P r o t o c o 11,
hållna
hos
Högloflige
Ridderskapet och Adeln,
vid
Urtima Riksdagen i Stockholm
Åren 1817 och 1818.
Sjette Bandet.-
Första Afdelningen.
STOCKHOLM,
Tryckte hos Oloe Grahn, 1818»
Lördagen den 2 Maji 1818»
Pleaum klockan 9 förmiddagen.
Upplästes till justering och godkändes följan¬
de från Expeditionsutskott^ insände Förslag
till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser
till Kongl»
1:0 Ont den under BergsCollegif förvalt¬
ning tillförene ställda Gassa och CommeiceRå-
det Galléns derifrån erhållna Lån.
2:0 Ora Engelsmannen Thomsons inför-
skrifvande till försök med ett nytt Jernbered-
ningssätt.
3:0 Om rättelse i Nådårs- och Besparings.
För,fattningarne för Civila Embets- och Tjen¬
stemän med indelte Löner.
4:0 Angående Omröstningen Öfver högst»
Domstolens Ledamöter. /
4
Den 2 Maji, /. Hi.
Upplästes till justering och godkändes Ex-
peditionsUtskottets insände Förslag till Förord-;
nanden för Friherre L. A. Mannerheim att va-'
ara Riksens Ständers Justitieombudsman och
för CommerceRådet Olof Zenius att tillträda
Riksens Ständers JustitiaeOmbudsmansEmbete i
vissa fall.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Memoi
rial och Betänkanden , nemligen :
Från Constitutions Utskottet:
1:0 Af den 20 sistledne April, med ett
föreslagit tillägg i 1. Morn. 29. §. Riksdags-
Ordningen.
2:0 Af den 24 nästledne April, med till¬
styrkande af ändring uti 97. §. RegeringsFor-
mensamtöi., 62., 63. och 65. §§• Riksdags¬
ordningen, i hvad angår föreskrifter om en Vo*
teriagsbedels afläggande.
Fran Stats Utskottet:
Af den 24 sistlednö April:
i.*o 1 anledning af de innom RiksStånden
gjorde Anmärkningar vid Utskottets Betänkan,
de, angående de uti Södermanland varande
Jagbackar, vid hvilket Betänkande Utskottet
hufvudsakligen, med undantag af några min-’
dre betydliga förändringar, förblifvit.
Ben 2 Maji, f. m.
5'
2.*o I anledning af väckte Motioner, rö»
rande Skånska Roteringen; hemställande Ståts-
Utskottet, att Riksens Ständer må i underdå¬
nighet anhålla, det Kongl. Maj t täcktes, efter
vederbörande Landshöfdingats hörande samt
Kongl. Krigs-och KammarCollegiernes infordra¬
de underdåniga Utlåtanden, utfärda ny instru-
ction för Roteringens verkställande i Skånska
Länen samt derefter i nåder anbefalla en ny un¬
dersökning och Roterings företagande derstädes.
3:0 Angående medlen till d=n föreslagne
Inrättningen afen BergverksSchola j och har
Utskottet, som icke kunnat tillstyrka något an¬
slag af Stats-Medel för berörde inrättning,
hemställt, det Riksens Ständer må till Kongl.
Majit i underdånighet öfverlemna att pröfva,
huruvida någon tillgång af den i Stora Köp-
parbergs Bergslag under namn af AfradsCassa
samlade Fond må ernås, samt för öfrigt såsom
lämpeligt och nödigt finnes, med användande
af extra LicentFonden, låta till verkställighet
befordra den föreslagne Bergverks Scholaeinrätt»
ningen.
4:0 I anledning af Kongl. Majtts nådigt
Remiss, angående HästeHemmans och Fördels-i
räntornes utgörande vid Skånska Carabinier-
Regementetj hvilket mål Utskottet ioke fun¬
nit vara i det utredda skick, att Utskottet
kunöat föreslå Riksens Ständer att för närva¬
rande deruti vidtaga något beslut.
5‘.o I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
6
Den 2 Maji, f. nt.
Proposition, angående Medel till de allmänna
Scholae och LäioVerkens förbättring; för hvil*
ket ändamål Utskottet tillstyrkt att 3292 Tun
nor Spannmål måtte å Stat under Fjerde Huf.
vudTiteln uppföras, att från nästa års bör¬
jan utgå.
Fran Stats och Lag Utskotten:
Af elen 17 sistlidne April:
1:0 Öfver det af Herr Berghman, Am¬
brosius Magnus, väckte Förslag att mindre brott-
slige personer må, i stället för att intagas
å Arbets- och Correctionslnrättningar, blifva
använde till Sjömän på Rikets- Handelsflotta 5
å hvilket Förslag Utskotten icke ansett sig kun¬
na tillstyrka bifall.
2:0 Rörande väckte Motioner, dels om
angelägenheten att emellan Riksdagame före¬
komma afgörandet af sådana Mål, hvilka till¬
höra Riksens Ständers pröfning, och dels om
förbuds utfärdande, att utan Riksens Ständers
föregångne beslut, proponera någon Allmän¬
het utgifter: Anseende Utskotten både att nå¬
got sådant förordnande, som den förra af des¬
sa Motioner åsyftar, icke, såsom redan gifvit,
kan erfordras, och jemväl att det sednare För¬
slaget, i den vidsträckta omfattning, hvartill
det hänför, icke är till antagande lämpeligt.
Den 2 Maji, f. in:
t
Fran Stats- sajnt Allmänna Besvärs- och
Oeconomice Utskotten:
Af den 26 sistlidne April:
I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Pro3
position, angående serskilte anstalters vidta¬
gande till förekommande af stegring i priset å
det grofva brödet: föreslående Utskotten, att
den undsättning, som hittills varit Stockholma
Stad af Magazinslnrättningen förunnad, må
vidare fortfara och med Maji månads ingång
ökas med 2000 Tunnor Råg i månaden, ellet
det partie, hvarmed Hagarne blifvit försträck¬
te, efter hittills bestämdt pris å 8 R:dr Banco
Tunnan oriad och 9 R=dr Banco Tunnan riad
Ra g; dock att dessa utlevereringar från Maga-
zinslnrättningens härvarande förråd alldeles bo¬
ra med nästinstundande Augusti månads ut^
gång upphöra; vid hvilket Betänkande åtskil¬
ige Ledamöters serskilde meningar voro bi¬
fogade.
Frän Stats- och BancoUtskotten:
Af den 2 5 sistlidne April:
Öfver de innom RiksStånden gjorde an¬
märkningar vid Utskottens under den 3 Mars
afgifne Betänkande, rörande utredningen af
Götha CanalBolags- Malmö- och Götheborgs-
Disconter; varandes härvid bifogade flere Le;
damöters särskildte tankar.
3
Den 2 Maji, /• «*•
Friherre Drufva, Thure: Som jag.deri 23
sistledne April, då StatsUtskottets Utlåtande i
ani. dmng af Kongl Maj:ts Nådiga Proposition
Om StatsRegleringen. under åttonde Huvud-
Titeln hos Ridderskapet och Adeln lill pröf¬
ning förevar, Samt till Utsköt-et återremittera¬
des, icke hade tillfälle vara härstädes närva¬
rande, får jag utbedja mig Ridderskapets och
Adelns tillåtelse, att nu iå vid berörde Utlå¬
tande framställa några anmärkningar, hvilka
sedermera torde få till StatsUtskottet afgå.
Härefter uppläste Friherre Drufva föl¬
jande :
Högloflige StatsUtskottet har uti sitt Uti
låtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition, om StatsRegleringen under åtton¬
de HufvudTiteln, upptagit reparation uppå
Westerås Slott, under allmänna Anslaget för
publika Byggnader i Landsorterna, hvarige¬
nom densamma möjligen skulle kunna längre
tid uteblifva. Fetta Slot, ett af de äldsta
Byggnader 1 Fäderneslandet, blir snart en ruine,
om icke hjelp mellankommer; bygdt i bör¬
jan af I4®ö talet, har flere Historiska märk¬
värdigheter, deribland den belägring Danskar*
ne där uthärdade, innan de fördrefvos af Ko¬
nung Gustaf I. och innehåller, utom rum åt
Landshöfdingen, LandsCatlcelliet, Conto:ret,
Ränteriet, KronoMagazinet, Arrester och Fångi
vaktmästarens boning, utom upplagsrum för
Saltpeter samt Rustkamrar ra. m. och är ej
Den 2 Maji 3 J. m.
9
Snera forfallit, än att hela Byggnaden från ta¬
ket nedtill marken, så in- sorn utvändigt, kan,
ftiag z nsrummen undantagne, iståndsättas nu
förRrdr 12,310, 2g, Skilling Banco, efter för-
jeene sommar derå hallen Syn, som af Kongl,
ÖfverlrstendentsEmbetet är till al o godkänd.
Med de ständigt stigande priser på Ma-
terialier och Arbets-löner biir denna Summa
om ett e ler flere år otillräcklig, bcllst huset
årligen försämras, och alla Embelsrummen, så
väi som Arresterna, ärö i det närmaste nu o*
tjenliga, utan en betydelig reparation, och upp*
fylla icke sitt ändamål, hvarå må som Exem¬
pel anföras, att Landshöfdingens Sessionsrum,
trångt, mörkt och otjenligt för större Folksam¬
lingar, är tillika Archive för LandsCancelliet.
Att undvika en dryg kostnad med Maga-
zinsVåningens inredande, som väl vore den rätta,
har jag föreslagit att Landshöfdingen skall bi¬
behålla den öfversta, ehuru 84 trappsteg i höj¬
den , som med minsta kostnad kan iståndsättas.
Som Högloflige StatsUtskottets Utlåtande är
återremitteradt, sorn jag med visso vet, af tven¬
ne Riksstånd; så anhåller jag vördsamt, att
denna min anmälan må till nämnde Utskott
blifva remitterad, hvilket af anförda orsaker
torde finna anledning, att till nämnde repara¬
tion af ÖverskottsMedlen göra nödigt anslag
hellre än att i framtiden tillskynda Staten en
mångfalldigt större kostnad. Det måtte alltid
blifva skäl, att vidmagthålla redan uppförda,
t
IO
t) en 2 Mnji, /. m.
nyttiga byggnader hellre än att låta dem för¬
falla, och uppföra nya, sorn troligen i sinom
tid skola lä dela sina föregångares öde.
Remitterades till StatsUtskottet.
Herr Grefven och Landt Marskalken till-
kännagaf, att Ordföranden i BancoUtskottet an¬
mält, det en Ledamot i nämnde Utskott N:o
86c, Herr Gyllenkrook, Göran, Major, från Riks¬
dagen alrest. I anledning hvaraf Herr Gref¬
ven och LandtMarskalken anmodade Herrar
Electorer att innan nästa Plenum utvälja en
Ledamot i BancoUtskottet efter Herr Gyl¬
lenkrook.
Föredrogs å nyo ConstitutionsUtsko'tets
den 16 sistlidne April aflåtne samt den 23 i
samma månad på bordet lagda Memorial, in¬
nefattande tillstyrkande af en förändrad. Redac*
tion af tredje puncten i 44 §. Riksdagsord¬
ningen.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Jag skul¬
le visserligen ej haft någon ting att erindra vid
den nu föreslagne Redactions-förändringen, så
framt jag ej nyligen hade erfarit behofvet af
«n närmare bestämning af tiden , hvarifrån de
8 dagar skola räknas, innom hvilka det ålig*
Den 2 Maji, j. m.
il
ger Utskott att åierlemna ett mål , hvilket
det ej tror sig kunna till handläggning uppta¬
ga. Jag lår derföre ödmjukast hemställa, om
ej nödigt skulle vara, att, elter orden alia
dagar,’* tillägga: ”ejler deraf erhållen defP
samt vörds mmast anhålla att Utskottets Me¬
morial må med anmärkning varda återremit-
teradt.
Herr Fahlman, Otto Fredric: Ehuru jag
skulle tro. att, på sätt Herr Cederskjöld före¬
slagit , meningen ej kan vara annan, än den,
att ett Utskot , sorn anser sig cj behörigt att
afgifva Utlåtande öfver ett till detsamma re-
rmtteradt Mål, såsom till dess befattning ej hö¬
rande, bör återlemna samma Mål innom åtta
dagar efter deraf erhållen del, så har jag lik-,
val ett annat skäl, som jag anser böra föran¬
leda till Återremiss af Memorialet, nemligen
att det ej är för ett Utskott möjligt, att på
åtta dagar medhinna undersöka, om alla de Mål,
sorn dit blifvit remitterade, böra af Utskottet
upptagas till pröfning, eller icke. Så har till
exempel under denna Riksdag en sådan mängd
af Mål blifvit aflemnad till Statslltskottet, att
det varit en absolut omöjlighet att på åtta da¬
gars tid hinna genomläsa dem, än mindre att
ingå i någon granskning af deras beskaffenhet.
På denna grund får jag hemställa, om icke, då
förklaring i alla fall torde vara nödig i afseen¬
de på ett närmare bestämmande af den punct,
hvarifrån tiden bör räknas, Utskottet tillika
kunde anmodas, att, i stället för åtta dagar, ut-
sätta fjorton dagar eller någon annan lämpelig
12
Den 2 Maji, f, m.
tid, så att det må kunna blifva möjligt för
Utskotten att efterkomma den föreskrift, som
i denna del kan meddelas.
Herr Grefven och Landt Marskalken till -
kännagaf, att de öfrige frenne RiksStånd^n, till
den behandling 56. §. RegeringsFormen stad¬
gar, redan antagit den föreslagne nya Redactio-
nen , samt hemställde, om icke, med afseende
deiå, Herrar Cederskjöld och Påhlman behagade
låta de gjorde anmärkningarne förfalla-
Herr Påhlman: Jag anser för min del
den af mig gjorde framställning af så ringa
beiydenhet, att jag från vidare fullföljd der-t
af afstår.
Herr Cederskjöld: Äfven jag afstår från min
anhållan om Återremiss, emedan jag anser an- .
märkningen mindre väsendtelig, hellst jag vå¬
gar hoppas och är öfvertygad, att hvarje för¬
sök till misstydning af detta ställe i §. skulle •
misslyckas.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt.
Marskalken gjord Proposition , blef den af Con-
stitutionsUtskottet föreslagne nya Redaction af
Ridderskapet och Adeln, till den kraft och
verkan 56 §. i RegeringsFormen stadgar, bi¬
fallen.
Vid förnyad föredragning af Constitutions-
Utskottets den 16 sistledne April aflåtne samt
D en 2 Maji, f. m.
13
deri 23 i samma månad på bordet lagdej Me¬
morial, innefattande Förslag till en förändrad
Redaction af 61. §. Regeringsformen, blef be¬
rörde Redaction, till den behandling 56. §. Re¬
geringsformen stadgar, af Ridderskapet och
Adeln gillad.
Företogs till pröfning Stafs- och Bevill¬
ningsutskottens den 20 sistledne April afgif-
tie samt den 23 i samma månad på bordet lage
de Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nå¬
diga proposition, angående befrielse från Brän-
vinsBevillnings utgörande för åren 1&10, 1811
och 18 12, af personer å Landet,-som icke äga
eller besitta Jord.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning; Un¬
der medgifvande af dét tvetydiga, som förekom¬
mer i förevarande Bevillningsfråga, likasom i
flere andre sednare tiders stadganden , anser jag
det Lagens Esprit, i förening med det billiga,
bör tjena till vägledning dar föreskriften synes
vara obestämd, och då fråga är om uttydning
af en BeviliningsStadga, i afseende på den fat¬
tigare FolkClassen, bör den för dem minst be¬
tungande tolkning otvifvelagtigt antagas. Då
' Riksens Ständer vid 1809 års Riksdag föreskrefvo
en peisonel BrännvinsBevillning af åtta skillin¬
ge för hvarje mantalsskrifven person på Lan¬
det, i sammanhang med andre förbindelser i
afseende på rättighet till Biännvinstillverk*
ning, synes det väl hafva varit meningen, e.
14
Den 2 Maji, f. m.
hvad tolkning föreskriften nu kan erhålla, att
denna Bevillning icke borde till andra lämpas, än
dem, som voro i det förhållande, att de kunde
Brännvins-tillverknings-rättighet begagna, och
att således den fattigare FolkClassen , såsom
Inhyses, Torpare, Arbetare och Soldater m m.
icke med ifrågavarande utgift borde belastas;
men då nu inträffar efterräkning för sådana
personer på en gång för t ren ne år, blilver
afgiften äfven så kännbar, som den varit ovän¬
tad, hvilket j3g, såsom Landtman, sjelf va-;
rit i tillfälle erfara. Vid sådant förhållande
och utan att ingå i noggrannare pröfning af
Författningarnes ordalydelse, får js-g'vördsam-
meiigen föreslå den medelväg, att alla fattiga-
re och sådane, som icke äga känd, eller syn¬
bar förmögenhet och äro tili lindring i Be*
villningen i 5. Art. 4. Morn. upptagne, såsom
Torpare, Gerningsmän, Inhyseshjon, Brnks-
och FabrquesArbetare på Landet, Arbetskar¬
lar och Gemenskapen vid Indelta Arméen och
Båtsmanshållet, med flere i enahanda förhål¬
lande, måtte befrias ifrån utgifvande af ifrå¬
gavarande Brännvins afgift för åren i 8 10, 1811
och 1812 af åtta Skillingar för hvarje år, samt
äfven återfå hvad af samma anledning blifvit
betalt och hos dem uttagit; men sorn någon
ändring i Betänkandet nu icke lärer äga rum
utan före. ången Återremiss af Betänkandet, så
får jag vördsammeligen derom anhålla, samt
att denne hemställan måtte detsamma få åtfölja.
Friherre Stael von Holstein, CorfitzLud~
vig, uppläste följandet
Den 2 Maji, f m.
15
Uti detta ärende hafva sammansatta Utskot¬
ten gjort ett betydligt misstag , deruti att
de grundat sitt Utlåtande på hälften af 25. §.
i 1810 års Riksdagsbeslut. Då det likväl be-
flnnes, att om man läser §. till slut, så åbero¬
pa Riksens Ständer deras till Konungen aflåtne
underdåniga Skrifvelse af den 26 Aprilsamma
åc till vidare efterrättelse. Enär man nu jem-
förer denna Skrifvelse med innehållet af §:n, så
finnes att Redactionen är alldeles origtig och
i fullkomlig contradiction med rätta beslutet.
RiksdagsBeslutet är egenteligen ingen Lag,
blott en Historisk berättelse om de Beslut Rik¬
sens Ständer tagit. — Hvarje ärende, som hos
Ständerne afgöres, skall hos Konungen i under¬
dånighet anmälas samt om verkställigheten an¬
hållas. Konungen låter derpå Förordning här¬
om utgå, efter denna skola Embetsmännen rät¬
ta sig och icke efter RiksdagsBeslutet, hvar¬
om de knappast äro skyldige hafva någon
kännedom. Af detta origtiga begrepp, att Riks¬
dagsBeslutet skulle äga större kraft , än Kongl.
Förordningen, som dock är ordagrant lika med
rätta beslutet, har nu den irring uppstått, att
KammarRätten gjort efterräkning af Brännvins-
Bevillning för åren 18 ro, 1811 och 1812, såäom
ej Consumtions,\fgift, då det af rubriquen sy¬
nes , att det är för tillverkningen, den begagnas
af på Landet boende personer, som icke äga Jord
med Hemmantal, ell«r ock allsingen. Ständer-
nes beslut lyder, rförsta Mom. af 3. $. i Skrif-
velsen af den 26. April 1810: Att alla Hem-
mans-ägare skola för BrännvinsBränningsRät-
tigheten erlägga i Bevillning 2 R:dr på helt
16
Dm 2 Maji, /. m.
Hemman, antingen de bränna eller icke; vidare
i femte Momentet, att Städerne, såsom motsva¬
rande afgift häremot, skola betala åtta Skillingae
å person, hvilket skall svara emot helt Hem¬
man å Landet, antingen de begagna Brännvins-;
Bränningsrättigheten eller icke ; deremot inne¬
håller tredje Mom. att alla andra, som på Lan¬
det bo, och önska att bränna, skola i Bevill¬
ning, utom den för pannerymden, erlägga, de
som hafva Jord, lika med Landet, men desom
icke hafva Jord, lika med Städerne, åtta Skil*
lingar för person, utan att det vilkoret är före-
lagdt, antingen de bränna eller icke. Felet i Re;
dactionen at RiksdagsBeslutet består således
deruti, att berättelsen bordt innehålla, att Lan¬
det och Städerne blifvit älagde Bevillningen ,
antingen de velat bränna eller icke, men der.
emot StåndsPersoner, med flere å Landet boen¬
de, derest de önskat och begagnat denna rät¬
tighet. Nu deremot står detta vilkor, som en¬
dast gäller för de tvänne första, efteråt, se¬
dan omnämnt blifvit, att de senare äfven fått
tillåtelse bränna, om de sådant åstunda.
Häraf ser man angelägenheten af att va-;
ra uppmärksam på de obetydligaste omstän¬
digheter då man tager sina beslut. Dessa or¬
den; "antingen de brtinna eller ickehafva
vållat en oreda, som går till Tunnor guld, och
att personer blifvit beskattade, utan att hafva
åtnjutit någon förmån att skatta före, blott derige¬
nom att de blifvit satte en rad längre ner i
än deras rätta rum varit. För att således icke
göra
Den 2 Maji, f. m.
17
göra den mäst påtagliga orättvisasorn syn.
barligen härrörer af etc redactionsfel, anhåller
jag om Återremiss, då jag icke tviflar att. Ut¬
skotten vid närmare granskning ju finna skäl
ändra detta deras Betänkande.
Friherre Stael von Holstein yttrade hart
efter munteligen:
Härjemte får jag nämna, att då Utskotten
åberopa till grund för Betänkandet, så väl
RiksdagsBeslutet, sorn Förordningen af den 13
Junii iSto, hade man bordt antora dem in ex-r
tenso, och icke stympat dem. Om man ge¬
nomläst Ständernas Beslut i detta ämne, hade
man funnit, att StåndsPersoner, med flera 5.
Landet boende, samt Hyresman i Städerna,
blott villkorligt erhöllo denna rättighet, nem¬
ligen om Jord- och Husägare lemnsde sin til*
låtelse dertill, hvaraf synes, att det icke an¬
kommit på deras eget behag att begagna Bränn}
vinsbrännings-rättigheten.
Vidare hade det icke bordt undfalla upp¬
märksamheten, att, då Lägenheter å Landet, som
haft Jord utan Hemmantal, bordt taxeras ef¬
ter sin innehafvande jord, hvilket skett med
alla dem, som nyttjat Brännvinsbrännings . rät¬
tigheten j så saknas all grund att taxera dem
af Jordbrukare, som icke bränt, till 8 Sk. lika
med Srädeme — Att Possessionaten som betalt
2 Rrdrs afgift för sin Egendom, likväl skola
betala 8 Sk. för sig och Domestiquer, är ett
Ridd. 0. Ad. Prat. VI, B. II. Afd. 3,4.
18
Den 2 Maji, /. m.
påtagligt misstag, ty Brännvinsbrännings • rät¬
tigheten har väl icke kunnat blifva utsträckt
äfven till Tjenstefolk. De af Kammar Rätten
gjorde anmärkningar sakna all grund i För-
fattningarne, hvarföre en ny behandling af äm¬
net påkallas, otn man vill undvika göra upp»
penbar orättvisa, som klart uppdagas, om man
jemnför Riksens Ständers Skrifvelse af dan 25
April 18IQ med RiksdagsBeslutet samma är.
Herr von Torne, Michael, anförde skrif¬
tligen :
I anledning af de gjorde anmärkningarne
torde det tillåtas mig att vid detta tillfälle nå¬
got närmare utreda de skäl, hvarpå jag grun¬
dat mitt afstyrkande, rörande sökt befrielse från
BrännvinsBevillningens utgörande för åtskillige
personer å Landet.
Vore frågan att föreslå en ny B'ännvins«
Bevillning, skulle ingen hällre än jag instäm¬
ma i de principer, hvilka bidraga till en lin¬
dring för Landtmannen, som han så väl be-
hofver; men då ordaförståndet af en gifven
Lag blott skall förklaras, måste, enligt min öf¬
vertygelse, alla andra skäl vika, än de, som
hämtas från sjelfva Lagen,
Jag kan ej annat finna, än att Kongl. Maj:ts
Nådiga Kungörelse, rörande BrännvinsBrännin-
gen, af dtn 13. Julii 18I0, då dess 3. $ .3. Mom.
jemnföres med samma §:s 5 Morn., sålunda bör
förstås, att alla å Landet boende, hvilka ej
Din 2 Maji, /. m.
I»
Innefattas under den personal, för hvilken Be¬
villning af Hemman, elier dermed jemnförlig
fastighet erlägges, rnåste utgöra den ifrågava¬
rande afgiften med åtta Skillingar af hvarje man¬
talsskrifven person, hellst denna utskyld är i
Sin natur en ConsumtionsBevillning, alldeles
skiljd från PannerymdsAfgiften, ehuru densam»
ma icke förr än år 1812 erhöll denna be-
nämning.
Till denna tanka föranledes jag icke blott
af de åberopade ställen i förenämnde nådiga
Kungörelse, utan derjemte af Riksdagsbeslutet
den 2 Maji år 1810. Då enligt RegeringsFor-
mens 60. §. BrännvinsBeviliningen är en ut»
Skyld, den Ständerne sjelfve kunna efter om»
ständigheterna öka, minska, eller helt Och
hållit afskaffa, är det äfven i de på gemen- -
samt samtycke grundade RiksdagsBesluten, sorn
deras afsigt bör uppsökas. 2,5, §. i 1810 års
RiksdagsBeslut stadgar: 5,I Städerna samt af
”SfåndsPersoner m. fl på Landet, som ej äga
”eller besitta Jord, utgöres denna Bevillning
”efter personalen, så att 12 mantalsskrifne per¬
soner anses lika med ett belt Hemman, och såw
”ledes betala åtta Skillingar hvardera; ko ninian-
”des denna Bevillning att utgå, antingen Bränn
vins- rättigheten begagnas eller ej."
Med anledning af allt detta, har Kongl.
KammarRätten ansett den ifrågavarande Bränn¬
vinsBeviliningen böra utgå, hellst Kongl. Maj:t
den 8. Nov. 1815» genom nådiga Skrif velser
till Dess och Rikets KammarCollegium samt
50
Den 2 Maji, f. tis.
KammarRätt, i anledning af samtelige Krono-
Fogdarnes och HäradsSkrifvarnes i Örebro Län
i en dylik fråga förde klagan, i nåder Sjelf
gillat och fastställt KammarRättens Utslag.
När härtdl kommer, att å BrännvinsBe-
villningen blifvit en ganska betydlig brist,
sorn ansenligt skulle förökas, om den redan ti¬
tan klagan j 19 Län uppburne BrännvinsBe-
villningen af Kongl. Majit och Kronan skall
återställas, hvilket till rättvisans jemna skipan¬
de blefve en följd, i fall eftergift lör de kla¬
gande beviljades; och Summan, hvarom är
fråga, enligt andra RevisionsCcntoirets uppgift,
uppgår ej till mindre än tio Tunnor guld,
hvilken Summa, såsom en ny tyngd, kom‘me
att fördelas på. Landets Innevånare för att fyl¬
la Stats-bristcn, och således i alla fall, fast
under en annan benämning, måste uttagas; så
blir eftergiften äfven härigenom af en ganska
betänklig beskaffenhet, hellst alla de Liqvider,
hvilka då nödvändigt inträffade emellan Kro-
»oBetjeningen och hela FolkMassan, sannolikt
skulle föranleda till missbruk och försnill¬
ningar.
Då Riksens Högloflige Ständer klart stad¬
gat denna Lag, då Kongl. Majit i anledning
deraf utfärdat sin nådiga Kungörelse och äfven
sedermera i nåder förklarat Författningens me¬
ning i conformité med RiksdagsBeslutet, kan
jag ej annat än ytterligare styrkas i förenämn.
de tankar. Helgden af Riksens Ständers Be¬
slut, den säkerhet Nationen deri äger, allt
Ben 2 Maji, f. m.
21
sammanstämmer att stadga min öfvertygelse,
det Lagen icke bör nu annorlunda tolkas, än
den förut af Konungen sjelf samt flere Aucto-
riteter blifvit förstådd och tillämpad Jag får
derföre ödmjukast tillstyrka bifall till Stats-,
och Bevillningsutskottens Betänkande.
Då min mening som Representant endast
af rättsgrunder bör motiveras, bör jag likväl
förklara mig ej kunna vara deremot, om Ko¬
nung och Ständer af välvilja skulle efterskän¬
ka förenämnde Summa, i fall icke nya allmän¬
na bördor derigenom blifva nödvändiga till
fyllande af de behof, som genom enskilta Skatt¬
dragandes underlåtenhet uppkommit.
Grefve Mörner, Carl Stellan: Konungens
Nådiga Proposition till Riksens Ständer i före¬
varande fråga är ett förnyadt vedermäle af Ko¬
nungens rättvisa och Landsfaderliga omsorger
för sina trogna Undersåtare. Visserligen må
det medgifvas, att för Statsverket skulle blif¬
va något betungande, om de genom efterräk¬
ning påräknade inkomsterne försvinna, men
ännu mera tungt faller utgiften för dem, som må¬
ste betala i följd af en mindre tydlighet i För¬
fattningen ; och synnerligast som afgiften drab¬
bar endast de fattigare FolkClasserne af Rikets
skattskyldige Innevånare. För min del tror
jag, att Stats- och BeviliningsUtskotten vid det¬
ta tillfälle något irrat sig, eller rättare sagdt,
sett saker, från en mindre riktig synpunct. Med
Grefve Gyllenborgs anmärkningar mot Betän¬
kandet forenar jag mig och således till följd af den
skyldighet, jag anser mig, äga såsom Riksdags-;
SS
Den 2 Maji, f m.
»nan . att bevaka frånvarande Medborgares rät¬
tigheter yrkar jag Återremis af Betänkan¬
det med de dervid gjorde anmärkningar.
Herr Uggla, Goran Gustaf, uppläste föl-’
jande:
Jag afbryter ogerna den tystnad jag hit¬
tills iagttagit vid de örveriäggn ngar, sorn ej
mindre i BeviliningsUtskottet serskildt, än i
de iörenade Stats- och BevillningsUtskotten
förevarit uti ett ämne, hvilket jag törut så¬
som Domare handl3gt ; men sedan laglighe-
ten af den öfverkiagade åtgärden nu blifvit
af flere värda Ledamöter satt i fråga, torde
ett fortsatt stillatigande icke längre blifva pligt,
Utan anser deremot för en tillfredsställelse,
att inför detta upplysta Stånd närmare utveck¬
la de grunder, som vid detta Måls behand¬
ling blifvit följde. Ibland dessa framställer
sig främst Svea Rikes Ständers Beslut vid
Allmänna Riksdagen i Stockholm den 2 Maji
1810, hvars 25. §. lyder som följer: ”Den af
”Oss för Brännvifis-tillverkningen serskildt å-
,5tagna BeviliningsAfgift kommer att erläggas
ӌ Landet af hvarje helt Hemman med 2 R:dr
”och i förhållande dertill för större eller min¬
dre Hemmansdelarj dock att ingen påföres
”mindre afgift än åtta Skillingar. I Städernc
”samt af StåndsPersoner -med flere å Landet,
”sorn ej äga eller besitta Jord, utgöres denna
”Bevillning efter Personalen, så att 12 mantals-
”skrifne Personer anses lika med ett helt Hein¬
eman, och således betala åtta Skillingar hvar-
Den 2 Maji, f m.
23
”dera; kommandes denna Bevillning alt utgå,
”antingen Bränn vins-rättigheten begagnas eller
”ej; hvaremot serskild afgift, enligt fastställd
”Tariff, bör i mohn af Pannerymden utgöras
”af hvar och en, som efter vederbörlig anma*
”Ian och uppgift, till BrännvinsBränning be¬
rättigad , åstundar att densamma utöfva Uti
”alla öfriga dertill hörande delar, beträffande
”så väl sjelfva Brännings-rättigheten , sora Be-
”villningen lör densamma, jemte afgifterne för
”distillering och försäljning, ansvaret för öfver*
”trädelser, Uppbörden och Redogörelsen samt
”vissa undantag i Bevillningen, åberopa vi
”oss innehållet af vär under den 26. April
”till Kongl. Maj:t aflåtne underdåniga Skrif¬
velse Utaf detta stadgande synes klart och
ostridigt, att Rikets Högloflige Ständer fastställt
en dubbel BrännvinsBevillning, den ena, att,
så väl för Hemman och dermed jemnförlig Jord,
som för personer, ej mindre i Städerne, än
på Landet, hvilka innehafva hvarken det ena
eller andra, ovillkorligt utgå, ehvad Bränn*
vinsBränningen begagnas eller icke; den an.
dra, eller Pannerymds-afgiften, att deremot ut-
göras endast af deni, som i vederbörlig ord¬
ning sig till BrännvinsBränning anmäla och
pröfvas dertill berättigade. Föreskriften uti
RiksdagsBeslutet är således tydelig och klar.
Den innehåller bestämdt och ovillkorligt, att
Bränn vinsBe vi Ilningen för de personer, hvarom
nu är fråga, skall utgå, antingen Biännvins-
rättigheten utöfvas alla ej. Då, i stöd af 60.
§. RegeringsFormen, BrännvinsAfgiften är en
Bevillning, den Rikets Ständer sjelfve kunna
24
Den 2 Majiy f, m.
efter omständigheterna öka , minska eller all¬
deles afskaffa, är det ock, pä sätt en värd
Ledamot i de förenade Utskotten yttrat, i de
på gemensamt samtycke grundade RiksdagsSer
»luten , som deras afsigt bör uppsökas.
Det är dock icke RiksdagsBeslutet ensamt,
som vid pröfningen af detta mål blifvit til-
dämpadr. Kongl. Maj ts i ämnet utfärdade Nå.
diga f örfattning, eiler Kongl. Kungörelsen an¬
gående Brännvinsbränningen i Riket af den 13
junii 18I0, har ock såsom ett hufvudsakligt
skäl för Domslutet , blifvit åberopad. Den
stridighet till ordaförstånd och mening, man
anmärkt emellan 25. §. af RiksdagsBeslutet och
3. § af samma Höga Författning, skall efter
min tanka försvinna för hvar och en, som med
noggrannhet vill granska deras innehåll, enär
man endast fäster behörig uppmärksamhet dera j
att sistnämnde §. stadgar i 1. Momentet,
huruledes Hemman skola betala, ehvad brän¬
ning utöfvas, eller ej * uti andra Momentet, hu¬
ru Pannerymden skall uppgifvas och serskild
afgift i mohn deraf hvarje tillverkare påföras,
och i 3. Momentet, först huru de, som äga Jord
utan åsatt Hemmantal, skola afgiften erlägga,
och sluteligen i sednare afdelningen af sistnämn¬
de Moment, att Ståndspersoner med flere å
Landet, som ej äga eller besitta Jord , skola
jemte Fanne - afgiften utgöra BrännvinsBevill-
ning på det för Städernes Innevånare nedan
(i 5 Momentet) stadgade satt, att 12 perso3
ner beräknas emot ett helt Hemman.
Bni 2 Maji, /. m.
25
Då nu 5 Momentet för Städerne innehåller
den föreskrift , att , jemte den fastställde afgif-
ten i mohn af de till nynjande uppgifna pnnors
storlek, BrännvinsBeviliningen skall eriäggas
efter personalen, så att 12 mantalsskrifne perso¬
ner anses lika med ett helt Hemman och på*
föras tillsammans 2 R. dr eller 8 Sk. för hvar.
je person, ehvad den samina af Brännvins-
rättigheten äger sig begagna elter icke; så
framställer sig af de förenade föreskrifterne
i båda dessa Moment, eller sednare delen af
tredje Momentet, hvarom här egentehgen är
fråga, och femte Momentet, för mitt begrepp
den klara och obestrideiiga slutföljd, att per*
sonal-afgiften är o villkor tig ej mindre för Srä-
derne, än för Landet, enär orden: jemte afgif.
ten för Pannan, icke rimligen kunna tilläggas
annan mening i tredje än i femte Momentet,
på hvilket sednare det förra sig grundar. Ock»
6å har icke fråga uppstått hos någon af dem,
som debiteringen i Städerne tillkommer, att
tyda ordet: jemte, derhän, som skulle perso-
nalén icke afse andra än dem, som erlägga
panneafgift. En sådan tolkning har icke hel.
ler ägt rum hos de KronoBetjente å Landet,
som fästat behörig uppmärksamhet på den
förut upprepade meningen af 5 Momentet, att
afgiften skall påföras hvarje Person, ehvad dem
samma af Brännvins* råt tighet en äger sig be¬
gagna eller icke; hvadan ock ifrågavarande
Utskyld blifvit utan åtal rätteligen debiterad
och erlagd i hela Upsala, Westmanlands och
Stora Kopparbergs Län samt till en del i Ö5
stergöthlands och åtskilige andra Län.
26
Den 2 Maji, f. m.
Jag har således af omförmälte Stadgande
ansett ofelbart följa, icke allenast att Panne-
rymdsAlgiften är en från BrännvinsBevillnin-
gen, så för Hemman som för personalen å Lan¬
det och i Städerne, heit och hållet skilj^gtig och
oberoende utskyld, som endast kommer att ut¬
gå då Brännvinsbränning äger ruin, utan ock ,
att serskilde personer å Landet, eller sådane,
som ej äga eller höra till Hemman, eller för
innehafvande deremot svarande Fastighet sig
till Brännvinsbränning icke anmäla, böra i och
för Brännvinsrättighetens begagnande erlägga
denna afgift af åtta Skillingar personen, hel 1st
de i annat fall, enär i S < o års Författning ic¬
ke påbjuder någon annan Consumtions-afgift,
skulle komma, att i och för frihet till Bränn¬
vins nyttjande erlägga alldeles ingen afgift.
Att ofvaniörmälte afgift borde utgöras,
barock Kongl. \laj:t, uppå tillstyrkande af
så väl Dess och Rikets KammarCollegium, sorn
Rikets Allmänna Ärenders Beredning, pröfvat
vara på gifven Lag och föreskrift grundadt,
då Kongl. Maj;t, uti Nådigt Bref den 8 Novem¬
ber 1815, i frågan yttrat sig sålunda:
”Och som V* härvid funnit det af Kammar*
'Rätten faststäldta debiteringssätt af ifrågava¬
rande Bevillnings-afgift, hvilket jemväl bfiF-
”vit i de fläste Län allmänneligen iagttagit,
''enligt med rätta förståndet af tredje Mom.
”tredje §. i Vår Nådiga Kungörelse angående
”Brännvinsbränningen i Riket af den 13 Ju.
”nii 1S10, jemnförd med 5. Morn- 3.§ iHögst-
5,berörde Nådiga Kungörelse och 25. §. i Riks»
l
Den 2 Maji, f. tn.
27
”dagsBeslufef af den 2 Maji samma år; så
”håfve Vj till vederbörandes underdåniga ef¬
terrättelse i Nåder gillat och stadfäst Kam-
”marRä> terrs öiverklagade Beslut; kommande
”med hvad i fö'jd deraf för bristande tillgång
”ej utgå kan att förhållav efier Uppbördsför-
”iattmngarnes stadgande i dylika fall”.
Följden af den sålunda i en del Län före-
lupne origiiga tillämpning af Författningen,
genom BrännvinsBe villningens uteslutande för
personalen å Landet, visar sig också påtage*
ligen i den betydeliga minskning i påräknade
inkomster Statsverket derigenom blifvit åbragdt.
Enligt de af Rikets Högloflige Ständers Her¬
rar Revisorer uppgjorde Tabeller öfver Stats.
Verkets inkomster och utgifter lör åren 1810
och 1811, har Bränr.vinsBevillningen blifvit
i RiksStaten påräknad till 362,000 R:dr årli¬
gen, men efter GeneralStatsFörslagen har den
för år 18 1 o uppgått till 332,000 R:dr, för år
1811 till endast 275,0^0 R;dr, och enligt de
uppgifter jag erhållit för år 1 3 1 2, omkring ett
lika belopp med sistnämnde. Således har den¬
na Bevillning förar 1810, då lSoo års För¬
fattning gällde för förra hälften afåret, utgjort
30,00c, för år 1811, 87jOoo R dr, och år 1 St2
omkring en lika Summa mindre än hvad Rikets
Ständer påräknat. Bristen utgör således, ssm-
manräknadt för alla trenne åren, ett belopp
af icke mindre än 200,000 R:dr, hvilken brist
skulle blifvit vida större, om ej, på sätt of-
vanförmält är, afgiften i åtskilige Län blif-e
vit rätteligen debiterad och erlagd.
28
Den 2 Maji, f m.
Om den sökte eftergiften emot förmodan
bu skulle komma att äga rum, i hvilket fall
rättvisan oundgängeligen fordrar, att hvad i
StatsCassan af ifrågavarande medel till ett
ganska betydeligt belopp redan influtit , skall
blifva ved-rbörande restitueradt , så frågar
jag: Huru skall den härigenom uppkommande
Statsbrist fyllas? finnes väl någon annan ut¬
väg dertill , än genom en i förhållande dertill
ökad Bevillning? hvem drabbar den? Månne
endast StåndsPersoner med flere å Landet, som
ej äga eller besitta jord? Återfaller deremot
icke då denna Brännvinsskatt på alla andra
MedborgareClasser? Skall den icke då, fast i
annan väg. komma att utsökas hos Jordbruka¬
ren , Hemmans-ägaren och Borgaren , som den
redan betalt? Jag frågar: är detta rättvist?
Kan det väl stå tillsammans med den fordran
på lika skydd inför Lagen, sorn hvarje Med¬
borgare äger rätt att påkalla? Man torde dess¬
utom böra besinna, om det är förenligt med
den jemnhet i beskattningen, som bör träffa al¬
ja Rikets Innevånare, och icke fast mer der¬
emot uppenbart stridande, att personel Bränn-
vinsBevillning skall i Städerneerläggas, ehvad
B ännvinsBränning utöfvas eller ej, då dere¬
mot enskilde personer å Landet, som ej äga
Jord, skulle befrias från samma och till lika
belopp stadgade personella utskyld, ehuru de,
utan att sjelfve bränna, i lika måtto som Stä-
dern.es Innevånare, af Brännvins-rättigbet sig
begagna, en utskyld, hvilken likväl den för¬
ut nog beskattade jordägaren, likmätigt ut¬
tryckliga föreskriften i Författningens 3. §•
Den 2 Maji, f. m.
29
i. Momi äfven, fast efter andra grunder, dra¬
ger, ehvad han bränner eller ej.
Deremot skulle uttagandet af oftanämnde
BrännvinsBeviliningsafgift, utgörande samman-
räknadt för alla 3 åren 20 Sk. på personen ,
alldeles icke blifva tryckande, om, på sätt ve¬
derbörande RevisionsContoir hos Kongl- Majit
i underdånighet hemställt och Domstolen till
dess Nådiga pröfning öfverlemnat, Backstugu-
och Inhyseshjon, såsom torftige, merendels till
åren komne och mindre arbetsiöre , blefvo
från den anmärkte afgiften förskonade, och om
i öfrigt Iironobetjeningen erhölle den föreskrift
till iagttagande vid afgiftens utfordrande, att
utom den i JTörfattningarne redan tillåtne rätt till
afkortning, vid detta tillfälle, afkortning jem¬
väl måtte äga rum för dem, som äro sina eg.
na, men finnas icke äga annat än hvad till lif¬
vets bergning är af nöden. Förenade Utskot¬
ten hafva ock instämt i vidtagandet af en så-
dan åtgärd, då Utskotten, som funnit den
sökte eftergiften af ifrågavarande medel icke
lagligen kunna äga rum, föreslagit det Rikets
Höglofl. Ständer måtte hos Kongl. Majit i un¬
derdånighet yttra deras önskan, att den ytter¬
sta varsamhet vid medlens utkräfvande måtte
iagttagas. Genom en sådan åtgärd , hvarige.
nom algiften endast kommer att träffa sådana
skattskyldige, hvilka utan olägenhet magta
den betala, skall otvifvelagtigt det dubbla än¬
damålet vinnas, att Staten i det närmaste er¬
håller sin tillständiga del och den torbige
och medellöse förskonas från en utgift, sos%
3®
Dm 2 Maji, /. m.
ehuru ringa den än är, likväl måste för fattig¬
domen blifva en tryckande börda.
Till Högloflige Ridderskspets och Adelns
upplysta pröfning öfverlemna* nu ett mål, vid
hvars granskning aila Auctoriteter , hvilkas
handläggning det hittills tillhört och äfven hög¬
sta Domaren, funnit Lagen tydelig och klar.
Rikets Hög'oflige Ständers förenade Stats och
Bevillningsutskott hafva i allo delat samma
öfvertygelse, jag har nu yttrat tnin; och jag
skulle anse mig ovärdig den af mig öfverallt
sksttade dyrbara ära, att räknas bland de fria
Svenska Medborgares antal, om, under ut-
öfningen af det mig anförtrodde DomareEm-
bete , jag hade vidtagit en åtgärd , som jag
ej från detta rum kunde försvara.
Friherre Stael von Holstein : Af Herr Ugg¬
las anförande synes, att han anser denna afgift
såsomen Consumtions-afgift; och finner således
obillighet deruti, att då personalen i Städerne
betalar 8 Sk., de på Landet skola vara befriade.
Herr Uggla misstar sig; afgiften är icke
för Brännvinsförtäring, utan för Brännvins till¬
verkning, hvaraf följer, att den , sorn icke
tillverkat , också icke bör beskattas. Rik¬
sens Ständer ansågo det obilligt, att Hem¬
mansägare på Landet skulle ovilkorligen er.
lägga c R:dr per hemman, antingen de brän¬
de eller icke, utan att Städerne skulle vid¬
kännas ett lika Onus; derföre bestämdes att
12 personer i Stad, svara emot ett Hemman å
De» 2 /Haji, /. m.
31
Landet j deraf följde likväl icke, att hvarje Dag.
lönare och Tjenstehjon i Staden skulle erläg¬
ga denna afgift. Den hade bordt af dem, sora
ätogo sig Brännvinsbränningen och åtnjöto för^
månen deraf, erläggas} detta bevises af exem¬
plet med Stockholms och Götheborgs Städer,
hvarest ingen betalt något öre för denna Bränn-
vinsbränningsrättighet, emedan MagazinsDirec-
tionen erhållit förmånen , samt der öre också
måste godtgöra Beskattningen. Om Städerne så¬
ledes gjort det misstag, att belasta den enskildte
personen med en afgift, som endast bordt drab¬
ba den, som begagnade rättigheten samt icke
insett att detta bestämmande af 12 personer
blott var en comparation med ett helt Hem¬
man å Landet i bcskattningsvägen j så bordet¬
ta icke kunna tjena till ett skäl , att förvand¬
la denna afgift till en Consumtionsbeskattning-
Grefve Mörner, Adolph Göran: Jag er-
känner fullkomligt, att detta ämne är af grann¬
laga beskaffenhet, och att det är svårt att der¬
uti fatta ett rigtigt beslut. Författningens o-
tydlighet bevises bäst genom den olika tyd¬
ning densamma varit underkastad, och genom
den proposition, som Kongl. Maj.t till Riksens^
Ständer i detta ämne aflåtit. Då Kongl. Majrt år
1815, i anledning af inkomne underdåniga besvär
från Örebro Län öfver denna afgifts utgörande,
i Nåder förklarade, att uppbörden deraf i det*
ta Län borde verkställas lika som på andra
Orter, var det må hända i synnerhet de betyd¬
liga svårigheter, sorn skulle möta vid återbärin¬
gen, i händelse de personer, som redan i äng
32
Den 2 Maji, f, m,
tira Län hade erlagt denna afgift, skulle anses
berättigade att densamma återfå , som fästade
Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, tillika med den
omständigheten, att i lall eftergift hade ägt rum
för de p rsoner, som icke hade betalt, skulle
derigenom en brist uppkomma i StatsCassan,
til! hvars betäckande någon tillgång icke fun»
nes- Men sedan svårigheterne vid verkställig¬
heten af Kongl. Majtts berörde beslut blifvit
ännu känbarare och man tillika icke kunde
undgå att finna, huru tryckande det skulle blif¬
va för de fattigare FolkClasserne, att sedan de
åsamkat sig flere års obetalte Brännvinsafgifter,
på en gång utgifva de samma; så beslöt Kongl.
Maj:t, vid förnyad underdånig anmälan härom,
att låta tills vidare inställa all verkställighet
utaf Uppbörden, samt att till Riksens Ständer
göra hemställan om afskrifning för de Län ,
som berörde afgift icke betalt. Då man på¬
minner sig, att BevilltiingsFörordningen ensamt
uppgöres af Riksens Ständer, utan att Kongl.
Maj t äger att densamma granska eller dermed
taga vidare befattning, än blott låta Förordnin¬
gen kungöra, samt att berörde Författning är
till sina allmänna grunder blott berättelsevis
uti Riksdagsbeslutet anförd, men att deremot
jSio års Förordning angående Brännvinsbrän¬
ningen och afgiften derföre är enlig med Rik¬
sens Ständers till Kongl. Majrt aflåtne under¬
dåniga Skrifvelse i detta mål; så lärman ock¬
så finna, att sistnämnde Förordning är den För¬
fattning, som vid denna frågas afgörande ute¬
slutande bör tagas till grund, emedan debite,
ringen
Dm 2 Maji, f. m.
33
tingen af en uppbörd, bör naturligtvis ske ef¬
ter den Författning, som innehåller ej allenast
hufvudgrundeTne, men alla detaljer, sorn vid
en sådan debitering böra iagttugas*
Enligt berörde 1810 års Förordning, skul¬
le BrännVinsSkatfen utgå: 1:0 af Jord å Lan¬
det, nemligen tili 2 R:dr af hvarje helt Hem¬
man, och i förhållande derefter för större eller
mindre Hemmansdelar; 2:0 af Personalen i
de Städer, hvilka ägde tillstånd att tillverka
Brännvin, hvarvid hvarje Mantalsskrifven Per¬
son borde erlägga 8 Sk.; och som Stockholm
Och Götheborg från ert sådan rättighet undan¬
tagas, i anseende till Kronans i riessa Städer
belägne stora Bränneriet, blefvo äfven dessa
Städer från Bevillnings - afgifts erläggande ef¬
ter Personalen befriade: Vidare stadgades, stt
de personer å Landet, hvilka icke ägde eller
besutto Jord, men likväl önskade att af Bränn¬
vins- brännings_rättigheten sig begagna, hof¬
de betala afgift i likhet med Städernes Inne¬
vånare eller 8 Sk. för personen, samt dessut¬
om sefskild Fahne-afgift. Enligt dessa grun¬
der syneS det mig tydeligt, att den nämnde äf-
giften för Personalen berodde i Städ rne af
rättigheten att bränna, (hvilken supponerades
1 samma förhållande komma ätt derstädes be¬
gagnas och hvarföre ingen afräkning med”
gafs); och på Landet äf deh yttrade önskan ,
att då nian ej ägde jord, likväl begagna Brän-
nings-rättigbeten , i hvilket fall, i stället föt
Hemmans-afgiftett, den för Personalen skulle
Ridd. 0. Ad, Prof, VI. B. I. Aid. 5,6-
Den 2 Maji, f. m.
erläggas. I följe häraf hade defc endast varit
på de Landsorter, der flere p rsoner förklarat
sig vilja bränna, thuru de ej voro Jordägare,
som nämnde af if> bo dt uppbäras. Men nu
är frågan icke blutt om Förfaitningens mening,
Utan äfven om hvad åtgärd skall i afseende
på de. personer, som Brännvins-afgift ännu ic-
k r erlagt, kunna vidtagas: Antingen, enligt hvad
Utskofen i deras Betänkande föreslagit, den
återstående afgiften bör utgå, i hvilket fall
tyngden egenteligen drabbar den minst bemed¬
lade delen af Nationen, eller man skall för¬
ordna om återbäring till de personer, hvilka
redan érlagt afgiften för åren i8iu, 181 r och
18x2, af hvad de i detta afseende utbetalt.
Vid förra omständigheten möter för indrifvan-
detden svårighet att få reda på de personer, hvil¬
ka ännu icke hafva en sådan afgift sig afbör-
dat, sedan dessa under tiden ombytt vistelse¬
ort och deras bostad möjliger» nu kunde vara
okänd. Man måste då gå tillbaka till Mantals¬
längden hvilka oftast icke skulle kunna lemna
tillräcklig upp ysning, i synnerhet som äfven
en del af de skattskyld ga kunna vara med
döden afgångne och manga omvägar, innan full¬
ständiga upplysningar i detta fall erhållas, skul¬
le vidtagas.
Då dessufom Taxeringsmännen, i afseende
på afkortning, skulla lemnäs en prövningsrätt
af de personers omständigheter, hvilka såsom
medellösa borde från afgift befrias, finner jag
åfv n d n samma mindre säker och mindre
rättvis. I följe af alla dessa serskilt» omstäo-
Den 2 Maji , f, nti
35
digheter trot jag det vara i högsta måtto be*
tänkeligt att bifalla Utskottens Betänkande. I
senare Fallet, eller i händelse af återbäring, upp¬
står derigenom en brist i StatsCassan,_söm icke
annorlunda kan fyllas, än genom ny Bevillning3
och det är af dessa anledningar, jag vågar hem¬
ställa till Högloflig^ Ridderskapet och Adeln,
om icke ett sådant beslut kunde tågås* hvar*
igenom stadgades, att den del af Brännvios-
afgiften för berörde år, som redan influtit, skul¬
le af StatsCassan behållas och icke återbärasj
men att deremot de personer, som ännu icke
en sådan afgift erlagt, må derifrån varda be¬
friade. Såsom ett ytterligare skäl för det seJ
nare tillstyrkandet, bör jag ej underlåta anfö¬
ra, att då de fleste af de Restskyldige äro fat¬
tigt folk , som icke varit betänkte på att föf
detta kraf hålla någon sparad penning i be¬
redskap, skulle det blifva för mycket tryckan¬
de, att nu på en gång utgifva 3:ne års obetalt
Brännvinsafgift samt tillika det löpande årets
utskylder. Jag finner väl detta sätt att gå tills
väga icke fullt Öfverensstämmande med en abso¬
lut rättvisa, men då så mångå betydande svå¬
righeter skulle möta för återbäring, och dåde
personer, som erlagt afgiften, om dess återbe*
kommande ej väckt någon fråga ; så anhåller
jag att, i anledning af de Anmärkningar jag
nu framställt, Betänkandet matte varda återre-
mitteradt. Skulle deremot Ridderskapet och A-
deln finna, att Betänkandet bör, sådant det nil
är, antagas, får jag endast yrka, att icke alle-*
nast all varsamhet vid indrifvandet må iagtta*
gas3 utan ock att Uppbörden, ej annorlunda ä*t
Den 2 Maji, / m.
successive, och delad på vissa år, må verk¬
ställas, så, att den ej må blifva för mycket
tryckande.
Herr Påhlman, Otto Fredric: Ehuru jag
ej i allmänhet haft tillfälle följa Bevillnings-
ärenderne, har jag likaväl om detta Måls be-
$kaffenhet gjort mig ooga underrättad, eme¬
dan sådant varit en pligt, dådet äfven tillhört
Siatslltskottets handläggning. Jag har blifvit
förekommen af Herrar von Torne och Uggla
Uti besvarandet af den förebråelse Utskotten
erhållit, att de, genom afstyrkandet af befriel-
sen Irån BrännvinsBevillningens utgörande, be-
gått en uppenbar orättvisa; men jag utbeder
mig likväl, att, i anledning af hvad jag här hört
v »ras, få framställa några anmärkningar. Det
har blifvit anfördt såsom högst betänkligt och
fordrande en föregående granlaga pröfning, att
fatta ett beslut, hvarigenom utaf den fattiga¬
re delen af Nationen skulle utfordras flere års
inHestående afgifter. Detta har icke heller
Undfallit Utskottens uppmärksamhet; hvilket
k >n synas deraf, att Utskotten hemställt, att vid
utkrä vard t af berörde afgift yttersta varsam¬
het matte iagttagas samt Författningarne angå¬
ende aCUortningar med noggranhet handhafvas.
D t nå'te vara lätt are att afskrifva afgiften
för en person, sorn ej fins, än att återbetala re¬
dan tippburne medel, hvaraf sannolikt en be¬
tydlig del under hvarjehanda skäl skulle kom¬
ma att stadna i KrunoBetjeningens händer.
Då en summa af icke mindre än omkring
Den 2 Maji, /. m.
37
200,000 R:dr erfordras för att återbetala alla
dein, som redan i behörig ordning erlagt den
stadgade afgiften, skulle Riksens Högloflig©
Ständers förlägenhet att fylla StatsVerkets be¬
hof, ännu mera ökas, genom ett dylikt beslut,
Utan att medföra serdeles bå'i»<d för dem, som
salunda återfinge 24 Skdlingar på personen,
Det kan ej siå tillsamman* att förklara nå¬
gre personer frie från skyldigheten att utgö¬
ra en stadgad afgift, för det Embetsman ej
rätt tillämpat gifne Författningar, då andra
deremot mäste betala. Nu är ej frågan om
principens rigtighet, som ligger till grund för
Brännvins-afgiftens utgörande, utan endast om
efterlefnad af hvad redan i denna del finnes
genom Riksens Ständers beslut förordnad!. Så
har äfven Kongl. Maj:t, uti dess meddeldte fast¬
ställelse af Kongl- KammarRättens Utslag, an¬
sett denna sak. Kongl. Maj.ts aflåtne nådiga
proposition i detta ämne bevisar endast Konun¬
gens fortfarande omvårdnad för den behöfvan¬
de delen af Nationen, men bör ingalunda hin¬
dra Riksens Högloflige Ständer att i ämnet ta¬
ga det beslut, hvartill omständigheterna i all¬
mänhet rättvisligen kunna föranleda. H< har
äfven blifvit yftradt, att Uiskotten felat deli,
att de icke i Betänkandet anfort hela $ n af
Riksdagsbeslutet af den 2 Maji 1810, utan
blott en del deraf; men det synes mig som
man på samma grund skulle Kunna förebrå
Utskotten att icke hafva citerat hela B vill-
ningsFörordningen, derest man skall upprepa
gådant som icke har afseende på saken, Om
Dm 2 Maji, f m.
