Den 30 December.
tydligt Offer åt Staten af sin enskifta, icke uti
Statens tjenst förvärfvade, utan ärfda Egendom.
Detta underställes Herr Grefvens och Landt-
Marskalkens samt Högloflige Ridderskapets och
Adelns bepröfvande, med begäran att Memo¬
rialet med de öfrige Respective Stånden måtte
communiceras.
Remitterades till Stats-Utskottet, hvarjem.
te Communicafion deraf med de öfrige Re¬
spective Riks-Stånden blef Författaren tillåtem
Herr af Därtill, Isaac * hade inlemnat ett
sä lydande:
ödmjukt Memorial!
Malmö Discont, vårdslöst och olagligt ad¬
ministrerad , hörjade Penninge - förlägenheten ,
hvilken blef allmän genom Götheborgs och Gö¬
tha Canal Disconters inställda betalningar.
Malmö Discont-Contoir i Stockholm igen¬
slogs, och om Måndagen den 29 sisth Sep¬
tember, blef nämnde Disconts obestånd, ge¬
nom Kongl. Maj-.ts Nådiga Kungörelse, förkla-
radt. Malmö 3 proCents Sedel-Innehafvare trö¬
stade sig dock vid Kongl. Maj:ts Nådigst vid¬
tagne anstallt, att, ifrån Onsdags förmiddagen
den 1 October få dem i Banquen inlöste. Den¬
na Författning i Landsfaderlig afsigt tagen, ha- * ^
602 Den 30 December.
de dock den följd, att de som misstrodde
Dess fullkomliga verkan, och genast samma
förmiddag , antingen genom ynnest eller styr¬
ka, kunde framkomma, fingo sina, äfven icke
förfallna, Malmö Obligationer, både till Capi¬
tal och Ränta, inlöste och att de, sorn satte
fullt förtroende till Kongl. Maj:ts Nådiga åt¬
gärd, och alla de, sorn på Landet boende, icke
kunde få deraf del, skulle blifva lidande om
de ej åtnjuta lika rätt. Mannamån kan ingen
redligt sinnad fördraga, aldrarninst Höglofl. Rid-
deiskapet och Adeln, som för alla sina omdö¬
men och handlingar beständigt har äran till
högsta Lag, och, genom Kongl, Maj.-ts Nådi¬
ga åtgärd, till allmänna Creditens upprätthål-
Jelse, har Malmö Discont-Sedlar vunnit en Au-
torisation, den Ständerna kan vörda, då, i alla
fall , ingen bör blifva lidande på Sedlar utgif-
ne. af en Publik Inrättning, om icke af Stän¬
der garanterad, åtminstone genom sjelfva dess
tillvarelse gillad 3 allt hvarföre blott sättet, till
de återstående Malmö Discont-Sedlarnes, så
väl som Götheborgs och Götha Canal Discont-
Sedlarnes, inlösande, må blifva Ventilations-
ämnet! Penninge-förlägenheten är Allmän, syn*
nerligast i de omkring nämnde Disconter be¬
lägne Länen, som nästan endast hafva Diseont-
sedlar till Rörelse-Capital, hvarföre hjelpen bör
blifva kraftfull, enkel och skyndsam, och bör,
efter min oförgripliga tanke, Riksens Ständers
Rjksgälds-Contoir förordnas, att gå i förskott
för alla dessa Sedlars inlösande och de, emed¬
lertid emottagas i Liqvide af Krono Utskylder-
pe. Till styrka för denna tanka, har jag, vid
Den 30 December. 603
detta vördsamma Memorial fogat en Bilaga,
innehållande Landets förnämsta Intressen vid
Penninge-föi lägenhetens afhjélpande, jemte För¬
slag af sakra Medel till Förskottets gäldande,
hvilket allt jag ömkar, må Commaniceras med
de öfrige Respective Ständen och Remitteras till
Riksens Ständers Stats-Utskott!
Bilaga,
Innehållande Landets förnämsta Interessen vid
Penninge-förlägenhetens afhjelpande, jemte
säkra Medel till det föreslagna förskottets
gäldande na. m.
1:0 Vår Lagbundna frihet, är det Förnäm¬
sta Interesset för Samhället. Men då vi, med
egendom och hlod, vilja bevara denna Försy¬
nens bästa gåfva, borde Knst-forsyaret verk¬
samt kunna förökas. Härtill borde tillräckliga
Medel framför allt kunna beviljas. Utan sä-
keihet för vår Gräns, första villkoret för vår
sjelfständighet beror vår frihet och ali vår väl¬
färd af en inkränktande Grannes behag; men,
utan förmåga till frikostighet, kan ingen En¬
skild följa sitt hjertås 'ädlaste böjelse och, utan
medel till försvar, önskar ett Samhälle förgäf¬
ves beständigheten af sin sällhet,
Med Silfver eller Sedlar, som dermed fullt
inlöstes, af en för liten Silfver-Fond, till Rprelse-
Capital, skulle det stadna i allt för få händer,
och förmågan minskas hos Allmänheten till Sta¬
dens uppprätthållelse: Silfret skulle, till sto?
\
6J4
Den 3 o December.
del, oaktadt alla försigtighets-mått utföras, så
länge vår Handel är undervigtig, och skulle
jemte Rikets sista styrka, åter försvinna i hän¬
delse af ett Krig.
Endast tvänne lofliga medel gifvas för hvar
enskild till sjelfbestånd och förmögenhet: Det
första, att förvärfva, det andra, att spara. Li¬
kaså för en Stat: Det första att Producera,
förädla Producterne och förmånligt förvexla
dem} det andra att alltid Importera mindre än
Exportera.
Sveriges Jord, om ock mindre bördig än
våra sydliga Grannars, är så mycket mera till¬
räcklig : I de lyckligast belägne Provincerne är
föga mer än hälften, af den odlingsvärda un¬
der plogen, och i de öfriga knappast fjerdede-
len. Ängs* och Boskaps skötseln äro nästan
allmänt försummade, och att hufvudorsaken till
Moder-Näringens, och följagtligen Rikets, van-
magt, hvarken är Jordens ofrugtsamhet, eller
Climatets stränghet, bevisar vår forntid och
än i dag Norrbottens Län; men Moder-Närin¬
gen, Statens grundval, har, öfver tvenne Sek¬
ler, blifvit inskränkt af menliga Författningar,
rubbad af de godas ostadighet, eller missbruk,
och stundom hårdt skakad af Importen, i syn¬
nerhet af Spannmål, Bränvin och Victualier.
Sveriges öfriga Grund-näringar äro icke i det
flor de borde vara; förädlingen af Natur-alster-
ne, ehuru i ansenlig tillväxt, såsom nästan be-
ständigt gynnad framför Moder-Näringen, lider
med henne gemensamt af Handeln, som, långe
Den go December. 6Of
ifrån att vara ställd till bägges fördel, och ut¬
göra ett enda skönt samband till Statens styr¬
ka och förkofran, synes allt mer och mer upp¬
lösa, jemte sitt eget, det helas bestånd. Öf¬
verflödig Import, Penninge-vingleii, Agiotage,
Lurendrägeri och Landtmannens prejande, hö¬
ra till ordningen för dagen. Vinst grundas på
det Allmännas bekostnad, rikedom på Medbor¬
gares förderf , och hjelpen synes aflägsnad så
länge National-anda saknas, allmänna Medlen
icke med sparsamhet användas, och Ernbets-
manna-interesset icke är närmast förenadt med
Landtmannens.
2:0 Rättvisans oväldigt skyndsamma skipande.
Ett af de högsta Interessen för Samhället for¬
drar, att Statens Embetsmän skola vara väl
lönte. De onödige borde ytterligare uppföras
på Indragnings-stat, och de nödvändige, utan
undantag, få sina löner i Spannmål, förvand¬
lad i penningar efter årets Markegång, som
icke af ett Collegium bör kunna förändras.
Sedan böra Tjensteköp, eller Accorder,
allmänt upphöra, och endast skicklighet, flit
och redlighet gälla till grunder för befordran,
i synnerhet vid alla Uppbördsverk.
3:0 Loflig Närings-frihet och säkerhet. Des¬
sa vilkor, för Samhälls-trefnad , hafva varit
Moder-Näringen länge förnekade, och nästan
vid hvart Riksmöte vacklande. Afven, vid det¬
ta, väntar Landtmannen få veta om hans jord
6o6 Den 30 December.
och grödor skola bibehålla eller förlora sina
vardén, likväl de dyrbaraste för Staten.
Allt Skrå tvång bör upphafvas och hvar
och en, på Land och i Stad, få försörja sig är¬
ligt efter sin kunskap, såsom säkraste medel
till Bi-Näringarnes lifvande och fortkomst.
4-0 Tillräckligt Hör else-Capital. Ett Theo*
rem i Stats Läran, sorn kunde afgöra likgiltighe¬
ten elier fördelen af ett litet och reelt mot ett
större och till viss del chimerikt Rörelse-Capi-
tal, kar icke lämpas till vårt Land: Förgäfves
Vill man anföra proportionen af 1 i silfver, i
allt lika mot en gifven högre Ziffra i Sedlar,
då silfret fattas, och visar ett Corollarium af
yttersta fattigdom mot Folk-nummer och Pro-
duction. Med en Silfver fond, hvilken, ehuru
icke för Allmänheten uppgifven, likväl är af
alia som följt Finance Historien temligen nära
känd, skulle hvar hufvudlott blifva obetydlig.
Vår, af Fosterlandet väl förtjente, Grefve von
Schwerin har dessutom fullständigt bevisat: att
begge de sista Realisationernes af åren 1765 och
1776, eller den efterlängtade mycket prisade
Siifver-Perioden, till 1789, hvarken gagnade
NäringS-Idkaren eller Staten. Begge har jag
belefvat, begge voro Stats-Bankroutter på 50
proCent. Vid den första, under min spädare
ålder, påminner jag mig blott att, året derefc
ter, manga vördade Hus-Fader nödgades, för
en ringa Penning, försälja sina gods, att hopar
Årbets-folk utvandrade, och att en mängd Fa^
briks-ldkare öfverförde' sina Väfstolar till Ryss.-
Den 30 December. 607
land. Med år 1770 börjades min bana, som
Jordbrukare, och har jag, i min ringa krets,
så väl som hvarje gammal Landtman erfarit,
att hardt Mynt verkade hård tid.
Landt-Egendom var då 1 vanvärde, Landt-
manna-Producterne betaltes då aldraminst rela¬
tivt till andra Nödvändighets-Varor, hvarföre
han nödgades i det möjligaste minska sitt Le-
go-Folk som , i brist af förtjenst strömmade till
Hufvudstaden3 Jorden sköttes svagt, inga od¬
lingar kunde företagas, Productionen minskades
och Importen fördubblades. Ifrån år 1789,
med Rörelse-Capitalets förökande, blef forhål¬
landet olika och, redan i början af 1790-talet,
ådagalades huru Riket skulle kunna umbära
Utländsk. Spannmål. Vid otillräckligt Rörelse-
Capital eli.minskad Numeraire, blir Landtmannens
andel deri alltför knapp, tili aflöningar försitt Ar-
bets-folk, hvars vilkor och dagspenningar ej i pro¬
portion kunna minskas, utan våda, sedande en gång
blifvit höga, och till de mångfalldigadryga utskyl-
derna, som drabba Landtmannen orättvisi, i
den mån hans bevisliga skuld ej derå får af-
räknas. Att 5 proCent af Interesset skall godt-
göras, ar en af de Författningar, som fåfängt
velat gynna den skuldsatte.
5:0 Lindriga Vtsiylder. Hittills likväl, å det
skuldsatta Jordbruket, vid hvarje Riksdag, ö-
kade. Landet kan ej ytterligare bära dem , med
annat vilkor, än att det får bibehålla sitt Rö*
telse-Capital alldeles oindraget*
6o3
Den 30 December.
6:0 Billig Pennin ge-ränt a. Ibland de nyt-
tigaste Författningar, tagna vid sista Riksdag,
tills§Landt-Culturens upphjelpaode, voro Fastig¬
hets- och Uppodiings-lånen, ehuru med otill¬
räcklige anslag. I min ort är mera odladt de
tvenne sista åren än förut på 10. Af efterdö-
met från Herregårdarne, har plogen Varit i
gång hos Bönder och Torpare, och Gräsfrö¬
sådd börjad.
Med tillräckligt Rörelse-Capital, vid lindrig
ränta och säkerhet i sin Näring, följaktligen
vid Jords och dess afkastningars bibehållna
värden, vinner Landtmannen kraft, att förbätt¬
ra sina tacksamma ägor, kraft art, dertill och
till nya odlingar, använda alla händer, som fin¬
nas. Äfven Gubbar, Qvinnor och Barn, så
lange och så snart de någonting nyttigt Itunna
uträtta, få förtjenst i arbeten, lämpade efter de¬
ras förmåga; orklösa och dock friska vårda d«
bräcklige och de späda, som icke kunna kom¬
ma från Hemmen, och föga någon Fattig för¬
sörjningsanstalt skulle behöfvas pa Landet.
Ett tillräckligt Rörelse Capital, som, i brist
af Silfver, ägde andra silfver-värda Hypothe-
ker, kan icke lyckligare användas än till Ri.
kets försvar, till Statens upprätrhållelse, och
till ökad Production, som, genom ett väl stäldt
Handels-systeme, blefve enda tänkbara medlet,
att få Landet oberoende, och att få den icke
på Silfver hypothiserades Sedel-delen förbätt¬
rad, om icke realiserad.
Ett
Den 30 December.
Ett tillräckligt Rörelse-Capital, för Landt-
mannen åtkomligt, skulle snart fylla Rikets be¬
hof af Spannmål och Victualier, och bespara
de stora Summor nu förloras, synnerligen ge¬
nom Finska Handeln, som ensam finge ali vinst
af hvad slags Realisation, Sverige skulle för
tidigt företaga.
Ett tillräckligt Rörelse-Capital medför axio-
rnatiskt billig Penninge-ränta, fördelaktig för all
Näring ; och tvärtom.
7:0 Mynt-Hepresentativets gångbarhet. Orsa¬
ken hvarföre jag föreslagit Riksgälds Contoiret,
såsom det Verk, hvilket bör begagnas till Fen¬
ninge-förlägenhetens afhjelpande, då likväl, vid
första påseendet, det kunde, såsom ägande
Banquens Creditiv och Vexlings-rätt, synas va¬
ra förblandadt med Banquen, är min önskan;
att Banquen, med tiden, matte åter blifva Ri¬
kets enda Penninge-Verk, dess Credit och Se¬
del-värde uppehållas, och Riksgälds-Sedelstoc-
ken, tills vidare, tjena som Correctiv mot Ban-
quens: Förökas eller amorteras i samma förhål¬
lande som hittills gående Banco-Sedlar indra¬
gas, eller nya utgifvas, dock utan Amortisse-
ments-fond, hvarföre Anslaget dertill kan inga
till Kust-försvaret.
Ehuru i Malmö Discont ingen Bolagsman
torde förete någon Actie, måste likväl ej obe¬
tydliga Hypotheker och tillgångar gifvas, sorn,
med försigtighet försålda, skulle minska Balan-:
Ridd, och Ad. Fröt. 1. B. 77, 73.
6lO Din 30 December.
cen ock gifva flera proCents ersättning för det
föreslagna Förskottet. Förlusten vid Förskottet
af Götheborgs och Götha Canal Discont-Sedlar,
torde blifva ingen eller obetydlig, och Riket äger,
sina Domainer, Boställen, Allmänningar och
Skogar, en tillgång, hvilken, antingen betrak¬
tad såsom Hypothek för Sedelstocken, är af
större värde än silfver, emedan Hypothek af
jord gifver ränta och således är i beständig till¬
växt ; eller successivt på öppna Auctioner, dels
utbjuden till försäljning mot redbart Mynt åt
Utländningar, och deremot svarande Banco-
Sedlar åt inhemske Penninge män, dels, under
frihets-år, mot billiga vilkor till Skatte försåld,
kunde ieke allenast till fullo ersätta föreslagne
förskott, till Penninge-förlägenhetens afhjelpan-
de, utan äfven föröka Banquens Fond, och gif¬
va Rikets financer ett bättre skick.
Om Banquen hädanefter ej utgåfve någon
Sedel under 100 eller 50 R:dr och Riksgälds-
Contoiret alla smärre Sedlar, skulle dess Cre¬
dit uppehållas, ty det Mynt, som är i stund¬
ligt behof, kan icke förlora gångbarhet eller
värde, äfven vid Publiciteten af dessa Verks
Obligationers och Hypothekers belopp.
