Den i5 April.
601
Vill och kan således Regering och Stän¬
der icke i tid vidtaga tillräckliga åtgärder till
produetionens stigande och consumtionens häm¬
mande i Landet, så kunna inga Riks-Financer
lijelpas, och det är så godt, att straxt med¬
gifva olijelpligheten. Dessa åtgärder höra så¬
ledes här förutsättas; frågan om dem, hör till
frågan om de rätta principerne för oeconomi-
ska och commerciella Författningar, men har
endast så vida sammanhang med Myntvärdets
reglering inom Landet, som blott begge till¬
sammans försätta en Nation i välstånd.
De åtgärder, som i finance-väg vidtagas,
för att undanrödja allt, hvad som inom Ri¬
ket motarbetar de riksgagneliga rörelserna,
kunna för öfrigt betraktas alldeles särskildt
från allt afseende på cours och handelsförhål¬
landen, och det är de, som nu egentligen böra
komma i fråga. På denna punct, der rörel¬
sens bibehållande afses, visar det sig tydligt,
att den här ofvanföre omtalta Sedelstocken,
som orubbadt bör bibehållas, icke ensamt är
den med Riksstämpeln försedda, utan massan
af allt det Mynt, hvad namn det än äga må,
som genom länge fortsatta publiqua åtgärder
blifvit satt i credit hos Nationen, skapadt till
Nationalmynt, och alla varupriser, alla inköps-
och anläggnings-calculer, af alla slags Närings¬
idkare med full rättighet grundade på äfven
dettas existence.
De Discont-Sedlar, som deltagit i rörel¬
602
Den i5 April.
sen lika med Banco, Liro således från denna
synpunct för Svenska Medborgaren och Sven¬
ska Ständ erne, att anse lika med Banco-Sed-
lar. Om beloppet af dem. är jag med Höglofl.
Utskotten icke af samma tanka. Utskotten
beräkna tre-proCents Reversernas belopp den
3i Martii detta år till a,65o,ooo, samt Assigna-
lionerna till 800,000, utesluta således alla Af-
skrifnings- Bevisen samt derefter än vidare
45o,ooo af Götha Canal-Disconts tre-proCents
Obligationer, emedan hela summan uppgifves
till 3,ooo,ooo. Jag har i ett anförande den
17 Martii beräknat det i DiscontSedlar bestå¬
ende Rörelse-Capital efter en annan grund. Den
derigenom behållna summan blef 4>0°0>000‘
Utan att egenkärt vilja försvara min beräk-
nings-melhod, anhåller jag, att få göra Ridder-
skapet och Adeln uppmärksamma på, huru,
efter min tanka, origtigt Utskottens förfarings¬
sätt deri är, att Discont-sedel-massan blifvit be¬
räknad efter sitt belopp den 3i Martii. Är det
Högh Utskottens Ledamöter, är det någon Riks¬
dagsman i någotdera Ståndet obekant, att, under
hela den tid, sedan sistledne 1 Oct. hvarunder
våra nödställde Landsmän på Ständernas hjelp
emot en tryckande Penningehrist, med oroliga
sinnen, väntat, har, så mycket möjligt varit,
af Landets allmänna Rörelse livilat, hvar men¬
niska i Landsorten, har, der möjlighet varit,
vitstält till efter Riksdagens slut sina liqvider.
Under denna tid har Discont-sedel-massan, och
derigenom RörelseCapitalet, kunnat indragas,
utan än synlig olägenhet. Icke desto mindre
vore det ett origtigt påstående, alt Landets
Den i5 April. 603
hela rörelse är calculerad på en sådan in¬
dragning.
Bilagan B. visar att Massan af den 3o
Sept. 1S17 utelöpande dels Disconternas egna
Assignationer och Obligationer, dels genom ut¬
tagande af Creditiverne i rörelsen utkomne
Banco-Sedlar, öfversteg de nu till fullo uttag-
ne Creditivernes belopp, som är det enda, sorn
i rörelsen nu är qvar, med 4>5oo,ooo R:dr.
Samma öfverskott utgör för slutet af i8i4>
hvilket års bokslut egenteligen är det, i en¬
lighet hvarmed det är beslutadt att reglera
Sedelstocken, omkring 4>6oo,ooo. Det oak¬
tadt är ingenstädes afskrifnings-Fondcn inräk¬
nad, ehuru i sanning det ej kan nekas, att
denna Fond visserligen ej fördubblat det be¬
lopp, hvartill den uppgått, men väl till en del
utbringat en med sig sjelf lika summa i Rö¬
relsen, hvilken annars legat orörd i allmänna
eller enskilta Cassör. Då detta allt besinnas,
torde man finna, att det Rörelse-Capital i
Discont-Sedlar, på hvars existens, jemte Banco-
och Riksgälds-Sedelstocken, Sveriges samtelige
rörelse blifvit byggd, är närmare fem, än fyra
millioner. Jag torde, då Utskottens Betänkande
i detta ämne till afgörande förekommer, få när¬
mare tillfälle att utreda detta. Beloppet af de
nämnda Discont-papperen synes hafva varit
upptagit till 4 millioner, att dumma af Friherre
Cederströms bifogade yttrande, i Beredningens
förslag inom Ilögloflige Utskotten, och då
samma Friherre Cederströms yttrande innehål¬
ler, att Beredningens förslag hufvudsakligen
å
604 t) en i5 April.
varit grundadt på Friherre Wirsens yttrande
i ämnet, torde jag således kan hända kunna
åberopa Herr Friherre Wirsens tanka, tillstod
för min sats. Ifrån Friherre Cederström är
jag endast i så måtto skiljaktig, som han be¬
räknat låne-rörelsernas belopp den 3i Decem¬
ber 18*4» och jag deremot de utgifne Sedlar-
nes, hvadan han äfven kommit att inräkna al¬
la afskrifnings-bevisen.
Ett förslag, att, i sammanhang med beta¬
landet af Disconternes skulder, verkställa ut¬
bytet af de nämnda fyra Millionerne, inlemna¬
de jag den 17 Martn, och flere andra kunna
uppgöras. Det vore i allmänhet önskeligt, om
man kunde undgå, att, genom utrednings-metho-
den af Disconterna, sätta alla Discont-sedlarne
i så stor Credit, att de straxt ingå i rörelsen
såsom Banco-Sedlar, äfven de, som deri for¬
dom icke deltogo. Det är ett stort fel att
öka Rörelse-Capita let för en kort lid, utöfver
den punct, hvari man ärnar bibehålla det.
Detta är likväl, så snart Banquen skall garan¬
tera Sedlarne, nästan omöjligt, det betyder dock,
1111 mera, mindre, om 4 millioner blir den Sum¬
ma af Banco-Sedlar, sorn i Discont-Sedlarnes
ställe utlemnas, emedan Discont-Scdelstocken
den 3i Martii delta år, om ock afskrifnings-
bevisen inräknas, endast Öfverstiger 4>o°o>ooo
med några 100,000 R:dr, som torde hafva in¬
gått, såsom afbetalning på Discontskuld, innan
afskrifningsbevisens ens hunnit inkomma i nå¬
gon rörelse. Att åter, som Utskotten i slutet
af Pag. 29, vilja ursäkta den indragning inom 5
Den i5 April. 605
år, man föreslår, dermed att man nu för till¬
fället, genom utbytet af Discont-Sedlarne mot
garanterade Papper, flyttar liela Discont-Sedel-
massan, äfven sjelfva afskrifnings-bevisen, in¬
uti rörelsen; det är, utan att Utskotten sjelfve
insett det, att ursäkta ett föreslagit steg till
Nationens olycka, med ett annat förslag, att
göra den ännu kännbarare; ty skakningens
våldsamhet, som skall blifva, förhåller sig di-
rect, som skillnaden emellan Landets Rörel-
se-Capital, för och efter indragningen.
Jag yrkar således att hädanefter, allt fram¬
gentj Banco- och Riksmålclsedelstocken, sädan
som den var d. 31 Dec. 1817, med inråkning af Fi-
lialDisconternes utgifne Creditiver, och tillägg af
fyra Millioner, skall bibehållas. Lika med Ut¬
skotten delar jag den tankan, att Banco- och
Piiksgälds-Sedlarne lika mycket gravera Ban-
cjuens Credit, och tror att hela Creditivet, som
Biksgälds-Contoiret nu på Banquen äger, är
blott ett lekverk. Jag föreslår derföre, antin¬
gen att detta Creditiv må blifva obegränsadt,
eller hellst, att Riksgälds-Contoirets Credit-
Sedlar härefter må, såsom Banco, i alla in¬
sättningar i Banquen emottagas, all Sedelvex-
ling i Biksgälds-Contoiret hädanefter upphöra,
dess utgifne Sedlar småningom emot Banco
utbytas, samt till ersättande af den plats en
och två Riksdalers-Sedlar innehaft, Banquen
hädanefter utgifva Sedlar på f, samt -f R:dr B:co
valeur. Jag följer i detta förslag min orubb¬
liga öfvertygelse om nyttan af enkelhet i alla
Stats-förhållanden. Riksgälds-Contoirets perso¬
606
Ben i5 April.
nal skulle härigenom ganska betydligen min¬
skas. Äfven detta Contoir komme att blifva,
hvad Utskotten ganska rigtigt kallat det nu
varande Stats-verket, blott en General-Cassa,
utan inflytande på Rikets Penninge-Väsende.
Det skulle få sig uppdragit, att mottaga Be-
villnings-Summan, och fördela den till särskil¬
ta anslag, att försälja Kronans Domainer, då
sådant af Riksens Ständer befaltes, förvalta
de Cassör, som af Ständerne äro till detta
Contoir flyttade; vidare, att efter den vid för¬
ra Riksdagar uppgjorda liqvidationsgrund inlö¬
sa den del af sina skullder, som öfverstiga
Credit-Sedlarne, och sist att successive besör¬
ja inbetalningen af det Allmännas skulder till
Banquen.
Den fordran Banquen, för det sista öfver-
tagandet af Credit-Sedlarne, skulle få af Riks-
gälds-Contoiret, tillika med den Banquen för¬
ut äger, blefve alldeles analog med dess nu
varande fordran af Stats-Verket: summa af
dessa, eller nära 14,075,000 R:dr, blefve en
Banquens fordran hos hela Nationen, i stället
för hos enskilta, och hvilken fordran succes¬
sive inbetaltes genom Bevillning; jag under¬
ställer härvid, om icke Banquen kunde afsä¬
ga sig all ränta derå, trogen den grundsats,
att ali ränteberäkning, emellan Irenne, samma
Principaler tillhörande, Cassör, såsom här Ban¬
quen, Statsverket och Riksgälds-Contoiret, är
blott ett sätt att bedraga sig sjelf, genom stora
numror, som figurera på papperet.
Den i5 April. 607
En sådan ränte-afsägning liar varit orim¬
lig hittills, så länge liela byggnaden afBanco-
författningar var ställd på amortissement, då
var det nödvändigt, att Banquen skulle vinna
på alla sina lån, för att hastigare, än genom
blott afbetalning, amortissera. Men sjelfva
amortissements-principen frångingo Ständerna
i8i5, och skola frångå den emellanåt allt
framgent, så länge Näringarnes röst kan höras
öfver Capitalisternes; de skola rusa från den,
om Utskottens Betänkande antages, med så
mycket mer ytterlig häftighet vid nästa Riks¬
dag, som innan dess rolerna kunna vara om¬
bytte, i fall en del af dem, som nu önska
annalkande till Silfverperiod, då redan hafva
varit kloka nog, att förvandla sig sjelfva till
Närings-idkare, för att vinna äfven på det
vacklandet af deras Landsmäns ställning.
Öfvergifver man, så gerna snart, sorn
sent, och innan ännu nöd och brytningar
tvinga, sjelfvilligt hoppet om realisation genom
financiella konstgrepp; fäster man sig orubb¬
ligt vid den lankan, att öka vår Export och
vår production, minska vår consumtion och
våra dårskaper —■ vid den sanningen, att, när
detta skett, kan Landets Penninge-art icke
undgå att hjelpa sig sjelf, Myntmaterien må
vara Papper eller Silfver, eller hvad liebst,
som i rörelsen sättas kan — då behöfver man
intet tillställa någon räntevinst för Banquen
på Nationens bekostnad. Ändamålet, hvarfö¬
re man ej omedelbart afskrifver hela Stats-
Vejrks-skulden, är då blott, alt icke minska
603
Den i5 April.
Banquens hela Hypotliek-massa; man af betalar
denna skuld, och förvandlar den småningom till
fordringar hos enskilta, emedan man anser hå¬
de billigare, att Lånet endast tynger den som
sjelf velat det, och kan afbetalas af den som
vill, än att det genom Bevillning skall tynga
hvar Medborgare; och tillika, för Opinionens
skull och Ilypothekers säkerhet, nyttigare, att
det icke består i en Statens skuld, icke kan
befaras, vid någon hvälfning, att Nationen
skulle afskrifva den. Den antagna Summan af
750,000 R:dr blifver då blott ett uttryck, hu¬
ru hastigt Nationen vill åstadkomma denna flytt¬
ning; med denna Summa, som egentligen be¬
stämdes endast för 1809 års Stats-skulder, kan
så väl resten af dem, som hela fordran af
Riksgälds-Contoiret, till den 1 October i836
blifva betalad, och det är detta jag nu före¬
slår. Alla de anslag således, som af ålder
varit gjorda till successivt inlösande af Riks-
gälds-Sedlarne, kunna till andra behof använ¬
das eller ock Bevillningen med lika mycket
minskas.
Jag vill här nämna om ett undantag, som
bör göras från den allmänna principen, att hål¬
la Rörelse-Capitalet orubbadt. Det gäller den
Sedelstock, som Spannmåls-Magazins-Directio-
ncn uttagande af sitt Creditiv, och genom lå¬
nen för Exportahla Metaller, tillskapas. Denna
del af Sedelstocken är endast en Representant
af ett Yaru-lager, som förblifvit osåldt en läng¬
re tid, än som i vanliga ställningar af Landet
sker,
Den i5 April. 609
sker, ogIi än hvarpå de olika rörelserna Blif¬
vit calculerade. Då det nu är Varu-upplagets
och Rörelse-Capitalets samfälta summas icke —
förminskande, hvarpå alla Financiella, likasom
alla Oeconomiska, åtgärder höra syfta, så är
det klart, att under det alt en del af varu-uppla-
get är hvilande, osåldt, och derigenom undan¬
draget allmänna Rörelsen, hör Yaru-representa-
tivernes mängd erhålla en deremot svarande till¬
ökning. För Metall-lånen, äfvensom för Spann-
måls-Direclions-creditiv, hör således visserligen
ett maximum af hvarje Riksdags Ständer fast¬
ställas, men denna Sedelstock icke komma i
beräkning, då man talar om Landets orubbli¬
gen fastställda Rörelse-Capital. Det som här
sagts om Spannmåls-Magazins-Direction, förut¬
sätter, likväl, att den reduceras tillen anstalt,
som för Jordbruket svarar emot, hvad Metall¬
lånen äro för Bergshandteringen. Jag vet alltför
väl, att Spannmåls-Magazins-Direction för det
närvarande är helt annat; jag förutsätter, att
Stats-Utskottet, vid denna Riksdag, lyckas att
upptänka, i fall det är möjligt, en organisation
för detta Verk, som gör det nyttigt för Lan¬
det; kan detta icke ske, så hör hela inrättnin¬
gen hort. Bibehålles den vid hvad den nu är,
en Corporation, som handlar, till mångas utar¬
mande, och icke ens sin egen vinst, så hör
dess Fond inräknas i det Rörelse-Capital, som
ar utelöpande, men då hör den ock åläggas att
äga hela Creditivet beständigt uttagit. Det hör
då kallas stående Lån emot Ränta, ej Creditiv.
Deremot är det en annan, nu eventuell del af
Ridd. och Ad. Troi. V B. 1 J/d. 77, 78.,
610
Den i§ April.
Rörelse-Capitalet, som synes böra fastställas
till orubbad. Banco-Discontens Lånefond är
nu 6,000,000 R:dr, utom den summa, hvartill
Lånen på publiqua Papper uppgå. Stats-Obli-
gationer, Adier, eller dylikt, äro således hvar
stund deras ägare behaga, ett Rörelse-Capital;
de -äro likväl enligt sin natur, en räntebärande
egendom, som ej borde vara lättare att mobilice-
ra, än fastigheterne i Landet. Mångårig egendom
bör till mångårig fond hänvisas. I stöd häraf fö¬
reslås, att låta de så kallade publique papperen
få företräde till lån af första blifvande tillgång, ej
obegränsad lånerättighet; men i det ställe gifva
Banco-Discontens Fond en bestämd tillökning af
det medeltal, hvartill lånen på publique Papper
hafva gått. Jag har i stöd af några yttranden
på denna Riksdag, att Banco-Discontens fond
är omkring 6j million, antagit den nu nämnde
delen till \ million.
Okunnig om Banquens hemligheter hav
jag grundat den calcul, som under Litt. A. bi-
lägges, på de, möjligen falska uppgifter, sorn
nu gällande Banco-författningar tillåta Riksdags¬
männen att anskaffa sig. Antages principen,
så är det ganska lätt, att, efter Banquens Böc¬
ker, göra denna calcul correct. Hvardera af
de tre tingen: Sedelstocken^ Hypothekmassan och
Silf verf onden j böra sedermera bibehållas orub¬
bade. Silfverfonden bör, genom en stadgad
föresalts hos Nationen, till dess tid blifver„ lika
noga förvaras emot hvar Riksdagsman, som
vill öka den, som samma Silfverfond genom
säkra lås och tjocka murar, förvarades emot
Den i5 April.
6li
dera, som skulle vilja minska den. Jag sade:
till dess tid blifver; då blifver tiden, när kloka
oeconomiska Författningar i flere år har verkat
en öfvervigt i Productionen, utöfver hvad vi år¬
ligen consumera, har flyttat oss från den ställ¬
ning, hvari vi nu äro, att vara skyldiga, kan¬
ske nära 2 års export, till den att hafva for¬
dran af ett års import. Då blifver tiden, när
våra Näringar, eller rättare frön till Näringar,
hafva hunnit slå djupa rötter, när den nya Hus-
hålls-methoden, de nya Rörelser, som i flere
af våra provinser, såsom cn följd af ökadt Rö-
relse-Capital, infördes, fullständigt har hunnit
utveckla de välgörande följder de skola med¬
föra, så snart principerna consequent följas, och
allt har hunnit stadga sig. Då blifver tiden,
när årligen vår sjelfständighet i Finance-väg
ökes, då blifver det tid, att med lika mycket
låta Banquen inköpa Silfver till den äskade
Fondens tillväxt; då kan man med detta me¬
del på en gång förebygga en för hastigt fallan¬
de cours, och tillika närma sina efterkommande
till en Silfverperiod. Mera härom längre fram.
— Att denna lyckliga ställning ännu icke har
blifvit Sveriges, att decennier fordras, och
orubbade Författningar under decennier, för att
föra oss dit, det må ingen, hvarken af Regerin¬
gen eller af Ständerna, försöka att dölja för
sig sjelf; det lyckas honom intet länge, och
det kan hända, att ett allmänneligen utarmadt
Fädernesland snart erinrar honom derom.
Sedan jag yttrat denna min tanka om alla
dessa, större och mindre, Realisations-försöks
Cl2
Ben i5 April.
nu varande olämplighet, utber jag mig vidare»
att inför Ridderskapet och Adeln få utveckla
den plan, som i det föregående blifvit i korrthet
angifven. Jag har föreslagit, att gå väl Ban-
quens Sedelstock, som dess Hypothekmassa,
för framtiden skulle blifva orubbad. Detta
kan ej ske, utan samfält stadgande af två
principer:
i :o Alla till Banquen inflytande afbctal-
ningar skola hvart år åter utlånas.
2:0 Alla räntor och Inkomster, sedan der¬
af afdragits kostnaderne för Banco-Verkets un¬
derhåll, skola ad publicos usus användas.
Hvardera af dessa vigtiga satser, förtje-
nar särskildt utföras. Vid den första satsen
bör ihågkomma®, att orsaken till dess antagan¬
de var intet blott nödvändigheten, för allmän¬
na opinionens skuld, att låta ett i ziffra lika
fördelaktigt tillstånd vid hvart års Bokslut li-
gurcra, utan ännu mer, att låta den årliga Sum¬
ma, som i Banquen eller Stats-Verket årligen
går ut och in, förblifva i det närmaste orub¬
bad, på det att orsaken till myntets Credit in¬
om Landet orubbadt må förblifva densamma,
och det oaktadt ingen tillökning uppstå i den
del af Rörelse-Capitalet, som för vissa tider
af året undandrages de productiva Rörelserna,
genom förhållanden emellan det allmänna och
den enskilta. Det följer häraf, att Hypotheks-
summan bör classificeras i vissa delar efter de
olika proCent, som i ränta och afbetalning till¬
sammans erläggas; att, genom utbyte emellan
dessa classer, summan af alla intrader bör hål¬
Den i5 April.
613
las lika, samt att alla Lån ställas så, att efter
i836, då 75,000 R:dr upphöra, alt af Sla¬
ten inbetalas genom Bevillning, afbetalnings-
procenten på de öfrige Lånen förökas, så alt
samma intrad hibehålles.
Härvid bör först bestämmas det Lånesätt,
som på en gång för Banquen och Nationen an¬
ses vara förmånligast, och dit således ända¬
målet bör vara att reducera de nuvarande Lå¬
nen. Jag tror mig i detta afseende tryggt kun¬
na påstå, att Discont-Rörelsen till den utsträck¬
ning den nu har, ehuru jag föreslagit alt lill
en början deri icke göra någon särdeles ändring,
likväl på det hela icke är nyttig för Landet.
Jag hyser i detta afseende nära lika tanka
med den Herr Professor Agardh yttrat sig äga
i sitt anförande till Utskottets protocoll, att
den del af Lånetillgångar, som för de Hand¬
lande behöfdes, borde vara ställd utan omsätt-
ningsrättighet, och på 6 eller 9 månader, men
hela den öfriga Fonden utlånas på Inteckning,
och afbetalningen blifva betydligen minskad.
Men äfven denna förändring hör ske med var¬
samhet. Vi hafva nu vant oss vid Discont-
viikor, och kunna ej upphöra tvärt med den¬
na vana.
Å. en annan sida lärer det vara tämligen
afgjordt, hvad äfven i Utskottens Betänkande
ådagalägges, att en origlig lånc-principe för
Fastighets-Lånen 1815 antogs. Genom betyd¬
ligen lägre Ränta än den i Landet lagliga, blir
Låne-rättigheten sjelf ett föremål för specula-
tion, icke en utväg till afhjelpande af ett be-
614 Den *5 April.
hof. En hel annan sak är, dä Länen gifvas
för att verkeligen vara en förmän, en upp-
muntring, såsom Odlings-Lånen och Manufac-
tur-Discontens; på dessa hör betalas en efter
omständigheterna nedsatt Ränta. För Odlings-
Lånen har denna hittills varit 2 procent, som
hör bibehållas; men afbetalningen har varit
som synes vara för stor , ty huru mångå äro ej
de gagneliga Odlingar, som först om 4 eller 5
år hörja ge revenue, och ej förrän mångfalldiga
år senare hinna inbetala hela den nedlagda
kostnaden. Jag föreslår derföre, att afbetal¬
ningen för Odlings-Lånen minskas till TV, eller
10 proCent om året.
På de skäl, som af Herr Lagman Man-
nerstam till Utskottens Protocoll blifvit när¬
mare detaljerade, har jag låtit i Odlingslån år¬
ligen utgå 3oo,ooo R:dr, men för de lån, som
icke gifvas såsom en uppmuntran, som gifvas
blott för att hålla allmänna Låne-crediten vid
magt, blott för alt ej minska Banquens Hy-
potheque-massa, för dessa Lån är efter min
tanka rätta medelvägen, att stadga 5 pro-
Cents ränta. Till afbetalning föreslår jag ända
till i836 års slut 3 proCent, men derefter
6; orsaken till det sednare villkoret är ofvan-
före nämnt. Hvad som af 1815 års Ständer
blifvit lofvadt, måste orubbadt lemnäs efter
den af dem antagna principe, och de nya lå¬
nevillkoren först iagItagas vid de lån, som dess¬
utom utgifves.
Manufactur-Disconten behöfver, såsom
Den i5 Jpril. 615
Utskotten ganska riktigt anmärkt, en tillök¬
ning, hvadan, under de 5 åren till nästa Riks¬
dag, jag låtit 120,000 R:dr årligen afgå till
denna Fonds förstärkande.
Genom alla dessa åtgärder erhåller Ban-
quen en årligen förökad intrad, olika efter hvar¬
dera villkoren för hvar Låne-method. För att
bibehålla summan af Banquens intrader orub¬
bad, är det således nödigt, att i molin häraf
minska Discont-Fondernes Låne-rörelse, soni
genom den höga afbetalnings-procenten draga
betydliga summor in uti productiv liqvida-
tions-rörelse; genom denna minskning, och
dessutom genom Stats-Verks-inbetalningen er-
hålles tillgång till de ökade Lånen.
Detta är uppränningen till den plan till
Discont-fondernes successiva minskning, samt
bildandet af Banco-lån på 5 proCents ränta
och 3 proCents afbetalning, med ständigt bibe¬
hållande af så väl Rörelse-Capitalet, som Hy-
pothek-massan, och Banquens årliga intrad-
summa, orubbade, som jag i Bilagan Litt. A.
till detta anförande, dels raisonneradt, dels ge¬
nom calcul utfört. Då sjelfva dessa raisonne-
menter icke kunna fattas, utan ett beständigt
hänvisande till ziffror, förbigår jag, att upp¬
läsa något häraf, och vill blott framlägga re-
sultaterne af systemet med hvardera af de två
perioderne.
Den 3i December 1820, då fordna
616
Den i5 April.
Ständers beslut upphöra att vara i vägen för
våra:
Stats-Verkets och Riksgälds-
Contoirets skuld . . . R:dr 11,825,000
Banco-Discontens Fond .... 5,64o,ooo
Fastighets-Låne-fonden vid
i8i5 års villkor 6,210,000
Odlings-lånefonden 900,000
Manufactur-Discontens lån . . . 740,000
Summa 25,3i5,ooo
Den 3i Dec. 1828, då det år slutas, dit
efter fleras åsigt, denna Riksdags Ständer längst
behöfva tänka:
Stats-Verkets och Riksgälds-
Contoirets skuld .... R:dr 9,575,000
Banco-Discontens fond .... 4',4°>00,>
Fastighetslån på i8i5 års villkor . 5,820,000
Dito på 1818 .... 3,210,000
Odlings-lånefonden 1,470,000
Manufactur-Discontens lån . . 1,100,000
Summa 25,315,000
Den, i mitt anförande den 17 Martii fö-
reslagne, nya Lånefonden i södra och västra
Provincerne, hvars hela storlek den 1 Jan.
1823 skulle vara 5,3i0,000, är häri icke in¬
räknad; egentligast borde denna Låne-inrätt-
ning ställas på samma villkor, som de förut i
samma orter varande Disconterna, men då,
mig vetterligt, ingen Författning bestämdt utsatt
afbetalnings-proCenten i dessa, föreslår jag
' Den i5 April. 617
antagandet af en tiondedel hvart halft år, så¬
som omsättnings-procent. Beräknandet af rän¬
tan på förhand synes mig böra utgå, äfvensom
Bevillnings-procent i alla Disconter bör få af-
dragas, på det att de deri må gifva Capitali-
sterne lika godt exempel, som de gifvit dem
i afseende på öfverräntan. Denne senare titel
kunde nedsättas till 8 proCent. Genom för¬
delning af Låne-inrättniugen till Götheborg och
Malmö, borde hvar orts fmanciella ställning bi¬
behållas, så mycket möjligt är, orubbad, äf¬
vensom man noga bör tillse, det Odlings-lä-
nens erhållande ej genom reglementariska stad-
ganden onödigtvis försvåras. Då detta allt be¬
sinnas, torde blifva uppdagadt, att de produc-
tiva Näringarne ej blifvit så styfmoderligen
behandlade, som jag vågar säga, att det i Ut¬
skottens förslag har skedt; ty alla de omtala¬
de 5 proCents-lånen skulle, så långt möjligt
vore, bibehållas till de productiva Näringar-
nes tjenst. Att i dag uppehålla Ridderskapet
och Adeln med några vidare detailler härom,
vore utan ändamål.
En Lånefond kan styras åt vissa gifna
håll, så snart den begärta räntan ej understi¬
ger den i Landet vanliga med mer än högst
en proCent.
Vill man göra de ofvannämnde principer¬
na säkra om sin verkställbarhet på ziffran,
böra alla Räntor och af betalningar beräknas,
icke såsom hittills, efter första Capitalet, utan
efter det för hvart år innestående, på det att
613
Den i5 Jpril.
den summa, som till hvarje dass är anslagen,
alltid må gifva samma inträd. Man torde här¬
vid tillika höra stadga ett minimum af låne-
summa, hvarå inga afhetalningar vidare få ske,
äfven som att, på samma sätt som i Banco-
Disconten, afhetalningar skola göras i jemna
tiotal Riksdaler, och dylikt.
Likaledes hör för hvar Transportsedel,
som hädanefter utgifves, en pnescriptionstid
af tio år stadgas, inom hvilken sedlarne sko¬
la i Banquen till utbyte inlemnas, på det att
åtminstone våra efterkommande må kunna be¬
räkna Rörelse-capitalets belopp, utan att som
vi bedragas af de för många år sedan förstörda
sedlar, som i Banqueus Böcker evärdeligen
qvarstå.
En mängd Millioner figurera i Bilagan.
Slote sig ingen på dessa ziffror. Får Sverige
öfvervigt i handel, så kan dess Mynt icke fal¬
la i värde, och, så länge alla utskylder, al¬
la Statsutgifter alla intrader till Banquen, ut¬
gå i Bancosedlar, så länge kan Bancosedeln
aldrig upphöra att vara Sveriges Mynt. Då
en flerårig lycklig ställning, fleråriga kloka
författningar, skänkt Landet en fordran hos
utlänningen, en fordran sorn våra förfäder
nästan alltid ägt, och som Naturen ämnat
Svenskarne att äga — då skall det så stort
ljudande, och så mycket fruktade Låne-syste-
mct sjelf innefatta sitt eget correetiv, utmär¬
ka den stund, då Sedelstocken tål indragning
— då sjelfva Lånebehofvet småningom försvun¬
Den i5 April. 619
nit. Just derföre är det så högst angelägit,
att genom en ränta nära lika med den i Lan¬
det lagliga högsta, hindra Banco-lånen från att
l>li ett föremål för Speculationer. Då handels-
öfvervigt inbringat en betydlig förökning af
varu-upplaget, skall Coursen af sig sjelf fal¬
la, utan alla konstiga operationer; då endast
skall dess fall uttrycka allmänt välstånd. När
fordringarne hos Utlänningen börjat inkomma
här i Landet, likasom nu vårt mynt utom¬
lands är gängse, skall låne-tillfället i Banquen
till en del ligga obegagnadt, och Sedel-stocken
derigenom minska sig sjelf, eller ock skall
den begagnas till en ständigt stigande rörel¬
se. Till denna ställnings vinnande är bibehål¬
landet af det närvarande Rörelse-Capitalet
visserligen icke ett medel, men dock ett o-
undgängligt villkor; när man börjar med att
döda alla Näringar genom borttagandet af de¬
ras lifs-princip; kunna icke ens de förträffli¬
gaste Författningar upphjelpa productionen och
maktlöshet ensam skall afhjelpa consumtionen.
Förebygger man orsakerne till Näringarnes af-
tynande, hvaraf nu den ena är penningebrist,
så har man sedan tid, att låta Consumtions-
Författningar verka. Svenska folket kan i så¬
dant fall hjelpas, om det afsäger sig flärd och
öfverflöds-varor, och återgår till gammal tarf¬
lighet; — att derförutan ingen hjelp finnes
det är intet Systemets fel, det är naturens mo¬
derliga omsorg om Svenskarne, alt hon af ål¬
der satte dera i tvång, att förtjena välmagt,
eller förlora den.
620
Den i5 April.
Jag fortgår till elen andra satsen, lika
vigtig som elen nu utförda, den nemligen: Att
de lill Banquen inflytande räntor skola ad pu-
blicos usus användas , åter i rörelsen utgå ehu¬
ru icke genom utlåning. Blifva de icke på något
sätt af Banquen åter utgifne, så minskas der¬
igenom Landets rörelse; utlånas de, så kan
man med ingen utlånings-method förebygga,
att ej Banquens intrader slutligen bli så ofant¬
liga, att liela Landets Rörelse-Capital sysselsat¬
tes med i sig sjelf oproduetiva liqvider. Det
är derföre jag i Bilagan B. alltid sökt flytta
Banquens Hypotheker ur den ena classen lill
den andra, så att samma årliga intradsumma
bibeliålles, och vid detta tillfälle beräknat bå¬
de räntan och afbetalningen på de gamla Lå¬
nen, men tillika noga iakttagit alt de lånefonder,
som blifvit ökade, icke ökats med mer, än
livad tillsammans Stats-Verks-lånen och Dis-
cont-fonderne minskats, o. s. v. Denna prin-
cipe är enkel och lätt att följa, men så ound¬
gängligen nödvändig, att jag bär ännu en gång
ansett mig böra omnämna den.
Sådana sätt, att till allmän nytta använ¬
da Banquens räntor, äro: arbeten för allmän
räkning och premier för export, samt nyttiga
industri-grenar. Angående dessa åtgärder, och
livad som i det afseendet är nyttigast, lärer
blifva framdeles på denna, och skall blifva
på alla Riksdagar mycket debatteradt. Jag för¬
bigår dem alla här; så mycket är afgjordt,
att ingen ling lämpligare fördelar de pennin¬
gar, som man vill utsläppa, än arbeten för
!
Den i5 April. 621
allmän räkning. Hvilka sådana arbeten, som
anses nyttiga, är sedan en annan fråga; allt
bör dock i detta afseende vara beräknadt på
upplifvandet af Näringarne och möjligheten af
rörelse i Landet. Så använda Capitaler göra
mer gagn för det hela, än de som nedläggas
i företag till någon enskild Närings eller od¬
lings åstadkommande. Ty finnes i Landet möj¬
lighet, att med förmon göra anläggningar,
blifver Landet befriadt från penningebrist in¬
om gränsorne, och från handels-undervigt
utom gränsorne, som ständigt ökar den förra;
då skola också nya näringar och nya odlingar
af sig sjelfva uppstå, emedan de icke kunna
uteblifva; och den anläggning, som icke kan
uteblifva, blir säkrast gjord på sitt rätta stäl¬
le. — Hvad premie-systemet angår, så visar
Englands, och nästan alla Länders historia,
tydligen dess företräde framför det låne-sy-
steme, som här i Landet uppkommit, som
härstädes bör bibehållas såsom en nödfalls-
hjelp, men som ock sorgfälligt bör reduceras
dit, derigenom att de publiqua Lånen sorg¬
fälligt hindras, att vara föremål för specula-
tionsandan.
De Räntor, som enligt denna grundsats,
till allmänna arbeten och premier för Närin¬
garne, skulle användas, uppgå enligt Utskot¬
tens uppgift för det närvarande till 4^o å
5oo,ooo R:dr, sedan kostnaderne af alla slag
till Banco-inrättningens eget underhåll blifvit
afdragne. Jag kan väl icke af detta Betän¬
kande tydligen se, om de räntor af Filial-
622
Den i5 4pr il.
Disconternns creditiver, som i Betänkandet af
den 3 Martil om Discont-Regleringen icke
blifvit beräknade, bär äfven blifvit afdragne;
men i alla fall uppgår det som af Banquens
intrader på nämnde sätt bör användas, för
det närvarande till omkring 4oo,ooo R:dr år¬
ligen. I det förslog till Filial-Disconternes
reglering, jag den 17 Martii ingaf, är räntan
af deras nu varande Creditiver inberäknad i
utredningsplanen, och lemnar således ej någon
ny tillgång. Men framdeles skall för livart
år, genom de årligen flere räntebärande Ily-
pothekerhe, Ränte-inkomsterne ökas, ehuru,
genom utbyten emellan hypolheks classen,
summan af räntor och afbetalningar bi belialles
lika. Redan vid 1823 års slut skall ränte-in-
komsten vara så betydlig, alt en stor del af
årliga Statsbehofven deraf kan fyllas, och der¬
igenom en ansenlig minskning af be vi 1 In i li¬
gell ske. Ty det bör anmärkas, att då jag
i det föregående sagt, att alla Banquens in¬
trader, tillsammans med Krono-utskylderne,
bilda den utväg, hvartill man kan vara säker,
att Banco»sedlarne alltid kunna användas,
och som till bibehållande af deras credit, all¬
tid bör lemnäs oförändrad, gäller denna grund¬
sats icke så på ziffran 0111 utskylderne, som
om Banco-inlraderne, emedan de senare äga
i opinionen omedelbarare sammanhang med
Banquen. Bevillningen kan derföre af Ban¬
quens egen tillgång minskas, då denna blifver så
stor, att den till känbar minskning förslår; i
alla fall bör man ändå aldrig lill detta ända¬
mål anslå all Banquens ränte-inkomst, alldrig
Den i5 April.
623
frångå den fördelen, som Sverige framför* de
fleste andra Länder komme att äga, att hafva
en serskild fond för årliga arbeten till allmän
Hjetta, och för premier åt Näringarnes drifti—
giiste idkare. Men att en annan minskning
af Bevillningen omedelbart sker, torde höra
anmärkas, nemligen af den summa, som en¬
ligt fordna Ständers beslut, lill amorlissement
af RiksgäldsContoirets Credit-sedlar, varit an¬
slagen. Dessa Sedlar öfvertagas af Banquen
och Riksgälds - Contoirets skuld, införlifvad
med Stats-Yerkets, betalas med samma ^5o,ooo
R:dr årligen innan t836, med hvilka annars
“Stats-Yerkets skuld ensam skulle betalas in¬
nan 1829 års slut.
Af dessa Banqucns räntor skulle ock möj¬
ligtvis en del kunna anslås till verkningar på
Coursens variationer. Jag vill i den händelsen
sådant finnes nödigt, nämna af hvad natur den
enda Cours-styrnings-anstalt skulle vara, som
min öfvertygelse kunde tillåta mig alt tillstyr¬
ka. Jag har förut sökt utreda min tanka om
Cours, att enda medlet emot dess ständiga
stigande består i kloka Författningar lill Närin¬
gars upphjelpande, och consumtionens häm¬
mande. Om jag undantager de tider, då verlds-
händelser med oemotståndlig kraft influera på
den enskilta Staten, bör all orsak till betydli¬
gare Cours-förändringar sökas, i hvad till stör¬
sta delen genom Författningar kan förekommas.
Dessa Författningar äro, hvad frågan om låg
Cours angår, endast Oeconomiska och Com-
merciella; men då alla sådanas ändamål är
624
Den i5 Jpril.
ökandet af productionen, handelsvågens för¬
bättring, således Coursens sänkande, så torde
det vara nödigt, att från ett annat håll söka
ett correctiv emot dess för hastiga fallande. I
detta afseende är nemligen endast ombytets
hastighet farlig; sjelfva fallandet är nyttigt,
elier rättare ett tecken till ökadt välstånd.
Jag föreslår, i anledning häraf, att till förlän¬
gande af Coursens fallotid, till ett hinder för
allt rusande neråt, lika farligt för en del Med¬
borgare, som det rusande uppåt, vi öfverlef-
vat, var för en annan, en särskilt Cassa i Ban-
quen skall inrättas, dit emot 96 skillingars
Cours det skulle vara den förstkommande öp¬
pet, att sälja Silfver, ända till a5o,ooo R:dr i
Silfver blifvit insatt; derefter emot 90 sk:s
Cours till en lika Summa, och så vidare för
hvar 6:te shillings sänkning. Likaledes skulle
det stå den förstkommande fritt, att emot
den Cours, hvarföre vid samma tid insättnin¬
gen skedde, få uttaga Silfver, så länge något
för det priset vore qvar, derefter för det der¬
näst högre priset, och så vidare. Hela den¬
na inrättning skulle, som hvar och en linner, ic¬
ke komma i ringaste activitet, förrän Coursell
blifvit sänkt till 96, men derefter skulle dess
ändamål vara att åstadkomma några betydli¬
gare ståndpuncter i fallandet, hindra smärre
periodiska orsaker, enskilta operationer, att
åstadkomma Cours-skiften, och förbehålla den¬
na rätt åt de större orsaker, som den egent¬
ligen tillhör, och hvilkas verkningar ej kun¬
na hindras, om man ock dit ville vräka Mil¬
lioner.
Bilagan Lit. A.
Bankens Ställning.
‘ i 8 i 8.
Dec. 3i. Skulder: utgjorde enligt Konungens nådiga Proposition af
den io Dec. vid slutet af 18 r4 en summa af . . 20,987,800
Dessutom Rik sgäl dsContoirets Creditsedlar vid samma tid 5,738,338
hvilka två summors samfälta belopp enligt RiksdagsBe-
slutet kan antagas vara i det närmaste bibehållit. Häri
synes ej vara upptagit de enskilda DiscontVerkens Cre-
ditiver .......... 2,000,000
ej heller BaneoDiscontens Lån på så kallade publique
papper, hvilkas belopp hittills ej varit bestämd; men i
hvars ställe nu föreslås, att lemna publique papperen
blott en företrädesrätt till lån i BancoEisconten, men för¬
ut öka dess Creditiv med ...... 5oo,ooo
ej heller SpannmålsDirectionens Creditiv, hvaraf anta-
ges, att blott det ordinaira varit begajnadt. med . 1,000,000
Dessutom tillkommer till ersättning af den del i Rörelse-
Capitalet, som Discontsedlarne utgjort .... 4>oo°>000
Summa 34,225,638
Då häraf afdrages SpannmålsDirectionens beräknade
Creditiv, samt de nuvarande Lånens belopp på exportabla
Metaller och till JernContoiret, hvilka lunna upptagas till
1,025,000, blifver det RörelseCapital, som nu består i
Bankens sedlar, eller dem som graven dess Credit, och
hvilket i Sverige skall bibehållas orubbadt .
Utom detta kan i vissa fall, då ett motsvarande qvan¬
tum varor ligga osålda, till SpannmålsMagazinsDirection
utlemnas, ända till 2,000,000; och till JernContoret samt
på exportabla Metaller 3,800,000; det högsta möjliga, som
i Sedlar kan löpa, är således 36 millioner R:dr Banco:
Hörer till Ridd. och Ad. Prot. V. B. x Afd., sid. 626. A
R:dr Banco
2,200,000
Tillgångar af olika Classer:
StatsVerkets och RiksgäZdsContoirets skuld: utgjorde den 3r
Dec. 1817, den förra *
Den senare för begagnad Disconträttighet i Banken
Dito för CreditSedlar och Poletter, hvars öfvertagning
af Banquen nu föreslås: 4>22x>200» hvarå likväl bör
afgå Kopparens värde i Poletterne med 27,746
7,762,473
2,118,620
4, i()3,454
Summa 14,074,547
750,000
hvarå blifver af betalt, under loppet af 1818
Utföres i rundt tal
hvilken skuld med tredje qvartalet af i836 försvinner.
Årliga Intraden blifver under tiden bestämd lika, eller
BancoDiscontens fond: uppgår, enligt Utskottens betänkande till 6 mil¬
lioner, utom lånen på publiqua papper; upptages till 6 p millioner,
häraf är likväl 200,000 utlemnadt till Götheborgs Discont, och bör
för att ej rubba den ställning, hvarvid provincerna blifvit vanda, i
mån af hvad FilialDisconterne afbetalar, afgå till den lånefond, som
i södra och västra provincerna är föreslagit alt bilda. Rester således
Intraden af denna Hypolhekclass är 23 procent af Capitalet, eme¬
dan afbetalningen är 20, och räntan 3 procent. Då nemligen detta
sker hvart halft år, kunna minst alla de 2j procenten anses vara
tidtals dragne in i rörelsen emellan det allmänna och den enskilda,
om ock alla omsättningar ej i samma månad af det halfva året ske;
hvadan jag ock anser denne lånemethod skadligare, än alla med år¬
lig omsättning, men tror att den med varsamhet bor, till sin stör¬
sta del, reduceras dit. På ofvanstående Capital utgör 23 procent
Den nya Lånefonden hvarom ofvanföre är taladt: upptages här lill det
belopp, hvartill den skall uppgå den 1 Januari 1823, för att mot¬
svara de ibland skulderne upptagne, till Discontpapperens ersättande
Transport
13,325,ooo
6,3oo,ooo
19,625,000
750,000
1,449,000
2,199,000
Transport
utgifne, sedlarne, samt ersätta det som icke afskrifves af Disconter-
nes nuvarande Creditiver ........
Någon intrad af denne fond calculeras deremot ej, emedan den är
särskilt upptagen i förslaget till Discontreglering. Efter de föreslagna
vilkoren indrages och utsläppes genomdenna inrättning i3 procent af
dess fond, hvilket efter den i Jan. i3a3 ger en intrad af 690,300.
Den motsvaras, till dess, mer än fullkcmligt, af de intrader i allmän¬
na verk, som genom FiiialDiscontern<s successiva indragning uppstå.
Fastighetslån efter 1815 års method. Deras belopp skall, enligt Ut¬
skottens betänkande, vid slutet af 18:0 blifva 6,203,792; hvilket då
5oo,ooo årligen skola öka fonden, ocl dessutom så väl alla räntor
på den förut varande, som alla afbetdningar, åter utlånas, ger lill
belopp d. 3i Dec. 1818 omkring
Intraden häraf är visserligen i sjelfva verket beräknad: för de gamla
lånen efter beloppet vid 1814 års slu, förde sednare efter bokslu¬
tet för det år, du de utgåfvos; men upptages, för att ej, till obe¬
tydligt större riktighet, högst betydlgt försvåra calculen, då här i
alla fall så mycket är provisionelt uppgifvit, för åren 1819 och 1820
till 6 procent på Capitalbeloppet vid årets början, eller
Odlings Lånefonden ..........
Intraden deraf är för det närvarande 22 procent men synes böra
reduceras till 12, derigenom, att af betalningen endast fixeras lill
TV.del om året. Upptages alltså .......
ManufåcturDiscontens fond ........
Intraden deraf är för Banquen endast ränta a 4 procent
Mig synes nemligen, till undvikande af allt eventuellt, att Banquens
lån lill ManufacturDisconten bör förvandlas till stående lån åt den¬
na Cassa.
Summor således, Hjpotheker
och Intrader efter antagne Beräkningsgrunder .
19,625,000
5,310,000
4,790, OJO
4oo, 00c
5oo,ooo
3o,625,ooo
2,199,000
287,400
48.000
20.000
2,554,4 00
Den förra summan visar att silfverfonden i Banquens hvalf blott
behöfver vara större än 1,600,000 R:dr, för att Banquens ställ¬
ning må vara fördelaktig. Mången har likväl gissat, att den är nä¬
ra 5,ooo,ooo.
|
|
|
Under loppet af år 1819 fastställde ISIS års Ständer
följande utlåningar:
I Fastighetslån efter deri af dem gillade grind . . 5oo,ooo
Dito en Summa lika med runtorne på de gimla lånen af
denna art ......... 191,600
Dito afbetalningarne på Dito, men som dotk ej behöfva
här upptagas, lika som ingenstädes i dessi calculer nå-
goa afbetalning utföres, så snart den inan samma lå-
neclass åter skall utlånas.
|
|
|
Sumrrän upptages i rundt tal
I Ollingslån. En tillökning af förra fonder med . 100,000
Dessutom omsättes årligen en tiondedel af deisamma, som
ufgör 4o>ooo.
Förslaget innehåller, att de af 1815 års Stäncer till Odlingslån gjorde
aaslag skola ökas så, alt hvart år 3oo,ooo isådana kunna utgå: här-
tll fordras, för detta år, en anordning, utö.Ver i8i5 års, af 160,000.
Summa: Odlingslånefonden ökes med
HianufacturDiscontens lån dito . . . .
|
700.000
260.000
120.000
|
1.080.000
1.080.000
|
Tillgångar härtill äro:
StatsVerkets inbetalning .......
BancoDiscontens fond minskas med •• .
|
OO (JTK
O O
V» V.
0 0
I 0 0
0 0
|
|
|
|
|
|
i8rp.
Dec. 3i.
1820.
Fördelning af Bankens Hypothekmassa.
|
|
|
Stats-Verkets och Riksgälds-Contoirets skuld .
Intraden dei’af är bestämd till ......
Banco-Discontens fond .........
Intraden deraf ä 23 procent
Fastighets lånefonden med 1815 års villkor
Intraden deraf å 6 procent .......
Odlings lånefonden
Intraden deraf å 12 procent
Manufactur-Discontens lån *
Intraden deraf å 4 procent
|
12,575,000
• • •
5.970.000
• • •
5.490.000
0 • •
660.000
• • •
620.000
|
780,000
1,373,100
329,400
79,200
24,800
|
Summor: Hypothekerne
och Intraderne
|
25,315,ooo
» * •
|
2,556,5oo
|
I den förra summan felas blott den nya lånefondens blifvande Ca¬
pital, för att blifva på siffran lika med samtliga hypothekernas
förra belopp. Intradssunnnan har blifvit bibehållen så noga,
som någonsin behöfs.
|
|
i
|
I815 års Ständer hafva fastställt en utlåning, un¬
der loppet af året, af nya
|
|
|
Fastighetslån ^ • 5oo,ooo
Dessutom hela beloppet af råntorne å de gamla sådane . 219,600
|
|
|
Summan i rundt tal
|
720,000
|
|
Odlingsfält i tillökning af fonden . 100,000
Dessutom utlånas TVdel af förra årets fond, såsom om¬
sättning, hvilket gör 66,000. Till fyllnad i 3oo,ooo for¬
dras således än ytterligare en tillökning af . . . 134,000
|
|
|
Odliugsfondens tillökning ulföres i rundt tal
Transport
|
240.000
960.000
|
|
1820.
Dcc. 3i
1821.
Manufactur-Discontens lån ökas med
|
Transport
• 9 •
|
960.000
120.000
|
C
0
c
0
00
q
|
Tillgångar härtill äro:
Stats-Verkets afbetalning ....
Banco-Discontens fond minskas med
|
* • •
• • •
|
750.000
330.000
|
1,080,000
|
|
|
|
Fördelning af Bankens Hypothekmassa.
|
|
|
|
Stats-Verkets och Riksgälds-Contoirets skuld .
Intraden deraf bestämd till ....
Banco-Discontens fond
Intraden deraf beräknas å 23 procent
Fastighets lånefonderne med 1815 års vilkor
Intraden deraf å 6 procent ....
Odlings lånefonden ......
Intraden deraf h 12 procent ....
Manufactur-Discontens lån .....
Intraden deraf å 4 procent ....
|
|
11,825,000
• • •
5.640.000
• • «
6.210.000
• • •
900.000
• • •
740.000
• • •
|
750.000
1,297,200
372,600
108.000
29,600
|
Summa: Hypotheker
och Intrader
|
25,315,ooo
• • •
|
2,55i,4oo
|
Under loppet af året utlånas:
|
|
'
|
|
Fastighetslånpå 5 procents ränta och 3 procents afbetalning, ef¬
ter den principe, som 1818 stadgas
Odlingslån inalles 3oo,ooo, men hvarå T*7:del af förra fonden bör
afgå med 90,000, rester
Manufactur-Discontlånen ökas med ......
|
i,o5o,ooo
210.000
120.000
|
i,38o,ooo
|
Tillgångar härtill äro:
Stats-Verks skuldens afbetalning .
Banco-Discontens fond: minskas med
|
• • •
• • •
Transport
|
750.000
505.000
i,255,ooo
|
Transport
dfbetalningame pä Fastighetslänen med i8i5 års villkor: des¬
sa utgöra omkring 2 procent af förra BoksIutsCapitalet . .
|
i,255,ooo
125,000
|
i,38o,ooo
|
Anm. Då hela lånemethoden på 1815 års villkor med detta år sät¬
tes på indragningsstat; har jag hädanefter vid alla calculer justerat
intraderne efter 1820 års bokslut. (Egenteligen borde de som of-
vannämndes, beräknats för en del lån efter beloppet 1814» för en
annan del efter 1815, och så vidare.)
|
|
Fördelning af Bankens Hypothekmassa:
1821.
Dec. 3l. StatsVerkets och RiksgäldsContoirets skuld
Intraden deraf, bestämd till .......
BancoDiscontens fond .........
Intraden deraf, beräknas å 23 procent
Fastighetslänen med 1815 års villkor ......
Intraden deraf upptages till 6 procent af Capitalets belopp den
3i Dec. 1820 .........
Fastighetslänen med 1818 års villkor ......
Intraden deraf af 8 procent
Odlingslå nefonden .........
Intraden deraf, å 12 procent ......
ManufacturDiscontens lån ........
Intraden deraf, a 4 procent ... . . . .
|
r 1,075,000
• • •
5,i 35,ooo
• • •
6.085.000
1.050.000
1.110.000
• • •
860,000
• • •
|
750,000
i,i8i,o5o
372,600
84,000
133,200
34,400
|
Summa Hypolheker
och Intraderne för nästa år
|
2 5,315,ooo
• • •
|
2,555,25o
|
1822. Under loppet af året utlånas:
|
|
|
Fastighetslånj på 1818 års villkor .;....
Transport
|
1.070.000
1.070.000
|
|
Transport
Ocllingslårij inalles 3oo,ooo, men hvarå TV<
afgå med 111,000; rester i rundt tal
ManuJacturDiscontens lån ökas med
Tillgångar härtill äro:
StatsVerksskuldens afbetalning
BancoDiscontens fond minskas med
tillsammans 372,600, till skillnaden som i rundt tal utföres
Fördelning af Bankens Hypothekmassa:
1822
Dec. 3i. StatsVerkets och RiksgäldsContoircts skuld
Intraden deraf, bestämd
BancoDiscontens fond ....
Intraden deraf beräknas till 23 procent
Fastighetslån på 1815 års villkor .
Intraden deraf, bestämd som ofvan
Dito på 1818 års villkor . , .
Intraden häraf å 8 procent
Odlings lånefonden ....
Intraden häraf å 12 procent
ManufacturDiscontens fond . 3
Intraden häraf å 4 procent
1,070,000
>r
190.000
120.000
|
1.380.000
1.380.000
|
750.000
500.000
9
t
or
Ö
s i3o,ooo
|
|
. io,325,ooo
|
750,000
|
4,635,000
|
j,o66,o5o
|
5,955,000
• • • •
|
372,600
|
• 2,120,000
|
169,600
|
i,3oo,ooo
* • • •
|
156,ooo
|
980,000
• * •
|
39,200
|
25,315,ooo
|
• • •
|
. . .
|
2,553,45o
|
Under
1823. Under loppet af året utlånas:
|
|
|
Fastighetslån på 1818 års villkor ......
|
1,090,000
|
|
0 elling slån, inalles 3oo,ooo, men hvarå TVdel af förra årets fond
|
|
afgår med i3o,ooo, rester .......
|
170,000
|
|
. fflannfartur Discontens lån ökes nied ......
|
120,000
|
i,38o,ooo
|
Tillgångar härtill äro:
|
|
StatsVerksskuldens afbetalning ......
|
750,000
|
|
BancoDiscontens fond minskas med . • .
|
495,000
|
|
Afbetalningar på Fastighetslånen tued 1815 års villkor, uppgå,
emedan räntan på sista Bokslutets Capital är 238,200, och
den fixerade Intraden af ränta och afbetalning tillsammans
|
|
372,600, i rundt tal till .......
|
135,ooo
|
i,38o,ooo
|
Fördelning af Bankens Hypothekmassa.
1823.
|
|
|
Dec. 3r. StatsVerkets och RiksgäldsContoirets skuld . . . . .
|
9,575,000
|
|
Intraden deraf bestämd ........
|
• • •
|
750,000
|
BancoDiscontens fond .........
|
O
O
O
O
|
|
Intraden deraf beräknas å a3 procent .
|
4 • •
|
952,200
|
Fastighetslån på 1815 års vilkor .......
|
5,820,000
|
Intraden deraf, bestämd som ofvan .
|
• • •
|
372,600
|
Fastighetslån på 1818 års villkor .......
|
3,2 10,000
|
Intraden deraf å 8 procent .......
|
• • .
|
256,800
|
Odlings-lånefonden .........
|
1,470,000
|
|
Intraden deraf å 12 procent .......
|
• • •
|
176,400
|
ManufacturDiscontens lån ........
|
1,100,000
|
|
Intraden deraf å 4 procent
|
. . .
|
O
O
O
|
Summa Hypothekerne
|
25,315,000
|
|
och Intraden för nästa år
|
.
|
2,552,000
|
Hörer till Ridd. och Ad. Prof, V. B. i Afd. sid 626.
B
I hvilken ställning Banquens Hypothequer skulle åt nästa Lagtima Ständers åtgärder öf-
verlemnas, utan att under den tid, de på våra beslut berott, hafva blifvit hvarken öka¬
de eller minskade, men väl genom varsamt utbyte emellan Classer, bringade betydli¬
gen närmare det mål, att icke beslå i Disconlfordringar, utan i sådana, hvars natur
mera ofelbart qvarhåller Capitalerne i productiva Näringar.
Bilagan Lit. B.
Beräkning af Rörelse-Capitalets ökning genom Disconterne.
i8i'4>
Dec. 3i. Malmo Disconts Assignationer
3 procents Obligationer
Banken, som afgår
Götheborgs Discont: Emedan inga autlientiqva uppgifter hunnit er¬
hållas, upptages ställningen lika med d. 3i
i8i5. Det är troligt att, som Discontens rö:
1814 var större, var äfven dess Sedelmassa u«,
och att således det här nedanföre upptagna resul¬
tatet är för litet. Der 31 Dec. x 815 voro:
Assignationerne ......
3 procents Obligationerne ....
Creditivet obegagnadi. .... Sm
Götha Canal Disconts Aåsignationer
3 procents Obligationer
Af Creditivet uttagit
Creditivernäs nuvarande belopp, omkring
Summa
ilätVU iunnits l IBlåClCl» Cl» JI 10 l ij J cili II Veld A/clIlL/U*" ucn xlltvö*
gälds-sedelstocken, äfven med inräkning af Creditiverne till Filial-
R:dr Banco.
|
70,965
i,95i,8oo
|
|
1 2,022,765
t
56,5oo
|
1,966,265
|
1
9
|
524,621
43i>725
l • • •
|
956,346
|
989,427
. 2,i36,q5o
548,377
|
3,674,754
|
a , 1 M ..... . r.
|
6,597,065
|
|
i
|
2,000,000
|
r
|
4,597,365
|
s
>
|
B 2
hvad Götheborgs Discontsedlars belopp troligen blifvit för litet
upptagit, och dessutom i betraktande tagas, att genom de betyd¬
liga summor, som dels pä afskrifnings räkning i Götha Canal-,
dels af publiqua Cassör på tre procent i de öfriga Disconterne
var insatt, en betydlig del, i annor händelse hvilande, Banco-
sedlar utkommit i rörelsen. Endast i CanalDisconten voro på af-
skrifningsräkning insatte 2,3o3,345.
|
|
-
|
1817.
Sept. 3o. Malmö Discont: Intet resultat på siffran af Bokslutet för denna månad
bar kunnat erhållas; Discontens ställning med Ban¬
ken byltes vid denna tid dagligen om; omkring
174,000 R:dr Banco skola hafva blifvit uttagne
d. 1 Oct., men då detta, naturligtvis, blott ökat
den på Creditivet uttagna summan, emedan ef¬
ter DiscontContoirets slängande ingen annan all¬
män Cassas fordran, än Banquens, uppgifves, i
fall den ej i nedanstående uppgifter är inräknad:
Alltså upptages här beloppet af Malmö Discont-
sedlar, sådant det af Stats- och Banco-Utskolten
uppgifvits vara för d. 3i Dpc. 1817.
Assignationer
3-procents Obligationer
Uttagit på Creditivet ......
|
94,4a5
1,342,752
299>995
|
1,737,172
|
1817.
Sept. 3o. Götheborgs Disconts: Assignationer
3-procents Obligationer .