Riksens Ständer skulle medgifva eftergift för
de Orter af Riket, som icke erlagt afgiften, u*
tan att tillika besluta restitution åt de perso*
ner, sorn sin skyldighet i denna del fullgjort,
så skulle derigenom endast befrämjas ökade
tillfällen för Embetsman att eludera Riksens
Ständers Förordnanden, Jag vågar tro, att
den anledning Utskotten gifvit till en noga
tillämpning af Författningarnes föreskrift, icke
skall medföra några vådor, i synnerhet sorn
utgiften för hvarje person endast är 24 Sk il.
lingar, Dm, som ej har tillgång till gällande
af detta belopp, är i grund af AfkortningsFör*
fattningarne berättigad till afskrifning, och den
person, som ej kan anträffas, är likaledes från
afgiften befriad; men det är en ofantelig skill*
aaJ att uppbära ilrår/avarande afgift af några
få Län, eiler att återbetala hvad redan blif¬
vit innom f af Rikets provincer uppburit. Sorn
jag icke kunnat finna de emot Utskottens Be¬
tänkande framsiällde Anmärkningar vara af den
beskaffenhet, att de samma höra föranleda till
^.terrem ss och sådant endast skulle borttaga ti¬
den, får jag hos Herr Grefven och LandtMarskal-
ken a; hålla ont Proposition till bifall 9 Be*
fänkandet.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Denna
gång vågar jag ej yttra mrg i sjelfva saken j
Utan inskränker mig blott vid den anhållan, att
dervid få göra en enda anmärkning. En
värd Ledamot, nemligen Herr StatsRådet, Gref¬
ve Mörner, har, så vida jag eljest rigtigt fat¬
tat hans mening, förklarat: ”Att dä Kongl-,
Den o Mnji j f. m.
39
”Mctyi i November manad år 1815 stadfäste
” Kultti. Kammar Rättens Dom, skedde det (dott
”för att hejna Stats f erket från skyldigheten
”att återbära den skatt, som redan hade in—
”flutit, samt ge/iom försöket. att afven indrif-
”va återstoden, förskaffa utväg till fyllande
”af Stats Nerkels dä varande ytterligare behof.”
Jag vågar deremot föreställa mig, att
Kongl. Maj t följde vid detta tilllälle, ätven»
som vid alla andra-, blott rättvisa och rätts-r,
principe. Då det derföre ej höfves eller till-f
kommer mig att här pröfva lagligheten ai Kongl.
Maj:ts åtgärder, måste jag också anse Kongl.
Maj:t hafva äfven i detta Mål dömt rättvisli¬
gen, och enligt ordaförståndet af Riksens Stan*
ders beslutj såsom jag äfven, om jag eljest
härutinnan ville rådfråga och vågade tro mitt
eget omdöme, tyckt mig finna. I denna öfver¬
tygelse måste jag förblifva, intill dess af ConJ
stitutionsötskottet anmärkningar göras mot d®
Rådgifvare, som tillstyrkte Kongl. Mäj:t att
fatta detta Domslut. Mig synes således Rik¬
sens Ständer ej kunna bestrida Skattens lag,
lighot; emedan de eljest i och med detsamma
skulle förklara Kongl. Maj:ts åtgärd för olag3
lig, hvartill de, utan ^ConstitutionsTJcskoitets
hörande, och utan att ställa de Rådgifvare till
ansvar, som olagligheten befrämjat, alldeles
icke lära äga något slags rätt. En helt annan
sak är, om de skulle finna omständigheterna
medgifva, att af välvilja efterskänka denna
skatt. Men då instämmer jag nied din siste
Välda Talaren deruti, att älven de, sorn redan
4«
Den 2 Maji, /. m.
hafva betalt, böra få sina penningar tillbaka, pl
det alla må vedeifaras lika rätt. Svårigheten
att verkställa bör ej få lägga hinder i vägen
fqr rättvisan Man måste åtminstone försöka
att återstäba hvad man anser orättvisligen haf¬
va blifvit uppburit. Men då jag för min
del apser den återstående Skatten böra itadrif-
yas, vågar jag., lika m-d den siste värde Ta¬
laren, föreställa mig, att ej så särdeles stor»
svårigheter dervid böra möta; hellst <ar dem,
60m äro ur stånd att betala, eller hvilka man
icke kan få rätt på, Skatten i alla fall kommet
att afskrifva^.
Grefve Mörner; J anledning af hvad se¬
nast yttrades vill jag blott förklara, det jag
tror, att frågan nu endast är att utveckla de
hufvudafsee d^n, sorn ägt rum i afseende på
Kongl. Maj:ts åtgärd j detta Mål. l)å Författ¬
ningar funnits otydliga, har det varit brukligt
att antaga den tydning, sqm ländt till Stats-
Verkets förmån; och de uti Riksdagsbeslutet
förekommande uttryck gjorde Författningens
piening så invecklad, att det icke lärer kun,
na säg^s, att den förklaring, som först åt den¬
samma blef gifven , innebar någon orättvisa;,
men detta borde ju ej hindra att vid erfaren¬
heten om följderoe af en sådan förklaring och
då man närmare fästade sig vid Författningens
egentliga afsigt, verkan af samma förklaring
blef inställd. Jag har redan förklarat, att örn
Riksens Ständer skulle vilja besluta eftergift
af Brännvins afgiften fördem, hvilka densr-m-
ma ännu icke betalt, så kunde sådant icke
Den 2 Majit f. lil.
4*
arsetts hafva skeft på grund af rattsprincipe ,
utan af välvilja för medellöse Medborgare,
och jag sku le tro, att samma Auctoritet, sorn
äger magt att pålägga en Skatt, äfven har rätt
a 11 eherskänka densamma.
Herr af Brinkman, Gustaf; Då jag varit
d: n första» som yttrat den tanka, att ifråga-
ställde a‘giit icke blifvit beräknad efter rätt¬
visans grundsattscr, och denna tanka icke
endast \ur,nit bifall af tvenne Stånd innom
JåevillningsUtskottet, fastän sedermera, efter det.
la Utskoas sammansättning med Statsutskott
fet, underkänd, utan äfven nu af flere värde Ta¬
lare blifvit understödd, behölverjag, tillstyr-
ko derföre, icke antora vidare skäl, än mitt ser¬
skilt bifogade yttrande innehåller.
Den ittväg till mildring i det fattiga Fol¬
kets hårda öde-, sorn Högloflige Utskotten för¬
modat k mna åstadkommas, genom en under,
damg önskan till Kongl. Maj:t, att Författnin-
garne om afkortning måtte vid afgiftens utta¬
gande noga handhafvas, fruktar jag vara af
föga förmonlig påföljd ; ty alla afkortningar
böra ju verkställas efter denna föreskrift, och
likafullt mäste den yttersta skärfven uttagas.
J den bern dlades ögon äro 24 Skillingar en
ganska obetydlig Summa; men de gälla myc¬
ket för den, som dertill skall använda sin sista
tillgång, och äro i synnerhet tryckande för dem,
på hvilka de falla såsom efterräkning, utöfver
deras egtnteliga förbindelser.
Jag kan icke med full visshet inse, att et»
restitution till dem, som afgiften erlagt, äro»
Den 2 Maji, f, m.
undgångelig, eller äfven i sådant fall förenad
med oöfvervinneliga svårigheter. Utan förha¬
stande kan Summan dertill, vid denna Riks»
dag, hvarken bestämmas elier anordnas. Först
efter det Kongl. Majit behagat i nåder löre.
skrifva och genom Dess Befallningshafvande
kungöra en viss pvsecriptionstid, innom hvil¬
ken hvar och en, som vill återfordra hvad han
under dt noa Titel utgifvit, äger en sådan for¬
dran anmäla och med vederbörande Uppbörds-
ji,åns qvittencer styrka, blir det i sin ordning
att uppgöra ersättningen och vid en noga gransk-
ning af dessa qvittencer, torde återbäringen, i
anseende till de mångå förändringar, sorn un-
der tiden inträffat, blifva mindre kännbar för
Staten,, än den förebråelse, att hafva tiilegnat
sig en orättmätig inkomst.
]ag förenar mig således med dé vär^e Le;
damöter, hvilka yrkat Återremiffs af Stat!- och
Bevillningsutskottens Betänkande»
Herr Pahlman: Jag har ej bestridt Rik¬
sens Ständers rättighet att besluta afskrifning,
men annat är att äga en rättighet, och annat
är att densamma rättvist utöfva, och jag tror,
att Riksens Ständer icke böra utöfva en sådan
rättighet till förmån för några fa Medborgare
på andras bekostnad. Hufvudföremälet för
Riksens Ständers b slut bör vara att iagttaga en
lika rättvisa mot alla. Man har sagt, att der
tillgång finnes, eler kan ej afskrifning äga rum;
det meelg.ifver jag så mycket hällre, som hvar
^ och en' lätteligen måste finna, att d n. som har
råd och tillgång att erlägga .ifrågavarand® af»
Den 2 Maji, /. m.
43
gift, icke eller behöfver derifrån befrias; nen
jag tror, att hufvudskälet, hvarföre Riksens
Ständer e; böra medgifva befrielse från dan å-
terstående Brännvinsafgiften, är, att Lagstiftan¬
de Magten så mycket sorn möjligt bör undvi¬
ka att genom små Beslut gifva dementia åt
verkställande Magt ens åtgärder. ]sg tror det¬
ta va »a. e< t större skäl, än det, sorn på andra
sidan blivit till förmån för afskrifningen- å-
beropadt, att nemligen Kongl Maj:t afgifvit
Proposition om en slik afskrifning. Js.g förr'
nyår alltså min förut gjorde b-oroau om i io-
position tiil bifall af Betankandet.
Friherre Stael vor Holstein: Enär de i är
gifvit, att Besvär och ansökningar från de
fläste orter inkommit rörande detta ärende : —•
enär det visar sig, att Ständernes underdåniga
Skrifvelse den 26 April lgio är af olika inne¬
håll med RiksdagsBeslutet, och det, istället för
att öfverses med en flygtig blick, med uppmark-’
samhet genomläses, så inses äfven att ämnet ior-
drar en ytterligare granskning. Härtill gifvet
Konungens Proposition en ganska tydelig an¬
ledning: Redanär, genom Konungens Utslag d.
8. November 1815, afgjordt att afgiften skul¬
le erläggas. Icke dess mindre har Konungen
å nyo framställt ärendet tili Ständernes afgö*
rande. Detta måtte väl vara det säkraste be¬
vis, att Konungen funnit, vid närmare bepröf-
vande af de inkomne besvären, att saken för¬
höll sig annorlunda, än den förmodeligen blif¬
vit föredragen, då IT slaget den 8» November
J815, samt derigenom satt Standerne i tillfäl*
44
Den 2 Maji, f. m.
le att rätta det felagtfga. Svårigheten att
få det redan uppburna återstäldt är vida min¬
dre, än att få det ännu innestående indrif-
vit. 1 alla fall måste rättvisan gå framför allt.
Att grunda en orättvis beskattning på besväret,
icke omöjligheten att göra rätt, bör man icke
vänta af ett fritt och upplyst Folk.
Friherre,Löfvenskjöld, Salamon: Jag har
aldrig ansett och anser icke att BrännvinsBe-
villnings-afgiften bordt eller bör eiläggas af
ifrågavarande personer.
Uti denna öfvertygelse styrkes jag deraf,
att Innevånarne i Stockholms och Götheborgs
Städer, der Brännvinsbränningen icke ärtillåten,
äro fritagne från en sådan afgift,
Den kan således icke vara för Consumtio*
nen, ty då skulle en sådan befrielse för dessa
Städers Innevånare vara stridande emot all Be»
villnings- principe.
Att BevillningsFörfattningar kunna vara o«
tydlige, visar sig uti deras olika tillämpning
och rättigheten att deröfver anföra besvär, alla
Instantier igenom.
Med Herr Grefve Mörner förenar jag mig
i afseende på alla de svårigheter, som skulle
blifva förenade med uppbörden af denna afgift,
och med Herr Friherje Staél von Holstein i
afseende på rättvisan deruti, att de, som eriagt
densamma, derföre böra njuta restitution, hvil.
ket lätteligen kan verkställas, om Kungörelse
utfärdas, att de vid uppvisandet inför de Ko¬
nungens Befallningshafvande, innom hvilkas Län
Den 2 Majit /•
4$
de nu vistas, af qvitterade DebetSedlar, att
de betalt denna afgift , derföre erhålla re*:
•titution.
Herr Grefven och LandtMarskalken fråga*
de, om Ridderskapet och Adeln ansåg de vid
Stats- och Bevillningsutskottens ifrågavarande
Betänkande gjorde Anmärkningar böra föran¬
leda till Återremiss deraf.
Ropades Ja och Nej.
*
Herr af Barelli, Isaac, anhöll, det Herr
Grefven och LandtMarskalken täcktes fram¬
ställa Proposition till bifall af Utskottens Be¬
tänkande.
Herr Grefven och LandtMarskalken yt¬
trade: att då Anmärkningar vid Betänkandet
blifvit af åtskilliga Ridderskapets och Adelns
Ledamöter framställde, hade Herr Grefven och
LandtMarskalken , enligt 56. §. i Regerings¬
formen, ansett sig först böra inhämta Ridder-
skåpets och Adelns tanka, huruvida Ridderska¬
pet och Adeln ansåg berörde Anmärkningar
hindra antagandet af Utskottens Betänkande 1
men finge nu, under tillkännagifvande, att Be¬
tänkandet redan blifvit af Preste och Borgare-
Stånden bifallit, hemställa, om icke Ridderska¬
pet och Adeln behagade Betänkandet gilla-
Ropades äfven Ja och Nej.
Friherre Staél von Holstein hegärde vo
tering.
46
Den 2 Maji, /. nu
Herr Munch af Rosenschöld yttrade, det
han erh liit underrättelse, att BondeStändefc
återremitterat Betänkan, et, af hvilken anleda
ning han yrkade, att Riddersk«pst och Adelrt
äfven måtte, i anledning af de gjorde Anmärk*
ningarne, Betänkandet återförvisa.
Herr Gr ef aen och JLandtMcir kalken fram*,
ställde derefter följande Voteringsproposition “
Den, som bifaller Stats- och Bevillnings^
Utskottens ifrågavarande Betänkande, skrifver
Ja', den det ej vill, skrifver Nej; vinner Nej,
kommer befrielse från BrännvinsBevilltiingens
utgörande för åren 18 io, 1811 och i8t2 af
Personer å Landet, sorn icke äga eller bisitta
Jord, att äga rum.
Ropades Jaf och Nej,
Herr Cederskjöld: Som Betänkandet nu
för första gången är under öfverläggning, och
således ej lär kunna afslås, så snart ÅterremisS
blifvit begärd; bör också ContiaPropositionen
endast innehålla, Äterremiss af Betänkandet»,
Herr Munck af Rosenschöld förenade sig
med Herr Cederskjöld.
Härefter upplästes , gillades och anslogs
följande Voteringsproposition:
Den, som bifaller Stats* och Bevillnings*
Utskottens ifrågavarande Betänkande^ skrifver
Ven 2 Maji, /. nu
47
Ja; den det ej vill, skrifver Nej; vinner Nej,
kommer Betänkandet att, jemte de dervid gjor¬
de Anmärkningar, till Utskotten återremitteras^
Sedan 53. §, i Riksdagsordningen och 43}
§ i RiddarhusOrdningen blifvit uppläste, bör-i
jades voteringen klockan half till tolf förmid¬
dagen samt slutades klockan half till två efter¬
middagen, då efter det en Voteringssedel blifj
vit undantagen och förseglad, rösterne befun*
nos hafva utfallit som föijer;
Ja 142.
Nej 60.
I följd hvaraf Herr Grefven och Landt-
Marskalken förklarade, att Stats- och Bevill¬
ningsutskottens Betänkande hade blifvit af
Ridderskapet och Adeln bifallit.
Vid förnyad föredragning af StatsUtskot*
tets den 22 sistledne April aflåtne samt den 25
j samma månad på bordet lagde tvenne serj
skildte-Memorial, innefattande anmälan derom,
att så väl i frågan om TalemänsTafflarnes in¬
dragning, som angående NummerLotteriets upp4
hörande, hade innom RiksStånden 2 Stånd stad-;
nät emot två. fann Ridderskapet och Adeiti
för godt att öfverlemna båda d ssa frågor till
det förstärkta StatsUtskottets afgörande.
48
Deh 2 Maji, /. m
Föredrogs a nyo StauUtskottefs den 22
sistledne April aflätne samt drn 2^ i "ammi
månad pä bordet lagde Memorial, innefattan.
de anmälan* att i frågan, huruvida, i händelse
Herr CancelliRådet och Riddaren Tann trötti
emottager något Embete med lön på Kronans
Stat, denna lön bör gå i beräkning under
den honom tillagde Pension af i.500 R dr
årligen, eller icke , 2 Stånd stadnat emot 2.
I sammanhang härmed upplästes PresteStått-
dets ProtocollsUtdrag af den 53 sistledne A-
pril , innehållande, att presteSiåndet nu me¬
ra bifallit Ridderskapets och Adelns samt
BondeStåndets Beslut j denna del, eller att
Herr CancelliRådet Tannström oafkortadt må
tillgodo njuta Petlsionen, utan afseende på den
lön å Stat han framdeles kan erhålla; vid hvil¬
ket förhållande Ridderskapet och Adeln fann fri.
gan sålunda vara afgjord samt StatsUtskottets
Memorial endast böra läggas till Handlingarfie<
Föredrogs å tiyo och gillades följande
StatsUtskottets den 22. sistledne April afgifne
samt den 23 i samma månad på bordet lagde
Utlåtanden:
1:0 I anledning af gjorde Motioner, angå¬
ende verkställigheten af förut ifrågaställd reg¬
lering till befordrande af indragning utaf öf-
verflödiga Embeten och Tjenster.
2:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss
Den 2 Maji, /. m. 49
Remiss om medels anslående till Reparationer
å Wadstena Slott.
3:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådigå
Remiss uppå Lieutenanten Rousseaus ansök¬
ning om utbekommande ai innestående Expec-
tånceArfvode.
4:0 I anledning af Kongl. Nådiga
Remiss å HäradsHöfdingen .Örtendals ansök-
hing om Boställe eller Löneförhöjning.
5:0 Öfver RiksdagsFullmägtigen Jon Jöns*
sons från Malmöhus Länj Memorial, angåendé
Arbets- och Correctionshuslnrättning i Landsf
krona.
6:0 I anledning af Kongl. Maj ts Nådiga
Remiss, angående tillökning af en Vaktkarl^
beställning vid Umeå LandsFängelse.
Vid förnyad föredragning biföllos följan¬
de från nedannämnde Utskott inkomne sami
ben 23 sistledne April på bordet lagde Betäar
kahdeni
Från Lagutskottet:
Af den i5 sistledne April:
1:0 angående frågan om förändring äf &
fcap. 1. §. GiftermålsBalken.
Ridd. 0. Ad. Fröt. VI. B. I. Afd> 7* 8.
Den 2 Maji, /. m.
2:0 Rörande Förslag tfll ändringar uti 7.
Cap. RättegångsBalken, i afseende pä Inteck¬
ning i fast Egendom.
Från Allmänna Besvärs- och Oecono-
miceUtskottet:
Under N:o 85, öfver gjord Motion om
vidtagande af vissa provisoriske anstalter till
befordrande af mera enhet och likstämmighet
i afseende på Fattigvården.
Föredrogs å nyo StatsUtsköttets den 22
sistledne April afgifne samt den 25 i samma
månad förnrddagen på bordet lagde Utlåtan¬
de. öfver Herr Prosten Eks Memorial, om en
del af Wadstena fordna Kiosterbyggnaders upp¬
låtande för Hospitals - Inrättningen derstädes 5
och fann Ridderskapet och Adeln att samma
Utlåtande borde hvila, intill dess Statsutskott
tets förnyade Betänkande, angående Corrections-
hus på Borgholms Slott och i Wadstena, in¬
kommer.
Vid förnyad föredragning af LagUtskot-
tets den 17 sistledne April aflåtne samt den
23 i samma Månad på bordet lagde Betän-
kanden:
1:0 Angående det af Kongl. Maj:t i Nå-;
der framställde förslag till hy ConcoursLag.
Den 2 Mnjiy f. m.
51
2:0 Angående det af Herr E. M. Leffler
gjorde Förslag till ändring af nu gällande for-
mulaire till BorgeniirsEd, beslöt Ridderskapet
och Adeln att berörde tvenne Betänkandet! bor¬
de ytterligare hvila på bordet till nästa plenum.
Justerades följande:
Ucdrag af Profocollet, hållet hos Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, den
2 Maji 1S18.
S. D. Remitterades till StatsUtskottet ett
Memorial al Friherre Drufva, Thure, innefat¬
tande anmärkningar vid SfatsUtskottets den 23
sistledne April återremitterade Utlåtande, i
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om StatsRegleringen under åttonde HufvudTi;
teln. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Consti-
tutionsUtskottets den fö. sistledne April aflåt-
ne sami den 23. i samma månad på Bordet
lagde Memorial, innefattande tillstyrkande af
förändrade Redactioner så väl af 61. §. Rege-i
ringsFormen som 44. §. i Riksdagsordningen,
blelvo berörde Redactioner, till den behand¬
ling 56. § i RegeringsFormen stadgar, af Rid:
derskapet och Adeln godkände. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats¬
utskottets den 22. Hästledne April aflåtne
52
Dm 2 Maji, f nu
samt den 25 i samma manad på bordet lagdé
tvenne serskilte Memorial, inne at ande an¬
mälan derom, att sä väll frågan om T hmäns-
Tafflarnes indragning, som angående Nummer»
Lotteriets upphörande, hafva innom RiksStåa*
den två Ständ stadnat emot tvä j fann Rid.;
derskapet och Adeln för godt att ötveil mnä
båda dessa frågor till det förstärkta StatsUt-
skottets afgörande. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats¬
utskottets den 22 si t^dne Aprl aflåtne samt
den 25 i samma månad föimiddagen på bor¬
det lagde Memorial, innefattande anmälan, att
l frågan, huruvida, i händelse Herr CancelliRå-
det och Riddaren Tannström emottagér något
Fmbete med Lön på Kronans Stat* denna Lön
bör gå i beräkning under den honom tillagde
Pension af 1500 R:dr årligen, eller icke, två
Stånd stadnat emot två* tann Ridderskapet och
Adeln att, enär PresteStåedet enligt ankommit
brotocoHsUtdrag af den 23 sistledne April, nu
mera ^bifallit Ridderskapets och Adelns samt
BondeStåndets Beslut i denna del, eller att
Herr CancelliRådét Tannström oafkortadti må
tillgodo njuta Pensionen, utan afseende å den
Lön på Stat han 'r mdeles kan erhålla, frå¬
gan sålunda vote algjord, samt att StalsUtskot»
tets Memorial endast borde läggas till Hand-
lingarne Ut supra.
S n Föredrogoså nyo och gillades följande
StatsUtsknttets den 2. nästledne April afgifne
samt den 23. i samma månad på Bordet lag¬
de Betänkanden:
Den 2 Maji, /. nu
53
1:0 I anledning af gjorde Motioner, angå-
®nde verkställigheten af förut ifrägaställd reg-
lering till befordrande af indragning utaf öfver¬
flödigt Embeten och Tjenster»
2 o I anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Renis, om Medels anslående till reparation å
Wadst, na olott.
3:0 I anledning af Kongl. Maj ts Nådiga
Remiss uppå Lieutenanten Rousseaus ansök¬
ning om utbekommande at innestäende Expe-
ctanceArfvode.
4:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nåd:ga
Remiss å Häradshöfdingen Örtendahl® ansök¬
ning om Boställe eller löneförhöjning.
5;o Örver Riksdagspullmägtigen Jon Jöns”
sons tran Malmöhus Län Memori 1, c gå nde
Arbets- och CorrectionsHus Inrättning i Lands¬
krona.
6:0 I anledning af Kongl. Maj ts Nådiga
Remiss, angående tillökning af en Vatukarls
be tällning vid Umeå Landsfängelse. Ut Supra.
S D. Föredrogos å nyo och gillades föl¬
jande fiån npdannämnde Utskott inkomne samt
den 23 nästledne April på bordet lagde Be»
täukanden:
Fran Stats- Och BevillningsUtskotten:
Af den 20 i nyssnämnde månad:
I inledning af Kongl» Maj:ts Nådiga Pro¬
54
Den 2 Maji, f in.
position, angående befrielse från RrännvinsBe-
v'llnings utgörande för åren 1810, i8 1» och
1812 af personer å Landet, sora icke äga el¬
ler besitta Jord.
Från Lagutskottet:
Af den 15 sistledne April:
1:0 Angående frågan om förändring af 8.
Cap. 1. §. (jiltermulsBalken.
2:o Rörande Förslag till ändringar uti 7.
Cap. Rättegångsbalken, i afseende pä Inteck-
ning i last Egendom.
Fran Allmänna Besvärs- och Oeconomice-
Utskoltet:
Under N:o 85. öfver giord Motion, om
vidtagande af vissa provisoriska anstalter till
be.otdtande af mera enhet och likstämmighet
i afseende på Fattigvården. Ut supra.
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskilj¬
des klockan 2 efta middagen.
In fidem Protocolli
O, J. Lagerheim,
Den 4 Maji, /. 55
Måndagen den 4 Maji.
Plenum klockan half .till io förmiddagen.
Öppnades Protocollet öfver det'af Riksens
Ständers Eiectorer den 2 denpes hällne val af
Committerade till Tryckfrihetens vård, hvilket
ValProtocoll upplästes, så lydande:
År 1818 den 2. Maji sammanträdde Rik;
sens Högloflige Ständers valde Eiectorer, för
att, till följe af 108* §• i RegeringsFormen ,
utse Committerade, hvilka, jemte Riksens Stän»
ders Justitieombudsman , äga att vaka öfver
Tryckfrihetens vård, och befunnos. efter ValSed4
lames öppnande, dertill hafva blifvit utsedde:
CommerceRådet O. Zenius . . . 23 röster.
Lagmannen Gustaf Schöne . . .13 dito
ÖfversteLieutenanten Påhlman . . 12 dito
Häradshöfdingen Richert . . . ,11 dito
ExpeditionsSecreteraren Valerius . 10 dito
ÖfverHofPredikanten Doctor Hedrén 10 dito
Ut Supra.
G. Löwenhjelmi C. von Rosenstein*
Johan [Vestin. A. J:son Hyckert.
Lades till Handlingarne.
56
Den 4 Maji, / tö.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Memorial
och Betänkanden, nemligen:
Frn n Constitutlons Utskottet
Af den 28. sislledne April ;•
I anlednbig af R dderskapets och Adelns
Utskottet niedd Ite önskan, att Handlingarne i
Anmärkningsmålet, rörande dPt af Konungens
Rådgifyare i CommandoMål för Fiorrofne, All¬
männa MagaztnsDirectionen letnna.de Averti§-
sements om utspisning af mjukt bröd åt Garni*
sons och Arbétsmanskapet i Carlskrona, måt¬
te till trycket varda befordrade; anmälande
Utskottet, att vid anställd omröstning 2 Stånd
innom Utskottet stadnat emot 2, i följd hvaraf
frågan förfallit,,
Från Allmänna Besvärs- och Oeconomioe-
Ut skot tet:
Af den 1. i denna Månad:
1:0 Med öfverlemnande i Afskrift af Q«?
eonomiasUtsKQttets den 19 sistledne Januarii
aflåme yttrande, i anledning af Preste och
BondeStändens Remiss å Öoctor Stenhammars
Memorial, angående saknad eller iördröjd verk¬
ställighet af Kong!. Majjts och Rikets Ständers
Vsdtagn ■ beslut uu åtskilige Rikets inre hus¬
hållning rörande ämnen.
Den 4 Maji, f. m.
57
Af elen 28. sutledne April:
2:0 I anledning af Respeetive Rik^Sfandfng
Ånrremisser af Betänkandet öfver töreslagne
ändringar uti Författningacne, rörande Husbe-
bo'sBrännvinsbrännjngen och derpied' gemen¬
skap ägande ämnen, och har Utskottet, sorn
ytterligare tillstyret antagande utaf de uti dess
första Betänkande uppgifne grunder, såsom ett
alternativ föreslagit bibehållande af Kongl.
Maj ts Nådiga Förordningar, angående Husbe¬
hof? Brännvinsbränningen af den 6 September
och' 20 December 18 15» med mera.
Af flen 16 si&tledne April:
3:0 Deruti Utskottet, i anledning af flera
väckta Motionär rörande Judarne , föreslagit
det Riksens Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att tillstånd sä sparsamt
forn möjeligt r å beviljas Judar, att 1 Riket
inflytta.
Af samma Dag:
4:0 Öfver de uti BondeSiåndet gjorde
Anmärkningar vid Utskottets Betänkande, an¬
gående vackt fråga om förändring i de antag,
he grund, rne för bestämmande af Arrendeaf-
giften å Miliraire och Civile Tjenstemäns Bo¬
ställen-, och har Utskottet icke funnit sig äga
anledning att frångå den mening, som inne-
hållts i dess först afgifne Betänkande, hvilket
dessutom af de öfrige trenne RiksStånden blif¬
vit gilladt.
58
Den 4 Maji, f. m.
Af samma Dag:
5:0 I anledning af Herr StadsMajoren We¬
stins motion om inrättande af en Besparings-
Banque, hvarigenom tillfälle för den fattige
arbetaren kunde lemnäs, att med fördel använ¬
da sin förtjenst3 anseende Utskottet det än¬
nu vara för tidigt att om organisationen af i-
frågavarande välgörande Inrättning föreslå nå¬
gra reglementariska föreskrifter, innan allmän¬
na omdömet om dess nytta hunnit stadga en
öfvertygelse, hvartill, i Utskottets tanka, myc¬
ket skulle bidraga, om Kongl. Maj:t täcktes åt
någon skicklig person uppdraga, att genom öf¬
versättning af tryckta skrifter öfver detta äm¬
ne, gifva Allmänheten fullständigt begrepp om
dylika Inrättningars organisation utrikes, samt
den verkan de visat på de lägre Classernes
arbetsflit, sedlighet och trefnad.
Från JBancoUtskoitet:
Af elen 28 sistledne April :
Deruti Utskottet , i anledning af de hos
Ridderskapet och Adeln gjorde anmärkningar
vid Utskottets Utlåtande, angående rättighet
för en och hvar att emot Svenskt Speciemynt
af Banquen tillbyta sig Guld och Silfver i
Stänger och Tackor, förklarat sig förblifva
vid dess i ämnet först meddelte Betänkande,
hvilket af de öfrige trenne RiksStånden blifn
vit gilladt.
Ben 4 Maji, /. m. 59
Föredrogos å nyo och gillades följande från
nedannämnde Utskott inkomne, den 23, 25,
27 och 30 sistledne April, samt den 2 dennes på
Bordet lagde Betänkanden :
Fran Stats Utskottet:
Af den 22 sistledne April:
1:0 1 anledning af Kongl Maj:ts Nådiga
Remiss angående ti 1 lök te anslag för Spinnhu-
sens i Landsorterne underhållande.
Af den 24 sistledne April:
2:0 I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets förut argifne Betänkande angå¬
ende de uti Södermanland varande Jagbackar.
Fran BancoUtskottet:
f ■
Af den 22 sistledne April;
r.o I anledning af visse föreslagne förän,
dring3r vid Sedel-Utgilningen från Bmquen,
2:0 I anledning af sökt lånebiträde från
Eanquen till Uddevalla Stads Kyrka.
3-0 I fråga om understöd från Banquen
till uppbyggande af Lärohus uti Städerne Cal*
mar och Skara.
4:0 Angående ett till Banquens Archive
aflemnadt B’ographiskt Arbete af BancoCom-
missarien C* G* Silfverstolpe.
6 o Den 4 Maji, f. in.
Fran Lag utskottet •
Af den 17 sistledne April:
i:o Angående det af Kongl. Maj:t i Nå*
dér framställde förslag till ny Concoursl^ag.
2:o Angående det af Herr C- M, Leffler
gjorde förslag till ändring af nu gällande för-
mulaire lill Borgenärs-ed.
Från Allmänna Besvärs- och tyeconomiee-
Utskottet:
den 5 sistledne April;
1:0 I anledning af vackt förslag om bi*
drag till fattigförsörjningen af Torpare, Daga¬
karlar, Backstugusittare med flere.
2:0 Af samma dag, i anledning af väckfc
Motion derom, att den åt Westerbottniska All¬
mogen beviljade SeglationsFnhet antingen inå
upphäfvas eller sättas under nödig controll.
Af den i5 sistledne April:
3:0 I anledning af väckt fråga, om inskränka
ning af exclusiva Privilegiers meddelande.
Af den 16 sistledne April:
4:0 I anledning af gjorde anmärkningar
vid Utskottets förut afgifne Betänkande, rö¬
rande yrkadt förbud emot införande af Utländsk!
Bomullsgarn.
Den 4 Majii f. ni.
6i
Af särrtma dag
5:0 I anledning af Herr Lefflers 'fåckta
Motion om vidtagande af vissa anstalter till
besparing af Skogseffecter.
1 •
Föredrogs å nyo StatsUtskottets, den 22
sistledne'April afgifne, samt den 27. i samma
månad förmiddagen på bordet lagda Utlåtan»
de, i anledning af Kongl. Mnjlts Nådiga Re-
iniss, angående Medels anslående för Stock*
holms Krono Correctionshus underhåll.
Herr von Schantz, Ifvar Fredric Gabriel$
hade inlemnat ett Memorial^ hvilket upplä-
åtes så lydande :
Det är mera än beklagligt , att i denna
på upplysning så rika tid, mari skall fihr.a dé
lastfulla Och brottsliga människornas antal
betydligt tilltaga. Spinnhusinrättningens nöd¬
vändiga utvidgning visar, såsörri härrtiaste exem¬
plet, att förhållandet ty värr är sådant ; och
fruktansvärd! är , att ett så<iant förhållande
skall tillväxa , orri ej verksamma medel till
dess förekommande vidtagas. Örn sådant är ej
ftågä nu$ och jag bör ej inlåta mig i yttran¬
de deröfver. Hugfoflige Sta Utskottets Betän¬
kande angående begå*dt an 1 g till Stockhohiis
Spinnhus och Cörréctiönslniättriings Underhåll <
är emedlertid, det söm gifvit mig anledning till
förestående reflection då jag nu emot 'amma
Betänkande afgifver denna Anmärkning.
Den 4 Maji, f. m.
Att yrka, det hehofvet för Spinn- och Cor-
recfions husets underhall" skall i y ii as af Stats¬
medlen, vore ett oförstånd, sedin Hnglollige
Utskottet , som närmast känner tiilgångarne, för¬
klarat sa da nt ej kunna ske och töröknmgen
medförde en tillökning i den allmänna Beskatta
ningen; men att sarr.rnanbri >ga iyllnaden till fö¬
renämnde Imättningars underhåll, genom en in-
direct beskattning ä Stockholm, samtelige Inne¬
vånare, tror jag vara lika obilligt. Detta ini
träffade, om, på sätt Utskottet föreslågtt, nå-1
gon afgift tid Spinnhustonden lades å ved samt
andra från Finnland till Stockholms Innevåna¬
res behof ankommande varor. Så länge Finnar»
ne ej finna här eoncurrence af Svenska Produc?
ter till den mängd och nedsatta pris, att Finska
handeln derigenom utestänges, skola de, om
ej ett bestämdt förbud hindrar det, infinna sig
med sina varor samt, så länge de finna afsättning
alltidbelasta varan med alla Importafgifter, hvil¬
ka således falla köparen till last. Ett annat förhål¬
lande må man väl aldrig föreställa såsom möj¬
ligt. Det vore således Stochholms Stad man
beskattade, och ej Finska Handlande, fast man
utur deras hand uppbure skatten, och man
ökade prisen på varan vida öfver hvad den
palagde afgiften utgjorde, hvaraf förmonen äf¬
ven tillfälle Svenska Froducenterne, hvilka be-
hölio hela vinsten i sin ficka, ty ingen må in-
billa sig att de sålde under Finnarnes pris,
hellst hvar och en säljare merendels håller sig
vid den satsen: att det gäller sä högt det
kan gälla.
Den 4 Maji, f. nu
63
Någon annan utväg att^ bland Stockholms
Innevånare, hos hvilka man, till en del, kan»
ske vill söka fröet för den olyckliga tillväx¬
ten af Lättingars och Brottslingars antal, utta¬
ga det, som fordras för att fy lia SpinnhusFon-
dens behof, måste utfinnas. Kan man härvid
närmast träffa de källor, som i mer eller min¬
dre mon bidraga till det ondas tillväxt, är det
så mycket bättre, som om, genom tryckande
afgifter, ursprungen skulle försvagas eller till¬
stoppas, följderne och i mon deraf behofven
skulle minskas.
Beklagligtvis torde, om man noga for.
skar, det vara en sanning, att TjenstehionsClas*
sen i Stockholm är den, sorn mäst bidragit
och bidrager till det förökade antal af inne¬
vånare på Spinnhuset. Den allmänna lättjan
och utsväfningar samt andra odygder tilltaga
år ifrån är, Sjelfsvåldet, sorn nu mer än förr in¬
rotat sig, att hvarje halft år (ombyta tjenst,
gör det omöjligt att för ordentligt Husbonde-
folk få gagneliga Tjenstehjon elier hålla dem
till arbetsamhet och skick. Denna flyttningsbåg
underlättas af det ej ringa antal så kallade
CommissionsContoir, hvilka tid efter annan
blifvit inrättade och der man ganska tjenst-
agtigt mot iö Skil 1 ingar Banco antecknar alla,
som vid en instundande flyttningstid behöfva
nya tjenstehjon och emot halfva städselns er¬
läggande lemrar tjenstsökande adresser på le¬
diga ställen. Länge har jag undrat öfver, huru
i en Hufvudstad, med en väl organiserad Po-
licelnrättning, sådana Tjenstehjonsbodar kun-
6\
Den 4 Maji t j. m.
hat få bibehållas, och skattlägga; för egen
Vianing , den kanske fattigaste Classen af In¬
nevånare samt underhålla chörståndets vi Ilon
Emedlertid är denna beskattning frivillig. Och
mari kiinde begagna den till SpitlnhusFondens
understöd, på det sätt, att man upphälde ailä
sä kallade CommissionsContoir, eller åtminsto-
ile skiljde dem ifrån all befattning med ailä
slags Tjenstehjon och i dess ställe under Po-
licens Styrelse och förvaltning upprättade tre
TjenstebjönsComoir, étt för sjelfva Staden ocil
ett för hvardera Malmen, hvarest alla Hus¬
bonde och Matmödrar, samt Tjenstehjon äg;
de att sig anmäla emot samma afgifters erläg¬
gande. De härföre inflytande medel, hvilka
ej blifva ob tydliga, skulle tillfalla Spinnhus-
Fonden. Jgerion» denna Inrättning vunne ock
Policeri en närmare kännedom Om Tjenstebjd-
nens öm byteslynnen och hvad sorn dertill kun;
de vara rätta orsaken, samt ägde dt rar anled-
hihg vara betänkt på utvägar till rättelse. Kan¬
ske skulle Ombyteslusten- så småningom förgå ,
här Policén i den vägen kunde ha närmare'
inseende på Tjenstehjonen, som troligen mera
då, än för det närvarande, lämpäde sig elter
Ffusböndernés vilja, för att undgå FoliceCor-
rection* Och kanske skulle ÖrlofsSedlar, in¬
nehållande oförtjent beröm och recomrnendation,
mera sparsamt utgifva» samt rent af falska
ÖrlofsSedlar blifva mera sällsynte; hvilka sarri-
manlagde omständigheter hittills mycket bi¬
dragit till Spinnhusets befolkning.
Krogarne
Den 4 Maji, f. m.
Krokarne gifva väl hittills ett icf^e obetyd¬
ligt bidrag till SpinnhusFond- n; men sorn de
ock betydligt bidraga till lasternas utbredan¬
de , böta de skäligen med en åtminstone för¬
dubblad afgift beläggas. Jag känner ej, om
så kallade Värdshus Och Spisqvarter, Frukost-
stallen, Sweitz:)! bodar, Hembryggare--tällén,
Vinkällrar, ined flere dylika, dels för det nöd¬
vändiga uppehället, dels ock for den onödiga
njutningen befintliga inrättningar af enahan¬
da hallt, på något direct sätt contribuera till
förenämnde Fond; men visst är, att de alla,
hvar och en i sin mon , kunna , utan tyngd
för det Allmänna, betydligt för detta ända¬
mål beskattas; hellst en del al dem äro rent
af skadliga och öfverflödiga samt bidraga i
sin mon till Sedeförderfvet, på hvilket föl¬
jer laster och brott.
Till samma ändamål leder äfven i sin mon
allt slags spel. Man skall kanske säga , att
TjenstehjonsCIassen ej befattar sig stort der¬
med. Ty värr sker det stundom, och jag har
sjelf sett, huru Betjening dermed sysselsatt sig
i deras Husbönders Tambourer eller yttre rum,
under det Husbonden varit hemma. Beklag.
ligen förledas de dertill af exemplen och verk¬
lig syssellöshet En betydlig afgift på alla
kott, som i Riket tillverkas, kunde derföre
äfven skäligen få öka SpinnhusFonden.
En egen Class Handlande finnas i Stocka
holm, hvilka äro Innevånarne mera till skada
Ridd. o. Ad. Prot. VI. B. II. Afd. 9, io.
66
Den 4 Maji, /. m.
än gagn ; men ofta genom sin Industrie samla
förmögenhet. De föret» sig under olika skep¬
nader, såsom sittande, stående, gående och
kringvandrande, under en allmän benämning ;
klånglerskor. Dessa äro, genom sina förköp ,
uppköp och upplag, verkliga kräftor för Sta¬
dens Innevånare, hvilka, genom dessa perso-:
ners tillvarelse , ofta måste betala varan dy¬
rare än annars. Dessa Handlande, hvilkas obe¬
tydliga förlag kan omsättas flera gånger i må¬
naden eller veckan, och således på året mång¬
dubblas , kunna således äfven betydligt be¬
skattas till Fondens förmån, och böra det med
så mycket mera skäl, som de ej på något, för
det Allmänna nyttigt, men skadligt sätt använ¬
da sin tid, tämmeligen lättjofullt.
Flera utvägar till SpinnhusFondens för-
kofring kunna således utfinnas, lämpligare än
den Utskottet föreslagit.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt-
Marskalken gjord Proposition, blef StatsUf-
skottets Betänkande af Ridderskapet och A-
deln bifallit.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärs-
och j,Oeconomia;Utskottets, den 17* sistledne
April aflåtne, samt den 25. i samma månad
förmiddagen på bordet lagda Betänkande, i
inledning af åtskilliga väckta Motioner om
förändringar elier förbättringar uti Skjutsväsen¬
Den 4 Maji, f. m.
§7
det, och de i detta ämne utkomns, nu gällan¬
de Författningar.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Det är redan så långt lidit på Riksdagen och
det hufvudsakliga af detta ärende af så helt
och hållet oeconomisk beskaffenhet, att det.
samma kan af Kongl. Maj:t afgöras , hurusom
Konungen finner Landets väl det fordra, utan
att “"Riksens Ständers åtgärd dervid är af nö¬
den. Jag yrkar således ej återremiss af Betän¬
kandet, men jag ville endast anmärka, att,
för beredande af allmänt välstånd i Landet ,
är det ej nog att gifva Myntet ett högre och
stadgadt värde. Jag hade derföre önskat, att
OeconomiasUcskottct hade uti sitt Betänkande
om Skjutsväsendet framställt något antagligt
förslag för att aflägsna sådana Onera, som för¬
svåra och inskränka Productionen, i synner¬
het af Jordbruket. Men icke blott oeconomi-
ska skäl, utan äfven moraliska, tala emot Skjuts¬
inrättningens bibehållande. Ungdomen bland
Allmogen vänjes derigenom från späda åren
att lefva på Gästgifvaregårdar och der till¬
bringa sin tid i fylleri och liderlighet. Men
min mening är ej härmed att yrka på förhöj¬
ning i Skjiitslegan. För att afhjelpa det on?
da, som nuvarande Skjutsinrättning medför,
har man föreslagit Forvagnars och Entrepre-
nad-skjutsningars införande. En Inrättning ,
som grundas på vinst, kan ej bära sig brew
devid en Inrättning, sorn grundas på Onus.
Derföre , om Forvagnar skola införas, så må.
ste Skjutslegan höjas. Men höjes den, utan
68
Den 4 Maji, f. tu.
att Forvagnar inrättas, så blir det blott ctf pal¬
liativ, som förlänger bibehållandet af den hit¬
tills varande skadliga Skjutsinrättningen. Man
tror i allmänhet, att det är mångfaldigt dyra¬
re att resa utomlands, än i Sverige. Så är det
ock, när man ej vill hålla till godo med att
resa på Forvagnar. Den hos många yppade
tanka, att om Reformen fordrade Skjutslegans
höjande, skulle det blifva för dyrt att re¬
sa , vågar jag bestrida. Men med den Skjuts¬
inrättning, som nu finnes i Sverige, är det för
den mindre törmögne dyrare att resa här än
utomlands , ty här måste den fattigaste , om
han vill färdas åkande, nödvändigt för sin
person begagna en häst, då deremot i andra
Länder, såsom England, ända till 30 personer
och derutöfver fortskaffas med fyia hästar. Jag
hade derföre önskat, att Utskottet föreslagit
införande af Forvagnar på de mäst beresta vä¬
gar, och Skjutslegans förhöjande först då, när
dessa Forvagnar skulle börja att gå. Jag skul¬
le äfven önskat, att Utskottet, för denna In¬
rättnings reglerande, tillstyrkt en Comités ned¬
sättande, på sätt en värd Ledamot, Herr af
Wingård, innom detta Stånd redan föreslagit.
I öfrigt får jag förnya hvad jag redan för¬
klarat, att min mening med hvad jag nu an¬
fört, icke är att derigenom gifva anledning till
Betänkandets återremitterande.
Herr Grefven och LancltMarskalken hem¬
ställde, om icke, enär Herr Munck af Rosen¬
schöld ej yrkat Återremiss af Betänkandet,
Den 4 Maj f. tu. 69
Ridderskapet och Adeln behagade detsamma
gillaj hvilket bifölls.
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs- och
OeconomiaeUtskottets den 18 sistledne April
afgifne. samt den 30. i samma månad på bor¬
det lagde Betänkande, i anledning af väckt
Motion om upphäfvande af den författning,
som påbjuder hvart 50. Tunnlands plantering
med träd på slättbygden i Skåne.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Jag skall ej länge upptaga Ridderskapets och
Adelns tid med Anmärkningar vid ett Betän¬
kande, som angår ett ämne af ceconomisk be-
skaffenhet, hvaruti Konungen således äger att
besluta som honom godt synes- Jag vill blott
nämna, till rättfärdigande af den Motion jag
väckt, om inskränkning af den påbudna
Skogsplanteringen på hvart 5o:de Tunnland
i Malmöhus Län, att då påbudet härom
är af Konungen stadfästadt, ehuru föranledt
af enskilta personers öfverenskommelse j så
trodde jag och vågar påstå ännu, att en Mo¬
tion om afskaffandet af denna Författning
kunde med allt skäl innom RiksStånden väcä
kas. Vill man med OeconomimUtskottet an¬
taga , att en af Konungen stadfästad öfverens¬
kommelse ett Läns Innevånare emellan icke
kan upphäfvas utan genom en ny öfverens¬
kommelse dem emellan , så skulle en sådan
öfverenskommelse svårligen någonsin kunna
upphäfvas i ett Land som Sverige, der, en¬
ligt en för halftannat år sedan vidtagen För¬
7®
Dén 4 .Maji, f, m.
fattning, Menighetens sammankomst Sockne-
och Häradsvis ej är tillåten, utan erhållit till¬
stånd af KronoBetjeningen , i synnerhet då
som nu är fallet, Konungens Befallningshaf¬
vande sjelf föreslagit öfverenskommelse!!. Med
den principe, som ligger till grund för Utskot¬
tets Betänkande, är nu ingen utsigt att få upphäf¬
va Författningen om Skogsplanteringen i Mak
möhus Län , utan den får stå qvar bredevid
de flere dylika, hvarigenom Riket, i afseende
på s:na oeconomiska behof, sättes i beroende
af Utländningen, men den ena Provincen i obe»
ende af den andra,
Högloflige Utskottet anför flera af dess
i Malmöhus Län hemmastadde Medlemmars
vitsord om nyttan af ifrågavarande Författ¬
ning. Jag har flera gånger sjelf tält med des»
sa i ämnet, och jag har funnit alla vara a£
min mening, undantagande en Ledamot, som
sjelf bor på en mindre frugtbar, stenbunden,
Skogsbygden tillhörig ort, för hvilken äfven
jag, hvilket mitt Memorial i detta ämne kan
Intyga, ansett den påbudna Skogsplanteringen
vara nyttig. Men jag yrkar icke återremisi
af Betänkandet, utan begär endast att detta
mitt yttrande må i Protocollei såsom en Re¬
servation inflyta.
Uppå derefter af Hett Grefven och Landt-
Marskalken gjord Proposition , blef Oecono-
miaeUtskottets Betänkande af Ridderskapet osh
Adeln gilladt.
Den 4 Maji, f. m.
71
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs- och
OeconomiaeUtskottets , den 13. sistledne April
afgifna, samt den 25. i samma månad förmid¬
dagen, på bordet lagda Utlåtande, i anledning
af gjorda Anmärkningar vid Utskottets förut
meddelta Betänkande, angående väckt fråga
om skyldighet för Götha CanalBolag att besör¬
ja underhållandet af de vägstycken i Skara¬
borgs och Östergöthlands Län , hvilka till.
hort sådana Hemman, som genom Canalanlägg-
ningen blifvit indragne, med mera.
Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus:
På de grunder jag framställde, då Oeconomi®-:
Utskottets Betänkande angående Götha Canal-
Bolags väghållnings - skyldighet förra gången
var under öfverläggning, får jag nu ödmjuk¬
ligen hemställa, om icke Högloft Ridderska-
pét och Adeln skulle finna för godt, att i den¬
na fråga , der CanalBolagets rättighet till be¬
frielse från ett slikt Onus grundar sig på lag¬
ligen meddelta Privilegier samt utfärdade K:g!.
Bref, låta bero vid hvad redan blifvit i den¬
na del stadgadt. Sant är det väl, att Götha
CanalBolag fått sig tillagd jord från Hemman,
hvaraf åtskilige till en del alldeles utgått
och försvunnit i men denna Jord har antingen
blifvit medtagen genom gräfningen af sjelfva
Canaan , eller ock utgör den sidorna deraf;
jag tror således, att Götha CatialBolaget, som
är den största väghållare i Riket, bör befrias
från skyldighet att underhålla de utgångna
Hemmanens väglotter, och jag anhåller alltså
om Proposition till afslag af Betänkandet
72
Dm 4 Maji, /. »2.
Herr Heijkensköld, Carl Fredric: Då hvar
Hemmansägare är skyldig att hälla den väg ,
som är Hemmanet lagligen tilldelad , så kan
jag ej inse, med hvad tätt Götha CanalBolag
vill undandraga sig denna skyldighet , då Bo¬
laget fått på sig öfverlåten rättigheten till
Hemmanens Jord, i synnerhet som de ifråga¬
varande väglotterne ej kunna vara af någon
särdeles längd och depencen för underhållan.
det blifver säkerligen obetydlig. Jag tillstyr¬
ker på dessa grunder bifall af Betänkandet.
Grefve von Platen: Just af det skäl, att
Hemmantal är grunden för väghållnings-skyl-
digheten , tror jag, att då Götha O.nal icke
har något Hemmantal, Bolaget bör från berör¬
de underhålls-skyldighet befrias.
Herr Grefven och Landt Marskalken till»
kännagaf, att de öfrige trenne RiksStånden
redan g Ilat Oeconomi®-Utskottets ifrågava¬
rande Beänkande, samt hemställde, om icke
Ridderskapet och Adeln äfven btdiagade uti
enahanda beslut instämma. Bifölls.
Grefve von Platen : Emot det nu tagna
beslut får jag härmedelst formligen protestera,
såsom oförenligt med den rätt, hvilken enligt
Svensk Lag tillkommer Götha CanalBolag , I
stöd af lagligen erhållna Privilegier och rät¬
tigheter, noggrannt upplyldt Contractsamt ä-
gande rättens helgd.
Vid förnyad föredragning af Riddarhus-
Den 4 Moji, f. m.
73
Utskottets den 20 sistledne April aflåtne samt
den 25 i samma månad förmiddagen, på bor¬
det lagde Memorial, innefatiar.de Utlåtande öf¬
ver Wadstena Adtliga JungfruStifts Djrections
RiksdagsBerättelse; fann Ridderskapet och A-
deln för godt, att hvad RiddarnusUtskottet uti
berörde Memorial, jemte dervid bilagde Ex-
tract af Wadstena Adaliga JungfruStifts Huf-
vudBok för år 181?, fillstyrktoch hemställt,
till alla delav gilla.
Föredrogs å nyo ej mindre StatsUtskoftefs
den 1 1 sistledne Mars meddelte Betänkande
om SalpeterSkattens utgörande, än ock Ut¬
skottets den 22 sistledne April afgifne samt
den s7 i samma månad förmiddagen på Bor¬
det lagde Utlåtande, angående gjorde anmärk¬
ningar vid Utskottets förstnämnde Betänkande.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning: Se-'
dan Salpeter-näringen i Riket nu mera vun¬
nit den fötkofran, att densamma i sin fortgång
ej skäligen kan iordra annat än andra narin-
gar, nemligen säker alsättning af sin produet till
skäligt pris; och sedan en Cassa af omkring
300,000 R:dr Banco blifvit samlad, genom
Jordbrukares sammanskott för dyrt betald Säl-
peter under benämning af Salpeterfond , bardet
synts mig, att, i en tid af föregifne liberale
tankesätt, en tvångslag, till ovilkorlig förbin¬
delse för jordbrukare, att in natura anskaffa
Salpeter, skulle upphäfvas, och förbindelsen
erhålla den inskränkning, jag i derom gjord
Motion föreslagit; men då StatsUtskottefj äf-
74
Den 4 Majit j. m.
ven i dess sednare Betänkande, detta yrkande
afslagit, och det icke lärer vara att förmoda
att, i detta mera än i andra Betänkanden, den¬
na Riksdag vinna någon hufvudsaklig ändring,
lärer jag få antaga, att, vid Utskottets föreskrift
i detta afseende, kommer att förblifva. Lik¬
väl, och om tvångslagen bibehålies, att Hem;
manen ovilkorligen skola anskaffa Salpeter, tror
jag mig hafva skäl fordra, att vilkoret afCon-
tractet å andra sidan, eller af Staten, äfven
uppfylles, som står i förening med åtagandet
af Salpeter gärden vid i8co års Riksdag. Då
ansågs förbindelsen att anskaffa Salpeter icke
såsom något särdeles onus, hellst Staten för-
bandt sig betala hvad Salpeter då var värd,
eller en Riksdaler tjugufyra Skillingar pundet,
efter då varande Myntvärde, eller i Silfverj
och utan denna förbindelse, å Statens sida,
hade Hemmansägare sig icke Salpeter-gärden
åtagit. Nu är likväl förhållandet, till Jordbrug
karens betungande, alldeles förandradt. Sal¬
peter, som ännu år 1811 kostade en Riksda¬
ler 24 Skillingar pundet, gäller nu omkring åt-
ta Riksdaler, och då Salpeter-försäljningen nu
mera är en monopolisk inrättning, emedan de,
som äro förbundne att anskaffa Salpeter, äro
ock tvungne att köpa den till det pris, ett
inskränktare antal Säljare föreskrifva, enär
det icke tillåtes att till hälften ringare pris
hämta den ifrån Finland, eller annan utländsk
Ort} så blifver deraf en följd, att Salpeter¬
gården skall blifva fyra gånger mera betun-t
gande, än den var och åsyftades blifva, då
Konungen med|Ständerne, vid 1800 års Riks-
Ben 4 Maji, f. m
dag, derom i öfverenskommelseingingo, samt
att Contractet blifver, å Statens sida, alldeles
ouppfylldt, men för Nationen till iörbindelse
likväl gällande, så vida icke Hemmans-brakat’
re erhålla den för Salpeter betingade betal¬
ningen, efter det Myntförhållande, som var
år 1800, och derifrån ända till 1809, det vill
säga i silfvervärde, i öfverensstämmelse hvar¬
med, de betingade 1 R:dr 24 Sk. nu böra be¬
talas ungefärligen med 3 R:dr 8- Sk. pundet
för Salpeterj blifvande äfven vid ett sådant
liqvidationssätt, Hemmans-brukare i alla fall
lidande, i jemnförelse till förhållandet år 1800,
sedan Salpeter nu blifvit uppdrifven till hö¬
gre pris här i Landet, än i andra Länder,
hellst Köparen måste betala ända till 8 Riks¬
daler pundet, och äfven, efter mitt yrkande, ic¬
ke erhöll större ersättning derföre än omkring
3 R:dr, och således måste vidkännas en be¬
tydlig förlust, som aldrig varit åsyftad ellet
medgifven. Vid sådant förhållande, då Jord¬
brukarens lidande ligger i öppen dag; då utJ
vägar varit och bordt yppas, att, åtminstone
i detta afseende, lätta dess Stats bördor, har
jag trott mig icke sakna anledning att till Rik¬
sens Ständers pröfning framställa Jordbru¬
karens billiga fordringar i detta afseende; men
då oförmodade svårigheter dervid mött, har
jag nu måst inskränka mig blott till det påstå¬
ende, att den af Hemmans-brukare år 1800
förbehållne betalning af 1 Rsdr 24 Skillingar
pundet för Salpeter måtte betalas efter Cours
och Silfvervärde, som var grund för denna t
liquide ända till 1809, samt att detta förbe-;
76
Den 4 Maji, f. nt.
båll må fästas vid Högloflige Ridderskapets
och Adelns förmodade bifall till Betänkandet;
lärandes äfven i Hedervätda BondeStåndet för-
ändring i Betänkandet, i anseende till liqvi-
dationssättet, vara gjord.