Förnämsta orsaken, hvarföre jag föresla¬
git , att de nu icke gångbara Discont-Sedlar.
ne borde inlösas med Riksgälds-Sedlar, är de
senares gångbarhet såsom Mynt. Erfarenheten
har tillfyllest bevisadt att Myntsedlar med rän¬
ta antingen gömmas, till Penninge-vingleri, el¬
ler förlora både gångbarhet och värde. Stats*
Den 30 December. gil
obligationer med ränta blefvo detsamma , ellef
Bankroutt på tid af hela Capitalet, om de ej
skulle galla i Liqvide af Krono Utskylder och
såll des icke man och man emellan , och haf¬
va bristande Rörelse-Capital och Näringarnes äf-
tynande till följd. Men då Sedelstocken igenom
föreslagne förskott , icke behöfde förökas, utan
blott utbytas, borde den, inom Landet snarare
Vinna än förlora något af sitt närvarande förtro¬
ende eller värde. Utom Landet, ar det, i brist
af Silfver, blott Varubytet, som kail blifva till
vår skada eller fördel,
Då man icke bordt förmoda, det publika
Låneinrättningar, vid högsta Prerogativer föf
Penningemannen, dock skulle missbrukas , kun¬
de äfven försigtigheten stundom blifva otillräck¬
lig vid Banco-Disconten och Effect Låne-Inrätt-
ningar, hvars Vinst borde återspridas tili Förlag
åt Näringarnej men puklique Lån-systemet, med
sina brister , må dock hellre bibehållas än Se-
deUndragrtings-Strypsystemet, deri Ockret skuU
le finna nytt fällt, efterlängtad skord och nya
offer för sin gränslösa roflystnad,
8'0 Skyndsam, tydlig och verl foerad redovis*
ning för allmänna Medlen, Riksens Ständers
Herrar Revisorer hafva fullkomligt visat huru
nödvändig den är, och återsiår blott Standernaä
tacksamhets betygelse för deras Patriotiska Mö.
da och omständliga Berättelse. Det bör offent¬
ligen deereteras att dessa, af Fosterlandet väl
förtjente Män, njuta, så väl gemensamt, solli
hvar och en i synnerhet, allmänt bifall,
612 Den 30 December.
Kronovärdiet af 36 sk. för en Tunna Spann¬
mål bör hädanefter icke i någon räkning upp¬
tagas, utan Markegång*- eller Försäljnings-priser-
ne visa rätta beloppet af Kronans ganska be¬
tydliga Intrader.
9:0 Product-afsättnings beqvämlighet. Canal-
gräfningar och nya vägars anläggning, äro vis¬
serligen af stor nytta. Jag är dock en ibland
dem som anse Götha Car.al-arbetet företagit
innan nödvändigare förbättringars följd. De sto¬
ra Summor det redan kostadt, och ännu fordrar,
hade förmånligare kunnat användas. Men nu
vore det både skada och skam, om detta skö¬
na arbete skulle inställas, hvarföre ett Banquens
tillskott, ersatt genom Bevillning , icke såsom
Discont-bidrag, utan såsom Lån mot Hypothek,
af första Inteckning i Canalen, med dess af¬
kastning, borde fortfara. Säkerheten för det
närvarande är icke stor, men kan blifva det
i följd af Landets uppodling.
10:0 Fabriqueme böra ytterligare fredas från
utländsk Medtäflan. Hvar patriotisk man och
qvinna bör endast finna värde i hvad som är
Svenskt. Öfveiflödets flera missbruk äro re¬
dan på Landsbygden i märkligt aftagande, i
åtlydnad af vär gode Konungs faderliga för¬
maningar till sina förvillade barn, och man
bör hoppas att National-lynnet förbättras, om
efterdömen af sparsamhet, gifvas frän dem de
tagas begärligt. Deras verkan, fastän lång¬
sam, är mera säker och varaktig än af en Öf-
verflöds-Förordning, som genast elluderas, snart
Den 3 o December.
föråldrades, beröfvade Kronan Tull-Inkomst, och
ökade Lurendrägeriet. Större delen af våra Ma¬
nufakturvaror hafva nått den godhet, att de
Utländska kunna umbäras. Alfvarliga före¬
satser, i alla Landsorter, till a flaggande af
utländsk Tillverkning, böra underhållas.
I i:o Handeln och Sjöfarten böra förnämli-
gast grundas på Export: Ali afgift å våra Ex¬
port articlar upphäfvas; saknade nödvändighets-
behof hämtas ur första hand", all Spannmål
och alla Victualie-varors Import beläggas med
hög Tull, hindras och förbjudas, i samma mån
Landet deraf ägde tillgång, och Importen af
Luxe-articlar skulle minskas i samma mån de
saknade afsättning.
12:0 Jordbruket bör framför allt skyddas!
Vid hvarje handling bör icke förgätas; att all
Landtmannens förlust, eller vinst, är tillika Sta¬
tens; att ifrån ett förmonligt Jordbruk leder sig
Manufacturernas, Handelns och all annan Sam-
hällsstyrka , och att goda Financer blifva deraf
en otvungen följd.
En Forntid har gifvits då Sverige var
mägtigare än sjelfva England. Häfderna vittna
huru vi förlorat jemförelsen; huru, efter men¬
liga Författningar, alltid följt Jordbrukets förfall;
och huru, efter förlusten af Nationens frihet,
alltid följt vådan af Rikets undergång.
Vår milde Konung har återskänkt Natio¬
nen : högsta väl. Vår store Kron. Prins har
återskänkt Den ettTicke mindre: ära och trygg-
het* På vår högtälskade ArfFutste hvilar vårt
Giq Den 30 December.
hopp om beständig sällhet. Den är icke vard
namn af Svensk, som icke tacksamt erkänner
dessa Försynens underbara välgärningar, efter
en tid, då detta vårt urgamla namn Var nära
att utrotas.
Sverige må ännu skatta sig lyckligt, i mån#
ga afseenden, framför andra Länder! I silfver
och guld består ej dess välfärd; men dess redan
odlade mark kan bringas till högre Cultur; dess
stora ödesfält till bördiga ängar och åkrarj
dess manga natur-alster och ofantliga skogar
erbjuda åt odlingsflit, industri och kölar, vinst
till tarfligt sjelfbestånd och ärbar förmögenhet.
Men jordbruket bör skyddas, med allmänna
medlen hushållas, goda seder vördas , flärden
åtföljas af åtlöjet, yppigheten af föraktet, och
Fosterlandskärleken förena olika intressen.
Begärdes på bordet.
Herr von Schulzenheim , Daviel, (den äldre)
anförde skrifteligen:
Vördsamt Memorial '
Vid 181? års Riksdag hade jag äran un¬
derställa Högloflige Ridderskapets och Adelns
upplyste pröfning, om ej angeläget vore att
lära känna Rikets Rörelse-Capital, i jemnförelse
emot Arbetsstyrkan och Varumängden, och att
i följe deraf Banco-Sedelstockens belopp, ej
Den 30 December.
mindre än Riksgälds-Sedlarnes förhållande , upp¬
gifvas borde. Denna Underställning vann under
den 5 Julii nämnde år Högloflige Ridderska*
pets och Adelns, förutan all votering, enstäm¬
miga bifall; och det oagtadt dåvarande Banco-
Utskotts pluralitet, så väi som de frenne respec-
tive Medstånden, redan förut ansett denna Pu¬
blicitet om Banco-Sedelstockens belopp förbe-
tänkeliga. Uti Oeconomiska och Statistiska Mål
kan ett Utskons eller ett Stånds beslut vid den
ena Riksdagen, icke vid ett följande Riksmö¬
te, uppå mera vunnen upplysning och öfverty.
gande erfarenhet, hindra Målets olika bedöm-
mande. En upplyst Ledamot af Ridderskapet
och Adeln, må jag ock nämna honom, nu
varande Lands-höfdingen, Friherre Jacob Ce¬
derström, instämde vid denna • öfverläggning
om nyttan af Sedelstockens Publicitet, och ört-
skade att Ridderskapets och Adelns Beslut så bom¬
me att uttrycka den tankan, att vid en blifvande Riks¬
dag våra Mfd-Ständer må erhålla förnyade skäl att
betänka frågan, och tilläfventyrs si g deri förena.
(Se Protocollens g:te Band. p. iffo,) Som ock
flera värde Ledamöter då förklarade sig af sam¬
ma öfvertygelse, vågar jag i jemnlikhet dermed,
nu vördsammast anhålla att Herr Grefven och
LandtMarskalken samt Högloft. Ridderskapet
och Adeln åter täcktes upplifva och behjerta
detta högst vigtiga Statistiska Mål, och å nyo
deröfver inhämta nu varande Högloft. Banco-
Utskottets Betänkande, samt med sitt kraftiga
förord hemställa ärendet till de högst respective
Med-Ständernas fördomsfria öfvervägande.
6 iS
Den 30 December
Den Privilegierade Engelska Banquen , må¬
ste årligen till Parlamentet uppgifva Sedelstoc¬
kens »belopp. Svenska Banquens Tysthets-Ed
tjuder icke förtigandet af Sedelstockens storlek,
utan blott, att för ingen något må upptäckas som
kunde förorsaka Verket någon skada. Sorn jag
trott mig kunna urskilja hvad som för både
Banco-Verket och Riket vore nyttigt att bekant
göra, så har jag blott förtegat det, som jag
om Banquens förhållande ansett Riksskadeligt
att yppa ; jäg har således alldrig uppgifvit den
varande redbara Fondens verkliga belopp. Hu¬
ru mycken hemlighet om Banquens sanna till¬
stånd må man ock förvänta vid de ofta ombyt¬
te Banco Revisorer och Banco-Deputerade af
alla Stånd, vid våra täta Riksmöten ? Se vi
icke j mångå Riksdags Memorial och i flera
tryckta Skrifter Banco-Sedelstockens belopp
nära uppgifven ? I Kongl. Maj:ts Nådiga Propo¬
sition om allmänna Penningerörelsen , finnes
ock Sedelstockens förhållande vid flera nästför-
Rutne år till ziifran uppdagad; hvarföre må då
icke Banquen , till förekommande af all förvil¬
lelse , med full Authenticité besanna det verkli¬
ga beloppet ? Svenska Banquens Stiftare och
Privilegii-Utfärdare, Högstsalig Konung Carl XI
och alla följande Sveriges Konungar , hafva vis¬
ligen afsagt sig al' Befattning och Styrelse af
Banquen 5 vä! vetande , att alldrig någon Banque,
som står under en Regents omedelbara infly¬
telse och disposition, kan hafva ett varagtigt
bestånd, eller vinna Allmänhetens förtroende;
men en annan ting är, att Rikets Öfverhufvud
eller höga Husfader för de conecterade Hushåll
Den 30 December. 617
len , som utgöra Riks-samhället , bör känna be-
Ja Rikets och dess Penninge-.Verks tillstånd, då
denna utkorade Öfvermakt skall vaka öfver
Myntvärdets upprätthållande , och hvar mans
dervid förenade säkerhet, för så tillhörig fast
som lös Egendom. Utom Publiciteten för he¬
la Samhället om Banco Sedelstockens belopp,
vågar jag derföre nn tillika proponera , att
Hrr Banco-Fullmägtige instrueras, att, årligen
efter slutadt Bokslut, uti en förseglad Skrift en¬
skildt , uti Kongl. Maj:ts egna händer , uppgif¬
va ett kort Utdrag af Banquens hela tillgång och
skuld. Då jag nämner detta Rikets Majestät ,
menar jag , och jag hoppas vi alla mena , vår
högst vördade åldnge Konung och tillika Dess
rådgifvande Herr Son, Kron-Prinsen, hvilka väl
utgöra tvenne physiska varelser; men i moraliskt
och politiskt hänseende till vår välfärd, ett enda
helt, som ömsidigt tillräckeligen i detta Tide¬
hvarf lärt känna så Mångväldets som Enväldets
skadeliga ytterligheter och ingalunda sträfvar
efter en större Husbonda-magt ej mindre heligt
iaktager hvad 72 §. i anseende till Banco-Ver-
ket utstakar, än Rikets Ständer visligen lära
förekomma att ej deras Banque framdeles ma
med sin hemlighet blifva en vådelig Status in
Statu.
Begärdes på bordet.
Grefve von Schwerin, Fredric Bogislaus. Då
jag till alla delar förenar mig med hvad Herr
Presidenten von Schulzenheim nu anfört, får
1
618 Den 3° December.
jag endast tillägga den önskan, att Banco-Full-
mägtige måtte åtminstone för hvarje Decennium
till Allmänheten uppgifva icke allenast belop¬
pet utan äfven Valeuren på alla de af Banqucn
utgifne Sedlar, helst jag under den sist förrät¬
tade Revisionen i Riksgälds-Contoiret erfarit,
att många redan år 1794 utgifne Sedlar, i syn¬
nerhet på 5 och 10 R:drs Valeur, ännu icke
blifvit inlöste, och hvaraf jag slutar att Sedlar-
nes förstöring genom Eldsvådor och andra hän¬
delser torde vara större än man i allmänhet
beräknar. Enahanda förhållande torde äfven
inträffa med Banco-Sedlarne, hvarigenom, i
förening dermed, att dessa >_ diar äfven utgå
till Utlänningen, den innom Ri. t circulerande
Banco-Sedel-stocken säkerligen icke är så stor
som man i allmänhet föreställer sig.
Friherre Tersmeden, Fredric, anhöll, att
söm han, i följd af Ridderskapets och Adelns
förtroende vore Fullmägtig i Riksgälds-Con¬
toiret, få uppläsa följande:
Vördsamt Memorial!
Vid alla Riksdagar sedan Riksgälds-Con¬
toiret inrättades, äro Beslut tagne af den be¬
skaffenhet, att de skola gälla till efterrättelse,
så väl uti Banquen som Riksgälds-Contoiret,
men hvilka Beslut på olika sätt blifvit Styrel-
serne af dessa Verk till efterrättelse meddeldta.
Det är genom Banco Utskottet, som Riksens
Ständers författningar uti Financiella och andra
Den 30 December.
61g
Banco-Verket rörande Mål kungöras Banco-
Styrelsen. — I anseende till Riksgälds-Contoiret;
så sammanfattas Riksens Ständers föreskrifter
uti ett serskildt Reglemente, hvilket, efter fö¬
regången granskning hos de Respective Riks-
Ständen , af Rikes Höglofl. Ständer fastställes och
derefter på lika sätt sorn andra från Riksens Stän¬
der utgående Expeditioner, underskrifvas af Herr
LandtMarskalken och de öfrige Ståndens Tale¬
man i hvarvid undantag ägt rum i anseende till
Riksens Ständers Beslut uti speciella och särskildta
Mål, af hvilka Beslut Styrelsen af Riksgälds-Ver-
ket genom Expeditioner från Stats-Utskottet
undfått del.
Detta har jag trott mig alldraförst, böra
meddela till upplyssning om sättet till expe¬
dierande af Riksens Ständers Beslut, hvilka
angå deras egna Verk, innan jag anförer den
6edan förra Riksdagen inträffade händelse, att
Banco-Utskottets vid 181? års Riksdag, Styrel¬
sen af Banco-Verket gifne Instruction, i den
del, som angår den Riksgälds-Contoiret bevilja¬
de Discont-rättighet i Banquen, befunnits icke
vara öfverensstämmande med Riksdags Beslutet
och det för Riksgälds-Contoiret utfärdade Re¬
glemente.
15 §. uti igxj Års Riksdags Beslut lyder
sålunda:
’’För att sätta Riksgälds-Contoiret i stånd
att vederbörligen till bestämdt värde oafbrutet
inlösa dess utelöpande Sedlar, och bestrida de
620
Den 3 o December.
det samma åliggande Utgifter, hafva vi beslu-
tit, att Rjksgäids-Contoirets Discont rättighet i
Banquen , må utsträckas till 2 Millioner Riks¬
daler, och äfven, i fall af oförväntadt behof,
derutöfver, efter föregången öfverläggning emel¬
lan våra Fullmägtige i Banquen och Riksgälds-
Contoiret.”
2 §. af 2:dra Articeln, uti det för Riks¬
gälds-Contoiret utfärdade Reglemente är af föl¬
jande lydelse:
’’Riksgälds-Contoiret äger att med Discont-
villkor och mot 2 proCents Ränta i Riksens
Ständers Banque begagna en Summa af 2 Mil¬
lioner Riksdaler j och derest till Credit-Sedlars
inlösen, ytterligare biträde skulle tarfvas, bör
det mot enahanda villkor af Banquen medde¬
las, sedan vid hållit Sammanträde emellan Full¬
mägtige i Banquen och Riksgälds-Contoiret, be-
hofvet blifvit uppgifvit.”
Riksens Ständers Ständers Banco-Utskotts
under den 8 Augusti 181 y för Banco-Förvalt-
ningen utfärdade Reglemente, hvaraf Herrar
Banco-Fullmägtige, jemte Skrifvelse af den 7
September samma år, lemnat Fullmägtige i
Riksgälds-Contoiret del, lyder deremot i 4 §.
som följer:
”För Riksgälds-Contoiret hafva Riksens
Ständer beviljat en tillökning af En Million
Riksdaler å dess förut ägande Discont-rätt uti
Banquen, sorn genast får äga rum} och i hän¬
Den 30 December.
621
delse vid inträfladt Sammanträde emellan Fuil-
mägtige i Banquen och Riksgälds-Contoiret, yt¬
terligare biträde från Banquen, i afseende på
Riksgälds-Sedlarnes oafbrutna inlösen med Ban-
co-Mynt, skulle befinnas oumbärligt, för ett
sådant temporairt Discont - biträde, enär dess
nödvändighet af Fullmägtige i Riksgälds-Con¬
toiret blifvit uppgifven och bestyrkt samt af
Banco-Fullmägtige pröfvad och godkänd, till
ett belopp af högst 500,oco R:dr, Riksgälds-
Contoiret beviljas, men under förbehåll att Riks¬
gälds Sedelstocken icke intill nästa Riksdag, på
något sätt må kunna ökas utöfver dess den I
Januarii i8iy varande belopp. Så väl å före-
nämnde tillökning som å sistberörde biträde,
i fall det begagnas, kommer 2 proCents Rän¬
ta, jemlikt vanlig Discont-Liquide, att be¬
räknas.”
Utan att på något sätt vilja klandra det
framfarna, har jag dock i egenskap af Full-
inägtig i Riksgälds-Contoiret trott mig böra fä¬
sta Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
på vådan af den synbara skiljagtighet, som
finnes emellan Riksens Höglofl. Ständers Beslut i
förevarande ämne och Banco-Utskottets före¬
skrift, på det Riksens Höglofl. Ständer häri¬
från måtte hämta anledning, att foga sådan
anstallt, att de föreskrifter, hvilka skola vara
gemensamma för Riksens Ständers båda Pcn-
ninge-Verk , blifva öfverensstämmande både till
mening och ordalag, och hvilket troligen skul*
le kunna säkrast vinnas derigenom, att, innan
622
Den 30 December.
dessa föreskrifter expedieras, de uti Stats- och
Banco-Utskotten gemensamt justeras.
