
|
94
|
3i
|
5
|
36
|
60
|
240
|
4,56o
|
238
|
13
|
2
|
8
|
59
|
236
|
40,356
|
2,017
|
11
|
2
|
2
|
8.
|
324
|
1 o,368
|
5.8
|
16
|
3
|
—
|
18
|
72
|
288
|
»4
|
0
.>
|
—
|
.8
|
61
|
344
|
133,956
|
6,697
|
13
|
2
|
8
|
47
|
188
|
12,784
|
63p
|
9
|
1
|
22
|
39
|
i56
|
7. »76
|
358
|
7
|
1
|
10
|
88
|
352
|
18,656
|
932
|
»7
|
3
|
6
|
97
|
388
|
9,312
|
465
|
»9
|
3
|
18
|
—
|
—
|
860,692
|
43,028
|
—
|
—
|
—
|
*g'
Stats-bidrag.
|
Förmedladt
Hemmantal.
|
cn C/5
2 ST:
3 3
n X
O OQ ^
63 2 &
3 ® E0:
. V> -j
0
ZZ “t
|
Rust- och
Roterings-besvär.
|
Summa.
|
Medium deraf för
hvarje Hemman.
|
iSkatte-Rust häll.
|
|
|
|
|
|
i Upsala Lön
|
233
|
26,865
|
3l,537
|
58,402
|
25o
|
i Stockholms Län . .
|
205
|
10,026
|
38,996
|
49,023
|
a39
|
i Skaraborgs Län
|
844
|
53,901
|
100,620
|
154,521
|
i83
|
i Kronobergs Län
|
225
|
16,487
|
3°,947
|
47,434
|
210
|
i Jönköpings Län
|
633
|
50,334
|
87,067
|
137,401
|
217
|
i Westmanlands Län ....
|
372
|
5o,oi 2
|
47»i4o
|
97,152
|
261
|
i Östergöthlands Län . . .
|
730
|
44>577
|
7r»746
|
116,323
|
15p
|
i Södermanlands Län . . .
|
113
|
12,011
|
2,339
|
i4»35o
|
128
|
i Elfsborgs Län
|
166
|
4,810
|
7,282
|
i 2,092
|
72
|
1 Calmar Län
|
200
|
18,684
|
2i,35i
|
4o,o35
|
200
|
i Örebro Län
|
307
|
5,354
|
71,278
|
76,632
|
24.9
|
i Malmöhus Län
|
908
|
29>996
|
110,270
|
140,266
|
154
|
i Christianstads Län ....
|
846
|
17,857
|
1 i5,6o5
|
133,462
|
i57
|
i Blekinge Län Båtsm. R.
|
870
|
16,776
|
9.9 *442
|
1.6,218
|
i33
|
i Götheborgs & Bobus Län
|
958
|
14,173
|
58,291
|
72,464
|
75
|
i Jämtlands Län
|
70
|
2,462
|
5,910
|
8,372
|
lI9
|
S:a
|
7*679
|
374,335
|
899,821
|
1,274,146
|
—
|
Krono-Rusthåll.
|
|
|
|
|
|
i Upsala Län
|
6
|
8o3
|
860
|
i,663
|
0 2^
|
i Stockholms Län
|
7
|
347
|
»,47»
|
1,818
|
s5g
|
i Kronobergs Län
|
9
|
697
|
I,2l5
|
1,912
|
212
|
i Jönköpings Län
|
18
|
»,444
|
2,43o
|
3,874
|
2l5
|
i Westmanlands Län . . •
|
10
|
1,098
|
1,320
|
2,418
|
24»
|
i Östergöthlands Län . . .
|
116
|
4,188
|
6,546
|
10,734
|
92
|
i Södermanlands Län . . .
|
5
|
3»9
|
9°
|
4°.9
|
81
|
i Elfsborgs Län .*
|
32
|
849
|
i,348
|
2»»97
|
68
|
i Calmar Län
|
8
|
800
|
93»
|
1,731
|
216
|
i Örebro Län
|
10
|
»49
|
1,954
|
2,io3
|
210
|
i Malmöhus Län
|
444
|
16,367
|
66,299
|
82,666
|
186
|
i Christianstads Län ....
|
160
|
2,874
|
22,480
|
25,354
|
158
|
i Blekinge Län Båtsm. R.
|
44
|
902
|
|
90 2
|
20
|
i Jämtlands Län
|
2
|
45
|
90
|
135
|
67
|
S:a
|
871
|
3o,882
|
107,034
|
137,916
|
■—
|
Recapitulatioii af fö¬
|
|
|
|
|
|
regående Tabell.
|
|
|
|
|
|
Krono-Skatte-Hemman . . .
|
25,728
|
1,876,892
|
865,981
|
2,742.823
|
106
|
Krono-Hemman
|
2,584
|
15 2,401
|
63,767
|
2.6,168
|
83
|
Skalte-Rusthåll
|
7>679
|
374,325
|
899,821
|
1,274.146
|
i65
|
Krono-Rusthåll
|
871
|
3o,882
|
107,034
|
137,916
|
158
|
S:a
|
36,862
|
2,434,5oo
|
1,936,553
|
4,371,053
|
118
|
860
964
368
324
272
864
840
744
632
80
268
424
332
660
632
47:
Summa Capital för alla
Heraman i hvarje Län.
1
|
Deraf .gördels årlig
afbetalning.
|
Eller för hvarje helt
Hemman på året.
|
) 233,000
|
1 i,65o
|
5o
|
J 195,980
|
.9,799
|
47
|
617,808
|
3o,890
|
36
|
) 189,000
|
9,45o
|
42
|
? 549,444
|
27,472
|
43
|
[ 388,368
|
19,418
|
52
|
i 4^4,280
|
28,214
|
3,
|
57,344
|
2,867
|
25
|
47,808
|
3,390
|
»4
|
160,000
|
8,000
|
40
|
305,772
|
15,288
|
49
|
559,328
|
27,966
|
3o
|
53i,288
|
26,564
|
3i
|
463,840
|
23, l42
|
26
|
287,400
|
14,370
|
i5
|
33,320
|
1,666
|
23
|
5,082,980
|
254.146
|
—
|
6,648
|
332
|
55
|
7,252
|
362
|
5i
|
7,632
|
38o
|
42
|
15,48o
|
774
|
43
|
9,640
|
482
|
48
|
42,688
|
2,134
|
.8
|
1,620
|
8.
|
16
|
8,704
|
435
|
13
|
6,912
|
345
|
43
|
8,4oo
|
42,0
|
42
|
33o,33 6
|
i6,5i 2
|
37
|
101,1 20
|
5,o56
|
3i
|
3,520
|
176
|
4
|
536
|
26
|
13
|
55o,488
|
27,5i5
|
—
|
10,908,176
|
545,402
|
20
|
860,693
|
43,028
|
16
|
5,082,980
|
254, »4^
|
33
|
55o,488
|
27,5i5
|
3i
|
17,402,336
|
870,091
|
23
|
s S?
— ci
Sta “!
— Cl
T 5
cr o
_ CE r-e
H o
= 23 ?
= ^ 2
£ *'»
Ul Cl,
Cl
ftf V)
.. ns
Cl £3
** 3
IO
9
7
8
9
3
3
2
8
7 j
6
5
12
26
24
28
2
24
16
22
20
16
6
20
26
28
26
10
10
18
28
12
»4
2
28
3o
26
34
»4
24
6
26
10
A
• O'
■ ■
. 'O
. -
t
.
.
»
l .
I - Vi, 1
■ Av
' " ,
"v,: '•
’
. ••- ‘ : •: ^ - •
* -iBt2
■
|
|
|
|
|
|
|
|
' i >
• ■ ■
;■ ' L ~ i r
|
|
|
■r
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
W ^ r-,
|
. > •-
■
■
■
■' '■ • . ' '
■ ■
• , \ t
' • ■■
. ■
■:éJ. n;iOifetofö. i
:• ;:.J - g I^dofiO-' ii (
• J »W • |
v<j;J jbnufdlÖ^ltr^ i |
■'
,
;
■
• ' :
<
i ' i Hi H i j
■ ■ ■ ;
' ‘ ■ l- ;
K y* 4
■
' ■<
\
I ; t
■ •: ■
' •
. . : .
>• • ■■■■*•>..' ;
i ■ , • ■. ,
: : ■ - > .
ft-
. (tilli 2b«
o
CalClll, upptagande den ersättning i Penningar och deremot svarande Spannmåls-belopp, som
gande och till Kronan utgående Ständige Räntor, samt R otering s-be svärd, och
Berustade Säterier.
i Upsala Län ....
Stockholms Dito. . .
Skaraborgs Dito . . .
Kronobergs Dito
Jönköpings Dito .
Westmanlands Dito
Östergöthlands Dito
Nyköpings Dito . . .
Elfsborgs Dito . . .
Calmar Dito ....
Örebro Dito ...
Malmöhus Dito . . .
Christianstads Dito . .
Blekinge Dito
Götheborgs Dito
S:a
Fr alse-Hemman.
i Upsala Län . . .
i Stockholms Dito .
Skaraborgs Dito
i Kronobergs Dito
i Jönköpings Dito ....
i Westmanlands Dito . .
Östergöthlands Dito
Nyköpings Dito ....
Elfsborgs Dito ....
Calmar Dito
på Öland
Örebro Dito
Wärmelands Dito . . .
i Westerbottens Dito . .
Malmöhus Dito ....
Christianstads Ditö . .
Götheborgs & Bohus Dito
i Jämtlands Dito ....
i Norrbottens Dito . . .
i Gefleborgs Dito ....
S:a
Rå- och Rörs- samt. Iri¬
söe kn e-Hemman.
Upsala Län
Stockholms Dito
Skaraborgs Dito ......
Kronobergs Dito . . . .
Jönköpings Dito. .....
Westmanlands Dito ....
Östergöthlands Dito ....
Nyköpings Dito
Elfsborgs Dito
Calmar Dito
Örebro Dito
Wärmelands Dito
Westernorrlands Dito . . . .
Malmöhus Dito
Christianstads Dito
Blekinge Dito
Hallands Dito
Götheborgs & Bohus Dito . . .
Gefleborgs Dito .
11.2,91
S:a
12
8
322
”9
28
2,561
4 H.
S t a t s - b
|
i cl r a g.
|
|
Ständige Räntor.
|
Rust- och
I Roteringsbesväret.
0
|
Summa.
|
Medium deraf för 1
hvarje Hemman.
|
2 5
|
13,994
|
13,99/
|
III
|
')6
|
11,567
|
n,565
|
120
|
32
|
5,20c
|
5,20c
|
100
|
l6
|
2,067
|
2,06-
|
I2.9
|
\l
|
6,074
|
6,07/
|
t I29
|
35
|
3,480
|
3,48(
|
> 99
|
t7
|
17,58c
|
17,58c
|
119
|
>7
|
394
|
39/
|
23
|
16
|
695
|
69c
|
43
|
?,5
|
2,3o£
|
2,3o8
|
92
|
54
|
7,335
|
7,335
|
135
|
t 6
|
3,858
|
3,858
|
i48
|
i5
|
1,701
|
1,701
|
113
|
3
|
210
|
21c
|
7°
|
3 ——
|
242
|
242
|
80
|
77
|
76,70c
|
76,70c
|
—
|
31 28,423
|
52,31C
|
80,73c
|
66
|
25 23,170
|
45,974
|
69,147
|
42
|
2 1 17,225
|
3p,3o5
|
56,53o
|
55
|
34 19,759
|
21,007
|
40,816
|
69
|
>0 16,113
|
5o,362
|
66,475
|
63
|
)7 10,725
|
l3,2l4
|
23,939
|
60
|
18 6, 891
|
42,745
|
49,636
|
29
|
>6 23,6o4
|
4o,99o
|
64,594
|
52
|
9 99°
|
2,271
|
3,266
|
55
|
3 io,i25
|
15,35 2
|
25,477
|
39
|
6 89
|
i43
|
232
|
>4
|
6 9,7°°
|
19,124
|
28,824
|
43
|
4 6,509
|
17,870
|
24,379
|
t
|
2 OQ
|
3i
|
IOO
|
5o
|
5 1,949
|
13,901
|
i5,85o
|
44
|
5 113
|
7,120
|
7,233
|
41
|
2 3,790
|
. 2,786
|
6,576
|
58
|
1 i5
|
|
i5
|
i5
|
9 4'36
|
.
|
486
|
4
|
7 791
|
690
|
i,48i
|
54
|
1 i8o,544
|
385,25i
|
565,795
|
—
|
5 89
|
4 94
|
583
|
12
|
2 66
|
557
|
6a3
|
10
|
8 ,85
|
45
|
23o
|
1
|
7 t54
|
i,444
|
1,598
|
34
|
5 99
|
256
|
355
|
10
|
9 31
|
138
|
159
|
81
|
3 30
|
3i
|
5i
|
1
|
3 261
|
3,454
|
3,7i5
|
22
|
7 101
|
|
101
|
1
|
5 262
|
|
262
|
4
|
) 3
|
27
|
3o
|
3
|
i 3
|
|
3
|
I
|
232
|
|
23a
|
19
|
9,45o
|
24,287
|
33,737
|
3.9
|
7>°3q
|
2I,3i7
|
28,3561
|
55
|
36
|
|
36]
|
4
|
1,722
|
|
1,722
|
5
|
718
|
4o8
|
1,126
|
9
|
596
|
1,288
|
1,884
|
67
|
21,057
|
53,746
|
74,8o3
|
|
- 7-
Frälsejorden skulle komma att erlägga under loppet af 20 års tid, för att derigenom frias från de densamma nu ålig
derigenom blifva lika med Frälse-Säterier, till vinnande af jemnlikhet i beskattning af all Svensk Jord.