Grefve Mörner, Adolph Göran: Jag re-
specterar Grefve Gyllenborgs påstående, att
Jordägare mätte tillåtas att med penningar be¬
tala SalpeterSkatten, då detta yrkande har
för ändamål att lindra Jordbrukarens mödor,
men jag fruktar att ett misstag ligger till grund
för detta förslag. Då den nuvarande Salpeter¬
gärden vid tboo års Riksdag antogs, var det
af tvenne orsaker: den ena, att man hade fun¬
nit besvärligheten af det dittills brukeliga sätt,
att genom kringvandrande Salpetersjudare be¬
reda denna vara, hvilket för Allmogen i syn¬
nerhet var högst tryckande samt gaf anledning
till chicaner af flere slag. Närman, enligt för¬
ra författningar, icke ägde rätt vägra en Sal¬
petersjudare, han matte anlända hvad stund
på dygnet som hellst, tdlgång till sina stall
och fähus, så måste man ofta, för att ej hin¬
dras i angelägna sysslor, gerom hvarjehanda
medel skaffa sig fri frän sådana besök, hvil¬
ket gaf anledning till prejeri å SalpeterSjndar-
nes sida. Den andra orsaken var den erfaren¬
het man vunnit, att Salpeter-tillverkningen
genom ofvanberörde anstalt ändå icke ökades.
Då vi sedermera förlorat Finland och Wester¬
botten, derifrån den mä^ta Salpetern förut korn,
# är det af så mycket större vigt, att de Författ¬
ningar, hvilka till näringens förkofran och fram-
Den 4 Maji, f. m.
77
gång visat sig så hufvudsakeligen bidragan*
de, måtte i det skick de nu äro bibehållas.
Om Jordbrukaren är uppmärksam , sä ligger uti
det stadgande, att Salpeter bör in natura lef-
vereras, ett tillfälle för honom att bereda sig
en ny näringsgren och arbetsförtjenst, och det
är just af detta skäl, som förbud emot ut;
ländsk Salpeters införande blifvit utfärdadt j
jag förstår således ej , huru ett sådant Stad¬
gande kan få namn af Monopoiium, i synner¬
het då antalet af de personer, som kunna af¬
yttra, och de, som behöfva köpa Salpeter, un;
gefärligen motväga hvarandra. Beträffande af-
giftens förändring , så beror detta , lika med
alla andra varor, på Sedelstockens ökning och
tidens dyrhet. Och jag kan icke föreställa
mig att det vore gagneligt för Staten, att be¬
stämma den betalning, som för Salpetern er*i
lägges i Silfver. Men jag tror att Salpeterns
lösningspris bör vara svarande emot hvad dea
i allmänhet gäller, om denna näringsgren skall
kunna bära sig och fortfara att utvidga sig.
I anseende till dessa skäl, anhåller jag om
bifall till Utskottets Betänkande.
Grefve Mörner, Carl Stellan: Såsom Sty¬
resman öfver Kronobergs Län utbeder jag mig
få upplysa, att i denna ort, hvarest Salpeter¬
tillverkningen torde vara störst af alla Rikets
Provincer, har productionen af denna vara, ge¬
nom Kongl Maj:ts Nådiga Förordning af år
1812 samt öfrige i ämnet gifne föreskrifter, 1
sistledit år stigit från 1000 till 4000 Lispund,
hvarföre Länet erhöll af Kongl. Maj:t och Kro*
78
Den 4 Maji, f. m.
nan i betalning 30,000 R:dr. Om nu dessa
nyttiga Författningar skulle ändras, fruktar
jag att den goda saken kominer att gå till¬
baka, hvilket vore skadligt för denna ort; jag
instämmer alltså uti Herr Grefve Mörners till¬
styrkan att Betänkandet måtte bifallas.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt«
Marskalken framställde serskälte Propositioner,
blefvo StatsUtskottets den 11 sistledne Mars
och den 22 sistledne April afgifne ifrågava¬
rande tvänne Utlåtanden tili alla delar af Rid*
derskapet och Adeln bifallne.
Föredrogs å nyo BancoUtskottets den 22
sistledne April aflåtne, samt den 27 i samma
månad förmiddagen på bordet lagde Betänkan¬
de, i fråga om begärdt Lånebiträde af Banquen
till Götheborgs Stad.
Grefve Mörner, Adolph Goran: Jag me¬
nar att denna Motion, som gifvit anledning till
ifrågavarande Betänkande, egenteligen härtill
föremål att bereda understöd för de publique
Byggn adernes underhållande i Götheborg. I
anledning deraf får jag ödmjukast gifva tillkän¬
na, att sådana berättelser inkommit till Kongl.
Maj.t om Götheborgs Stads belägenhet, som
föranledt Kongl. Majit att nedsända personer
för att om förhållandet på stället taga känne¬
dom, och sorn dessa personer ännu icke åter¬
kommit, men det vore möjeligt att den berät¬
telse, de komma att afgifva, skulle kunna för¬
Den 4 Maji, f. m.
79
anleda till ett vidare behof sf understöd , sl
får jag hemställa, om icke detta mål ännu nå¬
gon tid kunde få förblifva hvilande på bordet.
Uppå derom af Herr Grefven och Landt-
Marskalken framställd Proposition , fann Rid-
derskapet och Adeln för godt tillåta att ifrå¬
gavarande Betänkande finge tills vidare hvila
på bordet.
Företogs till pröfning BancoUtskotfets deo
22 sistledne April afgifne samt deri 27 i sam¬
ma månad, förmiddagen, på bordet lagde Be¬
tänkande, i anledning af väckt fråga om in-]
rättande af en ny Fond för Sillfiskare.
Herr Ankarsparre, Ingemar August, an¬
förde skriftligen:
Att Sillfisket varit af en betydlig vigt för
Sverige, är en erkänd sanning, och det lärer
väl ej vara någon, som, med kännedom afsi¬
la de fördelar Landet kan draga af denna nai
ringsgren, om den åter upplifvas, icke förenar
den lifligaste önskan, att äfven med momenta-
la uppoffringar söka återvinna hvad vi häruti
förlorat.
För Coursen, Handeln, Statslntraderne,
Handelsvågen och såsom ett födoämne, som nu
måste importeras, har Sillfisket varit fördel-
agtigt och gifvit näring samt sysselsättning åt
ett stort antal människor af den arbetande
So
D i 4 A*aji, f m.
Classen, hvilka nu måst intränga sig uti andra
handtenngar. Nigra sednare års erfarenhet
visar, att Sillen, sorn af ännu ej fullkomligt
utredde skäl alvikit från Svenska skären, bör.
jar återkomma oih visar sig årligen i allt stör¬
re ovli större mängd, så att man nu kan haf¬
va hopp att snart återvinna sammi betydeli.
ga Sillstimm, som under den bästa fiske-peri-
o.! :n , men utan understöd åt de mindre be.
m dlsde t iske. och Salteri-ldkarne. blifva dessa
förmoner onyttiga eller oanvändbara till vår
fördel. Den stagnation, som under flera års för¬
lopp varit i denna rörelse, har gjort att Fiske-
ri-[nrättningarne och redskapen blifvit förstör¬
de , nödige förlager fattas att åter iståndsätta
dctn, äfven hafva Sal etienne genom flerårig
bristande förtjenst kommit utur stånd att hål¬
la 'orl.ig, annan tillgång linnes ej i närvä-
rande ställning, än den Staten kan gifva, och
då biträden åt näringar anses så allmänt nyt¬
tiga , så lärer biträde åt denna Näringsgren
otvifvelagtigt vara en b and de bättre utvägar
att sprida penningar i Landet.
Det förslag Herr Hammarhjelm uppgifvit
uti sin med Utskottets Betänkande åtföljande
serskilta mening, anser jag vara det tjenliga-
ste, ått, utan de af Utskottet fruktade olägen»
heter, lemna ett högst nödigt bidrag åt den
Näringsgren, hvars oberäkneliga nytta varit li¬
ka stor, som det aår varit smärtande, hvilket
dess mistning gifvit åt vårt af alla nyttiga nä¬
ringar uti största behof varande land. Sorn
Den 4 Maji, /. m. g i
■, . • ' - v
uti första Motionen i detta ämnet blifvit före¬
slagit, att den högsta utlåniogssumman borde va¬
ra 200 R:dr,och sorn biand Låntagare endast Sill¬
fiskare blifvit nämnde* men jag inhämtat, att de
isynnerhet Lånebehöfvande äro Sillsaltare, för
hvilka 200 R.dr vore alltför otillräckeligt, så
föreslår jag att anslaget må blifva till hela
Näringsgrenen och hogsta Lånesumman åt hvar¬
je person åtminstone ej bestämmas under
1,500 eiler 2000 R:dr , hvilka Lånebidrag
torde ktännå lemnäs blott åt mindre bemedla¬
de samt på samma grunder, sorn åro brukelig»
uti RiksBancODisconten5 men för större vig¬
het besörjas af Konungens Belailningshafvande.
Om Sillfisket får urrdersiöd, lärer det otvif-
velagtigt utvidgas äfven till Fiske på djupet,
sorn är säkrare än det Vänliga inuti skären,
tnen utan understöd skall det betydligt inskrän¬
kas Och stadna endast i de förmögnare förlags-
männens händer} understöd blifver ett mål för
de mindre bemedlades täflan att göra förbätt¬
ringar och nya inrättningar i de gamla Fiske¬
nsätten. Industrien skall befordra näringens
utvidgande, lemna föda och sysselsättning åt
en mängd människor, återskaffa oss en St^ts-
Intrade och en förlorad expoitartikel samt gif«j
Va ett betydligt lif åt Handel och Sjöfart.
Till följe af dessa Anmärkningar anhål-
. ler jag vördsamt om Betänkandets återremit*
terande.
Ridd. 0, Ad, Prot, VI- B. I. Afd. 11, 12.
Ss
Den 4 Maji3 f. m*
Friherre Cederström, Jacob: De ständiga
Näringarne i ett Land fordra mindre unders
stöd än tillfällige, såsom SiIIfiskeriet. Då sillen
ankommer till våra stränder, är behofvet af
låneunderstöd verkligt, om man annars af det«!
ta Fiske vill draga ali den fördel, som är möj»
lig. Jag anser det vara lika så origtigt, att
bestämma storleken af den summa, som till ett
slikt understöd borde af Banquen användas ,
som det är omöjligt att bestämma, huru myc¬
ket Sill, sorn skall ankomma. Jag tror derföre
att summan bör vara obestämd, och vid utlå¬
ningen dtraf afseende endast hafvas på dets
säkerhet, som för lånebiträdet kan fordras och
6tällas. BancoUtskottet hade således, efter min
öfvertygelse, långt i/rån att afslå den väckta
klotionen, i stället bordt utsträcka sitt Utlå¬
tande ännu längre än hvad d^ri var föresla¬
git, medelst tillstyrkande af et-oinskränkt bi¬
drag; i öfrigt instämmer jag uti Herr Ankar¬
sparres yttrande, och tror, att det ej kan med-:
föra någon förlust för Banquen , om ett tempo»
rairt lånebiträde, som blott varar några måna¬
der, för ofvannätnnde ändamål beviljades.
Grefve von Raseri) Axel: Jämte det jag in¬
stämmer uti hvad Friherre Ceders röm och Herr
Ankarsparre yttrat, utbeder jag mig likväl att
få omnämna några upplysningar i afseende på
Sillfisket i Bohus Län, grundade på den local-
kännedom jag, likmätigt min pligt, om detsam¬
ma äger. Under forledit är var väl ej S Wång¬
sten betydlig, men dock så stor, att uppmärk¬
samheten väcktes hos Sillfiskare och Sillsaltare-
ben 4 Mn/i, /. m
iit med mera drift än förut vinnlägga sig or»
'denna handtering. Sistledne Vinter återkom
sillen i större mängd och fångsten kan med
säkerhet beräknas till emellan 60 och 70,000
hinnor, hvaraf emellan circa 26,000 tunnor
äro saltade och för inrikes consumtion tjenli*
ga. Om detta är ett lyckligt resultat, börjag,
å andra sidan* ej underlåta att upplysa* det
knappt hälften af denna sill blifvit fångad *
och säkerligen ej tredjedelen saltad , så vidi
ej Kongl. Maj;t * af vanlig Nådig oriivårdnad
för sine betryckte undersåtare, anderstedt Fisket
ined 20*090 R:dr Banco * som utlånades till
Salteri-ldkaié och Fiskare; ty nöden i Göthe¬
borg, Uddevalla, Marstrand och Strömstad vaf
så stör, att man, af bl ist pä petiningar då Sil¬
len sorn mäst gick till, icke bjöd mera än 32
å 24 Sk. tunnan för den färska Sillen, och ha¬
de ej då den ofvannämnda Låneanstaltén rnel-
lankommit, skulle Fiskarne varit nödsakade att
tipphöra med Fisket; ■
Efter alla probabilitéter häfva Vi ätt i
höst åt rvänta Sillen i större mängd, än förut*
då alla tecken gifva förhoppning att den skall
återkomma lika talrik, sorn fördom under det
mäst gynnande Fisket; men huru skall en för
Sverige sä gagnande Näringsgren kunna be¬
gagnas, om ej till dess upphjelpande i sin böM
jan något Capital förefinnes ? Jag får således
förena mig med Friherre Cederström och an¬
hålla , att minst étt Creditiv af 200,000 R:df
till Konungens Disposition* i fall af behof*
Éhåtte anslås 3 hvilka penningar sedermera *f
84
Den 4 Maji, /. m.
Landshöfdingen, emot godkände säkerheter, till
Fiskare och Sillsaltare skulle utlånas emot 3
procents ränta på 4 å 6 månader, och där an¬
dra antagliga Hypothequer ej lunnos, kunde
den saltade Sillen pantsättas, samt förvaras un¬
der KronoBetjeningens vård och ansvar. På
detta sätt vore ej någon förlust för Banquen
att befara, biträdet endast temporairt, rantanen
vinst för Banquen , och en välgörande utsigt
för en af Sveriges dyrbaraste Näringsgrenar,
den lyckliga följd, som vöre att förvänta. Jag
anhåller att dessa i korthet yttrade tankar måt-
te få åtfölja återremissen till Utskottet.
Herr Munch af Rosenschöld, Eberhard:
Då flere värda Ledamöter anfört de skäl, som
böra föranleda till ändring af BancoUtskottets
ifrågavarande Betänkande, till förmon för Si 11-
fiskerierne, vill jag blott få tillägga ett enda
skäl, hvilket bör i synnerhet verka på Banco-
Utskottet. Utskottet har ej rosett annat medel
till Myntets förbättrande kunna vidtagas, än
förminskning af RörelseCapitalet, men jag hål¬
ler före att export af många tusende tunnor Sill
skulle bättre än något annat verka förmonligt
till nedsättning af Cours, Agio, med mera, och
då tror jag, att man ej bör tveka att genom
något understöd från Banquen befordra detta
ändamål. På dessa skäl yrkar äfven jag åter-
xemiss af Betänkandet.
Herr Grefven och LandtMarslalken hem-
ställde, om Ridderskapet och Adeln ansåg de
vid BancoUtskottets Betänkande gjorde An¬
märkningar hindra detsaramas antagande, 6amt
Den 4 Maji, f. m.
85
på sådan grund behagade Betänkandet, jemte
Anmärkningarne, till Utskottet återremittera.
Bifölls.
Herr Grefven och LandtMarskalken till*
kännagaf, att Plenum kommer klockan half till
5 i eftermiddag att fortsättas.
Föredrogos ä nyo och gillades till den be;
handling 56, §. RegeringsFormen stadgar, föl-
jande från ConstitutionsUtskottet inkotnne samt
den 27 sistledne April och den 2 dennes på
bordet lagde Memorial:
Af den 20 sistledne April:
1:0 Innefattande Förslag till åtskillige Riks¬
dagsordningens §§:s fördelning i numererade
Moment,
Af den 24 sistledne April:
2:0 Med tillstyrkande af ändring uti åt¬
skillige Grundlagarnes §§. hvad angår före¬
skriften om en Voteringssedels afläggande.
Af den 20 sistledne April:
3:0 Angående ett föreslagit tillägg uti 29
i Riksdagsordningen.
26
Dm 4 Maji, f. m,
Viri förnyad föredragning af Riddarhus-
Utskottets, den 20 sistiedne Februarii aflåtna ,
samt den 27 i samina månad, förmiddagen, på
bordet lagda Memorial , med förslag till Rid-
derskapets och Adelns underdåniga Skrifvel¬
se till Kongl. Maj:t , angående utfärdande af
cn Kungörelse, sorn förklarar de Ätter, hvil¬
kas Stamtafior äro ofullständiga , deras Repre¬
sentationsrätt förlustige, till dess Genealogier-;
na blifvit complettevade ; blef berörde förslag
af Ridderskapet och Adeln godkändt.
Förecjrogos, å nyo så vål Allmänna Be;
svärs- och OeconomiteUtskottets, den 26 sist-'
ledne Januatii afgifna , samt den 17 sistiedne
Februarii af Ridderskapet och Adefn återre¬
mitterade Betänkande, i anledning af vackt;
fråga om befrielse från skyldigheten att afska».
la Barken å utsynte Ekar, som ock Utskot¬
tets den 2 sistiedne April meddelta och dea
So i samma månad på hordet lagda yttrande,,
i anledning af de vid Utskottets, torra Betan*
kande gjorda anmärkningar.
Herr Manner st arn r Johan’. Af d?t nu upp¬
lästa Betänkandet har jag inhämtat, att Oeco-
nomiaeUtskottet, uti sitt förra i ämnet afgifna*
Utlåtande , såsom alternativ tillstyrkt fri Ex¬
port af Ekbark emot behöriga Tullafgifters
erläggande; men jag finnér nu , att Utskottet
pti förevarande Betänkande frångått detta till¬
styrkande, och i stället föreslagit, att en Jorc^
Den 4 Maji, /. m.
87
ågare eller Hemmansinnehafvare, som bevisli¬
gen erbudit närmaste boende Garfvare, den å
utsynte Ekar afskalade Barken, men ej derfö¬
re kunnat erhålla skälig betalning, bör helt
och hållet ifrån afskalmngs-skyldigheten och
allt laga ansvar befrias- Tåg för min del tror,
att det ej är rätt att endast tillåta försäljning
af en inhemsk vara innom vårt eget Land, till
förmån för några enskilta Näringsidkare, och
derigenom b taga Landtmannen ett tillfälle
att genom Export af Ekbark erhålla en stör¬
re afsättning och bättre betalning. Då såle¬
des detta förbud är en monopolisk Författ¬
ning , anhåller jag om Herr Grefvens och
LandtMarskalkens Proposition till bifall af för.
sta Alternativet i förra Utlåtandet, eller fri
Export rättighet af Ekbark-
Uppå derefter af Herr Grefven och handt-
Marskalken framställd Proposition, fann Rid-
derskapet och Adeln för godt bifalla Utskot¬
tets, i dess första Betänkande, gjorda hemstäl¬
lan , att utförsel af Ekbark, emot den Tull,
som Kongl. Majrt i Nåder kan pröfva skäligt
derföre bestämma , jemte fri disposition vid
försäljningen deraf, hädanefter må blifva til¬
låten.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärs-
och OeconomiaeUtskottets, den 16 sistledne
April afgilne, samt den 30 i samma månad på
bordet lagda förnyade Utlåtande, rörande väckt
fråga om rättighet för Lumpsamlare att om»
88
Den 4 Maji3 f. m.
kringresa i Landet , samt om sättet till Lum¬
pors anrkaffände för Pappersbrukens behof.,
Grefve Kallinge Pehr : I andra Länder, i
synnerhet i Holland, samlas med yttersta sorg¬
fällighet Lumpor , för att till Pappersbrukens
behof användas. Hos oss finner man sådant
ligga öfverallt i rännstenar, på vägar, i torp
och kojor och på alla sophögar, utan att
någon vilt göra sig mödan att taga vara der¬
på Om sådant skedde , skulle man erhålla
en stor mängd Lumpor, som, använda till Pap¬
per , skulle göra priset derå mindre dyrt i en
tid, då papperet behöfves så mycket och all¬
deles med öfverflöd användes, såsom , till
exempel , man skall hafva ett Pass , skrifves
det på ett helt ark, i stället för att det kun¬
de vara tillräckligt på ett halft ark.
Herr Grefven och Landt Marshalk en hem¬
ställde, om icke, enär Utskottets i detta äm¬
ne först afgifna Betänkande redan blifvit af
Ridderskapet och Adeln bifallit , Utskottets
ifrågavarande Utlåtande nu endast borde läg¬
gas till Handliugarne j hvilket bifölls,
Vid förnyad föredragning af Allmänna Be¬
svärs- och OeconomiasUtskottets , den 16 sist-
Jedne Aprii a tgl file, samt den 30 i samma må¬
nad på hordet lagda Utlåtande, i anledning
af gjorda Anmärkningar vid Utskottets förut
meddelta Betänkande, angående väckt Motion.
Den 4 Maji, f. m.
89
om en friare Tackjernshandel, fann Ridderska-
pgt och Adeln, att enär sistnämnde Betän¬
kande redan blifvit af RiödersKapet och A*
deln bifallit, Utskottets ifrågavarande Utlåtan¬
de borde läggas till Handlingarne,
Föredrogs å nyo ConstitutionsUtskoftets ,
den 16 sistledne April afgirna, samt den 27
j samma månad förmiddagen , på bordet lag¬
da Memorial, angående föreslagna ändringar i
14. §. Riksdagsordningen,
Herr Munch af Rosenschöld, Eherhard;
Jag får blott anmäla den Reservation jag gjort
i Utskottet emot den del af ifrågavarande Me¬
morial, hvarigenom blifvit föreslagit, att i hän¬
delse en eller flera Classer, således äfven i hän¬
delse blott en Class bland en Stads valberättigade
Innevånare hos Konungen anhålla om ett nytt
valsätt, så kan sådant af Konungen egenmäg-
tigt meddelas. Jag anser farligt och emot all
constitutionel principe, att Styrande Magten
inblandar sig i en Samfällighets valförrättnin¬
gar till Riksdagsman*
Herr Grefven och LandtMarshalken hem¬
ställde, om Ridderskapet och Adeln behagade,
till den handläggning 56. §. RegeringsFormen
Stadgar, antaga den af ConstiiutionsUtskottet
föreslagna nya Redaction.
Ropades Ja och Nej,
9°
Den 4 Maji, f. m.
I anledning hvaraf Herr Grefven och
Daneli Mar skalken föreslog , att Constitutions-
Utskottets Memorial måtte , tillika med Herr
Munck, af Rosenschölds dervid gjorda Anmärk»
wing, till ConstitutionsUtskottet åteiremitteras,
Ropades äfven Ja och Nej.
Herr Munck af Rosenschöld : Då jag gjor¬
de min Reservation , tilläde jag derjemte den
Anmärkning, att jag ansåg det vådligt, att me¬
delst ett stadgande i RegeringsFormen, sådant
som det nu föreslagna, lemna Regeringen ett di»
rect tillfälle att inblanda sig i Nationens Riks¬
dagsmannaval. Jag tror derföre, att Memorialet
bör till ConstitutionsUtskottet återremitteras»
Herr Grefven och Landt Mar kalken för¬
nyade sin först gjorda Proposition om anta¬
gande af den föreslagna Redactionen.
Ropades starka Ja, blandade med Nej.
Herr Munck af Rosenschöld anhöll, det
Propositionen om Återremiss af Constitutions-
UtskoUets Memorial måtte å nyo framställas,
och då , uppå derefter af Herr Grefven och
Landt Marskalken förnyad Proposition om Å
terremiss , åter ropades :
Ja och Nej , yttrade ;
Herr Munck af Rosenschöld : Om ifråga¬
varande förslag oförändradt antages, så skul'
Den 4 Maji, f m.
9*
Je deraf följa, att om blott en Class af någon
iStads Innevånare hos Konungen anhåller om
förändring uti det förut brukliga valsättet,
gkutle Konungen genast kunna sådant hevilja.
Jag hemställer, om Nationen bör, man att eng
dertill vara föranledd af någon Kongl? Maj:ts
proposition i ämnet, sjelfviiligt gkva anled¬
ning filf inskränkning af sina rättigheter.
Friherre af Wetterstedt, Gustaf : Jag är
fullt öfvertygad, att Kongl. Majit är tillräck¬
ligt helåten med den Constituhonella Magt ,
gom Regeringsformen honom tillagt , för att
vilja eftersträfva att få den ökad på det sätt,
Herr Rosenschöld befarar. Men om de val.
berättigade Innevånarne sjelfve i en Stad skul¬
le finna sig föranlåtne att hos Kongl. Maj:t
anhålla om någon förändring till större eller
mindre del af den Valordning, sorn förut in-
Hom samma Samhällighet tjenat till efterrät.
telse, tror jag ej, att sådana hinder böra i Con-
stitutionen läggas, hvilka skulle kunna afhål¬
la Konungen , att å en så beskaffad begäran
fästa det afseende, densamma kan förtjena.
Någon ensid g ändring, på bio t en Class Med¬
borgares begäran, kan så mycket mindre vara
att frukta, sorn den nya Redactionen innehåU
ler , att ändring i Valsättet endast kan äga
rum, enär antingen någon Stads samtelige val-
berättigade Innevånare, eller ock en elier de¬
ra Classer bland dem hos Konungen anhålla
om fastställande af en ny Valordning första¬
den, och Konungen, efter Vederbör andes hö-
pnde, finnér skäl att härtill samtycka; och,
93
Hen 4 Maji, f. m.
derest Konungen således , med iagttagande af '
dessa former, skulle finna för godt att bifalla
någon förändring, sä vore sådant endast en å
Konungens sida visad benägenhet att vilja fo¬
ga sig efter de fles»e Valberättigades yttrade
önskan j ett vilkor, sorn jag anser nödvändigt
för helgden af de Röstandes rättigheter , och
derigenom ett fortfarande föremål för Konun-
gens omtanka och afsigter. Jag förenar mig
således, men endast af detta skäl , i begäran
om Återremiss , på det att ConstitutionsUt-
skottet må närmare kunna bestämma Redactio-
nen af den föreslagna §., och undanrödja de
farhågor, som nu af Herr Rosenschöld blifvit
yttrade.
Friherre Cederström, Jacob; Då en Lei
danrot gjort anmärkning emot ifrågavarande
Memorial, och anmärkningen är af den be¬
skaffenhet, att det torde vara behöfligt der.
öfver inhämta Utskottets förklaring och när¬
mare bestämmande så anhåller jag att Me¬
morialet må, på grund af Herr Munck af Ro-
senschölds anmärkning, till Utskottet återre¬
mitteras.
Herr Munck af Rosenschöld: Jag får till
alla delar förena mig med HofCancelleren Fri¬
herre af Wetterstedt och Landshöfdingen Fri¬
herre Cederström. Jag kan härvid ej under¬
låta att tillägga den anmärkning, att, så vidt
min Riksdags - erfarenhet sträcker sig, har
hvarken vid denna eller sistledne Riksdag ,
något förslag till inskränkning i Nationens
Den 4 Majly /. m.
93
rättigheter kommit ifrån Konungen, men väl
flera från Nationens egna Representanter.
Uppå derefter af Herr Grefven och handt-
Marskalken gjord Proposition , blef Constitu-
tionsUtskottets Memorial} i anledning af de
dervid gjorda anmärkningar, till Constitutions-
Utskottet återremitterade.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärs-
och OeconomiasUtskottets , den i 6. sistledne
April afiåtne, saint den 30. i samma månad
på bordet lagda Utlåtande , i anledning af
Väckt Motion om frihet för Landtmannen, att
mot låg elier ingen Tull få exportera sina
Producter.
Herr Cederskjöld , Pehr Gustaf: Jag för
ödin del kan ej annat än vägra mitt bifall till
OeconomiasUtskottets Betänkande. Jag finner
hemligen i högsta grad obilligt att hindra ut¬
förseln af Landtmanna-producter , under det
samma slags varor äro till införsel tillåtna.
Jag tror , att om utförseln och införseln voro
lika fria, skulle Handelsbalancen säkrast bibe¬
hållas i jemnvigt Då skulle dessutom aldrig
så stor skiljagtighet i prisen kunna äga ram s
som man nu ofta ser inträffa, såsom till exem¬
pel , att ett Lispund Oxkött måsts säljas I
Skåne för r R:dr R:g:ds, under det att i Stock¬
holm betalas inemot 4. Om Sveriges södra
Provincer finge till Dannemark* Hufvudstad
94
Den 4 Maji, f. ni.
utföra sina Producter, skulle' också Sveriges
Hufvudstad, utan tunga för handelsvågen *
kunna från det närbelägna Finland hämta fyll¬
nad i sina behof. Jag får således ödmjukast
anhålla, att Betänkandet måtte, jemte denna
min anmärkning, till Utskottet återremitteras.
Grefve Kalling, Pehr: f)e Anmärkningar
Herr Cederskjöld framställt äro ganska grun¬
dade. Hvarföre skall det ej Vara hvarje Svensk
man tillåtit att få exportera hvad man vill?
Jag skulle högtideligen önska att ProductPla-
catet måtte upphäfvas,
Herr Munck af Rosenschöld: jag tagef’
mig friheten att i anledning af det nu föreva¬
rande ämnet omnämna, det jag under Motions*
tiden framställt en Motion, angående åtskillig®
correåtiv mot Finska Handeln. Och som ve¬
derbörande UtskoU , till hvilka samma fråga
bli (vit remitterad, ännu icke deröfver afgifvit
något Utlåtande, får jag anhålla, det Ridder-
skapet och Adrin täcktes låta ert påminnelse
derom till dessa Utskott afgå Jag önskar för
min del -å mycket mera att detta ämne snart
må till pröfning förekomma . sorn jag är sin¬
nad att till ett ytterligare correctiv' mot Fin¬
ska Handeln föreslå en tillräckeligen utsträckt
Nederlagsfrihet för Stockholms Stad* i afseen¬
de å de varor hvilka Fmnarne tillförene upp¬
handla» härstädes, men hvilka, sedan efter 1815
års Riksdag Tullen på en vara blifvit förhöjd
och en del af de6sa till Införsel förbudna, de
Den 4 Maji , f. nt.
95
nu mera för det masta afhämtas från Köpens
hamn, Hamburg och Lubeck.
Herr Grefven och LandtMar&kalken hem*
ställde, om icke Ridderskapet och Adeln ansåg
QecooomiteUtskottets Betänkande böra, i anled*
ning af de dervid gjorde Anmärkningar , till
Utskottet återförvisas,
Bifölls.
Grefve Mörner, Adolph Goran: Då Oeco-
nomiieUtskottets ifrågavarande Betänkande nu
blilvit af Hogloflige Ridderskapet och Adeln
till Utskottet återremitteradt, får jag begära,
det Utskottet måtte anmodas, att vid Återre-
missens besvarande närmare uppgifva, på hvad
sätt och med hvad vilkor en fri Export af Landt*
manoavaror ina kunna befordras. Efter hvad
jag kan finna, utvecklar ej Friherre Wrangel
Memorial, som gifvit anledning till Betänkan¬
det, detta ämne på ett nog tillfredsställande
sätt, och har derföre vållat att ej Utskottet
närmare yttrat sig i detta ämne.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt-
Marskalken gjord Proposition, fann Ridderska¬
pet och Adeln lör godt tillåta, att Grefve
Mörners anmärkning finge åtfölja den redan
besluiade Återremissen till OeconomiaeUtkottet.
Herf Grefven och Lan dt Marskalken frå¬
gade , om Herr Munck af Rosenschöld kunde
uppgifva, till hvi.ka Utskott dess Motion, an-
gående correctiv mot Finska Handeln, blifvit
remitterad.
96
Den 4 Maji, /. w.
Herr Munck af Rosenschöld: Jag kan ej
med säkerhet draga mig till minnes, men tror*
att denna min Motion blifvit remitterad ill Stats-
och OeconomiseUtskotten»
Herr Grefven och Landt Marskalken yt¬
trade, att, i anledning af Herr Munck af Ro-
senscholds nyss gjorde hemställan , angående
påminnelse till vederbörande Utskott om skynd¬
sam handläggning af hans Motion, förande fö-
fesiagne correctiv mot Finska Handeln, vil'e
Herr Grefven och LandtMarskalken till nasta
Plenum låta i RiddarhusCancelliet efterse, till
hvilka Utskott Herr Rosenschölds berörde Mo¬
tion blifvit remitterad j hvarefter Herr Grefvert
och LandtMarskalken förklarade, att då åtskilli*
ge Utskott anmält, det Återremisser från Ridder^
skåpet och Adeln ej ai 1 tid nog skyndsamt till
Utskotten ankomma, ansåge Herr Grefven och
LandtMarskalken sig böra förnya sin den i i sist-
ledne April gjorde erindran, om nödvändigheten
deraf, att de Herrar Ledamöter, hvilka mun.
teligen framställa sådana Anmärkningar vid ett
Utskotts betänkande , att samma Betänkandes
återförvisande deraf föranledes, måtte, enligt
35. i RiddarhusOrdningen, anmärkningarne
innan nästa Plenum derefter skrifteligen till
Protocollet aflemna j, med tillkännagivande der¬
jemte, att, på det Utskotten må sättas i tillfälle,
att skyndsamt kunna yttra sig öfver de beslut¬
ne Återremisserne, hvilken åtgärd äfven på¬
kallas af Riksdagens snart annalkande slut,
alla återremisser borde, sedan nästa Plenum der¬
efter
Den 4 Maji, f. m.
91
efter inträffat, utan afbidan på de möjligen fe¬
lande Anmärkningarne, till Utskotten expedieras»
Vid förnyad föredragning af Allmänna Be¬
svärs- och OeconomiseUtskottets den i 6 sistled-
ne April aflåtne samt den 30 i samma Månad
på Bordet lagde Memorial, i anledning af gjor¬
de Anmärkningar vid Utskottets förut medddte
Utlåtande, rörande väckt fråga cm utfärdande af
en Förordning, angående Vattenverksågares ålig.
gande, m. m. fann Ridderskapet och Adeln för
godt, att enär de trenne öfrige Respective Riks-
Stånden redan bifailit Utskottets sistnämnde Ut¬
låtande, för sin del dervid nu mera låta bero.
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs- och
Oeconomiae- Utskottets den 16 sistledne April
afgifne samt den 30 i samma månad på Bordet
lagde Betänkande otti Götha Canal Arbetets in¬
skränkning tills vidare innom linien melian
Wenern och Wettern; och ansåg Ridderskä-
pet och Adeln nödigt, att detta Betänkande
borde hvila till dess Stats - Och BancoUtskottens
Utlåtande angående Götha CanalArbetets fort¬
gång och befrämjande inkommer.
Höglofl» Ridderskapet och Adeln åtskilj¬
des klockan 2 eftermiddagen.
In fidem ProtoColli
O, J. Lagerheim.
Ridd. 0. Ad. Fröt. VI. B. I. Afd. 13, 14-
98 Dm 4 Maji, t. tu.
Måndagen den 4 Maji.
Plenum klockan half till 5 Eftermiddagen.
Grefve Lewenhaupt, Gustaf, tog, såsom
äldste närvarande Grefve, Klubban.
Upplästes följande från de andra Respe»
etive RiksStånden ankomna protocollsUtdrag:
Frän Högvordiga Preste Ståndet:
'Af den 27 sistledne April, angående Återre-;
miss af t
1:0 Stats- och BancoUtslottens Utlåtande, i
anledning af Kongl. Maj ts Nådiga Proposi¬
tion om Götha Canalarbetets fortgång och be¬
främjande.
5:0 Allmännai Besvärs - och Oeconomice- Ut¬
skottets Betänkande, om åtgärders vidtagan^
de till förekommande af värfvade Krigsmans
kringvandrande i Landet m. m.
Om bifall till Stats~ och BevillningsUtskottens
Utlåtande, angående en ‘■tadgad afgift af hvar¬
je Mantalsskrifven Person, till den Veneriska
smittans hämmande.
Af den 5o sistledne April:
Om bifall till Constitutions Utskottets Me mc*
Den 4 Maji} e. m. 99
rial, angående åtskilliga §§:s 1 RiksdagsOrdnin»
gen fördelande i numererade Moment.
Rörande öfverlemnande af frågan om Tale-
mansTalflarnes indragning till det förstärkta
StatsUtskottets afgörande.
Angående bifall till följande Utskotts Betan*
kanden , nemligen:
Stats Utskottets:
1:0 Om utbekommande af innestående Exspe-
ctanceArfvode för Lieutenant Roussau.
2:0 Om Medels anslående till Reparation å
Wadstena Slott.
3:0 Angående Häradshöfdingen Örtendahls
ansökning om Boställe eller Lönförhöjning.
4:0 1 frågan om Arbets - och Correctionshus-
Inrättning i Landskrona.
5:0 Rörande tillökning af en Vaktkarls- beställ¬
ning vid Umeå Landsfängelse.
6:0 Om en del af Wadstena fordna Kloster-
byggnaders upplåtande för Hospitalslnrältnin»
gen derstädes.
?:o Angående tillökt anslag för Spinnhusen i
Landsort me.
8:o Om Medels anslående för Stockholms Krono-
Correctionshus.
löo Den 4 Maji, i. nt.
9:0 Om SalpeterSkattens utgörande.
Banco Utskottets:
itO I anledning af vissa föreslagna ändringar
vid Sedelutgifningen från Banquen.
2:0 Angående ett till Banquen aflemnadt Bio»
graphiskt arbete.
Allmänna Besvärs- och Oeconomice Utskottets:
1:0 Angående Skjutsväsendet.
2I0 Om anstalter i afseende å Fattigvården.
3:0 Angående Fattigförsörjningshjelp för Tor»
pare med flera.
4:0 Om Westerbottniska Allmogens Seglations-
frihet.
,5:0 I fråga om Götha CanalBolags skyldighet
till underhållande af de vägstycken, som ge¬
nom Canalanläggningen blifvit indragna.
Af den 2 dennes:
Om instämmande med PresteStåndet att hän-
skjuta frågan om Kongl. Nummer-Lotteriets
indragning till förstärkta /StutsUtskottets af¬
görande.
Om bifall till StatsUtskottets Bcänkande rö¬
rande Medel till Läroverkens förbättring.
Den 4 Maji, e tn.
101
Från Välloflige BorgareStandet:
1:0 Af den 5o sistledne April:Qm Remiss till
Banco Utskottet:
Af Herr Edelbergs Memorial, angående Lane.
biträde till Landskrona Stads Trivial Schoitehus
uppbyggande.
Till StatsUtskottet;
Af Herr Alins Memorial, angående Sala Silf¬
ververk.
Till Särskildta Utskottet:
Af Herr Eklunds Memorial, om reglering med
aflöningen för Krono UppbördsBeijeningen i
Städerne.
Af samma Dag:
Om bifall till BancoUtskottets Betänkande, så
väl i anledning af Riksens Ständers Revisorers
Berättelse, som den af Utskottet verkställda
granskning rörande BancoVerkets förvaltning
efter senaste Riksdag.
2.0 Af den 2 dennes, innefattande;
Instämmande med Riddcrskapet och Adeln uti
dess beslut, rörande de från Banquen utgå¬
ende Länebiträden till understöd för nyttige
odlingar»
:I02 Den 4 Maji, c. m.
Af samma Dag:
Om bifall till LagUtskottets Betänkande , om
mindre brottslige Personers användande till
Sjömän å HandelsFlottan.
Af samma Dag:
Angående Återremiss af Stats - och Oecono-
mioeUtskottens Utlåtande om inrättande; af Ar¬
bén - och Correctionshus å Borgholms Slott
och i Wadstena.
4f samma Dag:
Innehållande anmodan til! får st arita Stats-
Utskotfat, att skyndsamt afgöra frågan, huru¬
vida NuinmerUOtteriet bör*indragas, eller icke.
Fran Hedervärda B onde Ståndet:
Af den 27 sistledne April:
Innehållande bifall till följande Utskotts Be-
tänkanden , nemligen :
Stats- och BancoUtskottens :
Angående Götha Canalarbetets fortgång och
befrämjande.
StatsUtskottets , angående :
1:0 Tillökta Anslag för Spinnhusens i Lands¬
orterna underhållande :
Den 4 Maji, e. m. T 03
sto Medels anslående för Stockholms Krona
Correctionshus. *
Baneo Utskottets :
*:o Omförändringar vid Sedelutgifningen från
Bsr.quen.
2:0 Om Lånebiträde till Götheborgs Stad.
3'0 Angående Gratificat'on till BancoCommis-,
sarien Silfverstolpe lör ett Biographiskt arbete.
OeconomiceUtskottets9 angående:
3:0 Westerbottniska Allmogens Seglationsi
frihet.
2:0 Fattigvården i allmänhet samt bidrag till
Fattigförsörjning af Torpare m. fl.
Lag Utskottets:
Med Förslag till en ny ConcoursLag.
Af den 5o sistledne April, innefattande:
1:0 Bifall till ConstitutionsUtskottets Memo-i
rial om ett projecteradt tillägg i 29. Riks-;
dagsOrdningen, och angående föreskriften ora
en VoteringsSedels afläggande.
2:0 Godkännande, med undantag af vissa pun-
cter, af éStatsUtskottets förnyade Utlåtande
angående SalpeterSkattens utgörande m. m.
104 Ven 4 Maji, e. ta,
3:0 Återremiss af BancoUtskoltets Memorial
angående ny Fond för Sillfiskare.
Understöd till uppbyggande af Lärohus uti
Calmar o h S .ara
Lånbiträde till Uddevalla Stads Kyrka-
4:0 Ståndets beslut att lägga till Handlingarnet
OeconomiceUtskotteis Memorial angående Vat»
tenverks-ägares åliggande m. m.
Om en friare Handel med Tackjern.
Om skyldigheten att afskala Barken å utsyn-
ta Ekar.
Stats Utskottets Utlåtande angående Medel till
inrättande af en BergverksSchola.
Hvilka ProtocollsUtdrag lades till Hand-
lingarne.
Föredrogs å nyo Statsutskottets, den 24
$istledne April afgifne, samt den 2 d<-nnes på
bordet Ingda Utlåtande, angående Medel till
den föreslagna Inrättningen af en Bergverks¬
Schola , och beslöt Bidderskapet och Adeln,
det borde berörde Utlåtande hvila till dess
Stats - och OeconomiaeUtskottens den 18 sist-
Jedne April återremitterade Betänkande om
verkställigheten utaf den vid föregående Riks-
t
Den 4 Maji, e. m, 105
dagar ifrågaställda Inrättning af en Bergverks-
Schola återkommer.
Föredrogos å nyo och gillades följande
från nedarnämnde Utskott inkomna samt den
2 dennes på bordet lagda Betänkande!! :
Frän Stats Utskottet:
Af den 524 sistledne ylpril;
1:0 I anledning af Kongl Maj:ts Nådiga Re¬
miss angående HästHemmans och Fördels-
Räntornes utgörande vid Skånska Carabinier-
Regementet.
2’o I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Pro¬
position angående Medel till de allmänna Scho¬
la:- och Läroverkens förbättring.
Från Stats- och LagUtskotten;
Af den 17 sistledne April:
Öfver det af Herr Berghman, Ambrosius Ma-
gnus, väckta Förslag, att mindre brottsliga
Personer må, i stället för att intagas vid Ar¬
bets- och Correctionslnrättningar, blifva an:
vände till Sjömän på Rikets HandelsFlotta.
Herr Grefven och LandtMarskalken upp¬
ioG
Den 4 Maji, f. m.
kom härefter och mottog klubban af Grefve
Lewenhaupt.
Företogs till pröfning Stats- och LagUt-
skottens den 17 r.jstledne April algifna , samt
den 2 dennes på bordet lagda Betänkande ,
rörande va kta Motioner om angelägenheten
att emellan i iksdagarne förekomma afgörande
af sådana Nial. hvilka tillhöra Riksens S än*
ders pröfning, och om 'ö>buds utfärdande att,
utan Riksens Ständers lö gångna beslut, pro*
ponera någon Allmänhet utgifter.
Herr Berghman , Ambrosius Magnus s
hade inlemnat ett Memorial, hvilket upplästes,
så lydande :
Det synes, som Högloflige Stats- och Lag-
Utskotten icke fattat rätta meningen af min
Motion i förevarande ämne. Jag kunde rim»
ligen ej i den åsyfta förbud emot sådana sam.
mankomster, som äro auctoriserade af gällan¬
de Författningar: såsom SockneStämmor, i
hvilka Socknars ceconomiska ärender förehaf»
vas ; Kyrko- och PrestegårdsByggnader , an;
stalter om de fattigas vård och dylikt, sora
dervid kan förekomma. Icke heller Härads-
boars hörande i deras gemensamma angelä¬
genheter: Om Tingshus, Broar, Färgor och
stikå Byggnader. Sådana samlingar äro lika
nödvändiga, som lagliga, och kunna ej undVa*
ras. Icke heller åsyftades de sammankomster,
Den 4 Maj e. m.
107
hvilka kunde hafva för ändamål hvad det af
Utskotten åberopade Lagrum förbjuder*
Min framställning har varit , såsom mitt
Memorial utvisar , om nödvändigheten deraf,
att Riksens Bögioflige Ständer besluta: Det in.
ga Menigheter tå sammankallas, för att propo-
neras hvarken nya Utlagor eller tillöknine: i
förra Utskylder- Så blefvo Rotenållarne vid
några Regementer år 1785, dels med godo,
dels med hot obligerarie , att ingå förbindel¬
ser om en ärlig passevolance-afgift, hvilken
olagliga åtgärd Riksens Ständer vid Riksda¬
gen nästpåiöljande året upphäfde. Så hafva,
tid efter annan , Propositioner blifvit gjorda
Rote- och Rusthållare, än om färgens förän,
drande på SläpMunderingar, än orri flera Per¬
sedlars utgörande än KnekteContracterne in¬
nehålla , och man kan ej uppräkna de flera
tyngder, som på dylikt sätt tillkommit, utan
att hafva vunnit Riksens Ständers sanetioäi.
Det är Riksens Högloflige Ständers Beslut
om förbud emot dylika sammankomster, sorn
jag tagit mig den friheten att föreslå, och får
jag ödmjukeligen anhålla, att det i ämnet af-
gifna Betänkande mätte blifva återremitterade,
och förenade Utskotten anmodas att yttra sig,
huruvida de finna meranämnde sammankom¬
ster vara lagliga och i öfverensstämmelse med
57- §• i RegeringsFormen, samt, i vidrigt fall,
föreslå någon Riksens Ständers åtgärd tiil de¬
ras förekommande. Jag hyser ännu det hopp,
att förenade Utskotten skola finna lämpeligt
Den 4 Maji, e. m.
tillstyrka Riksens Högloflige Ständer att fatta
det b dut , som jag i mitt första Memorial
halt den äran p-oponera.
Friherre Wrangel, Henning: Med Herr
Berghman förenar jtg mig, hollst jag ans t
hö*st vigtigt, att ProvinceRiksdagar ej må äga
ruin; emedan Allmänheten, alltid villig att
ga Regeringens önskningar till mötes, antager
hvad sorn proponeras, ofta okunnig om det
äi förmonbgt eller ej, samt känner knappt
sin rättighet att bestrida dylik' Propositioner,
äfven om de ej åro g undade pr laglig rättvi¬
sa. Hvarföre jag anhåller om Återremlss ,
samt att dessa mina Anmärkningar måtte få
åtfölja.
Friherre Boye, hudoig: Herr Berghmans
Motion gick icke ut på annat , än att vinn®
ett Correctiv emot det missbruk, att, på hvad
annat sätt sorn hellst, än det RegeringsFormen
utstakar, åstadkomma Beskattning. Regerings
Fortmn bjuder, att Svenska Folket b skattar
tig sjelf endast genom Riksens Ständer; och
hvarje annat sätt, än genom Ständerne, måste
således vara felagtigt. Är nu Grundlagens bud
nyttigt och vigtigt att bibehållas vid sin kraft,
sa måste ock Correctivet emot missbruk deraf
vaia lika nyttigt; och jast förenar mig alltså
i den gjorda begäran om Återremiss-
Uppå derefter af Herr Grefven och
hanui ^arökalhen gjord Proposition, blef Stats-
och LigUtskottens Betänkande, i anledning
Den 4 Maji, e. m.
af de dervid gjorda Anmärkningar, tili Ut¬
skotten återremitteradt.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets den 24
sistledne April afgifne, samt den 2 dennes på
bordet lagde Utlåtande i anledning af väckte
Motioner rörande Skånska Roteringen.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning, an¬
förde skrifteligen:
Med erkännande att Höglofl. StatsUtskot-
fets förenämnde Betänkande, hvari tillstyrkes
en ny undersökning och jemnkning i Roterings-
verket i Skåne, meddelar ojifagtiga vedermä-
len af en i detta afseende upplyst granskning,
har det förekommit mig oväntadt att finna, det
de till Utskottet , ifrån Högloflige Ridderska-
pet och Adeln, remitterade Motioner icke dess?
mindre blifvit hufvudsakligen obesvarade. Jag
hade trott, att då förändrmgen ifrån extra Ro¬
tering till permanent, icke synes hafva skett
i den ordning 8o- § Regeringsformen före-
skrifver, Utskottet till besvarande af Friherre
Wrangels i detta a-seende gjcde Motion, skulle
åtminstone något yttrande derom meddela, lik¬
väl icke med tids y< kändt till väsendtlig rubb¬
ning deri, som ä V n jag anser till sina huf-
vudgrunder böra b behållas , sedan Svenska
Po sessionaterne sj d Vt- lä>a hafva gifvit anled¬
ning till det förändrade skick, hvari Extra Ro¬
teringen i Skäne sig nu btfinner, och hvilket
I IO
Den 4 Maji , #. w.
förhållande äfven af deras allmännare medgif¬
vande af extra Roteringens permanence, synes
vara bestyrkt. Men hvad som i synnerhet fö¬
rekommit mig oförmodadt är, vid sådant för¬
hållande och enär i detta sakens skick det bor»
de anses få ankomma pa hvar och en att fritt
få ingå’ eller icke ingå i en permanent Rote¬
ring, att Statsutskottet förbigått att lemna nå¬
got svar på Grefve Hamiltons Motion , om
yrkad befrielse ifrån permanent Rotering , e-
när han, frånvarande vid sammankomsten
för de Itoteringsskyldiges hörande öfver Ro-
terings - förändringen, till denna förändring
icke lemnat sitt bifall. För min del drager
jag icke i betänkande att yttra den tanka, att
då ingen i behörig ordning tillkommen Lag
föreskritver, att man bör förlora hvad man ä-
ger, blott för det man icke bestämdt förklarar
sig vilja behålla hvad man härj sä kan jag
icke anse dem, som vilja vid extra Koteringen
qvarblifva, förlora deras rättighet dertill blott
derföre, att de icke inlunno sig vid ett anbe-
faldt sammanträde och ett bestämdt yttrande
då afgåfvo, särdeles som hvarken i anseende
till hufvudfrågans upptagande i Provincen, el¬
ler sättet och ordningen för Roteringsskyldiges
yttrande derom, var genom Konungens och
Ständers sammanstämmande beslut något före¬
skri f vi t, och hvaraf följer, att de Roterings-
akyldige, som nemligen icke sjelfve anhållit
om förändringen tilip rmanent Rotering, icke
voro i detta fall, mera än i andra, förpligtade
till uppoffring af den allmänna rätt, att dis¬
ponera om sin egendom, och icke, utan eget
Ben 4 Majly t. m.
m
bestämdt begifvande, kunna till något tillför.'
bindas. I öfverensstämmelse med denna rätts-
princips har man ock. handlat i den öfriga de¬
len af Riket, där Roterings-frågor, nästan af
lika beskaffenhet, blifvit framställde, utan fö¬
reskrift för de ifrån sammankomsterne uteblif-
vande, att såsom bifallande anses, med un¬
dantag af en enda Province, där likväl Justi,
tiae Ombudsmannen, vid en lika beskaffad kun¬
görelse, som i Skåne emanerat, att nemligen
de frånvarande skulle anses såsom till Propo¬
sitionen bifallande, deremot gjort erinran till
behörig rättelse, som ock blifvit iagttagen.
Om, emot enkla förnuftets fordran och alla ti¬
ders praxis, man kunde, utan eget bestämdt
medgifvande, föilora hvad man äger, blott lör
uteblifva törklarande att vilja- behålla hvad
man har, skulle möjligen säkerheten för egen?
dom rätten komma i en vådlig ställning; enär,
i anseende till en frånvarande egendomsägare,
det kotnme att bero på en Inspektors eller
Fogdes godtfinnande vid uppkommande frågor,
där tystnaden skulle anses såsom bifall, antin¬
gen han meddelade Husbonden underrättelse om
hvad denne kunde äfventyra, eller genom tyst¬
nad blottställd honom tör fr lust. StatsUt-
6kottet har likväl på detta b täukliga förhål¬
lande icke gjort minsta afse nde och utan att
iViotionen är upptagen och b.-svarad, likväl
meddelat föreskrift t vid lutet at Betänkandet,
6om tydtligen utmärka, att de, hvilka såsom
frånvarande blbvu till peimanent Rotering för¬
bundne, icke kunna till någon förändring deri
vid den föresi gne undersökningen, göra några
Deri 4 Maji, e. ni.
an pråk, som således vid detta Riksmöte alle¬
na böra göras gällande, och vid sådant förhål -
lande tror jäg mig af anlörde skäl icke sakna
anledning tillstyrka, att dr, som extra Roterin-
gens permanence icke bifallit, äfvensom de, för
hvilka Förmyndare i PeirnanenceRoteringen in¬
gått, borde äga öppet, att, i likhet med dem,
som bestämdt vägrat ingå i permanente Rote¬
ring, ifrån den samma iörflyttas i enahanda för¬
hållande med de sistnämnde; hvaremot jag tor¬
de få fästa Utskottets uppmärksamhet derpå ,
att de Utsockne FrälseHemman och Skatte-
Hemtnan i Skåne, som icke ingått i extra Ro-
teringen och hvilka äro underkastade samma
Roteringsskyldighet, som Skatte - och Frälse¬
hemman i allmänhet, borde i alla fall, i lik¬
het med öfrige Provincer, en beständig Rotering
vidkännas.
jag anhåller, alt Betänkandet med desse
Anmärkningar återremitteras.
Friherre Boije, Ludvig: Till hvad Herr
Grefve Gyllenborg så grundligt och väl anfört,
anhåller jag vördnadsfullt att få tillägga några
ord. 80. §. RegeringsFormen bjuder uttryc-
keligen, att Roteringsgrunderne icke få rubbas
annorledes, än genom Konungs och Ständers
gemensamma Beslut. Nu känna v: alla , att
grunderne för Skånska Extra Roteringen blef-
vo, vid 1809 å rs Riksdag « stadgade af Konung
och Ständer gemensamt, hvarvid den hufvud-
sakligaste just bestod deri, att Roteringen var
blott
Den 4 Maji, e. m.
Ii3
blott periodisk, icke permanent. Och i före¬
varande ämne blir således första frågan: haf¬
va dessa grunder sedermera blifvit rubbade,
eller icke? och i förra fallet, blir den andra
frågan: har denna rubbning tillkommit genom
Konungs Och Ständers gemensamma beslut, el¬
ler icke? emedan, om rubbningen tillkommit
ensamt genom executiva Magtens Beslut, utan
deltagande af Lagstiftande Magten ■, sä är rubb¬
ningen tillkommen på ett sätt, sorn rakt stri¬
der emot Regeringsformen, och deri Ständei?-:
na alltså äga rätt att begära och få ändring.
Dessa frågor äro de, som egentligen göra äm¬
net till Riksdagsämne; men dem har Utskottet
alldeles icke upptagit ; och det äf för att få
dem utredde och besvarade, som jag begär Å-
terremiss af Betänkandet. Om förhållandet va¬
rit sådant, att några enskildte Riksdagsmän,
vid tyta års Riksdag, utan att hafva i någon
måtto legitimerat sig såsom Ombud för de
öfrige Roterande, företagit sig att, med deras
klagan öfver olikhet i Roteringsbeskattningen,
föreslå en sådan förändring i grunder, att den
Rotering, sorn blott var periodisk, skulle för¬
vandlas till permanent; så kunde desse Riks¬
dagsmans företag icke verka på de andra Ro-
terandes rätt att förblifva bibehållna v;d Ko¬
nungens och Stärtdernes gemensamma Beslut,
emedan hvad man icke, hvarken sjelf eller ge¬
nom Ombud, afstått, det kan man icke heller
lagligen fråntagas. Då RiksdagsFullmägtigar-
ne icke hade, j sina postulater , af de extra
Roterande sig uppdragit, att begära en sådan
Ridd, 0. Ad. Prot. VI. B. II. Äfd, 15, 16.
Den 4 Maji t e. nti
förändring , så kunde hvarje sådan Riksdags®
man icke afstå någon annans rätt än sin ei
gen: Och ett bevis att executiva Magten sjelf
så betraktat frågan, ligger just deri, att de
extra Roterandes speciella yttrande blifvit, ge¬
nom Landshöfdingen kungörelse, infordradt;
hvilket ju icke hvarken kunnat eller behöft ske,
©m förändringen varit ansedd, såsom af Riks¬
dagsmännen, å samtelige de Roterandes väg¬
nar, samt med deras egen magt, begärd. Det är
så mycket angelägnare att nyssnämnde huf.
vudsakliga frågor behörigen utredas, som der¬
vid skall visa sig, om icke Beskattningsfrihe-
ten , hvilken är i RegeringsFormen försäkrad
Svenska Folket, att alltid förblifva ovilkorlig,
och sorn endast utöfvas genom positift activa
Beslut, här blifvit förvandlad till vilkorlig, derJ
igenom att den blifvit försatt i beroende af
en passiv underlåtenhet, ofta så lätt möjlig,
utan allt eget förvållande.
Grefve Hamilton, Axel Raul, uppläste
följande:
Respective Utskottet har således medgif-
vit , att vår anförda klagan icke är ogrun¬
dad ; och i anledning deraf tillstyrkt en ny
undersökning, hvarföre jag får å hemmavaran¬
des vägnar tacksamligen yttra min erkänsla;
men då man , såsom Lagstiftare, irser felen
och missbruken , hvarföre bör man icke då
tillåta helt och hållit rättelse? Hvarföre har
Utskottet således icke uti dess aflåtna Betän¬
kande bestämdt yrkat , att, efter inkallande
Den 4 Maji} e. m.
US
af alla Roteringe-skyldige, hvilka vid ofvan¬
nämnda Möten varit frånvarande, å nyo hå¬
ra dem, huruvida de vilja förblifva vid extra
Mot er ingen, eller uti den permanenta inga?