Friherre Tersmeden anhol!s att hans Me¬
morial måtte till Stats- och Banco-Utskotten
remitteras, samt med de öfrige Riks-Ståndea
Communiceras.
Begärdes på Bordet.
Herr Oxehufvud, Bo, anförde skrifteligen:
Ibland de olägenheter, som ännu icke hun¬
nit blifva för Jordbrukaren undanröjde, ära
otvifvelagtigt det sätt, hvarpå Krono-Tionde och
Afrads-Lefvereringen nu verkställes, hvilket hvar¬
je år lemnar så många anledningar, till chica-
ner, gräl och missnöje emellan Medborgare;
hvarföre det torde tillåtas mig, att fästa Hög¬
loft. Ridderskapets och Adelns uppmärksamhet
vid ett ämne, som näst efter Rustnings- och
Roterings-skyldigheten, rörer Landtmannens be¬
tydligaste beskärning.
Till förekommande af det förtryck, och
den högst obehöriga behandling, som Ränte-ta-
garen ofta tillåter sig; är det icke längesedan
förordnat, att vid yppad tvist om Tiondes an¬
tagande, skall i Vittnens närvaro prof tagas af
den ifrågavarande Spannmålen, för att i Påse
förseglas, och jemte Besvären till Konungens
Den 30 December.
6 23
Befaliningshafvandes granskning och berömman¬
de insändas; men troligen lära dessa försvars¬
medel, om icke aldrig, åtminstone ganska säl¬
lan blifvit använde; ty sedan Ränte-gifvaren, of¬
tast uti svåraste vägelag, transporterat Tionde
Spannmålen de bestämda 6 milen, och efter
vanligheten vid framkomsten fått den casserad,
samt stundom smädelser på köpet, så är icke
troligt, att, då redan trött och ledsen, han skall
på okänd ort, vidtaga den utvägen att anskaffa
Vittnen samt Concepist och Charta till Besvärs-
skriften, för att med förseglade Påsen, begif¬
va sig på, en kanske längre väg till Lands-
Cancelliet, hvarest han får söka och betala en
Fullmägtig , allt under den största ovisshet om ut¬
gången : Emedan Landtbrukaren i sin enfaldig¬
het tror det göra tillfyllest, då lian till Tionden
tager den bästa Spannmålen, som vuxit på dess
jord, och med största sorgfällighet ränsat den¬
samma; likväl kan några Frö, och Svindelkorn
i Rågen, eller Hafre-korn i Kornet uppletas,
för att göra alla hans förhoppningar till intet,
och han blifver sluteligen tvungen, att på af¬
lägset ställe, antingen till lindrigaste pris för¬
sälja Tionden, eller ock arhämta den från sam¬
ma långa afstånd, till hvilken den blifvit ut¬
förd. Till undvikande af alla dessa lika kost¬
samma som besvärliga anstalter, så betalar
hvar och en långt hellre allt hvad som Rän-
tetagaren äskar, så mycket mer, som det of¬
tast handlar om några kappar till hvarje; ty
äfven i detta afseende häfver man i Elfsborgs
Län, varit välbetänkt att försvåra denna be¬
6 24
Den 30 December.
skattning, emedan sällan ett helt Hemman der¬
städes, ännu mindre en hel By eller Socken
blifvit med sin Tionde till en och samma Rän¬
tetagare anslagen. För min Egendom 3?- Man¬
tal, är Krono-tionden till Sju ställen anvist,
hvilket årligen medförer obehagliga Negocia-
tioner och Liqvider, med Sju serskildte Perso¬
ner, i följe hvaraf, och för att undvika slikt
krångel, har enda utvägen varit, att låta sig af
Ränte-tagaren efter godtfinnande taxeras, hvil¬
ket merendels sker igenom tredje man, som
ock bör lefva. Enär man nu antager, att af
6j,ooo Hemman i Riket, de 60,000 utgöra
2 Tunnor Krono Tionde och Afrad på Hemma¬
net; så uppkommer deraf 120,000 Tunnor; hvar¬
till kan räknas Häste-vacance-afgiften till om¬
kring 30,000 Tunnor, hvarigenom Total-sum-
man blifver i^o.ooo Tunnor Tionde och Af¬
radsspannmål, för Speculanter att ockra på.
Oagtadt jag godvilligt förra året betalte 2 R:dr
för Tunnan utöfver Markegången, så fant Rän-
tetagaren sig ändock icke dermed belåten, u-
tan debiterade mig ytterligare till 1 R:dr 16
sk. på Tunnan. Sant är väl, att en del Lönta¬
gare aldrig begagnar sig af den rättighet, de
på detta sätt äga, att uppdrifva Tionde- och
Afrads-priset . ty vid det Regemente jag i 34,
år uppbar Lön, kom aldrig sådant i fråga.
Jag känner äfven en stor del af der Vördiga
Präste-Standet, hvilka aldrig tager utöfver Mar-
kegängen; men sä har man ock exempel, att
en del Löntagare, serdeles deras Entrepreneurer,
taga 3 ä 4 R:dr på Tunnan, hvilket säkrast
bevi-
Den 30 December,
bevisas, dymedelst att detta år blifvit i Tid-
ningarne annonceradt, det en dylik Entreprise
kunde i Götheborg erhållas, och man har sagt
mig att af Fyratio sökande, antogs den sorn
utan Arfvode, af Committenterne , åtog sig upp¬
börden: Man kan alltså beräkna 2 R:drtunnan,
som gör 300,000 R:dr, hvilken Summa årligen
prässas af Skattdragare, utan att komma Sta¬
ten till godo.
Sedan jag nu trodt mig hafva tillkännagif-
vit rätta förhållandet, hvilket jag tror att Tion*
de-gifvare icke kan med goda skäl bestrida;
så vågar jag vördsammast hos Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln hemställa, om icke Tion¬
de- och Afrads-gifvare, kunde få rättighet att
pä närmaste Kronans Magazin lefverera ifråga¬
varande Spannmål, eller ock om de för godt
finna efter Markegångs-pris med Forlön, få hos
Krono-Fogden med penningar lösa densamma,
samt att ali annan Transport-skyldighet för alltid
mätte upphöra; hvaremot Räntetagaren borde
få sina anvisningar så ställda, att de antingen
på första Uppbörds-Stämmorne afKronö-Fog-
den, kunna få uppbära penningar för Krono-
Tionden och Afraden, efter Markegångs-pris
med Forlön, eller ock innan den 1 Martii utur
närmaste Magazin, in natura få afhämta sin
Spannmål. I båda fallen må den qvitterade
anordningen gälla vid Uppbörds-Stämmans Re¬
dogörelse. Härvid torde kunna invändas, att
den Löntagare, som behöfver sin Spannmål in
Natura, blef med afhämtningen besvärad, mea
Ridd, ach Ad. Prat, IM. 79, 80.
Den 30 December.
dels bör den förmonen, att på ett stalie och
af en hand, få uppbära sin Tionde, komma i
beräkning; dels ock bör Spannmålens värde
vid Markegångs sättningarne bestämmas, till
det v rkeligen gångbara priset, med förhöjd
Forlöi hvarigenom Löntagarnes rätt icke för¬
närma 'S.
Sedan Räntegifvaren härigenom undviker
så stora olägenheter; så skulle han likväl stadj
na uti svåra underhandlingar vid Magazinerne,
derest icke ett strängt Reglemente blifver för
Magazins Betjeningen utfärdadt, hvilket för al¬
la ofog och vidriga behandlingar skall skydda
både Lefveranteurerne och dem, som vid Ma¬
gazinerne skola uttaga Spannmålen , samt före¬
komma alla försök att affordra Våg- och Mät-
nings-penningar, eller annat dylikt, hvaremot
torde blifva nödigt att med afseende på intork¬
ning, och den f" ,t som derigenom kunde
tillskyndas Magazinet, ålägga Lefveranteurerne
att torka Tionden; eller ock, som intorknings-
mål lemna några kappar på Tunnan. Magazi¬
nerne skulle härigenom erhålla ett betydligt
qvantum Spannmål, och alla vådor af stora
Tenninge-remisser till Magazins - Förvaltare i
samma mohn förekommas.
Om Höglofl. Ridderskapet och Adeln fin¬
ner detta ämne förtjena närmare granskning
och handläggning , skall jag anse mig lycklig
att genom denna Motion gifvit anledning till
slik undersökning, hvarigenom Jordbrukaren
skulle blifva befriad från många besvärligheter,
Deri 30 Dtcemlefi
öch de 300,000 R:dr, som härigenom årligen
för Allmänheten besparades, kunde bättre är»
no sker användas; ty det är med största för¬
trytelse och ovilja, man nu ser sig föranlåten
att erlägga denna af närvarande Författningar
föranledde Extra Contribution till det man i
gamla Tidehvarfven kallade prejeri; men nti
mera upplyst hänförer under rubriqUe af loflig
Industrie.
Med den fullkomligaste kännedom, ätt
Nationen vid hvarje Riksmöte väntar af siria
Representanter de kraftigaste åtgärder, hvilka
1 möjligaste måtto böra lindra utgörandet af
alla de Onera , som genom gamla Författningår*
ne och närvarande tiders skick, blifvit så för¬
svårade , att besväriigheterne dervid oftast kun¬
na högre beräknas än sjelfva Skatten; vågat
jag vördsammast hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln anhålla, att detta Memorial biifver till
Vederbörligt Utskott remitteradt, och med de
öfrige Respective Stånden communiceradtj hvar¬
öfver jag får utbedja Högvälborne Herr Gref4
Vens och Landt-Marskalkens Proposition*
Begärdes på bordet*
Herr Bruncrona, Nits, uppläste följande
Ödmjukt Memorial*
Konungen! hvars milda och välgörande
628 Den 3° December.
omsorger, omfattar utan åtskilnad alla Glas¬
sér af Medborgare, har äfven af denna anledning
i Nåder funnit för godt mig anbefalla under
loppet af sist förflutna Sommar, öfver hela Ri¬
ket förrätta General Lots-Inspection och Lots-
Mönstring. Under denna Förrättning har jag
varit i tillfälle erfara de tryckande omständig¬
heter, uti hvilka de flesta Lotsar sig befinna;
och hafva Lotsarne uti alla Districter och vid
alla Stationer enstämmigt framfört den klagan,
hurusom de, emot förra tiders bruk, eller allt
sedan 1810, blifvit af tryckande Utlagor och
Bevillningar betungade, och till ett högre be¬
lopp än andra deras vederlikar, såsom Solda¬
ter, Båtsmän, Fiskare, Strandsittare m. m.,
och tillika mig anmodat, att å Högvederbörlig
Ort, ett sådant förhållande tillkännagifva, och
för dem söka lindring och rättelse härutinnan,
så framt de uti dessa dyra tider, skola kunna
nödtorftigt lifnära sig med Hustrur och Barn.
Af denna anledning vågar jag i ödmjukhet
uppå denna ömmande angelägenhet fästa Hög-
loflige Ridderskapets och Adelns uppmärksam¬
het, lika påkallad af verkeliga behof, som af
billighet. Härvid och uti förbigående får jag
äran ödmjukt upplysa, att alltsedan Konung'
Johan III:s Regering hafva Rikets Lotsar tid
efter annan blifvit af Sveriges Konungar och
Rikets Ständer med befrielse från Personela
Skatten och åtskilliga andra Onera , benådade
och hugnade, dem tiden icke medgifver nu
uppräkna, och hvilka förmoner de oafkortade
fått tillgodonjuta, ända till 1810 års Riksdag,
Uå Riksens Ständer fant för godt derom annor¬
Dm 3 o December.
lunda stadga och förordna , och hvilka före¬
skrifter uti igiy års Beyillnings - Förordning
äro gällande.
På det någon lindring uti Lots betjenin-
gens Utskylder kan blifva att hoppas, tror jag
mig böra lemna upplysningar, rörande Lotsar-
nes nu varande indelning i Classer, och olika
Löne-vilkor, för att tillvägabringa rättvisare
Taxerings-grunder för framtiden.
i:o Lots-Åldermän: hvilka på Kronans
Stat njuta en årlig lön ifrån och med 4, till
och med 16 R:dr 32 sk. Banco, och dessutom
en hel lott af den samfälta Lots-förtjensten vid
Stationen.
2:0 Ordinarie Lotsar: hvaraf de fleste haf¬
va på Kronans Stat, i årlig Lön från och med
2, till och med 10 R:dr, och derutöfver en
hel lott af den samfälta Lots-förtjensten vid
hvarje Lots-plats der de rjenstgöra.
3:0 Secund-Lofsar: dessa hafva ingen Lön
på Kronans Stat sig anslagen; men tillgodo njuta
t5t af en hel lott, af den samfälta Lots-För-
tjensten vid den Lots-plats dit de höra.
4:0 Lots-Drängar: hafva icke heller någon
Lön på Kronans Stat, men få af den samfälta
Lots-förtjensten vid Stationen ifrån T% till och
med hälften af en hel lott, hvar och en.
5:0 Lots-Lärlingar: dessa hafva hvarken
Den 30 December,
Lön, och med få undantag någon Lots förtjenst
att påräkna3 men äro det oagtadt skyldige,
så hänge Seglationen varar att uppassa vid Lots¬
platsen , vara de utlärde Lotsarne foljagtige,
och dem med rodd biträda, till vinnande af
Kunskap och erfarenhet i Lotsmanna-yi ket, och
hvarigenom alla andra utvägar till Lif-näring
äro dem betagne, än hvad genom ett inskränkt
och tillfälligt fiske, eller andras välvilja kan
erhållas. Vidare får jag aran upplysa, att of-
vannämnde Lors-förtjenst, för sistledne år, be.
funnits vara för nagra Lots-platser betydlig ,
för de fleste ringa, och för åtskillig? ingen,
äfvensom att minsta antalet af Lots betjeningen
hafva Hemmansdelar, hvaremot det större äro
bosatte på främmande ägor, dels emot dryga
Tomtorens erläggande, dels emot betingade
Räntor, dels emot ett visst antal Dagsverkens
Utgörande, och dels emot Hyra i Contant 3 och
att det tillkommer de flesta, på egen bekostnad,
anskaffa och underhålla de Båtar, de i och
för Lotsningen böra begagna, samt på skoglö¬
sa orter art köpa nödig vedbrand m. m. Oag.
tadt ett sådant olika förhållande af vilkor och
medel till utkomst, har jag funnit Lotsarne an¬
tingen de hafva Jordbruk eller icke, betunga,
de med Lagmans och Häradshöfdingeränta,
med Rök och Boskaps-Penningar, med Tings-
veds, bång-veds och Skarprättare-Penningars
erläggande och i stöd, och med tillämpning
af r8rf års Bevillnings-Förordning, i de fle¬
ste Provincer, Lärlingar med Lots Drängar för.
blandade, ehuru de icke äga någon Lots-får«
tjenst | peli att Lotsar i allmänhet blifvit hög.
Den 30 December.
631
re beskattade, än hvad uti II Art. a §. 7 Mom.
stadgas, samt att de icke i allmänhet fått till¬
godonjuta den, afkortning, som uti III xAit.
föreskrifves eller den lindring hvartill V Art.
3 §. 3 och 4 Momenterne föranleda.
Uppå detta sätt har ofta inträffat, att Lot¬
sar af oiika Classer blifvit till ett högre belopp
taxerade, är Summan af deras Lön eller Lots-
nings-förtjenst5 och hvilket förhållande jag af
deras Skattsedlar inhämtat. Om nu å ena si¬
dan det är ett onekeligt Factum, att Rikets
Sjöförsvar och activa Handel, förutsätta nöd¬
vändigheten af en väl organiserad, och efter
kusternas locale lämpad Lots - Inrättning, sä
blifver å den andra den grundsats lika obe*!
stridlig , att Lotsarnes pligter böra vara relati •
va till motsvarande förmäner: De förra erfor¬
dra uppasslige, erfarne och dristige Lotsar,
hvilka med uppoffringar af Lif och Hälsa, un¬
der ett mödosamt Arbete emot vind och brått-
sjö, vid förekommande tillfällen uti Storm, Köld
och Väta böra rädda likars lif och Egendom
från undergång och hvilka dessutom äro för-
pligtigade bivista förefallande Krigs händelser 3
hvaremot de senare åtminstone måtte gifva
dessa Personer nödtorftig utkomst, och Lotsar-
ne således förtjena samma lindring och för¬
måner, som blifvit Soldater och Båtsmän förun¬
nade, och att om tidens kraf det icke med-
gifver, att dem icke må högre Bevillning å-
läggas än Fiskare och Strandsittare, samt att
Lärlingar blifva derifrån alldeles befriade.
632
Den 30 December.
Vid detta tillfälle bör jag icke helier för¬
tiga, att nu varande svårighet, att förmå Fiska¬
re och Ynglingar att ingå uri Lots Tjensten ,
besynnerligen på Rikets västra Kust, der
största fattigdomen råder , egentligen härrörer
från den höga Bevillningen, ringa förtjensten
och uppassnings-tvånget, och hvarigenom det
blifvit omöjligt ersätta dervarande många Lots-
vacancer, Sjöfarten till mycken skada. Af
pligtkänsla och nitälskan för sanningen och
mitt yrke, har jag i allmänna ordalag sökt i
dagen lägga de flesta Lotsars och deras Famil-
lers ömkansvärda Fattigdom, och täcktes Hög-
loflige Ridderskapet och Adeln Höggunstigt be¬
hjerta dessa lika så vanlottade som nyttiga
Medborgares belägenhet, och förunna dem lin.
dring och enahanda friheter från Bevillning med
Soldater och Båtsmän, och hvilket, om jag vå¬
gar yttra en vördsam önskan blifver så myc¬
ket nödvändigare, om icke ändamålet med en för
vårt Fädernesland oumbärlig inrättning skall
förfelas, och hvilket är lätt att ana, då aila Ti¬
ders erfarenhet bevisar, huru högst sällsynt,
dristighet och verksamt nit med nedslagenhet
och en bekymrande Fattigdom varit förenade.