Uttagit af Creditivet .
|
|
439,193
602,683
102,705
|
i,i 44*581
3,636,511
|
Götha Canal Disconts: Assignationer
3 procents Obligationer .
Uttagit af Creditivet .
|
858,979
i,45q,65o
1,317,882
|
|
|
Summa
|
|
6,518,264
|
|
Bilagan Litt. C.
Sammandrag af undertecknads d. 17 Martti och d. i5 April ingifne
Förslag till Finance* och Discont-Reglering.
1. Suraman af alla Banco-och Riksgälds-Sedlar, den 3r Dec. 1817, med afdrag af hvad genom Span-
måls-Directionens uttagande af sitt Creditiv, och genom lån pä exportabla metaller, samt till Jern-
Contoiret, utgått, men med tillägg af 4.00,ooo R:dr Banco, i ersättning för de DiscontAssignationer
och Obligationer, som nu äro utelöpande i allmänna rörelsen, skall allt framgent bibehållas orubbad.
2. För SpannmålsDirections Creditiv fastställes ett maximum af 2,000,000 R:dr Banco, och för lå¬
nen af exportabla Metaller, samt till JernContoiret, tillsammans af 1,800,000. Hvad som af dess
eventuella Creditiver uttages, blifver allt framgent icke beräknadt i den orubbliga Sedelstocken.
3. Alla nu utelöpande Assignationer af FilialDisconterne inlösas d. 1 Julii detta år; vid samma tid
utbekomma ägarne af 3 procentsfordriugar 25 procent deraf contant i Bancosedlar, samt seder¬
mera hvart halft år 8f procent, så att alltsammans till d. 1 Jan. i8a3 blifver betaladt. Vid
hvar sådan afbetalning liquideras ränta på hela summan till dato, hvilken ränta ända till d. 1
Oct. 1817 beräknas efter 3 procent, men derpå efter 5. Efter det bestämda uttagningsdatum
beräknas, för det som borde vara uttagit, ingen ränta.
4. FilialDisconternes massor indraga hvarje halft år -j^del af deras fordringar. I samma orter, der
de varit, bildas nya Låneinrättningar för Banquens räkning; beloppet af dessa Lånefonders sam¬
fälta Capital blifver:
d. 1 Julii 1818 — — 3oo,ooo R:dr
d. 1 Jan. 1819 — — 870,000 —
d. 1 Julii 1819 — — i,45o,ooo —
d. 1 Jan. 1820 — — 2,040,000 —
d. 1 Julii 1820 — — 2,63o,ooo —
d. 1 Jan. 1821 — — 3,i5o,ooo —
d. 1 Julii 1821 — — 3,6oo,ooo —
d. 1 Jan. 1822 — — 4.060,000 —
d. 1 Julii 1822 — — 4>53o,ooo —
d. 1 Jan. 1823 — — 5,iio,ooo —
dessutom, i mån af hvad Götheborgs Discont inbetalar, hela denna Disconlskuld till BancoDis-
conlen, eller 200,000. Vilkoren för dessa nya Låneinrättningar i vestra och södra Provincer-
ne blifva Tydels afbetalning på hvart lån hvar 6:te månad, samt 3 procents ränta, som på
förfallodagen erlägges, afdrag af bevillningsprocenten, och 8 procents öfverränta.
Hvaraf, om ock den genom de nu fullt uttagna Creditiverne utsläpp¬
ta sedelmassa icke kommer att indragas, och således bör afgå med
likväl återstår ett förminskadt RörelseCapital af
eller i rundt tal 4>5oo,ooo.
Häri är ej inräknadt, hvad på Götha Canals AfskrifningsConto, eller
af publiqua Cassör i Götheborgs Discont yar insatt. Det förra var
d. 3o Sept. 1817, i,558,618
och det senare d. 3o Nov. . , . , 34o ono
• . a,000,000
. . 4>518,264
5. BancoDiscontens obestämda Låneskyldighct på publiqua papper upphör, och dessa pappers ägare
erhålla i stället företrädesrätt vid blifvande tillgång, hvaremot samma Disconts fond på Banken
ökes med 5oo,ooo. I det stället minskas den med de 200,000 R:dr, som Götheborgs Discont nu
är dit skyldig. BancoDisconten upphör att taga ränta på förhand, tillåter afdrag af bevillnings-
procenten, och minskar sin öfverränta till 8 procent.
6. BancoDiscontens fondj som enligt det föregående är 6,3oo, 000 R:dr, minskas successive under lop¬
pet af 1819 med 33o,ooo; af 1820, med 33),000; af 1821 med 5o5,ooo; af 1822, med 5oo,ooo;
af i8a3 med 495>ooo R:dr, hvadan dess fond vid slutet af 1823 blifver 4>I40»000 R;dr Banco.
7. Alla nu utelöpande Riksgäldssedlar och Kopparpolletter öfvertages af Banquen, och emottages
hädanefter i Bancoliquider. Summan af dessa, sedan kopparens värde i Polletterna afgått, samt
Banquens nuvarande fordran hos RiksgäldsCcntoiret tillagts, tillägges StatsVerkets nuvarande skuld
till Banquen; hela den således erhållne summan afbetalas med 750,000 R:dr årligen, utan räu-
teberäkning.
8. Allt, hvarmed enl. N:o 6 BancoDisconten minskas, den i N:o 7 nämnda af befäl ningen på Stats¬
Verkets och RiksgäldsContoirets skuld, samt hvad som på äldre och nyare fastighetslån afbeta¬
las, skall hvart år åter utlånas.
9. Under loppet af 1819 utlemnar Banquen: 700,000 R:dr, under loppet af 1820: 720,000 dito i fa¬
stighetslån på de af 1815 års Ständer fastställda vilkor; och dessutom hvad i afbetalning på de
gamla fastighetslånen inflyter. Efter 1820 utlemnas fastighetslån på 5 procents Ränta, och 3 pro¬
cents afbetalning; sådane lån utgifvas 1821: i,o5o,ooo; 1822: 1,070,000; 1823: 1,090,000 R:dr.
10. Odlingslänefondenj å hvilka lån afbetalningen nedsättes till 10 procent årligen, ökes 1819 med
260,000; 1820 med 240,000; 1821 med 210,000; 1822 med 190,000, och 1823 med 170,000;
så att inberäknadt den nyss föreskrifna afbetalningen, hvart år 3oo,ooo R:dr utlånas. Reglemen-
lariska föreskrifter gifvas, som mera, än hittills, lätta erhållandet af odlingslån, Räntan blir, som
hittills, 2 procent.
11. ManufacturDiscontens länerättighet af Banquen, ökes hvart år med 120,000; dess ränta för¬
bli fver såsom hittills, 4 procent; hvilka, sedan Cassans utgifter för sitt underhåll afgått, lemnäs
till Banquen. ManufacturDisconten blifver således likasom en afdelning af Banquen, ehuru styrd
af CommerceCollegium.
12. Å alla lån beräknas hädanefter, de innan 1820 års slut utgifne fastighetslånen undantagne, den
fixerade afbetalningsprocenten, likasom ränan, efter sista Bokslutets Capital, och så, alt afbetal-
ningarne alltid ske i jemna Tiotal R:dr, samt en viss minsta summa fastställes, hvarunder inga
afbetalningar få ske.
13. Af hvad, som i Banquen hvart år inflyter i ränta på ofvan uppgifne lån, liqvideras Banquens
omkostnader af alla slag; af öfverskoltet afsättes 100,000 R:dr årligen lill den här nedanföre om¬
nämnda Coursstyrningsfonden. Resten användes till arbeten för allmän räkning, elfer export-,
odlings- och anläggnings-premier, men skall ovillkorligen äter utgå i rörelsen.
4. Ända lill dess Coursen genom Oeconomiska och Commerciella författningar blifvit nedfälld till
96 skilling på Hamburg, företages ingen den minsta Financeåtgärd till dess styrande. Men ge¬
nom det i förra N:o nämnda anslag tillskapas en särskilt Cassa i Banquen, som emottager och
inköper det silfver, som erbjudes efter 96 skillings Cours, och samma insatte silfver åt den först
kommande efter samma Cours åter utlemnar. Så snart på detta sätt är insatt 25o,ooo R:dr i silf¬
ver, fortsattes enahanda operation efter 90 skillingars Coursberäkning; då 5oo,ooo är insatt, efter
84 skillingar, och så vidare, med 6 skillingars minskning för hvarje insatte 25o,ooo R:dr. In¬
gen annan Coursstyrningsåtgärd vidtages af Banquen.
5. Till ersättning af den plats, en och två Riksdaler Riksgäldssedlarne i allmänna rörelsen upp¬
tagit, utgifver Banquen hädanefter sedlar på f saint if- R:dr Banco valeur.
6. BancoFullmägtige publicera Banquens ställning, med undantag af Silfverfondens belopp, årli¬
gen. I intet fall få nya sedlar utgifvas, utom i de händelser N:o 14 omtalar, i fall det i N:o
i3 omtalade anslaget ej hunnit uppfylla behofvet. I ingen annan händelse får den i N:o 1 och
2 nämnda orubbade Sedelstocken minskas, utom i den, att lånebeliofvet minskas, och någon del
af de för året anslagne lånerättigheterne ligga obegagnade.
Den i5 April.
Ö25
lioner. Fortfar Coursell att falla, så åstacl-
kommes väl genom den anstalt, jag föreslagit,
en förlust för Banquen, men den är fullt ut
betalad genom den vinst, som Nationen då
gjordt, och hvarigenom Coursens fällande
åstadkommits.
Till erhållande af Fond för denna Cours-
styrnings-anstalt, anser jag kunna afsättas
100,000 R:dr årligen. Inträffar således en
Cours af 96 skillingar inom 5 år, så behöf-
ver Fonden utgifva nya Sedlar; —- just i den¬
na händelse, ensamt i denna, är Sedelfabrica-
tion icke farlig. Dessa Sedlar fördubbla dess¬
utom sjelfva åtgärdens verkande kraft, att hin¬
dra Coursens nedrusande. Sedan dessa beliöft
utgifvas, skola Ständer utan fara kunna stad¬
ga ett hastigare årligt Amortissement för dem,
än den Summa af 100,000 R:dr, vid hvilken
jag hållit mig, för att ej minska med något
betydligt Rörelse-Capital, i den händelse, att
96 skillingars Cours icke inom 5 år inträffar.
Denna del af mitt förslag är likväl alldeles
ej väsentligt sammanhängande med de öfriga.
Sluteligen föreslår jag såsom det enda vill¬
kor för möjligheten att stadga opinionen om
orubbligheten af Banquens ställning, en opi¬
nion, som kanske är nödvändigare än orubb¬
ligheten sjelf, att Banco-Fullmäglige för hvart
år, efter slutadt Bokslut, till sine Medborgare
uppgifva beloppet af Sedelstocken vid förled-
na årets utgång; samt Summan utaf hvar Class
Ridd. o. Ad. Prot. V B. I Afd. 79
626
Den i5 April.
af Hypotlieker, lill bevis pä, att de antagna
grundsatserna blifvit följda. Silfver-Fondens
belopp kan gerna få döljas, om man så be¬
hagar. Den lilla nytta, som den efter min
tanka gör Banquens Credit, och med hvad
Realisations-principe, som nu vidtages, för att
af kommande Ständer utbytas mot en motsatt,
kanske lika ytterlig, i nu varande Handels-
ställning, ändå alltid kommer alt göra, — bela
denna nytta, kan den lika väl och nästan lät¬
tare göra, om den är obekant. I sammandrag
äro dessa förslager i Bilagan C upptagne, och
i momenler fördelade; — och härmed öfver-
lemnar jag till mina samfälta Landsmän, till
upplysta, men, som jag hoppas, personen ur¬
säktande Domare, detta förslag, ett moget
arbete af en ung man, som yttrat sig efter sin
öfvertygelse och sin åsigt, i hvars hjerta den
varande stämman af hans ungdom tydligare
talar, än i någons mun af dem, som skola
klandra hans förmätenhet, men som, vid mot¬
tagandet af Polletten såsom Riksdagsman, afsa-
de sig sin egen Person, blef Representant för
sin öfvertygelse, afsade sig äfven den egois¬
men, att tänka på sin oförfarenhet, när hans
själ befalte honom tala.
Herr Oxehufvud j Bo ^ anhöll det Ridder-
skapet och Adeln behagade anmoda Grefve
Spens, att till trycket befordra sitt nyss upp¬
läste anförande, hvilken anhållan uppå af Herr
Grefven och Landtmarskalken gjord Proposi¬
tion af Ridderskapet och Adeln bifölls.
Den i5 April. 627
Hen- Flach, Carl Fredric: Flere af de be¬
grepp jag, rörande detta ämne, fattat hafva af
värde Ledamöter redan blifvit bättre sagde och
omsagde, att jag ytterligare icke bör dermed
besvära Eder uppmärksamhet, Mine Herrar.
Jag utber mig endast edert tålamod åt några
ider, som afvika från hvad af andra nu blif¬
vit yrkadt; nemligen: Om motionen framstäl¬
ler en åsigt, att i brist af för handen varande
RealisationsFond, till en framdeles Realisation,
lägga de planer, samla de Materialier, sorn
under tiden böra åt Sedelmyntet gifva ett Opi-
nionsvärde, sådant att lossa dess fjettrar och
utbringa det i allmänna rörelsen. Om, sä¬
ger jag, detta utgör Betänkandets andemening,
då fruktar jag att de utsedde medlen skola
för ändamålet vara alltför otillräcklige. Sjelfva
den så vigtiga, så användbara Meth oden, att
genom ökad Varuproduction öka Myntvärdet,
är isolerad från all Amortering, i sin beräk¬
ning alltför abstract att verka på Opinionen,
och går alltför långsamt tillväga att gagna det
närvarande behofvet: Amorteringen deremot,
om från densamma kan skiljas den liqvidations-
svårighet, som för betalare derigenom upp¬
kommer, innan de enskilte Financeförh^llan-
den derefter hinna lämpas. Huru förnufts- och
opinionsenlig framställer den sig icke vid frå¬
gan; om återlyftning af ett Myntvärde, som
sjunkit endast genom Sedelmassans förstoring,
skulle bland oräkneliga Casus bär vara det
enda, då Läkemedlets natur ej lår sökas i
sjukdomens? Jag tror att vådan af Amortering
skall uteblifva om Methoden lämpas icke blott
623
Den 15 April.
till Mynt- utan äfven till Creditväsendet, på
sätt att åt alla nu varande Skuldenärer, förun¬
nades ett rådrum af vissa år för att i Succes-
sive ordning betala sådana skulder, för hvilka
de emedlertid kunde lemna Inteckningssäker-
liet, och ville betala 7 proCents årlig ränta.
Creditväsendet, (ehuru med Myntväsendet in¬
blandat, äger dock egna hjelpkällor, och läg¬
ger för närvarande det allmänna Intresset när¬
mast. Det är tid att Lagstiftande Magten
uppträder som en ädelmodig skiljesman emel¬
lan egoismen och förlägenheten; hvartill äfven
detta förslag synbarligen leder. Å en annan
sida skulle, efter min tanka, Creditväsendet
betydeligen upphjelpas, om stadgadt blefve
att alla stående LaneCapitaler vore till betal¬
ning förfallne enär räntorne ej ordenteligen
erlades, äfvensom, att från förfallodagen borde
å alla sådana Capital erläggas öfverränta, men
till blott 2 proCent, hvaröfver den icke å nå¬
got ställe borde få stiga.
I förening med dessa anstalter, synes mig,
AmorteringsMethoden, till Sedelmyntets för¬
bättring, utan äfventyr kunna användas; dock
först och främst på Riksgäldsmytet, så att,
en deremot svarande del af Kronans mäst um-
bärlige tillhörigheter, sattes till afsalu emot
Köpesumman i Riksgäldsmynt, men med en
viss grundränta fixerad i Silfver, hvilken dock
borde fu lösas efter en viss, till exempel 96
sk:s Cours, hvarigenom den tredubbla nyt¬
tan skulle vinnas; att Statsintraderna ökades;
— det Representativa Myntet linge enformig-
Den i5 April.
629
het och åt opinionen rörande Myntvärde för¬
unnades någon synbar ledning.
• Jag kan icke förena mig med de Herrar
« och värda Talare, som anse DisconLRörclsen,
! till det Allmännas större båtnad, kunna drif-
vas af Privata Bolag, än af Riksens Ständers
Banque, ej eller delar jag den fruktan, att
Banquen kan blifva för stor Capitalist, så län¬
ge dess Öfverskottsmedel, ad Publicos usus
kunna användas. Att skatta på detta sätt till
enskildta Corporationer, leder till skadan af
en alltför ojemt delad välmåga, till förökandet,
å ena sidan af Luxen, å andra af eländet.
Icke eller inser jag hvartill skulle gagna, att
upptaga det föreslagne Lånet af Tre Millioner
i Silfver, utan så vida Realisationens Culin ina-
tionspunct, i och med detsamma ovilkorligen
framkallades.
Sluteligen önskade jag, att, med Fcölev-
landskänslans hela värma och med sanningens
fulla kraft, kunna uttrycka det deltagande hvar¬
med jag har äran biträda det Höglollige Ut¬
skottets tanka; att förfelade skola alla Mesu-
rer vara om från högsta Palatset till Kojan,
tonen och omtankan ej stämmer till hushåll¬
ning och sparsamhet i bruket af utländskt öi-
verllöd af alla slag.
Friherre Cederström, Jacob: Uti mitt vid
Utskottens Betänkande åtföljande cnskilta ytt¬
rande, har jag framställt mina åsigter al äm¬
net i allmänhet, men som bland de anmärk¬
630 Den i5 April.
ningar, hvilka nu blifvit gjorda vid Utskottefns
Betänkande, jag saknar en väsentelig, nemligen
den, alt frågan om FilialDisconternas Regle¬
ring, såsom stående uti ett alldeles oskiljagtigt
sammanhang med frågan om Myntvärdets Reg¬
lering, hade bordt på samma gång af Utskot¬
ten framläggas till Riksens Ständers pröfning;
får jag underställa Ridderskapet och Adeln, om
icke Utskotten borde åläggas, att då de in¬
komma med svar uppå de nu vid FinanceBe-
tänkandet gjorde anmärkningar, då på samma
gång afgifva sitt Utlåtande öfver den redan fö¬
re delta återremitterade frågan om Disconter-
nas Reglering.
I afseende på den Anmärkning, som blif¬
vit gjord, rörande beräkningsgrunden för Rörel-
seCapitalet, anhåller jag att få tillkännagifva
det jag beräknadt det, sådant det var Ultimo
December 1814, emedan Riksens Ständer vid
i8i5 års Riksdag heslöto, att det skulle för¬
blifva oförminskadt till 1820. Då var FilialDis¬
conternas rörelse med uteslutande af sk:r och
r:stn tillsammans 8,q35,547 ^:t^r> hvaraf vid sist-
ledit års slut 2,284,140 R:dr vore indragne.
2,000,000 minskning i RörelseCapitalet är be-
tydelig för våra Näringar, synnerligen då, ge¬
nom Handelstvång, RörelseCapitalet långsamt
circulerar. Det är af dessa skäl jag anser Rö¬
relseCapitalet böra förblifva vid det belopp
som af 1815 års Ständer fastställdes, och får
anhålla alt detta mitt yttrande måtte få åtföl¬
ja åter rein issen af Betänkandet lill Stats- och
BancoUtskotten.
Den i5 April.
631
Herr Grefven och LandtMarskalken hem¬
ställde, om Ridderskapet och Adeln ansåg de vid
Stats- och BancoUtskoltens Betänkande fram¬
ställde Anmärkningar hindra detsammas anta¬
gande, samt på sådan grund behagade Betän¬
kandet jemte Anmärkningarne till Utskotten
återremittera, med anmodan att vid återremis-
sens besvarande tillika i ett sammanhang af¬
gifva Utlåtande öfver den på Utskottens hand¬
läggning för närvarande beroende fråga, röran¬
de Malmö- Götha CanalBolags samt Göthe¬
borgs DiscontVerks utredning.
Bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållit hos Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, eftermidda¬
gen, den i5 April 1818.
S. D. Remitterades lill BevillningsUt-
skottet, ett Anförande af Grefve Gyllenborg,
Johan Henning, angående stadgande af ansvar
för öfverträdelse af föreskriften i §. 7 Moni.
af nu gällande Charta>Sigillatae-Förordning. Ut
supra.
S. D. Då nu å nyo föredrogs Stats- och
BancoUtskottens den 3 dennes under N:o 27
afgifne, samt den 8 dennes på bordet lagde
652
Den i5 April.
Betänk andé, i anledning af Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Proposition den io December 1817, an¬
gående Allmänna Penningerörelsen och Mynt¬
värdets upprätthållande, blef samma Betänkan¬
de, på grund af dervid gjorde Anmärkningar,
till Utskotten återremitteradt, med anmodan,
att vid återremissens besvarande tillika i ett
sammanhang afgifva Utlåtande öfver den på
Utskottens handläggning för närvarande bero¬
ende fråga, rörande Malmö-, Götha CanalBo-
lags, samt Götheborgs DiscontVerks Utred¬
ning. Ut supra.
Justerades PleniProtocollet för den 24
sislledne Marlii förmiddagen.
Grefve SpenSj Carl Gustdjf, hade inlem-
nat ett så lydande anförande:
Hvad länge skall bibehållas, det skride
till sin mognad långsamt. Med lankan fästad
vid denna sanning, reserverar jag mig med
mindre ledsnad än annars, emot Majoritetens
beslut i den Votering, som slöt principestri-
den i Bevillningsfrågan den 24 Martii. Jag
hörde den dagen, en part Talare medgifva
livad äfven hela BevillningsUtskottet medgif-
vit, att 1809 års BeviilningsFördelning var
rättvisare, ehuru, som det heter, icke verk¬
ställbar.
En lid kommer då man inser att all rätt¬
visa
Den i5 April. 633
visa är verkställbar, då man med stadgad fö-
fesatts, med manlig kraft, angriper svårighe¬
terna. Innan den tiden kommer, har kanske
det af Herr Stallmästaren von Törne åter upp¬
väckta 1809 års förslag, fått en utveckling i
mer än ett detaille-afseende, der den nu saknas.
Det har kanske visat sig då, att man ofta har
misstagit sig om hvad som utgör väsendet af
detta systeme, ofta ifrigast angripit det, som
egenteligen har varit detailler. Det är nu in¬
tet tid, att bevisa detta, eller försöka motsä¬
ga en annan Talare, som yttrade att, efter
hans tanka, intet annat skäl finnes till progres¬
sion, äfven i Afgifts-procenten, än att Staten
behöfver och tager der det fins. —■ Jag vill
blott beklaga hvar rik man, som kan glömma,
i huru mångdubbelt större förhållande en rik
behöfver Statens skydd. En tredje hörde jag
anföra, att Capitalisten för några år sedan har
blifvit plundrad på halfva sin egendom, så¬
som skäl hvarföre han nu ej borde hindras,
att hvälfva sina utlagor på Gäldenären. —. Jag
undrade inom mig sjelf hvart den Stat äm¬
nar sig, som medger sig hafva plundrat, för
en tid sedan, en Class, och som derföre anser
sig, för variation skull, böra lägga tyngden på
de andra. En fjerde hörde jag yttra sig,
att ägarne af skuldsatt förmögenhet väl kun¬
de förtjena straffas för det öfvermodet att vil¬
ja hetas äga det de ej ägde. — Jag vill önska
att denna Straff-principe lika väl uthärdar en
lugn öfverläggning, som de öfriga principer af
Ridd. och Ad. Vrot. V B. 1 Afd, 80.
654 Den i5 April
sträng rättvisa, som mer än en gång utmärkt
samma Talare.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åtskilj¬
des klockan half till g om aftonen.
In fidem Protocolli
O. J. Lagerheim.
Protocoll,
hållna
hos
H ögloflige
Ridderskapet och Adeln,
/ '■
vid
' / i '
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 1818.
Femte Bandets Andra Afdelning.
STOCKHOLM,
Tryckta lios A. Ga de tius, 1818.
Lördagen den 18 April 1818.
Plenum klockan half till 10 förmiddagen,
Upplästes till Justering och godkändes föl¬
jande från Expeditions-Utskottet ankomne För¬
slag tili Riksens Ständers underdåniga Skrif-
velser till Kongl. Majit.
1:0 Om medel till kostnaden för Kongl.
Majits Kröning.
2:0 Om Seglations-frihet för Innevånarne
i Blekinge och Skåne.
3:0 Om Husbehofs-Mjölqvarnars befrielse
från Skattläggning,
4:0 Om vägning af Riiotehalm.
5:0 Om föreskrifterne vid öfverenskom-
melser om Presträttigheter.
6:0 Om jemkning af BåtsmansRoteringeo
i Haliand.
4
Den ig April.
Upplästes och ladeS på bordet följande
frän nedannämnde Utskott inkomne Memorial
och Betankandcn:
Ifrån Stats- samt Allmänna Besvärs- oell
Occonomia- Utskotten
Af den 26 sistledne Martil, i anledning
af gjorde Motioner af Herrar von Schultzenheim,
David, och Munck af Rosenschöld, Eberhard,
orr. dels upprensning dels igenfyllning på all¬
män bekostnad af de innom och nära vid
Hofvudstaden belägne såkallade Clars och Fat-
burs-Sjöarne samt Rörstrands och Carlbergs
vikarne; deruti Utskotten af anförde skäl ytt¬
rat sig icke kunna tillstyrka Riksens Ständer,
hvarken att något understöd för berörde än¬
damål anordna, eller, sedan Riksens Ständer
redajn vid förra Riksdagen till Kongl. Maj:ts
Näöigste uppmärksamhet anmält detta ärende,
någon åtgärd nu vidtaga. Och var härvid fo-
gadt Utdrag af Utskottets Protocoll för be¬
rörde dag, innefattande åtskillige Ledamöters
reservationer.
Ifrån Stats-Ut skottet :
Af den 2 uti innevarande Månad.
1:0 Ofver gjorde anmärkningar vid Ut¬
skottets ytt ande angående Wadstena Kloster¬
kyrkas upplatande på vjssa villkor åt Wadste¬
na Stads samt dermed förenade St Pehrs Lands¬
församlingar, hvilka anmärkningar Utskottet
Dm ig April.
likväl icke ansett föranleda till ändring af dess
förut afgifne Utlåtande.
2 0 I anledning af innom Preste-Sråndet
gjorde anmärkningar vid Utskottets Utlåtande
öfver Hetr Adlerbeths Förslag, om bidrag af
Allmänna Medel till kostn3derne vid Isländ¬
ska Handskrifters öfversättande; men Utskot¬
tet har ansett sig icke kunna frångå hvad
berörde Utlåtande innehåller, hr list mälet re¬
dan blifvit af de öfrige 3 Respective Stånden
afgjordt.
3:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss å Majoren Florus Tölls ansökning otn
innestäende Accords-ersättnings-utbekomman¬
de; deruti Utskottet tillstyrkt att Majoren
Toll må utbekomma sin Accords-ersärtnings-
fordran utgörande 544 R.-dr; hvartill Utskot¬
tet, i händelse af bifall, skulle föreslå t I'gång
i sammanhang med de flere ledan beviljade
dylika restitutioner.
4'0 Öfver gjorde Motioner om bestäm¬
mandet af Hennes Maj:ts Drottningens under¬
hålls-Summa, i händelse af Enke - tillstånd,
samt om dispositionen af Rosersbergs Kungs¬
gård efter Hennes Majus nuvarande Enke-
Drottningens frånfälle ; och har Utskottet dels
föres’agit en årlig Summa af 60,000 R:dr, att
af Hennes Maj:t Drottningen uppbäras, om
Hennes Maj:t i Enkestånd skulle (blifva för¬
satt, samt Ulricsdals Lustslott måtte till En-
ke-Säte utses, och dels tillstyrkt att Riksens
6
Dm 18 April.
Stander hos Kongl. Maj:t i underdånighet an¬
hålla att Rosersbergs Kungsgård vid Hennes
Maj:t Enke-Drottningens afgång, icke måtte
utarrenderas, utan såsom Kongl. Maj:t i Nå¬
der lämpeligast finner disponeras tills Riksens
Ständer vid derefter inträffande Riksdag blifva
i tillfälle »tt derom sig utlåta,
5:0 Af den 6 i denne månad ofver gjord
Motion om Anslag af Allmänna Medel till kost¬
naden vid förfärdigandet af en Tafla öfver
Högstsalig Konung Carl XI1I:S Kröning} och
har Utskottet, då Statens tillgångar icke för
det närvarande medgifva några medels bevil¬
jande till detta ändamål, ansett sig icke kun¬
na tillstyrka bifall å Motionen, utan frågan bö¬
ra till en lägligare tid uppskjutas.
Af den 13 dennes;
6:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, angående Stats Verkets tillstånd
och behof uti hvad som rörer Riks-Statens
sjunde Hufvud-titel, hvilken innefattar Pen-
sions-Staterne; hemställande Utskottet om ic¬
ke en tillökning på ofvannämnde Stats-anslag
af 5,7x0 R:dr kunde beviljas samt till Kongl.
Maj;ts Nådiga bepröfvande öfverlemnas, att
härmed öka och reglera Pensionerne uti 7, g,
och 9 Classerne, äfvensom för Under Officera¬
res Enkor och Barn,
7:0 Öfver gjorde Motioner om förändring
i beklädnadssättet för Indeldte Arméen; der-
pti Utskottet uppgifvit Förslag till en förän,
drad reglering i detta afseende.
Den 18 April.
7
g:o Öfver Herr Bergenschöld*, Eric Jo.
lian, Motion om tillökt antal Löner för Justi.
tiae-Revisions-Expeditionen; deruti Utskottet
åberopat det Utlåtande, Utskottet, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss i tillförordna,
de Herr Justitiae-Cancellerens underdåniga hem¬
ställan om enahanda tillökning, meddeldt i
sammanhang med öfrige frågor rörande Stats-
Regleringen under Riks-Statens andra hufvud-
titel.
9:0 I anledning af gjorde Motioner om
tillökning i anslaget för fria Konsternas Acade-
mie; men sedan Utskottet vid Stafs-Reglerin-
gens uppgörande tillstyrkt en förhöjning af
1,92y R:dr uti anslaget för nämnde Academie,
har Utskottet ansett något ytterligare belopp
icke kunna till beviljande föreslås.
ro.-o Öfver väckt Motion af Herr Roth¬
lieb, Carl Fredric, om Medels anslående till
Riddarholms-Kyrkans iståndsättande -3 deruti Ut¬
skottet tillstyrkt, att så framt Kongl. Majit i
Nåder ej skulle finna utväg, att, såsom förut,
af serskilda tillgångar låta anordna den vidare
åtgående kostnaden, bebofvet må fyllas af
den Summa, som för de Publicjue Byggnader»
nes i Stockholm underhållande finnes å Riks-
Staten uppförd, och hvarå Utskotta tillstyrkt
förhöjning; men på det ändamålet af de i det¬
ta ämne gjorde framställningar, måtte befor¬
dras, såsom Kongl. Maj:t i Nåder för godt
finner, har Utskottet föreslagit att Riksens
Ständer må hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäla deras härom vidtagande beslut.
8
Den 18 April.
11:0 Öfver Herr Comminister Berggrens
Motion om Lönförbättring för Comministrar-
ne i Stockholm ; men dä Presterskapet så i
Stockholm, som annorstädes egenteligen lönas
af Församlingarne, har Utskottet ansett sig
icke kunna tillstyrka bifall å denna Motion.
12:0 Angående Grefve Lövenhjelms, Gu¬
staf, Motion om medels anslående för repa*
rationen ä Kongl. Theafre-Husen; hvartill Ut¬
skottet likväl icke funnit sig böra tillstyrka
serskiidte Medels beviljande utöfver det, för
Kronans Publique byggnader i Hufvudstaden
ä Riks-Staten uppförde anslag.
Frän Buncc-UtskotUtZ
Äf den 6 i denna Manad:
i:o I anledning af flere Motioner angåen¬
de Medel till Jernhandteringeus och Bergslags-
rörelsens understöd och upprätthållande; deru¬
ti U skott-t tillstyrkt dels att föreskrifterne
för Herrar BancoFullmägtige om Lån på ex-
portabla Effecter må blifva oförändrade, med
undantag deraf att Låne-beloppet må kunna
sträckas till -|.-delar af gällande priset, men
ej deröfver, samt dels att Jern-Contoiret mä,
emot nöjagtig säkerhet förunnas Discont-rättig-
fiet i Banquen till ett belopp af 600,000 R:dr
emot 3 proCents ränta; hvilket Creditiv bor¬
de ställas till Fullmägtiges uti Jern-Contoiret
disposition, för att till Bruksrörelsens nytta och
båtnad bäst användas.
2:0 I anledning af så väl Riksens Stan-
Hen iS April.
9
ders Revisorers till Utskottet remitterade Be¬
rättelse om den af Utskottet verkställde gransk¬
ning, rörande Banco Verkets styrelse och för¬
valtning efter sednaste Riksdag.
Jemte det Utskottet sökt fästa Riksens
Ständers uppmärksamhet å några med Verkets
administration gemenskap ägande omständighe¬
ter, hvilka i Utskottens tanka fordrade rättel¬
se , och till beredande hvaraf Utskottet äfven
uppgifvit Förslag, har Utskottet icke allenast
ansett sig böra lemna Herrar Fullmägtige det
vitsord , att de redligen och med heder svarat
emot Riksens Ständers dem uppdragne vigtiga
förtroende, hvadan det för Utskottet vore en
tillfredställande pligt att anmäla dem til! erhål¬
lande af decharge för deras öfver detta ange¬
lägna Verk sedan sista Riksdag förde ansvari¬
ga och mödosamma Förvaltning, utan ock med¬
delat , att ej mindre Banquens Commissarier
hvad administrationen och förvaltningen ser¬
skilt beträffar, än i allmänhet Verkets Tjenste¬
män och Betjente, medelst ett oafbrutet bemö¬
dande för Arbetets behöriga och paliteliga
fortgång, uppfyllt deras skyldigheter och gjort
sig förtjente af Riksens Ständers fortfarande
ynnest och bevågenhet; och var dervid fogaöt
ett Utdrag af Utskottets Protocoll, innefattan¬
de några uti vissa omständigheter yttrade ser-
skildte meningar.
Ijran Coust it utions-Ut skot let:
Af den 10 i denna manad:
i:o I anledning af den till Utskottet re¬
IO
Den tS April.
mitterade Anmärkning af Stafs-Utskottet emot
Konungens Rådgifvare i Commando-mål för
Arméen eller Föredraganden af Kiigs-Ärenderne,
i afseende å vissa föreskrifter rötande Soldat-
Beklädnaden vid Vesterbottens Regemente. Men
Utskottet har af anförde skäl ansett ej mindre
Konungens Rådgifvare i Commando-mål för
Arméen än Föredraganden afKrigs-Ärenderne va¬
ra i denna sak från allt ansvar skiljde, samt den
gjorde Anmärkningen således böra förfalla.
2:o I anledning af Herr Schönströms, Pehr,
gjorde Anmärkning emot Herr Stats-Ministern
för Utrikes ärenderne, i afseende på ett af ho¬
nom den 21 Martii 1817 till Konungens Be¬
fallningshafvande aflåtit Circulaire, angående de
af Regeringen vidtagne anstalter till Spann¬
måls införskaffande; men då berörde Circu-
laire-Bref icke emanerat till följd af Konun¬
gens i någon af Dess Stats-Expeditioner fatta¬
de beslut eller ägt gemenskap med berednin¬
gen och anmälandet af de Ministeriella Malen,
utan blifvit af Herr Stats-Ministern enskildt
efter Hög authorisation utfärdadt, har Utskot¬
tet ansett sig icke böra förevarande dess be¬
fattning ej tillhörande anmärknings-fråga till
vidare pröfning upptaga.
3:0 I anledning af Herr Hertzenhjelms,
Orl, anmärkning emot Stats-Rådet samt Före¬
draganden af Handels- och Finance-Ärender, i
afseende på deras tillstyrkan af Konungens
den 27 September 1817 i Nåder vidtagne och
korrt derefter återkallade beslut, rörande Malmö
Ben ig April.
ti
Discontverk; deruti Utskottet anmält sig haf¬
va öfver de nämnde Discont*Verk beträffande
omständigheter redan fattat sitt beslut i sam¬
manhang med de ämnen, som under gransk,
ningen af Stats-Rådets Protocoll förekommit,
och att Utskottet således ej kunde den nu
framställde Anmärkningen serskildt till pröf¬
ning upptaga.
4:0 i anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Proposition om en förändrad Redaction af 7 §,
i Regerings Formen j och har Utskottet an¬
sett sig böra lemna sin enhälliga tillstyrkan
till det uti högstberörde Proposition uppgifna
förslag till en ny Redaction af nämnde §.
Företogs till pröfning Stats-Utskottets un¬
der N:o 132 afgifne samt den 7 och 11 den¬
nes på bordet lagde Utlåtande öfver gjorde
Anmärkningar vid Utskottets den 21 sistled-
ne Februarii meddeldte yttrande, angående
Arfvoden och Tractamenten för Riks-Ståndens
och deras Utskotts Secreterare, Cancellier och
Vaktbetjening.
I sammanhang härmed upplästes de 3:ne
öfrige Respective Riks-Ståndens Protocolls-öt-
drag för den 11 dennes, innehållande att Pre¬
ste- och Borgare-Stånden bifallit Herr Grefvens
och LandtMarskalkens samt Herrar Talemäns
den 4 sistledne Februarii meddeldte Förslag till
Arfvoden och Tractamenten för Riks-Ståndens
Ben iS April.
och deras Utskotts Secreterare, Notarier, Or¬
dinarie och Extra Ordinarie Cancellister samt
Vakt-Betjemng; äfvensom att den blifvande af.
Jörn.'gen rr.å till och med den 28 sistledne
Februarii nu genast få uppbäras; men hvad
angeck den tillökning sorn vidare kunde kom¬
ma att tilldelas Riks Ståndens Ordinarie Nota¬
rier och Ordinarie Cancellister, i likhet med
hvad vid 1815 års Riksdag skett, ansett nå¬
gon åtgärd icKe kunna för närvarande vidta¬
gas, utan vara ett ämne sorn i öfverensstäm¬
melse med hvad Herr Grefven och LandtMar-
skalkens samt Herra,r Talemäns ofvanberör-
de gillade hemställan innehåller, närmare vid
Riksdagens slut borde komma under serskild
profning ; och har Bonde-Standet både till al¬
la delar godkänt det af Herr Grefven och Landt-
Marskalken samt Herrar Taleman uppgjorde
Förslag till aflöning och äfven förbehållit att
en lika .beskaffad tillökning 1 nämnde aflöning
må vid Riksdagens slut rilldelas Riks-Ståndens
Notaiier och Ordinarie Cancellister som dem
vid 181? års Riksdag förunnades, hvarjemte
Bonde-Ståndet bifallit att förskottet å ifråga¬
varande Arfvoden oCh Tractamenten må sträc¬
kas till och med den 28 nästledne Februarii,
uti hvilket beslut de öfrige Riks-Stånden blif¬
vit inbjudne att sig med Bonde Ståndet förena.
Grefve Spens, Jacob Melker: Jag får ödmju¬
kast anhålla om Proposition, att Ridderskapet
och Adeln matte instämma i den del af Bon¬
de-Ståndets beslut, sorn angår gillande till alla
delar af Herr Grefvens och LandtMarskalkens
Den 18 April.
13
samt Herrar Talemäns Förslag till aflöningar,
samt att desarrrra måtte utgå till och med
för nästlidne Februarii månad.
Herr Pahlman, Olfo Fredric: Ehuru det
visserligen borde^ vara öfverflödigt att vidare
utveckla skälen för nedsättning af de fö.reslag-
ne Riksdags-arfvoden, får jag endast tillägga,
att då man ständigt höres yrkas på hushåll¬
ning med Statens Medel, vir det nog underligt
att Riksens Ständer i hvad på dem ankommer,
icke sjelfve iagttaga mera sparsamhet.
Jemför man det Tractamente af 2 R:dr
Banco om dagen sorn Ståndens och Utskottens
Extra Cancellister blifvit tillagde, med hvad
Civile och Militaire Tjenstemän i Lön bestås
eller hvad desse sednare i aflöning erhålla, då
de äro i fält commenderade , så synes deraf,
att Stats Utskottet ägt goda skäl till den före-
slagne nedsdttningen. Jag tror ock att enda
sättet att bereda hushållning för framtiden,
är, att de dermed nu göra början. Man har in-
vändr att de, som engagagerat sig till tjenstgöring
vid Riksdagen, räknat på att ethalia lika Arf-
voden som vid de sednast förflutne Riksdagar
beståts; men de hafva dertill icke skal, då 24
§. Riksdagsordningen tydeligen stadgar, att vid
Riksdagens slut skall en efter göromale-ns vigt
och mängd lämpad vedergällning bestämmas. I
förra tider h?de de fleste vid Riksdagarne tjenst¬
görande inga Arfvoden utan sökte endast meriter
tili framdeles befordran. För min del anser
jag afven vara mindre nyttigt att höga Ailvo-
14
Den 1$ April.
den tilldelas , emedan derigenom manga vänjas
vid misshushållning-, och får på dessa förenade
skäl vördsammast anhålla om Proposition på
bifall af Stats-Utskottets Betänkande.
Herr Grefven och Landt Mar skalk en hemställ¬
de om Ridderskapet och Adeln behagade in¬
stämma i Preste- och Borgare-Ståndens ofvan-
nämnde beslut?
Ropades Nej.
Friherre Staél von Holstein, Corfitz Ludvigr
Då aflöning under Riksdagen för Riddarhus-
Fiscalen blifvit af ett Stånd bifallen , är detta
en serskild fråga, som nu beror på Ridderska-
pets och Adelns afgörande, och anser jag för
min del samma Tjenstemans Aflöning böra af
Allmänna Medel utgå, samt icke Riddarhus-
Cassan påföras. Hvad de öfriga Aflöningarne
angår, så äro de redan afgjorde genom 3:ne
Stånds beslut; men jag skulle hemställa om
icke lämpeligt vore, att nu en gång för alla
bestämma de Arfvoden och Tractamenten, som
för hvarje serskild befattning i Riks-Ståndens
och Utskottens Cancelliet vid kommande Riks¬
dagar må bestås i ty skola dessa Aflöningar ö-
kas vid hvarje Riksdag blifva de slutligen allt¬
för betydlige. För öfrigt instämmer jag uti
hvad Herr Påhlman härom förut yttrat.
Herr Pahlman, Otto Fredric• I afseende å
Riddarbus-Fiscalens Riksdags-Arfvode, har jag
icke något emot instämmande i Bonöe-Stån-
Den iS April,
15
dets beslut, helst Riddarhus-Cassan kan be¬
höfva denna besparing;* men hvad Sfer. angår
frågan att nu bestämma Aflöningar för kom¬
mande Riksdagar, så anser jag, då Riksdags¬
ordningen i den af mig åberopade §. innehål¬
ler, att en efter Arbetet vid hvarje Riksdag läm¬
pad vedergällning skall tilldelas, något visst
härutinnan ej kunna nu föreskrifvas; och kan
således någon minskning för framtiden, i min
tanka, icke vinnas , utan genom exempel. I
alla fall är hvad Stats-Utskottet föreslagit för
hvar och en grad ganska genereust.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställ¬
de, om Ridderskapet och Adeln behagade till
alla delar gilla Herr LandtMarskalkens samt
Herrar Talemäns den 4 sistledne Februarii upp¬
rättade Förslag till Arfvoden och Tractamenten.
Ropades Ja och Nej,
Hvarefter Herr Grefven och LandtMarskal-
ken gjorde Proposition till bifall af Stats-Ut-
skottets ifrågavarande Betänkande , hvilken Pro¬
position med Ja besvarades.
Anmältes och emottogs Herr Hof Can-
celleren m. m. Friherre af Wetterstedt hvil¬
ken å Kongl. MajrtS höga vägnar aflemnade
dess Nadina Skrifvelse till Riksens Ständer,
angående Tullgarns Kungsgårds framtida an¬
vändande. Gifven Stockholms Slott den 17
Martii ldi8-
Den ig April
Herr Grefven och Landt Marsh al} en anmoda¬
de Herr Hof-Cancelleren, att till Kongl. Maj:t
framföra Ridderkapets och Adelns underdåni¬
ga vördnad och tillgifvenhet.
Sedan Herr Hof-Cancelleren blifvit på van¬
ligt vis utbeledsagad, upplästes följande:
Utdrag af Protocollet öfver Kammar-Ären¬
den, hållit inför Hans Maj:t Konun¬
gen i Stats-Rådet på Stockholms Slott,
den 17 Martii I8i8*
Tillförordnade StatsSecreteraren Friherre Ehren¬
borgh föredrog i underdånighet:
Riksens Ständers underdåniga Anmälan det
Riksens Ständer beslutit att Kungsgården Tull¬
garn, med tillhörande Tnventarier och Lägenhe¬
ter, skulle, efter Hennes Kongl. Höghet Prin¬
sessan Sophia Albertinas dödliga frånfälle , till¬
falla Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, att un¬
der Dess lifstid innehafvas med full nyttjande
rätt och på samma vilkor, som Hennes Kongl.
Höghet Prinsessan den nu innehafver.
Kongl. Maj:t sorn med synnerligt nådigt
välbehag ansåg denna Riksens Ständers under¬
dåniga Anmälan, deruti Kongl. Maj:t igenkän¬
de ett förnyadt uttryck af Riksens Ständers
tillgifvenhet för Hans Kongl. Höghet Kron¬
prinsens Person, täcktes i Nåder antaga Rik¬
sens Ständers beslut, att Tullgarns Kungsgård
med
Ben 18 April.
17
med Inventarier och Tillhörigheter skulle Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen tillfalla vid Hen¬
nes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia Alber¬
tinas dödliga frånfälle, att i Hans Kongl. Hög¬
hets lifstid begagnas, under enahanda förbindelser,
som Hennes Kongl. Höghet Prinsessan den nu in¬
nehafver , derom Nådigt svar till Riksens Stän¬
der skulle afgå, äfvensom Kammar-Collegium
genom Bref härom underrättas.
Ex Protocollo
E. v. Stockenström.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Ri¬
kets nu församlade Ständer, angåen¬
de deras gjorde underdåniga Anmä¬
lan om Tullgarns Kungsgårds framtida
användande. Gifven Stockholms Slott
,den 17 Martii 18*8*
Kongl. Maj:t har af Riksens Ständers der»
2 i denna månad aflåtne underdåniga Skrifvel¬
se , i anledning af hos Riksens Ständer före¬
kommen fråga om framtida användandet af
Tullgarns Kungsgård, inhämtat, huruledes den¬
na Kungsgård, hvilken, efter Kongl. Majit»
Kärälskelige Herr Faderbroder, Hans Kongl.
Höghet Hertig Fredric Adolphs död, åter till¬
fallit Kongl. Majit och Kronan , i stöd af Kongl.
Brefvet den 1 Junii I807 , blifvit, med vissa
vilkor och förbehåll, till Kongl. Maj:ts Käräl-
skeliga Faster, Hennes Kongl. Höghet Prin-
Ridd. och Ad. Fröt. V 3. a Afd. 3, 4*
i8
Den ig April.
sessan Sophia Albertina , under Dess lifstid
olverläten till full disposition och åtnjutande
af alla derutaf flytande Inkomster; och erne.
dan, vid ett sådant förhållande, Riksens Stän¬
der ansett något hinder icke möta för deras
förordnande om ifrågavarande Kungsgaid, dä
den, efter Hennes Kongl. Höghet Prinsessan
kan blifva ledig, samt dessutom harvid den
serskildta omständighet skall förekomma, att
så framt Riksens Ständer icke nu på förhand
fastställa, huru med samma Kungsgård, efter
He nnes Kongl. Höghets död bör fötfaras, di-
spositions-rattigheten deraf möjligen skulle kun¬
na dem betagas, enär, enligt Författningarnes
föreskrift, Kongl. Maj;ts och Rikets Kammar-
Collegium åligger, att genast draga försorg
om Utarrenderandet af sådana lediga Krono-
Lägenhetcr; ty omförmäla Riksens Ständer sig
af sådana anledningar hafva fattat det Beslut,
att, Kungsgården Tullgarn med tillhörande Lä¬
genheter och Inventarier mä, efter Hennes
Kon^l. Höghet Prinsessan Sophia Albertinas
dödliga frånfälle, tillfalla Kongl. Majus Käräl-
skclige Herr Son, Hans Kongl. Höghet Kron-
Prinsen, i Dess lifstid, med full nyttjanderätt
och under enahanda vilkor, hvarmed Hennes
Kongl. Höghet trinscssan, samma Kungsgård
nu innehafver.
Dä Kongl. Majit uti denna Riksens Stän¬
ders underdåniga Anmäl n, igenkänner ett för.
ny^at uttryck af Riksens Ständers tillgifvenhet
för Kongl Maj.-ts Kafälskelige Herr Sön, Hans
Kongl. Höghu Kion- Pr insen, vill Kongl. Majrt
Dt» 18 April.
19
med förklarande af Dess synnerliga Nådiga
välbehag öfver Riksens Ständers i ofvanherör-
de matto vidtagne beslut, i följd häraf hafva
niedgifvit att, på sätt Riksens Ständer erbudit
Tullgarns Kungsgård med Inventarier oeh Till¬
hörigheter må , vid Hennes Kongl. Höghet Prin¬
sessan Sophia Albertinas död, tillfalla Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen , för att i Dess lifstid
begagnas, med de förmåner och förbindelser,
hvarmed Hennes Kongl. Höghet Prinsessan sam-
ma Kungsgård nu innehafver och besitter: Ofch
jemte det Kongl. Maj:t vill Riksens Ständer
om detta Dess Nådiga Förordnande underrät¬
ta, låter Kongl. Majit äfven nu Nådigt Bref
härom till Dess och Rikets Kammar-Colle-
gium afgå.
Kongl. Majit förblifver Riksens Ständer
med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbe¬
vågen. Datum ut supra.
CARL JOHAN.
Casp. W. Ehrenborgh.
Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse till Rik¬
sens Ständer , angående deras i underdånighet
gjorde Anmälan om Tullgarns Kungsgårds fram*
tida användande.
Lades till Handlingarne.
20 Deh ig ÅpiH.
Föredrogs å nyo Stats-Utskottets under N:o
133 afgiftie, samt den 7 dennes på bordet lag-
de Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition angående reglerande af de Kongl.
Hofvens Stats-Summor.
Herr Skjöldebrand, Pehr Eric, uppläste föl¬
jande :
\ \\ 1 "
Då otvifvelagtigt de flere värda Ledamö¬
ter, hvilka ofta innom detta Stånd yrkat högsta
möjeliga betänksamhet vid nya Anslags bevil¬
jande, och högsta möjeliga sparsamhet vid an¬
vändandet af Allmänna Medel, ensamt haft ett
prisvärdt afseende på den Skattdragandes be-'
stånd, hvaraf så hufvudsakeligen Statens be¬
stånd beror, kan jag för min del icke annat
än gilla de driffjädrar, som varit deras ledare-,
och lika med dessa värda Ledamöter, skul¬
le jag önska upplefva den d3g, då i vårt Land,
den Skattdragande i stället för åtagande af nya
Utlagor, kunde erhålla lindring i de som nu
trycka honom; men Mine Herrar! så långt är
ännu icke nöden kommen hos någon Medbor-
gare-Class i vårt Land och, så långt, vill jag
hoppas den aldrig skall komma, att Riksens
Ständer böra deraf anse sig berättigade till en
besparings-principe, sådan, som den att, på
någon enskildt Medborgares bekostnad, vilja
söka sig en vinning, och aldraminst skulle
-jag tro, att det kan förenas med det rätts¬
begrepp och det ädelmod , som alltid utmärkt
detta Riks-Ständ, att vi skulle vilja bereda oss
en besparing, vunnen från Enkan efter en af-j
Den 18 April.
21
Jeden vördad Konung, hvars minne skall lef¬
va, lika länge i hvarje sitt Fosterland älskan¬
de Svenskt bröst, som den Sjelfständighet,
Han, från branten af fallet räddade, och, i va¬
let af sine Thronföljare , för framtiden betryg¬
gade; och må man icke anse såsom en af Oss,
redan gifven ersättning, för afstäendet af Con-
tracts-rättigheten, allt hvad Hans Maj:t Konun¬
gen åt Hennes Majrt Enke-Drottningen lem-
nadt, på ett sätt, som fullbordadt sista län¬
ken i kedjan af de ädelmodigast möjligen upp¬
fyllde Sonlige pligter.
Hennes Majit Enke-Drottningen har, då
hon 1774 ankom till vårt Land, igenom ett
lagligen upprättadt och sedermera stadfästadt
Giftermåls-Contractj blifvit lofvad, vid händel*
sen af dess inträffade Enke-tillstånd:
i:o En årlig Underhålls-Summa, af 6o,ooa
R:dr Banco.
- • _ .. 1 ' '
2:0 Wadstena Slott till Enke-Säte, som
för detta ändamål borde, repareras, inredas,
meubleras och förses med Husgeråds-persedlar.
3:0 Fri disposition ifrån dagen af Dess
Enke-tillstånd. öfver Starby Kungsgård3 med
deraf blifvande hela afkastning.
4:0 En Silfver-Service, 4 Vagnar, 3 an¬
spann Vagnshästar samt 8 st. Rid- och Vagns-
klippare.
22
Ben 18 April.
Om mari nu äfven medgifver att, den
Hennes Maj:t vid igiy års Riksdag beviljade
tillökning af lo,oco R:dr , varit Henne ämnad,
blott såsom Regerande Drottning, till bestri-
dande af den, dermed förenade kostsammare
Hof-Hällning, och icke, såsom Enke-Drott-
ning, mäste man likväl, Mine Herrar! icke
förglömma, att vid jemförelse emelian Pennin-
ge»värdet och Varu-värdet, 60,000 R:dr B:co
nu, icke motsvara hvad man, i händelse af
Enke tillstånd, ämnade Hennes Majt, — att
Rosersberg Slott, icke är af den beskaffenhet,
att det iemnar Hennes Maj:t någon afkastning,
utan tvärtom, fordrar en känbar årlig Under¬
hållskostnad, och att uppfyllandet af allt, hvad
Gifwrmäis-Contractet, utöfver årlige Anslags-
Summan föreskrifver, troligen skaile fordra Ut¬
gifter öfyerstigande 300,000 R:dr B:co. — Jag
vågar således lios Herr Grefven och LandtMar-
sk öken samt Hbgloflige Ridderskapet ödmju¬
keligen hemställa, om en årlig ersättning af
10,000 R:dr B:co, under Hennes Maj:ts lifs¬
tid , kan anses uppväga de kostnader, man
vill undvika. Hvar och en inser att, härmed
skulle åsyftas en Statens vinst och i afseende
på Stats-Utskottets antagne Principe, att spa¬
ra allt hvad sparas kan och söka afböja alla
slags nya utgifter, förklarar jag öppet att jag
högaktar och gillar denna Patriotiska omsorg
för den redan drygt beskattade Medborgaren,
men skulle likväl önskat, att, man icke sökt
vinna en besparing, tagen ifrån en Enke-Drott-
riing, hvilken, ehuru sjelf främling i vårt Land,
likväl aldrig undetlåtit, att med våra nödlidan¬
Den 18 April.
2?
de — våra, af ödet mäst vanlottade Samhälls,
bröder, dela dess hopsparde, icke alltid så öf-
verilödige tillgångar, och, hvilken aldrig an.
vändt sin verkningsförmåga på Dess Höga Ge¬
mål annorlunda, än till goda, lugnande och
allmänt väl åsyftande ändamål.
Då hvar och en lätt kan uträkna , att,
för annu en tillökning i ersättningen af 10,000
R:dr, nke tordras en halt skillings högre är¬
lig utgift af hvarje Mantalsskrifven Person, då
säkerligen ingen Sveriges Innebyggaie skulle
för en Ei ke-Drottning, kand och älskad lör väl¬
gärningar , vilja undandraga sig en så lindrig
tillökning i Skatt, då synes rr ig att vi icke
böra erbjuda Hennes Majit så beskaffade ersärt-
ningsvilko , att, om också, tvungen af sm hö¬
ga och adla grannlagenhet, Hennes Majit skul¬
le anse sig föranlåten antaga dem, de otvif-
velagtigt i Hennes hjerta skulle intrycka en
djup smarta öfver liden oförrätt och öfver
det hårda ödet, att se sig nödgad inskränka
något af de barmhernghets Verk, Hon troli¬
gen ämnat till sina öfriga dagars sällhet och
trust.
Jag vågar således i följd af hvad jag nu
haft äran anföra, vördsammast föreslå, att, ut¬
öfver Hennes Majas stadgade Anslags-Sumtna
af 60)000 R:dr om året, en årlig Ersättnings-
Summa af 20,000 R dr B:co må i ett för allt,
Hennes Majit Enke Drottningen erbjudas, hvar-
igenom Starby Kungsgård, kunde, som hittilis
förblifva under Statens dispositions och, fråsan
I
24 Den 18 April.
om förböjt Arrende eiler återlösande från Ar¬
rendatorn, blifva ett ämne för särskildt öfver¬
läggning.
I händelse Herr Grefven och LandtMar-
skplken härom täckes göra Proposition, och
detta skuile , jemte antagandet i öfrigt af Ut¬
skottets Betänkande vinna Ridderskapets och
Adelns bifall, är jag öfvertygad att, om ett
sådant beslut blef de öfrige RiksStänden till-
kännagifvit, de deruti skulle sig förena, hel Ist
derigenom icke någon annan förädring skulle
blifva, i det redan beslutade antagandet af Stats-
Ut-kottets Förslag, än en förhöjning, hvarmed
ändock Staten troligen skall vinna en bespa¬
ring, dock mindre obillig.
Friherre Stael von Holstein , Corfitz Ludvig:
Den sist talande varda Ledamoten har före-
slagit en tillökning uti Hennes Maj:ts Enke-
Drotrningens årliga Underhålls-summa, men att
Starby Kungsgård deremot måtte användas till
Statens fördel. En annan Ledamot yttrade i
förra Plenum, att man borde respectera helg-
den af ett Conrract. Häruti instämmer äfven
jag; hvarföre och då jag ej af Stats-Utskot-
tets Betänkande kan fullständigt inhämta det
åberopade Arrende-Contractets innehåll, jag
får hemställa om icke en afskrift af berörde
Contract må infordras, så att det beslut, som
tages, må kunna lämpas efter Contractets or¬
dalydelse.
Herr af Brinckman, Gustaf: Både Riksda¬
Den 18 dpril.
a?
gens snart förestående slut, de många betydli¬
ga Mål, som ännu återstå och förevarande Ä-
renders synnerliga vigt, betragtadt i dess sam¬
manhang, tyckes mig hos Högloflige Ridder-
skapet och Adeln påkalla noggrann utöfning
af den i Regerings-Formens 56 §. stadgade
rätt, att pröfva de Anmärkningar, som emot
Högloflige Stats-Utskottets Betänkande blif¬
vit framställde. En pröfning, som efter mitt
begrepp, lika otvifvelagtigt kan afgöra om des¬
se Anmärkningar förtjena återremiss, som den
efter ordalydelsen i Grundlagen, kan sträcka
sig till Förslagets directe antagande eller för¬
kastande.
i
Under denna synpunct förekommer först,
en agtningsvärd Ledamots hemställning om
uppskof med ifrågavarande anslag; tills Finsa*
ce planen blifvit utvecklad och bestämd.
För min del kan jag icke godkänna den
grund , hvarifrån hemställningen utgått. Hvar¬
ken den Finance-plan, förenade Stats-och Ban-
co-Utskotten afgifvit, eller de många Syste¬
mer, som i anledning deraf blifvit tillväga-
bragte, gifva eller rimligen kunna gifva hopp
om en Myntförbättring, så hastigt verkande att
dess numeraire genast skulle förandras. —
Tvärtom instämma alla deruti, att Röre!se-Ca-
pitalet i det närmaste skall blifva oförändradt
och i sådan ställning är det för mig omöjligt
att inse huru Stats anslagen mera i det ena
än det andra möjeligen kunna förminskas.
