fjpo Den ii Juli J. m.
bränvinsconsumtion, kommer, enligt Utskot¬
tets pluralitet, att i stället betala 5 sk. på
hvar R;d. som i Bevillning utgår: Om nu
en sadan ä^er 100 R: 1. Bevillning, blir dess
... .
afgift för Bränvinsconsumlionen 10 R:d. SO
sk. och således g R:d. 20 sk. iner än som för¬
ra consumtionsafgiftens belopp: Skulle nu
Tullersättningen, såsom Hedervärda Bon-
deStåndet i fråga ställt, äfven utgöras efter
enahanda grund, och en tillökning derige¬
nom uppkomma med 4 sk. å hvar Bevill-
jiings-R:d., så okas derigenom en utgift af
8 R:d. 16 sk., hvilken likaledes blifver
♦ida mer tryckande än det sätt hvarefter
Tullersättningen förut utgått: och detta vi¬
sar ögonskenligen, att om den på persona¬
len ålagda Tullersättningen kommer att un¬
dergå ändring, måste äfven, i relatift för¬
hållande, afgiften för Bränvinsconsumtio-
aien förändras , på ett sådant sätt att den
faller på consumenten och icke , genom
sättet *tt den utgöra, blir att anse för en
afgift af förmögenhet.
Herr Ber glimån, Ambrosius Magnus.,
anhöll att följande anförande skulle, i fall
af återremiss , få åtfölja de öfriga Herrar
Ledamöters :
Ödmjukt Anförande:
För att ej upprepa hvad flere värda
ledamöter anmärkt vid Be villningstJt&kot*
Den 11 Juli f. nt,
tets Betänkande, om Allmänna Beviilnin-
gen, vill jag, för min del, endast väcka upp¬
märksamhet å hvad i tryckta exemplaret,
anföres: att med anledning af förd
klagan öfver DebetSedlarnes multiplice¬
rande utöfver verkliga behof vet>, Utskot¬
tet inskränkt deras antal inom hvad det
samma brafver, har, så väl för att ersätta
den härigenom mindskade inkomst för Hä¬
radsskrifvare, m. m. Den åberopade klagan
har visserligen ej haft afseende på de ige¬
nom 1812 års BevillningsFörordning till¬
komna DebetSedlar, utan blifvit föranledd
åf dessas mångdubblande, hvarigenom
vinningslystne Häradsskrifvare i inånga Län
prejat skattdragarne. Att nu af Statens me¬
del gifva ersättning för en olaglig inkomst
(Jag vill ej benämna den som den förtjenar),
är helt säkert icke Utskottets tanka; utan
lärer afseendec vara å de år 1812 utsatta
flera men nu förrnindskade DebetSedlar —
Synes ej någon ersättning böra äga rum, så
vida man icke vill antaga, hvad som ej är
länkbart, att antalet af DebetSedlarne ö-
kades år 1812, för att öka HäradsSkrifvar-
hes inkomster. En Häradsskrifvare har visst
icke stor lön; men den är vanligen indelat,
och lika med en SubalternOfncers eller
StabsCapitaines: och om desse ej hafva så
träget arbete med Räknande och Skrifvan¬
de som HäradsSkrifvarne, hafva de dock
foaånga flera utgifter i Tjensten: och enär
IV?i ii Juli fni,
ingen fråga blifvit väckt om löntillökning
för dessa Officerare, vet ja" «j hvarför Hä-
radsSkrifvarne skulle få en sådan. För deni
som hafva coritanta löner blir nu en till¬
ökning anslagen, likasom för andrå penning¬
löntagare. Jag får alltså, för min del, pro¬
testera emot den föreslagna inhållningen a£
en procent af Länens Bevillningssumma, tili
ersättning för HäradsSkrifvarne och Fröf-
ningsCommitteernas Ledamöters underhåll,
tunnandes detta sednare bestridas af da
medel som dertill förut blifvit anordnade.