Sluteligen får jag ödmjukast anhålla att
denna hemställan måtte med de öfrige Respec-
tive Stånden blifva communicerad och hos
Högvälborne Herr Grefven LandtMarskalken
anhålla om Proposition, att detta Memorial mätte
blifva till Högloflige llevillnings-Utskottets upp¬
lysta granskning och handläggning remitterandr.
Begärdes på bordet.
Den 3 o December.
633
Friherre Hjerta, Fredric, anförde skrifteligen
följande:
Vid sistförflutne Riksmöte anmälte några
Riksdagsmän, hvaribland äfven jag, att då hade
Södertelge Canal och Slussverks Bolag till före.
tagets fullföljande tillskjutit 1484- proCent, utöf¬
ver den tecknade Subseriptions-Summan ; orsa-
kerne dertill, och Canal-Bolagets hotande oför¬
mögenhet, att, utan biträde af allmänna Medel,
kunna till fullbordan befordra detta allmänt an¬
sedda Riksgagneliga Företag.
Å dessa Vördsamma framställningar täcktes
Riksens Ständer då fästa en gynnande upp¬
märksamhet, bevilja Bolaget ett Lånebiträde
ur Riksens Ständers Banque, stort 100,000
R:dr, samt att till och med år 1820 få upp¬
bära de 5 proCent årligen för skedde och ske¬
ende Bolagets tillskott, hvilka Kongl. Maj:st
Nådigst sedan år 181a tillerkändt Bolaget, att
af Statsmedlen uppbära.
Härigenom ei höll Bolaget förmåga att med
kraft söka besegra de flerfalldiga Natur-hinder
sorn företedde sig för då uppgjord Arbetsplans
verkställighet, och med Bolagets härigenom
vundna förmåga, upplifvades dess alltid bevis¬
ta nit och föresatts att vinna ändamålet.
De kostsammaste fötberedelser vidtogos så¬
lunda, hvaribland må nämnas att trenne Ång-
Machiner, af tillsammans 52 Hästars kraft, an¬
skaffades och uppfördes, jemte det att en, för¬
Den 30 December.
ut på stället varande af 16 Hästars, förbättra¬
des och förändrades för att med samfält pump¬
ning befria Slussanläggningsstället från det o-
vanliga Vattu-riliopp, som hindrade Slussgrun¬
dens planmässiga anläggande, hvilka förberedel¬
ser jemte nedra Canalens fördjupande genom
muddring utgjorde förledna ars vanliga Arbets¬
tids hufvudsakligaste föremål.
Uti April Månad detta år anställdes för¬
söket af denna tillställning, men då beviste Re¬
sultaten, att Vattu-tilloppet så från sidorne som
utur sjelfva botten, vid hvarje fots sänkning,öfver
all beräkning ökades , och att Sluss anläggnings-
Stället genom dessa hitintills erkända kraftiga¬
ste medels användande ej heller kunde ut¬
tömmas.
Omöjligheten sålunda gifven att planmäs-
sigt grundlägga och uppföra Slussen, föranledde
till de bekymmerfullaste öfverläggningar in¬
om Directionen och till rådplägningar med Sak-
kunnoge, hvarefter ett Beslut mäste tagas af
ganska kostsamma följder, och än vågsamma-
re beskaffenhet3 det, att uti en möjligaste vat¬
tentät så kallad Pråm af 190 Fots längd,
60 Fots bredd och 10 Fots höjd, mura sjelf¬
va Slussen, och den, på förut afjämnad bot¬
ten , nedsänka med biträde af förenämnde Ång-
machiners oafbrutna pumpning, hvilket syfte¬
mål ändteligen mot slutet af October Månad in¬
nevarande år fullkomligen lyckades, så att be-
mälte Pråm då oskadd befanns på botten i Plan¬
mässigt läge, med deruti då fullkomnad grund¬
Den 3 o December.
635
timring , Sluss-Trösklarne med deras Förbind-
nings.Hvaif, ett hvarf Srfäcksten längsefter och
vid ändarne af Slussen med tillhörande Bakmur,
Samt derofvanpå lagd ytterligare ett hvarf
Sträcksten , hvarjemte bemälte Pråm så med
annan Sten belastades, att dess otubbade läge
ar lörsäkradt.
Hvad jemte ofvan i korthet beskrifna Ar¬
bete förledna Sommar och Höst medhunnits, in¬
hämtas och vidtsordas af härjemte bifogade
Canal Verkets Revisorers Berättelse, h varaf ock,
att, hvad utöfver den Contanta tillgången den
3Q sistl. April åtgått till kostnadens bestridan¬
de , ytterligare Lån måst upptagas ; af hvilken
anledning och till de flerfaiidiga utgifter, som
dels vissa Vinter-Arbeten , dels förberedelserna
till nästa Sommars kraftfulla Arbeten påfordra¬
de, Directionen underdånigst under den 20 sistl.
October anhöll att innevarande års 5 proCents
Utdelning måtte såsom förskott af Kongl. Stats-
Contoiret få utbetalas, och hvilken underdå¬
niga Anhållan under den 29 derpå följande Be¬
viljades , hvarigenom Bolagets bekymmer för
dessa Månaders Utgifters bestridande undan¬
röjdes, men för de kostnaders bestridande hvil¬
ka nästa Års Arbete kräfver, förete sig inga
andra utvägar, än antingen infordra tillskott af
Actie Ägarena eiler biträden af allmänna Medel,
Huru villige Bolagets Actie-Ägare alltid
varit och ännu äro, att göra de kännbaraste bi¬
drag till Arbetets fullbordande, så fruktar jag,
att af flestes oförmögenhet dertill, skulle följ¬
Den 30 December.
den blifva, att de enligt Piivilegiernes före-
skrift och med anledning af uteblifne tillskott,
frånkändes deltagandet uti detta Bolag, sedan
de likväl utom förenämnde 24S4;dels R:dr Con¬
tant tillskott per Actie, samfält häfta för Bo¬
lagets Skuld till Banquen af 100,COO R:dr, och
genom alltid användande af hela Stats-bidraget
till Canal Byggnaden , saknat mångårig Ränta
på deras tillskott, hvilken motgång, om icke
obillighet skulle just träffa dem, då, af deras
med öfrige Actie-Ägares ihärdiga bemödanden,
säkerhet, om alla Naturhinderns besegrande vun¬
nits , och tillförlitelig anledning om Canalens
snara fullbordan är bestyrkt.
Af dessa sammanlagde skäl, af öfverty¬
gelse om ifrågavarande Canals blifvande nytta
för det Allmännna, och af pligt mot ett Bolag,
som från företagets början och ännu anförtrott
mig att deltaga uti Verkets Styrelse, vågar jag
vördsammast föreslå och till Riksens Ständers
behjertande hemställa:
i:o Riksens Ständers medgifvande, att in¬
till nästinstundande Lagtima Riksdag , Bola¬
get måtte få uppbära de det förut tillerkände
5 proCent för skedde och skeende tillskott,
samt
2:0 Att af Rikets Ständers Banque, derå
må föskjutas fo,ooo R:dr emot 3 proCents Rän¬
ta, under villkor tillika att Bolaget ersätter det¬
ta Förskott åren 1821, 1822 och 1823 med
|:del hvarje år.
Den 3 o December.
Ö37
Att detta mitt vördsamma Anförande, med
Ridderskapsts och Adelns bifall, må communi-
ceras de öfrige Respective Stånden och till
Höglofl. Stats- och Banco-Utskotten remitteras,
anhåller jag lika vördsamt.
Hvarefter Friherre Hjerta tili upplysning
i förevarande ämne, inlemnade Söder-Telge Ca*
nal- och Sluss-Verks Bolags Revisorers af tryc¬
ket utgifne Berättelse, daterad den 28 October
1817, rörande förrättad Revision af Verkets
Förvaltning och Räkenskaper från den 1 Maij
igiö till den 30 April 1817.
Begärdes på bordet.
Företogs till pröfning den af Grefve von
Schwerin, Fredric Bogislaus, den 27 dennes
väckta och på bordet lagde Motion, angående
föreskrift till Stats- och Banco-Utskotten, att
innan den 15 nästkommande Januarii till Rik¬
sens Ständer afgifva Utlåtande öfver Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, om Allmänna Pen-
ninge rörelsen och Mynt-värdets upprätthållande.
Grefve von Schwerin , Fredric Bogislaus.- Då
jag i sista Pleno framställde ifrågavarande Mo¬
tion, ansåg en värd Ledamot, Herr Mannerstam,
den af mig föreslagne tid vara allt för korrt.
Jag anhåller derföre att nu få gifva min
Motion den utsträckning, att derest Stats- och
X)sn 30 December.
Banco-Utskotten ej skulle medhinna att innom
den 15 nästkommande Januarii, till Riksens
Ständer afgifva det äskade Utlåtandet, Utskott
ten mätte anmodas att i sådant fall med för¬
sta gifva Riksens Ständer tillkänna när det Sam¬
ma kan vara att förvänta.
Herr Heykenskjöld, Carl Fredric: Då jag
med Herr Grefve Schwerin äger enahanda öf¬
vertygelse, att frågan om inlösen af Disconter-
nas utelöpande Assignationer och 3 proCents-
Sedlar, icke kan eller bör afgöras > utan i sam¬
manhang med Finance-Projectet, kan jag dere¬
mot icke annat än bestrida dess i sista Plenum
gjorde och då på bordet lagde Proposition ,
det skulle Stats- och Banco Utskotten föreläg¬
gas att innan den 15 Januarii iukomma med
Utlåtande i detta vigtiga ämne.
Utom Kongl. Majrts Nådiga Proposition 1
detta ämne, behagade Herr Grefven ocbLandt-
Marskalken samt Höglofl. Ridderskapet och A-
celli benäget erindra sig, att flera Dess Leda¬
möter häruti afgifvit vidlyftiga Memorialer,
sorn till Stats- och Banco Utskotten blifvit re¬
mitterade, och troligen har sådant äfven skedt
i de öfrige Stånden, hvilkas uppläsande i Ut¬
skotten medtaga mycken tid och göra det omöj¬
ligt att innom en så korrt tid afgöra en sak,
hvars följder blifva så betydelige för Riket och
alla Dess Innevånare: Naturligtvis uppkomma
vid öfverläggningarne härom serskildta Frågor och
Motioner, som måste discuteras och utredas, in¬
nan ändteligt slut kan fattas, och till allt detta
Den 30 December.
åtgår tid; knappast lärer någon kunna säga in¬
nom hvilken tid detta vigtiga ärende kan vara
eller blifva afgjordt. Det lärer således vara till-
räckeligt, om Utskotten anmodas att genast fö¬
retaga detta angelägna ärende, och söka till
att med möjligaste skyndsamhet sitt Utlåtande
deröfver till Stånden afgifva ; och tror jag mig
kunna försäkra , att en hvar af Utskottens Le¬
damöter anser för en ovillkorlig skyldighet att
i denna del gå Riksens Ständers önskan till mö¬
tes, att med ospard flit och möda söka att
med all den skyndsamhet, som ämnets vigt kräf-
ver befordra detsamma till slut. Lycklige om
de åtminstone derigenom kunna fullgöra sina
Principalers väntan, då de ej våga smickra sig
med hopp att kunna vinna bifall af deras Ut¬
låtande i hufvudsaken, det må blifva burudant
som hellst, enär det kommer att granskas af
sä upplyste och erfarne Män.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställ¬
de , att Stats- och Banco-Utskotten måtte an¬
modas, att, i anledning af Grefve von Schwerins
förevarande Motion, så skyndsamt som möjligt
vore till Riksens Ständer afgifva Utlåtande öf¬
ver Kongl. Ma.-jts ifrågavarande Nådiga Propo¬
sition.
Grefve von Schwerin, förnyade sin förut
gjorde anhållan, att Utskotten tillika måtte an¬
modas , att till Riksens Ständer uppgifva tiden
då Utskottens nyssnämnde Utlåtande kunde in¬
komma.
640
Den 30 December.
Herr Påhlman, Otto Fredric.- Jag kati för
min del icke instämma deruti, att någon viss
tid för afgifvandet af Stats- och Banco-Utskot-
tens ifrågavarande Utlåtande må dem förelag*
gas, eller att Utskotten anmodas att sjelfva
uppgifva någon tid dertill, hellst det i min tan¬
ka är alldeles omöjligt, att på förhand kunna
bestämma någon tid , innan man ännu fullkom¬
ligen känner ämnets vidd och beskaffenhet. Jag
hoppas att Ridderskapet och Adeln behagade
för Utskottens Ledamöter hysa det förtroende,
att de af egen drift så skyndsamt som möjligt
skola uppfylla sina skyldigheter. För öfrigt an¬
ser jag frågan, om Utskottens Utlåtande några
dagar förr eller senare till Riksens Ständer in¬
kommer, vara vida mindre vigtig än sättet
hvarpå detta högst grannlaga ämne af Utskot¬
ten handlägges.
Grefve von Schwerin: Som Ridderskapet och
Adeln i sista Pleno biföll Remiss till Stats- och
Banco-Utskotten af Herr Grefve Mörners och
Herr Påhlmans Anföranden om inlösen af Discon-
ternas Assignationer, förmodar jag att Remiss
ej heller bör mig förvägras å min Motion, om
pröfning af Kongl. Maj:ts Högstberörde Nådiga
Proposition j och skulle Utskotten ej kunna be¬
stämma dagen då det af dem affordrade Utlå¬
tande till Riks Stånden kan inkomma, anser jag
dem åtminstone böra uppgifva Måiiaden när så¬
dant må kunna ske.
Herr Grefven oih LandtMarskalken hemställ¬
de,
Ben 3 o December.
de, att så väl Grefve von Scbwerins ifrågava¬
rande Motion, som de i anledning deraf deri
27 dennes och i dag afgifne Yttranden måtté
till Stats- och Banco-Ucskotten remitteras.
Bifölls,
Föredrogs och remitterades till AHmäntiä
Besvärs- och Oeconomie-U tskottet Herr Herf-
zenhjelms Carl Johan , den 27 dennes på bor¬
det lagde Memorial j angående härnnaande af
Yppighet och Öfver flöd*
Föredrogs till pröfning Banco-Utskottets
den 22 dennes aflåtne samt den 27 i sammi
Månad på bordet lagde Memorial, angående
Föreskrift för Discont Directionerne att vid inbe¬
talningar af Lån emottaga Disconternes egna
Assignationef, m. m.
Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus, upp¬
läste följande:
Af Högloft. Riksens Ständers Banco-Ut-
gkotts Memorial af den 22 December, Synes
ojäfagtigt meningen vara Götha Canal-Discon-
tens upprätthållande i möjligaste måtto och med
minsta förlust, så för det allmänna som eii-
skildta; då som vid alla andra inställningar af
Huld, och Ad. Prof. IB. Ri„ 83,
Den 3 o December t
betalning, Utskottet föreskrifver att, om möj¬
ligt, Concours bör undvikas; en åtgärd som vid
alla uppgöringar undvikes, så länge en sanno¬
lik beräkning finnes till Liqvidation, medelst
behållandet af gamla ordningen, äfven om det¬
ta sker med någon förlust, emedan Concours
i alla tider bestyrkts vata den mäst kännbara
af alla sätt att utreda.
Denna på erfarenhet grundade s3tts, tor¬
de göra tillfyllest att besvara den af Herr Pro¬
fessor Agardt uppställda Theori, rörande Ver¬
kets Concours-mässiga behandling, hvilken vis¬
serligen ej uthärdar det för all Theori oiäfag-
tiga profvet af Practiken. Men då uti Ut¬
skottets Betänkande influtit, att endast full af¬
betalning, ej omsättningar få med Verkets Obli¬
gationer förrättas, och jag, långt för detta va¬
rit i erfarenhet, att emot 50 insättningar knappt
en full afbetalning inträffar; så är min tanka,
att till bägge dessa Operationer böra för Ver¬
kets upprätthållande, Discont-Obligationer och
Assignatiorser få användas. Meningen uti Ut¬
skottets Memorial, om de mått och steg Her¬
rar Banco-Fullmägtige äga att taga till Banquens
säkerhet, synes mig äfven kunna ge anledning
till misstag, som kunde vålla Concours och der¬
af följande Curatel för ett Verk, der ännu åt¬
minstone är all .sannolikhet till full betalning.
Jag hemställer alltså, om icke omnämnde Ban¬
quens säkerhets-mått kunde pröfvas, böra bestå
uti en närmare tillsyn vid Administration och
Utredningen genom Banquens förordnade Om«
Den 3 o December*
643
stället och på sätt flerfaldigt blifvit
Anhållande jag i stöd af dessa mina An¬
märkningar, att Högloft Riksens Ständers Ban*
co-Utskotts Memorial af den 23 December, måt¬
te varda återremitterat.
Herr Lagerhjelm, Pehr, anförde skriftligen:
Med anledning så väl af deta Banco-Ut.
skottet åliggande befattning , att pröfva Her¬
rar Banco Fulimägtiges åtgärder, som äfven ut¬
af de i Vällofl. Borgare-Ståndet väckte och till
Utskottet remitterade Memorialer, hafva så
brydsamma Öfverlnggningar uti Utskottet före¬
fallit, att deras Resultat anmäles i afsigt att
erhålla Riksens Höglofl. Ständers förrordnande.