Om det å ena sidan kan anses billigt, att
uti en Stat, en hvar Medborgare, i mohn af
det beskydd han af Staten njuter, deltager i
dess försvar, blifver å den andra orättvist oell
obilligt, att den enas Egendom skall me¬
ra betungas än den andras af lika godhet och
beskaffenhet j och Kongl. KammarCollegium
har uti dess afgifna underdåniga Utlåtande öf¬
ver Skånska RoteringsVerket medgifvit, det åt-;
skilliga och betydliga misstag inträffat vid verk»
6tällandet af den nya Regleringen derstädes,
i synnerhet hvad angår Säterier och Insock-j
ne Hemman, samt att denna tunga derigenom
Icke blifvit fördelad så jemnt, sorn vederbordt,
Jag medgifver gerna , att regleringen af
ett Roteringsverk är en svår och kinkig sak,
och fordrade en fullkomlig Localkännedom af
hvarje Lägenhet, som deruti ingeck , hvilket
åter är en omöjlighet att vinna j men åtmin¬
stone bör man, efter de säkra upplysningar i
ämnet man fått, jemt utdela besväret, för att
komma något närmare till fullkomligheten,
än man hittills hunnit*
Uti frågor af nästan ingen betydenhet,
tillåter icke en gång vår Lag, det någon okal-^
lad och frånvarande dömmes: huru mycket mer
är icke då af nöden, att hvarje jordägare blif»
II16 Den 4 Maji, e. m.
ver tidigt och lagbehörigen underrättad då frå¬
ga är att åsätta dess fasta Egendom ett onus,
som för evärdeliga tider skall den samma åt¬
följa, och då Grundlagen med tydeliga ord
innehåller, att alla nya Gärder och Beskattnin-
gar ankomma på Nationens frivilliga åtagan.
dej tyckes detta stadgande icke blifvit hittills
så noggrant iagttagit uti ofvannämnde fråga,
hvarå Utskottet icke häfver fästat synnerligt
atseende, ehuru, efter min tanka, den utgör en
af de vigtieaste för Sveriges frihet, hvarföre
ock Riksens Ständers Justitieombudsman sjelf¬
mant funnit sig föranlåten att dervid fästa sin
uppmärksamhet samt infordra förklaring öfver
förhållandet, på sätt bifogade handlingar utvisa.
Grefve Hamilton uppläste derefter föl¬
jande:
Afskrift.
Till Herr Landshöfdingen Edelcreutz, rörande
Vacance-afgift för Extra Roterings-
Manskapet m. m.
Af Tit. den 5 nästlidne April utfärdade ,
mig tillhandakomne Kungörelse har jag inhäm¬
tat, det Tit. kallat samtelige uti det Tit. i Nå¬
der anförtrodda Län varande Delägare uti ex¬
tra Roteringen af Soldate - och Båtsmanshål-
let, att den 10 i denna månad å LandsCancell et
här i Staden höras öfver de uti Kongl Maj ts
Nådiga Skrifvelse den 23 Martii innevarande
år föreslagne vilkor till extra Soldat Rotehål-
larne, att ifrån den 1 Januarii 18I4 och så
Den 4 Maji, e. m.
länge extra Roteringen utgöres, efter de för
närvarande af Kongl. Maj.t och Rikets Ständer
stadgade grunder, vara vacante under hvad till-
stånd som hellst, hvaruti Riket, i afseende på
försvarsverket, kunde komma att sig befinna,
emot årligt erläggande till Kongl. Majit och
Kronan at fem tunnor Spannmål, hälften Råg
och Korn af hvarje hel nummer, samt till ex¬
tra Båtsmäns - Rotehållarne, att ingå uti be¬
ständig Rotering emot nedsättning af en fem¬
tedel i Extra Rote - Båtsmännens nu varande
styrka, en derefter skeende proportionerlig Ro-
tejemnkning, och öfrigt iagttagande af lika
förhållande med de nu varande extra Rote-
Båtsmännen , sorn, enligt gällande Contract,
med ordinarie Båtsmansbället äger rum; och
har Tit. uti berörde dess Kungörelse sluteligen
föreskrifvit extra Rotehållarne det äfventyr,
att den Rote, sorn ifrån den utlyste Samman¬
komsten alldeles uteblifver , skall anses deri¬
genom hafva bifallit hvad Kongl. Majit i Nå¬
der föreslagit.
Då Kongl Majit, uti dess ofvan högst åbe¬
ropade nådiga Skritvelse, sjelf täckts förklara,
att i händelse någon extia Rotehållare skulle
finnas mindre villig att vacanceafgiften antaga,
skulle med en sådan uti dess nuvarande skick,
förblifva , och derigenom tydeligen är ådaga¬
lagd Kongl. Majits Nådiga vilja , att endast
frivillig öfverenskommelse skali tjena till grund
för åtagandet af ifrågavarande .afgift, anser jag
Tit. åtgärd i afseende pä Rotehållarnes instäl¬
lande vid sammankomsten mera praeclusiv än
Den 4 Maji, e. m.
sorn med Lag och Konungens Nådiga afsigt
synes öfverensstämma. Likmätigt min Em-
betspligt, har jag ej kunnat lemna detta för-
hållande utan anmärkning, och får derföre
vänligen begära, det ville Tit. uti afgifvande
förklaring meddela mig upplysning om an-
ledningarne till det af Tit. i förberörde måtto
för extra Rotehållarne stadgade äfventyr af
en årlig utskyld, i händelse någon af dem vid
den utlyste sammankomsten skulle uteblifva.
Stockholm den 6 Maji 1813-
L. A. Mannerheim’.
J. Ullberg.
Enligheten med det ut» Riksens Högloflige Ständer»
JustitiseOmbudsmans Expedition .förvarade OriginalCon.
eept, iniygai
Ex officin
Carl Ant. Kock.
Afskrift.
Högvälborne Herr Baron , Riksens Ständers
Justitieombudsman, Commendeur med Kongb
WasaOrdens Stora Kors!
Uti ankommet Memorial af den 6 i den-?
nåd, har Hetr Baron, Riksens Ständers Justitie¬
ombudsman och Commendeuren af Kongl.
Maj:ts WasaOrden med Stora Korset, i afseen;
de å den af mig den 5 nästledne April utfär¬
dade Kungörelse, hvarigenom, till underdånig
åtlydnad af Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning ,
jag kallat de innom detta mig Nådigst anfö?»
Den 4 Maji, e. m.
119
trodda Län varande Delägare uti extra Rote-
ringen af Soldat- och Bätsmanshållet, att dea
10 i denna månad sig härstädes inställa , för
att höras och meddela deras Utlåtande öfver
de uti Kongl. Mapts Nådiga Skrifvelse den
23 sistledne Marth föreslagna vilkor af stän¬
dig Vacance lör SoldatRoteringen, emot en viss
årlig afgift i Spannmål och beständig Rote¬
ring af Bätsmanshållet , emot nedsättning uti
Roterings - skyldigheten, och derjemte förkla¬
rat, att den Rote, som vid omförmälte sam¬
mankomst uteblefve, ansåges hafva bifallit
hvad Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, äskat,
det jag uti afgifvande Förklaring borde lemna
Herr Baron, Justitia-Ombudsmannen och Corn-
mendeuren upplysning om anledningarne till
det i berörde måtto för extra Rotehållarne
stadgade äfventyr af en årlig utskyld, i hän¬
delse af frånvaro vid nämnde sammankomst.
Till fullgörande af denna begäran täcktes
Herr Baron, justitiaeOmbudsmannen och Com-
mendeuren tillåta mig att få anföra, det jag
tror, att en sådan slutföljd af ifrågasatte min
Kungörelse ej kan dragas, som Herr Baron ,
Justitieombudsmannen och Commendeuren der¬
af behagat hämta. Då Kongl. Maj;t i nåder
befallt extra RoteringsDelägarnes sammankal-;
lande och hörande uti de ämnen, som uti högst¬
berörde Nådiga Skrifvelse äro framställde, lä¬
rer det ostridigt blifva desse Delägares under¬
dåniga skyldighet, att å den dag, hvilken
enligt Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande af
Dess Befallningshafvande:! dertill utsattes, sig
Ben 4 Maji, e. m.
inställa, för att tillkännagifva , huruvida de fin¬
na sig villige att ingå uti hvad Kongl. Majit
dem i Näder föreslagit. Till lättnad ufi det
besvär verkställandet deråt kunde komma att
medlöra, enär uti de fleste Extra Roierings-
Rotar många Delägare finnas, hvilka jemväl
för el t mindre betydeligt Hemmantal till Ro¬
tering äro indelte, har jag tUl dem öfverlem-
nat , att utse en af Rotehållame , som å egne
och de öfrigas vägnar kunde vid det omför -
mälta tillfället afgifva deras yttrande; och för
att än mera befrämja denna åsyftade lättnad ,
h fva Roieringsdelägarne blifvit underrättade,
att, om de funno sig nöjde att antaga den af
Kongl. Majit dem i Näder föreställde proposi¬
tion, de kunde undgå att sammankomsten bi¬
vista. Deraf följer således, att det icke är så¬
som något äfventyr Rotedelägarne förelagdt att
uturagtlå en inställelse vid sammankomsten bor¬
de såsom bifall tili det föreslagna betraktas,
utan har såmedelst endast tillfälle blifvit Ro-
teägariie beredt , att genom stillatigande be¬
rörde bifall tillkännagifva; och då, efter
det till Kongl. Maj:t i underdånighet blifvit
inberättadt hvad vid sammankomsten förelu-
pit , det på Kongl. Majlis Nådigste pröfning
och godtfinnande ankommer, både i hvad mer
eller mindre mohn. Kongl. Majit finner skäligt
antaga de yttranden, som af de vid samman¬
komsten närvarande Rotedelägare antingen all¬
mänt , eller serskildt hvar för sig, uti frågan
afgifvas, och äfven hvad verkan uteblifvan-
det från förrättningen må för de Rotar, som
sig dervid icke inställt, medföra, förmodar
Den 4 Mnji, e. m.
121
jag, det Herr Baron, Justitieombudsmannen och
Commendeuren täcktes finna, att så mycket min.
dre något af årlig utskyld är af mig för Ro-
tehållarne stadgad, som afgörandet utaf frågan
mig icke tillhör, utan jag endast skall verk¬
ställa Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning om Ro<i
teDelägarnes hörande dtiuti, samt det Proto-
coll, som dervid kornmer att hållas , till Kongl.
Maj:ts Nådigste granskning sedermera insända.
Med högaktning förblifver
Högvälborne Herr Barons, JustitiaeOmbuds*
mannens och Commendeurcns
Ödmjukaste Tjenare
Dan. Edelcréulz.
X s.
A. R von Sydow.
Stockholm å LandsCancelliet den 8 Maji 1813-
Justitia? - Ombudsmannen, m. m. Herr Baron
Mannerheim.
Enligheten med det uti R. H. S, JustitixOmbudsmans
Expedition förvarade Original, betygar
Ex officio
Carl Ant. Kock.
I
Härefter fortfor Grefve Hamilton munte-
ligen sålunda l
Rikets Högloflige Ständer hafva således
icke genom deras beslut grundlagt eller gifvit
122
Den 4 Maji, e. m.
anledning till de öfverklagade oordningarne ,
icke heller äro de tillkomna, så vidt mig kun¬
nigt är, genom Konungamagtens påbud i utan
leda förmodeligen deras upprinnelse från visse
Herrars åtgärder, som etter gammal plägsedi
velat utöfver gränsen af deras verkningskrets,
såsom Regeringens Ombud, sträcka deras myn¬
dighet.
Rättigheten att stifta Lagar tillkommer
ingen utan Konungen och Folket; Kan då nå¬
gon gifva föreskrifter, dem Nationens Repre¬
sentanter icke väga att ändra och rätta? Hvar
vore väl då den frihet och sjelfständighet,
för hvilka Svenska Folket i alla tider nitäl¬
skat och med så mycken ståndagtighet för*
svarat ?
Genom Beslut hafva väl Rikets Höglofl.
Ständer beviljat Roterings - skyldighet för den
förut oroterade Jorden här i Riket, notabene,
då krig inträffar^ men Irågan att äfven i freds¬
tider vidkännas detta besvär, måtte ankomma
på en hvars frivilliga åtagande.
De, som icke uttryckligen förklarat sig för
det sednare, måtte således få förblifva vid det
förra ; emedan deras frånvaro eller stillatigan¬
de nogsamt tillkännagaf, det de rättade sig
efter Riksens Ständers beslut , och icke efter
andra Auctoriteters sjeligjorda föreskrifter. Så¬
dant är förhållandet med mina och flera an¬
dras Hemman och Lägenheter i Malmöhus och
Christianstads Höfdingedömen, hvilka perma»
Den 4 Maji, e. m.
123
nenta Roteringen blifvit påtrugad med kränk¬
ning af vår fria vilja oth beroende af veder»
börandes godtycko.
Ehuru för första gången Medlem af RiJ
kets Representanter, kari jag likväl icke vid
detta tillfälle vara stillatigande , samt neka
mig tillfridsställelsen att yttra en billig harm
öfver ett slikt förtryck, under öfverlemnande
till Rikets Högloflige Ständer att bedomina ,
hvad i ämnet blifvit felagtigt tillgjordt , Och
om icke gränsor för dylika åtgärder böra för
framtiden bestämmas, på det hvarje Medlem
i Staren må vara skyddad vid don frihet och
de rättigheter, honom enligt Grundlagarne till-*
komma.
Jag hyser ock icke minsta tvifvelsmål, att
detta med Nådigt välbehag skall anses af vår
milde och frihetsälskande Konung, hvilken,
sjelf uppfödd och danad under en fri Rege¬
ring, anser för den yppersta af sina Konungs-
liga piigter att upprätthålla sina Undersåtare
vid deras lagliga rättigheter , och befordra
sällhet och välmåga åt ett lagbundet , men
fritt Folk.
Jag vågar derföre ödmjukast föreslå , att
Betänkandet må till Utskottet återremitteras,
för att undergå nödig rättebe.
Herr Pahlman, Otto Fredric: Långt i-
från att vilja bestrida det förhållande , som
några väjde Talare här uppgifvit, tror jag att
124
Den 4 Ma ji, e. m.
åtskilliga, som varit missnöjda med Skånska
Roieringen, halt skäl till sin klagan.
Jag utbeder mig endast få visa, att icke
StatsUtskottet kan åläggas upptaga oell med¬
dela Utlåtande öfver enskilta Personers kla-
.gan öfver liden orättvisa Af sådan beskaf¬
fenhet var å väl Grefve Hamiltons som Fri¬
herre Wrangels anföranden i detta ämnej men
som Friherre Stael vQn Holstein, uti sitt ytt¬
rande angående Skånska Roteringen , tillika
besvärade sig öfver grunderna , hvarpå Rote
ringen blifvit företagen , samt tillämpningen
och verkställigheten at de derföre gifna före¬
skrifter, fann Utskottet denna del af ämnet
vara i det skick framställd . och af den all¬
männa beskaffenhet , att Utskottet ansåg sig
dermed kunna och böra taga befattning.
I anledning häraf, har StatsUtskottet för¬
skaffat sig kännedom afK ngl. Krigs och Kam
marCollegiernas samt Rikets allmänna Ärenders
Berednings /till Kongl. Maj:t atgifna underdå¬
niga Utlåtande öfver den i Skåne förrättade
Roteringen.
Kongl. KammarCollegium har, i sitt un¬
derdåniga Betänkande , så omständeligen åda¬
galagt felaetigheten i det sätt, hvarpå Rote-
ringen blifvit förrättad, att Utskottet endast ar),
sett sig böra åberopa de facta , som nämnde
Kongl. Collegium till grund för ett sådant om¬
döme framställt. Jag tror således, att Utskot¬
tet ej kunnat uti sin befattning med detta
Den 4 Maji, e. m.
125
Mål gå längre, och om Ridderskapet och A»
deln nu skulle vilja återremittera Betänkandet
derföre , att Utskottet ej besvarat de enskilta
Personernes klagomål , så nödgas säkerligen
Utskottet svara , att sådant ligger utom grän¬
sen för dess åtgärd.
Hvar och en, som lidit orätt, eller tror
sig befogad anföra besvär, har bort göra det
i laga ordning, och om han slutligen icke
anser sig hos Kongl. Maj:t hafva vunnit den
rättelse, han skäligen kunnat förvänta, vetjag
ingen annan utväg öfrig, än den, att vända
sig till ConstitutionsUtskottet med anmärkning
mot den Person, som besörjt föredragningen
af Målet inför Konungen ; men StatsUcskottet
tillhör utredandet af enskiitas Besvärsmål all^
deies icke. Hvar och en måtte vid första ef¬
tersinnande finna, att i ett enskilt Besvärsmål,
der Konungen redan gifvit Resolution , någon
pröfning af StatsUtskottet icke kan äga rum.
Angående sjelfva saken, har StatsUtskot¬
tet funnit det sätt, hvarpå Roteringen blifvit
förrättad , så afvikande från gifne stadganden
samt med så många och påtagliga felagtighe-
ter förenadt, att Utskottet ansett sin pligt vara,
att om förhållandet härmed inför Riksens Stän¬
der göra anmälan. Jag vill blott såsom exem¬
pel i korthet nämna: Att då Kongl. Maj.t i
Dess nådiga Instruction för Roterin g-verket
föreskrifvit, att den Lägenhet, som ej kunde
svara för och uppginge till Tedels man al,
borde från Rotering befrias, hafva Commiiterade
126
Dm 4 Majly e. m.
likväl med Rotering belagt sådane Lägenheten
hvilka ^endast kunde uppskattas till 5^:dels
Mantal: Att då grunden för Roteringsskyldig-
heten hade bordt vara hvart och ett Hemmans
skattläggning , och Hemmantal efter Jordebok
ken, har likväl den behållna afkastningen der¬
vid blifvit följd, hvilken grund är den mäst
osäkra, i synnerhet om den skall stödjas på
Jordägarens egna uppgifter, utan att uppmät-
ning och Charteläggning af ägorne förutgått
och tillika tages i betragtande: Att sedan be¬
hållna afkastningen af ett Roteringsskyldigt
Hemman blifvit beräknad, hafva likväl Com-
mitterade, under sken af att vinna likhet i jor¬
dens behållna afkastning, serskildt ökat inkom¬
sten för hvarje Mantal Säteri med 30 R:dr,
hvarje Mantal Insockne Frälse med 15 R.dr,
samt hvarje Mantal Utsockne Frälse med 9 R.dr,
hvilket förfarande icke allenast saknar grund
i de af Kongl. Maj:t meddelte Nådiga föreskrif¬
ter, utan är jemväl ett påtagligt öfverträdande
af de i Adeliga Privilegierne Säteri- och Rå-
och RörsHemmans-innehafvarne förunnade fri¬
heter och förmåner, samt för obilligt för att
ej väcka uppmärksamhet: Vidare och då de
Jordägare, hvilka icke ville ingå uti den per-
manente Roteringen, blifvit försäkrade att vid
den förut åtagne extra Roteringen bibehållas ,
hafva likväl flera bland dem fått vidkännas en
betydlig tillökning i extra Roterings-skyldig-
heten. Såsom ett exempel härpå torde tillåtas
mig nämna , att en Jordägare, som från första
början blifvit åsatt 18 man extra Rotering, men
uppå deröfver anförde Besvär fått detta antal
Dtn 4 Maji3 f. ml 127
minskadt till 14 man, nu blifvit förpligtad att an¬
svara för 28 bela Rotar extra Roteringsmanskap,
Allt detta visar tydligen, att RoteringsVer-
Ret i Skåne fordrar den mäst noggranna under-
sökning, om icke denna skyldighet i längden
skall alldeles utblotta en del Rotehållare, och
hvad som derjemte bestyrker, att hela Rote»
rings-förrättningen mätte hafva varit ett hast*
verk, är, att sjelfva Roteringslängden är så klud-'
drigt skrifven, ziffror på många ställen radera*
de och ändrade samt lappar infästa, att det nä¬
stan är oläsligt. Jag förklarar å nyo, att jag tror,
det Stat6Utskottet fullgjort allt hvad man af det*
samma med skäl kunnat i denna sak fordra,
och Utskottet har varit fullkomligt öfvertygadt
derom, att om en sådan framställning göres
till Kongl. Majtt af Riksens Ständer, som Ut*
skottet i dess Betänkande föreslagit, skall så¬
dant vara tillräckligt att fästa Kongl. Maj:ts
Nådiga uppmärksamhet på sättet, huru ifråga*
varande Rotering blifvit förrättad, hvarigenom
Rotehållarne omsider kunna hoppas att i möj¬
ligaste måtto vinna likhet i tunga och besvär3
som bör utgöra hu/vudvilkoret för ett så vig»
tigt verks framtida bestånd.
Jag får alltså hos Herr Grefven och Landt»
Marskalken anhålla om Proposition till bifall
af Betänkandet.
Friherre Boye, Ludvig: Lika med den
värde sista Talaren tror jag, att Utskottet ej
haft att sysselsätta sig med de speciella kia»
128 Den 4 Majly e. m.
gomålen annorledes, än så vidt det allmänna
ämnet af dem upplystes 5 men jag tror der*
före icke, att Utskottet fullgjort sin pligt, så
länge det icke upptagit den hufvudsakiiga frå¬
gan , i hvilken ordning, det vill säga, med
hvad rätt extra Roteringen blifvit generelt
förvandlad ifrån periodisk, till permanent. Den
värda Talaren har likväl ganska rätfr, att Karn-
marCoilegium har i sitt Utlåtande äfvenledes
lemnat denna fråga ovidrörd. Jag känner det,
emedan jag ansett min skyldighet vara , att ,
innan jag talade i detta ämne, skaffa mig en
för mig tillgängelig upplysning, och jag har
således också sökt och fått läsa nyssnämnde Ut-
låtande. Jag tror likväl, att då man ser, det
KammarCollegium med ett berömligt nit fram¬
lagt specialiteternes orättvisa, och jemväl för»
klarat sig ingalunda kunna tillstyrka den sed»
nare Roteringsförrätlningens fastställandej så
bör man icke förtänka, att ColJegium, beståen¬
de af Embetsmän och ägande ingen Riksdags-
mannapligt att uppfylla, afhållit sig ifrån att
ingå i en- fråga, som till åfventyrs kunde le¬
da till den upplysning , att executiva Magten
gått för långt. Af StatsUtskottet åter, såsom
Riksdagsmän, och ifrån alla 4 Stånden utval¬
de, att handla å Nationens vägnar, hade man
deremot, med mera skäl kunnat vänta, att Ut¬
skottet frimodigt ingått i frågan; hvilket Ut¬
skottet så mycket hellre bordt göra, som det
kunnat vara förvissadt, att vår gode Konung
hade med nöje emottagit tillfället att gifva rät¬
telse. Med den öfvertygelsen vi alla hysa,
att i
Den 4 Maji, e. m.
Sufc Konungen aldrig velat öfverträdelsen, kun.’
na vi ej tvifla, att frimodigheten i denna del,
såsom hörande till uppsåset att undanrödja hvar.
je skälig anledning till missnöje, blir af Ko*
nungen sä bedömd. Till hufvudsakliga grun¬
der af andra ordningen hör den omständighet,
att Roteringen, som, efter 1809 års Riksdags-
Beslut, skulle ske efter Hemmantal, blifvit
stadgad utgöras efter Jordens olika afkast¬
ning. Den är likväl ganska vigtig. Den kla¬
gan , som fördes vid 1812 års Riksdag, upp¬
kom egenteligen deraf, att 1811 års förrätt¬
ning hade ansett svaga Hemman lika med go¬
da; men till jemnkning deri hade blott for¬
drats att låta flera svaga Hemman svara emot
färre goda, och det var således ingalunda nö¬
digt, att öfvergå till ett uppskattningssätt, som
lemnat rum åt arhitragen, och alltid var vaQsk-
ligare än det gifna af Hemmantalet.
Efter min öfvertygelse kan en fullkomlig
rättvisa i detta ärende icke vinnas på annat
sätt, ali att hela Roteringsfrågan återsättes i
det skick, hvari den var innan den sista Rote*
ringsförrättningen tillkom ; så att förändrin¬
gen till permanent Rotering ej må åligga an¬
dra Jordägare, än de, hvilka sjeifve, såsom full-
myndige och frivilligt, men icke underiåtelse-
vis, densamma sig åtagit j samt att, äfven i
anseende till dem, den ändring göres, att grun-:
den af Hemmantal, med jemkning i Hem¬
mantalet, återtages. Vid ali annan utgång,
gifves, efter min tanka, ingen visshet att icke
Ridd, 0. Ad.Prot. VI. B. I. Afd. 17, 18.
jDen 4 Maji, e. m.
man, i stället för de misstag man nu begått ,
laller i andra. Sluteligen skall jag gerna,
och med förklarande af min agtning för Stats¬
utskottets möda att nitiskt upptaga ämnets
specialiteter, medgifva, att deri, så väl som i
omdömet angående dera, har Utskottet på ett
berömligt sätt uppfyllt allt, hvad man i den
delen haft att begära.
Friherre Wrangel, Henning: Jag hade
tänkt att omständeligen yttra mig i detta äm¬
ne, men då flere värde Ledamöter så grund¬
ligen omfattat detsamma, vill jag ej upptaga
Ridderskapets och Adelns dyrbara tid , utan
endast tillägga, att en Beskattning, som i evar-
deliga tider skall äga bestånd , bör med nog¬
grannhet åläggas.
För att påskynda denna fråga, hafva
Konungens Befallningshafvande egenmägtigt
kungjort, att de frånvarande skulle anses så¬
som jakande. Orättvisan af detta handlings¬
sätt har till större delen grundlagt det fel; g-
tiga af permanenta Roteringens tillkomst för
sådana Personer, hvilka närvarande, säkerli¬
gen varit nekande, men nu, likasom par sur-
prise , blifvit påtrugade ett Onus, från hvil¬
ket de trodde sig befriade, med bibehållande
af så väl Grundlagens, som äganderättens helgd.
Lika med Herr Påhlman finner jag , att
jag kanske bordt vända mig tillkonstitutions¬
utskottet , och denna väg har ej undfallit
mitt minne; men jag har icke velat missbru¬
ka dessa dyrbara rätögheter, som vår ConstL
Den 4 Maji, e. m.
*31
tution Iemnat , att anmärka Rådgifvares för¬
hållande, och har trott, att Statsötskottet lått
tillräckliga anledningar till ett rätt v ist behand¬
lande af denna fråga ; men om jag genom den.
na foglighet ådiagit mig förebråelsen af en
uragtlåtenhet, hvarigenom Roteringsfrågan ej
återiöres i det skick den bör vara , skall jag
i en framtid ej underlåta att begagna de rät¬
tigheter, hvdka Grundlagen ovilkorligen til¬
lägger Representanten.
Herr Påhlman: Ehuru ogerna jag bort¬
tager tiden med att tala om ett ämne , hvar¬
uti jag redan , så väl här, som i Statsötskot*
tet, yttrat allt hvad jag d?rom bordt säga j
utbeder jag mig likväl fä besvara några af de
senare nu framställda anmätkningar. En Le¬
damot har påstått, att Statsötskottet vid den¬
na frågas behandling icke luilgjort sin pligt
enligt Grundlagens föreskrift. Om icke Ut¬
skottet hade mer förtroende till sin egen kän¬
nedom om sina skyldigheter än till Friherre
Boyes tolkning af Lagen , som dä skulle be¬
höfva rådfrågas^ vore sådant verkligen att be¬
klaga. För min del är jag öfvertyga! , både
att Statsötskottet fullgjort hvad på detsamma
i denna del kunnat ankomma, och att det med
trygghet kan underkasta sin åtgärd den oväl¬
dige granskarens bedömande. Då vidare har
blifvit anmärkt, att Utskottet underlåtit att
yttra sig öfver beskaffenheten af de grunder,
som vid Roteringen blifvit följda, och endast
upptagit specialiteter , får jag till svar derå
endast hänvisa till sjelfva Betänkandet, som,
132
Dm 4 Maji, e. *»,
för elen, som det behagar genomläsa, bevisar
rakt motsatsen.
Utskottet har yttrat sig icke kunna anse
den grund, som vid Roteringen blifvit följd,
af beräkning efter hvarje Hemmans eller Lä¬
genhets behållna ärliga afkastning, för så på¬
litlig, att ju icke misstag vid Roteringens sät.'
tande derefter lätteligen kunnat inträffa , och
hvarföre Utskottet tillstyrkt, att underdånig
anhållan måtte göras, det Kongl. Majtt täck*?
stes, efter vederbörande£Landshöfdingars och
Collegiers hörande, låta utfärda ny Instru-
ction för Roteringens verkställande i de SkånJ
ska Länen.
Då samma Anmärkare äfven påstår, att
Utskottet felat uti, att icke hafva upptagit och
yttrat sig öfver enskilta Rotehållares klago¬
mål, så får jag hemställa, om icke sådant just
vore att ingå s specialiteter, hvilket han äf¬
ven medgifvit böra undvikas, eller hvilket
han, såsom skäl för sin anmärkning, velat på¬
börda Utskottet.
Deremot har StatsUtskottet betragtat äm¬
net i hela dess omfattning, samt öfvervägaC
denprincipe, som legat till grund för förrätt¬
ningen : Sådan är frågan om tillökning i be-'
hållna afkastningen, sorn ägt rum för Säterier,
Rå- och RörsHemman m. m.j och då jag 9
liksom förut, omöjligt kan finna, att Utskottet
ägt rätt eller kunnat ingå i en partiel p:öf¬
ning, om den eiler den Person lidit orätt och
Den 4 Maji, e. m.
*33
"blifvit för drygt roteradj så kan jag ej inse
något ändamål, att för sådan orsak återre¬
mittera Betänkandet, om icke det vore för att
följa en vid denna Riksdag, om jag så får
säga, inrotad vana att återremittera ålit, så
snart någon enda tror sig vid ett Betänkande
kunna göra någon anmärkning, vore den ock
aldrig så orimlig. Det är icke möjligt att gö¬
ra alla till viljes, och att icke, då ett Betän¬
kande skall af <500 Personer granskas, enoch
annan ju skall finna något, som icke deri öf-
verensstämmer med hans åsigter. Om man på
detta sätt skall fortfara att ständigt återremit-,
tera, utan att Ridderskapet och Adeln begag¬
nar sin rättighet att pröfva, om anmärkningar-
ne äro sådana, att de böra hindra bifall å Be¬
tänkandet , kunna Riksdagsgörotnålen sanno-,
likt icke slutas till Jul.
Friherre Boije: Jag lemnar all agtning
åt Herr Påhlmans sätt att se saken, men jag
förblifver alltid vid den tanka, att den egent¬
ligen hufvudsakliga frågan, nemligen den, om
sjelfva sättet, hvarigenom den periodiska Ro-
teringen öfvergått till permanent, har, i anse¬
ende till alla Roterande , tillkommit i den ord¬
ning, som öfverensstämmer med 80. §. i Re-
geringsFormen; jag förblifver alltid vid den
tanka, att denna fråga icke finnes i Betänkan¬
det upptagen, samt att Utskottet bordt och
bör öfver samma fråga sig yttra, emedan det
just är denna fråga, som ger åt ämnet sin e-
genskap af Riksdagsämne, som det derförutan
icke hade} och med denna öfvertygelse, tror
134
Ben 4 Maji, e. m.
jag mig äga rätt att begära återremiss. I öf.
rigt hatva tvänne omständigheter i den värde
Tilarens yttrande synts mig vara af natur att
behöfva besvaras; och jag utber mig att. få
gö<a det, Han har undrat, hvarföre icke nå¬
gon klagan blifvit förd i Constitution Utskot¬
tet , men dervid bör man likväl påminna sig,
att med en sådan klagan hade ingen ändring
i saken kunnat vinnas, ty ConstitutionsUtskot-
tet tar endast utlåta sig öfver Emhetsmännens
förfarande, icke ändra beslutet För min elei,
håller jag de klagande räkning för denna mo¬
deration , och försäkrar, att om saken icke
ägt annat eller bättre ändamål, än hämdbegär
emot Embetsinännen, så hade åtminstone icke
jag höjt min röst för densamma Då den vär¬
de Talaren bestrider återremissen , äfven på den
grund, att Riksdagen, såsom redan alltför lång¬
varig, icke bör förlängas, så bekänner jag att
det förefaller mig oväntadt, emedan jag san¬
nerligen icke af någon 'Ledamot i Statsfjtskot-
tet väntat erinran om det obehagliga i Riks¬
dagens förlängande; ty jag vet icke, hvar jag
skall söka orsaken till vår Riksdags förlängan¬
de, om icke just hos StatsUtskortet sjelf. Riks'
dagsOrdningen bjuder , att då ett Betänkande
första gången förehafves, skall det antingen
bifallas elier återremitteras till ändring; och
det är då klart, att om tiden icke tillåter oss
att återremittera , så tillåter den blott att bi¬
falla.
Då man år 1809 återgaf friheten åt Sven¬
ska Folket, glömde man en ganska vigtig sak,
Den 4 Maj e. m.
1 35
man glömde att också påfinna medel emot det
onda, som Konung Gustaf lil.dje i sina Skrif¬
ter kallat R)ksdags_taciique, ett onclt, hvarige¬
nom det var så lätt för Minoriteten __ nem¬
ligen den rådande Mnoriteten att genom¬
drifva hvilken fråga sorn hellst, blott derige¬
nom att Riksdagen förlängdes så trycket möj¬
ligt var, och att frågan icke framkom till af¬
görande förr, än på sista slutet, då tiden icke
tillät annat än blott bifalla- Utan att vilja bri¬
sta i agtning för StatsUrsko tet , frågar jag:
Hvad hafva vi väl annat väntat pä , hvad
annat har väl uppehållit vår Riksdag, än just
sjelfva de FinanceBetänkanden, som skolat af
StatsUtskottet gil vas oss? När vi, efter att haf¬
va varit församlade i^fem månader, på några
dagar när, ändtligen fingo öfverlägga i det
vigtiga ämne, för hvars afgörande Riksdagen
är sammankallad , och hade att utlåta oss öf¬
ver FinanceBetänkandet, som utgjorde en mas¬
sa af, som jag tror, 24 å 25 ark, hvaraf om¬
kring 20 ark Phraser, hvilkas genomtränga!!
de icke är hvars mans sak, och på hvilkas
utevaro Nationen visserligen icke hade lörlo-
rat någon ting; så synes vi kunna fråga, har
det väl behöfts 4 till 5 månader för att ut¬
tänka och författa det öfriga ? För hvar och
en, som icke tror på ett sådant behof, är det
ursägtligt, om tankan också faller på en an-
nan möjlighet, nemligen på ändamålet att Riks-
dagsTrumpeten skulle* blifva den kraft, som för»
mådde oss att göra hvad vi annars icke gjorde.
Herr Grefven ock LandtMcirskatten hem¬
I3Ö
Den 4 Maji, e. nt.
ställde, otti icke Ridderskapet .och Adeln an¬
såg cle vid Statsutskottets Betänkande gjorda an-
märkningar hindra detsammas antagande, samt
på sådan grund behagade Betänkandet, jemte
anmärkningarne, till Utskottet återförvisa.
Bifölls.
Föredrogs å nyo Statsutskottets , den 26
sistledne April afgifna, samt den 2 dennes på
bordet lagda Betänkande, i anledning af Kongl.
Majtts Nådiga Proposition angående serskilta
anstalters vidtagande , till förekommande af
stegring i priset å det grofva Brödet.
Herr Flachy Carl Fredric: Med den dju¬
paste, den största vördnads ägnande åt Kongl.
Maj ts ädelmodiga omsorg för Landet i all¬
mänhet oth för Hufvudstaden i synnerhet, kan
jag 1'kväl icke inse något skäl, hvarföre,
på bekostnad af det förra , den sednare bör
gynnäs.
All välgörenhet, enär den ställes i coi-
lision med någon gällande rättsprincipe, upp¬
hör att göra skäl för sin benämning.
Allmänna MagazinsFonden tillhör , med
Folkets allmänna rätt, ganska exclusivt ett stort
allmänt Interesse det nemligen, att till skä¬
ligt medelpris hålla Allmänheten Spannmål
tillhanda, och det med lika rätt på Statens
alla geographiska puncter } allt ensidigt topa-
De» 4 Maji, e. m.
L37
graphiskt företräde måste således förnärma
äganderätten och leda dertill, att den ena Med¬
borgaren får beskatta den andra. Och i den
mohn MagazinsFonden derigenom medtages ,
i samma förhållande undergräfves både det
ena och andra ändamålet, och hela anstalten
går sluteligen öfverända. Men skulle af Ma»
gazins ÖfverskottsMedel några biträden åt
Hufvudstaden kunna lemnäs, borde likväl så¬
dant ske efter en mer välgörande plan. Om
således understöden direcre tilldeltes sådana
subjecter af Stadens Arbetsclass, sorn blifvit
efter rigtig Scrutin dertill urskiljda, på såda.
na grunder, som antingen en genom sjuklig¬
het, ålder eller bräcklighet minskad arbets¬
förmåga, eller genom minderåriga barns un¬
derhåll ökade behof, och hvarvid personlig
fräjd äfven borde ingå i b? räkning, skulle, ef¬
ter en större scala, methoden blifva välgöranc
de och de missbruk undvikas, som nu äro o»
undvikliga, och hvarigenom lättjan, liderlig¬
heten och egennyttan draga af anstalten stor¬
sta fördelen.
För kortheten skull får jag i öfrigt corn
formera mig med och åberopa hvad Herr
Hertzenhjelm i serskilt votum, detta ämne an¬
gående, andragii, och anhåller på alla dessa
grunder ödmjukast om återremiss.
Grefve Mörner, Adolph Goran; Det är
ej ovanligt i andra Länder, och det kan ej
heller vara det i Sverige, att i de större Stä-
derne, der fattige hopa sig utan tillgång till
138
Den 4 Maji, e. m.
uppehälle, och genom deras belägenhet hota
att störa det allmänna lugnet, Regeringen nöd¬
sakas, till oredors förekommande, att utdela
Spannmåls understöd. Det har från långliga
tider varit iöremål för Regeringens omsorg ,
att förse Stockholms fattignre Folkclasser med
groft bröd mot nedsatt pris. I s dant ända¬
mål har Allmänna MsgazinsDirectionen varit
anlitad, ej allenast under Konung Gustaf
I13:s tid, utan ock under Förmyndare- samt
f. d. Konung Gustaf Adolphs Regeringar.
Samma methode har ock nu blifvit följd.
Man bör också komma ihåg, att den Fond,
hvaraf Medlen tagits, tillkommit, så till sä»
gande, genom Stockholms Stads bidrag, i föl¬
je af den vinst Kronan hämtade af Brännvins-
försäljningen från de innom Staden belägna Re-
gala Brännerier ; hvilken vinst utgjort egent¬
liga tillgången och grunden för Magazinsln-
rättningens underhåll och utgifter. Först i
senare tider, sedan 1810, har MagazinsFonden
erhållit undsättning från Bar.quen , hvarige¬
nom förhållandet blifvit i så måtto förändradt,
att Riksens Siänders Revisorer kommit att ta¬
ga kännedom om denna Fonds förvaltning samt
redogörelsen derföre. Utskottets tillstyrkan, att
Spannmåls-understödet, som i detta ändamål
lemnäs BagareEmbetet i Stockholm , skulle
upphöra med Augusti månads slut, torde kun-
na tåla anmärkning , då Sädesprisen vid den
tiden vanligen äro höga , och då man ännu
icke vet, huru den blifvande skörden kan ut¬
falla men jag vill ej nu ingå uti en närma¬
re granskning af Betänkandet, utan tror e»-
Den 4 Maji, e. m.
139
dast, att hvad Utskottet föreslagit är det min¬
sta, som Riksens Ständer kunna göra, för att
gå Kongi- Maj ts Nådiga afsigter till mötes,
lör befrämjande af en sak , hvilken Kongl.
Maj t Sjeli har, med betydlig känning för Sin
enskilta ( assa, understöd!. Jsg anhåller alltså
om Proposition till bifall af Betänkandet.
Herr Grefven och Lan dt Marskalken hem¬
ställde, om icke Ridderskapet och Adeln be.
hagade gilia StatsUtskottets Betänkande, med
det tillägg, att hos Kongl Majt måtte i un¬
derdånighet anhållas, att Kongl. Maj* täcktes
i Nåder låta tillse, att det beviljade Spann¬
måls understödet så användes, att det för Huf.
vudSiadens fattige Innevånare åsyftade välgö¬
rande ändamål derigenom må kunna vinnas.
Bifölls.
H err Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Man bjuder nu mera icke till att neka hvad
jag i flere serskildte yttranden, både vid denna
och förra Riksdagen, sökt ådaga agga, att Sve¬
rige sedan »809 fått vidkännas en betydlig
undervigt i handel med Finland, samt att där.
igenom vårt RörelseCapital årligen minskats,
i begge afseenden till icke ringa skada för vårt
Rikes imhemska Product on Då oagtadt en i
November sistledit år på 8 år afsluten Han-
delsTractat med Ryssland, i ett det väsendte-
liga lika ofördelagtigt Handelsförhållande i an¬
seende till Finland, får fortfara} så återstår in¬
Den 4 Maj'., e. ni.
gen annan utväg, än att utfinna tillräcklige
Correctiv emot denna handel. Jag har innom
Motionstiden, i ett serskildt Memorial, föresla¬
git sådana. I ett omedelbart sammanhang dermed
får jag nu föreslå ännu ett Correctiv till emot
nämnde Handels-förhållande och dess följder,
nemligen en tilIräckeligen vidsträckt Neder¬
lagsfrihet för Stockholm. Sedan Riksens Stän¬
der, i .följe af Serskilta Utskottets Förslag vid
sista Rik.dag, hos Konungen i underdånighet
anhöllo om förhöjd Tull på en del Utländska
varor och förbud, emot andra, och dessa åt¬
gärder äfven blifvit vidtagne, har en oundvik¬
lig följd deraf bil vit, att Fintiarne icke mera
kunnat med förmon taga sina behof af Utländ¬
ska. varor från Stockholm, uran i stället häm¬
tat dem från Köp nhamn, Lubeck , Hamburg
och andra utländska orter. Följden åter häraf
bar blifvit och skulle nödvändigt blifva , att
vi ännu mindre än förr kunnat betsia Finska
varorna nied andra varor, och således ännu
mer än förr , nödsakats betala dem med våra
Sedlar. Om det är af vigt, att Näringarne ej
sakna ett tillräckeligt RörelseCapital , men sä¬
kerhet att detta genom undervigt i handel
med Finland årligen till numerairen minskats,
utan att ens derigenom i värde ökas , så blir
det äfven angeläget, att genom en åt Stock¬
holm förunnad, för ändåmålet nog utsträckt Ne¬
derlagsfrihet lör Utländska varor, förmå Fin-
rame , att för sina behof häraf åter vända sig
till Stockholm, jag känner ganska väl de miss¬
bruk , som åtföljt Nederlagsfriheten så väl
bär i Stockholm , som äfven och isynnerhet
Den 4 Maji, e m:
J4I
uti Götheborg, Carlshamn, med flere Städer i
Riket. Jag känner äfven, till hvad grad dessa
missbruk bestämt allmänna opinionen emot all
Nederlagsfrihet i vårt Land 3 och jag tillstår9
att denna Opinion af hållit nr!g, att förr göra
den Motion, som jag nu haft den äran framstäl¬
la. Men sorn man i allmänhet nu mer än förr
är öfvertygad om angelägenheten , att lemna
den i flere afseenden så skadliga undervigten
i Handeln med Finland, så tror jag tiden va¬
ra inne, att försöka verksätiandet af ett För»
slag, som i betydlig mohn skall minska denna
undervigt. Äfven vid sista Riksdag, då all¬
männa tänkesätten emot Nederlagsfrihet grän¬
sade till fördomar, vågade jag försvara prin¬
cipen af den och nyttan of dess verkställande,
när den på ett behörigt sätt organiseras. Nu,
som då, yrkar jag, att när varor på nederlag
uppläggas, bör först full Tull för dem erläg.
gas 3 men då varorne utföras, Tullen återfås,
med afdrag af så stor Summa, sorn svarat
mot den förr vanliga Nederlags_sfgiften. Här-!
igenom förekammes, att varor icke emot er¬
läggande af blott Nederlagsafgift, tullfritt, un¬
der namn af Nederlagsvaror, i vårt eget Land
insmygas. Uppgiften på varornas belopp, då
de på Nederlig uppläggas, controlleras af upp¬
giften derpå, då de återfordras till utförsel,
och ägaren, om han ville försnilla Kronan ge¬
nom uppgift till förtullning af ett mindre qvan¬
tum varor, än det verkeliga, kan ej vara sä¬
ker, att vid varornes utförsel få att göra med
en lika efterlåten Tjensteman vid Tullverket,
och således risquera att då ej utbekomma
Den 4 Majly e. ni.
större qvantum än han angifvit vid förtullnin¬
gen , elier ock tvungen att försnillningen då
upptäckes. Men jag föreslår tillika, att Tullen
mot säkerhet genom Caution eller i varorna
creditera» ägaren eller dess ombud.
På detta af mig nu föreslagna sätt är Ne¬
derlags-friheten organiserad i England och fle¬
ra Länder. Den var äfven på samma sätt or¬
ganiserad i Sverige på i77o;taIet.
Jag anhåller om Remiss af detta mitt För¬
slag, sorn står i ett omedelbart sammanhang
med en af mig innom Motionstiden framställd
Motion till samma Utskott, till hvilka mitt för¬
sta Memorial örn åtskillige correctiv mot Fin¬
ska Handeln blef remitteradt, nemligen till
Stats- och OeconomkeUtskotien.
Herr Grefven och LandtMurskalken tili-
kännagaf, att, enligt i RiddarhusCancelliet er¬
hållen upplysning, Herr Munck af Rosenschölds
Memorial angående nedsättning af Tullafgif-
terne för utförsel af Landtmannna-producter ,
samt fri utförsel af Trädvaror på utländska
Skepp, blifvit d ro Januarii till Stats- och
OeconomiaeUtskotten remitteradt, samt hemställ¬
de, om icke, i anledning af Herr Munck af Ro¬
senschölds i FörmiddagsPleno derom gjorde
anhållan samt nu afgifne yttrande, Ridderska-
pet och Adeln behagade anmoda bemälde Ut¬
skott, att så väl med första öfver Herr Munck
af Rosenschölds ofvanberörde Memorial afgif¬
va Utlåtande, som ock att i sammanhang
Dm 4 Maji, e. m.
143
dermed meddela yttrande öfver Herr Munck
af Rosenschölds nu afgiine anförande, angåen¬
de en t Uräckeligen vidsträckt Nederlagsfrihet
för Stockholm, såsom correctiv emot den Fin¬
ska Handeln-
Bifölls,
Herr Mund: af Rosenschöld anhöll om
Ridderskapets och Adelns tillåtelse att sitt
nyssnämnde anförande med de andre Respeet.
RiksStånden communicera , hvilket, uppå af
Herr Grefven och LandtMarskalken gjord Pro¬
position, af Ridderskapet och Adeln bifölls.
Föredrogs å nyo Stats - och BancoUtskot;
tens, den 23 sistledne April afgifna, samt dea
2 dennes på bordet lagda Utlåtande öfver an¬
märkningar vid Utskottens den 3 sistledne
Mars meddelta Betänkande, rörande utrednin¬
gen af Götha CanalBolags, Malmö och Gö-
theborgs Disconter.
Friherre Cederström, Jaeob: Då detta Be¬
tänkande förra gången förevar, anhöll jag att
detsamma , i anseende till det nära samman¬
hang, som frågan om Disconternas utredning
ägde med Penninge-väsendet och regleringen
deraf, kunde få hvila, intilldess Stats- och
BancoUtskotten afgifvit sitt Utlåtande i detta
ämne; hvilken anhållan bief, såsom jag vili
minnas, af Ridderskapet och Adeln bifallen
144
Dm 4 Maji, e. ni.
Jag får nu hemställa, om icke några af Rid¬
derskapets och Adelns Herrar Ledamöter med
mig äfven vilja förena sig i den anhållan, att
det nu förevarande Betänkande må få hvila tills
FinancePlanen åter förekommer.
Åtskilliga hördes häruti instämma.
Herr Grefven och Landt Marskalken lät
uppläsa Ridderskapets och Adelns Protocolls-
Utdrag för den 15 sistledne April, innehållan¬
de Ståndets anmodan till Stats - och BancoUt-
skotten , att , vid besvarande af återremissen
utaf Utskottens Betänkande, angående allmän¬
na Penningerörelsen och Myntvärdets upprätt¬
hållande , tillika afgifva Utlåtande öfver den
på Utskottens handläggning då beroende frå¬
ga, rörande Malmö, Götha CanalBolags samt
Götheborgs DiscontVerks utredning ; hvaref¬
ter Herr Grefven och LandtMarskalken yttra¬
de, att Ridderskapet och Adeln således icke
stadgat, det frågan oin Disconternes utredning
borde, i sammanhang med allmänna Finance-
segleringen , till afgörande företagas ; men då
åtskillige Ridderskapets och Adelns Herrar Le¬
damöter syntes önsKa, att Stats- och BancoUf-
skottens nu förevarande Betänkande måtte yt¬
terligare få hvila på bordet; ansåge Herr Gref¬
ven och LandtMarskalken sig böra hemställa,
om icke Ridderskapet och Adeln behagade der¬
till lemna bifall.
Ropades Ja,
Grefve
Den 4 Maji , e. mt ’ i 4 ^
Grefve Spens , Jacob Melher, anhöll, ätÉ
för dess egen upplysning erhålla underrättelse*
huru Ridderskapets och Adelrts nyss fattade
beslut borde förstås* antingen Stats- och Bar)e,04
Utskottens ifrågavarande Betänkande skulle hvim¬
la endast till nästa Plenum , eller till dess
Stats- och BancöUtskoctens Betänkande, afigå*
ende allmänna Fitiance-regleringen inkommer»
Herr Grefven och DdridtMarshalheri ytt-
^rade, att, enligt hvad haa fattat. Ridderskap
pet och Adeln beslutat, det Betänkandet öm
Disconternas utredning endast skulle hvila på
bordet till nästa Plenumi
Friherre Cederström: jag tför att DiscönM
Utredningen har ett så omedelbart santmans
hang med Financeplanén, att, derest Ridder^
skåpet och Adeln icke vilja sjelfvilligt beta*
ga sig rättigheten att med lätthet och sakkän-t
nedom afgöra dessa ämnen, desamma böra &
ett sammanhang till pröfning förekomma»
Herr Manner siam, Johdn: Jäg medgift
Ver så mycket hellre, att Förslaget till Filial-
Disconternas utredning rätteligen bordt afgif-
Vas i ett sammanhang med det till Penrtinge-vä3
sendets allmänna reglering, som jag vid börjati
af öfVerläggningarne öm förstnämnde ämne in¬
nom sammansatta Utskotten och äfven sedermera
inför Ridderskapet Och Adeln yrkat en sådatl
behandling deraf. Men sedärt Utskottens, ati-i
gående Disconterrtej afgifnä Betänkande blifvit
, Jiidd, 0, Mt Protj VI- B. I< Afd> 191 so? j
146
Den 4 Maji, t. m.
af ailä RiksStånden till serskilt pröfning upp»
taget och återremitteradt, samt derefter å nyo
tili Riksens Ständer inkommit, och då den nti
Samma Betänkande föreslagna plan icke läg¬
ger hinder i vägen för de beslut, som i afse¬
ende på den allmänna Finance-regleringen
kunna anses nödvändiga, kan jag för min del
åcke annat än afstyrka ytterligare uppskof med
afgörande af Betänkandet Orri Discontörhe.
Friherre Cederströms härom förut gjorda hettie
Ställan blef endast af Ridderskapet och A-
deln, men icke af de öfriga RiksStånden bi¬
fallen , så att Ridderskapet och Adeln i dennä
del icke kunde tjena Utskottet till efterrättel¬
se. Om ett lika beslut nu fattas $ lärer Betän¬
ks ndet af de öfriga Stånden , det oaktadt, till
afgörande företagas. I öfrigt synés ett sådant
tippskof med afgörande af en bland de vigh-
gaste Riksdägstrågörna märkeligen motsäga
den allmänna önskan , sorti yttrats, om Pennin-
ge-föHagenhetehs snårå afhjelpandé, och den
deraf föranledda klagan, som nyss blifvit af ert
Talare förd öfver Utskotterts långsamma be¬
handling af de dermed gemenskap ägande frå¬
gor. Såsom Ledamot af Sammansatta Utskot¬
ten, begagnar jag detta tillfälle och anser mig
Skyldig, att, i anledning af hvad Friherre Boye
senäst artfört, förklara, ätt Utskotten icke för¬
summat någon tid, på hvilken de kunnat sarn-
ifiäuuäda, utan merendels, antingen hvaf för
sig eller sammansatta j arbrtat alla dagar och
ofta både för- Och eftermiddägar, då plena i
RiksStånden icke inträffat. Hufvudsakliga ari-
isdaingarne till långsamheten uti nyssjiämndd
Den 4 Maji, e'. m.
147
ärenders behandling igenfinnes deri, att Rik¬
sens Ständer ifrån början till både Stats- och
ÖancoUtskotten remitterat dessa frågor , samt
att Utskotten sedermera länge måst vänta på
de anmärkningar, hvilka till återremissen för-
anledt. Dessutom har StatsUtskottet, såsom
hvar och ert lärer kånna, en vidsträckt befatt¬
ning under hvarje Riksdag med Statsreglefin¬
gen och flera ärendet^ hvilka till samma Ut¬
skott höra, att det icke kunnat låta dem hvi¬
la , för att endast sysselsätta sig med de frå¬
gor* som angå Disconterne och Penningerörel-
6en. Jag tror således man icke kan med skal
lägga Utskotten någon försummelse till Jast.
Herr Spaldencreutz , Arvid : Jag förenar
mig med Friherre Cederström i den anhållan *
att Betänkandet må få hvila intill dess Fi-
hanceplaneh inkommer. Jag anser frågan otti
Disconterne icke böra eller kunna från Finänce-
regleringen åtskdjaS, utan att dessa ämnen bÖJ
tä i étt sammanhang afgoras.
Friherre Gederström, jacob: jernfe det jag
får étinra ^ att den„ värde Talaren Herr Man^
nefstam uppehållit sig vid ettj för denna öf¬
verläggning främmande ämne, vill jag endast
förklara j ätt i fall Ridderskapet Och Ådeli!
riu skulle afgöra Discönthågan* så måste Fi-
naUceplatien rätta sig derefter.
Grefve Spens, Cari Gustaf: jag Vill blött
attbålla $ att 5 i anledning af hvad Herr Mati*
flerstam anfört* Om angelägenheten att snart
148
De» 4 Maji, t. m.
afhjelpa den allmänna Penninge-förlägenheten,
få hemställa , om ej rätta medlet att afhjelpa
densamma, vöre att betrakta allt i sitt rätta
sammanhang ? Jag tror , att om man hjelper
Disconterne, så att man binder händerna på
sig vid Finance-väsendets reglerande , kunde
möjligen förlägenheten blifva större än dta
nu är.
Uppå derefter* af Herr Grefven och Landt4
1Marskalken framställd Proposition, beslöt Rid-
derskapet och Adeln , det både Stats- och
BancoUtskottens ifrågavarande Betänkande skul¬
le hvila, för att i sammanhang med bemälte
Utskotts framdeles inkommande Betänkande,
angående allmänna Financeregleringen, till af¬
görande företagas.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Jag an-
liåller att Ridderskapets och Adelns nyss fat¬
tade Beslut måtte de öfrige Respective Riks*
Stånden communiceras, samt de tillika inbju:
das att i samma beslut instämma.
Herr Grefven och Lan dt Marskalken hem¬
ställde, om icke Ridderskapet och Adeln be*
hagade tillåta, att beslutet finge af Herr Gref¬
ven och LandtMarskalken de öfrige RiksStån-
dens Herrar Talemän, i nästa Talemans-Con-
ferencen meddelas j hvilket bifölls.
Den 4 Majli e. ml X49
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, för¬
middagen den 4 Maji 1318*
S. D* Föredrogos å nyo och gillades föl-’
jande från nedannämnde Utskott inkomne, samt
den 23, 25, 27 och 30 sistledne April, samt
den 2 dennes på bordet lagde Betänkanden:
Frän Stats Utskottet:
Af den 22 sistledne April:
1:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss angående tillökt anslag för Spinnhusens
i Landsorterne underhållande.
Af samma Dag:
2:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga ReJ
miss angående medels anslående för Stockholms
Krono Correctionshus underhåll*
Af den s4 sistledne April:
3:0 I anledning af gjorde Anmärkningar vid
Utskottets förut afgifne Betänkande, • angående
de uti Södermanland varande Jagbackar.
Fran B anea Utskottet t
Af den 22 sistledne April;
1:0 I anledning af vissa föreslagne forandrm»
gar vid Sedelutgifningen från Banque».
T 5 6 Den 4 Maji, e. m.
Af samma Dag:
2 0 I anledn:ng af sökt Lånebiträde fråtj
Banqucn till Uddevalla Stads Kyrka.
Af samma Dag;
3:0 I fråga om understöd från Banqueq
till uppbyggande af Lärohus uti Städerne Cal;
mar och Skara.
Af samma Dag:
4:0 Angående ett till Banquens Årcbiv af?
lemnadt Biographiskt Arbete af BancoCommig-
sarien C. G. Silfverstolpe.
Fean LagUtskottel:
Af den 17 sistledne April:
1:0 Angående det af Kongl. Maj:t j Nå¬
der framställde förslag till ny ConcoursLag.
2:0 Angående det af Herr E. M- Leffler
gjorde förslag till ändring af nu gäilande for-
mulaire till Borgenärs-ed.
Fran Allmänna Besvärs- och Oeconomicsz
Utskottet:
Af den 3 sistledne April: *
1:0 I anledning af väckt förslag om bi¬
drag till Fattigförsörjningen af Torpare., Daga-
jarlar, Backstugusittare med flere.