Herr Mannerstrwi, Johan: Då Bevill¬
ningsutskottets förslag blifvit återremitte-
radt, utber jag mig att få nämna de erin¬
ringar, hvilka, vid en hastig öfversigt af nå¬
gra få momenter uti samma förslag , synts
mig förtjena att framställas:
Utskottet har nedsatt Bevillningen för
Embetsman i procent, men bibehållit den
grogression eller skiljaktighet uti procen¬
ten imellan större och mindre löner, hvil¬
ken förut ägt ruin. — Jag bör härvid fästa
Höglofl. Ridderskapets och Adelns uppmärk¬
samhet derpå att i allmänhet penninglönta¬
gare, hvilka hafva öfver 600 och 1,200 R:d,
i anseende till sin ställning ofta kunna anses
sämre lönade än de som hafva under 6oo
R:d.; och att detta äfven gäller om högre
Embetsman i Staten, hvilka hafva de stör-
Den II Juli. f. TO.
60g
sta penninglöner. Otvifvelaktigt är det esa
orättvisa att någön Bevillning afdrages pä
löner, hvilkas otillräcklighet eller knapp¬
het är allmänt erkänd, men om någon
Bevillning skall erläggas, medgifver jag att
l procent är det rnindsta belopp som bör
komma i fråga. På ofvannämnda grund bör
likväl icke mer ani procent erläggas af al¬
la löner. Af Bevillningsutskottets förslag
till afgifter på synbar- förmögenhet eller
inkomst, hvilken är beräknad till lika
praxin för alla både större och mindre £-
"endomar, hämtar jag äfven skäl till den«
na tanka, heldst Utskottet afskafFat den pro¬
gressiva afgiften sorn år 1812 fastställdes.
Dessutom är det nu så mycket mindre skäl
att ålägga de penninglöntagare, hvilka hafva
öfver 600 R:d. lön, högre Bevillning än 1
procent, sorn de vid den lönförhöjning som
StatsUtskottet föreslagit fått en ganska rin¬
ga tillökning, för de större lönerna endast
20, 15 och 10 procent sig tillagda. Jag
yrkar på dessa skäl, enliga med de grunder
sorn Utskottets pluralitet antagit, att Be¬
villning på alla penninglöner må till 1 pro¬
cent nedsättas. Den summa som härigenom
afgår är i förhållande till det hela obetyd¬
lig och kan så mycket heldre afgå, som
Bevillningssumman tål nundskuing; likväl
finnas uti Förslaget Artiklar som kunde till
ersättning höjas, och ibland dem den utsat¬
ta Micitniafgiften för Grosshandlare. — Den
Déit 11 Juli f. m.
är t. ex. i Stockholm och Götheborg be¬
stämd endast till 30 R:d. Den som har så
liten rörelse och ett så obetydligt Capital,
att han icke kan erlägga högre Bevillning,
än nämnda summa, hör icke blifva Gross¬
handlare i dessa städer. Han kan dä hel¬
dre qvarblifva på Contoir, hvilket också
bäst instämmer med den hos Näringsidkan-
de klasserna i städerna rådande tanka, att
man icke för tidigt bör på egen hand börja
rörelse, innan både kunskaper, Capital och
credit dertill berättiga. Detta skäl är, må
bända, mest gällande i fråga om Grosshan¬
del; således'; tillstyrker jag att Minimiafgif-
ten för Grosshandlare i Stockholm och Gö¬
theborg må till 100 R:d. och deröfver ut¬
sättas, och i förhållande derefter i de an¬
dra Städerna der sådana Handlande finnas.
För att styrka denna tanka, och för att
visa huru ringa förenämnda Bevillning är
i förhållande till den för åtskilliga andra fö¬
reslagna, vill jag endast nämna att en A-
cteur, Danseur eller Musikant är i lägsta
graden taxerad till 25 R:d. Dessa personer
kunna uti vårt land sällan erhålla högre
lön och inkomster än som nödvändigt for¬
dras för att anskaffa dem som äro öfver
medelmåttan , och afdraget på dessa in¬
komster är derföre känbart. För Artister
är lägsta afgiften utsatt till 50 R:d. Stora
Artister äro sällsynta i vårt likasom uti al*
Den 11 Juli /, w.
la länder, och Staten gör en ringa ujfpoff.
ring då den för dem mindskar afgiften el¬
ler alldeles befriar dem derifrån. Lika-
mycket som jag derföre linner skäl att af-
giftema höjas lör en klass af Näringsidka¬
re hvilka af författningar och conjuncturer
Varit och ännu äro gynnade, lika mycket
anser jag billigheten fordra att Konstsnil¬
let icke högt beskattas uti ett land sorn
endast medelmåttigt kan uppmuntra det.