Först då väl beräknade och lyckligt utförde
Den ig April.
anstalter hunnit sätta Mynt-värdet och Varu¬
prisen, i ett jemnare förhållande, kunna Stats-
utgiFernes nedsättning möjligen äi>a mm. Men
dertill torde ännu Decennier erfordras.
Den andra Anmärkningen af flere Leda¬
möter, yppad och understödd, härleder sig
ifrån skillnaden emellan den till Hennes Kongl.
Majit Enke Drottningen utlofvade och den nu
anslagne underhalls summa , betragtad efter dess
inre valeur.
Jag medgifver att denna fråga är särdeles
ömtålig. Jag känner innom mitt eget bröst, och
alla innom detta Riddarhus delar visserligen
med mig den lifligaste förbindelse till under,
dånig vördnad, för Hennes Maj:ts stora egen¬
skaper; till djup innerlig tacksamhet för Hen¬
nes Kongl. Maj:ts hulda omsorg om en all-
drig nog saknad Konungs dagar. — Men jag är
också fullkomligen öfvertygad, att Hennes Maj:t
Enke-Drottningens höga själ och ädla tänkesätt,
icke tillåta större fordringar af Svenska Folket
än det kan åstadkomma, efter så många förlu¬
ster af Land och National-välmäga, efter så
mångå af tidens händelser tillkomne behof och
Utskylder — och jag är lika förvissad att Stats-
L'tskottet med dess underdåniga tillgifvenhet
för Hennes Majit visserligen gått så långt,
som Utskottets omtanka för Statens bestånd,
som den yttersta beräkning af möjelige tillgån¬
gar, någonsin medgifvit.
Dea tredje Anmärkning, som egcnteligen an*
Ben iS April.
*7
går Arrendet å Starby Kongsgård , besvaras till
dess allmänna åsigt af 18lo års Riksdags Beslut,
hvarigenom detta Arrende med flere dylike,
efter Contracterne bibehållas, endast att de i
stället för Penningar, skulle förvandlas till Spann¬
mål efter Markegång, och kan fråga om Con-
tractets bestånd för denna Kongsgård skäligen
äga rum, tillhörer den icke Riksens Ständer,
utan vederbörande Auctoriteters granskning och
afgörande.
Af allt detta slutar jag; att ingen gällan¬
de anledning till rättelse eller förändring i Stats¬
utskottets Förslag, sig företer och att följagte.
ligen ingen Aterremiss deraf är nödig. Jag har
dessutom ett skäl , hvaruppå jag utbeder mig
att fä fästa Ridderskapets och Adelns uppmärk¬
samhet, det nemligen: Att Hans Majit Konun¬
gens och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
Hofhållnings-Utgifter äfven äro i detta Förslag
innefattade. Jag är ganska säker derpå, att
Ridderskapet och Adeln ingalunda vilja vara
de sista, att i den delen med Stats-Utskottet
instämma och jag anhåller vördsamligen om
Högvälborne Herr Grefvens och Landt-Marskal-
kens Proposition tilt bifall å Utskottets Betän¬
kande.
Friherre Löjvenskjöld, Salomon: Jag anhål¬
ler att få veta om Hennes Maj:t Enke-Drott-
ningen blifvit hörd öfver den af Utskottet före¬
slagna förändring uti Hennes Maj:ts Giftermåls-
Contractj har sådant ej blifvit iakttagitjår jag
38 • Dett iS April,
erindra om nödvändigheten deraf, innan något
beslut af Riksens Ständer fattas.
Herr Pahlman, Otto Fredric: jag känner ej
huruvida den Ledamot, sorn j dag yttrat att
Stats-Utskottet iakttagit en olämpelig bespa¬
rings priucipe i afseende å den föreslagne ärli-
ga underhålls.Summan för Hennes Maj:t Enke.
Drottmngen, är befullmägtigad att förklara
Dess Höga missnöje; men i anledning af den
gjorda frågan om Hennes Majit blifvit i am¬
ner hörd, får jag vördsamt upplysa, att innan
beslut härom i Stats Utskottet fattades, Utskot¬
tet af skyldig vördnad för Hennes Majit, ge¬
nom Ordföranden inhämtat Hennes Majits tan¬
kar. Hennes Majit har dervid i Nåder beha¬
gat förklara sig nöjd med den af Stats-Utskot-
tet föreslagne förändring i hvad Hejrads-Con-
tractet innehåller. Men skulle Hennes Majit
nu fordra samma Contracts uppfyllande, så må¬
ste det ske, och Riksens Ständer då gå i För¬
fattning om Wadstena Slotts iständsättande och
Meubierande samt att accord med nu varande
Arrendatorn af Starby Kungsgård om Arrendets
upphörande må trätfas. Jag anser mig härvid
äfven böra erindra, att dä Hennes Majit för¬
säkrades att såsom Enke-Drottning erhålla en
årlig Summa af 6o,ooo Ridr, utgjordes Stats-
lnkomsterne äfven af Finland. Riket har se¬
dermera blifvit till -j-idel förminskadt. Efter
strängaste rättvisa hade således underhållet sna¬
rare skolat nedsättas än förhöjas; men hvartill
Utskottet, förvissadt om Riksens Ständers ön¬
skan att för Hennes Majit anslå så stor Suni.
I
Ben ig April.
3 9
ma, som tillgangarne möjligen medgifva, lik¬
väl icke gil vit anledning; dessutom kan, såsom
jag i förra Plenum anfört det med Sverige
förenade Brödra-Riket icke undgå, att då Hen¬
nes Maj:t också varit Regerande Drottning öf¬
ver Norrige, äfven deltaga i Hennes Maj:ts
Hofhållning såsom Enke-Drottning.
I anledning af gjorde yrkanden om Åter-
remiss, får jag förklara, att jag äfven är af
den tankan att Åter-remiss bör medgifvas,
så vida de Anmärkningar, som blifvit fram¬
ställde. hindra antagandet af ett Betänkande,
roen några så be.sk»ifade Anmärkningar har jag
icke hört här göras och jag instämmer således
med Herr af Brinckman uti begäran om Propo¬
sition till bifall af Utskottets utaf Preste- och
Borgare-Stånden redan antagne Betänkande.
Herr Grefven och Landt Mar skalken tillkän-
nagaf, att eniigt nyss ankommen underrättel¬
se Bonde-Ståndet äfven bifallit St3ts-Utskot¬
tets Betänkande, med tillägg att Bonde-Ståndet
önskat, det Statens tillgångar kunnat medgif¬
va anslåendet af en högre Summa åt Hennes
Mäj:t Enke-Drottningen.
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Ludvig-
Om jag rigtigt fattat Stats-Utskottets föreva¬
rande Betänkande, har Utskottet föreslagit,
att Arrendatorn af Starby skulle erhålla er¬
sättning för förlusten af Arrendet. Jag har för
längesedan sett det för nuvarande Innehafva-
reos Fader, Assessoren Vult von Steijern uti
33
Ben 18 April.
färdade Arrende-Contract om denna Egendom,
och vill minnas att det är så ställt, att när
Högstsalig Hans Majit Konung Carl XIII atli-
dit, skulle nytt Arrende uppgöras. Med säker¬
het påminner jag mig att Starby var undanta¬
git uti Ständernas Förordnande år igio, angå¬
ende de andra Kungsgårdar ne, på den grund
att densamma af ålder varit bestämd för en
Inrättning att väfva Damasch. Som enligt min
tanka, det är nödigt att helgden af Contracter
iagttagas och att deras ordalydelse bör vara en¬
da rättesnöret, får jag hemställa om icke nu
förevarande Betänkande rr.å återremitteras, med
anmodan till Utskottet, att, jemte återrcmissens
besvarande, tillika insända omförmälde Con-
tract.
Herr Skjöldebrand! Då Herr Påhlman be¬
hagat framställa en förmodan , som skulle jag
af Hennes Majit Enke-Drottningen vara öfver¬
tala att här anföra hvad jag ansett öfverens¬
stämmande med rättvisa, billighet och Stån¬
dets värdighet, kan jag icke underlåta att der¬
öfver betyga min förundran; med den bög-
agtning jag hyser för Herr Påhlman och den
kännedom jag äger att han sjelf vanligen här
i sina framställningar synes visa sig äga och
följa en egen öfvertygelse, hade jag icke vän¬
tat att han mot en Riddersman, som han lik¬
väl borde känna för lika ömtålighet, som han
sjelf, skulle yttra en förmodan, att icke äfven
jag skulle kunna äga och följa en egen öfver¬
tygelse, likväl, och i afseende på bufvudfrå-
gan, då igenom nu ankommit Protocol!s-Ut¬
Den ig April.
3*
drag från Hedervärda Bonde-Ståndet det be-
finnes att Utskottets Betänkande blifvit af
3:ne Stånd antagit och saken således är att
anse sorn afgjord, vill jag, för min del, till
en dyrbar tids onödiga förlorande, icke vida¬
re yrka någon sådan förändring, sorn kunde
föranleda till återremiss.
Herr Påhlman.- Tåg har visserligen icke
bestridt någon att hafva talat enligt sin öfver¬
tygelse} men då det sattes i fråga huruvida
Hennes Majit blifvit hörd öfver ett Förslag,
som innefattade ändring uti hvad Hennes Majit
enligt sitt Heira is Contract ägde rättighet att
fordra, trodde jag mig böra anmäla hvad jag
härom kände.
I alla fall synes det icke öfverflödigt om
den som behagar klandra Utskottets Förslag,
dessförinn?n underrättade sig antingen Hennes»
Majit Enke-Drottningen Sjelf är nöjd eller ic¬
ke med de af Utskottet tillstyrkta förändrin-
gar- >
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Om jag,
vid afhnrandct af nu uppläste Betänkande, ej
alitlör mycket missförstått Höglotlige Stats-
Utskottet, sä upphörde egenteligen Arrende-
Comractet på Starby Kungsgård, i samma ö-
gönolick Högstsalig Hans Majit Konung Carl
XIII med döden algeek; och Innehafvaren kan,
såsom jag fattat meningen, ej göra anspråk på
att qvarblilva, utan med villkor att i arrende
erlägga lika sä mycket, som någon annan skul-
Den 18 April,
Je på offentlig Auction derföre vilja bjuda,
I händelse den nuvarande Innehafvaren ej skul¬
le vilja ingå häruti, då först uppstår fråga om
skälig ersättning, nemligen: för gjorda förbätt¬
ringar och anläggningar; men blott, sä fida lian
ej genom deras egen afkastning finnes härföre re¬
dan vara hällen skadeslös. Jag instämmer såle¬
des med Herr Friherre Stael von Holstein i
den hemställan, om ej afgörandet af detta Mål,
kunde uppskjutas intill dess man hunnit infor¬
dra sjelfva Arrende-Contractet, för att se, huru
långt Arrendatorns, och huru långt Riksens
Ständers rätt sträcker sig. Detta anser jag
så mycket nödigare, sorn ett högre Arrende
skulle sätta Oss i tillfälle, att, medelst tillök¬
ning i Vår vördade och älskade Enke-Drott-
nings Stats-anslag, tillfredsställa allas vår inner¬
liga önskan , utan att behöfva likväl med till¬
ökning i Skatterna för detta ändamål betunga
Svenska Folkel.
För öfrigt skulle jag önska, att så väl
detta, sorn de öfriga Stats-anslagen kunde få
hvila, intilldess Finance-planen hunnit afgöras,
samt att alla Statens bade Inkomster och Utgifter
nedsattes och reducerades lill Silfvervärde; på det,
i händelse Myntet skulle förbättras, Skatterna
ej må blifva för Folket ännu svårare att ut¬
göra; ej eller Anslagen, i händelse af Myn¬
tets ytterligare försämring, otillräckliga för Sta¬
tens och Hofvets oundgängeliga behof.
Grefve de la Gardie, Jacob: Sedan af Herr
Påhlman
Den 18 April
33
Påhlman blifvit upplyst, att Sfats-Utskoftet, i
följd af den vördnad och den pligt, Utskottet
vore Hennes Maj:t Enke-Drottningen skyldig,
inhämtat Hennes Maj.ts yttrande öfver de af
Utskottet gjorde anbud, samt Utskottets Be¬
tänkande , efter hvad samma värde Ledamot
upplyst, blifvit af tvänne Ständ antagit, och en¬
ligt hvad Herr Grefven och LanötMarskalken
sedermera tillkänaagifvit, jemväl är af det tredje
Ståndet bifallit, anser jag all vidare öfverlägg¬
ning endast onödigt borttaga tiden, då någon
förändring i Utskottets Betänkande icke kan
vinnas. Ehuru jag önskat att Stats-anslaget
för Hennes Maj:t Enke-Drottningen måtte ö- ,
kas, finner jag likväl dertill ingen möjlighet
för det närvarande.
Frih erre Ehrenborgh, Casper Wilhelm.: Nyss
uppkommen , dä Discussionen i förevarande
ämne redan var börjad, får jag i anledning af
hvad Herrar Skjöldebrand och Påhlman anfört,
endast yttra att jag genom serskilda anlednin¬
gar kanner, att Stats-Utskottet meddelat Hennes
Maj:t Enke-Drottningen de uti dess Betänkan¬
de uppgifne villkor, ssmt att Hennes Majit,
deröfver äfven afgifvit sitt Utlåtande, att Hen¬
nes Majit aldrig satt i fråga begagnandet
af Starby Kungsgård: Att Hennes Maj:t ic¬
ke eller någonsin velat göra sina rättigheter
gällande, utan, med full tillförsigt till Riksens
Ständers rättvisa, förklarat sig nöjd med hvad
Riksens Ständer till underhåll för Hennes Majit
anslogo. Att således frågan om Starby Kungs-
Ridd. och Ad. grot, V Bf 2 AJd, y , 6.
34
Den hg April.
gård och Wadstena Slott, efter min tanka, icke
egenteligen hör till ämnet, utan att här endast är
fiåga om det anslag, som Utskottet föreslagit,
kan till Hennes Majrts underhåll anses tillräck¬
ligt eller icke} dervid vidare jag icke kan
vägra mig att tillkännagifva min öfvertygelse,
att Utskottets Betänkande är uti sin grund
obilligt, hellst jag icke inser någon den rin¬
gaste anledning hvarföre, enär Riksens Stän¬
der funnit alla anslag så väl till Embetsman,
som de Kongl. Personerne, hvilka 1809 bestäm¬
des tarfva en billig påökning, i anseende till
tidernas förändrade skick, Hennes Majit Enke-
Drottningen skulle vara den enda, som icke
skalle få till godo njuta en förmon , som Riksens
Ständer sålunda tillerkändt hvarje Penninge-lönta-
gare. Då jag icke kan neka mig den tillfreds,
ställeisen att emot en, efter min tanka, så orätt¬
vis grund högeligen protestera, tror jag mig
derjemte skyldig att här ofifenteligen förklara,
att Hennes Majit Enke-Drottningen långt ifrån
att hafva ådagalagt något missnöje öfver hvad
Stats-Utskottet föreslagit, tillkännagifva att Hon
alltid skulle finna sig nejd med det ödo åt
Henne ämnades, och kan jag nu å Hennes
Jvlaj-t Enke-Drottningens vägnar försäkra, att
Hennes Maj:t, om än Riksens Ständer antaga
det af Stats-Utskottet, efter min tanka, på min¬
dre billiga grunder uppgjorde ringare anslag ,
åndock alltid skall finna sig nöjd med det be¬
slut Riksens Ständer härom fatta. Då jag ic¬
ke kunnat neka mig art framställa dessa tan¬
kar inför Ridderskapet och Adeln, uti eiträm-
se, som så nära ligger mig om hjertat, utan
Den 18 April.
3?
att dervid anse mig bunden af det beslut, de
andra Ständen derom kunde redan häfva fat¬
tat ; är likväl discussionen i ämnet nu me¬
ra öfverflödig, sedan de tre Ståndens beslut
redan bestämt resultatet) hvarföre jag för mitt
del ej yrkar återrefniss af Betänkandet.
Friherre 1 Vrangel t Henning, anförde skrif»
teligen:
Da jag i Plenum af den ti dennes gjor¬
de framställning att alla större anslag borde
hvila, intilldess Pinance-planen var reglerad. Var
det ingalunda min mening, ätt öfverlägga om
Summornas större eller mindre belopp, utan
af det enda skäl, att dessförinnan känner man
icke Pertninge-tillgangen , Myntets förhållande
till Varuprisen, och med detsamma möjlighe¬
ten för Nationen, ätt kunna bestrida ökade
utgifter; med ett ord, man vet dessförinnan
icke hvad sorn beviljas. Nationens Represen¬
tanter hafva vid de föregående Riksdagarne,
åtagit lig hvad af dem blifvit äskat, för att
ersätta de behof, sorn fordrat ökade anslag»
genom Myntets försämring; men nu då Banco*
och Stats-Utskottens föreslagna Finance-plan,
med åberopad ledning, af Kongl. Maj;ts Nådi¬
ga Proposition, åsyftar Mynt-förbättring, och t
Sådant afseende onekeligetl föranleder dertill,
att Rörelse - Capitalet eventuelt för det hela,
och ständigt för Jordbruket minskas; och
då enligt nyssnämnde Finance - Betänkande,
7fo,öoo R;dr årligen, ända till och med 1829
eller tillsammans nära 9 Millioner R;dr Barn
Den i.g Åprn.
co endast till Bsnquens Consoliderande skola
utgöras, då måste yttersta varsamhet iagtta-
gas vid beviljandet af nya anslag.
Erindrom oss blott, att efter nämnde Fi-
nance Plan, utbetalninge» af 750,000 ärligen
till Banquen blifver vida mera tryckande än
en Krigsgärd , ty under kriget med alla dess
rysligheter, spridas dock tillgångar3 nu under
freden, sker det ej,t om icke genor* Län,
sorn för Jordbrukaren likväl icke nu bro *»ot
Inteckning föreslagn» till 1 proCent af Egen¬
domens värde. Om pä sådant sätt vi skola
skatta öfver -^.del af hela Rörelse-Capitalet,
för att flera proCent om året förbittra Myn¬
tet, sä böra väl åtminstone icka ökad» anslag
komma i fråga. Jag förklarar silades ytterli¬
gare bestämdt, att innan jag får se sluteliga
projectet i Finance-fragorne, kan jag icke ingå
i beviljandet af några anslag. — Emottaga vi
lyckligare utsigter dä Utekottens nu återre¬
mitterade Betänkande återkommer , dä skall jag
ined tillfredsställelse yrka, att Ridderskapet
och Adeln äfven i denna fråga förena sig med
de öfrige Stånden, i rättvisa och de uppoff,
ringar, som kärleken och beredvilligheten e-
uiot ett älskadt Konunga Hus påkalla5 men
mina Herrar! kunna vi val med lugna samve¬
ten ansvara för våra hemmavarande, om vi ä-
lägga dem hörnor, som de ej kunna uthäida,
derest föga eller ingen ändring kommer att äga
rum i det uppgjorda Finance-project|et$ och
utlofva anslag, sorn jag vagar säga det då
ieke ens efter mänskligt utseende kunna utgå
Den t g April.-
37
— Jag anhåller således om den Proposition»
att Stats - Utskottets Betänkande om anslag
må blifva hviiande och ej afgöras förrän Finan-
ce-planen blifvit reglerad, och af Ständerna
antagen. Ett sådant preliminäire-beslut skall
åtminstone bereda något-Togn åt vira hemma¬
varande, som alltför långe suckat under bördätt
af deras betryckta ställning med nästan ut-
slocknadt hopp, att af våra beslut finna lin¬
dring.
Grefve Mörner, Carl Stellan: J>? anse* Herr
Skjöldebrands framställning likaså värdig sorn
billig; men då vi inhämtadt att Hennes Majit
Enke-Drottningen täckts förklara sig nojd med
de af Stats-Utskottet föreslagne vilkor, så får
jag hemställa, att Betänkandet måtte bifallas.
Friherre Staél von Holstein, Corfitz Ludvig i
Friherre Wrangel kände förmodöligen ej, då
hsn Skref sitt Memorial, att frenne Stånd redan
bifallit Stats-Utskottets Betänkande; hade det¬
ta förhållande ej inträffat , skulle jag förenat
mig med honom. Onekeligen böra Statens
likasom en Enskildes utgifter rätt's eftr in¬
komsterna. Starsbehofvers skölt ä v.n under»
gå en betydlig förändring om Riksens Ständer
återfå dispositionen af Tullverket, hvartill de
äga en ostridig rätt. Endast härigenom skulla
vinnas ett tillgång af emellan 3 å 400,000 R:dr
mer än nu är påräkr.adt, hvaremot Bevillning?»
Summan i samma mohn kunde nedsättas.
Jag känner ej om de öfrige trenne Stånden
38
Ven 18 dprit.
bifallit Stats-Utskottets Betänkande rörande alla
HulviA ,Tittlarne. Skulle deras bifall endast
snäcka sig till första Hufvud-Titteln , förenar
jag mig med Friherre Wrangel i det yrkande
att pröfningen af alla öfrige Stats-anslag må
hvila intilldess frågan om Financernes regle¬
rande blir afgjord.
Friherre Wrangel: Som detta Mål lärer
Innefatta er> Bevillningsfråga, så torde detsam.
ma till Nämnden böra öfverlemnas , derest alla
4 Ståndens beslut icke skulle blifva samman-
stämmande,
Ropades Ne},
Herr Strussenfelt, Michael: Sedan nu 3 Stånd
afgjorf frågan, så får jag endast förklara att,
derest Ridderskapet och Adeln äfven skulle
bifalla Utskottets Betänkande, reserverar jag
mig emot samma beslut. Herr Påhlman har
väl upplyst att Hennes Maj:t förklarat sig nöjd
med de Henne gjorde anbud, men jag är öfver-
fygad, att om Stats Utskottet afprutat 30,00c)
K:dr på hvad nu blifvit föreslagit, hade Hen¬
nes Majit ändå varit för delicate att gifva nå¬
got misshag deröfver tillkänna.
Friherre Wrangel.• Med förtroende till
hvad Herr Påhlman anfört, som skulle Betän¬
kandet blott vara af tvänne Stånd antagit, ansåg
jag frågan kunna komma att af Nämnden af,
göras. För öfrigt anser jag frågan vara af vigt,
Den ig April.
39
och på sätt jag förut yttrat, böra hvila till
dess Finance-Betänkandet återkommer.
Herr Påhlman: Då jag nyss yttrade mig,
kände jag då icke att Bonde-Ståndet äfven ha¬
de bifallit Utskottets Betänkande; men om så
handt att två Stånd stadnat emot två skulle frå¬
gan blifvit föivist till det förstärkta StatsUt-
skottet. Nu åter, då tre Stånd antagit Betän¬
kandet, är frågan afgjord. Till hvad jag förut
yttrat angående Stats-Utskottets demarche att
inhämta Hennes Majit Enke-Drottningens Ut¬
låtande, anser jag mig nu böra tillägga att den¬
na Utskottets åtgärd inskränkt sig blott till
frågan om den föreslagne ersättningen af 10,003
R;dr och 200 Tunnor Säd för begagnandet af
Wadstena Slott samt revenuen af Starby Kungs¬
gård. Jemte det Hennes Majit yttrade sig
nöjd med detta Förslag, förklarade Hennes
Majit tillika att hon ej ville att någon rubb¬
ning skulle ske uti det ingångna Arrendet af
Starby Kungsgård, hellst densamma vore dispo¬
nerad till ett välgörande ändamål. Hvad åter
angeck Förslaget i öfrigt, så kunde det ej fram¬
ställas till Hennes Maj:ts hörande, då det sam¬
ma var upprättadt i enlighet med Riksens,
Ständers förut fattade beslut.
Friherre Boye, Ludvig, hade inlemnat ett
Memorial hvilket upplästes, så lydande:
I frågan om Stats-Utskottets Betänkande
angående Hennes Majit Enke-Drottningens blif¬
vande Appanage, anhåller jag ödmjukast att
49
Ven 18 April.
få ännu yttra mig, till fortsättning af den
Anmärkning jag dervid gjordt, och är glad,
{Ut, om jag förra gången, aldeles oberedd att
i ämnet tala, varit af min rättskänsla för långt
hänförd, och sålanda kommit^ att betala någon
skatt åt en hastig välmening; jag nu också är
i tillfälle att frivilligt gifva rättelser» deråt.
Hennes Majds Giftermåls-Handlingar, sätta
Utom all fråga, Hennes Majits rätt att erhålla
j Contant ÖD,ooo R;dr samt dessutom såsom
tserskilte förmåner Wadstena Slott , jståndsatt
och meubleradt; Starby Kungsgård med alia
Slottet och Kungsgården tillagde Krono Räntor
och Dagsverken, sådana de voro beräknade
är 1774; jemte utstyr af en Silfver-Service m,
rn. Ridclcrskapets och Adelns Frotocoller för
igx> års Riksdag upplysa, att den gåfva af
jo,000 R:dr B:cq årligen, sorn Stiinderne då i
underdånighet gjorde Hennes Majit, hade för
ändamål att lemna ett underdånigt vedermäle af
Ständernas tacksamhet; men att, ibland skälen,
har, vid qfverjäggojngen äfven antagits Myntets
fallna värde; och beslutet ägde alltså ett sam*
manhang med de lika beskaffade gäfvor, som
till den öfriga Kongl. Familjen i underdånig¬
het gjordes; äfvensom med de Löuelörökningar,
sam ajli Penninge-Löntagaim då erhöll0, Da
denna gåfva gjordes Hennes Majit, var j alla
fall dermed icke förenadt något villkor att den
skulle upphöra när Hennes Maj:t b|ef Enka;
och återtagandet , ensamt i anseende till Hen¬
nes Maj t Enke-Drottningen, vors så mycket
tafta mättvUt, 50m, derest en rätt tili ersätt:
Ben ig April,
4i
ning för Myntets fallna värde existerade för
alla andra, så måste den åter vara dabbel hos
Hennes Majit, för den Sammå, hvilken var
stipulerad redan för 1777 års Realisation, sorn
åter gaf fördubbling åt alla andra, då dere¬
mot denna gåfva af io.cqo Ridt' utgör enda er¬
sättningen för hvad Myntet nu är sämre , än
det var 1774* När nu således Hennes Majits
redan bestämda rätt uppgår lill 70,^00 R:dr
B:co i Penningar; sä har ju Stats-Utskot-ut , oj
allenast, icke föreslagit någon ersättning för
Wadstena Slotts iståndsättande och roeublerän-
de samt för utstyret, utan äfven fråntagit Hen¬
nes Majit den fria dispositions-rätt af Starby
Kungsgård, som Hennes Maj:t lagligen tillhör.
Denna" förminskning i Hennes Maj:ts rätt, an¬
ser jag obillig , samt begär; derföre en sådan än¬
dring , att en ersättning för Hennes Maj:t i
Giftermåls-Contractet lofvade serskilta förmoh-
ner ma anslås Hennes Majit med to,000 R:dr
Bico; så att Appanagen inalles blir 80,000
R:dr, dä all fråga om Starby Kungsgård torde
få förfalla.
Ehuru jag, icke anser rättsbegrepp böra
vika för considerationsr; utber jag mfg likväl
att nu få bemöta de, som man framställt
till försvar för Betänkandet. Man har jemfört
den föreslagne Appanagen med den, som vår
gist afledna Enke Drottning hade; men jag frå¬
gar, är en sådan jemförelse i något enda afse.
ende grundlig? Den en3 började år 1792 och
slöts 1813; och var väl vid medeltalet af sam¬
ma tid, Myntets varde så fallit, som det na
42
Den 18 April,
är, då den andra först börjar? Den förra Enke-
Drottningen var Personligen rik, då deremot
Vår nu varande Enke-Drottnings enda Rikedom
består i Hennes Dygder och Hennes 40-åra
rätt till Svenska Folkets kärlek. — Man har
nämnt Hennes Maj:ts Appanage från Norrige;
men har väl framställaren af denna hänvisning
sjelf varit okunnig derom, att Norrige ingen
ting er lagdt till Hennes Maj:t såsom Regerande
Drottning oell således troligen ännu mindre gör
det hädanefter? Man har omtalat Hennes Maj:ts
fördel af Rosersberg;' men kan man också va¬
ra okunning derom att denna Kungsgårds afkast¬
ning stundom illa förslagit till underhäll af
dess Slott, öfrige Byggnader, Parker och Träd.»
gårdar? . '
Till de skäl, hvilka tala för Hennes Majtts
rätt, hörer ännu ett af största vigt. Allmänhe¬
ten känner redan den outsägeliga ömhet, hvar¬
med Hans Maj;t, Vår nu varande Konung, om¬
fattar Enke Drottningen ; — Det mera an Son*
liga deltagande i Hennes Maj:ts sorg, och den
omsorgsfulla agtning hvarmed Hans Maj:t be¬
handlar ali Enke Drottningens rätt, den Hans
Maj:t på allt sätt sökt öka och befordra, mån¬
ne Hans Majit då icke också skall, innom
sig, granska det sätt, hvarmed vi, på samma
Riksdag, som vi, följt Cari, XIII till Graf.
Ven, behandla Hans Enka? Månne Vår nu
varande Konung icke också skall derefter slu¬
ta, till det sätr, hvarmed Ständernc en dag
»kola behandla Hans Egen? Och Vår unga
Kton-Prins» som vt så hjertdigeu önska aldrig
Ven 18 April.
43
jnå hysa annat än stora begrepp om Svenska
Folkers handläggningssätt till sitt Konunga-
Hus; månne Han icke också skall göra sam.
Kia betragtelser, sorn Hans Herr Får?
Bestämmer man Hennes Maj:ts Appanage
att blifva go.ooo R:dr Banco, så har man gif-
vit Hennes Majit en ersättning, som jag tror
böra utesluta ali fråga om Starby Arrende;
och jag skulle då önska att jag icke sagdt ett
ord derom; men Stats-Utskottet synes icke vil¬
ja det; och mig åligger då, att bevisa hvad
jag sagt om Arendatorens rätt, samt dervid
samvetsgrant rätta det obetydliga, hvari jag«
förra gången, irrat mig. Enligt den upplys¬
ning jag nu mera, i Kongl. Kammar-och Com¬
merce Collegierne mig försteaffadt, står det all¬
tid fast, att sedan f. d. Konung Gustaf Adolph
hade på 1790-talet, vidtagit allmän Författ¬
ning att ingen Kungsgård finge utarrenderas
annorledes, än på öppen Auction, till den mäst-
bjudande, har på sidan om samma Författning,
år 1801, ett undantag gjordt*, till fördel för
Assessoren v. Steijern, som fått 30 års Ar¬
rende på Starby, derom Contractet, på hans
begäran, blifvit för Sonen nu varande Arrén,
datoren utfärdad. Konungens Bref till Karn-
mar-Col'egium, hvaraf ett vidimeradt: Utdrag
här bilägges , Litt. A, som jag ödmjukast
anhåller måtte få uppläsas och i Protocollet
intagas*, uplyser, att innan f. d. Konungen tog
detta beslut, har då varande Hant Kongl. Hög¬
het Hertigen af Södermanland varit hörd, sorn*
i Memorial den 24 November 1800 reclame.
44
Den 18 April.
rädt sin Gemåls rått till Starby, såsom Enke*
Säte} och f. d. Konungen befallde också der¬
före, att förbehåll skulle'derom göras i Arren-
de-Contractet, hvilket jemväl äger en deri
uttryckligen står, att, enär Hennes Kongl.
Höghet biel Enks, skulle Arrendatoren äga
tvänne Alternativer; det ena, att gifva hvad]nå¬
gon annan kunde bjuda; hvilket ju också måt¬
te förutsätta, att andras anbud ägde rum, som
åter var ett bevis att Arrendatorens förra rätt,
var dermed slutad, men det »nära, att, i fall
hau ej ville gifva hvad någon annan kunde bju¬
da, afträda Egendomen; samt då njuta en er¬
sättning, atro för Fabriquen, hvilken, såsom be.
Stående af Kinne-Väfstolar, icke kan vara af
betydligt virda; och 2:0 för de kostnader å
Kungsgården , som öfverstiga den nytta Arren¬
datoren haft af dem; och hvarvid nemligen,
vid Kostnadernes ersättande — den återstående
tiden äf Arrendet, som de annars kunnat be¬
gagna ; skulle komma i consideration , hvilket
åter är alldeles ingen ting annat, än hvad som
vid alla Afträde®.syner äger rum. — Med den¬
na bestämda gräns för Arrendatorens rätt, öf-
verensstämmer icke den mening, att någon ser.
skild rätt tril ersättning för sjelfva Arrendets
förlust, skulle Arrendatoren tillkomma; en me¬
ning, dertill icke, hvarken i f. d. Konungens
Bref, eller i .sjelfva. Arrende-Contractet, ens
någon anledning igenfinnes, Jag har kunnat
lörsta Srats-Utskottets framställning orätt; men
jag har trott, att Utskottet antagit sistnämnde
jfeiagtiga mening om Arrendatorens ersättnings-
rätt; samt att egenteligen derifrån uppkommit
Den 18 April.
4?
^den betänklighet, som förmått Utskottet att
icke medgifva ett tillfälle för Contractets för¬
sta Alternativ; i följe hvaraf Hennes Maj:ts
lätt att äfven emottaga andras anbud, möjeli-
gen högre än det Arrende, som Egendomen nu
ger , vidtog i samma stund Hennes Maj:t blef
Enka. g
Skulle Hennes Majrts Appanage i Pennin¬
gar icke blifva större än Stats.Utskottets Be¬
tänkande nu föreslår, så är det tämmeligen
klart, att Hennes Majrts förlust serskildt ökas,
genom inskränkning i den lagliga Dispositions¬
rätt öfver Starby Kungsgård, sorn, till och med,
i nu varande Arrendp-Contract är törbehållen.
Att bestämma huru »tor denna serskildta för¬
lust må vara, är icke lätt; men man saknar
likväl icke all grund, då man vet, att nu va¬
rande Arrendator ger 2CO Tunnor Säd; samt
i Kongl. Kammar-Collegium kan taga upplys¬
ning derom, att Starby, belägit i den bördigaste
trakt af Östergöthland, enligt Bilagan Lit. B.
består af roj Hemman, och enligt framledne
Assessoren von Steijerns i Handlmgarue om*
förmälta uppgift, jedan den tiden hade 200
Tunneland öppen Aker, födde utom alla Dra¬
gare 40 Kor och 200 Får,* samt hade på Ä-
gome 28 st- Torp utom qvarvarande Krono-
Dagsverken efter Markegångs pris.
Angående Fabriquens beskaffenhet och per¬
sonal kan man deremot lättare stadga omdö¬
met, då man, af Bilagan Lit. C, sorn jag an¬
håller mätte få uppläsas och intagas i Brota-
collet; finner, att Fabriquens hela årliga till»
verkning icke uppgår i värde till mera än 3,909
R:clr 32 sk. Banco. Den i Kammar Collegio
befintelige Acten upplyser jemväl, att Fabri-
quen icke är Kronans, utan är Von Steijerskå
Pamillens ensklldta Egendom, inköpt utaf i
lifstiden Fagostkska Arfvingarne.
Mig veterligen gifves icke i Sverige nå¬
gon enda enskildt Fabrique, mera än denna,
till hvars underhåll Staten, med någon uppoff¬
ring bidragit; och om man, så väl derifrån,
6om från tvänne andra omständigheter, nemligen
att dä Contractet gafs, den 1 en allmän För¬
fattning stadgade Concurrance kunde undslip-
pas; samt att Contractet ger en ratt till er¬
sättning af Kronan för sjelfva Fäbriquen, då
Arrendet upphör; om, säger jag man ifrån
dessa omständigheter är berättigad att sluta,
till någon serskild ynnest af f. d. Konungen,
för von Steijernska Famillen; så är det för
mig så mycket mera angelägit, att, till rät¬
telse i begreppet derom, härmed tillkännagif¬
va! det Contractet icke innehåller någon rätt
för Arrendatorn till afskrifning för missväxt¬
år; en omständighet, deri jag, af en Fmbets-
man j Orten, haft en underrätrels«, alldeles
felaktig; äfvensom jag också bör uppgifva det
serskildta Onus, som åtföljt Arrendet, bestå¬
ende utom i förbindelsen att bibehålla i verk.
samhet sin Fabrique, afven den, att beså ett
eller annat Tunnland med Linfrö samt deref¬
ter berecia Linet på Flamandska sättet; der¬
om någon Undervisnings-anstallt för andra, ei;
Den 18 April.
47
ler hvad man kallar Scholor, icke är påbuden,
och ej heller torde finnas.
' Jag har aldrig, i min hela lefnad, miss¬
unnat någon Medborgare hvad han kunnat få5
och önskar hjerteligen att genom bifall åt den
första af desse Anmärkningar, den andra mä
få alldeles förfalla; men bifalles icke den för¬
sta, så begär jag bifall åt den andra. Det
var min rättskänsla ; det var min agtning för
detta Moralens angelägna bud, att man bör gä¬
ra rätt först innan man gör godt , sorn uppkalla»
de mig att tala i detta ämne} men visserligen
ingen ting annat. Sedan länge vand , att för
mine handlingar, åtnöjas med den Domare jag
bär innom mitt egit bröst, får jag full¬
komligen obekymrad för hvarje orättvist en¬
skildt omdöme, ödmjukast öfverlemna dessa mi¬
na Anmärkningar till bedömande af det vörd.
radsvärda Stånd , hvaraf jag har den äran vara
Ledamot; äfvensom till bedömmande af hela
den Allmänhet, som, en dag» skall läsa våra
Protocoller.
Jag begär att Utskottets Betänkande må
återremitteras, samt att dessa Anmärkningar
må få Remissen åtfölja.
Lit. A.
Transumt af Kongl. Majit* Nådiga Brs£
till Kongl. Kammar- och Commerce Collegicr-
ne, dateradt den n Februarii 1801, angående
Arrendet af Starby Kungsgård i Östergöthland.
/
48
Ben 18 April.
Detta alif, jemte hvad Hans Kongl. Hög-
het Hertigen af Södermanland uti afgifvit Me¬
morial, dateradt den 24 sisrledne November,
i underdånighet yttrat, håfve Vi hos Oss i
Nådigt öfvervägande komma låtit, och vele
härmed i Nåder hafva bifallit, det må, på
sätt J uti ofvanberörde måtto underdånigt till¬
styrkt, Arrendet af Starby Kungs-Ladugård
Assessoren Vult von Steijern elier hans Rätts-
Innehafvare på 30 års tid upplåtas, under da
af bemälte Assessor för detta Arrende erbud-
ne vilkor, och med det af Hans Kongl. Hög¬
het Hertigen af Södermanland uti Dess nyss¬
nämnde Memorial underdånigst gjorde förbe¬
håll, att Vult von Steijern eller dess rätts-
Ir.nehafvare, ifrån pdet Hennes Kongl. Höghet
Hertiginnan af Södermanland blifyer Enka, gif-
vcr efter Laga Fardags erhållande, i Arrende,
lika med hvad någon annan Vid den tiden der¬
före vill erlägga. Men som , i anseende till
sistnämnde vilkor, högre Arrende torde erbju¬
das, än hvaruti Vult von Steijern finner sig
kunna ingå ; så och då Assessoren anbjudit
det nu fastställdte Arrendet i det afseende,
att genom Cor.tractets oafbrutna åtnjutande blif¬
va derföre skadeslös; håfve Vi i betragtande
af de vilkor, hvarunder Arrendet af Starby
kommit uti Assesoren Vult von Steijerns hand ,
i Nåder pröfvat skäligt, det må han eller dess
rätts Innehafvare i sådant fall njuta af Oss och
Kronan billig ersättning ej mindre för Falriquen,
med hvad densamma då oskiljaktigt åtföljer, och han
eljest skulle såsom förlust derå vidkännas) än oäk
för
Den iS April.
49
för de å sjelfva Kungsgården härefter nedläggande
kostnader, i den mohn de öfverstiga den fördel,
han under sin besinningstid deraf hämta kan, och
hvarvid det högre Arrende, nu till erläggande
blifvit stadgadt, bör i skäligt öfvervägande
komma. I öfrigt vele Vi härmed i Nåder haf¬
va anbefallt Eder, att ett lämpeljgt Arrende-
Contract i underdånighet föreslå. Vi befalla
Eder &c. &. Stockholms Slott den 12 Februarii
igor.
GUSTAF ADOLPH.
JVI. Rosenblad.
Rätteligen vara transumerat, intygar, Stockholm
och Kongl. Kaminar-Collegii Första Province-Contoir
den 14 April 1818.
C. Tornqvist.
Kammarförvandt*
Lit. jBi
Att Starby Kungs-Ladugård, belägen t
S:t Pehr9 Socken af Dahls Härad och Öster¬
götland, är uti 18*3 års Jordebok för besag¬
de Län upptagen att bestå af Tio och Ett halft
Mantal; intygar, Stockholm och Kongl. Katn-
mar-Collegii Första Province-Contoir den 14
April 1818.
C. Törnqvist.
Kammarförvandt.
Ridd. och Ad. Prot. V B. 2 Afd, 7»
5* Den 18 April.
Lit. C.
Transumt af< Kongl. Comrnerce-Collegii
underdåniga Berättelse till Kongl. Maj:t
om Fabriquernes och Manufacturernes
tillstånd här i Riket år i8if. Da-
teradt Stockholm den 17 Februarii
1817-
Wadstena Kammarduks. och fina| Lin-
ne-Fabrique lefvererade år i8if Varor för
3,909 R;dr 3a sk. Banco, eller ungefärligen
samma Summa som år 1814*
Rätteligen vara transumeradt, intygar
*3oh. Fred. Fredholm.
Registrator uti Kongl, Commerce-Collegium.
4 \
Friherre Ehrenborgh ,k C. W.: Ehuru jag
alldeles instämmer uti hvad Herr Friherre
Boye anfört, tror jag likväl att då Hennes
Maj-.t lika litet satt i fråga att rubba Arren¬
datorn af Starby Kungsgård, som att reven-
diquera sin rätt till besittningen af Wadstena
Slott, frågan om dispositionen af Starby Kungs¬
gård egenteligen icke hörer hitj äfvensom, då
trenne Stånd redan bifallit Utskottets Betän¬
kande, jag anser all vidare discussion öfver¬
flödig och får endast anmäla min reservation
emot bifall till Betänkandet, utan att derå yr¬
ka återremiss.
Den ig April.
fl
Herr Grefven och Landt Marskalken gjördd
Proposition till bifall af Stats-Utskottets ifrå¬
gavarande Betänkande , hvilken Proposition med
Ja besvarades.
Grefve de ta Gardie, Jacobf hemställde,
om icke Ridderskäpet och Adeln behagade
instämma uti det af Bonde-Stårtdet till Betän¬
kandet gjorde tillägg*
Herr Grefven och Landt Marskalken frågade,
om Ridderskäpet och Adeln behagade förena
sig med Bonde-Ståndet i nyssnämnde tillägg.
Ropades Ja och Nej.
Herr Påhlman: Ehuru jag för min ertskild-
ta del fullkomligt instämmer uti berörde til¬
lägg , anser jag det likväl icke vara med for¬
men öfverensstämmande , att då ett Betänkan¬
de första gången antäges, dervid gora några
tillägg eller förändringar. Jag tror degsutom
att Riksens Ständer utan detta tillägg kunna I
en framtid äga öppet, att enär tillgårtgarne
medgifva besluta tillökning uti Hennes Majit
Enke-Drottnirtgens Underhålls-Summa.
Herr Grefven Och LandtMärskalken hemställ¬
de, om icke, med afseende å hvad Herr Påhl¬
man anfört, Betänkandet kunde otan allt til¬
lagg af Ridderskäpet och Adeln gillas*
Bifölls.
5*
Den 18 April.
Föredrogs å nyo Banco-Utskotfets under
N:o 26, afgifne samt den g dennes på hordet
lagde Betänkande, i anledning af vackt Motion
om allmänt Kungörande af Banco-Sedelstockens
belopp lör hvarje år.
Friherre Ciderström , Jacob-, Det är icke
ovanligt att gamla fördomar äro svåra att be¬
segra,' och förevarande fråga är derpå ett ta¬
lande exempel. Den har flere gånger varit
väckt, men Banco-Utskottets pluralitet har ali*
tid varit af den mening att publiciteten ej bor¬
de medgifvas, utan att vid dessa tillfällen haf¬
va framlagdt något annat skäl än sin egen öf¬
vertygelse. Denna gång har likväl Utskottet
gått längre än förut, då Utskottet icke hem¬
ställt sin mening till Ständerne, utan bestämdt
yttr3t, att något periodiskt Kungörande af Ban-
quens ställning eller Sedelstockens belopp ej
borde äga rum, och att på Banco-Utskottet
skulle bero att lemna Riksens Ständer de upp¬
lysningar, som kunde anses nödige.
Jag känner icke 3f hvad anledning Banco-
Utskottet kunnat tillvälla sig en sådan Aucto-
ntet. Det är ock tn underlig farhåga, att för¬
lust för Banquen skall inträffa derigenom att
hvar man far se att Banquen har full säker¬
het; hvaremot Opinionen hittills kunnat anse
Banquen utan säkerhet hafva otlemnat större
Summor.
Blott i den del af Betänkandet'instämmer
jag med Utskottet, att icke endast Banquens
Dm 18 April.
53
Skulder, utan äfven dess tillgångar böra upp¬
gifvas. Då jag icke tviflar att Utskottets Be¬
tänkande lärer blifva återremitteradt , anhåller
jag att Utskottet tillika måtte anmodas att
uppgifva grunderne för sitt beslut. Skulle Ut¬
skottet icke hafva några starkare skäl än dess
egen öfvertygelse att anföra, så yrkar jag att
den ifrågaställde publiciteten måtte bifallas.
Herr von SchulzenheimDaviel, den äldre t
Banco-Utskottets Yttrande i publicitets-frågan
om Sedelstockens belopp är nära liknande igry
års Banco-Utskotts i samma ämne afgifne Be¬
tänkande, ehuru Utskottet nu består af andra
Ledamöter. En enda Utskottets Ledamot ibland
Ridderskapet och Adeln och tvänns Banco-Full-
mägtige förklarade sig dä för publiciteten, och
likaså nu, men alla öfrige med föga modifica-
tion , bestriddc densamma. Jag vill ock hop¬
pas, att Högloflige Ridderskapet och Adeln,
å sin sida, nu må likna sig sjelf, det är, visa
sig lika fördomsfri, som den 5 Julii 1815T-
Den då varande LandtMarskalken Herr Gref¬
ve Mörner, frågade först: Bifaller Ridderska¬
pet och Adeln Banco-Utskottets Betänkande,
som afstyrker publiciteten af Sedelstocken; sva¬
rades Nej, med ganska få Ja; Herr LandtMar¬
skalken omvände deruppå sålunda frågan: Af-
slår Ridderskapet och Adeln det ifrågavarande
Banco-Utskottets Betänkande, ropades allmänt
Ja, förutan all yrkad Votering eller gjord Re¬
servation. (ö) Riksdags-Protocoller, under de
(e) Se Ridd: och Ad. Protocoll V Bandet Pag. 182.
Ben ig April.
40 år, jag haft äran bivista Högloflige Rid*
derskapets och Adelns Sammankomster, vittna
om min varma Zele för Banquen, detta Ri¬
kets sista Pligt-Ankares bestånd, samt bestyr¬
kes ej mindre genom mina Bref om Rikets
Penninge-Verk och allmänna hushållning, sorn
jag uppå den oförgätlige StatsConroirs-Presi¬
denten Carl Eric Lagerheims anmodan författa,
de, och uti hvilka jag uppjigtigt, med dess råd,
yppada allt hvad till Banquens nytta, heder
och försvar bekant göras borrie. Huru kan
man väl tänka, att jag förliden Riksdag, och
nu, ville göra en Proposition, som skulle län¬
da Banco-Verket eller Riket till skada? Hvar¬
ken Banco-Ordningen eller Edsformulairet ut¬
fästa hvad 50m tyst hållas bör, utan bjuda
endast, att för ingen något upptäckas bör som
Itunde någon skada och misscredit förorsaka. En
tätt kännare utaf Banquen kan blott bedömma
hvad som döljas eller till upplysning i Fi-
nancerÄrenden, bekant göras kan och bör.
Jag räknar för en Medborgerlig ära, att
hafva bidragit till Riksgälds-Verkets publicitet
och att vi uppdagadt få veta hvad båtnad
våra beviljade sammanskott medföra. Ingen¬
ting skaij mera styrka vår lyckliga Monarchi-
ska Regering , få väl, som vår villighet att
sammanskjuta till den Allmänna Skatt-kistan,
än Regerjngs-Formens f8 §•, sorn bjuder en
publicitet af Stats-Verkets hela tillstånd. Alla
Författningar, efter den till frihet och laglyd¬
nad väl afmatta Rcgements-förändringen, syf¬
ta dorbäo, att genom anställda Revisioner, esom¬
Den ig April.
5f
oftast upplysa Allmänheten om Drätsel- och
Penninge-Verkens förhållande och laglikmäti-
ga Administration. Hvad kunde väl gifva Ban-
co-Förvaltningen mera förtroende, än den öf¬
vertygelse och det bevis, att Rikets Ständers
positiva Förordnande år I8f?i att ingen indrag¬
ning af den i omlopp varande Banco-Sedelstoc-
ken ytterligare skulle ske och att den utelö¬
pande Riksgälds - Sedelstocken ej finge öfver¬
stiga det belopp , hvartill den hade uppgått den
i Januarii 181S, vid så det ena, som det
andra Riksens Ständers Verk, likmätigt Riks¬
dags-Beslutets 13 och ,15 §§., obrottsligen
blifvit efterlefvadt, och har samma grundsatts
att ingen permanent förändring å någotdera
stället af Sedelstocken intill nästa lagtima
Riksmöte skall ske, äfven nu blifvit etable¬
rad. Om ock någon obetydlig temporaire skill¬
nad af Sedelstockens belopp, under afbjelpan-
det af Filial-Disconternes timade oreda, hända
skulle, så kunde orsaken dertill med få ord
uppgifvas, och det i synnerhet, om efter en
värd Ledamots, Herr Lagmannen Mannarstams
tillstyrkande, uppgiften af Sedelstockens be¬
lopp inskränktes till Revisorernes tvanne år e-
mellan skeende möten} och hvarmed jag mig
lätteligen conformerar, hellst man då tillika
blefve underrättad om den medhundna rättel¬
sen af nuvarande penninge-villa och stagnation.
Hvad befruktar man för en vådelig indiscre-
tion af Sedelstockens uppgift? Hvilken Riks¬
dagsman kände icke år 1 gr $ > att nära 3 Mil¬
lioner af Banéo Transport Sedlar, ifrån 1812
års slut tili 1815 års ingång, voro indragne,
Den ig April.
och som vållade det häftiga skriket emot det
6a kallade Snörp-Systemet; men hvilken kla¬
gan var så mycket mera öfverdrifven , som
den egentliga minskningen var blott 2,928,063
R:dr Banco och deremot Riksgälds-Sediarnes
evalverande i Banco ifrån den sisra December
1812 till samma datum 1814 blifvit ökade
med R:dr Banco 2,é>4i\445 och således hela
det auctoriserade Röreise-Capitalet i Banco och
Riksgälds-Sedlar, innom de tvänne åren blott
blifvit minskadt med Banco R:dr 274,623.
Hvad hemligheten om Banco Sedelstocken
beträffar, så är den slätt ingen; om man nå¬
got förglömt förhållandet sedan år igl), så
är beloppet vid 18I2 och 1814 års slut till
Ziffran uppgifven i Kongl. Maj:ts Nådiga Pro¬
position till Rikets Ständer af den 10 Decem¬
ber sistledit år, pag. 7, och de förenade Stats-
©ch Banco-Utskotten hafva icke heller förtegat
vårt Penninge-Verks sanna förhållande. Huru
kan ock någon okunnighet om Banco-Sedel-
stockens belopp förmodas; då vid våra täta
Urtima Riksdagar hela Banquens tillstånd skall
yppas för 36 Banco-Utskottets Ledamöter och
hvarannat år för 24 Revisorer? Som emedler¬
tid i publique Skrifter ofta irriga och förvillan¬
de uppgifter läsas; hvarföre må icke authenti-
quement Banquens , sorn Riksgälds-Sedelstoc-
kens belopp bestämmas ?
Man har anmärkt, ait andra Ranquer ic¬
ke uppgifva sin Sedelstocks belopp, att Ut¬
ländske Banco-Iörättningar icke likna den nu¬
Den ig April.
5?
varande Svenska Banquen, utan äro Deposi¬
tions- och afskrifning® eller så kallade Giro-
Banquer. Engelska Banquen är en villkorligt
privilegierad Assosiation, sorn har mycken ge¬
menskap med Stats-Verket eller Exchequern
ocii som hvarje Söcknedag uppgör med Ban¬
quen sin räkning. Denna Circulations-Banque
Disconterar med både Staten och Private, men
fäster icke sina Capital genom intecknade stå¬
ende Lån, och har dividenden eller utdelnin¬
gen till Åctie-ägare mycket varierat ifrån y
till 9 proCent. Beloppet af Banque-Noter upp¬
gifvas vid hvarje Session tili Parlamentet, som
ock flere gånger genom en Comité låtit un¬
dersöka Böckerna. Vj hafva ock nyligen i
våra Tidningar läst huru de i omlopp varande
Banque-Noter, en månad emellan varierat ifrån
28>94f358o till 28,248,120 Pund Sterling: Va¬
rande ett klart bevis, att den funderade Capi-
talgälden, som nu öfveistiger 1 Billton (eller
1,108)059,61y L . . ) ej är circulerande, utan
tvärtom, att å den samma ingen förskrifning
utgifves.
Svenska Banquen har väl ifrån sin stif¬
telse år 1668 varit både en Växel- och Liine-
Banque; men den har blott ifrån 1731 och
ytterligare 1735 så utsträckt sina Län pä
Fastigheter, emot Inteckning, att den redan
är 1747 ej mer kunde honorera sina förskrif-
ningar eller Transport-Sedlar, utan nödgades
begära ettså kalladt Jernbref, för att undslip¬
pa utbetala redbart Mynt emot sina Sedlar,
Det torde nu invändas, att Sedelstockens be-
J8
Den ig April.
lopp ej kunde determineras innom Sveriges
gränsor, då så mycket deraf vore circuleran-
de utom Riket, och i synnerhet i Finland;
men erhålles Iros Oss en fri handels-ställning,
så skola de Svenska Penninge-Representanter
sjelfmant återkomma, emedan Grannarnes min¬
dre accrediterads ideala Sedlar skola uttränga
de mera valables, likasom det händer med
Speciemyntet. Utomdess skulle rätta Sedel¬
beloppet snart kännas, om efter vår högst upp¬
lyste Konungs råd, alla utelöpande Sedlar, så
innom som utom Riket, vid en fixerad prae-
criptions-tid inkallades till ombyte; hvarme¬
delst uppenbarades huru mycket deraf genom
eld och sjöskador m. m. vore förstördt och
vinsten ersatte mångdubbelt kostnaden.
Grefve Mörner, Carl Stellan: Så väl af den
kännedom jag kunnat förskaffa mig såsom Re¬
visor af Banco-Verket, som af den erfarenhet
vi alla åge, att allt gått väl utan publicitet af
Banquens ställning, anser jag betänkligt att
Skaka Banquens grundval. Till vår tid höra
väl liberala principer; men jag anser dem ic¬
ke i allt vara nyttige. Ehuru jag medgifver
det var.a förmätit att motsäga hvad tvänne agt-
ningsvärda Ledamöter i detta ämne yttrat;
anser jag det vara både min rättighet och pligt
att förklara, det jag icke är ibland dem, som
votera för Banquens publicitet.
Grefve Spens, Carl Gustaf: Jag borde undvi¬
ka att motsäga d-n agtningsvärde man, sorn, sed¬
nast afstyrkte Banquens iöreslagne publicitet,
Den 18 April.
59
men då jag ej kan dela hans öfvertygelse i denna
vigtiga fråga, uther jag mig att få yttra några ord.
Den hedrade Veteranen i mangfalJdig Fäder¬
neslandets tjenst, som Ridderskapet och Adeln
vid sä inånga Riksdagar har hort iöra en Svensk
Riddersmans rätta språk, samt yttra sig med
djup kunskap, med mogen öfverläggning och
med patriotisk ihärdighet, har vid denna Riks¬
dag åter förnyat ett Förslag, som han vidden
sednaste gjordt, med den förman, sådana som
han, vanliga, endast för dem icke afskräc-
kande, utgången, att tala fåfängt, och bortgå
lönad af sin egen öfvertygelse. Han har nu
sjelf utveckladt alla skälen till sitt Förslag,
och Friherre Cederström, samt till Utskottens
Protocoll , Lagman Mannersfam , likaledes så
fullständigt utfört dem, att för mig icke kun¬
de vara något att tillägga i hufvudsaken; men
en bisak synes mig af dessa värda Talare
vara glömd. Jag menar den svåra ställning,
hvaruti, genom bemlighers-författningarne, Ful 1-
mägtige och Banco-Utskottets Ledamöter äro
försatte, att nemligen i högsta Instancen afgö¬
ra Mål, som kunna blifva menliga, ömsom för
hela Landet, ömsom för Ba.nquens Credit, u-
tan att någonsin kunna blifva annat än ensi¬
digt bedömde. Så länge Jdanqnens ställning
är hemlig, är den en Stat i Staten, och dess
interesse skall kunna, icke vara, men synas
vara, i strid med Statens. Erfarenheten visar,
att i ämnen, som man länge handlagdt, utan
att kunna ens nämna saken för andra, än dem
som äro i samma ställning, kan man lätteligen
få en ensidig åsigt, och det skulle i stöd af
/
Den iS April.
denna erfarenhet, vid en annan Riksdag, an
denna, lätt kunna hända, att Utskottets Leda¬
möter blefvo ansedde som ensidiga i deras å-
sigt, såsom, de här hade mera interesse för
Banquens skenbara vinst, än för Näringarnes
och Landets verkliga — detta allt af icke min¬
dre än en hel Nation , hvars välfärd på deras
åtgärder berott: Jag tror derföre 2tt publice¬
randet af Banquens ställning vore nyttigast för
Banco-Utskotten sjelfva.
Herr Mannerstam, Johan; Jag åberopar uti
hufvudsaken det serskildta yttrande af mig,
som ätföljdt Banco-Utskottets Betänkande och
jemte detsamma nu blifvit uppläst, hvaruti
jag tillstyrkt publicitet både i afseende på
Banquens skuld eller dess Sedelstock och dess
tillgångar. Jag har sökt visa att då lmfvud-
föremålet för Riksens Ständers öfverläggnin-
gar är att återställa den Allmänna Crediten,
samt ordning i Rikets Penni åge rörelse • och
att så vidt nu ske kan, för framtiden förekom¬
ma Financiella oredor, första steget dertill
bör blifva att öppet kungöra förhållandet med
det Penninge-Verk, hvaraf nästan hvarje Med¬
borgares förmögenhet i mer eller mindre mohn
beror.
Jag utber mig nu egenteligen få erinra
derom, att denna fråga första gången under
denna Riksdag ifrån Banco-Utskottet inkom¬
mit, samt att förhållandet nu icke är detsam¬
ma, sorn då samma fråga vid t8if års Riks¬
dag var under Ridderskapets och Adelns öf-
Den 18 April.
6t
verläggning. Banco - Utskottets Betänkande,
som afstyrkte då likasom nu den af Herr von
Schulzenheim ifrågastäUde pubiiciteten, var re¬
dan af trenne Ständ bifallit, innan pröfnjngen
deraf blef företagen hos Ridderskapet och A-
deln, som derföre, då återremiss af Betän¬
kandet var utan ändamål, tillkännagaf sitt o-
gillande deraf salunda, att detsamma afslngs —
Nu åter lärer Banco - Utskottets Betänkande
redan vara af Välloflige Borgare-Ståndet åter-
remitteradt, så att mer än ett annat Stånd det
bifallit $ Ridderskapet och Adeln likafullt, då
Målet från Utskottet återkommit, kan det sam¬
ma i hela sin vidd pröfva och efter godtfin¬
nande afgöra. Jag tillstyrker derföre att Be¬
tänkandet med de dervid gjorde Anmärknin¬
gar får till Banco-Utskottet återgå.
