Den 15 Julii.
301
hvaraf Riksens Ständer i underdånighet anhala
lit om Nådig befallning till KrigsCollegium,
att, vid inträffande Revisioner öfver StatsVer-
kets öfrige Räkenskaper och Förvaltning, jem¬
väl uppvisa redogörelsen för Krigsmanshus-,
Militiae Boställs- och Mötes-Passevolance-Cas*
sornes tillgångar, på sätt och i den ordning
Riksdagsordningen samt Instructionen för Re-
visorerne af den 10 Junii 1812 stadga och
förmå.
I anledning häraf har Hans Maj:t i nåder
behagat förklara, att som 30 och 68 § §. af
Riksdagsordningen icke innehålla, att Wadste¬
na Krigsmanshus, Militiae—Boställs och Pas-i
sevolanceCassornes tillstånd, Styrelse och för¬
valtning skola af Riksens Ständer eller deras
Revisorer öfverses och granskas, samt 83 §.
i RegeringsFormen uttryckeligen stadgar, det
Grundlagarne skola , efter deras ordalydelse ,
i hvarje särskildt fall tillämpas, så fann Kongl.
Maj t icke skäl, att till den af Riksens Ständer nu
gjorda underdåniga anhållan nådigt bifall lemna.
Hvilket allt jag, på nådigste befattning
härmedelst får anmoda Hans Excellence Hög-
välborne Herr Grefven och LandtMarskalken,
att Högloflige Ridderskapet och Adela med-
dela. Stockholm den 14 Julii i8>St
G. af Wetterstedt.
Enligt Tillförordnade StatsSecreteraren för
5ongl. EcclesiastiqueExpediiioDen till mig af-
Den 15 Julli.
låtne anmälan, har Kongl. Maj.'t> efteratthaf-
va låtit Sig föredragas Riksens Ständers under-s
dåniga skrifvelse af den a uti innevarande må-s
nåd, angående 3 skill ingars afgift af hvarje
mantalsskrifven person till botande af veneri,
ska smittan, och, till följe af de vid denna
Afgifts beviljande af Riksens Ständer fästade
vilkor, i nåder beslutat, att, jemte det veder¬
börande anbefallas om Uppbördens besörjan¬
de, tillika åt SeraphimerOrdensGillet i nåder
uppdrages, att Räkenskaperne öfver dessa me¬
del, genom Gillets föranstaltande, blifva så,
förde och ställde, att de samma af Riksens
Ständers Revisorer kunna graeskas.
Hvilket jag, på Nådigste befallning här-,
medelst får anmoda Hans Excellence, Högväl-
borne Herr Grefven och Landt-Marskalken,
att Högloflige Ridderskapet och Adeln tillkän¬
nagifva. Stockholm den 14 Julii 1818.
G. af Wetterstedt.
Ofvannämnde trenne skrivelser lades till
Handlingarne.
Harn Excellence Herr Grefven och Landtb
Marskalken hemställde, om icke i likhet med
hvad vid förra Riksdagen skedt, Ridderskapet
och Adeln skulle finna för godt besluta, att
de Utskottens Secreterare och Cancellister till¬
kommande slutelig» arfvoden och traktamenten
Den 15 Jiilii.
303
icke må till dem utbetalas, förr än genom Rid*
darhusSecreterarens quitto intygas, att Ut¬
skottens Protocoller och Handlingar, ordentligen
inbundne, blifvit till Riddarhuset aflemnade;
gällande sådant likväl icke i afseende på Stats-
och BancoUtskotten, hvilkas Handlingar icke
i RiddarhusArchivet förvaras.
Ropades Ja.
Hvarefter Hans Excellence föreslog, att de
öfrige RiksStånden måtte inbjudas, att uti detta
beslut med Ridderskapet och Adeln sig förena;
kvilket bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, för¬
middagen den 15 Julli 1818.
S. D. Föredrogs Kongl. Majits den 14
dennes till Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken aflåtne, och denna dag an¬
komne nådiga skrifvelse angående Riddarhus-
Ordningen; och fann Ridderskapet och Adela
för godt ej mindre bifalla, att 8 och 10 §. §.
i den nu gällande RiddarhusOrdningen må o*
förändrade bibehållas, än ock antaga de af
Kongl. Majd i nåder föreslagne redactioner af
304
Den 15 Julii.
7, 53 och 54 §• §• Hvarom Riddarhusutskott
let skulle genom Utdrag af Protocollet under¬
rättas, med anmodan, att till i eftermiddag
inkomma med förslag till Ridderskapets och A-
delns underdåniga skrifvelse till KongL Maj:t,
rörande detta ämne. Ut supra.
S. D. Vid föredragning af Riddarhus-
Utskottets sistlfdne gårdag aflåtne Memorial,
innefattande anmälan, att Contract blifvit upp-
rättadt om anläggning af en strandmar på på¬
lar och bielkbäddar längs utmed Riddarehusets
vestra flygelbyggnad, samt om rappning och
reparation å sjelfva flygeln m. m ; fann Rid-
derskapet och Adeln, att samma Memorial icke
erfordrade någon annan åtgärd, än att läggas
till Handlingarne. Ut 6upia.
S. D Vid förnyad föredragning af Banco-
Utskottets den 10 dennes afgifne, och den 15
derpå följde på bordet lagde , Betänkande i
anledning af väckt motion om tryckning af det
Historiska Verk, som, angående Bankens föe-
sta inrättning och dess sedermera hafde öden ,
finnes utarbetadt, fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att enär BancoUtskoitet ej uppgifvit
någon viss bestämd kostnads summa, som till
ifrågavarande tryckning kunde er ordras, Ut¬
skottets Betänkande , i anledning af dervid
gjorde anmärkningar, till Utskottet återremit¬
tera, ehuru svar derå vid denna Riksdag icke
kan förväntas Ut supra,
S- D.
Den 15 Julii.
305
S- D. I likhat med hvad vid förra Riks¬
dagar skedt,' fann Ridderskapet och Adeln
förjgodt besluta, att de Utskottens Secreterare
och Cancellister tillkommande sluteliga arfvo.
den och tractamenten icke må till dem utbe¬
talas , förr än genom RiddarhusSecreterarens
qvitto intygas, att Utskottens Protocoller ocli
Handlingar, ordentligen inbundne, blifvit till
Riddarhuset aflemnade ; gällande sådant likväl
icke i afseende på Stats- och BancoUtskotten,
hvilkas Handlingar icke i RiddarbusArchivet
förvaras; och skulle de öfrige Respective Riks-
Stånden vänligen inbjudas, att uti detta Beslut
med Ridderskapet och Adeln sig förena. Ut
éupra.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åt3:
äkiljdes kl. en qvart till 2 eftermiddagen.
In fidem Protocolli
Oi J. Lagerheiirii
Md. 0. Ad. Prat. VIII. B.
aa
306 Unn 15 Julis.
Onsdagen den 15 Julii«
Plenum kl 5 eftermiddagen.
Grefve Tr.vast, Jokan Henric, tog, såsom
äldste närvarande Grefven, klubban.
Upplästes till justering och godkändes
Expedi.;onsUtskottet6 insände förslag till 32,
33» 34, 35 och 36 §. §. af RiksdagsBeslutet.
Upplästes till justering och godkändes
följande tvänne förslag till Ridderskapets och
Adeln6 underdåniga Skrifvelser till Kongl.
Maj:t:
1) Angående RiddarhusOrdningen.
2) Angående en friare handel med Sven¬
ska Skogsproducter samt ProductPlacatets hvi-'
lande; hvilka Förslag voro af följande in¬
nehåll:
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Uti skrifvelse af den 14 i denna månad
har Eders Kongl. Maj:t i nåder behagat gifva
Ridderskapet och Adeln tillkänna, att Eders
Kongl. Maj:t, vid öfvervägande af de ändrin¬
gar uti RiddarhusOrdningen af den 13 October
Den j 5 Juliu
30?
t$tö, söm vid innevarande Riksmöte blifvit
af Ridderskapet och Adeln antagne samt till
Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse i un¬
derdånighet öfverlemnade, funnit sig icke kunna
bifalla uteslutandet af 10 §, saint i afseende på
den föreslagne 7 § , velat till Ridderskapet och
Adeln i nåder öfverlemna följande nya Redac-t
tion: Är Adelsman, genom behörig Domstols Utslags
förklarad ovärdig medborgerligt förtroende,eller att föra
andras talan , eller för nesligt brott till straff skyldig
dömd, då må lian ej, för egen eller annan Ätt , Säte-
å Riddarhuset intåga, förr än Utslaget i laglig ord¬
ning uppliäfdt är. Lag samma vare, om han för
nesligt brott är under tilltal vid Domstol, m'en Ut¬
slag i saken ej annil är fäldt, eller om lian ej annor¬
lunda befrielse vunnit, än att Domstolen förklarat
honom icke kunna till saken fällas, eller Domaren
Saken till framtiden lemnät; Den sorn sålunda icke
får säte å Riddarhuset intaga, äge ej eller, i fall
han Hufvudman är, eller hans rätt Utöfvar, rättig¬
het att Fullmäktig förordna, uttal inträde då, i hans
ställe, deri närmaste af Ätten,- är åter Hufvudman-
nen den enda af Attén, vare då dess rum ledigt. Den
som för annat fel, enligt denna Riddarhusordning>
blifvit säte och stämma på Riddarhuset förlustig för¬
klarad, må likaledes icke, derest han till sådant el¬
jest kan vara berättigad, Fullmagt utgifva.
Vidare har Eders Kongl. Maj:t för det
närvarande ansett den 8 §. i nu gällande Rid-f
darhusOrdning böra bibehållas.
Beträffande 53 i Riddarhus-OrdnitH
gen, så har Eders Kongl- Majit i nåder aöj
308
Den 15 Jidit.
isett den böra erhålla följande Redaction: De
a Riddarhuset förvarade Genealogi ska, Tabeller 8f*
ver alla introducerade Atter, böra, på sätt och vid
den påföljd Kongl. Kungörelseine den to Augusti 1762
och den tj Julli 181S föreskrifva, completteras och
i ordning hållas, åliggande Riddarhus-Direciionehj
att häröfver noga känd hålla»
Sluteligen har Eders Kongl. Maj:t, till
vinnande at mera tydlighet i Redactionen af
54 §. i nåder velat på följande sätt den faststäl¬
la; Ej må någon upptaga annan Ätts namn eller
vapen, den må vara lefvande eller utdöd, med min¬
dre han dertill genom, för någon särskild Ätt, af
Konungen utfärdad Författning, berättigad är,
Ridderskapet och Adeln, sorn fullkomligt
insett grunderna till de af Edets Kongl. Maj:t
föreslagne ändringar i Riddarhus-Ordningen,
bär de samma antagit9 och får Ridderskapet
och Adeln alltså i underdånighet anhålla, att
de till Eders Kongl. Majit i underdånighet öf-
Verleranade förslag till ändringar i Riddarhus-
Ordningen, må, med iakttagande af de nu
nämnde, i nader fastställas, för att till efter-f
lefnad från början af nästkommande Riksdag
blifva gällande.
Ridderskapet och Adeln framhärdar &c.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Högvötdige PresteStåndet och Vällofllge
borgareståndet hafva bifallit Allmänna Besvärs;
Ven 15 Julii.
Och EkonomieUtskottets den 23 sistlidne April,
i anledning af flere väckte motioner om en fri¬
are handel med Svenska Skogsproducter, samt
om Productplacatets hvilande afgifne Betin-
kande, deruti Utskottet dels ansett frågan om
en friare utskeppning af Svenska Skogsprodu-
eter med främmande fartyg, böra utan någon
bestämd önskan af Riksens Ständer, med full-!
komlig underdånig tillförsigt, till Eder Kongb
Maj:ts visa afgörande öfverlämnäs, endast med
den underdåniga anhållan, att nyttig recipro¬
citet må erhållas emellan Sveriges och andra
Länders handels-rättigheter, der den samma
ej redan vore vunnen, dels ock funnit frågan
om Product-Placatets upphgfvande äfven böra
tiil Eder Kongl Maj t i underdånighet öfver¬
lemnas, och således ett tillstyrkande af berörde
ProductPlacats suspension nu vara öfverflödigt,
då Eders Kgl. Ivlaj.t icke torde underlåta vidtaga
denna åtgärd, enär Eders Kgl. Maj:t i nåder pröfj
vade den allmänna hushålls- och handelsställ-
ningen densamma påkalla; men Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda BondeStåndet haf¬
va deremot beslutat, att hos Eders Kongl. Maj:t
bestämdt i underdånighet anhålla, dels att alla
Skogseffecter, äfven masteträd och gröfre bjel-
kar må blifva tillåtne att både med egna och
främmande fartyg utföras, utan inskränkning
uti dimensioner elier myckenhet; dock att E*
ders Kongl. Majtt täcktes i nåder låta vidta¬
ga de correctiver. hvilka emot missbruk af
en för vidsträckt handel med ifrågavarande
produeter kunde finnas nödige, dels ock att
Productplacatet af den 10 November 1724 och
Den 15 Jidit.
Kongl. Förklaringen deröfver af dea 28 Febr,
1726 måtte blifva hvilande, intill dess Län.
dets ökade production kunde medföra en för
Riket mera fördelaktig utrikes handel.
Dessa för Landets väl högst vigtiga frå¬
gor hafva således, oaktadt en noggrann pröf¬
ning deraf inom Utskottet och RiksStånden icke
blifvit på ett så sammanstämmigt sätt afRiksStån-
den a>cgjorde, att de såsom Riksens Ständers I
dylika ämnen, efter Grundlagarnes föreskrift,
fattade beslut, kunna till Ed r Kongl- Maj:ts
»ådiga pröfning och afgörande öfverlennäs.
Ridderskapet och Adeln finner sig derföre
föranlåtet, att vidtaga den enda utväg sorn
återstår,/den nemligen att dessa frågor, såsom
Ridderskapets och Adelns enskilta besvär hos
Eder Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla,
Ridderskapet och Adeln hade lifligt önskat att
Preste- och RorgareStånden instämt uti samma
beslut, hvartill de af Ridderskapet Och Adeln
blifvit enträget inbjudne och uppmanade; men
Ridderskapet och Adeln vågar i underdånig¬
het tro, att då Ridderskapets och Adelns på
mogen öfverläggning grundade, vid flere Riks-
dagar yttrade, tankar i detta fall lika enhäl¬
ligt äro delade af det Hedervärda BondeStån-
detj och dessa tvänne Stånd äro de, hvilka
åtmindstone i Ekonomiska frågor föreställa a-
gare till Rikets Jord och Skog, samt sjelfve
innehafva en stor del deraf, deras underdåniga
önskan i detta fall äfven uttrycker största de¬
len af Nationens, hvilken i ett ämne, som
länge varit för den opartiska pröfningea
Den i5 Julii.
311
redt, icke möjligen kan vara missledd* Rid-
derskapet och Adeln hoppas således, med un-
underdånig tillförsigt till Eder Kongl, Maj:ts
upplysta omtanka för Statens saina val , odi
för det helas fortskyndande uppkomst, att de
hinder, sorn någre enskildtes eller coiporatio-
ners oftast missförstådda, och af farhåga ör
rubbning i enskildta förmoner understödda in¬
teresse ifrån längre tider beredt för landets
välstånd, skola genom en vis Konungs försorg
undanrödja.
Den inhemska producfionens och de ina
hemska näringarnas mindre lyckliga tillstånd
hafva icke undfallit Eders Kongl. Maj:ts upp¬
märksamma vård om landets väl- Eders Kongl.
Majt har utan tvifvel upptäckt de grundorsa¬
ker, hvilka likasom återhålla den fortgång
till förbättring, som åtskilliga gynnande om¬
ständigheter och af naturen beredde tillfällen
i öfrigt synas medgifva. Under ett af köldens
och värmans ytterligheter ömsom besväradt
luftstreck, och inskränkt till den korta tiden
af året, som jorden kan arbetas, är det i syn¬
nerhet Jordbrukaren, som bär tyngden af na-'
turhindren, likasom han till det mesta vid¬
kännes de bördor, som för Statens bestånd till
Staten utgår.
Kraftfull och ihärdig förstår likfullt den
Svenska arbetaren att öfvervinna naturhindren
och bereda sig utkomst och välstånd , om ut¬
vecklingen af dess krafter och användande af
dess egendom honom icke betages, samt för¬
3«2
Den 15 Julii.
lag icke fattas, att idka den nanna; och göra
de förbättringar, hvartill öfverallt inom Ian
det tillfällen yppa sig. Under den långi mel
lantid, sorn Jordbruket lemnar, kan Svenska
Landtmannen på somliga trakter sysselsätta
sig med handasiöjder, på andra med beredan¬
de och utförande till hamn af de effecter , sorn
dess skogar Jemna. Men för att, af Svenska
jorden pch dess mångartade för päringsfliten
brukbara alster, hemta tillgångar både för nu¬
varande innevårares och en jemt stigande folk¬
mängds behof, äfvensom till utbyte mot de
varor, hvilka från utrikes orter måste hemtas,
fordras oundvikligen förlag, frihet och liflighet
i handel och näringar, samt en ökad af¬
sättning.
Så länge tvång nästan i alla näringsgrenar
fortfar, så länge producenten måste bero en¬
dast af egna Handlandes på inskränkta förlag
grundade speculationer, och dess behof af
utlänska öfverflödsvaror genom samma mono-
poliska händer skall anskaffas,, tror Ridderska-
pet och Adeln, att production och handel
skola fortfara i ett tynande tillstånd, samt att
landets folkmängd och välstånd lika långsamt
som hittills skola framskrida.
Ridderskapet och Adeln har noga öfver-
vägat alla d« skäl, som man ansett talande
för product-placatets och öfriga inskränkande
författningars bibehållande, bland hvilka den
Svenska Sjöfartens upprätthållande och behof
af öfvadt sjöfolk för KrigsFlottan är det vig-
Dm, 15 Julii.
3U
tigaste. D t kan icke vara Ridderskapets och
Adelns afsigt, att den så kallade activa han¬
deln skulle undertryckas eller borde upphöra.;
men Ridderskapet och Adeln tror, att uti ett
Jand , der klagan öfver brist på folk och pen¬
ningar, samt följaktdigen på det till jordbruk,
och alla näringar oumbärliga förlag är nästan
allmän, mäste utrikes sjöfarten sorn fordrar
det största förlag, af alla näringar vara den
sista, som bör utvidgas, och att tiden dertill
icke inträffar förr, än den inhemska productio-
nen och näringarne stigit till en höjd, som än¬
nu länge blir ett mål för nationens önskan
och hopp. Ridderskapet och Adeln har dess¬
utom ansett, att d«“n näringsgren, som endast
bereder få medborgares välstånd och ofta de¬
ras ofärd, som beror dels af förhållandet till
andre nationer,' olika nu emot den tid dä her¬
raväldet öfver håfven var emellan de täflan—
de sjömagter deiadt, dels af en mängd tillfäl¬
liga omständigheter, som kan, äfven då den
är bragt till sin höjd, så godt sorn i ett ö-
gonbhck tillintetgöras, och dervid sätta Staten
i högsta våda, och som leder folk och capita-
ler från jordbruk och andra nyttiga näringar,
icke ens kan sättas i bredd med dessa, än min¬
dre bör, såsom nu iir förhållandet, på de sam-
mas bekostnad 3f monopoiiska fördelar gynnäs,.
De handelsplatsers bedröfliga belägenhet,
hvilka mäst vunnit på de för Riket högst gyn
samma handels conjuncturer, bevisa i Ridder-
skapets och Adelns tanka häst, huru osäker
beräkningen på en nations, välstånd är, dä den
314
Den 15 Julii.
skall grundas på handeln. Ridderskap?? och
Adeln stödjer i öfrigt dessa omdömen pä en
noga uppmärksamhet vid och erfarenheten om
nänngarn“s uppkomst och fortgång i Sverige.
Under nära ioo .är har nationen sträivat till
välstånd genom nästan alla m j ga artificiella
försök, att uppdrifva handel och sådane nä¬
ringsgrenar, hvilka inom landet skulle bereda
de behof, hvilka från Utländningen ann rs må-
ste hämtas j men oaktadt alla de privilegier
och monopoliska författningar, som gynnat
dessa näringar, hafva de dels vantrifvas på
en för dem främmande jord, dels långsamt
fortskridit, men olla skadat landets naturliga
näringar. Den erfarenhet är äfven märkeiig,
att jordbruket stigit mest under de tider, då
des utländska handeln varit för Riket minst
gynnande.
Om således denna bandel får tillgodonju¬
ta full frihet, så har Staten gjort allt, som
till dess upprätthållande bör ske, och det är
knappt tänkbart, att sjöfarten skulle blifva så
inskränkt vid våra vidsträckta kuster, att det
icke särdeles stora antal sjöfolk, som ifrån
Köptmnsflottan behöfver påräknas till den Ör¬
logsflotta, som vi förmå underhålla, icke skul¬
le kunna anskaffas. Ridderskapet och Adeln
hyser följakteligen den öfvertygelse, att på
er» ökad inhemsk production och deraf be¬
redd Folkmängdens tillväxt, Rikets välstånd
bör grundas, att handel och sjöfart endast der¬
vid ingå uti beräkning, så vidt de utan öf¬
riga näringars bekostnad kunna trifvas, samt att
Den 15 Julit,
315
intilldess lifvets första behof finnes till ymnig-?
hst inom landet, man måste söka att för bästa
möjliga pris, med så väl utländska sorn isländ¬
ska fartyg, ifrån andra länder hämta de varor
hvilka behöfvas till förbrukning, och hvilka
nu, fastän förbjudne, införas till förlust för
Staten på tullinkomst, utan att förbrukningen
minska^.
Sluteligen anhåller Riddergkapet och A-
deln att få tillägga ett skäl, som i närvaran¬
de tidpunct är af högsta vigt och inflytande
på de frågor, som Ridderskapet och Adelö
hos Eder Kongl. Maj:t nu i underdånighet an¬
mält. De långvariga och brydsamma öfver-
läggningar, hvartill Rikets förfallna penninge-
yerk under detta Riksmöte föranledt, hafva
icke kunnat leda till resultater, som försäkra
om en verkelig och varaktig förbättring, se¬
dan man funnit sig föranlåten att ännu låta
myntrepresentativer utan bestämdt värde utgö¬
ra Rikets mynt. Den tillfälliga motgången,
att missväxt inträffar inom några provincer ,
torde göra införskrifning af utländsk Spänne?
mål nödvändig.
Af dessa sammanlagde orsaker torde en
hög cours svårligen kunna undvikas, om icke
Rikets export på allt möjligt sätt lifvas och
uppmuntras.
Ridderskapet och Adeln tror derföre, att
om än icke, efter den öfvertyglse som Ridder:
skåpet och Adeln redan i underdånighet yt»
316
Den 15 Julli.
trat, Productplacatets med de flera inskrän-
kar-de Författningars upphäfvande eller hvi-
lande för en längre framtid vore för Riket
nyttigt, det åtminstone under närvarande tide-
punct är af så mycket mera vigt, att undan¬
rödja dessa hinder för en lifligare handelsrö¬
relse, sorn våra egna handlande äfven vidkän-
nas följderne af förlägenhet i allmänna rörek;
sen, och den minskade penningetillgång, som.
ett disscrediteraclt mynt medför, samt följakt¬
ligen utländska köpmän och capitaler måste
sättas i verksamhet, för att bereda liflig af-<
sättning på de inhemska producterne.
Med dessa tänkesätt, som Ridderskapet
och Adeln anser med Rikets sanna väl öfver¬
ensstämmande, och med de-fj öfvertygelse att
Eders Kongl. Maj:t, genom vidtagande åtgär¬
der, täcktes lo?sa den inhemska fliten utur sine
bojor , att samma kraftfulla arm , som återfört
nationen till dess fordna anseende och ära,
skall gifva den kraftig väckelse, att med sto¬
ra steg gå framåt till den National-välmåga,
sorn gifver Nationen hog och krafter att upp¬
rätthålla sin frihet och-sjelfstäedighet, får Rid¬
derskapet och Adeln med djupaste &c.
Justerades PleniProfocollerne för den (5,
2©, 25 och 29 sKtlidne Junii, samt den 2 den-
ries för- och eftermiddagen.
Den 17 Julii.
317
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskilj¬
deis kl. 7 e. nu
In fidem Protocolli
• O. j% Lagerheimk
Fredagen den 17 Julii.
Plenum kh 11 förmiddagen.
Upplästes till justering och godkändes Ex¬
peditions-Utskottets insände förslag, innefat¬
tande ett tillägg uti Riksens Ständers underdå¬
niga skrifvelse N:o 258, angående aflöningen
för Stånds- och Utskotts-Canziieme.
Anmältes och emottögs Hans Excellencé Hofa.
Canzler en Herr Friherre af Wetterstedt, hvilken,
å Kongl. Msjits Höga vägnar, aflemnade tven.
ne Kongl. Maj ts nådiga skrifveiser t
1) af den 15 dennes, till Riksens Ständer,'
rörande de af dem vidtagne beslut, i afseen-
318
Den 17 Jidit.
de på Bankens bidrag till understöd för alt-*
männa Magazinsinrättningen och Manulactur-
DiscontVerket.
a) Af den 16 dennes, till Hans Excel-
lence Herr Grefven och Landt-Marskalken,
innefattande stadfästelse å den omarbetade Ridå
darhusOrdningen.