En mera hufvudsaklig anmärkning tor¬
de jag sluteligeu få underställa Ridderska-
pet och Adeln, den nämligen om Samman¬
sättningen af TaxeringsCommittéerna i Stä¬
derna. I Stockholm t. ex. skulle den , en¬
ligt förslaget, bestå af 6 Ledamöter af A-
deln,6 af PrestStåndet, 12 ofrälse Stånds¬
personer och 48 Borgare; Således skulle
de sistnämnde utgöra ett dubbelt an¬
tal emot de 3:ne förutnämnda klasserna.
Jag behöfver endast nämna detta förhållan¬
de för att visa orimligheten deraf att dessa
Taxeringscommitteer sålunda varit samman¬
satta. Så länge Ledamöter Ståndsvis dit-
väljas, bör lika litet denna skilnad i antal
vara i städerna som på landet: Uti Hera
Taxeringsdistricter på landet linnas blott
några få Adelsmän och ofrälse ståndsperso¬
ner, likasom endast få Prester uti alla di¬
stricts äro : Bönder äga således större de¬
len af Hemman och förmögenheten inom
6oS
Ben n Juli /. ni.
dessa orter, och efter sammn grundsats, som
är anta gen för städerna , skulle d<- således ha
ett vida större antal af Ledamöter i Taxe-
ringscommitteen än de öfriga Stånden, hvil*
ket de likväl lika litet torde yrka , sora det
skulle medgifvas. Uti Stockholm utgör
dessutom Adeln och ofrälse Ståndspersoner
ett så stort antal, att de visserligen böra i
étt större förhållande emot Borgare, än fö*
reslagetär, der taxeras. Jag tillstyrker der¬
för att Borgerskapets Ledamöter i Taxe*
ringsCommitteén i Stockholm må mindsE
nedsätta» till hälften, eller ock de andra
Ståndens Ledamöter ökas i samma förhål*
lande. Denna anmärkning gäller äfven,
fast med skiljaktighet i antal, för de öfri¬
ga Städerna.
Grefve Mörner,'Carl Stellan: Det har
ej varit oväntadt att anmärkningar skulle
göras mot det Bevillningsproject Bevillnings¬
utskottet till Riksens Höglofl. Ständers
pröfning haft äran inlemna. Sådant ligger
i sakens natur: synnerligast då flera förslag
i denna fråga inkommit, och hvilka väckt
någon uppmärksamhet. Troligen skulle un¬
der hvilken period som heldst ett Bevill-
ningsförslag, uppgjordt af de mest erfarna
och upplysta män, undergå ett lika öde.
BevillningsUtskottet har iinellertid endast
varit lifvadt af den känslan , till att sam¬
vetsgrant följa öfvertygeisen, att uppfylla
Den il Juli /. ttt.
607
sina pligter mot Fäderneslandet, och söka
till att kunna svara emot det förtroende,
som Riksens Ständer behagat lemna åt dess
Ledamöter. BevillningsUtskottet har der¬
jemte sökt noga följa 2 grundsatser, näm¬
ligen: först att uppgöra förslaget på såda¬
na grunder att Staten kan påräkna en säker
inkomst; sedermera att, i det möjligaste,
på rättvisa och billighet dela Beskattnings-
summan medborgare imellan. Och jag tror
att, så vida Riksens Ständers Majoritet gil¬
lar förslaget, skall en kommande tid rätt¬
visa Utskottets åtgärder. För min enskilda
del har jag till det mesta varit ense med
de af Utskottet tagna beslut; det vore,
kanske, således med min skyldighet förenadt
att upptaga och besvara hvarje anmärkning;
men, då jag icke tror att min vederlägg¬
ning kan verka på andras och upplystares
öfvertygelse, skulle en lång disscussion icke
leda tili något synnerligt ändamål, utan
blott mindre nödigt upptaga Ridderskapets
och Adelns dyrbara tid. Jag hemställer för¬
denskull ödmjukeligen om ej anmärknin-
garne nu böra återremitteras till Utskottet,
för att der ytterligare undergå den hand¬
läggning Riksdagsordningen föreskrifver.