Den 4 Maji, e.m. 151
Af samma Dag:
2:0 I anledning af vackt Motion derom ,
att den åt Westerbpttniska Allmogen bevilja¬
de SeglationsFrihet antingen må upphäfvas el»
ler sättas under nödig controlh
Af den 17 sislledrie April;
3:0 I anledning af åtskilliga väckta Motio-»
ner om förändringar uti Skjutsväsendet och
de i detta ämne utkomne nu gällande Författ¬
ningar.
Af den 18 sistledne Aprili
4:0 I anledning af väckt Motion om uppi
häfvande af den Författning , som påbjud a
hvart 5o:de Tunnelands plantering med trätf
på Slättbygden i Skåne.
Af den 5o sistledne April:
5:0 I anledning af Vackt fråga otts in»
skränkning i exclusiva Privilegiers meddelande.
Af den 16 sistledne April;
6:0 I anledning af gjorde Anmärkningar
vid Utskottets förut afgifpe Betänkande rörån-
de yrkadt förbud emot införande af utländskt
Bomullsgarn.
Af samma Dag:
7:0 I anledning af Herr Lefflets väckta
*59
uen 4 Maji, e. tu.
Motion, om vidtagande af vissa anstalter till
besparing af Skogseffecter,
Af den i5 sisiledne April:
Sol anledning af gjorde Anmärkningar
vid Utskottets förut afgifne Betänkande, angåi
ende vackt fråga om skyldighet för Götha Ca*
nalBolag att besörja underhållandet afdevägi
stycken i Skaraborgs och Östergöthlands Län,
hvilka tillhört sådana Hemman, som genom
Canalanläggningen blifvit iodragne, m, m. Ut
Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Rid-
darhusUtskottets den 20 sistledne April aflåtne
samt den 25 i samma Månad förmiddagen på
bordet lagde Memorial, innefattande Utlåtande
öfver Wadstena Adeliga JungfruStiftsDirections
Kiksdagsöerättelse; fann Ridderskapet och Å-
deln för godt, att hvad Riddarhuslltskottet ufi
berörde Memorial, jemte dervid bilagde extract
af Wadstena Adeliga JungfruStifts Hufvudbok
för år 1817, tillstyrkt och hemställt, till alla
delar gilla, Ut supra.
S, D. Vid förnyad föredragning af ej
mindre Statsutskottets den il sistledne Martil
sneddelte Betänkande, om SalpetérsSkattens ut¬
görande, än ock af Utskottets den 22 sistled¬
ne April afgifne samt den 27 i samma Månad
förmiddagen på bordet lagde Utlåtande, angå¬
ende gjorda Anmärkningar vid Utskottets först*
Betänkande5 klefve berörde tvenao
Den 4 Maji, e. m\
a 53
Utlåtanden af Ridderskapet och Adeln bifalla
ne. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco*
Utskottets den 22 sistledne April aigifne samt
den 27 i samma Månad förmiddagen på bor*
det lagde Betänkande, i anledning af vackt
fråga om inrättande af en ny fond för Sillfi¬
skare , blef samma Betänkande, på grund af
dervid gjorde anmärkningar, till BancoUtskot;
tet återremuteradt. Ut supra,
S, D. Föredrogos å nyo och gillades, till
den behandling 56. §. Regeringsformen stad¬
gar, följande från ConstitutionsUtskottet inkom*
na, samt den 27 sistledne April och den 2
dennes på bordet lagda Memorial s
Af den 20 sistledne April;
1:0 Innefattande Förslag till åtskilige Riks¬
dagsordningens §§:s fördelning i numererade
Moment.
Af den 24 sistledne April:
2:0 Med tillstyrkande af ändring uti åt¬
skilliga Grundlagarnes §§:r, hvad angår före¬
skriften om en Voteringssedel^ afiäggande.
Af den ao sistledne April:
3:0 Angående ett föreslaget tillägg uti 23»
§. i Riksdagsordningen, Ut supra.
*54
Den 4 Maji, e. m.
S- C. Vid förnyad föredragning af Rid*
darhusUtskottets, den 20 si§tledne April afiåt-
ae, samt den 27 i samma månad förmiddagen,
på bordet lagda Memorial, med Förslag till
Ridderskapéts och Adelns underdåniga Skrif¬
velse tili Kongl. Maj:t , afgående utfärdande
afen Kungörelse, sorn förklarar de Ätter, hvil¬
kas Stamtaflqr äro ofullständiga, deras Repre¬
sentationsrätt förlustige till dess de sina Genea¬
logier completterat , blef berörde Förslag af
Ridderskapet och Adeln godkändt. Ut supra.
S. D. Föredrogs å nyo så väl Allsnänna
Besvärs- och QeconomiasUtskottets den 26 sist»
ledne Januari) afgifne samt den 17 sistledne
Februarii af Ridderskapet och Adeln återre¬
mitterade Betänkande, i anledning a? vackt fra,
ga om befrielse ifrån skyldigheten att afskala
Barken å utsynte Ekar; sorn ock Utskottets
den 2 sistledne April medriplte pcb dep 30 i
samma Månsd på bordet lagde yttrande, i an¬
ledning af de vid U.(skottets förra Betänkande
gjorde anmärkningar; och fann Ridderskapet
och Adeln för godt bifalla Utskottets bemstäl»
lan, att utförsel af Ekbark emot den Tull, som,
Kongl. Maj t i nåder kan pröfva skäligt der¬
före bestämma , jemte fri disposition vid för»-»
säljningen deraf, hädanefter ma blifva tillåten.
Ut supra.
S, D. Vid förnyad föredragning af All¬
männa Besvärs- och QeconqrniteUtskpttets dera
j6 sistledne April afgifne, sam t den 30 i sam¬
ma Månad på bordet lagde Utlåtanden, i anled*
Den 4 Maji, e, in,
153
ping af gjorde Anmärkningar vid Utskottets
förut meddeite Betänkanden: i<
1:0 Rörande vackt fråga om rättighet för
lumpsamlare att omkrjngresa i Landet, samt
om sättet till Lumpors anskaffande lör Pappers¬
brukens behof.
2:0 Angående vackt Motion Qm en friare
Tackjernshandel; fann Riddérskapet pelt Adeln,
att enär sistnämnde t vänne. petänkanden redan
blifvit af Ridder,skåpet och Adeln bifallne,
JLbskottets ifrågavarande Utlåtanden endast bor¬
de läggas till handiingarne. Ut supra.
S. D. I anledning af dervid gjorda an*
märkningar återremitterades tili Cpnstitgtions-
JJtskottet dess, den 18 sistledse April afgif¬
va, samt den 27 i samma månad förmidda¬
gen på bordet lagda Memorial, angående fö¬
reslagna ändringar i 14. §. Riksdagsordningen*
Ut supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Allmän¬
na Bsvärs- och QecononsiseUtskottets, den 16
gisdedne April afgifna, saint den 30 i samma
månad på bordet lagda Utlåtande, i anledning
af väckt Motion om frihet för Landtmannen ,
att emot låg eller ingen Tull få exportera si¬
na Producter, blef samma Utlåtande, på grund
af dervid gjorda Anmärkningar, till Qeconomiae-
ptkottet återremitteradt. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af AU-
15$
Déu 4 Maji, e, mi
manna Besvärs- och OeconomiaUtskottets den
16 sistledne April aflåtna, samt den 30 i sam¬
ma månad på bordet lagda Memorial, i anledJ
ning af gjorda anmärkningar vid Utskottet»
förut meddelta Utlåtande, rörande väckt fråga
on utfärdande af en Förordning, angående Vat¬
ten verksägares åliggande m. m. 3 fann Ridder»
skåpet och Adeln för godt, att enär de öfrige
trenne Respective RiksStånden redan bifallit
Utskottets sistnämnde Utlåtande, dervid nu
mera låta bero. Ut supra.
Utdrag af Prötocollet, hållit bos Hög*
loflige Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, ef.
termiddagen, den 4 Maji iBitf.
S- D. Föredrogos å nyo och gillades föle
jandefrån nedannämnde Utskott inkomna, sami
den 2 dennes på bordet lagda Betänkanden’
Fran SlatsUtslottet;
Af den 24 sistledne April:
1:0 ] anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Remiss, angående HästHcmmans och Fördels-
Räntornas utgörande vid Skånska Carabinier^
Regementet.
2:o I anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Proposition, angående Medel till de allmänna
Schola?- och LäroVerkens förbättring.
Den 4 Maji, c. »a
Från Stats - och LagUtskotten:
Af den 17 sistledne April:
Öfver det af Herr Berghman , Ambrosius
Magnus, väckta förslag, att mindre brottslig
ge Personer må , i stället för att intagas vid
Arbets - och Correctionslnrättningar , blifva
använda till Sjömän på Rikets Handelsflotta*
Ut supra.
S- D. I anledning af dervid gjorda an¬
märkningar återremitterades till nedannämd
de Utskott, följande från samma Utskott in¬
komna , samt dea 2 dennes på bordet lagd»
Betänkande» :
Till StatsUtskottet:
Af den a4 sistledne April:
I anledning af väckta Motioner, rörand#
Skånska Roteringen.
Till Stats- och LagUtskotten :
Af den 17 ncistledne April:
Rörande vackt! Motioner om angelägen
heten att emellan Riksdagarne förekomma af¬
görande af sådana Mål, hvilka tillhöra Rik¬
sens Ständers pröfning, och om förbuds utfara
dande att, utan Riksens Ständers föregångna
beslut, proponera någon Allmänhet utgifter.
Ut supra.
8. D, Vid förnyad föredragning af Stats;
»53
Den 4 Maji, e, iii:
Utskottets, deri sfi sistledne April afgifnä, sätiié
den 2 dennes på bordet lagda Betänkande , i
anledning af Kongl. Maj:ti Nådiga Proposition,
angående serskilta aristalters vidtagande till
förekommande af stegring i priset å det grof¬
va Brödet; fann Höglöflige Ridderskapet och
Adeln för godt, att samma Betänkande gilla s-
med tillägga def måtte hos Kongl. Mäj.t i un¬
derdånighet anhållas, att Kong!» Majk täcktes
i Nåder låta tillse, att det beviljade Spann-
måls-understödet så användes, att det för Huf¬
vudstadens fattigé Innevånare åsyftade välgö¬
rande ändamål derigenom må kunna vindas.
Ut supra.
S- D. Beslöt Ridderskapet och Adelfi an¬
moda Stats- och OecQnomimUtskotten, att så
Väl med första afgifva Utlåtande öfver Herr
Munck af Rosenscbölds, Eberhard* den lö
Sistledne JanUarii till Utskotten remitterade Mé-
morial, angående nedsättning af Tullafgifterne
för utförsel af LandtmannaProducter, samt fri
Utförsel af TrädvarOr på utländska Skepp* sorn'
Ock, att i sammanhang dermed, meddela ytt¬
rande öfver Herr Munck af Rosenschölds nu
ingifna anförande, angående en tillräckligen
vidsträckt Nederlagsfrihet för S orkholm , så-
sorn Correctiv emot den Finska Handeln. Ut
supra,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskilj¬
des klockan half till y eftermiddagen.
In ficlen! Prdtöcolli
, , Ö, J. Lagerheim.
Den 8 Maji s f. m.
159
Fredagen iden 8 Maji.
Plenum klockan half till lo Förmiddagen.
Öppnades Hérrår Electörers Lista till val
äf ert Ledamot i BancoUtskottet efter N:o 862$
Herr Gyllenkrook, Göran, Major} och befanns
dertill hafva blifvit utsedd N:o 614* Herr Bu-
tenskjöld, Fullmägtig Herr Gyllenram, Cari
Adolph j Kammarherre.
Upplästes och lades på bordet följande från
äedatmämnde Utskott inkomna Betänkändeat
Frän StaisUtskotiet:
Af den 1 i denna Månad:
l:o Angående KrigsAeadémiens på Carl¬
berg Lönings- och UnderhållsStat} tillstyrkan-
de Utskottet, att afgiften för betalande Cadet-1
ter må förhöjas från 250 till 300 R:dr årligen;
att Statsanslaget med tooo R:dr varder ökadt:
att de Lärare, hvilka uppbära deras Löner be-
räknade till en del i Spannmål, må tillgodöa
njuta skillnaden emellan Statspriset och Riks-
Markegångspriset , samt att den uti Acade-
miens tillgångar sistledit år uppkomna brist
åf 9,544 R:dr må godtgöras af öfvefskotten
få Statsverkets Intrader samma år;
Den 8 Maji, /, ihi
2:o I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition örn StatsVcrkets tillstånd och bé-
hof, uti hvad som rörer RiksStatens Tredje
HufvudTitul.
3:0 Öfver Kongl. Majrts Nådiga Remiss*
angående förhöjning i Aflöningen för Werme,
lands FältJägareRegementej i anledning hvar¬
af Utskottet tillstyrkts att den hittills varan¬
de aflöningssumman 373.2 R:dr måtte ökasmed
33J procent, eller till 4976 R;dr.
4.‘0 Öfver gjorde Motioner, angående yt¬
terligare Löneförhöjning för militaire Staternej
Och har Utskottet, som till uppförande å Stats
under tredje HufvudTituln, föreslagit, hvad somj
utöfver d t vid förra Riksdagen anslagne be¬
lopp, al Kongl. Maj:t i Nåder pröfvas nödigt
Och billigt samt med Rikets krafter förenligt
till de Militaire Staternas förbättrade aflöning,,
i öfrigt ansett det bero på Kongl. Majits Nå¬
diga godtfinnande, huruvida, genom vidtagan¬
de' förändringar eller möjliga indragningar s
tillgångar kunna beredas till förbättringar dös
de tarfvas.
5:0 Angående upptagande ibland StatsVef*
Isets Intrader af 3500 R:dr Hamburger Banco,
så kallade Fyringsmedel, hvilka till och med
år 1808 ifrån Dannemark åriigcrt influtit, me«
sedan berörde år från beräkningen af Stats4 >
Verkets inkomster blifvit uteslutne j hemstäl¬
lande Utskottet 3 att Riksens Ständer mätte 2
underdånighet
Den 8 Maji, f m.
161
underdånighet anhålla, det Kongl. Majit i Nå¬
der täckes vidtaga den åtgärd , Kongl. Majit
kan finna lämpelig, hvarigenom dessa Medel ,
så för den förflutne tiden, som framdeles, må
Statsverket tillgodokomma.
6;o Med anmälan, att den Summa, som
för Stats - och RiksgäldsVerkens behof erfor¬
dras , att genom allmänna Bevillningen utgö¬
ras, uppgår till 2,870,000 R:dr, hvadan allt¬
så den vid senaste Riksdag fastställda Bevill.
nings belopp komme med 250,000 R:dr att ökas.
7:0 I anledning af Herr L. L. Edelbergs
Memorial om Lån af allmänna Medel till
Scholaehus uppbyggande eller inköp uti Landsf
krona, hvilket Låns beviljande Utskottet icke
kunnat tillstyrka.
Fran Stats - samt Allmänna Besvärs - och
OeconomiceUtskotten :
Af den 1 innevarande Månad:
• 1:0 Deruti Utskottet, i anledning af gjor¬
da Motioner angående Tullverket och dermed
gemenskap ägande ämnen, utom å skdliga an¬
dra förändringar, tillstyrkt, att Landttullsbevak-
ningen må med nästa år upphöra j varande
härvid fogade flere Ledamöters serskilte me¬
ningar.
Af den 26 sistledne April:
2:0 Hvarutinnan Utskotten, uppå anförda
Ridd, 0. Ad. Fröt. VI. B. L Afd. 21, 22.
Den 8 Maji t f. m.
skäl* förklarat si? icke kunna tillstyrka bifall
å de flere hos Ridderskapet och Adeln samt
BondeSiåndet väckta Motioner om ändring i
hvad Författningarne , rörande Afrads- och
KronotiondeSpannmålens utgörande, forsland#
eller lösande , innehålla.
Frän BevillningsUtskottet i
ty den l i denna Månad;
Angående Postinrättningen och de deraf till
Statsverket inflytande Inkomster m,*m., förs-
alående Utskottet , att den nu gällande Post-f
taxan för Inrikes Brefväxlingen må förhöjas
med 2 5 procent; samt att regleringen af Post»
taxan för Utrikes Brefväxlingen till Kongl.
Maj:ts Nådiga omsorg må öfvcrlemnas m. ian»
Från Riddarhus Utskottet;
Af den 5 dennes :
i:o I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om Lönförhöjning
för Riddarhusets Embets- och Tjenstemän m.
m.; hvilka anmärkningar icke föranledt Ut¬
skottet, att i någon hufvudsaklig del frångå
deas, 1 sistnämnde Betänkande, afgifna förslag.
Af den 6 dennes !
2:0 Deruti Utskottet, i anledning af väckt frå¬
ga om Riddarhusets brandförsäkrande , hem$
ställt, att då RiddarhusCassans tillgångar fes
Ven 8 Maji, /, *»„'
J6g
härvarande e] medgifva bestridandet af de för
denna Brandförsäkring nödiga, icke obetydliga
utgifter, Ridderskapet och Adeln måtte lill
hästa Riksdag uppskjuta dess beslut i ämnet*
Föredrogs å nyö Allmänna BesVäfs- och.
ÖeconomireUtskottets , den 19 sistledne Januarii
åflåtne , saint den 4 dennes förmiddagen , på
bordet lagda Memoria), i anledning äf Do¬
ctor Stenhammars till Utskottet remitterade an¬
förande, angående saknad eller fördröjd verk¬
ställighet af Kongl. Majtts och Riksens Stan*'
ders beslut.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Då Oeco¬
nomi^- och BesvärsUtsköttet nu tillkännagif-i
vit g att det ej trott sig kunna till handlägg¬
ning upptaga Doctor Stenhammars Memorial*
torde Herr Grefveh och LandtMärskalken samt
Högloflige Ridderskapet Och Adelil täckas pröf¬
va, till hvilket Utskott detsamma bör remit¬
teras , Och, i händelse detta ej skull» genom
Ståndens pluralitet kunna bestämmas, lärer det
tillkomma Cönstitutions - Utskottet att afgöra*
huru med detta Memorial bör förfaras.
Herr Grefven och Landt Marshallen gjor«
de Proposition till bifall af OeconomiaUtskot-
tdts Memorial.
Ropades Ja oeh Äty,
IÖ4
Den S Maji, /. m.
Herr Cederskjöld: Om jag rigtigt fattat
Utskottets mening , kan något bifall till dess
Utlåtande ej lemnäs Utskottet har nemligen
blott afsagt sig befattningen af detta Mål. Om
således Riksens Ständer än skulle gilla Utskot¬
tets förfarande härutinnan , är saken dermed
ej slutad j utan återstår det för dem att an-
tingen afgöra , till hvilket annat Utskott Må¬
let bor förvisas , eller ock pröfva , om det är
af beskaffenhet att ej kunna af något Utskott
upptagas.
Herr Grefven och LandtMarskalken yttra¬
de, det han, vid genomläsning af Doctor Sten¬
hammars Memorial, funnit detsamma innefatta
ämnen, hvilka egentligen icke syntes tillhöra
något Utskotts handläggning.
Herr Cederskjöld: Så framt Herr Gref¬
ven och LandtMarskalken samt Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln ej skulle finna att Do-
ctor Stenhammars Memorial lämpligare kan
till något annat Utskott remitteras; vågar jag
ödmjukast hemställa, om det ej bör till Oe-
co; omiaeUtskottet återförvisas, med åläggan¬
de au Memorialet till vederbörlig handläggning
upptaga.
Herr Silfverstolpe, Gustaf Abraham: Dea
fråga som nu är före, har tvänne gånger pas-
serat Riksens Ständer Den remitterades först
af Högvördige PresteStåndet till Oeconomias-
Utskottet; sedan Utkottet förklarat sig ej kun¬
na frågan till pröfning upptaga, blef den^
Den 8 Maji, f. in.
samma af PresteStåndet till Utskottet återre.
mitterad. Ordningen hade väl fordrat , att Hög-
vördige PresteStåndet communicerat dess me¬
ning med de öfrige RiksStånden , hvilka då
fått tillfälle sig yttra; men enär sådant ej
skett, eller OeconomiseUtskottet åtminstone ej
ilrån alla Stånden erhållit något fullständigt
beslut rörande Remissfrägan, har Utskottet in-
galunda haft tillstånd inhämta dessa RiksStånds
tartkar, utan allenast ägt afgifva dess Utlåtan¬
de till det Stånd , som remitterat. Hvad na¬
turen af Herr Stenhammars Memorial beträf¬
far , är den , i min öfvertygelse , sådan , att
Memorialet icke kan till ConstitutionsUtskot-
tat härifrån förvisas. Alla anledningar till för¬
ändringar i Grundlagen böra icke från Stån¬
den , utan directe af den , som dem före¬
slår, till ConstitutionsUtskottet aflemnas. Att
åter bestämdt föreskrifva Oeconom asUtskottet,
att öfver frågan afgifva yttrande, kan ej ske
förr än detsamma blifvit ett öfverläggning1 äm¬
ne för Stånden; och blifva de ej ense till hvil¬
ket Utskott Målet hörer, eller stadna tva Siånd
emot två, afgör ConstitutionsUtskottet, hvart¬
hän det bör förvisas.
För min del, tror jag att Faderskapet
©ch Adeln ganska väl kan bifalla Oeconomi*-
JJtskottets törsta Utlåtande.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt•
Marskallen gjord Proposition, blef Oecoro*
miseUtskottets ifrågavarande Memorial afRid-
derskapet och Adeln bifallit.
Den 8 Maji, f. m.
Herr Cederskjöld anhöll, att emot Ridder»
skåpets och Adelns beslut få till Protocpllef
anmäla &in reservation och protest,
Företogs till pröfning ConstitqtionsUtskot»
tets den 28 sistledne April aflåtne, samt den 4
d, tines fqrmiddagep på bordet lagds Memorial,
rörande tryckning af ConstitptionsUtskottet$
Protocoller och Handlingar i Anmärkningsmå-
let, angående det af Konungens Rådgifvare i
CommandoMål för Flottorne Allmänna Maga».
ainsDirectionen meddelte Avertissement om ut:
spisning af mjukt bröd åt Garnisons- och Ar-
betsmanskapet i Carlscrona, m. ni.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Lud,
yig: ConstitutionsUtskottet har alldeles misstag
git sig, då det i sitt Betänkande förklarar sa»
ken böra enligt 75. §. Riksdagsordningen för¬
falla , emedan två Stånd stadnat emot tvä Stånd.
Denna §. angar Stånden, icke Utskotten , för
hvilka gäller 38. sorn föreskrifter bokstaf-
veligen, att då två Stånd stadna emot två, skola
bägge Alternativerna framställas till Ständer,
nes afgörande. Skulle sedermera inträffa, att äf¬
ven hos Ständerne två Ständ stadna emot två, så
skall, enligt 81. §. Regeringsformen, ConstitiH
tionsUtskottet förstärkas till en Nämnd, och ge¬
nom omröstning per Capita afgöra saken. Con.
stitutiansötskottet har redan en gång förut ,
efter enahanda principe , sotn vid detta till-
fälle, behandlat ett mål, men deremot hafva
dockfflera Ledamöter sig reserverat. Af d®
Ditt 8 Maji, /. m:
167
anförda §§, i Grundlagen synes klart, att Gotl»
stitutionsUtskottet i dylika fall icke äger Rik¬
sens Ständers beslutande rätt; intet ärende
kan förfalla derigenom , att i Utskotten två
Stånd stadna emot två, men endast hos Stån¬
den inträffar detta fallet med sådana ärender,
som kunna förfalla, ty andra skola genom
Nämnd afgöras, (jrundiagen gör i denna del
intet undantag för ConstitutioGsUtskottet,
Herr Grefven och Län dl Marskalken erin¬
rade, att 56- §. i Regeringsformen, och icke
den 81- stadgade, att ConstitutionsUtskottet,
enär något Stånds tankar i fråga om förslag
till ändringar i Grundlagarne vöre skiljagtiga
från de öfriga Ståndens, borde förstärkas till
ett antal af 20 Personer af hvarje Stånd, men*
denna förstärkning hade icke afseende på så¬
dana Mål, som det ifrågavarande, hvilket en¬
dast tillhörde ConstitutionsUtskattst och icke
Riksens Ständers pröfning, jj
Friherre Åkerhjelm, Gustaf: Ehuru jag
uti ConstitutionsUtskottet reserverat inig både
emot Utskottets tanka, att ifrågavarande an¬
märkningsmål, hvaruti tv® Stånd staduat emot
två, skulle förfalla, och emot Utskottets vägran
att utgifva Handlingarna i samma Mål till
tryckning, hvilket jag ansåg, med vissa vil-
kors iagttagande, böra tillåtas, hemställer jag
dock, om denna methode , bvjlken Utskottet
nu begagnat, blifvit sanctionerad af Riksens
Ständer, då alla fyra RiksStånden lågt des
förra Betänkandet 9 hvaruti äfven två Stånd
168
Hen 8 Majt, /.
stadnat emot två, rörande StatsUiskottets an¬
märkning smet Friherre Cederström, tili Hand-
lingarne , och, om icke denna åtgärd således
kan anses såsom prasjudicat. Hvad serskilt be.
träffar ConstitutionsUtskottets vägiande, att ut.
lemna fölberörde Handlingar, må det tillåtas
mig erinra, att TryckfrihetsLagens 2. §. 4.
Morn. uttryckligen föreskrifver : ”Att Proto-
coll, hållna hos Konungen i Ministeriella Ä-
render och Commandomål, eller StatsRådets
Protocoll och Handlingar, eller Constitutions-
ytskottets rörande StatsRådet &c. icke kunna
utan Vederbör andes tillstånd till tryckning
utbekommas.” Vederbörande vid detta till¬
fälle lärer väl ConstitutionsUtskottet vara, och
fastän jag ej ansett tryckning af oftabemälte
Handlingar böra förnekas , kan jag likväl ej
finna annat, än att då, enligt Grundlagen, Con-
stitutionsUfskottet kan samtycka till slika Hand-
lingars utlemnande , och i min öfvertygelse,
dec , sorn kan samtycka, äfven kan vägra, Con-
sututionsUtskottet vid detta tillfälle jemväl
haft rättighet att tryckningen förvägra.
Friherre Cederström., Jaeob: Jag har in¬
stämt m -d de Herrar , som önskat tryckning
af ifrågavarande Handlingar. Men då Consti-
tutionsUtskottets, i anledning deraf fattade be¬
slut ej är af den beskaffenhet, att det kan un.
dei kastas Ständernas granskning, hellst Utskot¬
tet såsom Ständer här afgör ; och då Ridder-
skape* och Adeln ej beslutat tryckningen,
utan allenast anmält sin önskan att den måtte
beviljas, så måste , enär i frågan härom två
Den S Maj f. m.
Stånd innom Utskottet stadnat emot två , och
votering p r Capita lika litet, som Utskottets
förstärkande. Kan komma i haga, Målet, en*
ligt Grundlager, förfalla. Det gifves vissa fall,
der ett bestämdt resultat är oundgängeligen
nödvändigt , och då förstärkning af Utskottet
eller votering per Capita måste äga rum, men
det är också endast i dessa noggrant utstaka¬
de fall. I alla andra förfaller frågan.
Friherre Stael von Holstein: Friherre Å-
kerhjtlm åberopar såsom skäl, att ett dylikt
Mål förut så blifvit behandladt, men detta be*
visar ju ingenting annat, än att man gifvit ett
prasjudicat, hvaremot blifvit protesterndt j prce-
judicater kunna icke upphäfva Lagar , aldra-
minst GrundLagar. ConsiitutionsUtskottet har
sjelf vid denna Riksdag föreslagit en ändring
i 38. §• Riksdagsordningen, så väl h ad Vo-
teringssättet angår, sorn rättigheten för Consti*
tutionsUtskottet, att, lika med HancoUtskottet,
få hafva sig hemligheter förbehållna, och der¬
igenom komma i utöfvande af Riksens Stän¬
ders beslutande rätt. ConstitutionsUtskottet har
härigenom erkänt , att de icke ännu äga den¬
na rätt, u‘an önska vatt kunna den samma er¬
hålla, det är således något för tidigt, att vil¬
ja densamma begagna, innan den är medgifven.
Emedlertid måste Utskottet rätta sig efter den
ordalydelse § nu har. Då denna s?k är af myc¬
ken vigt, hellst man hörer att ett en gång gjordt
fel nu såsom prsjjudicat försökes att förvand¬
las tili Lag, anhålierjag, enär så få af Ridder-
skapet och Adeln ännu äro samlade, det ifra-
37° Den 8 Maji, /.
gavarande Mål må få hvila på bordet, samt
mig tillåtas, att deruti skrifteligt yttrande få
inlemna.
Herr hinrich af Rosenschöld, Eherhard:
Som Medlem af ConstitutionsUtskottet har jag
önskat att dess handlingssätt alltid måtte vara
consequent , och att lika Mål måtte lika be¬
handlas. Jag har således ej kunnat instämma
i dess vägran af omförmälte Handlingars trycki
ning; och anser mig icke förpligtad att dela
Utskottets bedömmande af allmänna Opinionen
i anseende till dess arbitraira handlingssätt, då
det medgifvit tryckningen af tvänne Anmärk¬
ningsmål och afslagit den af tvänne lika be¬
skaffade Måls Protocoll. Jag får härmed till
Rrdderskapets och Adelns Protocoll anmäla min
'reservation mot ConstituiionsUtskottets föreva¬
rande beslut.
Herr Silfverstolpe, Gustaf Abraham'. Jag
är visserligen af den öfvertygelsen, att Constj.
tutipnsötskottet bordt beviljä tryckning af
Handlingarme i detta Anmärkningsmål så väl
som i det förra» Men derom kan här ingen
öfverläggning äga rum; här är endast fråga om
formaliteterne, och jag anhåller i anledning
af hvad Friherrs Stael von Holstein yttrat ,
om ConstitutionsUtskotteta förstärkande enligt
36. §. RegeringsFormen , art samina §. måtte
uppläsas, jag tror att den blott kan tillämpas
då Grundlagsförändring är i fråga. Kanske
misstager jag mig, men det skall upplysas då
§. blir uppläst.
Den 8 Maji, /. tni
171
Herr Grefven och LandtMarskalken yf>
träde, det han redan upplyst, att den i 56.
RegeringsForrnen åberopade förstärkning af
ConstitutionsUtskottet endast anginge profning
af föreslagne ändringar uti GrundLagarne, och
att berörde 56, §. således icke vore till föreva-i
rande fråga lämpelig; hvarjemte Herr Grefven
och LandtMarskalken förklarade, att sorn Rid-
derskapet och Adeln, genom framställande en¬
dast af dess önskan, att ConstitutionsUtskottet
jnåtte låta ifrågavarande tryckning verkställa,
redan så till sågandes medgifvit Constitutions-
Utskottets i e. §■ 4. Morn. TryckfrihetsFörord-
ningen stadgade rättighet, att om tryckningen
besluta, ansåge Herr Grefven och LandtMar*
skalken, ehuru Utskottet, på ett mindre frynt*
ligt sätt, gått Ridderskapets och Adelns ön¬
skan till mötes, sig likväl icke kunna framstäf*
la någon Proposition till ändring af Utskottets
ifrågavarande beslut, utan finge, i händelse en
sådan yrkades, densamma, enligt 55, §. Riks¬
dagsordningen, vägra, under tillkännagivande
för öfrigt, att, då all disqussion i ämnet vöre
öfverflödig, Memorialets hvilanda på bordet
icke syntes kunna äga rum , utan borde det¬
samma endast läggas till Handlingarne.
Friherre Staél von Holstein: Det är mig
högst okärt, att jag ej kan sluta min politi.'
ska bana utan att nödgas protestera emot ett
af Herr Grefven och LandtMarskalken fattadt
beslut att vägra sakens hvilande på bordet
till nästa Plenum, ehuru 49. §. Riksdagsord¬
ningen nämner detta som en rättighet, och hvar-
172
Den 8 Maji, f. m.
före jag får förnya min anhållan derom. Då
man förra gången medgaf, att den termen, ön¬
skan fick nyttjas, skedde sådan' dock med yt
tradt iö. behåll af flere Led...mö:er , och nied
den fullkomliga öfveity^else, att Constitutions-
Utskottet sjelf skulle mse det olördelagtiga
omdöme, detsamma hos fublicum skulle ä-
draga sig, derigenom att vilja dölja sina egna
öfverläggningar. Ridderskspets och Adelns ön-
skan bief ock den gången uppfylld , medelst
beslutandet af t tyck ningen Om man medgif.
ver , att denna pröfningsrätt kan af Constitu*
tionsUtskottet med skäl utölvas i det enda fall,
då ogrundade mmärkningar blifvit gjorda, så
är det så mycket mera svårt att finna skälet
till vägrandet denna gången, då sjelfva saken
redan är allmänt känd genom Rcvisorernes
tryckta berättelse, och således blott Constitu-
tionsUtskottets Ledamöters olika tankar i äm-
het egenteligen utgöra rätta föremålet för
tryckningen. Jag tror att Folket ägt-r någon
rättighet få veta , huru deras Reprventanter
behandla allmänna affäirerna , och nyfikenhe¬
ten ökes , då man finner två Stånd stadna e
mot två. Då serskilt? bevekt-lse-grunderne
kunna icke vata några Stais-hemligheter, som
endast äro undantagna från Allmänhetens kän¬
nedom , ©ch dä detta Mål egentligen bordt
behandlas efter TryckfrinetsLagen, hvilken
tydeligen innehåller uti 2. §. 1. Morn, att allt
hvad som kan komma till mänsklig kunskap,
icke må förvägras till tryckning, och omöjli¬
gen någon Statshemlighet finnes häruti, Rik¬
sens Ständer utomdess redan gifvit ett bevis
Den S Maji, f. m.
173
på deras ogillande af sådant tysthetsbpgär ,
genom deras beslut i frågan om tryckningen
af Revisor^-mes Fiotocoli rörande Malmö Dis¬
cont; så styrkes jag än mera uti den tankan,
att ConstitutionsUtskottet å nyo matte anmo¬
das taga siken i betänkande, hvaruti flere
torde med mig instämma, om Målet finge hvi¬
la till nästa Plenum.
Friherre Cederström, Ulric, förenade sig
med Friherre Staél von Holstein.
Herr Grefven och LcindtMarskalken yttra¬
de å nyo att, då någon öfverläggning i den¬
na fråga icke kunde äga runi, vore det äfven
utan allt ändamål, att låta Memorialet ytterliga¬
re hvila på bordet, samt tilläde, att då Friherre
Staél von Holstein anfört, att, enligt 2. §. r.
Mom. i TiyckfrihetsFörordnlugen , det vöre
hvarje Författare tillåtit, att öfver allt, som är
eller kan blifva föremål för mänsklig kunskap,
genom tryck sina tankar kungöra, hade Friher¬
re Staél von Holstein äfvenväl bordt draga sig
till minnes, att, enligt 2. §. 4. Morn., från
nyssnämnde tillåtelse åtskilliga undantag ovä-
gerligen böra iagttagas , bland hvilka Consti-
tutiomUtskotiets protocoll, rörande StatsRådet,
finnas uppräknade.
Herr Cederskjöld : Under öfverläggningen ,
som föranledde till den Remiss, hvaröfver Con¬
stitutionsUtskottet nu utlåtit sig , yttrade jag
den öfverrygelse, hvilken jag ännu hyser, nem¬
ligen att trud de ”Feder bör ande”, hvilkas ram-
tycke, enligt TryckfrihetsFörordningen, for3
174
Den 8 Maji) f. mt
dräs, för att kunna af trycket utgifva ”Constis
tiitionsUtskottets Protocöll rörande StatsRa*
det”, ej kan förstås annat än ConstitutiönsUt»
skottet sjfelf. Men jag måste tillika förklara, |
att jag ej känner hågon enda §• i Grundlagen,
som stadgar, att ett Mål skulle förfalla derfö- i
re, att vid dess behandling innom Utskottet
två Stånd städnat emot två. Tvärtom anser j
jag ConstitutionsUtskottet derigenom , att två i
Stånd vid detta tillfälle stadnat emot två, en¬
dast hafva förklarat sig vara likgiltigt , antin-
gen de ifrågavarande Handlingarne tryckas
eller ej , samt i och med detsamma således
hafva öfverlemnat till Riksens Ständer att
sjelfve derom besluta,
Friherre Cederström: Det rinder öfverlägg¬
ning varande CönstitutiönsUtskottets Memorial
kan ej anses såsom annat, än ett tillkännagif»
gifvande, huru frågan innom Utskottet blifvit
afgjord.
Det ar ötvifvelagtigt, ått i alla Mål, deif
Riksens Ständers rätt bestämmes innom Stån¬
den , fordras , till vinnande af ett resultat,
mera än två Stånds pluralitet, och der två
Stånd stadna emot tvä , måste ämnet utre-
das antingen af Nämnd eller förstärkt Ut¬
skott. Men lika ostridigt är ock, att alla
frågor, dem ett Utskott, det må vara hvilket
som hellst, med Riksens Ständers rätt äger af*
göra, och hvilka, enligt Gfurtdlagen, hvarken
genom Nämnd eller förstärkning af Utskottet
kunna bringas till slut, nödvändigt måste, e-
pär två Ständ innom Utskottet stadna emot
Der. 3 Maji, /> in. 173
tvänne, förfalla» Då ConstitutionsUtskottet i
nu förevarande fall är den He derb or ande, som,
med kännedom af Handlingarne, äger pröfva
om det till tryckning må utgifvas eller icke,
så är det tydligt, att frågan måste förfalla, e»
när vid öfverläggning derom, två Stånd innom,
Utskottet stadnat emot två. Om det i Grunda
lagen funnes någon §. som stadgade , att Ut¬
skottet i en dylik händelse skulle förstärkas,
vore det naturligt, att hvar och en sökte be*
fordra Målet till afgörande. Men då någon
sådan föreskrift ej finnes, får man åtnöjas med
den underrättelse om utgången, som Constitu^
tionsUtskottet nu lemnat.
Friherre Staél von Holstein: Öm man skufj
le erkänna den lära Friherre Cederström pre¬
dikar, så vore visserligen Riksens Ständers rätt
ganska ringa eller ingen } ty ConstitutionsUt-
skottet vore Depositaire af hela Magtenj mell
denna lära bestrider jag på det högsta. Det
finnes blott trenna fall i Grundlagen, der RiM
sens Ständer öfverlemnat 6in beslutande rätt
till detta Utskott, som i öfrigt får ställa sig
till efterrättelse de allmänna föreskrifterne för
Utskotten. Dessa tre fall äro nemligen 29.,
36. och 55- > Riksdagsordningen, då Stan-,
den äro af skiijagtiga tankar, till hvilka Ut-»
skott ett ärende bör remitteras, eller ock då
flera Utskott skola sättas, samt andtligen då
LandtMarskalk eller Taleman vägrar Proposi¬
tion , i hvilka fall ConstitutionsUtskottet äf
domare, men i andra händelser känner jag
icke, att det äger någon beslutande rätt. 55,
*
176
Den 8 Maji, /. m.
§. RegeringsFormen bjuder, att då skiljagtig-
het i Grundlagsfrågor uppstå Standen emellan,
skall saken genom Nämnd afgöras, och Con-
stitutionsUtskottet har således i det fallet icke
ensamt beslutande rätt, 81- §• RegenngsFor-
itien innehåller, att dä Konungen föreslagit för¬
ändring i Grundlagen , skall frågan hvila till
någon Riksdag, då beslut först skall tagas, i
händelse Ucskottet tillstyrkt förändringen; i
motsatt fall , om det afstyrkt , kunna Riksens
Ständer antingen genast alsia, eller ock afgö¬
ra att de vilja nästa Riksdag deröfver beslu¬
ta. Häraf synes, att i dessa fall Riksens Stän¬
der äfven hafva deras beslutande rätt sig för¬
behållen , och att Utskottet tillhör blott en
consultativ rätt. Enligt 106. §. äger Utskott
tet , att under RiksRätt ställa StatsRådets Le¬
damöter, om de handlat uppenbarligen emot
Lagarne. Men att frikalla från ansvar, derest
Utskottet skulle finna någon hafva uppenbar¬
ligen handla! emot dem, kan jag icke förmo¬
da tillkomma ConsfitutionsUtskortet, ty denna
rätt vore större än Ständernes egen. Riksens
Ständer äro under, icke öfver Lagar, och Ut¬
skottet kan således icke vara tillsatt för alt
handla efter godtycko och utöfver Jura Maje-
statica, utan för att befordra rättvisa. Om det
skulle undfalla Utskottets uppmärksamhet nå¬
got förseende , hvilket lätt kan hända , men
som blefve upptäckt af något annat Utskott
eller enskilt Riksdagsman ; så är det onekli¬
gen af det skäl, att Utskottet icke äger göra
Nåd; dess pligt är att antingen s om det fin-,
nes
Den 8 Maji, /. m.
177
nes förbrytelser vara af beskaffenhet att böra
af RiksRätt dömmas, derom föranstalta, eller
ock, genom utredande af saken, sätta Riksens
Ständer i tillfälle att pröfva, om de i grund
af 107. § skola göra någon anmälan hos Ko¬
nungen eiler icke: Häraf lärer nogsamt inse*,
att ConstitutionsUtskottet icke enligt denna §.
äger någon egen magt, utan blott att pröfva
om gjorda anmärkningar äro falska eller icke,
om begångna fel äro uppenbart stridande emot
Lagarne eller icke, samt härom lemna Rik¬
sens Ständer upplysning. 107. §. tillägnar Ut.'
skottet icke minsta rätt mer än andra Utskott
och enskilda Representanter, nemligen att gö¬
ra anmärkning; hvad förut är närndt gäller
ock här, att Utskottet icke äger att dölja el¬
ler frikänna efter behag. Utskottets hörande
betyder icke annat, än afläggande af berättel¬
se, med ti 11_ eller afstyrkande, huru sorn
behagas; men icke kan man rimligen påstå,
som likväl åtskilliga yttrat, att änskönt om¬
dömet icke beror af Lag, utan af Opinion , ,
Riksens Ständer icke få äga annan Opinion
än Utskottet. Detta är just Despotens grund¬
sats , att ingen får tänka annorlunda än han,
eller åtminstone icke yttra sådant. Jag vill
hoppas, att man icke later förvilla sig till den
grad, att underkasta sig ett sådant förmynder¬
skap, hvarigenom man afsäger sig tankefrihe¬
ten. Då ConstitutionsUtskottets påstående om ä-
gande af Riksens Ständers beslutande rätt ,
utom i de nämnda fall, således icke kan styr¬
kas af Grundlagen , måste man icke låta den
Ridd. 0. Ad. Prot. VI- B. I. Afd. 23, 24*
178
Den 8 Maji, f. m,
deciderande tonen af vissa Talare låta verka
på sig , och då ConstitutionsUtskottet i denna
händelse handlat rakt emot föreskrifterna i
38. §. Riksdagsordningen , som ännu är gäl¬
lande Lag , samt den enas Ja är så godt sora
den andras Nej, så protesterar jag emot Me¬
morialet och yrkar, att det må läggas på bor¬
det till nästa Plenum.
Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus: Då
här är fråga om tryckning af Protocoll, sorn,
enligt Grundlagen , åtminstone till en del böra
hållas hemliga, måste nödvändigt en pröfning,
huruvida de kunna tryckas eller icke, föregå,
En 6ådan pröfning kan ej anställas af någon
annan än ConstitutionsUtskottet. Utan att in»
gå i någon granskning af sjelfva saken eller
om tryckningen bordt beviljas, hvilket jag dock
snarare ansett Utskottet kunna medgiiva , är
jag likväl öfvertygad, att Utskottet ej ägt
framställa dess beslut annorlunda än såsom nu
skett. Och då ingen lärer bestrida, att ibland
de Handlingar , hvilka tillhöra Constitutions-
Utskottets granskning , många skola hemliga
hållas, samt då Riksens Ständer, genom det de
blott yttrat en önskan om tryckningen, tilN
kännagifvit deras tanka , att de ej ägde rätt gå
längre, så instämmer jag helt och håUet med
Herr Grefven och LandtMarskalken i dess för¬
klarande, att Proposition till återremiss af Con-
stitutionsUtskottets Memorial måtte förvagras.
Herr Grefven och LancltMarskalken frå¬
gade, om Ridderskapet och Adeln yrkade, def
Dm 8 Maji, f, nu
179
Herr Grefven och LandtMarskalken borde ge¬
ra den af några Ledamöter begärta Proposi¬
tion om återretniss.
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Landt Mar¬
skalken hemställde, att ConstitutionsUtskottets
ifråga varande Memorial måtte läggas till Liand-
Jingarnej hvilket bifölls.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Lii di
vig, uppläste följande;
Sedan Högloflige Ridderskapet och Adelrt
genom votering bifallit det sammansatta Stats-
och Bevillningsutskottets Betänkande, rörande
den efterräkning af Bevillning för Brännv.nsj
bränning, som af Kongl. KammarRätten blif¬
vit gjord för åren 18 ro, u och 12, å Stånds¬
personer med flere å Landet boende, får jag
emot detta beslut anmäla min reservation till
Protocollet. ' Jag bär ej med Herrar flggla,
Påhlman och von Törne kunnat d la lika tan¬
kar om rättvisan af denna beskattning, enär
uti Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse af
den 26 April 1810, uttryckligen står nämnd t ,
att Bevillning skall erläggas, om de önska
bränna, hvaremot så väl Hemmansbruka-■- å
Landet sorn Städerne (Stockholm o h ■ tu ¬
borg undantagn?) skola erlägga '-levi Inin. , es¬
tin en de begagna Brännvinsbränning, clLr
icke. Örn genom en felagtig iedactiOit i 25. §.
iSo
Den 8 Maji, f. m.
af RiksdagsBeslutet den 2 Maji 1810, detta
samma åläggande, som endast angår Hemmans¬
brukare och Städerne, kommit att få rum, se-
dan äfven omnämdt blifvit, att andra å Landet
boende ägde, mot Bevillnings erläggande, be¬
gagna Bränvinsbränning , om de sådant önska¬
de, så hade lätteligen misstaget blifvit upp¬
täckt, om Utskottet behagat jemföra denna re-
daction med innehållet af underdåniga Skrif-
velsen af den 26. April 13to, hvilken väl måt¬
te äga kraft, så mycket mera, som den i sam»
ma 25. §. till slut åberopas såsom den grund,
hvarefter man i alla förut nämnde omständig¬
heter hade att yttra sig. De serskildte menin¬
gar här blifvit anförde, för att bereda bifall
till Utskottets Betänkande, strida äfven alla
emot min öfvertygelse. Här har blifvit sagt,
att denna afgift vore en slags Consumtionsaf-
gift; men rubriquen i Ständernas beslut visar,
att det är för Bränvinsbränning, icke för Bran-
vinsConsumtion ; detta synes ytterligare der¬
af, att i Stockholm och Götheborg Brännvins¬
bränning ej var tillåten , utan af Magazins-
Direction begagnades. Har Allmänheten icke
erlagt denna Bevillning å 8- Sk. person? Här
är sagt att återbetalningen af denna erlagde
Bevillning skulle förorsaka alltför mycket be¬
svär för Uppbördsmännen samt till ringa del
komma de beskattade till godo, utan till det
mästa stadna i Kronobetjeningens händer, jag
medgifver, att vid sådana restitutioner efter
flere års förlopp icke alla kunna få sin ersätt¬
ning; många äro döda, andra bortflyttade m.
m. samt att härigenom visserligen något kai*
Den 8 Mäjit f. m.
obehörigt stadna hos Uppbördsmännen; men
deremot är jag fullkomligen öfvettygad , att
utkräfvandet och indrifvandet al det, som än¬
nu icke är uppburit i de 5 återstående Länen,
skulle förorsaka mycket mera besvär och obe¬
hagligheter för Uppbördsmännen, än restitu-
tionen åt de 19 Län, sorn redan betalt, skulle
medlö't så mycket mera, som det nu är tärn-
meligen uppdagadt, att ett Redactionsfel är orsa¬
ken till bela oredan, samt att af dessa, nu a£
den fattigare Classen af Medborgare utprässa-
de styfver , blott de två tredjedelarne unge¬
färligen komma Staten till godo, men det öf¬
riga, hvilket efter den proposition, sorn blifvit
ingilven , torde belöpa sig till 10 å t2,®oo
R;dr, tillfaller KammarRättens Revisorer, hvil¬
ka hafva det bruk, att då intet ansvar ar
stadgadt på obehöriga observationer , försöka
både likt och olikt för att komma åt Pennin¬
gar. Men af alla inkast finner jag det till och
med sårande, att en restitution skulle förorsa¬
ka en ökad Bevillning af 200,000 R;dr. Hu¬
ru kan en sådan tanka äga rum? är icke rätt¬
visan den första pligt, man har att iagttaga?
Skall man af den fattiga uttaga en enda Skil¬
ling, som han icke är skyldig erlägga, för att
spara för den rike en Riksdaler att fylla be-
hofven ? N-'j! jag hoppas att en sådan tanka
vore förhastad af den, som yttrat densamma ,
och 'eke har grundlagt Ridderskapets och A-,
delns omdöme vid voteringen. ]ag har nu an¬
fört skälen till min reservation; dock innan
jag slutar ett bemödande, sorn varit förgäfves,
får jag göra en ytterligare anmärkning. Då i¬
xSs
Den 8 Maji, f. m.
från Örebro Län år T 815 irikommo förfråg¬
ningar och besvär i detta ämne, har Konun¬
gen genom Utslag den 8 Nov. samma år,
fastställt att denna beskattning skulle utgå.
Herr StatsRådet, Grefve Mörner har här upp¬
gifvit skälen till ditta beslut. Icke dess min-
dre har Konungen sill Riksens Ständers pröf¬
ning och afgörande proponetat detta ärende.
Lyckligt det_ Folk, hvilket styres af en Re¬
gent, hvilken medgifver, att han kan göra
misstag; hvilken är benägen att rätta dem,
och hvilken icke envist påstår, att derföre, att
han satt sitt namn under ett sådant beslut,
det skall gälla såsom en orygglig lag, fastän
det origtiga sedermera uppdagas. Ett sådant
bevis af rättvisa och mildhet gaf oss den
Högstsalige Konungen, hvarföre ock hans
minne vare prisadt. Då från flera Län be¬
svär i detta ämne inkommo, togs saken un¬
der närmare granskning * ytterligare upplys¬
ning infordrades och Konungen beslöt öfver-
lemna ärendet till Ständernas afgörande, med
tillkänn‘gifvande, af t han funnit saken fordra
närmare påseende. Denna vink af Konungen,
och orsaken, som föranledde dertill, har all¬
deles undfallit Utskottets uppmärksamhet j
Om Konungen hade funnit Dess Utslag af den
8 November i 8 r 5 vara alldeles conformt med
meningen och ordalydelsen af Ständernas be¬
slut, säkerligen hade han icke då hans kj u t it
detta Mål till en ytterligare pröfning samt möj¬
ligtvis ändring af Ständerna; men då han gjort
motsatsen, så bevisar det ju tydligen, att sa¬
ken var genom 'ofvannämnda Utslag kommen
Den 8 Maji, f m\
i ett skick, som Konungen sjelf insåg och ön¬
skade borde ändras, samt fördenskull valde
den utvägen, att öfverlemna ärendet till Stän¬
derna, för att derigenom undvika att sjelf upp¬
häfva och rätta sitt förra beslut, samt dyme¬
delst liksom förklara , att han vid förra Före¬
dragningen icke erhållit erforderlig upplysning:
Då nu Riksens Ständer bifallit Utskottets Be¬
tänkande , och således denna Bevillning skall
utgå, har Konungens milda afsigt att icke be¬
tunga en stor del af de medellösaste Inbygg
nare i Landet med en utgift, den meningen
aldrig varit att dem ålägga, alldeles förfelats;*
det är således icke utan smärta jag tänker
derpå, att utgången blef så frugtlös ; det en¬
da, som härmed vunnits, är, att nu mera blif-1
vit bekräftadt, det Riksens Ständer äga rätt,
enligt 90. §. RegeringsFormen, under öfver¬
läggning och pröfning att taga Regeringens
beslut och verkställigheten af Lagar och För¬
fattningar m. m. , i de fall och den ordning
Grundlagen föreskrifver. Äfven torde häraf
hämtas anledning att få afgjord den frågan,
huruvida RiksdagsBeslutet skall äga någon re-
troactiv kraft, i fall det skulle strida emot
sjelfva Ståndens Beslut, och den derefter för¬
fattade underdåniga Skrifvelsen , i conformité
med hvilken Konungen låter Dess Kungörel¬
ser och Påbud emanera. Då RiksdagsBeslutet
är en generel Berättelse, men Ståndens Beslut
deremot en speciel föreskrift, som under Riks¬
dagens lopp expedieras samt verkställes, så
inses lätteligen, hvilka oordningar kunna upp.
6tå, om det sedermera utkommande Riksdags
184
Den 8 Maji, /. in.
Beslutet får en motsatt Redaction. Ja! sjelfva
den nu åberopade 25. §• bevisar detta klart.
Den innehåller, att Ståndspersoner med flera
å Landet boend-e &c. Ett så obestämdt uttryck
kan omöjligt nyttjas i en BeviilningsStadga ,
då icke alla skola betala ; hvilka äro då de
flere, som skola, och hvem skall pröfva och
afgöra detta? Också har KammaiRätten i si¬
na anmärkningar visat, att de ingen säker grund
haft att gå efter, då den från efterräkningen
undantager alla Drängar hos Hemmansägare
af Allmogen , men beskattar dem , som tjena
hos Possessionaten, hvilka således erlägga dub¬
bel Beskattning, först för Jorden , och sedan
för Personalen, i likhet med Städerna. Att
detta aldrig varit Ständernas mening vid 1810
å>-s Riksdag, måste lätt kunna inses, och det
hade varit lyckligt , om ej , genom detta Be¬
slut, Allmänheten fått ett mindre fördelagtigt
omdöme om Riksens Ständers åtgärder.
Friherre Stael von Holstein förklarade der¬
efter, det han, i anseende till enskildte angelä.'
genheter, vore nödsakad, att från Rikdagen af¬
resa och således måste afsäga sig det af Rid-
derskapet och Adeln honom uppdragne förtro¬
ende att vara Ledamot i det förstärkta Stats¬
utskottet, hvilket han ansett sig böra anmäla,
pä det någon annan måtte i hans ställe till
Ledamot af det förstärkta StatsUtskottet väljas.
Herr Grefven och Landt Marskalken yt¬
trade: det han vore öfvertygad, att Ridderska-
pet och Adeln, lika med Herr Grefven och
Den 8 Maji , /. m.
185
LandtMarskalken, skulle önska , det Friherre
Stael von Holstein måtte fortfara, att deltaga
både uti Ridderskapets och Adelns öfverlägg-
ningar och uti det förstärkta Statsutskottets ;
men om sådant, i anseende till Friherre Stael
von Holsteins enskilte omständigheter , icke
vöre n ödigt, trodde Herr Grefven och Landt*
Marskalken dock, det någon ny Ledamot, ef¬
ter Friherre Stael von Holstein, icke torde be¬
höfva utväljas, hel 1st Ridderskapet och Adeln
utsett sex Suppleanter uti det förstärkta Stats¬
utskottet.
Herr Munch af Rosenschöld: Som jag ej
kunnat fatta Friherre Staél von Holstems nyss
uppläste anförande , hvilket, enligt hvad jag
tyckt mig finna, innehåller en ny Motion, an*
håller jag, att detsamma måtte få hvila på
bordet.
Herr Grefven och Landi Marsk alfen yttra¬
de ; att, enligt hvad han fattat, Friherre Staél
von Holsteins anförande endast vore såsom en
reservation till Protocollet att anse.
Herr Munch af Rosenschöld: Då afstår
jag från min anhållan, men sedan jag nu hört
att Friherre Staél von Holsteins yttrande inne¬
fattar en reservation mot Ridderskapets och
Adelns sista plemdag fattade beslut i afseende
på BränrivinsBrännings-Bevillnings utgörande
för de sednaste åren af Personer å Landet, sorn
icke äga Jord, får jag äfven i samma reserva¬
tion instämma, och det på det skäl, att jag
anser Riksens Ständer värdigt att häfva miss-!
185
Dén 8 Maji, /, m.
bruk och utdela rättvisa, jemväl då svårighe¬
ter vid verkställigheten möta, samt isynnerhet
då det angar den fattigare delen af Nationen.
Anmältes och emottogs Herr HofCancelle-'
ren m. m. Friherre af Wetterstedt, hvilken å
Kongl. Majtts höga vägnar aflemnade dess Nå¬
diga Skrifvelse till Riksens Ständer, med öf¬
verlemnande af TabellCommissionens under¬
dåniga Utlåtande, angående det för senaste
Quinquennium upprättade Tabellverk. Gifven
Stockholms Slott den 7 April 18 tS-
Herr Grefven oq]i Landt Ma rs ka IJcen an¬
modade Herr HofCancelleren , att till Kongl.
Maj:t framföra Ridderskapets och Adelns under¬
dåniga vördnad, jemte försäkran, att dess Nå¬
diga Skrifvelse skulle med första till handlägg¬
ning företagas.
Sedan Herr HofCancelleren blifvit på
vanligt vis utbeledsagad, upplästes och lades
på bordet Kongl. Maj:ts högstberörde Nådiga
Skrifvelse.
Företogs till pröfning Allmänna Besvärs-
och Oeconomiae-Utskottets så väl den 21 sist*
ledne Februarii afgifne Betänkande öfver före-
slagne ändringar uti Författningarne, rörande
Husbehofs Brännvinsbränningen och dermed
gemenskap ägande ämnen, som äfven den 28
Ven 8 Maji, f. m.
18?
sistledne April meddelte , saint den 4 dennes
på bordet lagde ytterligare Utlåtande, i an¬
ledning af de vid Utskottets torra Betänkande
gjorde Anmärkningar.