Hant Excellence Herr Grefven och Landt-
Marskalken anmodade Hans Excellence Herr
HofCanzleren, att till Kongl. Maj:t framföra
Ridderskapets och Adelns underdåniga vörd¬
nad och tillgifvenhet.
Sedan Hans Excellence Herr HofCanzlern
blifvit på vanligt vis utbeiedsagad, upplästes
Kongl. Maj:ts den 16 dennes, angående Rid-
. darfeusOrdningen, till Hans Excellence Herr
Grefven och LandtMarskaiken, aflåtne nådiga
skrifvelse, så lydande:
CARL JOHAN med Guds Nåde,
Sveriges, Norriges, Göthes och
Wendes Konung.
Vår synnerliga ynnest osh nådiga benä^
genhet med Gud Allsinägtig, Troman, Herr
Grefve, LandtMarskalk, President i Vårt och
Rikets KrigsCollegium, GeneralLieutenant, Rid¬
dare och Commendeur af Väre Orden, Ridda¬
re af Vår Svärds-Ordens Stora Kors, Första
Classen, Riddare af Kejserlige Ryska St. Annte*!
Ordens Första dassi
Dm 17 Julli.
319
VI håfve i nåder låtit Oss föredragas E-
eler, å Ridderskapets och Adelns vägnar, till
Oas aflåtne underdåniga skrifvelse af den 151
denna månad, med tillkännagifvandv, att Rid-
derskapet och Adeln antagit de förändringar,
i afseende på 7, 8» >0, <53 och 54 § §. af den
föreslagna RiddarhusOrdningen, Vår nådiga
skrifvelse till Eder af den i4 dennes innehål-,
ler, och då VI, för öfrigt, ej håfve någon an¬
märkning att göra emot de föreslagne förän¬
dringarna i 3, 6 12, 32, 36, 45> 46, 47» 49»
50, 51 och 52 § §, håfve VI, rned iagttagande
af $e ofvannämnde, denna sålunda nu omar¬
betade Riddarhusordning härmedelst gilia och
stadfästa velat, för ait till efterlefnad, från
början af nästkommande Riksdag, blifva gäl¬
lande. Detta håfve VI Eder, till nådigt svar,
samt Ridderskapets och Adelns behöriga kun-
görande, i Nåder medja velat $ och befalle
Eder Gud allsmäktig synnerligen nådeligen*
Stockholms Slott den 16 Julli 18x8.
CARL JOHAN.
G. af Wetterstedt:
Lades till Handlingarna.
Sedan pliktbössan nu blifvit öppnad, ber*
funnos de der inneslutne medel uppgå till eis
belopp af 38 Riksdaler 36 skillingar Riksgälds-
Sedlar, hvilket belopp Hans Excellence Herr
320
Den 17 Julii.
Grefven och Laf.dt-Märskälktn behagade öka med
Ii Rdr i’ sk. till en sammanlagd stimma af
50 R:dr RiksgäldsSedlar, hvarefter, uppå af
Hans Excellence framställd proposition, beslöts,
det skulle berörde summa fördelas i tvenne
lika delar, hvilka borde tillställas en fattig
Adelsman, och en i torftiga omständigheter
stadd Adelig Enka.
justerades PleniProtöcollerne för den 8
dennes eftermiddagen, och den 13 dennes för¬
middagen.
Herr Påhlman, Otto Fredric: Sorn jag ej
var tillstädes, då Ridderskapet och Adeln faU
tade dess beslut om regleringen af Pensioris-Sta-
tert för Högstsalig Hennes Maj:t Enke-DröttBin-
gens Hofstat, får jag nu reservera mig mot
den förändring af Stats-Utsköttets förslag,
hvarigenom de grunder, hvilka alltsedan år
1809 varit gällande, på en gång blifvit kull-;
kastade, och hvarigenom ett högst olika för¬
hållande uppkommit för dem, som utgjort
Högstsalig Konungens HofStat, och dem som
tillhört Hennes Majt EnkeDrottningetis. Vid
samma tillfälle anhåller jag få anföra tnin re¬
servation emot det behandlingssätt Bonde-
Ståndet lemnat åt denna fråga, dij det, enär
Betänkandet första gången förevar, antog sam¬
ma Betänkande med ett tillägg, rörande större
förmon:r för den lägre Betjeningen. Då detta
äfven
Den 17 Juliu
321
afven utgjorde en hufvudanmärkning hos Rid-
derskapet och Adeln, samt StatsUtskottet deri-'
genom föranleddes att något jemka dess första
förslag, tror jag att förändringen bort stanna
dervid, och anser mig hafva fullkomligt skäl
yttra den tankan, att det är origtigt att fatta
beslut, hvartill ej föregående anmärkningar
gifva någon anledning.
justerades PleniProtocollerne för der» i3
dennes eftermiddagen, samt den 15 dennesför-
och eftermiddagen.
Hans Exitillence Herr Grefven och Landf—
Marskalken tiilkännagaf, det RiddarhusSecrete-
raren anmält, att mängden af ej mindre goro-
målen, än de under innevarande Riksdag in¬
träffade plena, hvilka från Riksdagens början
till och med den 15 dennes uppgått till ett
antal af 130 stycken, orsakat, att Riddarhus-
Secreterare!! omöjligen kunnat medhinna upp¬
sätta alla PleniProtocollerne, af hvilka 13 för-!
middagars och 8 eftermiddagars pleniProtocol-
ler ännu återstodo j i anledning hvaraf Hans
Excellence föreslog, att berörde Protocoller,
jemte de, hvilka härefter intill Riksdagens slut
kunde äga rum, måtte, på sätt förut alltid va¬
rit vanligt, efter Riksdagens slut justeras inför
RiddarhusDirectionen, i närvaro af de Riks-
Ridd, 0, Ad, Prof, VIII. B, 21
*
322 Den 17 Julli.
dagsmän af Ridderskapet och Adeln, hvilka, i
anledning af derom förut utfärdadt anslag,
kunde behaga justeringen bivista.
Bifölls.
Herr Pahlman, Otto Fredric} uppläste föl¬
jande :
Då Reglementet för utredningen af Gö¬
tha Canal, Malmö och Götheborgs Discont-
Verk, helt och hållet hvilar på den förmodan,
att Kongl Maj:t i nåder täckes utan förändring
sanctionera alla de vilkor, och förbehåll, un¬
der hvilka Riksens Ständer öfvertagit samtelige
dessa Discontlnrättningars utredning; men den¬
na nådiga sanction åtminstone ännu icke blif¬
vit Riksens Högioflige Ständer meddeld, hem-
ställes vördsammast, att Högioflige StatsUtskot-:
tet måtte anmodas lemna Fullmägtige i Riks-
gäldsContoiret den föreskrift, att, derest emot
Riksens Ständers förmodan, Kongl. Maj:ts nå;
diga sanction antingen skulle uteblifva, eller
ock i nåder meddelas under sådana vilkor,
sorn i någon måtto förändra eller inskränka
de föreskrifter ifrågavarande Reglemente inne¬
håller, det samma, utom hvad angår Discont-
assignationernes inlösen, icke får till verkstäl¬
lighet befordras.
Hvarefter Herr Påhlman tilläde mundte-
ligen;
Den 17
323
Jag anhåller, att Eders Excellencetäcktes
göra proposition å min framställning, och att,
i händelse af bifall dertill, de öfrige Riks-
Stånden måtte inbjudas, att i samma beslut
deltaga. Utom hvad jag förut i korthet haft
äran yttra, torde mig tillåtas anföra några an^
ledningar till mitt förslag. I sammansatte Ut¬
skottens Betänkande, äfvensom i skrifvelse!!
till Kongl. Maj:t står uttryckligen, att Kongl*
Maj:ts Sanction skulle föregå verkställigheten
af Ständernes beslut. Då detta förbehåll icko
kan i det redan justerade Reglementet vara
intaget, emedan man förmodat, att Kongl.
Maj;ts Sanction före dess fastställande skulls
hinna ankomma, så följer att, om någon opå¬
räknad förändring skulle inträffa, Riksens
Ständers Fullmägtige råkade i en icke obe¬
tydlig förlägenhet. Jag tror en fullständig
föreskrift i detta hänseende vara så mycket me¬
ra af nöden, sorn jag kommit till kännedom,
att någon i FinanceExpeditionen inlemnat pro¬
test emot hvad Riksens Ständer rörande Dis-
eonterne beslutat.
Friherre Cederström , Jacob'. Om något*
följd skall blifva af hvad Herr Påhlman före-
slagit, måste en Remiss till StatsUtskottet fö¬
regå , ty dessförinnan kan Ridderskapet och
Adeln ej derom besluta. Jag instämmer i öf¬
rigt med Herr Påhlman deruti, att, så framt
ej Kongl. Maj:t6 nådiga sanction vinnes, verk¬
ställigheten af Riksens Ständers beslut rörande
Disconterne kan möta svårigheter, men att nu
genast stadga att detta vilkor i Herrar Full-
3*4
Den 17 Julii.
mägtiges Instruction skall intagas, är, i min
tanka, ingalunda ordentligt.
Grefve Spent, Jacob Melcher: Jag förenar
mig fullkomligen med hvad Friherre Ceder¬
ström anfört, blott med det tillägg, att jag, i
följd af de grunder jag tillförene haft äran an-
föra, anser verkställigheten af Riksens Stäm
ders beslut rörande Discont-utredningen bero,
ej blott på huruvida Konungens Sanction till
detta beslut lemnäs, utan äfven på sättet, hvarå
en slik Sanction meddelas.
Herr Pahlman: Örn frågan vore ny, skulle
jag visserligen instämma deruti, att Ridder-
skåpet och Adeln ej utan föregången Remiss
kunde densamma pröfva och afgöra, men då
samtlige RiksStånden stadgat, att öfvertagatl-
det af Disconternes utredning berodde på Ko¬
nungens Sanction, tror jag icke, att Stats- och
BancoUtskottens Utlåtande i den delen behöf-
ver inhemtas , utan att Ridderskapet och A-
deln gerna straxt derom kan taga dess beslut.
Att ifrågavarande lörbehåll icke blifvit såsom
ett vilkor i lnstructionen iakttaget, är klart ,
ty man hoppades, att Kongl. Majds sanction
dessförinnan skulle ankomma. Då nu den å-
terstående Riksdagstiden är så ganska kort,
att man nästan kan förmoda, det en remiss till
Utskott skulle blifva utan påföljd; då jag ej
eller vill tro, att man skulle önska det, emot
Riksens Ständers afsigt, ingenting kunde gö¬
ras vid Discont-utredningen, eller se 8 måna¬
ders arbete på en gång tillintetgjordt, vågar
Den 17 Juliu
325
jag förnya min anhållan om proposition till
bifall af min motion, hvilken jag ej tror vara
stridande mot formen, i sådant fall hade jag
aldrig väckt den.
Hans Excellence Herr Grefven och Landt-
Marskalken hemställde, om Ridderskapet och
Adeln ansåg nödigt, att den af Herr Påhl¬
man väckte Motion till Statsutskottet remitte¬
rades.
Ropades Nej,
Grefve Spens: Sedan Ridderskapet och
deln nu beslutat, att genast till pröfning före¬
taga den af Herr Påhlman framställde motion,
tager jag mig friheten erinra, att, om jag ej
orätt påminner mig, ingressen till den of¬
ta omtalte Instruetionen för Fullmägtige i
RiksgäldsContoiret, lyder sålunda: ”Att sedan
Riksens Ständer beslutat att under vissa, af
Kongl. Maj:t sanctionerade vilkor och förbe-i
håll, öfvertaga utredningen af FilialDisconter-
ne, så åligger Fullmägtige,” o. s, v. — Af
dessa ordalag förefaller mig åtmindstone, sorn
om det temmeligen tydligt följde, att, derest
dessa vilkor ej blefve sanctionerade, och så¬
ledes det föregående af meningen ej inträffar,
äfven allt det efterföljande af sig sjelf förfal¬
ler, utan att något särskilt beslut derom be«
höfves, Allt detta skulle blifva fullständigt
upplyst, om den af mig nu oinförmälte In¬
gressen blefve uppläst^ hvarom jag får atis
hålla.
326
Den 17 Jutii.
Friherre Wirsen, Gustaf Fredric: Jag är
alldeles af Kamma tanka, som Herr Påhlman,
att sedan Riksens Ständer fattat deras beslut,
på hvad vilkor de vilja öfvertaga Disconter-
neg utredning, men tillika underställt dessa
vilkor Kongl, Maj:ts nådiga sanction, det är
nödvändigt, att, innan vi åtskiljas, detta mål
genom ett bestämdt svar från Kongl. Maj:t
blifver till slut bragt; ty om ej detta svar an^
kommer, kunna ej RiksgäldsContoirets Full*
mägtige ingå i någon författning om verk¬
ställigheten af Riksens Ständers beslut. Men
jag hemställer, om icke man bör afbida sista
dagen af Riksmötet, och om icke Herr Påht-
mans motion kunde få hvila intill Ridderska-
pets och Adelns sista plenum, emedan, så
framt Kongl. Maj:ts svar dessförinnan hinner
ankomma, all discussion i ämnet blir öfver.,
flodig,
Herr Påhlman: Jag skulle alltför gerna
instämma med den sist talande värde Ledamot
ten, om icke all anledning vore att tro, det
ej mycket återstår al Riksdagstiden. Jag har
af Tidningarne sett, att Riksdagen i morgon
kommer att afslmas, och i sådant fall lärer
denna dag, da förmodligen afblåsningen kom*
mer att äga rum, vara den sista, å hvilken
Ridderskapet och Adeln uti ifrågavarande äm¬
ne kan fatta dess beslut, hvilket dessutom
skulle blifva utan kraft och verkan, om det
ej hunne med de andra Stånden communiceras,
och af dem delades. Här är således ingen tid
»tt förlora. jag skulle gerna se, att man
Den 17 Julii.
327
kunde dröja , om omständigheterne det medi
gåfvo; men då Kongl. Majis sanction ännu
ej ankommit, och jag hoppas, att vi med det
snaraste få åtskiljas, förnyar jag än en gång
min anhållan om bifall till min framställ¬
ning.
Hans Excellence Herr Friherre af Wetter¬
stedt, Gustaf-. Det är först, om jag rätt på--
minner mig, för 4 eHer 6 dagar sedan, sora
Expeditions - Utskottets Förslag till Riksens
Ständers underdåniga skrifvelse rörande Filial-!
Disconternas utredning till RiksStånden inkom.
Då Riksdagen, efter hvad jag vill veta, för¬
modligen icke i morgon kommer att afslutas:
då Ridderskapet och Adeln således kommer
att få ännu ett öfverläggning®- plenum, och dj
i samma plenum beslut i förevarande fråga
kan fattas, och de öfrige RiksStånden medde¬
las, torde det ej vara vådligt, att dertill upp¬
skjuta frågans afgörande, helst jag tror mig
kunna försäkra, att till nästinfallande plenum
gifva upplysning, om Kongl. Majtts nådiga
Sanction kan medhinnas. Skulle denna San¬
ction medhinnas, är motionen utan ändamål;
i motsatt fall åter är den ganska riktig; men
ordalagen deruti torde då endast böra blifva;
så vida ej Kongl. Maj t lenman Dess Nådiga San¬
ction ; ty det är Kongl. Majds fulla rättighet,
enligt Grundlagen, att, efter godtfinnande,
denna Sanction meddela eller icke.
Hans Excellence Herr Grefven och Fiandt Mar¬
skalken föreslog, att, i anleduing af hvad Hans
328
Den 17 Julii.
Excellence Herr Friherre af Wetterstedt anfört,
pröfningen af Herr Påhlmans motion måtte
till nästa Plenum uppskjutas; hvilket bifölls.
Herr Påhlman: Jag instämmer så mycket
hellre med Hans Excellence Herr Friherre af
Wetterstedt, som mitt ändamål med ifrågava-
rande motion endast är att få en bestämd fö¬
reskrift för Fullmägtige i RiksgäldsContoiret;
och då detta ändamål, i anseende till Riksda¬
gens förlängning, icke går förloradt, om ock
frågan nu uppskjutes, har jag för min del ej
något, att emot detta uppskof invända.
Upplästes Kongl. Maj;ts nådiga skrifvelse
till Riksens Ständer, rörande de af dem vid¬
tagne Beslut, i afseende på Bankens bidrag
till understöd för Allmänna Magazinslnrättnin.
ningen och Manufacmr-Discont-Verket; Gif¬
ven Stockholms Slott den 15 Julii 1S18-
Hans Excellence Herr Grefven och Landt-~
JMarsliaiken hemställde, att Kongl. Maj:ts Högst¬
berörde nådiga skrifvelse mätte läggas till
Handlingarne; hvilket bifölls.
Herr Påhlman, Otto Fredric: Sedan jag i
dag erhållit den mest officiella underrättelse,
att Riksdagens slut ej är så nära för handen,
som man önskat och väntat sig, anhåller jag,
att Kongl. Maj ts skrifvelse, såsom innefattande
Den 17 Jnlii,
en ny fråga, måtte få hvila på bordet till
nästa Plenum.
Friherre Cederström, Jacob: Kongl. Maj:ts nu
uppläste nådiga skrifvelse är icke af beskaffen¬
het, att fordra någon Ståndets pröfning, utan
mäste, ehvad den först hviiar på bordet eller
icke, likväl i alla fall endast läggas till Hand-
Hogarne. Det synes mig derföre indifferent,
antingen högstberörde -skrifvelse nu eller i nä¬
sta Pleno lägges till Handlingarna. Men det
är alldeles icke likgiltigt , hvilka följder för
landet uppkomma, i händelse icke Riksens
Ständer, i anseende till förändrade omständig¬
heter, äfvenväl förändra sina föreskrifter. Rik¬
sens Ständer böra noga betänka, om, sedan de
af dem fastställde vilkor för dispositionen af
Allmänna Magazinslnrättoingens och Manufa-
ctur-Discont-Fondens erhåJlne creditiv, icke
blifvit af Kongl. Majit antagne, berörde credi-
tiv likväl böra fortfara, eller alldeles indra¬
gas- För min del anser jag det icke vara tid,
att i ett ögonblick, då landet hotas med miss¬
växt, indraga creditivet för en Inrättning, sorn
har för ändamål, att förse landet med lifsför-
nödenheter. Jag tror det vara oundvikligen
nödvändigt, att det till Allmänna Magazins-
Inrättningen anslagne Creditiv bör fortfara.
Hvad åter angar Manufactur DiscontFonden,
synes mig de af Riksens Ständer anförde skäl,
hvilka föranledde till beviljandet af creditivet
för berörde Fond, ännu vara qvarståendej och
då Manufacturisterne vid Creditivets bestäm¬
mande ansågos vara i behof af detta anslag,
330
Den 17 Jutii.
förmodar jag, att samma behof ännu fortfar,
och att således creditivet bör bibehållas, ehuru
det af Ständerne fastställde correctiv, hvilket
icke blifvit af Kongl. Maj t gilladt, kommer
att upphöra. För öfrigt om Directionerne öf¬
ver Allmänna Magazinslnrättningen och Ma-
nufactuiDiscontFonden begå felsteg, kunna och
böra de derföre i laglig ordning ställas till
ansvar, och jag anser denna Formen lämpli¬
gare, än att straffa de oskyldige låntagande
Mariufacturisterne, och de af landets innevå¬
nare, sorn behöfva bröd, för Directionerjnes
misstag. Af sådan anledning får jag för min
del vördsamt tillstyrka, att Ridaerskapet och
Adeln må frångå de af Riksens Ständer under
detina Riksdag förut fastställde vilkor för dis¬
positionen af Creditiverne, sedan berörde vil¬
kor nu mera icke blifvit af Kongl. Maj:t i
nåder gillade, men likväl låta de till Allmän¬
na Magazins lnrättningen af Manufactur-Dis-
contFonden redan bestämde anslag, såsom för
landets innevånare och Manufacturister alldeles
oumbärlige, fortfara.
Herr Pahlman: Hvad den siste Leda¬
moten yttrat, öfvertygar mig mer än till¬
räckligt, att Kongl. Majtts skrifvelse fordrar
handläggning, och på denna grund har jag be¬
gärt den på bordet , emedan den innefattar
en ny fråga om ändring i hvad Riksens Stan.
der en gång beslutat. Den värde Ledamotens
Anförande innebär det resultat, att Ridderska-
pet och Adeln nu skulle vidtaga ett beslut,
rakt stridande emot ett redan fattadt. Rid-
Den 17 Jttlii.
331
derskspet och Acleln har nemligen ej längese¬
dan bcstridt ett MedSiånd, att j Bevillnings-
frågan få ett Förstärkta StatsUtskottets beslut
ändradt, och jag vill nästan påminna mig, att
den värde Ledamoten sjelf yrkade detta bestri¬
dande.
Förevarande fråga är ny, och som sådam
kan den på min begäran läggas på bordet, ty
Lagstiftaren har, tili förekommande af surpri-
cer, visligen stadgadt, att en enda Ledamots
röst vid sådana tillfällen är tillräcklig. Som
mig synes, vore det naturligast, att, i fallman
vill hafva något resultat, remittera målet till
Constitutions-Ufskottet. Jag ifrar lika med
hvarje annan för Grundlagens helgd, och da
det hvarken tillkommer Riksens Ständer eller
Kongl. Majt, att förklara Grundlagen, enär
stridiga meningar derom uppstå, utan denna
rätt ensamt är ConstitutionsUtskottet förbehål-'
len, hämtar jag af denna öfvertygelse än mera
stöd för min tanka, att frågan till bemålte Ut¬
skott bör fprvisas. Detta nämner jag blott i
förbigående, emedan jag för min del icke kan
samtycka, att man kullkastar ett redan fattadt
beslut, och derigenom för framtiden bereder
de vådligaste följder, jag saknar i öfrigt en
formaliié, nemligen StatsRådets Protoeoll i äm¬
net, och om det är med skrifvelsen följaktigt,
anhåller jag, att det måtte uppläsas.
I anledning häraf upplästes det vid Kongl.
Maj;ts ifrågavarande nådiga skrifvelse bilagde uti
StatsRådet den 15 dennes hålin* Protoeoll, hvaraf
33*
Den 17 julii.
inhämtades, aft samma skrifvelse blifvit af
StatsRådets dä närvarande Ledamöter enhälligt
i underdånighet tillstyrkt.
Hans Excellence Herr Friherre af IVetterstedt%
Guslaf': Sedan, genom det nu upplästa Stats-
Råds Protocollet, den siste värde talaren kun¬
nat öfvertyga sig, att nämnde Prosocoll åtföijdt
Kongl. Majus nådiga skrifvelse, och att jag
varit i StatsRådet närvarande, samt tillstyrkt
densamma, torde jag, i anledning af hvad
Herr Påhlman yttrat, få nämna, att fråga icke
af Kongl. Makt blifvit väckt om någon tolk*
liing eller förklaring af grundlagen , men endast
dess åsigt af ett vigtigt adn.inistratift ämne
Riksens Ständer meddelad. Skiljaktigheten mel¬
lan Konungs och Ständers öfvertygelse i dyli¬
ka ämnen, kan visserligen uppstå, men utan
att derföre äga den påföljd, att till Constitu-
tionsUtskottets ens bemedlande åtgärd öfver-
lemnäs. Huru mera aflägse för detta Utskotts
befattning, (om det är mig tillåtet, att inäta
afståndet till ett mål, som icke är, och icke
bör finnas) skulle då icke det uppdrag blifva,
som Herr Påhlman synes vilja detsamma på¬
börda, nemligen att slita tvisten mellan Ko¬
nung och Ständer, i det olyckliga, och sorn
jag hoppas aldrig inträffande fall, då den ena
af dessa Makter skulle, enligt den andras öf-,
vertygelse, inkräkta på dennes lagliga rätt.
Under en sådan sinnenas brytning, då ej mera
det allmännas värn kan hämtas af bestående
och kraftägande lag, blifva alla andra tolk¬
nings- eller hejdningsorganer otillräckliga eller
Den 17 Jnlii.
333
kraftlösa. Den Konung, som icke skulle åter¬
föras i sin ininäktningsplan på den allmänna
friheten af Riksens Ständers lugna och lagliga
motstånd, skulle icke af något Constitutions-
Utskotts Betänkande återtöras inom de Con-
stitutionella gränsorne, liksom ej heller några
Ständer, sig sjelfve lemnade, och mot hvilkas
öfverdrifna och olagliga anspråk, Regentens
kraft ej mera vore gällande, skulle af en liten
afdelning® såsom ConstitutionsUtskottet, var¬
nande röst, kallas tillbaka till sans och känsla
af pligter och förbindelser. Skulle således nå¬
gon skiljaktighet uppstå emellan Kongl. Majit
och Riksens Ständer i frågor om Grundlagens
mening, så lära de derföre icke underkasta sig
ConstitutionsUtskottets domslut. Jag vet ej
något afseende, hvari ifrågavarande Skrifvelse
skulle kunna remitteras till nyssnämnde Ut¬
skott. Kongl. Maj t har allenast utvecklat de
skäl, hvarföre Kongl. Majit ej kunde antaga
de af Riksens Ständer för creditiven faststäldte
vilkor. Den rättighet mäste vara Kongl. Majit
förunnad, att då Kongl. Majit erkänner Stän¬
dernas rätt, att vid de anslag de bevilja fästa
de villkor dem godt synes, Kongl. Majit må
kunna säga: jag ernof tager ej medlen med dessa
förbehåll. Det beror då på Ständerne, att an¬
tingen indraga dessa medel, eller ändra vilko-
ren för deras begagnande, men det kan aldrig
öfverenstämma med Kongl. Majits värdighet,
att lämna till ContsitutionsUtskottet afgöran-
det, om KoDgl. Majit haft rätt eller icke.