Friherre Cederström, Anders: Hufvud-
andamålet till återremissen af Bevillnings¬
utskottets Betänkande torde vara erhållande
af en Sann värdering å Landtegendomar J
6«8
Den ii Juli f. m.
hvarföre jag får anhålla att Ridderskapet
och Adeln måtte anmoda Utskottet göra af¬
seende på mitt värderingssätt i de d* lar det
kan leda till ändamålet: hvaröfver jag hos
Herr Grefven' och LandtMarskalken anhål¬
ler om proposition.
Herr Munck af Rosenschöld förklarade
sig instämma med Friherre Cederström.
Herr Hammarhjelm, Carl, uppläste
följande:
Vid Brukens Bevillning utbedpr mig
vördsammast få göra följande anmärkning:
Som Utskottet statuerat den grund att
BruksBevillningen bör erläggas efter årliga
tillåtna Smidet, så torde vara nödigt stadga
huru afgiften bör beräknas för sådana Bruk,
der Smidesrättigheten är oinskränkt; Det
torde derför vara nödigt att vid sådana Bruk
stadga det årliga tillverkningen, sorn af
Bruksägaren skall uppgifvas och styrkas,
derstädes skall tjena till grund för Bevill-
ningen.
I anledning af hvad öfver detta ärende
blifvit anfördt, gjorde Hans Excellence
Herr Grefven och LandtMarskalken propo¬
sition till åtetremiss af Betänkandet, och
att de gjorda anmärkningarne måtte det¬
samma åtfölja.
Bifölls.
Din 11 Juli f. m.
Herr Trafvenfelt, Carl, hade inlemnat
följande Dictamen, som upplästes, så lydan¬
de:
Ibland nyttigare Inrättningar torde man
med skäl kunna räkna den ibland hufvud¬
stadens och flere Läkare i Landsorterna
ingångna förening, under namn af Svenska
Läkaresällskapet, hvilket nu pä 7:de året
fortfar att uppfylla sin bestämmelse, till'för¬
mon för mensklighetea och läkare veten¬
skapen.
Nyttan af en sådan Förening lärer icks
behöfva, inför så upplysta män, vidlyftigt
ådagaläggas. Hvar och en inser värdet af
en Inrättning, som har till föremål: Läka¬
revetenskapens fullkomnande, genom inbör¬
des meddelande af kunskaper och samlad
erfarenhet, samt det vänskapliga förtroen¬
det Läkarne imellan. Kongl. Maj:t har, jem¬
te betygande af Dess Nådiga välbehag för
Sällskapets bemödanden, i nåder bevilljat
Postfrihet för Sällskapets brefvexling. För
Öfrigt har Sällskapet utan något publikt
understöd, hittils, endast genom Ledamö¬
ternas sammanskott, på ett sätt som visar
Svenska Läknrecorpsens oegennytta och nit
fur Vetenskapens befordran, hestridt d«
icke obetydliga utgifterna vid Handlingars
och Årsberättelsers digifvande, samlandet
Ridd. o. Ad. Prot. 77. 71».
filo
Den ii Juli /. m.
af ett Bibliothek, utländska Journalers inför-
eiuifvande, m. m.
Öfvertygad att Eders Excellence och
Höglofi. Ridderskapet och Adeln med väl¬
behag anser allt som i någon mån gagnar
det Allmänna, har j.ig, i egenskap af Laka-
reSällskapets Secreterare, ansett mig plig-
tig göra denna anmälan, då jag nu, på Säll¬
skapets vägnar, har den äran öfverlemna
ett antal Exemplar af Berättelsen om Säll¬
skapets Ai beten det förflutna året.
/ *
Herr Grefven och LcindtMarskalken
proponerade Ridderskapet och Adeln att,
genom ProtocollsUtdrag, betyga Läkare-
Sällskapet sin aktning öfver dess nit för
Vetenskapens framsteg, och sin erkänsla för
det nu gifna vedermälet af dess uppmärk¬
samhet.
Föredrogos å nyo och biföllos följande,
den ^ Juli på Bordet lagda, Betänkanden
och Memorial:
1:0 Från Lagutskottet angående tillägg
vid 9:de Cap. 6:te §. Handelsbaden, i afse¬
ende på vitén vid förskrifningar.