Friherre Wrangel, Henning: Till undvi¬
kande af så täta förändringar i Forfattningarne,
äfvensom af riiånga tryckande utgifter, anhål¬
ler jag om Proposition till bi fäll af det alter-:
nativ i Utskottets Betänkande, sorn föreslår bi¬
behållande af 1815 års Förordningar rörande
Brännvinsbränningen , i hela deras vidd , så
mycket hellre, sorn Bondeståndet, hvars in¬
teresse är med Riddcrgkapets och Adelns så
nära förknippadt, redan bifallit samma al¬
ternativ.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning, an¬
förde skrifteligen:
Då jag för min del bifaller att de Oeco-
nomiske Stadganden, i afseende pa Brännvins¬
tillverkning, mätte blifva oförändrade,: önskaJ
de jag likväl någon förändring i föreskrifterne
i 5. och 6. §§. af Kongl. Förordningen af den
20 December 1S15, i afseende på ansvar för
Brännvinsredskap, sorn icke begagnas. Deri
stadgas, att den, som icke är berättigad att till¬
verka Brännvin, får ej i sitt förvar hafva Bränn¬
vinsredskap, ett Stadgande alltför strängt, då
tillika icke utväg är öppnad, att till allmänna
förvaringsrum få aflemna Brännvinsredskap, och
mindre rättvist förekommer det, att den, som
till exempel np icke är Bonde eller Hemmans-
Den 8 Maji, f. m.
brukare men framdeles tänker blifva det, då
han är berättigad att äga Bränn vinsredskap ,
är nu likväl förut tvungen att förstöra dem
han möjeligen ärft. Skadligt är det äfven, att
den ringare Folkclassen på Landet äro tvung-
ne förstöra sådana redskap , som , tjenlige till
pantsättning, öppnar för dem den enda utväg,
att i svåra år emot pant kunna erhålla Spann¬
mål. Med öfvertygelse om det obilliga i
förenämnde stadgande, och med erfarenhet af
den bekymmersamma ställning, hvari de, som
icke äro till Brännvinsbränning berättigade,
6ig befinna, antingen de i arf blifva ägare af
sådan redskap, eller af okunnighet i sine hus
sådana behållit, som de icke en gång nu kun¬
na utan ansvar försälja, tror jag mig så myc¬
ket hellre böra löreslå eit allmänt FardonsPla-
cat för alla nu befinteliga Brännvinspannor ,
sorn jag tror, att det icke är tillvarelsen af red¬
skap, som möjeligen kan missbrukas, utan sjelf¬
va missbruket allenast, som bör beifras, samt
att således Brännvinsredskap, som icke begag¬
nas, likväl kunna få existera under försegling
och med rättighet för dem det åstunda, att till
allmänna förvaringsrum få aflemna Brännvins-
brännings-redskaper, särdeles de, som mindre
rum upptaga, såsom Bröstpipor, Slang, m. m.
samt att det föreslagne stadgande må lam¬
pas så väl till dem, som äro berättigade att till¬
verka Brännvin, som de dertill oberättigade ,
hvarigenom det sällsamma stadgandet, att den,
som skaffar sig ny Brännvinsredskap , måste
i Kronobetjentes närvaro göra den förra obruk¬
bar, bbrde komma att försvinna. Det obilliga
Den 8 Maji, /. m.
189
visar sig i öppen dag, vid den erinran , att
en Jordägare, som har flere Hemman, och blott
vid en af dem nu öfvas Brännvinsbränning ,
men äger flera Brännvinspannor, måste förstö¬
ra dem han icke nyttjar, för att sedermera tvin¬
gas köpa ny redskap, om han ville på flera
ställen Brännvinsbrännings-rättigheten begagna.
För att erhålla tillbörlig trygghet, ätt en an-:
malan af åstundad Brännvinsbränning blifver
i Mantalslängden eller af Kronobetjente behö¬
rigen upptagen, borde hvar och en, som det å-
stundar, vara berättigad, att, emot föreskrifven
lösen, om sitt tillkännagifvande erhålla bevis,
äfvensom siadgandet: ”Att Husbonde bör an¬
svara för hvad eget Tjenstefolk och Husfolk
”på stället der han bor och vistas kunna före¬
taga”, synes böra, till trygghet för Husbon.
den, få den rättelse, att i den möjeliga händel¬
sen vid en större Egendom, dä Hustrun till en
Statdräng tillverkar Brännvinsbränning med e-
gen redskap, Husbonden derföre icke bör blott¬
ställas för ansvar och pligt, och det mera be¬
tydligt är, att anses hafva emot Författningar-
ne en förbrytelse begått. I anseende till
hvad jag anfört, tror jag mig icke sakna anled¬
ning yrka ändring i meranämnde föreskrifter ,
på det sätt, som kan lämpeligt anses, som jag
till Högloflige Ridderskapets och Adelns pröf¬
ning vördsammeligen öfverlemnar.
Herr Mannerstam, Johan: I likhet med
det yttrande jag i detta ämne förut afgifvit ,
instämmer jag i Friherre VVrangels anhållan
om Proposition till bifall å det alternativ i
190 Ben 8 Maji, f. ml
Utskottets Betänkande som tillstyrker att 1815
års Författningar må förblifva oförändrade. Om
de i ett eller annat fall äro mindre fullständi-
ge, är detta likväl af mindre betydenhet, än att
nya kostnader böra genom förändringar deruti
Landtmannen tillskyndas.
Herr Uggla, Goran Gustaf : jag instäm¬
mer till alla delar i hvad Herr Friherre Wran¬
gel med så varmt nit för Landets sanna väl il
ämnet yttrat. Det är ett anmärkningsvärdt för¬
hållande, att ingen Näringsgren i vårt Land un¬
dergått en mer naturstridig behandling och
varit underkastad mera sällsamma öden, än
Brännvinstillverkningen. Under loppet af fle¬
ra Decennier, har en kedja af de mäst vack*
lande grundsatser lemnat oss en oftast dyrköpt
erfarenhet af de tätaste omväxlingar i detta
hushållsmål. Jag vill visst ej bestrida hvad
ingen förnuftig människa lärer kunna neka,
att missbruket af denna vara är högst skade.'
ligt. Jag bestrider således ej heller, att de me¬
de], som till hämmande deraf blifvit vidtagne,
må hända någon gång föranledde af egennyt¬
tans försök och oförståndets misstag, ofta här¬
flutit af ett rent och välmenande uppsåt, Mea
jag frågar: Hvilka hafva varit följderne af des¬
sa åtgärder? Rådfrågom händelserne innom ert
mansålder tillbaka , och vi skola ej behöfva
en vidsträcktare erfarenhet, än denna, för öfver-
tygelsen om omöjligheten att hindra eller in¬
skränka Brännviners tillverkning eller bruk.
Hafva deremot icke alla dessa försök varit frugt-;
Dm 8 Mojij f m.
löse och endast bidragit att förnedra Folkho»
pens moraliska caractere ?
Då Högloflige OeconomiaeUtskottet nu al^
ternativt tillstyrkt Rikets Högloflige Ständer
ett oförändradt bibehållande af 1815 års För¬
fattning , har detta Utskott lemnat ett för*
nyadt prof af dess upplysta medborgerliga nit
för vår Modernärings framtida bestånd och för¬
kofran , en Näring , som är den enda sanna
grundvalen för vår styrka, frihet och sjelfstän¬
dighet, och hvars Odlare med sitt hjerta och
sin arm är närmast fästad med fosterjorden.
Med den öfvertygelse jag således äger, att
alla Näringars bestånd och fortkomst böra
hvila på säkerhet och Lagar, hvilka, fria
från alla onaturliga tvångsband, böra vara un»
derkastade så få omväxlande öden, som möj¬
ligt, anser jag för en tillfredsställelse att, un-'
der åberopande af hvad Högloflige Utskottet
härutinnan anfört, för min del antaga Utskot¬
tets ahdra alternativ , hvarå jag vördsamt an¬
håller om Herr Grefvens och LandtMarskal-
kens Proposition : Lärandes , sedan nu grun¬
derna för Brännvinsbränningen blifvit fastställ¬
da , Bevillningsutskottet , likmätigt gällande
Grundlagar, få sig uppdragit att Bevillnings-af-
giftema föreslå.
Herr af Brinckman, Gustaf: Det har of¬
ta fått en stämpel af mindre anseende, att ta-’
la om Brännvins Förfa tningarne, kanske för
att derom så mycket blifvjt sagdt, kanske ock¬
så i synnerhet för det oförnuftiga bruk , sorn
192 Den 8 Maji, / ni.
deraf göres. Jag delar föraktet för den, som
utsträcker tillverkningen af en vara utöfver
sina behöriga gränsor till allmän skada , lika
mycket som för den , hvilken öfverlastar sig
dermed ; men äger den fasta öfvertygelsen ,
att Brännvinet nu mera är en oundgänglig
vara , och dess tillverkning Landets enda Nä¬
ring, som nödvändigt skall verka till Produ-
ctionens både bibehållande och förökande.
Erfarenheten har visat , att , sedan en
mängd skiften i Brännvinsbrännings-Författ-
ningarne föregått, ändtligen den år *8J5 blif¬
vit vidtagen, på ett sätt, som bestyrkt att den
varit den bästa. I)å man sistledne höst fö-
resåg och fruktade en ryslig Spannmålsbrist,
voro några som tillstyrkte Brännvinsbrännin¬
gens fortfarande såsom just ett medel att (öre-
komma den befarade bristen , och utgången
har besannat det. Jag vågar derföre , äfven
af öfvertygelse att ingenting är farligare än
förändringar i Oeconomiska Författningar, till¬
styrka bifall af andra alternativet i Utskottets
Betänkande.
Grefve Mörner, Carl Slellan : Vid Riks¬
dagens början voro många af den tankan, att
högsta Brännvins-pannerymden borde nedsät¬
tas ända till 59 kannor. Detta var anlednin¬
gen till OeconomireUtskottets först i ämnet af-
gifna Betänkande, hvilket ifrån samtelige Riks-
Stånden återremitterades. Under tiden hade
meningarne ändrat sig, och flere yrkade att
1815 års Förordningar måtte upptagas och bi¬
behållas.
Den 8 Maji, f. nu
193
behållas. Jag för min del tror, att lämpligast
Vore, att nämnde Författningar finge orubbade
fortfara, och ii stämmer helt Och hållet med
de värde Talare , sorn ansett dem vara fören¬
liga med Landets förmon*
Grefve Gyllenborgs serskilta Motion rö¬
tande detta ärende, förtjenar visserligan afse,
ende Grefven yrkar att Brännvinspannorna
icke böra vara förseglade under den tid de ej
till Bränningen begagnas, Och jag medgifver
väl, att detta kunde vara det rätta * men jag
befarar ock, att sådant skulle gifva anledning
till mycket underslef. Likvisst, örn Ståndet
skulle vilja här göra ett undantag från nu gäl¬
lande Författning, har jag alldeles ingenting
deremot. Dock orsakar delta någon skillnad i
Propositionen ; hvarföre jag hemställer , om
ej Grefve Gyllenborg, sedan han nu så vär-’
digt sagt sin tanka, måtte från sitt yrkande
afstå, då Propositionen helt enkelt kunde gör
tfas till bifall af Utskottets andra alternativ.
Herr Ankarsparre, Ingemar August i
appläste följande :
Ogerna yttrar jag mig i en sak, der mini
öfvertygelse strider emot så många andras för*;
del, och i synnerhet sådana Personers, som jag
i flera fall högagtar för deras kraftfulla patrio»
tisme och deras för Medborgares sanna väl all¬
tid varma blod, men då samina värma lifvat
Snig, kan jag ej göra samvete och öfvertyget-
Ridd, 0. Ad. Brot, VI. B. I. Afd, 25,
194
Den 8 Maji, /. m.
ise till ett offer för individuella förhållanden
och tiga just då Fosterlandets Och Medborga¬
res sanna val är på vägen att förspillas för
Énskiltas egennyttiga afsigter. Jäg vet, att
jag kan hända blottställer mig för det åtlöje ,
sorn öfverlägsenheten sä gerna begagnar emot
den välviljande svagare förmågan , men jag ön¬
skar upprigtig!, att icke en efterverld, olyck¬
lig genom vår lättsinnighet eller egennytta, i
förtvifläns stund Skall komma att fördömmä
detta åtlöje, och lemnå en ångestfull tacksam-
hetsgård åt dem , som velat trien ej förmått
Bestrida de beslut, sora vållat deras olyckor^
då de kunnat förskaffa satritid och efterverld
hvad den sednare haft största skäl att fördrå
i arf äf sina fäder, nemligen eri äf förskäm-
då seder ej förderfvad physisk och mdralisk exi-
stence.
jag inser att jag härigenom för framtiden
möjligtvis kan bereda mig sjelf svårigheter i
men mitt öfvertygelse och det begrepp jag för
min del gör mig otri heder , ålägga iriig ätt
bereda mig sjelf sådana hinder, sorn skola af¬
hålla mig från så beskaffade egehnyttigå före;,
tag, att de orsaka allmänna och enskiltä olyc¬
kor, samt beröfva efterkommande möjiighéten
ätt utrota ett öfver verkeliga husbéhöfvet ut-
Vidgadt Brärinvins-förbriikande , hvilken cori-
sumfion alltid stiger med tillgången och ej så
lärt kan minskas då den afläger. Min önskan
af blott, att nu kunna gifva exempel af bör¬
jan till en uppoffring, söm, vidare utvecklad*
gtfver ett verksamt medel ätt återvinna Vård
Den 8 Maji, f ni.
195
agtningsvärda Förfäders kraft, sorn ej bestod
uti ett af spiritus upplågande ytligt och van-
mägiigt trotsande, lika lätt förvilladtj, tohi af
sig sjelf heddagir •, men saken falat för sig
Sjelf till den; som vill hofa derpå; och på
den det ej Vill j anser jag riiig oförmögen ätt
öppria örönen.
öecönomiteUtskottet föreslår tvänné alter¬
nativet, nemligén: antingen dess första Be*
tänkande; som innehöll afskaffande af den ehä
po kannors pahnan samt tre mänaders inskränk¬
ning orh året i tidén för fjrännvinsbränningen;
elier uti det andra alternativet bibehållande
äf lidå 1815 års Förordning , Sorti rhedgifvér
tvänné 90 kannors patinor och fri Ölänning
hélä året. Af dessa två Onda ting arlet jäg Het
minsta böra antagas, nemligén Utskottets för¬
sta Betänkande med den deruti föreslagna in¬
dragningen af en 90 kannors panna , åå myc¬
ket hellre ; som Utskottet i synnerhet i femte
punfcten af sitt då afgifnä Betänkande derföre
lemnar de allräkraftigaste och sannaste skak
UtskÖttet hflr deremot, såsöm skäl för sitt se¬
nare Betänkande, hufvudsakligen betfagtat
nyttan af att, genom en längre tid få erfara,
én Författnings gagn eller skadlighet, saint
att täta ombyten af faéconomiskä Förordningät
årö icke fjenliga ; meri skola vi väl derföre
åtadfästa ett missbruk, sorn är så latt äfhjelpfc
genöm att underlåta begagna en af dé 90 kanJ
hors pannorna, der två sådana finnas, hvilken
minskning ej bör kunna blifva ett betydligt
hitidet för erfarenheten af Författningens ver°
Den s Maji, f. m
kan. Jäg föreslår således, att Utskottets för:
sta Betänkande antages, dock med den skill-
nåd, att Bränningen tillätes hela året om, e»
medan de af Utskottet föreslagna tre måna.
ders uppehåll sommartiden förorsakas af sig
sjelf genom värmen, sädesbrist den tiden, an¬
dra arbeten ro. tn , och dessutom blott lemnat
KronoBetjeningen tillfälle till chicaner och pre-?
jerier. Om derta förslag ej bifalles, anhåller
jag votering derom må anställas med Utskot¬
tets senare förslag till ContraProposision. Hvad
man vill säga, att någon stor skillnad i Bränn-
vinsBevillningen skall uppstå , är lätt veder-
lagdt derigenom, att de dubbla 90 kannors
pannorna lära vara ganska få , och man ge¬
nom den enas nedläggande beröfvar Staten
ganska liten Intrade, då man förekommer en
progressiv Brännvins-fabrication på några mäg-
tigare Personers händer till den mindre be¬
medlade Landtbrukarens förfång. Att Heder,
värda BondeStåndet antagit Utskottets sedna¬
re förslag, är äfven såsom skäl för oss anfördt,
men detta Stånd tror sig hafva samma inte¬
resse i denna sak, som de, hvilka här ifra der-
före. Sluteligen skall jag ej glömma det stora
skäl , att man bränner mäst af Potatoes , nyt¬
tan deraf vill jag ej alldeles bestrida , ehuru
tvetydig den synes, då den blott ökar öfver¬
flöd af den skadligaste af alla förtärbara Flui-
da , och denna Bränning dessutom* icke är
allmänt känd eller användbar, samt skall i fle¬
ra Orter, i samma mohn den tilltager, höja pri¬
set på ett tjenligt och i synnerhet för fattigt
Folk nödigt födoämne., hvilket på ett skadligt
\Den 8 Maji, /, m:
19?
sitt får remplaceras af det deraf lill verkade
Brännvin, hvars både moraliska, phv-iska och
ceconomiska olägenheter aile mer och iner ut»
bredas innom vårt Land.
Jag förnyar min anhållan om Votering i
det fall att Ridderskapet och Adeln icke anta¬
ger hvad jag vördsamt tagit rriig friheten före¬
slå, och jag förklarar, att om än mina ytt¬
randen förkastas eiler heies, eller min Vote-
rings-anhållan väcker någons harm1, sä har jag
dock gjort hvad jag förmått, vunnit bifall a£
mitt samvete och följt endast min öfvertygel-
se, och detta värderar jag långt mer än såda¬
na egna fördelar, sorn vålla Fosterlandets och
Medborgares olyckor eiler förderf.
Herr af Brinckman: I Fäderneslandets
angelägenheter är det ej tillräckligt att blott
hafva välmening; man måste äfven äga sak¬
kännedom och erfarenhet; eljest kan framställ;
ningen lätteligen komma att endast grunda sig
på fördomen eller slumpen. Jag vågar göra
tillämpning af denna sats på den sista värde
T,laren. Hans föregifvande af 90 kannor pan«
nornes skadlighet är ingalunda bygdt på rätt¬
visa eller verkliga förhållanden. Dessa pan¬
nor åstadkomma visserligen mindre ondt än
mängden af de öfriga, och skall man göra nå»;
gon inskränkning i detta afseende, vore i min
tanka den progressiva Pannerymd n den, som
först borde komma i fråga att nedsättas. Jag
har förut bevist , att ett enda Hemman af 2
å 3000 Ra*rs värde, deladt i tio serskilta Lägetp
Den g Maji, f »»•
genheter, kan begagna en sammanräknad pan«
nerymd till 500 kannor för mindre Skaft, äq
ett Egendom på flera 100,000 R d $ värde,
hvilken endast får hafva tvänne pannor på 90
kannor hvardera. För öfrigt täger jag alldeles ic¬
ke ät mig den yärde Tvärens uttryck , att eg¬
na fördelen j detta fall är den mäst verkande.
Jag idkar ingen Brännvinsbränning eller ens har
någon Brännvinspanna. Men jag har känsla
för rättvisan och för glitt Fosterlands sanna
fqrdel ; och med denna känsla skall jag alltid
strida emot det mindre val öfverlagcja eli
mindre klokt brukade omdömet, alltid söka
*ft försvara den enda Näring, som Landet nu
gg r, intilldess någon bättre kan af tiden och
erfarenheten uppfinnas ; af hvilken anledning
jag också vördsammeligen yrkar den af mig
förut begärdte Propositionen,
Friherre Wrangel: Det tyckes sorn Herr
Ankarsparre är så kunnig j Brännvinsbrän¬
ning, alt jag ej vågar motsäga honom i detta
|mne. M-n då Herr Ankarsparre tror sig haf¬
va upptäckt det endast vara egennytta, som
föranledt att yrka bibehållandet af nu gäilap-
Brännvinsbrännings-Författningar, så finner jag
mig föranlåten förklara Hery Ankarsparre, att
denna känsla är alldeles främmande för mig.
J}å Herr Ankarsparre? ser, det tonen är för bi¬
behållandet af 1815 års BrännvinsFörfattniq-
^ar, tycker jag han kan afstå från sin begäraq
af Votering. " """ :
Herr Hummelhjelm: På de grundliga skaij
Den 8 Maji, f. m.
199
$otn af flere Herrar här blifvit anförde, äfven
j anledning af hvad Utskottet i dess nu före¬
varande Betänkande yttrat, instämmer jag med
hemälte Herrar j den anhållan, att Proposition
mätte göras till bibehållande af i8(5årsFörr
fattningar rörande Brännvinsbränningen.
Friherre Hjerta, Lars: Jag har aldrig
medgifvit och troligen skall jag aldrig med¬
gifva den utöfver verkelig* behofyet nu ya?
rande Brännvinstillverkning. Redan i början
af Riksdagen, då detta ämne fprevar, har jag
utan förbehållsamhet yttrat min fasta öfverty¬
gelse vara den, att i moraliskt afseende förän-
leder den öfyerflödiga Brännvinstjllgången till
Nationens obestånd, pch derom trpr jag att
flere med mig dela enahanda tänkesätt, och
pär nu fråga är om valet emellan Oeconomi:®-
Utskottets första och andra alternativ rörande
det reglementariska af föreslagne Brännvins-
Författnjngar, så tyekar jag ingalunda att gif¬
va företräde åt det första, innefattande én för»
modad minskning i tillverkningen j emedjn
blott en enda panna af 90 kannors rymd med»
gifves. Min Fosterlandskänsla är Jika liflig sona
någons, och ehuru det blifvit yttradt, att a}lmän-|
na topen synes gilla Betänkandets andra alter¬
nativ, så förenar jag piig uti det yttrande Herr
Ankarsparre i hvad sorn aggar inskränkningen
afgifvit, och afviker aldrig från den pfverty-
gelsen, att öfverflödig Brännvinstillverkning p-
bestrideligen yållar menliga följder, hvaraf vi
redan hafva en smärtsam erfarenhet, Man må
hushålla huru som hellst, så kan dermed ej
200
Den 8 Maji, f in,
uträttas något förmonligt, då moraliska egen-'
ekaper äro förstörda,
Åtskillige hördes härtill yttra deras bifall.
Friherre Boye, Ludvig: Jag har trott att en
pkillnad i fördelar kunde lemnäs, till förmån för
Pot3toesbrän ngen , framför Bränning på Spann¬
mål. Landsorter gifvas, der jordmånen gifver
mångfalldigt rikare skördar af Potatoes, än af
Säd; men för att kunna följa denna naturens
egen hänvisning till jördens fördelagtigaste be¬
gagnande , fordras säkerhet för afsättning af
den myckenhet Potatoes, som icke kunna oför*
adlade afyttras i hemorten och ej heller, utan
största svårighet, förvaras till transport åt an-’
dra orter sjövägen påföljande våren. För att
lemna en utväg till denna afsättning, hade jag
trott angeläget och rättvist vara, att en större
förädlingsrätt förunnades den större Producen¬
ten af Potatoes, än dtn af Spannmål, så vi¬
da den senare aldrig saknar afsättning eller
åtminstone aldrig saknar lärtare utväg att för*
vara och transportera sädén än den förre för
sin Potatoes. M^n då nu Utskottet ej gjort
afseende på mina Anmärkningar i denna del;
och jag icke förgäfves vill söka göra dem gäl¬
lande, samt följagteligen ser mig i nödvändig¬
het att, med stadgande af ett generelt bud för
båda, göra ettdera, antingen gifva för litet åt
PotatoesProducenten eller för mycket åt Spann¬
målsproducenten ; så tror jag mig pligtig, att
hellre bevara den förres bergning, än att på
deas bekostnad, nedflytta den sednare till sitt
Dan 8 Maji, /, in.
201
lagom. Jag tror således PntatoesPro^ucenten ofta
kunna behöfva bränna med t van nego kannors
p>nnor,; och jag förenar mig derföre med ds
Herrar, hvilka tillstyrkt att 1815 års Biänn-
vinsFnrfattning må fortfara att blifva gällande,
och jag tror mig dervid böra erinra dt- Herrar
Ledamöter, hvilka talat deremot, att faran af
en stof Brännvinsbrännings-rätt icke är, pä
långt när, så stor, som man vanligen tror. Er-
farenhvten bevisar, att då ymnige skördar ned¬
fälla Spannmålspriserne, begagnas den större
Brännvinsbränningen; och det skadar då vis¬
serligen icke, att Jordägaren har en utväg att
hålla priserne vid den höjd, sorn nu mera är
nödvändig, så vida han skall kunna bestrida
bördan af höga KronoUtlagor och dyra Tjen-
Stehjonslöner; men lika sant är också, att då
priserna på Spannmålen äro allt för höga, så
följa icke Spannmålspriserne samma progressi¬
va gång; och följden är, att den större Brän-
nings-räitigheten icke kan, utan förlust, begag¬
nas. Att förhållandet både förledit och detta
år varit sådant, vet jag af egen erfarenhet,
och lärer kunna af många här bevittnas. Det
är möjligt att en eller annan kunnat', eller för
sin Ladugård måst begagna hela Brännings-
rättigheten, men totaliteten har visserligen
icke kunnat, utan förlust, göra det.
Herr Mannerstam, Johan: Det är ett grund¬
fel i vår oeconomiska Lagstiftning, att Lagstif¬
ta) ne ansett Nationen såsom omyndig, och till¬
trott sig förmågan att kunna ända till de mindre
detaillerna al enskifta hushållningen lemna fö¬
Ben 8 Maji, /. m.
reskrifter, sorn bättre än Enskiltas omtanka skul¬
le styra deras företag. Derifrån härleder sig
den mängd af prphibitiva författningar, hvaraf
följden varit den, ?tt Nationen i ceconomiskt
gfsende ifrån Seeler förbiifvit både omyndig
och fattig» De manga öfverträdelser emot
dessa föteskrifter, sorn inträffa, och de immo-
raliska följder, sorn mari tror deraf härledas,
räkna snarare sitt upphof ifrån dessa prohibi-
fiva Stadganden, hvilka rperendels reta till öf¬
verträdelser, just derföre att de motsägas af
den naturliga rättvisan, likasom de merendels
snarare strida mot, än befordrade Statspeconq»
miska fördelar, som dermed åsyftas. Man ser
derföre ock , att de förslag, man uppgör för
att hämma det onda , ofta verka motsatsen af
det man velat åstadkomma.
Jag vill blott , i anledning af hvad hg?
blifvit yrkadt om rättighet att begagna endast
en 9° kannors panna, exempelvis nämna, atf
då de fleste större Possessioner bestå af flera
mindre Hemman och efter Utskottets förslag är
tillåtit att å hvarje §ådant Hemman nyttja pan¬
nor i mohn af Hemmansvärdet, så blir följden,
att man, i stället för att begagna tvänne 9°
fannors pannor på ett ställe, bygger tvänne
serskilta Brännerier med en sådan uti fivarje.
Pen i detta afseende tillstyrkte förändring le¬
der således icke till någqt annat ändamål, än
att tillskynda åt&killige epskildte Landtman,
tom i förtroende på beståndet af Riksens Stärn
ders beslut nedlagt betydliga kottnader, en säj*
ker förlust. Den föreställningen att Brännvin^’
I
Den 8 Maji, /. m, 203
tillverkning skulle genom nämnde inskränkning
så minskas, att den osedlighet, hvartill en stor
consumtion af denna vara leder, derigenom äf¬
ven minskades, äger icke den minsta grund.
Herr af Brinckman har i detta fall anfört ett
ganska rigtigt skäl. Då med en mängd min¬
dre p noor lika mycket B’änpvin kan tillver¬
kas, sorn med få större, och då exempel gifvas,
att på Hemman, som hafva flere Aboer, ett vida
större kannrum vanligtvis begagnas, än på en
sammanslagen Egendom^ så kan man lätt finna,
att minskning i d-n tillåtna kannerymden en¬
dast leder till större åtgång af Skog, Säd el-
1 r Ppiatoes, men icke ti}l nupskad production
eller consumtion af varan.
Jag förnyar mitt tillstyrkande af bifall på
andra alternativet.
Herr Strussenfelt, Michael: Ingenting har
varit mera underk -stadt förändringar, än Bränn,
yinsbränningep. Jag tror, att i stället för att
nå ändamålet , nemligen å ena sidan att in¬
skränka Brännvinsbränningen , pch å den an¬
dra hindra införskrifning af denna vara , har
Intetdera genom de många Författningarne
yunnits. Det vore önskebgt, att man vid den
£na Riksdagen kunde utgifva en ceconomisk.
förordning, sorn vid den nästkommande blef-
ye beståndan le. Jag medgifver väl, att Bränn¬
vinet är skadligt i moraliskt afseende, mea
ändamålet att undanrödja denna skadlighet
Vinnes icka genom förbud. År 18 13, då det var
förbjudit att bränna, saknades dock ej Bränn¬
204
Den 8 Maji, / in.
vin, och när det ej fanns, eop Allmogen Rumm
och Toddy. jag tror, att ju mera raan kall-
fatrar och förändrar, ju sämre är det 3 och
förenar mig af sådan orsak med de Herrar,
som yrkat Proposition å andra alternativet.
Det lärer vid denna Riksdag vara bevist, att
man kan misstaga sig. Flere önskade i höstas
inställande af Brännvinsbränningen, i förmodan
att Spannmålsprisen annars skulle ofantligen
stegras, men huru mycket de missräknat sig,
bevittnas bäst deraf, att Rågen, som då ko<*
stade 20 R:dr Tunnan, nu endast gäller »4 å 15.
Grefve von Lantingshausen , Albrecht :
Då denna rråga lörsta gången förevar, hade
jag den äran yrrra mina tankar. Jag trodde
dä, att det tili och mid var nog mycket af
Utskottet, att föreslå bibehållandet af en pan;
na om 90 kannors tymd- Jag anser Husbe*
bofsbränningen kunna bestridas med e.n pan«
na af 50 kannor. Dermed har ett Hushåll
alltid dess behof fyldt ; allt hvad sora tillver¬
kas derutöiver, är tili afsalu. Den eeconomi-
ska nyt'an af af en utöfver husbehofvet ut¬
sträckt Brännvins prodin: ion , tillkommer en¬
dast den stora tillverkaren , men flir Landet
är den skadlig. Man Har sagt, att till Bränn-
vinsbränning på manga Orter endast användes
Potatoes , och att denna Sädessparande me-
thode borde uppmunt' s; men jag !rågar: äro
ej Potatoes, likasom Säd, dugliga till föda åt
Folk? Jag anhåller om Proposition till bifall
af första alternativet i Utskottets Betänkande
Dm 8 Maji, f. m.
205
och, om ej frågan på annat sätt kan afgöras,
begär jag votering.
Grefve Mörner, Adolph Gåran: jag tror
att de åtskilliga Författningar, sorn. successive
i afseende på Brännvinsbränningens dels ut-J
vidgning dels inskränkning blifvit utgifna ,
nogsamt bevisa, att skiljagtiga meningar der¬
om kunna äga rum, att saken kan ses utur o.
lika synpunder, Och att grundade skäl finnas
för och emot de satser, som här blifvit yrka:
de* Jag respecterar hvars och ens tanka, och
tror, att man i intetdera fallet bör misskännas
för personlig egennytta eller bristande Foster¬
landskänsla. Men då fråga nu är om hvad
partie skall tagas , och då ett beslut måste
fattas, anser jag för min del det vara af myc»
ken vigt, att 1815 års Författning blifver be¬
ståndande ; ej blott för det, efter mitt begrepp,
fasthet i Hushållnings-principer är af yttersta
vigt, emedan det är derpå, sorn säkerheten
beror för Enski!t3s beräkningar, utan äfven af
det skäl, att, genom samma Författning, en
verklig ceconomisk besparing uppkommer, vi¬
da betydligare, än den problematiska nyttan
af inskränkningen i pannerymden. Med en
mindre panni kan man genom forcerad brän¬
ning ti live» ka lika mycket Brännvin, sorn med
en större pannerymd- Vinsten blir således ej
särdeles betydlig för moraliteten och sederna
äf en mesure , hvars skadlighet i ceconomiskt
hänseende är så påtaglig. Om aldrig större
pannor varit tillåtna och funnits i bruk , och
om aldrig Brännvins - bränningen blifvit utr
206 Ben 8 Maji, f. m.
sträckt öfver hvad husbehofvet knöde rördraj
sä. skilllé det varit långt ifrån mig att yrk»
bibehållattdét af deri nu stadgade pannerymd.
Men då riu , sedan Brännvinsbränningen , sorni
i gr 9 så ansenligt utsträcktes, vid (8 15 årsi
års Riksdag fått en fastställd gräns, inga ser¬
deles olägenheter deråf visät sig* sartit då en in¬
skränkning vid detta tillfälle åjndäst skulle åstad¬
komma omkostnader och oro; tior jag elev vara
battré, stt låta Blifva vid hvad éotti är, än att
nu göra eri förändring* sorn åter vid éh ättharl
Riksdag skulle föranleda till nya föfändringat’.
Ätskiliige yttrade härtill deras bifall.
friherre JFrangel: Det förundrar in ig hö¬
lä ÉS Landshöfding träda upp Och säga att
iSi5 åré BiännVinsFöfördn:ng icke ar dén Ba¬
sta föt närvarande tid , samt yrka ett erkänd
Skadlig förändring i en céeönomisk Förlåttnirig.
Rrfarénheten har visat, att den bär elt Cörfe-
tfiv innom sig sjelf. Hvad Patriotisrrien an¬
går; har jag aldrig betvifla! Barön Hjertås ;
Jag vill så mycket möjligt är undvika be-
dömtttå den hös någon, men jag fordrar ock;
att man ické betvifla! min PMribtistfte , deri
jag alltid skall söka rättfärdiga genom ittinä
handlingar.
Gref ve de la Gardie; Jacob: Ehuru jag
för fefiskilt del ogillar det vid 1815 års Riks¬
dag hiedgifna tillstånd, att få begagna två 90
, kanttörs pannor * Vill jag likväl ej underlåta
ätt anmärka det felagtiga och skadliga i ofta
Den 8 Maji, f. m.
207
forändrade Författningar. Ätt vid den eria
Riksdagen tiillåta Utvidgning déh Vid deri an.
dra inskränka, medför i niin (anka störfé ore¬
da och olägenhet , ari att bibehålla de få
90 kannors pännorj soin lära finnas- Jag har
sjelf häruti ej något interesse , jag har aldrig
haft och tanke* aldrig hafva tvanne 90 kan¬
nors pannor; Det är principen att ej ändra
beständigt Författningar, jag tillstyrker. Att
Brännvinsbränningens nytta i och för Bandt,
hushållningen blifvit bestridd , det förundrar
mig sannerligen. Det är ej Brännvinets för»
säljning, utah gagnet för Ladugården, sorn jag
äriser såsorri talande skäl för Brännvinsbrännirl-
gert- Jag anhåller derföre om proposition till
bifall äf andra alternativet.
Herr Grefven och Landt Mar skalken ii!!,
iännagaf, att Plenum komme klockan half till
feni i eftermiddag att fortsättas.
Friherre Hjerth: Friherre Wrangel har
yttrat sin förundran deröfver, att jag ej, sorn
Landshöfding! anser 1815 års BiännVinsFörord-
hitlg såsom den bästa, jag tror åter , att om
hagon med kännedom bör kunna bedomina
detta Mål, så är det Herrar Landshöfdingar »
hvilka agri den obehagliga befattning att upp.
taga öch granska de mSngfaldiga förbrytelser,
208
Den S Maji, f. m.
som härleda sig antingen från oloflig Branni
vinsförsäljning eller varans omåttjiga bruk. För»
fattninge< tal »rom fri Husbehofsbränning, och
manne den icke urartat till Fabriques-röi else,
då till och med en panna af 90 kannor nytt*
jas? Friherre Wrangel har yttrat missftöje der¬
öfver, att jag uti mina uttryck om Fosterlands¬
känsla ej rättvisat hans afsigter, såsom varan¬
de af sk ljagfig mening. Jag vädjar till Hög*
loflige Ridder-kapet och Adeln, om mitt ytt¬
rande kan få en sådan tydning. Jag kan icke
ens påminna mig att hafva upprepat något af
hvad Herr Friherren nämnt, som i detta af¬
seende förtjent anmärkning •, men erinrar jag
mig ganska väl, att Landshöfding af Brinckman
uti sitt anförande åberopat sin Fosterlands¬
känsla , hvilken jag lika mycket respecterar ,
som jag tror mig vara förvissad derom , att
min enskilta öfvertygelse hvarken kan elles
bör misstydas.
Af förut nämnde skäl yrkar jag ödmjukd
ligen antagandet af Utskottets första alternativ*
Herr Grefven och Landt Marskalken: Som
Utskottets Be änkande innefattar tvänne alter-
nativer, och jag under Discussionen tyckt mig
finna, att de fleste Ledamöter, hvilka sig i
ämnet yttrat , önskat att det senare alternati¬
vet måtte bifallas, så får jag hemställa , om
icke Ridderskapet och Adeln behagade gilla
Utskottets senare alternativ, eller att 1S15 ärs
Författningar,
Den 8 Majt, f, m.
Författningar, rörande Husbehofs-Brännvins-
bränningen, må oförändrad bibehållas.
Ropades Starka Ja och Nej3 samt Votering.
Herr Grefven och Landt Marskalken hem¬
ställde, om icke, enär Pluraliteten syntes nog
tydeligt önska bibehållande af iSl.5 års Bränn-
vinsFörfattningar , de Herrar , hvilka begärt
Votering, behagade derifrån afs:å.
Herr Ankar sparr e: Med ali, respecl för
Herr Grefven och LandtMarskalken , kan jag
ej afstå från min anhållan om Votering.
Friherre Hjerta: Det vare långt ifrån mig,
att genom yrkad Votering upptaga Ridier-
skapets och Adelns dyrbara tid. Jag öfvericm-
nar vördsamt till Herr Grefveu och Landt¬
Marskalken bedömmanrlet, huruvida den fram¬
ställde Propositionen blifvit så besvarad , att
Ja ovedersägligen öfverröstat några Nej f har
jag visserligen hört tydeligen prononceras, och
fastän det ofta händt, att vid gjorde propositio¬
ners besvarande allmänna meningen på ett el¬
ler annat sätt förments vara tolkad, så har det
stundom händt, att Voterirrgarne lemnat ett an¬
nat resultat. Jag förnyar mitt förut afgifne
vördnadsfull yttrande och begär ej Votering
så vida andra derifrån afstå; men förblifver
likväl vid den fasta öfvertygelsen, att Utskot¬
tets första alternativ åtminstone i min tanka
är bättre än det andra. Det innefattar ej nå-
Ridd. o. Ad. Prot. VI. B. I. Afd. 27,
2io Den 8 Maji, /. Hi.
gon förändring af Brännvinspannor, utan blott
den billiga inskränkningen af en, i stället för
tvenne pannor af 90 kannors rymd.
Grefve Von Lantingshausen t Jag vill vis¬
serligen ej vara den ende, som begär Votering,
men om flere med tnig instämma, kan jag in¬
galunda derifrån afstå.
Flere hördes instämma med Grefve voll
Lantingshausen uti begäran om Votering.
Härefter upplästes, justerades och anslogs
följande Voteringsproposition t
Den, som bifaller, att 1815 års Författ¬
ningar om Brännvinsbränningen må fortfara,
skrifver
Ja.
Den det ej vill, skrifver
Nej.
Vinner Nej, kommer Utskottets först af- ■
gifne Betänkande i ämnet att gillas.
Sedan 53. §. i Riksdagsordningen Och 43.
Riddarhusordningen blifvit uppläste, börja¬
des Voteringen klockan tre qvart till 1 efter¬
middagen, och befunnos, efter Voteringens slut,
gedan en Voteringssedel blifvit undantagen och
förseglad, Rösterna hafva utfallit, sora föijer:
Ja I23.
Nej 153.
Den 8 Maji, f. ftin
I följd hvaraf Herr Grefven och Landtb
Marskalken förklarade, det Allmänna Besvärs-
Och OeconomijeUtskottets, rörande Husbehofs-
Brännvinsbränning först afgifne Betänkande ha¬
de blifvit af Ridderskapet och Adeln gilladt.
Höglofl Ridderskapet och Adeln åtskilja '
des klockan en qvart till 4 eftermiddagen.
In fidem Protocolli
O, J. Lagerheim,
Fredagen den 8 Maji.
Plenum klockan half till 5 Eftermiddagen.
Grefve de la Gardie, Jacob , tog, såsom
äldste närvarande Grefven, klubban.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning , upp.
läste följande:
Redan vid flen Riksdagar har det varit
meta allmänt medgifvit, att den jorden påförj
\
212 Ben 8 Majt , e. m.
de BrännvinsBevillning, äfven för dem, sorn ic.’
lee åstundade att Brännvin tillverka , vore en
tvångs-lag, och en, Jordbruket allena, betun¬
gande, partiel beskattning. I öfverensstämmelse
dermed ansågo jemväl RiksStånden, vid 1812
års Riksdag, att detta stadgande borde upp*
häfvas; men sedan BondeStåndet, efter erhåll-
ne gällande upplysningar, denna mening från¬
träda har den lörväntade ändringen den Riks¬
dagen uteblifvit. Vid den följande 1815 upp*
stod åter samma fråga, då Bevillningsutskottet,
i Memorial af den 25 Julii, väl yttrat sin ön¬
skan, att, af anförde skäl, afgifterne för Hem-
mansvärde på Landet och personal i Städerne
Runde helt och hållit afskaffas, men, i afse¬
ende på Statsbehofven, kunde sådant likväl ic¬
ke tillstyrkas, utan desse afgifter blott till en
betydlig del inskränkas.
Vid sådant förhållande och då jag förmo¬
dar, att åtminstone i anseende till mindre Sum¬
mor, man omsider frånträder den principen ,
att taga der det finnes, blott för det, att det
behöfves, anser jag" mig icke sakna anledning
att detta ämne åter underställa en rättvis pröf¬
ning. Af Bevillningsutskottets Betänkande af
den 25 Julii 1815 inhämtas, att blott 50,00a
R.dr äro såsom inkomst beräknade för Bränn-
vinsafgifterne efter Hemmansvärdet och per¬
sonalen i Städerne, och då nu, jemlikt Stats¬
utskottets vid denna Riksdag afgifne och gil¬
lade Betänkande, öfver StatsVerkets Inkomst-
Titlar, der påräknade inkomsten af Brännvins-
Bevillningen är med 25,000 R;dr nedsatt, skul-j
le det blott blifva en möjlig brist af 25,000 R:dr
i BrännvinsBevillningen, om afgiften efter Hem-"
mansvä;det och Persönalen i Städerne alldeles
skulle försvinna, hvilket jag härmed vördsam-;
meiigen tillstyrker , anseende jag ingen våda
för Statsbebofven inträffa, vid en möjlig brist
af en så obetydlig Summa, då betydliga öf-
verskotter å andra Statsinkomster otvifvelag^
tigt skola uppkomma. Skulle det likväl så an¬
ses, att en, emot förenämnde afgift svarande
Inkomst bör ifrån Brännvinsbränning Staten
tillflyta, så, med iagttagande af noggrann rätt¬
visa, lår jag hemställa, om icke nu varande
afgifter af Landet och Städerne kunde inskrän,
kas till dem allena, som ville Bränn vins-till—
verkniogsrätten begagna, men att de, som det
icke åstunda , borde derifrån vara frie, och
icke , genom tvånget till en afgift, uppmun¬
tras till Brännvinsbränning, hvaruti den all-<
männa nyttan påkallar inskränkning. Om åter
detta Förslag icke godkännes, så, under förutg
sättning, att Jordbruket allena icke bör utgöra
en partiel beskattning, får jag vördsammeligen
hemställa, huruvida, i likhet med hvad för
Städerne är föreskrifvit, att nemligen hvarje
mantalsskrifven Person erlägger Sex Runstyc¬
ken, det kunde stadgas, att hvarje mantals¬
skrifven Person i Riket en sådan afgift erlade.
Ehuru obetydlig denna afgift vore, drager jag
dock i betänkande att tillstyrka den, emedan
den fattigare Folkclassen är redan förut, ge¬
rom personella Utskylder, för mycket betun»
gad; men ehvad nu stadgas, blifver det rätt^
visans fordran, att för Hemmansvärde icke be,
2M
Den § Maji, e. m.
tala någon Brännvins- Bevillning , åtminstone
icke a» dem, «um icke vilja idka Brännvins»
branning, och de t orättvisa i nu varande (öre-
Suritt lit,ger t opp n dog, då i öfvervägande
kommci, att en L„en.;omsägare mäste betala
denna afgift, ehrnet lian icke tillverkar B>änn-
vin, med ägare af Bruk och annan synbar
fönnögennet likväl icke erlägga någon dere¬
mot svarande aigift j i sammanhang hvarmed
det icke bör undfalla uppmärksamheten, att ina-
derne, i jemtöidse till Landet, äro i nu gallan-
de löreskrift gynnade, heilst 3o Personer med 6
Runstyckens afgift af hvarje, dela afgifteo för
en Brännvinspanna af 5° kannors rymd i Stä¬
dene > hvaremot afgiften af en Hemmansbru¬
kare med insioänist Hushåll uppgår till flera
gånger högre belopp i beräkning af Persona¬
len till begagnande af en lika stor eller 50
kannors Brännvinspanna. Slutligen tår jag Be-
villningsUtskottets bepröfvande hemställa, hu¬
ruvida någon obetydlig förhöjning i afgifter-
ne, efter Biännvins pannerymden, kunde an¬
ses lämplig att b reda hvad jag åsyftat, att
nemligen den orättvisa och ojemna Brännvins»
beskattning efter Hemmansvärde och Personal
Omsider må upphöra.
Jag anhåller att detta till BevillningsUt-
sköttel remitteras.
Grefve Gyllenborg anförde derefter skrif¬
tligen;
Då en allmännare önskan af Riksdagens
Den 8 Maji, e. tu.
215
snara slut mötes af flen erinran, att de vigti-
gaste ärenderne dels äro oafgjorde, dels icke
inkommit till RiksStåndens första granskning ,
och då jag af erfarenheten känner, att man
stundom med misshag anser erinringar vid
Utskottens Betänkandet), de sista dagarne af
Riksdagen, såsom föranledande till upp-rhåll,
anser jag mig föranlåten att, till vinnande af
tiden, begära det Högloflige Bevillningsutskot¬
tet ville till RiksStåndens pröfning öfverlemna
den del af dess Betänkande rörande allmänna
Bevillningen, sora är oberoende af den blifj
vande BevillningsSummans större eller mindre
belopp , hvarom ett stadgande torde något lärn
gre komma att fördröja.
Jag anhåller fördenskull, att Bevillnings-*
Utskottet serskilt afgifver, ej allenast dess För¬
slag i afseende på det reglementariska, eller
4. och 5. Art. i BevillningsFörordningen, utan
äfven i föregående Articlar, hvad 60m kan
föreslås, utan att vara beroende af Bevillnings-
Summans större eller mindre belopp, och får
jag, i sammanhang dermed, af Utskottet begå*
ra ett yttrande öfver en af mig till Utskottet
gjord framställning i frågan om grunderne föc
Bevillningen , att nemligen en lägre procent
borde för Hemman beräknas, än för annan syn¬
bar förmögenhet, till bestämmande af Bevill¬
ningen. Så att, när till exempel för den se¬
nare 4 procent beräknades, borde det stadna
vid 3 procent för Jordbruket. Då erfarenhe.-
ten besannar, att jordbruket oftare icke lem-
nar en behållning af 3 procent efter Hemmansä
216
Den 3 Maji) e. m»
värdering; då Jordbrukarens vanmagt, under
beständigt ökads Statsbördor, mäste föranleda
till ytterligare minskning deri, och då allmän¬
na Penningesiällntngen redan föianledt till ned¬
slitning i Egendomspiis. hvarå Taxeringar i
allmänhet likväl icke göra afseende, förmodar
jag a t Utskottet lemnar uppmärksamhet åt
dessa förhållanden, till bifall al hvad jag yrkat.
Jag anhåller att detta anförande må till
Bevillningsutskottet remitteras.
Grefve Gyllenborgs nu upplästa tvänne An-
föranden remitterades till Bevillningsutskottet.
Upplästes till justering och godkändes föl¬
jande från ExpeditionsUtskottet insända Förslog
till Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser
till Kongl Majrt:
ro Om vilkoren för Wadstena Klosterkyr¬
kas upplåtande åt Wadstena Stads och dermed
förenade S:t Pehrs Landsförsamlingar.
2:0 Om Medel till reparation å Wadste¬
na Slott.
3:0 Om Lieutenanten Russaus inneståen*
de Expectaftce-arfvode.
4:0 Angående Häradshöfdingen Örtendahl»
ansökning om Boställe eller Löneförhöjning»
Den 8 Maji, e. tit. 217
5:0 Om aflöning för VaktBetjeningen vid
LandsFängelset i Umeå.
6 0 Om tillökt anslag för Spinnhusen i
Landsorterne.
7:0 Om Medel för Krono Corrections-hu.
set i Stockholm.
8:0 Om Medel och Utvägar till Hjelmare
Slussverks ombyggnad och vidmagthållande.
9:0 Om ett serskilt förskott till utgifter
för Götha Canalarbetet under förflutna vinter¬
månader.
10:0 Om ändring i 7. Cap. 2. och 6. §§.
HandelsBalken, angående Handel å Marknad
innan Marknadsfriden blifvit lyst.
11:0 Om Arbets- och Fångförteckningars
insändande till deras JustitiseOmbudsman ifrån
Rikets Collegier ‘Och Embetsverk samt Styrel-
seme öfver Arbets - och Correctionshusen.
12:0 Om ändring i 3. Art. af Kongl. Stadf
gan om Jagt och Djurfång den 13 April 1808.
13:0 Om vissa nya åtgärder då Förmyn¬
dare skola förordnas.
14:0 Om afskaffande af Guld och Silfver
på Civila Uniformer.
15:0 Om bestämd tid för den nya blif¬
vande FattigvårdsFörordningens utarbetande.
Den 8 Maji, e. m.
Justerades Pleni-Protocollerne för den 11
sistledne April förmiddagen samt den 18 och
21 i samma månad för- och eftermiddagarne s
och för dea 23 i berörde månad.
Föredrogs å nyo Allmänna Besvärs- och
OeconomiasUtskottets, den 16 sistledne April
afgifna, samt den 4 dennes förmiddagen på
bordet lagda Betänkande, i anledning af väck¬
ta Motioner rörande Judarne.
Friherre Wrangel, Henning: Jag kan för
min del icke gilla Utskottets Betänkande, utan
anser det vara ganska illiberal!, att icke vilja
tillåta Judar, äfvenså väl som andra Utlännin¬
gar , få inkomma i Riket.
Judar äro i allmänhet mycket arbetsam¬
me och hushållsagtige, samt bidraga ofta till
åtskilliga Näringars ytterligare förkofran.
Jag anhåller således om afslag å Betänk andet.
Herr Grefven och Ordföranden gjorde
Proposition till bifall af OeconomiasUtskottets
B tänkande, hvilken Proposition med Ja be¬
svarades.
Friherre Wrangel anmälte till Protocol-
let sin reservation emot Ridderskapets och A-
delns beslut.
Den S Mnjlj t. m.
Vid Förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs och O- conomiaeUtsAott'ts , den a<5
sistledne April afgilna, samt di n 4 dennis för-
middag> n på bordet lagda Utlåtande olver
gjorda Anmärkningar vid Utskottets förut med-
delta Betänkande, angående väckt fråga om
förändring i de antagna grunderna för bestäm¬
mande af Arrende-atgiften å Militaire och Ci¬
vile Tjenstemäns Boställen, fann Ridrierskapet
och Adeln, att, enär sistnämnde Betänkande
redan blifvit af Ridderskapet och Adeln bifall
lit, Utskottets ifrågavarande Utlåtande nu en¬
dast borde läggas till Handlingarne,
Föredrogs å nyo och bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeconomias-Utskottets , den 16
sistledne April afgifna, samt den 4 dennes för¬
middagen på bordet lagda Utlåtande, i anled-
ning af väckt Motion om inrättande af en Be*
sparingsBanque, hvarigenom till Sälle för den
fattige Arbetaren lemnäs att med fördel an¬
vända sin erhållna förtjenst.
Företogs till pröfning Banco-Utskottets,
den 28 sistledne April afgifna, samt den 4
dennes förmiddagen på bordet lagda Utlåtan¬
de, i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets, den lo sistledne Martii meddelte
Betänkande, angående rättighet för en och
hvar, att emot Svenskt Spsciemynt af Ban-i
220 Ditt 8 Maji f e, ms
quen tillbyta sig Guld och Silfver i Stänger
och Tackor.
Herr Cederskjöld, Pehr Guslaf: Som
BancoUtskottet icke gittat vederlägga något
af de skäl, jag tog mig friheten framställa, då
Utskottets första Betänkande härstädes till
pröfning förevar och återremitterades j så för-
anlåtes jag yrka, att Betänkandet nu må lör-
kastas.
Det enda skäl Utskottet anfört, nemligen
att BancoBetjeningens möda skulle, i händel¬
se af så beskaffad växling, som den ifrågava¬
rande, betydligt ökas, anser jag, för min del,
icke vara af den vigt, att detsamma bör läg¬
ga något hinder för Ridderskapets och Adelns
pröfning och beslut i denna fråga. Ehuru jag
vet, att Ridderskapets och Adelns beslut icke
kan verka något på sjelfva saken , enär fren¬
ne Stånd redan antagit Utskottets Betänkan,
de, skulle jag likväl önska , att, för rättvisans
och billighetens skuld, Ridderskapet och A-
deln täcktes, med ogillande af Betänkandet,
stadga, det skulle en dag i hvarje vecka, i
stället för inlemnadt Guld- och Silfvermynt ,
massiv Metall uti Stänger och Tackor från
Banquen utgifvas , och får jag härå utbedja mig
Herr Grefvens och Ordförandens Proposition.
Grefve von Lantingshausen , Albrecht,
förenade sig med Herr Cederskjöld.
Herr Grefven och Ordföranden hemställ?
Ben 8 Maji, e. ml 221
de, om Ridderskapet och Adeln behagade afslå
BancoUtskottets Betänkande, under åläggande
för Ranquen, att en dag i hvarje vecka emot
Guld - och Silfvermynt utlemna berörde Me,
taller i Stänger och Tackor.
Ropades Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Ordföranden
gjorde Proposition till bifall af Betänkandet,
hvilken Proposition med Ja besvarades^
Grefve Spens, Carl Gustaf, hade inlera?»
nät ett så lydande Memorial:
I sista Plenum, då Högloflige Stats_ och
BancoUtskottens sista Betänkande om Discont-
Regleringen lades på bordet, till dess frågan
om FinanceRegleringen skulle förekomma, för-
summade jag att föreslå tryckning af det e-i
mot slutet deraf förekommmande, i puncteraf*
delade Förslag; jag får nu ödmjukast anhålla
om Höglofl. Ridderskapets och Adelns tillåtelse,
att på Enskiltas bekostnad, som mig derom an¬
modat , få till trycket befordra dessa Proposi*
tioner, pä det, innan Målet till afgörande före*
tages, hvar och en må äga så mycket mer till-'
fälle, att kunna noga begrunda dem.
Herr Pahlman, Otto Fredric, hemställde,
om icke, enär TryckfrihetsFörordningen stadga-.’
de, att hvarje skrift borde, vid fråga om tryck».
I
222
Den 8 Maj',
nina:, hel och hållen uti ett sammanhang Ut*
gifvas , Gretve Spens mätte erhålla tillåtelse,
att lå till trycket befordra de ifrågavarande
Propositioner, så vida han i ett sammanhang
utgat Stats- och BancoUtskottens om Discont*
Regleringen meddelte Betänkande helt och hållit.
Uppå derefter af Herr Grefven och Ord¬
föranden gjord Proposition , bifoll Ridderska-
pet och Adeln Grefve Spens’s berörde anhållan,
under förbehåll likväl, att Stats- och Banco"
Utskottens Betänkande borde . på sätt Herr
Påhlman föreslagit, helt och hållit till trycket
befordras.
Upplästes och lades på bo*rdet BancoUt*
skottets den 6 dennes allåtne Memorial , med
hemställan att återstoden af det till Götha Ca*
nalArbetets fortsättning anslagne Byggnadsbiträ*
de för innevarande år, utgörande 220,000 R:dr,
må, i mohn af förefallande behof, enligt derom
fiån CanalDirectionen skeende anmälan, till be¬
hörig Disposition frän Banquen anordnas.
justerades följande:
Utdrag af Protocöllet, hållit hos Hög-
lofiige Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, för¬
middagen den 8 Maji 1818.
S D. Föredrogs å nyo och gillades All¬
männa Besvärs- och OeconomiasUtskottets dea
Den 8 Majit e. m.
223
ig sistledne Januarii aflåtne samt den 4 den¬
nes förmiddagen på bordet lagde Memorial,
i anledning af Herr Doctor Stenhammars till
Utskottet remitterade anförande, angående sak.;
nåd eller fördröjd verkställighet af Kongl.
Maj;ts och Riksens Ständers beslut. Ut supra.
S. D, Vid förnyad föredragning af C011-
StitutionsUtskottets den 28 sistledne April aflåt¬
ne samt den 4 dennes förmiddagen på bordet
lagde Memorial, rörande tryckning af Consti-
tutionsUtskottets Protocoller och Handlingar i
Anmärkningsmålet, angående det af Konungens
Rådgifvare i Commandomål för Flottorne, AID
manna MagazinsDirectionen meddelte Avertis*»
Sement om utspisning af mjukt bröd åt Gar-
nizons- och ArbetsManskapet i Carlskrona m.
m fann Ridderskapet och Adolh , att samma
Memorial endast borde läggas till handlingarne.
Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning, sa väl
äf Alimänna Besvärs- och Oeconom i te tJtskot-
tets den 21 sistledne Februarii afgifne Betän¬
kande öfver föreslagne ändringar uti Författ-'
ningarne rörande Husbebols Brännvinsbrännin¬
gen , och dermed gemenskap ägande ämnen,
som äfven af bemälte Utskotts den 28 sistled¬
ne April meddelte samt den 4 dennes på bor¬
det la2,de ytterligare Utlåtande, i anledning af
de vid Utskottets förra Betänkande gjorde An-j
märkningar, fann Ridderskapet Och Adeln för
godt, att Utskottets första Betänkande af den 21
sistledne Februarii till alla delar gilla. Ut supra.
324
Den 8 Mtji, e. m.