Detta Resultat består i följande åtgärder:
1:0 Upphäfvandet af Herrar Banco-Full-
mägtiges Föreskrifter till Götha Canals Discont-
Verk, att Verkets egna Reverser eller Assig-
nationer i Liqvider för Lån endast såsom Hy-
pothek för en framdeles blifvande Liqvide fin¬
ge emottaga?:
2:0 Att Herrar Banco-Fullmägtige skulle å-
läggas att Lagligen bevaka Banquens rätt med
der tillägg , att den deraf möjligen intraffarde
följd, att Discont-Directionerne sage sig nödsa-
sakade att inställa alla vidare Lsqvidationer,
vore nog betänkelig för att ej förekommasi
anseendes Höglofl. Eanco-Utskottet att så be.
bud på
yrkadt.
Den 30 December.
skaffad följd kunde undvikas på det sätt, att
blott förfallne Lån och deraf endast de, som
Gäldenarerne vilja till fulla beloppet infria, fin¬
ge till Slut-liqvide med Verkets egna Papper
komma i fråga, om Fullmägtige uti de åter¬
stående tillgångarne skulle anse sig äga säker¬
het för Banquens försträckningar.
Jag vill först och främst yttra mig angå¬
ende Farmen af Banco Utskottets förhållande,
och dervid förekommer:
1:0 Att Banco-Ufskottet icke bordt afvag-
ta Riksens Ständers Förordnande, för att göra
Fullmägtige uppmärksamme på kraften af 4
Cap. 7 §• Utsöknings-Balken, helist 87 och 88
§ §■ ' Regerings-Formen tydeiigen stadga den
ordning uti hvilken Lag aKail förändras, så att
Domaren kan ställa sig en sådan förändring till
efterrättelse.
2:0 Lika litet finner jag att Banco-Utskot-
tet, enligt dess Instruetion, behölt afvagta Rik¬
sens Höglofl. Ständers Förordnande för att Lag¬
ligen låta bevaka Banquens rätt, och hvad den
betänklighet angår, som Disconternas Concours-
tillstånd kunde innebära , så lärer den tillkom¬
ma den Fördelning af Stats- och Banco-Utskot-
ten , som fatt sig uppdragit att pröfva Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om Penninge-väsen-
det och Mynt-värdets Upprätthållande.
Sluteligen och för det tredje h vi lar he¬
la verkställigheten af hvad Utskottet föreslå-
Den 3 o December.
6 45
git på Fullmägtiges omdöme, huruvida Banquen
lider till sin säkerhet deraf. Det hade i min
tanka varit Utskottets åliggande, att, om det
ei sjelf kunde eiler ville bedomina denna sak,
först inhemta Herrar Fullmägtiges tankar och
dem till Riksens Höglofl. Ständer framfördt.
Dernäst och hvad sjelfva Hufvudsaken an¬
går, så synes Höglofl Banco Utskottet åsyfta
ett upphätvande af Herrar Banco Fullmägtiges
lagstridiga Åtgärd, med iagttagaude ai Ban
quens säkerhet.
Jag skall i afseende på denna del af Ut¬
skottets Memorial söka bevisa, ait om Riksens
Höglofl. Ständer förordna hvad Utskottet upp¬
gifvit såsom Resultat af sina brydsamma Öfver-
läggningar, Riksens Höglofl. Ständer falla i sam¬
ma Nullitet i afseende pä 4 Cap. 7 §. Utsökning;-
Balken, som velat undvikas, och att Banquen af
hvarje Liqvide, som med Götha Canals Disconts-
Reverser får fullgöras, förlorar; anhållandes jag
om benägit tillstånd att sålunda få deruti med¬
dela en upplysning, som Ranco-Utskottet an¬
sett sig böra af Herrar Fuiimägtige infordra.
Alldenstund, enligt de Allmänna Papperen,
10 proCents skilnad är emellan Banco- och 3
proCents-Sedlen; så kunna de L.åntagare, hvil¬
kas Lån äro förfallne med 90 proCent, fullgöra
sin Liqvide3 men samma rättighet är icke til¬
lagd den Låntagare, hvais Län hädanefter för¬
faller och Directionen kan icke tillåta honom
att qvitta Gäld emot Gäld, ehuru han äfven åbe¬
6q6
Den g o December.
ropar 4 Cap. 7 §. Ufsöknings Balken. Denne
Låntagare betalar ej sitt Lån, Directionen Lag¬
söker honom, Landshöfdingen förvisar till. laga
Domstol , och Domaren finner icke Riksens
Högiofl. Ständers Förordnande kunna i Utsla¬
get åberopas, utan dömmer Directionen att
tvärt emot Riksens Högiofl. Ständers Förord¬
nande godkanna Liqviden, åberopande Lagen,
som icke på sätt Regerings-Formen föreskrifver
blifvit ändrad.
Den 15 sistlidne December var tillståndet
i Götha Canais Discont som foijer:
Utelöpande Assignationer 723,692: 46. 2*
3 proCents-Sedlar — 1,178,200: — —
Skuld på Afskrifnings-räkn. 1,475,365: — —■
Till Banquen för Creditiv 1,500,000: •— —
Summa Skuld 4 877,257: 46. 2.
Deremot utestående Fordringar 3,856.267
R:dr samt utbetalte Förskotter pä Canal-Arbe-
tet ir å 1200,000 R.-dr. Denna senare Sum¬
man, hvilken till sin realitet förutsätter att an¬
tin ren Banquen, Actie-Ägare eller någon annan
inb.talar detta Fö skott, kan intilldess sådan
inbetalning eller godkänd borgen blifvit ingif-
ven, icke anses såsom tillgång. På denna
grund uppkommer en brist i Canal-Disconten
stor 1,020990 R:dr 46 sk. 2 r.
Sådant är Calculens Resultat, om alla For¬
dringar vöre säkra och ingen afbetalning finge
ske med Discont papper. Men ännu mycket
sämre utfaller detta tillstånd, om en så beskaf¬
Den 30 Decemberi
fad Liqvide af Riksens Ständer förordnas, som
Banco-Utskottet föreslagit. Ifrån den tid, då
Herrar Banco-Fullmägtige inställt Omsättningar
och Inbetalningarne, äro troligen de förfallna
Lånen att räkna — Mig är denna dag icke be¬
kant ; men innan Riksens Höglofl. Ständers
Bsslut hunnit till verkställighet, äro troligen 2
Månader att räkna. Under denna tid har val
minst 4:(leI af Låne-summan förfallit. Skulle
nu Banquen icke äga förmånsrätt i de återstå¬
ende 2 Millioner Fordringar, så synes att 3
Millioner Discontens Förbindelser endast till y
kan Liqvideres, hvarigenom Banqunn förlorar
| Million.
Om jag åstadkommit den bevisning, hvar¬
till jag utfästat mig; så lärer Banco-Utskottets
Memorial återförvisas, hvarvid jag ödmjukeli¬
gen föreslår det tillägg, att Banco-Utskottet
genast med upphäfvande af den preliminaira
åtgärd Herrar Fullmägtige vidtagit, bör låta
lagligen bevaka Banquens rätt, i hvilket afse¬
ende Utskottet icke behöfver vidare inhämta
Riksens Höglofl. Ständers Förordnande, eme¬
dan sådant uti Instruction och Eden finnes
stadgadt och lofvadt.
Friherre Cederström, Jacob: I anledning
af förevarande Banco Utskottets Betänkande,
anhåller jag få yttra några ord: Jag hade trott
att Banco-Utskottet skulle i ett sammanhang
förelägga Riksens Ständers Plena Reglerin¬
gen af Rikets Penninge-Verk med den för
Disconterne. Jag hade trott, att frågan om
Den 30 December
Götha Canal-Verks tillstånd, och hvad dervid
sf Riksens Stander kan eller bör göras, bordt
j hela sin vidd på en gång fiamställas, och
jag bar icke väntat, att genom väckande af
panicla, till sin natur icke preliminaira frågor,
Utskottet skulle föreslå Riks-Siånden Beslut,
sorn ipöjeljgen kunde blifva hindeilige, då frågan
| sin vidd kommer att behandlas.
Uti Utskottets Betänkande förekommer
den Contradition att ehuru Fullmägtiges åtgärd
att förbjuda Liqvider i Disconterne med deras
egne Sedlar af Utskottet såsom olaglig blifvit
Ogillad , föreslår Utskottet åt Riksens Ständer
att besluta, det endast de, sorn vilja belt in¬
betala sina Lån, skola fä de samma med Di-
§Cpntens Sedlar liqvidera, men att till Ränta
och Afbetalning vid Omsättningar sådana Sed¬
lar jcke få emottagas. Jag hade ej väntat att
pågon skillnad kunde göras uti rättigheten att
pied gäld afbetala eller fuljt betala gäld; den
frågan äf grannlaga och hade bordt Uppskjutas
eller i annan viig väckas, nemligen såsom en
förändring i Allmänna Lagen, och Formen för
sådana frågors behandling och afgörande finnes
i våra Grundlagar bestämd. Då jag förenar
mig med de värda Ledamöter, som yrkat År
ter-remiss af Banco-Utskottets Betänkande, kan
jag icke underlåta, att, i anledning af någras
Yttranden, förklara, attingen Auctoritet, kan se¬
dan Ständerne äro Samlade, utan deras bifall,
vidtaga sådana åtgärder, hvarigenom Discont-
Vcrken bringas till Concours, emedan dessa
Verks öde är helt och hållet beroende af de
Den 30 December.
6 49
Beslut Riksens Ständer derom kunna komma att
fatta.
Herr Mannerstam, Johan: Bland de flera
anmärkningar, som emot Banco-Utskottets Be¬
tänkande blifvit framställde, är äfven den, att
Utskottet icke bordt till Riksens Ständer öf¬
verlemna pröfningen af förevarande ämne; men
dä flera Memorialer och Yttranden ifrån Väl-
lofl. Borgare.Ståndet, som angå samma ämne,
blifvit till Utskottet remitterade, har det en¬
ligt Riksdags-Grdningen ovillkorligen ålegat Ut-
skottet, att med svar å samma Memorialer till
, det nämnde och de öfrige Riks-Stånden in¬
komma.
Utskottets tillstyrkande har varit föran-
ledt dels af nämnde Remisser från Borgare-
Ståndet, dels också af inkommen Rapport ifrån
Götha Canal Discont Direction, ait den, efter
Lagsökning, blifvit ålagd att till Personer, hvil¬
ka aflemnadt Discontens Assignationer och 3 pro-
Cents Sedlar, återställa deras Reversaler och
qvittat deras Skuld i Disconten.
Det har således visat sig , att Banco-Full-’
mägtiges ifrågavarande åtgärd icke blifvit gil¬
lad al Vederbörande Domare eller Executorer,
hvilka titan afseende derpå följt Lagens tydli¬
ga bud, atr gäld får emot gäld qvitteras.
Ranco-Utskottet har i en sådan ställning
ansett sig böra skyndsamt upphäfva en Före¬
skrift af Banco Fullmägtige, hvilken äfven otn
650
Den 30 December.
den blifvit af Banco Utskottet och Riksens Stan-
der godkänd, Lagligen icke bordt hindra Do¬
marens pröfning af Disconternas och deras
Låntagares ömsesidiga rätt. Banco-Utskottet har
således icke, på sätt Herr Grefve von Platen
föreställt sig, vid fattande af sitt Beslut, afsett
upprätthållande af Götha Canal-Discont, utanpå
sätt nämnt är iagttagit den Utskottet åliggan¬
de pligt, att uti en till dess granskning höian-
de fråga undanrödja en lagstridig Föreskrift
utan afseende på de nyttiga eller skadliga följ¬
der , som deraf kunde härleda sig. Dervid
borde likväl Banco Utskottet såsom Vårdare af
Banquen bevaka dess rätt och ålägga Fullmäg- ,
tige att densamma lagligen iagttaga.
Härvid hade äfven i min tanka Utskot¬
tets åtgärd för det närvarande bort stadna, och
jag har icke instämt uti tillägget vid den Ban-
co-Fullmägtige lemnade Föreskriften. Jag anser
likväl ipke de i detta afseende gjorda anmärk,
ningar böra till Åter-remiss föranleda. —
T afseende på Omsättningar af Discont-Lån
har Utskottet för det närvarande icke derom
lemnat ovillkorlig Föreskrift. Utskottet har för¬
modat, att då en lätt utväg blifvit beredd för
Låntagare i Disconterna att inbetala sina Lån,
hvar och en kunde utan svårighet hela Låne-
Summan anskaffa. Dessutom inträffar, då om¬
sättning begäres, Discont-Directionens rätt att
å nyo pröfva Låntagares och Löftesmännens
fortfarande säkerhet.
Den 30 December. 6JI
Jag hemställer vördsamt om icke Proposi¬
tion till bifall af Betänkandet mä framställas.
Grefve Spens, Jacob Melker: Jag kan ic¬
ke lemna utan anmärkning, tvenne misstag,
som jag tyckt mig finna hafva influtit uti de
Tal jag nu har afhört. Det har blifvit sagt, att
den åtgärd Banco-Utskottet iöresiagit till rät¬
telse uti Banco Fullmägtiges Förordnande, rö¬
rande vägrad Licjvide af Discont-skuld med Di¬
scont- Assignationer, skulle, då derigenom en¬
dast full inbetalning, ej omsättning med sådana
Assignationer blefve tillåten, vara lika mycket
stridighet med våra Lagar och Executions-
Författningar, som sjelfva den Föreskriften, hvar¬
uti rättelse åsyftades: Jag tror dock, att emel¬
lan full inbetalning och omsättning, då blott
en del Contant betalas, är den mäikeiiga skill¬
nad, att, då i förra fallet, ingen kan förvägras
att qvitta Gäld emot Gäld, kan åter Omsätt¬
ningen af ingen ovillkorligen fordras, utan be¬
ror det af Långifvaren att såsom vilkor för
dess beviljande fastställa hvad han anser tjen-
ligt och icke i öfrigt strider emot Författnin-
garne om Penninge-Lån. Jag anser således
Discont-Directionerne fullkomligen berättigade,
att, antingen af sig sjelfve, eller efter erhållen
Föreskrift af Banco-Fullmägtige elier Banco-Ut-
skoitet, såsom på visst sätt Directionernas Huf*
vudmän, fastställa såsom vilkor för beviljande
af förfallne Låns Omsättning, att Afbetalningen
bör ske uti Banco Sedlar, emedan det aldrig
kan förvägras dem att i annat fall säga: Det
blir ingen omsättning utaf. Vidare och i anled¬
6)2
Den 30 December.
ning af hvad som blifvit yttrad t om Discon-
ternes Concoursmässiga behandling, så känner
jag visse igen att hvarken Ranco-Fullmägtige,
Banco-Uickottet eller ens Riksens Ständer, kun-
na enligt våra gällande Lagar försätta något
Discont Verk , Sika litet, som någon enskild Gäl¬
denär, emot dess vilja i Coneours-tillstånd ; men
jag tror att det finnas åtgärder, uti Executions-
och Concours Författningarne stadgade, hvari¬
genom en Fordrings-ägare kan förmå sin Gälde¬
när att sjelf declareia sig uti ett sådant till¬
stånd, och det kan icke vara annat, än såda¬
na åtgärder, sorn Banco Utskottet , med den
af det samma ifrågaställde Concours-mässiga be^
handling, menat.
Herr Grefven och LandtMarskalken hem¬
ställde, om icke Ridderskapet och Adeln an¬
såg de vid Banco-Utskottets Memorial framställ¬
de anmärkningar hindra antagandet deraf samt
på sådan grund behagade samma Memorial jem¬
te anmärkningarne till Utskottet återförvisa.
Bifölls.
Upplästes Borgare- och Bonde-Ståndens den
18 och 27 dennes aflåtna Protocolis-Utdrag, in¬
nehållande dels att Bonde-Stån let, jemte bifall
till StatsUtskottets Memorial af den 12 dennes,
angående upphörande ar Kongl. Maj:ts Nådiga
inställelse i afseende på Krono Utskyldernes
afbördande , tillika beslutit, att de Skattskyldi¬
Den 30 December.
ge, hvilka ej kunde anskaffa Banco* eller Riks¬
gälds Sedlar, skulle vara berättigade att depo¬
nera Discont - Assignationer intilldess Riksens
Ständer i frågan om Disconterne sig utlåtit och
derom vidare varder förordnadt; uti hvilket til¬
lägg de öfrige Riks-Stånden blifvit inbjudne
at; sig med Bönde-Ståndet förena 5 dels ock att
Borgare-Ståndet, som redan den 15 dennes för
sin del antagit Stats-Utskottets Betänkande utan
tillägg, icke funnit skäl, att i någon annan åt¬
gärd ingå.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställ¬
de, örn Ridderskapet ecb Adeln behagade uti
det af Bonde-Ståndet föreslagne ofvannämnde
tillägg instämma.
Ropades Nej.
Hvarefter uppå derom af Herr Grefven
och LandtMarskalken gjord Proposition Rid¬
derskapet och Adeln fann för godt, att vid sitt,
rörande den inställde Krono-Uppbördens verk¬
ställande, redan den if dennes fattade Beslut,
förblifva.
Föredrogs till remitterande Friherre Stael
von Hollsteins, Corfitz Ludvig, den 27 dennes
på bordet lagde Memorial, angående inlösen af
Disconternes Assignationer, m. m.