Herr Heykenskjöld, Carl Fredric: Jag instäm¬
mer för min del uti hvad Herr Mannerstam
anfört, och vill endast anmärka att Banco-Ut¬
skottet ej bör tillvitas underlåtenhet art ef¬
terkomma Riksens Ständers befallningar. Ut¬
skottet har ock uti sitt Betänkande förklarat
att den kännedom om Banco-Verket och Sedel-
Capitalets belopp, som för bedömmande af
Landets Financiella och Oeconomiska angelä¬
genheter, vore för Riksens Ständer erforderlig,
skulle af Banco-Utskottet meddelas.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard: Om
jag ej hade annat skäl för den tankan att kun¬
görandet af Banquens Sedelstock är af vigt,
skulle jag anse det vara tillräekeligt att som
éa
Den ig April.
Herr Archiater von Schulzenheim densamma
tillstyrkt, en man, med hvilken få i kunska¬
per och erfarenhet om ifrågavarande sa' hun¬
na jemföras. Ehuru Banquens Sedelstock icke
hållits hemlig, har den dock i allmänhet va¬
rit så litet känd , att vid sista Riksdag upp-
gafs af män, som borde känna det, att Sedel¬
stocken sedan I8t2 var förminskad med blott
200,000 R:dr. Vi hafva nu sett af sjelfva
Banco- och Stats-Utskottens Betänkande örn
Finance-regleringen, att den i det stället blif¬
vit till den tiden minskad med 2 Millioner.
Om man då kändt detta förhållande; hvilken
fördelagtig verkan hade icke sådant skolat
medföra på Banquens Credit; äfvensom på
Riksens Ständers beslut i afseende på Pennin-
ge-Verkets reglerande vid sista Riksdag.
Herr von Schulzenheim , David: Jag har i-
synnerhet nitälskat för Rörelse-Capitalets upp¬
gift, för att kunna mäta dess förhållande emot
Folkmängden, det probabla varubeloppet och
exporten. Folkstocken var för * Secuium hos
oss en hemlighet. Tabellverket har derom
lemnat mycken upplysning, och då nu qvin-
qvennii-Tabellerne hinna utkomma, skola de
utbreda en rätt Statistisk kunskap. Litet läng¬
re tillbaka voro Land- och Gränse-Chartor en
hemlighet, pä det att Fienden ej skulle hitta in
i Landet; men ett sådant okunnighets-tökn är
skingradt, och Banco-Utskottet kan icke vä*
gra4 uppgiften af Verkets förhållande, enär
och så ofta Rikets Ständer det förordna.
Dtn 18 April.
63
Herr af Brinckman, Gustaf.- Det var en
tid då vårt Fädernesland, manligt strälvade
till uppkomst af välstånd, då många nyttiga
inrättningar tillvägabragtes och omgärdades
med vishet och kraft En annan tid bär
kommit, föranledd af förändrade förhållanden,
då man af enahanda välmening, tror sig bora
omskapa allt efter tidens anda, och vill anse
fordna försigtighetsmått såsom fördomar, bero¬
ende af Vanan och en mindre upplysning.
Jag tror likväl, att den största varsamhet
ar nödig, innan detta omdöme allmänt antages,
innan man öfvergår till nya läror, hvilka ännu
icke till deras lyckliga verkan, med fullt för¬
troende kunna förutses.
Deribland intager visserligen frågan om
upptäckande af Banquens belägenhet ett vig-
tigt rum. — Den har ägt bestånd, denna Banque,
oagtadt den ifrån dess primitiva åsigt, blifvit
anlitad såsom ett hjelpemede! mot Statens bri¬
ster. Detta bestånd har fortfarit äfven under
sådana hvälfningar, som skakat Rikets grund¬
valar och hvar enskilt mans välfärd. — Det
måtte således hvila på en sammansättning,
hvaraf en rubbad länk möjeligen kan leda till
försiörelse och undergång. Och hafva icke
sådana tider varit, kunna de icke återkomma,
då kännedom af Banquens tillstånd, hvilken
väl icke rätteligen borde sträcka sig till en
del, utan till allt, kunnat eller kan vara vå¬
delig för dess Credit, och deraf beroende till -
varelse. '
Den ig April,
Jag vill icke i detta ämne mäta mina
kunskaper med den allmänt aktade Ledamor,
med de värde Medlemmar af detta Stånd, hvil¬
ka talat för uppgifvande! af Banquens Sedel¬
stock. Men jag bekänner, att min öfver¬
tygelse med större trygghet förlitar sig tili de
beslut, öfver enahanda fråga, som Riksens
Stander vid flera Riksdagar fattat, på grund
hvaraf jag också instämmer, i den tanka Herr
Grefve Mörner yttrat och för min del god¬
känner Banco-Utskottets Utlåtande.
Friherre Cederström, Ulric: Jemte det jag
får förena mig med hvad Herr von Schulzen¬
heim anfört, anser jag det icke vara nog att
Sedelstockens belopp uppgifves, utan bör all
möjlig publicitet vinnas. Och tror jag detta
vara det enda sätt att upprätthålla Scdlames
värde.
Friherre Boye, Ludvig, hade jnlemnat ett
Memorial, hvilket upplästes, så lydande i
I en tid af delade tänkesätt, af tvänne sto¬
ra , hvarandra alldeles motställda Opinioner,
hvälfvande båda på den fråga ; hafva Vi för
mycket, eller hafva Vi för litet penningar?
synes väl ingenting i verlden billigare, änden
fordran, som i Allmänheten tidt och ofta fram-
ställes 5 nemligen att också få veta huru myc¬
ket Banco-Sedlar Vi hafva; en upplysning,
som, tilläfventyrs skulle undanrödja hela tvi¬
sten, så vida den gaf klarhet åt hufvudfrågan.
Utskottet
% Den 18 April. 6;
1
Utskottet’ anser publiciteten skadlig för
Banquens Credit; men må det tillåtas mig tro,
att den skulle, tvärtom , gifva ny styrka der¬
åt. Människan begriper helldre, än hon tror;
och hon förlitar sig helldre till sin egen kän¬
nedom, än till andras. Dessutom innebär det¬
ta förmenta skäl en brist i sin egen grund.
Om det någonsin kunde skada Banquens Cre¬
dit, att dess afifairer voro af Allmänheten kän¬
de; det vill säga, om derigenom skulle yppas,
att Banquen icke ägde nog Silfver, i propor¬
tion till sin Sedelstock; så blefve ju, i alla
fall, icke någon sådan disproportion yppad
derföre, att Allmänheten kände Sedelstocken*?
belopp, enär Allmänheten icke tillika kände
Silfverfondens storlek; och sjelfva skälet är
ju då icke något skäl. Förfärligt misstager
sig Utskottet, då det i Betänkandet meddelar
den underrättelse, att Engelska och American-
ska Banquerne hålla deras Sedelrnassor, till
beloppet, okände för Allmänheten., Sanningen
är, att i England, meddelas Parlamentet vid
början af dess sammanträdande, en skriffel ig;
uppgift på Banquens Sedelstock, som derefter
alltid införes i Dagbladen; och i American-
ska Banquens egen Instruction, ligger före¬
skriften, att, i vissa fall, lemna Lagstiftande
Magten del af Banquens hela tillstånd. Rid-
derskapet och Adeln torde täckas påminna sig
att Vi, helt nyligen, läst i våra egna Avisor
en uppgift orri Engelska Banquens Sedelmas¬
sas belopp, som var tagen ur Engelska Tid-
ningarne; och flera af Ridderskapets och A»
Ridd. och Ad, Prof. V B, 2 AJd, 10.
66
Den ig April.
delns Ledamöter, som varit i England, torde
besanna förhållandet. Nog Inser jag att, då
man vill indraga en stor del af vår Sedelstock,
så kan man tro sig gå tryggare tillväga, så
länge Allmänheten icke sjelf kan något döma
i trågan , huruvida BancoSedelstocken verke*
ligen är så stor, att den tål förminskning;
men jag kan icke förmå mig att anse den
framgång god eller nyttig , som befordras af
okunnigheten; och jag skulle tro, att om ver-
keligen vår Sedelstock är så stor, som man
vill att vi skola tro, man förfor bättre då man
öfvertygade oss derom, än då man af Oss
fordrar blind tro.
Jag begär att Betänkandet må återremit¬
teras , samt att denna Anmärkning, måfå Be¬
tänkandet åtfölja.
Hefr Lannerstjerna, Johan Wilhelm: Jag
ar ingen hemlighets-älskare. Hemlighets-Slö-
jan hör icke till Costumen i Upplysningens
tidehvarf. Men hvad Banquens hemlighet be¬
träffar, om afskaffande hvaraf fråga vid tvänne
Riksdagar har förut varit väckt, men hvilken
fråga efter mogen pröfning bägge gångerne
blifvit af Riksens Ständer afslagen, tror jag
nu som då bäst vara, att Banco-Styre|sen, vid
den i Banco-Förlattningarne Styrelsen förbe-
hållne uteslutande kännedom af Banquens till¬
stånd , under fortfarande tysthets-förbindelse
bibehålies, och afstyrker så mycket mer en
yrkad periodisk publicitet af Banquens utelö¬
pande Sedelstock, som jag icke inser, och
Ben 18 April.
aldrig skall kunna öfvertygas derom, att en
sådan partiel publicitet kan blifva af någon
nytta, hvarken för Banquen eller Allmänhe¬
ten , utan blifver den otvifVelagtigt tvärtom
menlig för dem båda, i det, att Allmänheten,
uppskrämd af uppgifter på den utelöpande
Sedel-massan, men lemnad i okunnighet om
Banquens tillgångar i fordringar och ägande
reel fond till dess inlösande, skulle missledas
och förvillas i omdömet om Banquens tillstånd,
och Banquens Credit derigenom snarare för¬
svagas än stärkes, samt dess operationer, äf¬
ven skulle kunna af Specuianter och Vinglare
vid många möjeliga tillfällen, motarbetas.
Af dessa skäl med de flere i Banco-Ut-
skottets Betänkande anförde, instämmer jag
med Herr Grefve Mörner och Herr af Brinck¬
man, i den hemställan, att Utskottets Betän¬
kande måtte bifallas och det utan återremis®,
hvartill de deremot nu gjorde anmärkningar
synas mig icke kunna föranleda.
Herr von Schulzenheim: Hufvud villkoret
under hvilket Banquen i 74 §. blifvit Rikets
Ständer uppdragen, är, att blott den så kalla¬
de salderade Gevinsten skulle till Kongl. Maj.ts och
Fäderneslandets heder och nytta, lill publicus usus
användas. Hade alltid den behållna vinsten
blifvit uppgifven , och dispositionen aldrig läng¬
re ut9träckt, i hvilken lycklig belägenhet skul¬
le icke Banquen och Rike sig nu befinna, men
som hemligheten så illa skadat redbara Fon¬
den, ehuru inskränkt till sitt belopp, var än»
68
Den ig April.
nu för 16 år sedan öfverstigande Växel-Banco.
skulden. Jag har icke begärt uppgiften af den
nuvarande Skatten, ehuru den med sin verk¬
liga betydlighet mer skulle styrka än minska
förtroendet, samt hindra oförståndiga preten¬
tioner.
Herr Grefven och Län dt Marsh olken hem¬
ställde, om Ridderskapet och Adeln ansåg de
vid Banco-Utskottets Betänkande gjorde An¬
märkningar hindra detsamma® antagande, samt
på sådan grund behagade Betänkandet jemte
Anmärkningarne till Utskottet återremittera;
hvilket bifölls’.
Grefve Spens, Carl Gustaf, anhöll att Ban-
co-Utskottet måtte anmodas, att icke besvara
den nu beslutade återremissen förrän Finance-
planen blifvit af Riksens Ständer pröfvad och
fastställd.
Herr JWannerstam : Jag kan icke instämma
uti Herr Grefve Spens’s tillstyrkande att frå¬
gan om Banquens publicitet bör hvila intill¬
dess att Finance-planen är afgjord. Jag tror
tvärtom att det vore för Riksens Ständer af
högsta vigt, att till rättande af irriga menin¬
gar om Banquens tillstånd, detsamma blifva
kunnigt förrän Finance-planen till slutdigt aF
görande företages.
Jag hemställer dessutom, om något på
förhand taget beslut i detta fall är nödigt, du
det beror af Ridderskapot och Adela att låta
Den 18 April.
69
Målet hvila, sedan det ifrån Utskottet åter,
kommit.
' '' • I
Herr Grefven och LandtMarskalken yttrade,
att då Ridderskapet och Adeln ägde öppet,
att när Banco-Utskottets förnyade Utlåtande i
förevarande ämne återkomma, lata detsamma
om så nödigt skulle anses, hvila, torde deri
af Grefve Spens begärta ofvannämnde anmo-
dan till Banco-Utskotret vara öfverflödig.
Grefve Spens förklarade det han afstod
från vidare fullföljd af sin berörde anhållan.
Herr Grefven och Damit Marskalken till kart—
nagaf att. Plenum komme klockan half till 5
i eftermiddag att fortsättas.
Vid förnyad föredragning af Stats-UtskoG
tets den 9 dennes aflåtne, samt den 11 i sam¬
ma månad eftermiddagen pä bordet lagde Me¬
morial, angående de till förstärkta Stats-Ut-
skottets åtgärd öfverlemnade Bevillnings-frågor,
fann Ridderskapet och Adeln för godt att sam¬
ma Memorial till Bevillnings-Utskottet, i af¬
seende å uppgörandet af Allmänna Bevillnin-
gens fördelning, öfverlemna.
70
Den 18 April.
Företogs till pröfning Stafs-Utskotfets an¬
der N:o 143 afgifne, samt den 11 dennes ef¬
termiddagen på bordet lagde Betänkande, an¬
gående väckte Motioner om Kongl. Nummer-
Lotteriets indragning.
Friherre Cederström, Jacob t Af det nu upp¬
läste Betänkande inhämtas, att alla innom Ut¬
skottet önskat att Nummer-Lotteriet borde in¬
dragas. Det är endast i frågan om ersätt¬
ning af den derigenom uppkommande Stats-
bristen, skiljaktighet uppstått, härledande sig
hufvudsakeligast derifrån att Ledamöterne af
Bonde-Ståndet väckt fråga derom, att denna
Summa borde utgå genom en Bevillning å
Städeroe, emedan dess Innevånare förments
mäst hafva spelat på Lotteriet; hvaremot Bor-
gare-Stånders Ledamöter ansett Bonde-Ståndet
böra deltaga i utgörande af ifrågavarande Summa.
I min tanka är frågan om Ersättnings-
Summans fördelning ett ämne, som tillhör Be-
villnings-Utskottets åtgärd, sedan det först blif¬
vit afgjordt, om Nummer-Lotteriet skall upp¬
höra, hvilket jag för min del tillstyrker.
Herr Anknrsparre, Ingemar August, anför¬
de skriftligen:
Till de skäl för Kongl. Nummer-Lotte-
riets afskaffande, som blifvit anförde dels af
dem som derom väckt Motion, dels af Stats-
Utskottet och dels af Herr Hulphers i dess
med Utskottets Betänkande åtföljande serskil-
Den 18 April.
71
da tanka, borde ej några sådana vidare behof,
va anföras, i en sak hvars verkeliga olägenhe¬
ter äro så många och drabba i synnerhet de
ringare Folk-Classerne, hvilka böra skyddas mot
en vilfarelse, så mycket farligare sorn de med
saknad skola se sig beröfvade densamma , fast¬
än de oftast kunna tillräkna den sina olyckor
och elände.
Detta inses nu mera tämmeligen allmänt,
och egennyttan hos Coilecteurer har äfven till
stor del gifvit vika, sedan den stora avancen
betydeligen minskats; det' enda band sorn än¬
nu kan återhålla afskaffanclet af denna för en
fattig Nation så olycklig inrättning, är Sta¬
tens Inkomst deraf, som om Lotteriet afskaf-
fas, måste fyllas genom Bevillning. Men hu¬
ru betydlig blir väl denna Bevillning om man
deröfver gör en sann beräkning, om man er¬
inrar sig ait den i Förslagat till Stats-Intrader-
ne såsom Inkomst upptagne chimeriqua Sum¬
ma 6o:ooo R:dr om året med mera trovärdig¬
het, och jag vågar säga med mera säkerhet
skulle hädanefter komma att utgöra mindre än
de 27,000 R:dr, som den utgjordt under året
iglö, hvilket synes så mycket troligare, som
den under |:dedelar af år 1817 endast utgjordt
13,000 R:dr, och således gifver utsigt till fort¬
farande af den minskning, som de fyra sista åren
och med 1816 visat sig. Med sådan åsigt
och i hopp om en framgent stigande upplys¬
ning, bör man sluteligen kunna vänta sig för¬
lust af denna inrättning i fall den fortsattes,
och då fä vi kanske dyrt nog betala den be¬
72
Ben ig April.
sparing, man genom fortsättningen trodt sig
vinna.
Om jag upptager Statens Inkomst*af Lot¬
teriet efter strängaste beräkningar till 6o,ooo
R:dr om året och fördelar den på i§ Million
Människor, som kunna anses Skattdragande i
Riket, så blir den på hvar och en belöpande
Bevillningen i och för Lotteriets afskaffande
ökad med högst i\ sk. 0111 året. Kan det fin¬
nas någon, sorn äfven för denna Maxirai-Sum-
ma ej skulle vilja beforda en mängd i säm¬
re vilkor stadde Medborgares välfärd, i det
man äfven beredde sig bättre och pålitligare
Medmänniskor bland desse Foik-Classer. Man
bör ej heller förgäta att Staten får återbära en
stor del af den på Lotteriet erhållne Inkomst,
uti Fattigförsörjning och underhåll för Fångar,
hvilket ofta ar en följd af ofvannämnda In¬
rättning.
Det är på dessa skäl, som jag vördsamt
anhåller om Proposition til! bifall af det för¬
sta Alternativet 1 Utskottets Betänkande eller
Kongl. Nummer-Lotteriets afskaffande.
Herr Flach, Carl Fredric: Ämnet har und¬
fallit min uppmärksamhetjag kan dock ej
neka mig att derom hafva äran yttra min me¬
ning, da jag alltid funnit klandervärde Stats-
Lotterier i allmänhet och i synnerhet ett så¬
dant anstöteligt Spelpartie, som Nummer-Lot.
teriet, dertill Kronan, i egenskap af Bankör,
formeiigen inbjuder Allmänhetens Creti och Fle-
Den ig April.
73
ti, att i nåder pungslås, efter en för detta
lucrativa ändamål inrättad plan, hvars ensidig¬
het blifvit för väl invecklad, att annorlunda än
Algebraice kunna förtydligas, ännu mindre att
hos en Menighet motväga tjusningen af något
vinst-fenomen allclraminst att afskräcka en så¬
dan vinnspelare, som Statens John Bull, hvil¬
ken också vissast antager partiet, för att der¬
på; våga , alltid hvad h3n sjelf ej kan umbä¬
ra, ofta hvad han at andra kan försnilla.
Svårt måste sålunda blifva, att framleta
de bevekelse-grundep, som skulle rättfärdiga
bibehållandet af: Lotteriet, i synnerhet sedan
deras samsyskon i de private Vågspelen för de¬
ras mindre allmänna skadlighet, likväl måst
aflysas, genom de alfvarsame Lag-förbud, i
jemförelse hvarmed detta bibehållande skulle
bilda den contrast, som icke later förena sig
med öfverensstämmelse hvarken i Styrelse-grun¬
der eller i Lag-Systéme.
Af desse anledningar tror jag mig böra
vördsamt tillstyrka bortläggandet af Lotterier
i allmänhet, hvilka i egenskap af Finance- och
Drätsel-operationer, jag anser vara ett ädelt
Folk mindre värdige.
Herr Mannerstarn, Johan: Vid det för nå¬
gon tid sedan återremitterade Stats-Utskottets
Betänkande, angående Inkomst-Titlarne, upp-
togos 6o,ooo R:dr påräknad Stats-Inkomst af
Nummer-Lotteriet, gjorde jag den anmärkning,
74
Ben t8 April,
att denna Inkomst-Titel , lika osäker till sitt
belopp som skadelig till dess påföljder för red¬
ligheten och tryckande för de lägre Falk-Clas-
serne, borde försvinna.
Jag tillstyrker således för min del, att
- ifrågavarande Inrättning, som är en lämning
från den tid, dä man icke var nogräknad om me¬
del, hvilka kunde inbringa Staten någon In¬
komst, må afskaffas. I min tanka skulle också
Stats-Verkets påräknade Inkomst kunna ersät¬
tas derigenom att jag anser Inkomsten af Tull-
Verket, upptagen, om jag rätt minnes, endast
till 935,000 R:dr, kunna förhöjas till 1 Million;
hellst den för de fläste åren sedan 1809 öfver¬
stiga denna sednare Summa. ^
Deremot kan jag icke instämma med den
värde Talaren, som föreslagit, att ersättningen
skulle utgå genom en förhöjd Capitations-Af-
gift, hvilket Beskattnings-sätt är af alla det
minst rättvisa, så snart denna afgift uppgår till
något betydligt belopp.
Herr af Brinckman, Gustaf: Jag skulle
för min del innerligen önska att aldrig Num¬
mer-Lotteriet innom Sverige varit till, eller
någon Inkomst deraf för Staten påräknad; men
då sistnämnde förhållande nu äger rum, och
annan utväg i stället icke kunnat af .Stats-Ut-
skottet uppgifvas, än en förökad Bevillning;
finner jag mig högst föranlåten att afstyrka
denna börda på hela Nationen, för en dårskap
hos de ringare Folk-Classeme i Hufvudsta.
Den 18 April.
7?
den, hvilken säkerligen förvandlar sig i någon
annan, så länge sinnligheten och lättjan, spm
utgöra grundorsaken dertill, icke genom för¬
bättrade Uppfostrings-anstalter och tillräcke.
lig sysselsättning, hunnit häfvas.
Dessutom torde det vara underkastadt
mvcket tvifvelsmål, om den Spelsjuka, som hos
det ringare Folket vill förekommas, ärat me¬
ra vådelige påföljder än den öfverdrifna bö¬
jelse för andra Spel, som icke torde vara så
alldeles sällsynt, och lika lätt kan förstöra bå¬
de det enskildta välståndet, och ännu mera en
för Rikets tjenst angelägen uppmärksamhetj
äfvensom de hvilka nu använda siwa tillgån¬
gar till betydliga insättningar på Nummer-Lot¬
teriet, icke lärer sakna tillfälle att försöka sin
lycka pa Utländska Lotterier; hvarigenom de
förluster öfverflyttas till främmande Länder
som i motsatt fall, åtminstone kommer Staten
tillgodo, och i Landet qvarblifva.
Af dessa skäl, delar jag väl Högloflige
Stats-Utskottets tanka, om Nummer-Lotteriets
mindre fördelaktiga inflytande på sedligheten,
men anser likväl mindre betänkeligt, att af
tvänne onda ting helldre välja dess bibehållan¬
de , än att öka Allmänna Bevillningen till den
betydliga Summa, som för Statens ersättning,
erfordras; åtminstone intilldess andra, mera trän¬
gande behof genom det yttersta rröjeliga an¬
vändande, af denna, för Folket kännbara ut¬
väg, först blifvit uppfyllde. Hvarföre jag vörd*
76
Ben rS April.
sammeligen anhåller om Proposition till bifall
ä senare Alternativet af Utskottets Betänkande.
Herr Mannerstam: Om det ock kunde och
borde antagas på sätt en värd Ledamot synes
tro , att det sä kallade ringare Folket har nå¬
gon fallenhet för Spelsjuka, så bör den åtmin¬
stone icke Iramiockas och underhållas, genom
Inrättningar af Staten sorn af Staten organise¬
ras, hvilket också, motsäger det förbud, som
Lagarne stadga mot andra Hazard-Spel. Lag-
stiftarqn har i detta senare fall utgått från den
grundsatts, hvilken jag icke hört förr än nu
motsägas, att väl motverka men icke mana till
utbrott de »frö till laster och dårskaper, som
hos Samhällets Medlemmar kunna finnas.
Utom det jag icke yrkat tillökning i Be.
villningen för Nummer-Lotteriets indragning,
utan ansett denna Inkomst-Titel på annat sätt
kunna fyllas, skall jag likväl hälldre bifalla en
sådan, icke serdeles betydlig tillökning i Be¬
vil In ingen , än denna för Staten vanhedrande
Inrättnings bibehållande.
Jag tillstyrker således bifall till första Al¬
ternativet af Utskottets Betänkande.
Herr Grefven och Landt Mar skalk en hemställ¬
de, om Ridderskapet och Adeln behagade gil¬
la det i Stats-Utskottets Betänkande framställ¬
de första Alternativ, eller att Nummer-Lotte¬
riet må upphöra, samt den derutaf nu påräk-
Den 18 April. 77
»ade Inkomst ersättas genom Allmänna Bevill-
ningens tillökande.
Bifölls.
Föredrogs å nyo Stats-Ufskottets under
N:o 144 afgifne, samt den 11 dennes eftermid¬
dagen på bordet lagde Utlåtande, öfver gjorde
Anmärkningar vid Utskottets den 16 sistiedne
Februarii meddeldte Betänkande, om Läne-rät-
tigliet i Manufactur-Disconten för SkeppsVarfs-
Agare eller Skepps-Byggerier.
Herr Mannerstam, Johan: Jag kan ej in¬
stämma i Utskottets tillstyrkande om anslåen¬
de af en Fond af 100,000 R:dr för Lån åt
Skepps-Byggerierne. Jag tror att denna Nä¬
ring är drilven snarare utöfver än under hvad
behofvet påkallar och att den åtminstone icke
ytterligare bör uppmuntras. Jag vet ej heller
hvarifrån denna Låne-summå skulle tagas, då
Utskottet rätteligen medgifvit att denna Näring
icke kan räknas till Manufacturer eller Fabri-
quer. Och att således en så beskaffad utlåning
skulle för dessa minska tillgängen, samt dä
några medel ifrån Banquen icke 'äro att tillgå,
som icke skulle för mera allmänt nyttiga än¬
damål saknas.
Ett så beskaffad t understöd som det ifrå¬
gavarande, skulle således endast leda derhän,
att i sin mohn utvidga det förhållande s sorn
78
Dm 18 April.
redan är, att Capitalerne dragas ifrån andra
Näringar till Köpmanna-yrket. Jag får pä des¬
sa skäl tillstyrka afslag å Utskottets Betän¬
kande.
Herr Grefvea och Landt Marskalken hemställ¬
de , om icke Ridderskapet och Adeln, som den
2 sistledne Martil redan bifallit Utskottets först
afgifne Betänkande, behagade vid samma be¬
slut förblifva, hvilket bifölls.
Vid förnyad föredragning af Stats-Utskot-
tets under N:o aflätne, samt den n den¬
nes eftermiddagen på bordet lagde Svar, uppå
gjorde Anmärkningar vid Utskottets den n
sistledne Februarii meddeldte Utlåtande, an¬
gående Fond till godtgörande af framlidne Herr
Riks-Rådet Friherre Adler Salvvii Arfvingars
underdåniga Krono fordran, fann Ridderskapet
och Adeln, att enär Utskottets sistnämnde Ut¬
låtande redan blifvit den 24 sistledne Februarii
af Ridderskapet och Adeln gilladt, Utskottets
ifrågavarande Svar nu endast borde läggas till
Handlingarne.
Föredrogos å nyo och biföilos Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomi$-Utskottens
under N:o 146 och 149 afgifne, samt den 11
dennes eftermiddagen på boidet lagde Utlå¬
tanden:
Den 18 April.
79
iio I anledning af väckt Motion, om vid¬
tagande af en serskild Räddnings-anstalt , till
förmän för dem, som å Rikets Sjö-kuster kun¬
na lida Sjönöd.
2:0 Rörande väckt fråga, om undersök¬
ning på Allmän bekostnad till utrönande af
möjligheten att genom sänkning förekomma öf-
versväniningar af Sjön Wenern.
Företogs till pröfning Stats- samt Allmän¬
na Besvärs- och Oeconomiae-Utskottens undec
N:o 150 afgifne, samt den 11 dennes efter¬
middagen på bordet lagde Utlåtande, angåen¬
de väckt fråga om inrättande af en Bergs-
Schola.
Friherre Löfvenskjöld, Salomon: Stats- och
Oeconomiae-Utskotten hafva blifvit missledde ge¬
nom en vid 18x2 års Riksdag uti Högvördiga
Preste-Ståndet gjord Motion, angående inrät¬
tandet af en Bergs-Schola. Deruti är anfördt,
att Herr Bergs Hauptman Pihl uit ett till Kongl.
Maj:t afgifvit underdånigt Betänkande, angå¬
ende förändringar af Hushållningei^ vid Stora
Kopparberget, föreslagit, att underhållet af
Lärarne vid en sådan Schola, skulle bestridas
af den Fond, som vid Stora Kopparberget blif¬
vit samlad under namn af Afrads Cassa.
Förhållandet äf icke sådant: Uti det Betän¬
kande om Stora Kopparbergs Bergs-Lagens Consti-
8o
Den 18 April,
/
tution med flere oeconomiska frågor, som Herr
Bergshauptman Pihl till underdånigst följe af
Kongl. Maj:ts Nådiga Rescript till Dess Kam¬
mar- Bergs-och Commerce-Collegier samt Stats-
Contoir, af den 5 Martil 1805, under den 10
Maij 1808 afgifvit, och som blifvit till tryc¬
ket befordrat, har han visserligen erkändt nyt¬
tan af en Bergs-Scholas inrättande, och att
Fahlun dertill vore det tjeniigaste stället, i an.
seende dertill , att der finnes en vacker Mine¬
ral-Samling, ett val inrättat Laboratorium och
en samling af Modeller, men med tiilkännagif-
vagifvande tillika, att, utom den kostnad, som
vid Laboratorii-Inrättning samt Modell- och Mi-
neral-samljngarne härtill redan blifvit använd,
Vore Afrade-Cassan icke i beläsenhet att i öf-
O
rigt bestå någon större kostnad till detta nyt¬
tiga ändamål.
Kongl. Majit har redan med Nådigt välbe¬
hag eroottagit Förslaget om inrättandet af en
practisk Bergs-Schola. En plan dertill är af
i Vettenskapen kunnige män utarbetad, och
den är underställd Kongl. Maj:ts Nådiga gransk¬
ning.
Fråg^jp inskränker sig således nu till nö¬
dige meder till en sådan Undervisnings-anstalt:
Jag har härom under loppet af detta Riks-Mö-
te, i behörig tid gjordt Motion; den har blif.
vit remitterad till St3ts-Utskottet, jag har dit
afgifvit Förslaget till kostnaden och jag har
anledning tro, att Kongl. Maj:t antingen redan
gjordt,
Den 18 April.
81
gjordt, eller är sinnad framställa Nådig Pro-’
position tili berörde Utskott, om erforderlig»
Medel till inrättandet af en Bergs-Schola.
Med den nu lemnade upplysning, att nå*
gon tillgång dertill icke är att påräkna från
Afrads-Cassan, anhåller jag vördsammeligen om
återremiss af Betänkandet.
Herr Hammarhjelm, Cart Fredric: Då frå¬
ga nu uppstår om Medels anskaffande till den
i Fahlun föreslagne Bergs-Schola, och denna
fråga torde föranleda till återremiss af Betän¬
kandet till Stats-Utskottet j så får jag vörd¬
sammast anhålla, att Betänkandet, i händelse
af bristande tillgångar uti Högloflige Stats-Ut-
skottet, äfven måtte få varda meddeladt Hög¬
loflige Banco-Utskottet; som af den Fond, hvil¬
ken blifvit föreslagen till Jern-Handteringens
understöd, torde kunna finnas utvägar att an¬
slå någon Summa till detta, efter min öfverty¬
gelse, nyttiga och nödvändiga ändamål.
Herr Grefven och LandtMarskalken föreslog,
att Stats- och Oeconomi®-Utskottens ifrågava¬
rande Betänkande matte, i anledning af de der¬
vid gjorde Anmärkningar, till Utskotten åter¬
remitteras, samt att sedan Utskotten deröfver
afgifvit förnyadt Yttrande, Målet måtte tili
Banco-Utskottets Utlåtande öfverlemna».
Bifölls.
Ridd, och Ad, Fröt. V B. ,2 Afd, lll 12j
82
Den 18 April.
Företogs till pröfning Stats, samt Allmän,
na Besvärs- och Oeconomiae-Utskottens under
N:o I47 afgifne, samt den 11 dennes på bor¬
det lagde Memorial, i anledning af Herr Munck,
af Rosenschölds, Eberhard, till Utskotten re.
mitterade Anförande, angående vidtagande af
sådana Medel, hvilka återföra välmåga innom
Landet.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard: Ut.
skotten hafva origtigt rubricerat min Motion.
Ingressen dertill tyckes mig nog tydligt visa
att föremålet ej var annat än att Utskotten
måtte uppgifva Medel till bibehållande af Se¬
delmyntets värde. Utskotten hafva åter ansett
frågan angå Medel att befordra välmåga i Lan-
detj men att detta är två helt olika saker,
derpå kan Spaniens exempel åberopas. Där
finnes mycket Silfver, men ingen välmåga. För
öfrigt får jag anmärka, att Utskotten icke iakt¬
tagit föreskriften i 44 §. Riksdags-Ordningen,
da de först efter en tid af 3 månader inkom¬
mit med det Yttrande, att Utskotten ansågo Mo¬
tionen icke tillböra Utskottens upptagande.
Till hvad jag nu anfört, skulle jag haf¬
va 'ännu mera att tillägga, om förevarande Me¬
morial finge hvila på bordet intill nästa Ple¬
num 5 hvarom jag således får anhålla.
Grefve Gyllenborg, Johan Hennirig: Då Hög*
loflige Stats- och Oeconomiae-Utskotten under
åberopande af 51 § Riksdags-Ordningen, i fö¬
revarande Betänkande atslår all åtgärd vid Her/
Den 18 Aptit.
Munck af Rosenschölds Motion * om utvägar
att befordra Allmänna välmågan, tror jag, att
Utskotten i mera än ett afseende, icke i öf¬
verensstämmelse med Grundlagarnes föreskrift
förfarit. Utskottet afslar upptagandet af det
Skäl, att Memorialet skall innefatta flere äm¬
nen , men pröfnirtgs-rätten deraf till Motiotiens
nedläggande anser jag icke tillböra Utskottet,
utan endast Riks-Ståndens Plena, och skulle
blifva ett skadeligt praejudicat, om ett Utskott
kunde, som nu skédt, i flere månader Jemna en
Motion utan all handläggning, och slutelige^
förklara sig icke tillhöra att densamma Uppta»
ga; detta vore derjemte, som flU skudt, att hand»
la emot föreskriften i 44 §. Riksdags-Otc!nin¬
gen, af innehåll, att Utskottet bör innom Åtta
dagar återlemna till det Stånd som remitteradf,
.ett remitteradt Mål, Söm det anser icke höra
till dess befattning; men då sådant i föreva¬
rande Casus icke blifvit iakttagit, anser jag
Utskotten ovilkorligen förpligtade. att Motio¬
nen upptaga och besvara, samt således tillstyr¬
ker, att Utskottens hemställan må afslås och
frågan till Utskottet återförvisas*
Som åtskilige Herrar Ledamöter instämdö
uti Herr Munck af Rosenschölds ofvannämnda
anhållan, att ifrågavarande Betänkande måttd
intill nasta Plenum få hvila på bordet, fanrt
Kidderskapet och Adeln för godt, att dertill
lemna bifall*
*4
Veu i$ April.
Föredrogs å nyo Stats- samt Allmänna BeJ
svärs- och Oeconomiae-Utskottens under N:o
148 afgifne, samt den 11 dennes på bordet
lagde Utlåtande, angående sökt underrättelse
om hvad vid de af Riksens Ständer vid sista Riks¬
dag anmälte Önsknings-måi blifvit tillgjordt.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard: I an¬
seende till den korta tid som af Riksdagen å-
terstår, vill jag icke yrka återremiss af Ut¬
skottens ifrågavarande Utlåtande, utan endast
hafva i Protocollet anmärkt, att icke alla vid
sista Riksdag till Kongl. Maj:t framställde Önsk-
tiings-mål äro uti Justitiae-Ombudsmannens Be¬
rättelse upptagne.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt.
'Marskalken framställd Proposition, blef Stats,
och Oeconomiae-Utskottens ifrågavarande Ut¬
låtande af Ridderskapet och Adeln gilladt.
Herr Grefven och Landt Marskalken tillkän-
nagaf, att Ordföranden i Allmänna Besvärs- och
Oeconomiae-Utskottet anmält, det trenne Leda¬
möter i samma Utskott från Riksdagen afrest,
nemligen: N:o 29y Friherre Ramel, Fullmäg-
tig Grefve Lefvenhaupt, Claés Casimir. —- N:0
642 Herr von Becker , Fullmägtig Herr Flach,
fhilip, och N:o 1543 Herr Hederstjerna, Erland.
I anledning hvaraf Herr Grefven och Landt,
fflarsty&m anmodade Herrar Electorer att io-
I
Den 18 April. 8?
nan nästa Plenum utvälja trenne Ledamöter I
Oeconomiac-Utskottet.
/ -
•/ l , - , ' '
Högloflig» Ridderskapet och Adeln åt;
«kiljdcs klockan , till 3 eftermiddagen.
In fidem Protocolli»
O. J. Lagerheim*
Lördagen den 18 April l8l8»
Plenum klockan half till 5 eftermiddagen.
Grefve Lewenhaupt, Gustaf, toga säsottl
eldste närvarande Grefven, Klubban.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållit hos Högloflig»
Ridderskapet och Adeln, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, förmiddagen*
den 18 April 1818*
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos föl*
Jande från nedannämnde Utskott inkomne, samt
den 7 och 11 dennes pä bordet lagde Betany
. kandern
86
Ben iS April,
Frän Stats- Utskottet;
Iso Under N:o 13a öfver gjorda Anmärk*
ringar vid Utskottats den 21 sistledne Fe,
t>ruirii njeddeldte Utiat.inda, angående Arfvo-
dcn om rractamenten för Riksståndens och
deias Utskotta Secreterare, Cancelliet och Vakt-
betjening.
2:0 Under N;o 133, i anledning af Kongl,
Majit® Nådiga Proposition, angående reglerande
af de Kongl, Håfvens Stats-Summor.
Frän Stats- samt Allmänna Besvärs* och
Qe$oncar\i<z- Utskotten;
1:0 Under N;o 146, j anledning af väckt
Motion, om vidtagande af en serskild Rädd,
nings-anstajt tiji förmån för dem, sorn å Rikets
Sjöhester kunna lida Sjönöd,
2:0 Under N;o 148, angående sökt un*
derrattelse om hvad vid de af Riksens Stän¬
der vid sista Riksdag anmälte Quskmngs.mål
blifvit tillgjordt.
3:0 Under N:o 149, rörande vackt fråga»
Pm undersökning på Allmän bekostnad till ut¬
rönande af möjligheten att genom sänkning fö¬
rekomma pfversväronjngar ai Sjön Wenern- Ut
supig,
S, Q. Vid förnyad föredragning af Stafs*
Utskottets onder N:o J43 aigifne, dea
Den 18 April.
87
il dennes eftermiddagen på bordet lagde Be¬
tänkande, angående väckte Motioner, om Kongl.
Nummer-Lotteriets indragning; fann Högloflige
Ridderskapet och Adeln för godt, för sin del
bifalla det i berörde Betänkande framställde
första Alternativ, eller att Nummer-Lotteriet
må upphäfvas samt den derutaf nu påräknade
inkomst ersättas genom Allmännaj Bevillnin»
gens tillökande. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats*
Utskottets under N:o 144 afgifue, samt den il
dennes eftermiddagen på bordet lagde Utlåtan¬
de, öfver gjorde Anmärkningar vid Utskottets
den 16 sistledne Februarii meddeldte Betän¬
kande, om Låne-rättighet i Manufactur-Discon-
ten för SkeppsVarfs-Ägare eller Skepps-Byg-
gerier; fann Ridd.»rskapet och Adeln, sorn den
3 sistledne Martii redan bifallit sistnämnde
Betänkande, för godt att vid samma beslut för¬
blifva, Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-
Utskottets under N:o 145: aflåtne, samt den
It dennes eftermiddagen på bordet lagde Svar,
uppå gjorde Anmärkningar vid Utskottets dea
H sistledne Februarii meddeldte Utlåtande,,
angående Fond till godtgörande af framlidne
Herr Riks-Rådet Friherre Adler Salwii Arf¬
vingars underdåniga Krono-fordran; fann Rid¬
derskapet och Adeln att, enär Utskottets sist*
nämnde Utlåtande redan blifvit den 24 sistledne
Februarii af Ridderskapet och Adeln giUadt„
88
Den ig April,
Utskottets ifrågavarande Svar nu endast borde
läggas till Handlingarne. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-
Utskottets under N;o 26 afgifne, samt den 8
dennes på bordet lagde Betänkande, i anled¬
ning af väckt Motion, om allmänt, kungöran¬
de af Banco-Sedelstockens belopp för hvarje
£r, blef samma Betänkande, på grund af der¬
vid gjorde Anmärkningar, till Banco-Utskottet
återremitteradt. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Oeconomiae-Ut-
skottens under N:o ifo afgifne, samt den 11
dennes eftermidagen på bordet lagde Utlåtan¬
de, angående väckt fråga, om inrättande af en
Bergs-Schola, blef samma Utlåtande, på grund
af dervid gjorde Anmärkningar, till Utskottet
återremitteradt, hvarefter och sedan Utskorteu
deröfver aigifvit förnyadt Yttrande, målet skul¬
le till Banco-Utskottets Utlåtande ötverlemnas.
Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats¬
utskottets den 9 dennes aflåtne, samt den il
i samma månad eftermiddagen på bordet lagde
Memorial, angående de till förstärkta Stats-
Uiskottets åtgärd öfverlemnade BeviWnings-frå»
gor j f,.nn Ridderskapet och Adeln för godt,
att samma Memorial tili Beviilnings-Utskottet,
i afseende å uppgörandet af Allmänna BeviU-
ainoeos fördelning, öfverlemna. Ut supra*
Ben iS April.
09
Justerades Pleni • Protocollen för den 24
sistledne Martii eftermiddagen samt för den 31
i samma månad.
Justerades Pleni-Protocollet för den 1 den¬
nes förmiddagen..
Herr Munck of Rosenschöld, Eberhard.• T an¬
ledning af mitt tili det nu justerade Protocul-
let för den 1 dennes gjorde förbehåll, att vid
Protocolls-Justeringen fä besvara Friherre Åker-
hjelms, Gustaf, till samma Protocoll afgiine
Yttrande, torde det tillåtas mig att nu fä upp¬
läsa följande:
Som jag, då Friherre Åkerhjelm upplästa
sitt Dictamen, hvarken kunde tydligen höra el¬
ler fatta det, var jag äfven nr ständ att ge¬
nast besvara det. Nu, då jag fått läsa det, så
kan jag ändå, oagtadt flere gångers genomläs¬
ning , ej full hemligen förstå det, utan utbeder jag
mig Ridderskapets och Adelns tillåtelse, att få
besvara det i de delar, som röra min person, så
litet för öfrigt ett ämne bör kunna interessera
Ridderskapet och Adeln , som mera rörer oss
enskilt.
Det första Herr Friherren ansett nödigt
framställa till Ridderskapets;^och Adelns skär¬
skådande, är, att jag skall i mitt Anförande
hafva sagt mig hafva gjort reservation dere-
93
Den 18 April.
mot, att Constitutiöns-Utskottets Betänkande,
rörande Konungens Rådgifvare i Commando-
Mål för Arméen, blott en enda gäng till gransk¬
ning och justering upplästes. Häraf tager Herr
Friherren sig anledning anmärka ovanligheten
af två Justeringar; Herr Friherren har härmed
gjort sig en fåfäng möda; ty det han vill ve¬
derlägga, har jag aldrig yrkat. Jag har reser,
verat mig deremot, att Betänkandet på en gång
upplästes till granskning och justering, men
icke deremot stt det en enda gång bl of juste.
rädt. Jag har för mycken agtning för Herr
Friherren, för att tro, att H:rr Friherren på-
bordat mig ett yttrande, för att genom veder¬
läggning af hvad jag aldrig påstått j vinna åt»
skill iges bifall.
Icke all granskning är justering, ty t. ex.
ett Utskotts Betänkande uppläses i Stånden
till granskning, ligger i Stånden pä bordet till
granskning, men i intetdera fallet till juste»
ring.
Jag yrkade j Utskottet att Betänkandet»
sedan det första gången var uppläst till gransk¬
ning, skulle ligga pä bordet, der det ej förr
legat, till nästa Plenum, för att då först
justeras; men det nekades mig. Jag vågar
hemställa till den del af Ridderskapet och
Adeln, som hört detta Betänkande, om defc
ej hade behöft en närmare granskning, in¬
nan sjelfva Expeditionen deraf justerades; och
jag hemställer till de Lagkunnige, om jag ej
Den 18 April.
9i
ägt rättvisligen fordra denna närmare gransk¬
ning,
Väl hade jag, jemte några fä af Utskot¬
tets Ledamöter, tagit mig friheten genomögna
det, i momangen innan det upplästes; men
häraf fick jag snarare en ökad än minskad an¬
ledning, till att fordra en närmare gransk¬
ning.
Herr Friherren anför som skäl mot min
reservation, att Herr Friherren ock önskat för¬
ändringar i vissa delar af Betänkandet vid ju¬
steringen, men då de ej antogos, likväl gjor¬
de ingen reservation deremot. Men Herr Fri¬
herren medger ock, att desse förändringar, an¬
förde eller ej, icke deruti verkat någon skill¬
nad. De förändringar deremot, som jag fö¬
reslog, hade i Betänkandet gjordt en väsendte-
lig skillnad.
Hvad för Öfrigt Herr Friberren funnit el¬
ler fann sig föranledd att göra eller låta i an¬
seende till reservationer eller hvad som hellst,
hoppas jag ej kunna blifva ett rättesnöre för
mina åtgärder i samma fall.
Herr Friherrens yttrande , att han i sin
befattning, som Utskottets Ledamot, ej äger
större ansvar , än honom Arithmetiskt tillhö¬
rer, öfverDmnar jag till mera Lagkunniges,
än vi bägge ära, bedammande. Uti ifrågavarande
fall, borde ansvaret, om sådant kunde kornmal
1 fråga, väl j en annan än en arithmetisfc pro»
02
Ben ig Av: It.
portion tillfalla Herr Friherren, då Betänkan¬
det mäst var grandadt på Herr Friherrens
votum.
Sedan anför Herr Friherren åtskilligt e-
mot min serskildta mening i afseende på upp¬
tagande i Betänkandet af frågan om Målets
orätta föredragning i Commando-väg. Jag an¬
såg för vådligt det förklarande i Utskottets
Betänkande, att formerna för Commandomåls
föredragning ej voro nog fullständigt beskrifne
i Grundlagen och ej nog användbare. Då stad¬
gandet i 7 §. Regerings-Formen var det enda
skydd Nationen i Grundlagen ägde emot Mi-
litaire-Magtens ingrepp i Civil - Styrelsen, så
ansåg jag vådligt att genom en sådan förkla¬
ring af Utskottet borttaga eller åtminstone för¬
svaga detta skydd. Det Förslag till ett när¬
mare bestämmande af denna som Herr
Friherre Åkerhjelm sjelf gjordt, långt ifrån
att undanrödja denna våda, ökte den, emedan
sådant Förslag innefattade ett medgifvande,
att stadgandet i denna §. icke först var nog
bestämdt, och dessa Förslag fordrade Konungens
och aila fyra Ståndens samtycke, innan det
kunde sättas i verkställighet $ annorlunda är för¬
hållandet då Konungen gör sjelf Förslag här¬
om, dess sanction är i och med detsamma
gifven, och det vore ej att förmoda att Rik¬
sens Ständer ej enhälligt skulle antaga en
Proposition, der Konungen sjelf föreslår en
mera bestämd gräns för sin magt, och sjelf
är mera sorgfällig om förekommande af Mili-
taire-Magtens inblandande i den Civila Styrelsen^
Ben 18 April,
93
•Un de sora, för att försvara sina enskildta åsig-
ter, förklara denna gräns ej vara bestämd, som
dock var det.
Jag vill ej utsträcka detta mitt svar till
annat, än hvad som personligen angått mig.
Jag lemnar således Herr Friherrens yttrade
tanka åt dess eget närmare eftersinnande, att
fel i former blott utgöra en del af de Embets*
förseelser, som mera påkalla Opinlons-Domsto-
lens pröfningsrätt än Lagens, ehuru fel emot
formen i detta fall äro fel emot Grundlagarne;
och jag har blifvit äfven sedan af erfarenhe¬
ten öfverbevisad om rigtigbeten af Herr Fri¬
herrens yttrande, det han, cagtadt denna å-
sigt af fel emot Formen, icke derföre afsagt
sig i dylika fall en möjlig tillämpning af La¬
gen, om han skulle finna ett Måls beskaffen¬
het vara sådan, att allt det olagliga och skad¬
liga kunnat ske genom glömska af Formen,
som sker genom glömska af Lagar; äfvensom
att Herr Friherren, som han säger, icke tror
sig vara hindrad, att i olika förhållanden (jag
fråg3r af Sak eller Person?) i dylika ämnen,
använda en tillämpning, som uti ifrågavarande
Mål, rör Konungens Föredragande i Comman-
domål för Arméen, icke blifvit begagnad.
Justerades Pleni-Protocollet för den 4 den¬
nes förmiddagen. ,
94 L)en jjr April.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åt*
skiljdes klockan half till g eftermiddagen.
lil fidem Protocolli
O. J. Lagerheim>
Tisdagen den 21 April
Plenum klockan half till lo förmiddagen.
Öppnades Herrar Electorers Lista till Val
af trenne Ledamöter i Allmänna Besvärs- och
Oeconomi* Utskottet, och befunnos dertill haf¬
va blifvit utsedde:
N:o 99 Friherre Hamilton till Hageby ,
Fullmågtig Herr Uggla, Carl, Kammarherre.
N:o 1 626 Herr Olivecrona, Fullmägtig Herf
Heykenskjöld, Detlof, Bruks-Patron.
N:o 2244 Herr von Koek, mst Major.
Upplästes och lades på bordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Mems*
tial och Betänkanden, nemligen;
Ben sj April
95
Fran Lag- samt Allmänna Besvärs och
Oeconomi^-Utskotten:
Af den 2 8 sistledne Martil
i:o Angående de hos Ridderskapet och
Adeln samt Bonde-Ståndet gjorde anmärknin¬
gar vid Utskottens förut afgifne Utlåtande öf¬
ver väckt förslag, om anstalters vidtagande
för sammanfattande af ett Sammandrag utaf
Pörfattningarne rörande Svenska Jord-ägares
rättigheter och skyldigheter; under åberopan¬
de af hvilket Utlåtande, Utskotten tillkänna¬
gifva, att detsamma redan blifvit af Preste-;
och Borgare-Stånden gillade.
2:0 I anledning af de hos Ridderskapet
och Adeln gjorde anmärkningar vid Utskot¬
tens Betänkande, rörande frågan om upphäf-
vande af 3 Art. i Kongl. Stadgan om Jagt och
Djurfång af den 13 April 130$; varandes
nämnde Betänkande , enligt Utskottens anma-
lan , af de öfrige trenne Respective RiksStån-
den redan bifallit, hvadan Utskotten allenast,
funnit sig böra tillstyrka, att de ytterligare
för Utskottens mening talande skäl, hvilka in¬
nom Preste-Ståndet blifvit framställde och Ut¬
skotten meddeldte, jemväl måtte intagas i den
underdåniga hemställan, som i ämnet komma
att till Kongl. Maj:t afgå.
Ifrån Lag-Utskottet4.
Af den 2 i denna månad:
i;o I följe af återremiss från Ridderska-
?6
Den 21 April,
pet och Adeln af Utskottets Betänkande, angå¬
ende väckt fråga, att Skogsåverkan må anses
såsom stöld; anmälande Utskottet att sistnämn¬
de Betänkande af de öfrige Riks-Stånden är
vordet godkändt.
2:0 I anledning af de hos Ridderskapet
och Adeln gjorde anmärkningar vid Utskot¬
tets Betänkande öfver förslaget om vidsträck¬
tare rätt för Odlare till biträde af Grannar med
dikning; hvilket Betänkande, pä sätt Utskottet
tillkännagifvit, af de öfrige Riks-Stånden re¬
dan blifvit bifallit.
3:0 Öfver de af Herr Borgmästaren Ce-'
dérborg föreslagne ändringar uti nu gällande
Stadganden rörande Förmyndares tillförordnan¬
de; i anledning hvaraf Utskottet funnit sig
böra tillstyrka utfärdandet af en Författning,
som stadgade, att de Domstolar, hvilka det
tillkommer, att för Omyndiga förordna För¬
myndare, skulle vara skyldige, att, då der¬
till utsåges sådana personer, som utom Dom¬
sagan vore boende, derom genast underrätta
den Domstol hvarunder den tillsatte Förmyn¬
daren lydde, hvilken sistnämnde Domstol se¬
dan borde åligga, att berörde Förordnande i
dess Förmynderskaps-Protocoll anteckna; ägan-
de den utsedde Förmyndaren icke förr tillträ¬
da Förmynderskapet, än berörde anteckning
blifvit verkställd och han derefter Förordnan¬
det emottagit, hvilken omsorg med besörjan¬
det af nyssbamälde anteckning och Förmyn¬
dare-
Ben 21 April.
\
97
dare - Förordnandets öfverlemnande borde be¬
stridas af en utaf Domstolen dertill emedler¬
tid serskildt utsedd, innom Domsagan boende
god man, hvilken det skulle tillböra, icke
allenast att skyndesaint vid samina Domstol
styrka, det han behörigen fullgjordt nämnde
sitt uppdrag, utan och att, intilldess han det¬
samma uppfyllt, under Förmyndare-ansvar vår¬
da den Omyndiges Egendom.
Ifrån Allmänna Besvärs- och Oeconomicz-TJtsfiottet:
Af den 3 dennes:
i:o I anledning af innom Bonde-Ståndet
å nyo väckt fråga om inrättande af ett Spann¬
måls. Magaxin i Borås; med hvilken fråga,
hvaröfver Utskottet under den 26 sistledne
Januarii Utlåtande afgifvit, Utskottet nu, pä
anförde skäl, förklarat sig icke kunna taga nå¬
gon ytterligare befattning.
2:0 T anledning af väckte frågor om me¬
del till öfverflödets hämmande, samt yrkadt
förbud mot yppighets-varors nyttjande och för¬
brukning m. m. •, varandes detta Betänkande
af åtskillige Utskottets Ledamöters serskildta
tankar åtloijdt.
3:0 Ofver gjorde Motioner om afskaffan.
de af Guld och Silfver så vä! å Militaire, som
Civile Uniformer m. m.; i anledning hvaraf
Utskottet allenast tillstyrkt det Riksens Stan*
Ridd. och Ad. Prot, V B. 3 A/d. 13, 14,
i
1
*8
Dm sr April.
der måtte i underdånighet anhålla, att Kong!.
Maj:t i Nå er tarkt; s så mycket, som möj-
ligt jnskt nka tillåtelsen, att begagna sådane
Civile Uniformer, som med Guld- och Silfver¬
ton,dener åro försedde.
Af den 3 dennes:
4;o Angående de hos Ridderskapet och A-
deln gjorde anmärkningar vid Utskottets Utlå¬
tande om yrkad befrielse för gifta Personer frän
Beväringsskyldigheten; tillkärinagifvan-de Ut¬
skottet, att de öfrige Respective Riks-Stän-
den samma Utlåtande gilladt.
y.-o I anledning af återremiss ifrån Rid¬
derskapet och Adeln af Utskottets Betänkande
om Dykeri-Compagniets befattning med stran-
dadt Skepp och Gods-; lemnades Utskottet till
Svar, Ett samma Betänkande redan af de öfrige
Riks-Stånden blifvit oförändradt antaget.
6:0 Angående åtskilliga Motioner och För¬
slag, om vidtagande af nödiga åtgärder till
förekommande af värfvade Krigsmäns permit.
terande och kringvandrande i Landetsamt
upphörande af Handtveiks Gesällers lika be¬
skaffade vandring lien elen ena Staden och
Orten i Riket till den andra; och har Utskot¬
tet dels i a’Seende på permitterade Krigsmän
föreslagit åtskilliga till hittills saknad ordning
ledande villkor lör tierps vistande på pernils-
sio.-s orten m. m ; hvilket allt börtie i under¬
dånighet öfverlemnas tili Kongl. lVlaj;t i sam-;
Den 21 April.
99
manhang med den underdåniga anhållan, det
Kongl. Majit i hela vidden af detta ämne täck¬
tes i Nåder vidtaga sådana åtgärder, hvilka
med bibehållande af de värfvad® Regementer-
nas permitterings-rättighet, i möjeligaste mat¬
to undanrödja de olägenheter för Landets In¬
nevånare, hvaröfver ni3n klagat, samt dels hval
Handtverks-Gesällernes kringvandrmg beträffa¬
de, icke ansett sig derölvcr något serskildt
Utlåtande böra afgifva, emedan samma ämne
hade ett oskiljagtigt sammanhang med den hos
Lag- och Oeconomia-Utskotten redan handlag-
de fråga om en allmän Näringsfrihet.
7:0 l anledning af de hos Ridderslopet
och Adelil gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, lörande väckt Motion om West¬
manlands Regementes befrielse från ^Arbets-
Commendering vid Götha Canal; förmälandes
Utskottet hufvudsakligast, att sistberörde Be¬
tänkande redan blifvit af de irenne öfrige Stån¬
den bifallit.
Ifrån Stats- Utskottet:
I Jo Af den 2 innevarande manad, angående
Herr Cancellie-Rådet Niclas af Wetterstedt®
och Herr Assessoren Thure Adlerbrants ansök¬
ning, om införsel uti antingen Wisingsborgs
eller Rådmansö Kungsgårdar för innehafvande
Krono- och Skatterätts-fordringar; och har Ut¬
skottet , som på anförde skäl icke ansett sig
kunna tillstyrka införsel för Sökanderne i nå¬
gondera af berörde Kungsgårdar, dock hem-;
Den 21 April.
ställt, det Riksens Ständer må Iios Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, att Fordringsägarne
varda till deras rätt förhulpne, i den ordning
Författningarne medgifva, enär de uppgifva
så beskafifadt Krono-Hemman eller Lägenhet,
att införsel deruti dem kan beviljas.
2:o Af den 16 dennes, i anledning af de
hos Borgare-Ståndet gjorde anmärkningar vid
Utskottets Betänkande, rörande Ädelforss Guld¬
verk, hvilket Betänkande, enligt hvad Ut¬
skottet gifvit vid handen, redan af de tre
öfrige Riks-Stånden blifvit gilladt.
3:0 Af den 17 dennes, angående den un¬
der Kongl. Bergs-Collegii disposition och för¬
valtning f. d. ställde Cassa, samt Commerce-
Rådet Galléns ansökning om anstånd yied in¬
betalningen af ett ifrån samma Cassa erhållet
Lån-, hemställande Utskottet, att nämnde Gas¬
sas behållningar m. m. må till Herrar FuII-
mägtige i Riksgälds-Contoiret aflemnas, samt
att på deras pröfning må ankomma, om an¬
stånd med betalningen af så väl Commerce-Rå.
det Galléns, som andre Lån kan och bör be¬
viljas eller icke.
4:0 Af den 17 dennes, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss af Fullmägtiges i Jern-
Contoiret underdåniga hemställan, om införskrif-
vande af Engelsmannen Thomson i och för
försök äf ett nytt Jernberedningssätt, under
namn af Puddlings-processen; anseendes Ut¬
skottet sig icke kunna tillstyrka Riksens Stan-
Den 21 Apil.
IOI
der att med detta ämne taga någon befatt¬
ning.
5:0 Af den 17 innevarande, deruti Utskot¬
tet, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Pro¬
position om rättelse i Nådårs och Besparings-
Föifattningarne, föreslagit åtskilliga allmänna
grunder för den jemkning och förändring i be¬
rörde Författningar, hvilken i Utskottens tan¬
ka vid närvarande förhållanden närmast bereder
det åsyftade ändamålet, eller Tjenstemanna-
Corpsens fördel.