Grefve Spens3 Jacob Melcher: Ehuru jag
334
Dm 17 Julii.
fullkomligen instämmer deruti, att Kongl.
Maj:ts nu uppläste Nådiga skrifvelse icke kan
blifva något direct öfverläggningsätnne inom
Högloflige Ridderskapet och Adeln, och afsa»
dan anledning ej eller kan behandlas på annat
sätt, än att läggas till handlingarne, tror jag
likväl, att den kan och bör föranleda till
en öfverläggning af ganska mycken vigt, ej
blott hos Ridderskapet och Adeln, utan äfven
uti de öfrige Stånden. Riksens Ständer hafva,
i den ordning Grundjagarne föreskrifva, af¬
gjordt och beslutat, att från Banken meddela
Manufactur-Discont-Verket, till förökande af
den fond, hvarmed det verkställer utlåningar
till förlag åt Manufacturister, ett nytt ytterlin
gare creditiv, samt att låta det MagazinDi-
rectionen, vid sista Riksdag, beviljade creditiv
fortfara äfven til! nästa Riksdag; allt med det
tillagde vilkor eller correctiv, som det blifvit
kalladt, att, i händelse Riksens Ständers Re¬
visorer, vid Revisionerne, skulle finna afvikel¬
se vara skedd från de af Rikets Ständer stad¬
gade grunder, Revisorerne skulle äga att in¬
draga hälften af dessa credifiver Under detta
vilkor har Kongl. Maj:t genom den nu upp¬
läste nådiga sktifvelsen, efter som jag fattat
dess innehåll, tillkännagifva sig icke kunnat
emottaga dessa Riksens Ständers creditiv-anslag
på Banken. Då således dessa creditiv, enligt
å ena sidan meddelte gällande föreskrifter icke
få utbetalas utan med vissa vilkor, och å den
andra icke få till förvaltning emottagas på
samma vilkor, följer häraf, att om, sedan
Kongl, Maj;ts Nådiga svar blifvit lagdt till
Den 17 Julii.
335
handlingarne, någon annan åtgärd vid detta
mål icke af Riksens Ständer fogas, creditiverna
hvarken komma att blifva utbetalte eller emot-
tagne, och således att landets rörelse, samt
productionens uppbjelpande, för hvars skull
de egenteligen blifvit meddelade, och jemväl
i beräkningen af rörelse-capitalets belopp upp¬
tagne, komma att af dem blifva i mistning,
och derigenom de flesta af Ständerna på denna
Riksdag uppgjorda planer och calculer helt
och hållet förryckas. Då jag likväl för min
enskiita del anser de skäl, som, hämtade af
landets ställning och behof, föranledt Riksens
Ständer, att bevilja dessa creditiv-anslag, än¬
nu lika verksamme qvarstå, och af denna or.
aak ej aktar nödigt, att åberopa dem, som
så ofta och så väl blifvit anförde j tager jag
mig nu friheten, att hos Högloflig© Ridder-
skapet och Adeln väcka den af den nu under
Riksdagen inträffade händelse omedelbarligen
föranledda nya motion : Att de MagazinsDi-
rectionen och ManufacturDisconten vid denna
Riksdag beviljade creditiver måtte få till ve¬
derbörande Embetsverk utbetalas, äfven med
andra vilkor än dem Riksens Ständer förut
faststäldt, men under hvilka Kongl. Maj:t nu
förklarat sig ej kunna tillåta, att de varda af
Embetsverken emoUagne, antingen nu dessa
vilkor anses böra förblifva ds samma, sorn hit¬
tills för dylika biträden varit föreskrifne, elies;
andre, endast de blifva sådane, att creditivens
utbetalning , såsom högst nödig och hufvud¬
saklig, i alla händelser icke kommer att ute»
blifva. Denna min mojion torde få remitteras
3*6
Den 17 Juliu
till Stats- och BancoUtskotten, sorn förr hati«3=
lagdt målen j och skulle denna remiss icke ge¬
nast kunna ske, i anledning deraf, att någon
Ledamot begär saken på bordet, blir det den*
na min motion, som kommer att der blifva
hvilande, men icke Kongl Maj:ts Nådiga skrif¬
velse, hvilken icke destomiodre genast kan
läggas till handlingarne.
Herr Påhlman: Ehuru i enlighet med hvad
jag förut anfört, och om man ock må kalla det
en ny motion, hvilken likväl i den nådiga
skrifvelsen har sin orsak, jag anser det öfver¬
flödigt att med vidare discussion derom uppe-
hålla Ridderskapet och Adeln , emedan jag än-
då är öfvertygad, att frägan måste hvila, på
det man måtte deraf kunna taga någon när¬
mare kännedom, nödgas jag dock utbedja mig
Ridderskapets och Adelns tålamod ännu några
ögonblick. Det torde vara ursägtligt att jag,
så fort som möjligt, söker skingra de slutsat¬
ser en värd Ledamot tyckts velat draga af
hvad jag för en stund sedan anfört, som skulle
jag nemligen hafva ansett Kongl. Maj:ts skrif¬
velse innebära ett utsträckande öfver Grundla¬
gen af Kongl. Majus höga rättigheter. En så¬
dan tanka har aldrig af mig blifvit ytttrad.
jag har blott i förbigående talat om en remiss
till ConstitutionsUtskottet. Det är ganska möj¬
ligt, att man, vid afhörandet första gången af
en skrifvelse, icke genast rätt fattar hvarje
ord, icke alltid kan skilj» emellan comma och
* punct. Men mig föreföll det, som Kongl,
Maj-t
Den 17 Julin
337
Maj:t förklarade det Han ej ansåge för Konunga*
»tägten värdigt ett antaga de vilkor Riksens Stän¬
der föreskrifvit. I sådant fall skulle dessa viH
kor vara mot Grundlagen stridande} och då,
efter den slutsats jag drager af denna Grund-,
lag, det hvarken är Riksens Ständer eller Kongl.
Maj t, som äger att, då stridiga meningar upp¬
stå 5 densamma förklara, trodde jag för min
del, att en remiss till Constitutions-Utskottet
icke vore så alldeles ur vägen. Allt detta
yttrade jag dock blott i förbigående- — Men
då de Herrar Ledamöter, som talat i ämnet,
ganska tydligen gifvit tillkänna, att meningen
icke blott är att lägga den nådiga skrifvelsen
till Handlingarne, utan att någon ytterligare
åtgärd äfven är i fråga, anhåller jag ännu en
gång, att, på det man må hinna besinna sig,,
innan man kullkastar ett beslut, som afplura-
liteten blifvit fattadt, målet i hela dess vidd
får blifva hvilande till en annan Plenidag.
Grefve Mörner, Adolph Göran: Jag Utber
mig att få fästa Ridderskapets och Adelns upp¬
märksamhet derpå, att den nu ankomne nådis
ga skrifvelsen endast har till ändamål, att för¬
klara det sätt, hvarpå Kongl Maj."t anser
Riksens Ständers beslut, och utvecklar de skäl,
på hvilka Kongl. Majrt funnit Sig icke kunna
sanctionera detsamma. Med Kongl. Majcts
vägran af sanction har jag ej trott någon ny
fråga vara väckt, helst den endast innebär ett
meddelande af Kongl, Maj:ts sätt, att se sa;
Ridd. ». Ad. Prot. VIII. B. 22
338
Den ,7 Juliit
ken. Det är i det afseendet, som jag icke föN
modat Kongl. Maj;ts skrifvelse behöfva läggas
på bordet; men om meningen nu är att ändra
beslutet om vilkoren för creditiveh, utgör det
eti annan fråga. Kongl» Maj:t har hvarken be¬
gärt detta, eller att Creditiven skulle indragas,
utah blott sagt, att vilkoren Voro sådane, att
Kongl Majit ej kunde antaga dem; att Kongl.
Maj:t har^byggt detta yttrande på de § §. i
Grundlagen, sorn utstaka gränsen för Reviso-
rernes befattning. Grundlagens helgd fordra*
de, att Kongl. Majit åt dessa vilkor vägräde.
Dess Nådiga sanction. Riksens Stander kun¬
na säga: vi finne frågan om vilkoren böra för.
falla, men creditiven dock böra fortfara. Dertill
behöfves ej någon ny öfverläggning; sådant
kan genast och utan besinningstid beslutas.
Då skedde ej något uppehåll, då hade All¬
mänheten ej rätt till den klagan, att Riksens
Stander sjelfve uppskjuta Riksdagen. Om nii
någon ytterligare öfverläggning i detta utred¬
da ämne skulle äga rum, så blifver det på
dem. hvilka fordra detta uppskof, och sätta i
fråga, om landet behöfver undvika hungers¬
nöd, som skulden till Riksdagens utsträckning
och det allmänna missnöjet skall falla.
Herr Påhlman: Det är i anledning af
slutmeningen i den siste Talarens yttrande,
som jag anhåller att få förklara, det jag ej hy¬
ser någon farhåga, att Allmänheten med miss¬
nöje skall anse de Män , som bevaka dess
angelägenheter , och att jag gerna underkastar
mig den förebråelsen, att till detta förmenta
Den 17 juliu
339
missnöje göra mig skyldig, då jag begär en
dags betänketid j för att begrunda ett ämne af
den högsta vigt, och der fråga ej är om min~
dre, än att kullkasta ett af Riksens Ständer
vid denna Riksdag fattadt beslut. jag yrkar
således ätinu en gäng min i Grundlagen förva-,
rade rättighet, att fä niålet hvilande på bof-i
det. Huruvida jag, och de som tänkt lika
med mig, genom våra åtgärder, varit vållande
till Riksdagens förlängning, leninar jag till
hvar och en att bedömma* och jag tror, attén
sådan förebråelse af ert StatsRådets Ledamot
är något obetänkt.
Hans Excellence Hert Grefven och Landt*
Marskalken yttrade, att, ehuru det vöre Hans
Ekcellence okärt, att förehålla Herr Påhlman
det uttryck han mot en Ledamot af Stån¬
det nyss sig tillåtit, Vore Hans Excellence
likväl dertill föranlåten * samt finge tillika er¬
inra om nödvändigheten i att endast hålla sig
inom det förevarande ämnet; hvarjemte Hans
Excellence tilläde, att då Kongl Maj.ts förevar
rande nådiga skrifvelse icke innéfattade någon
ny fråga, utan endast Kongl. Majtts svar ä
Riksens Ständers vidtagne beslut, i afseende
på de till Allmänna Magazinslnrättningen och
Manufactur Discont-Verket anslagne creditiv,
syntes högstberörde skrifvelse icke kunna, en¬
ligt 49 (jj. Riksdagsordningen . läggas på bor¬
det , eller erfordra någon annan handläggning,
än den som redan blifvit meddelad, nemligen
att endast läggas till Handlingarne.
34<>
Den 17 Ju lii.
Herr Pahlman: Då jag så gerna önskar,
*tt kunna instämma och se lika med Hans Ex¬
cellence Herr Grefven och Landt-Marskalken,
vill jag medgifva, att Kongl. Maj;ts skrifvelse
må läggas till Handlingarnej men begagnar
tillika min rätt, att få den af Gretve Spens
väckte fråga hvilande på bordet. Derjemte och
med den vördnad för Hans Excellence Herr
Grefven och LandtMarskalken , som jag intill
min lefnads afton skall bibehålla, förklarar
jag, att jag gerna emottager en rättelse af E~
ders Excellence. Men då jag icke kan öfver¬
tyga mig, att vid detta tilllälle hafva deraf
gjort mig förtjent, utber jag mig få fram¬
ställa saken sådan den verkligen är. Här före¬
bråddes mig personligen, att jag vore orsak
till Riksdagens förlängning. Jag yttrade, i an¬
ledning deraf, att ett sådant uttryck vore o-
väntadt från en StatsRådets Ledamot. Jag li¬
der ej något deraf, att Eders Excellence ansett
sig böra vid detta mitt yttrande göra anmärk¬
ning, ty jag kan lagligen försvara det, och på¬
tager mig bevisa, att det ingalunda är föro¬
lämpande, åtminstone vida mindre sårande,
ån att, för det man önskar en dags betänke-
$id, vid afgörandet *f en ibland de vigtigaste
frågor, hugnas med beskyllning att vilja för¬
länga Riksdagen och uppväcka Allmänhetens
missnöje.
Hans Excellence Herr Grefven och Landt-
Morjkcilken förnyade sin förut gjorde proposi¬
tion, att Kongl. Majits nådiga skrifvelse måtte
läggas till Handlingärne, samt att den af Gref;
Den 17 Julii.
341
ve Spens i anledning deraf väckte motion
måtte hvila på bordet.
Grefve Spent anhöll, om icke, till tidens
vinnande, Ridderskapet och Adeln åtminsto¬
ne täcktes tillåta, att dess motion finge med
de öfrige RiksStänden communiceras.
Hant Excellence Herr Grefven och Landt—
Marskalken yttrade, det han icke velat under
Ridderskapets och Adelps förevarande öfver¬
läggning ens anmäla, att tvänne RiksStånd,
rörande detta ämne, redan fattat deras beslut;
men då Grefve Spens nu begärt communicaJ
tion af sin motion med de öfrige RiksStån-
den, ansåge Hans Excellence sig böra inför
Ridderskapet och Adeln låta uppläsa de ifrån
Präste- och BondeStånden redan ankomne Pro-:
tocollsötdrag, hvilka nu äfven upplästes, och
hvaraf inhämtades, att bemälte Riksstånd, i
anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande nå¬
diga skrifvelse, ansett all fråga om de Rik¬
sens Stäcders Revisorer, i afseende på en del
af dessa Creditivers indragning tillagde rättig¬
heter, böra förfalla, samt denna omständighet
såsom ett tillägg uti RiksdagsBeslutet och In;
struetionen för nämnde Revisorer iakttagas.
Grefve Mörner: Jag utber mig endast att,'
i anledning af Herr Påhlmans yttrande, det
jag personligen skolat förebrått honom Riks¬
dagens utdrägt, få förklara, att jag ej vet mig
hafva nämnt hvarken honom eller någon an¬
nan person. Jag visade endast möjligheten,
342
Dm 17 Julli.
att Kongl. M*j:ts skrifvelse ej innefattade an-
ledn ng till förlängning af Riksens Ständers
öfverläggningar möjligheten att fatta ett
beslut, hvarigenom denna förlängning kunde
undvikas; och jag visade slutligen, att desom
ej ville begagna det sätt till ämnets behand¬
ling jag tagit mig friheten föreslå, sjelfva
blefvo en orsak till det uppskof, man med sa
mycket skäl velat förebygga.
Herr Cederschöld, Pehr Gustaf: Jag anhål¬
ler att tå hemställa till Högloflige Ridderska-
ptts och Adelns pröfning, huruvida den af
Herr Grefve Speris nu gjorde motion kan be¬
traktas såsom ny. Jag kan åtminstone för
min del ej anse hans yttrande för annat, än
ett försök att illudera det stadgande i Grund¬
lagen , att en ajgjord fråga ej får vid samma
Piks a .!• å nyo väckas. Om blott en förändring
? en bisak, i ett vilkor, medel eller correctiv
kunde gifva framställningen af samma hufvud*
fråga egenskap af ny motion; sä skulle hvar¬
je Riksdagsman förmodligen ej finna mycken
svårighet , att mångfaldiga gångor, under Riks¬
dagens lopp, förnya hvar och en motion, som
blifvit afslagen. — Då derföre Riksens Stän¬
der hafva på det mest högtidliga sätt, genom
det Förstärkta StatsUtskottet, fastställt vilko-
ren för dispositionen af de till allmänna Maga.
zinslnrättningen och ManufacturDisconten an-
slagne creditiv, så anser jag en motion, syf¬
tande till upphäfvande och förändring af det¬
ta Beslut, icke eller kunna af Ridderska-
Ven 17 JuliL
343
pet och Adeln upptagas, och till något Utskott
-remitteras.
Jag erkänner visserligen, att Riksens Stanli
der kunnat fästa lämpligare vilkor vid disposi^
tionen af Crediti verna; men sedan Riksens
Ständer hafva på sitt beslut i detta ämne, i
Förstärkta Stats-Utskottet, tryckt ett insegel,
som de, utan att tillintetgöra Grundlagar, o-
möjligen kunna bryta, ser jag för min del in¬
gen annan ntväg, än att begagna den rättig¬
het Kongl, Majt lemnat Riksens Ständer, att
låta hela saken förfalla, helst jag anser Ma-
gazins-Inrättningen vida mindre magtpåliggan-
de, än bevarandet af Grundlagens helgd.
Vans Excellence Herr Grefoen och Landt-
Marskalken hemställde, om icke de Herrar,
hvilka begärt Grefve Spens’s motion på bor¬
der, behagade derifrån afstå, samt tillåta, att
berörde motion finge tili handläggning före-'
tagas.
Herr Påhlman: Jag skulle visst gerna af»
stå från min begäran, att få frågan hvilande
på bordet, samt endast åtnöja mig, att till alla
delar instämma uti hvad Herr Cederschjöld
nyss anfört, om jag icke fått officiel underrät¬
telse, att Riksdagen i alla fall ej kan slutas i
morgon. Om sådant kunde ske, skulle jag
genast frånträda mitt yrkande, — Vi hafva
nyss hört uppläsas ProtocollsUtdrag från tvänne
MedStånd, hvilka gifva oss tillkänna, att de,
oaktadt ett af Riksens Ständer fattadt beslut,
344
Den 17 Julii.
efter Grundlagens tydliga innehål!, icke kan
vid samma Riksdag häfvas, likväl funnit godt
att Kullkasta det, som nu uigör föremål fö*
denna öfverläggning. Allt visar , att ämnet
fordrar betänketid, och då den fråga jag tog
mig friheten, att tor en stund sedan underställa
Ridderskapets och Adelns pröfning, ansågs
böra blifva hvilande, anhåller jag, att den bu
förevarande måtte dela samma öde.
Grefve Spenn Jag kan och vill ej bestri¬
da någon Ledamots rätt, att begära den af
irig väckte motion på bordet, men jag vill
blott hemställa, om icke, då frågan nu på en
gäng uppstått både att förekomma, det ett
förhastadt beslut ej måtte tagas, och att Riks¬
dagen icke må för mycket utdragas på tiden,
båda ändamålen skulle vinnas derigenom, att
den af mig väckte motion nu genast remitte¬
rades till vederbörligt Utskott. Att en sådan
remiss ej kan, på sätt en värd Ledamot yrkat,
förvägras, anhåller jag nu få bevisa. Det är
ostridigt, samt kan och skall aldrig af mig
nekas, att ett ordentligt fattadt Riksens Stän¬
ders Beslut ej kan vid samma Riksdag ändras.
Men det nu ifrågavarande Beslutet behöfver
icke ändras, på det ett nytt j samma ämne
ttrå kunna tagas, ty det förra existerar icke
mera annorstädes, än i RiksdagsHistorien och i
Protocollerne, sedan det nu redan de facto är
upphäfvet, eller förfallit, derigenom att det,
med anledning af Kongl. Maj ts i dag uppläste
nådiga skrifvelse, befinnes nu mera icke kun-
(ta gå i verkställighet. Det förhåller sig eftej
Den 17 Julli,
345
min tanka med denna sak alldeles som med
den, kvarom iörut i dag var båga, eller rö-
rande Reglementet för Föllmägtige i Riksgälds*
Contoiret, att nemligen Riksens Ständers be*
slut, då Kongl. Maj:t åt de dervid fästade vil.
kor och förbehåll ej lemnar Sinsanction, må¬
ste sakna verkställighet, och således blifva att
anse såsom icke fattadt. Skillnaden blir alle¬
nast den , att hvad i den andra omförmäldta
saken förut ansågs såsom möjligt, här verkli¬
gen är inträffadt På det att likväl det goda,
som för Manufacturernes tillväxt, LandsCul-
turens upphjelpande, förekommande af lifsme,
dels dyrhet, och äfven Rörelse-capitalets bibe¬
hållande vid fastställt belopp, genom de ifra;
gavarande anslagen blifvit åsyftadt, ej må gå
förloradt, har jag framställt den nu föreva¬
rande motionen, och då några dylika anslag i
sjelfva verket nu mera icke kunna anses vara
beviljade, sedan de vilkor, under hvilka de be;
viljats, ej blifvit antagne, samt sålunda saken
genom de under Riksdagen inträffade händelser
blifvit försatt isitt lörsta ursprungligen oafgjorda
skick, är min motion, ehuru liken förut under
Riksdagen förehafd , nu maia ostridigt att anse
såsom ny. Den enda upplysning vi, genom allt
hvad i denna sak blifvit tillgjordt, vunnit ut¬
öfver hvad vi, när frågan först förekom, bade
oss bekant, är d«n, att vi nu bestämdt känna,
under hvilka vilkor det icke går an, att be¬
vilja dessa creditiv, emedan Kongl. Maj:t, un¬
der dessa vilkor aldrig kommer att åtaga Sig
eller tillåta de tiiislagoe medlens adwinistrg-j
fion af Statens Embetsman.
346
Den 17 Julii,
Herr Maijer siam, Johm: jag anser för min
d ’l den af Eders Excellence gjorde proposition
att Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse må läggas
till hsndlingarne, vara den enda rätta, men
jag tror ock, att, såsom en följd deraf, någon
vidare öfverläggning örn sjeliva frågan icke
bör äga rum. Så vidt jag kan erinra mig
Grurdiagarnts innehåll, kanner jag icke nå¬
got sätt, hvarpå detta ämne ytterligare kan
komma unlrfcr pröfning vid denna Riksdagen.
Q., det en gang genom Förstärkta StatsUtskot-
tefs beslut blifvit afgjordt, finner jag icke, att
Riksens Ständer, ehvad Kongl. Majt gillar
b dutet eller icke, kunna detsamma vid samma
Riksdag ändra. Om Ridderskapet och Adeln,
detta oagtadt, likafullt viii ingå i en förnyad
pro'ning af ämnet, den jag icke anser med
Grmdlagarne enlig, tror jag likväl, att frågan
åtminstone såsom en ny motion måste betrag-
tas, och först bör till behörigt Utskott remit¬
teras.
Herr Pahlman: Jag får vördsamt förklara,
att ifall man anser Grefve Spens’s motion böra
till behörigt Utskott genast förvisas, jag icke
har något att deremot erinra, men jag hem¬
ställer tilbka, om icke Herr Cederschölds yt*
frände äfvenväl dä må till samma Utskott re»
mitteras.
Hans Excellence Herr Grefven och Landt-?
Marskalken yttrade, det ett ProtocollsUtdrag just
nu från Borgareståndet ankommit, som torde
Den i 7 Julii.
347
få uppläsas, och hvarigenom remiss syntes
blifva öfverflödig.
Härefter upplästes BorgareStåndets Pro'o-
collsötdrag af denna dag, innehållande att
BorgareSiåndet beslutat, det Kongl, Majds
nådiga skrifvelse skulle bland Riksdagshand--
Jingarne förvaras, och innehållet deraf i Pro-^
tocollet intagas, samt ExpeditionsUtskottet upp¬
dragas, att i RiksdagsBeslutet införa, hvad
Kongl. Maj't i högstberörde skrifvelse i nåder
förkDrat ; hvarjemte Stats- och BancoUtskot»
ten deraf skulle erhålla del , för att låta sä-^
dant komma till Bankens och Riksgälds Cort-
toirets Fullmägtiges kännedom.
Grefve Spenn: Oaktadt frenne Stånd sålun¬
da redan lara hafva afgjordt detta mål, täger
jag mig friheten unders/lilla om icke Ridder-
kapets och Adelns värdighet fordrar; att lika¬
fullt remittera målet, så vida nemligen det fin¬
nes halva bordt eljest remitteras. Det blir då
Utskottet, sorn får upplysa , att saken redan är
afgjord, i fall den skulle vara det, och det
torde vara tids nog för Ridderskspet och A-
deln, att, när denna upplysning frän Utskottet
inkommer? låta vid de trenne Ståndens be¬
slut bero.
Friherre CedersirUn, Jaeob: Af det upp¬
läste ProtocollsUtdraget har jag aldeles icke
funnit, att BorgareSiåndet instämt uti Präste-
och BondeStåndens beslut. BorgareStåndet har
icke nämnt ett ord7 om creditiven skola fort¬
34S
Den 17 Julli.
fara eller icke Nämnde Stånd har endast be¬
slutat, att Kongl. Maj:ts skrifvelse skulle i
Riksdagsbeslutet intagas. Jag anser således
frågan icke vara af tre stånd afgjord, samt an¬
håller om remiss tili StatsUtskottet af Grefve
£>pens’s motion,
Hans Excdlence, Herr Grefven och Landt-
Mar/kalken hemställde, att Grefve Spens’s mo¬
tion måtte till StatsUtskottet remitteras.