Grefve von Platen, Balzar Bogislaus, upp-
654
Den 3 o Decemberi
filisté följande: Då Herr Baron Staels vid sista
Plenum afgifne Betänkande emot Discont-As-
signationers inlösen, blifvit lagdt på Bordet, är
väl ej min tanka att för denna gång uti Huf-
vudsaken yttra mig, utan fast mera upplysa
vissa förhållanden bidragande till ett säkrare
bedömmande af ämnet. Herr Baron Stael an¬
ser, att i stöd af Riksens Högloft Ständers Be¬
slut ig 12 , hafva Discont Assignationerne ingen
garantie , eller äro ej att anse som något Riks¬
mynt; likväl äro de i stöd af Konungens Nå¬
diga Bref af den 27 Mars 1811 alltsedan mot¬
tagne uti alla Stats-Verkets uppbörder , och
denna emottagning har vid tvänne derpå föl jon- <
de Riksdagar godkändts. Härvid torde böra
nämnas, att ifrån I8n till nu, hafva Götha
Canal-Assignationerne, hufvudsakligen använde
vid Canal-arbetet, nästan utan undantag varit
emellan 6 och 800,000 R:dr.
Den tankan, att hos Daglönare sällan träf¬
fas ett så stort Capital som 5 eller 10 R:dr,
kan jag så mycket mindre dela , då jag ofta
hafvit tillfälle öfvertyga mig om motsatsen,
som är en gifven följd af den vid Canalen fat¬
tade principe med Betings-arbetens inrättande:
Följden har varit, att ej endast enskilte Arbetare
med en erkänd måttlig aflöning gjort ej obefydlgia
besparingar, utan ock att ibland Arbets-Comtnende-
ringarne, med lika noggran Aflönings-berakning,
funnits Soldater, som hemgått med 40, 50 och 60
R:dr allt efter som Karlen varit sparsam ; och allt
detta, vållat af Karlens flit, samt Befälets om¬
tanka och tillsyn. Jag kan ej tro att dessa
sannt aktningsvärda Medlemmar i Samhället,
Den 30 December. 65 J
sorn, under nitikst efterkommande af Konungens
bud och Fosterlandets kraf, med mödosamt
och ihärdigt sträfvande, samlat en Sparpenning
åt väntande Makar och Barn, antingen mora¬
liskt eller politiskt betragradt, icke böra stå
framför de flästa andra, tvärt emot hvad Baron'
Stael tror, då deras antal torde vara det stör¬
sta, och de kunna säkert med den minsta Sum¬
ma förnöjas.
Hvad angår Förslaget, att Discont-Assig-
nationer och Obligationer böra till liqviderande
af Discont-skulder emottagas, så bifaller jag
dft så mycket heldre, som det pä en gång är
Lagligt, billigt och nyttigt för Staten, för Ver¬
ket och enskildta.
Götha Canal-Disconten realiseras härigenom
visserligen ganska lätt och utan fara för For-
drings-ägare, om i öfrigt lagligen tillvundne
Rättigheter hållas heliga.
Baron Stael har yrkat granskning å Lån¬
tagare, Cautionister och Lån-Summor; Listorne
derå äro och blifva att tillgå. För min del ön¬
skar jag upprigtigt, att ej blotta åsyn af arbe¬
tet måtte afskräcka derifrån.
Baron Stael liksom framkastar möjligheten
af Styrelsen af Götha Canal-Discont, eller alla
Disconter äro lika med Malmö Disconts. Man
skulle med S3mma slutkonst och möjlighet kun¬
na säga: Alla Lefveranteurer till Kronan, äro
lika! för mia del är jag ännu ej sä i fiendskap
6)6 Den 30 December.
med Människo-Naturen, att jag kastar skugga
på Personer utan bevis, eller ställer ali Man-
nisko-åtgärd uti den mörkaste synpunct! Äfven
som jag ej skulle upptagit Höglo fl ige Ridder*
skåpets och Adelns tid med hvad pä visst sätt
kunde synas personligt försvar, om ej i detta
ögonblick, det vore af vigt hvad tanka Lag¬
stiftningen fattar om den eller den Styrelsen, och
de i förra Plenum framkastade misstankar icke
blifvit yttrade utaf en af Riksens Ständers Re¬
visorer, som både haft tillfälle och varit skyl¬
dig underrätta sig om rätta förhållandet. Rik¬
sens Högloflige Ständers Revisorers Yttrande
är kändt, och huru står det tillsammans msd
Baron Staels yttrade möjligheter. Åtminstone
borde då Baron Stael hafva underrättat, att
han varit af annan tanka än Pluraliteten af Her¬
rar Revisorer. Nu faller der besynnerligt att
Baron Stael finner märkeligt, att Decharge blif¬
vit meddeldt. Nogare torde värdet afdefram-
stälde möjligheterna kunna bedömmas, när upp-
gifterne granskas. Ett Län af En Milion stiges
vara gifvit ät samma Canals-Direction , hvarföre Ca¬
nal-arbetet med flera dertill hörande Efjecter är0 pant¬
satte. Länet till Canai-arbetet var vid IglJ
års Riksdag 852,972 R:dr, och för den Sum¬
man upptagit uti alla Ständernas och Utskottens
Calculer. Denna Summa har i följd af Rik¬
sens Ständers Beslut och dymedelst stadgade
grunder, måst stiga till hvad den nu 'är, och
Hypothek har aldrig på /något vis kommit i
fråga härföre. Detta borde viii ej vara okändt
af en Riksens Ständers Revisor i Stats- Banco*
och
\Den 3 o December*
och Riksgalds-Verken , äfven om Iian ej erkändt
Revisionens Berättelse. Hvad angår Pantens
precaira värde, aå åtager jag mig visst ej att
öfvertyga Baron Stael i och för det öfriga lior
ämnet ej hit.
Att enligt Baron Staels Förslag) ett Banquens
Ombud förordnas till öfversigt af Götha Canal-
Disconts Förvaltning, långt ifrån att bestridas,
kan ej annat än önskas af mig och öfrige Di»
rectioner, med de grunder för våra årgärder vi
från början gjordt oss till Lag.
'Och får jag Vördsammast anhålla att des*
sa mina välmenta LJpplysningar måtte till ve*
derbörande Utskott få åtfölja Herr Baron Staels '
Memorial af den 27 dennes.
Friherre Staél von Holstein,Corfitz Ludvig : Att
ingå uti en fullständig vederläggning af hvad Herr
Grefve Von Platen nu anfördt anser jag icke va*
ra nödvändigt: Det må af Utskottet pröfvas, Vid
Irenne omständigheter har jag dock fästat upp*
märksamhet, och vill deröfver något yttra mig.
Herr Grefve v. Platen synes vilja bevisa Sanction
af Götha Canal Assignationer, genom Konungens
Befallning att dessa Assignationer skulle emotta-
gas i den Uppbörd, som till Stats-Verketingeck.
jag deremot anser detta vara ett det kraftiga-
ste bevis att Discont-Assignationerne i allmänhet
alldrig blifvit garanterade hvarken af Konung
eller Ständer. En Historisk uppgift om för¬
hållandet, hvilken jag icke väntar art Grefve von
Platen ämnar bestrida, skal! närmare visa skälet
Ridd. och Ad. Prat, 1, B. £3: g-J.
Den 30 December.
härtill. År 1811 låto Herrar Fullmägtige i
Riksgälds-Contoiret ett Circulaire afgå till Lands-
höfdingarne med förständigande, att i Remisser-
ne från Ränterierne till Riksgälds-Contoiret in*
ga Discont-Asignationer finge medsändas. Lands¬
höfdingen i Malmö gjorde Föreställning häre¬
mot, emedan han befarade det Krono-skatterne
i sådant fall icke skulle kunna iiidrifvas, eme¬
dan större delen af CirCulerande Penninge-Mas-
san i Länet utgjordes af sådane Sedlar: Icke
dessmindre förblefvo Herrar Fullmägtige vid
Sitt fattade Beslut, med det tillägg, att derest
någon dylik Assignation befanns i Remissen,
skulle den Varda återsänd, och Räntmästaren
ålagd att på egen bekostnad insända ny Remiss.
I detina sakernas ställning, var det som
Götha Canal-Direcrion utverkade sig Konungens
Befallning, att Canal Assignationer skulle i den
Uppbörd, som till Stats-Verket ingeck, emotta-
gas: Hvilka slutsatser skall man nli häraf dra¬
ga? Jo! otvifvélagtigt dessa: att Discont-Assig-
nationerne icke voro af Ständerne godkände
och garanterade} ty i sådant fall hade väl Ko¬
nungen förständigadt Riksgälds-Fullmägtige att
icke vägra emottaga ett godkändt Papper; men
sådant skedde icke ehuru Riksgälds Fullmägtige,
såsom Konungens Undersåtare, icke kunnat
våga Sätta sig emot Konungens Befallning, att
ställa sig Lagen till efterrättelse» Tvärtom, Ko¬
nungen sjelf inskränkte denna rättighet blott
till Götha Canals-Assignationer, med uteslutan¬
de af de andra Disconternas, ehuru deras rät¬
tigheter äro enahanda, så väl som ock endast
till den Uppbörd, som hörde Stats-Verket till 5
Den 30 December.
hvarutaf följer, att om uti Stats-Contoiret fun¬
nits några Hundrade Tusende R:dr den dagen,
då Disconten upphörde med inlösandet, hade val
Konungen blifvit satt i nödvändighet, att ho¬
norera detina Summa; men derföre likväl all¬
deles icke de, som funnos i folkets fickor:. Här¬
till kommer äfven, att Riksens Ständer, vid I812
års Riksdag, högtideligen förklarat dem icke
vara gällande Mynt, hvilket synes deraf att då
Commerce-Rådet Santesson gjordt den Motion,
att de som förfallskade Götha Canäl-Assignatio-
ner skulle med samma straff umgälla sitt brott,
som de, hvilka förfalskade Banco-Sedlar, nemli¬
gen ända sitt lif i Galgen; så fann Constitu-
tions Utskottet intet skäl tillskyrka denna Mo¬
tion , emedan . dessa Assignationer icke voro
Rikets Mynt, och intet af någon annan beskaf¬
fenhet, än hvarje annan löpande Sedel eller In¬
visning. Äfven inkommo flera Ledamöter af
Riksens Ständer till Banco-Utskottet nied hvar¬
jehanda påminelser emot Disconternas Rörelse,
hvaribland äfven jag sjelf, sorn yrkade, att
dessa Assignationer icke måtte tillåtas vara cou-
rante utan ovägerligen innom viss kort pre-
scriptions tid, i Banquen uppvisas, och dere¬
mot Banco-Mynf utbytas, till förekommande,
dels af de många förfalskningsbrott med dessa As-
äignationer; dels emedan Banquen härigenom för¬
lorade sin andel i vinsten på denna Rörelse , samt
ändteligen alt lättheten att i behofvets Stund fabri¬
cera Mynt-representativer utan motsvarande Valu-1
fa, vore frestande: På allt detta gjordes likväl
intet afseende. Banco Utskottet förklarade, atf
då en hvar, sorn hade någon behållning! BanquenV
66o
Den 30 December.
ägde rättighet derpå assignera, kunde deras
Couranta egenskap icke forändras, och större
belopp än hvartill Valuta fanns, hvilket kunde
åstadkomma öfver-Assignering, vore icke anled¬
ning befara, i anseende till de svåra påföljder
öfver-Assignering medförde , samt då dessa As-
signationer icke voro Mynt, och det således
stöde i en hvars fria behag elem emottaga eller
icke , så kunde på den fria viljan icke något
band läggas. Mera behöfv.es val icke anföras
såsom bevis att de allsingen Garantie äga. Hvad
åter den senare omständigheten angår ,■ att Gref¬
ve von Platen väntat bättre kännedom af mig, rö¬
rande Discont-Verket, som af Revisorerne i
Banquen lått så utmärkt godt vitsord, helfst e-
när jag sjelf varit en af dessa Revisorer. Här¬
vid får jag erindra , att Revisorerne i Banquen
ingalunda varit Revisorer-, i Disconterua. De
hafva der.om icke fått eller kunnat fä annan
kännedom än den ds inhämtat af Herrar Banco-
Fullmägtigés Berättelse och de årliga Revisioner,
som Banquens O.nbuch bevistat och hvarom
de afgifvit sitt Utlåtande. Enligt dessa har Di-
rectionen ställt sig Reglementet till efterrättelse
och fått Decharge. A t de senare inkomna Må¬
natliga Memorialer har ej annat vin en generel
Uppgift öfver det Activa och Passiva tillståndet
kunnat inhämtas. Man ser deraf, att S kuhlén be¬
står uti ett visst antal utelöpande Assignationer,
g proCents-Sedlar samt upptagne Lån på lö»
pande Räkning; deremot tillgången uti Jnnebaf-
vande Reverser, af dem, som fått Lån i Discon-
ten; och när dessa öfverstiga Skulden så bör
man sluta att allt är förträffligt. Annorlunda kan
Den 30 December.
det likväl visa sig om det utrönes att dessa
Skuldsedlar äro urgifne af osäkre Personer; cm
Panter äro emottagne, som intet äga något vär¬
de , m. m.
Men denna Detaille har icke tillhört Banco-
Revisorerne , att utan gifven anledning forska,
efter det är Banco Fullmägtiges åliggande att
vaka öfver Discont-röfelsen i Riket och tillse
det Bariquens rätt blir förvarad. Det misstro¬
ende jag yttrad t om Götha Canäls Discont-
Administration, har först uppkommit hos mig
utaf det, som i allmänna Papper blifvit infördt,
sedan jag upphördt aft vara Revisor. De öfri¬
ga anmärkningar af Grefve von Platen må ankom¬
ma på Utskottets pröfning.
Grefve von Platen , Baltzar Bogislaus : Då vi
äro öfverens derom, att ifrågavarande ämne mi
till Stats- och Baned-Utskotten öfverlämnäs samt
jag dessutom redan föi klarat, det jao för närvaran¬
de icke ämnade ait något i liufvudsakcn fram¬
silia, viii jag endast, i anledning af hvad Fri¬
herre Stael von Holstein nyss yttrat, hafva äran
upplysa, att de vid rgog års Riksdag,'i afse¬
ende på Götha Canal-Bolag och dess Discont
vidtagne åtgärder, sedermera vid tvä,ane ef¬
terföljande Riksdagar blifvit af Riksens Stän¬
der gillade, hvadan samma åtgärder och be¬
slut ovillkorligen böra medföra kraft och ver¬
kan. Riksens Ständers Revisorers Yttranden, an¬
gående Götha Canal Discoms Förvaltning, äro
.för väl känd?, för att af mig behöfva inför Rid-
derskapet och Adeln å nyo upprepas. Huru
m
Den 30 December.
långt Revisorernas granskning af Canal-Discon-
ten blifvit utsträckt är mig obekant, men
att tillfälle till en fullständig granskning varit
Revisorerne beredd kan inhämtas, dels deraf, att
Canal Discontens Ställning blifvit hvarje Post-
dag till Herrar Banco-Fullmägtige uppgifven,
dels äfven deraf att Discontens Contoir, hvar¬
est alla möjliga Disconten rörande Handlingar
och Upplysningar kunna erhållas, är i sjelfva
Banco-Huset bslägit.
Herr Grefven och LandtMarskalken hemställ¬
de, att Friherre Stael von Holsteins ofvannämn¬
da Memorial , jemte de i anledning deraf af Gref¬
ve von Platen och Friherre Stael von Holstein
i dag afgifne Yttranden , måtte till Stats och
Banco - Utskotten remitteras, hvilket bifölls.
Herr Grefven och LandtMarskalken tillkänna-
gaf, att bland de på bordet sedan sista Plenum
hvilande Mål, befunnos trenne af Friherrarne
Sparre, Fock och Anckarsvärd ingifne Memo-
rial , innefattande anmärkningar vid allmänna
Besvärs- orh Oeconomi:-Utskottets i samma
Plenum af Ridderskapet och Adeln åtterremit<.
terade Betänkande , angående fortfarande af den
fria Husbehofs-Bränvins-bränningen; men sorn
56 §. i Regerings Formen stadgade, att enär
sådana Anmärkningar i Ståndens Plena göras,
hvilka hindra antagandet af ett Utskotts första
gången afgifne Betänkande, Utskottet bör er«
hålla del af dessa Anmärkningar för att Betänkan¬
Den 3 o December.
6 63
det derefter ytterligare granska och jemka;
hemställde Herr Grefven och LandtMarskalken
om icke Ridderskapct och Adeln ansåg det va¬
ra med Grundlagens stadgande öfvcrenstäm-
mande, att vid alla tillfällen, då Ridderskapet
och Adeln på grund af gjorde anmärkningar
behagar återremittera ett Utskotts Betänkande,
sådana anmärkningar, hvilka Årerremissen föran-
ledt, alltid böra på samma gång till Utskottet
åtfölja, hvarigenom Utskottet sättes i tillfälle att
ämnet med första å nyo upptaga och afgöra.
Bifölls,
Herr Grejven och LandtMarskalken förklarade ,
att i anledning häraf borde Fnherrarne Sparres,
Focks och Anckarsvärds i sista Plenum på bor
det lagde ofvannämde Memorial, åtfölja den
då beslutade Återemiss till Allmänna Besvärs-
pch Oeconomie - Utskottet.
Friherre Wrangel, Henning, uppläste föl¬
jande :
Friherre Anckarsvärd har i förra Plenum
framställdt nödvändigheten af ändring i den
principe för Bränvins-brännings friheten , som
Riksens Ständer vid 181? års Riksdag bestäm¬
de, och uppgifvit att i Redactionen af Beslutet
i denna fråga , bör j stället för Missväxt och
Krig, stå: befarad Hungersnöd eller Krig.