Utdrag af Protocollet, hållit hos Hög2
lofltge Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima R’ksdiigen i Sockholm, ef¬
termiddagen den 8 Maji å 818-
S. D. Remitterades till Bevillningsutskot¬
tet tvenne Anföranden af Grefve Gyllenborg,
Johan Henning, det ena angående upphörande
af BrännvinsBevillningen efter Hemmansvärdet
och Personalen i Städerne, samt det andra, in¬
nefattande det Förslag, att Bevillningsutskot¬
tet måtte med första till RiksStånden öfverlem¬
na den del af Utskottets Betänkande, rörande
allmänna Bevillningen, som är oberoende af den
blifvande Bevillningssummans större eller min;
dre belopp, m, m. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmän;
na Besvärs- och ÖeconomiaeUtskottets den rf>
sistledne April afgifne samt den 4 dennes för»
middagen på bordet lagde Utlåtande, öfver
, gjorde anmärkningar vid Utskottets förut med-
delte Betänkande, angående väckt fråga om
förändring i de antagne grunderne för bestäm,
mande af Arrende-afgiften å Militaire och Ci»'
vile Tjenstemäns Boställen, fann Ridderskapet
och Adeln, att enär sistnämnde Betänkande
redan blifvit af Ridderskapet och Adeln bi¬
fallit, Utskottets ifrågavarande Utlåtande nu enr
dast borde läggas till handiingarne. Ut supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades föl¬
jande från nedannämnde Utskott inkomne samt
den
Den 8 Majit e. m.
S25
den 4 dennes förmidddagert på bordet lagde
Betänkande»:
Fran BancoUtskottet:
Af den 20 sistledne April:
I anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottets den to sistledne Mars meddeite Ut¬
låtande f angående rättighet för en och hvar
att emot Svenskt Speciemynt af Banquen till¬
byta sig Guld och Silfver i Stänger och Tackor,
Från Allmänna Besvärs- och Oecono/nice-
Utskottet:
Af den 16 sistledne April:
i:o I anledning af väckta Motioner rörån®
de Judarne.
2:0 I anledning af väckt Motion öm inrät¬
tande afen BesparingsBanque, hvarigenom till¬
fälle för den fattige Arbetaren lemnäs att med
fördel använda sin erhållna förtjenst. Ut supra.
Högloflige Ridderskapet Och Adeln åt¬
skiljdes klockan 8 om aftonen.
In fidem Protocolli
0. J, Lagerheim*
Ridd. 0. Ad, Prat. VI. B. I* Afd, 29, 30.
226 Den 9 Majt,
Lördagen den 9 Maji.
Plenum klockan 10 förmiddagen.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning, hem-
ställde, om de Mål, hvilka 6istledne gårdag
blifvit upplästa och lagda på bordet, kunde,
enär Plenum fortfarit till klockan 8 i går efi
termiddag, och tillfälle således icke varit, att
af desamma taga nödig kännedom, nu likväl
till afgörande förekomma.
Herr Grefven och LandtMarskalken ytt¬
rade, att då han, å ena 6idan, till förekom-
maide af Riksdagens förlängande, ansåg sig
böra , enligt Grundlagarne , för Ridderskapet
och Adeln föredraga de Mål, hvilka voro på
dess handläggning beroende, men Herr Gref¬
ven och LandtMarskalken likväl, å den andra
sidan, ville gå Ridderskapets och Adelns öni
skan till mötes, kunde Herr Grefven och
LandtMarskalken icke inställa föredragningen
af de på bordet hvilande Mål, utan ägde de
Rädderskapets och Adelns Herrar Ledamöter,
hvilka åsiundade det något serskilt Mål måtte
ytterligare hvila på bordet, att sådant vid
Målets föredragning anmäla.
Grefve Anckarsvärd, Michaél: Som Riks¬
dagen snart lärer nalkas sitt slut, men de vig-
Den 9 Maji. 227
tigaste Målen angående Disconternes utreda
ning samt allmänna Fenninge - rörelsen ocli
Myntvärdets upprätthållande ännu äro oafgjor-
da, och vidlyftiga Discussioner , då berörde
Mål till afgörande företages, säkerligen kom¬
ma att äga rum; så får jag hemställa, om
icke, till bidragande af skyndsamhet och lätt¬
nad vid den slutliga pröfningen af dessa Mål,
Ridderskaoet och Adeln skulle behaga tillåta
några dess Ledamöter, att, på egen bekostnad,
låta till trycket befordra de vid slutet af Stats»
och BancoUtskottens Betänkande om Discon-
ternes utredning befintliga Funder eller Pro¬
positioner, samt 0111 icke Stats- och Banco-
Utskotten kunde anmodas, att trycka deras
blifvande Utlåtande angående allmänna Finance-
regleringen i de delar, detsamma kan blifva
från deras i ämnet först afgifne Betänkande
skiljagtigt.
Herr von Hauswolff, Carl Gustaf Rein¬
hold, erinrade, att Ridderskapet och Adeln i
går eftermiddag bifallit Grefve Spens’*', C. G.,
anhållan, att få trycka de i Stats- och Banco-
Utskottens Betänkande om Disconternes utred¬
ning befintelige, nu ifrågavarande Propositio¬
ner, under förbehåll likväl, att samma Be¬
tänkande borde i ett sammanhang helt och
hållit till trycket befordras.
Grefve Anckarsvärd: Jag medgifver ger;
na , att det vore bättre trycka ifrågavarande
Betänkande helt och hållit, men då sådant
skulle icke allenast upptaga en längre tijdj
22g
Den 9 Maji.
utan ock medföra en icke obetydlig kostnad ,
har jag trott, att mitt förslag vore ganska o-
skyldigt och ingalunda stridande mot Tryck-
frihetsFörordningen, heligt de Utdrag, som af
ifrågavarande Betänkanden borde tryckas, icke
•kulle för Allmänheten framläggas, utan blott
lända Ridderskapets och Adelns Herrar Leda- -
möter till upplysning och lättnad vid Målens
afgörande. Att Grefve Spens i går begärt
Ridderskapets och Adelns tillåtelse att få tryc¬
ka Propositionerne i DiscontBetänkandet, och
att berörde anhållan blifvit af Ridderskapet
och Adeln bifallen , under förbehåll att sam¬
ilia Betänkande borde i ett sammanhang helt
och hållit till trycket befordras, har varit mig
alldeles obekant] men då jag fruktar, att Gref¬
ve Spens under detta förbehåll, hvarken kan
medhinna eller lärer vilja åtaga sig berörde
tryckning, vågar jag å nyo framställa mitt
förut i enahanda afseende gjorda förslag, samt
derå utbedja mig Herr Grefvens och LsndtMar-
•kalkens Proposition.
Friherre Boye, Ludvig: Jag anhåller att
få ödmjukast erinra om nödvändigheten att
icke tillämpa ett Lagens vilkor till annan Ca¬
sus, än den , för hvilken detsamma är gifvit.
TryckfrihetsLagen fäster vid rättigheten att
trycka Rättegångshandlingar det vilkor , att
icke trycka blott den ena Partens framställnin-
ningar, utan tillika den andras; och ändamå¬
let är, att Allmänheten icke må bibringas en¬
sidiga begrepp, förnärmande lika mycket Rätt-'
visans, som den andra Partens skäliga fordrin¬
Ben 9 Maji.
229
gar. Men då TryckfrihetsLagen omtalar tryck¬
ning af Riksdagshandlingar, så bjuder Lagen
alldeles icke samma vilkor, troligen derföre,
att samma skäl icke existerar, jag inser lätt,
att man kan i Financeämnen vara af olika
meningar; men jag förstår sannerligen icke,
huru man kan, af hvilken mening man också
är, vilja begagna sig af surpriser, för att vin-:
na framgång. Vill man framgå genom upplys¬
ning och öfvertygelse, så förstår jag icke,
hvarföre man vill neka oss någon ting, sorn
hör till upplysningen; och jag öfverlemnar
till Högloflige Ridderskapet och Adeln att dö¬
ma, om det icke ligger en surprise uti, att,
då man vet, det tiden icke tillåter tryckning
af hela Betänkandet, icke tillåta oss att trye-,
ka dess conclusum, utan med vilkor att tryc¬
ka hela Betänkandet; ty detta vilkor är ju i „
sjelfva verket detsamma, som att ovilkorligen
afslå tryckningen. I formen kan jag ej heller
finna något hinder, ty för det att, uppå Herr
Påhlmans vägran, Grefve Spens’s begäran blif¬
vit en annan dag så afgjord, är icke hinder för
Ridderskapet och Adeln att i dag, efter när¬
mare besinnande, bifalla den begäran, som nu
är af Herr Grefve Anckarsvärd framställd.
Grefve Speris^ Carl Gustaf: Då min i går
gjorda anhållan att få trycka Propositionerne
i DiscontBetänkandet, blifvit af Ridderskapet
och Adeln bifallen , under det förbehåll , att
samma Betänkande barde helt och hållit tryc¬
kas, nödgas jag förklara, att detta förbehåll
är af sådan natur, att det af wig åsyftade än-
23®
Den 9 Maji.
damål, att före Målets afgörande kunna få i-
bland Ridderskapet och Adeln utdela de tryck¬
ta Proposi;ionerne , derigenom förfelas, samt
att jag följagteligen icke kan åtaga mig en så
beskaffad tryckning, utan att min Motion der¬
om kommer att förfalla Sorn jag likväl anser
elen af Grefve Anckarsvärd i dag framställda
Motion vara af serdeles vigt och nytta för
Ridderskapet och Adeln, tvekar jag icke att
understödja densrmma, men får hemställa, om
icke, till förekommande af all stridighet emel¬
lan Ridderskapets och Adelns beslut i går,
och det, hvilket i dag kommer att fattas,
samt till beredande af en större skyndsamhet
i afseende å tryckningen , Ridderskapet och
Adeln skulle finna lämpeligt anmoda Stats-
och BancoUtskotten, att låta till trycket befor-’
dra, af de tiil Riksdags-kostnaderue anslagna
allmänna Medel, för att 50n Exemplar bland
Ridderskapets och Adelns Ledamöter utdela:
1:0 Så fort sig göra låter, de vid slutet
af sista DiscontBetänkandet upptagna Puncter
eller Propositioner.
2:0 Samma Betänkande helt och hållit i
ett sammanhang.
3:0 Utskottens blifvande Utlåtande öfver
allmänna Finance-regleringen i de delar, det¬
samma kan blifva från Utskottens i berörde
ämne förut afgifna Betänkande skiljagtigt.
Grefve Anckarsvärd: I det af Grefve Spens
Den 9 Maji.
na föreslagna tryckningssätt instämmer jag för
min del fullkomligen.
H srr Grefven och Landt Marskalken hem¬
ställde, om icke, i anledning af Herr Grefve
Anckarsvärds väckta Motion, Ridderskapefc
och Adeln behagade anmoda Stats- och Banco-
Utskotten att, af de till Riksdags-kostnaderne
anslagna allmänna Medel , för att 500 Exem¬
plar bland Ridderskapets och Adelns Ledamö¬
ter utdela låta, till trycket befordra:
1:0 Så fort sig göra låter, de vid slutet
af Utskottens, rörande utredningen af Götha
CanalBolags, Malmö och Götheborgs Discon-
ter, den 23 sistledne April afgifna Betänkan-:
de upptagna Puncter eller Propositioner.
2:0 Samma Betänkande helt och hållit i
ett sammanhang.
3:0 Utskottens blifvande Utlåtande, i an:
ledning ar gjorda anmärkningar vid Utskottens
rörande allmänna Finance-regleringen den 6
sistledne April meddeite Betänkande i de de¬
lar, samma Utlåtande kan blifva från Utskott
tens förut afgifna Betänkande skiljagtigt.
Bifölls,
Föredrogos å nyo och gillades följande Stats:
Utskottets; den 1 dennes afgifna, samt dea.Si
232
Dsn i) Maji.
samma månad förmiddagen på bordet lagda
Utlåtanden ;
1:0 Angående KrigsAcsdemiens på Carl¬
berg Lönings - och UnderhållsStat.
2:0 Öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Remis*
-angående förhöjning i aflöningen för Werme-
lands Fältj ägare Regemente,
3:0 Angående upptagande i Stat af 3500
R:dr Hamburger Banco FyringsMedef , såsom
inkomst från Dannemark.
4:0 I anledning af Herr L, L. Edelberg®
Memorial om Lån af allmänna Medel till Schö*
laehus uppbyggande eller inköp uti Landskrona.
Vid förnyad föredragning af Statsutskott
tets den i dennes afgifna och sistledne gårdag
på boidet lagda Utlåtande, i anledning af
Kongl. Majus Nådiga Proposition om StatsVer-
kets tillstånd och behof, uti hvad som lörer
RiksStatens Tredje HufvudTitel, anhöll Gref¬
ve Gyllenborg, Johan Henning, och Friherre
Wrangel, Henning, att berörde Utlåtande måt¬
te hvila på bordet till nästa Plenum, hvilket,
då flere Ledamöter häruti instämde, af Ridder*
skåpet och Adeln bifölls.
Den g Maji.
233
Anmälte* och emottogos tvanne Kongl»
Maj:ts Öfverste Kammarjunkare, Herr Friherre
Eric Reinhold Adelsvärd och Herr Grefve
Carl Gyld nstolpe, hvilka å Kongl. Majtts hö¬
ga vägnar kallade Ridderskapet och Adeln att
nästkommande Måndag den 1 i dennes kloc¬
kan 9 förmiddagen infinna sig å Kongl. Slot¬
tet och derifrån vara Kongl. Mnj:t följagtig
till Storkyrkan, för att derstädes bivista Kongl.
Maj:ts Kröning.
Herr Grefven och Landt Marskalken an¬
modade Herrar Öfverste Kammarjunkare att
till Kongl. Maj;t framföra Ridder-kapets och
Adelns underdåniga vördnad och tillgifvenhet,
jemte försäkran om efterkommande af Kongl,
Majds Nådiga Befallning.
Sedan Herrar Öfverste Kammar- Junkare
blifvit på vanligt sätt utbeledsagade, föredrogs
Statsutskottets, den i dennes afgifna och sist-
ledne gårdag på bordst lagda Utlåtande öfver
gjorda Motioner, angående ytterligare Löne¬
förhöjning för MilitaireStaterne ; men som Herr
.Munck af Rosenschöld, Eberhard, jemte flera
andra Herrar Ledamöter, anhöllo att detta Ut-
lå'*nde matte hvila på bordet till nästa Ple¬
num, fann Ridderskapet och Adeln för godt
3tt dertill lemna bifall.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den t
dennes afgilne, och sistledne gårdag på bordet
234
Den g Maji.
lagde Utlåtande angående den Summa, som för
Stats och Riksgälds Verkens behof erfordras, att^
genom allmänna Bevillningen utgöras.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning: Hög.
loflige StatfUtskottets förlidne gårdag såsom
inkommit anmälte Betänkande, med tillkänna-
giivande af eft tillokt behof af 250,000 R:dr,
att genom Bevillning fyllas, lärer snarare få an¬
ses, som ett mindre behöfiigf avertissement, än
åsyftande något derpå af Riksens Ständer grun.
dadt beslut, emedan det icke lärer kunna för-
mödås att Riksens Ständer skulle bevilja Total-
Summan för Statsanslagen, utan att förut känna
detadlerne,-i de delar hvaraf densamma måste
uppfattas, och hvilket äfven synes instämma
med Utskottets eget yttrande i slutet af Betän-
kandet, att nemligen U<skottet, i dess snart af*
gifvande generelle Betänkande, ernar upptaga
och beskrifva förhöjningarne, som i denna
StatsReglering ä-gt rum j det blifver först då,
sedan denna inkommit , hvarom nu erindras,
och icke nu, som BevillningsSumman kan be*
stämmas, särdeles sorn flere ännu icke medgif-
na betydcligare anslag på Riksens Ständers
afgörande bero. Emedlertid får detta Betänkan¬
de emottaga den första förvåningen deröfver, att
oansedt StatsUtskottets beständiga anvisningar
på närvarande och blifvande öfverskoster på
StatsVerkets Intrader, allmänna Bevillningen
anses af Utskottet ännu ytterligare böra med
250,000 R:dr ökas, samt att vid ett oförmodadt
och i andra föremål beramadt Urtima Riksmöte
tillgångar fordras till nya Statsutgifter, som
Den 9 Maji,
235
uppgå närmare till en Million R:dr, enär i be-
räkning kommer, att StatsVerkets InkomstTit>
lar lära hafva blifvit till mera än 300,000 hö¬
gre beräknade än förut, sarri* 100,000.R:dr ny
tillgång är på tredje HufvudTitein öppnad för
Militair-behof äf blifvande öfverskott, och an’
dra tillgångar , sorn Betänkandet öfver tredje
HulvudTiteln närmare utvisar, utgörande dessa
trenne Summor allena en föreslagen ny till.
gång af emellan 6 å 700,000 R;dr.
Hos Nationen tnåste det väcka en billig
förundran, att dess Representanter kallade att
afhjelpa allmänna Penningeförlägenheten, ytter¬
ligare försvåra den genom åtagande af ökade
Staisbördor, samt att Myntvärdets förbättrande
kan åsyftas och förväntas, då första vilkoret
lör möjligheten deraf, eller allmänna Utskyl-
dernes nedsättning, icke iagttages, utan deremot
enda förhoppningen att kunna bära öfvetdrifna
StatsutRkylder, måste sökas i est större Rörelsen
Capital och derigenom möjligen nedsatt Mynt¬
värde. Jag hade skäligen väntat, att då Stats¬
utskottet framställt, jemte behofven, tillgångar-,
ne i StatsinkomstTitlarne, Utskottet äfven skul¬
le hafva framställt en redogörelse för öfrige
tillgångar och förslag om sättet för deras an^
vändande, hvilka torde kunna beräknas till om--
kring en Millton R:dr, bestående, som man
känner, af Postverkets fordran hos Norrska
Regeringen 104,000, innestående medel i Gö.
tha Canal öfver en half Million , utom flere
andre tillgångar 5 men då Utskottet härom
icke något Utlåtande msddelt, får jag härmed
Den 9 Maji.
begära, att Utskottet ville afgifva en Tableau,
sorn, så vidt ske kan, framställer StatsVerkets
Financiella förhållanden, innefattande:
i:0 Öfverskottcn på StatsVerkets Intrader
för åren 1813> 181a och 1815, sorn, efter 18 12
års Riksdagsbeslut, skulle till Militair-behof ut¬
gå, ej mindre till deras belopp och använ¬
dande till utrönande af huruvida deri ännu fin¬
nes någon återstod och tillgång.
•
2'o Beloppet af öfverskotten för iS 16, och ,
så vidt provisoriskt kan uppgifvas, för 1817*
q:o Tillgångarne i Postverkets fordran i
Norrige, innestående medel i 'Götha Canal ,
samt öfrige hos Comiterade för allmänna
Medels förvaltning innestående Medel , äf¬
vensom öfrige Statsverket tillkommande be¬
hållningar} hvartill räknas af Statsmedel ut-
gifne Lån, i anseende till hvilka ett yttran¬
de torde meddelas, när de för Staten kunna
blifva disponible. I afseende åter på använ¬
dandet af Statsmedlen , begäres upplysning, till
hvad belopp och i grund af hvil ka speciella
föreskrifter och till hvilka ändamål förenämn¬
de Medel blifvit eller skola blifva använde ,
samt hvad behållning sedermera derpå kan upp-'
Stå, hvilket allt synes mig böra så mycket
mera vara utredt, innan Bevillningssumrmn
kan bestämmas, som tillgångar torde finnas till
be redande af nedsättning däri, och det icke är
förenligt med Nationens lätt att sådana blif-
Ven 9 Maji,
237
va obegagnade, då Nationen med pålagor be2
tungas. Förmodande jag att dessa uppgifter,
som utan vidlyftig omgång synas kunna åstad¬
kommas,. torde af Utskottets benägenhet snart
få förväntas i sammanhang med det af Utskot¬
tet lofvade Betänkande, i afseende på Stats-
Regleringen, deta i j lei ad t till de nya anslagen,
med summarisk uppgift på den för hvarje
BufvudTitel , sista Riksdag tillökte anslags¬
summa. Jag anhåller vördsammeligen, att det¬
ta anförande mätte till StatsUtskottet remitte¬
ras och förevarande Betänkande antingen åter¬
remitteras eller-blifva hvilande tills StatsUt¬
skottet öfver denna min framställning sig utlå¬
tit, samt att Utskottet tillika måtte erinras,
att omsider afgifva ett yttrande öfver de flere
Berättelser, som Riksens Ständers Revisorer
för snart ett halft år sedan till Riksens Stän¬
der afgåfvo och då blefvo till Statsutskottets
Utlåtande remitterade. Ogerna bryter jag tyst¬
naden i detta afseende, sedan jag förgäfves vän¬
tat i flere månader, att åtminstone någon af
Revisorernes flere Berättelser skulle hos Stats.
Utskottet förekomma, och ett bedömmande af
Revisorernes åtgärder skulle för Riksens Stän-
der framställas, och jag vore att ursägta, om
jag blott åsyftade ett omdöme, huruvida j g ,
såsom Ridderskapets och Adelns ombud, vid
den af Riksdagen atbrutna Revisionen, handlat
rätt eller icke; men då föremålet för denna erinran
är, att de flerfaldige tillstyrkanden, som i fren¬
ne serskilde tryckre Revisionsberättelser inne¬
fattas, matte fä undergå den Jugnate, icke för-’
238
Den 9 Maji.
hastade pröfningen , som ärendernes vigtiga
beskaffenhet påkallar, anser jag mig äga så
mycket större anledning , såsom en rättsior-
dran yrka en skyndsammare åtgärd af Utskot-
tet i detta afseende, hellst Riksdagens snarare
afslutande kunde möjeiigen undandraga Rik¬
sens Ständer den noggranna pröfningen af des¬
sa ärender, som jag ©gerna vill förmoda blif¬
va af Utskottet såsom mindre angelägen ansed¬
de, och derigenom göra till intet flere nytti»
ge tillstyrkanden, sorn i förenämnde Revisions-
Berättelser innefattas.
Grefve Gyllenborg anhöll, att dess anfö¬
rande måtte till StatsUtskottet remitteras, samt
att, intill dess svar derå ankommer, Utskottets
ifrågavarande Utlåtande måtte hvila på bordet.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Ingen
kan fullkomligare än jag vara öfvertygad om
nödvändigheten att fylla StatsVerkets verkliga
behof. Men jag måste derjemte förklara, att jag
ryser vid blotta tankan att i Landets närvaran-'
de belägenhet öka den redan dryga Bevilinin-
gen. Det är också med serdeles fägnad, sorn jag
funnit, att detta alldeles icke är nödvändigt,
och att en ganska lätt utväg gifves, att göra
StatsVerkets tillgångar tillräckeliga för behof-
ven, och således kommer den uppgifna bristen
af 2 50,000 R:dr att försvinna, utan att likväl
behöfva med ökade skatter ytterligare trycka
det redan förut dermed nog betungade Sven-
ska Folket. Denna utväg består blott i en
minskning af det så kallade Amortissementsa
Den 9 Maji,
239
amslaget, hvilket det står i Ständernes magt
att, utan ringaste olägenhet för Statsverket,
minska efter behag. Uti Högloflige StatsUt^
skottets nu upplästa Utlåtande upptagas nem«
ligen ibland StatsVerkets utgifter 750,000
R.dr såsom AmortissemenfsMedel, hvilka bor-:
de till Banquen ingå i afräkning pä StatsVer¬
kets, är i8oy åsamkade skuld till densamma.
Men hvartill tjenar väl ett Amortissements-
bidrag, då vid 18I5 års Riksdag Amorterin¬
gen inställdes, och, såsom jag hoppas, aldrig
mer kan komma att äga rum ? Dessa Amor-
tissementsMedel utprässas nu af hela Svenska
Folkmassan, för att i Banquen blott bereda
en tillgång för några få skuldfria-och förmög¬
na Fastighetsägare, att, mot nedsatt och lägre
än laglig ränta, få läna Penningar, af hvilka
de, mindre än andra, böra vara i behof. Man
kan således, utan ringaste olägenhet, åtmin-'
stone nedsätta Amortissements-anslaget till en
haff Million , då behofvet af Bevillningens för¬
ökande redan derigenom vore undanröjdt, och
utan att likväl tillgången för StatsVerket, till
utgifternas bestridande, härigenom blifvit på
minsta sätt förknappad. Jag skulle till och
med ej draga i betänkande, att föreslå indrag,
ning eller åtminstone inställande tills vidare
af hela Arnord sements-anslaget , och derige¬
nom bereda en möjlighet att ytterligare nu
minska Bevillningen med en half Million, om
jag ej ansåg mig bunden af agtningen för
ibt5 års Siänders beslut, och fruktade att ett
förslag till upphäfvande af den vid sistledne
Riksdag fastställda plan för FastighetsLån
54°
Den 9 Maji.
Skulle väcka för mångas missnöje. Jag tror
derföre , att man i det närmaste torde kunna
uppfylla 1S15 års Ständers beslut i denna del,
och likväl minska Amortissements - anslsget
med 250,000 R:dr, samt således åtminstone
undgå att nödgas öka Beviilningen.
Jag vågar derföre vördsammast anhålla*
att Utlåtandet må med denna min anmärkning
till Utskottet återremitteras; och att, antingen
återremissen nu genast bilalies, elier Utlåtan¬
det blir till nästa Plenum hvilande på bordet,
Samt att detta mitt yttrande måtte genast blifva
med de öfriga Stånden communiceradt, för att
tilläfventyrs kunna blifva en vink för dem vid
afgörandet af detta ämne.
Friherre TTrrangel, Henning, anhöll att
Grefve Gyllenborg måtte anmodas till trycket
befordra sitt för en stund sedan uppläste an¬
förande-
Grefve Spens, Carl Gustaf : Vare det fjer¬
ran ifrån mig att någon in sjelf yrka eller
styrka mina Landsmän till nekandet af bifall
till för Fäderneslandet oundgängliga utgifts- an¬
slag ; men då i denna stund ingen med viss¬
het vet hvad han äger eller äga .skal! : Då
den vigtiga fråga om våra Financers reglering
ännu icke blifvit afgjord, hvarpå Svenska Fol¬
ket i sex månader förgäfves väntat j protesterar
jag emot ålit beslut, som nu tages om Bevill-
ningsSummans storlek, inn^n de sammansatta
Stats;
Den 9 Maji.
241
Stats- och BancoUtskottetls förnyade Betän¬
kande om den allmänna Fenninge- rörelsen och
Myntvärdets upprätthållande till Riksstånd m
inkommitv Jag har till denna protest så myc¬
ket mera skäl, som al den sista värde Tala¬
ren ganska riktigt har blifvit utredt, att i-
bland de utgifter, till hvars bestridande en hö¬
gre Bevillning fordras är upptagen en Sum¬
ma, sorn det beror på Riksens Ständer att sjelf-
ve bestämma, nemligen 750,000 R.dr, som in¬
betalas för det Lån, hvaruti Riksens Ständer
på en gång äro Borgenärer och Gäld närer,
och således äga full rätt att ändra l.åne vil¬
koret Genom ett sådant beslut, kan e| b'ott
BevillningsSummans ökande förekommas , utan
älven en lindring bcrcdss våra Landsmäns re¬
dan svåra bördor. Ja_g anhåller således om
Herr Grefvt-ns och LandtMarskalkens Proposi¬
tion, att ifrågavarande Betänkande om B. vill-
ningsSumman måtte få hvila intill d ss Fi«
• nanceplanen inkommer, på det Ridderskapet
och Adeln ej må inledas att taga sådana pro¬
visoriska beslut, hvilka sedermera vid hufvud-
frågans afgörande binda händerna på dem.
Friherre Boye, Ludvig: Jag hörde icke
till antalet af de Riksdagsmän, som, vid 1815
års Riksdag , ansågo någon Amortissements-af-
gift böra alpressas Nationen, och likväl til¬
lika ansågo samma afgift kunna användas till
annat ändamål , nemligen till FastighetsLån.
Jag tabde tvärtom , thuru fåfängt , deremot-
Men sedan, till följe af den utgång frågan då
Ridd. 0. Ad. Brot. VI- B. I. Afd, 31, 32.
242
Den 9 Maji.
fick, Riksens Ständer, uti 1815 Sfs RiksdagS-
Beslut, gifvit Allmänheten löftet om sådana
FastighetsLån, dertill annan Fond nu icke la¬
ter kunna uppfinnas ; och sedan Fastighetsäga¬
re, i förlitande till samma löfte, gjort sig kost.
nåd att anskaffa och till Banquen ingifva de¬
ras SäkerhetsHandlingar, samt äfven naturligt¬
vis rättat deras enskilta beräkningar derefter;
så anser jag af mycken vigt, att löftet redeli¬
gen uppfylles; emedan jag skulle anse gan¬
ska Olyckligt, om Allmänheten skulle få någon
anledning till den klagan, att Ständerne sjelf¬
va icke respecterade sina egna Beslut. Hetr Ce¬
derskjöld har annars i sjelfva saken ganska
rätt; och när med år 1820 Ständernes löfte
om FastighetsLån upphör, bör Amortissements-
afgiften rent af upphöra, eller åtminstone blott
användas till Stateos nytta , icke till enskilta
LånbehöfVandes; emedan Nationen ingalunda
är pligtig att utgöra Skatter, för att förvand¬
las till LåneFönder. Jag tror äfven, att in¬
till 1820 torde ett annat sätt gifvas att före¬
na båda ändamålen.
De tillgångar, sorn Herr Grefve Gyllen*
borg i dag uppgifvit, torde kan hända i det
närmaste förslå till den förökning, sorn Be¬
tänkandet nu begär intill 1820. Och då åter
lian, på sätt Herr Cederskjöld föreslagit, för*
ökningen tagas på AmortissementsFonden, om
den skall fortfara ; hvilket jag likväl alltid
anser felagtigt.
Grefve Spens: Jag anhåller blött, att, till
Den 9 Maji*
245
förebyggande af misstag om min verkliga
mening, få, i anledning af hvad Friherre Boye
ftu anfört, tillägga, att jag anser det vara en
ovilkorlig pligt för Rikets na församlade Stätt.’
der , att , till ådagaläggande af deras känsla
för löftens helgd , så vidt ske kan , beieda
verkställighet af hvad vid i 815 års R ksdag af
Riksens Ständer beslöts och lofVades ; men jag
tror, att Riksms Ständer kunna få tillfälle att,
vid Financefrågsns afförande, på något annat
sätt uppfylla dessa löften, äfven i händelse
de af Grefve Gyllenborg i detta ämne fa in¬
ställda förslag icke skulle vara tillräckligå,
utan att ändå ilka BevillningsSumman, på sätt
sorn nu föreslagits*
Herr Munch af Rosenschöld, Eherhard i
Då de 750,000 R:dr , hvilka af Bevillningen
till Banquen ingå för att förbättra vårt SeJ
delmynts värde, erläggas af den synbara för¬
mögenheten i vårt eget Land} menen betyd¬
lig del, kanske nära hälften af vårt BancoSe-
del-Capital, befinneS hos Utlänningen , så an¬
ser jag nyssnämnde Bevillning i synnerhet
komma Utlänningen till godo Denna hämtar
blott nyttan af denna mesure, utan att få vid¬
kännas dess kostnader, eller följderna af en
öfverdrifven Bevillning. De, som i vårt Land
draga förmon af denna Bevillning , nemligen
Penningemänttett, Contribuera i allmänhet icke
heller till dess utgörande. Den utgår mast af
den synbara förmögenhetens ägare, hvilka der-'
igenom betala Bevillning för att minska sin e-
gendoms och öka sina skulders relativa värde-
244
Den 9 Maji.
Jag förenar mig derföre med de Ledamö¬
ter, hvilka yikat minskning af berörde Sum¬
ma , samt är äfven ense med Grefve Spens
deruti, att nu förevarande fråga om beloppet
af BevillningsSumman bör afgöras i samman¬
hang med allmänna Finance-regleringens be¬
stämmande } hvadan jag får anhålla, att den¬
samma må hvila intilldess Stats- och Banco-
Utskottens förnyade Betänkande om Finance-
regleringen inkommer.
Friherre Cederström, Jacob: Jag får un¬
derställa Herr Grefven och LandtMarskalken
samt Högloflige Ridderskapet och Adeln , om
icke, i stället för att låta ifrågavarande Be'?
tänkande hvila, på sätt några värde Ledamö¬
ter begärt , intilldess Stats- och BancoUtskot-
tens Utlåtande öfver Finance-regleringen in¬
kommer, det vore bättre, att till tidens vin¬
nande, nu genast med de anmärkningar, som
blifvit framställda, tiil Utskottet återremittera
Betänkandet, ty om det nu blefve hvilande ,
och Ridderskapet och Adeln framdeles skulle
anse en återförvisning behöflig , så torde Ut¬
skotten , i anseende till Riksdagens annalkan¬
de slut, icke vara i tillfälle att derå svara.
I anledning af Grefve Gyllenborgs an¬
märkning , att StatsUtskottet ännu icke med-J
delat något Utlåtande öfver Riksens Ständers
Revisorers till StatsUtskottet remitterade Be¬
rättelser ; så får jag äran upplysa, att detta
dröjsmål härledt sig derifrån, att Utskottet
icke kunnat utlåta sig öfver frågan om Riks^
Den 9 Maji.
245
Hufvudboken, förrän nu, emedan till dess af-
slutande, omslut af några Läns Räkenskaper
ända tills för några dagar sedan ssknats. Jag
är således öfveriygad, aU Riksens Ständer sko¬
la , sedan hindret numera upphört, med det
första få emottaga Utskottets yttrande öfver
Revisorernes Berättelser.
Herr Grefven och LandtMar skalken hem4
ställde, om icke Ridderskapet och Adeln an¬
såg Statsutskottets Utlåtande böra, i anledning
af de dervid gjorde anmärkningar, till Utskot¬
tet återförvisas j hvilket bifölls.
Herr Cederskjöld förnyade sid förut gjor¬
de anhållan om communication med de andra
Respective RiksStånden af dess för en stund
sedan afgilne anförande.
Herr Grefven och LandtMarshalken yttra¬
de, att denna communication torde vara öfver¬
flödig, enär de öfrige frenne RiksStånden re^
dan bifallit StatsUt^kottets Utlåtande.
Herr Grefven och LandtMarshalken hrm4
ställde derefter, om Riddeiskapet och Adeln
behagade instämma i Friherre Wrangels an¬
hållan, att anmoda Gretve Gyllenborg till
trycket befordra sitt i denna fråga uppläst»
anförande.
Bifölls.
34*
Dén 9 Maji,
Föredrogs å nyo Stats* samt Allmänna Be»
svärs* och QecOiiOmiaeUtskottens den 26 sist*
ledne April afgifne och sistledne gårdag på
bordet lagda Utlåtande » angående väckte
frågor om ändring i hvad Förtattningarne rö*
rande Airads- och Krono Tionde Spannmålens
utgörande, forslande eller lösande nu innehål¬
la 3 men sou» Herr Oxehufvud, Bo, jenne fle¬
re andre Herrar Ledamöter, åsuindade att Be¬
tänkandet måtte ytterligare hvila på bordet till
nä^ta Plenumi fann Ridderskapet Och Adelil
för godt att dertill lemna bifall.
Företogs till pröfning Bevillningsutskottets
den 1 dennes algitne och sistledne gårdag på
bordel lagde Betänkande, angående Postin¬
rättningen och de deraf till Statsverket in*
flytande medel m. m-
Grefve Spens, Carl Gustaf; Jag har svårt
itt dela med UtskoHet den tanka, att en för¬
höjning af den nu gällande PostTaxan för In¬
rikes Brefväxlingeo skulle innefatta ett mindre
känbart och mera fördelagtigt sätt att fylla en
del af den till Statsbehofvens bestridande er¬
forderliga Summa, än g norn direct Bevillning.
Jag tror B’vibning på Communicationer vara
för Landets industrie den skadligaste, och an¬
ser bibehållandet af en lätt Communication
man och man emellan, vara likaså nödvändigt,
sorn den igenom TryckfrihetsLagen Medborga¬
re försäkrade frihet i Tal och Skrift 3 och jag
Den 9 Maji.
247
hemställer således, om ej Betänkandet kunde
återremitteras, samt Utskottet anmodas att, så
vidt ske kan, utfinna annat medel än det fö¬
reslagna till fyllande af BevillningsSumman.
Herr af Brinckman, Gustaf: Såsom Le¬
damot af Bevillningsutskottet, anser jag mig
skyldig upplysa , att Utskottet, vid uppgöran-,
de af den allmänna Bevillningen, tagit för en
allmän regel, att så mycket som möjligt för¬
dela BevillningsSumman i serskilta Titlar, på
det den samma må blifva för massan af Na¬
tionen så litet tryckande som möjligt, och isyn^
nerhet ej falla Jordbruket till last, men dereJ
mot lägga tyngden på sådana Medborgare,
hvilka äro mera i tillfälle att till Statens be¬
hof bidraga. Af sådan beskaffenhet är, ibland
andra Titlar, äfven Statens inkomst af Post-
medlen,
Jag kan ej medgifva rigtighefen af hvad
Grefve Spens anfört, att en Bevillning, tillkom¬
men genom PostTaxan, kan anses kännbar. Den
som har affa>rer och behöfver derföre begagna
Postinrättningen, må gerna bidraga till Staten
för den förmon, han begagnar af en jemn Post¬
gång emellan alla puncter i Riket, J öfrigt
får jag förklara, att jag anser det vara bättre,
att antingen afslå eller bifalla Betänkandet,
än återremittera det samma , emedan en Åter*
remiss endast skulle förorsaka tids utdrägt ,
men Utskottet troligen i alla fall icke finna an¬
ledning att frångå dess redan afgifne yttrande
248
Den g Maji.
Ferr Cederskjöld, Pehr Gastaf: Då Post:
Inrättning n redan bär sig och ännu iner, till
och med lemnnr v nst åt Statsverket instäm¬
mer jag med Grefve Spens d rut i , att PoStJ
Taxans ytterligare förhöjning skulle vara i
högsta grad olämpelig och får dertöre öd¬
mjukast anhåll*, att Utskottets Betänkande må
återremitteras; så framt det ej skulle gå ann,
att, såsom clm siste värde Talaren föreslagit,
genast afslå detsamma.
Herr Grefven och LandtMarskalken hem¬
ställde , om Ridderskapet och Adeln ansåg de
vid BevillningsUt*kottet gjorde Anmärkningar
böra föranleda till Återremiss deraf.
Ropades Ju.
Föredrogs å nyo RiddarhusUtskottets den
5 dennes aflätne och sistledn* gåtdag på bor¬
det lagde Memorial, i anledning af gjorde an¬
märkningar vid Utskottets den >8 si tledne
Maitvi UK ddelte Utlåtande angående Löneför-I
höjning för Riddarhusets Emb. ts- och Tjenste¬
män , samt indragning af tyra RiddarhusDi?
recteurers Honorarier.
Herr Grefven och Landt Marskalken gjor.
de Proposition till bifall af RiddarhusUtskottets
Memorial.
Ropades Nej,
Den 9 Maji.
249
Hvarefter Herr Grefven och Landt Mat.
skalken hemställde, om Ridderskap^ och A-
deln behagade afslä Memorialetj hvilken pro¬
position med Ja besvarades.
Vid förnyad föredragning bifölls Riddar-
husUtskottets den 6 dennes aflåtne och sistled-
ne gårdag på bordet lagde Memorial, angåen¬
de väckt Iråga om Riddarhusets Brandförsä-
krande.
Företogs till pröfning RancoUtskotfets den
6 dennes aflåtne och sisiledne gårdag på bor¬
det lagde Memorial , angående återstoden af
det till Götha Canal Arbetets fortsättning an-
slagne byggnadsbiträde för innevarande år.
Grefve Anckarsvärd, Michael: Jag förstår
ej, huru Riksens Ständer kunna besluta om bi-i
drag till en Canalbyggnads vidare fortsättande,
innan lrågan , huruvida Götha Canal skall af
Staten hädanefter erhålla något Byggnadsun-
derstöd, blifvit afgjord. Och som något beslut
i sistnämnde fråga ännu icke blifvit af Rik¬
sens Ständer fattadt; anhåller jag att föreva¬
rande Betänkande må, intill dess sådant skett,
blifva på bordet hvilanda.
Friherre Pfeiff, Adolpht förenade sig med
Grefve Anckarsvärd,
2 5©
Den 9 jlffl/i.
Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus:
BancoUtskottets, uti det nu uppläste Betänkan¬
det gjorde framställning, grundar sig på Rik¬
sens Ständer vid 1815 års Riksdag fattade
Beslut, angående Canalbyggnadcn, hvarigenom
blifvit stadgadt, att Bolaget vore berätugadt,
att lyfta det lör hvarje är bestämda Byggnads-
biträdet, så snart behörig Revision af Götha
CanalArbetets fortgång, jemte Verkets Räken¬
skaper för det nästtörflu.ne året, för sig gatt.
Detta har nu skett, och jag förmodar att Rik¬
sens Ständers ofvanberörde beslut äfven i den.’
na del kommer att efterföljas Tiden är nu
inne, då Canal Arbetet bör begynnas. Enligt
den underrättelse jag tror mig äga , äro de
Troupper, hvilka Kongl. Maj.t i Nåder beha¬
gat för detta år utse till förrättande af arbetet
vid Götha Canal så aflägsna från linien , att
en längre tid behöfves för att få dem vid Ca-
nalén samlade. Oagtadt all skyndsamhet med
Ordres expedierande och ehuru Troupperne
äro beredde på uppbrott, åtgår minst en må¬
nads tid innan Commenderingen kan hinna till
Arbets-sfationerne ankomma, och jag hemstäl¬
ler derföre, om det är consequent, då årstid
den är så långt framliden , att genom ett för;
dröjdt beslut om nödige Medels anslående af*
bryta arbetet. Då hvarken några för denna
Sommar oväntade omständigheter hafva inträf¬
fat, eiler fel af CanalStyielsen blifvit begångna
Och KrigsMagten icke eller är sysselsatt, finnes
det icke något skäl till vägran för medlens ut¬
betalning. Riksens Ständer hafva redan un¬
der deiyja Riksdag beviljat Byggnads-biträ-
Den 9 Maji.
den för SöderTelje Canal och Hjelmare Sluss¬
verks byggnader, och Riksens Ständer skulle,
genom deras nekande att bifalla Betänkandet,
bereda en orsak dertill, att man måste upp¬
höra att drifva detta stora Arbete och låta
den nära til två tredjedelar fullbordade Canal*
byggnaden stå ovidrörd öfver Sommaren ! Utan
att vilja yttra något om hvad beslut, som Rik¬
sens Stander i afseende på det hela af Canal-
byggnaden framdeles kunna komma att fatta,
vågar jag likväl hemställa, att Ridderskapet
Och Adeln måtte besluta, att fÖT detta året bi¬
draget rr å fortfara och genast få lyftas, samt
i följd deraf, Utskottets Betänkande bifallas.
Friherre Hjerta, Fredric-. Sorn Ledamot
af BancoUtskottet har jag deltagit uti ifråga¬
varande Betänkande , hvilket där utan annan
skiljagtighet i meningarne antogs, än den,
huruvida detta års Byggnads-lånebiträde bor¬
de genast af BancoUtskottet medgifvas, eller
pröfningen härom underställas Riksens Ständer,
Då den senare meningen bifölls, får jag
åberopa, att 1815 års Riksdagsbeslut och nu
församlade Ständers medgitvande, att i afräk¬
ning på detta årets Byggnadsbiträde , 80,000
Rtdr finge af CanalDirectionen lyftas och dis¬
poneras, voro de skäl, hvarpå BancoUtskot*
tets Betänkande sig grundade.
Utom dtssa förekommer onk det, att Bani
deStåndet utan Återremiss beviljat hvad uti
sammansatte Utskottens Betänkande 3 för Gö“
252.
Ben '9 Maji.
tha Canals fortsättning., blifvit tillstyrkt, att de
fleste innom de andra RiksStånden gjorde An¬
märkningar mot samma Betänkande yrka stör¬
re anslag till ersättning af indragen Discont-
vinst , samt ActieÅgarnes skadelöshållande,
men att ganska få Anmärkningar sätta i båga
möjligheten al CanalArbetcts inställande nu
genast.
Mig synes således föga sannolikt, att det
blifvande Riksens Ständers Beslut uti hufvud-
frågan skulle frånkänna Götha CanalBolag åt¬
minstone detta års Byggnadsbiträde, och såle-
dess hämtar jag häraf ett förnyadt skäl, att hos
RiddcrsKapet och Adeln tillstyrka bifall å Ban-
coUtskottets Betänkande,
Deltagande uti Styrelsen aF en mindre Cag
nalbygghad, har jag erfarit och känner de obe¬
räkneliga olägenheter, som så beskaffade arber
tens fördröjande skall medföra, om ejden läm-
peligaste årstiden dertill får begagnas, och då
Grefve von Platen uppgifvit, att nära en månads
tid åtgår från ArbetsCommend'ringarnes re-
qvirera»d« och deras inställelse å Aibets statio-
nerne, samt Anmärkningarne vid HufvudBe-
tänkandet om Götha Canal måste af samman¬
satta Utskotten lemnäs obesvarade, tills Ut¬
skotten hunnit afgifva deras förklaring öfver
de vid FinanceBetänkandet afgifne mångfaldiga
erinringar; så är jag öfvertygad att Götha Ca-
nsls öde så sent blifver afgjordt, att omkring
en månads sednare påbörjande af ett verksamt
arbete deraf blefve en oundviklig följd; äfven-
Den 9 Maji»
253
som i förening dermed, att den uppgjorde Ar-
betsplanen ej kunde undvika den betydligaste
rubbning eller må hända derigenom blifva o-
verkställbar.
Friherre Cederström, Jacob: Riksens Stän¬
der hafva vid 1815 års Riksdag beslutat, att
Arbetsbiträdet skulle årligen utbetalas sedan
föregående årets arbete af vederbörande Revi¬
sorer blifvit befunnit en igt den fastställda
Arbetsplan verstäldt: Sådant är nu förhållan¬
det, och jag kan icke föreställa mig, att Rik¬
sens Ständer nu vilja försöka att för tillfället
ändra detta Riksens Ständers beslut, så mycket
mera, som förfrågan, om utbetalningen får ske,
icke kan anses annat än som en höfiighets for¬
malitet af Fullmägtige emot BancoUtskottet
och af Utskottet emot Riksens Ständer j ty Bo¬
lagets rätt att i Banquen lyfta Arbetsbiträdet
är obestrideligt.
Gretve Anckarsvärd: Jag kan omöjligt
icke afstå från min redan gjorde begäran , att
Betänkandet må hvila intill dess Stats- och
BancoUtskotten hinna inkomma med deras för¬
nyade Utlåtande, huruvida Götha Canal skall er¬
hålla ett fortfarande bidrag af Staten. Oin Banco¬
Utskottet kunnat, på sätt Friherre Cederström
påstått, utan föregången anmälan hos Riksens
Ständer, utbetala det för detta år äskade Bygg-
nadsbiträde af 220,000 R:dr , det leinnar jag
de<rhän. Men nu, sedan en anmälan härom
inkommit till Riksens Ständer, så tror jag
mig äga fullkomlig rätt till den begäran jag
254
Den 9 Maji.
framställt. Jag var ej närvarande då Ridder*
skåpet och Adeln beviljade, att 80,000 R:df
skulle, i afräkning på detta års Byggnadsbiträ-
de, till CanalBolaget utbetalas, emedan jag då
visserligen icke underlåtit, att emot ett sådant
Beslut protestera. Man har sagt, att tiden
skyndar, och att arbetet bor oförtöfvadt bör*
jas; jag hemställer derföre, om icke Ridderska-
pet och Adeln skulle täckas besluta , att ett
ProtocollsUtdrag kunde till Stats- och Banco*
Utskotten afgå, hvari Utskotten anmodad s,
att så skyndsamt som möjligt inkomma med
deras ytterligare Betänkande, angående Götha
CanalArbetets bedrifvande. Det är emot all
ordning , att uti en så vigtig sak besluta
om de partiel le frågorna, innan man algor huf*
vudämnet , om Canalbyggnaden skall vidare
fortfara. Man har anfort, att Götha CanalBo-
lag uppfyllt alla de vilkor, som för ett yt*
terligare understöds erhållande skola erfordras.
Derom vill jag yttra mig en annan gång. Nu
vill jag blott förnya min begäran, att BancO-
Utskottets Betänkande må få hvila, och jag
tror, att sådant utan fara för företaget kan ske.
Grefve von Lantingshausen, Albrecht:
Då jag omöjligen kah föreställa mig, att Rik*
sens Ständer nu skulle kunna ändra hvad Vid
1815 års Riksdag blifvit behörigen beslutadt,
får jag för min del anhålla, att ifrågavarande
amne nu genast må till afgörande förekomma.
Herr Cederskjöld, Pehr Gastaf: Då jag
nu går, att för första gången yttra mig rötan-
Den 9 Maji.
255
de Götha Canal, sker det blott för att förena
mig med Herr Gretve Anckarsvärd i den an¬
hållan, att detta Mål matte fa hvila intill dess
den fråga blifvit afgjord , huruvida Canal-ar-
betet skall fortsättas Jag är för min del öf-
Vertygad, att Canaien bör fullbordas; äfven¬
som att Riksens Ständer innan korrt skola be¬
sluta atk så bor SKe; men då man vill iagtta-
ga Formaliteter, tycker jag, att man framför
allt bör iagttaga den , ait gå i ordning med
frågorna, och således ej först anslå penningar
till ett arbete, samt efteråt afgöra, om detta
arbete skall utföras.
Grefve von Platen: En värd Ledamot
har yttrat , att denna fråga utan fara kunde
hvila oafgjord intill dess Canalfrågan förekom¬
mer. Jag får dervid anmärka, att 2000 man ic¬
ke kunna så snart Framskaffas till Canaien och
sättas i arbete. Stats- och BancoUtskoltenS
Betänkande om Canalarbetets fortgång och be¬
främjande har nyligen förevarit i RiksStånden,
Och blifvit derifrån med Anmärkningar åter-
remitteradt: Dessa Anmärkningar hafva ännu
icke alla kommit Utskotten tillhanda och Ut¬
skotten behöfva tid för att dem besvara, och
torde det ännu erfordras några veckor, innan
Utskotten kunna med deras Utlåtande deröf¬
ver inkomma, i anseende till det uppehåll, som
genom de Festiviteter, hvilka äro att förvänta
i anledning af Kongl. Maj:ts höga Kröning ,
förorsakas. Och då de Regementer, hvilka
till CanalArbetet komma att beordras, i syn¬
nerhet Wermelands och WestgöthaDahls Rege;
Den 9 Maji.
menfen, behöfva minsten månad för att inträf¬
fa vid CanalLinien ; så hemställer jag , huru det
är möjHgt, att med någon utsigt af framgång
verkställa ett så stort företag, då tiden genom
uppskof förhalas Om vi så gå tillväga, skola
utgifterne mycket öfverstiga Förslaget och de
samma nästan blifva oberäkneliga.
Jag hemställer, om det är enligt med fö¬
retagets beskaffenhet, och om det icke vöre
ett inbrott uti 1815 års Riksens Ständers Be¬
slut, att på sådant sätt hejda ett arbete. Då
tvenne Riksstånd redan bifallit Betänkandet,
då Konungen såsom Kronprins under hela sex
åren med sitt hägn och synnerliga uppmärk¬
samhet följt detta företag , och då kan hän¬
da Ordres redan äro af General Adjutanten ut¬
färdade om Trouppernes marche, så hemstäl-
ler jag, om det skulle vara Rid itrskapet och
Adeln värdigt, att, under det Ridderskapet och
Adeln går att frambära deras gärd af vördnad
och tillgifvenhet för vår nya Konung, tillika
anhålla hos honom att hejda det Arbete, hvil¬
ket han såsom Kronprins så mycket befrämjat.
Grefve Anckarsvärd: Det fornundrar mig
högeligen att höra af Grefve von Platen, att
Utskotten ännu icke afgjort den v:gtiga frå¬
gan, om Götha CanalByggnad skall längre fort¬
fara att ske på Statens bekostnad. Då Kongl.
Majtfs till Riksens Ständer afgifne Nådiga Pro¬
position i detta ämne blifvit remitterad till
Utskotten, och de Anmärkningar, som i Riks?
Mandén
Den 9 Majk
257
Stånden vid Utskottens första Betänkande j
blifvit deremot framställde, icke kunna vara
så vidlyftiga, att de ju snart kunna besvaras;
så förnyar jag min anhållan , att det nu före.
varande Betänkande må få hvila intilldess Ut¬
skotten hinna att öfver hufvudfrågan afgifvå
Utlåtandei
i anledning af hvad Grefve Vön Platén,
yttrat om Ridderskapets och Adelns tacksam-
hetsgärd till Kongl. Mäj:t; så får jag försäkra *
ätt jag för min del tror mig bäst frambära min
gärd, då jag inför Nationens Répresentanter talar
sanningens språk, och jag fruktar ej att der-s
före erhålla förebråelser hvarken af Konungeii
eller någon annani
Herr Cederskjöld: jag torde blott få er®
inra , att af ett så kort uppskof, som vid det^
fca tillfälle skulle kunna äga rum, någon syn-i
nerlig våda ej synes kunna uppkomma, hellsÉ
de nyligen förskottsvis beviljade 80,000 R:dr
Väl ännu ej måtte vara använda, utan befinnas
tillräckliga till bestridande af de praeiirninaira
utgifterna * såsom för ArbetsManskapets hopw
samlande, m. m. Skulle deremot denna Summ*
härtill ej förslå j synes man hafva mycken an¬
ledning att frukta j att de återstående 220,000
R:dr skola befinnas alltför otili äckliga tili
årsarbetets utförande. Jag kan således ej fö¬
reställa mig, att någon så serdeles stor bråd-'
ska kan vara med afgörandet af detta Mål;
titan förnyar min anhållan , att det måtte få
Ridd, 0. Ad. Pr oi. VI. B. I. A£d. 33j 34*
25$
Den 9 Maji.
hvila, till dess frågan om Canal Arbetets för¬
sättande blifvit afgjord. Om man först ville
bevilja penningarrte, skulle Riksens Ständer
derig norn, om jag så får säga, liksom lemnå
CanalBolagftt Inteckning i deras rätt att beslu¬
ta om Canalarbetets fortsättning.
Grefve Spens , Carl Gustaf: Det lärer
hafva undfallit den siste värde Talaren, att^
Om vi nu vägra utbet.dningen af den återstå¬
ende delen af innevarande års Byggnadsbiträ-
de, skola vi derigenom endast bevilja en Ban-
queroutte på dé beslut, hvilka redan vid 1815
års Riksdag blifvit fattade.
Herr Cederskjöld: Ingen kan hafva större
agtning än jag för helgden af gifna loften; och
jag håller äfven före, att Riksens Ständer ej
böra bryta ett löfte, sorn föregående Ständer
hafva gifvit. Men vid detta tillfälle är frågå
om ett ömsesidigt löfte Och åliggande, ellet
ett egenteligt Contract; och dettas vilkor samt
förhållanden hafva sedan år 1815 blifvit så
betydligen förändrade, att man nästan kari
anse det som upphäfvet. Då hade nemligen
CanalBolaget en Discont, hvaraf påräknadeé
en betydlig vinst. Denna har utan Riksens
Ständers förvållande upphört ätt kunna lemnå
ringaste afkastning. Oni således Bolaget vill
pocka på uppfyllandet af 18 r5 års Ständers
löhe i afseend ■ på Byggnadsbiträdet^ så måste
det äfven å sin sida uppfylla sitt åliggande,
nemligen att fullborda Canalen. Och vill Bo¬
laget det fullgöra, så har jag för min del
ingenting deremot, att ifrågavarande penniris
Den 9 Maji.
259
gar genast utlemnas. Men om Bolagets så--
som man synes kunna förutse, skulle förklä-
ra sig ej kunna bygga Canalen färdig, utan
ytterligare biträde, t. ex. under titel af ersätt¬
ning för den förlorade DiscÖntvinsteh ; så är
Contractet eniellan Ständerna och Bolaget fbr-
ineligen brutet, och Bolaget kan då ej längre
pocka på det ringaste;, utan bör med tacksam¬
het anse hvarje understöd af Staten, såsom ett
vedermäle af Ständernas godhet och välvilja*
jag är visserligen öfvertygad, att Riksens Stän¬
der , i betragtande af den ihöjliga nytta; sorn
Canalen verkligen torde med tiden kunna med?
föra, samt för Rikets heder, ej skola draga i
Betänkande att fullfölja ett arbete, söm redan
framskridit för långt, för att böra afbrytas; _
bm än, kan hända, till och med något större
■biträde skulle framdeles erfordras, an det 1815
års Ständer beviljade. __ Men då vid denna
Riksdag fråga Uppstått om Cänalarbetets fort¬
sättande, anser jag den nödvändigt först böra
afgöras, innan frågan öm penningaroes utbeta¬
lande till afgörande företages, på det man, öra
också blött för en formalitets skull; åtminsto?
ne må synas dervid kunna handla nied någor-J
lunda frihet. Jag förnyar således min anhål?
lan, att detta Mål måtte få hvila; till dess
hufvudfrågah blifvit afgjord;
r? 1 f„ „ _.•* i , i . , - *- * . ,.♦»«?. ...
Friherre Cederström: Efter de nu gallan?
de Grundlagar ; skall ett Mål , då det andra
gången förekommer, ifall flere Ledamöter så¬
dant äska, hvila ytterligare på bordet, tille
påföljande Plenum, men ej längre; med rai&3
Den 9 Maji.
dre det af Ståndet formeligen beslufes. I den*
na fråga protesterar jag emot ett uppskof med
afgöranrlet utöfver den tid, hvartill, som jag
redan nämnt, någre Ledamöters förenade be¬
gäran lagligen föranleder, emedan jag skulle
anse det vara högst oformligt besluta ett län»
gre uppskof med afgörande af ett Mål , som
rätteligen för verkställigheten icke är i behof
af något beslut, och hvars snara expedierande
helgden af Enskildtas lagliga rättigheter pä-;
kallar.
Frågan om Canal Discontens reglering
står ej i något slags sammanhang med det,
ta ämne.
Herr Cederskjöld: Må hända jag ej rigtigt
minnes 18(5 års Ständers beslut i denna del,
och då tilläfventyrs flera torde vara i samma
belägenhet, är detta ett ytterligare skäl för
mig att anhålla, det Målet måtte få hvila, på
det vi emedlertid kunna få tillfälle taga så
mycket närmare kännedom om saken. Men
så mycket vill jag likväl minnas, att Bolaget
ålades bygga Canalen, mot erhållande af ett
årligt Lånebiträde af 300,000 R:r till år 1820 ,
eller, om Riksdag då ej inträffar, till nästa
Riksdag derefter, då det står Ständerna fritt
att vidare derom besluta j och gör Bolaget
minsta svårighet vid att uppfylla sin förbin*
delse under denna tidrymd, så förfaller, i
och med detsamma, Riksens Ständers förbin?
delse af sig sjelf,
Den 9 Maji.