Härvid hördes någre Herrar Ledamöter
önska, att motionen måtte till Stats- och
BancoUtskotten förvisas.
Herr Lagerhjelm, Pehr: Jag får äran upp4
lysa, att målet ensamt inom StatsUtskottet
blifvit behandladt. I BancoUtskottet var blott
summan i fråga, och som dm redan är bestämd,
och blott vilkoren nu skola komma under prof-
ning , lärer motionen endast böra till StatsUt¬
skottet remitteras.
Grefve Spens: I anledning af hvad den
sista värda Talaren anfort, kati jag ej undgå,
att anmärka, det den motion jag vackt inga¬
lunda angår bibehållandet eller icke bibehål¬
landet ai correctivet- utan bibehållandet eller
icke bibehållandet af creditivec. Att creditivet
och correctivet icke kunna möjligen på en och
samma gång bibehållas, utan att det ena må¬
ste förfalla, i händelse det andra skulle bibe¬
hållas, förmodar jag vara i dag tillräckligen
upplyst och utredt.
Den 17 Julli.
349
Herr Cederschjöld: Elvad den sista värde
talaren nyss anförde, bevisar just tydeligen,
att dess förevarande motion ingalunda är ny,
ty frågan om de ofta omnämnde Creditiven
har l^ngt för dttta varit både under behörigt
Utskotts handläggning, och Riksens Ständers
pröfning. Att nu, genom uppfinning af ett
nytt correctiv, vilja åter bringa frågan om
sjelfva creditiven under öfverläggning, innefat¬
tar ett uppenbart gäckeri, och på sådant sätt
skall det aldrig blifva slut på motioner. Jag
förnyar således mitt påstående, att motionen
ingalunda kan anses såsom ny, och ej heller
till något Utskott remitteras, hvilket skulle
strida mot Grundlagen, och föranleda till upp-
häfvande af Riksens Ständers i ämnet redan
lagligen fattade beslut. Skulle Ridderskapet
Och Adeln det oaktadt finna för godt, att nu
remittera motionen, anhåller jag endast, att i
förhand få emot en slik remiss anmäla min
reservation.
Friherre Wirsén- MagazinsDirectionens cre-
ditiv på Riksens Ständers Bank genom lån
mot ränta existerade redan från förra Riksda¬
gar, och, enligt 1815 års beslut, till 6amma
belopp som nu; samt utan det vilkor af in¬
dragning, som vid denna Riksdag blifvit be-
siucadt. Detta sednare beslut har Kongl. Majit
icke antagit. Sålunda existerar i denna stund
icke något creditiv, att af Kongl. Majt i Nå¬
der disponeras för Allmänna Magazins-Inrätt:
ningen, emedan, då som Kongl. Majt ock i
nåder yttrat, det är Riksens Ständers rätt att
350
Den 17 Julli.
fastställa vilkor för sine anslag, det ovägerli-
gen är Konungens, att på dem ingå , eller en
sådan|di-position sig afsäga. Jag instämmer
sålunda alldeles i den åsigt. Herr Gretve Spens
i detina del frairistält. Men när nu Riksens
Ständer tillika fattat andre beslut, hvilka stå i
närmaste sammanhang med frågan om dessa Cre-
ditiver , såsom egentligen det , att sedelcapitalet
skall hållas vid ett vist belopp, hvarvid ifrå¬
gavarande creditiv otti bet,åkningen ingick ; så
blifva ju ock desse, som äro lika heliga och
lagliga, som det angående det så kallade cor-
rectivet, genom Konungens vägran af sanction
annullerade.
1 så beskaffadt sakens skick blir Grefve
Spens^s motion om desse creditiv , utan det
vid denria Riksdag beslutne tillagde vilkor af
indragning i vissa fall, som blifvit benämnda
correctiv, en ny fråga; hvilken, utan hinder
af det förra beslutet, kan af RiksStåftden hand¬
läggas, och sålunda tillstyrker jag för min del
vördsam remiss till StatsUtskottet utaf den af
Herr Grefve Spens väckte motion, att ifråga¬
varande creditiv må varda anslagne på andre
vilkor, än dem, som Kongl. Majit, med föran¬
ledande af Grundlagen, icke funnit sig böra
sanctionera.
Herr Manner stam, Johan: Jag har redan
förut yttrat min öfvertygelse, att den enda
med grundlagarne förenliga åtgärd , som vid
närvarande fall kan vidtagas, är att lägga dea
Nådiga skrifvelsen till Handlingarne, så myc¬
ket hällre, som Kongl. Majit icke deruti fram-
Den 17 Julli.
351
ställt något nytt öfverläggningsämne. Skulle
discussion äga rum, mäste naturligtvis frägati
betraktas såsom en ny motion. Men för min
del instämmer jag gerna uti BorgareStåndets
nyss uppläste beslut, hvaraf, så Vidt jag i hast
kunnat fatta det, någon hufvudsaklig förän¬
dring af Riksens Ständers förra beslut icke blir
en följd; dock bor dervid tilläggas, att Full-
mägtige i Banken erhålla serskild bestämd fö¬
reskrift, huru de, i afseende på ifrågarande
creditiv skola sig förhålla, hvilket torde vara
så mycket nödigare, som deras lnst nation i det¬
ta fall redan blifvit inom BancoUtskottet ju¬
sterad.
Herr Cederschjöld'. En Vard Ledamot har
yttrat, att om de ifrågavarande creditiven in¬
drogos, sedelstocken icke skulle kunna vid det
af Riksens Ständer under denna Riksdag fast-
Stäldte belopp bibehållas, utan komma att min¬
skas; men jäg får i anledning deraf erinra,
att Riksens Ständer, utan afseende å sedelstoc¬
kens förut af dem bestämda belopp, sedermera
beviljat 1 million R:dr årligen tiil Silfverinköp
och genom denna åtgärd anser jag för min del
ali fruktan för sedelcapitalets obehöriga för-*
minskning, äfven om ifrågavarande creditiv in¬
drogos, skäligen böra komma att försvinna.
Herr Pohlman'. Ehuru jag fullkomligt in¬
stämmer i Walloflige BorgareStåndets beslut,
hvilket i fall det vöre enhälligt, skulle till¬
räckligt leda Riksens Ständers Fullmägtige , ser
jag dock nu ej annat medel, att få slut i detta f
Vigtigä mål, än att remittera frågan till Stats-
Den 17 Juliu
Utskottet j ty om ock. Ridderskapet och Adeln
förenar sig med Borgare-Ståndet, stadna två
Stånd emot två; och det lärer sålunda vara o-
undvikligt, så framt man önskar ett gemen»
samt beslut, att ärendet af nämnde Utskott
först handlägges.
Uppå derefter af Hans Excellence Herr Gref*
ven och Landt-Mårskalken förnyad proposition,
Beslöt Ridderskapet och Adeln, att till Stats¬
utskottet remittera Grefve Spens5s Motion,
tillika med de af åtskilliga Herrar Ledamöter
i berörde ämne afgifne yttranden, och skulle
StatsUtskottet anmodas, att med görligaste för-
sta, och, om möjligt vöre, till i morgon för¬
middag Utlåtande afgifva,
Friherre De Geer, Cart: Det år Visserligen
en skyldighet för StatsUtskottet, att med skynd¬
samhet besvara Ridderskapets och Adelns re¬
miss, men jag fruktar, att det ej till i mor¬
gon låter sig göra, af den orsak, att så mån-
ga af de andre Ståndens Ledamöter bortrest
från Riksdagen, att jag anser mig böra, innan
denna vigtiga fråga förekommer, anhålla, att de
lediga rummen varda completterade.
Friherre Rudbeck, Alexander, och Herr La*
g er hjelm} Pehr, anhöllo, att den nu beslutade
remissen gestast måtte de Respective MedStån-
den meddelas, på det bemälte Stånd, hvilka
tilläfventyrs ännu voro samlade, kunde genast
utvälja
Den 17 Juliu
)
353
utvalja nya Ledamöter i Stats-Utskottet i de
afgångnes ställe.
Hant Excellence Herr Grefven och Landtb
Marskalken förklarade, det Hans Excellence
ville föranstalta, att Ridderskapets och Adelns
nyss fattade beslut skulle blifva de öfrige
RiksStåndens Herrar Talmän genast enskildt
meddeladt, samt tilläde, att Ridderskapets och
Adelns ProtocollsUtdrag i ämnet skulle, så fort
ske kunde, varda till de öfrige RiksStånden öf;
versändt.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln , vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, den
17 Julii 1818.
S. D. Remitterades till StatsUfskottet den
af Grefve Spens, Jacob Melcher, väckte mo¬
tion, angående fortfarande af de till Allmänna
Magazinslnrättningen och ManufacturDiscont-
Fonden vid denna Riksdag beviljade Credit!^
ver, äfven under andra vilkor än dem Rik¬
sens Ständer förut fastställt, men hvilka Kongl.
Maj:t uti nådig skrifvelse af den 15 dennes
icke ansett Sig böra gilla och antaga5 tillika
Ridd. 0. Ad. Prot. VIII. B. S3
354
Den 17 Julii.
med de af åtskilliga Ledamöter i berörde ami
ne afgifne yttranden; och skulle Statsutskott
tet anmodas, att med görligaste första, och
om möjligt vore, till i morgon förmiddag Ut»
låtande häröfver afgifva. Ut supra.
Högloflige Riddcrskapet och Adeln åtskilj¬
des kl. 2 e. m*
In fidem Protocolli
O. /, Lagerheim.
Lördagen den ig Julii.
Plenum kl. half till 12 förmiddagen.
Upplästes Stats-Utskottets denne dag af.
$;ifne Utlåtande uti den af Ridderskapet och
Adeln remitterade fråga om dispositionen af
de för Allmänna Magazins-Inrättningen och
■ManufactuMDisconten anslagne medel: deruti
Den 18 Julii.
355
SfatsUtskottet yttrat, att då Kongl. Maj:t i når
der förklarat sig icke kunna med de af Rik-,
sens Ständer fästade vilkor vid de till berörde
Inrättningar anslagne Creditiv, gilla och anta¬
ga deras beslut, hafva ock anslagen derige-*
nom upphört, och frågan om dessa creditiv
blifvit försatt i det skick den samma var, förra
än Beslutet vidtogs, i följd hvaraf Utskottet
trott sig böra målet till förnyad handläggning
upptaga, dervid Stats-Utskottet hemställt, att
omförmälte anslag mitte till de redan stadgade
beloppen utgå, samt att Riksens Ständer under
åberopande af hvad deras underdåniga skrif¬
velse i allt öfrigt innefattar, rörande Förvalta
ningsgrunderne för nämnde Inrättningar, borde
hos Kongl* Maj:t i underdånighet anhålla, att
samma grunder måtte tillämpas vid disposition
nen af de anslagne medlen.
Hans Excdlence Herr Grefven och LanåtMar*
skalken uppläste 49 §. i Riksdags-Ordningen,
samt hemställde om icke, då förevarande mål
vore af alla Ridderskapets och Adelns Leda-*
möter fullkomligen kändt, Ridderskapet och
Adeln behagade tillåta, att det samma finge
till tidens vinnande nu genast till pröfning fö-f
reta gas.
Herr Manmrstam, Johani Jag anhåller att
få underställa, om mot lydelsen af den nyss upp¬
läste §:n Eders Excellence kan framställa ifråga-'
varande Proposition, eller om Ridderskapet
och Adeln kan den samma bifalla.
■
Sen 18 Julli.
Hans Excellence Herr Grefven .och Landt-
Marskalkm yttrade, att då förevarande mål fle¬
re gångor tillförene, fastän under en annan
form, varit under Ridderskapets och Adelns
pröfning, och beskaffenheten deraf således vo.
re fullkomligen bekant, hade Hans Excellence,
med afseende å Riksdagens annalkande och af
alla efterlängtade snara slut, ansett sig äga
anledning hemställa, om icke målet kunde nu
genast till pröfning företagas.
Herr Cederschöld, Pehr Gustaft Jag får
vördsammast anhålla, att målet må, enligt Grund¬
lagens ovilkorliga föreskrift, hvila på bordet
till nästa plenum. Denna anhållan bör synas
så mycket billigare, sorn det nu mera lärer
vara otvifvelaktigt, att vi, innan Riksdagen
upplöses, kunna erhålla åtminstone ännu ett
Plenum. Jag vågar för min del göra mig för¬
vissad , att Höglofl. Ridderskapet och Adeln
ej vill genom uppenbar öfverträdelse tillintet¬
göra vår Grundlag.
Hans Excellence, Herr Grefven och Landt¬
marskalk en tillkännagaf, att, i anseende tilli
Herrar Mannerstams och Cederschölds yttrade
önskan, Stats-Utskottets Utlåtande borde hvi-
la på bordet till nästa Plenum, som komme
att klockan 5 i eftermiddag äga rum.
Hans Excellence Herr Friherre af Wetterstedt,
Gustaf: Till följd af hvad jag sistlidne gårdag,
Den 18 Juliu
357
i anledning af Herr Påhlmans Motion angåen¬
de en närmare föreskrift, för Fullmägtige i Riks-
gäldsContoiret, 1 händelse Kongl. Majit icke
skulle finna för godt i nåder sanctionera Rik¬
sens Ständers, rörande FilialDisconternas utreda
ring, fattade beslut, hade äran yttra, får jag
nu dertill af Kongl. Maj:£ berättigad tillkän¬
nagifva, att Kongl. Majus nådiga svar uppå
Riksens Ständers nyssnämnde beslut, skall
blifva nästkommande Måndag Högloflige Rid-
derskapet och Adeln meddeladt, hvarvid jag
får tillägga, att anledningen hvarföre Kongl.
Maj:t icke förr kunnat taga detta måL i nådigt
öfvervägande, härledt sig derifrån , att Riksens
Ständers derutinnan afiåtne underdåniga skrif¬
velse först sistlidne gårdag till Kongl. Majda
FinanceExpedition ankommit»
Hans Excellence Herr Grefven och handt,-
Marskalken hemställde, att, i. anledning af
hvad Hans Excellence Herr Friherre af Wett
terstedt nu tillkännagifva, Herr Påhlmans of-
vanberörde motion måtte ytterligare få hvila
på bordet, intill dess Kongl. Maj:ts Högstbe-j
xörde Nådiga Svar ankomme, hvilket bifölls»
Högloflige Ridderskapet och Adeln åt¬
skiljdes kl en qvart till i eftermiddagen»
In fidem Protocolli
O. J. Lagerhell«.
55 S Den 18 Julli.
Lördagen den Ig Julii;
Plenum kl. 5 eftermiddagen.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den¬
ne dag afgifne, och i förmiddags Pleno på borj
det lagde Utlåtande , uti den af Ridderskapet
och Adeln till Utskottet remitterade fråga otn
dispositionen af de för Allmänna Magazins-
Inrättningen och ManufacturDisconten anslag-
ne medel.
I sammanhang härmed upplästes Högvör-
dige PresteStåndets och Hedervärda Bonde-
Ståndets ProtocollsUtdrag af denne dag, inns^
hållande, dels att PresteStåndet, som i anled¬
ning af Kongl. Maj.ts nådiga skrifvelse i sam¬
ma ämne, sistledne gårdag härom redan fattat
sitt beslut i enlighet med hvad Statsutskottet
nu hemställt, ansett någon annan åtgärd icke
för sig återstå, än aft lägga StatsUtskottets i«
frågavarande Utlåtande till händlingarne, samt
dels att BondeStåndet till alla delar bifallit
hvad Stats-Utskottet uti berörde Utlåtande
yttrat.
Hant Exceltmee Herr Grefven och Landt-
Marskalken gjorde proposition till bifall af Stats¬
Utskottets Utlåtande, hvilken Proposition med
Ja besvarades.
Herr Mannerstm, Johan; Jag får för min
Den 18 Julli.
359
del åberopa hvad jag sistledne gårdag anförde,
att man nemligen icke vid samma Riksdag h»;
de bordt i denna fråga ändra sitt beslut, belsfc
jag är öfvertygad, att StatsUtskottet lätteligen
hade kunnat utfinna nya utvägar, samt deri¬
genom till samma ändamål anskaffa samma sunn
mor, som de ifrågavarande creditiv* Då jag
icke längre vill uppehålla Ridderskapet oell
Adeln, anhåller jag blott att få till Protocoliet
anmäla tnin reservation.
Herr Cederschöld, Pehr Gustaf: Under å-
beropande af mitt förlidne gårdag i detta ämne
afgifne yttrande, får jag blott till ProtocolleÉ
anmäla min reservation emot Ridderskapets och
Adelns beslut.
Herr Dalman, Lars Johan, anförde skrif-
teligen:
Jag ber härmedelst ödmjukast, att till
Protocollet få reservera mig emot det prsejudi-
cat och inconsequence, att, då verkställande
magten upphäft ett genom Förstärkta Stats¬
Utskottet afgjordt, och således såsom Stats-
Reglerings fråga ansedt mål, Lagstiftande
Magten, under förevändning af ny motion, upp:
tager och frångår den af henne en gång for-
meligen förut under denna samma Riksdag utJ
tryckta tanke, att ifrågavarande creditiver endast
iiU hälften finge ovillkorligt begagnas.
360
Den 18 Julli.
Upplästes erTfrån Hans Excellence Hof-
Canzleren Herr Friherre af Wetterstedt, till
Hans Excellence Herr Grefven och Landt-
Marskalken, på nådigste befallning aflåten skrifr
veise, sa lydande:
Sedan Kongl Maj:t, genom Dess Handels-
och FinanceExpedition, låtit sig föredragas
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse af den
ix i denne månad, rörande Malmö, Götha Ca¬
nal Bolags och Götheborgs Discont Verks ut¬
redning, samt dervid inhämtat kännedom om
de vilkor, hvarmed Rikets Ständer medgifvit
Statens biträde vid samma utredning; så har
Kongl. Maj;t funnit godt, att meddela dess
Nådiga stadfästelse å det . enligt berörde skrif¬
velse, af Rikets Ständer stadgade liqvidations-
sitt, samt å det om DiscontOctrojernes upp¬
hörande gjorda förbehåll, och hyser Kongl
Maj:t den förhoppning, att desse Discont Verks
öfvertagande af Staten, skall bidraga till en
länge efterlängtad säkerhet i allmänna pennin-
geiörelsen, och att, då Götha Canal-Arbete ,
genom de betydliga understöd, som Rikets
Ständer, jemlikt det vid iSJ5 års Riksdag
fattade beslut, fletsamma nu beviljat, hunnit
närmare utvecklas, den allmänna nytta, som
derigenom för Riket beredes, skall äfven för
Bolaget medföra de förmoner, som med dess
billiga anspråk kunna förenäs.
Hvilket allt jag, på nådtgsfe befallning,
härmedelst får anmoda Hans Excellence Hög.,
välborne Herr Grefven och Landt-Marskalj
Den 18 Julii.
361
ken, att Högloflige Ridderskapet och Adeln
meddela. Stockholm den 18 Julii 1818.
G. af Wetterstedt.
Lades till Handlingarne.
Hane ExccllenceHerr Friherre af Wetterstedt^
Gustafi Jag bade i förmiddag den äran att på
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning gifva Höglofl.
Ridderskapet och Adeln tillkänna, att Kongl.
Majrts Nädiga svar å Riksens Ständers under,
dåriga skrifvelse, rörande Malmö, Götha Ca¬
nal Bolags och Götheborgs DiscontVerks ut¬
redning, skulle nästkommande Måndag varda
Ridderskapet och Adeln meddeladt. Då högst¬
berörde rådiga svar nu redan blifvit afgifvit,
samt inför Ridderskapet och Adeln uppläst,
har Kongl. Majrt derigenom lemnat det mäst
ovedersägliga bevis derpå, att Kongl. Maj-t,
i hvad på honom kan ankomma, icke vill
bereda någon orsak till Riksdagens förläng¬
ning.
Hans Excellence Herr Grefven och Landt-
Marskalken hemställde, om icke, sedan Kongl.
Majit redan behagat i Nåder meddela Dess
stadfästelse å Riksens Ständers rörande Malmö
Götha Canal Bolags och Götheborgs Discont¬
Verks utredning fattade beslut, Herr Påhlmans
sistledne gårdag väckte motion, om närmare
föreskrifter för Fullmägtige i RiksgåldsCon- <
toiret, i händelse Kongl. Maj;ts Nådiga san-
3Ö2
Den ig Julii.
ction icke skulle meddelas, nu mera finge
förfalla.
Herr Påhlman, Otto Fr edvie: Då föremålet
med min Motion redan förfallit, sedan Kongl.
Majits Nådiga Sanction erhållits, har jag visst
icke något emot, att Motionen äfven nu mera
förfaller.
Hans Excellence Herr Grefvens och Landt.
Marskalkens nyss gjorde Proposition blef der¬
efter af Ridderskapet och Adeln bifallen.
Upplästes följande från Hans Excellence
Herr HolCanzleren Friherre af Wetterstedt, på
Nådigste befallning, till Hans Excellence Herr
Grefven och Landt-MarskaJken aflåtne fyra
skrifvelser:
Hos Kongl. Majit har, genom Dess Han¬
dels- och FinanceExpedition, blifvit i under¬
dånighet anmäld Riksens Ständers skrifvelse af
den 22 sistlidne Junii, deruti Riksens Ständer,
ibland annat, framfört den underdåniga ön.
skan, att någon inskränkning uti Husbehofs-
brännvinsbränningen ej måtte komma i fråga,
utom i det enda fall, då sådan brist på span-
nemål inträffat både hemma i landet och på
de utrikes orter, hvarifrån den vanligen hem-
tas, att verklig hungersnöd befaras; och har
Kongl. Majit, i anledning deraf behagat i nå¬
der förklara, att, då Kongl, Majda nådiga af.
Den 18 Julli.
363
sigt är atti efter förekommande omständighet
ter, vidtaga i detta grannlaga hushållsmål de
mått och steg, som Rikets väl kräfver, Kongl.
Maj:t således, i enlighet med hvad genom
Kongl. Kungörelsen den 6 September 1815 re-’
dan är förordnad*, ville hafva Rikets innevå-
nare försäkrade, att Husbehofs-bränvins-brän-
ningen, af hvad ämne eller växt som finnes
tjenlig, skall, utan inskränkning till tiden,
vara tillåten, så vida Kongl. Maj:t icke, af
högst vigtiga skäl och af dess faderliga ooh
vårdnad för trogna undersåtares väl, finner
Sig föranlåten att denna tillverkning inställa,
samt att följaktligen Högstberörde Kungörel¬
ses föreskrift i denna del bör utan förändring
bibehållas.
Och får jag härmedelst, på nådigsfe be-J
fällning, anmoda Hans Excelience Högväl-
borne Herr Grefven och Landt-Marskalken,
att hvad Kongl. Mant sålunda i nåder beslutat,
Högloflige Ridderskapet och Adeln meddela.
Stockholm den 18 Julii 1818.
G. af Wetterstedt.
Kongl. Maj:t har, genom Handels- och
FinanceExpeditionen, i nåder låtit Sig föredra¬
gas Riksens Ständers underdåniga skrifvelse af
den 15 sistlidne Junii, angående redovisningen
af TullVerkets medel, deruti Riksens Ständer
i underdånighet dels föreslagit åtskilige förän¬
drade föreskrifter, i afseende på TullVerksis
Hufvudboksiut och Räkenskaps sätt* samt Tuli*
Den 18 Jutii.
medlens leverering, dels ock anmält, att, då
likmätigt 60 §. i RegeringsFormen, dessa me-
del vore en bevillning, och utgjorde en bland
Statens betydligaste inkomster, Riksens Stän»
der funnit Tull Verkets Räkenskaper och FöN
vältning böra, likasom StatsVerkets öfrige,,
och på samma gång, af Riksens Ständer eller
deras Revisorer ordentligen granskas, samt
följaktligen beslutit, att sådant hädanefter må
iakttagas.
Kongl. Maj:t behagade, uppå StatsRådets,
underdåniga tillstyrkande, härvid i nåder för¬
klara: att då, genom 30 och 68 §• §• af Riks.
dagsOrdningen, sorn bestämma gränsome för
Riksens Ständers åtgärder , i afseende på gransk¬
ningen af StatsVerkets tillstånd, Styrelse och
Förvaltning, någon granskning af TullVerkets
räkenskaper och förvaltning icke blifvit Riksens
Ständer eller deras Revisorer förbehållen, och
sistnämnde förvaltning, i flere delar, ägde ea
så nära gemenskap med Rikets ekonomiska
Styrelse, att den samma, icke utan rubbning
af ärendernas obehindrade gång, kunde sättas
i ett deladt beroende af Konung'och Ständer,
hvarföre ock, vid föregående Riksdagar, någon
fråga ej blifvit af Riksens Ständer väckt, an¬
gående deltagande i granskningen af berörde
Verks räkenskaper och förvaltning, Kongl.