Stats
3
r* cjq
r-r Oj
Ut sockn e Frälse-Hemman
18,169
42,604
9°9
3i,o5o
3r,4o8
3,o32
13,718
6,709
3o,2l4
12,OI^
22,077
55,226
582,728
444
480
400
5i6
5i6
396
476
93
172
368
540
5,95
452
280
320
55,5oo
46,080
20,800
8,256
24,252
13,86o
^9*97 3
i,564
2,75:
9,200
29,160
15,392
6,780
84o
960
3o5,368
264
168
220
276
2Ö2
240
I l6
208
220
l56
56
172
3oo
200
176
164
232
60
16
216
322,344
273,000
224,620
161,184
264,600
95,280
195,808
257,088
12,980
ioo,3o8
896
[ I 2,832
97,200
400
62,480
28,700
25,984
' 60
i,584
5,832
48
4o
4
i36
4o
32
4
88
4
16
12
4
76
i56
320
16
30
36
268
2,243,180
ö
2
o? 2
2 ^
a *
stoj:
ES-
5 sr
• 05»
Oq*
|
Eller för hvarje helt
Hemman om året.
|
Deremot svarande Span-
måls belopp ä 5-J- R:dr
Tunnan.
|
2,775
|
-32
|
4
|
4
|
2,3o4
|
24
|
4
|
16
|
I,o4o
|
20
|
3
|
2 4
|
412
|
25
|
4
|
22
|
1,212
|
25
|
4
|
22
|
69 3
|
1.9
|
3
|
18
|
3,498
|
23
|
4
|
10
|
n8
4
|
4
|
—
|
24
|
137
|
8
|
1
|
16
|
46o
|
18
|
3
|
l 2
|
i,458
|
27
|
5
|
2
|
7G9
|
29
|
5
|
i4
|
339
|
22
|
4
|
4
|
42
|
>4
|
2
|
20
|
48
|
16
|
3
|
—
|
i5,265
|
—
|
—-
|
—
|
16,117
|
i3
|
2
|
>4
|
i3,65o
|
8
|
1
|
16
|
I I,23l
|
11
|
2
|
2
|
8,o5 9
|
13
|
2
|
14
|
i3,23o
|
12
|
2
|
8
|
4-764
|
12
|
2
|
S
|
.9-79°
|
1
|
—
|
6
|
12,854
|
10
|
1
|
28
|
649
|
11
|
2
|
2
|
5,oi 5
|
rr
7
|
1
|
10
|
44
|
2
|
—
|
12
|
5,64i
|
8
|
1
|
16
|
4,860
|
i5
|
2
|
26
|
20
|
10
|
1
|
28
|
3,124
|
8
|
1
|
16
|
i,435
|
8
|
1
|
16
|
I>299
|
10
|
1
|
28
|
3
|
3
|
—•
|
18
|
79
|
1
|
—
|
6
|
291
|
10
|
1
|
28
|
12,155
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
i Skaraborgs Län
i Elfsborgs Dito
i Calmar Dito .
i Malmöhus Dito
i Christianstads Dito
i Blekinge Dito
i Hallands Dito
i Götheborgs & Bobus Dito
Rccapitulation af föregå-
ende Calcul.
Berustade Säterier . . .
Frälse-Hemman
Rå-och Rörs- samtlnsockne-Hemman
Utsockne Frälse-Hemman . . . .
11,291
i8o,544
2 r,o57
55,226
76.709
385,25i
53,746
92,373
S:a 18,634
Skatte- och Krono-Hem-
manen
36,862
S:a 55,4.96
256,827 608,079
2,434,5oo
2,691,327
76,709
565,795
74,8o3
>47,599
864,906
r,936,553 4>37i,o53
2,544,632 5,235,959
29
35
46
118
45a 3o5,368
200 2,243,180
294,200
582,728
184
472
94 376
3,425,476
17,402,336
20,827,812
5' <»
**■
OQ*
|
g B
-s
2.
. O
|
5 3,614
|
i3
|
1 8,33 a
|
7
|
) 176
|
4
|
6,192
|
9
|
6,25o
|
10
|
598
|
6
|
2,65 g
|
2
|
i,3i4
|
6
|
29,135
|
—
|
15,265
|
22
|
1 i2,i55
|
10
|
14,704
|
5
|
29,i35
|
7
|
171,25 9
|
9
|
870,091
|
ja3
|
i,o4i»35o
|
>9
|
4
28
3o
10
22
18
2,160
2,480
472
6,392
i,4°°
6081
212
14,784
348
848
108
64
912
>31,976
113,o8o
128
6,440
4,284
7,5o4
294,200
108
j 24
23
319
jo
3o
10
73 9
‘7
4 2
5
3
45
6,598
5,654
6
322
214
375
14,704
2
2
1
6
2
i
1
4
1
1
1
1
3
7
11
1
i
1
i3
12
12
6
4
12
6
6
24
6
6
6
6
18
10
6
6
6
6
>4
N°= 8.
Tabell öfver Spannmåls-Afkastningen på Landsbygden i Riket, med Calcul öfver Präster¬
skapets Sädes-1Tionde, eller den så kallade Perdalen.
|
Medel-afkastning, beräknad efter Utsädet på all jord a
enligt Landshöfdingarnes fem-års-berättelser.
|
Landet,
|
3 CD
ao cs.
0 -•
3 £
-a s
»• B
|
Potatoes
|
Medium
afkastnin
h.
|
Prästersk
heräknad
af Sädes
■i
|
Medeltal
Sädes-Ti
helt
|
|
Hvete.
|
fe
£>■>
crq
|
Korn.
|
1
Hafra.
|
Blandsäd.
|
a
|
Summ a.
|
f Sädes-afkast-
hvarje hemman.
|
-afkastningen.
|
af Potatoes-
gen på hvarje
emman.
|
■apets Tionde,
till 3o:de delen
-afkastningen,
utgör.
|
af Prästernes
onde på hvarje
hemman.
|
i Upsala Län ........
|
20>99I
|
109,601
|
128,833
|
18,004
|
24,o35
|
t'
00
0
|
312,335
|
88
|
81,298
|
22
|
10,4l I
|
3
|
i Stockholms Dito
|
17>489
|
133,375
|
79,771
|
18,623
|
i5,o83
|
12,199
|
276,540
|
68
|
100,599
|
24
|
9,212
|
2i
|
i Skaraborgs Dito ......
|
io,854
|
105,972
|
60,885
|
171,150
|
81,166
|
26,627
|
456,654
|
97
|
90,062
|
19
|
I 5,22 I
|
34
|
i Kronobergs Dito
|
668
|
34,580
|
65,859
|
11,336
|
20,921
|
1,478
|
134,842
|
4?
|
27,295
|
10
|
4,494
|
ii
|
i Jönköpings Dito
|
I,o32
|
71,443
|
2Ö,6o5
|
123,825
|
i4,o52
|
2,649
|
239,606
|
61
|
I 1 I ,203
|
28
|
7,986
|
2
|
i Westmanlands Dito
|
4»16 i
|
94.272
|
45,737
|
11,910
|
28,041
|
3,359
|
187,480
|
65
|
33,272
|
1 I
|
6,249
|
2
|
i Östergöthlands Dito
|
23,3q8
|
i52,o8o
|
1 i5,25o
|
26,294
|
io8,5i4
|
23,142
|
448,678
|
80
|
1 I2,3i5
|
20
|
l4,955
|
2|
|
i Södermanlands Dito
|
22,687
|
i 10,024
|
32,951
|
9,619
|
i5,oo4
|
8,498
|
198,783
|
60
|
65,3g8
|
19
|
6,626
|
2
|
i Elfsborgs Dito
|
4,104
|
51,175
|
31,978
|
194,o58
|
69,885
|
10,517
|
361,717
|
86
|
271,939
|
67
|
I 2,057
|
2i
|
i Calmar Dito
|
3,3o5
|
97,043
|
46,432
|
10,783
|
983
|
3,o58
|
i6i,544
|
63
|
i38,555
|
53
|
5,384
|
2
|
på Öland
|
2,224
|
54,600
|
6i,6i 2
|
2,482
|
475
|
121,3g3
|
i5i
|
5,919
|
7
|
4,046
|
5
|
i Stora Kopparbergs Dito ....
|
180
|
60,00.0
|
83,820
|
|
200,000
|
10,000
|
354,ooo
|
196
|
40,000
|
22
|
11,800
|
6|
|
i örebro Dito
|
2,65$
|
8 6,5 98
|
14,94o
|
44,604
|
23,364
|
6,672
|
178,837
|
64
|
72,324
|
26
|
5,961
|
2
|
i Wärmelands Dito
|
1,612
|
6o,316
|
9-79 2
|
280,284
|
10,156
|
3,i 13
|
315,273
|
182
|
116,986
|
67
|
10,509
|
6
|
i Gefleborgs Dito
|
71
|
31,802
|
62,479
|
17,788
|
17,718
|
5,66o
|
135,5i8
|
64
|
5o,735
|
2 4
|
4,517
3,588
|
2
|
i Westernorrlands Dito ....
|
8
|
14,208
|
72,767
|
5,093
|
11,162
|
4,410
|
107,643
|
67
|
60,169
|
31
|
24
|
i Westerbottens Dito
|
120
|
7.924
|
35,i8o
|
1,232
|
6,282
|
|
5o,738
|
81
|
20,944
|
33
|
1,691
|
2 4
|
i Gottlands Dito
|
3,132
|
39,726
|
24,828
|
i,582
|
2,448
|
592
|
72,3o5
|
65
|
i6,255
|
J4
|
7,280
|
64
|
i Malmöhus Dito
|
28,o53
|
166,987
|
296,097
|
89,568
|
5o,o4o
|
112,704
|
748,449
|
182
|
212,867
|
52
|
24,781
|
6
|
i Christianstads Dito
i Blekinge Dito
|
7,582
|
n 2,i44
26 418
|
132,884
|
34.4oo
5 84G
|
14,274
2,395
41,793
|
29,545
|
330,879
67,924
21 i,o34
|
110
6-5
|
240,144
l80,IÖ2
I 1-8,697
|
80
166
|
11,029
|
32.
|
i Hallands Dito
|
2,645
|
35,648
|
74,582
|
55,oi6
|
i,35o
|
72
|
40
|
Ji j UZj.
7,034
|
2i
|
i Götheborgs & Bohus Dito .
|
0,848
|
25,240
|
57,599
|
89,845
|
26,387
|
22,100
|
227,019
|
78
|
io5,28o
|
36
|
7,567
|
24
|
i Jämtlands Dito
|
|
6,084
|
32,658
|
9,642
|
9,352
|
2,o55
|
89,791
|
65
|
i6,5o6
|
18
|
U993
|
2
|
i Norrbottens Dito
|
‘ -
|
3,8i5
|
62,219
|
|
192
|
■—■—
|
66,226
|
111
|
io,554
|
J7
|
2,207
|
3a
|
S:a
|
164,757
|
, O)
0
0
|
1,683,856
|
i,i83,o3'4
|
793,187
|
3o4,3o4
|
5,820,208
|
89
|
2,289,468
|
35
|
198,812
|
3
|
T abell öfver Spannmåls-Af kastningen af Städer nes jord i Riket, med Calcul öfver
Prästerskapets Sädes-Tionde, eZ/er cZe/z jå kallade Perdalen.
|
>
|
Medel-afkastning, beräknad efter Utsädet på all Stadsjord i Riket,
enligt Landshöfdingarnes fem-års-berättelser.
|
*13
O
ST
c
0
V
|
Prästerska
räknad till
desa fk astli
Städerne
|
|
tr.