2:0 Från StatsUtskottet angående Re-
cognitionsskogarne.
Den 11 Juli f. m.
3:0 Från Lagutskottet, i anledning af
återremissen af Utskottets Memorial om fo¬
rum för mål som röra försummelse vid
skjuts, väglagning och snöskottning.
4:0 Fran Lag- samt OeconomieUlskot-
tet, angående rättelser och tillägg i Kongl.
Förordningen om Stängselskyldigheten.
5:0 Från OeconomieUtskottet, angående
vissa öfverklagade olägenheter för Båts-
mansRothållare.
6:0 Från StatsUtskottet rörande medel
till Casernbyggnad för 2:ne i Ystad förlag¬
da Esquadroner af Mörnerska HusarRege-
mentet.
I anledning af detta sistnämnda anförd»
Herr Klinteberg, Wilhelmi I anledning a£
den i Utskottets Betänkande projecterade
föreskrift för Konungens Befallningshafvan¬
de i Malmö att afgifva underrättelse om
Casernbyggnadens företagande och fullän¬
dande, anser jag mig böra gifva tillkänna,
att sjelfva Casernen redan är färdig och be¬
gagnas, så att endast Stallen felas; men,
som kostnaden blifvit bestridd af förskjutna
och lanta medel, så är ock, till gäldande
deraf, det föreslagna understödet högst be¬
li olli g t.
6iz
Den ii' Juli j.jn.
Upptogs å xiyo StatsUtskottets elen n
Joli på Bordet lagda Utlåtande i anledning
af anmärkningar vid des« Betänkande örn
Lön för bättring för Penninglönlagande Em-
bets- och Tjenstemän.
Herr Munck af Rosenchöld, Eherhard:
StatsUiskottet har, i sitt mi upplästa Utlå¬
tande, upptagit {lera vid dess Betänkande
gior la anmärkningar, men icke den, i min
tanka, vigtigaste, som angick Lönförbättrin-
gen för den delen af Militairstaten, som
har sin Ion i penningar. Jag bär förut fle¬
ra gånger yttrat mig anse oss böra vara åt-
mindstonc lika så angelägna om att förbät¬
tra lönernt för Militaira, som för de Civila
Embetsmänneu. Jag bar trott, att Riksens
Ständer böra sj Ifve best,amma denna Lön¬
förbättring, samt göra det på e!t xegleradt
och varaktigt sätt, i sammanhang med Lön-
forbättringen för Civilstaten: och jag har
opponerat mig emot alla osäkra och obe¬
stämda grunder för den. Fäderneslandets,
ja Riksens Ständers eget intresse fordrar, att
Riksens Ständer sjelfve åtaga sig att be¬
stämma denna vigtiga säfe, och icke låta
dan bljtt komma an på Styrelsens välbehag
och åt dess disposition lemnade tillfälliga
besparingsmedel. Utskottet har ej kunnat
bifalla mitt förslag, att lönförhöjningen
skulle utgöras för alla med 50 procent, och
att härifrån endast skulle undantagas de
Den 11 Juli. f. nt.
613
löner som 1809 blifvit,med afseende på va¬
ruprisernas stegring och sedelmyntets mind-
skade värde funderade, samt att lönerne bö¬
ra helt och hållet beräknas i Spannmål.
Som jag omöjligen kan vara i stånd att 'så
val som Utskottet bedöma beloppet af de
för detta stora ändamål nödiga tillgångar,
sä får jag blott erinra, att jag föreslog, att
den af Utskottet föreslagna tillökning, tfif
ända till 75 procent, och de 1809 fundera¬
de löner, tills vidare ej erhålla någon be¬
tydlig- tillökning, hvarigenom den af mig
föreslagna genei'ela tillökning af 50 pro¬
cent, ej fordrat betydligen större tillgångar,
än den som Utskottet föreslagit. Jag vill
nu blott anmärka, hvad sensation det skall
göra hos Militairen, om Riksens Ständer
blott emot de Civila, och icke emot de
Militaira, Embetsmännen, vid detta tillfälle
ådagalägga sin vålvillja — eller, rättare sagdt,
rättvisa. Jag föreslår derföre, att StatrUtskot-
tets Utlåtande får hvila, tills det inkommit
xned sitt Betänkande om löneföibättringen för
de Militaira Embetsmännen.