Majt på dessa grunder, och enär, enligt 83
§. i Regerings-Formen, Grundlagarne skola i
hvarje särskildt fall, efter ordalydelsen, tilläm¬
pas, så mycket mindre fann skäl att gilla och
bifalla Riksens Ständers i underdånighet an-;
Dm i§ Julli,
365
malte Beslut, att förenämnde räkenskaper och
förvaltning skulle, likasom StatsVerkets ofri.
ge, och på samma gång af Riksens Ständer el¬
ler deras Revisorer ordentligen granskas, sorti
detta Beslut, innefattande en ändring eller för¬
klaring af Grundlagarne, icke tillkommit i den
ordning, som de i sådant fall föreskrifva. Kongl.
Maj:t ville likväl hädanefter, vid Riksdagar;
ne, på samma sätt, sorn vid denna skett, låta,
upplysningsvis, lemna Riksens Ständers Stats¬
utskott del af TullVerkets räkenskaper för
den, sedan näst föregående Riksdagar, förflut-
ne tid.
I afseende på de af Riksens Ständer före-
slagne förändringar uti TullVerkets Hufvud-’
bokslut och Räkenskaps-sätt, har Kongl. Maj:t
i Nåder anbefallt, att Genera ITullDirectionens
underdåniga Utlåtande skall infordras.
Och får jag härmedelst, på Nådigste be¬
fallning. anmoda Hans Excellence Högväl¬
borne Herr Grefven och Landt-Marskalken,
att, hvad Kongl. Maj:t sålunda i Nåder be¬
slutat, Högloflige Ridderskapet och Adeln
meddela. Stockholm den 16 Julii 1818.
G. af Wetterstedt.
Sedan i uti Nådig Proposition om Stats;
Verkets tillstånd och behof, af den 29 sisth
November, Kongl. Maj:t, rörande Tredje Huf-
vudtiteln, innefattande MditaireStaterne och
Anslagen för Försvarsverket till Lands och
366
Den 18 Julii,
Sjöss, i Nådår framställt, huruledes den af
Riksens Ständer, vid sista Urtima Riksdag,
anslagne tillgång för lön-förhöjning åt Mili-
tairStaterne funnits otillräcklig, och således ä»
skat en derefter lämpad beräkning af tillgån-
garne för framtiden, samt tillkännagifvit åt-
skillige andra behof under ifrågavarande Huf-,
vudtitcl 5 så hafva, uti skrifvelse af den 23
sistlidne Maj, Riksens Ständer i underdånigt
het anmält, hvad de, i detta ämne, samtyckt
och beslutit.
Kongl. Maj:t har, genom Dess KrigsEx-
pedition, i Nåder låtit Sig föredragas denna
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse, och
sorn Kongl. Maj:t funnit den samma böra, ge¬
nom Afskrifter, meddelas Dess och Rikets Stats-
Contoir, samt Dess Tillförordnade StatsBered-
ning, så har Kongl. Majit derjemte rörande ne-
dannämnde deri framställde ämnen, i nåder
beslutit på sätt som följer:
Då Riksens Ständer funnit Handtverks-
och Timmermäns-Staterne vid Flottorne böra
erhålla inqvartering i contant, intill dess de
kunna erhålla rum i Kronans hus, så framt
de icke uti sin nu åtnjutande aflöning er«j
hålla ett deremot svarande belopp, har Kongl;
Maj:t deröfver Förvaltningens af SjöÄrender-
ne underdåniga Utlåtande infordrat.
Beträffande åter den beklädnads-hjelp,
hvilken Riksens Ständer, redan vid 1809 och
sSt® årens Riksdag funnit billigt, att Under-
I Den xS Julii.
367
Officerarne vid Flottorne måtte få tillgodonju¬
ta, men hvartill någre medel hittills icke blif¬
vit anslagne, så hafva Riksens Ständer nu till
Kongl. Majit i underdånighet öfverlemnat verk¬
ställigheten deraf, med anhållan, att denna
beklädnadshjelp må anordnas, att utgå af den
rill Försvarsverket bestådda summa, men som
ifrågavarande summa näppeligen blifver till¬
räcklig för de redan bestämda angelägna be¬
hof, hvarföre den är påräknad, och ingen an¬
ledning sig företer, att den samma kommer
att lemna några tillgångar för nya utgifter,
har Kongl. Majit icke kunnat i Nåder bifalla,
att nämnde beklädnads-hjelp deraf får bestri¬
das, utan komme UnderOfficerarne vid Flot¬
torne, att åtnöjas med sine redan å Stat ägan¬
de Lönings-förmoner, intill dess Riksens Stän-'
der anslagit särskilta medel till beklädnads^
hjelp för dem.
Likaledes, och hvad angår Riksens Stan.'
ders underdåniga hemställan, att den del af
räntan å inköpssumman för Carl Gustafs Stads
Bruk, som varit påräknad att utgå af arren¬
demedlen för de vid Söderhamn befintlige, och
GevärsFactoriet derstädes förut tillhörige Rote-
skiften i jord, må få utgå af de medel, som
till oförutsedda militaire-utgifter årligen afsät-
tas, har Kongl. Maj:t icke heller funnit skäl,
att denna hemställan i Nåder bifalla, emedan
Kongl. Majit icke ansett lämpeligt, att någon
så ständig utgift, som den ifrågavarande, på
denna Fond anvises.
368
Den 18 Jitlii.
Till minskning i rese-kostnaderne för
speeteurer och BrigadGeneraler , jemte deras
Adjutanter, hafva Riksens Ständer vidare i un¬
derdånighet tillstyrkt, att Allmänna Bevärings¬
manskapets vapenöfningar måtte anställas vid
samma tid, då de reguliere Regementerne haf¬
va sina möten, på det inspectioneme kunde
ske på samma gång, och alltså särskilta resor
och kostnads-beräkningar undvikas; hvarföru¬
tan Riksens Ständer förment, att lnspecteurer-
ne och BrigadGeneralerne borde, för de löner
de innehafva , bestrida sina resekostnader un-
der tjenstgörings-resorne. Till förstnämnde
tillstyrkan har Kongl. Maj:t icke funnit Sig
kunna samtycka, enär erfarenheten redan nog¬
samt ådagalagt nyttan deraf, att Bevärings¬
manskapet exerceras på annan tid än Regemen-
ternes gamla stam, och Befälet äfven icke
skulle kunna medhinna , att på en gång öfva
och undervisa både gamla stammen, Recruter^
ne och ett talrikt Beväringsmanskap, hvaremot,
och ehuru Kongl. Maj:t ansett Inspections- och
BrigadGeneralerne icke kunna åläggas, att,
på sätt Riksens Ständer föreslagit, sjelfve be.
strida resekostnaderne under sina tjenstgörings-
resor, Kongl. Maj:t likväl, för att vidtaga alla
de besparingar, som möjligen kunna äga rum,
i Nåder förordnat, att ifrågavarande Generaler
må under resorne i tjensten endast erhålla
skjuts för fyrmhästar, utan att något tractainente
derjemte af dem får uppbäras.
Dessa af Kongl Maj.t i Nåder vidtagne
beslut
Den 18 Julli.
Beslut och åtgärder får jag härmedelst, pä
Nådigste befallning, anmoda Hans Excellence»
Högvälborne Herr Grefven och Landt-Mar-;
skalken, att Högloflige Ridderskapet och A-
deln tillkännagifva. Stockholm den 17 Julii
1818.
G. af Wetterstedt.
Inför Kongl.! Majit har genom Dess Krigs-
Expedition blifvit föredragen Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse af den 13 sistlidne Junii,
angående förändring uti indeldta Arméens be»
klädnadssätt. j
Kongl. Majit har i Nåder stadfästat den a£
Riksens Ständer, på anförde grunder, beslutne
och framställde nya reglering i bekiädnadssät-
tet vid indeldta Infanteriet, på sätt Riksens
Ständers underdåniga skrifvelse innehåller; och
då Riksens Ständer derjemte undcrdånigst an-j
håilit, att förändringar å modeller för manska-’
pets munderings-persedlar måtte så sällan som
möjligt, samt endast efter Kongl. Majtts Eget
Nådiga förordnande, kunna anbefallas, så för¬
modar Kongl. Majit, att icke någon Embetsman
skall sig fördrista, att, utan Konungens Nådiga
tillstånd, å modell för lnunderisigs-persedlar
anbefalla någon förändring , hvilket försök,
om det gjordes, ej utan allvarsam bestraffning
kan aflöpa; varande Kongl. Maj:t benägen, att
å denna Riksens Ständers underdåniga anhål-
Ridd. 0. Ad. Frei, VIII» R, 24
37°
Den 18 Jutii.
lan göra allt det Nådiga afseende, sorn med
Arméens tjenstbarhet står att förena,
Hvad Kongl. Maj:t sålunda i Nåder be¬
slutat får jag härmedelst, på Nådigste befall-'
ning, anmoda Hans Excellence Högvälborne
Herr Grefven och LandtMarskalken, att Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln meddela. Stock¬
holm den 17 Julii 1818.
G. af Wetterstedt;
Lades till Handlingarne.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den
18 Julii 1818.
S. D. Vid förnyad föredragning af Ståts-
Utskottets denne dag afgifne, och i sista Pleno
på bordet lagde, Utlåtande uti den af Ridder¬
skapet och Adele till Utskottet remitterade
fråga om dispositionen af de för allmänna Ma;
gazins-Inrättningen och Manufactur-Disconten
anslagne medel, fann Ridderskapet och Adeln
för godt att berörde Utlåtande gilla. Ut
supra.
Den 20 julii.
371
Höglofl. Ridderskspet och Adeln åtskilj¬
des kl. tre qvart till 6 eftermiddagen.
In fidem Protocolli
0. J. Lagerheim.
Måndagen den 20 Julii.
Plenum klockan half till 12 förmiddagen.
Hans Ex c ellene e Herr Grefven och Landt-
Marjkalken tillkännagaf, att Kongl. Maj:t uti ett
nu ankommit till Hans Excelience aflålit Hand-i
bref behagat i Nåder anbefalla Hans Excel-
lence, att för Ridderskapet och Adeln tolka
Kongl. Maj:ts erkänsla i afseende å Riksens
Ständers beslut rörande dispositionen af Rosers-;
bergs Kungsgård.
Till underdånig åtlydna^ hvaraf Hans
Excellence nu lät uppläsa Kongl. Maj.ts Nådiga
skrifvelse, så lydande:
/
372
Ben 20 Julli.
Stockholms Slott den 14 Jnlii 1813;
Välborne Herr Grefve och LandtMarskalk!
Uti det beslut Rikets Ständer fattat, och
hvarom de, uti underdånig skrifvelse den 8
innevarande månad, mig tillkännagifvit, i af-*
seende på dispositionen af Rosersbergs Kungs¬
gård, den de åt Mig erbudit och upplåtit,
att under min återstående lifstid nyttja och
begagna, med hvad dertill hörer, och följakt-i
ligen äfven det för byggnadernes underhållan;
de på Stat uppförde belopp 2000 Riksdaler
om året, har Jag, med synnerligt välbehag,
igenkänt ett nytt vedermäle af Svenska Fol;
kets tillgifvenhet för Sin Konung; i anledning
hvaraf jag härmed velat uppdraga åt Eder
Herr Grefve och Landt-Marskalk att i detta
afseende för Ridderskapef och Adeln tolka min
erkänsla. Jag förblifver Eder
Rätt väl bevågne
CARL JOHAN.
Lades till Handlingarne.
Upplästes till justering och godkändes Ex»
peditionsUtskottets insände Förslag:
1) till Riksens Ständers underdåniga skrif¬
velse till Kongl. Maj;t om vilkoren för ansia-
Dm so Julii. 373
gen tili Magazinslnrättningen och Maaufactur-
DiscontFondcn.
2) Angående filläggningar till 32 och 45
§. §. af RiksdagsBeslutet.
Upplästes följande från de öfrige Respec.
tive RiksStånden ankomne ProtocoIisUtdrag:
Frän Högvordige Preste Ståndet, af den 22,
25, 27 och 29 sistlidne Junii, samt den 2, 4,
7; 8, lt, J3, 15 och 17 dennes, innefattande:
i) Bifall till föl ande Utskotts Betän-
kanden och Utlåtanden, nemligen: Särskilta Ut.
skottets, om en föreslagen förändrad regle¬
ring med aflöningen för Kronouppbördsman^
neri i Rikets Städer; Allmänna Besvärs- och
EhonomiUtskottets, i anledning af väckt fråga om
en ny allmän vägdelning, samt utvidgad rättig¬
het till grushämtning; ExpeditionsUtskoitefsi om
tryckning af några handlingar, som tillhöra
Bihanget till RiksStåndens Protocoll; SiatsUu
skottets, angående Öen St. Barthelemy; tryckning
af åtskilliga Tabeller öfver StateVerkets räntor ;
medels anslående till Högstsalig Hennes Majit
EnkeDrottningens Begrafning; Pensionsreglering
för Högstsalig Hennes Maj t EnkeDrottningens
Hofstat; Rosersbergs Kungsgårds öfverlemnande
till Kgl. Maj.ts nådiga disposition; otillräcklig-'
heten af förra anslaget till Riksdagskostnadernes
bestridande, arfvode åt ExpeditionsUtskottets
Secreterare för besörjandet af tryckningen utaf
374
Den 20 Julik
Bihanget till RiksStåndens Protocoll; giatification
ät Hr StatsCommissarien Frödelius jemte aflidne
StatsCoinmissarien Lunnii Enka;förändringar och
tillägg uti det vid i S15 års Riksdag fastställ¬
de reglemente för RiksgäldsContoiret; föreslag-
ne ändringar och tillägg i PensionsStaten för
Högstsalig Hennes Maj:t Bn lie-Drottningens
Hofstat; S3mt slutligen rörande creditiven en¬
ligt 03 §. uti RegeringsFormen; Bunco-Utskot-
tets, rörande återremiss af frågan om lån från
Banken till Götheborgs Stael; successiv in-
dragning af sådana Rancosedlar, sorn äro äl¬
dre än 10 år; väckt fråga om antagande af
Götha Canal Bolags Actier såsom hypothek för
lån i BancoDiscontVerket, och vid omsättning
af de i Götha Canal D'scont derå uppisgne lån;
sammanjemkning af RiksStåndens besiut, rö-
rande ett till Götheborgs Stad beviljade låne-
biträde; tryckning af BancoCommissarien Silf-
verstolpes Historiska Verk; Bevillning} Utskottets ^
i anledning af Vällofl. BorgareSråndets anmärk¬
ning rörande Tull-afgifterne; LagUtskottets, i
afseende på de personer, hvilka begå forbry-
leiser i ett af de förenade Riken Sverige och
Norrige, samt derefter till det andra afvika ;
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomie,Ut¬
skottens, angående stegring i priset å groft bröd
för Hufvudstadens obemedlade Folkclasser;
Stais- och BancoTJtskoftens , med project till reg¬
lemente för Fullmägtige i RiksgäldsContoiret,
i afseende på utredningen ef Filial Discont-
Verken; tiden för nästa Revision af Stats-
Banco- och Riksgälds-Verkens räkenskaper;
reglementariska föreskrifter uti vissa ämnen,
Den 20 Julii.
375
hvilka tillhöra den af Riksens Ständer fast,
ställda reglering af Rikets Penningeväsende.
2) Remisser: till Lag Utskottet, af Kongl,
Maj:ts nådiga skrifvelse, angående Dess nådiga
proposition om en Lag, rörande personer som
begå förbrytelser i ett af de förenade Riken
Sverige och Norrige, och derefter till det an-
dra afvika; samt till det Förstärkta StatsUtskot-
tetf af voterings-propositionerne i afseende på
RiksStåndens skiljaktiga beslut, rörande 22
och 25 §. §. uti Chartse Sigillatse Förordnin¬
gen; föreslagne alternativer till 3:dje Artikeln
i den blifvande BevillningsStadgan; grunderne
för Tull-afgifternes utgörande; Recognitions-
skogarnes upplåtande och försäljning till skatte;
Riksens Ständers Revisorers rätt att indraga
creditivet å Banken för Allmänna MagazinsInJ
rättningen; samt huruvida det för Manufactur-
Disconten ställde creditiv å Banken må kunna
af Riksens Ständers Revisorer indragas.
3) Förblijvande vid förut fa.ttadt beslut i
frågorne rörande: behofvet af särskilta pennin-
ge-tillgångar till upphandling af Spannemål,
med antagande likväl af vissa tillägg och för-
ändringar, som blifvit föreslagna; en friare
handel med Svenska Skogsproducter; tillökning
i tractamente för Hedervärda BondeStåndets
ordinarie Cancellister, samt Stats-Utskottets
CancellieBetjening.
4) Instämmande uti Välloflige BorgareStån-’
dets inbjudningar: att i contra-propositionen
376
Den 20 Julii.
rörande Recognitions-skogarnes upplåtande och
försäljning till skatte, i stället för orden: ve¬
derbörande Collegier må införas orden: vederböran¬
de EmbetsVerk; samt uti den föreslagne Reda-
ctions-förändringen till förtydligande af 3 §.
2 Morn. af Reglementet för Fullmäktige j Riks-
gdldsContoiret, i afseende på utredningen af
FilialDisconterne; uti Högloflige Ridderskapefs
och Adelns beslut, om anslag af medel till lö-:
ner för Ledamöternc i den Comité, som skall
utarbeta förslag till öfverflödiga Embetens och
Tjensters indragning och en förbättrad arbets-
jnethod; samt uti Hedervärda BondeStåndets,
angående PensionsStats reglerande för Högstsalig
Hennes Maj:ts EnkeDrottningens Hofstat,
5) Vägran, att till pröfning upptaga Sär-
skilta Utskottets Betänkande, i anledning af
gjordt förslag till de Norrländska Länens sam^
manslående, samt att instämma i Hedervärda
BondeStåndets inbjudning, angående medels
anslående till tryckning af Särskilta Utskottets
Utlåtanden, angående en föreslagen reglering
af Statens Embeten och Tjenster, jemte de hos
RiksStånden dervid gjorda anmärkningar.
6) Läggande till Handlingarne af BancoUt-
skottets Utlåtande, angående afbetalning i silf¬
ver på Bankens fastighetslån.
7) Beslut: att de Utskottens Secreterare och
Cancellister tillkommande sluteliga arfvoden
och tracfamenten icke må till dem utbetalas,
förr än genom RiddarhusSecreterarens qvitto
Den 20 Julli.
377
intygas, att Utskottens Protocoller och Hand¬
lingar blifvit ordentligen inbundne, och till
Riddarhus-Archivet aflemnade.
8) Anmodan till StatsUtskotfet, att inkom¬
ma med förslag till arfvode lör en Extra
Cancellist i Särskilta Utskottet.
9) Inbjudning till Respective MedStånden,
att genom underdånig skrifvelse till Kongl.
Majtt betyga deras underdåniga vördnad och
tacksamhet för Dess uti nådig skrifvelse den 6
dennes angående Leipziger-lånet meddelade
förklarande, att frågan om coursdifferencen må
till nästa Riksdag uppskjutas, hvarigenom an¬
ledningar till Riksdagens ytterligare förlängan¬
de m. m. blifvit undanröjde.
Från lAälloflige Tior gare Ståndet af den l6,
18, 27 och 29 sistlidne Junii, samt den 2, 3,
4, 7, 8, 11, 13,15, 17 och 19 dennes, inne¬
fattande:
t) Bifall till följande Utskotts Betänkan-
den och Utlåtanden, nemligen: StatsUiskottete,
angående de under Kongl. ComnaerceCollegii
förvaltning stående fonder, undantagandes hvad
i anseende till Revisorernes rätt att förordna
om Creditivets indragning blifvit föreslagit;
bidrag från Allmänna Magazinslnrättningens
fonder, till förekommande af stegring i priset
å groft bröd för hufvudstadens obemedlade
invånare; Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse om
Öen St. Barthelemy; sluteliga bestämmandet
373
Den 20 Julli.
af Stånds- och UtskottsCancelliernes aflöning;
PensionsStats reglerande för Högstsalig Hen¬
nes Maj.t EnkeDrottningens Hofstat, med vil¬
kor, att de i Utskottets Betänkande upptagne
frågor varda i hela deras vidd öfverlemnade till
Kongl. Maj:ts nådiga afgörande, utan hinder
af särskilta föreskrifter, endastunder förbehåll,
att den anslagne summan ej må vid utgifter¬
nas bestämmande öfverskridas; tryckning af
Tabeller ol ver StatsVerkets räntor; medels an¬
slående till kostnaderna vid Högstsalig Hen¬
nes Maju EnkeDrottningens begrafning ; Ro¬
sersbergs Kungsgårds öfverlemnande till Kgl.
Maj:ts nådiga disposition; otillräckligheten af
förra anslaget till Riksdagskostnadernes bestri¬
dande; Creditiven, enligt 63 §. uti 1809 års
RegeringsForm; Förslag till förändringar och
tillägg uti det vid 1815 års Riksdag fastställde
Reglemente för RiksgäldsContoiret; dispositio¬
nen af de för Allmänna Magazinslnrätiningen
och ManufacturDisconten anslagne medel; Ban.
coXJtskoite.fi, om anslag af Banken till inköp af
Silfver; förslag till instruction för Banco-Ut-
skottet vid nästinstundande Riksmöte; lån från
Banken till Götheborgs Stad , med vissa vil¬
kor i anseende till ränta och återbetalning;
successiv indragning af Bancosedlar, som äro
äldre än 10 år; nedsättning af öfverräntan i
BancoDiscontVerket; antagande af Göth» Ca¬
nal Bolags Actier, såsom hypothek i Banco¬
DiscontVerket och vid omsättning af de i Gö¬
tha Canal Discont derå upptagne lån; Provin¬
cial CreditCassors inrättande; sammanjemkning
af RiksStåndens beslut, rörande ett till Göthe»
Den 20 Jnlii.
379
borgs Stad beviljadt låne-biträdej tryckning af
Banco-Commissarien Siifverstolpes Historiska
Verk, angående Bankens första inrättning och
dess sedermera hafde öden; ConstitutumsUtskot.
tets, om ändring af Redactionen uti Regerings-
Formens 102 , samt i anledning'af Kongl.
Maj ts Proposition om ett additament till Riks-
acfen emellan Sverige och Norrige; Bevillnings¬
utskottets, med förslag till Proposition , i hän¬
delse af votering i det Förstärkta Statsöiskot-
tet, angående frågan om MinimiTabellen för
Hemmansvärdet inom hvarje Län; LagTJtskot-
tets, angående anstalters vidtatfatrde, tor att
anhålla och tilltala sådane personer, hvilka
begå förbrytelser i ett af de förenade Riken
Sverige och Norrige, samt derefter afvika till
det andra; Särskiltaä Utskottets, i anledning af
gjordt förslag till de Norrländska Länens sam-
in anslå ende ; Expedit iöns Utskottets, angående ute¬
slutande af åtskilliga Handlingar vid trycknin¬
gen af Bihanget till RiksStåndens protocoller;
Allmänna Besvärs- och Ekonomie Utskottets, om ett
förändradt sätt uti Kronotionde Spannemålens
utgörande till Stora Barnhuset; Stats-och Banco.
Utskottens, angående förslag till reglementariska
föreskrifter uti vissa ämnen, hvilka tillhöra den
af Riksens Ständer fastställde reglering af Ri¬
kets Pennin geväsende, dock under åberopande
af de utaf BorgareStåndet redan gjorde förbe¬
håll, i anseende till de 250,000 R:dr, hvilka
i och för Bevillningens nedsättande borde an¬
vändas ; samt sluteligen angående tiden för nä*
sta Revision af Stats- Banco- och Riksgälds-
Verkens räkenskaper.
38o
Den 20 Julii.
2) Remisser till det Förstärkta Siats Vt skott et
af voterings-propositionerne, i afseende på
RiksStåndens skiljaktiga beslut, dels i fråga
om Riksens Ständers Revisorers rätt, att in¬
draga creditivet å Banken för Magazinslmätt-
ningen, samt dels huruvida det för Manufa-
cturDiscontFond.cn ställda creditiv å Banken
må kunna al Riksens Ständers Revisorer in¬
dragas.
3) Läggande till Handlingcirm af StatsUt-
skottets Utlåtanden öfver anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande, angående sä väl fördel-
ningen af arbetet mellan Riksens Ständers Re¬
visorer af Stats- Banco- och RiksgäldsVerken,
som skyndsam tryckning af dessa Revisorers
berättelse; gratification åt Herr Vicepresiden¬
ten Billberg; utvexling i Landsorten^ af nya
smärre Banco- och Riksgåldssedlar, liqvid af
Rikets utländska gäld; BancoUtskottetsf i fråga
om antagande af Götha CanatBoiags actier såsom
hypothek för lån i BancoDisccnt Verket; och
BcuillningsUt skottets, innehållande en allmän öf¬
versigt af den beskattning, som, under namn
af Bevillning, bör, enligt Riksens Ständers
beslut, på olika titlar utgå; samt slutligen af
Kongl. Majrts Nådiga skrifvelse, angående
Leipzigska lånet.