ET:
|
<
Ct*
|
cnT
|
w
0
|
SO
r*
|
0
3
Q.
V.
ta:
Q-
|
a ■
|
zn
B
|
1
03
pr
03
Vi
ET
3*
C/q
n
3
|
:5 m I
? * Ol“ »
w - cL H
-S-s -5‘
SjfsJ-
=’ ^ tr
O: p: n
1 1
|
i Upsala Län .........
i Stockholms Dito
i Skaraborgs Dito
i Kronobergs Dito
i Jönköpings Dito
i Westmanlands Dito
|
2
6
6
1
3
4
|
185
1 1 r
81
5
37
270
|
3,125
97 3
2,226
I 25
510
5,192
|
3,5oo
475
1,442
625
3o
3,942
|
228
184
3,884
25o
370
590
|
3oo
128
65
125
200
1,070
|
24
54
i65
8
37
88
|
7,362
1,935
7,863
1, 38
1,184
I 1,1 52
|
4,1 32
1,245
1,624
320
726
5.4x8
|
245
64
262
38
39
371
|
i Östergöthlands Dito . — . . .
i Nyköpings Dito
i Elfsborgs Dito .
i Calmar Dito med Öland ....
i Stora Kopparbergs Dito ....
i Örebro Dito ........
i Wärmelands Dito ......
i Gefleborgs Dito
i Westernorrlands Dito
_ i Westerbottens Dito
i Gottlands Dito
i Malmöhus Dito
i Christianstads Dito . . .
i Blekinge Dito
i Hallands Dito
i Götheborgs & Bohus Dito . . .
i Jämtlands Dito
i Norrbottens Dito
|
5
6
5
4
3
4
3
3
2
1
1
6
3
3
5
5
1
3
|
399
438
80
62
28
1 20
461
1.47
87
106
l
|
3,2g 1
2,224
558
1,915
876
2,157
1,004
5a6
70
40
1,800
4,4o5
729
739
1,412
754
118
|
1,276
965
219
685
210
589
j 02
1,452
670
375
1,596
9,827
1,357
571
1,44»
i,937
567
|
i85
109
i,5oS
*4i
846
2,363
203
64
80
1,801
386
100
i,566
771
|
2,174
468
227
i,58o
892
26
r*
9°
104
i,383
80
651
165
|
373
99
54
b9
1 '9
32
20
J4.
'"Te
1,328
18.
2 4
93
n4
|
6,698
4,3o3
2,646
2,8 [O
2,666
4,665
3,555
2,297
922
4i5
3,612
19,1 o5
2,880
i,434
5,249
3,847
685
|
4,713
8,240
4,768
7,639
5oo
3,984
1,520
1,292
1,995
180
1,280
15,027
1,159
5,711
5,660
3,683
189
|
220
i43
88
93
88
i55
118
76
3o
i3
361
636
.96
47
174
128
22
|
S:a
|
85
|
2,617
|
33,769
|
33,852
|
15,629
|
9,734
|
2,812
|
g8,4i3
|
8i,oo5
|
3,510
|
För Landsbygden
|
—
|
164,757
|
1,691,070
|
1,683,856
|
i, 183,o34
|
793,187
|
3o4,3 o4
|
5,820,208
|
2,289,468
|
198,812
|
S:a
|
1 —
|
167,374
|
1,724,839
|
1,717,708
|
1,198,663
|
802,921
|
307,1lb
|
5,918,621
|
2,370,473
|
202,322
|
4 H.
Uppgift pä närvarande Antalet af E
Aflöningen och Tillåkning
Academie-Stcitcrne,
Professorer ........
3:ne Dito, tillökas . . * . .
Lärare i Krigskonsten, tillökning
Adjuncter
Docenter
Secreterare
Notarier
Ganzlister .
Räntmästare
Kamererare
Bokhållare
45.
3.
4-
3.9-
33.
2.
2.
2.
1.
2.
2.
3.
6.
1.
2.
2.
2.
2.
2.
Bibliothekarier med skyldighet att hålla föreläsningar .
Vice Bibliothekarier dito
Amanuenser
Stallmästare
Tillökning af 1 dito
Språkmästare . .
Tillökning af 2 dito
Ritmästare
Musik-Directeurer
Dansmästare
Fäktmästare och Gymnastik-Lärare
Den närvarande Staten upptager i5o.
Tillökad personal I0- 1G0
Gymnasie-Stat er ne.
Lectorer
Adjuncter, som tillika bestrida Bibliolhekarie-tjensler . . 12.
M usik-Directeurer
Cantorer
Gymnastik-Lärare 12.
Lärare i Krigskonsten Commenderade från Armeen . . . 12.
Närvarande Gymnasii-Statens Personal . .
Tillökning af:
Musik-Directeurer
Gymnastik-Lärare
Lärare i Krigskonsten
S:a 36.
Minskning af:
Bibliothekarier 6.
102.
Scholae-Staterne.
Återstår Tillökning 3o.
S:a i32.
Rectorer ' 6-7.
ConRectorer x8.
Colleger och Apologister . . ' i/[g.
Lärare efter den Lancasterska methoden 1 för hvarje Pa¬
storat på Landet och i Städer ...... . . 1,248.
Lärare i Gymnastik och Reglementen ; bestrides af Under¬
officerare emot årligt arfvode 1,248.
Närvarande Scholas-Statens Personal 322>
Tillökas med:
Lärare efter Lancasterska methoden 1,248.
Gymnastik-Lärare 1,248.
Minskning i Statens Personal*
Catheketer i Stockholm
Skollärare, Pasdagoger och Adjuncter . . , .
4 H.
S:a 2,818.
7-
8r.
b 88.
Återstår 2,780.
S:a 2,818.
^3
5 >
V) —•
o
Föreslagen Aflöning.'
160
132
2,73o
Transport | 3,022
}
å 400 Tunnor
å 4oo
a 200
å 100
å 200
å 100
å. 26
å 200
å 200
å 25
å 400
å 100
å 100
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
å 200 Dito
a 100
a
\
a
å
a
100
200
100
3oo
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
19,200.
1,600.
7,800.
3,3oo.
4oo.
200.
5o.
4oo.
200.
5o.
800.
3oo.
600.
4oo.
4oo
200.
4oo.
200.
600.
å 3oo Tunnor
å i5o Dito
å i5o Dito
å 5o Dito
å i5o Dito
21,600
. 1,800.
. 1,800.
600.
. 1,800.
k uo Dito Arfv. 1,800.
å 3oo Tunnor
å 200 Dito .
å 100 Dito .
k 5o Dito .
k 10 Dito .
20,100.
3,6oo.
14,900.
62,400.
12,480.
Transport
OQ
C3
3
3
3
OK»
Tunnor
å 5 R:dr
37,100
i85,5oo
29,400
147,000
; i3,48o
567,400
179,980
ö99»9oo
7er ken och Ecclesiastique-Staten i Riket, med Förslag till förändring
i Läroverkens Personal.
Ecclesiastique-Staten.
Transport
Biskopar
Domprostar
Consistorii-Notarier
Amanuenser
Domkyrko-Sysslomän
Slotts-, Hospitals-, Fång- och Arbetshus-Predikanter .
Kyrkoherdar på Landet och i Städernc vid Pastorater
i i:sta Classen 214
i 2.*dra Dito 616
i 3:dje Dito . . 384
Utom Class 22
Comministrar
Capell-Predikanter . . .
Compastorer i Carlskrona
12.
8.
i5.
12.
6.
14.
,1,236.
9°9*
89.
2.
Stockholms Ecclesiastique Stat:
Kyrkoherdar i i:sta Classen 8.
Dito i 2:dra Dito 4*
Comministrar 17.
Predikanter
35.
Närvarande Ecclesiastique Statens Personal
Minskning deri af:
• 2,340.
Pastor-Primarius i Stockholm .
Superintendenten i Carlskrona .
2.
Återstår 2,338.
S:a 2,340.
Till Byggnads och Extra Behof i och för Undervisningen
Summa Personer
*T3
n £>
o 2. -
3 Q9
3,022
2,338
5,36o
Föreslagen Aflöning.
Transport
å 800
å 400
å 200
k 5o
å joo
å 5o
Tunnor
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
k 400 Tunnor .
å 300 Dito
å i5o Dito
å j5o Dito
= 269,700 ==
k 100 Tunnor,
å 100 Dito
å i5o Dito
å 3oo Dito
å i5o Dito
å 100 Dito
k 100 Dito
9>6oo.
3,200,
3,ooo.
600.
600.
700.
. 85,600,
I 23,200.
. 57,600.
. 3,3oo.
, 90,900.
, 8,900.
3oo,
2,400.
600.
1,700.
600.
Sta 572,780 Tunnor
eller i
Penning. 2,868,900 R:dr.
Summa
02
»■c
P
3
3
5
09
Tunnor
179*9^°
å 5 R:dr
899,900
392,800
1,964,000
27,220
600,000
136,100
3,ooo,
000
Verte.
I
Beräkning af Clerecie och Läroverkens nuvarande alla
Inkomster till Underhåll och Aflöning.
|
Spann-
måls-
Tunnor.
|
Deremot
svarande
Penninge-
/ärde å5R.
Tunnan.
|
1:0 Pä Riks-Statens 4 '-de Hiifvud-Titel.
Innehafves i Indelte HemmansRuntor och Spannmål, af:
Clerecie-Staten 179,396: 38. 11.
Academie- Gymnasie-och Scholae-Staten . . . 197,917: 36. —
Gymnastiska Central-Iistilutet 1000: — —
Till Kyrkors underhål, ; . . 111,723: 38. 1.
S:a R:dr 49°>°38: *7* —
eller deremot svarande Spannmals-qvantum å 5 R:dr Tunnan . .
|
98,007
|
490,o3 5
|
2:0 Prästerskapets Spannmåls-Tionde, eller den så kallade Tertialen,
utgör enligt upprättade föregående Tabeller:
\ Tunnor.
För Landsbygden i Riket . 198,8! 2. —
I Rikets 85 Städer 3,5io. —
|
202,322
|
1,011,610
|
3:o Presterskapets rättighet till uppbärande af Qvick-Tionde, Tion¬
de af Fisk, Smör och Yste, Likstolar, m. m. kan med all säker¬
het beräknas, att uppgå till i;del emot Tertialen, eller ....
|
5o,58o
|
262,900
|
4:o Presterskapets Inkomster vid Barndop, Bröllopp, Begrafningar,
Nattvards-Confirmationer, m. m. tillhöra egenteligen Personalen,
samt då nu omkring if Million af Rikets Folkmängd är Skalt-
skrifven torde denna inkomst med 6 sk. pro persona icke vara för
högt beräknad, och utgör i Penningar 187,500 R:dr, eller i der¬
emot svarande Spannmålsbelopp å 5 R:dr Tunnan
|
37,500
|
l87,5oo
|
5:o Presterskapets Boställen, utom dem som finnas i Stora Koppar¬
bergs Län, utgöra 1,910 hela Hemman i det minsta värderade
till 3ooo R:dr per Mantal, då Uela yärdet pu dessa Boställen
utgör R:dr 5,780,000. — —
hvarå 4 procent anses såsom Inkomst, enligt Be-
villningsStadgans grunder utgörande .... 229,200. —
eller deremot svarande Spannmålsbelopp å 5 R:dr Tunnan . . .
|
45,840
|
229,200
|
Samma
|
434,249
|
2,171,245
|
Föregående beräkning upptager
|
434,249
|
2,171,245
|
Hvilken summa ökas med 165,751 Tunnor Spannmål; så alt hela
Anslaget skulle komma att utgöra 600,000 Tunnor, emot förbindelse
å Clerecie-Statens sida, att afträda dess rätt till det närvarande
|
|
|
olämpliga Aflöningssättet, samt åtnöjas med denna summa, hvilken
i Riks-Staten, såsom öfrige Tjenstemanna-Corpsers aflöningar borde
upptagas och efter skeende reglering fördelas på en och hvar al
Clerecie-Statens Tjenstemän samt till andra för denna Stats behof
nödvändiga utgifter
|
165,75!
|
858,755
|
Summa
|
| 600,000 |3,ooo,ooo
|
N° io.