Ifrån Stats- och Bevillnings-Utskotten:
Af den 2 dennes, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om en stadgad af¬
gift af hvarje Mantalsskrifven person till den
veneriska smittans hämmande m. m.; hemstäl¬
lande Utskotten, att i sådant afseende en Be¬
villning af 3 sk. Banco årligen måtte af hvar¬
je Mantalsskrifven person erläggas, för att
under vissa föreslagne villkor, för Curhus-an-
stalterne i Riket disponeras; emot hvilken
mening dock de fleste af Hedervärda Bonde-
Ståndets Ledamöter innom Utskotten sig rer
serverat.
Jfrän Stats- och BancoTJtshotten:
• \
1:0 Af den 3 dennes , deruti Utskotten, i
anledning af den del utaf Kongl. Maj:ts Nå*
diga proposition af den 17 December tSi7»
om Götha Canal-arbetets fortgång och befrära*.
loa
Den 21 April.
jande, som 3ngår ett serskildt förskott .till
hvarjehanda nödvändiga Utgifter under vinter-
tnånaderne, tillstyrka, att den härtill erforder-
lige Summa, utgörande omkring 80,000 R.-dr
Banco, må för denna gången 1 afräkning på
det ärliga Byggnads Lane-biträde, sora enligt
18U ärs Riksdags Beslut , Canal Bolaget lör
innevarande är tillkommer, från Banquen för¬
skottsvis genast utbetalas,
2:0 Af den 13 dennes, angående medel
och utvägar till Hjelmare Slussverks ombygg¬
nad och vidmaglhnllande; föreslående Utskot¬
ten, att ett Lönebidrag af 50,000 R:dr Banco,
årligen under 4 år må till understöd för Hjel¬
mare Slussverk från Banquen meddelas.
3:0 Af den 3 dennes, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition af den 17 Decem¬
ber 1817> angående Götha Canal-arbetets fort¬
gång och befrämjande; tillstyrkan de Utskot¬
ten att det vid 18if års Riksdag beviljade
Byggnads - Lånbiträde må fortfara , att frårt
Banquen utgå med 300,000 R:dr årligen ifrån
och med innevarande år 1 g 1 g till och med
år 1820, eller, om Riksdag då ej inträffar, till
och med det är, då nästa Riksdag efter år
1820 infaller; äfvensom att någon annan in¬
skränkning i arbets-pianen icke må äga rum ,
än den Kongl. Maj:t kan godt finna att, efter
Canal-Bolagets hörande, stadga; hvaremot Bo¬
lagets rättighet till Discontering skulle kom¬
ma att upphöra utan ersättning; ifrån hvilket
Den 21 April. 103
v - , 1 -
Pluralitetens beslut flere Ledamöter varit skilj-
agtige.
Ifrån Stats- och Oeconomicc Ut skotten :
den 16 dennes , i anledning af Kongl*
Maj:ts Nådiga Proposition angående inrättan¬
det af allmänna Arbets- och Corrections hus pa
Borgholms Slott och i Wadstena} och hafva
Utskotten, som funnit de uppgifna kostnader-
ne af de föresfagne 'imättningarné vida öfver¬
stiga hvad Stars Verkets tillgångar medgifva ,
hemställt, att Riksens Ständer, med underdå¬
nig anmälan härom , må till Kongl. Maj:t öf¬
verlemna att till ifrågavarande ändamål dispo¬
nera en årlig Summa af 20,000 R;dr > hvartill
Stats-Utskottet utsett medel.
Ifrån Sanca-Utskottet:
»
Af ilen 13 dennes, om nödvändigheten af
en förbättrad reglering rörande de från Ban¬
que* utgående Lane.-biträden till understöd för
nyttiga odlingar; i hvilket hänseende Utskot¬
tet öfverlemna! ett Förslag till ändringar och
tillägg i Kongl. Författningen ?f den 27 Sep¬
tember igiy örn Bane o-Låra, till understöd tor
nyttiga uppodlingar i Lar» Jsomrne.
Ifrån Constitutions.Utskotut:
Af den 13, dennes,
i;o Med ett alternativt förslag till ändring
i 4 §. Regerings-Formen.
ro4 Den 11 April.
2:o Med förslag till ändringar i 33 §.
Riksdags-Ordningen.
Ifrån Riddarhus-Utskottet:
A} den 13 dennes, derutinnan Utskottet,
i anledning af återremiss af dess Betänkande
utaf den 18 sistledne Martii, i den del deraf
som rörer Mamsell Knibergs Pension, hem¬
ställt, det Mamsell Kniberg, utom de för in-
O'
nevarande år henne redan tilldeldte 50 R:dr
Banco, genast må erhålla 100 l\:dr samma
mynt, och sedermera så länge hon lefver, 0-
afivottadt 150 R:dr Banco ärligen.
1
Upplästes en från Herr Hof Cancelleren
Friherre af Wetterstedt till Herr Grefven och
LandtMarskalken aflåten så lydande Skrifvelse:
Enligt Stats-Secreterarens för Kongl. Han¬
dels- och Finance-Expeditionen till mig aflåt-
lie anmalan, har Kongl. Majit under den 18
6istledne Martii i Nåder vidtagit nedanniimn-
de åtgärder och beslut, i afseende på följan¬
de Riksens Ständers underdåniga Skrifveiser,
nemligen:
1:0 Om tills vidare fortfarande inskränk¬
ning i utväxlingen af Silfver emot
Bankens Transport-Sedlar ; och
2:0 Angående upphäfvande af Förbudet
Den 21 April.
emot bruk och nyttjande af öfver¬
flödigt Silfver 5
I bägge dessa ämnen har Kong!. Maj:t
låtit utfärda Nådiga Kungörelser.
3:0 Om utsträckning i det LandtRänt-
mästarne bestådde _Remiss-lagej
Jemte det Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs*
Collegium, samt Kongl. Allmänna Magåzins-
Directionen blifvit, till kännedom och behö¬
rig efterrättelse, i hvad på dems åtgärd an¬
kommer, härom förständigade, har detta be¬
slut blifvit Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar.
Collegium samt Stats-Contoiret i Nåder med-
deldt, med befallning, att derom, genom Cir-
culaire Bref, förständiga Kongl. Maj:ts Befall*
ningshafvande till vederbörlig efterrättelse.
4:0 Om förhöjning i legan för allmänna
Postföringen•,
Kongl. Maj:t, som till hvad Riksens
Ständer i detta ämne fasställt , lemnat Dess
Nådiga bifall, har derom, till kännedom och
efterrättelse, förständigat Dess Cancelhe-Sty-
relse och Öfver-Post Direction.
5:0 Om Riksens Ständers Beslut, angåen¬
de Lön-förhöjning för Lagmännen i
Skåne och Blekinge}
Härom hafva Kongl. Maj:ts och Rikets
Ben 2/ April.
Götha HofRätt samt Stats-Contoir , blifvit, till
kännedom och efterrättelse, i Nåder förstän-
digade.
6:0 Angående Riksens Ständers Beslut,
om utbetalande till HäradsSknivaren
Rydström af innehållet Pensions-be-
1opp;
Detta beslut har blifvit Kongl. Majrts och
Rikets Stats-Contoir, genom Nådig Skrifvelse,
till behörigt iakttagande meddeldt.
Och får jag härmedelst, på Nådigste be¬
fallning, anmoda Högvälborne Herr Grefven
och Landt-Marskalken, att dessa åtgärder och
beslut Högloflige Ridderskapet och Adeln med¬
dela, Stockholm den 17 April 1818.
G. af Wetterstedt.
Ladcs på Bordet.
Herr Grefven och Lamh Marshallen hem¬
ställde, om icke Ridderskapet och Adeln be¬
hagade klockan 4 i eftermiddag sammanträda
för att på vanligt sätt utvälja Sex Electorer
och tvänne Suppleanter, hvilka sedermera skul¬
le äga att, enligt 108 §, Regerings-Formen,
utse Comitterade till Tryckfrihetens vård.
Bifölls.
Len 2r April. 107
*
Vid föredragning af Högvördige Preste-
Ståndets Protocoiis- Utdrag af den 15 dennes,
innehållande: att sedan Friherre Mannerheim,
Lars August, blifvit 1 behörig ordning vald,
att å nyo vara Riksens Ständers Justitia Om¬
budsman, samt Commerce-Rädet O. Zenius li¬
kaledes blifvit utsedd att vara Justitiae-Ombuds-
niannens Suppleant, Preste-Sråndet beslutit an¬
moda Expeditions-Utskottet att för dem upp¬
sätta behöriga Constitutorial å nämnde Befatt¬
ningar; fann Ridderskapet och Adeln föi godt
att, uppå derom af Herr Grefven och Landt*
Marskalken framställd Proposition, uti ena¬
handa beslut med Preste-Ståndet instämma.
Herr Grefven och Landi JlJarshaiien hem¬
ställde , om icke sedan den i 103 §. Regenngs-
Formen stadgade omiöstning öfver Högsta
Domstolens L damöter blifvit verkställd; Rid-
derskapet och Adeln behagade anmoda Expe¬
ditions-Utskottet att uppsätta en underdånig
Skiifvelse till Kongl. Majit med anmälan det
Högste Domstolens samtelige Ledamöter blif¬
vit 1 deras vigtiga kall bibehållne.
Bifölls.
Friherre Steel von Holstein, Corfitz Ludvig: Jag
tager mig friheten ödmjukeligen anhålla det Rid¬
derskapet och Adeln täcktes gifva Constitutions-
Utskottet tillkänna Ridderskapets och Adelns ön¬
skan att Utskottet mätte låta till trycket befordra
så väl de i Utskottet hällne Protocoll, som HaodL
l
Den 2 t April.
lingarne uti det till Utskottet remitterade An-
märknings-mål mot Konungens Rådgifvare i
Commando-mål för Flottorne och Föredragan¬
den för Krigs-Ärenderne, i afseende på det till
Allmänna Magazins-Directioner. lemnade aver¬
tissement om utspisning af mjukt bröd åt Gar-
nizon och Arbetsmanskapet i Carlskrona samt
den i sammanhang dermed Magazins-Directio-
nen sedermera ålagde skyldighet att åtlyda
Kongl. Maj:ts, genom Dess General-Adjutanter
för Arméen och Flottorne, utfärdade) Ordres,
om Trouppers proviantering under Fredstid;
på hvilken anhållan jag får utbedja mig Herr
Grefvens och LandtMarskalkens Proposition.
Uppå derom af Herr Grefven och Landt-
Marskalken gjord Proposition, blef Friherre
Stael von Holsteins berörde anhållan af Rid-
derskapet och Adeln bifallen.
Föredrogs å nyo Stats- samt Allmänna Be¬
svärs- och Oeconomiae-Utskottens under N:r>
147 afgifne, samt den ix dennes på bordet
lagde Memorial, i anledning af Herr Munck
af Rosenschölds, Eberhard, till Utskotten re-
mitteradé anförande, angående vidtagande af
sådana medel, hvilka återföra välmåga innom
Landet.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard: E-
huru korrt ifrågavarande Betänkande är, gif-
ver det likväl anledning till måDga anmärk-
Den 21 April. . 109
ningar. För min enskildta del får jag erinra,
att den af Högloflige Utskotten nyttjade ru-
brique å min Motion är orjgtig. "Mm Mo¬
tion var:
”Jag föreslår att Riksens Ständer söka
att upprätthålla och äfven öka vårt Sedelmynts
värde, genom sådana medel, som, då de pä
en gång bevara Egendomssäkerheten för Pen»
ninge- så väl som Fastighets-ägaren, hafva
en varagtig verkan, och bereda en framtida
Realisation.”
Jag hemställer om denna Motion har till
hufvudämne medel att befordra välmåga i Lan.
det? Åtminstone har jag ej haft det för af¬
sigt eller till föremål. Deremot var föremå¬
let för min Motion, såsom orden lyda: upp.
rätthållande af Sedelmyntets värde. Det ar
rm rkvärdigt att Utskotten ansett välmåga oell
högt värde vara detsamma. Jag har ej den
äran att med Utskotten vara af lika tankar,
och jag har just haft med denna min Motion
för afsigt, att söka väcka uppmärksamheten
derpå, att Myntets värde säkrare och varagti-
gare grundlägges genom inre hushållningeny.
än genom Silfverfondens i Banquen absoluta
eller relativa förkofran. Andra Länders exem¬
pel visar just motsatsen af Höglofl. Utskottens
afsigter i denna sak, nemligen att välmågan
ej alltid funnits der ett högt värde eller blott
redbart Mynt existerar. Jag har sjelf 1812 i
Preussen sett vida mindre välmåga än hos Oss;
det oagtadt blef en der presenterad Sedel ali-
110
Den 21 April.
lid genast inlöst med Silfver. Min afsigt var
att gifva anledning till Myntvärdets upprätt¬
hållande, ej så mycket genom ökad Silfver-
fond eller genom indragning af Sedlar, som
genom vidragande af sädane Stats-Oeconomi-
ske författningar, som grunda möjligheten för
framtiden att inlösa Sedlarne. Då jag nu nog
ordat örn att rubriquen'är origtig,ej densam¬
ma jag sjelf gifvir och sådan 2tt jag ej kännes
vid den, får jag dessutom göra en annan an¬
märkning. Riksdags - Ordningens 44 §. före*
skrifver, att, om ett Utskott viii återlemna
något till detsamma remitteradt Mål, såsom
till dess befattning ej hörande, det åligger Ut¬
skottet att sist innom åtta dagar sitt Utlåtan¬
de afgifva 3 välforstående elter af målet erhål¬
len dej. Utskotten hafva likväl dröjt med be¬
svarandet af förevarande fråga öfver 5 måna¬
der; och förklara nu att de tj kunna upptaga
till pröfning mitt Memorial, emedan det skall
innefatta flere ämnen. Detta bestrider jag;
Memorialet innefattar blott ett hufvudämne,
men flere medel till dess befordrande. För
att vinna ett mål, mätte man få framställa
serskildta medel, och det vore besynnerligt om
man för hvart och ett sådant skulle afgifva ett
serskildt Memorial. Detta är ej Grundlagens
mening. En annan sak hade varit, om jag i
mitt Memoria! inblandat en Motion rörande
ett ämne, sorn ej med hufvudämnet hade nå¬
gon directe gemenskap, till exempel, 0111 Po-
lice.Kammarens ställande under Kongl. Hof-
Rättens granskning. Då hade Utskottet med
fullt skäl kunnat åberopa 51 Riksdags*Ord¬
Den 21 April.
111
ringen; men ej nu. Snarare hade Högloflige
Utskotten kunnat som skäl för dröjsmålet an¬
föra uteblifvandet af den närmare utveckling af
denna Motion, som jag vid slutet af densam¬
ma lofvat, men från hvilken jag af flere skäl,
med hvilkas anförande jag nu ej vill missbru¬
ka Ridderskapets och Adelns tålamod, afstått.
Få alla dessa grunder anhåller jag, att Utskot¬
tens Memorial må varda återremitteradt.
Friherre Cederström, Jacob: I afseende på
de af Herr Munck af Rosenschöld gjorde an¬
märkningar vid Utskottens Utlåtande, angåen.
de förevarande Memorial, anhåller jag att få
fästa Högioflige Ridderskapets och Adelns upp¬
märksamhet på de der förekommande frågor.
Jag tror att om Memorialet uppläses, Ridder-
skapet och Adeln skall finna att detsamma in¬
nefattar flere ämnen. Beträffande den anmärk-
ring, att Utskotten ej innom föreskrifven tid
med ifrågavarande Utlåtande inkommet, med-
gifver jag väl att 44 §. Riksdags-Ordningen
bestämdt utsätter en termin af 8 dagar, in¬
nom hvilken, Utskottet i Mål. som ej kunna
af dem till pröfning upptagas, böra deras ytt¬
rande meddela, men denna tid måste nödvän¬
digt räknas ifrån den dag då Målet innom
Utskottet blifvit uppläst och granskadt, hellst
det ingalunda är möjligt för Utskotten, sorn
under Motionstiden ofta innom en vecka få
60 å 70 Memoiia! till sig remitterade, att
innom åtta dagar efter emottagandet dem alla
till pröfning företaga.
112
Ben si April.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustef: I anledning
af hvad -den siste värde Talaren nu behagat
yttra, utbeder jag mig få fästa Högloflige Rid-
dersknpets och Adelns uppmärksamhet på vå¬
dan af den tolkning, han sökt gifva det ställe
i Riksdags - Ordningens 4*pde §., hvarest Ut.
slotten åläggas , att ''innom 8 dagar'’ återlemna
hvarje Motion, hvilken de finna sig ej kunna till hand¬
läggning upptaga. Så länge Utskotten ej haf¬
va sig någon tid förelagd, innom hvilken de
skola låta de inkomne Målen sig föreläsas,
mäste prescriptionstiden för deras rätt att till
Stånden återlemna sådana Motioner, med hvil¬
ka de ej tro sig kunna taga någon befattning,
nödvändigt räknas från den dag Utskottet af
Motionen erhållit del; och någon annan mening
synes ej heller kunna hämtas af detta ställe i
Grundlagen. Om Riksens Ständer således äro
angelägna om deras rätt att kunna till afgö¬
rande befordra hvarje loflig Motion, lära de
ej heller kunna medgifva den värde Ledamo¬
tens besynnerliga tolkning; mot hvilken jag
åtminstone för min del högeligen protesterar;
hellst Utskotten eljest skulle kunna uppskju¬
ta läsningen af vissa Motioner, till dess Riks¬
dagen hunnit så långt framskrida, att det blef-
ve för sent att befordia dessa Mål till ytterli¬
gare handläggning. Hvarje Utskott är dessu¬
tom sammansatt af sä många Ledamöter, att
om dessa sins emellan fördela de inkomne
Målen, bör det ej blifva svart att innom 8 dagar
pröfva hvilka kunna upptagas, och hvilka sy.
nas böra äterlemnas.
Friherre
Den 31 April.
113
Friherre Stael von Holstein, Corfitz Ludvig,
och Herr Oxehufvud, Bo, förenade sig med
Herr Cederskjöld.
Friherre Cederström•. Jag får upplysa att
alla Mai uti Utskotten pröfvas i den ordning
de inkommit.
Herr Munck af Rosenschöld: Jag kan ej
neka, att Memorialet innefattar flera frågor,
men blott såsom medel för sjelfva hufvudäm,
net} och de borde således ej hindradt Utskot¬
ten att hela Motionen till pröfning upptaga.
För öfrigt förenar jag mig med hvad Herr Ce¬
derskjöld yttrat, i anledning af Friherre Ceder-
ströms tolkning utaf 44 §. Riksdags-Ordningen,
hvilken tolkning jag ej tror godkännes af Rid-
derskapet och Adeln. Att såsom Friherre Ce¬
derström påstått, Utskotten först innom g
dagar sedan Målen blifvit hos dem uppläste
och granskade, samt befinnas icke kunna till
pröfning företagas , böra med yttranden der¬
om till Riks-Stånden inkomma, vöre ungefär¬
ligen detsamma, som om en Part hvilken blif¬
vit ålagd att öfver till honom remitterade
Handlingar innom g dagar förklara sig, ej be-
höft göra det förr än 8 dagar efter det han
behagat läsa Handlingarne i Målet,
Herr Grefven och LandtMarskalken hem¬
ställde, om icke Ridderskapet och Adeln an¬
såg .Stats- och Oeconomi® Utskottens ifråga¬
varande Memorial böra, i anledning af de der-
Ridd. och Ad. Fröt, V B, 2 Afd, 15, X 6,
Den ei April,
vid gjorde anmärkningar, till Utskotten åter*
remitteras, med anmodan att, vid återremis-
®ens besvarande tillika upplysa hvarföre Ut¬
skotten icke innom den i 44 §. Riksdags-Ord-
ringen stadgade tid till Riks-Stånden afgifvit
ifrågavarande Memorial.
Bifölls.
Föredrogs å nyo Stats - Utskottets den y
dennes afgifne, samt den lii samma månad
eftermiddagen på bordet lagde Utlåtande, i an¬
ledning af gjorde anmärkningar vid Utskottets
den 16 sistledne Februarii meddeldte Förslag
till beräkning af Inkomst-Tittlarne uti näst
upprättande Riks-Stat.
Friherre Staél von Holstein, Corfitz Ludvig:
Af detta Stats Utskottets Betänkande vitsordas
hvad jag förut har yttrat, att den beräkning,
Stats-Utskottet gör af Statens Inkomster, är en
ren miss-calcul. Den kail i sig sjelf icke va¬
ra annat, då den måste beräknas på höft; men
i sådant fall är det bärtre beräkna för högt än
för lågt. Följden af den låga beräkningen är,
att Bevillningen måste i samma förhållande ö-
kas; härigenom uppkommer likväl, som vi
sett, årligen flere hundrade tusende Riksda¬
lers öfverskott, ja! ibland också en Million och
deröfver, sorn synes af öfverskotten för år
I812, 13 och 14. Vid igi2 års Riksdag äska¬
de Konungen Anslag till Roteringens och Be,
Den si April.
väringens Armering och Beklädnad. Med nå¬
gra hundrade tusende Riksdaler torde förmo-
deligen detta behof kunnat besörjas. Sfänder-
r.e öfverlåto i det stället ölverskotten härtill,
intill nästa Riksdag, och dessa hafva utgjort
Millioner. Genom detta öfverflöd på Pennin¬
gar, inser man också möjligheten af att be¬
tydliga Summor kunnat utlånas , så val till
Götha Canal som enskildta Personer, hvilka
Summor nu likväl utan stor förlust icke t ^de
återbekommas. Det är af sådan anledning , jag
föreslår att Stats Inkomsteri>e måtte uppföras
till det högsta belopp, de hittills i senare åren
uppgått, samt att, i den händelse en brist der¬
igenom skulle uppstå, ert Creditiv till fyll¬
nad matte afsdttas; härigenom kan beräkningen
minskas: Derjänate får jag begära, att Stats-
Utskottet måtte inkomma med en specifique
uppgift på de Summor af Stats-Mfdlen, hvil¬
ka stå utlånte; så att af dem så- ana tempo-
raire Utgifter, såsom Krönings- och Begrafnings¬
hjelp, Slotts-Byggnadei, med flera kunna bestri¬
das, och Beviilningen derigenom minst till f
Million nedsättas. 1 anledning al hvad jag no
haft äran yttra, får jag anhalla om äterremiss
af Betänkandet.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning: Då Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln torde låta be¬
ro vid Ståts-Utskottets Förslag till Inkomst-
Titlarnes beräkning, får jag för min del göra
erinran vid ett yttrande deri, som jag vördsam¬
meligen föreslår må utur Betänkandet utgå. Ut-
ikottet yttrar sig vid besvarande gf en ifrån
Den si April.
Hedervärda Bonde-Ståndet framställd fråga om
beloppet af för Extra Rotering influtne Vacance-
Medel. "Att, då denna afgift endast är villkorlig,
intill dess Extra Rot erin gs-vtr ket i allmänhet under¬
gått den jemnkning, som Riksens Ständer önskat
det Kongl. Majit funne angelägen, har Utskottet
trott sig icke böra upptaga dessa inkomster under
serskild Titel”, och enär af detta yttrande icke
otvunget kunde ledas den slutföljd, att enär
Roterings-verket undergått den begärdte jemk-
ningen skulle denna afgift icke mera vara villkorlig,
och således implicite kunna innefatta ett be¬
gifvande till ett annat förhållande i detta af¬
seende än nu är j så anser jag för min del
till förekommande af tvetydighet, att föreståen¬
de S{troplie alldeles bör utgå ur Betänkandet , såsom
både öfverflödig och oldmpelig, samt att beslu¬
tet derom ma intagas i de till de andra Riks-
Stånden afgående Protocolls-Utdrag.
Herr Schutzercrantz, Herman, anförde skrif¬
fel igen:
Stats-Utskottet har med behörig uppmärk¬
samhet granskat alla gifne anledningar vid be¬
stämmandet af Inkomst-Titlarnes påräknade Sum¬
ma , hvarvid de, hvad det högre förslaget be¬
träffar som regel antagit, att, å ena sidan ej
sa förhöja Titlarnes Summa, att brist derutin¬
nan vore att befara, men åter ä den andra,
ej upptaga dem till så ringa belopp att betyd¬
ligt öfverskott borde uppkomma, hvarigenom
fSiationen Romme att utgöra större Bevillning
än ändamålet fordrade, och då Stats-Utskottet
Den 21 April.
117
i den oförmodade händelse, att Frist kunde
inträffa i den påräknade Totala Summan, före¬
slagit utväg till bristens fallande, på det Kongl.
JV!aj:t med säkerhet kunde påräkna att Anslags*
summan utföll, samt derjemte sf de mot För¬
slaget gjorde anmäi kningar ej funnit anledning
a;t förändra någon Titels Summa, så torde
vidare öfverläggning härom tara öfverflödig.
Hvad åter det lägre förslaget vidkommer, har
den för Inkomst-Titlarne vid lgiy års Riks¬
dag påräknade Summa blifvit tagen till grund,
med de förändringar senare Författningar för en
Och annan Titel gifvit anledning till, jemts
hvad som för tillkomne nya Titlar bord på¬
räknas. Jag anser således det Riddersirapet
och Adeln med fullt förtroende till hvad Stats-
Urskotfet för Inkomst-Tiflarne föreslagit, al¬
lenast bestämmer huruvida Öfverskotts medlen
från och med år ific>9 må till Kongl, Majit öf¬
verlämnäs, att emot vanlig och behörig Redo¬
visning till 3'dje Hufvud-Titelns förman efter
Dess Högs godtfinnande använda, dä i detta
fall det lägre Förslaget bör antagas; eller ock
i motsatt förhållande , om dessa Medel böra
som hitintills till Riksgälds-Contoiret aflemna»
till afbetalning å Rikets Gäld , då det högre
Förslaget bör användas och påiäknas, med der¬
vid fästadt villkor, att om emot förmodan stör¬
re eller mindre brist i den påräknade Totala
Summan något år intill nästa Riksdag skulle
inträffa, bristen då bör Stats-Verket godtgöra#
af Riksgälds-Contoiiet.
Hvilketdera af Försiagerne som nu anta-
Ben sr April,
ges, så bör dervid observeras, att de serskil-
ta beslut, Riksens Stander, angående en och an*
nan Inkomst Titel redan har ellyr under lop¬
pet af Riksdagen kan fitta vid ämnets slute-
liga handläggning hos Stats-Utskottet, i För¬
slaget behörigen iagttagas. Om Proposition härå
anhälles ödmjukeligen.
Friherre Wrangel, Henning! Jemte det jag
förenar mig med Friherre Stael von Holstein,
får jag lästa HögloHige Ridderskapets och A.
delns uppmärksamhet derpå att Skånska In-
F nrerie Regementernes Vacance-afgift blifvit i
Betänkandet under 42 puncten ibland Inkomst-
Titlarne upptagen. Då det ämnet icke är af¬
gjordt huru med Skånska Roteringen kommer
ait gä och samma Rotering ej ännu blifvit slu-
teiigen ,»f Kongl. Majit i JNåder pröfvad och
fasistalld, bör väl ofvannåmnde Vacance-afgift
icke såsom en ständig Inkomst kunna påräk.
nas, hvadan jag anhåller att den under 43
puncten uppförde Inkomst-Titel, må utur Be¬
tänkandet, 1 händelse det i öfrigt af Ridder-
skåpet och Adeln biTlles, uteslutas,
H err Grefven och Landt Marskalken hemställ-
dn, om Ridderskapet och Adeln, med uteslu¬
tande af den ibland Stats-Verkets Ordinarie
Inkomster under 43 puncten upptagne Vacance-
afgift vid Skånska Infanteri» Regementerne , be¬
hagade i öfrigt Stats-Urskottets den i<5 sist-
ledne Februarit meddeldte Förslag till Inkomst-
Titlarnes beräkning till alla delar gilla, med
antagande derjemte af det yti na förevarande
Ben 21 April.
119
Utlåtande föreslagne tillägg, nemligen att som
Öfverskotten å Inkomsterne komma såsom för¬
ut att till Riksgälds-Contoiret ingå, nödiga
Medel till betäckande af den brist uti de på*
räknade Stats-Inkomsterne, som möjligtvis skul¬
le kunna uppkomma, må uti Riksgälds-Con¬
toiret afsättas, för att af Kongl. Maj:t vid fcw
iefallande behof användas.
Bifölls.
Föredrogs å nyo och gillades följande från
nedannämnde Utskott inkomne, samt den ir,
14 och ij dennes på bordet lagde Utlåtanden:
Frän Stats-Utskottet:
I anledning af Kongl. Majits Nådiga Proa
position, 0111 Stats-Verkets tillstånd och beho£
under Riks-Statens första Hufvud-Titel.
Frän Bevillnings-Utskotteti
Under N:o 12, öfver Riksdags-Fullmägti-
ges J. Rutbergs och E. Mörtbergs Memorial,
om understöd för Curhusen i Norrbotten.
Frän Lag- Utskottet t
1:0 Under N:o 76, rörande frågan om
förändring af Lagens stadgande uti 2 och 6 §•
af 7 Cap. Haadels-Ralkeiu
\
120 Den 21 April.
2:0 Under N:o 78, öfver väckt Motion,
om skyldighet för samtehge Embets-Verken ,
att vid hvarje halft års förlopp tid Riksens Stän¬
ders Justitiae-Ombudsman aflemna Arbets-för-
teckningar, m. m.
3.0 Under N:0 79, angående väckt fråga,
om förändring af Rättegångssätt i Mål rö¬
rande Skjuttsnings-försummelser.
4:0 Under N:o 80, angående gjordt För¬
slag om ändring i ansvaret för fyileri och dryc¬
kenskap.
5:0 Under N:o 8r> öfver väckt Förslag
att Mål, som angå fylleri och oloflig försälj¬
ning af Bränvin, Romm och Toddy, endast
må af Allmänna Domstolarne upptagas, m. m.
Föredrogs å nyo Lag- samt Allmänna Be¬
svärs- och Oeconomiae-Utskottens under N:o
82, 8,3 och gy afgifne , samt den 14 dennes
på bordet lagde Utlåtanden, i anledning af
gjorde Anmärkningar vid de af Utskotten den
j4 sistledne Februarii meddeite Betänkanden.
1:0 Rörande väckt Motion, om skyldig¬
het för Priviligerad Jord att deltaga 1 Tingshus*
och Prestegårds-byggnad.
a;o Rörande .föreslagen ändring af Kongl.
Den 21 April.
121
Förordningen den 30 September 1*790, om all¬
männa Vägarnes underhållande vintertiden.
3:0 Angående rättighet för dem, som låtit
i Allmänna Brandförsäkrings-Verket försäkra
sin å Landet ägande Åbyggnad , att undgå er¬
läggande af Brandstod; och som sistnämnde
irenne Betänkanden redan blifvit af Ridder-
skapet och Adeln bifallne, ansåg Ridderska-
pet och Adeln nu ifrågavarande LJtlåtanden en¬
dast böra läggas till Handlingarne.
Vid förnyad föredragning af Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomire-Utskottens
under N-.o 84 afgifne , samt den 14 dennes pä
bordet lagde Utlåtande, i anledning af gjorde
Anmärkningar vid Utskottens den 14 sistledne
Februarii meddelte Betänkande, öfver väckt
fråga, om indelning af By-vägar till underhål-
lande; fann Ridderskapet och Adeln för godt,
att, enär sistnämnde Betänkande redan blifvit
af de öfrige trenne Riks-Ständen bifallit, äf¬
ven för sin del, dervid nu mera låta bero.
Föredrogs å nyo Lag-Utskottets under N:o
74 afgifne, samt den 14 dennes på bordet
lagde Utlåtande, i anledning af gjorda anmärk¬
ningar vid Utskottets den 28 sistledne Januarii
meddelte Betänkande, rörande väckt förslag
em förändring af de Författningar, hvilka till
122
Den 21 April.
förekommande af Barnamord äro utfärdade: Och
som sistnämnde Betänkande redan blifvit af
Ridderskapet och Adeln bifallit; fann Ridder-
skåpet'och Adeln att Utskottets ifrågavarande
Utlåtande endast borde läggas till Handlin-
garne.
Företogs till pröfning Serskildta Utskot¬
tets den 2 dennes afgifne, samt den ii i sam¬
ma månad eftermiddagen på bordet lagde Me¬
morial, innefattande upplysningar om de hit¬
tills vidtagne åtgärder i frågan om indragning
och sammanslående af öfverflödige Embeten
och Tjenster.
Herr Grefven och Landt Marskalken föreslog,
att nämnde Memorial måtte hvila intill dess Ut¬
skottet till Riks-Stånden inkommit med Grun-
derne tili en allmar, ny Reglering af Statens
Embeten och Tjenster, dä Ridderskapet och
Adeln blefve i tillfälle atti sammanhang dermed
pröfva berörde Memorial; hvilket bifölls.
Föredrogs å nyo Lag- samt Allmänna Be¬
svärs- och Oeconomiae-Utskottens den 18 sist-
Jedne Martil, under N:o 73 afgifne, samt den
14 i denna månad på bordet lagde Betänkan,
de, öfver de flere hos Ridderskapet och Adeln
samt Hedervärda Bonde-Ståndet väckte Förslag,
om en mera allmän och utvidgad Närjngs-fri-
Ben 21 April,
I23
het, samt i sammanhang dermed öfver den i
Välloflige Borgare-Ståndet af Herr Edelberg
gjorde Motion , om gninsors bestämmande emel¬
lan Stads- och Landtmanna-handteringen.
Herr Anbarsparre, Ingemar August, anför¬
de skriftligen:
Efter min öfvertygelse hafva vi de tvångs¬
lagar, som öfverhopa oss i alla yrken, att an¬
klaga för den tröghet och bristande industrie,
som hindra nya inrättningar och förbättringar
i de gamla. Man kan ej undra på att enskild¬
te Personer ifra emot häfvandet af fördelar, som
vunnit gammal häfd och förskaffat dem en mak¬
lighet, som ej störes af tvånget att göra nya
uppfinningar och förädlingar , för att vinna ut¬
komst, och hvilka exclusiva fördelar de anse
hörande till sina Privilegier, för att så mycket
mer afskräcka från någon rubbning, men det
måste tillhöra dem, som inse olägenheterna, att
befordra deras afskaffande. I grund häraf och
för att gifva ett mera bestämdt uttryck skulle
jag önska det tillägg i den af Utskotten före-
slagne anhållan hos Kongl. Maj:t, att denna
anhållan hade afseende på Skrå-ordningarnes
upphäfvande; hvarå jag får utbedja mig Herr
Grefvert och LandtMarskalkens Proposition.
Friherre Cederström, Jaeob: Ehuru i Be¬
tänkandet finnes intaget, att något Stånds Pri¬
vilegier icke böra förnärmas genom de rättel¬
ser, sorn i Författningarne rörande Handeln och
Näringaroe kunna anses nödiga, likväl och då
124
Dm 21 April
det är tydeligen bevist, att Skrä-ordningarne
ingalunda kunna räknas bland Stånds-Privile-
gier; så 'hemställer jag om återremiss af Be¬
tänkandet är nödvändig. Då Riksens Ständer
genom bifall till Betänkandet öfverlemna till
Kongl. Majit, att vidtaga sådana ändringar i
de Öeconomiska Forfattningarne, som Kongl.
Maj.-t i Nåder pröfvar nyttiga , så tror jag att
Ridderskapet och Adeln kan bifalla Betänkan-
i det sådant det nu är; och hämtar ännu mera
skäl härtill af den innom Borgare-Ståndet be-
fintelige sinnesstämning, hvilken torde göra en
återremiss åtminstone öfverflödig.
Herr Ankarsparre: I anseende till de skäl
Friherre Cederström anfört, vill jag ej vidare
yrka Proposition ä det af mig föreslagne tillägg.
Herr Grefven och LandtMarsialken gjorde
Proposition till bifall af Lag- och Oeconomiae-
Utskottens ifrågavarande Betänkande, hvilken
Proposition med Ja besvarades.
Föredrogs å nyo Lag-Utskottets under N:o
7? afgifne, samt den 14 dennes pä bordetlag-
de Utlåtande, i anledning af gjorde anmärk¬
ningar vid Utskottets den 20 sistlecine Februarii
meddelte Betänkande, öfver väckt fråga, om
upphäfvande af Kongl. Kungörelsen den a6 No¬
vember igf6, angående sättet för en Menig¬
hets hörande i enskildte tillåtelige Ärender.
Den 21 April.
Herr Wfunck af Rosentchöld, Eberhard: Som
det är utan ändamål att anföra något mot det¬
ta Betänkande, sedan det redan blifvit af iren¬
ne Stånd bifallit, anhåller jag endast att till
Protocollet få anmäla min Reservation mot Rid-
derskapets och Adelns beslut i denna fråga,
med tillkännagifvande det jag ej var närvaran¬
de dä Målet första gången föredrogs. Jag
kan omöjehgen tro att icke den civila friheten i
vårt Land varit för allmänna lugnets bibehållan¬
de förut tillräckeligen inskränkt, utan att be¬
höfva ytterligare inskränkas och sättas i mera
beroende af Krono-betjente genom ifrågavaran-
Författning.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställ¬
de, om icke, enär Utskottets första Betänkan-
de redan blifvit af Ridderskapet och Adeln bi¬
fallit, Utskottets ifrågavarande Utlåtande nu en¬
dast finge läggas till Handlingarae$ hvilket
bifölls.
Företogs till pröfning Lag-Utskottets un¬
der N:o 77 afgifne, samt den 14 dennes på
bordet lagde Betänkande; öfver gjordt Förslag,
att Konungens Befallningshafvande må blifva
pligtige, att, till Justitiae-Cancelleren och Ju-
stitiaj-Ombudsmannen insända ett exemplar af
de Kungörelser, hvilka af dem utfärdas, m. m.
Grefve $/>ens, Jacob Melker: Jag tror, för
min d#l, ej att Lag-Utskott«t gjordt tillbörligt
126
Den 21 dpr il.
afseende å Grefve Gyllenborgs Förslag och be*
gar alltså Betänkandets återremitterande. Den
åsigt, som ledt Utskottet, vid afstyrkandet af
den föreslagne skyldigheten för Konungens Be¬
fallningshafvande att till Justitiae-Cancelleren och
Justitieombudsmannen insända sina Kungörel¬
ser öfver allmänna vtgtigare Årender, confra-
steras besynnerligen med den, som föranlåtit
tillstyrkandet i ett annat Utskottets Betänkan¬
de af en slik insändningsskyldighet, i anseen¬
de till Utslag, som i enskildta Mål fällas. Då
genom ett sådant serskildt. Utslag blott den
enskifta Parten kunde hafva blifvit i sin rätt
förnärmad, och det i sådant fall tyckes egenteli-
gen böra tillhöra honom sjelf, att deruppå väcka
Vederbörandes uppmärksamhet, afse deremot
en del af Konungens BefalJningshafvandes Kun¬
görelser, Stadg3nden för hela Allmänheten i Lä¬
net och ett i dem begånget misstag om Lagars
och f örfattningars rätta förstånd, ett öfverskri-
dande af rättigheter och Embets-åligganden har
ett, äfven på det Allmänna, skadligt inflytande
samt fordrar snar rättelse, och om intet af an¬
nan orsak böra väl de, som skola vaka öfver
FÖrfattningarnes efterlefnad i Landet, erhålla
officiel kännedom om hvad i serskildta delar
deraf är stadgadt. Då Kungörelser vanligtvis
tryckas , blifver också arbetet i Lands-Cancel-
lierne genom afsändningen obetydligt ökadt.
Likaså synes mig intet skäl vara för afstyr-
kande af andra delen af Grefve Gyllenborgs
Förslag, i hvad det förer inberättandet af an¬
ledningen, förloppet och resultatet af någon
Menighets hörande i Mål af allmännare vigt.
Den 21 April.
Detta är icke ens jemförligt med något Konun¬
gens Befallningshafvandes beslut uti easkildte
fall. Justitias-Cancelleren och Justitis-Ombuds-
mannen, såsom den ena ä Konungens och den
andra å Rikets Ständers vägnar, högste häck¬
lare öfver Lagarnes verkställighet, och det All¬
männas deråt beroende rättigheter, bora väl till
det minsta erhålla kunskap om allt hvad i
Landet sig uti något allmännare afseende till¬
drager. Sluteligen kan jag icke heller god¬
känna Utskottets förklaring, i anledning af Gref¬
ve Gyllenborgs tredje Förslag, att genom de fle¬
re Författningar, hvilka angående Uppbörden
af Krono- och Beviilnings-Medlen blifvit utfär¬
dade fillräckeligcn vore bestämdt, huru i den
af Grefve Gyllenborg omförmälte händelse bor¬
de förfaras, och att alltså något vidare Utlå¬
tande deröfver icke behöfdes. Jag anser det
hafva varit Utskottets skyldighet att uppgifva
dessa flere Författningars föreskrifter, och visa
deras tillräckeliga bestämdhet samt öfverens¬
stämmelse med rättvisans fordringar.
Herr Munck af Rosenschöld: För min del
anser jag Grefve Gyllenborgs Motion vara en
af de vigfigaste, sorn vid denna Riksdag blifvit
gjorde, och förenar mig i allt hvad Grefve Spens
nu anfört. I vår Constitution är en större con-
troll nedlagd öfver de högre Embetsmännen än
andra. Kongl. Maj:ts Kungörelser granskas i
afseende pä de rådslag, sorn blifvit till dem
afgifne eller utehlifvit, af Constitunor.s-Utskot-
tetl Men Lag-Utskottet vill ej medgifva nyt¬
tan af» att Kongl. Maj;ts Belallningshafvandes
128
Ven at April.
Kungörelser varda granskade. I min tanka skul¬
le Grefve Gyllenborgs Förslag medföra en vä¬
sentlig nytta och tjena till förekommande af
många olagligheter samt således äfven af deras
beifrande. Om det antogs, skulle kanske mån¬
ga Kungörelser aldrig komma i dagsljuset. Man
skulle dä ej fä se Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande sjelfmyndigt tillsätta gode Män vid
Enskiften: Man skulle då ej få se Kungörel¬
ser om inställande af Spannmåls upphandling
för Kronans räkning, tvertemot Mag3zins Di-
rections beslut, just då alla Jordbrukande Clas-
serne mäst behöfde denna utväg till afsättning:
Man skulle då ej få se ett i allmänna La-
gen stadgadt straff egenteligen skärpas; ej se
sådana åtgärder vidtagas, som äro oförenliga
med allmänna Lagen och Kongl. Författningar.
Jag yrkar att Betänkandet ma med dessa mi¬
na Anmärkningar återremitteras.
Friherre Cederström, Jacob: Då Landshöf-
dingarnes Kungörelser i allmänhet tryckas, an-
ser jag visserligen icke något hinder vara för
deras insändande till Justiti$-Ombudsntannen
och Justitiae-CanceJleren. Deremot kan jag icke
lika med Grefve Spens linna någon analogie
emellan den föreslagne skyldigheten för Lands-
höfdingarne , att till justitite-Ombudsmannen in¬
sända deras beslut i Police-Mål, och den ena¬
handa förbindelse, man nu vill ålägga dem i
afseende pä deras Kungörelser. En sådan för¬
bindelse skulle omöjligen kunna uppfyllas, så
framt ej Konungens Befallningshafvande skulle
sättas
Ben 21 April*
129
sättas ur stånd att nied tillbörlig skyndsamhet
sina göromål förrätta.
För öfrigt kan jag ej instämma i Herr
Munck af Rosenschölds suppositioner, att de
olagligheter, han såsom möjeliga anfört, i annan
händelse skulle äga runi.
Grefve Spens: I anledning af hvad Friher¬
re Cederström anfört» får jag blott erinra,
att, långt ifrån att emellan de tvänne Lag-
Utskottets serskildta förslag, hvilka jag om¬
nämnt, finna en analogie» har jag dem emel¬
lan anmärkt en motsägelse, och anser mig icke
kunna i någotdera instämma.
Herr Munck af Rosenschöld t I anledning af
hvad Friherre Cederström yttrat, får jag Dani¬
na, att sådana händelser som jag omtalat, ver¬
kligen tilldragit sig, och att jag äfven kan
sådant styrka. .
Grefve Gyllenborg, Johan Henning» hade in'
lemnat följande, som upplästes:
Då vid Lag-Utskottets afslag, uppå mui
Motion det Landshöfdingarne borde åligga att
till Justitiee-CanCdlleren och Justitieombuds¬
mannen insända en del af deras tryckta Kun¬
görelser, nyttan af Utskottet icke är bestridd,
men intet antagligt skäl framstäldt emot dess
godkännande, anser jag mig så mycket mera
föranlåten att yrka återupptagande af ämnet af
Ridd, och /!</, Prof. V R. 2 Afd, 17, i§«
Den 21 April.
Utskottet, som dt t varit oväntadt att Ufskot*
tet skulle såsom skäl till afslaget åberopa den
hvar och en tillkommande rätt, att i laglig
våg söka ändring i Konungens Befallningshaf»
vandes beslut, hvilket förut är hvar och en
kändt, men hvaraf likväl icke följer, att hvar
och en kan alltid känna möjliga obehörighe¬
ten af åtgärder eller äga utväg, att, deri söka
rättelse, samt att hinder således icke hör läg¬
gas i vägen, för en Fmbetsmanna-controll, i
detta afseende, till skyddande af allmän och
enskildt rätt. I samma ändamål anser jag det
hade bordt blifva af Utskottet medgifvit , att
Landshöfdingarne borde åligga att förenämnde
Embetsman tillkännagifva, enär och i hvad än¬
damål Länens Innevånare kallas till allmänna
Sammankomster samt till vittnesförhör å Lands-
Canctlliet, enär gränsorne för executiva Em-
betsmyndignetens rättigheter i sådana fall sy¬
nas vara ganska obestämde, men missbruken
deraf stundom torde kunna inträffa, som på
allmän och enskildt rätt kunde äga ett menligt
inflytande. Detta tillstyrkande har Utskottet
äfven, utan anförde skäl, efter godtycko afsla-
git; äfvensom den begäran, att, dä jäf göres
emot debiterade Utskylder, med uttagandet må
innehållas, Utskottet icke funnit för godt att
med skälen dertill beledsaga deras afslag, utan
blott åberopat de i detta afseende gällande
Författningar; men således icke uppfyllt hvad
Mononen åsyftat, nemligen räitelse i dessa
Författningar, eller framställde skäl, hvarföre
ingen förändring deri medgifves, och i afseen¬
de på hvilket ailt jag vördsammeligen anhåller
Den si April.
131
att Betänkandet ma återremitteras samt desse
Anmärkningar Betänkandet fä åtfölja.
Herr Grefven och LandtMarshalken hem¬
ställde , om Riddeiskapet och Adeln ansäg
Lag-Utskottets Betänkande hora, i anledning
af de dervid gjorde Anmärkningar, till Ut-
Utskottet återremitteras.
Ropades Ja.
Föredrogs å nyo Stats-Utskottets den 6
dennes afgifne, samt den 1? i samma månad
på bordet lagde Utlåtande, angående Stats-Regle-
ringen i hvad som röret Riks-Statefts andra
Hufvud-Titel.
Herr Silfverstolpe, Fredric Samueli upplär
ste följande:
Till följd af Nådig Remiss från Kongl.
Maj:t, har Högloflige Stats-Utskottet till bere¬
dande upptagit en af mig, förmedelst under,
dånigt Memorial till Konungen af den äi sist-
ledne October, inledd hemställan om tvänne
Löne-förhöjningar å Kongl. Öfver-Intendents-
Embetets Stat. Omförmälte mitt underdåniga
Memorial till Konungen upptog såsom skäl till
denna hemställan, att nämnde tvänne Löner,
nemligen Secreterarens och CancelhstenS, icke
befunnos svarande hvarken mot Tjensternes
egenskap, när de med dylika vid andra Verk
Den 21 April.
jemföras, ej eller mot de Löner, som åt andre
Tjenstemän vid öfver-Intendents-Embetet äro
bestädde, och att således, med afseende både
på en erkänd likhet uti Tjenstegrader och på
göromålens beskaffenhet och mängd, jag an¬
lag mig bora önska Secreteraren enahanda vil¬
ltor med dem Kamererare!! åtnjuter, och åt
Canceliistea enahanda med den 4:de Conduc-
teuren. jag anförde vidare i underdånighet,
att Secreterarens göromål vid de tvänne Proto-
coil, han vid Öfver-Intendents-Embetet och uti
Siotts-Byggnads-Directionen har att i hvarje vec¬
ka föra, och vid de Expeditioner, som af bå¬
da desse Sessions-dagar föranledas, vore flere
och trägnare än Kamererarens vid desse Be¬
fattningar, samt att med Cancellisten inträffa¬
de det sällsamma förhållande att hans Lön vo¬
re icke obetydligt mindre än Vaktmästarens.
Öfver detta Mål och efter inhämtande af hvad
jag sålunda i min Embetsmanna-eger.skap hos
Kongl. Maj:t officielt i underdånighet andragit,
har Högloilige Stats-Utskottet i Betänkandet
af den 6 innevarande .April sålunda sig yttrat,
att en jemförelse, i afseende pä den yrkade lillöknin~
gen icke skäligen åser rum, enär Kamereraren
såsom tillika varande Casstur, htstrider tvänne Be»
fattningar, och Conducteuren ater mäste för sin
Lön hafva vida trägnare tjenstgöring än CtmceU
listen. Icke utan förundran finner jag Höglofli-
ge Stats-Utskottet genom detta sitt yttrande
hafva gifvit dementie åt det uttryck jag, såsom
Embetsman tili min Konungs granskning, i un¬
derdånighet framiagdt, och aetta uttryck om
göramäicns större trägenhet och mängd för Se-
\
Dm ar Aprtl.
»3?
®retetaren an för Kamererarsn, kan likväl sS
mycket mindre undfallit Högloflige Stats-Ut-
skottets uppmärksamhet, som det uti Utskot¬
tets Betänkande befinnes vara utur mitt under¬
dåniga Memoria! upprepadt. jag hemställer
till Högloflige Ridderskapets och Adelns upp¬
lysta eftersinnande, huruvida Riksens Ständers
Statsutskott kan äga en lika säker kännedom,
som jag, af göromål, hvilka äro ställda un¬
der min, icke under Utskottets uppsigt, och
följaktligen hviketdera vitsordet om merberör-
de Tjenstemsiina-ärenders större eller mindre
trägenhet och mängd, bör anses såsom det san¬
na o:h ensamt gällande. I afseende på Ut¬
skottets tanka, att den 4:de Conducieurens
tjenstgöring måste vara vida trägnare än Cm.
cellistens, så ligger häruti vissei ligen ingen
motsägelse mot min underdåniga uppgift till
Konungen, emedan denna uppgift icke ens stäl¬
ler de båda Tjenstemännens göromål i någon
jemnförelse; men jag hämtar af Högloflige Stats¬
utskottets uttryck, anledning, att här inför
Högloflige Ridderskapet och AdU.. förklara,
att förhållandet är alldeles tvärt emot hvad
Utskottet i denna del förmenat, och jag böt
härtill lägga den anmärkning, att Högloflige
Stats-Utskottet uti sitt Betänkande icke ens
upptagit det argument, som i mitt till Konun¬
gen afgifne underdåniga Memorial befinnes tili
stöd för en önskan om förbättring i Carrcel-
listens Löne-vilkor, nemligen, att hans Lön
är icke obetydligt mindre än Vaktmästarens.
Härtill bör jag nu foga den uppgift, att Lö¬
sen för den Contorsskrifvare , soia biträder
*34
Den az April.
K.amereraren är mer än dubbelt större än'Can-
cellistens, då likväl denne senares göromål
äro mer än dubbelt trägnare än den förres.
Högloflige Stats-Utskottets Betänkande in.
nefartar äfven den tanka, att, den för de tvnn-
ne Tjensternännen stadgadt Aflöning blifvit lämpad
efter hvad dem skäligen kunnat tilläggas, i jern-’
förelse med sädane Tjenstemän^ ' Löner vid andru
Pubjique Verk, der en daglig och trägen tjenst■
göring skall bestrida^•, som äter vid Slotts- Byggnads-
Direktion icke lärer kunna inträffa, och med an¬
förande häraf, samt på det ytterligare skäl, att,
lerörde Löner så nyligen blifvit ansia gn e, äfven med
iakttagande deraf att desse Tjenstemän, lika med
undre, genom Spannmäls-berakning under Lönen ,
kunna påräkna en tidens 3fynl- och Varu-värden nå¬
gorlunda åtföljande Aflöning, anser Högloflige Ut¬
skottet sig icke kunna gifva Riksens Ständer någon
anledning till beviljande af den ifrågavarande Tjen¬
stemän föreslagne Löne-förhöjning. Jag anmär¬
ker harvid, att Utskottets förmodan, att den
sammaniagde tjänstgöringen vid de båda Ver¬
ken, Kongl. Öfver-Intendents.Embetet och Kongl.
Siotts-Byggnads-Direetjanen, icke är daglig och
trägen, ar mot verkeliga förhåliandet stridan¬
de. Secreterarens göromål äro så måugfalldi-
ga att de verkeligen icke medhinnas att innom
Kmbetsrummet bestridas. Denna uppgift är
tillräckelig för att bevisa att reriskrifningen ger
en ovanbgt trägen sysselsättning åt en ensam
Cancelbst. Secreterarens värdighet mätte vara
densamma med Secreterarens vid de Kongl,
Cohegierne, så vida Kongl. Slotts-Byggnads.
Den si April-
13?
V
Directionen är med dessi scnare enahanda.
Att de båda Lönerne ej aga starre anciennitet,
än sedan det sista Riks Möte, lärer ej vara
ett argument att anföra emot en Lönförhöjuing,
för hvars behörighet elier obehörighet inga an¬
dra grunder lära hos Rikets Rögloflige Stän¬
der kunna anses, gällande än billighetens och
obillighetens.
Uti Premisserne till Hogloflige Stats-Ut-
4 V' O
skottets Betänkande länner jag visserligen upp¬
tagen den, genom mitt ofta nämnde underdåni¬
ga Memorial, gjorda begäran om Expencernas
förhöjande från 200 till 300 R:dr , men uti
conclussionen finnes häröfver intet yttrande..
På grund af alla dessa mina anmärknin¬
gar, anhåller jag om Hogloflige Ridderskapets
och Adelns benägna bifall till återremiss af
Stats-Utskottets Betänkande , och att mig måt¬
te tillåtas att detta mitt Memorial med de treur
ne Med-Stånden communicera.
Friherre Cederström, Jacobf Jag kia ej und-
gå att fasta mig vid Stats Utskortets afsUg i
frågan om Löne-tillökning för- Län'tstats be¬
tjeningen å Gottlan!. Ehuru icke kan er¬
känna rigtigheten af den grundsitts. Utskottet
etablerat att hänskjuta dylika frågor t/l! en
allmän Löne-reglering, skulle jag likväl kunia
medgifva att LandsSscreteraren oell LandsKame-
reraren äro så väl lönte- att de emedlertid
kunna åtminstone bärja sig; men sädin* är ic¬
ke förhållandet med Krono Fogdarne. Dessa
Den si April,
hafva i årlig Lön 100 R:dr Banco, hvaraf hälf¬
ten är indelt, och dessutom 13 R:dr i5 sk.
contant såsom rcsepenningar, och derföre sko¬
la de göra trenne resor om äret genom Fögde-
riet för Uppbördens verkställande. När nu
en sadan Tjensteman kan hafva i årlig Upp.
börd omkring 50,000 R:dr sig anfortrodt, är
det billigt att han åtminstone är försedd med
en Löne-inkornst, som förvissar honom om en
tarflig utkomst. Jag anhåller således att Ut¬
skottets Betänkande må återremitteras.
Herr Silfverstolpe .■ Med förklarande af min
Jifliga erkänsla för deri benägenhet Stats-Ut-
skottet visat Kong!. Academien för de fria
Konsterne, medelst tillstyrkande att förhöja
detta Verks års-anslag nied 1925 Riksdaler,
får jag bos Herr Grefven och LandtMarskal-
ken samt Högloflige Ridderskapet och Adeln
andraga såsom ytterligare motiv till min redan
gjorde begäran om återremiss af Utskottets
Betänkande, att detsamma icke upptager nyss¬
nämnde Academies Anslags summa uti den e-
genteliga och rätta Hufvud-Titeln, som är den
femte, men uti den andra.
Herr von Hauswolff f Carl Gustaf Reinhold i
jemte det jag förenar mig med Friherre Ce¬
derström, får jag tillägga, att jag anser Utskot¬
tets principe *tt inga Löne-tillökningar böra
beviljas i afbidan på en förestående Löne-Re-
sjering, vöre så mycket mera oriktig , som Ut¬
skottet icke kunnat uppgifva när en sådan Re¬
glering kan komma att för sig gå. I mia
Ben sr A frit.
tanka vore det mera i sin ordning att tillräc-
keiige löner provisionelt bestämdes för de
Tjenstemän, hvilka deraf ännu äro i saknad,
och att sedermera vid den blifvande Reglerin¬
gen, dessa löner fastställdes, eller ock om Tjen-
Sterne funnos öfverflödige indrogos. Ibland de
Verk der lönerne äro alltför få emot det be.
hötliga antal af Tjenstemän, är Kongl. Majås
Justitia - Revisions - Expedition, jag har sjelf
varit tjenstgörande derj men efter att hafva
delat det gemensamma öde med de fleste der.
varande Tjenstemän att i flere år få tjena ri¬
tan lön, fann jag mig nödsakad att öfvergif¬
va denna Tjenstemannabana. Innom denna Ex¬
pedition är icke mer än 2:ne Protocolis-Secre-
terare-löner samt 4 eller 5 Cancellist-löner;
men med den erfarenhet jag sjelf äger om
tjenstgöringen derstädes, kan densamma icke
bestridas med ett sä inskränkt antal Tjenste¬
män, och dä måste de öfrige tjena utan lön.
Af de skäl jag anfört anhåller jag således att
frågan om Lönetillökningen ej mindre för Ju-
stitis-Revision än Krono-Fogdarnes på Gott¬
land må till Utskottet återremitteras.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt-
JHarskalktn framställd Proposition, blef Stats¬
utskottets ifrågavarande Utlåtande, i anled¬
ning af de dervid gjorde anmärkningar, till
Utskottet äterremitteradt.
Föredrogs å nyo och lades till Handlin'
Den 21 April.
garnej Hans Exelleoce Herr HofCancellerens
den lo dennes atlåtne, samt den 15 i samma
manad, förmiddagen på bordet lagde Skrifvel¬
se, innefattande underrättelse om de af Kongl.
Majrf i NäJer vidtagne beslut, i anledning af
Riksens Ständers underdåniga hemställanden,
dels rörande Cancellie-afgiften vid Ansöknings-
ocis Besvdrs-skrifter i enskildte Mål, samt dsls
angående Pass-C.mtoirs inrättande på tjenlig»
stallen i alla Rikets Län.
Justerades följande:
Utd rag af Profocollet, hållit hos Högloflig®
Ridclerskapet och Adeln, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, förmiddagen,
den 21 April 1318.
S. D. Vid förnyad föredragning af Hög-
vördige Preste - Ståndets Protocoils - Utdrag af
den i) dennes, innehållande, att sedan Fri¬
herre Mannerheim, Lars August, blifvit i be¬
hörig ordning vald till att å nyo vara Riksens
Ständers Justitieombudsman, samt Comitier.
ce-Rådet O. Zenius, likaledes blifvit utsedd,
att vara Justin* - Ombudsmannens Suppleant,
Preste-Ståndet beslutat anmoda Expeditions-
Utskottet, att för deni uppsätta behörige Con-
stitutorial å nämnde Befattningar 5 fann Hög¬
loflig® Ridderskapet och Adeln för godt, att
uti enahanda beslut med Preste - Ståndet in«
«tämma. Ut supra.
Den ig April.
*39
S, D. Sedan den i 103 Regerings-For-
trsen stadgade omröstning öfver Högsta Dom¬
stolens Ledamöter blifvit verkställd , fann Rid-
derskapet och Adeln för godt anmoda F.xps-
ditions - Utskottet, att uppsatta en underdånig
Skrifvelse till Kongl. Majrt med anmälan det
H >gsta Domstolens samtelige Ledamöter blif¬
vit i deras vigtiga kall bibehällne. Ut supra.