Herr Danckwardt, Carl Magnus: Da
frågan om Löntillökningarna sist förehades
inför Ridderskapet och Adeln, vågade jag
vördsamt, 1 grund af StatsUtskottets eget
tillstyrkande om anslag för åtskillig ny be¬
tjening inom Svea HofRätt, Föreslå, att 2:ne
nya ProtocollsSecreterare-löner mått» på
6i4
Den »i Juli f. m.
Stat uppföras vid JustitieRevisionen; men
Utskottet har icke ansett sig böra upptaga
denna fråga, såsom en ny motion, väckt
efter den i Riksdagsordningen föreskriFna tid,
och det är i anledning af detta Yttrande
som jig Föranlåtes vördsamt anhålla att
inför Högloft, Ridderskapet och Adeln få
framställa de skäl som jag anser hafva be¬
rättigat mig till min framställning: 56 §.
i Riksdagsordningen stadgar tydligen att
efter Motionstiden frågor kunna väckas, som
af redan fattade beslut eller redan upp¬
tagna ärenden kunna föranledas; och då
min framställning icke blott har oskiljaktigt
sammanhang med den förut väckta tillök-
ningsfrågan, utan tillika är helt och hållet för-
ar.l dd af Utskottets eget tillstyrkande röran¬
de de nya anslagen för betjening inom Svea
HofRätt, med hvilket Verk JustitieRevisio¬
nen fullkomligt delar lika behof, och med
hvilket den således bör, af rättvisa Ständer,
lillejkännas lika förrnoner; så torde Hög¬
lo*], Ridderskapet och Adeln benäget finna,
att jag icke blott ägt fog till min motion,
utan att Statsverket saknat skälig anledning
att densamma afslå. Jag nämner detta så¬
som" en anmärkning mot Höglofl. StatsUt-
tkottets åtgärd, och en förklaring å min
sida, utan att våga hoppas att det leder
till det önskade ändamålet, heldst 2:ne Stånd
redan lära afgjort sjelfva hufvudfrågan och
det 3".dje icke är i tillfälle att, lika med Hög-
Deu 11 Juli. f. m.
6i5
loll. Ridderskapet och Adeln pröfva hvad
jag emot Höglofl. StatsUiskottets Utlåtan¬
de nu anfört.
Frihere Stael von Hollstein, Corfitz
Ludvig: Med Professorn Rosenschöld con-
formerar jag mig så mycket heldre, i det
som rörer Lönförhöjningen för Militairen,
som det löfte de derom hafva, grun¬
dar sig på besparingarna inom huf-
vudtitlarne och öfverskotten å Stats¬
inkomsterna: detta allt är för mycket o-
bestämdt: heldst jag anser nödvändigt, att
Riksens Ständer nu sjeifve böra komma i
disposition af nämnda tillgångar, som blif¬
vit af förra Riksens Ständer öfverlåtne till
Konungens disposition att användas till då
varande behof, hvilka nu mera upphört,
och det uttryckligen blott till nästa Riks¬
dag. Det obehagliga intryck, hvilket hos
Militairen skulle uppsta, att se de Civila
Embetsmännens bästa varit Riksens Ständer
mera om hjertat att befordra, an deras, in¬
ser en hvar, och det äfventyrliga af ett
sådant beslut, i ett ögonblick då deras tjenst
torde påkallas; Det är således nödigt att
på enahanda sätt, som för de Civila Em*
betsmännen, uppgöra ett bestämdt prcject
till Lönförbättring, hvartill fond icke kati
saknas, da alla Statsinkomsterna användas
till de nödvändiga behofven. Intill dess ett
sådant förslag från StatsUtskottet inkom¬
Den ir Juli J. m.
mit, anser j.ig att afgörande af Betänkan.,
dtt bör hvila.
Herr nr Munch nf Rosenschöld, Eher¬
hard, Lagerheim, Lars Magnus, oell Grefve
von Schwerin, Fredrih Bogislaus, hemställ¬
de, om icke Ridderskapet och Adeln skulle
! f.nga upskUita med afgörandet af detta
Betänkande, till dess StatsUtskottets yttran»
de, rörande de mili t."vira penningelöntagarne,
hunnit inkomma, dä utrönas kunde, huru¬
vida enhet i principerna blifvit iakttagen,
och <lå besluten kunde fattas i sammanhang
lii^-d hvarandra.