Uppgift på Befäl och Manskap vid den Indelta, Värf vade, Extra Roterade och Cons cr iber ade, Svenska Arméen; jemte Calcul
öfver dess Aflönings- och Under hälls-kostnad.
ri
d e 1 t C
a v a
1 1
e r i
Öfre Staben.
c-
Regementernes Namn.
Lif-Regementets Dragon-Corps . .
Lif-Regementets Hussar-Corps . . .
Smålands Hussar-Regernente . . . .
Skånska Hussar-Regementet . . . .
Skånska Dragon-Regementet . . . .
Jämtlands Hästjägare-Esqvadron .
> SS
S:a
Sqvadrons-Slaben.
9
42
L9
I 2
35
r
•Ot
a >
|
n
O
|
n
° co
= z
|
r>
0
2 >
|
0
= c
'O 3
|
c
3
|
a
c
S»
|
3 SJ
|
|
~ 0-
|
~ sa ■
|
i s
|
re
|
n
|
re
|
O
|
|
|
re
|
re
|
|
8
|
2
|
2
|
4
|
I T
|
7
|
3
|
8
|
8
|
—
|
8
|
2 4
|
9
|
4
|
6
|
3
|
3
|
6
|
l8
|
6
|
• 6
|
i5
|
8
|
i
|
9
|
34
|
6
|
|
16
|
9
|
—
|
9
|
. 3o
|
1
|
|
1
|
1
|
•—
|
1
|
4
|
1
|
|
~54
|
"37
|
~6
|
37
|
121
|
3o
|
i3
|
o
Mindre Staben.
ro
3 DT
S.'Ö
I 2
16
I 2
n
tv» I
'"S 1
re j
>
0-
|
al
? 2
|
- 'JO
Sfi
0 2
|
.5
t 3
£ s
|
Coj*
2n
?3
s 2
|
r-r
u
3
|
co
|
“ %
P C!■
* 1
|
1
|
* 1
|
1
|
I
|
I
|
I
|
I
|
1
|
I
|
I
|
I
|
|
1
|
1
|
I
|
1
|
1
|
I
|
I
|
I
|
I
|
I
|
1
|
I
|
I
|
I
|
I
|
—
|
1
|
|
I
|
|
~5
|
6
|
|
6
|
1^
1
|
20
Z:. 3
are
|
Staben,
|
|
|
|
|
|
co
|
O
|
?SS
|
|
t*
|
|
•a
|
t»
|
1
|
H
|
3
|
B
|
CL. °
"=8
|
B 2
|
c CÄ
3 0
|
C/f re
^'re
|
0
|
c o
|
a
re
|
2 C.
|
SD
|
D
n
|
B 3
ss n
|
•S B
% 2
|
-a c
0 5
|
®i
|
|
7T g
as 2
|
O
O*
|
re ■<
-1 re
|
w
|
g
|
TT 3
“ s
|
® 5.
-5 C/l
|
59-
|
re a
re
|
3
re
|
re S
|
CO
|
s 7
6;:
|
5?
|
B
3
|
?
|
|
|
1
|
G-
|
1
|
|
a
|
|
|
I
|
I
|
|
—
|
I
|
I
|
1
|
-
|
76
|
5o5
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
98
|
5oo
|
I
|
—
|
b
|
“—
|
I
|
|
—
|
i
|
102
|
5oo
|
I
|
——
|
——
|
I
|
I
|
|
2
|
—
|
143
|
1,000
|
I
|
|
——
|
I
|
I
|
—
|
—
|
2
|
107
|
1,000
|
1
|
|
|
|
|
“
|
"
|
——.
|
j6
|
100
|
5
|
I
|
ei
|
2
|
4
|
1
|
3
|
3
|
572
|
3,6o5
|
3 £
t I n f a n t
4.177
r 1 e.
Öfre Staben.
Regementernes Namn.
Lif-Regementets Grenadier-Corps .
Första Lif-Grenadier-Regementet .
Andra Lif-Grenadier-Regementet .
Wästgötha Regemente
U p I ;inets’ftfggSttfldiSf-rBal.aiJ• ?}}. \ ; ■
Skaraborgs Regemente
Södermanlands Regemente
Kronobergs Regemente
Jönköpings Regemente .
Dahl-Regemeutet
Helsinge Regemente
Elfsborgs Regemente
Wästgötha Dahls Regemente
Bohus Läns Regemente
Wästmanlands Regemente
Wästerbottens Regemente
Cal mare Regemente
Nerikes Regemente
Wermlands Regemente
Jämtlands Fältjägare-Regemente . .
Compagnie-Staben.
S:u
Regementernes Namn.
Svea Artillerie-Regemente
Göllia Dito
Wendes Dito
Kongl LifGardel till Häst
KronPrinséns Hussar-Regernente . . . .
Kongl. Svea LifGardel
Kongl. Andra LifGardet
Wermlands Fältjägare-Regemente. . . .
Konungens Eget Värfvade Regemente
Hallands Infanleri-Butaillon
(Truppen utgöres af Hallands Beväringsmanskap.)
4 H.
0=
—>
<
n
■5
cs
T .
|
C:
"re
<
re
re
co
re
r
w:
as
re
re
|
s ?
jf. n
° %
^ ^ re
B'i r
3- P- C:
^ '3-'
3" =
=P 7
|
u
H.
f £
P w
e.
cc’
|
r>
cs
SS
re
re
|
CO
oS-
SJ CO
"3 •
S8
5
* fiä¬
re
re
|
>
SS
n
as
SS
3*
re
.re
|
r
C:
as
P
<-►
|
en
t"!
C J4
l g-
? K
re
re
|
s-
r
C!
a
as
re
re
|
»■*3
re
3
CJ-
re’
as
|
Cn
Ai
re
0
pc-
"5
|
>
&r
re
a.
re
re'
pr-
|
7*7
i*
re
as
73
re
B-
re"
pr¬
as
re
|
**3
as
c
£-
as
re
re
|
ps:
1
Cs:
cr
01
re
|
cr.
re
crq
re
as
P
0
re
|
>w
fi— as
c as
^ o"
re 3
? 7
|
*4
C:
re
as
re
re
|
»■*3
0
re
|
|
I
|
I
|
|
2
|
2
|
4
|
4
|
4
|
8
|
3
|
2
|
4
|
|
_
|
|
|
|
|
|
I
|
|
I
|
2
|
3
|
9
|
12
|
1
|
11
|
12
|
8
|
4
|
12
|
|
9
|
6
|
.9
|
—
|
5
|
|
I
|
|
]
|
2
|
3
|
9
|
12
|
3
|
9
|
12
|
8
|
1
|
9
|
|
12
|
8
|
23
|
—
|
7
|
2
|
I
|
|
I
|
2
|
3
|
9
|
12
|
4
|
9
|
i3
|
5
|
2
|
7
|
|
13
|
1
|
10
|
—
|
16
|
8
|
|
I
|
|
|
4
|
I
|
5
|
3
|
4
|
7
|
4
|
—
|
4
|
|
7
|
5
|
4
|
—
|
|
3
|
|
|
|
|
|
.9
|
|
5
|
8
|
13
|
4
|
8
|
12
|
|
10
|
8
|
r4
|
|
3
|
t
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-Ul
|
2
|
|
I
|
|
I
|
2
|
0
|
9
|
12
|
2
|
10
|
12
|
8
|
4
|
|
|
|
s
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7
|
|
£)
|
|
|
I
|
1
|
|
I
|
2
|
3
|
9
|
12
|
—
|
13
|
13
|
8
|
3
|
11
|
—
|
|
9
|
12
|
—
|
4
|
I
|
I
|
|
I
|
2
|
3
|
9
|
12
|
4
|
8
|
12
|
4
|
8
|
12
|
—
|
5
|
8
|
8
|
2
|
5
|
I
|
I
|
|
1
|
2
|
3
|
9
|
12
|
4
|
8
|
12
|
5
|
7
|
12
|
—
|
3
|
12
|
i3
|
.
|
12
|
I 2
|
1
|
|
|
2
|
3
|
.9
|
12
|
5
|
7
|
12
|
3
|
.9
|
12
|
—
|
2
|
3
|
7
|
I
|
2
|
4
|
I
|
■
|
I
|
2
|
3
3
|
9
|
12
|
2
|
10
|
1 2
|
6
|
8
|
»4
|
—
|
8
|
8
|
10
|
r -
|
1
|
|
l
|
|
]
|
2
|
9
|
12
|
1
|
12
|
i3
|
5
|
7
|
12
|
|
4
|
8
|
4
|
—-
|
6
|
6
|
I
|
|
I
|
2
|
3
|
9
|
12
|
—
|
12
|
12
|
8
|
4
|
12
|
—
|
10
|
8
|
6
|
_
|
5
|
|
1
|
‘—**
|
I
|
2
|
3
|
9
|
12
|
3
|
9
|
12
|
7
|
1
|
8
|
—;
|
5
|
.9
|
12
|
I
|
_
|
5
|
i
|
|
I
|
2
|
3
|
9
|
12
|
2
|
10
|
12
|
7
|
1
|
8
|
|
8
|
7
|
2
|
|
I
|
6
|
1
|
I
|
I
|
2
|
3
|
9
|
12
|
6
|
6
|
12
|
3
|
5
|
8
|
2
|
—
|
7
|
i5
|
I
|
i5
|
16
|
1
|
-
|
I
|
2
|
3
|
9
|
12
|
2
|
10
|
12
|
8
|
4
|
12
|
|
—
|
12
|
10
|
' .
|
4
|
2.
|
I
I
|
|
I
1
|
I
I
|
2
3
|
b
5
|
8
8
|
8
16
|
8
|
16
16
|
8
8
|
|
8
8
|
—
|
7
|
9
4
|
16
»4
|
|
16
i5
|
8
7
3
|
1
|
I
|
I
|
I
|
4
|
6
|
10
|
7.
|
7
|
i4
|
4
|
4
|
8
|
—
|
5
|
9
|
5
|
|
8
|
>9
|
4
|
20
|
35
|
63
|
164
|
227
|
82
|
!73
|
257
|
l 23
|
82
|
205
|
2
|
115
|
i49
|
203
|
7
|
127
|
90
|
Värfvade Trapper.
Arti I lerie.
41
|
60
|
54
|
80
|
4*
|
60
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
> —
|
|
|
|
i36
|
200
|
Ca vallerie.
Infall lerie.
«e
23 3o
36
375
600
Summa.
4° 39
4°hf)
800
800
6 00
800
1
?
CO
t::
CO
as
re
re
5
8
2
|
s re
^ re
50 7
2. O
2-
c: 2
— re
? i
re
24
|
W
re
C/Q
CO
1
H
re
1
C/Q
cs
re
re
|
Trumslagare. |
|
lill | JOfCJoJJop
|
rt
as
O
-s
rj
3
tfi
I
I
I
I
|
18
|
|
|
|
-
|
I
|
2
3
12
|
—
|
I
|
8
|
00
VT
|
1
|
—
|
1
I
|
—
|
—
|
I
I
1
|
9
|
3i
|
I
|
—■
|
4^
OO
|
I
|
1
|
35
|
I
|
—
|
|
I
|
—
|
|
|
—.
|
|
I
|
_
|
24
|
I
|
28
■7
|
|
I
I
|
8
|
—
|
|
Di
|
48
|
I
|
—
|
—
|
|
16
|
—
|
1
|
—
|
—
|
|
—■
|
—
|
1
|
8
|
—
|
|
—
|
—
|
I
|
8
|
—
|
|
|
—
|
I
|
4
|
—
|
|
|
—
|
I
|
|
|
.
|
|
|
|
88
|
114
|
6
|
85
|
144
|
20
|
Mindre Staben.
Ringare Staben.
CO
re
>
a.
EL
|
K5
*s
n
>
c’
ES
3
|
sa
n
as
.
>
5.
n
a
|
S3
is
05
n
B
rs
3
tn
1
r
ES.