Om jag, lika med Friherre Anckarsvärd,
hunde finna en Barbarisk åsyftan i denna förra
<564
Den 30 December,
Redaction, skulle jag visserligen yrka dess för¬
ändring, men då i^iS års Oeconomie-Utskott,
i dess Betänkande tydeligen utredt meningen
med ordet Krig, och att det förutsätter ett
Krigstillstånd, ej endast för Sverige utan för
andra Magf%r, hvarigenom, i händelse af be¬
hof, Införsel vore omöjelig, så kan jag härutin¬
nan ej finna någon Barbarisme. Med den be¬
tydliga Fond Magazins-Directionen äger, bör
ett Förlag af Spannmål al.tid kunna finnas i
Magazinen , och med våra ofta inträffande min»
dre ymniga Skördar, kan ej Magazins-Directio¬
nen med dessa Förlag stadna j någon förlä,
genhet.
„ Befarad hungersnöd, som Friherre Anckar¬
svärd uppgifver, såsom måttstock för frihet
att utöfva Bränvins-bränning, är, efter min tan»
ka , ett allt för obestämdt uttryck; hvilken
farhåga är det sorn skall tjena till grund för
Beslutet? Denna fråga bör först vara afgjord,
emedan i annat fall origtiga begrepp kunna leda
till beslut af de skadeligaste följder för Landet,
Herr Landshöfdigen Friherre Fock yrkar
förbud mot Bränvins-bränningen, emedan han
befarar hungersnöd; denna Friherre Focks far¬
håga äger åtminstone ej något stöd i allmänna
begreppet, om innevarande års skörd. I Rikets
mäst Sädesgifvande Provincer, såsom Skåne ,
Öster- och Westergöthland har den utfallit, om
ej ymnig, åtminstone rikare än vanliga år, och
ingen enda Province j Riket öfver dagar total
missväxt> ehuru Rägskörden i allmänhet varit
**• v
Deri 30 December.
mindre gifvande. Att, sedan förleden Sommar,
alla Förråder blifvit uttömda, behofven skulle
blifva stora innevarande År, var ej svårt att
förutse, likasom att de kunde fyllas »f Årets
Skörd, om ej Magazins-Directionen gjordt för¬
sök att nedsätta Sädes-prisen till det orimmeli-
ga af 12 R:dr R:gs för en Tunna Råg, hvil¬
ket förorsakade att Landtmannen beredde sig
tili Bränvins-bränning och derefter inrättade sin
Ladugård. Hade ej Magazins-Directionen vid¬
tagit denna, i min tanka, felaktiga åtgärd, utan
genast förliden Höst höjt priset efter hvad om¬
ständigheterna fordrade, så hade den nu ägt
tillräckliga Förråd.
Att Jordbrukaren, nedtyngd af så mångfal¬
diga bördor, äfven skall böja sitt hufvud under
denna Magazins-Directionews missräkning, är
ingalunda enlig med den ofta predikade lära:
Att Jordbruket såsom Moder-näring skall skyddas.
Af nu anförde orsaker har äfven brist för
Hufvud-Staden uppkommit, ty innan Vintren
inföll, hade dess behof bordt vara uppfyldt,
och Skånes och ÖsterGöthlands tillgångar voro
dertill fullkomliga, ehuru dessa Provincers Jord¬
brukare ej till vanpris ville sälja sin Säd.
Att Stockholm, dit ali Landets Rikedom
strömmar, skall någon gång dä det behöfver
Spannmål, fordra den till ett pris, tiU.och med
lägre än det, hitfördt från andra Europeiska
Länder, kan erhållas, är en orättvisa mot hela
den öfriga Nationen. För den fattige äger jag
666 Den 30 December.
lika omt hjerta, som någon annan, och billigar
omsorgen för deras välj men att under om¬
vården för dem, äfven skall inbegripas för¬
delar för Stockholms rika Innevånare , på be¬
kostnad af Svenska Jordbrukaren, är en lära
som aldrig min öfvertygelse kan gilla.
I anledning af hvad jag nu haft äran an¬
föra, och till ytterligare stöd för min mening
i detta ämne, åberopar jag de skäl, hvarpå
Oeconomie-Utskottet grundadt sitt Betänkande,
och tror derjemte, att om efter Friherre Focks
uppgift, några Län behöfva understöd , kunna
behofven fyllas, om ej af tillgångarne innom
samma Län, åtminstone med visshet af den,
som i andra Provincer befinnas: Med ett nu
blifvande Bränvins-Förbud skulle motsatsen af
det sökta ändamålet blifva en följd, och den strida
Säden, som nu sparas, hastigt användas innan
Förbudet hinner atr utfärdas. Vinsten skulle
falla på dem , som äga stora Bränvins-lager och
på Lönnbrännarne; och förlusten på den redan
nog tryckte Jordbrukaren, hvilken i förtröstan
på Consequence i Riksens Ständers Beslut, der¬
efter inrättadt sin hushållning. I dessa skäl
grundar sig mitt nu uppgifna Yttrande, hvar¬
igenom jag ådagalagdt mig vara lika Vän af
mitt Fädernesland , som den , hvilken ifrar för
Förbud mot Bräuvins-bränning. Jag anhåller
att detta mitt Anförande till Oeconomie-Utskot-,
tet må blifva remitteradt.
Åtskillige yttrade härtill deras bifall.
Begärdes på bordet.
Den 30 December,
667
Friherre Sparre, Sixten, anförde skrifte-
1 igen:
Jag hade trodt att denna fråga ej komme
att uti Stånden vidare vidröras, än blott till
afslag eller antagande af Allmänna Besvärs och
Oeconomie-Utskottets Betänkande, sedan det blif¬
vit Stånden communiceradt.
Men då alltsedan åtskillige Ledamöter in¬
kommit med nya Förslager till ändringar af
Utskottets Betänkande 3 sa vill jag upplysa det:
Här äro Landshöfdingar, hvilka till Konun¬
gen ingifvit uti detta ämne de Rapporter, att
uti hela deras anförtrodde Län intet Bränvin
tilLerkades af annat än Potatoes och sådan
Säd, som nödvändigt till densamma vid hvarje
Brann erfordras.
Ytterligare har jag erfarenhet af, det mån¬
ga Landthushållare redan på förhand låtit till¬
reda åtskillige Tunneland jordrymd, för att derå
plantera IIvitbetor till Bränvins-tillverkning.
Vore det då billigt att allmänt inställa
sådan tillverkning öfver hela Riket, hvilket
skulle förr eller senaie aldeles undergräfva och
hindra dessa Patriotiske Jordbrukare, att full¬
följa redan började Odlingar eller att aldrig ens
kunna börja några nya.
Det enda Förslag till ändring uti Allmän¬
na Besvärs- och Oeconomie-Utskottets nu af-
663
Den 3 o December.
gifne Betänkande, som jng skulle kunna gilla,
vore derföre: Öfverlemna till Konungen fritt att
niir sorn hellst kunna inställa Bränvins-brännin-
gen, antingen Province-vis eiler ock Personelt,
da Konungen, genom Lanrfshöldingarne eller an¬
dra pal itel ige Police-Rapporter, kotnme-i erfaren¬
het af, att en eller annan skulle i hög grad
missbruka detta eijest för Jordbrukaren och Od¬
laren sa nödvändiga stöd.
För öfrigt anser jag icke otjenligt om de
Allmänna Krono-Bränoerierne inställdes, sedan
det är upplyst det Bränvirs-tillverkningen af
Pot.toes i betydlig mohn tilltagit, och derjgé-
nom ingen brist pä Bränvin nu mera äger rum.
Likvist önskade jag för min del hellst in¬
gen ändring uti clet Allmänna Besvärs- och Oe-
- Conömie-Uttkottets afgifna,Betänkande.
Herr Grefven och Landt Marsh dien hemställ¬
de, att de af Friberrarne Wrang 1 och Sparre
nu upplasta Anföranden måtte, såsom innefat¬
tande svar på cle emot Oeconomie-Utskottets
nyssnämnde Betänkande, om Bran vins-brännin¬
gen framställde Anmärkningar, äfven Iå åtföl¬
ja den i detta ämne beslutade Äterremiss till
Utskottet, hvilket bifölls.
Friherre Cederström, lindolf, anhöll, att
den del af Fiiherre Wrnngels Anförande, hvil¬
ken angeck Stockholms Stad, måtte af Friherre
Wiangel från det öfriga afskilja och serskildt
läggas pä bordet.
Den 30 December,
66 9
Friherre Wrangel förklarade: Att sorn elen
sf honom, rörande Spannmåls-béhofvet för Stock¬
holms Stad yttrade ranka, hide med sjelfva
Hufvud-ämnet oskiljaktigt sammanhang, ansåg
han berörde mening icke kunna utur Memo¬
rialet frånskilj ts.
Företogs till Remitterande Grefve Anckar-
svärds, Michael, deri 27 dennes på bordet lag¬
da Memorial, innefattande det Förslag, att vid
de kommande Riksdagar Talemäns-Taff larne
måtte afskafFas, samt endast Talemäns Klub-
barne bibehållas.
Friherre Cederström, Rudolf, förklarade,
att om Grefve Anckarsvärd vid 1 £09 års Riks¬
dag framställdt ifrågavarande Förslag, hade så¬
dant tillskyndat Staten vida större besparing ärs
nu, hellss kostnaden dertill vid sistnämnde Riks¬
dag troligen uppgeck till mångdubbelt belopp
emot den, som för sådant ändamål vid närva¬
rande Riksdag åtgår j samt an höll, att Stats¬
utskottet måtte anmodas att upplysa till hvil¬
ken Summa kostnaden för TafFiarne vid föist-
nämnde Riksdag uppgeek.
Grefve Anckarsvärd, ftliöatnel, ansåg den af
Friherre Gederström väckte traga, icke äga nå¬
got sammanhang med den af Grefve Anckar¬
svärd framställde Motion , men förklarade, att
upplysning angående kostnaden till TafFiarne vid
igo.) Ars Riksdag, gerna matte från Stais Ut.
Dzn g o December.
skottet infordras, samt tilläde, det Grefven med
förenämnde Utgifters bestridande icke haft deri
ringaste befattning, äfvensom han för sitt 13
Månaders vistande härstädes icke hegardt eller
erhållit den minsta ersättning, icke en gång för
resan till och ifrån Stockholm.
Herr Grefven och Landt Marskalken hemställ¬
de, att så väl Grefve Anckarsvärds ofvannämn-
de Memorial, som den i anledning deraf upp-
komne Discussion måtte till Stats-Utskottet re-
mitterasj hvilket bifölls.
Föredrogs till remitterande så väl Hert?
Cederskjölds, Pehr Gustaf, den 27 dennes på
bordet lagde Anförande , innehållande Anmärk-*
ningar vid Herr Rosenschölds, Eberhard, angå¬
ende Financerne förut afgifne Memorial, som
äfven Herr Munck af Rosenschölds svar på Herr
Cederskjölds berörde Anmärkningar.
Herr Stjernschantz, Johan Abraham, upplä¬
ste följande:
I anledning af de Anmärkningar Herr Ce¬
derskjöld gjorde i sista Plenum, vid den af
Herr Munck af Rosenschöld förut gjorda Mo¬
tion, rörande Reglerandet af Svenska Financer¬
ne, har jag i synnerhet fäst min uppmärksam¬
het vid den puncten, deruti Herr Cederskjöld
tycks vilja bevisa,- atf Svenska S:eölarne, sorn
genom Handeln med Finland dit öfverflyttas,-
Den 30 December.
671
till lika belopp hit återkomma, och således ej
bör förorsaka minskning uti det i Sverige va¬
rande Rörelse Capitalet.
Sjelf född i Finland, der ägande nästan
fast öfverallt Relationer, till hvars berättelser
jag bör sätta all trovärdighet, nyligen återkom¬
men från det Landet; och ofta, sedan .sista
kriget med Ryssland skiljde det från Sverige,
varit der, uppehållit mig der flera månader å
rad, samt ej med liknöjdhet sökt skaffa mig
alla de underrättelser om Finska Handeln, som
i flera afseenden kunnat vara mig upplysande;
anser jag det för min pligt, att här meddela
dem, pä det de, som äga en mindre känne¬
dom af rätta förhållandet, måtte bli i tillfälle
göra några slutsatser.
Med hvarje gång jag varit i Finland , på
de senare åren, har jag märkt, huru Svenska
Sedlarne blifvit allt mer och mer gängse och
de Ryska minskats i Landet och liksom för¬
svunnit ur Allmänna Rörelsen, oagtadt der blif¬
vit en Banque af Ryskt Mynt imättaÖ, hvars
ändamål skall vara att utsprida mindre Skil-
jemynts-Sedlar eller de så kallade Finska Ban-
co-Assignationer, för att derigenom undanröd¬
ja behofvet af Svenska Små-Secilar; att göra
Utlåningar af Ryskt Mynt och derigenom sät¬
ta det mer i omlopp, samt att Ryska Troup-
pernes vistande under så många år, hvars af¬
löning utgår i Rubel-Sedlar, bordt tillskynda
den i Landet varande Ryska Sedelstockens be¬
tydliga förökning.
672
Deti 30 December,
Detta har fäst mia uppmärksamhet och
väckt hos mig ätran, att så vidt hos mig möj¬
ligt varit, utgrunda orsakerna till ett sådant stri¬
digt förhållande. — Allmänt har man svarat
mig, då jag frågat hvar Ryska Myntet möjligt¬
vis tagit vägen; att nian i senare tider funnit
mera uträkning taga sina behofver från Ryska
Hamnar, och ej från de Svenska, som förr
skedt, emedan prisen der skola vara förmonli-
gare; hvarföre man nödgats skaffa Ryskt Mynt,
lör att döda sina i Ryssland gjorde Skulder,
efter inga Varor från Finska Hamnar till de
Ryska föras, som skulle befrämja en bytes¬
handel.
Att nästan all Export sker på Sverige,
hvarigenom den i Finland varande Svenska Se¬
delstocken betydligen ökes, och har den nu
stigit till den grad, att, oagtadt flera utgifne
Författningar, som förbjudit Svenska Sedlars
emottagande i Krono-Uppbörd och vid Skjuts-
Legors erläggande, det Svenska Myntet så fått
öfverhanden, samt det Ryska så försvunnit,
så dessa* Författningar nödgats upphäfvas och
Svenska Myntet fått emottagas, så väl af Kro¬
nan, som den Private och Embetsmannens Lön
samt alla utsigter af hvad natur som hellst,
blifvit bestridda af Svenskt Mynt.
Att således det Svenska Myntet blifvit
synbarligen ökt i Finland, tyckes mig vara
tydligt; men vill jag än uppgifva några skäl, som
torde styrka denna satts, och bevisa, att ej
Svenska
Den 3 o December. 673
Svenska Myntet i samma molm återkommer,
som det till Finland utvandrar. — I hvarje
Finsk Stad, äfvensom på fasta Åland och vid
Gränse-Orterne skola finnas Ryska Köpmän
etablerade, dels med Finsk Borgare-rätt, dels
utan. — Dessa taga alla sina Varor ifrån Ryss¬
land, emedan de dels sakna Relationer i Sveri¬
ge, dels få dem för bättre pris i sitt Fäder¬
nesland, och hvarom de stora Köpmans-Ttrans¬
porter, som man i Finland under Resor jemt
möter, lemna otvifvelakliga bevis. De sälja nu
sina Varor mäst för Svenskt Mynt för brist på
Ryskt, som sätter naturligtvis honom i behof,
att låta genom utskickade tillväxla sig mot det
Svenska, Ryska Rubel-Sedlar, för att derigenom
sättas i stånd betäcka sina, i Ryssland åsam¬
kade Skulder, hvarföre också man alltid frågar
då man vill handla något; om man betalar
med Svenskt eller Ryskt Mynt? då i det se¬
nare fallet priset å varan fälles.
Samma Språk föres af den Finska Hand¬
landen, som tyckes bevisa enahanda förhållan¬
de, och har detta skedt i Finland till och med
under de Perioder, då man ägt hopp om
Svenska Myntets förbättring; således ej alltid
någon Cours-Speculation, utan ofta en nödvän¬
dighet föranlåtit dertill. — Många kloka och
äldre Män i Finland hafva sagt mig, att Fin¬
ska Allmogen, hvars Inkomster ej hos alla åt¬
går till bestridande af dess utgifter, Skrinsät¬
ter oftast sina behållningar vid årets slut och
det alltid i Svenskt Mynt, af orsaker mig äro
Ridd. 0. Ad. Prot. I B. 85, 86.
674 Den 3° December.
obekante; och liar jag ofta under mina vist.an-
den i Finland hört af Bönderna sådan Yttran
samt sett med hvilken begärlighet de önskat få
tillväxla sig större nya Svenska Banco-Sedlar,
för att förvara och ej förr än i yttersta nöd
använda. Svenska Myntet qvarstadnar ju då
i Landet i mohn det Ryska utföres, för att ej
minska Rörelse-Capitalen, så framt ej brist på
Penningar skall uppstå, liellst, då ej från Sveri¬
ge Varor tagas till lika belopp med dem, som
från Finland ditföras.
Att bristen på Ryskt Mynt oell öfverflö-
det på Svenskt i Finland är i hägge fallen sti¬
gen till en otrolig grad, bevisar sig tydeligen
derigenom: 1:0 Är det ofta svårt, åtminstone
sällsynt se en Rysk Sedel så väl hos den Rike
som den Fattige, utan det Svenska Myntet är
öfverallt det gångbara. 2:0 Anses det för en
faveur om man af en vän eller bekant kan
få tillvexla sig en Rysk Sedel emot en Svensk.
3:o Alla de Personer, som för längre tid tillba¬
ka gjort Skulder i Ryskt Mynt, finna ej nå¬
gon utväg att betala den i samma Mynt, utan
nödgas ganska ofta låta preja sig af Cours-Ving-
laren, eller ock utsätta sig för en Lagsökning.