Herr I andtMnrshalken gjorde harpa
proposition , hvilken bifölls.
Vid förn vad föredragning bifölls följan¬
de den 7 Juli på Bordet lagda Betänkauden
och Memorial;
i;o Från Lag- ecb OeconomieUtskot-
tet angående ändring i Kongl, Förordnin¬
gen om Stängselskyldigheten.
2:0 Från OeconomieUtskottet, i anled¬
ning af anmärkningar vid Utskottets Me¬
morial rörande Strandridareboställens på
Gothland underhållande, m. m.
Den 11 Juli f. m 1 6i?
5:0 Från Lag- och OeconomieUtskot¬
tet, rörande rättelser uti Enskiftesförordiiin-
gen af den 2 Februari 1807.
5:0 Från StatsUtskottet, i anledning
af gjorda anmärkningar vid Utskottets Be¬
tänkande om ersättning för inqvartering^
m. m. '
Upptogs till afgörande Lagutskottet»,
3en 7 Juli på Bordet lagda Memorial, an¬
gående skärpning i straffet för Skogsåver¬
kan,
Herr af Klinteberg, Wilhelm, yttrade
sig cj hafva väntat, att detta ämne skulle
särskildt behandlas, 'utan i sammanhang
med yttrande öfver Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om åverkan å Skogsplantering.
Ej heller hade han, förr än vid denna up-
lasning af Utskottets Betänkande, vetat att
Utskottet stadnat i 2:ne alternativer. Då
likväl ämnet nu ar särskildt behandladt, dä
skogarne löpa fara att genom vanvardan för.
lo ras, och det första af Utskottets alterna-
tiver innefattar en skärpning i straffet för
Skogsåverkan, ansåg han på det högsta nö¬
digt, att detta alternativ blefve af Ridder*
skåpet och Adeln godkändt.
6*8 Fett ir Juli f. m.
Uppå gjord proposition, fattade Rid-
derskapet och Adeln sitt beslut i enlighet
med Herr af Klintebergs yttrade tanka.
Till afgörande företogs LagUtskottets,
sedan den 7 Juli på Bordet hvilande, Me¬
morial i anledning af återremissen af Ut¬
skottets Betänkande rörande ändringar i
Concursförfattningar.
Herr von Schantz, Ifvar Fredrih Ga¬
briel: Då de förändringar uti Concursstad-
gan, hvilka Lagutskottet föreslagit, stå i
närmaste samband med Lagstiftningen i all¬
mänhet, och dessa förändringar ej äro af
den särdeles vigtiga egenskapen, att de, me¬
ra än den öfriga Lagstiftningen eller Lag¬
förbättringen, brådska, tror jag mig böra,
för att undgå obehagligheten af att uppre¬
pa förut gjorda anmärkningar, dem jag ej
Tinner vara af Utskottet vederlagda, till
Höglofl. Ridderskapet och Adeln hemställa,
om det icke vore lämpligt att afslå Ut¬
skottets Betänkande, samt öfverlemna hela
ärendet till LagCommittéen, att i samman¬
hang med de öfriga Lagförslagen behandlas,
pä det att dessa ämnen kunde få det samband
med allmänna Lagstiftningen, hvilket ge¬
nom LagUtskottets förslag kommer att
saknas.
Den 11 Juli f. m.
Ilerr Manner stam, Johan: Genom det
i 1
nu upplästa Yttrandet har Lagutskottet sökt
utreda och undanrödja de anmärkningar,
sorn Herr von Schantz, m. il. emot Ut¬
skottets förra Betänkande framställt. Jag
tror., att Utskottet pä ett tillfredställande
sätt dem besvarat. Då Herr von Schantz
icke yppat några nya hufvudsakliga erin¬
ringar, har jag följaktligen icke heller några
att vederlägga. Utskottet har, med noga
iaktagande af den grundsatsen, att spar¬
samt tillstyrka förändringar uti allmänna
Lagen och nu gällande författningar, lik¬
väl ansett de i fråga ställda rättelser och
tillägg uti Goncursstadgan, såsom vigtiga
för allmänna crediten, böra nu genast be¬
slutas. Jag tillstyrker derföre vördsammast
bifall till LagUtskottets Betänkande.