Ol¬
se
|
sc
ri
OQ
n
3
n
CM
|
sa
0
-JS
rq
g
0
(O
K
<
|
59
re
era
CO
\
o"1
3
3
c
EE
|
CO
EE
BS_
Ö”
»
r
se:
r-
SE
|
CO
as
äT
0
re
fi^.
ré
|
Mönsterskrifvai
|
|
|
|
|
|
|
0)
|
n
|
3
|
re
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I
|
■
|
I
|
I
|
|
|
|
|
|
4
|
i
|
a
|
I
|
1
|
|
I
|
|
3
|
|
5
|
1
|
2
|
I
|
I
|
|
I
|
|
2
|
|
5
|
1
|
2
|
I
|
1
|
|
I
|
|
2
|
—
|
5
|
1
|
|
|
|
|
|
|
1
|
|
2
|
1
|
2
|
I
|
1
|
|
I
|
|
2
|
|
3
|
1
|
2
|
I
|
I
|
|
I
|
|
2
|
I
|
4
|
1
|
3
|
|
|
|
I
|
|
2
|
I
|
—
|
1
|
2
|
I
|
I
|
|
I
|
|
2
|
|
5
|
i
|
2
|
I
|
I
|
|
I
|
|
2
|
|
|
1
|
2
|
I
|
I
|
|
I
|
|
2
|
|
5
|
—
|
2
|
I
|
I
|
|
I
|
|
2
|
|
5
|
—■
|
2
|
I
|
I
|
|
I
|
I
|
2
|
|
4
|
1
|
2
|
I
|
1
|
|
I
|
|
2
|
I
|
5
|
1
1
|
2
2
|
I
I
|
1
I
|
|
I
I
|
|
2
2
|
I
|
~4
|
1
|
2
|
I
|
I
|
|
I
|
|
2
|
I
|
4
|
1
|
2
|
I
|
I
|
|
I
|
|
2
|
|
4
|
1
|
1
|
I
|
1
|
|
I
|
|
2
|
|
3
|
1
|
1
|
I
|
I
|
|
3
|
I
|
2
|
|
|
1
|
1
|
I
|
I
|
|
1
|
|
2
|
|
4
|
|
35
|
20
|
20
|
L9
|
21
|
2
|
39
|
~5
|
71
|
4
12
9
CO
O:
ta
6
Extra Roterat Manskap.
3,ooo
833
1,110
834
438
670
H90 2
902
000 ^
800
= 377
890] 6,3j5j 7,265
= 133
= 3 80
Tillhörande:
Lif-Regements Grenadier-Corps
1 :sta Lif-Grenadier-Regementet
2:dra Dito Dito
Södermanlands Regemente . . .
Nerikes Djto . . .
Wermlands Dito . . .
Uplands Dito . .
Helsinge Dito . . .
Dahl-Regementet
Wästmanlands Regemente . . .
Kronobergs Dito . . . ,
Jönköpings Dito . . . ,
Calmar Dito . . . .
Norra Skånska Dito . . . ,
Södra Skånska Dito . . . ,
Skaraborgs Dito . . . .
Elfsborgs Dito . . . .
Wästgötha-Dahls Dito . . . .
Westerbottens Dito . . . .
Antal.
2,913
Recapitulation.
3,494
slrtillerie: Värfvadt . . .
Cavallerie: Indelt
Värfvadt . . .
Infanterie: Indelt
Värfvadt . . .
Extra Rotering
21,621
546
i,344
i,i43
!,i4o
56j
1.352
1.382
i,323
1,222
1,255
g4öi
1,359
1,320
1.352
i,o63
1.383
1,1 o3
1,219
90 5
i,o45
1,116
24,534
Gottlands National-Beväring . . .
Allmänna LandtBeväringen unge¬
färligen •
Indelte Regementet- 28,711.
Värfvade Dito 7,265.
Extra Rotering 3,494.
Beväringsmanskap och Befäl ...... 93,247.
Befäl.
|
Manskap.
|
377
|
w
4^
O
O
|
572
|
3,6o5
|
133
|
975
|
2,913
|
21,621
|
38o
|
3,ooo
|
—
|
3,494
|
343
|
7»9<>4
|
—
|
85,ooo
|
4,718
|
127 >999
|
= 132,717
133,717
Verte.
' Calcul öfver Svenska Arméens Aflöning och Underhåll efter
Riks-Stat och Indelnings-Verk.
På Riks-Statens 3:dje Hufvud-Titel upptages MiJitaire och
Förs vars-Ver ket till Lands.
La ndt-Milicen:
|
lia n
|
c 0.
|
R:dr
|
sk
|
. r.
|
31,6iq Tunnor Spannemål, med beräkning efter Riks-Markegång,
under Penninge-Lönerne, utgörande i penningar i,o38,i36: 6. g.
|
|
|
|
Indelte Hemmans-Räntor i Krono-Värdu
|
|
|
|
255,45o R:dr 41 s^* 4 •"s1, utgöra med förvandling efter RJtarke-
gångs-priser 1,185,299: 8. i.
|
|
|
|
Indelt Spannemål: -
21.366 Tunnor 8 kappar efter Markegångspris 12.5,886:32. q.
|
|
|
|
Spannemål in Natura.
|
|
|
|
r6,34a Tunnor 16 kappar efter Markegångspris 88,52i: 42.—
|
2,437,843
215,160
|
4*
|
7
|
1 Viii it ice- Boställen, utom dem som finnas i Stora Kopparbergs Län, utgöra i»7q3
bela Hemman, i det minsta värderade till 3,000 R:dr per Mantal, då liela vär¬
det för desse Boställen skulle utgöra 5,379,000.
liVfirå 4 procent anses såsom Boställs-innehafvarens inkomst, enligt Beviilnings-
Stadgans grunder, utgörande
|
|
|
Rust- och Roteriags-Bcsväret samt Båtsmanshåll^, enligt upprättade särskildte
Tabeller och Calculer, är dessutom beräknadt, att utgöra för elen indelta Armeen
och Flottan (se JN:o 4) ... . .
|
|
37
|
2
|
Riks-Statens 3:dje Uufvud-Tilei
|
|
|
|
upptager dessutom för
|
|
|
|
Fö r s v a r s - H e r k e t till Lands:
|
|
|
|
Armeens Beklädnad, Tross och Utredning, Artillerie-Utgifter, Fäslnings-Byggnader
och Reparationer 568,488: 7. 7.
Vv anäs Fästnings-Byggnad ...... 30,000. ~
|
i
1
|
|
|
J>evai luas^Alanskapels vapenöfning . . . S' . • 00,1 10. —■ —
Kongsholms FäsLningS.Byggnad 28,000.
Spamnåls-upphandling och Bageri-kostnader 35,000.
Ved och Ljus för Fästnings- och Garnizons-Orter 14,293:20.—
ski if-Materialier och Expencer samt Verl och Ljus för KrigsColIe-
gium 111. fl. Militaire Verk - 4,5oo.
Väifnings- och Recnpitulations-penningar . 1,000.
Rese- och Tractaments-penningar 6,666. 32.—
/ Dm ch-marche-kostnader 3o,ooo.
Casern-Byiggnad för a:dra Lif-Gnrdet i5,ooo.
Nybyggnad för ett Garnizons-Sjukhus 20,000.
Lilmundering för Indelta Infanteriet q5,ooo. — —
Diversé Utgifter 5q,33i: r3.
Besparingar ' 314: 16- —
|
1
'
992,708
|
4o
|
7
|
|
■ ,’ .» f, v ' ■ S:a
|
8,280,257
|
23
|
4
|
Riks-Stafens i o:de Hufvud-Titel
|
|
|
|
upptager:
|
|
|
|
För Försvars-Verket till Sjöss 1,104,262: 37. 3.
Båtsmans-Indelningen 48.85i : 47> —
|
1,153,i 14
|
36
|
3
|
|
|
|
Summa för hela Arméen j
|
7,4 33,372
|
T,l
|
7
|
, ' N2 II.
Tableau öfver Svenska Arméens Organisation
Staben.
p: O
Z2 °
7 5
SS
£ir.
Bevär in gs- Arméen.
irsta Armee-Corpsen . . . .
2 reira
3:clje
4-de
5rte
Dito
Dito
Dito
Dito
Sra
Till Garnizons-Truppar afgår
Återstår
Fördelt i 3 Armee-Corpser . .
Till Garnizons-Truppar afgår .
Återstår
4
4
'4
4
4
20
20
C
4o
4o
2
2
2
2
10
IO
-PS
G
o°§
S i
2
g P
P £■
T c
Sf 55
p o
o- o
6
6
6
*6
3o
3o
o
n
a n
J4
4
4
4
i4
7°
7°
i4
4
4
>4
i4
7°
7°
8
8
8
8
8
4°
4o
cr
B
B
B
57
57
57
57
57
285
285
A r t i 1 1 e
r 1 e t.
|
|
Divisions-
|
|
05
P
|
Afdelnings-
Chefer.
|
Park
|
H
|
G
s
|
s
|
|
|
n
P*
ra
|
>
Å
c‘
p
|
G
Bi
G
P
|
•3
2
|
? 0
Hg
« 3
t f
|
H
J ^
C
5
|
ra
G
ra’
<s
er
ra
|
r
°:
P
P
|
G
3 P
u p-
|
1
CÖ
0
B
p
|
Batterie-
rumpetar
|
G
»*
O
B
0
ro
|
p-
<
n
pr
|
g
p
3
pr
p
|
Summa
|
71
|
0
71
|
•1
G
|
ra
G
|
pr p
<-f G
P G*
G O
0 T
|
p
G
ra
|
s»
G
|
a>
G
|
B ra
CG G
G »
|
p
G
G
|
G
|
01
G
|
G
g
|
|
|
4
|
4
|
4
|
4
|
4
|
4
|
8
|
16
|
.16
|
8
|
4°
|
80
|
40
|
99 2
|
1,224
|
4
|
4
|
4
|
4
|
4
|
4
|
8
|
l6
|
16
|
8
|
40
|
80
|
4°
|
992
|
1,224
|
4
|
4
|
4
|
4
|
4
|
4
|
8
|
16
|
16
|
8
|
40
|
80
|
4°
|
99 2
|
1,2 24
|
4
|
4
|
4
|
4
|
4
|
4
|
8
|
l6
|
16
|
8
|
40
|
80
|
40
|
99 2
|
1,224
|
4
|
4
|
4
|
4
|
4
|
4
|
8
|
l6
|
16
|
8
|
40
|
80
|
4°
|
99 2
|
1,224
|
20
|
20
|
20
|
20
|
20
|
2,0
|
4o
|
80
|
80
|
4o
|
200
|
4oo
|
200
|
4,960
|
6,120
|
8
|
8
|
8
|
8
|
8
|
8
|
16
|
32
|
32
|
16
|
80
|
160
|
80
|
1,984
|
2,448
|
I 2
|
12
|
12
|
12
|
12
|
12
|
24
|
48
|
48
|
24
|
120
|
240
|
120
|
2,976
|
3,672
|
|
|
|
|
T y s
|
-Staten.
|
|
|
|
|
|
|
I n
|
f a n t e r i o c h .
|
ägare.
|
|
Summa Summarum.
|
Tygmästare.
|
Adjutanter.'
|
►
3
3
0’
3
n
p
G3
G
O
|
CO
a.