4) Anmodan till ExpeditionsUtskottet, att
ombesörja tryckningen af Protocoller och Hand¬
lingar i anmärkningsmålet emot Föredragan¬
den af Commando-ärenden för Arméen, om
vilkoren för approbation af recryter vid så:
✓
Den 20 Jutii.
391
dane Regementer, der Rotehållare ej samfällt
ingått beting om Soldat-beklädnaden > samt
tili Herr Grefven och Landt-Marskalken och
de öfrige RiksStåndens Talmän, att hos Kgl.
Maj:t i underdånighet anhålla om Riksdagens
aflysande och Ständernas hemförlofvande.
5) Förbli/vande vid Ståndets förut fattade
beslut i frågorne angående Skånska Rotering
gen^ Öfverstefndelningens vid f. d Östgötha
CavalleriRegemente upplåtande till Kgl. Maj te
nådiga disposition; 3: cl j e Artikeln i Bevillnings-
Stadgan, om afgift för förbrukning af vissa
öfverflödsvaror; understöd för Theaterns fort¬
farande; jemkning i Båtsmans-indelningen i
Blekinge; och Tuilafgifternas bestämmande.
6) Åt er remus af Stats- och BancoUtikottens
Utlåtande, rörande bebofvet af särskilte pen-
ninge-tillgångar till upphandling af Spannmål,
jemte samma Utskotts Memorial med project
till Reglemente för Fullmägtige i Riksgäldst!
Contoiret, i afseende på utredningen af Gö¬
tha Canals, Maimö3 och Götheborgs Dis-
contVerk.
7) Instämmande så väl uti Högloflige Rid-
derskapets och Adelns beslut, 1) att genom
en underdånig skrifvelse betyga Kongl. Majtt
Riksens Ständers underdåniga vördnad och
tacksamhet för de sf Kongl. Maj:t i nåder vid¬
tagna åtgärder i afseende å liquiderandet af
Rikets utländska gäld; 2) att de Utskottens
Secreterare och Canceilieter tillkommande slu-
382
Den 20 Jnlii.
teliga arfvoclen och tractamenten icke må till
dem utbetalas, förr än genom RiddarhusSecre-
tararens qvitto intygas, att Utskottens Proto-
colier och Handlingar, ordentligen inbundne,
blifvit till Riddarhuset aflemr.ade; som ock uri
Hedervärda BondeStåndets inbjudning i fråga
om tillökning i aflöningen för StatsUtskottets
CancellieBetjening.
8) Öfverlemnande till Comitéen för Allmän¬
na regleringen af Statens Embeten och Tjen-
ster, utaf Särskilta Utskottets Betänkatiden an¬
gående: i) föreslagen förändrad reglering med
aflöningen för KronoUppbördsmännen i Städer-
ne; samt 2) ett ökadt antal Betjening vid
LandsCanceilierne och LandsContoiren.
q) Fägran att instämma uti Hedervärda
BondeStåndets Beslut, att alla de till frågan
angående en föreslagen reglering af Statens
Embeten och Tjenster hörande Handlingar,
mä särskilt från trycket utgifva®-
io) Beroende vid hvad BancoUtskottet ut¬
låtit sig i frågan om afbetalning i silfver på
Bankens fastighets-lån, samt vid hvad Allmän¬
na Besvära- ecb EkonomieUtskottet sig yttrat i frå-
gorne om Ridderskapetsoch Adelns deltagande
med Borgerskapet uti borgerliga onera , och
om Götha Canalarbetets inskränkning inom
linien emellan Wenern och Wettern,
från Hedervärda BondeStåndet af den 27 och
i
Den 20 Jrilii. 383
29 Junii, samt den 2, 4, 7, g, 11, 13 och 15
dennes, innefattande:
t) Bifall till följande Utskotts Memorial
och Betänkanden, nemligen SintsUtskottets, om
anslag af medel till löner för Ledamöter i den
Comité som skall utarbeta förslag till öfverflö-
diga Embetens och Tjensters indragning, och
en förbättrad arbetsrnethod 3 Creditiven i Ban¬
ken, i anledning af 63 §. RcgeringsFormen;
förändringar i nu gällande Reglemente för
Riksgäldskontoret; tillökning i mon af behof-
vet utaf den till Riksdagskostnadernes bestri¬
dande anslagne summa; Rosersbergs Kungs¬
gårds öfverlemnande till Kongl. Maj:ts nådiga
disposition; medels anslående till kostnaderne
vid Högstsalig Hennes Maj:ts EnkeDrottningens
begrafning 3 tryckning af åtskilliga tabeller öfver
StatsVerkets räntor; särskilt arfvode åt Expedi¬
tions-Utskottets Secreterare för besörjande af
tryckningen af Bihanget till RiksSiåndens Pro-
tocoll; gratification åt StatsCommissarien Frö-
delius, samt understöd till aflidne StatsCom¬
missarien Lunnii Enka; de under Kongl- Com¬
merce - Collegii förvaltning stående Fonder;
verkställd granskning af Allmänna Magazins*
Inrättningens Räkenskaper och Förvaltning,
jemte förslag till grunder för denna inrätt¬
nings organisation, med särskilt af Bonde-
Ståndet fästadt vilkor vid Carlscrona Stads
brännvinsbrännings-rätt; Öen St. Barthelemy ;
BancoUtskottets, angående sammanjemkning af
RiksStåndens beslut, rörande ett till Götheborgs
Stad beviljadt låne-biträde j tryckning af Ban-
384 Den 20 Julii.
coComroissarien Silfverstolpes historiska Verk
angående Banken; nedsättning af öfverräntan
i BancoDiscont Verket; Särskilta Utskottets, i
anledning af gjordt förslag till de Norrländska
Länens sammanslående, Expediiioni-Utskottets,
angående uteslutande af vissa handlingars tryck*
ning i Bihanget, och förslag till 4 §. af Riks-»
dagsBeslutet; BevillmngsUtskottets, angående 3:e
Artikeln af BevillningsStadgan , med antagande
af Utskottets till samma artikel framställdte
första alternativa förslag; LagVt-skottets, i afse-,
ende på vidtagande anstalter för att anhålla
och tilltala såclane personer, hvilka begå för¬
brytelser i ett af de förenade Riken Sverige
och Norrige, samt derefter afvika till det an¬
dra; Lag-samt Allmänna Besvärs- och Ekonomis,
Utskottens, om obehindrad rättighet för Skatte¬
hemmans ägare till svedjande å deras skog;
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomie Ut»
skottens, angående bidrag från Allmänna Ma-
gazinslnrättningens fonder, tillförekommande
af stegring i priset å groft bröd för hufvud*
stadens obemedlade Folkclasser-, Stats- och
BancoUtskottens, om Provincial CrediiCassors in¬
rättande; förslag till reglemente för Riksens
Ständers Fullmägtige i RiksgäldsContoiret, i
afseende på utredningen af FilialDiscontVer-
ken, med antagande af en förändrad redaction
af 3 §. 2 morn.; förslag till reglementariska
föreskrifter uti vissa ämnen, hvilka tillhöra
den af Riksens Ständer fastställda reglering af
Rikets penningeväsende; behof af särskilta pen-J
ningetiilgångar till upphandling af Spannemål,
hvarvid
Den 20 Jidit.
385
hvarvid BondeStåndet likväl ogillat det af Ut¬
skotten tillstyrkte lörbud oell inställande af
bränvinsbränning uti de o'ter, som anmält sig
till erhållande af spannemåls understöd; om
Revisorers utseende till förrättande af nästa
Revision af Stats- Banco- och RiksgäldsVtr-
kens förvaltning och räkenskaper, samt för¬
slag i afseende på tiden för denna Revision.
2) Läggande till Hancllingarne af: Bevill-
ningsUiskottets särskilte Memorial, angående Re-
dactionen i vissa delar af den blifvande Char¬
tte SigiHatas Förordningen; anmälan af ett fö-
reiupit skrif fel uti Utskottets Memorial N:o 33;
samt beräkning öfver hela Bevillningen för
år 18 ty och följande åren; Allmänna Besvärs-
och EkononneUtskottets, rörande en friare handel
med Svenska Skogsproducter, och Götha Ca-
naiarbetets inskränkning inom linien emellan
Wenern och Wettern; StatsUtskottets, om liqvi¬
den af Rikets Utländska gäld; fördelning af
arbetet emellan Riksens Ständers Revisorer af
Stats- Banco-och RiksgäldsVerken, samt skynd¬
sam tryckning af desse Revisorers Berättelser;
utväxling i Landsorterne af nya smärre Banco-
och Riksgäldssedlar; BnncoUtskottets, i frågan
om föreslagen nedsättning af öfver-räntan i
Banco-Discont Verket; angående antagande af
Götha CanalBolags actier såsom hypothek för
lån i BancoDiscontVerket; om anslag från Ban¬
ken till inköp af Silfver; samt om lånebiträde
till Götheborgs Stad; Förstärkta StatsUtskottets,
Ridd. 0, Ad. Prof. VIII. B. 25
336
Den 20 Julil.
med berättelse om utgången af Utskottets an¬
ställde omröstningar i frågorna angående: Rik¬
sens Ständers rätt att indraga hälften af credi-
tivet i Banken för Allmänna MagazinsDire-
ctionen i grunderne för en förnyad Tulltaxa;
Bevillning för consumtion och öfverflöd; Cre-
ditivet i Banken för ManufacturDiscontFonden;
MinimiTabeilens införande; dispositionen m-
m. af Recognitions-skogarne; bidrag af Stats¬
medlen lill Theatern» underhållande år 18195
förhöjning i PostTaxan; afgiften till den ve¬
neriska smittans hämmande.
3) Remisser till Förstärkta StatsUtskottet, af
frågorne om Riksens Ständers Revisorers rätt
att indraga creditivet å Banken för Allmänna
Magazinslnrättningen, äfvensom det för Manu-
factiuDiscontFonden; om understöd för Thea-
terns underhållande; föreslagne alternativer till
3:dje Artikeln i den blifvande Bevillnings-
Stadgan, rörande consumtion och öfverflöd.
4) Inbjudning till MedStånden att förena
sig i BondeStåndens Beslut om tillökning af
dag-tractamenterne för BondeStåndets och Stats-*
Utskottets CancellieBetjening.
5) Instämmande i Högloflige Ridderskapets
och Adelns samt Välloflige BorgareStåndets
inbjudningar, att med nämnde Stånd deltaga i
deras beslut, rörande anslag af mede! till lö¬
ner för Ledamöterne i den Comité, som kom¬
mer att utarbeta förslag till öfverflödige Embe¬
ten» och Tjensters indragning samt en förbäts
Den 20 Jiilii.
387
(råd arbefsmethod; om en friare handel med
Svenska Skogsproductcr; att Riksens Ständer
genom en underdånig skrifvelse tilt Kongl*
Maj;t må betyga deras underdåniga vördnad
och tacksamhet för de af Kongl. Maj-.t i nåder
vidtagna åtgärder i afseende ä liquiden af Ri-'
kets utländska gäld; samt angående siuteliga
betalningen af UtskottsCancellierne6 dagtracta-
mentén.
6) Fägran att instämma i Välloflige Bor*
gareStåndets inbjudning, att brister i Bevill-
ningssumtnan borde ersättas genom fyllnads-
afgift.
7) Förblijvande vid Ståndets beslut i fråga
om antagande af Götha CanalBolags Actier så¬
som hypothek för lån i BancoDiscontVerket,
och vid omsättning af de i Götha CanalDis-
cont derå upptagne lån.
8) Tillkännagivande, att BondeStåndet upp-'
dragit åt dess Talman att, gemensamt med
Hans Excellence Herr Grefven och LandtMar-
skalken, samt öfrige Herrar Talmän, hos Kgl.
Maj:t i underdånighet anhålla om Riksdagens
aflysande.
9) Beroende vid BancoUtskottets Utlåtanden
angående afbetalning i silfver på Bankens fa-
ttighets-lån, samt om successiv indragning af
sådana Bancosedlar, som äro äldre än 10 år;
bch vid Allmänna Besvärs - och EkonomieUttkottets
petänkande, om upphörande af frikallelse för
388
Den 20 Julii.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln från delta*
gande med Borgerskapet uti kostnaderne för
deras Hus och Tomter i Städerne till Kyrko-
Scholas- Preste- och Rectors-Boställs-byggna*
der m. m.
Alla dessa ProtocollsUtdrag lades till Hand*
Ungarn®.
Grefve Spens, Jacob Melcher, uppläste föl¬
jande: Sedan jag nu haft tillfälle att närmare
taga kännedom af den skrifvelse , hvarigenom
uti sista plenum Kongl. Mäj:ts stadfästelse å
Riksens Ständers beslut rörande Disconternes
utredning tillkännagafs, anhåller jag, att för
sista gången under detta Riksmöte tå begagna
den Riksdagsmanna-rätt jag dervid ägt och ä-
ger , för att, under åberopande af hvad jag
flera gånger å detta ruin, och särdeles den 2
uti denna månad, anfort, till Frotocoliet för¬
klara, det jag för min del icke kan , med stöd
af Grundlagens föreskrifter, och i anseende till
det sätt, hvarpå Riksens Ständers beslut blif¬
vit fattadt och af Kongl. Maj:t fastställdt, an¬
se någon verklig rubbning derigenom vara
skedd uti de hittills gällande föreskrifterne uti
allmänna lagen, hvilka bibehålla och styrka
hvar och en persons eller sammansättnings af
personer rätt, att icke annorledes än genom
eget i laglig ordning lemnadt begifvande, eller,
efter laga Dom, beröfvas ägande rätten till
något, af hvad namn det vara må; samt för:
Den 20 Julli.
säkra hvar och en, som icke sin rätt till annaa
öfverlåta, icke blifvit under förmyndare-vård
ställd, och icke sin egendom till Borgenärers
förnöjande afstått, om rättigheten att sjelf sin
egendom förvalta, sine fordringar indrifva och
sina skulder iicjuidera ; äfvensom hvar och en
Borgenär om rättigheten, att genom i lag stad-
gade åtgärder söka utbekomma sin lagliga for¬
dran till dess lulla lagliga belopp utur den
gäldenärs tillgångar, som icke gjort cessions-
ansökning , tvinga en sådan gäldenär, äfven
emot dess vilja, att göra cession , och, sedan
den skett, med öfrige creditorer deltaga i för»
valtningen af det gäidbundna Boets tillgångar,
för gemensam räkning fortsätta den rörelse,
hvartill rättigheten utgör en bland dessa till¬
gångar, och, genom allt detta, bereda sig ut¬
bekommandet af så stor del af sin rättmätiga
fordran, som möjligen lörr eiler sednare kan
åstadkommas.
Anmältes och emottogos tvänne ICongl.
Majts ÖfversteKammarjunkare Herr Friherre
Eric Reinhold Adelsvärd samt Herr Grefve
Carl Gyldenstolpe, af hvilka den förre, å Kgl.
Maj:ts Höga vägnar, kallade Ridderskapet och
Adeln, att i morgon Tisdag, den 21 Julii, kl.
11 f. m. infinna sig i Storkyrkan till Riks»
dagsPredikans afhörande, samt efter förrättad
Gudstjenst inställa sig å RiksSalen, för att låta
sig RiksdagsBeslutet föreläsas, och af Kongl.
Maj;t i Nåder hemförlofvasj hvarjemte Her*
39°
Den 20 Tulli,
ÖfversteKammarjunkaren bjöd samtlige Ridi
derskapet och Adeln, att samma dag spisa
middag på det Kongl. Slottet, samt tillkännagaf,
att Riksens Ständers underdåniga afskedsupp-
vaktningar hos Hans Maj:t Konungen och Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen kommo, efter ce¬
remoniens slut på Riksalen, före middagsmål¬
tiden att äga rum.
Hans Exeellenee Herr Grefven och LandtMar-
skalken anmodade Herrar ÖfversteKammarjun-
kare, att till Kongl. Majit framföra Ridderska-
pets och Adelns uhderdåniga vördnad och till¬
gifvenhet 9 jemte försäkran om efterkommande
af Kongl. Maj ts nådiga befallningar.
Sedan Herrar ÖfversteKammarjunkare blif¬
vit på vanligt vis utbeledsagade, hemställde
Hans Exeellenee Herr Grefven och LandtMar-
skalken, om icke Ridderkapet och Adeln uti de
till Hans Majit Konungen och Hans Kongl.
Höghet KronPrinsen i morgon efter ceremo-
rliens slut å RiksSalen afgående afskeds-depu-
tationer behagade mangrannt deltaga; hvilket
bifölls.
Hvarefter Hans Exeellenee tillkännagaF, att
som Hennes Kongl. Höghet Prinsessan för när¬
varande vistas å Tullgarns Kongl. Lustslott,
kunde, af denna anledning, någon afskeds-
uppvaktning hos Hennes Kongl. Höghet icke
Iga rum.
Den 21 Julii. ggi
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskilj¬
des kl. half tili i e. m.
In fidem Protocolli
O. J, Lagerheim.
Tisdagen den 21 Julii.
Plenum kl. ett qvart till 11 förmiddagen.
Hans Excellens Herr Grefven och Landt-
Marskalhen yttrade, det Hans Excellence för¬
modade, att Ridderskapets och Adelns i dag
närvarande Herrar Ledamöter sistlidne gårdag
erforo, det Kongl. Majit behagat i Nåder bjuda
samtlige Ridderskapet och Adeln, att i dag
spisa middag å Kongl. Slottet, samt att efter
ceremoniens slut å Rikssalen, Ridderskapets och
Adelns underdåniga afskeds-uppvaktoingar hos
Hans Maj t Konungen och Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen, uti hvilka deputationer Ridder¬
skapet och Adeln i går funnit lämpeligt att
mangrannt deltaga, borde äga rum.
392
Den 2 i Jula.
Hvaruppå Hans Excellens hemställde, om
icke Ridderskapet och Adeln , efter aflagde
underdånige afskeds-uppvaktningar hos Hans
Maj:t Konungen och Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen, behagade vid Kongl. Slottet åt¬
skiljas; hvilket bifölls.
Sedan de tvänne Härolder, hvilka uti pro¬
cessionen i dag borde gå framför Ridderskapet
och Adeln ankommit, afgick Hans Excellence
Herr Grefven och LandtMarskalken samt Hög-
lofhge Ridderskapet och Adeln kl. tre qvart
till ii till Storkyrkan, hvarest RiksdagsPre-
dikan afhördes, efter hvars slut Ridderskapet
och Adeln åtföljde Kongl. Maj:t i processio¬
nen till Kongl. Slottet samt vidare till RiksSa-
len, der RiksdatrsBeslutet af Hans Excellence
HofCanzleren Herr Friherre af Wetterstedt upp¬
lästes, samt Kongl. Mai t i nåder behagade på
vanligt sätt Riksdagen afsluta, och Riksens
Ständer hemförlofva.
Ridderskapet och Adeln aflade derefter
deras underdåniga afskeds-uppvaktningar hos
Hans Majrt Konungen och Hans Kongl. Hög¬
het KronPrinsen, samt åtskiljdes vid Kongl.
Slottet kl. 4 e, m.
In fidem Protocolli
O. J. Lagerheim,
Den 21 Juhl. 393
Tisdagen den 21 Julli,
Plenum kl. 7 eftermiddagen.
Uppropades och afgick under anförande
af Grefve von Rosen, Axel, elen Deputation,
som borde till de öfrige RiksStånden framföra
Ridderskapets och Adelns aiskedshälsning.
Anmältes och emottogs Hedervärda Ron-
deStåndets Afskeds-deputation, anförd af Riks*
dagsFullmägtigen från Elfsborgs Län, Anders
Jj aniel son, hvilken framförde Ståndets tänkesätt
genom följande tal:
Högvälborne Herr Grefve och Landt-
Marskalk! Högvälborne och Välbor¬
ne Herrar Grefvar, Friherrar, Ridders-'
och Adelsmän!
Till sina hembygder återvända nu Bonde-
Ståndets Ledamöter från ett Riksmöte, som i
Svenska häfderna skall blifva ett bland de
märkvärdigaste.
Ett Konungahus utslocknat, som i 3 år¬
hundraden prydt Sveriges Thron , och skänkt
Europa och menskligheten odödliga välgernin"
394
Den 21 Julii.
gar; — ännu en Hjelte upphöjd på denna ä-
lofulla Thron genom förtjensteos rätt och ett
fritt Folks val , etnottagen med förtjusning af
detta Folk, söm vantar att se under hans spira
ett ljusare tidehvarf uppgå — detta är det
utomordentliga, som föregått under de nu för¬
samlade Ständernas ögon detta det stora
ämne, som hemägtigar sig vår tanke, då vi,
såsom BondeStåndets Deputerade, fullgöre det
smickrande uppdrag, att till Högloflige Ridder-
skapet och Adeln frambära Ståndets vördnads¬
full afskedshälsning. Åt Högloflige Ridder.
skåpet och Adeln är det, som Bonde-Stån¬
det med största skäl meddelar de känslor,
hvilka väckas af tankan på Fäderneslandet och
dess öden.
Ett nytt tidehvarf har uppgått för EuroJ
pa, men med sina lyckligaste förebud har det
uppgått för Sverige. På Sveriges Thron har
den Mannen uppstigit, som kraftigast verkat
till utvecklingen af verldens stora händelser;
och Hans mödor för oss skola ej upphöra att
vara lyckliga. Från oss, ifrån detta Riddare¬
hus, härstammade den store Prins, som en gång
i spetsen för Svenskarne lossade Europa ifrån
våldets och mörkrets fjättrar. Skall man väl
säga, att Europa nu hunnit framom oss? den
Prins som cu uppträdt i Nordisk hjeltekraft,
och valt Norden till sitt Fädernesland, skulle
han här ej finna ett Folk, mäktigt att följa
honom till all möjlig höjd af ljus, förädling
och lycksalighet? skulle Han, som ur striden
för frihet och rätt uppsteg på en Thron, kun^
Den 21 Jula.
395
na utan vinst för lagar och frihet regera öf¬
ver ett Folk, som ännu aldrig glömde sitt höga
värde?
Förundransvärd och sann är den anmärk¬
ningen , att detta stolta Folk, så lysande och
mägtigt i sina yttre förhållanden, åter inom
sig sjelft, aldrig mer än under korta mellan¬
skof, visat några tecken af sann trefnad» lyc¬
kats i någon jemn utveckling af sina krafter
och fördelar; att det sammanhållit sig endast
genom ansträngningar mot andra, och varit
fruktansvärd för de mågtigaste Stater, medan
det synts nästan oupphörligt arbeta på sin inre
upplösning. Förklaringsgrunden till denna e-
genhet må vira hvilken som helst, så ligger
deri det klaraste bevis, hvad Sverige kan blif-
va, om någonsin dess förmoner i all sin vidd
begagnas. Med en liberal Statshushållning
under en väl ordnad Representation, skulle det
leke dröja att visa sig hvad tillgångar, som
ligga glömda inom Sveriges vidsträckta områ¬
de, hvilka krafter som längta att väckas ur
sin domning. Detta föremål för alla våra med¬
borgerliga önskningar, hvarföre har det aldrig
kunnat upphinnas? Den Försyn, hvars hand
så ofta uppenbarat sig i afvändande af Sveri¬
ges olyckor, skall Hon då tillåta, att denna
urgamla storhet, som städt orubbadt mot ty¬
ranners våld och härars makt, faller i en usel
strid emellan enskilta Stånds interessen, qvarj
lefvor från en förfluten tid, dem andra Folk,
äfven de svagaste, förmått afskudda sig.
396
Den 21 Julii.
Vi kunna ej hysa en sådan fruktan. För
svaga äro vi, att iorska i ödets dolda skickel¬
se, pren det tillhörer oss, att vara Män, och
hoppas Så länge vi från våra sammankom¬
ster m dföra tillfredsställelsen, att hafva gjordt
lör bröders val, hvad vi bordt och kunnat,
Sitall ingen misströstan nedslå oss, skall vårt
mod aldrig Ijettras af »'en mörka tanken, att
vi arbetat förgäfves, skola vi föiblifva trogne
den lärnn, att en redlig viljas bemödanden al-
drig gå förlorade i den stora plan, som om¬
fattar tidehvarfven , och hvari, på större eller
mindre afstånd, den tidpunkt kan finnas ut¬
märkt, då menniskornas handlingar skola bära
frukt.
Med sådane tänkesätt är det, som Bonde-
Ståndet hoppas, att alltid vara värdigt den
ynnest och bevågenhet, det hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln är vant att röna. Från
denna ärans och värdigheten* helgedom vill
BondcStåndet äfven hädanefter hämta föresynen
af det nit om allmänt väl, som ägnar Konun
gens och Fosterlandets Vänner, den lagbund-
na frihetens utöfvare och försvarare. Med
Högloflige Ridderskapet och Adeln dela vi
dessa förhoppningar om Fäderneslandet, hvilka
vi aldrig bortlägga i motgången, och dem vi
destomer äro berättigade att hysa under en stor
Konung, så väl bekant med det tidehvarf,
hvars fördelar vi sträfva att få skörda, och på
hvars öden Han ägt ett sa mägtigt inflytande.
Att stå eller falla med Honom och Fädernes¬
landet, är BondeStåndets, ej mindre än Hög-
Den 2 I Julii.