4:o De medel som till Helsingfors^ återupp¬
byggande äro anslagne och skola utbetalas i
Ryskt Mynt, kunde ej sålunda verkställas en¬
ligt föreskrifter, utan Finska Senaten fick lof,
att till Nybyggnads-Comite'en sända Svenskt
Mynt, som alltid skedde i större Summor,
hvaraf jag precist vet, att en betydlig Remiss,
korrt före min afresa erhölls, sorn endast be¬
Den 3o December. 675
stod af Svenska Baneo-Sedlar på iooorde å
flere iooorde Rrdr stycket. 5:o Alt alla köp af
Egendom eller annan Fastighet säljs och beta¬
las i Svenskt Mynt; och 6:0 Att allmänt klaga¬
des Öfver bristen af Ryskt Mynt, såsom ofta
för Affairernes gång oumbärligt, hvaremot det
Svenska alltid fants att tillgå.
Då nu nästan all Finsk Export sker på
Sverige, som betalas med Contant och ej ge¬
nom Vexlar och Finska Importen till det be¬
tydligaste nu sker från Ryssland, samt de af
mig anförde skäl, med lugn inom hvar och en
öfverlägges, tror jag den slutsatsen bör göras,
att mera Svenskt Mynt bör qvarstadna i Finland
än hit återkommer, hvarföre en minskning uti
vårt Rörelse-Capital bör uppstå och det i Fin¬
land varande vidkännas en betydelig ökning;
något, som troligen med liden blir större, så
framt det tilltager i samma progression, som
hitintills skedt; och domen nu sjelfve, mine
Herrar! till den Svenska Sedel-massa, som i
Finland möjeligen kan qvarblifva. För öfrigt
får jag äran upplysningsvis nämna, att, enligt
de underrättelser jag erhållit, skola Svenska
Banco-Sedlar vara de Allmännaste, Riksgälds-
Sedlar obetydligt finnas och Discont-Sedlar gan¬
ska sällsynte, emedan man ej till dem haft
det förtroende de här i Landet ägt.
Hvad åter det beträffar att Sverige, genom
den Handeln Finland drifver på Köpenhamn
och Lubeck, återfår en del af sitt till Finland
utgående Sedel-Mynt; liar man sagt mig med
säkerhet, att Handeln på dessa Orter, mäst be-
676 Den 3o December-
strides genom Varubyte, således ej'genom nå¬
gon contant Betalning, hvarigenom Svenska
Sedeln i Finland sättes uti någon utvandring.
Huruvida Sverige vinner på det, att, Fin¬
ska Individuer hitsända våra Sedlar, för att
köpa Silfver af Guld-Smederne och Vexlar på
Beursen, när Cours för dem är fördelagtig,
tyckes ej behöfva någon Förklaring; hvad Sveri¬
ges vinst nu är och framdeles kan blifva på Han¬
deln med Finland är ett ämne, jag helt och
hållit öfverlemnar åt den mer upplyste, åt den
mer i Politiquen kunnige och erfarne mannen
att bedömma, endast en ren känsla för mitt
nya Fosterland, förenadt med min öfvertygel¬
se, hafva här förmått mig framlägga sannin¬
gen , sådan jag den funnit och fått den genom
andra förnimma.
Herr von Fieandt, Daniel Wilhelm, an¬
förde skrifteligen:
I likhet med hvad en värd Ledamot i si¬
sta Pleno behagade yttra, erkänner jag väl,
det i visst afseende medföra någon förmån,
att Banquens Sedlar emottagas såsom betalning
för de Producter, som liitföras från Finland,
hellst i motsatt förhållande denna för närvaran¬
de oundgängelige Handelsgren skulle hafva ett
mindre fördelagtigt inflytande på Vexel-Cour-
sen och möjeligen öka Penninge-Vingleriet; men
kan dock icke annat än instämma deruti: Att
Banco-Sedlarues utförande till detta Land är
skadeligt för Penninge-väsendet och verkar
Den 3o December. 677
Penninge-brist; hvaraf en närmare Detaille
torde tillåtas mig.
Utom den Sedel-massa, som vid Krigets
Utbrott 1808 var löpande i Finland, blefvo
under berörde Krig betydliga Summor der ut-
spridde. Genom den härunder afbrutna Han¬
deln emellan England och Ryssland återkom
åren 1810 och 1811 större delen deraf till
Sverige, för de Colonial-Effecter och Engelska
Manufactur-Varor, som till betydlig mängd
dessa år härifrån öfverfördes till Finland och
Ryssland; men år 1813 återställdes Englands
directa Handel på Ryssland, såsom ovillkorlig
följd hvaraf Handeln med Colonial-Varor ge¬
nom Sverige måste aftaga samt upphöra; och
då Finland, som före detta Krig icke allenast
af Krono-Skatterne lemnade Stats-Verket en be¬
tydande årlig behållning, utan ock från Sverige
af hämtade så godt som allt, hvad med undan¬
tag af dess egna Producter consumerades, ge¬
nom Freds-slutet var befriat från det förra och
genom öppnade Handels-förbindelser med Eng¬
land, Ryssland och andra Nationer aflägsnadt
från det senare, måste Resultatet häraf nöd¬
vändigt blifva: Att då Finlands Producter till
stöiTe mängd härstädes föryttras, utan att mot¬
svarande Varu-mängd härifrån återtages, öfver-
skottet skall ersättas med penningar, som gå
ur Rörelsen. Detta var likväl omärkeligt de för¬
sta åren och mindre synbart 1813 och 1814»
då, i anseende till Trouppernes sammandrag¬
ning emot Norrige, ett större Rörelse-Capital
var i omlopp, men år 1815 såg man bristen
678 Den 3o December.
redan vara stigen till den höjd, att 12, 15 oell
till och med 18 proCent för PenningeLån an¬
sågs som skälig Ränta, och den har sederme¬
ra visserligen icke af- men väl tilltagit.
Då utom Hufvud-Artikeln Yed för Huf¬
vudstadens behof, hvarföre värdet årligen sti¬
ger till nära En Million R:dr, en mängd Spann¬
mål, Beck, Tjära, Pottaska, Linne och Ylle¬
väfnader, Boskap och Victualier af flera slag
och till betydligt belopp, från Finland hit öf-
verföras, samt deremot mindre partier Manu-
factur-Smiden, Tack-Jern och Jern-Malm, äf¬
vensom gröfre Kläden och Tobak samt obe¬
tydligt af Siden-Väfnader, snart sagt äro de
enda Producter, som härifrån afhämtas, skall
nödvändigt Ilandels-vågen i denna del hafva en
kännbar undervigt och större Summor försvinna
ur Rörelsen samt Penninge-bristen inom Landet
år ifrån år ökas; och enär härtill kommer, att,
enligt min tanka, det är lika vigtigt om Sta¬
tens redbara Mynt eller dess af Nationen ga¬
ranterade Representat, drages ur Landet, hop¬
pas jag Höglofl. Ridderskapet och Adeln täc¬
kes inse, angelägenheten af detta högst vigtiga
och grannlaga ämne, samt derå fästa det af¬
seende, att Fäderneslandet i framtiden antin¬
gen kan blifva oberoende af Finska Productio-
nen eller ock genom Handels-relationer sättas
i tillfälle, alt till Finland föryttra ett emot Im¬
porten svarande Yaru-Lager; men att på sätt
den värda Ledamoten yttrat, genom förhöjde
Tull-Taxor genast tillvägabringa en inskränk¬
ning i Införseln, vågar jag icke tillstyrka, öf-
Den 3o December. 679
vertygad att ifrågavarande Förslag, utan att å-
stadkomma den åsyftade verkan, upplifvandet
af inhemsk Industrie, skall blott förorsaka
stegring i Varuprisen, och gifva anledning till
ökad vinningslystnad. Jag tror deremot verk¬
sammare Författningar till befrämjande af den¬
na Handels inskränkande Successivt böra före¬
gå och blifva så mycket nödvändigare, som i
annan händelse vid en möjligen inträffande af¬
bruten Communication emellan Sverige och
Finland, åtminstone Hufvudstaden på någon
tid skulle sättas i förlägenhet för dagliga be-
liofvet, samt öfverlemnar till upplyste Män,
med mera erfarenhet, snille och skicklighet, att
Öfverlägga och besluta om lämpeligaste sättet,
till vinnande af det stora ändamålet, Fäder¬
neslandets trefnad och Sjelf-bestånd.
Herr Cederskjöld, Pehr Gustaf: Den förste
af de värde Ledamöter, sorn nu gjort anmärk¬
ningar vid mitt Yttrande i sista Plenum, har
såsom förment bevis att våra till Finland är¬
ligen utgående Banco-Sedlar der qvarstadna
och aldrig återkomma, anfört Svenska Sedlar-
nes dervarande allmänna gångbarhet, och den
tilltagande sällsyntheten af Ryskt Mynt. Det¬
ta synes mig alldrig kunna blifva något bevis.
Så länge nemligen Finland vav Svenskt, fanns
der förmodeligen aldeles intet Ryskt Mynt i
omlopp, då der nu deremot finnes något; så
är der följakteligen relativt mindre Svenskt
Mynt nu i Rörelsen än fordom. Att Massan
af Mynt-Representativer tilltagit har varit en
följd af Mynt-värdets försämring.
680 Den 3 o December.
Att Finnarne skulle kunna behålla alla de
Penningar, som de årligen bekomma af Sverige
och alldeles icke sjelfva behöfva utgifva dem, till
fyllande af egna behof, synes nog otroligt: Åt¬
minstone plär i alla andra läder behofven
växa i samma förhållande, som tillgångarne.
Och om Finnarne utgifva de Svenska Sedlarne,
det må vara till Ryssland, till Tyskland eller
Dannemark ; så gå de förmodeligen ej förlorade,
utan återkomma i sinom tid till oss, i afräk¬
ning på våra Exporter.
Om välmågan och tillgången på Pennin¬
gar de senare åren tyckts tilltaga i Finland,
samt Finnarne derigenom kommit i tillfälle att
skrinlägga Svenska Banco-Sedlar; så torde or¬
saken kanhända ligga deruti, att Myntförsäm¬
ringen tilläf ventyrs der ännu ej hunnit tillbör¬
ligen utvecklas, och att således den ökade Se¬
delmassan emedlertid innehåller värde förmer
Varor, än som finnas i Landet. Öfverskottet
åstadkommer tills vidare ett sken af ökad väl¬
måga; men i samma förhållande Mynt-försäm¬
ringen hinner utbreda sig till alla delar af Fin¬
land, och der fullkomligt utvecklas, skall den
derstädes befintlige Sadelmassans värde för¬
minskas, den skenbara tillväxten i årlig con¬
tant Behållning försvinna, och Finnarne se sig
nödsakade att öppna Skrinen för att åter ut¬
släppa våra Banco-Sedlar.
För öfrigt har jag blott velat visa, att vå¬
ra Banco-Sedlar skulle hafva fallit ännu mera
Den 3o December. 681
i värde än de gjort, så framt ej Massan hade
varit fördelad tillika på Finland.
Hvad sluteligen sjelfva vår Handel på Fin¬
land beträffar; så upprepar jag å nyo, att jag
anser för en stor olycka att Sveriges Hufvud¬
stad skall behöfva hämta sina lifsförnödenhe-
ter från ett främmande Land. Om Stockholms
Innevånare också skulle betala inhemska Va¬
ror något dyrare, än nu de Finska, så vore
denna kostnad rikligen ersatt af den fördel,
att, under en möjligtvis hämmad Communica-
tion med Finland, vara tryggad emot Nöd.
Herr Stjernschantz förklarade, att anled¬
ningen tillden stridighet, som visade sig emel¬
lan Herr Cederskjölds och Herr Stjernschantz’s
ifrågavarande uppgifter härledde sig från de
olika källor, hvarifrån de hvar för sig häm¬
tat berörde uppgifter.
Herr von Fieandtanmärkte, det Herr Ce¬
derskjölds uppgift, att Finnarne med Svenska
Penningar skola betala de Varor hvilka utifrån
till Finland införas, skulle förutsätta en ganska
ofullständig kännedom af verkliga förhållandet,
emedan Finnarne med egna Producter, hvil¬
ka de aflåta, betala de Utländska Varor de
behöfva.
Uppå derom af Herr Grefven och Landt-
marskalken framställd Proposition, beslöts, det
skulle så väl Herr Cederskjölds ofvannämnde
682 Den 3o December.
Anförande, tillika med Herr Munck af Rosen-
schölds svar derå, som äfven de i anledning
deraf utaf Herr Stjernschantz, von Fieandt,
och Cederskjöld nu afgifme Yttranden till Stats-
ocli Banco-Utskotten remitteras.
Justerades följande Protocolls-Utdrag.
Utdrag af Protocollet, hållit hos Högloflige
Ridderskapet och Adeln vid Urtima
Riksdagen i Stockholm d. 3o Decem¬
ber 1817.
S. D. Remitterades
Till Stats-Utskottet:
1:0 Ett Memorial af Grefve Anckarsvärd,
Michael, innehållande det Förslag att vid de
kommande Riksdagar, Talemäns-Tafflarne måt¬
te afskaffas, samt endast Talemäns-Klubharne
Bibehållas; jemte de af Friherre Gederström,
Rudolf, vid berörde Memorial gjorde anmärk¬
ningar.
2:0 Ett Memorial af Herr Silfverstolpe
Gustaf Abraham, angående Svenska Ministern
Lagersvärds Fordran hos Stats-Verket.
3:o Ett Memorial af Grefve von Rosen,
Robert, angående Lön för Secreteraren vid Öf-
ver-Hof-Jägmästare-Embetet.
Den 3o December. 683
4*.o Trenne serskildta Memorialer af Herr
Scliiitzercrantz, Johan Herman, angående dels
Tillökning i Contant Inqvartering för Flottor-
nes Ofhcers-Corpser, jemte de Civile Personer,
hvilka Inqarterings-förmån tillkomma, dels en
förhöjd Beklädnads-hjelp för Under-OfFicerarne
vid Örlogs- och Armeens Flottor m. m., samt
dels några jemkningar uti Aflönings-förmånerne
för en del af de uti Förvaltningen af Sjö-Ären-
derne hefinteliga Tjenstemän.
Till Stats- och BancoUtskotten:
1:0 Ett anförande af Herr Cederskjöld,
Pehr Gustaf, af den 27 dennes, innefattande
Anmärkningar vid Herr Munck af Rosenschölds,
Eberhard, den 23 dennes, angående Financerne
förut afgifne Memorial; äfvensom Herr Munck
af Rosenschölds Svar på Herr Cederskjölds be¬
rörde Anmärkningar, jemte de af Herrar Stjern-
scliantz, Johan Abraham, von Fieandt, Daniel
Wilhelm och Cederskjöld, Pehr Gustaf, i dag
rörande samma ämne afgifne Yttranden.
2:0 Ett den 27 dennes afgifvit Memorial
af Friherre Stael ven Holstein, Corfitz Ludvig,
angående Inlösen af Disconternas Assignatio-
ner, jemte de af Grefve von Platen, Balzar
Bogislaus, och Friherre Stael von Holstein, i
dag rörande samma ämne ingifne Yttranden.
3:o Ett Yttrande af Grefve von Schwerin,
Fredric Bogislaus, rörande skyndsam pröfning
af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition, om All¬
684 Den 3o December.
manna Penninge-rörelsen och Mynt-värdets
upprätthållande, jemte de af Herrar Manner-
stam, Johan, Heykenskjöld, Carl Fredric och
Påhlman, Otto Fredric, rörande samma ämne
afgifne Yttranden.
Till Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskottet:
1:0 Ett Memorial af Herr Hertzenlijelm,
Carl Johan, angående hämmande af Yppig¬
het och Öfverflöd.
2:0 Tvänne af Friherre Wrangel, Hen¬
ning och Friherre Sparre, Sixten, ingifne An¬
föranden, innefattande Yttranden i anledning
af Oeconcmie-Utskottets den 27 dennes till
Utskottet återremitterade Betänkande, angåen¬
de fortfarande af den fria Husbehofs-Bränvins-
bränni ngen.
Till Lagutskottet:
Ett Memorial af Herr af Sillen, Carl Gu¬
staf, angående förklaring af Lagens Stadgan-
den om Testamente. Ut supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-
Utskottets den 22 dennes afgifne samt den 27
i samma Månad på bordet lagde Memorial,
angående Föreskrift för Disconterne, att vid
Inbetalningar af Lån emottaga Discont-Assig-
nationer m. m., blef samma Memorial jemte
de af Grefve von Platen, Baltzar Bogislaus,
Grefve Spens, Jacob Melker, Friherre Ceder-
Den 3 o December. 685
ström, Jacob, samt Herrar Lagerhjelm, Pehr,
och Mannerstam, Johan, dervid gjorde An¬
märkningar, till Utskottet återemitteradt. Ut
supra.
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskilj¬
des klockan en qvart till 4 eftermiddagen.
In fidem Protocolli
O. J. Lagerheim.
(ii : . M-Titi
Rättelser:
Sid. G, rad. i5 och 16, star: Secretetare läs:
Secreterare. Sid. 23, sistarad. står: Propsition- läs:
Proposition. Sid. 365, sista rad. står: resa läs:
visa. Sid. 4^1, råd. i3, står: början och af, läs:
början af. Sid. 5o2, råd. i, står: kastade, läs: ka¬
stades. Sid. 5o3, rad. 19 och 20, står: fruktansvärd;
emedan, bör vara: fruktansvärd. Emedan. Sid.
548, rad. 17, står: hvarje Beslut, läs: hvarje Riks¬
dag Beslut. Sid. 555, rad. ii, står: gjordt, läs:
gjorde. Sid. 601, råd. 12 nedifrån, står: hörjade,
läs: började.