Herr af Brinckman, Gustaf: Den värde
Talaren Herr Cederskjöld har, under det han
velat visa att närvarande fråga har oskiljagtigt
sammanhang méd frågan om Götha Canalbygg-
nads fortfarande, ingått i sådana detaiiier, som
ej höra till det ämne-, hvilket nu är under
öfverläggning.
Här är icke fråga , om Götha Canal skall
vidare fortsättas och om någon Anslagssumma
derföre må beviljas, eller om och till hvad'
belopp Götha CanalBolag är berättigadt att
undfå ersättning för dess upphörde Discont,
utan öfverläggningsämnet inskränker sig endast
dertill, om, sedan Riksens Ständer redan till
en tredjedel beviljat utbetalning sf detta års
byggnads Lånebiträde, Ridderskapet och A-
deln nu skola neka utgsfvandet af de öfriga
två tredjedelarne , eller uppskjuta med fattan¬
det af något beslut härutinnan intill dess både
de och de redan inlemnade 80,000 R;dr bHf-t
va för detta års arbete onyttiga- För min del
skulle jag anse ett sådant handlingssätt vara
i högsta måtto inconseqvent, och jag förenar
mig derföre med de Herrar, hvilka tillstyrkt
bifall af Betänkande^
Grefve von Lantingshausen, Albrecht:
Då fråga här icke är om ersättning till; Bola»
get för dess förlorade Discont, ut3n om utbe¬
talning af ett redan vid sista Riksdag undep
vissa vilkor beslutadt byggnadsbiträde, och
detta icke ha? inflytande på frågan om Götha
(Qanals fortsättning och vidare understödjan3
262
Den 9 Maji.
de, kan jag icke linna, att något uppskof vid
förevarande ämnes afgörande är al nöden, jag
instämmer derlöre nied de Herrar Ledamöter
af Ridderskapet och Ädeln, hvilka tillstyrkt
att Betänkandet genast ina bifallas, pch det stj
mycket hellre, sorn Grefve von Platen upp¬
lyst om den våda, sorn genom vidare dröjsmäj.
kunde för hela Canalarbetet uppstå Dessutom
torde ännu en månad behqfvas, innan Utskot¬
ten kunna blifva färdige med det hutvudsak.-
liga Betänkandet rörande Götha Canal.
(Srefve Anckarsvärd: Det var pförvijntad|
att höra, att det skall erfordras ännu en må¬
nad för 'Utskotten, innan de kunna inkomma
med Utlåtande i ett ämne, sorn redan d^r hvt"
jat i fem månader Jag skulle anse, att Utlå¬
tandet kunde inom åtta dagar vara till Riks-
Står.den afiemnadt» För öfrigt tror jag mig
hafva full rätt att både begära och vinna bi¬
fall till min begäran om uppskof med ifrågaj
varande Betänkandes afgörande»
Herr Grefven och LandtMarskalken hemj
ställde, om icke, i anledning af flere Herrar
Ledamöters derom gjorde begäran, BancoUt-
skottets ifrågavarande Betänkande finge tilf
nästa Plenum hvila på bordet, samt Stats- och
BancoUtskotten emedlertid anmodas, att med
första afgifva Utlåtande öfver de Anmärknin¬
gar, sorn blifvit gjorde vid Utskottens den 3
sistledne April afgifne samt den 30 i samm$
månad af Ridderskapet och Adeln återremitte¬
Ven 9 Maji,
263
rade Betänkande, angående Götha Canal-arbe-
ttts fortgång och befrämjande.
Bifölls,
Föredrogs å nyo Stats- samt Allmänna
Pesvärs- och OeconomiasUtskottens den 1 den¬
nes afgifna och sistledne gårdag på bprdet
lagda Utlåtande , i anledning af gjorda Mo¬
tioner angående Tullverket och dermed ge¬
menskap ägande ämnen ; men sorn åtskilige
Jderrar Ledamöter anhöllo , att bt rörde Utlå¬
tande måtte få hvila på bordet till nästa Ple¬
num, fann Ridderskapet och Adeln för godt
att dertill lemna bifall.
Upplästes och lades på bprdet följande
IJtskotts aflåtne Memorial ‘och Betänkanden,
nemligen:
Förstärkta StatsUtskottets;
Af den 5 dennes:
l:o Med anmälan, att omröstningen i frå¬
gan rörande Kongl NummerLotteriets indrag*
ring så utfallit, att NummerLotteriet kommer
att bibehållas.
2:0 Med tillkännagivande * att, i följd af
anställd Votering, angående frågan om Tal-
264 9 Mi//.
mänsTafFIarnes indragning, samma Tafflar nu
genast kommo att upphöra.
3:0 Innehållande underrättelse, att Utskott
tet genom Votering fastställt, att framledne «
Kegf-ringsRådet von Schewens hos Statsver¬
ket innestående Pension af 500 R;dr till hans
Arfvingar komme att utgifvas.
Stais Utskottets i
Af den 1 i denna Månad:
1:0 Angående Medel af Staten till Cassera
åt Kongl. Andra GardesRegementet ; föreslå¬
ende Utskottet, att en årlig summa af 15000
]R:dr måtte å åttonde Huf\udT«teln anvisas a
att med nästa års början och intill nästa Riks¬
dag disponeras till anskaffande af ifrågavaran¬
de Cassern.
2'o Angående Rådmannen Lundgrens Mo¬
tion om utbyte af en del utaf den KronoBrän-
jperiet på Ladugårdslandet tillhörige Tomt; å
hvilnen Motion Utskottet icke funnit skäl till¬
styrka bifall,
3:0 Angående Herr Estenberg®, Pehr, Mo.’
tion om öfverlåtande af Ladugårdslands Kres-'
isoBrännen till Cassern för Kongl. Andra Gar-
desRegementet^ hvilken Motion Utskottet af¬
styrka '
4:0 Angående Båtsmanslndelningen 1 Ble¬
dinge} i afseende hvarpå Utskottet hemställt*
Den 9 Maji.
26 5
det Riksens Stander må hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att sedan en ny Indel*
nings-jemkning i Blekinge Län föregått, resul*
taterne deraf måtte vid nästa Riksdag Riksens
Ständer meddelas, på det de då kunde taga
ärendet under närmare öfvervägande och likmä¬
tigt 8o. § i RegeringsFormen , gemensamt med
Kongl. Maj t, fastställa deförändrigar och rättel¬
ser, som kunde finnas derutinnan skäligen bö¬
ra äga rum*
5:0 Angående väckte Motioner rörande
Roteringen i Jemtland ; i anledning hvaraf Ut¬
skottet föreslagit, att Riksens Ständer måtte i
underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t, i af¬
seende på den jemnkning och reglering af Jemt¬
lands Roteringsskyldighet i det bela, som af om-'
ständigheteterne påkallas, täcktes låta anställa
vederbörlig undeisökning, samt derefter vid
näst blifvande Riksdag meddela Riksens Stän¬
der en fullständig plan för denna Roterings
framtida utförande; då ärendet , fullkomligen
utredt, kunde af Riksens Ständer till pröfning
företagas.
Af den 7 dennes:
6:0 Om RiksgäldsVerkets tillstånd och för;
vältning; deruti Utskottet tillstyrkt, att, med
fullkomligt gillande af Herrar Fullmägtiges
förvaltning, Herrar Fullmägtige uttryckligen
må frikallas från all ansvarighet för de af deni
intill 1817 års slut fattade beslut och vidtaga
?ie åtgärder,
266
Den 9 Maji.
Constitutions, Utskottets ;
Af den l dannes,;
i ;o Med Förslag till ändringar i senare
Momentet af 107. §. RegeringsFormen och 7*
puncten af 29. %. Riksdagsordningen.
Af den 5 dennes:
2:0 Deruti Utskottet, i anledning af yttrad
önskan om Handlingarna? tryckning i Anqiärk-
pingsmålet, rörande GeneraiOrderne af den 24
Maji 1817, i afseende på vissa vilkor för ap-
pioberandet al Recruter, förklarat, det Utskot¬
tet icke funnit något hinder för tryckningen
af dess egne Handlingar och Protocpll uti i-
fråga Varande Mål, så vida Kongl. Majit täck¬
tes tilläta urgifvandet. af de Utskottet t;U upp-
lysning i Målet meddelta öfver Commando^ä*
render i StatsRädet haline Prqtocoil.
Banco Utskottets:
Af den 6 dennes:
I anledning af gjorde Anmärkningar vic|
Utskotiets B tankande a> gaen-ig specificerad©
Förteckningars insändande ofver Assignationer,
som på B quen udärdasj och har Utskottet,
nied frångående at dess i sistnämnde Betänkan¬
de yttrade tanka, funnit sig bora föreslå, att vid
hugällande Författningar om assignering på Bäti-
quen, utan någon ålagd fö; bindelse till Assigna-,
tionernes ■jdviscande än vidare må förblifva j
med hemställan likväl om det stadgande > att Fri-
Den 9 Maji.
267
väte Assignation påBanquen hädanefter borde
innom 6 Månader från hvarje Assignafions da-
fo till inlösen hos Banquen presenteras, vid
äiventyr, att efter nämnde tid derstädes ej emot
tagas. Vid hvilket Betänkande någre Ledamö¬
ters serskildte meningar uti BroipcolisUtdrag
yoro bifogade.
Lag Utskottets
Af den 22 sistledne April:
1:0 I anledning af de hos RidderskapeJ
och Adeln samt BorgareStåndet gjorde An=
märkningar vid Utskottets Betänkande, röran¬
de inskränkning i beloppet, hvarunder en-
tskilte Personer icke må vara tillåtit att ut¬
färda löpande invisningar; ifrån hvilket sist¬
nämnde af Preste- och BondeStånden bifallne
Betänkande, Utskottet, uppå anförde skäl, för¬
klarat sig icke i någon del kunna afvika.
Af den 24 nåstledne, April:
2:0 Deruti Utskottet, på grund af väckt
Motion om förändring uti straffet för dem, sorn
utfärda tryckte eller graverade Assignationer,
föreslagit, att den, sorn hädanefter beträdes med
att utgifva tryckta eller graverade Assignationer,
ställde på enskilte personer, borde första gån¬
gen, jemte skyldighet att gälda innehållet der-
af, böta dubbla beloppet, och andra resan, ut-i
om enahanda ersättningsskyldighet , 6amt yt¬
terligare fördubbling af böterne, tillika anses
hafva förverkat medborgerligt förtroende; e»
258
Den 9 Maji.
mot hvilket beslut en Ledamot innom Utskot¬
tet sig reserverat.
Af samma Dag:
3:0 I anledn'ng af de hos Ridderskapet
och Adeln gjorda Anmärkningar vid Utskot¬
tets Utlåtande, angående väckt fråga om be¬
stämd förklaring rörand hvad till policeMål
bör hänföras; anmälandes Utskottet, att de
öfrige trenne RiksStånden samma Utlåtande
bifallit.
Af den 28 sistledne April:
4:0 Angående de hos Ridderskapet och
Adeln gjorda Anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, i anledning af Herr Grönhagens
förslag, att Kongl. ÖfverStåthållareEmbetet i
policeärender hädanefter måtte ställas under
HofRättens granskning > tillkännagivande Ut¬
skottet , att de trenne öfrige RiksStånden bi¬
fallit Utskottets i detta ämne* först meddeiU
Betänkande
Allmänna Besvärs- och Oeconomi ce Ut slottets.;
Af den 24 sistledne April:
I anledning af åtskilliga väckta Motioner
om förvaltningen och redovisningen af de tili
Hospitalers, L; zaretters och Barnhus under¬
håll anslagna Medel, samt föreslagna ändrin¬
gar uti dessa under Kongl. Seraphimer Ordeng-
Gillets Styrelse nu stående Fonde?.
Den 9 Maji.
Riddarhus Utskottets i
Af den 6 dennes i
Med förslag, att RiddarhusKaittereraren och
RiddarhusFiscalen måtte, i och för Riksdagen ,
af RiddarhusCassan erhålla Tractamente till
lika belopp, som Riddarhusets Ordinarie Can*
cellister af Statsverket åtnjuta, eller 3 Rsdf
34 Sk. Banco om dagen.
Justerades följande t
Utdrag af Protocollef, hållit hos HÖg*
loflige Ridderskapet och Adeln, vid
Urtima Riksdagen i Stockholm, den
9 Maji 1818.
I anledning af derom väckt Motion, be.]
glot Högloflige Ridderskapet och Adeln an¬
moda Stats- och BancoUtskotten, att af de till
Riksdagskostnaderne anslagne allmänna medel,
för att 500 Exemplar bland Ridderskapets och
Adplns Ledamöter Utdela, låta till trycket be¬
fordra ;
1:0 Så fort sig göra låter, de vid slutet
af Utskottens den 23 sistledne April afgifne
Betänkanderörande utredningen af Götha
CänalBoiags, Malmö och Götheborgs Disconter
upptagne puncter siler propositioner.
2:0 Samma Betänkande helt och hållit uti
ett sammanhang.
Den 9 Maji.
3:0 Utskottets blifvande Utlåtande, i an¬
ledning af gjorde Anmärkningar vid Utskottens
förande allmänna FinanceRegleringeri den 6
Sistledne April meddelte Betänkande, i de dri-
lar samina Utlåtande kan blifva trän Utskot¬
tens förut äfgifne Betänkande skiljagiigt. Ut
supra.
S- D. Föredrogs å nyo och gillades följande
StatsUtskoitets den 1 dennes afgifhe, samt deri
8 i samma månad förmiddagen på bordet lag¬
rie Utlåtanden;
1:0 Angående Krigs Åcaderriiens på Carl"
Lerg Lönings - och UnderhållsStat.
2:0 Öfver Kongl. Majit* Nådiga Remiså
angående förhöjning i aflöniiigen för Werme-
lands FältJägareRégerriente.
3:0 Angående upptagande å Stat af 3,500
k:dv Hamburger Banco, fyringsmedelj såsoni
inkomst från Dannemark.
4:0 I anledning af Herr L. L. Edelbefgs
Memorial, om Lån af allmänna Medel till Scho-
laehus uppbyggande eller inköp uti Landskro¬
na. Ut sUpräi
§. D. I anledning af dervid gjorde Aria
märkningar, återremitterades följande Utskotts
den 1 derinés afgifne, samt deri 8 i samttiä
månad på bordet lagrie Eetänkärideri ,
ligeri:
»
Den 9 Maji, 271
Till Stais Viskat let:
Angående den Summa, som förStats- ocH
RiksgäldsVerkens behof erfordras* att genom
allmänna Bevillhihgen utgöras.
Till Bevili/iings Utskottet:
Angående Postinrättningen och de deraf
lill Statsverket inflytande Inkomster m. m.
Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Rid-
dafhusötskottets den 5 dennes äflåtne, samt
den g i samma månad förmiddagen på bordet
lagde Memorial, i anledning af gjorde Anmärk-
ftingar vid Utskottets den is sistledne Mars
toeddelte Utlåtande, angående Löneförhöjning
för Riddarhusets Embets - och Tjenstemän,
samt indragning af fyra RiddarhiisDirecteurers
Honorarier 5 blef samma Memorial af Ridder*
skåpet och Adeln atslaget. Ut supra.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Riddar-
husUtskottets den ö dennes aflåtne, samt den
8 i Samma niårtad förmiddagen på boidetlag-
de Memorial, angående väckt fråga öm Rid¬
darhusets brandlörsäkrande. Ut supra*
S. D. Beslöt Högloflige Ridderskapet och
Adeln, anmoda Stats- och BancoUtskotten, att
med första afgifva Utlåtande öfver de Anmärk*
ningar, som blifvit gjorde vid Utskottens den
3 sistledne April afgilne* samt den 30 i sam*
2 72
Den 11 Maji.
Ina månad af Ridderskapet och Adeln återréH
mitterade Betänkande, i anledning af Kongl*
Maj:ts till Riksens Ständer aflåtne Nådiga Pro»
position den 17 December 1817s angående Gö-j
tha CanalArbetets fortgång och befrämjande*
Ut supra.
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskilja
des klockan tre qvart till 2 eftermiddagen.
In fidem Protöcolli
Ö. J, Lagerheim*
Måndagen den II Maji*
Plenum klockan half till 9 förmiddagetk'
Upplästes följande från nedanmämnde Rik».
Stånd ankomne ProtocollsUtdrag :
F.rån Hogvördige PresteStandet;
Af den 25 sistledne Aprili
Med underrättelse* att PresteStandet, 1 ati*
ledning af Vallöf!., BorgareStåndets genom Prd-
tocolls*
Dm ii Maji.
273
tocollsUtdrag af den 23 i samma månad med-
delte beslut, att hos ConstitutionsUtskottet
framställa den önskan, att Protocollet och Hand-
lingarne i Anmärkningsmålei , rotande de af
Föredraganden af Commandomål lör Arméen
utfärdade GeneralOrdres, om vilkoren för ap-
proberandet a! Recruter vid vissa Rege nn iner,
måtte till trycket befordras, funnit godt öfver¬
lemna till ConstitutionsUtskottet, att å Väl-
loflige BorgareStåndets ofvanberörde önskan
göra det afseende som Grundlagens föresk.rif-
ter och sakens beskaffenhet kunde medgiiva.
Af den 4 dennes, innehållande:
Att PresteStåndet 1:0 bifallit Allmänna Be¬
svärs- och Oeconomice Utskottens Betänkanden :
Om befrielse från skyldigheten att afskala
Barken på utsynla Ekar :
I frågan om upphäfvande af den Författning,
60m påbjuder Trädplantering på Skånska Slätfc-
bygden:
Om rättighet för Lumpsamlare att kringresa i
Landet:
Om frihet för Landtmannen att exportera si*
na Producter :
Angående väckt Motion om besparing af Skogs*
Effecter, samt angående Judarne:
Ridd. 0. Ad. Brot. VI* B, I. Afd, 35, 36.
574
Den 11 Maji.
3.0 Låtit bero vid OeconomiceUtskottets Be-
tänkande angående en Förordning om Vatten¬
verks ägares åligganden.
3:0 I afseende på samma Utskotts ytterligare
Utlåtande om förbud emot införande af Bom¬
ullsgarn, för bl i t vit vid sitt i detta ämne för¬
ut fattade beslut.
4:0 Återremitterat OeconomiceUtskottets Utlå¬
tanden :
Om inskränkning i exelusiva Privilegiers med¬
delande, samt
Angående inrättande af en BesparingsBanque
för Tjenstehjon.
Fran Utilia fl. BorgareStändet:
Af den 4 i denna Månad:
Innefattande Ståndets beslut, i anledning af
Stats- och BancoUtskottens förnyade Betän¬
kande, rörande utredningen af Götha CanalBo-
lags, Malmö och Götheborgs Disconter, hvil¬
ket Betänkande BorgareStändet, med åtskilliga
tillägg i 11., 12., 14., 15- och 16. Puncterne,
i allt öfrigt bifallit j hvarjemte BorgareStån-
det anmodat så väl Stats— och BancoUtskotten,
att inkomma med förslag till Reglemente för
ofvannämnde Discontverks utredning, med hvad
dertill hörer, som ock BancoUtskottet, att med¬
dela Utlåtande, angående till hvad belopp och
efter hvilka grunder de af RiksgäldsContoiret
Den 11 Maji.
275
åt Fordringsögarne u'i de trer\ne nyssnämnde
Disconterne utfärdande Obligationer må uti
Riksens Ständers BancoDiseont till beläning e-
mottagas.
Af deri 8 dennes :
Om bifall till följande Betänkanden, nemligen:
l.o StatsUtskottets :
Angående KrigsAcademiens på Carlberg Lö-
nings- och UndcrhållsStat:
I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposi¬
tion om StatsVerksts tillstånd och behof uti
hvad som rörer RiksStatens Tredje Hufvud-
Titel:
Angående upptagande i Stat 3500 R:dr Ham¬
burger Banco Fyringsmedwl,såsom Inkomst från
Dannemark :
I anledning af Herr Edelbergs Memorial, om
Lån af allmänna Medel till uppbyggande el¬
ler inköp af Scholaehus i Landskrona.
52:0 Bevillningsutskottets :
Angående Post- Inrättningen och de deraf till
Statsverket inflytande Inkomster m. m.
Hvilka ProtocollsUtdrag lades till Hand-
lingarne.
27 6
Den ii Maji.
Sedan da tvänne Härolder, hvilka uti
Processionen i dag borde gä framför Ridderska¬
pet och Adeln, ankommit, samt Ridderskapet
och Adeln , uppå derom af Herr Gretven och
L3ndtMat8k.alk.en gjord Proposition , beslutit ,
att efter Ceremoniens slut vid Kongl. Slottet
åtskiljas s afgeck Herr Grefven och LandtMar-
skalken, jemte Ridderskapet och Adeln, klockan
9 till Kongl. Slottet, hvarifrån Ridderskapet
och Adeln var Kongl. Maj:t uti Procession föij-
agtig till Storkyikan, hvarest Ridderskapet
och Adeln bivistade Hans Maj:t Konungens
höga Kröning.
Efter Ceremoniens slut återgick Ridderska¬
pet och Adeln med Processionen till Kongl.
Slottet, samt åtskiljdes sedermera vid nedgån¬
gen från Kongl. Slottet klockan en qvart till
4 eftermiddagen.
In fidem Proforolli
O. J, Lagerheim.
Onsdagen den 13 Maji.
Plenum klockan half till io förmiddagen.
Upplästes följanle från nedannämnde Rel;
spective RiksStånd ankomne protoco.HsUtdrag;
Den 13 Maji. 277
Trän Hogvordige PresteStdndet :
Af den 4 dennes , angående :
i:o Bifall till följande Utskotts Betänkanden ,
nemligen :
1 :o Stats Ut slottets:
Angående KrigsAcademiens på Carlberg Lö-
ningsStat.
Förhöjning i aflöningen för Wermelands Fält¬
jägarecorps.
Upptagande i Stat af 3500 R;dr Hamburger
Banco, Fyringsmedel , såsom Inkomst från
Dannemark.
Lån af allmänna Medel till Scholaehus upp»
byggande i Landskiona.
De uti Södermanland varande så kallade Jag¬
backar.
Medel till inrättande af en BergverksSchola.
Hästhemmans och FördelsRäntornes utgörande
vid Skånska CarabinietRegementet.
2:0 Stats- och OeconomioeUtskottens:
Angående anstalters vidtagande till förekom¬
mande af stegring i priset på det grofva
brödet,
278 Den 13 Maji.
3:0 Stats- och LagUtskottens:
Aneåend- mindre brottsliga Personers använ- ’
dande till Sjömän på Rikets HandelsFlotta:
Om angelägenheten att, emellan Riksdagarne,
förekomma afgörandet 3f sådana Mål, hvilka
tillhöra Riksens Ständers pröfning.
4-o ConstitutionsUtskottets :
Angående projecteradt tillägg i 29. §. Riks¬
dagsordningen :
Föreskriften om en VoteringsSedels afläggande.
2:0 ÅterremRs af BincoUt^kottets Betänkan¬
de om understöd för nyttiga Odlingar.
Af deri 8 dennes, angående :
1:0 OeconomiceUtskottets :
Utlåtande rörande Husbehofs- Brännvinsbrän¬
ningen samt bibehållande af itfig års Förlatt-
nintjar, med undantag af åtskilliga förändrin¬
gar och tillägg.
2"o Bifall till 1:0 LagUtskottets Betänkande,
ang;» nde förändring af 3. Cap. 1. §. Gifter-
målsBalken.
Ändringar uti 7. Cap. RättegångsBalken.
Formulaire^till Borgtnärs-Ed.
Den 13 Maji,
*79
2:0 StatsUtskottets, rörande:
StatsVerkets tillstånd och behof uti hvad som
rörer RiksStatens Tredje HufvudTitel.
Ytterligare Löneförhöjning för MilitaireSta-
terne.
3:0 Stats- och OeconomiceUtskottens :
Rörande Afrads- och KronotiondeSpannmålens
utgörande, forslande eller lösande.
4:0 Constituiions Utskottets :
Angående 4. §. i RegeringsFormen.
3:0 Återremiss af Bevillningsutskottets Betän¬
kande angående Postinrättningen, samt
Lagutskottets Utlåtande med förslag till ny
ConcoursLag,
4:0 Tillkännagifvande, att PresteStåndet anlett
pröfningen af OeconorniasUtskotiets Betänkan¬
de, rörande vissa omständigheter vid Indelta
Regementernas Beklädnadssätt, böra hvila , in¬
tilldess StatsUtskottets svar å gjorda armärk¬
ningar vid dess yttrande i samma ämne hun-
nit inkomma.
Från Vällofl. BorgareStdndet:
Af den 7 April, med underrättelse, att Ståndet:
1:0 Ogillat BancoUtskottets Betänkande om
28®
Den 13 Majt.
specificerade Förteckningars insändande öfver
Assignationer , som på Banquen utfärdas.
2:0 Lagt till Handlingarne StatsUtshottets Me¬
morial om utbekommande af framledne Rege*
ringsRådet v©n Schewens Pension.
Af den 5o sistledne April:
Angående återremiss af Lag TJt skottets Betän¬
kande, n ed förs åg till ändringar uti 7. Cap.
RätlegångsBälken.
Af den 2 dennes:
Om återremiss af Stats- och BancoUtskottens
Beiänkande, angående Götha Canalarbeiets
fortgång och befrämjande.
Af den 4 dennes:
Angående Remiss till Banco Utskottet af Herr
Thunells Memorial, om Medels anslående till
försättande af en pubegynd Stenbrobyggnad i
Carlskrona.
Af den S dennes, med tillkännagifvande, att
Ståndet •'
ko Förblifvit vid dess beslut angående de uti
Södermanland varande Jagbackar.
2:0 Afslagit Oeconomicelftshottets förnyade Ut¬
låtande , rörande yrkad befrielse ifrån skyldig¬
heten att afskala Barken å utsynte Ekar.
Den i 3 Maji.
281
3:0 Återremitterat Stats- och OecnnomiasUt-
skoltens Betänkande, angående anstalters vid*
tagande till förekommande af stegring i priw
set å det grofva brödet.
4:0 Gillat OeconomiceUtskottets Betänkanden,
angående Trädplantering på Slättbygden i
Skåne:
Frihet för Land»mannen, att emot låg eller in¬
gen Tull få exportera sina Producter:
Inskränkning i exclusiva Privilegiers medde¬
lande:
5:0 Lagt till HaudHngarne Oeconom’ceUtskot:
tets Betänkande angående rättigheten för Lump¬
samlare att omkringresa i Landet, sann sättet
för Lumpors anskaffande för Pappersbrukens
behof:
Om utfärdande af en Fnrordn’ng angående
Vattenverksägares åliggande m. in.
6:0 Bifallit Stats Utskottets Utlåtande, angåen¬
de den Summa, som för Stats- och Riksgälds-
Verkens behof erfordras att genom allmänna
Bevtllningen utgöras , med dervid lästadt
vilkor likväl, att Utskottet måtte bestämma
en lämplig procent af Beviilningen till aflöning
för KronoUppbördsmännen i Städerne.
Af den 9 dennes, med underrättelse, att Stån¬
det 1:0 bifallit följande Utskotts Betänkanden,
nemligen:
282
Den 13 Maji.
BancoUtskottet, angående:
Föreslagna förändringar vid Sedelutgifningen
från Banquen:
Återstoden af det till Götha Canalarbetes fort¬
sättning anslagna Byggnadsbiträde för inneva¬
rande år:
Stats Utskottets:
Om Medels anslående till den föreslagna In¬
rättningen af en BergverksSchola.
OeconomiceUtskoltets:
Angående én friare Tackjernshandel:
Vidtagande af vissa anstalter till besparing af
Skogseffecter:
Väckta Motioner rörande Judarne.
2:0 Lagt till Handlingnrne OeconomioeUtskot-
tets förnyade Utlåtande om grunderne för Ar¬
rende å Militaire och Civile Tjenstemäns Bo¬
ställen.
3:0 Återremitterat OeconomiceUtskottels Be¬
tänkande om inrättande af en så kallad Be-
sparingsBanque.
4:0 Förbi i f v i t vid sitt lemnade bifall til! Stats.
Utskottets första Betänkande om SalpeterMcat-
tens utgörande, sami godkänt de uti det sed¬
nare Utlåtandet föreslagna tillägg.
Ben 13 Maji. 283
Hvilka ProtocollsUtdrag lades till Hand;
lingarne.
Upp’ästes PresteStåndefs FrotocollsUtdrag
af den 4 dennes, innehållande, att, sedan Corn;
msrceRådet Zenius, Lagmannen Schöne, Öiver-
ste - Lieutenarten pahlman, Plåradshöidingen
RichertExpeditionsSecreteraren Walerius och
Kongl. Öfver Hofpredikanten, Doctor Hedrén
blifvit utredde till de Committerade, hvilka,
jemte Riksens Ständers JustitiasOmbudsman, äga
att vaka öfver Tryckfrihetens vård, Preste-
Ståndet besiutit anmoda Expeditionsutskott
att behörig Expedition derom uppsätta och
till Riksens Ständers Justering inlemna.
Hans Excellence, Herr Grefven och Landtb
Marskalken hemställde, om icke Ridderskapet
och Advin behagade uti enahanda beslut med
PresteStåndet instämmaj hvilket bifölls.
Föredrogs å nyo Kongl. Maj:{s den 7 sist-
ledne April aflåtne samt den 8 dennes på bor¬
det larrde nådiga Skrifvelse, med öfverlemna»,
de af TabellCommissionens underdåniga Utlå¬
tande, angående det för sednaste Qvinquenninm
upprättade Tabellverk, och blef högsfberörde
SkiifveLe remitterad till ConstitutionsUtskottet
i afseende på de deruti meddelade Statistiska
upplysningar, för att tjena till efterrättelse vid
den på Utskottets handläggning beroende fråga
284
Den 13 Maji.
om en förandrad NationalRepresenfation, samt
till StatsUiskottet för att utse medel till Ta-
beliernes tryckning och för att äfven i öfrigt
öfver de i TabellCommissionens underdåniga
Utlåtande serskilt framställde Förslag yttrande
afgifva.
Företogs till pröfning StatsUtskottets den
I dennes afgifne saint den 8 derpå följande
på bordet lagde Utlåtande, i anledning af Kongl.
Majtts »nådiga Proposition om StatsVeikets till¬
stånd och behof uti hvad sorn rörer RiksSta-
tens tredje HufvudTitel.
Herr af TVirsén, Carl Johan, uppläste
följande:
Då StatsUtskottet haft det billiga afseen¬
de på det lidande Flottornas Corpser länge fått
vidkännas, genom en vida ringare Inqvartel
ring, än öfrige Regementer och vederlikar, att
de detsamma nu till vissa delar rättat, skulle
det må hända anses mindre lämpeligt att vid
Utskottets yttrande i denna del göra några an¬
märkningar; men som den vidtagne grund , att
Corpser förlagde i Landsorten skulle åtnjuta
en femtedel mindre, ände, som äro stationera^
de i Stockholm, icke alltid med billighet kan
tillämpas, och hvilket Utskottet älven kunnat
inhämta af den Tableau öfver Inqvarteringar
i allmänhet, som åtföljde det Betänkande röran¬
de Flottornas organisaFon och reglerande, som
af Konungen blifvit till det samma öfverlem-
Den 13 Maji,
385
nadt, så har jag anset mig böra upplysa, att
Götha ArtilleriRegemcnte, förlagdt pä samma
ort, som Götheborgs Escadre af Arméens Flotta,
oagtadt en nyligen skedd nedsättning, ännu i
denria stund njuter följande Inqvartering, nem¬
ligen: En Major 233 R:dr. 16 Sk. En Capi¬
taine 133 R:dr 16 Sk. En Lieutenant ^7 R:dr
24 Sk. En OfFicersCadett 60 R:dr. En Styck¬
junkare 50 R:dr En Sergeant 45 R:dr. En Cor¬
poral 13 R;dr 24 Sk. samt en Artillerist 5 R;dr
årligen.
Detta belopp, jemnfördt med hvad för Stock¬
holms Escadre blifvit föreslagit, visar den be-
tydeliga skillnad, att Majoren vid Götha Ar-
tillerie njuter joo R:dr, Capitainen 80 R:dr
SubalternOfficeren 37 R.dr 24 Sk. Underoffi¬
ceren 30 R;dr och Manskapet 4 R:dr högre
Inqvartering, än vederlikar i Stockholm- Att
lili, oagtadt detta förhållande, föreslå för Gö¬
theborgs Escadre en ändå lägre Inqvartering,
än för den härvarande, kan jag ej förena med
rättvisans och billighetens fordringar, och får
af sådan anledning yrka, att nämnde Escadre,
om den ej kan komma i åtnjutande af lika
Inqvartering med Artilleriet , hvilket vöre
rättvisast, den åtminstone ej måtte tilldelas min¬
dre än hvad här bestås och torde följagteli-
gen de i denna del åberopade Författningar få
anses mindre tillämpelige i detta fall.
EscadreChefen njuter Inqvartering in na¬
tura, så att jag, för min del, visserligen icke
förer någon personlig talan.
285
Den 13 Maji.
I afseende på de Civile Staternas Inqvar-
tering, äro sä iä grader i Utskottets Betänkan¬
de näm ide, att jag anser detta stadgande sak¬
na en nödig iullständighet.
Med billighet har Utskottet föreslagit så
väl Inqvartering iör Fåndrvtrks- och Tim-
mermansStat-rne , som B klä Jnadshjelp för Flot-
tornes Un !eiOificeraie, i likf»et med hvad de¬
ras vedeilikar vid de Öfrige värfvade Rege-
mentfrne r dan länge åtnjutit; men då de der-
till erforderlige Summor icke blifvit uppförde
på Stat, utan skola utgå af anslaget for Fiot-
tornes byggnad och underhåll, så skall, hvad
i ena afseendet vinnes, i det andra lika myc¬
ket förloras, och Vapnet generdt derigenom
icke avantageras.
Hade Handtverks- och TimmermansStater-
nes aflöning, äfvensom de öfrige betydlige Fo¬
ster, som nu gravera UndcrhållsSummor, en¬
ligt Ccmmitterades för h lonornes reglerande un¬
derdåniga project, blifvit öfverflyttade på den
ständiga Staten, skulle derigenom, efter min
tanka, mycken redighet vunnits, jemte en nu
saknad controll på hvad till det materiella för
Flottornes underhåll verkeligen åtgår.
Den till FörsvarsVerket på det hela be.
stämda Summa synes betydlig; men då perso,
nella Staters underhållande, Beklädnader, sjuk-
vård och fl e r fa 11 d i ge andre beiydlige Poster
som ovilkorligen skola utgå. älven om icke
en enda köhl sträckes, afdrages ifrån den del
Dm 13 Maji,
287
Flottan erhåller, blir återstoden för sjelfva
underhållet och nybyggnaden ganska ringa.
I Commiiterades Betänkande är delta i sull da¬
ger stäldt och deraf inhämtas äfven det anslag,
som oundvikligen erfordras, om Rikets Flottor
efter plan skola kunna vidmagthållas •• Hvad
derunder gitves, uppfyller ej ändamålet, utan
med hvarje år skall Flottan gä tili sin upplös¬
ning; och huruvida Fäderneslandets säkerhet
dermed kan bestå , lemniir jag åt hvar och en att
bedömma. Att Sveriges och Noriges vidsträck¬
ta kuster, dess Handel, Sjöfart och Fiskeiier
fordra en Flotta till sitt försvar; att dessa Ri¬
ken hufvudsakligen skola vinna deras politi¬
ska influence af en väl underhållen Flotta; och
att den nu ytterligare påkallas, enär Danne-
maik med snabba steg växer i Sjömagt, lä-
rer vara att anse lör axiomer samt att såle¬
des nu mera än i förra tider Nationens krafter
böra ansträngas för Flottans förkofrande, anser
jag vara lika ovedersägligt ; och af sådan an¬
ledning, hade jag för min del önskat, att Hög-
loflige Utskottet närmare åsett Flottornes behof,
och dem till Ständernes behjertande framlagt.
Bland dessa behof är äfven Ekeskogar-
nes vård, hvarom serskilta Betänkanden blif¬
vit Utskottet meddelade. Resultaten af dessa
Betänkanden är, att Hemmansdelar borde in¬
köpas eller emot Kronans Jord tillbytas i och
för Ekeplanteringen i de Provincer, der Eken
bäst trifves ; detta är äfven, efter min tanka,
enda utvägen att för framtiden bereda tillgång
af detta för Flottan nödvändiga Trädslag; men
288
Den 13 Maji.
skall nu åter en Riksdagsperiod framlöpa utan
Sigard i detta vigtiga Mål, och skal! härjnin¬
gen af Ekeskogarne ännu tå fortfara lika gräns¬
löst, sorn hittills, sä uraktlåta Rikets Ständer
visserligen deri en vigtig gren at Stats-om-
sorgerne.
Då jag hort, att de tre andra Stånden bi¬
fallit Utskottets Betänkande, ät begäran om å*
terremiss utan ändamål ; jag anhåller derföre
endast, att dessi mina yttrade tankar må få
ett rum i Ridderskapets och Adplns Protokoll;
må hända vinna de afseende vid ett annat
tiltlälle.
Uppå derefter af Tians Excellence, Herr
Grefven och Landt Mars kalien gjord Proposi¬
tion, blef StatsUtskottets Utlåtande af Rtdj
derskapet och Adeln bifallit.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets den x
dennes afgifna, och den 8 derpå följande på
bordet lagda Utlåtande öfver gjorda Motioner,
angående ytterligare Löneförhöjning för Mili;
taireStateme.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard:
Jag har gjort en Notion, som till någon del
föranledt StatsUtsko tets före varande Betänkan.,
de. Utskottet har ansett mitt förslag, att Pen-
ningeLönerne till hela beloppet skulle beräk¬
nas
Den 13 Maji.
nas efter Spannmålsvärdet, ej vöre antagligt,
emedan tillgångarna ej sådant medgåfve Det¬
ta vågar jag bestrida- Jag har föreslagit, att
Penningelönerne skulle bestämmas efter Spann¬
målens värde, men icke efter dess vanvärde.
Den till 1’enningelöntagande Embetsmin se¬
dan sista Riksdag anslagna Spannmål har blif¬
vit beräknad efter 4 R:dr 16 Sk. Banco Tun¬
nan , som är ett verkeligen för lågt pris.
Om, efter mitt förslag, alla Penninge-
löntagande Embets - och Tjenstemäns Löner
beräknades efter Spannmålens verkliga Mar-
kegångsvärde, så skulle, i stället lör brist, för*
ökade tillgångar uppkomma. Vidare har Ut¬
skottet yttrat, att samma grunder ej kunde
följas för de Militaira, som för de Civila Löner-
ne Jag kan ej inse, hvarföre de Militaira Lön?
tagarne skola blifva lidande, och tror det va¬
ra ganska billigt, att dessa sednares vilkor i
samma mohn förbättra#, som de Civila Tjen-
stemänoens.
Sedan sista Riksdag har Civilstaten åt¬
njutit halfva beloppet af dess Löner uti Spann¬
mål, beräknad till 4 R.dr 16 Sk. Tunnan; Mi-
litaireStaten deremot efter 6 R:dr Tunnan, och
således erhållit nära en tredjedel mindre än
de förra. J3g hade trott, att en sådan orätt¬
visa kunnat genom behörigt förslag af Utskot¬
tet rättas. Medgifva icke tillgångarne, att de
Militaira PenningeLöntagarne få Spannmålen
beräknad etter ett lika lågt pris, så blefve de£
Ridd, 0. Ad, Rrot, VI. B. I. Afd« 37, 3g,
290
Dm 13 Maji.
i allt fall bättre, att priset något böjdes för
de Civile och sänktes för de Miiitaire, så att
t. ex. begge Staterne finge Spannmålen sig be¬
räknad efter t. ex. 5 R:dr 8 sk. tunnan.
Jag sökte vid sista Riksdag fästa uppmärk¬
samhet på vigten deraf, att Riksens Ständer
visade sig lika angelägne att bestämma grun¬
derna för den Militaira, som den Civila Tjen-;
stemannaClassens Löner. Jag kan ej finna,
hvaruti den sednares företräde till hågkomst
har sin grund. Betänkandet innehåller väl, att
man vid sista Riksdag väntade en ny organi¬
sation af Svenska Krigsmagten; men denna är
nu fullbordad, och detta skäl för dröjsmålet
lärer således nu mera ej kunna begagnas. Jag
yttrade äfven vid senaste Riksmöte, att, om
Riksens Ständer ej sjelfve bestämde grunden
för Militaircns aflöning , skulle det möjligen
kunna hända, att vissa Corpser få mera och
andra mindre Löneförbättring. Huruvida min
farhåga varit grundad , lemnar jag åt andras
omdöme. Jag vågar slutligen äfven nu förnya
min anhållan, att Riksens Ständer ville sjelfve
bestämma grunderna för MilitaireStatens Löne-
tillökning; Fäderneslandets interesse, ja! Rik¬
sens Ständers eget interesse fordrar, att lika
rättigheter måtte vederfaras denna Corpsen af
Statens Tjenstemän,' som den andra. Det vore
mycket rådligare, att åt Styrarde Magtens god.
tycke öfverlemna CivilStatens än Militaire-
Statens Löne vilk or.
Det är af sådan anledning jag utbeder
De n 13 Maji.
iJ9*
mig att Utskottets Betänkande måtte återre¬
mitteras.
Hans Excelletice , Herr Grefven och
LandtMarskalken förklarade, att ingen Mili-
tairePerson lärer glömma, att i ett tacksamt
minne bevara, det Herr Munck af Rosenschöld
framställt Motion till förbättring af Mibtaire-
Staternes Lönevilkor-, men då de öfrige iren¬
ne RiksStånden redan bifallit StatsUtskottets
Utlåtande, hemställde Hans Fxcellenc*, om
icke Herr Munck af Rosenschöld behagade af¬
stå irån sin anhållan om återremiss deraf.
Herr Munck af Rosenschöld: Då Ridder-
skapets och Adelns beslut, att Betänkandet må
läggas till Handlingarne, blott stöder sig der¬
på, att en återremiss af Betänkandet ej skulle
till något gagna, sedan detsamma redan blif¬
vit af de öfrige Stånden gilladt, så afstår jag
från mitt yrkande af Betänkandets återförvisning.
Uppå derefter af Hans Excellence, Herr
Grefven och LandtMarskalken gjord Proposi¬
tion, fann Ridderskapet och Adeln för go<3f,
att, enär ifrågavarande Utlåtande redan blif¬
vit af de öfrige trenne Respective RiksStånden
bifallit, för sin del dervid låta bero.
Företogs till pröfning Stafs - samt Alli
manna Besvärs-och OeconomiaeUtskottens, den
1 dennes afgifna, samt dea 8 derpå följande
292
Ben 13 Maji.
I
på bordet lagda Utlåtande , i anledning af
gjorda Motioner angående Tullverket och der¬
med gemenskap ägande ämnen:
Herr af Stenhof, Christian, uppläste föl¬
jande :
Frånvarande då Anmärkningar gjordes vid
den af mig om Tullverket väckta Motion ,
är jag fullkomligen tillfredsställd, att Höglofl.
Utskotten, genom förevarande Betänkande,
gjort rättvisa åt min framställning , och dyä
medelst ådagalagt både nyttan och nödvän¬
digheten deraf, såsom af allmänna rösten län¬
ge påkallad, samt af Nationens Representanter
vid nästledne Riksmöte hos Kongl. Maj:t i
underdånighet yrkad. I följd häraf, hafva
Högloflige Utskotten dels tillstyrkt en förnyad
underdånig anhållan om verkställigheten, dels
ock, att de än qvarvarande LandtTullarne
nied nästa är måtte upphöra.
Jag erkänner med all agtning Högloflige
Utskottens grannlaga handläggning vid denna
sak, men jag tror dock, att beslutet är i så
allmänna termer fattadt, att , med undantag af
hva t om LandiTullarnes indragning blifvit o-
vilkorligen stadgadt, allt det öfriga blifvit
ansedt som Önskningsmål, hvarom Riksens
Ständer ej skulle äga rätt att besluta. Min öf¬
vertygelse åter om motsatsen, eller att frågan
om Tull-Inkomsterne i det hela är ett Bevill-
ningsmål, hvaröfver Riksens Ständer, enligt
6c, §. Regeringsformen a äga besluta, hämtar
Den 13 Maji.
293
fullkomlig styrka af Kongl Maj ts Nådiga För¬
ordning den 3' November 1810, angående
LandtTullsInrättningens upphörande, deruti
Kongl. Maj:t nog tydligt förklarat: att so/n,
enligt 60. § i Regeringsformen af den 6 Ja¬
nn 1809, BandtTulls-af gifter ne räknades till
den Bevillning, sorn Riksens Ständer ägde att
bestämma, och det således af dem berodde ,
att b/behålla eiler afskaff a dessa afgifter, i
hvilket sednare fall äfven anstalterna till de¬
ras uppbörd, såsom sådana, borde försvinna„
tillkomme det alltså Riksens Ständer, att i
detta Bevillningsmål vidtaga ett afgörande
beslut. I en rigtig slutföljd tror jag således
att Högloflige Utskotten meta bestämdt kunnat
tillstyrka Riksens Ständer härutinnan fatta
deras beslut , och om verkställigheten hos
Kongl Maj t i underdånighet anhålla, jag de¬
lar med Högloflige Utskotten lika öfvertygel,
se, att utarbetandet af ett fullständigt Förslag
till ny reglering af en hufvudsaklig Reform
med Tullverket och dess Förvaltning ej nu
mera k3n medhinnas; men hvad som är syn;
bart ländande till befordran af ändamålet, gea
nom en förändrad Tullstyrelse, anser jag dess
mera nödigt, sorn derigenom ej allenast straxt
kan vinnas en betydlig besparing i utgifterna,
utan ock en mera verksam handläggning af
göromålens behandlande.
Nu varande General Tullstyrelsen består
utaf Herr Ordföranden och 6 Ledamöter, hvil¬
ka, i anseende till deras öfriga, högst vigtiga
Embetskall, blott en förmiddag hvarje vecka,.
294
Den 13 Maji.
äga tillfälle besörja Tullverkets vidsträckta gö¬
romål. Enligt det till Riksens Ständer inkotra-
ne Omslut olver Stora Sjötullslntraderne, haf¬
va uti Arfvode och Prasmier Kongl. General
TullDirectionens Herrar Ordförande och Leda¬
möter erhållit år 1813, 27,750 'R:dr; för år
1814, 26,483 RHr , och år, 18 15 3 22,508 R:dr
Banco. Denna årliga utgift öfverstiger tili be¬
tydlig del hvad 2 1 Kongl Svea HofRätts Herrar
Ledamöter, för en daglig och trägen tjenstgö¬
ring på Stat årligen åtnjuta Förhållandet med
förenämnde Kongl General TullDirectionens
aflöning har jag , såsom Ledamot å Högloflige
Ridderskapets och Adelns vägnar, uti Stock¬
holms Stads Taxerings PröiningsComité fått
erfara, genom ett år j816 dit inkommit Be¬
svärsmål, angående origtig debitering å Löne¬
inkomsten för en från Kongl. General TullDi-
rectionen afgången Ledamot , och det är a£
denna anledning jag vågat föreslå , att en Ord¬
förande och tre Ledamöter, oberoende af an¬
dra Embets-göromåi, skulle genom en daglig
tjenstgöring , ej mindre med den grannlagen¬
het Tullgöromålens skyndsamma handläggning
fordrar, än ock medelst en lika oafbruten
uppmärksamhet, utreda en nödig inskränkning
af öfverflöd ga både Tjenstemän och Betjening.
TiPdeltes TullStyrelsens af mig föreslagna Her-
rar Ledamöter lika Lön på Stat med Herrar
HofRättsRåder, vore en årlig besparing af
minst 13,000 R;dr Banco att vinna.
En märklig inskränkning i utgifterne skul¬
le äfven erhållas, derest alla Confiscationsmål
Den 13 Maji.
295
finge upptagas och afgöras vid de ordinarie
Domstolarne, hvarom Riksens Ständer nästled*
ne R ksdag äfven hos Kongl. Maj:t i under¬
dånighet anhållit.
Den dryga utgift Staten måste vidkännas-
genom Bevaknings - anstalterna vid Norrska
gränsen, försvårar ej allenast en närmare för¬
ening med våra nya Bröder i Norrige , utan
föranleder äfven till utgifter, hvilka hvarken
befordra ändamålet, eller medföra en motsva¬
rande inkomst.
Om det är ostridigt , att alla Luxö-arti-
clar äro i Norrige belagda med hög Tull 9
som ökar deras värde vida utöfver hvar¬
till samma varor här i Riket kunna föryttras,
försvinner all Lurendrägeri - speculation der¬
med, hvadan ock inskränkning af TulIBetje-
ningen derstädes synes kunna medföra betyd¬
lig besparing.
Tryggade kunna Riksens Ständer i un¬
derdånighet anförtro vården af Rikets väl åt
vår allmänt vördade lagkrönta Konung, af
hvars kraftfulla verksamhet för Fäderneslan¬
dets bästa Nationen rönt mångfaldiga Nådiga
åtgärder. Dess höga tänkesätt om Nation alvil-]
jan har Hans' Majestät till Norriges Invånare
den 17 Julii 1814 Nådigst yttrat, då de an-
manas att Idta Nationens allmänna vilja hö¬
ras , och att Idta denna vilja bestämma sina
Lagar, under skyddsmedlen af en upplyst och
välgörande Konung; äfvensom Hans Majestät
D(H i 3 Maji.
hos sin Herr Son sökt inplanta lika höga tän¬
kesätt, då Hans Majestät den 14 Julii .'817
Nådigst yttrade : Regeringen , dt hvilken Lci-
garnes verkställighet år anfort rodd, hämtar
sin styrka i Nationens vilja.
När nu härtill kommer , att Hans Maje¬
stät redan 1812 Nådigst insett nödvändigheten
af en förändrad Organisation af Tullverket 5
han ej någon tvekan uppstå , att ju Riksens
Ständers underdåniga anhållan om en snar
verkställighet deraf, blir af Hans Kongl Maj.'t
håde Nådigst antagen och anbefalld, allenast
saken i en klar dag i underdånighet varder
framställd.
Enligt Herr JustitimOmbudsmannens af-
gifne Berättelse för nästledit år , häfver Na®
tionens Representanters underdåniga anhållan
uti detta ämne vid 18*3 års Riksdag blifvit,
jemte General TullDirectionens underdåniga
Utlåtande om Tullverket, Kongl. Maj-t i un-;
derdånighet föredragen den 5 November näst-'
ledit år, då Kongl. Majit befallt, att Målet
skulle tills vidare hvila j äfvensom samma Be¬
rättelse upplyser under N:o 140 Pag. 82, att
den upplösta TullComitéen afgifvit under¬
dånigt Betänkande och Förslag rörande Tull¬
väsendet, hvilka Handlingar ofelbart skola
lenina vigtiga upplysningar i ämnet, hvarföre
jag jemväl om deras infordrande vördsamt
framställt nödvändigheten.
' Med hämtadt stöd af hvad sålunda anförd*
Dm 13 Maji.
297
ar, anhåller jag att Betänkandet matie varda
till Högloflige Utskotten återremitteradt, åt.
följdt af dessa Anmärkningar.
Friherre Cederström, Jacob: Den värde
Ledamoten, Herr af Stenbol, har uti sitt nu
upplästa anförande i det hufvudsakligaste in¬
stämt i Utskottens yttrande, meri tillika trott,
att Riksens Ständer höra ingå uti en speciel
pröfning af TullStatens Organisation, samt der¬
vid föreskrifva, huru sjelfva Tullstyrelsen skuL
le inrättas, och af huru mångå Ledamöter den¬
samma borde bestå. Men dervid får jag erinra,
att såd3nt iärer svårligen låta sig göra i detta,
mera än i andra Mål, utan att öfverträda den
gräns för Riksens Ständers magt, som de sig
sjelfve förekrifvit ; ty dä skulle, på samma
grund, Riksens Ständer kunna besluta om för-j
ändring af Uppbördsverket i Landsorterna ,
samt förordna om andra Personers antagande
till Uppbördsman i KronoFogdarnes ställe.
Men sådant går ej an. Om Lagstiftande Mag-
ten vill på detta sätt inblanda sig i den Verk¬
ställande Magtens åtgärder, blir följden den,
att intet blir verkstäidt Utskotten hafva till¬
styrkt, att öfverlemna till Kongl. Majrt regie-
randet af TullStatens Organisation och Perso¬
nal efter föregången undersökning, och detta
anser jag vara allt , hvad Riksens Ständer i
denna del kunna tillgöra; jag tror således, att
Betänkandet bör, utan återremiss, bifallas, och
får jag derföre anhålla om Hans Excellences,
Herr Grefvens och LandtMarskalkens Propcn
sition derå.
Friherre Boye y Ludvig: Afven jag ar af
den tanka, att hvad Herr af Stenhof anfört,
i dess för öfrigt ganska nitiska yttrande, icke
till alla delar hvarken är eller bör vara Na¬
tionens allmänna vilja. Tull-Inkomsterne äro
i våra Grundlagar förklarade utgöra en del
af Bevillningen, hvars bestämmande åter är
Ständernes ensak ; och deraf måste visserligen
följa, att Ständerne äga i allt, hvad som ut.
gör grunder för Tull - Inkomsterne , mera än
blott önsk ingsmagt } men Ständerne böra der¬
före visserligen aldrig vilja inblanda sig i nå¬
gonting, som tillhör det administrativa ; etne.
dan det är högst vigtigt, att all Administra¬
tion afskiljes från Lagstiftningen, Betänkandet,
som nu utgör öfverläggningsämne, innefattar
likväl omständigheter, deri jag visserligen tror
att Ständerne böra hemställningsvis hos Ko¬
nungen i underdånighet tillkännagifva deras
tänkesätt, ehuru någon afgörande rätt deri
icke ens bör af Ständerne åstundas. Är Herr af
Stenhols uppgift grundad, att en Ordförande
och 6 Ledamöter kosta Staten i Löner och
Arfvoden emelian 22 och 28,000 R:dr Banco
årligen, så kan man visserligen begära ändring
deri j emedan man vid eftersinnande, attTull-
Directionens befattning endast är en Corn mis¬
sion , sorn vanligen ej ger sysselsättning för
mera än en till två förmiddagar i veckan, ej
kan undgå att finna sådana Löner eller Arf¬
voden vara alldeles oformliga. Det.torde haf¬
va tillkommit under den tid, då Tullen var
bortarrenderad till ett Bolag , som trodde sig
böra sätta Directionens egen fördel ij verk»
Den l'j Maji,
299
samhet , och derföre tilläde Directionen en
viss procent af Jnkonisterne ; hvilket var så
mycket mera skadligt, som Directionens inte¬
resse derigenom biel stridande emot Statens ,
så vida Directionen derefter naturligtvis hade
fördel af all förökning i Tull Inkomster, och
fölagteltgen också borde befordra ail Import,
äfven den skadligaste för Nationen , blott att
den gaf Inkomster åt Tullen. Denna Lönings-
methode var högst oklok 5 och vi böra tro ,
att så icke tillgår nu mera. Dessa underdåni¬
ga erinringar kunna visserligen anmälas ; men
jag tror icke, att vi derföre böra ingå i be¬
stämmande af hvarken de blifvande Lönernes
belopp eller Directionens Personal; emedan allt
sådant bör endast ankomma på Kongl, Maj:ts
Eget Nådiga bedömmande. Att Directionen
bör bestå af mera än en Ordförande och tre
Ledamöter, det synes mig högst skäligt; ty
om , på sätt Herr af Stenhof föreslår , den
ena Ledamoten vore alltid sysselsatt med re¬
sor, och en eller två af de andra voro sjuka,
kunde Styrelsen snart öfvergå till Envälde ,
sorn vore det sämsta af allt. Mig synes dess¬
utom, att, när Lönerne blefvo måttliga, vore
en eller två Ledamöter mer eller mindre in.'
gen betydlighet i utgift , svarande emot den
större säkerhet Allmänheten ägde att Ären-
deme väl sköttes. Af de serskilta vota, sorn
åtföljt Betänkandet, tror jag att Friherre
Drufvas och Herr von Köchs äro så grund¬
liga , att de torde böra af Ständerne antagas.
LandtTullarnes antal är så inskränkt, att, om
snan nu borttager de qvarvarande, så bortta*
30Q
Den 13 Maji.
ger man också det hufvudsakligaste af all cont
troll emot Lurendrägeriet 3 hvilket likväl vore
det skadligaste , man i frågan om Tullväsen¬
det kunds göra.
Den uppgift, som Herr von Koch gifvit oss,
angående Tullväsendet i Norrige, lederl, som
mig synes, tili den öfvertygelse, att vafor, som
6kuile först lurendräga in i Norrige , och se¬
dermera transporteras till Sverige, tor att der
åter lurendrägas n , skube bldva dyiare, än
att sådant vore serdeles att befara; och om
detta står fast, hvilket jag ej kan känna, men
hvarom Konungens Rådgifvare visserligen äga
kännedom; så borde vi få hoppas, och emellerd
tid kunna begära, att, på sätt Herr von Koch
föreslår, Tullarne emot Norrige må afskaffas ,
hvarigenom ej mindre än några tjugu tusende
R:dr hitintills blifvit årligen bortkastade.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning: In¬
stämmande med Herr af Stenhof i de flesta
delar af hvad han i afseende på Tullverkets
organisation och förvaltning föreslagit och vid
Betänkandet i detta afseende anmärkt, inskrän¬
ker jag mig i synnerhet till anmärkning vid
några uttryck i förevarande Betänkande, sora
jag yrkar måtte erhålla en nödig förändring.
Utskottet föreslår, att LandtTulls-bevakningea
bör med nästa år upphöra, hvaremot jag an.
ser, att densamma med innevarande år bör in¬
dragas, helist jag ej kan inse något skäl,
hvarföre densamma, om den skall upphöra,
bor existera längre än det nu löpande året. Vi-