<
p:
G
crq
Ut
1
0
53
0
01
n
|
H
v?
aq
n
p
0
3
G
G
|
H
crq
G
B
G
G
O
B
0
G
G
P
G
G
|
H
•<
crq
<3
p
pr
p"
G
|
Tyg-Skrifyare.
|
Rustmästare.
|
Pistolsmeder.
|
Stockmakare.
|
Grof-Smcder.
|
Vagnmakare.
|
Sadelmakare. |
|
Snickare.
|
Summa.
|
Bataillons-Chefer. J
|
Adjutanter.
|
Capitainer. j
|
Bataillons- och
Undcr-Läkarc.
|
*3
G
e>
0*
P
tP
P
n
G
|
Coramissarier.
|
Suhaltern-
Oilicerarc.
|
Under-Officerare.
|
CA
G3
G
|
| Manskap.
|
Summa.
|
1
|
1
|
I
|
I
|
I
|
3
|
I
|
1
|
2
|
20
|
10
|
4
|
4
|
4
|
4
|
58
|
80
|
80
|
320
|
80
|
80
|
80
|
640
|
1,280
|
96°
|
44.343
|
47*94 3
|
49,282
|
i
|
1
|
I
|
I
|
I
|
3
|
1
|
I
|
2
|
20
|
10
|
4
|
4
|
4
|
4
|
58
|
80
|
80
|
320
|
80
|
80
|
80
|
640
|
1,280
|
960
|
44>343
|
47.943
|
49,282
|
1
|
1
|
1
|
I
|
I
|
3
|
| J
|
1
|
2
|
20
|
10
|
4
|
4
|
4
|
4
|
58
|
80
|
80
|
320
|
80
|
80
|
80
|
640
|
1,280
|
96°
|
44,343
|
47.943
|
49,282
|
1
|
1
|
1
|
I
|
I
|
3
|
I
|
I
|
2
|
20
|
10
|
4
|
4
|
4
|
4
|
58
|
80
|
80
|
320
|
80
|
80
|
80
|
64o
|
1,280
|
960
|
44.343
|
47.943
|
49.282
|
1
|
1
|
I
|
I
|
I
|
3
|
I
|
I
|
2
|
20
|
10
|
4
|
4
|
4
|
4
|
58
|
80
|
80
|
320
|
80
|
80
|
80
|
64o
|
1,280
|
96°
|
44.343
|
47,945
|
49,^82
|
5
|
5
|
5
|
5
|
5
|
i5
|
5
|
5
|
10
|
I OO
|
5o
|
20
|
20
|
20
|
20
|
29°
|
4oo
|
0
0
Ivj-
|
1,600
|
O
O
|
O
O
V3-
|
400
|
3,200
|
O
O
<0
|
4,8oO
|
221,715
|
239,715
|
246,410
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
IO
|
IO
|
40
|
20
|
IO
|
IO
|
80
|
160
|
I 20
|
5,880
|
6,34o
|
8,788
|
5
|
5
|
5
|
5
|
5
|
i5
|
5
|
5
|
10
|
I 00
|
5o
|
20
|
20
|
20
|
20
|
290'39°
1
|
39o
|
i,56o
|
38o
|
39o
|
39°
|
3,120
|
6,240
|
4,680
|
215,835
|
233,375
|
237,622
|
Garnizo ns-Trupparn
Artilleri
e t.
w
16
64
16
CA
o
pr
C
16
i44
2,144
2,448
a v a
1 1
e r 1 e t.
> rsd
Cd
3 p
3 2.
►a —
CA
c
avalleriet.
84
3
87
-tö
3 3
2 S
ses
P o
O- O
o
3 5
n
p
"o
o
3
ca 2
e+ ‘
& M-
cr
??
o
CA
W
►Q
n
sr
33o
12
3i8
0
o OS
B “
B s
84
'3
81
w
84
3
87
84
3
87
2$.
a 2.
*■0 01
"g
P B
6
? M
C “
3 2.
►o ~
84
3
'87
|
|
G
|
|
QV>
|
P
P-
|
= hQ
5 <5
|
5*3.
|
G
|
cL
|
G 1—
|
O
|
|
G g- ,
|
B
|
£; 3
|
G 3
|
G
|
p T
|
|
P
G
G
|
33o
|
660
|
1,320
|
12
|
24
|
4*
|
3i8
|
636
|
1,272
|
pr
p
T3
CA
c
B
B
p
27,000
988
26,012
3o,i 11
1,102
12
12
12
12
36
1,000
C/5
c
B
3
1,102
Sappeurer och Pionierer.
10
3o
pr*
P
►Ö
7ji
770
M
1 n e u r e r.
10
3o
715
&
c
3
3
Infanterie och Jägare.
77°
10
10
w
IO
os
IO
IO
10.
40
40
40
40
G
s
o
B
I 20
B
CO
pr*
p
►■o
6,000
ca
s
g
B
6,340
Staben för Allt Artillerie.
^3
Q
i:r
p ^
g p:
29,009
p:
H
«<!
CfP
3
p:
O
G
C
CA O
W C?
»73 _
O N-
3 2
n
p
*T3
CA
c
O-
CA
CA
c
B
3
18
Bevärings-Armeen .
Garnizons-Truppar
Cavalleriet ....
Artillerie-Staben . .
Sjömanskapet. . . .
Recapitulati on.
cr
n>
D
Hela Armeen
s85
285
|
|
|
|
|
CA
|
>
G
G
G-
G
<G
t*
G
|
Tyg-Staten.
|
Infanterie och
Jagare.
|
jappeurer,'Pio- j
:rcr och Mineurer.
|
Cavallcrie.
|
O*
•—>
Os
G
>
G
G
G
G*
G*
|
3,672
2,448
|
29°
|
233,375
6,34o
|
[14
! 1*2-
|
1,102
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
29,009
|
18
|
6,120
|
290
|
239,7l5
|
1,540
|
3o, 111
|
18
|
Pr*
P
*73
3o,ooo
3o,ooo
3
C3
237,622
1 i,43o
29,009
18
3o,ooo
008,079
4 H.
N2 12.
Förslag till Svenska Arméens Aflöning och Underhåll.
Beväring.s- Arméen.
Staben.
5 Generaler eller Fältmarskalkar . . å 6,ooo. —
20 Divisions-Generaler a 5,ooo. —
4» Brigad-Generaler k 4,ooo. —
io General-Adjutanter k 3,ooo. —
3o Regementsofficerare i Generalstaben å i,ooo. —
70 Capitainer i dito k 800. —
70 Stabs-Adjutanter å 400- —■
4° Auditeurer k 4oo. —
Till inköp af Böcker och Instrumenter årligen .
Byggnads-Beliof ,
30.000. —
100.000. —
160.000. —
30.000. —
30.000. •—
56.000. —
28.000. —
16.000. —
. 2,5oo. —
25.000. —
285
Artill^iet,
bestående af 3ao Piecer uti 4° Batterier och 6,120 Man.
12
|
Divisions-Chefer
|
|
i,5oo.
|
|
18,000.
|
|
__
|
I 2
|
Dito Adjutanter
|
|
3oo.
|
•—
|
3,600.
|
—
|
—
|
12
|
Dito Läkare
|
\
|
200.
|
|
2,400.
|
—
|
—
|
I 2
|
Dito Prester
|
|
100.
|
—
|
1,200.
|
—
|
|
12
|
Dito Commissarier och
|
Fält-
|
|
|
|
|
|
|
Tygvaktare . . .
|
|
4oo.
|
|
4,800.
|
|
—
|
I 2
|
Dito Trumpetare ....
|
|
100.
|
.—
|
1,200.
|
—.
|
|
24
|
Batterie-Chefer
|
|
I ,000.
|
|
iO
0
0
0
|
|
|
96
|
Afdelnings-Chefer, hvaraf
|
|
|
|
|
|
|
48 Löjtnanter
|
|
4oo.
|
|
19,200.
|
—
|
—
|
|
48 Under-Löjtnanter . . .
|
. . . . k
|
3oo.
|
|
14,400.
|
—
|
1—
|
24
|
Park-Befälhafvare af samma
|
grad. a
|
3oo.
|
|
7,200.
|
J—
|
—
|
120
|
Batterie- och Afdelnings-Trumpetare k
|
60: 4o.
|
7,3oo.
|
—
|
—
|
|
Passevolance. <
|
|
|
|
|
|
xievaungs och j^oruijgs i or j,/j.oo iyj«ii
|
a 1.
|
—
|
3,468.
|
*—
|
—
|
|
Beklädnads åt 240 Under-0 lii c er a re
|
a 1 2.
|
——
|
2,880.
|
|
—
|
|
åt 12 Div.-Trum
|
peta re. .
|
a 12.
|
—.
|
>44.
|
—
|
—
|
|
åt 3,2i6 Man .
|
|
a 4*
|
|
12,864.
|
—
|
—
|
|
för i32 st. Instrumenter
|
a 1.
|
—
|
I 32.
|
—
|
—
|
|
Tractamente åt
|
|
|
|
|
24o
|
Under-Officerare i 10 dagar
|
• • . • •
|
a —
|
l6.
|
800.
|
_
|
-
|
120
|
Handtverkare dito
|
|
a —
|
l6.
|
400.
|
|
■
|
2,976
|
Man dito
|
• • a • •
|
å —
|
8.
|
4,960,
|
—
|
—
|
|
Lcgnings-kostnad
|
|
|
|
|
|
För 1,666 hästar i 10 dagar
|
• • •
|
\
a 1.
|
|
16,660.
|
,
|
|
|
Inköp af Böcker och Instrumenter åi
|
ligen .
|
...
|
2,500.
|
—
|
—
|
3,672
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tfg-Staten.
|
|
|
|
|
5
|
Tygmästare
|
• • . • ä
|
2,000.
|
—
|
10,000.
|
—
|
—
|
5
|
Adjutanter
|
|
3oo.
|
—
|
i,5oo.
|
—
|
—
|
5
|
Arnunitions-Capitainer . . .
|
|
1,000.
|
—
|
5,000.
|
|
—
|
5
|
|
|
4oo.
|
—
|
2,000.
|
|
_
|
5
|
Tyg-Capitainer
|
|
1,000.
|
—
|
5,000.
|
—
|
—
|
15
|
Tyg-Under-Officerare . . . .
|
|
200.
|
—
|
3,000.
|
—
|
—
|
5
|
Tyg-Vaktare
|
|
1,000.
|
—
|
5,000.
|
—
|
—
|
5
|
Tyg-Skrifvare
|
|
3oo.
|
-—
|
i,5oo.
|
—
|
—
|
10
|
Rustmästare
|
\
|
200.
|
—.
|
2,000.
|
—
|
—
|
100
|
Pistol-Smeder ........
|
\
|
144-
|
.
|
14,400.
|
—
|
—
|
5o
|
Stockmakare
|
|
144.
|
|
7,200.
|
—
|
—
|
20
|
Grof-Smeder
|
|
144-
|
—
|
2,880.
|
—
|
—
|
20
|
Vagnmakare .........
|
\
|
i44
|
|
2,880.
|
|
|
20
|
Sadelmakare
|
, \
|
x44-
|
_
|
2,880.
|
-
|
—
|
20
|
Snickare
|
‘ \
|
144-
|
—
|
2,880.
|
—
|
—
|
Passevolance för Verhtyg åt
240 Handtverkare. ........... å 20. *—t
4,800.
29°
Infanteri och Jägare.
3po Bataillons-Chefer å
3po Adjutanter å
i,56o Capitainer k
38o Bataillons-Läkare
Sgo Dito Predikanter
390 Dito Commissarier
a
a
å
1,000. —
3oo. —
600. —
200. —
1 on. —
200. —
Passevolance.
Tross och Utrednings per Bataillon . .
Bevärings och Remtygs för 229,875
Man ä
Beklädnads åt 3,120 Subaltern-Offi-
cerare . . ä
åt 6,240 Under-Officerare ...... å
åt 4>68o Spel . å
åt 215,835 Man . ä
För 4>68o Instrumenter ....*.. å
100.
1.
5o. —
12. —
4- -
4. —
1. —
Traktamente i 10 dagar åt
3,120 Subaltern-Officerare . . . å x: 16.
6,240 Under-Officerare å — 16.
4,68o Spel . k — 8.
215,835 Man » . k 8.
390.000. — —
117.000. — •—
936.000 .
76.000. — —.
3p,ooo. — —
78.000. — —
39.000. — —
229,875.
156.000. — •—
74,880. -— —
18,720.
863,34o.—
4,680.
41,600.
20,800. — —
7,800. — —
359,725.
477,000
148,108
72,920
233,375
Summa
3,452,420
4,i5o,948
Cavallerie.
Organiserad t af Conscriberade, som sjelfve bålla sig hästar emot
ersättning för hästens fouragering under fredstid vid Exercice
och dubbel portion för karlen, samt under krig Contant be¬
talning för hästen med 25o R:dr stycket, under förutsättning,
att den är antaglig.
3 Divisions-Generaler . . å 5,000. — i5,ooo.
6 Brigad-Generaler å 4.000. — 24,000.
81 Bataillons-Chefer . . . . a i,5oo. —■ 121,5oo. — —
3 Reg:ts-Officerare i General-Staben å i,5oo. — 4>5oo. — —
9 Capitainer i Dito å 1,000. — 9,000. — —
9 Stabs-Adjutanler . . . . • a 400• — 3,600. — —
318 Sqvadrons-Chefer . . . a 1,000. — 3i8,ooo. — —
81 Bataillons-Commissarier å 200. — 16,200.
6 Auditeurer . . . å 4°°' — 2,400. — —
81 Bataillons-Prester k 100. — 8,100. — —
81 Bataillons-Läkare a 200. —- 16,200. — —
6 Divisions-Trumpetare ....... å 100. — 600. — —
6 Brigad-Trumpetare å 100. — 600. — —
81 Bataillons-Trumpetare . å 60: 4o. 4>927: 24- —
3i8 Sqvadrons-Trumpetare å 60: 4°- i9>345.