597
loflige Ridderskapets och Adelns, gifna lott,
— och det är allt, hvad våra hjertan be¬
gära.
Vi innesluta Ståndet i Högloflige Ridder-
skapets och Adelns alltid fortfarande ynnest¬
fulla bevågenhet.
Hans Exceltence Herr Grefven och Landt-
Marskalken besvayade Deputationen sålunda;
Vid emottagande! af det Hedervärd* Bon-
deStåndets nu framburna afskedshälsning, er¬
inrar Ridderskapet och Adeln sig med käns¬
lor af sann tillfredsställelse , den enighet i
vilja och beslut, den nitälskan för Fosterlan¬
dets bästa, och den från alla ertskilta afseende»
skilda medborglighets anda, som under det nu
slutade, genom skiftevis sorgliga och glada
händelser icke mindre än genom vigtiga öf-
verläggningar minnesvärda Riksmöte, så för¬
delaktigt stämplat det Hedervärda BondeStån-
det, Ridderskapet och Adeln betalar gerna
den gärd af aktning , vänskap och välvilja ,
hvarpå Ståndet genom detta förhållande för.
värfvat sig rättmätiga anspråk; och gör Rid,
derskapet och Adeln sig förvissad att, med li,'
ka rena uppsåt i Fäderneslandets angelägen¬
heter, alltid af det Hedervärda Bonde-Stån¬
det mötas med en gengärd af samma tän¬
kesätt.
Sedan Deputationen blifvit på vanligt sätt
utbeledsagad , ankom Välloflige BorgareStån:
398
Den 2 i Juli».
dets ALkeds-deputation, anförd af Riksdags.
Fulimägfigen för Stockholm, Herr StadsMajo-
ren N. Limnelius, hvilken tolkade Ståndets tän^
kesätt sålunda:
Högvälborne Herr Grefve och Landt-
Marskalk, En af Rikets Herrar, Rid¬
dare och Conimendeur af Kongl. Maj:ts
Otden, samt Högloflige Ridderskap
och Adel!
Fullbordadt är nu ett Riksmöte, som vig-
tigt igenom de orsaker, hvilka detsamma för-
anledt, blifvit det än mera genom de högst
märklig^ händelser som under loppet deraf in*
träffat.
Vårt Fädernesland har förlorat Dess Fa¬
der, en mild, älskad och vördad Konung, som,
efter att i stunden af våda och bekymmer haf¬
va varit Thronens stöd , samt igenom hjelte,
mod hafva lemnat sitt stora namn åt odödlig¬
heten. åt Fäderneslandets räddning, sluteligen
uppoffrat den hvila, som för dess höga ålder
varit ett behof, samt intill aftonen af dess lef.
nåd, fortfarit att skapa och befästa Sitt Folks
väl, målet för alla vår bortgångne Konungs
lyckade bemödanden och Dess högsta Lag-
Snart efterföljdes Denne vår milde Ko¬
nung af Dess Högtälskade Gemål, som, sedan
Hon förljufvat Dess lefnad och intill grafven
offrat Honom sina ömma omsorger, oförmodat
hastigt lemnade en verld, sora för Henne icke
Den 21 Juliu
399
iner agde något behag, och igenom sin bort¬
gång å nyo försatte Konungahuset samt Riket
i djupaste sorg och bestörtning; men om desse
förluster varit för Riket store, om Folkets ode¬
lade saknad och de tårar, som vördnaden, er¬
känslan och tacksamheten skänkt åt den gode
Konungens Och den milda den välgörande Drott¬
ningens minne, uppriktige, huru stor deremot
vår anledning att djupt vö:da Försynens vår¬
dandehand om detta urgamla Rike, då vi sett
Thronen intagas af en Furste, hvars stora e-i
genskaper återskaffat Sverige dess fordna rang
ibland Folkslagen, hvars vidt fräjdad© rykte är
en borgen för varaktigheten, och hvars aldrig
hvilande omsorger om Folkets väl lofvar oss
den sällhet, Han ifrån stunden af sin ankomst
till detta Land Sitt Folk beredt, hvars fästa
och kraftfulla hand förmår, med den Allsmäg--
tiges hjelp, Sitt stora verk upprätthålla, och
sorn förklarat Folkets kärlek vara Dess belo.
ning. Måtte himlen sent återfordra denna för
vårt Fädernesland dyrbara skänk, samt låta
Honom länge njuta glädjen af en älskad Sons
lofvande egenskaper, och af lyckliggjorda un-,
dersåtares kärlek och vördnad.
Skön framställer sig för oss den ljusa ut-
sigten af en lycklig framtid, om vi, med till¬
försigt till vår store Konung, med enighet och
samdrägt, hvar efter sin förmåga, gå Dess
önskningar till mötes: och då det är åt Rikets
första Stånd, att häraf gifva efterdöme, hvil¬
ket under loppet af detta Riksmöte. Högloflige /
Ridderskapet och Adeln liksom alltid, äfven
4oo
Den 21 Jidit.
nu lemnat MedStånden, skall BorgareStåndet,
vördsamt värderande Höglollige Ridderskapets
och Adelns högre upplysning och vidsträcktare
erfarenhet, göra sig cn ära af bemödandet alt
deraf taga eftersyn.
Det är under uttrycket af dessa tänkesätt,
som Borgareståndet genom oss dess Deputerade,
till Eders Excellence Herr Grefven och Landt-
Marskaikcn s-mt Höglofbge Ridderskapet och
Adeln frambär dess vördsamma aiskedshäls-
ning, dess uppriktiga välönskning, och dess
anhållan, att få vara i Eders Excellences samt
Höglollige Ridderskapets och Adelns ynnest
och bevågenhet inneslutet.
Hant Excellence Herr Grefven celi Landt•
Marskalken besvarade Deputationen på följan¬
de sätt:
Om Handels, Slöjders och Näringars verk-'
samma drift förskaffar Staten stora fördelar,
och om således de, som odla dessa grenar af
National-idogheten, under fullgörandet af de
pligter allmänna förtroendet dem ålagt, för¬
värfva sig ostridiga rättigheter till sina med¬
borgares aktning\ med hvad nöje emottager
och besvarar ej Ridderskepet Och Adeln den t
det Välloflig© BorgareStåndets nu iramlörda
afskedshälsning lör Ridderskapet och Adeln
betygade vänskap och välvilja. Ståndet har
under den tilländalupne Rksdagen gifvit nya,
V icke oväntade, prof af mc Jborgerliga tänkesätt,
af
Den 21 Juliu
401
af nit för allmänt väl, af enighet, beslutsam:
het och kraft i rådslagen; och då Ridderskapet
och Adeln hoppas i dessa hänseenden, utan
öfverdrifna anspråk, kunna tillegna sig förtjen-
sten af en ädel täflan, är det äfven för Rid-,
derskapet och Adeln en så mycket angenä¬
mare pligt, att göra rättvisa åt det Välloflige
Borgareståndets ådagalagde nitälskan för Fo¬
sterlandets sanna interessen, som en sådan a£
inga enskilta afsigter tillbakahållen eller bru^
ten öfverensstämmelse i vilja och handlingar
säkrast leder till det gemensamma stora målet,
under inbördes högaktning, vänskap och tillgift
venhet. Om dessa Ridderskapets och Adelns
tänkesätt må det Vällofl. BorgareStåndet vara
lika försäkradt, som Ridderskapet och Adeln
icke tviflar, att hos det Välloflige Ståndet all-1
tid finna motsvarande.
Deputationen afträdde på vanligt vis ut3
beledsagadj hvarefter ankom Högvördige Pre-
steStåndets Afskeds-deputation, hvars Ordfö-!
rande Herr Biskopen Doctor E. A. Älmqvist
höll ett så lydande Tal:
Betänkliga och brydsamma anledningat
hade påkallat detta nu ändtligen slutade Riks-:
möte; och då under dess lopp, den gode och
lycklige Konung, som varit ett medel i För¬
synens hand till vår räddning, oförtänkt ryck¬
tes ifrån oss, nedtyngdes alla sinnen af sorg
och saknad.
Ridd. o. Ad, Prot. VIII. B. 3 6
402
Den 21 Julii.
Men Gud, som upprätthållit vårt urgamla
Fädernesland, äfven under dess mest vidtutse¬
ende och betryckta omständigheter, samt ali*
tid skaffat hjelp, då hjelp som bäst behöfdes,
hade åt den åldrige och gode Konung CARL
utsett en Son och Thronföljare.
Vi, som enfaldigt tro på Guds ord, att all
god och fullkomlig gåfva kommer ifrån lju¬
sets Fader, tro ock, att det är en Gudomligt
vårdande Försyn, som skänkt oss vår CARL
JOHAN, Landets nu varande Konung, hvars
högsta ära och mål är, att, liksom Sin Fader
och Företrädare, blifva en välsignelse och stöd
för de tvänne Folk, som Honom frivilligt valt,
en Konung, sorn i sina ädla bemödanden un¬
derstödes af Sin Son, Landets Älskling, Kron¬
prinsen OSCAR.
Vår Konung CARL JOHAN har ock re¬
dan såsom KronPrins, under flera år, bevisat
Scandinaviens inbyggare för mångå och stora
välgerningar, att de skulle behöfva någon an¬
nan tolk eller loftalare, än den enkla sanninJ
gen och erkänslan, som lifvar hvarje redlig
Svensk och Norrmans bröst.
Och under denna vår nykrönta och hyl¬
lade Konungs på en gång kraftfulla och miida
styrelse och ledning, håfve vi nu ändteligen
slutat våra RiksdagsÄrendtr, gifve Gud, i en
god och lycklig stund.
Utgången och följderne af menskliga före-
Den 21 Juliu
tåg kunna sällan fullständigt förutses; äfven
de bäst uppgjorda planer och beräkningar slå
ej sällan felt; deremot inträffa någon gång de
märkligaste och lyckligaste händelser liksom
sjelfmant.
Vanligen erkännes icke någon högre mått¬
stock lör handlingars värde och förtjenst, än
deras utgång; och då denna är vanskelig och
oviss, och beror af så många oiörsedda hän¬
delser, så blifver ock samtidens erkänsla oeh
tacksamhet lika vanskelig och oviss, som allt
annat. Men om allt annat skulle svika, om
än påföljderne af de Beslut Riksens Ständer
nu fattat, hvarken skulle svara emot deras e-
gen eller hemmavarandes väntan och önsknin¬
gar; om således välsinta, nitiska bemödanden
ej skulle nog skonsamt och billigt bedömas,
utan niå hända med bitterhet af mången tad-
las. om all påräknad gärd af tacksamhet, ja
af blott rättvisa och billigt bedömande skulle
mot förmodan uteblifva: så blifver dock med¬
vetandet af afsigternas redlighet en tröst, som
aldrig sviker någon enda rättskaffens Natio-
nalRepresentant.
Stundom har handt, att Regenters och
Folks förenade bemödanden för Fäderneslan¬
dets förkofran haft all önskad framgång; snart
åter har, hvad man under ett tidehvarf sam¬
lat, genom påföljande tiders olyckshändelser
blifvit skingradt och förstördt. Så har det
gådt för enskilta Siägter, så äfven för Stater i
allmänhet; och af Sveriges beptisade välmåga,
Den ax Jnlii.
under Konung Carl den XI:s sista regerings-år,
voro just ej många spår öfrige vid den store,
men olycklige Konung Carl den XIl.s från.
fälle.
Men hvarken den ena tidens bemödanden,
att arbeta för Landets stigande välmåga och
tillväxt, eller en annan tids omhugsamhet och
Ihärdighet, att bära motgångens börda, och
försök att upphjelpa förfallna omständigheter,
äro för menskligheten förlorade. Den inre
bildningen, humanitetens sanna utveckling och
förädling beror fast mindre af beslutens och
handlingarnes yttre synbara förmonliga påfölj¬
der, som ofta äro tillfälliga, än af ett stånd-;
aktigt sträfvande efter det som godt och rätt är..
Och detta mål finnes öfverallt, då man hand¬
lar i känsla af pligt, af vördnad för Gud, af
kärlek till nästan, i hvilken ställning eller
verlds-period som helst, man för öfrigt må be,
ilima sig.
Med allt detta måste dock menniskan alltid
hafva något yttre bestämdt föremål för sin
verksamhet, om hon skall kunna arbeta med
drift.
Och den som vill göra godt och skaffa
nytta saknar aldrig tillfälle dertill hvarken i
husliga eller allmänna kretsar.
Dessutom erbjuda Vetenskaperna, de Skö¬
na Konsterna och ändteligen Åkerbruk och
alla loflig» Näringar inom doras vidsträckta
Den 21 Julii.
områden otaliga ämnen till gagnelig sysslosätti
ning för den vältänkande och idoga Medborga^
ren, han må derjemte vara Statens Tjensteman
eller icke.
Men då, såsom redan anmärkt är, mani
besinnar huru vanskeliga alla menniskors
verk och företaganden äro, huru föga man i
det hela under sin lefnad uträttar, huru stun¬
dom en hastig olyckhändelse eller oberäknad
tillfällighet förstör och skringrar hvad sorn
blifvit vunnit och samladt under seklers längd
och hela mennisko-åldrar j så blifver det nöd¬
vändigt, ej mindre för tankan än hjertat, att
tillika söka ett högre mål för sträfvandet, än
blott den närvarande och sinnliga njutnin¬
gens , och den yttre ofta tillfälliga fram&än-’
gens.
Ett sådant af både lycka och olycka obe^
roende mål söker och finner en hvar förnuf¬
tig menniska, som icke hyllar en blind slump,
utan lefver och handlar i tro på en Gudom¬
lig försorg och Försyn, och således i hvilka
lifvets skiften och omväxlingar, som helst, fri-3
modigt beslutar och gör det bestå han förstår
och kan.
Svenska Ridderskapet och Adeln, som
redan i fornåldern 6å ädelt uppoffrade lugn
och egendom och blod för Fäderneslandets
tjenst, har ock sedermera varit lifvadt af grund¬
satser, ursprungna och närda af tron på Gud
och en högre verlds förhoppningar.
406
Den 21 Julli.
En skyldig gärd af vördnad och tacksam¬
het får derföre PresteStåndet, genom oss sine
Deputerade, jemte sin afskedshähning vid den¬
na Riksdags slut, nu frambära för det första
RiksStåndet, som både i fred och krig fore-
lyst sina MedStänder, ej mindre i tänkesättens
lyftning, än i ädla uppoffringar och frivilligt
underordnande af enskilta interessen under det
allmänna bästa.
Och anhåller PresteStåndet, att uti Eders
Excellences Herr Grefven* och LandtMarskal-
kens samt Höglofiige Ridderskapets och A-
deln fortfarande ynnest, förtroende och väl¬
vilja framgent få vara inneslutet.
Detta Tal besvarades af Hant ExceUence
Herr Grejven och Landt-Alars kalken sålunda:
Efter ett Riksmöte, som företedt växlande
anledningar till nedslående sorg och lifvande
hopp, likasom det i sjelfva sin ordsak inne¬
fattat ämnet till de mest brydsamma och till
sina blifvande verkningar ytterst magtpåliggan-t
de öfverläggningar, emottager Ridderskapet
och Adeln i dag det Högvördige PresteStånc
dets vänskapsfull afskedshälsning, och återbär
den med så mycket större tillfredsställelse,
som Ridderskapet och Adeln, utan att befara
förebråelsen för förmätna anspråk, kan gifva
sig det hugnande vitsord, att vid behandlin¬
gen af de förekomna vigtiga Ärenderna hafva
troget, utan alla enskilta syftemål, uppfylldt
sina medborgerliga pligter, samt Ridderskapet
Den 21 Julii.
Och Adeln i det Högvördig» PresteStåndets
upplysta och kraftiga medverkan vunnit nya
erfarenhets-bevis på S.tåndets Fosterlands-kär«
lek och rena nitälskan för ailtnänt väl.
Om den sanna högaktning Ridderskapet
och Adeln bär för det Högvördiga PresteStån-
det, behöft ett nytt stöd, eller kunnat ökas,
skulle Ridderskapet och Adeln i detta förhål¬
lande hafva dertill funnit den mest tillfyllest,
görande anleduing. Med denna uppriktiga för¬
klaring innesluter Ridderskapet och Adeln
sig i det Högvördiga Ståndets fortfarande vän¬
skap och välvilja.
Sedan Deputationen blifvit på vanligt sätt
utbeledsagad , återkom Grefve von Rosen med
Ridderskapets och Adelns Afskeds-deputation,
Samt återiörde de öfrige Respective Ståndens
hälsningar till Ridderskapet och Adeln,
Upplästes Kongl Maj:ts Tal till Riksens
Ständer pä Riks-Salen i förmiddag, så ly¬
dande:
Välborne, Ädle och Välbördige, Äre¬
vördige, Vördige, Vällärde, Äre*
borne, Förståndige, Välaktade, He¬
dervärde och RedHige, Gode Her¬
rar och Svenske Män!
Under de åtta månader J varit församlade
Den 21 Jidit.
omkrfttg Thronen, har Jag oafbrutet och med
det lifligaste deltagande, följt Edra öfverlägg-
ningar. Om stundom Edra beslut varit för¬
dröjde, skola likväl de, som opartiskt bedom¬
ina Edra handlingar, erkänna, att dessa upp¬
skof varit föranledde, så väl af de ämnens sva:
righet och vigt, J ägden att afgöra, som af
bristerne i Vår SamhällsFörfattning. Men dessa
dröjsmål skola icke vara förlorade för framti:
den och erfarenheten. Tillkommande Riksdag
gar skola veta draga fördel deraf, och åt deras
öfverläggningar, liksom åt den inre Styrel¬
sens gång, gifva den enhet och den verksam¬
ma fullkomlighet, hvaraf de stundom äro i
mistning.
Under fortgången af detta Riksmöte, hat
jag sett Folket och dess Ombud utveckla en
stor national-anda; och då Jag nu hemförlof-i
var Eder, äger Jag den tillfredsställelsen, att
finna Eder alla öfvertygade, att en Nation,
som i politiskt afseende uppnått sin myndig-»
hets-ålder, genom en rättvisligen vunnen ära,
och genom Lagar, som besegla ursprunget och
den sanna rättmätigheten af dess frihet, icke,
utan förlusten af dess heder eller af dess till¬
varelse, kan afstå dessa fördelar. Åldrar och
herradömen följas och försvinna; men den e«
viga sanningens grundsatser äro höjde öfver
tiden och händelserne. Om fördomar söka att
dem bestrida och förqväfva, skall, i läng-i
den, denna strid endast öka glansen af deras
seger.
Den 21 Julii»
405
Föreningen med Norrige, vinner med hvar:
je dag ny styrka. Omständigheternas makt;
Eders helgd och gemensamma interessen äro
en borgen för dess bestånd och varaktighet.
Passionerne försvinna, emedan Folken vilja
lefva i lugn, under Lagarnes Styrelse. För¬
nuftet säger dem, att upprätthållandet af de¬
ras frihet och sjelfständighet hvilar på ett
orubbligt och constitutionelt förtroende emel¬
lan bägge Nationerne. Jag hembär Eder Min
tacksägelse, Gode Herrar och Svenske Män,
för det nya bevis J gifvit Norrmännen af
Edra uppriktiga tänkesätt för dem. Den Lag
som J, utan delade meningar, antagit, till för¬
varande af en skyldig helgd åt detta Folks
rättigheter och Samfunds-inrättningar, är ett
ovedersägeligt prof, att J ej agen annan vilja,
annagi åstundan, än att bibehålla den poli¬
tiska föreningen emellan Halföns tvänne Folk,
Under Eder sammanvaro, hafva tvänne
händelser, som icke kunnat vara främmande
för Eder uppmärksamhet, gifvit en ny styrka
åt de grundsatser, på hvilka den emellan Scan-
dinavien och dess lagbundne Konung stiftade
förbindelse egentligen hvilar. En stor Regent,'
tryggad vid Sitt Rikes magt, har åt ett Folk,1
lika utmärkt af sina olyckor som af sin fordJ
na ära, återskänkt ett Fädernesland; och en af
de mäktigaste ibland Tyska RiksFörbundets
Furstar, har åt Sitt Rike gifvit en Represen¬
tativ Statsförfattning. Dessa fördelar äro en
lysande gärd åt Folken , som då de till sine
Konungar lemna en på förtroendet grundad
Den 21 Julii.
makt, ej derföre till slumpen och framti¬
dens nyckfulla skickelse öfverlemnat deras ef-J
terkommandes egendom, heder och tillvarelser.
Innan Jag skiljes ifrån Eder, Gode Herrar
och Svenske Män, behöfver åter mitt hjerta
för Eder uttrycka sin djupa sorg öfver förlu*
6ten af den älskade Konung, som var Eder
Får, och sorn hedrade mig med namnen af Sin
Son och af Sin Vän. Hans ädla själ skall all¬
tid blifva Min förebild och en ledare i Mine
handlingar. Jag skall påminna mig hvad han
gjordt, och hvad Han ännu hade utfört, om
Försynen hade förlängt Hans dagar. Hans
förlust har varit åtföljd af en annan, som bör
vara Oss ej mindre smärtande; Hans Gemål
har blott några månader öfverlefvat Honom.
Under Deras långvariga förening, ägde Hon
Sin Makas sällhet till Sitt enda föremål En¬
dast derigenom bär Hennes minne för Oss
vara lika dyrbart} dermed förenar sig bog
Mig känslan af de ömma och kärleksfulla tän¬
kesätt Hon för Mig burit, och som i dubbelt
afseende bör öka Min saknad.
Gode Herrar af Ridderskapet och Adeln!
Edre namn och sköldemärken skola alltid för
Eder utgöra de skönaste minnen och de mest
lysande efterdömen. I spetsen för Edre Med-
Ständer skolén i hasta till Fäderneslandets för¬
svar, om det behöfver edert mod, eller Edra
uppoffringar , och om det kräfver Edra råd¬
slag , skolén J lemna dem med en rättsinnig
öppenhjertighet,
Den 21 Julii.
Gode Män af det Vordiga Preste-Slån-
det! J skolén leda Edra bröder uti utöfningea
af de Christeliga dygder, som utgöra Sam-
bäils-ordoingens och den enskilta välfärdens
förnämsta stöd. Den Allsmäktige skall ingifva
Eder de tänkesätt, hvarigenom framgången af
Edra heliga bemödanden skall beredas. Tide^
hvarfvets upplysning utvidgar allt iner och
mer toierancens välde; Scandinaviens Prester¬
skap har, bland de första, gifvit efterdöme
deraf.
Gode Män af det Loflige BorgareStåndet!
Den allmänna freden ger en ny verksamhet åt
Edra yrken, åt Eder handelsrörelse, och bör
derigenom öka Statens tillgångar. Då J alltid
rikten Edra företag i bredd med det allmän¬
nas fördel, skolén J bereda ett orubbligt värde
åt Eder enskilta förmögenhet, och genom Edra
patriotiska tänkesätt försäkra Eder om den sä-
juaste belöning en god Medborgare kan efter¬
sträfva.
Gode Män af det Hedervärda RondeStån-
det! Må himmelen välsigna Åkerbrukarens
mödosamma yrke, och det Stånd J tillhörer
alltid lefva fritt och oafhängigt under Lagars
nes skygd. Råknen på Eder Konungs ömma
och faderliga omvårdnad Bibehållen det mod,
den rättsinnighet och den kraft, som utmärk¬
te Ejra Fäder, och Sverige skall aldrig räkna
inom sina gränsor, andre än frie Män och vär¬
de att det vara.
Den 21 Julii-
Gode Herrar och Svenske Män! Återväg
den till Edre hemvist j njuten der al! den lyc¬
ka som Eder Konung kan tillönska redlige
Medborgare. J kännen Mine afsigter för Fä¬
derneslandets sällhet och förkofran i de blifva
aldrig varaktige, förr än det representativa
myntet återvunnit sitt värde. På detta värde
livilar förnämligast hela Vår Samhälls-ordning.
Med urskiljning och försigtighet upprätthål¬
len, är det pappersmyntets credit, som på en
gång gör Staten rik och förkofrar alla Medi'
borgare-classers enskifta belägenhet. J veten
derföre allt hvad Fäderneslandet af Oss kräf-i
ver, och de gagnande och vigtiga beslut, som
ännu, i detta afseende, för Oss återstå att taga.
Ingen uppoffring skall synas Mig för svår, till
vinnande af detta stora föremål j Jag blir ej
lycklig förrän det blifvit uppnådt, och således
ämnar Jag icke tveka, att, om omständigheter¬
na så skulle fordra, å nyo omgifva Mig af Ri¬
kets Ständer, äfven inom den i Grundlagarne
bestämde tid.
Jag förbiifver Eder, Gode Herrar och
Svenske Män, alla samteligcn och hvar och en
i synnerhet, med all Kongl, nåd och ynnest
städse välbevågen.
Upplästes Kongl. Maj:ts Nådiga svar till
Ridderskapets och Adelns Afskeds-deputation,
af denna lydelse:
Den 21 Julii.
4*3
Gode Herrar af Ridderskapet och Adeln!