S. D. Med anledning af derom väckt Mo¬
tion beslöt Högloflige Ridderskapet och Adela
gifva Consfitutions-Utskottet tillkänna Ridder-
skapets och Adelns önskan, det måtte Consti-
tutions-Utskottet låta till trycket befordra, så
vfil de i Constitutions-Utskottet hällne Proto-
coll, som Handlingarne uti det till Utskottet
remitterade anmärknings-mål mot Konungens
Rådgifvare i Commandomål för Flottorne och
Föredraganden af Krigsärenderne, i afseende på
det till Allmänna Magazins-Direetionen lernna-
de avertissement otn utspisning af mjukt bröd
åt Garnisons och Arbetsmanskapet i Carlskro-
na, samt den i sammanhang härmed Magazins-
Direetionen sedermera ålagde skyldighet att
åtlyda Kongl. Majrts, genom dess General-Ad¬
jutanter för Arméen och Flottorne utfärdade
Ordres, om Trouppers proviantering under
fredstid. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-
samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ut-
skottens, under N:o 147 afgifne, samt den
JX dennes på bordet lagde Memorial, i an*
ledning af Herr Munck af Rosenschölds * Ebor»
Den 21 April,
hard, till Utskotten remitterade anförande, an¬
gående vidtagande af sådana medel, hvilka
återföra välmåga innom Landet, blef samma
Memorial, på grond af dervid gjorde anmärk¬
ningar, till Utskotten återremitteradt, med an¬
modan, att vid återremissens besvarande tilli¬
ka upplysa, hvarföre Utskotten icke, innom
den i 44 §, Riksdags-Ordningen stadgade tid ,
till Riks-Ständen argif vit ifrågavarande Memo.
rial. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats'
Utskottets den y dennes afgifne, ssmt den 11
j samma månad, eftermiddagen på bordet lag¬
da Utlåtande, i anledning af gjorde anmärk»
singar vid Utskottets den 16 sistledne Februa¬
rii meddelrite Förslag till beräkning af Inkomst-
Titlarne uti näst upprättande Riks-Stat; fann
Högloflige Ridderskapet och Adeln för godt
att med uteslutande af dan ibland Stats-Ver¬
kets Ordinarie - Inkomster under 42 puncten
upptagne Vacance-afgifter vid Skånska Infan-
terie-Kegementerne, hvilken Inkomst-Titel, e-
när Skånska Roteringen ej ännu blifvit slute-
figeti af Kongl. Maj:t i Nåder pröfvad och
fastställd, icke syntes såsom en ständig in¬
komst böra påräknas, i öfrigt samma Förslag
till alla delar gilla; hvarjemte Ridderskapet
och Adeln öiföll det af Stats-Utskottet, uti
dess sednare Utlåtande föreslagne tillägg , nem¬
ligen, att som öfverskotten j Inkomsterne
komma såsom förut att till Riksgälds-Contoi-
ret ingå, nödige medel till betäckande af dea
brist uti de påräknade Stats*Inkomsternes sora
Den 21 April. 141
*
möjligtvis skulle kunna uppkomma, måtte uti
Riksgälds-Contoiret afsiittas, för att af Kongl.
Maj:t vid förefallande behof användas. Ut
supra.
S. D. Föredrogos å nyo och gillades föl¬
jande från nedannämr.de Utskott inkomne, samt
den 11, 14 och dennes på bordet lagde
Utlåtanden:
Fran Stats-Utskottet:
\ *
1 anledning af Kong), Maj:ts Nådiga Pro¬
position om Stafs-Verkets tillstånd och behof
under Riks-Statens första Hufvud-titel.
Jfrän Bevillnings-Utskottet.-
Under N:o 12, öfver Riksdags-Fullmäg-
tiges J. Rutbergs och E. Mörtbergs Memorial,
om understöd för Curhusen i Norrbotten.
1frän Lag-Utskottet:
1:0 Under N:o 76, rörande frågan cm
förändring af hagens stadgande uti 2 och 6 §.§.
utaf 7 Cap HandelsBalken.
2:0 Under N:o 78, öfver väckt Motion
om skyldighet för samtelige Embets-Verken ,
att vid hvarje halft års förlopp till Riksens
Ständers Justitieombudsman aflemna Arbets*
förteckningar m. m.
Den 21 April.
3-0 Under N:o 79, angående väckt fråga
om förändring af Rättegångsättet i Mål, rörande
Skjutsnings-försurnmelser.
4:0 Under N:o 80, angående gjorde För¬
slag, om ändring i ansvaret för fylleri och
dryckenskap.
r-o Under N:o 81» öfver väckt Förslag,
att Mål, sorn, anga fylleri och oloflig försälj¬
ning af Brännvin , Bomm och Toddy, endast må
af Allmänna Doinstolarne upptagas m. m. Ut
supra.
S. D. Föredrogs å nyo Lag- samt Allmän¬
na Bes vars- och Oeconomiae-Utskottens under
IV:o 82, 83 och 8S afgifne, samt den 14 den¬
nes på bordet lagde Utlåtanden, i anledning
af gjorde Anmärkningar vid de sf Utskotten
den 14 sistledne Februarii meddeldte Betan*
leanden.
T:o Rörande vackt Motion om skyldighet
för privilegierad Jord att deltaga i Tingshus-
och Frestegards byggnad.
2:o Rörande föreslagen ändring af Kongl.
Förordningen den 30 September 1700, om
allmänna vagarnes underhållande vinter-tiden.
3.-0 Angående rättighet för dem, som lå¬
tit i Allmänna Brandförsåkrings-Verket försäkra
sin ä Landet ägande abyggnad, att undgå er¬
läggande af Biandstod.
Den ai April.
*43
Och som sistnämnde irenne Betänkanden
redan blifvit af Ridderskapet och Adeln bi-
faline, ansåg Ridderskapet och Arieln nu ifrå¬
gavarande Utlåtanden endast bora läggas till
Handlingarne. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag-
xamt Allmänna Besvärs- och Oeconomis-Ut-
skottens under N:o 84 rfgifne, samt den 14
dennes på bordet lagde Utlåtande, i anledning
af gjorde Anmärkningar vid Utskottens den 14
sistledne Februarii meddelte Betänkande, ol¬
ver väckt fiåga om indelning af Byvägar till
underhällande, fann Ridderskapet och Adeln
för godt, att enär sistnämnde Betänkande re¬
dan blifvit af de öfrige frenne Riks-Stånden
bifallit, äfven för siri del dervid nu mera låta
bero. Ut supra.
S. D. Föredrogos å nyo Lag-Utskottets
under N;o 74 och 77 afgifne, samt elen 14
dennes på bordet lagde Utlåtanden, i anled¬
ning af gjord© Anmärkningar vid Utskottets
den 28 sistledne Januatii och 20 sistledne Fcbru-
arii meddelte Bewnkanden:
1:0 Rörande väckt förslag om förändring
af de Författningar, hvilka till förekommande
af Barnamord äro utfärdade.
2:0 Öfver väckt fråga, om upphäfvaude
af Kongl. Kungörelsen den 26 INovember ig 16,
angående sättet för en Menighets höra no e i
cuikiidte tillätdige äreoder.
144
Den ig April.
Och sorn sistnämnde tvenne Betänkanden
redan biifvit af Ridderskapet och Adeln bifall»
ne, fann Ridderskapet och Adeln, att Utskot¬
tets ifrågavarande Utlåtanden endast borda
läggas till' Handlingarne. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Ser¬
skildta Utskottets den 2 dennes afgifne, samt
den ii i samma månad, eftermiddagen på
bordet lagde Memorial, innefattande upplys¬
ningar om de hittills vidtagne åtgärder, i frå¬
gan om indragning och sammanslående af öf-
verflödige Embeten och Tjenster, beslöt Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln att nämnde
Memorial borde hvila intilldess Utskotten tili
Riks-Stånden inkommit med grunderna till
en allmän ny Reglering af Statens Embeten
och Tjenster, dä Ridderskapet och Adeln blef-
ve i tillfälle att i sammanhang dermed pröfva
berörde Memorial. Ut supra,
S, D. Vid förnyad föredragning af Lag-
samt Allmänna Besvärs- och Oeconomi® - Ut¬
skottens den ig sistledne Martii under N:o 73
afgifne, samt den 14 denna månad på bordet
lagde Betänkande öfver de flere hos Ridder¬
skapet och Adeln, samt Hedervärda Bonde-
Ståndet väckte förslag, om en mera allmän och
utvidgad Närings-frihet, samt i sammanhang
dermed öfver den i Viilloflige Borgare-Ståndet
af Herr Edelberg gjorde Motion, om gränsors
bestämmande emellan Stads och Landtman»
na-
Den 2,1 April.
na - handteringar, blef samma Betänkande af
Ridderskapetoch Adeln bifallit. Ut supra.
S. D. Då nu ånyo fiiredrog3 Lag-Utskottets
under N:o 77 afgifne samt den 14 dennes pä
bordet lagde Betänkande, öfver gjordt Förslag
att Konungens Befallningshafvande må blifva
pligtige, att till Justiti<£-Cancelleren och Justi¬
tieombudsmannen insända ett exemplar af de
Kungörelser, som af dem utfärdas m. m.; blef
samma Betänkande, i anledning af dervid
gjorde anmärkningar3 till Utskottet äterremit-
teradt. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats¬
utskottets den 6 dennes afgifne, samt den if
i samma, månad, på bordet lagde Utlåtande,
angående Ståts-Regleringen i hvad som rörer
Riks-Statens andra Hufvud-Titel, blef samma
Utlåtande,, i anledning af dervid gjorde An¬
märkningar till Utskottet återremitteradf. Ut
supra.
y
Herr Grefven och LandtMartialhen tillkän-
nagaf att Riddarbus-Utskottet till följd af Rid*
derskapets och Adelns den 1 dennes eftermid¬
dagen fattade beslut, låtit prägla den Medalj,
som borde Friherre Klingspor, Fredric Phi¬
lip tillställas, och hvilken af Ordföranden i
Riddarhus.Utskottet, blifvit till Herr Grefven
och LandtMarskälken öfverlemnad, samt nu
Ridd. och Ad. Rrot. V % A/d. 30.
146
Den 21 Aprtl.
äfven uppvistes; i anledning hvaraf Herr Gref¬
ven och LandtMarskalken hemställde, om ic¬
ke berörde Medalj, jemte det sistnämnde dag
beslutade Protocolls-Utdrag, som innefattade
Ridderskapets och Adelns beslut i detta äm¬
ne, finge till Friherre Klingspor expedieras.
Bifölls. ’
Högloflige Ridderskapet och Adeln åt¬
skiljdes klockan £ tili 3 eftermiddagen.
In fidem Protocolli,
O. J. Lagerheim.
Tisdagen den 21 April.
Plenum klockan 4 eftermiddagen.
Grefve Lewenhaupt, Gustaf, tog såsom
äldste närvarande Grefven klubban.
Sedan 43, 44, 4^ och 46 §.§. i Riddar-
bus-Ordningen blifvit uppläste, företog Hög-
lotlige Ridderskapet och Adeln val af 6 E-
iectorer och 2 Suppleanter, hvilka skul-
Den åi April,
14?
le äga utvälja Committerade till Tryckfrihetens
vård»
Efter förrättningens slut blef Val ProtO-
collet förseglat, för att i nästa Pleno uppbry*
tas och kungöras»
Högloflige Ridderskapet och Adeln åt¬
skiljdes klockan half till 8 eftermiddagen.
In fidén» Protocolli
O, J« Lagerheim»
Thorsdagen den 23 April.
Plenum klockan half till io förmiddagen,
r‘ Öppnades Protacollet öfver det den 21
dennts eftermiddagen haline val af Sex Eleo.
toier och 2:ne Suppleanter, hvilka skulle äga
utse Committerade till Tryckfrihetens vård j
och befurinos följande Herrar hafva blifvit Ut¬
sedde , till
1 I
Electortr;
N;o 87 Grefve Löwenhjelm9 Guttaft 31 röster.
148
Den 2.3 April,
N:0 ifj Friherre Stael von Holstein;
Corfitz Ludvig 43 röster.
N:0 159 Friherre Silfverhjelm, Göran 31 dito.
N:0 l88° Herr von Hauswolff, Carl
Gustaf Reinhold 33 dito.
N:0 1598 Herr Lannerstjerna, Johan
Wilhelm 32 dito.
N:o 2208 Herr von Brinckman> Carl
Gustaf < 34 dito.
■, V : r ;»,
Suppleanter.
Nio 2 Grefve Lewenhaupt, Gustaf 28 röster.
N:o 713 Herr Cremer, Fullm. Grefve
Hamilton, Axel Rauel 29 dito.
- - - -
Upplästes Coustitutions-Utskottets den 16
dennes aflåtne Memorial, deruti Utskottet an¬
märkt, att enligt Ridaerskapets och Adelns ge¬
nom Protocolls.Utdrag at den n dennes till-
liännagifne önskan, Cons'titutions - Utskottet
vidtagit den anstalt, att Handlingarne och Pro-
tocoilen i Anmärkningsmålet rörande de till Be-
fälhafvarne för en i Nader anbefalld Kustbe-
vaknings-Expedition den 8 April 1817, utfär¬
dade Ordres varda ofördröjeligen till trycket
befordrade.
Lades till Handlingarne.
. ; ' ' . •, _ * . :> • . '1
Upplästes och lades på bordet följande!
f
Den 2j April.
149
frän nedannämnde Utskott inkomne Betan-
kanden;
Ifrån Constitutions Utskottet:
rAf den 16 dennes:
i;o Angående förslag till förandrad Re-
daction af tredje puncten i 44 §. Riksdags¬
ordningen.
2:0 Med förslag till ändring i 61 §. Re-
gerings-Formen.
lfrd.11 Lag-TJtsiottet:
— ' f
rAf den 13 dennes •.
1:0 Angående frågan om förändring af
g Cap- 1 §. Giftermåls-Balken 5 deruti Utskot¬
tet af anförde skäl föreslagit en förändrad Re-
daction af berörde paragraph.
2:0 Rörande Förslag till ändringar uti 7
Cap. Rättegångs • Balken; tillstyrkande Ut¬
skottat, att det af Kongl. Majit derom i Nå-*
der framställde Förslag måtte af Riksens Stän¬
der gillas och antagas, såsom hädanefter gäl¬
lande Lag, hvarigenom Lagens förra stadgan-
den i detta ämne, tillika med Kongl. Förord¬
ningen den 15 October 1810, angående visse
omständigheter, i afseende å Inteckning i fast
Egendom, skulle komma att till deras verkan
Den 23 April,
upphöra * hvarjemte Utskottet föreslagit tvärt-
ne tillägg till nyssnämnde förslag.
Af den 17 dennes:
3:0 Angående det af Kongl. Majit till
Riksens Ständers antagande i Nåder framställ¬
de Förslag till ny Concours-Lag, hvilket för¬
slag enär deruti ej mindre allmän och enskild
säkerhet vöre fullkomligen bevarad, än äfven
en tillbörlig allvarsamhet, förenad med enhet
och fasthet nti principen blifvit bibehållen, Ut¬
skottet ansett sig böra tillstyrka, mätte af Rik¬
sens Ständer antagas tillika med några mindre
betydliga ändringar Utskottet föreslagit, såsom
det stadgande, hvilket hädanefter uti förekom¬
mande Afträdes- Boskillnads- och Urarfva tvi¬
ster, borde till allmän rättelse tjena, hvarvid
Kongl, Majit icke forde underlåta , att föreskrif¬
va den tid, ifrån hvilken verkställigheten der¬
af skulle taga sin början; och vore de serski; I-
te meningar, hvaruti åtskilliga af Utskottets
Ledamöter uti vissa delar sfadnat, uti bilagde
Protocolls-Utdrag upptagne,
410 Angående det af Riksdags.Fullmägti-
gen iör Götheborgs Stad , Herr E- M. Leiber
gjorde förslag till ändring af nu gällande For-
mulaire till Borgenärs-Ed, men hvarå Utskot¬
tet af anförde skäl ansett sig icke kunna till¬
styrka bifall.
Ifrån -Stöts- och JJeviUnings-Utskatteni
Af den zq dennes, deruti i anledning af -
Dm 23 April.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
befrielse från Brännvins-Bevillnings utgörande
för åren ig 10, 1811 och 1813 af Personer ä
Landet, som icke äga eller besitta jord, Ut¬
skotten af anförde skäl väl funnit sig icke kun¬
na tillstyrka Riksens Ständer, att bialla be¬
frielse från omförmälre afgift, men dock hem¬
ställt, att till beredande af all skålig'lindring
för de skattskyldige , sora denna afgift nu sko¬
la afbörda, och hvilka utgöra den minst be¬
medlade delen af Nationen, Riksens Ständer
måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet yttra
den önskan, att vid utkräfvandet deraf må i-
agttagas yttersta varsamhet, samt Författnin-
garne angående afkortningen med noggranht-t
liandhafvas; varande några Ledamöters yftnde
serskildte tankar, génum Protocoils • Utdrag
bifogade.
Grefve Spens, Carl Guslaf, uppläste föl¬
jande:
Jag borde kanske afvagta Justeringen af
Pleni-Protocollet för den ry dennes; men som
det förslag jag, med anledning af ett då upp¬
läst Memorial, ämnar göra synes mig behöfva
begrundas hela den korrta tid, som Riksda¬
gens annalkande slut medgifver, utber jag mig
att nu få detaillera det.
Förslaget till Provincial-Credit-Cassors in¬
rättande är ostridigt af stor vigt. Ingea kati
Den 23 April,
neka af t kvart s^eg att skilja Creditsystemet
i Landet frän Myntväsendet, sorn utan rubb¬
ning af något förhållande kunde göras, vore
Jiögst gagnelig!-, Så farligt derföre det är att
förstöra det nuvarande Creditsystemet, eller
till minsta del fråntaga det sin väsendtliga e-
genskap , som sjelfva sammanhanget med Mynt¬
väsendet, så rådligt skulle ett försök vara,
som, om det lyckades, med ett annat Credit-
gysteme ersatte det förra, med ett systeme,
som med det nuvarande ägde så litet samman¬
hang som möjligt, och verkställde detta jemt
sä hastigt som erfarenheten visade att det gick
an, utan rubbning i något förhållande. Så bor¬
de detta försök ställas, att, ifall det misslyc¬
kades, ingenting vore förloradf, utan allt i pre¬
cist samma skick, som förr,
Det ar depna min Öfvertygelse att Cre-
dit-Cassornes inrättning bör vara ett försök,
icke ett hjelpemedel, hvilket beräknas blifva
olelbart, som bringat mig att försöka göra nå¬
gra tillägg till Herr Grefve v. Schwerins sinnrika
Memorial. Jag skall ödmjukast anhålla, att
först få uppläsa ett förslag till Reglemente för
Provincial-Credit-Cassorne, och sedan utförliga¬
re yttra mig om deras ändamål och sannolika
följder.
l:o I hvarf Län öppnas, under Landshöf-
dingens inseende af Lands - Kamereraren och
Lands-Secreferaren gemensamt en Inskrifnings-
bok, deruti hvar och en, som genom lagliga åt-
komst-handlingar visar sig vara ägare af hastig¬
Den 23 April.
15-3
het i Länet, äger rätt, att låta till -ytdelar af
Taxerings-värdet inskrifva samma Fastighet,
samt att sedermera enär han sig dertill anmä¬
ler uttaga ett deremot svarande antal Lane-
Pantbref eller Credit-Cassa-Sedlar, hvardera Ställ¬
de på3ooR:drSvenkst Banco. Denna inskrifning
medförer sedan samma säkerhet för Cassan för
de utgifne Pantbrefvens belopp, som laglig
Inteckning uti den inskrifne Fastigheten; dock
likväl ej med förmånsrätt beräknad längre, än
ifrån den dag ,1 då enligt anteckning i Inskrif-
ningsboken, och Fastighets-ägarens till verifi-
cation deraf, afgifne qvitto, hvarje Pantbref
blifvit uttaget. I hvilket afseende ägaren ålig¬
ger, att hvarje gång han sig till uttagande af
större eller mindre antal Pantbref anmäler,
med Vederbörandes bevis styrka, för huru stor
Intecknad skuld Egendomen då häftar, äfven
som, huruvida han har Uppbörd, Barnarf el¬
ler något sådant om händer, hvarföre ansvarig¬
heten kan ländt Credit-Cassan till förfång; och
må hm ock utbekomma flere Pantbref, än
som svarar emot nasta 300-tal R:dr Banco un¬
der skillnaden emellan Inskrifnings-summan,
och de vid Pantbrefvens uttagande gällande in>
tecler,i igars belopp.
2:0 För den skuld, hvarföre hvarje in.
skrifven Egendom sålunda häftar, beräknas år¬
lig Ränta till sex för hundrade, dock med af¬
drag af Bevillnings-procenten. Vid uttagande
af hvarje Pantbref liqvideras genom ömsesidig
qvistning Räntor till den nästföljande 14 Mar¬
th, och löper den sedan ifrån och tilj samma
»54
Ben 33 April.
tid hvart år. Innan tiden för den årliga debi-
ringen af Krono-Utskylderne inträffar?, medde¬
las från Lands-Contoiret hvarje Uppbördsman
förteckning på de Räntor, hvilka på sådant
sätt innom hans Disrrict förfalla, och böra des¬
sa sedermera, på samma sätt och tillika med
Ege ridomens öfrige utskylder, ägaren påföras
och affordra*., samt af Uppbördsmannen under
enahanda ansvar, och med enahanda förmåns¬
rätt, som öfriga Uppbörden, indrifvas, redo¬
visas och i Landt-Ränteriet insättas , för Länets
Ciedit-Cassas räkning, innan den j Maji hvar¬
je år.
3:0 För denna Riinte-beräknmg till Credit-
Cassan , kan, lika sorn för de af Egendomen
årligen utgående allmänna Utskylder, ingen an¬
nan göras ansvarig, än den, sorn Egendomen,
när krafvet anställes, besitter, börandes i brist
af godvillig betalning dennes lösa Egendom
först i mät tagas, och om ej denna är tiliräc-
kelig, i i aga ordning Utmäfnings-värdering och
försäljning af Fastigheten ske. Genom sådan
Utmätning kan likväl aldrig mer, än den obe¬
talta Räntan indrifvas; det Capital - belopp ,
hvaiföre Cnssan har säkerhet i Fastigheten, för-
biifver derifrån oskiljaktigt , och de af Egen¬
domens inskrifning och belåning härflytande
rättigheter och skyldigheter öfvergå fiån ägare
till ägare. Äfven då, genom en ägares afstå-
ende af sin Egendom till sina Borgenärer, Fa¬
stigheten blifvit dessas samfälta tillhörighet,
anses Credit-Cassan ej såsom delägare i Con*
Cours-måssan, utan likasom förr, endast såsom
Den 23 April.
fordringsägare hos den eller deni som Egen¬
domen besitta. Någon bevakning i Concourser
af Capitalet tarfvas således aldrig af inneståen.
de Ränta, aldrig oftare, Lin i sammanhang med
bevakningen af obetalta Utskylder,
4:0 Pantbrefven underskrifvas af Landshöf¬
dingen , Lands-Kamereraren och Lands-Secre-
teraren , och utställas till Innehafvaren, såsom
Skuldsedlar af Credit-Cassan, eller Actier derå,
uppå årlig utdelning eller ränta äfvenledes sex
för hundradet med afdrag af Bevillnings-pro-
eenten. Den tili dea 14 Martji hvarje ar upp-
lupne ränta å hvarje Pantbref äger den som
detsamma till påtecknande uppvisar, att efter
den inte derpåföljande Junii lyfta; i Länets
Ränteri,
<po Den Fastighets-ägare, som till Credit-
Cassan inlemnar etr större eller mindre amal
Pantbref, njute deremot svarande afdrag på den
Skuld , hvarföre den inskrifne Egendomen häf¬
tar. Endast genom en sådan qvittning äf gäld
mot gäld kunna Pantbref åter ingå 1 Credit-
Cassan, samt varda endast på detta sätt dö¬
dade. Vill Fastighets-ägare selan ater uttaga
nya dylika, står det honom fritt, allt efter
gom , hans Egendom belinnes ograverad. Ert
förslitet Pantbref renoveras under samma num¬
mer. Ett tio ars gammalt bör ovilkorligen re¬
noveras.
6-q Uti Intraderne till Banquen, till Ståts-
Verket, eller till andra allmänna Verk, hvars
I
xlf6 Dm 23 April.
inkomster till serskildta ändamål äro anslagne,
kunna Pantbref hvarken till det fulla belopp
hvarpå de lyda, eller med någon slags rabatt
emottagas. I liqvider Enskildta emellan beror
emottagandet af Pantbi ef som Contant betal¬
ning endast på ömsesidig öfverensstämmelse.
7:0 Skulle oaktadt alla stadganden om
borgen, ansvar och contröll Credit-Cassan ge¬
nom någon Embetsmans försummelse eller otro-'
het blifva lidande, skall hvar sådan förlust af
Srats-Verknt ovilkorligen ersättas; hvaremot,
om ett Pantbrefs ägare sig icke innom ett år
efter här ofvanföre utsatt forfallo-dag af Räntan
den 1 Junii, till dess uttagande anmäler, blif-
ve den till Stats-Verket förfallen.
Dessa äro hufvud-roomenterne för det Re¬
glemente, sorn mig synes böra blifva för Cre-
dit-Cassorne. Ridderskapet och Adeln torde
finna, att mitt Förslag, egenteligen en utveck¬
ling af Grefve von Schwerins; likväl skiljer sig
från denna värde Talares i följande, icke ober
tydliga delar:
Grefve von Schwerin vill ha Credit-Cas-
sornss alla transactioner ställde på Silfver.värde;
jag askar Banco-Sedelns bibehållande äfven här¬
vid. Jag kan aldrig öfverge den öfvcrtygel-
sen, att vi just i närvarande ställning minst
böra gå ifrån BancoScdel-Systemet. Ett Land,
som Sverige, med vidt spridda Innevånare, fä
Stapel-Städer, litet beroende af Utländningen
om det rätt förnär sitt eget bästa, bör grum*
Den 23 April.
da hela sin inre Rörelse på ett eget Mynt. Silf¬
ver kan genom långvarig handels-öfvervigt blif¬
va Svenskt Mynt, eller, som är detsamma,
Svenska Banco-Sedeln få ett bestämdt förhål¬
lande deremot; men Silfver ar nu för Svenska
Landtmannen antingen utländskt Mynt, eller Va¬
ra, och till och med utländsk Vara. Landtmannen,
fjerran från en Stapelstad, skulle aldrig kunna
få nöjagtigt begrepp om sättet att beräkna
Coursen; han skulle snart få en fördom mot
hela Läne-Methoden , då han finge erfarenhet
att den Ränta hvarföre han debiterades, för
olika år vore olika , och ibland växte till fle¬
re proCent öfver beloppet af de lagliga sex,
efter den beräknings-grund, som för honom
alltid skall blifva den enda, nemligen i Banco-
Sedlar.
Grefve von Schwerin synes vidare i Cre¬
dit Cassornes inrättning finna Medel, som kunna
intagas i Förslaget att afhjelpa den närvarande 1
Financiella oredan. Men Förslaget att inrätta
Credit-Cassor är i Sverige nytt, och alla nya
förslag kunna misslyckas; det kan hända, att
Credit-Cassomes Pantbref i flere år blifva utan
Credit; så länge de det äro, kan det nya Sy¬
stemet ej ersätta Banco-Credit-Systemet. Då
de blifva accrediterade, skall ersättningen gif¬
va sig sjelf derigenom att Låne-tillfälI-na i
Banquen ligga obegagnade. Denna högst ön-
skeliga stund för Sveriges Penninge väsende
skall vara kommen, så snart Banco Sedelstoc¬
ken, ursprungeligen ett Rörelse-Capital, för
Räntor och tor Product-afsättoing, upphör att
Den 23 April.
ingå i Fastighets-, Handels- och Capital-Rörel.
sen , eler den enligt sin natur aldrig kan torsia.
Lyckas förslaget, sä göres vid hvar Fastighets
handel åtminstone så mycket mindre Banco-
Sedlar behof, som -ftdelar af Taxerings-Sum-
man. Detta ledigblifnä Capital skall antingen
öka Rörelsen, eiler och minska behofvet, att
anlita Banco-Credit-Systemets utvägar. 1 alla
händelser skail sakeus utgång sjelf visa, hvad
som kan åstadkommas. Sedan någon del af
Låne-tillfällena leg3t obegagnade i några år i
Banquen , dä är det tid, för blifvande Ståndet*
att borttaga det som icke mera behöfs. Cre-
dit-Cassornes inrättning har då förebyggt, att
något sådant behof vidare skulle kunna upp.
komma, ty sedan de en gäng fått Credit, kun¬
na de„ omöjligen mista den. Erhålla de ingeri
Credit, så är ingenting förloradt, ty den när.
varan e Penninge-bristen, Som under Banco-
Credir-Systemets period uppkom, blef genom
samma Sy st emes medel afhjelpt. Då erfarenhe¬
ten redan hur visat, att enskildta Provincers
Credit-Cassor äro möjliga, då kunde vara tid,
att genom inrättande, af ett Stats-Credit-Sy.
sterne ge Banco-Credit-Systemet den sista stö¬
ten, påskynda den stund, då Stats-Verkets
Skuld till Banquen är inbetait, och Banquens
primitiva natur återställd. Äfven detta bör då
ställas såsom försök, sä att det utan fara karl
misslyckas.
Sedan jag angifvit, att Jag icke kan dela
den åsigt af Credir-Cassae-injättningen, som Herr
Grefve von Schwerin vid denna Riksdag i kort¬
Den 23 April.
het omnämdt, och vid den föregående fullstän¬
digt detailleradt; att han nemligen derpå villa
grunda en Plan att afhjelpa närvarande Finan-
ciella oreda j bör jag härvid erinra, att de af
Grefve von Schwerin föreslagne Credit-Cassor,
sådant som förslaget af honom i ett Yttrande
till Serskildta Utskoftets Protocoll igiy utför-
des, äga verkeligen långt större borgen för sin
blifvande Credit, än de jag nu dristat föreslå.
Icke för det, att Transactionerna enligt hans
systeme äro ställde på Silfver-värde ; om der¬
igenom visserligen flere Långifvare lockas att
begagna Inrättningen , blifva så många flere Lån¬
tagare afskräckta, och rätteligen, begagnar med
närvarande erfarenhet af Coursens hastiga sti¬
gandes fortare än inländska Producternas, in¬
gen klok Landtman, som icke yttersta nöd drif¬
ver, sådana Credit-Cassor. Men Herr Grefve
von Schwerin föreslår tillika att lemna Credit-
Cassorne Assignaticns-fond på Banquen, och
deras Borgenärer uppsägnings-rättighet — intet¬
dera igenflnnes i mitt Förslag, Sannolikheten
att någon Capitalist skulle vilja inköpa en Cre-
dit-Cassas Pantbref, har jag väl härigenom
högst bety del igen minskat, men i det stället
synes mig vara vunnet, att, i sanning, ett hån
BanCo-Credit-Systemet skiljdt Credit-Sysreme
blifvit upprättadt. En Inrättning med dssig-
nations-fond på Banquen, är, om och under
andra namn, ingenting annat än hvad Filial-
Disconterne varit, och hvad lika är kan dela
lika öde, och måste hafva lika iöijdcr. Fri¬
herre Cederström har, i sitt Anförande till
Stats- och Banco-Ut6kottens Protocoll af den
'Den 23 April.
a8 Martil, ganska väl utredt att endast en Di«
scont-Inrättning , som med Banquen ingen ge¬
menskap äger, är den sorn på Banco-Sedelns
Myntvärde aldrig kan hafva något skadligt
inflytande.
Men här är tillika frågan om, att göra
Banco-Sedein tillräckeligare för den rörelse
dit den hör, genom uppfyllande af behofvet:
Fastighets-och Capital-Rörelse; dit detta Mynt
nu ar dragit. Till detta ändamål är oundgän-
geligt, att bilda ett nytt Rörelse Capital , hel¬
dre alldeles olika med det andra, än underka-
stadt minsta tvifvelsmål om oföränderligheten
af den beskaffenhet det sngifves hafva. Alla
Lane.Rörelser, som grundas på betalaing a£
Skuid-Capitaler genom eller efter uppsägning
af fordrings-Capitaler, äro enligt sin natur möj¬
liga att misstro, emedan det ganska lätt kan
hända att det uppsagde Capitalet ej kan betalas.
Det är på grund af denr.a principe, hvars
ofelbarhet sista arens erfarenhet nogsamt utvi¬
sar, som jag med flit frångått alla utvägar att
locka Capitalisten till insättning i Credit-Cas-
san, genom påräknelighet af Capitalet; och i
det stället sökt en absolut säker påräknelighet
af Räntan; samt en total befrielse från möjlig-'
heten, att blifva underkastad Process med Gäl-
denären. Föreningen af CreditCassans Upp¬
börd med Kronans, så väl i anseende till Upp¬
bördsman som Utpantningssätt, verkställer det¬
ta på det alid ra enklaste vis. Om oägonsin hän-
, r da
Den 2j April.
da kunde, att en Egendom gick på Utmätnings-
Auction för en restlängd på de genom Räntor-
ne till Credit-Cassan ökade Utskyider, skul¬
le nödvändigt samma Egendom på första Auc-
tionsdagen bortgå, om blott en enda kom,
som kunde Contant betala restlängden, och äf¬
ven i det tillfället af oerhörd Penningebrist ,
skulle Egendomsvärdet ej hafva fallit lägre,
än till ^ af Taxerings-värdet. Föreningen af
Credit-Cassornes och Kronans Uppbörd är så
vigtig, att jag just - derföre ansett en Cassa
böra vara i hvart Län.
Efter hvilket års Taxerings-värde tili Be-
villning Inskrifnings-värdet skall beräknas, el¬
ler om en ny Taxerings-methode fordras, är
en detaille, men en hö^st vigtig att med var¬
samhet bestämma. Beräkningsprincipen bör
vara sådan, att 6 proCent af Inskrifnings-
summan, utom i tidepuncten af de största Na¬
tionella olyckor, kan af Egendomen erhållas.
Inträffar en sådan, så är ali Credit botta,
ehvad anstalt än vidtages.
Någon kunde säga, att den fullkomliga
bortovaio af alla Tvångslagar i afseende på
Pantbrefs emottagande i liqvider, det fullkom¬
liga förbjudande af deras begagnande vid Upp¬
börd , om ej pä Uppbördsmannens ansvar, äf¬
vensom deras bestämmande till ett enda större
belopp, nödvändigt skall göra Pantbrefven till ett
föremål för ocker, göra dem till Vara; — jag
svarar härtill: Pantbrefven äro till sin natur icke
Huld. och Ad, Prat. V B. 2 A/d. 21 , 22.
Den sj A pr il^
Mynt. De äro den rörligaste af alla Varor,
ehuru Representanter för det orörligaste af allt,
för Fastigheten sjelf. Men just såsom sådana
kunna de blifva Rörelse-Capital, ing* i en Rö¬
relse, nemligen i den, som påkallar Capitaler
att mäta Fastigheten.
Nödigt torde vara, innan detta ämne öf-
vergifves, att påminna om, huru många allmän¬
na Cassör, huru många till Hufvudstaden in¬
flyttande ålderstegne Män, som vi nu ofta se
i högsta grad befara möjligheten, att på Jångt
afstånd få utföra Processer emot icke betalan¬
de Gäldenärer, troligen med största glädje skul¬
le tillgripa den utväg, som Förslaget dem er¬
bjuder. Allmänna Cassör skulle troligen göra
början, alla de under Statens styrsel stående,
der enligt deras natur, för största delen af Fon¬
den uppsägnings-behof icke kan uppstå, skul¬
le åläggas, att i Credit-Cassor insätta så stor
del. Huruvida med bibehållande af den en¬
kelhet, som bör utmärka Credit-Cassornes in¬
rättning, ett Reglemente star att förena, en¬
ligt hvilket de publique Cassorne vore skyldi¬
ga att på Länen efter olika behof fördela sina
utlåningar , det torde till Kongl. Maj.-ts höga
omprofvande böra öfverlemnas. Men förr än
Privata börja inköpa Pantbref, i stället att sät¬
ta sina Penningar på inteckning, börjar egente-
ligen ej Inrättningens välgörande verkan, att
mobilisera Fastigheterne jemt sä mycket som
de böra mobiliseras. Arfskiften och Fastighets¬
köp skola lemna ymniga tillfällen härtill.
Den 23 April.
153
Sluteligen bör nämnas något om kostnader-
ne af en Credit-Cassa-Inrättning. Man finnér,
att då alla Pantbref ställas på en lika Summa,
och alla Räntor, som skola betalas, alltid sva¬
ra emot ett helt antal Pantbref, blir härige¬
nom Vederbörande Embetsmäns besvär bety-
deligen minskat. Något ökadt Arfvode för
dem torde dock böra utsättas, men det kan
tillsammans aldrig gå till så mycket, som den
afdragna Bevillnings-procenten utgör. Och,
om än förmånen af detta afdrag genom nämn¬
de tillägg borttages, hvilken Egendomsegare
kan kalla fulla 6 proCent hög ränta, för en
Skuld som icke hans Borgenär kan uppsäga
och som deremot han kan afbetala, när hellst
han har magt att inköpa Sedlar, som finnas i
Provincen på mångfalldiga ställen till köps.
Detta är kanske ibland de största förmånerne
för Producenten, att han, när hellst han för¬
mår , kan med en liten Summa i sender min¬
ska sina Skulder.
För Trycknings-kostnad, Inskrifnings-be-
svär, etc. torde en afgift vid Pantbrefvens ut¬
tagande erfordras. Deremot tillstyrker jag tid
Inrättningens uppmuntran, att den Charts-S'gii-
latas-afgift, som vid öfrige Inteckningar edor*
dras, icke ålägges den som medelbart genom
Credit-Cassan förskaffar sig Lan på Fastighet.
Att Staten skall vara Ciutionist för rän¬
tan å Pantbrefven, och Credit-Cassor aldrig
blifva lidande genom Embetsmäns otrohet, bt
oundgängligt; sådana tillfallen torde icke ofta
164
Ben 03 April.
vara att beFara. Deremot kan ganska lätt bän¬
da att genom vådliga händelser ett betydligt
antal Pantbref förkommer, och räntorne för
dem hemfalla till Stats-Cassan.
Jag anhåller, att detta mitt Anförande må
få till Stats- och Banco-Utskotten remitteras,
såsom ett tillägg, antingen till Grefve von
Schwerins yttrande eller mitt af den 15 den¬
nes. Skulle Förslaget antagas, så torde Lag¬
utskottet få sig uppdragit, att bestämma de
ändringar i allmänna Lagens stadganden, som
deraf kunna följa.
Herr Flach, Carl Fredric, och Herr af Da-
relli Isac, förenade sig med Grefve Spens.
Grefve Kalling, Pehr, anhöll, att Ridder-
skapet och Adeln måtte anmoda Grefve Spens
att till trycket låta befordra sitt nyss uppläste
Anförande.;
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard, an¬
förde skrifteligen:
En rigtig Finance-plan kan ej byggas på
origtiga principer och origtiga facta! De som
misstaga sig både om de förra och de sedna¬
re, de som vid förra Riksdagen nekat facta,
som de nu få erkänna , och ej förut insett följ¬
der , som de nu ej kunna neka , bör ej göra
anspråk på ett oinskränkt förtroende till deras
arbete i denna väg. Den första principe, som
bör ligga till grund; för vårt Penninge-Verks
Ben 23 Af vil.
reglering är, enligt min tanka, att den ej bör
åstadkomma någon betydlig rubbning hvar¬
ken i den ena eller andra Medborgarens, hvar¬
ken i Fastighets - ägarens elier Capitalistens
närvarande förmögenhets-tillstånd. De förenade
Utskotten hafva ej antagit denna principe, då
de uppgifva ändamålet för deras Förslag vara
det hittills gångbara Sedelmyntets succesiva
förbättring. Capitalistens interesse bör man sö¬
ka förena med Fastighets-ägarens.
Sedan uppstår en fråga, som det nu är
för sent att besvara med nej, om Rikets Finan-
eer skola fortfara, att grundas på ett Credit-
Systeme. Men äfven om nu först fråga upp¬
stod om, att införa det i vårt Land, skulle jag
ej tveka att tillstyrka det. I ett Land som
har ofanteliga sträckor af ouppodlad , men till
sin natur frugtbar mark, och likaledes ofante¬
liga massor af rå-ämnen, som duga till föräd¬
ling, men deremot få enskiita Capitaler af red¬
bart Myntj i ett sådant Land är CreditSy-
steme ej blott icke skadligt, utan af största
nytta. Capital, lånta mot t ä 6 proCent, kun¬
na där gifva Låntagaren i längden ända till ia
proCents ränta. Missbruk af ett Credit-Sy-
steme, bör ej hindra ett förmånligt bruk af det¬
samma..
En annan fråga är, om Banquen bör vara
skiljd från detta Credit-Sysreme. I sin prin¬
cipe är det rätt, att den bör vara det, till och
med att hvar Vaxel-Banque bör vara en en¬
skildt Corporations tillhörighet, och ej kunna.
Den &3 April.
fritt disponeras af en icke inför Lagen ansva¬
rig Makt, denna må nu heta Rikets Ständer
eller en Souverain Konung. Men det är nu
för sent, att isolera Banquen, och man får nu
taga saken som den ar, ej som den borde vara.
Härefter framter sig den nu i synnerhet
omtvistade och vigtiga frågan, huru stort ett
Lands Rörelse Capital bör vara. Denna fråga
kan ej bestämdt besvaras för något Land. I
Länder, hvars Rörelse-Capita! är klingande
Mvnt, och som ej sjelfva hafva tillräckelige
Silfver-Grufvor, bestämmes Rörelse-Capitalets
belopp af Varu-Productionen. I vårt Land,
hvars Rörelse-Capital är Sedelmynt, bestämmes
Rörelse-Capitalets belopp af Riksens Ständer.
I ett sådant Land minskar till och med en ökad
Production Rörelse-Capitalets relativa belopp
eller dess belopp i förhållande till den. Häri
ligger en hufvudsaklig olägenhet af Rörelse-
Capitalet blott i Sedelmynt, hvilken jag redan
i ett Memorial, som jag i sistledne December
afgifvit, anmärkt men ingenstädes funnit eller
hört vara iakttagen. Auctorerne i detta ämne
förklara den åtgärd af Regeringen håde felak¬
tig och fåfäng, att vilja bestämma ett visst
Rörelse Capital för Nationens behof. Detta
Capital, säga de, tillväxer i samma mohn, sora
Productionen ökes, och Näringarne samt Han¬
deln blifva lifligare. Dessa Åuctorer, som i det¬
ta fall måste mena blott Länder, hvars Rörel-
6e-Capital är metalliskt Mynt, tyckas Herrar
hortattare till ifrågavarande Betänkande äfven
hafva läsitj ty der yttras ungefär detsamma.
Den 23 April.
167
Hade de ej läsit dem, så hade det förmodeli-
gen ej undgått deras uppmärksamhet, att, enär
Rörelse-Capitalet är i Sedlar, ökes det hvar-,
ken genom ökad Varu-tillverkning eller öfver,
vigt i handel, utan endast genom en ökad
Sedel-tlllverkning. Får man i ett sådant Land,
genom öfverbalance i handel, Silfver att for¬
dra af Utlänningen, så sätter man ej detta Silf*
ver in i Banquen, utan antingen gömmer sina
fordringar hos Utlänningen elier låter uppar-
beta det.
I ett Land, som har klingande Mynt i
Rörelsen, ökes således Rörelse-Capitalet af en
ökad Production, öfvervigt i handel, och såle¬
des af Näringsfrihet och till en viss grad han¬
del. Men i ett Land med blott Sedelmynt ver¬
ka dessa medel ej till 1 R:drs ökadt Rörelse-
Capital, hvad numerairen angår; det enda fall
för vårt Land undantagit, att vi kunde, som
väl ej på många år kan hända, komma till öf¬
vervigt i handel med Finland , som erhållit en
så stor dei af vårt Sedelmynt. Hos oss sättes
således ingen naturlig, af Productionen föran¬
ledd gräns , utan en godtycklig gräns för Rö¬
relse-Capitalet. Och denna gräns bestämmes af
Ständer, som ej säkert oftare än hvart 5:te nr.
sammanträda, efter en tidrymd, under hvilken
Productionen kan hafva fordrat en betydlig till¬
ökning af Rörelse-Capital. I ett sådant Land,
hvilket utomdess har så stora obegagnade na¬
turliga resonrser, är det för Riket i det hela
(jag talar ej blott för Capitalistens interesse)
vådligare, att minska Rörelse-Capitalet, än att
Den 23 Apvil.
utvidga det. Minskningen sätter der en ona¬
turlig grans för all nytiig Industrie, för alla
Odlings- och andra Productions-förerag, som
fordra Penninge-förlag. En i sig sjelf, eller i
förhållande till Silfver-fonden för stor utvid¬
gning af Rörelse Capitalet deremot har sitt mö-
jeliga Correctiv uti en i samma förhållande ut¬
vidgad , Produktion, hviken skapar valuta för
hvar Sedel, som utsläppes, och så till sägan¬
de, realiserar den.
Erfarenheten i alla Länder och äfven i vårt
Land intygar detta. Aldrig hafva Näringarne
och i synnerhet Jordbruket, iner hastigt tillta¬
git i flor och således i Production än ifrån Riks¬
gälds-Sedlarnes utsläppning. Man anför häre¬
mot exemplet af igot) års Sedel-utsläppning.
Men man gör ej skillnad emedan en tillökning
af Sedlar, som Näringarne varit i behof af
samt kommit dem till godo, och den som ej
af Näringarne påkallades, och ej på dem an¬
vändes D-n 1 goy sa hastigt och till ett be¬
tydligt belopp utsläppta Sedelstock försämra¬
de mycket värt Sedelmynt. Men orsaken här¬
till, var ej sä mycket sj Ifva tillökningen af
Sedelstocken, som att dun ej användes på di-
rect produetiva Näringar, utan pä Krigskost¬
naden, samt ofrugtbara företag, t. ex. Götha
Canal och öfverdrifna Handels - speculationer:
Sedelstockens tillökning påkallades utomdess dä
icke af Näringarne, ty den hade året förut så
betydligen blifvit tlllökt. Icke försämrades Se-
dehnyntet af Sedel.tillökningen Igo8, ty då,
ehuru Näringarne ej voro sä mycket i behof
Den 23 April.
af en ökad Penninge-tillgårtg, som nu och de
utsläppte Sedlar ej användes direete på Närin-
garne, befordrades Productionen likväl deraf,
utom det att Silfver då äfven ingick till nå¬
gon motsvarande del i Banquen. Den 1809
verkställde och så mycket klandrade Sedeifa-
bricationen en gång skedd, den utsläppta Se¬
delstocken origtigt använd, Lån deraf lemna-
de mest på Personlig säkerhet, till befordran af
Luxe och öfverdrjina Speculationer. Frågan
är nu blott, att afhjelpa den elaka Verkan
deraf.
Jag har sagt, att det är omöjligt att be¬
stämma huru stor numeraire af ett Rörelse-
Capital, ett Land behöfver. Men det kan man
i allmänhet säkert bestämma, att om ett äf¬
ven i sig' sjelf för stort Rörelse-Capital fått
fortfara så länge, att Fastighets- och Varu¬
priser samt Froductions-kostnader satt sig der¬
efter, Yr det då ej mera för stort. Est Rörel-
se-C3piral i Sedelmynt är ej stort eller litet,
utan i förhållande till hvad det nyss varit. Den
i vårt Land 1809 varande Sedelstock fick till
1813 fortfara utan indragning, det vili säga
nära i 4 år: en ti !I r äckel ig tid, för art priser¬
na skulle hinna satta sig derefter. All minsk,
ning af Rörelse-Capital sedan har åstadkommit
ett i förhållande till det, undantagande i Stock¬
holm , ininskadt Fastighets-värde, men derföre
icke minskade Productions-kostnader och den
har inskränkt alla Odlings och andra Indu«
strieusa företag.
*70
Den 33 April.
Man synes hafva glömt, att en åtminsto¬
ne likså skadlig, fast indirect orsak till Sedel¬
myntets försämring är Näringarnes nedtryckan¬
de. En hufvudsaklig irring är också rådande,
den tankan nemligen, att en ökad Sedelstock
och ett minskat värde af denna Sedelstock äro
oskiljagtige. Det låter så rimligt, att ju min¬
dre Sedelstock i förhållande till Silfverionden,
dess mera värde har den; så är det ock, när
en störie Sedelstock ej skulle öka Productio-
nen. Men när alla Näringar ropa på en ökad
tillgång på penningar, när de aftyna, och så¬
ledes äfven Productionen, af brist på pennin¬
gar; så skall sjelfva penningebristen minska
Sedelmyntets värde, och deremot hvar till Pro¬
ductionen med klokhet utsläppt Sedel bidraga
att förbättra Sedelmyntets värde och att be¬
främja en tillkommande realisation. Capita-
listerne i allmänhet skola förlora genom en
sä stor penninge-brist att Näringarne sakna för¬
lag. Endast de af dem skola vinna dervid, som
med penningarne i skrinet kunna vara tillreds
vid utmätnings-Auctioner, eller annars komma
ät att för vanpris köpa Egendomar. Men häraf
profitera icke Enkor och faderlösa Barn, de
mindre Capitalister och psnninge - löntagande.
Kanske af de samma personer, som nu så
mycket yrka indragning af Sedelstocken, sko¬
la några vid nästa Riksdag, sedan de redan
för vanpris åtkommit betydliga Egendomar,
yrka en för stor utsläppning af Sedlar.
Erfarenheten bekräftar allt detta tillräcke,
ligen3 sedan i8ia har en jemn indragning
Den 23 April. 171
ekett. Sjelfva förenade Banco- och Stats-Ut-
skotten medgifva i sitt Betänkande det som vid
sista Riksdag ej medgafs, ty dä uppgaf man
blott 200,000 R.clr, att ifrån igi2 till igij
inrlragits 2 Millioner i Sedlar. Sedan haf-
va Disconterne indragit en sammanlagd ännu
större summa. Huru mycket har sedan ej
utvandrat till Finland, utom andra orter? Rö-
relse-Capitalet har genom dessa indragningar
och utvandringar minskats på 5 år, sedan pri¬
serna satt sig , med kanske minst 9 å 10 Mil¬
lioner. Och ändå påstå Utskotten, att det är
blott det vacklande Myntvärdet, som är orsa¬
ken till penningebristen! Detta påstående är
så mycket mindre grundat på sanna förhållan¬
det, som Myntvärdet var ännu mera vacklan¬
de emellan 1809 och 1813, än sedan, och
den tiden eller till 1813 hörde man ej klagas
öfver penninge-brist. Emellan 1809 och 1813
vacklade Coursen eller egenteligen agio, emel¬
lan 70 och 136 sk., således öfver 100 pro-
Cent, men sedan alldrig mer än emellan circa
90 och 100 och några och 20, samt sedan
sStf > då penninge-bristen varit störst, ej u-
tan emellan 100 oeh något öfver 120 sk. så¬
ledes sedan 1813 alldrig <;oo proCent. Jag
medger dock att det vacklande Myntvärdet
förmått många att ej på längre terminer lem¬
na lån ; men hade ej penninge-brist varit, så
hade de ej så lätt fått säkre Låntagare, sorn
nöjt sig med så korrta terminer. Utomdess
består vacklandet af Myntvärdet ej blott i fäl¬
lande utan ock i stigande. Utskotten till¬
styrka Medel till att bringa Myntvärdet i jämt
Len 23 April.
stigande. Detta skal! nödvändigt öka pennin-
gebristen; ty sä länge Capitalisten tror, att
Sedelmyntet stiger i värde, gömmer han på
det, emedan tiden genom att öka dess värde,
förräntar det, och ban kan passa på tillfället,
att med penningar i hand för vanpris köpa en
Egendom. Men då man tror Sedel myntet jämt
skola falla, hålles vanligen icke på det, utan
söker realisera det genom köp , hvarföre all¬
tid mera liflighet är i handel och rörelse, så
länge ett Sedelmynt är jemnt i fallande värde,
en förmon, som jag likväl medger icke ersät¬
ter olägenheterna häraf.
Vårt Rörelse Capital är nära dubbelt min¬
dre än 1812, då vi hade en medelcours af
87^ , när man sammanlagdt betraktar det
bade i afseende på valeuren och numerairen,
hvilken senare har minskats så väl genom in¬
dragning, som utvandring, utom genom förstö¬
ring. jag nämnde att medelcoursen år 18x2
var 875 sk. Då hade vi många Millioner Sed¬
lar mera i omlopp än nu. Det säkraste erfa»
renhets-bevis på min satts, att Sedelmyntets
värde beror hufvudsakligen af annat, än Sedel¬
stockens förhållande till Silf ret i Banquen-
Man har ej heller skiljt emellan den Sedelstock*
som är ur Banquen och på Banquens credit
utgifven, samt den hvilken finnes i vårt Land
och i omlopp der. Den förra skulie kanske
kunna vara tillräcklig ännu, men den sednare
icke.
Rörelse Capitalet var derföre redan l8i£
Den 23 April.
173
för litet, i forhällande till de redan stadgads
Fastighets- och väru-pnser samt productions-
kostnader. Det var således icke blott genom
Disconternes sistledne höst iråkade förlägenhet
för litet, Utskotten vilja göra det ännu mindre,
oaktadt' det i allt fall sjelf gör sig mindre,
isynnerhet genom utvandring till Finland.
Dessa Utskott hafva, enligt min tanka,
misstagit sig ej blott om hufvudsalcligaste or¬
saken till penninge-bristen i Sverige , utan ock
om principen för ett Rörelse-Capitals tillräck¬
lighet i allmänhet när detta består i Sedlar,
som ej vid uppvisning honoreras.
I ett Land, hvars Rörelse-Capita! är red¬
bart Mynt, skapas och ökes Rörelse-Capitalet
på en naturlig väg genom Näringsfrihet, klo¬
ka Stats-Oeconomiska Författningar, ökad pro-
duction och öfvervigt i handel. Silfver inkom¬
mer då utifrån; man finner sin räkning vid,
att låta mynta sitt silfver, och dermedi ökes
Rörelse-Capitalet.
Men i ett Lind, som har blott Pappers¬
mynt, hvars belopp af Ständer bestämmes, och
för längre tid, till och med y år, bestämmes',
är en viss gräns satt för Rörelse-Capitalet,
hvilket hvarken af Närings - frihet, desbästa
Stats-Oeconomiska Författningar, ökad produc-
tion eller öfverbalance i handel kan skapas eller
ökas. Utifrån inkommit Silfver ökar der ej Rö¬
relse Capitalets belopp , utan blott varamängden,
och dymedelst äfven ibland, men icke straxt,
174
Den 23 April.
det i sedlar varande Rörelse-Capitalets valeur,
hvilken dock i allt fall icke ersätter minsk¬
ningen af beloppet, då största delen af Fastig*
beten är skuldsatt. I ett sådant Land kan man
fä se på Utmätnings-auctioner för skuld i sed¬
lar silfver säljas för mycket under sitt värde.
För Näringarnes flor, för befrämjandet af
en tillökning i production och folkmängd, är
nödigt, att Rörelse-Capitalet efter dessas be¬
hof kan ökas. Som vår beskattande och en¬
samt Rörelse-Capitalet tillskapande magt ej
är årligen tillsammans, och således ej kan i
mohn af Näringarnes m. m. behof öka det, så
återstår blott den enda naturliga utväg, som är
den, att bereda eli lätthet för ägaren eller im-
porteuren af silfver eller af ett utländskt klin¬
gande mynt, att få det förvandlat uti vårt
ilands Rörelse-Capital, som är Sedlar , utan att
dertill använda något af den förut utsläppta
Sedelstock. Härtill föreslår jag:
Ko Att Banquen till nästa Riksdag alltid
skall vara förpligtad, att utlemna en viss sum¬
ma i Sedlar för en viss qvantitet i Silfver t. ex.
108 sk. Banco för silfver, svarande emot 1
R:dr Hamburger Banco.
2:0 Att Banquen likaledes till nästa Riks¬
dag skall låna ut så mycket Banco-sedlar sorn
påfordras mot säkeihet i första hälften af en
Jord Egendoms och för tredje delen af en as-
seeurerad Stads-egendoms värde, äfvensom i
förlita hält ten af metalliska och andra redbara
Den 33 April.
17*
EfFecters varde, samt mot 2 proCents ränta i
Silfver och 1 proCent årlig afbetalning äfven
i silfver. Den senare proCenren skulle vid af¬
skrifningen beräknas efter cours, men dock
erläggas i silfver. Desse 3 proCent skulle
ock, liksom räntan för Disconten, betalas förut
hvart år. Gränsen för en för vidsträckt utlå¬
ning bestämdes, dels af svårigheten för mån¬
ga, att skaffa silfver, dels af omöjligheten för
andra, att erbjuda den nödiga säkerheten. Men
de som i fall Rörelse-Capitalet vore silfver
kunde öka det genom en ökad Production,
kunna äfven genom samma medel öka Rörek
se-Capitalet i sedlar, ifall mitt förslag antoges.
Tillgången på silfver komme då att bestäm¬
ma tillgången på län i Sedlar, och således,
liksom der silfver är gångbart, Rörelse-Capita-
lets belopp.
Då den enligt mitt Förslag utgifna Sedel»
stock ej ökes utan motsvarande realitet i silf¬
ver, hvilken årligen tilltager, och innom 6 år
utgör circa 15 proCent eller lika så stor silf»
ver-valuta, som den vår nuvarande Sedelstock
har, då den förre utomdess erhåller en säker¬
het i Fastigheter, som den senare för största
delen icke har, då således den på sätt jag
föreslagit utlånta Sedelstock innom 6 år har
lika, men sedan en beständigt stigande säker¬
het i silfverfond , och genast mera säkerhet 1
fastigheten, än den hittills utgifna, så kan ej
troligen denna sedel-utsläppning minska Sedel¬
myntets värde, utan skulle snarare kunna öka
det, om ej Bancjuens inväxling af Sedlar efter
Den 23 April.
108 sk. Agio til! nästa Riksdag hindrade det.
Jag är till och med öfvertygad, att det ökade
förlag, som N bingarne genom dessa Banco-
län skulle bekomma, och i flere år saknat,
skulle åstadkomma en ökad production, öka
derigenom exporten och minska importen, samt
dymedelst kunna 'verka fördelagtigt på Cours,
och äfven Agio, och bereda ökade tillgångar
hos Nationen, att i en framtid, kanske om y
år, realisera Sedelmyntet.
Man torde invända, att ej så mycket Silf¬
ver kunde till räntorne skattas. Härigenom
sättes ju en gräns för en öfverdrifven utlåning.
Utomdess hafva Utskotten calculerat på ett
Lån i Silfver innom Landet af tre Millioner.
Ännu snarare skulle man använda Silfver till
räntor, än till lån åt en Banque, sorn så o-
fullkomligt honorerat sina förbindelser.
För att förekomma Sedelmyntets förbätt¬
ring har jag föreslagit Silf v ers inlösen af Ban-
quen med 108 sk. i Sedlar, och för att före¬
komma dess försämring, en så stor säkerhet
för de Bancn-sedlar, sorn enligt min plan ut¬
lånas, genom Silfver*valuta och inteckning, att
Coureen ej troligen kan ytterligare stiga (åt¬
minstone ej mer, ån den i allt fall skulle gö¬
ra), om cj inlösningen satte gräns derföre:
Sjelfva invexlingen af Silfver, om den ock
verkställdes med 744 sk. för I R:dr Hambur¬
ger Banco, skulle bereda en dubbelt större
Silfverfond mot den derigenom utsläppta Se¬
del-
«
Den 23 April,
177
delstock , 'an den som nu är i förhållande till
den redan utgifne, nemligen 4 mot Sedelmas¬
san, då den nuvarande utgör blott |:del.