Passevolance.
Bevärings ocb Remtygs för 28,331 Man å 1. — 28,33i.
Tross och Utrednings per Bataillon å 100. — 8,100.
Beklädnads för 636 Sub.-Officerare å 5o. — 31,800. — —
Dito för 1,272 Under-Officerare å 12. — 15,264. — —
Dito för 12 Trumpetare . . . å 12. — 144- — —
Dito för 26,411 Mali ..... å 4. —• 100,644.
Utrednings för 636 Subalt.-Officerare å 10. — 6,36o. — .—
Dito för 1,272 Und.-Officerare k 4- — 5,088. — —
Dito för 12 Trumpetare . . . å 4- — 4®* — —
Dito för 26,411 Man ä 1. — 26,411. — —
Dito för 4i 1 Instrumenter. . å I. — 411*
Fouragering för 28,33i hästar i 10 dagar å — 16.
sk. om dagen 94,436: 32. —
Tractamente i 10 dagar.
636 Subaltern-Officerare å 2:32. 16,960. — —
1,272 Under-Officerare . . . <. å — 32. 8,480. — —
26,012 Man .... a —.16. 86,706:32. —
29,009
G a r 11 i z o n s - T r u p p e r n e.
Artilleriet,
bestående af 16 Batterier med 8 piecer i hvardera
8 Divisions-Chefer å i,5oo. —
8 Dito Adjutanter å 3oo. —
8 Dito Läkare k 200. —
8 Dito Prester å 200. —
8 Dito Commissarier och Fält-
Tygvaktare a 400* '—
8 Dito Tru mpetare a 100. —
16 Batteri-Chefer å 1,000. —
64 Afclelnings-Chefer, hvaraf
82 Löjtnanter a 4O0> —
3a Under-Löjtnanter a 3oo. —
16 Park-Befälhafvare af Under-Löjt-
nants-grad . .......... . . a 3oo. —
160 Under-Officerare, hvaraf
16 Styckjunkare k i5o. *—
144 Sergeanter k 100. —
80 Batterie- och Afdelnings-
Trumpetare a 16: 32.
160 Constaplar a 16: 3a.
80 Bataillons-handtverkare ... k 16: 32.
bestående af 2 Smeder, i Hofsla¬
gare, 1 Sadelmakare och 1 Vagn¬
makare vid hvarje Batteri.
Och 2,448 Man.
12.000 .
2.400. — -
1.600. —. -
1.600 .
3,200. — —
800.
16.000 .
12,800. — -
9.600. — -
4,8oo. ;
2.400. — -
14,4oo. — —•
i,333: 16. —
2,666: 32. -
j,333: 16. —
2,144 Man
Tractcnnente i 365 dagar till
a — 8 sk. i3o,42Ö: 3a.
Passevolance.
2,448
Bevärings och Remtygs åt 2,3i2 Man a
Beklädnads åt 160 Under-Officerare a
Dito åt 8 DivisionsTrumpetare k
Dito åt 2,144 Man ...... a
Dito för 88 Trumpeter .... a
4oo hästars underhåll k
4oo hästars remontering å
1. — 2,3 12.
24- *— 3,84o- — -
24. — 192. — -
12. — 25,728.
— 88.
100. 4°,000. — —
20* 8,000. -T
Transport
4 H.
99 8,156
297,520
297,520
Transport
i
Garn i z o n s - T r upper nes
Cavallerie,
beslående af t ,102 Man uli 12 Sqvadroner.
297,520
3 Bataillons-Chefer .' .
|
... a
|
i,5oo. —
|
4,5oo.
|
3
|
Dito Adjutanter . . . . .
|
, . å
|
4oo. —
|
1,200.
|
3
|
Dito Läkare .......
|
c • • ci
|
200. —-
|
600.
|
3
|
Dito Prester
|
\
|
200. —-
|
600.
|
3
|
Dito Commissarier . .
|
• •ad
|
200.
|
600.
|
3
|
Dito Trumpetare . . . .
|
. . . h
|
100.
|
3oo.
|
12
|
Sqvadrons-Chefer .......
|
. •' . a
|
1,000.
|
12,000.
|
12
|
Löjtnanter .
|
|
400. —.
|
4,800.
|
12
|
Cornetter .
|
|
3oo. ——
|
3,600.
|
12
|
Vaktmästare
|
|
i5o. —
|
1,800.
|
36 Under-Officerare .......
|
. . . å
|
100.
|
3,600.
|
|
12 Hofslagare .
|
|
16: 32.
|
200.
|
|
12 Sqvadrons-Trumpetare , .
|
|
16: 32.
|
200.
|
Tractamente i 365 dagar till
1,000 Man å — 16. 121,666:32. —
Passevolance
för Be värings och Remtygs åt i,o5i å 3.
Beklädnad åt 5i Under-Officerare . . å 24.
Dito åt 1,000 man å 12.
för i5 Trumpeter å 1.
Sadelmundering åt l,o5i man . . . å 2.
Tross och Utredning per Bataillon å 100.
Underhåll för i,o5i hästar å 100.
3,i 53.
1,224.
12,000.
i5.
2,102.
3oo.
io5,ioo.
1,102
Anm drkni ng:
Supponeradt att Cavallerie-truppen består sig hästar sjelf, emot det att den¬
samma får dubbel aflöning i fredstid, underhåll för hästen, då den är tjenst¬
görande, samt ersättning för den, i händelse af krig, med a5o Riksdaler.
Sappeurer och Pionierer,
bestående af 770 Man uti 5 Compagnier.
5 Capitainer å 800. — 4>000- — —
5 Löjtnanter å 3oo. — i,5oo. —< —
to Fendrickar å 25o. — 2,5oo. •
5 Fält-Yäblar å i5o. — 750.
3o Under-Officerare å 100. — 3,000. — ——
3o Corporaler, 5 Trumslagare, 10
Smeder å 16: 32.
Tractamente i 365 dagar till
7*5 Man å — 8.
Passevolance.
Beklädnads för 35 Under-Officerare å 24- —
Dito för 715 Man a 12. —
för 5 Instrumenter å 1. ——
Remtygs- och Bevärings för 750 man å 3. —
Tross- Utrednings- och Verktygs per
Compagnie. å 100. —
75o. — —
43,495: 4o. —
84o. — -
8,58o. — —
2,25o. —-
5oo.
770
Muieurer.
Bestående af 770 Man uti 5 Compagnier till antal, fördelning
och aflöning lika med Sappeur- och Pionier-Compagnierne . .
770
Anmärkning.- Cuirasser och hjelmar bestås utom Passeyolaocerne.
Infanteri och Jägare,
|
beslående af 6,34o Man uti 10 Batailloner.
|
|
IO
|
|
|
1,000. —
|
10,000.
|
— —
|
IO
|
Dito Adjutanter
|
|
3oo. —
|
3,ooo.
|
— —
|
10
|
Dito Läkare
|
|
200. —
|
2,000.
|
— —
|
IO
|
Dito Prester
|
|
200. —
|
2,000.
|
— —
|
IO
|
Dito Commissarier. . . .
|
\
|
4oo. —
|
4,000.
|
— —
|
10
|
Dito Under-Läkare . . .
|
. . . å
|
100. —
|
1,000.
|
— —
|
40
|
Compagnie-Chefer
|
|
800. —
|
32,ooo.
|
— —
|
4° Löjtnanter
|
|
3oo. —
|
12,000.
|
— —
|
4° Fendrickar
|
|
25o. —•
|
10,000.
|
—. —
|
4° Fält-Väblar
|
|
i5o. —
|
6,000.
|
— —
|
120 Under-Officerare
|
|
100. —
|
12,000.
|
|
|
240 Corporaler
|
\
|
16: 32.
|
4,000.
|
|
|
120 Spel
|
|
16: 32.
|
2,000.
|
— —
|
|
Tractamente
|
i 365
|
dagar till
|
|
|
000 Man ......
|
|
å — 8.
|
365,ooo.
|
|
Passevolance
för Beklädnad åt 160 Under-Oflicerare ä
Dito åt 6,000 Man å
Bevärings och Remtygs åt 6,160 Man å
för 120 Instrumenter å
Tross och Utredning per Bataillon a
24. —
12. —
3. —
1. —
100.
3,84o.
72,000. — —
18,480. — -
120. — -
1,000. -
6,340
Summa
279,560
68,170
68,170
56o,44o
1,273,862
32
40
4o
16
Staben för Allt Artillerie,
1 General-Fält-Tygmästare
1 Fält-Tygmästare ...............
2 General-Adjutanter ..............
1 Chef för Stabs-Expeditionen
4 Capitainer å 1,000 ..............
8 Subnltern-Officerare å 400
t Sekreterare ,
i~8~
. Summa
Banco.
|
6,000
|
/
|
I
|
4,000
|
—
|
—
|
6,000
|
.—
|
—
|
i,5oo
|
—
|
—
|
4,000
|
—
|
—
|
3,200
|
-—
|
—
|
4oo
|
1 1
|
* 1 1
|
25,100
|
—
|
—
|
Recapitulation.
Bevärings-Armeen. .
Cavalleriet . . . ,
Garnizons-T rupperne
Artillerie-Staben . ,
Kostnads-Summa.
|
4,150,948
|
|
|
998,156
|
40
|
—
|
|
16
|
—
|
25,100
|
|
"
|
6,448,067
|
8
|
—
|
Summa
eller, emot detta Penninge-belopp svarande Qvantum Spannemål
å 5 R:dr Tunnan 1,289,613 T:r.
N2
Uppgift på nuvarande antalet af Rikets Civile Embets-
och Tjenstemän.
Rikets Högsta Embeten.
Stats-Råds-Ledamöter
Högsta Domstolens Dito
Rikets Allmänna Ärenders Beredning
Nedre Justitias-Revisionen
Justitias-Revisions-Expeditionen . . .
Justitiae-Canlzlers Expeditionen. . .
General-Auditeurs-Expeditionen . . .
Riksens St:rs Justitias Ombudsm.-Expedition
Committerade till Tryckfrihetens Vård
Hof-Rätterne: Svea
Götha
Skånska och Blekingska .
Krigs-Hof-Rätten
Krigs-Collegium: de Civile Tjenstemännen
derstädes , . . .
de Militaire derstädes 22
Förvaltningen af Sjö-Ärendernes
Civil-Stat
Militair-Stat 5
Kongl. Cantzli-Styrelsen
Hof-Cantzlers-Expeditionen
Colonial-Ärendernes Departement
Krigs-Expeditionen . . •
Kammar-Expeditionen ............
Handels- och Finance-Expeditionen . . . •
Ecclesiastigue-Expeditionen ■ . •
Cabinettet för Utrikes Brefväxlingen . . . •
Riks-Årchivet
Kongl. Bibliötheket . . .
Kongl. Cantzli-Rätten
Kongl. Post-Verket i Stockholm
Kongl. Kammar-Collegium • .
General-Land tmäteri-Contoiret
Kongl. Myntet
Chartae-Sigillatao-Contoiret .
Kongl. Stats-Contoiret . . . .
Bergs-Colleginm . . . ,
Commerce-Collegium
Kammar-Rätten ' . .
Sundhets-Collegium
Seraphimer-Ordens-Gillet ......
Öfver-Intendents-Embetet
General Tull-Styrelsen .
Öfver-Ståthållare-Embetet
Lands-Staterne i Rikets 24 Höfdinge-döm-en
Stuterie Öfver-Styrelsen
Quarantains-Commissionen
Civil-Staten vid Kongl. Flottan
Dito vid Stockholms och Götheborgs'
Stationer
Lots-Stalens högre Tjenstemän ......
Justitiae-Staten i Landsorterne:
Lagmän och Häradshöfdingar ........
Borgmästare, Justitiarier, Magistrats-Sekre-
terare, Notarier och Kämners-Praesides ,
Bergslags-Staterne
Jern-Contoirets Stat
Medicinal-Stat i Landsorterne:
•< Provincial-Medici
Stads-Medici och Chirurger
Landtmätare i Riket
Justerings-Verket utom Justerare i Lands¬
orterne
Postförvaltare i Landsorterne.