Jag tackar Eder för de tänkesätt J för Mig
yttrén. J kännen Mina för Eder; och det är
Mig alltid tillfredsställande, att kunna förnya
Eder uttrycket deraf. Genom inbördes förtro-i
ende och tillgifvenhet mellan Regenten och
Medborgaren, bei\edes Staters sällhet, och de¬
ras framtida bestånd försäkras. Jag kan, utan
fruktan, ställa M/tt eget medvetande vid sidan
af Edert, för det goda Vi sökt att tillväga¬
bringa; och efterverlden skall bedömma vär¬
det af Våra gemensamma bemödanden. Farväl
Gode Herrar! J återvänden till Edre hemvist.
Eder Konungs hjerta skall följa Eder dit. Jag
är försäkrad, att J alltid skolén anse som en
skyldighet, att, då det erfordras, gifva efter¬
döme af kärlek för Fäderneslandet, och af
vördnad för Dess Lagar.
Grefve Levenhaupt, Gustaf, anhöll det Hans
Excellence Herr Grefven och Landt-Marskal-
ken täcktes, för att i dagens Protocoll intagas,
låta uppläsa så väl sitt underdåniga Afskeds-
tal till Kongl. Majit på RiksSalen, som de
Tal, hvilka Hans Excellence såsom Ordförande
för Ridderskapets och Adelns Afskeds-deputa-
tion till Hans Majit Konungen och Hans Kgl<
Höghet KronPrinsen hållit.
Då Ridderskapet och Adeln häruti hör¬
des allmänt instämma, upplästes härefter:
Den s i Julii.
i) Hans Excellences Tal till Hans Maj:t
Konungen på Rikssalen:
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Inför Eders Kongl. Maj:t framträder nu
Ridderskapet och Adeln vid gränsen af ett
Riksmöte, lika märkvärdigt genom dess örsä¬
ter, som de händelser af allmän vigt, hvilka
derunder timat; vid dess början hälsade Rid¬
derskapet och Adeln Eders Kongl. Maj;t såsom
förnämsta stödet för den Thron, hvarifrån det
åldriga Majestätet böd vördnad och ingaf kär¬
lek; sinnesrörelser dem Ridderskapet och A-
deln delide med sina MedStänder, och skall
lifligt erfara vid hvarje återväckt minne af den
ädle och välviljande Konung, som, sedan han
på stridens fält skurit segrens lager under för¬
svaret af den älskade Fosterjorden, tvänne
gånger i vådans ögonblick utan tvekan skyn¬
dade till dess räddning, och efter fullbordan¬
det deraf, genom fortsatte omsorger för dess
anseende, trefnad och lugn, ådagalade, att
Haus Folks väl var Hans högsta Lag.
Om Ridderskapet och Adeln med sorgens
och saknadens smärtande känslor beledsagat
de jordiska lemningarne af denne vördade och
älskade Monark till det rum, som förvarar
stoftet af de Konungar, hvilkas ärorika namn
Han burit, har Ridderskapet och Adeln äfven
med glädjens och de af erfarenheten stadgade
förhoppningarnas känslor fått å t löija Eders
Kongl. Majt till CA.RL XflLs lediga Thron;
Den 21 Julli.
415
och då, efter att med hjertats hela värma
hafva delat den förlust Eders Kongl. Maj:t och
Riket gjordt af bägges vördnadsvärda Moder,
af Sveriges, genom sina ömma omsorger såsom
den bortgångnes oförgätlige Konungens Maka,
och den vanlottade mensklighetens vän, lika
minnesvärda EokeDrottning, som dödens hand
med en öfverrumplande hastighet bortryckt
från Thronens sida, Ridderskapet och Adeln
nu åter är församladt inför denna Thron, vär¬
des Eders Kongl. Majit Nådigt tillåta oss att
här nedlägga de offer af undersåtlig vördnad
och kärlek, som tillkommer Eders Kongl. Majit
med förtjenstens rätt, af en tacksam samtid
lika högtidligt erkänd, som den af en gran¬
skande efterverld skall med dess oväldiga dom
bekräftas.
De öfverläggningar som under detta Riks¬
möte förefallit, hafva varit af likså brydsam
art, som för allmänt och enskilt väl maktpåa
liggande; Ridderskapet och Adeln hoppas dock,
att 1 sina rådslag och beslut hafva omisskän¬
neligen ådagalagt en oinskränkt tillgifvenhet
för Eders Kongl. Maj:t och Dess Konungahus,
samt en varm kärlek för Fosterlandet, och
erinrade sig hvad Eders Kongl. Majit för detta
gemensamma Fosterlands ära, sjelfständighet
och välgång, så väl under krigets stormar,
som fredens lugn uträttat, ännu innan Eders
Kongl. Maj:ts manliga hand fattade dess spira ,
öfverlemnar Ridderskapet och Adeln med så
mycket tryggare tillförsigt dessa vigtiga före¬
mål och sitt derpå hvilande framtida öde åt
416
IJen ji Jidii.
en Konung, hvars ädla hjerta lofvat att i
Dess Folks kärlek finna Sin ljufvaste be¬
löning.
Ridderskapet och Adeln, som på en gång
med glädje och stolthet känner sig utgöra en
del af detta Folk, ägnar ock härmed ock för
alltid denna redan förtjenta lön åt Eders Kongl.
Maj;t under högtidlig försäkran, att aldrig fin;
nas tvekande emellan äfventyrandet af Statens
anseende, frihet och sjelfbestånd, och offret af
mödor och enskilta förmoner, men tillika un¬
der den lifliga önskan och i den hugnande för¬
hoppning, att med dessa tänkesätt förtjena och
äga Eders Kongl. Maj:ts fortfarande nåd och
ynnest.
2) Hans Excellences Tal vid Afskeds-;
uppvaktningen hos Hans Maj:t Konungen:
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan efter fullbordade värf och troget
uppfyllda pligter, Ridderskapet och Adeln in¬
för Eder Kongl. Majda Thron mera offentligt
nedlagt gärden af sin undersåtliga vördnad och
tillgifvenhet, begagnar Ridderskapet och A-
deln sig nu af den detsamma ännu innan skiljs¬
mässan lemnade dyrbara rätt att enskilt, fast
med icke mindre högtidlig sanning, förnya
uttrycken af samma flärdfri» tänkesätt och
känslor, och att tillika framföra sin underdå¬
niga och lifliga önskan för fortfarandet af Et
ders
Den 21 Julli.
417
ders Kongl. Maj:fs sällhet i oskiljaktig före?
ning med Fäderneslandets lycka och välgång.
Att detta samband, så önskansvärdt och i sina
följder så välgörande, ej någonsin skall upphö.;
ra, derföre har Svea Folk en borgen i det
Valspråk, Eders Kongl. Maj:t fästat vid Rikets
vapensköld; vare också detta Folk alltid tack-J
samt för de välgerningar, som det af Eders*
Kongl. Maj:ts hand redan emottagit, och ännu
med erfarenhetens trygghet lofvar Sig! Lif-t
ligt kännande sina pligter och förbindelser till
Eders Kongl. Maj:t, af så mägtiga orsaker
stärkta och öfvertygade, att Thronen på Lagen
stödd och af kärleken och tacksamheten ora4
gärdad, utgör det säkraste vilkor för Statens
bestånd, skall Ridderskapet och Adeln i be-j
mödandet, att uppfylla dessa stora förbindeln
ser, sätta sin högsta ärelystnad, och i frarns
gången af detta bemödande skåda målet af sina
innerligaste önskningar uppnådt. Emedlertid
vågar Ridderskapet och Adeln för nu och
framgent innesluta sig i Eders Kongl. Maj:ts
nåd och ynnest,
3) Hans Excellences Tal vid Afskeds-upp^
vaktningen hos Hans Kongl. Höghet Kron¬
prinsen :
Högborne Furste!
Sveriges och Norriges Kronprins?
Ledd af vördnaden och kärleken, fram»
Ridd, 0, Ad, Prot% VIII. B, 37
Den si Julil
träder Ridderskapet och Adeln inför BderS
Kong). Höghet, att nedlägga sin underdåniga
afskedshälsning, efter slutet af ett Riksmöte,
som gifvit Ridderskapet och Adeln mångå till¬
fällen att erfara och värdera de ädla tänke¬
sätt , de höga egenskaper och det varma nit
för Fosterlandets ära och sällhet, som utmärka
Eders Kongl. Höghet. De hafva skänkt Rid¬
derskapet och Ädeln dea renaste glädje Och
tillfredsställelse, under det de gifva de för¬
hoppningar, som Svenska Folket fästat vid
Eders Kongl. Höghets person, visshetens trygg•
het, och för deras uppfyllande en säker un¬
derpant j också har Ridderskapet och Adela
i denna afskedets stund för Sig Och Fosterlan¬
det ingen vigtigare, och Ridderskapet och A-
deln tror det med glädjande förtröstan, äfven
för Eders Kongl. Höghet ingen angenämare
önskan att frambära, än den, att Eders Kongl.
Höghet på den större bana, som är för Eders
Kongl. Höghet öppnad, och redan af Ederg
Kongl. Höghet så värdigt beträdd, måtte fram¬
gå med lika värdighet under en ädel förgä¬
tenhet af de mödor, som der möta, och ännu
lange hämtande dertill undervisning, uppmun¬
tran och kraft af Eders Kongl. Höghets Herr
Faders stora efterdöme. Eders Kongl. Höghet
Ätall då skörda samma ära, aom Han, den
som vinnes genom millioners främjade, förö¬
kade och befästade sällhet, och njuta samma
belöning, sorn Honom tillfallit, den af ett helt
Folks hjertliga välsignelser, oinskränkta vörd¬
nad, odelade kärlek och orubbliga tillgifven,'
bet. Ridderskapet och Adela anhåller i urt*’
Den 21 Julii.
derdånighet, att af Eders Kongl. Höghets fort-}
farande nåd och välvilja städse få vara om-j
fattadt.
Hans Excellence Herr Grefven och Landtm
Man kalken hemställde derefter, om icke Rid-
derskapet och Adela behagade tillåta, att Hans
Excellence finge anmoda Grefve von Rosen ,
Axel, att för Ridderskapet och Adeln uppläs»
de af honom såsom Ordförande för Ridderskap
pets och Adelns Afskeds deputation till de öf¬
rige Respective RiksStånden haline Tal, samt
att berörde Tal finge i dageiis Protocoll in*,
tagas.
Ropades Ja.
Sedan Hans Excellence i anledning deraf
anmodat Gretve von Rosen att uppläsa nämn¬
de Tal, blefvo de samma af Grefve von Rosen
uppläste, så lydande:
Högvördige Herr Doctor och ÄrkeBiskop,
samt Herrar Ledamöter af det Högvördig*
PresteStåndet!
Ett cfterlängtadt ögonblick är inne, di
Rikets Ständer till hvarandra föra afskedets
hälsning; om denna stund fördröjts, skall an¬
ledningen finnas i de laggranna ämnen, hvilka
fordrat den omständeliga beräkningen, men
skulle lidit af en skyndande åtgärd. Utom
420
Den 21 Julli,
hufvudämnet för Riksmötets sammankallandei
hafva aoure dermed förenade utvecklat sig,
och sorgfälligheten lika litet tili föremål,
sorn tid varit inskränkt.
Den siste Konungen af Vasa stam sama
mankallade oss, och den allrådande Försynen
beslöt i sin vishet, att Han, lik den förste,
skulle gjuta öfver Sveriges samlade Ständer
sin sista välsignelse. Den bar fallit oss till i
all sin ful!het, dä vi sett Kronan och vår
hyllning flyttade till den Hjelte, i hvars hän.
der den döende Fadren, antvardade vår väD
färd; Thron-arfvingens upphöjde egenskaper,
hafva öfvergått med en beundransvärd skynd¬
samhet. från föremål för hoppet, till dem för
en fullkomlig visshet. Vi återvände till våra
boningar lika mycket af känslan, som pligten
fästade vid vårt Konungahus.
Om våra beslut i ämnen, som bero af
omständigheternas växlingar, böra afvakta ti¬
dens dom, skall den förtjenst icke vara os*
nekad, att hafva sökt aflägsna anledning till
söndrande sinnen; Statskroppen måste hafva
vunnit genom denna enighet, och Ridderskap
pet och Adeln tolkar uppriktigt, villigt och
vänskapsfullt sin högaktning för det Stånds
medverkan, hvilket lika mycket genom sin
upplysning, som sitt allvarliga kall leder till
det gemensamma ändamålet af allmänt väl.
Högädle Herr Lagman och Talman, samt
Den 21 Julii,
42t
Herrar Ledamöter af det Välloflige Borgare-
Ståndet!
Då ett Riksmöte mi upplöses, hvars huf¬
vudsak. rört eft vigtigt vilkor för Samka liep»
bestånd, är det en hugnad, den Rikets S.änder
ömsesidigt skifta sig imellan, att öfverläggning
garne hssmgåu under enig samverkan.
Syreisen har med sitt efterdöme lifvat
Fosterlands-kärlekenj och dst medborgerliga
sinne, som utmärkt den Konung vi begrå¬
tit, framstår föryngradt i den Ättling, som
skall bereda vårt och kommande tidehvarf»
sällhet.
Af omtanka, idoghet, belåtenhet i lefnads2
®ätt, skolade åtgärder stadgas eller förbättras,
sorn Rikets Ständer velat vidtaga till pennio-
geverkets uppbjdpande. Dessa egenskaper^
som innebära sin egen belöning, trifvas i all»
Folkclatser, och BorgareStåndet äger inom sina
yrken, rika tillfällen, att dem nära. Om så-
dane sine tänkesätt, sin aktning och ett vän.;
skapsfullt förtroende för sitt MedStånd, försäJ
krar uppriktigt Ridderskapet och Adeln.,
Välaktade Talman och Riddare, samt Le¬
damöter af det Hedervärda BondeStåndet!
Ridderskapet och Adeln frambär sin tfj
•keds-hälsning till sine MedStånder. Uttryc¬
ket af dess aktning för det Hedervärda Bon*
422
Den 2 I Jutii.
deStandet är lika uppriktigt, 50m öfverens¬
stämmelse i tänkesätt varit oförändradt vårdad.
Vigtiga hafva de rådplägningar varit,
SCHn påkallat vår eftertanka, deras åsyftning
är vär, och mätte följderne , aflägsna eller
skyndande, svara emot vära afsigter-
Vi håfve lifligt delat sorgerna uti Konun-
gaborgen, och sänkt i gnften de förenade vörd¬
nadsvärde, hvijkas sista suckar voro önsknin
gsr för Fosterlandets väl. Men ock har Hjel¬
ten och Välgöraren, sorn »edan länge ägde vå.
ra hjortan, högtidligen fästat våra orubbelig»
förpligtelse! Stor var den glädjen att seden
åldriga välviljan stödjas af kraften ; större är
dea vi erfara, att den mogna styrkan omgif-
Ves af de unga dygderne.
Då det Hedervärds BondeStsndets Leda¬
möter nu hemvända, att »korda en gröda,
bvairs möjliga inskränkning sparsamheten skall
ersätta, beledsagas det af Ridderskapets och
Adelns uppriktiga önskningar till trefnad, samt
dess försäkringar om välvilja och varmt del¬
tagande.
Hans Ex c eliev c e Herr Grefven och LmdtMar-
sialken uppstod derefter samt tolkade för Rid’
derskapet och Adela cina tänkesätt, genom
följande Tal:
Den 21 Juiil
493
Högvälborrje, Välbcrne Herrar Greft
var, Friherrar, Ridders- och A-:
deismän!
Omsider bafve vi uppnått slutet af ett
Riksmöte, som skall en dag i Sveriges häfder
intaga ett utmärkt rum, så väl i anseende till
de stora händelser, hvilka tilldragit sig under
dess lopp, som vigten af de allmänna angeli-:
genfeeter, hvilka det erbudit ått Rikets" Stän¬
ders öfverläggningar. En Konung, som af Sin
Fosterbygds hotande vådor uppmanad, tväntae
gångOr försakande sitt lugn, hastat till dess
räddning och fullbordat den, har ifrån en
verld, der mörkare och ljusare skiften pröfvat
hans mod och ståndaktighet, ingått i den, der
Kegenten, Menniskovännen skördar en evig
lön för sina välgörande mödor. Efter Honom
har uppträdt på Sveriges urgamla Thron en
Furste, sorn nu utgör dess ära, sedan Han
länge varit dess säkraste stöd, och beredt sjelf*
ständighet, anseende och trygghet åt sitt nya
Fädernesland, hvars väl är Flans handlingars
högsta syfte.
Ändtligen har äfven Cari, XUI:s efter-
lemnade vördnadsvärda Gemål, sedan Hon åt
sin Konungslige Makas ålderdom ©gnat den
ömmaste värd, och genom mångfaldigade bevis
af mildhet, godhet och välgörande beredt sig
ett oförgängligt minne, lika oväntadt sot» ha¬
stigt, utan någon lemnad mellantid för hoppet
och förböherna, betalt sin gärd åt vansklig¬
hetens allmänna lag. Vittnen till dessa märk¬
Den 21 Julii.
värdiga förändringar; dess* omväxlingar af
ämnen för sorg och lifgifvande hopp, lyckon.'
skom oss att äga den hugnande medvetenheten,
att fördomsfritt, utan ali personlighet, all be-
räkning af egna fördelar, endast ledde af ett
brinnande nit för allmänt väl under en manlig
njutning af friheten, hafva gått tillväga vid
behandlingen af de maktpåliggande ärenden,
som varit framställde till vårt öfvervägande
under den nu fulländade Riksdagen.
För egen del trygg och glad af en så3
dan inre öfvertygelse, återlemna? jag nu den¬
na staf, som med ett dyrbart vedermäle af
min Konungs nåd och förtroende förenat den
för mig ärofulla rättigheten, att vara Ordfö¬
rande i Rikets första Stånd, hvars aktning och
bevågenhet städse utgjort föremålet för mina
bemödanden j och då jag nu med hjertats hela
värma frambär min uppriktigaste och lifligasta
tacksamhet för de omisskänneliga bevis derpå
jag fått erfara, återstår för mig vid denna af-
skedets högtidliga stund blott den önskan, att,
under den mig anförtrodde ledning af Ridder-
skåpets och Adelns öfverläggningar, hafva lika
omisskänneligen ådagalagt renheten af mina
afsigter, jemte en aldrig vacklande tillgifven*
liet för mina pligter , och genom mitt härpå
grundade förhållande gjordt mig värdig, att i
Ridderskapets och Adelns fortfarande ynnest
och vänskap få vara innesluten.
Hans Ex c ellene e Herr Grefven och Landt-
Mankaiketi öfverleranade derpå LandtMarskalks-
Den 21 Julii.
435
stafven till den älclsta närvarande Grefven,
Levenhaupt, Gustaf, med dessa uttryck:
Jag öfverlemnar nu denna Staf till Eder
Herr Grefve, för att återställa den i min Ko»
nunga händer, anhållandes, att Herr Grefven
vid detta tillfälle ville tolka min underdåniga
tacksamhet för Konungens nåd och förtroende,
»ned samma benägna vänskap 60m Herr Gref¬
ven behagat städse visa mig.
Grefve Levenhaupt, Gustaf, emottog Landt»
Marskslks-stafven, och yttrade dervid:
Då ja g nu, enligt gammalt bruk, går att
af Eders Excellence Herr Grefven och Landt-
Marskalken emottaga denna Staf, får jag den
äran för Eders Exellence förklara Högloflige
Ridderskapets och Adelns lifliga och upprik¬
tiga tacksamhet, för det utmärkta sätt, på
hvilket den af Eders Excellence blifvit förd.
Eders Excellence äger i medvetandet af redligt
uppfyllda pligter, den största och varaktigaste
belöning derför. Ridderskapets och Adelns
vördnad och erkänsla äro endast en gärd af
rättvisan åt förtjensten.
Grefve Levenhaupt afgick derefter, åtföljd
af 6 Ledamöter af Ridderskapet och Adeln
till Kongl Slottet, för att till Kongl. Maj:t i
underdånighet återlemna LandtMarskalks-staf-
ven, samt återkom efter någon stunds förlopp
till Riddarhuset, och tillkännagaf, det Kongl.
Maj:t vid LandtMarskalks-stafvens emottagande
Den 21 Jnlii.
behagat i Nåder hålla till Deputerade ett Tali
hvilket Grefve Levenhaupt hemställde måtte
inför Ridderskapet och Adeln få uppläsas, och
uti Protocollet intagas.
Då Friherre Cederström, Jaeol), härvid an¬
höll att det Tal, med hvilket Grefve Leven¬
haupt i underdånighet öfverlemnat LandtMar-
skalks-stafven tili Kongl. Maj:t, äfven måtte
varda uppläst och uti Protocollet infördt, till-
kännagaf Grefve Levenhaupt, det han vid be¬
rörde tillfälle i underdånighet yttrat sig så¬
lunda:
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl, Mapt!
Ridderskapet och Adeln får genom Osa
sine Deputerade för Eders Kongl. Mapt ned,
lägga sin underdånigt vördnad och tacksam¬
het, för det val Eders Kongl. Maj;t behagat
göra af Talman för dfftta RiksStånd. — Måtte
Edets Kgl. Maj:ts förtroende alltid blifva rätt-
visadt, och Eders Kongl Majit återtaga denna
Staf, tillfredsställd med sitt Ridderskap och A-
del. Ridderskapet och Adeln utbeder sig i
djupaste underdånighet att i Eders Kongl. Maj:ts
nåd städse få vara inneslutet.
Och hade Kongl. Maj:t täckts » nåder
härå svara:
Messieurs!
Le Båtön de Marechal de la Diéte, que
Den 3i Julii.
42?
vous me remettez maintenant, a' été porté
d’une maniére également hororsble, et pour
le premier Ord re de Roijaume, et pour celui,
qui a guidé ses déliberations.
Dites au Maréchal de ma part, qu’il &
entiérement justifié ia cortfiance, que j avais en
sou mérite, que ce mérite détermin» le chois
de ia place distinguée, qu’il quitte aujourd’hui.
Pour donner un nouveau poids å mon
opinion, je n’ai besoin que d’en appeler å
celle , que lui portent les membres de la Ko-
blesse Celui qui dans 1’exercice de devoirs
importants, n’a en vue que le bien-0tre de la
Tatrie, qui y joint une ferme resolution, et
qui a Phonneur pour guide, marque raremen);
le noble but, au qu il aspére. Pussse la Diéte
prést-nte répondre aus voeux de la Patrie, et
ni votre prdre, Messieurs, ni celui, qui å pré-
sidé å ses déliberations, ne seront les der-
niers å en recueiller la gloire.
Mine Herrar!
Den LandtMarskalks-staf J nu till Mig g.
ferlemnen, har blifvit buren på ett sätt, lika
hedrande för Rikets första Stand, som för den,
hvilken siyrt dess öiveriäggningar.
Sägen åt LandtMarskalken på Mina väg-
nar, att han fullkomligt rätt visat det förtroen¬
de Jag hyste til) hans skicklighet, hvilken
bestämde hans utväljande till det upphöjda rum
han i dag lomnar.
(
\
'4*8 Den si Julli•
För aft gifva en ökad styrka till mitt om¬
döme, behöfver Jag endast vädja till Ridder*
skåpets och Adelns eget. Den, sorn vid utöf-
ningen af vigtiga värt, endast har Fädernes¬
landet» val till föremål, sorn dermed förenar
en rådig verksamhet, och har hedren till sin
följeslagare, förfelar sällan det ädla mål, dit
han syftar. Måtte närvarande Riksdag svara
emot Fäderneslandets önskningar, och hvarken
Edert S»ånd, Mine Herrar, eller den, som fört
ordet vid Rdra öfverläggningar, skola vara de
sista att deraf skörda äran.
Högloflige Ridderskapet och Adeln uthe-
ledsagade slutligen Hani Excellence Presidenten
m. m. Herr Grejve Sandelr, samt åtskiljdes kl.
9 om aftonen, med tillfredsställelse deröfver,
att de vigtiga öfverläggningar, hvilka utmärkt
detta Riksmöte, lyckligen blifvit slutade.
In fidem Protocolli
O. 7, Lagerheim.
De uti dessa Protocoll omnämnde Kongl:
Majtts nådiga Propositioner, Riksens Ständers
Utskotts Betänkanden och Förklaringar, samt
de öfrige RiksStåndens ProtocollsUtdrag finnes
tryckta uti det Bihang till samtlige, RiksStåndens
Protocoll, som af Expeditionsutskott^*, enligt
Riksens Ständers beslut, blifvit särskildt utgif-
vit, och af hvilken anledning desamma, jemn
likt 59 §. i Riksdagsordningen, här endast
blifvit åberopade.
V
|
|
|
kfi
|
• -f.y-- • '
|
|
i
|
|
|
|
'-.i-jr
|
. :r
|
.
|
3?-,,'-' !
. t -
|
.
\
|
|
. fyil ■ 3
|
|
|
— i i i, i‘
. - :
|
|
|
|
■ ' v
|
'
|
*
|
• /
|
|
&*%'• V
... ' -
|
|
|
r
|
■
|
|
|
|
|
|
|
|
>^V • •/?
|
|
|
; '
|
|
• U? n
\
' \
■ ■