Men Banquens Utlånings-belopp jemte in¬
gående Silfverfond borde lika som andra pu-
bliqua l.åne.tillgångars revision, Allmänheten
årligen kungöras.
Detaljernes uppgörande af min Finance-plan
öfverlemnar jag åt dem, som mera förstå sig
på dem än jag, om de ock icke skulle mera
klart än jag, se det stora hela i ali sin om¬
fattning. Således har jag ej emot, om i stäl¬
let för i proCent, 2 proCent i Silfver årligen
på de af mig projecterade Banco»Lån afbe»
talas.
För de Låne-behöfvande, som ej kunna
lemna den erforderliga säkerhet för dessa Ban-
co-lån, blir nödigt att under en viss inskränk¬
ning och strängare tillsyn, bibehålla publiqua
Låne-tillgångar i Landsorterne med i eiler
afbetalning om året, blott y proCents ränta
och 8 proCents öfverränta, m. fl. dels af Ut¬
skotten dels af flere värde Ledamöter, hvar¬
ibland jag i synnerhet må nämna Grefvarne von
Schwerin och Spens, samt Friherre Wrangel,
föreslagne Låne-anstalter.
I ett Land der Jordbruket och Fastigheter
i allmänhet äro så mycket skuldsatte, är det
af mera vigt, än der förhållandet är tvärtom,
Ridd, och Ad, Fröt. V B. 2 Ajd, 23, 24.
178
Den 23 Jpri!.
att göra afseende på de skuldsattes inteiét,
så mycket som kan ske, utan att förnärma
Fordringsägarres rätt. Annorlunda må det för¬
hålla sig, der Staten är mera skuldsatt till Eo-
skiidte, än dessa till dem; såsom i England.
Utomdess skulle ej ^ af vår skuldsatta jord
kunna skuldfritt köpas af våra tapitalister,
som mast äro publiqua Cassör, och således den
ej heller kunna ägas af skuldfrie Personer.
Man har yttrat, att det vore bäst, om
Jord-Egendom ej ägdes af skuldsatte Personer.
Lika sa väl kunde man säga ait Capitaler ej bor.
de ägas af andra, än dem som besitta jord.
Jag deremot inser bäst, att Medborgare i ett
Samhälle till en viss giad äro i ett ömsesi¬
digt beroende af hvarandra, ty derpå grundar
sig Samhällets bestånd; jag anser derföre gan¬
ska nyttigt att Capitalisten behofver Närings¬
idkarens producter, och denne CapitalistenS
penningar, att hvar och en sköter det yrke han
bäst duger till, om ock iian derföre skulle be¬
höfva]' satta sig i någon skuld. Utomdess är
vårt jordbruk belagt med flere gånger större
skuld, än hela vårt Rörelse-Capital går upp
till, äfven som med skatter i penningar vidt
öfver ett behörigt förhållande till Rörelse-Ca-
pitalet. Man ma derföre väl undra, att Ut¬
skotten i sitt Betänkande gjort så litet afse¬
ende på Jordbrukets behof af ett tillrächeligt
Rörelse-Capital och en varagtig Credit.
Man har föreslagit Kungsgårdars hypofhi*
tering, Krono-Hemmans och Recognitions-sko*
Den sj April
179
gars försäljning. Den förra skulle val medföra
Säkerhet, men ej hindra Sedelns försämring, e-
medan allmänna Opinionen ej derigenom till¬
fredsställdes med Silfver, Den sednare ätet
eller försäljningen af Statens Fastigheter, for¬
drar först ett tiliräckeligt Rörelse - Capital i
Landet* om den skall utan för tnycken förlust
Verkställas; och den bör ej ske blott till för¬
mon för Penninge-vännen, hvars förmögenhet
genom dess föresiagne användande skall ökas
på FaStighets-ägsrens , och isynnerhet den skuld¬
satte Fastighets-ägarens bekostnad,
Den hufvudsakligaSte principen af min
Finärtce - plan är, att ingen bestämd gräns sät¬
tes för Rörelse-Capitalets belopp utan blott
för dess föränderlighet i Värde,
Af denna principe föijer* aft Myntvärdet
bör bibehållas ungefär vid hvad det nu är}
Myntvärdets föränderlighet bör förekommas, så
Val dess förbättring som försämring. Jag har
föreslagit Silfvers inlösen af Banquen efter log
sk. Cours; mari må gerna förändra denna mått¬
stock, blott principen bibehålles. Jag skulle
tro att jag snarare föreslagit till måttstock ett
för låg, än för hög Cours, Ty den nuvarande
är redan högre* och ändå onaturligt låg, det
vill säga, långt ifrån så hög, som om den va*
rit öfverlemnad åt Sig sjelf, eller om icke dea
inträffade Discont - oredan äfven i Stockholn!
åstadkommit en momenfel penninge-brist. Vid
alla Egendomsköp, alla Arfskiften, sedan Cour¬
sell igro uppjagades till 136 å 140 sk,, haf
Ben 23 April.
ej blott denne högre Cours, utan en ännu hö¬
gre befarad bestämt priserne. Således kunna
Capitalisterne ej begära mer, än att Coursen
eller Agiot ej faller lägre än till 108 sk. Utom¬
dess de uppoffringar som göras för att öka
Bancosedelns värde, komma kanske till hälf¬
ten blott Utlänningen till nytta. Och de
7^0,000 R.-dr, som den synbara förmögenhe¬
tens, till större delen skuldsatte ägare betala,
årligen i Bevillning för detta ändamål, äro så¬
ledes kanske till hälften en skatt till Utlän¬
ningen, och helt och hållit en utgift, för att
öka Fastighets-ägarens skulders värde och min¬
ska dess förmögenhets relativa värde.
Hufvud-idéen i min Finance-plan är den,
att liksom i Länder, som hafva klingande Mynt
till Rörelse-Capital, ingen gräns är satt för
Rörelse - Capitalets belopp , så bör i ett Land
som blott har Pappersmynt, icke heller någon
gräns sättas för Röre!se - Capitalets belopp,
utan blott* för dess föränderlighet i värde; e-
tnedau, då man sätter en godtycklig gräns för
dess belopp, sätter man den äfven för Nä-
rings-industrien och således lör Productionen,
hvilken så mycket bidrager, att upprätthålla
Sedeimyntets värde.
Flere af de principer och facta , som lig¬
ga till grund för de förenade Utskottens Be¬
tänkande, har jag redan i ert Memorial af den
21 sistledne December vidrördt och sökt ve¬
derlägga. Att upprepa hvad jag då yttrat,
vöre således öfverflödigt, äfven derföre, att då
Den 23 Amil.
Utskotten ej gjordt afseende på detta Memo¬
rial, innan de tagit sitt beslut i dessa ämnen,
bör jag ännu mindre vänta, att de sedan skola
derpå göra afseende. Jag kan dock ej underlåta,
att vidröra några af de piincter af Betänkandet,
hvari Utskotten varit af en alldeles motsatt
tanka med mine yttranden.
set
Äfven om man vill antaga Capital isfens
interét såsom rätta grunden för Regleringen af
ett Rikes Financer, blir den plan dertill, som
af Utskotten nu iir föreslagen, icke den rätta.
Man tror sig öka Sedlarnes värde genom de¬
ras förminskning, emedan man ser hufvudsak-
ligaste orsaken till vanvärdet vara Sedlarnes
mängd. Man inser ej, att så länge Sedelstoc¬
ken är så stor, att Sedlarne ej vid uppvisning
kunna inlösas och mångfalldigt större än Silf-
verfonden, är hufvudsakligaste villkoret för
Sedlarnes värde, Näringarnes trefnad, hvaraf
följer en ökad production, och häraf en ökad
utförsel och relativt minskad införsel; häraf
en lägre Cours och äfven till någon del ett
lägre Agio, samt ökade resourcer för en till¬
kommande realisation , och tvärtom. Sedan
Coursen i Januarii 1812 icke var 80 sk., har
den sedan varit betydligen högre, merendels
öfver 100 och ända till 110 och några och I2ö
sk., icke derföre, att Sedelstocken ökats; ty
man tillstår att den har betydeligen minskats,
icke heller för det att Si Ifver-fond enjblifvit min¬
skad ; ty den har ej blifvit det, utan för det
att handel och näringar sedan den tiden afty-
nat. Sedan Coursen igio uppgått ända tili
Den 33 April,
116 sk, ökades ännu till 1812 Sedelstocken ,
roen Coursen föll ändå, oaktadt denna tillök¬
ning, så mycket att den i Januarii 1813 var
76 å 80 sk., och således Sedi arne nära dub¬
belt så mycket värda i Silfver dä, sorn 13
månader förut, dq mindre Sedelstock var ute.
Man nekar nu mera icke, såsom vid si’
$ta Riksdag att penninge-brist existerar, men
man nekar, att den har sin grund dels i in¬
dragning dels i utvandring till Utlänningen,
Man vill ej medgifva någon synnerlig under¬
vigt i handel, med Finland, och man förklarar
det för en förmon, att vi få varor för Sed¬
lar. Man besinnar i senare fallet icke , att om
våra Sedlars värde förbättras, eller Sedlarne
realiseras en gång (hvilket man så mycket ön¬
skar) sa återkomma vära Sedlar och utbytas
emot kanske mycket lägre Cours, än den,
efter hvilken de vid betalningen af Finska va¬
ror beräknadesj att Finnarne utomdess passa
på vår Cours’s temporaira fallande, och köpa
Silfver eller Hamburger Banco för våra Sed¬
lar, samt att, om vi utföra så mycket Sedlar
för Varor, att vår egen Varu-production lider
af brist på Mynt (hvilket i detta fall ej af
bristen ökas i reelt värde), är den förmenta
förmåneq vida mindre , än den deraf följande
olägenheten. Det förhåller sig i detta fall med
bela Riket, som med en Possessionat, hvilken
har hälften af sin frugthara jord ouppodlad, och
icke heller begagnar sin Skog på den mindre
frugthara jorden, ut^n koper en del af sin*
behof af jordbrukets och Skogens produeter af
Den 23 April.
andra för Reverser samt för så många, att hans
credit ej räcker till stort flere. Icke kan hans
åtkomst af andras producter för hans Reverser
vara en förmon eller godtgöra försummelsen af
odling, Skogens' vård och plantering , i fall har»
någonsin skulle inlösa Reverserne. Det är väl
sant, att han kan genom Ccmcours befria sig
ifrån dessa Reverser. Men jag tviflar på att
en sådan utväg, i anseende till de Banquen»
Reverser, som finnas i Ryssland, skulle lyc¬
kas. Det återstår för oss blott, att ej öka
de Reversers värde , som Utlänningen fått af oss.
De förenade Utskotten yttra, att det än¬
då är bättre, att Finnarne låta betala sig med
Sedlar, än om de blott hållit till godo med
Silfver. Men följderna deraf, att Finnarne lå¬
tit betala sig med våra Sedlar, ha visett'; jag
behöfver ej å nyo upprepa dem. Den följden
deraf måste åtminstone icke kunna nekas, att
vår undervigt i handel med Finland, icke har
den naturliga gräns, som Auctorerne utsatt för
ali undervigt i handel, nemligen brist på Silf¬
ver att liqvidera med. Deremot om Finnar¬
ne ej velat i betalning taga emot annat Mynt,
än klingande; så hade följden blifvit, att vi ej
af Finnarne köpt stort mera Varor, än vi kun-
nät betala med våra Exporter, härigenom had®
vår inhemska Production uppmuntrats, den ha¬
de- nemligen uppmuntrats så väl genom m.era
afsättning, isynnerhet till Stockholm, som ge¬
nom mera tillgång på Penninge.förtag; ty matt
kan ej säga här, att Sedlarnes utvandring till
Finland i samm» moha ökat Sedelstockens.
»84
Den 23 yfpriL
värde, sorn den minskat dess numeraire innom
Sverige, emedan Banquens skyldighet att en
gäng inlösa Sedlarne, är lika stor, och kan
blifva större, i anseende till den i Finland, än
i Sverige, En annan nyttig följd deraf, att Fin-
narne ej hållit tillgodo annat Mynt af oss, än
klingande, hade blifvit att då vi, åtminstone
i längden, nästan blott med utbyte af Varor
kunde betala deras, så vore de nödsakade,
för att erhålla afsättning, taga sina behof af
utländska Varor, nästan uteslutande ifrån Stock¬
holm, i stället för att, j synnerhet sedan ut¬
ländska Varor blifvit hos oss, enligt Riksens
Ständers vid sista Riksdag egen underdåniga
önskan, dels beJagde med högre Tull, dels
iörbudne, de nu lärt sig mera taga sina be¬
hof af utländska Varor directe från Köpenhamn,
Lubeck och Hamburg. Det vore således af
jnycken nytta, äfven till förekommande af yt¬
terligare Penninge-brist, att Stockholm erhöll Ne¬
derlags frihet för sådana utländska Varor, men
med de vilkor, sorn jag förr haft äran före¬
slå, si att för de Varor, som på Nederlag
upplades , först betalte full Tull och sedan vid
utförseln återfick den, med afdrag af Neder-
Jags-afgiften, hvarigenom Tullfritt insmygande
af Varor under namn af Nederlags-varor säkrast
förekommes.
Samma Utskott påstå, att Finland efter
Freden X809 mindre förer sina Varor till Sve¬
rige än förut. Detta vill jag ej bestrida, oag-
tadt Utskotten blott sagt det. Men det vågar
jag påstå* att sedan 1809 mera egenteligen Ryska
Den 23 £$rii.
Varor blifvit oss påförde, men under namn af
Finska, för att begagna de Finska Varor se¬
dan 1809 tillerkände Sjöt ulls-frihet- Och des¬
sa Ryska Varor betalas äfven med Svenska Sed¬
lar. Under sistledne Riksdag inkommo Tull¬
fritt till Stockholm flere Fartyg nied Mjöl i
Mattor, under namn af Finska, men Finnarne
föra ej sitt Mjöl i Mattor, utan endast de egen.
teliga Ryssarne.
Skall samma Handelsställning fortfara, så
beredes en tilltagande Penninge-brist, utan att
Penninge-värdet i samma mohn deraf ökes,
utan tvertom kan genom vår egen Productions
aftagande deraf minskas; så framt man ej vil¬
le eller kunde i samma mohn öka Sedelstoc¬
ken, som den minskas genom utgående till
Utlänningen,
De Finance-Project vi hiir hort, som mäst
yrkat på ett tillräckligt Rörelse-Capita!, före¬
slå blott, om jag ej misstager mig, att det
skall förblifva vid hvad det var sistledit år.
Man vill att Riksens Ständer liksom vid sista
Riksdag besluta, att Rörelse-Capitalet skulle blif¬
va lika , hvarken ökas eller minskas. Riksens
Ständer kunna besluta det om Sedelstocken i
allmänhet, men ej om den del deraf, sorn blir
qvar i Landet. Efter Beslutet t8>5 har Rörelse-
Capitalet blifvit minskat genom utvandring till
Finland och skall äfven hädanefter blifva det.
Att besluta det Rörelse-Capitalet skall förblifva
vid hvad det är, är således detsamma, sorn att
besluta att det skall årligen minskas.
186
Den sj April,
Flera orsaker kunna för öfrigt vara med*
verkande till Penninge-brist; Utskotten hafva
blott antagit en , och icke den hufvudsakliga-
ste. Om ock Capitalisten för Myntets vack¬
lande värde skulle så nödigt och på så kort
tid utlånas; så är dock Penninge-bristen orsa¬
ken till, att han kan få säker Låntagare, att
gå in på så korta betalnings-terminer.
Vid förra Riksdagen medgafs ej Penninge-
brist, utan hos några Vinglare (vi hafva till
och med i början af denna Riksdag hört det¬
samma af flere Ledamöter yttras); ej heller,
att någon indragning af Sedlar skett, ej, att
någon betydlig mängd Sedlar funnos i Finland;
nu kan man ej längre neka det. Vid nästa
Riksdag skall man medgifva det man nu ej
gör, att Näringarne aftyna och sjelfva allmän-,
na Crediten lider af brist på Penninge-förlag.
Men för att afhjelpa denna Penningebrist,
är ej nog, att föreslå ökade Låne-tillgångar
med bibehållande af ett stadgadt Mynt-värde;
man bör ock söka medel , att befordra en lif-
ligare omsättning och circulation af Rörelse-
Capitalet, som i ett glest bebodt Land behof-
ver i förhållande till Folkmängden vara större,
än i ett mycket befolkadt Land. Näringarne-
äro mera säkre och gifva mera hastig ränta i
de fleste andra Europeiska Länder, äo i Sve¬
rige, hvarföre Capitalisterne der hälldre använ-
da i Näringarne sitt Mynt. 1 en Stat som vår,
böra alla medel vidtagas, för att i Näringarna
intvinga det varande Rörelse-Capitalet; hvar-
Den 23 April,
till fordras, (utom Närings-frihet och Handels*
frihet samt strängare Concours stadga) att in¬
tet Mynt elier Obligation, inga Dispositions,
eller Afskrifnings-räkningar böra finnas, som
löpa med eller gifva ränta, ty de befordra skrin¬
läggning. Äfven denna skrinläggning befordras
såsom jag förr visat genom Sedelstockens små-
ningom indragning, i fall den åstadkommer
den dermed åsyftade förbättring af Myntets
värde. Utskotten anse med allt skäl Myntets
föränderlighet i värde för en olycka i en Stat. Men
Fastighetens föränderlighet i värde är det äfven.
Denna kan existera, om än Myntets värde vore
stadgadt, nemligen den kan uppkomma genom
föränderlighet i deras Producters värde , så länge
man byter så mycket om med hög och låg
Tull, förbud och tillåtelse till in. och utförsel,
Brännvins.brännings-tillåtelse, förbud eller in¬
skränkning o. s. v.
Jag har i ett förr citeradt Memorial sökt
visa, att troligen |:del af vår Sedelstock är i
Utlänningens hander, och att nästan inga Di-
SCont-Sedlar hos dem finnas. Man kan således
antaga, att nära hälften af vär Banco-Sedel-
6tock finnes hos Utlänningen. De medel , sorn
blifvit använda, den del af Bevillningen som
årligen till ett belopp af 7^0,000 R:dr nu i
g år blifvit erlagd, för att öka Secfelmyntets
värde, hafva i följe häraf till nära hälften blif¬
vit använde till förmån för Utlänningen.
I Konungens Nådiga Proposition förklaras
gtt 0111 Coursen hade blifvit lemnad åt sig sjelf,
sä hade den stigit till 2qq sk, Man kan då ej
, x
Sw— ' -
J 88
Den 23 April.
med skäl kalla dem för narraktiga Speculan-
ter, som köpt Egendomar efter beräkning af
den högsta Cours, sorn i senare åren varit,
136 sk., och af en ännu högre befarad.
Man vill förnya Riksens Ständers Opera¬
tioner 1765. Dessa verkade till den grad, att
Coursen ar 1767 nedföll från 108 till 42 mark;
men förlägenheten i allmänna Rörelsen och dess
^laka följder blefvo ännu större, än på den
tid, då Coursen var 108.
Genom en Realisation skulle alla dessa
svårigheter häfvas. Men innan den företages,
ber man genom kloka Stats.Oeconomiska För¬
fattningar och ett tillräckligt Rörelse-Capital
öka Productionen och derigenom förekomma
undervigt i handel, som skulle utföra vårt Silf-
vermynt; allmänna Opinionen är utomdess e-
mot en Realisation, som i allt fall icke kunde
af Banquen verkställas efter ett lägre Agio än
144, ehuru lågt nog i fall om det sig sjelft
lemnadt skulle gått till 200 sk.
Resultaterne af mina anmärkningar vid Ut¬
skottens Betänkande (till hvilka jag med allt
skäl skulle kunna bifoga flere, f. ex. att Ut¬
skotten Sid. 30 öfverlemnar för mycket åt
Riksgälds.Contoiiets Fullmägtiges godtfinnan¬
de) aro:
1:0 Att Myntets vacklande värde icke är
hufvudorsstken till Penninge-bristen, utan att
Den 23 April.
189
en, dels genom indragning, dels genom utvan*
dring, directe minskad Sedelstock är det.
2:0 Att vår undervigt i handel med Fin¬
land årligen och i synnerhet sedan 1815 min-
skat Rdrelse-Capitalet i vårt eget Land, utan
att öka dess värde.
3:0 Att det vore bättre om Utlänningen
ej tagit i betalning så mycket af våra Sedlar
för Varor.
4:0 Att Sedelmyntets värde ej upprätthål-
les genom de föreslagne medel till indragning,
utan genom den inre Hushållningens och Pro-
ductionens förkofran.
y:o Att sedan 1812 en jemn indragning
skett, både af Sedlar och i Utlåningen kan¬
ske till ett belopp af 5 Millioner, och att en
utvandring af en lika så stor Summa troligen
äfven skett; samt att
6:0 Genom Utskottens Förslag en nära
likså stor indragning innom 5 år skutle kom¬
ma att ske.
Men den af mig föreslagna Finance-plan
är i korthet den, att Banquen till nästa Riks¬
dag betalar en viss Summa, som kan af Rik¬
sens Ständer fastställas, t. ex. 108 sk. i nya
Banco-Sedlar för hvar R:dr Hamburger Banco
i Silfver, som presenteras till inlösen, samt
utlånas likaledes nya Banco.Sedlar tili hvar och
Den 23 April,
en, sorn lemnar säkerhet i första hälften af en
Jordegendoms och fasta tredjedelar afen Brand-
försäkrad Stadsegendoms värde saint i första
hälften af metalliska och andt3 redbara Effec-
ters värde, men mot erläggande på förband
hvart år af 2 proCents ranta i Silfver, och
i (eller 2) proCents afbetalning likaledes i
Silfver, som också erlägges in natura men vid
afräkningen beräknas efter Cours.
Högvälborne Herr Grefve och LätldtMar.
skalk, Höglofiige Ridderskapet och Adeln! Ri¬
kets belägenhet, skakningen i nästan alla Nä¬
ringar, förlägenheten i allmänna Penninge-rÖ*
reisen, ja! en verkelig Penninge-brist kunna nu
mera icke nekas, Om vår utrikes Gäld ej vöre
liqviderad, utan vi skulle vara nödsakade, att
betala |:delar af Bevillningen- blott i ränta för
den, om årsväxten slagit felt, om vi varit
blottställde för det elände och den hungersnöd,
som i tvänne år hemsökt så mångå andra Län¬
der, om våra fält blifvit fö/härjade af hagel,
stormar, öfversvämningar, främmande inbrott,
eller inhemska oroligheter, då hade vi ej skäl,
att skylla vår belägenhet på Stats Oeconomiska
Författningar och tmesurer. Men ela Riket va¬
rit en så lång tid befriat frän alla dessa olyCi
kor, så har mani väl ali anledning förmoda,
det något hufvudsakligt fel eller rättare flere
bufvudsakiige fel eller misstag existera i vår
allmänna Ståts-hushållning. Låtom oss ej dol¬
ja en verkelig grund till förlägenheten och
stockningen i allmänna Rörelsen, "nemligen ea
genom jemn indragning och utvandring af Ro*
Den 23 April,
191
relse-Capitalet i f år åstadkommen Penninge-
brist. Man har val äfven i andra Länder den¬
na tid hört en allmän stagnation öfverklaga*,
men den har varit der mera oundvikelig, ty
de Rikens skuld har ökats, då vår minskats,
deras Krig kostade dem Penningar, då vårt
inbragte.
Mine Herrar! föreställen Er de många
tusende Famillier i Landsorterne hvars välfärd
denna gång beror af det beslut Riksens Stän¬
der nu fatta. Aldrig har Nationen mera lif¬
ligt än nu, satt sitt hopp till dess Represen¬
tanter. Låtom oss ej svika detta hopp; låtom
oss i hågkomma vår pligt och vår makt, att
rädda dem som räddas böra.
Herr Munck af Rosenschöld, anhöll, att dess
Anförande mätte till Stats- och Banco-Utskot-
ten remitteras.
Begärdes af Herr Cederskjöld på bordet.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställ¬
de , om iclcg Herr Cederskjöld behagade afstå
från dess yrkande, att Herr Munck af Rosen¬
schöld* Anförande skulle hvila på bordet, samt
medgifva att detsamma genast hnge åtfölja dt n
återremiss af Stats, och Banco-Urskottens Be¬
tänkande, hvilken den 15 dennes blifvit af
Ridderskapet och Adeln beslutad.
Herr Cederskjöld, Då det mesta af hvad Herr
Munck af Rosenschöld anfört redan blifvit an-
Den 23 April.
tingen framställdt eller vederlagdt uti cle af
mig till Riddeiskapets och Adelns Protocoil un¬
der denna Riksdag förut afgifne yttranden i
detta ämne, sä medgifver jag gerna att till ti¬
dens vinnande, Herr Rosenschölds i dag upp¬
läste Memorial genast må till Stats- och Banco*
Utskotten remitteras.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt-
Marskalken gjord Proposition, blefvo Grefve
Spens’s och Herr Munck af Rosenschölds An¬
föranden till Stats- och Banco-Utskotten re¬
mitterade.
Herr Oxehufvud, Bo\ instämde uti Grefve
Kallings förut gjorde anhållan, att Grefve Spens
mätte anmodas trycka sitt ifrågavarande Anfö¬
rande.
Herr Grefven och LandtMarskalken hemställ¬
de, cm Ridcjerskapet och Adeln behagade in¬
stämma i Grefve Kallings ,och Herr Oxehufvuds
önskan, att anmoda Grefve Spens till trycket
befordra sitt i dag uppläste Anförande.
Ropades Ja.
Herr Cederskjöld: Som jag ämnat låta till
trycket befordra mitt den 18 sistledr.e Decem¬
ber, rörande Financerne härstädes afgifne ytt¬
rande; så far jag dertill ödmjukeligen utbedja
mig Högioflige Ridderskapets och Adelns till¬
stånd -} hvilken Herr Cederskjölds anhållan up-
på
Ven 23 April*
på gjord Proposition af Ridderskapet och A-
deln bifölls.
Herr Munch af Rosenschild: Ehuru af man¬
ga anmodad att låta trycka mitt den 2r sist-
ledne December till Ridderskapet och Adeln
iugifne Memorial uti Finaocerne, har jag dock
sådant icke hittills verkstäildf, men då Herr
Cederskjöld nu ämnar trycka sitt Anförande
af den 18 i samma månad; så torde jag äf¬
ven få utbedja mig Ridderskapets och Adelns
tillåtelse att trycka mitt nyssnämnde Memo¬
rial, hellst detsamma innefattar svar och ve¬
derläggning af Herr Cederskjölds berörde An«
förande. Herr Munck af Rosenschölds berör¬
de anhållan blsf af Ridderskapet och Adeln
bifallen.
Föredrogs å nyo Stats-Urskottets den 6
dennes afgifne, samt den i* i samma månad
på bordet lagde Utlåtande, i anledning af Kongl*
Maj:ts Nådiga Proposition om Stats-Reglerin-
gen under 8 Hufvud-Titeln.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf.- Då jag SetÉ
huru det tillgått med den, under de senaste
åren företagne stora Reparation på Kongl. Slot¬
tet, har hos mig ofta uppstått den förmodan i
att Arbetet skulle hafva gatt fortare, och kostat
mindre, om det liksom nästan alla andra pubhqua
Arbeten, hade blifvit på Entrcprenacl-auction
Ridd. och Ad« Prof. V B. 2 AJd. 2y, 26.
(
194
Den 23 April.
till den minstbjudande utbjudit. Jag kan der¬
före nu ej försumma detta tillfälle att vörd¬
samt hemställa, om icke Kongl. Slotts-Bygg-
nads-Directionen borde pä Entreprenad-auction
utbjuda alla de Arbeten, hvilkas natur det kun¬
de medgifva. Att denna min vördsamma hem¬
ställan måtte, i egenskap af en ny, men af
nu uppläste Betänkande från Högloflige Stats-
Utskottet, om Stats-Regleringen under 8:de
Hufvud-Titcln, föranledd Motion, blifva till Hög¬
loflige Stats-Utskottet remrtterad, får jag öd¬
mjukast anhålla.
Friherre Hjerta , Larn: Sorn jag af Stats-
-Utskottets nu uppläste Betänkande, inhämtat,
att Jönköpings Län icke blifvit nämndt ibland
de Län, hvilka äro i behof af Residence-hus;
utbeder jag mig få anföra, att jag hos Kongl.
Maj:t anmält Jönköpings behof af Residence-
hus, samt att jag tillika så väl upprättadt och
insändt den af Öfver-Intendents Embetet utfär¬
dade Plan-Charta, som äfven projecterat Rit»
ning tiil ifrågavarande nva Residence-husbygg-
nad, dock utan att hafva bifogat förslag till
kostnaden , emedan ingen föreskrift blifvit mig
meddelad, rörande Husets utseende, eller om
detsamma skulle byggas af Sten eller Träd 5
och ehuru Stats-Utskottet nu icke trott sig
kunna anslå några medel till detta ändamål,
har jag likväl i händelse medel dertill fram¬
deles skulle'kunna utfinnas, icke velat under¬
låta , att om detta förhållande nu göra erinran.
Friherre Staél von Holstein , Corfitz Ludvig:
Dm 23 April.
Stafs-Utskottets Betänkande är både märkväf*
digt och upplysande} vi finna så väl deraf som
af andra upptäckter, hvilka under denna Riks¬
dag blifvit gjorde, att vårt Stats-Verk är i
en sällsam belägenhet. Det är på en gång
bade rikt och fattigt; det är rikt då mati er-
tar, att Fonder af flere leo,000 R:dr finnas
tillkomna genom utöfver behofvet ålagde Be-
Vi11 ninpår och andra pålagor, hvaraf således
öfverskott uppkommit, och hvilka till stor, del
äro använde till Lån åt Götha Canal, såsom
ock till andra enskildt! Personer; fattigdo¬
men åter skönjes deraf, att oaktadt Vi, elter
ett olyckligt Krigs-tillstånd, ändteligen förvärf-
vat fredslugnet, och oaktadt den utländska
Skulden försvunnit, ökas likväl Sk-atterne vid
hvarje Riksdag, så att de nu ändteligen stigit till
den höjd, att ett Folk, sorn är i jemt fram¬
skridande pä fatiigdomS-vägen, synbarligen ser
sin undergång för ögonen, den ena något förr,
den andra något senare., Om Folket är skyl¬
digt att till Statens upprätthållande, göra bi¬
drag af enskildt förmögenhet, så är öef dere¬
mot en ovilkorlig digt, af dess Committentef
ö i O
att så bestämma detta bidrag, att det icke öf-
verstiger det nödvändiga behofvet, och icke stri¬
der emot billighet och möjlighet. Af detta
skäi får jag vördsammeligen föreslå en utväg
till lindring i Bevillningen, att nemligen alla
temporaira bidrag måtte från de beständige
Stats-utgiltetne afskiljas. De förra, hvartill jag
räknar pa denna Hufvud-fiteln; Accords-ersätt-
ningarne, Hof- Stall* o .h CasSern-byggnader ,
Helsingborgs-Brobyggnad och Garnizons-Sfuk#
Den 33 April,
huset, äro af den beskaffenhet, att en viss
Summa härtill är anslagen, och reparterad att ut¬
gå i vissa år genom nu derföre åtagen Bevillning.
Då nu i öfverskotten och de utlånta Fonder-
ne, tillgång till desse utgifters afbördande på
en gång finnes, så kunna dessa Rubriquer ur
Anslags.specificationerne försvinna , och Be vil I-
nings-summan i dessa delar minskas. Hvad der¬
näst angår den tillökning i Rese. och Tracta-
ments-kostnader , som genom nya organisatio,
nen af Arméen, blifvit ansedd nödvändig, så
kan jag icke finna något skäl, att Folket skall
graveras med ökade utgifter genom denna or¬
ganisation , enär tillräckeliga tillgångar böra
gifvas genom denna förändring i Indelta Ar¬
méens skick, att bestrida alla derigenom till¬
komne nya kostnader. Linder denna Hufvud-
titel upptages äfven 100,000 R:dr till extra
Utgifter; en sådan Utgifts-rubrique har alltid
varit; vid 1809 års Riksdag blef den först ned¬
satt till blott 75,000 R:dr, men uppå. gjord an¬
märkning dervid af Borgare-Ståndet, bestäm¬
des den till 100,000 R:droch beslöts, att af
dessa 100,000 R:dr, 25,000 skulle enligt Konun¬
gens eget godtfinnande och enskildta disposition
kunna användas till Ministeriella behof, Couri-
rer &c., men de öfrige 75,000 R:dr dels till
oförotsedde dels obestämde Utgifter, såsom förr
vanligt varit samt emot Redovisning. Uti den
underdåniga Skrifvelsen härom till Kongl. Maj:t,
begecks dock ett redactions-fel, i så måtto, att
deruti blifvit yttrat, det Standerne till extra
Utgifter anslagit 100,000 R:dr under Konun¬
gens egen höga Disposition, ehuru blott 25,000
Den 23 April.
. J97
R:dr till Kongl. Majets Disposition öfverlemna-
des, hvaremot de öfrige skalfe redovisas, samt
till helt andra behof användas än de förre.
Jag anmärker detta, pä det rättelse i denna del
nu må kunna göras, då Expedition .härom upp-
sättes.
I grund aF allt1 detta, får jag ödmjukeli¬
gen hemställa, att Stats-Utskottet måtte varda
anmodat, låta författa en specifique Förteck¬
ning på alla Statens i närvarande stund ute¬
stående Fordringar; till hvem de äro utlånte,
med hvilka villkor; antingen emot laglig ran¬
ta modererad, eller också tilläfventyrs allde¬
les räntefritt, m. m. hvarefter man deraf kan
finna huru Dispositionen må kunna verkställas
till lisa och lindring för de Skattdragande i
deras närvarande betryckta tillstånd.
Friherre Björnstjerna, Magnus: Den värde
Ledamoten Herr Friherre Stael von Holstein
har nämndt , art'Arméens nya organisation har
åstadkommit för Staten nya Utgifter. Jag får
i anledning deraf förklara , att de Utgifter äro
ganska obetydliga, som genom denna Arméens
organisation på Inspectioner och Brigader blifvit
förorsakade; tvertom hafva i senare tider be¬
tydliga besparingar för Staten på Försvars-
Verkets bekostnad uppkommit, hvilket äfven
torde kunna inhämtas af Riksens Ständers Re¬
visorers afgifne Berättelse om Stats-Verkets
Förvaltning. Genom tid efter annan gjorde för¬
ändringar af Cavallerie till Infanterie, åtnjuter
Stats.Verket för Häst-Vacancen 24,000 Tunnor
Den 2? April,
Spannmål, som efter Igi2 års Markegång ut¬
gjorde en Summa af igr,ooo R:dr. Likaledes
bär Stats-Verket fått en ökad tillgång af några
och 6o,qoO R:dr genom Pipares och andre
Miiitie-Bostäljens indragning; 26,000 R:dr ge¬
nom Rrut- och Saltpetter Försäljnings-medel,
hvars tillverkning betalas af 3:dje Hufvud titeln
och således gör en afbränning i Krias-ansla¬
get; 16,000 för Båtsmans-Vacance-afgiften , m.
pa. hvilket allt sammanlagdt utgör en Summa
äf omkring 300,000 R:dr, hvaremot Utgifter-
ne för Arméens nya organisation icke belöpa
6ig tili mera äö vid pass 10,000 ILdr Banco,
Friherre Anckarsvärd, Carl Hinric• Jemte
det jag förenar mig med Friherre Stael von
Holstein uti den anhållan, att Stats-LJtskottet
må anmodas att uppgifva beloppet af de Fon*
der, som finnas vara i Allmänna Cassör insatte,
pä det Riksens Stander må kunna använda des¬
sa Summor till fyllande af Statens behof, så
får jag, utan att vilja bestrida hvad Friherre
Björnstjerna anfört i afseende på den fördel
Staten, genom skedde indragningar af Löner och
Indelningar vid Militairen, möjligen kunnat till¬
flyta , endast göra det tillägg vid Friherre Stcels
yttrande om Rese- och Tractaments-Peuningar-
ne för fnspecteurer- och Brigade.Generaler vid
Arméen, att de Boställen och Löne-förmåner,
hvilka vid Indelnings-Verkets början blefvo an-
slagne ät Regements-Cheferne, voro grundade
å da med deras Tjenstår förknippade kostna¬
der af Bordhållniiigen under Möten och lör ut-
fordringen af nödigt antal Tjenst-hästar. Dä
Den 23 April.
199
ds nya ÖfversteLönerne deremot visa sig högst
otillräckelige tili dessa Kostnaders bestridande ,
synes inspecteurer och Brigade-Qeneraler, så¬
som befriade ifrån större delen af desse utgif¬
ter kunna allt för väl företaga de dem åliggan¬
de Embets-resor på egen kostnad tor de stora
Löner, dem blifvit tillagde, utan att derföre
serskildt uppbära Rese-penningar. Beskaffen¬
heten af deras befattning är sådan att de ej
kunna vara mera än högst 2 113 dagar på hvar¬
je ställe i anseende till de Regementers sprid¬
da Mores platser, som höra till de under dem
ställde Brigader och Inspeetioner , hvarigenom
de urståndsättas att fora den train och göra
flere utgifter.hvilka oundgängeligen drabba Öf-
verstarne. Då jag således ur intet skäl kan
finna att Gerieral-Inspecteurernes eller Brigade-
Generalernes Rese- och Tractaments-penningar
böra belasta Staten, anhåller jag att Utskot¬
tets Utlåtande måtte återremitteras.
Friherre Stael von. Holstein: Jag vill icke
bestrida hvad Friherre Björnstjerna anfört 0111
nyttan af den nya organisation, utan får blott
anmärka, att om fördelar härigenom vunnits uti
Inkomster, det ic<e är billigt att Utgifterna
skola genom ökad Bevillning af Folket godt-
göras. De Inkomster Frih rre Björnstjerna om¬
nämnt hvilka kommit Stats Verket tiilgodo ge¬
nom indragning i Milifairen, aro redan till¬
komne i (orra tider och bör icke förblandas
med den nya organisation. Hvad Saltpettern ä-
trr angår, har den saken alldeles ingen ge¬
menskap med detta ärende. Den ökade kost-
£00
Ben 23 April.
nidén för resor oell tractamenten , bestrider
jag således, och yrkar återremiss.
Friherre Björnstjerna ■ Jag förenar mig med
Friherre Anckarsvärd om Öfvérstarnes otili-
räckehge Löne.villkor, samt om behofvet att
För dem utse någon tillökning; dervid får jag
dock upplysa att Herrar Inspecteurer och Bri-
gadGeneral r icke hafva något dag-tractamente,
utan endast skjutspenningar under deras In-
specuons- och Embets-resör. Herr Baron Stael
von Holstein har ej fattat min mening rigtigt,
då han tror, att det är falort genom Armeens
nya organisation, som den af mig här ofvan
nämnde ökade Inkomst för Staten skall tillkom¬
mit. Jag har blott sagdt att ofvanberorde
300,000 R:dr nu ingå irån Indelnings.Verket
till t»tats-Vcrket.
Uppå dererter af Herr Grefven, och Landt-
Mtirshalken fi<mställd Proposition bl ef Stats-
Utskotters ifrågavarande Utlåtande, i anledning
af de dervid gjorde anmärkningar, till Stats-
JJtskottet aterremitteradt.
Föredrogos å nyo och bifölios följande från
Stafs - Utskottet inkomne, samt den ij och
jS dennes på bordet lagde Betänkanden :
1:0 Af den 8 dennes , i anledning af gjor¬
de anmärkningar vid Utskottets Betänkande,
angående Kronans Kante - hö och halm från
Den 23 April.
201
Westmanlands Län , som är anslaget till ut-
fordringen vid Kongl. Hof-Sta!Iet.
2:0 Af deri 26 sistleilne Martil, under N:0
IJiy angående gjord framställning om dels upp¬
rensning dels rgenfyllning på allmän bekost¬
nad af de innom och nära vid Hufvudstaden
belägne så kallade Clars- och Fateburs-Sjöat-
ne samt Rörstrands och Carlbergs-vikatne.
3:0 Af deri 2 dennes, under N:0 If2 öf¬
ver gjorde anmärkningar vid Utskottets ytt¬
rande, angående Wadstena Klosterkyrkas upp¬
låtande på vissa vilkor åt Wadstena Stads
samt dermed förenade S;t Fehrs Lands-För-
samlingar.
4:0 Af den 2 dennes, under N:0 If4 i an"
ledning af Kongl, Maj:ts Nådiga Remiss å Ma¬
joren Florus Tolis ansökning om innestående
Accords-ersättnings utbekommande,
y.-o Af den 2 dennes, under N:0 155 öf¬
ver gjorde Motioner om bestämmande af Hen¬
nes Maj:ts Drottningens underhålls-summa i
händelse af Enke-tillstgnd 5 samt om DisposF
tionen af Rosersbergs Kungsgård efter Hen¬
nes Maj:ts nu varande Enke-Drottningens från¬
fälle.
6:0 Af den 13 dennes, öfver Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets till¬
stånd och behof uti hvad som rörer Riks-Sta*
tens 7:de Hufvud-Titel.
202
Den 2j April.
7:0 Af den 13 dennes, i fråga om medels
anslående till Riddarholms Kyrkans iståadsät-
tande.
gro Af den 13 dennes, öfver Herr Comi-
nister Berggrens Motion om Löne-förbättring
för Comimstrarne i Stockholm.
Företogs till pröfning Stats-Utskottefs den
6 dennes afgifne, saint elen 18 i samma må¬
nad pä bordet lagde Utlåtande öfver gjord Mo¬
tion , om anslag af allmänna Medel till kost¬
naden vid föriärdigandét af en Tafla öfver.
Högstsalig Hans Majit Konung Carl XlITs
Kröning.
Grefve von Lantingshausen Albrect, upplä¬
ste följande :
Då Stats Utskottet, i anseende till bristan¬
de tillgångar icke kunna anslå några Medel
till fullnordande af den Tall», som är ämnad
att bevara minnet af Konung Cari. XUlts , vår
frainledne och högt saknade Konungs kröning,
beklagar jag denna brist, hvarigenom hinder
1 äg ges att pa ett värdigt sätt ägna vördnadens
och tacksamhetens gärd åt en Köhling, sorn
hvilaode i grafven, äger en så oinskränkt ratt
till bala dessa känslor af det Folk, lian med
Faderlig huldhet styrt och hägnat, samt 1 ta¬
rans stund Irälst.
Den sj April.
Mig synes likväl, som Stats-Utskottet, då
andra tillgångar saknades, hade kunnat föreslå,
att kostnaden för den af Herr Professor von
Bredas mästerliga hand , redan började Krö-
nir.gstafla, kunnat anslås på de å .stars ansla¬
gen besparde öfveukottsmedel, och det på
sätt, som Herr Hammarsköld föreslagit, nem¬
ligen, att den af Pierr Professor von Breda
bestämde Summa blefve fördelad pä 4 ter¬
miner, hvarigenom den vore mindre kännbar ,
hellst densamma förmodebgen icke förr än
elter g å io år blefve till hela beloppet ut¬
betald.
I anledning häraf anhåller jag att Stats-
Utskottets Betänkande med denna anmärkning
måtte blifva återremitterad.
Herr von Schulzenheim, David, den äldre:
Såsom Ledamot af Högloflige Stats-Utskottet,
känner jag Stats-Verkets svaga tillgångar emot
behofven, hvarföre ock manga nyttiga föremål
blifvit afstyrkte; rhen jag kan icke undgå att
förklara en smärtfull känsla deröfver , att den
föreslagna Krönings-tdlans förfärdigande också
blifvit afstyrkt. Detta gifver i sanning ett ut¬
seende, sorn om, ett välförtjent tackoffer åt
den i lifstiden dyrkade Konung Cahl XIII ut¬
kolna It , vid det denne välgörande Landsfader
undangömdes i grafven, och som man icke
rner satte ett värde på den högtidliga Act,
dä kikets förste Man, RiksDrottsen, jemte
Ärke-Biskoppen , satte Kronan uppå en af
Riksens Stander vald Konung, hvilken både
Den 23 April.
var en Ättling af en vördad Konunga-Slägt,
oeh tillika hufvudstiftaren af vart lyckliga Re¬
geringssätt och vår lagbundna fri her- Den Taf¬
lan, författad af en mästerljg hand, och upp¬
satt på Kongl. Slottet, skulle i framtiden alltid
väcka en tacksam hogkomst af igog års glo-
rieuse period, då Svenska Folker, nästan mer
än någonsin, utmärkt sin Nationella Caractere,,
af ett ståndaktigt, politiskt mannamod, uti
förening med ett moraliskt saktmod. Vårt
financiela eller pecuniera tillstånd synes icke
till den grad vara nedsatt, att icke en succes-
sive betalning , i mohn af arbetets fullkomnan¬
de kunde åstadkommas; men åtminstone om
Herr Professor von Breda mägtade, förutan
förskott, lyckta sitt mästerstycke, vore det
erkänsamt att tillstyrka och recommendera ho¬
nom , hos nästkommande Ständer, till en vär¬
dig betalning. Att göra slätt intet, synes mig
rakt visa en vanvördnad emot Högstsalig
Konungens anbefallde förfärdigande af denna
Tafla.
Herr von Breda, Carl Fredric, hade inlem-
nat ett Memorial, hvilket upplästes så ly¬
dande :
Stats-Utskottet har i dess nu uppläste Ut-
* låtande rörande 'den in Pleno hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln väckte och den iy
och 27 sistledne Januarji till Utskottet remit¬
terade Motion, angående Riksens Högloflige
Ständers öfvertagande af kostnaden för den
på Högstsalig Hans Maj.-ts Konung Carl XI1I;s
Den 23 April.
befallning af mig började och till betydlig del
avancerade stora Talla öfver deras Majestäters
Kröning i Stockholms Storkyrka år IH09, an.
markt, att en värd Ledamot af Ridderskapet
och Adeln redan den 14 iYbrtii år igio upp¬
gifvit ett tillskott af 10,000 R.dr Banco såsom
lämpeligt för att sätta Ständerne i tillfälle, att
genom samma Taflas fulländande gifva Högst¬
salig Konungen ett förnyadt prof af kärlek och
tacksamhet.
Då denna framställning af Stats-Utskot-
tet möjeligen skulle kunna föranleda till olika
omdömen om det af mig uppgifne och öfver-
enskomne pris ä samma Tafla, har jag, för att
bereda fullkomlig kännedom af förhållandet,
dels gjort mig underrättad derom, att Hére
Öfverste Kammarherren, m. m. Friherre Carl
Hamilton varit den, som berörde dag och år
hos Ridderskapet och Adeln talat 1 ämnet,
dels ock erhållit af bemälte Friherre bilagde
sknftelige förklarande, (Litt. A.) hvaraf erfa-
res att hans framställning varit föranledd af
den tanka , att utvägar för överskjutande kost¬
naden skulle serskildt kunna utfinnas, och att
elen tiden endast var fråga om en Tafla till
storlek och composition vida mindre än de
nu hearbetade; en skillnad, som Friherre Ha¬
milton sjelf upplyst, älskare af de fria Kon-
sterne, funnit sådan, att han serskildt i det af-
gifne intygandet velat derå fästa uppmärksam¬
heten. Desse mqtiver till Herr Friherrens ytt¬
randen har jag icke ansett mig böra underlåta
2o6
Den 23 April.
att för ärendets hufvudsakliga afgörande fram¬
lägga.
Sedan jag sålunda f u 11 g jordt i denna frå¬
ga allt hvad jag är mig sjelf skyldig, och dea
aktning jag hyser för deta Stand, hvaiaf jag
har lyckan vara en medlem, underkastar jag
mig med full tillfredsställelse Högloilige Rid-
dcrskapets och Adelns beslut.
jag har tillförene yftr,at huru hog jag för
Konstnären anser äran att af Nationens Re¬
presentanter erhålla dylika uppdrag,, och jag
skall, huru än utgången af denna fråga må
blifva, känna mig stolt ofver de yttranden,
flere verkelige Konst-domare i ämnet afgilvit.
Littera A.
Enligt Herr Professorens och Riddarens
Carl Fredric von Bredas begäran, får jag här¬
med intyga:
Att då jag den 14 Martii år igio, uti
Högloflige Ridderskapets och Adelns Plenum
väckte frågan om förfärdigande af en Tafla
öfver Högstsalig Konung Cahl Xlli-.s Kröning;
— och föreslog ait en summa stor, Tio tu¬
sende R.-dr Banco, skulle dertill af Publiqua
Medel anslås; — hade jag ej derom öfveiens-
ltommit med Herr Professor von Breda. Jag
var underrättad om, att Högstsalig Konungen
skulle med Nådigt välbehag anse, om Riksens
Ben 23 April.
207
Ständer skalle erbjuda Kongl. Maj:t en tvål¬
ning af Dess Kröning; och dä jag både kände,
att Herr Professor von Breda åtagit sig atf,
öfver f. d. Konungens Kröning författa en Tafla
för Tio tusende R:dr Banco Conrant, samt en
årlig lifstids pension af 333'- K: dr Banco, och
att de Allmänna tiligåogarne äfven då voro
nog hardt anlitade; trodde jag att föreslåen¬
det af en mindre Summa, skulle bereda sa¬
kens bifall; och att, för hvad som brast uti
Summan af priset, skulle utvägar framdeles
utfinnas. Äfvenledes får jag erkänna att stor¬
leken af den Tafla och den Composition, som
den tiden var hagan otn , var, till alla delar
mycket mindre än den nu påbegynte. Stock¬
holm den 12 April 1B18>
C. Hamiltonl
Friherre till Hageby.
Herr Hammarsköld, Lorenzo, hade iolem-
cat följande, som upplästes:
Besinnande den bedröfliga händelsen, som
efter det att jag väckt Motionen om denna
Krönings-tafla hos oss inträffat med Konungens
ftånfälle; hågkommande ädla Nationers vana,
att efter deras död göra allt, för att bevara
minnet af goda Regenters välgerr,ingar, trod¬
de jag att Riksens Ständer skulle se häruti
ett nytt motiv, att låta fullborda ifrågavaran¬
de Konst-Verk. Det är bekant, att vår na
varande Allernådigste Konung , med den mag-
nanimitetj som alltid tillhör den sanna hjel-
Den 23 April.
ten, bekostar ett Monument åt sin älskade
Faders minne, och jag föreställde mig, att det
var Riksens Ständer värdigt, att löija det¬
ta höga efterdöme j ty hvaf kan väl Sven¬
sken söka något säkrare och ädlare, lin den¬
ne Store Furstes? Jag är också öfvertygad,
att Riksens Ständer med höje skulle hafva gjort
det, om ej dess Statsutskott lemnat oss den
nedslående och bedröfliga underrättelsen, att
Staten är i den belägenhet, att inga tillgån-
gar för denna kostnad är att utfinna. För ett
sådant skäl, mäste alla anira considerationer
vika och i stället för hoppet att en gång kunna
glädja oss öfver de minnen, dem ett ypperligt
Konstverk hos Oss skulle väcka, tillhör det
oss att sörja öfver Fäderneslandets bekymmer¬
samma och olyckliga ställning. Denna känsla
blir så mycket bittrare, då vi jemföra hvad
vi nu förmå uträtta , med hv3d som sker af
vår gamla medtäflare Konunga-Riket Danmark,
öfver hvilket det alltid varit en så skön pa¬
triotisk föreställning, att vi i allt vöre öfver-
lägsne. Vi hafva nemligen blifvit underrätta*
de huru Tnnevånarne i en enda Stad i detta
Rike, huru Bordarne i Köpenhamn förmå be¬
tala den vida öfverträffande kostnaden af ett
stort Sculpturarbete, som med Nationaliteten
icke har någon annan rapport, än att det af
en Dansk blifvit förfärdigat,, då äter hela Sven¬
ska Folket ej förmår bekosta en målning, sona
skulle bevara minnet af en bland Fäderneslan¬
det vigtigäste händelser Vi hafva således ej
annat att göra, än sammanprassa den bittra
känslan
Den 53 dorit.
509
känslan häröfver i våra hjértan, och der väc¬
ka det manliga beslutet, att genom idoghet
och tarflighet för framtiden bereda ett lyckli¬
gare förhållande. Jag skulle således nu ic¬
ke med några ord borttagit Högloflig? Rid-
derskapcts och Adelns tid, om jag ej erinra¬
de det innom dessa murar oväntade och kan¬
ske med ärans Stånd mindre öfverensstämman¬
de bemötande, sorn min väckte Motion ådrog,
en berömd Konstnär, hvilka våra Konungars,
rättvisa gjordt till vår medbroder. Förutseen¬
de att den anmärkning, Stats Utskottet bifogat
sitt Betänkande såsom skäl till afsiag , rröje-
ligen skulle kunna framställa nya obehaglighe¬
ter för Professor von Breda, hvilka således
skulle vara de enda följder min välmenande
Motion för denne ngtningsvärde man fram¬
kallat, tror jag mig böra lemna den lätt be¬
visliga upplysningen, att den Tafla, om hvil¬
ken det år igio väcktes fråga, var i projec-
tet mycket mindre ari den nu påbörjade och
att dessutom det föreslagna priset uppgafs,
utan någon slags öfverläggning derom med
Konstnären.
Herr Pahlman , Otto Fredric■ Som jag h?ffc
äran deltaga i Stats-Utskottets tillstyrkan , att
med förfärdigande af ifrågavarande Krönings-
tafla måtte tilis vidare anstå, utbeder jag mig
att dertill närmare fä utveckla skälen. Ehuru
hvarken jag eller öfrige Stats Utskottets Leda¬
möter innom Utgifs-afdelningen tilltrott oss att
kunna bedcmma värdet af ett sådjint Konst*
Ridd, och Ad. Fröt. V' B. 3 Ajd, 27,
41*
Den 23 April.
stycke, för hvilket Konstnären begär 25,000
R:dr och serskildt 6000 R:dr för att erhålla
rum till Taflans förfärdigande j tror jag likväl
att det ej fordras konstsinne, för att hnna det
ifrågavarande summa är allt för stor. Då jag
vid mänga tillfällen nödgats deltaga i beslut,
hvarigenom utgifter blifvit afstyrkte för mån¬
ga nyttiga samt till och med nödvändiga före¬
tag, vore det en verkelig motsägelse att nu
tillstyrka utbetalning af 25,000 R;dr för en
Tafla. Jag tror derföre att en återremiss ej
skulle i någon mån verka förändring i Ut¬
skottets redan yttrade öfvertygelse, och det
är af sådan anledning, jag hemställer hos Herr
Grefven och LandtMarskalken om Proposition
till bifall af Utskottets Betänkande.
Herr Ankarsparre, Ingemar Augustq anför¬
de skrifteligen:
Då Högloflige Stats-Utskottet, som bäst
känner Statens tillgångar och behof, efter ett
moget öfvervägande och efter att hafva tagit
den nogaste kännedom om allt hvad till saken
hörer, likväl afgifver det Utlåtande både att
den begärde Summan för ifrågavarande Krö-
mngs-tatla, är lör stor och äfven bestämt ytt¬
rar, art Statens tillgångar för närvarande icke
medgifva någre medels beviljande till detta än¬
damål , så tror jag kraftigare skäl aldrig kun¬
na gifvas. Skulle då en återremiss tjena till
något annat än att så väl för Stånden, som
Utskottet onödigt upptaga en tid, sorn till och
med Herr von Breda sjelf samt många andra
Ben äj April.
211
redan för ling tid tillbaka i sina yttranden
ansett dyrbar , och som numera verkeligen
med hvarje stund blifver allt dyrbarare. Det
är på dessa skäl jag ej vill trötta med något
vidare anförande eller vederläggning i detta
ämne, utan anhåller vördsamt, att den begär¬
de återremissen må afslås, samt Utskottets
Betänkande bifallas.
Herr Nauckhoff, Cart XJlrlc: Jag Står all¬
tid fast vid den öfvertygelse, jag förut yttrat,
att 25 000 R:dr för denna Tafla är öfverdrif¬
va och oskäligt, att sålunda vilja beskatta Natio¬
nen. Grefve von Lantingshausen har väl begärt
återremiss af Betänkandet, men han har icke
efter hvad jag kunnat finna anfört något skäl
dertill. Jag tror att minnet af Vär älskade
och saknade Konung bättre förvaras i redliga
Svenske mäns hjertan an i det af Herr Ham¬
marsköld föreslagne Konststycke. I hvilken
verld som Högstsalig Hans Majit nu vistas,
tror jag att Han skulle vara illa belåten med
Herr Professor von Bredas Tafla, den må bli
än så stor, och än så konstig som Herr Pro¬
fessorn kan den åstadkomma. Jag anhåller
derföre, att, med afslag på den begärde åter¬
remissen, Betänkandet måtte bifallas.
Grefve von Lantingshausen.- Jäg har be¬
gärt återremiss på den grund, att jag trott
det Stats-Utskottet kunnat på öfverskotten af
Statens Intrader för de förflutne åren anvisa
tillgång för kostnaden till ifrågavarande Tafla.
212
Den 23 April,
Herr Nauckhoff: Då Grefve von Lantings.
hausen nu mera uppgifvit anledningen hvarfö¬
re han yrkat återremiss , får jag endast för¬
klara, att sedan Stats Utskottet en gång an¬
sett den äskade Summan för ifrågavarande Tådås
förfärdigande vara för högt tilltagen, vore det
en orimlighet, art om än aldrig så mycken
tillgång på medel funnes, Utskottet vid så¬
dant förhållande, skulle kunna denna utbetal¬
ning tillstyrka. Äfven som jag är viss att
Staten ändå nog har mångfalldiga utvägar för
att använda öfverskotts-medlen.
Herr Pahlman: I anledning af hvad Herr
Grefve von Lantingshausen yttrat om anslag
af Statens öfverskottsmedel, får jag endast an¬
märka, att Utskottet icke saknar tillfälle att
använda dessa medel och att Utskottet redan
är betänkt på att så vidt tillgångarne kunna
medgifva, pä dessa öfverskotter anvisa utgif¬
ter för mera angelägna behof, till all den lätt¬
nad i BevillDingen, som är möjlig.
Herr Grefven och Landt W1ar sk all en tillkän-
nagaf 2tt de öfrige trenne Rjks-Stånden redan
bifallit Stats-Utskottets ifrågavarande Utlåtan¬
de ; samt hemställde om icke Ridderskapet
och Adeln bthagade uti enahanda beslut in¬
stämma ; hvilket bifölls.
Föredrogs ånyo Stats-Utskottets den 13
dennes afgifne, samt den 18 i samma månad
Den 23 April,
på bordet lagda Utlåtande, i anledning af gjor¬
de Motioner om tillökning i anslaget för de
fria Konsternas Academie.
Herr Mannerhjerta, Ulric Emanuel, hade
inlemnat följande, som upplästes:
Det synes mig som Högloflige Stats°Uf-
skoltet föga eller icke granskat det Memorial,
som i förevarande ämne blifvit till detsamma
remitterat; emedan det nu uppläste Utlåtande
endast är ett tillit innagifvandé huru Utskottet
afgjordt en till dess åtgärd af Kongl. Maj:t
remitterad, fran fria Konsternes Academie in¬
kommen underdånig ansökan, om ökadt Stats¬
anslag för nämnde Academie; och icke ett svar
på min , under den 5 Januani antydde och
till sina grunder sedan närmare utvecklade Mo¬
tion.
Jag hade icke ensamt föreslagit någon
summa för de Fria Konsternas Academie. Jag
hade föreslagit en sådan , som ett allmänt me¬
ra omfattande stöd för konsterna i allmänhet,
hvilket jag ansåg dem behöfva , i synnerhet i
ett land , der de mera äro inympade Trägårds-
växter , än naturliga alster.
Bland föremålen för detta stöd hade jag
omnämnt Musicaliska Academien, hvars func-
tioner måste, utan emellan kommande hjelp ,
snart afstadna, emedan den tillgång, hvarmed
omkostnaderne för detsamma blifvit bestriddi
närmas sitt slut. Jag hade trott att de fria
214
Den 23 April.
Konsterna äga med hvarannan så mycken ge.
menskap att de, ehuru vid ol i ka utgrening, tio¬
ra hoppas och äga anspråk på samma ratt tili
omvårdnad och afseende.