Transport
i Stat
upp¬
tagne.
|
utom
Stat.
|
•4
|
|
!
|
|
9
|
|
12
|
|
8
|
—
|
8
|
|
34
|
|
2
|
|
2
|
|
7
|
|
|
8
|
4p
|
—
|
54
|
—
|
23
|
—
|
9
|
—
|
84
|
—
|
21
|
—
|
20
|
_
|
4
|
—
|
8
|
|
29
|
—
|
18
|
—
|
2 r
|
-—
|
22
|
—
|
.9
|
—
|
7
|
—
|
10
|
—
|
H *4
|
—
|
26
|
|
5o
|
|
14
|
|
6
|
.
|
6
|
.
|
49
|
—
|
28
|
—_
|
49
|
—
|
64
|
—
|
5i
|
—
|
—.
|
20
|
>4
|
—
|
78
|
—
|
3i
|
—
|
595
|
—
|
i3
|
—■
|
12
|
.—
|
84
|
—
|
38
|
—
|
8
|
—
|
io5
|
•—
|
|
i73
|
60
|
|
—
|
26
|
cc
VJ-
|
|
—
|
48
|
IOO
|
219
|
4
|
|
116
|
~ •
|
2,133
|
494
|
Transport
utom den
Tullbevakning i Landsorterne,
Eingare Betjeningen
Passevolance-Commissariatet
Kongl. Nummer-Lotterie Directionen
Commissionen öfver Tabell-Verket .
Riksens Ständers Bank
Banco-Discont-Verket
Låne-Contoiren i Götheborg och Malm
Riksgälds-Contoiret
Diverse Directioner och Commitle'er m
m.
i Stat
upp¬
tagne.
2,i33
*79
47
24
8
Summa
Ringare.
Krono-Betjening 585
Tull-Betjening 1,069
Bergs-Jägerie och Skogs-Betjening . 4?4
Police-Betjening 273
Dykeri- Sluss- och Bro-Betjening . . ^83
Krono-Vaktmästare och VaktBetjente i,oo3
Stockholms och Rikets öfrige Städers
Tjenstemän och Betjening m. m. . 2,370.
utom
Stat.
494
l45
22
*9
44
113
2,391 837
3,228
6,257
Summa
9,485
4 H.
15.
Calcul öfver de Civile Tjern temännens Aflöning ? enligt Rihs-Stat
och andra upplysningar.
Anelra Hufvucl-Titeln.
|
Banco.
|
Transport
|
r,9i 1,427
|
42
|
8
|
|
|
|
Rikets Högsta Embeten .
Allmänna Beredningen .
|
71 »893
8,236
16,954
5a,049
49,670
18,846
6,t5o
|
O
|
8
|
Civil-Stat ens Boställen. 44° Hemman, i
det minsta Värderade till 3,000 R:dr per
Mantal; då hela värdet på desse Bostäl¬
len således utgör R:dr i,32o,ooo> hvarå
4 procent anses såsom inkomst, enligt Be-
villnings-stadgans grunder, utgörande . .
Extraordinarie Inkomster och de Tjen-
|
|
|
|
Nedre Justitiae-Revisioncn
Svea Hof-Rätt med derunder lydande JusLi-
tias-Stat
Götha Hof-Rätt med dito
Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge ....
Krigs-Hof-Rätten .
|
46
40
21
35
|
5
10
4
io
|
52,8oo
|
—
|
—
|
Kon^l. Mårts Caiitzli . ............
|
5i,542
200,000
219,560
|
f4
4-2
|
6
|
sternäns Löner, hvilka i Riks-Staten icke
|
|
|
|
Minister-Staten 100,000 R:dr Hamb. B:co .
Post-Verket . ............. .....
Kammar-Collegium med Myntet och Char-
|
5
|
äro upptagne, beräknade förslagsvis till
200 R:dr pro persona
|
|
|
|
|
|
|
|
|
69,423
20,578
29,967
27,501
33,i74
58,574
34,i63
8,513
|
T I
|
10
|
Summa
|
3,861,227
|
42
|
8
|
|
6
|
5
|
Bergs-Collegium med Bergslagsstaterne . .
Commerce-Collegium med Conlroll-Verket
|
7
35
r9
27
20
|
2
4
|
|
|
|
|
Sundhets-Collegium med Medicinal-Stalerne
och Veter i nair-Inrätt ningen
Öfver-Ståthållare-Embetet . ,
|
9
10
|
-• ■ t . <
|
|
|
|
|
42
36
|
8
|
, ' *
|
|
|
|
Tabell-flommissionen
|
|
|
|
|
|
Landtmäteri-Staten
|
27,000
9.546
391,460
48,244
20,682
28,937
|
8
|
8
|
|
|
|
|
Jä^eri-Staten >
|
4°
28
|
(3
|
n
|
|
|
|
Tull-Verket.
|
8
|
|
|
|
|
Nummer-Lotteriet
|
16
|
* . *
|
|
|
|
Lands-Staterne:
|
21
|
4
0
|
|
|
|
0
|
|
T
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södermanlands D:o
Östergöthlands D:o . . *
|
14,493
19,786
5,264
16,752
7,677
i 5,364
13,179
9,382
8,140
8,208
io,581
15,o31
13,817
13,643
15,393
22,404
22,825
13,025
i 3,931
7>°9*
7,o38
|
40
3 j
36
|
9
7
|
|
|
|
|
Calmare D.*o med Öland
Blekinge D:o
Jönköpings D‘o
|
27
36
|
7
|
•1
>
|
|
|
|
Kronobergs D:o
Christianstads D:o
Malmöhus Dto
|
20
10
29
2Ö
|
e
8
4
T T
|
,
|
|
|
|
Hallands D*o ..... ......
|
|
|
|
|
Götheborgs och Bohus D:o .....
Elfsborgs D:o.............
Skaraborgs D.'o .... ......
|
11
3i
13
|
4
6
4
6
10
9
4
8
3
11
8
|
|
|
|
|
Nerikes D:o
Wermlands D:o
Westmanlands D:o
|
3i
7
|
|
|
|
|
Kopparbergs D:o
Gefleborgs D:o
Wester-Norrlands D:o
Jämtlands D:o
Westerbottens D.'o
|
33
!9
8
l9
'9
38
|
*
|
|
|
|
Norrbottens D:o ...
|
6,653
|
T 1
|
|
|
|
|
Skrifmaterialier samt ved och ljus
|
5o,ooo
|
|
|
|
|
|
|
Rese- och Tractaments-penningar
Besparingarne »
|
10,000
22,442
|
2/1
|
IO
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
1,911,427
|
42
|
8
|
|
|
|
|
Bestående af:
45,712 Tunnor 16 kappar Spannmål efter
Riksmarkegång under Penninge-lönerne .
Indelte Hemmans Räntor 4°»4i6 R.'dr 4 sk.
8 r:st. Krono-värdi, utgörande efter Mar¬
kegång
Indelt Spannmål 3,251 T:r 17 k:p utgör ef-
ter Markegång
|
1,635,849
258,889
16,688
|
i3
3o
46
|
9
11
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
1,911,427
|
42
|
8
|
|
|
|
|
■«s*r
•• - nnmTMO-
N°
Slut-Calcul9 upprättad enligt föregående Tabeller, utvisande den, närvarande Allmänna
Stats-Ut giften, och den, som i grund af gjorde beräkningar, föreslås att blifva.
\:sta Hufvud-Titeln.
Kongl. Hof- och Slotts-Staterne . •
|
Den nuvarande
Stats-Utgiften.
|
Föreslås;
Stats-Uli.
|
en
ift.
|
|
743,490
|
4
|
7
|
743,490
|
4
|
j
|
anira Hufvud-Titeln.
Civile och Lands-Staterne:
Enligt Riks-Staten 1,911,427: 42. 8.
Utom Stat, enligt Tabellen N:o i3 . . 1,949,800:
|
3,86l,237
|
42
|
8
|
l,5oo,ooo
|
|
|
3:dje Hufvud-Titeln.
Militair- och Försvars-Verket till Lands:
Enligt Riks-Staten ........ 3,430,547: 34- 2.
Utom Stat, enligt Tabellen N:o 10 . . 2,849,709: 87. 2.
|
6,280,257
2,171,245
26,487
|
23
|
4
|
6,448,067
|
8
|
|
4:de Hufvud-Titeln.
Clereci- och Läro-Verken:
Enligt Riks-Staten 49°»°38: 17* —
Utom Stat, enligt Tabellen N:o 9 . . 1,681,206: 3i.—
|
|
|
3,ooo,ooo
|
|
|
5:te Hufvud-Titeln.
Fria Konsterne
|
24
|
—
|
26,487
|
24
|
—
|
6:te Hufvud-Titeln.
Milda Stiftelser
|
123,743
|
28
|
2
|
120,743
|
28
|
2
|
7:de Hufvud-Titeln.
|
51,000
|
—
|
—
|
5 i.ooo
|
—
|
—
|
8:de Hufvud-Titeln.
Allmänna och Extra Utgifter
|
4 >0,97 7
|
.3
|
5
|
4ro,()77
|
r 3
|
5
|
(y.de Hufvud-Titeln.
Åkerbruk, Bergsbruk, Handel 0ch Näringar . .
|
129,520
|
32
|
—
|
129,620
|
32
|
—
|
10:de Hufvud-Titeln.
|
I, I 53,1 T 4
|
36
|
3
|
2,000,000
|
—
|
—
|
Allmänna. lndragnings-Statcn
|
322,595
|
38
|
3
|
786,823
|
32
|
11
|
Summa
|
16,273,660
|
2
|
8
|
(5,2 20,109
|
47
|
1
|
|
|
—
|
—
|
53,55o
|
3
|
r*
i
|
Summa Summarum
|
15,273,660
|
2
|
8
|
15,273,660
|
2
|
8
|
eller deremot Svarande Spannmåls-belopp å 5 R:dr Tunnan . . .
|
|
-
|
—
|
3*,o54-73
|
2 T:r.
|
Om nu detta Stats-behof, för jemn beräknings skull, upptagit till 10,200,°oo R:dr, skulle fyllas
genom en Allmän Bevillning, grundad på den Inkomst en och hvar skattskrifves person anses kunna
liga, samt då denna Inkomst antages utgöra 3oo R:dr pro persona, och de Mantalsskrifne Personernes
antal, med afdrag för inträffande afkortningar, upptagas lill 1,/joo,000 personer; så uppkommer, efter
denna beräkning, ett Total-inkomst-helopp af • R:dr 4™>000'000- —
beräknas hvarje persons inkomst-summa till 200 R:dr blir hela inkomst-beloppet „ 280,000,000. —
och efter 100 R:drs dito dito i4°,O0O,°oo.
eller deremot svarande Bevillnings-procent:
för 3oo R:drs Inkomst 3fir-
200 „ Dito • ■ 5f
100 „ Dito • 10 f'
4 H.
i4.
Fond, uppkommande af de Medel, hvilka så väl den privilegierade, sorn
den egentligen skattdragande. Svenska Jorden, under loppet af ao års tid
skulle utgöra såsom ersättning, för befrielsen från de densamma nu ålig¬
gande , utgående Ständige Räntor, samt Rust- och Roterings-besvär, sorn
Tabellerne J\:o 6 och 7 utvisa.
3,435,476. —
17,402,336. —
Af Frälse-jorden för alla åren skulle utgå . .
Af Skatte- och Krono-jorden dito .....
Summa 20,827,812. —
Utgörande, med uteslutande af överskjutande 812 R:dr, i årligt
bidrag i,o4i,35o R:dr; eller för alla 20 åren tillsammans . . .
Hvartill kommer:
Värdet för 4>4.9r Kongsgårdar och alla slags Boställen, hvilka efter
de grunder Förslaget innehåller, borde till den mästbjudande
försäljas; och då köpeskillingen för hvarje sådant Hemman per
medium beräknas till 3,000 R:dr uppkommer deraf ett Capital. .
B a n c o.
20,827,000
i3,473,ooo
Summa Capital-Fond 34>3oo,ooo
;
. »V
.
O OO
-
-
fins:
'
OQOtoi.;i:j|si [><i .vl -ii . :.qi' 5 ■
' ■-
fe
J
r M
/
'
.
~
'
.
.
.
k ' - f V
•. '•.
■
.