Såsom ett af Konsternas befordringsme¬
del hade jag äfven omnämnt Lithograpbien eller
Stentrycket, och förmodat att detsamma för
sin omfattande användbarhet, kunde såsom en
ny sak, hvilken gaf anledning till ett atvid-
gat och nytt inhemskt Näringsfång, förtjena
den föreslagna uppmuntran af ett räntefritt län
af Statens fonder till det ringa omnämnde be¬
loppet af 3000 R:dr Banco.
Det Högloflige Stats.Utskottet har så väl
vid det föregående, som vid den sednare hem¬
ställan icke gjort något afseende, icke fillkän-
nagifvir anledningen för de uteblifvande sva¬
ren; men Utskottet har i sin åtgärd visat en
motsatts af dess förklarade tanka, i den åter¬
remitterade Finance-Flanen, enligt hvilken det
anses för nyttigt, att det belopp af Fenninge.
Rörelsen, som förut utgeck genom de nu till¬
stängde Låne-Inrättningar, mätte komma Nä
ringarne på ett mera direct sätt tillgodo.
Med all anledning att kunna yrka återre-
miss på Utskottets Betänkande vill jag endast
för min del vördsammast anhålla, att dessa mi¬
na anmärkningar få i Protocoliet inflyta.
Herr Grejven och Landt Marskalken gjorde
Den 23 April.
Proposition till bifall af Stats-Utskottets utlå¬
tande, hvilken Proposition med ja besvarades.
Föredrogs ånyo Stats-Utskottets den 15
dennes afgifne samt den 18 i samma månad
på bordet lagde Utlåtande öfver gjorda Mo¬
tioner om förändring i Keklädnadssättet för
indeldta Arméen.
Herr von Schantz, Carl: Vid Högloflig®
Stats-Utskottets Betänkande, rörande Armé ns
Beklädnad, anhåller jag att få göra följande
anmärkningar. Utskottet har vid den föreslag-
ne beräkningen af bidragen till Monderingens
anskaffande, antagit som grund att Rotehållare
skulle med T af en Monderings hela värde,
uppfylla den enligt Kneckte Contracten, dem
åligande skyldighet, att med Släp-mondering
förse Soldaten och Stats-Verket med §■ af sam¬
ma Mondermgs värde, återstoden af den årli¬
gen inflytande Fond till Beklädnadens förskaf¬
fande denna grund är sann och god samt
upptylier så väl Statens förbindelse att beklä¬
da sina Försvarare, som ock KneckteContraC-
tets föreskrifter men förhållandet blifver an¬
norlunda, der detsamma icke ålägger Rotehål-
larne skyldigheten att bekläda Soldaten, hvil¬
ket intriiffär vid Kongl. Nerikes Regemente,
hvarest Beklädnaden måste anskaffas af Solda-
tnn sjelf, med uppoffring af egna tillgångar el¬
ler roed afsättande af sa stor del af den årli¬
ga Lönen, sorn dertill kan förslå. Om den
2i6
Den 23 April,
grund Utskottet föreslagit antages af Rotehål.
la-ne vid de Regementen, sorn af dem beklä-
des, hvilket sannolikt hör ske då den förut
tryckande börda så märkeligen lättås, inträffar
att alla de Regementerne erhålla ny Monde-
ring hvart 3:rlje år. Vid Nerikes Regemente,
der för 4-70 Nummer, Rotehållarne icke enligt
Kneckie-Contractet vidkännas annat Beklädnads-
btdrag än 4 Daler Kopparmynt sorn oförvand-
lade utgå, och i anseende till Hemmanens svag¬
het icke vid Roterings-verkets reglering kun-
O O rf
de med Bekladnads-skvldigheten betungas, utan
i det ställe erhöilo 2 6r 6 Dal. 3 öre io| pen¬
ning Silfvermynt uti odisponerade Hemmans-
räntor, möter svårigheter att af den förut be¬
tungade Jordägaren, erhålla något bidrag till
Beklädnaden , utan kommer Utskottets antag¬
ne Calcul af en Monderings varaktighet under
6 år att gälla, men hvarigenom den olikhet in¬
träffar att Kongl. Nerikes Regemente kommer
att alltid förblifva mindre väl bekladt, i jem¬
förelse med öfrige Regementen Jag får således
framställa den önskan, att Utskottet, med afse¬
ende å denna omständighet, ville jemka det
bidrag Staten letnnar , derhän att Regemen¬
tet måtte, med beräkning af ny Mondering ,
hvart g;öje år , i likhet med hvad för andra
Regementer föreslås , erhålla ett til! ändamålet
svarande årlig Beklädnads hjelp, hvarigenom
enhet vinnes och den fatala skiljaktigheten af
olikt beklädde Regementer undanrödjes. Här¬
igenom skulle äfven förekommas den af Ut¬
skottet föreslagna Method att genom Samman¬
träden med Landshöfdingen i Länet söka utte-
Ben 23 April.
da hvad sora i min tanka bör vid Riksens
Ständers Sammanträden kunna afgöras.
Herr von Fieandt, Daniel Wilhelm, upplä¬
ste följande:
Då Högloflige Stats-Utskottet funnit Stats-
Verkets tillgångar medgifva ett ökadt bidrag
till Indelta Infanteriets Beklädnads-unöerhäll ,
instämmer jag fullkomligt i Utskottets fatta¬
de principe i afseende å ifrågavarande Bekläd¬
nads utgörande för framtiden, såsom i min tan¬
ka åsyftande jemnare fördelning af en utgift ,
som härtills nästan ensamt drabbatJordägarne;
men då jag befarar att för verkställigheten af
Utskottets förslag åtskilige betänkligheter och
hinder möta , torde jag derå få fästa Höglollige
Ridderskapets och Adelns benägna uppmärk¬
samhet.
Uti 2:dra Momentet af Betänkandet, hvari
Rothållarnes bidrag till Beklädnadens under¬
häll föreslås, fästes det villkor vid Förslagets
antagande, att Rotehållarne borde genom Lands-
höfdingarne deröfver höras: Ehuru jag lika
med Utskottet delar det hopp, att Rotehål¬
larne åtminstone vid de Regementer vid hvil¬
ka de enligt ingångne Contracter lemna sina
Soldater Släpmondering hvart 3:dje år ellerlder-
emot svarande bidrag, skola finnas hugade att
häruti ingå, kan jag likväl icke neka den far¬
håga, att Rotehållare vid de Regementer, der
de antingen icke lemna Släpmondering eller
ock blott ett obetydligt tillskott dertill3 sä
- "rr '\ .V
Den 33 April.
vidt det beror af deras godtfinnande, möjligen
kunna undandraga sig, en ehuru billig, nöd¬
vändig och af behofvet påkallad, likväl förut
okänd utgift. Och skulle af samma skäl som
Rotehållarnes hörande anses nödigt afslutade
Contracter böra äga lika helgd, ä Soldatens
som Roteliållarens sida, hvilket Utskotret äf¬
ven synes åsyfta ij 3:dje Momentet, der det
heter: ”Att emellan Rotehållarne och Soldater-
ne ingångne Contracter för öfrigt böra blifva
orubbade, så länge de senare i tjensten qvar¬
stå’’, men som jag anser öfverflödigt enär Sol-
daternes Beklädnas-villkor genom den föreslag-
re förändringen icke böra försämras utan der¬
emot genom en bestämdare reglering förbät¬
tras, och vid ofvannämnde förhållande det fö¬
reslagna Beklädnads-sättet kunde blifva hvilan-
de annu i 30 år, såsom den tid, det Man¬
skap som nyligen inträde i Tjensten deruti kan
förblifva.
Projectet i 3:dje Momentet, om anskaff¬
ning af Skjorta, Stiumpor och Skor, hvilka
persedlar Utskottet anser hvart år böra tillde¬
las Soldater, är villkorligt antingen sådant bör
ske af Rotehålhrne eller Soldaterne, hvilket i
min tanka icke bör äga rum, emedan Alter¬
nativer i dylika fall , föranleda till öfverlägg-
ningar.som ofta kunna tillintetgöra och förfe¬
la det bästa ändamål, och hvarvid en principe-
enlig förening ofta icke står att träffa.
Utskottet har i yrte Momentet förklarat,
att (fe från Stats-Verket utfallande Medel bor¬
Den 23 April.
de emoftagas af Kongl, Krigs-Collegium och
öfverlemnas till Beklädnads-Directionerne vid
de Regemented, som voro i behof af Bekläd¬
nad, men att Rotehållarnes bidrag af bernalt®
Directioner förvaltas oell redovisas, hvaraf skul¬
le följa, att då blott Stats-Verkets tillskott fin¬
ge användas på det hela, och Rotehållarnes
endast enskildt, erfordrades en tid af 4 år in-
nan alla Regementen kunde blifva Inklädde,
så vidt sådant borde ske successive och med
några Regementer årligen, då deremot Utskot¬
tets Betänkande förutsätter, att Soldaterne hvart
j:dje år borde erhålla Beklädnad vid de Rege¬
menter, hvars Rotehållare skulle åtaga sig att
årligen erlägga \ af Beklädnadens värde.
Vidare har Utskottet i 6:te Momentet hem¬
ställt: Att redovisningen för anskaffad Bekläd¬
nad borde granskas af dertill föreslagne Perso¬
ner året efter det, den utföll , och de öfver-
skotten, som då möjeligen kiinde finnas, godt*
göras ej mindre Stats-Verket Vin Rotehållarne
genom afdrag af nästskeende afbetalning. Då
Utskottet å ena sidan ansett sig böra föreslå
huru med blifvande öfverskotten borde förhål¬
las, hade å den andra det icke bordt undfalla,
att i anslagen äfven möjeligen kunde blifva bri¬
ster, hvilka behöfde betäckas, hel 1st sådant li¬
ka lätt kan inträffa; då till exempel föregåen¬
de årens Markegångs-priser kunna vara lägre
än priserne det året, då Beklädnadens anskaff¬
ning skall ske.
Förenämnde omständigheter anser jag bö*
11 o
Den 23 April.
ra komma under närmare öfvervägande, att de
hinder, sorn kunna mota verkställigheten af
Utskottets Förslag, höfvas eller, undanrödjas
samt grunderpe noga bestämmas, innan den
föreslagne förändringen i Indelta Soldatens Be-
kladnadssätt kan äga ram; i anledning hvaraf
pg vågar vördsamt anhålla om återremiss af
Flög loll i ge Utskottets Betänkande samt att des¬
se anmärkningar måtte få medfölja.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning, hade in-
lemnat ett så lydande Anförande:
Med erkännande af Högloflige Stats-Ut-
skottets omsorgfulla bemödande, att under med¬
gifvande af Rotehållare öfvergångne lidanden,
genom tillämpning af Kongl. Förordningen orri
Infanteriernas Beklädnad af den 5 Februarii
I $ 12 j deri föreslå ändringar, hvarigenom kost-
riaderne för Rotehållare i afseende på Bekläd-
nadsskyldigheten, åtminstone i flere Provincer
jcke betydligen öfverstiga dem, som Rotarne i
följd af Kneckte-Contracten ålegat att uppfyl¬
la, nödgas jag likväl i egenskap af Represen¬
tant och Rotehållare, vid Utskottets Betän¬
kande göra några anmärkningar, och i båda
desse förhållanden gemensamt, förut framställa
till besvarande den fråga; hvarföre icke Ro¬
tarne efter önskan, kunna få återgå till det
förhållande, i afseende på skyldigheten till Släp¬
kläders meddelande, som var före 1812, och
i Kneckte-Contracten utstakas. Då Kronan är
pligtig att allena halia en Lif-mondering att
nyttja i Krig, vid Regementsmöten och stör¬
Den 23 April.
2:x
re Vapen-öfningar, och Rotarne deremot, att
lemna Släpkläder åt Soldater till nyttjande dä
de äro hemma, synes desse förbindelser tili
olika föremål, alldeles icke behöft eller bordt
sammanblandas. Och jag hade trott rättast va¬
rit, att låta Rotarne återgå till dessa förbindel¬
ser, som äfven bestämdt betryggar Soidaternes
rätt och hvilken icke bör lemnäs utan afseen¬
de. Hvad åter angår Utskottets beräkning,
att ett nytt anslag af 83j333 R:dr, som årligen
fordras i ändamål af en Beklädnads-Reglering,
så med förutsättning af antagande af Utskot¬
tets Betänkande, får jag anmärka att vid när¬
mare pröfning, detta behof torde kunna ned¬
sättas, om den beräkning skäligen antogs, att
en Mondering längre tid kunde vara brukbar,
hvartill jag hämtar anledning ifrån förra tiders
förhållande. En Soldat-Mondering beräknades
då att i 15, minst 12 år kunna begagnas, och
att nu inskränka den tiden till hälften mindre
eller blott 6 år, förmodar jag böra anses, att
till ökande af Statens kostnad, äfven å andra
sidan gå för långt, och förmodar jag att man
skäligen kan vänta att en sådan Beklädnad 9
år kan begagnas, då densamma i Fredstid, en¬
dast vid Regements-möten begagnas. Den fö-
reslagne Kostnads-summan torde äfven kunna
nedsättas, om som mig är berättadt, det icke
skall vara 20,000 utan omkring 18,400 Man
af Infanteriet, som skulle den föreslagne Be¬
klädnaden erhålla. I öfrigt, ehuru jag medgif-
ver att en bestämd Summa bör ärligen afsättas
för Beklädnads-behofvet, får jag framställa den
iörmodan, att Beklädnadsdtostnad härefter, tom
r
\
220
Den 23 April.
hittills anses höra utgå af de Medel tfll Mill-
taire-behof soin till Krigs-Collegii Redovisning
öfverlemnas, då den likväl derå till sitt före¬
mål £bör af Riksens Ständer bestämmas, och
således icke på Riks-Statens 3:dje Hufvud-titel
serskildt bör upptagas, lärandes äfven de Sol¬
dater bestådde slitnings penningar till nedsätt¬
ning komma i beräkning och på Anslags-sum-
man kunna afgå. I sammanhang härmed tor¬
de jag få anmärka, att det blifver en Stats för¬
lust, då Soldaten hvilken hvart tredje år erhål¬
ler en Lif-mondering, skall såsom Arbets-klä-
der begagna en Beklädnad af Kläde af flere
färgor, som är af bättre beskaffenhet än en
Valmars-klädning, och måste köpas, äfvensom
det blifver enskildt förlust för Rotehållaren att
erlägga Penningar, för en Beklädnad, som för¬
ut då Kneckte-Contracten efterlefdes, af Val¬
mar tillverkades, och gjordes hemma i hans
hus, utan Penninge-utgift. Vidare, och under
bestridande af Utskottets mening att Kneckte-
Contracten icke nu liksom fordom äro till ef¬
terlefnad lämpelige, och äga förbindande kraft,
får jag, såsom Rotehållare anmärka, att det
af Utskottet upprättade Förslag bör erhålla det
bestämda innehåll att; icke förändring i Per¬
sedlars beskaffenhet må kunna föranleda till
framtida förändring i kostnad, hvarföre det
bör bestämmas' att de nämnde Persedlar, sä¬
dana de nu i alla afseenden befinnas böra tjena
till beräkningsgrund , utan all möjelig förändring,
hvarjemte jag yrkar att Persedlen kallad huf¬
vudbonad med prydnad, matte förändras till hate,
sorn i Markegången kan erhålla ett bestämdt
Dm 23 April.
säkert värde, likasom'att af Utskottet måtte be¬
stämmas huru med Släpklädernes 1 iqvide bör
förhållas för 18181 och till dess att ett ann:t
föreslagit förhållande dermed i behörig väg till¬
kommit, slufeligen får jag yrka ett förändrat
yttrande af Utskottets i afseende på den for¬
drade ersättningen för obehöig Beklädnads-
utgift sedan 1SU2, på hvilken fordran äfven
måste göras afseende så vida man önskar en
förändrad reglering för Beklädnads-skyldighe-
ten, och önskade jag kunna innehålla med fram¬
ställningen af de sällsamme skäl Utskottet an¬
fört till grund för afslaget å det i detta afse¬
ende gjorde påståendet. Utskottet, som förut
medgifvit, att, genom tillämpningen af 181 a
års Förordning, Rotarne öfvergått ett obehörigt
lidande; och således icke kan emotsäga rättig¬
heten, ttll ersättning derföre, förklara likväl,
att Rotarne efter förslaget erhålla bättre Be-
klädnads-villkor, och Staten saknar tillgångar
till ersättning, borde påstående derom förfalla.
Ett så beskaffädt Utlåtande af ett så agtnings-
värdt Utskott har verkeligen varit oväntadt,
särdeles som det förut icke medgifver att för¬
slaget är förmånligare för Rotehållare än Kneck-
te-Contracten, utan tvertom, hvarföre Rotarne
hellst önska få dem till godo njuta , men om
ock så vore, huru skulle man på något sätt
kunna godkänna det besynnerliga uttryck, att
för det att de sorn härefter blifva Rotehållare
erhöllo lindriga Beklädnads villkor, skulle de
SOm jörflutne 6 år varit Rotehållare och till en
del nu mera icke äro det, icke få ersättning
för af Utskottet medgifne förluster. Om Sta¬
224
Den 23 April. 1
ten har mindre tillgångar, är det ir.fef skäl att
vägra åtnjutande af ersättning, hvilken rättvisa
äfven Extra Roteringen vid 1812 års Riksdag
till ersättning för Capotter beviljades, och
ersättnings-kostnaderne skulle icke nu kunna
i allmänhet blifva betydliga, då i nästan al¬
la Provincer utom Södermanland, Släp-kläder,
endast hvart tredje är beräknas och liqvideras,
men för Södermanland, der nu hvarje år sedan
1812, Lif-Monderingens hufvud-persedlar blif¬
vit Rotarne affordrade, har lidandet varit så
mycket kännbarare och ersättningen j följd der¬
af, så mycket! mera af rättvisan påkallad, hvar¬
till betydlig tillgång mäst finnes hos Beklädnads-
Directionen i Provi noén, just af desse innom kort
tid lör trenne år Rotarne aftvångne medel hellst
desse medel icke äro tili Beklädnad använde, och
i alla fall då för Lif-monderingen betalningen
hvarje år blifvit utkrafd, icke heller skulle till
detta behof kunna åtgå. jag anhåller att med be¬
vis fä styrka beloppet af Rotehållares rättmätiga
fordrings-anspråk och föreslär Utskottet att till
beräkoings-grur.d för alla förfiutne år antaga det
till 8 R:dr 42 sk. af Kammar-Collegium ned¬
satte pris, i följd af Kongl. Majtts derom gifne
Nådiga Föreskrift, uppå mine i detta afseende
anförde och af Kongl. Majit i Nåc-ler gillade
Besvär 5 anseende jag för min del det vara så
mycket angelägnare, att Utskottet, i tillstyrkan¬
de af ersättning, ingår likasom vid 1812 års
Riksdag, i afseende på Extra Roterings-utgif-
ten, som förenämnt är, beslöts, som i annat
fall, under möjeligen fortfarande motverkan, Ro¬
tehållare
Den 23 April.
ffchällare torde sakta deri förrriori* ätt komma
till åtnjutande af dess ratt, och får jag, till
Upplysning om det sätt, hvarmed sådana äreri.
der behandlas, anföra att mine senare underdåni¬
ga besvär i detta ämne eller öfver Matkegängar»
ne i Södermanland, å Soldat-släpkläder> blifvit;
för snart två år ifrån Kongl. Majit till Kammar-
Collegii Utlåtande remitterade; utun ännu lära
der vara ovidrörde, och dé ingeri anmärkning;
derå följdt, lärer detta förhållande styrka, at£
inga Författningar ålägga Cancellie-Expeöitio-
nerne att anmärka Collegiernes dröjsmål ined
Utlåtandes insändande i de till deras Utlåtan¬
de remitterade Mål 5 och icke heller för Col-
legierne någon bestämd förbindelse till ansvaf
lärer existera, om yttrande, i anledning af an¬
komne Nådiga Remisser, längre tid der för-
dröjes. Det skulle skäligen kunna anses som.
en uraktlåten rättvisa, om nu Stats-Utskottet
efter nu af Handlingar inhämtad kännedom ej
mindre deraf, att Kongl. Maj:t för ett är i Nå*
der förordna! nedsättning till hälften, af dem
redan aftvungrie Bekiädnads-utgiftcri, som dock
icke blifvit återställd, än att sådan utgift blif¬
vit uttagen för Krigsåret 1813, då likväl jem¬
likt af mig anförde Författningar densamma
icke bordt utgå. Skulle Stats-Utskottet lemna
allt detta utan afseende så tillstängdes så myc¬
ket mera för Rotehållarne i Södermanland ut-
vägarne att åtkomma en ostridig rätt, sofn i
händelse Stats-Utskottet icke, vid Stats-Regle-
fcingen, öppnar utvägar för Kongl, Maj:t att hål«
la Rotehållare i Södermanland skadeS löse, dss
Ridd. och Ad, fröt. V 2 AJd, 29,
226
Veu 2j April,
lära få vidkännas förlust ej mindre af den er¬
sättning, Kongl. Maj:t redan för eit år Rotehål¬
lare tillerkändt, än hvad de på enahanda grun¬
der, skäligen för flere påföljande år kunna yr¬
ka. Jag anhåller vördsammeligen att Utskot¬
tets Betänkande, åtföljdt af desse anmärknin¬
gar, ma återremitteras.
Herr Pahlman, Otto Fredric: Det Betän¬
kande, som från Stats-Utskottet nu blifvit un¬
derställt Högloflige Ridderskapers och Adelns
pröfning, har föranledt till ätskillige inm>m
Riks-Stånden väckte Motioner, som alla åsyf¬
ta lättnad i det besvär, Rotarne tid efter an¬
nan fått vidkännas, genom anskaffande af Be¬
klädnad för Indelta Soldaten, och som i syn¬
nerhet efter 1812 års Beklädnads-förordning
blifvit för Rotarne känbart. Då Stats-Utskot-
tet genom dess nu uppläste Förslag sökt be¬
reda Rotarne en billig lättnad, har det varit
lika vigtigt att vara betänkt derpå att icke
Soldaten derigenom beröfvades nödig Bekläd¬
nad. Hvar och en, som påminner sig huru for¬
dom tillgeck med Lif-monderingens anskaffan¬
de, då Regementerne erhöllo den efter tour
hvart I2:te eller iy:de år och stundom icke förr
än efter en ännu längre tid, kan omöjligen önska
se denna Beklädnads-method åter infördj ty
följden var den, att Arméen efter några vec¬
kors tjenstgöring var trasig. Sålunda begagnade
en del Regementer under 1788 års Krig Be¬
klädnad, som varit nyttjad i Pommerska Kriget.
I808 måste likaledes en del Soldater skyla
sig med Kappor, sorn tjenstgjort under löre-
Den 23 April
237
gående Krigen bade i Finland och i Pommern*
och hvilket allt haft den beklagliga påföljd, att
Sjukhusen uppfylldes, och att många förgingos
i elände, utan att ens få möta Fienden. Fin¬
nes väl någon Svensk, som med liknöjdhet kan
tänka sig ett dylikt förhållande, och sorn icke
uppriktigt önskar att »se Landets Försvarare
vara försäkrade om sine nödvändigaste behof?
Den förut åberopade Nådiga Författning af
1812, har medfört det lyckliga resultat, att In¬
delta Arméen nu är i allmänhet försvarligt be¬
klädd} med erkännande häraf har Stats-Utskot-
tet trott sig hufvudsakligen böra tillse huru
de med densamma förknippade olägenheter af
Rotarnes oskäiiga betungande skulle kunna af-
hjelpas, utan att Soldaten komme i saknad af
nödig Beklädnad. Det som mycket försvårat
Utskottets Arbeten i denna del, är den stora
Olikhet, som existerar emellan Rotarnes skyldiga
heter i olika Provincer, och som till och med
är olika innom samma Regementet. I Upp¬
land och Södermanland äro Rotarne enligtKneck-
te-Contracterne skyldige, att ärligen lemna be¬
tydliga bidrag, dä t. ex. i Westerbotten och
Jemtland de, i anseende till Hemmanens svag¬
het blifvit försäkrade vara från all Beklädnads-
skyldighet befriade. Orsaken till denna olik¬
het igenfinnes, om man erinrar sig att på som¬
liga ställen en Rote utgöras af hela 2 Mantal
och derutöfver, da på andra åter endast 4 Man¬
tal blifvit anvist för anskaffande och underhåll
af en Soldat. Men just i dessa olikheter finnas
också de svårigheter, som mött Utskottet att med
något annat Förslag inkomma, än det som Be-
Den 23 April.
tänkandet innehåller, att nemligen Rotarne maf-
te höras till hvad belopp de kunna åtaga sig
hädanefter deltaga i Beklädnadens anskaffande;
ty man kan icke med rättvisa ålägga en Ro¬
te i Westerbotten och Jemtland lika stor ut¬
gift, sorn för dem i Uppland och Södermanland
redan finnas stadgadt. Jag erkänner likväl ger¬
na att det vore bättre om desse Province-Riks-
dagar kunde undvikas, ehuru icke jag inser
möjligheten dersf. Men för att så mycket
möjligt göra Arméens Beklädnadssätt oberoen¬
de at Rotarnes godtycke, och vara säker der¬
om att på hvad sätt också det tillstyrkta Ro¬
tarnes hörande än må utfalla, Armeen ändå all¬
tid skall blifva med försvarlig Lif-mondering
försedd, samt ändteligen att till verkställighet
återföra en rättvis principe, har Stats-Utskottet
trott sig böra inse stt det är Staten, icke Rotar¬
ne, som årligen förse Kneckten med Lif-mon¬
dering eller såsom den af ålder benämndes Li-
veriet. Deremot har det alltid varit och må-
v ste äfven hädanefter förblifva Rotarnes skyl¬
dighet att förse Soldaten med Kläder, då han
hemma i Landet icke utöfvar någon tjenstgö¬
ring. Då nu genom träffade öfverenskommel¬
se! , Rotehållarne i flere Orter åtagit sig hvart
tredje är förse Soldaten med Lif-mondering, så
är väl ingen tvifvel, att icke dessa Rotar sko¬
la inse förmohn af att. få denna skyldighet ned¬
satt till hälften, och Soldaten sker ändå häri¬
genom ingen orättvisa, emedan det måtte vara
honom likgiltigt om han får sin Beklädnad ge¬
nom bidrag ai Staten eller Roten, endast han
blifver försvarligen klädd. Beträffande Nerk
Den sj April.
2S9
kes Regemente, sä har’ det icke undfallit Ut¬
skottet hvad derom nu hår blifvit anfört; men
sådant är förhållandet äfven på flera andra Or¬
ter, der skyldi heten till deltagande i Kneckre-
Beklädnaden icke är å Rotarnes sida större än
den i Nerike. Att afhjelpa detta, skulle fordras
ett ännu större Stats-anslag, och påkalla en ser¬
skild Författning för hvarje Province, hvarige¬
nom äfven den likhet i Lif-tnondei ingens an¬
skaffande, som Utskottet med det framställda
Förslaget åsyftar, märkeligen skulle förfelas.
Der Rotarne icke Jkunna eller icke vilja åtaga
sig lemna någon viss andel årligen till Bekläd¬
nadens anskaffande, vinner ändå Soldaten ge¬
nom detta Förslag, att h3n hvart 6;te år er¬
håller den på 6 Möten nyttjade Monderingt.tilI
Släpkläder, och att i alla fall den Indelta Ar¬
méen b!ifver beklädd, utan att det skall behöf¬
va bero på deft öfverenskommelse, som härom
ms-d Roten kan träffas; ty der Soldaten sjelf
åtagit sig hålla Släpkläder, har han ock af Ro¬
ten betingat sig andra motsvarande förmåner.
Då hvar och en, sorn vill och kan se, måste
finna, att Stats-Utskottets Förslag tydeligen åsyf¬
tar och föranleder till en betydlig lättnad för
Rotehållarne i den börda, de hittills mäst vid¬
kännas; är det verkeligen oväntadt, att af en
upplyst och aktningsvärd Ledamot här fa hö¬
ra sägas att Betäokandet går ut på att påläg¬
ga Rotarne ny tunga. Innom Södermanland
hvarest, såsom jag redan omnämnt, Rotarnes år¬
liga Beklädnads-skyldighet är vida större än i
de fleste öfrige Frovincer, om jag rätt mtcoes*
*3°
Den ss April.
består denna årliga Beklädnad af i Pajrock, ett
par Skinnbyxor och 2 pär Näfverskor; der sy¬
nes mig förmånen af den tillstyrkta förändrin¬
gen så påtaglig, att jag trodde, det desse Ro¬
tehållare dermed skulle finna sig serdeles be¬
låtne j ty icke lärer någon kunna påstå att de
ofvan citerade Persedlarne af Pajrock och Skinn¬
byxor äro iämpelige för närvarande tid till Sol*
dat-mondering, och värdet deraf i penningar
öfverstiger säkert 4 R:dr 8 sk. Att Srats-Ut-
skottet icke kunnat afgöra samma värde Tala¬
res Besvärsmål, hvars handläggning och afgö¬
rande beror på verkställande Authoriteten, tor¬
de icke vidlyftigt behöfva bevisas, och att Ut¬
skottet framställt den reflexion, att om detta
Förslag vinner bifall, tillskyndas derigenom
Södermanlands Rotehållare lindring och någon
ersättning för hvad de under senare årer! möjli¬
gen för högt blifvit debiterade, kan jag icke finna
vara obehörigt, hellst detta är en sanning. Till
svar på den anmärkning att Utskottet väl ytt¬
rat sig huru med öfverskotten skall förhållas,
men icke pä hvad sätt möjeliga brister skola
fyllas, får jag nämna att då anslaget beräknas
och utgår enligt styrkan efter Prima-plan och
således till större belopp än för den effectiva
numerairen, är icke att förmoda någon brist,
hellst som uppköp af Kläden eller Valmar och
öfriga requisita årligen böra göras. Att det nu
föreslagna Bekläfna Is-sätt icke skall kunna sät¬
tas i verkställighet förr än de nuvarande Sol¬
dater uttjent , hvilket äfven anmarkningsvis
blifvit yttrat, dertill tror jag icke Stats-Utskot-
, tets Betänkande gifver den ringaste anledning,
Dm 23 April.
231
<ich icke heller dertill att serskilld Redovisning
skall ske för de af Rotarne, och serskildt för
de af Staten tillsläppta medel j men alla dessa
och flera anmärkningar öfvertyga mig att icke
Betänkandet nog tydeligt och klart uttrycker
Utskottets mening hvarföre jag äfven önskar
dess återremitterande till den förnyade hand¬
läggning, som skall finnas nödig. Hvad huf-
vudsaken beträffar, så önskar jag på det hög¬
sta att den måtte vinna Riksens Höglotiige
Ständers bifall, såsom i min tanka det enda
sätt att på en gång försäkra sig att Indelta
Arméen erhåller försvarlig Beklädnad, Rotar¬
ne icke orimligen betnngas; och sluteligen att
för alltid undanröja den stridighet och osämja
hvartill hittills öfliga Beklädnadssätt så ofta
föranledt, emellan tvänne så aktningsvärde Med-
borgare-Classer, som Rikets Försvarare ich Ri¬
kets Jordbrukare.
Friherre Drufva, Thure.- Stafs-Utskottet
har föreslagit att genom den -£:del af Monde-
ringens värde, som af Rotehållare årligen bor¬
de tillskjutas, tillika med hvad Staten för Lif-
monderingen utbetalar, en ny Mondering hvart
3:dje år kunde erhållas; men ?:te puncten af
Utskottets Betänkande innehåller, att Kongl.
Krigskollegium skulle äga att från Stats-Ver-
ket requirera och undfå under årets lopp den
för berörde ändamål på Stat uppförde Sum¬
man, hvarefter Kongl. Krigs-Coliegium skulle
efter förefinnande behof eiler antagande viss
ordning och tour emellan de Regementer, hvil-
ka borde med ny beklädnad lörses, utdela an*
Den 23 Aprih
pläger DA detta åter ger anledning lill den
förmodan att Stafs anslaget på en gång utfall
ler till Krigs-Collegii disposition j så får jag
hemställa, om icke de medel, som ifrån Stats¬
verket för ifrågavarande ändamål åtgå, kun¬
de directe årligen ingå till Beklädnads Direc-
tionen på det densamma må kunna under
Jian l, 0011 pa den tid af året då prisen på
fdäden och andra erforderliga Materiälitr ic¬
ke vöre for mycket uppdrilne, verkställa nödi¬
ga upphandlingar. Om annorlunda edigar och
derest Directionerne blott vissa ar bekomma
Beklädnads.medlen, b!ifver det för dessa Di-
rectioner en ren omöjlighet, att, om Regemen¬
tets beklädnad, med den drift och noggrann*
het sorn vederbör , föranstalta.
Herr Berghman , Ambrosius Magnus • Hög*
Joflige Stats-Urskottet, som 1 alla sina afjpfne
Betärikanden sorgfälligt sökt lindra det Ali*
mannas bordur, har 1 det närvarande ämne ock
följdt samma grundsatts, Det har föreslagit ^
ptt Staten, pä någre mindre Monderings-per-
pedlar när, skulle till hälften dela Bekladnads-
kostnaden med RotehaUarpe. Ehuru en lin*
dräng härigenom blefve tillskyndad desse, e-
rnot hvad de vid tillämpningen af 18.12 ars
Beklädnads - förordning fått vidkännas, skulle
det dack fal ia de fattigare som beklagligen
ytgör största delen af dem att utom Skjör-.
får, Strumpor och Skor, ärligen betala 4 R:dr-
8 Sk. j ty den contant» utgiften är dem alltid
svår att tillvägabringa. Deremot om de efter
Re|erin^s>Fqrmens lydelsef få begagna sine
V
Ben 23 April.
KnecUte - Contracter, och gifva Släpkläder af
valmar, kosta sådane dem nästan intet i Con¬
tant, emedan de konna låta tillverka alla äm¬
nen som fordras dertill. Af sådan anledning,
får jag föreslå, att Rotehållarne hädanefter
såsom förr, få gifva Släpmonderingar med de
i Contracterne föreskrifna Persedlar , och Sta¬
ten hvart 9:de år bestå Lifmondering. Häri¬
genom skulle Soldaten vid de Regementer, sorn
hvart 3:dje år böra gifvas Slnp-mondering, på 9
år få 4 monderingar, i stället för att, efter Ut
skottets Betänkande, på samma tid erhålla endast
tre. Dä under 9 års brukningstid Regements-Mö-
ten ej inträffa oftare än 6 ä 7 gånger och Lif-mon-
deringen allenast vid sådane tå begagnas, böra de
alltid linnas i godt Stånd. Staten skulle ock
härigenom vinna en betydlig besparing, i det
att årliga tillskottet klefve nedsatt ifrån de fö¬
reslagna 83,000 R;dr till vid pass f0,000.
Det vore högst obilligt att ålägga Rotehäilar-
ne vid de Regementer, hvilkas Contracter ej
innehålla Släpkläders posterande, att sådane
anskaffa. Desse Provincer hafva, i anseende
till den stränga Rotering de undergått, icke
kunnat förbindas till ett sådant onus. Men
Soldaterne der hafva dock alltid varit klädde
utan klander å någondera sidan, och blifva det
äfven hädanefter , om Staten blott hålier Lif-
jnonderingen. Som återremiss torde beviljas å
ifrågavarande Betänkande, anhåller jag at? det¬
ta mitt förslag matte fä åtfölja , lör att af
Utskottet granskas.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt-.
Deii 23 April.
Marskalken framställd Proposition, blef Stats-Ut-
fikottets ifrågavarande Utlåtande, i anledning af
de dervid gjorde anmärkningar, till Utskottet
äterremitteradt.
Föredrogs ånyo Stats-Utskotfets den 13
dennes afgifne, samt den ig i samma månad på
bordet lagde Utlåtande, i anledning af Förste
Expeditions-Secreteraren E. J. Bergenskjölds
Motion om tillökt antal Löner för Jusotix-Re-
visions-Expeditionen.
Herr von Hausvolff, Carl Gusfaf Reinhold i
I sista Plenum förevar Stats Utskottets Betän¬
kande angående Riks-Statens 2:dra Hufvud-
Titel, hvarvid åtskilliga anmärkningar fram¬
ställdes så väl af mig, sorn af Friherre Ce¬
derström samt Herr Silfverstolpe, och hvilka
anmärkningar föranledde till återremiss af be¬
rörde Betänkande. Uti samma Betänkande var
äfven upptagit Herr tillförordnade Justitiae-Can-
celleren och Riddaren Turdfjaell hos Kongl.
Maj:t gjorde underdåniga hemställan, om ett
ökat antal Löner för Justjtiae-Revisionens Tjen¬
stemän; och som jag då afven gjorde erinran
vid Stats-Utskottets, i anledning af denna hem¬
ställan gifne Utlåtande, som alstyrkte all så¬
dan tillökning; så tror jag det vöre lämpe-
ligt att förevarande Memorial , hvilket rörer
detta ämne, antingen lika med förra Betan-
kandet varder till Utskottet återremitterat,
eller ock förbi ifver hvilande på bordet, intill
Den 23 April.
dess Utskottet hinner att med svar på ofvan¬
nämnda återremiss inkomma.
Herr Bergenskiöld, Eric Johan: Min me¬
ning är ej, att, om Ridderskapet och Adeln fin¬
ner min Motion obillig, det oaktadt påyrka å-
terremiss till Stats-Utskottet. Men då Hög-
Joflige Ridderskapet och Adeln behagat återre¬
mittera 2:dra Hufvud-Titeln, i afseende på Ju-
stitie-Expeditionens derå uppförde Stat, får jag
äran nämna, att, ehvad förändring eller in¬
dragning än skulle kunna af Serskildta Ut¬
skottet föreslås, i afseende på Embets- och Tjen¬
stemän, samma indragning icke kan röra Justi-
tiae-Expedition, hellst det lärer finnas obestrid¬
ligt, att 2:ne Protocolls-Secreterare, hvilka med
lön på Stat äro uppförde icke kunna hela året
igenom bestrida Protocolls-förningen Så väl i
Konungens Högsta Domstol, sorn dess Stats-
Råd, fem dagar i hvarje vecka. Och af detta
otillräckeliga Löne-antal har följt, att flere Pro-
tocolls - Secreterare måste förordnas, ty man
kan af lönlösa Betjente icke förvänta att de¬
ras lönlöse yrke skall så upptaga deras tid,
att tillfälle betages dem att genom Tjenster
i 3ndra Verk söka sin utkomst. Jag förenar
mig således med Herr von Hauswolff uti den
anhållan att Betänkandet antingen måtte åter¬
remitteras, eller få blifva hvilande på bordet
tills den till Stats-Utskottet i samma ämne re¬
mitterade fråga derifrån återkommer.
Herr Manneritam, Johan; I allmänhet tor¬
de val förhållandet vara sådant, att innom den
Den 23 April.
Civila Tjenstemnnna-Corpsen flere Tjensfer fin¬
nas, än som vid en förbättrad Organisation
kunde anses nödige; men innom Justitiae-Re-
visionen är förhällandet annorlunda. På Stat
finnas för detta Verk endast 5 Revisiorss-Secre*
terare och 2 Protocolls-Secreterare-Iöner upp¬
förde. Antalet af Protocoils-Secreferare är väl
för närvarande ökat till 10, emedan Proro-
colls förningen omöjligen kunde af 2:ne be¬
stridas, men af nyssnämnde tio, tjena åtta utan
Protocolls-Secreterare-lön. Då tillräckelige lö»
ner för dem saknas har man icke kunnat åläg¬
ga dero en oafbruten tjenstgöring, hvarigenom
man Varit tvungen fördela arbetet på flere per¬
soner. Jag föreslår derföre att, utan afseende
på den nya Regleringen af Embeten och Tjen-
ster, 2:ne Piotocolls-Secreterare.löner må för
Justitiae-Revisionen på Stat varda uppförde.
Herr Grefven och Landt Murskalken föreslog
att ifrågavarande Utlåtande måtte hvila på
bordet, intilldess Stats-Utskottets förnyade Be¬
tänkande , rörande 2:dra Hufvud-Titeln inkom-
meri hvilket bifölls.
Förefo~s till pröfning Stats Utskottets den
tj dennes sfgifne, samt den 8 i samma må¬
nad pä bordet lagde Utlåtande angående Gref¬
ve Löwenhielms, Gustaf, Motion om medels
anslående för reparationer å Kongl. Theater»
fi«S€Q. *
Den sj April.
237
Grefve Löwenhjelm, Gustaf: Hvad framti¬
den beträffar förklarar jag mig oändeligen nöjd
med det Utlåtande Högloflige Stafs-Utskottet
behagat afgifva, ofver min anhållan om er¬
sättning af de medel, jag, på Kongl. Majts
Auctorisation, förskjutit till reparation å de
tre Kongl. Theater-husen.
Men då Högloflige Utskottet i alla ca¬
sus af dylik natur, rörande redan af Kongl.
Maj:t nedlagde nödvändiga kostnader till re¬
paration å de Kongl. Lust-Slotten och öfrige
pubiique Byggnader, antagit den principe, att
sådar.eH;ostnaöer för den föiflutne tiden borde
icke gravera den nu anslagne Staten, utan af
öfverskotten serskilt ersättas, synes mig intet
skäl vara för banden att icke, i anseende tili
Theater-busen använda samma principe, enär
förhållandet befirnes vara alldeles lika, och det
ru bestämda anslaget för framtiden troligen
skulle blifva otillräckeligt, om dermed förflut-
ne tidens underhållskostnad skulle betäckas.
Uppå derefter af Herr Grefven och Landt-
JU ar skalken framställd Proposition, blef Stats-Ut-
skottets Utlåtande, i anledning af Grefve Lö-
■wenhjelms dervid gjorde anmärkning, till Ut¬
skottet återremitteradt.
Föredrogs ånyo Banco-Utskottets den 6
dennes aflåtne, samt den ig i samma månad
på bordet lagde Betänkande, angående medel
Den 23 April.
till Jernhandteringens och Bergslags-Rörelsens
understöd och upprätthållande.
Friherre Cederström, Jacob: Jag får under*
ställa om icke denna fråga om understöd för
Jernhandteringen står i ett så omedelbart sam¬
manhang med Finance - planen och medlen till
Myntvärdets upprätthållande, att berörde fråga
bör förblifva hvilanda intill dess Stats-och Ban¬
co - Utskotten inkommit med deras förnyade
Utlåtande i sist omförmälte ämnen.
Herr Heykenskjöld, Carl Fredric: Då det
icke kan nekas, att Näringarne uti ett Land
äro de mäst verksamma medel till befrämjan¬
de af en Stats välmåga; och då det icke hel¬
ler kan bestridas att Jernhandteringen i vårt
Land bör anses såsom Hufvud-Näring; hvil¬
kens förkofran återverkar på Jordbrukets upp¬
komst; så kan jag ej inse hvad sammanhang
ifrågavarande ämne kan hafva med våra Finan-
cer, och jag tror således att Utskottets nu
uppläste Betänkande ganska väl, utan vidare
uppskof kan afgöras. Borgare- och Bonde-
Stånden hafva icke heller ansett, ett sådant
uppskof behöfligt, utan redan bifallit Betän-
kandetj jag anhåller alltså om Herr Grefvens
och LandcMarskalkens Proposition till bifall
derå.
Grefve von Lantingshausen, Albrechti före¬
nade sig med Herr Heykenskjöld.
Herr von Hauswolff f Cerl Gustaf Reinhold:
Ben 23 Jjpril.
239
Antingen något understöd bör lemnäs till Jern-
handteringens upphjelpande eller icke, bör lik¬
väl alltid en viss ordning iagttagas. Och då
efter min öfvertygelse ifrågavarande Mål äger
så nära sammanhang med Financerne och kan
hafva inflytand*e på deras reglerande i förenar
jag mig med Friherre Cederström uti den an¬
hållan att Betänkandet må ia hvila.
Friherre Cederström-. Ridderskapet och A-
deln torde påminna sig, att uti Betänkandet
om Finance-planen, förekommer äfven frågan om
en ökad låne-rättighet på exponabla EtFecter.
Jag kan således ej försrå Herr Heykenskjölds
conclusion och om tvänne Stånd redan bifallit
Utskottets Betänkande finner jag deraf en så
mycket större anledning att tillstyrka Ridder¬
skapet och Adeln, att, ej i förtid pröfva detta
ämne, och derigenom sjelfve betaga sig möj¬
ligheten att framdeles kunna fritt besluta om
Financernes reglering i alla de serskildta de¬
lar, samma ämne innefattar.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf, förenade
sig med Friherre Cederström.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställ¬
de om Ridderskapet och Adeln ansåg ifråga¬
varande Betänkande böra hvila intilldess Fi¬
nance-planen från Stats- och Banco Utskotten
inkommit, för att dä i sammanhang dermed
till pröfning företagas.
Bifölls.
24°
Dea 23 A fril.
Upp^stes till justering och godkändes
följande från Expeditions - Utskottet insände
Förslag till Riksens Ständers underdåniga Skrif¬
velse^ till Kongl. Majit 2
1:0 Angående förklaring öfver förbudet e*
mot Protocolls-lösen i förlikta Mål.
2:o Om aflöning för RiksStåndens och de¬
ras Utskotts Secreterare, Cancelliet och Vakt-
betjening.
3:0 Reglering af de Kongl. Hofvens Stats*.
Summor.
* 4:0 Om inskränkning af Police - Inrättnin¬
gen i Götheborg eller bidrag af Staten till dess
underhållande.
y:o Om Lifräddningsbåtar.
6-0 Om obehindrad rättighet till anlägg¬
ning af Lin-bråkar och Lin-skjäktor.
7:0 Oin förändrad flyttningstid för Tjeri.
stehjon.
Friherre Cederström, Jacob: Med anledning
af den nyss justerade Expedition, angående
aflöning för Riks-Ständens och deras Utskotts
Secreterare, Canceller och Vakt-betjening; får
jag hemställa om icke Ridderskapet och Adeln
behagade anmoda^Riddarhys-Utskottet, att med
första
Den 23 April,
241
första inkomma med Förslag till aflöning un¬
der innevarande Riksdag för Riddarhus-Kame*
reraren och Riddathus-hiscalenj hvilken Fri¬
herre Cedeiströms hemställan, uppå derom af
Herr Grejven och LandtMurskalken gjord Propo¬
sition, at Ridderskapet och Adeln bifölls.
Vid förnyad föredragning af Stats-Utskot-
tets under N:o 1^3 afgifne samt den 18 den¬
nes, på bordet lagde Utlåtande, i anledning af
gjorde anmärkningar vid Utskottets den 12
sistledne Februarii meddeldte yttrande öfver
Herr Adlerbeths , Jacob, förslag om bidrag af
allmänna medel till kostnaderne vid Isländska
Handskrifters öfversättande på Svenska Språ¬
ket, fann Ridderskapet och Adeln, att, enär det
i sistnämnde yttrande framställde irsta Alterna¬
tiv redan blifvit den-2 sistledne Martii efter¬
middagen af Ridderskapet och Adeln bifallit,
Utskottets ifrågavarande Utlåtande nu endast
borde låggas till Handlingarne.
Justerades följandet
Utdrag af Protokollet, hållit hos Höglcflige
Ridderskapet och Adeln, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, förmiddagen,
den 33 April 1818-
Sé D. Remitterades till Stats- och Ban-
Ridd, och Ad, Fröt, V B. 2 A/d, 31, 33.
Den ag April.
co-Utskoftén tvänne Memorial, det ena af Gref¬
ve Spens, Carl Gustaf, samt det andra utaf
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard, inne¬
fattande anmärkningar vid Stats- och Banco-
Utskottens den i; dennes återremitterade Be¬
tänkande, i anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Proposition den to December 1817. angående
Allmänna Penninge-Rörelsen och Myntvärdets
upprätthållande. Ut supra.
S. D. Föredrogos å nyö och biföllos föl¬
jande från Stats-Utskottet inkomne, samt den
15 och 18 dennes på bordet lagde Betan-
kandens
l:o Af den 6 dennes, i anledning af gjor¬
de anmärkningar vid Utskottets Betänkande,
angående Kronans Ränte-hö och Halm från
Vestmanlands Län, sorn är anslagit till utfor-
dringen vid Kongl. Hof-Stallet.
2:0 Af den 26 sistledne Måftii under N:0
151 angående gjord framställning om dels
upprensning, dels igenfyllning på allmän be¬
kostnad af de innom och närvid Hufvudsta-
den belägne så kallade Clars- Och Fatheburs-
Sjöarne samt Rörstrands- och Carlbergs. vi*
karne.
3:0 Af den 2 dennes, under M:o 1^2,öf¬
ver gjorde anmärkningar vid Utskottets ytt¬
rande, angående Wadstena Kloster-Kyrkas upp¬
låtande på vissa villkor åt Wadstena Stads,
Ben a$ April.
243
samt dermed förenade S:t Pehrs Lands-För-
samlingar.
4:0 Af den 2 dennes, under N:o 1 f4, i
anledning af Kong). Maj:ts Nådiga Remiss å
Majorens Florus Tolls ansökning, om inqestå-
ende Accords-ersättnings utbekommar.de.
5:0 Af den 2 dennes, under N:0
öfver gjorde Motioner om bestämmande af
Hennes Maj:t Drottningens Underhålls-summa,
i händelse af Enke-rillstand, samt om Disposi¬
tionen af Rosersbergs Kungsgård efter Hen¬
nes Maj:ts nu varande Enke-Drottningens från¬
fälle.
6:0 Af den 6 dennes, öfver gjord Mo¬
tion , om anslag af allmänna Medel till kost-
naden vid förfärdigandet af en Tafla öfver
Högstsalig Hans Majit, Konung Carl Xllbs
Kröning.
7:0 Af den 13 dennes, öfver Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, angående Stats-Verkets till¬
stånd och behof uti hvad som rörer Riks-Sta-
tens 7:de Hufvud-titel.
8:0 Af den 13 dennes, i anledning af gjor¬
de Motioner om tillökning i anslaget för fria
Konsternes Academie.
9:0 Af den 13 dennes, i fråga om Me¬
dels anslående till Riddarholms-Kyrkans iständ-
säftlhde.
Dtn S3 April.
toto Af den 13 dennes, öfver Herr Com¬
minister Berggrens Motion om Lön - förbätt¬
ring för Conmumstrarne i Stockholm. Ut
supra.
S. D. I anledning af gjorde anmärkningar
återremitterades till Stats - Utskottet bemälte
Utskotts den 13 dennes afgifne, samt den 8
i samma månad på bordet lagde UtlåtaDden.
1:0 Öfver gjorde Motioner om förändring
1 Beklädnadssättet för indelte Armeen.
2:0 Angående Grefve Löwenbjelms, Gu¬
staf, Motion om Medels anslående för repara¬
tioner å Kongl. Theaterhusen. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Ståts-
Utskottets under N:o 15 3 afgifne , samt den
18 dennes förmiddagen pä bordet lagde Utlå¬
tande, i anledning af gjorde anmärkningar vid
Utskottets den 12 sistledne Februarii med-
deldte yttrande ofver Herr Adlerbeths, Jacob,
förslag om bidrag af allmänna Medel till kost-
nademe vid Isländska Handskrifters öfversät-
tande på Svenska språketj fann Ridderskapet
och Adeln, att, enär det i sistnämnde yttrande
framställde första Alternativ redan blifvit den
2 sistledne Martu' eftermiddagen af Ridderska¬
pet och Adeln bifallit, Utskottets ifrågavarande
Utlåtande nu endast borde läggas till Handlin-
garne. Ut supra.
S. D. Sedan Riksens Ständer nu mera
Bia sj April
Z4J
fastställt Arfvoden och Tractamenten för Riks-
Sfåndens och deras (Jtskotts Secreterare, Can-
cellie- och Vakt-betjening, fann Ridderskapet
och Adeln för godt anmoda Riddarhus-Ut-
skottet, att med första inkomma med Förslag
till 'aflöning, under innevarande Riksdag, för
Riddarhus-Kamereraren och Riddarhus-Fiscalen.
Ut supra.
Högloflige Ridderskapet och Adeln åt¬
skiljdes klockan i till 3 eftermiddagen.
In fidem Protocolli»
O. J. Lagerheim*.
Lördagen den 25 April.
Plenum klockan half till io förmiddagen.
Upplästes och lades på hordet följande
från nedannämnde Utskott inkomne Memorial
och Betänkanden, nemligen:
Ifrän Stats-Utskoftit:
den 3 2 dennes:
^ 1:0 Med hemställan, att, som vid pröt-s
Den 25 April.
ringen af frågan om Kongl. Nummer-Lotteriets
indragning, tvänne Riksstånd beslatit att nämn¬
de Inrättning borde upphöra och den saknade
inkomsten ersättas genom förhöjning i Bevill-
ningen, men de öfrige tvänne Stånden åter an.
sett Nummer-Lotteriet böra fortfara, ärendet
alltså måtte jemnlikt 69 §. Regerings-Formen
till det Förstärkta Stats - Utskottets afgörande
öfverlemna?,
2:o Innehållande hemställan om enahanda
behandlingssätt af frågan om Talemäns-Tafflar-
nes indragning, deruti jämväl två Stånd stad-
nat emot två.
3:0 Rörande Cancellie-Rådet Tannström?
Pension; anmälande Utskottet, att samtelige
Riks-Stånden väl beviljat de för Herr Cancel-
lie-Rådet Tannström och Herr Regerings-Rå-
det le Moine föreslagne Pensioner, men att
tvänne Riks-Stånd derjemte, med afvikande från
Utskottets mening, förklarat att Herr Cancel-
lie-R3det Tannström borde tillgodonjuta dess
Pension, utan afseende pä den Lön åStat, han
framdeles kunde erhålla, hvaremot de öfrige
tvänne Riks-Stånden, utan en sadan förändring,
Utskottets Betänkande i ämnet antagit; af
hvilken anledning Utskottet föreslagit, att Må¬
let 1 denna del mått» till det Förstärkta Stats¬
utskottet hänskjutas,
4:0 I anledning af gjorde Mofioner, an¬
gående verkställigheten af förut ifrågaställd re¬
glering till befordrande af indragning utaf öf-
Dm S5 April.
247
verflödige Embeten och Tjenster; med hvilket
ämne Utskottet icke ansett sig kunna taga be¬
fattning, enär detsamma i hela dess vidd nu¬
mera blifvit till det serskildta Utskottets hand¬
läggning öfverlemnat.
5:0 l anledning af Kongl. Majit* Nådiga
Remiss om Medels anslående till reparationer
å Wadstena Slott 5 och har Utskottet, som vid
Stats regleringen under åttonde Hufvud-Titeln
föreslagit den tillökning uti Summan på Stat
för allmänna Byggnadernes underhållande, hvil¬
ken Stats-Verkets tillgångar möjligen medgif¬
va, icke funnit sig kunna tillstyrka några yt¬
terligare Medels beviljande till Wadstena Slotts
reparerande.
6:0 Rörande Lieutenanten G. Roussaus till
Utskottet från Kongl. Majit remitterade ansök¬
ning om utbekommande af innestående Ex-
pectance-Arfvode, till belopp af 1x6 R:dr 3*
sk., å hvilken ansökning Utskottet tillstyrkt
Riksens Ständers bifall.
7:0 I anledning af Kongl, Majits Nådiga
Remiss å Häradshöfdingen Örtendahls ansök¬
ning om Boställe eller Löne-forhöjning; åbero¬
pande Utskottet dess gemensamt med Lag¬
utskottet under den ig sistledne Martii afgif-
ne yttrande, hvarigenom Utskottet förklarat
sig ej för närvarande kunna tillstyrka någon
tillökning å Häradshöfdingarnes Löner, hvilket
nde jemväl blifvit af trenne Stånd bi-
248 Den 55 April.
8:0 Öfver Riksdags-Fullmägtigen Jon Jons.
göns Memorial,, angående Arbets- och Correc*
tionshus-Inrättning i Landskrona; till besvaran¬
de hvaraf Utskottet allenast åberopat dess ge¬
mensam* med Allmänna Besvärs- och Oecono-
rni$-Utskottet den 16 i denna månad afgifne
Utlåtande, i fråga om Arbets- och Corrections-
hus.Inrättningar på Borgholm och i Wadstena.
9:0 I anledning af Kongl. Maj;ts Nådiga Re.
miss, angående tillökning af en Waktkarls-be¬
ställning vid Umeå Lands-Fängelse; hvilken till¬
ökning Utskottet uppå anförde skäl funnit sig
böra tillstyrka.
10:0 Öfver gjord Motion, om en del af
Wadstena fordna Klosterbyggnaders upplåtan¬
de för Hospitals-Inrättningen derstädes; i an¬
ledning hvaraf Utskottet hemställt, att till Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning må öfverlemnas , huru¬
vida några af omförmälda gamla Klosterbygg¬
nader skulle kunna åt Hospitals-Inrättningen upp¬
låtas på sätt och med de villkor som Kongl.
Maj:t i sådant fall lärer täckas i Nåder be¬
stämma.
Wrån Allmänna Besvärs- och Oeconomia+Utsiottet *
Af den 3 * denna månad t
1:0 Öfver gjord Motion, om vidtagande af
vissa provisoriska anstalter till befordrande af me¬
ra enhet och likstämmighet i afseende på Fartig-
värde»; j anledning hvaraf Utskottet, sorn på
Den 25 April.
249
anförde skäl icke kunnat tillstyrka bifall ä ifra*
gavarande Motion, hemställt, att Riksens Stän¬
der måtte i underdånighet anhålla, det dea Co¬
mité, hvilken i enlighet med Riksens Ständers
framställning vid 1809 års Riksdag, redan blif¬
vit i Nåder utsedd att utarbeta Förslag till en
Allmän Fattigvårds-Förordning, kunde innom
en viss bestämd tid sättas i verksamhet samt
Kongl. Maj:t derjemte täckas utsätta en be¬
stämdare tid, än nästa Lagtima Riksdag för
utfärdandet af berörde Förordning.
2:0 I anledning af väckt Förslag, om bi¬
drag till Fattigförsörjningen af Torpare, Dag¬
karlar, Backstugusittare ;n. fl.; och har Ut¬
skottet icke funnit sig äga skäl att hos Rik¬
sens Ständer i afseende på den framställde Mo¬
tionen något föreslå, utan allenast yttrat den
underdåniga önskan, att den, till utarbetande
af Förslag till Författning om Fattigvården ut¬
nämnde Comité snart måtte begynna dess ar¬
bete.
3:0 I anledning af väckt Motion derom,
att den åt Westerbottniska Allmogen bevilja¬
de Seglations-frihet antingen må upphäfvas eller
sättas under nödig Controll; å hvilken Motion
Utskottet icke funnit skäl tillstyrka bifall.
4:0 Af den 13 dennes, rörande de hos Rid*
derskapet och Adeln samt Preste-Ståndet gjor¬
de anmärkningar vid Utskottets Betänkande ,
angående väckt fråga om skyldighet för Gö¬
tha Canal-Bolag att besörja underhållandet af
Den 25 April.
de Vägstycken i Skaraborgs och Östergöth¬
lands Län, hvilka tillhört sådana Hemman,
som genom Canal-anläggningen blifvit indrag-
ne m. m.; af hvilka anmärkningar Utskottet
icke hämtat någon anledning att frångå dess
i ämnet först afgifne Betänkande, hvilket dess¬
utom af Borgare- och Bonde-Stånden redan blif¬
vit gilladt.
5:0 Af den 17 dennes, i anledning af åt¬
skilige väckta Motioner, om förändringar uti
Skjuts-väsendet och de i detta ämne utkomne
nu gällande Författningar.
Från Riddorhus-Utskottet:
Af den 20 dennes,' innefattande Utlåtande
öfver Wadstena Adeliga Jungfru-Stifts-Directions
afgifne Riksdags-Berättelse.
Upplästes Preste-Ståndets Protocolls-Ut»
drag af den 18 dennes, innehållande Ståndets
beslut att anmoda Expeditions-Utskottet att uti
Riksdags-Beslutet intaga innehållet af Kongl.
Maj:ts den 17 sistledne Martii tili Riksens
Stander attåtne Nådiga Skrifvelse, angående
Riksens Ständers underdåntga Anmälan, om Tull¬
garns Kungsgårds framtida användande.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställ¬
de, om Ridderskapet och Adeln behagade^in-