Herr Cederschöld, Fehr Gustaf: Att
bifalla detta Betänkande från Höglofl. Lag¬
utskottet, nödaas jag, för min del, vägra;
och det af följande skäl:
Utskottet anser den, som uppger sin
Stat, böra behandlas strängare i mån af till-
gångarnes otillräcklighet till skuldens be¬
talande. Denna straffbarhetens beräkning
efter ziffror synes vid sjelfva tillämpnin¬
gen böra blifva obillig. Det skulle näm¬
ligen helt och hållet kunna bero på vär-
deringsmannens godtycke, eller andra till-
Ö2o Den ii Juli f. m.
f älliga omständigheter, bvi i k oi dera, lagrum¬
met egentligen borde till Detta
tyckes Utskottet ock å' habi insett, och
derföre »r>*;t förvara den olyckliges Vält ge¬
nom pål j dar.de af eifordetlig graniagen-
het vid sjelfva värderi: .*f u. Meri det är
ej nog härmed. Da irg-n Ian noga be¬
stämma, hvad dess förmögenhet kan anses
vara värd; så kan han t j heller rikert iakfa-
ga det ögonblick, då han, till undvikande
af den större ansvarigheten, bör sin stat
uppgifva. Ej heller kan han, af wmma
orsak, på förhand veta, huru hans förhållan¬
de skall af Lagen blifva a ufed ii hvilket
likväl begreppet otn förbrytelse och straff¬
barhet tyckes förutsätta.
Men ännu ett skäl till afdag tror jag
inig finna deruti, att, då Utskottet stadgat
straff för den Bankruttör, sorn beträdes med
ett mot sina borgenärer oredligt förhållan¬
de, Utskottet likväl later på dessa ankom¬
ma, huruvida straffet skall undergås, eller
icke. Utskottet synes här tilldela enskilda
«n benådningsrätt, som jag trott ensam
kunna tillkomma Kongl. Maj:t. Härigenom
skulle kunna hända, att i den klass af men-
niskor, hvarest bankrutter oftast förekom¬
ma, hvar och en torde vara beredvillig att
frikalla från straff, i fruktan att sjelf, kan¬
hända, framdeles komma i samma belägen¬
het. Deremot skulle i de öfriga folkklas*
Pen 11 Juli /. m.
serna, hvarest Statens uppgifvande är mera
sä!l«vnt, den "lycklige troligtvis blifva be¬
handlad med mera stränghet; samt Lagen
således medgifva en alltför stor olikhet i
paföijderna äf en oel* samma handling.
AF dessa skäl förenar jag mig med
Herr Asessoin von Schantz i den vördsam¬
ma hemställan, om ej Betänkandet helt och
ballet bör ogillas.
Herr Maiinerstam: Den varda talaren
har anmärkt, att ett strängare ansvar i män
nf tillgångens otilräcklighet blifvit utsatt.
Utskottet har ansett det Stadgande i Con-
cursförordningen väl grundadt, hvarigenom
en viss gräns bestämmes, då gä Idenärs an¬
svarighet vidtager. Denna föreskrift är
i synnerhet nödvändig i afseende på den
klass, som Herr Cederschöld förmodligen
menar, nämligen, den sorn mest sysselsät¬
ter sig med sp-»dilationer, hvarpå mycket
är att vinna eller förlora. Utskottet har
häi vid utgått från den grundsatsen, att den,
hvilken, utan att äga egna capitaler eller
tillgångar att vedervåga, rörer sig m«d an¬
dras egendom, bör vara så försigtig i sina
beräkningar, att han icke sätter liela den
honom anförtrodda egendom på osäkra
företag. Det af dagliga erfarenhreteu be»
sannade förhållandet, att den som handlar
på credit blir rik, om speculationen lyckas,
022 Den ii Juli f. m.
trien nästan ansvarslöst förstör sina tiorge*
närers egendom, om företaget misslyckas,
visar nödvändigheten af den strängare på¬
följd för oredlig misshushållning, som är
föreslagen.
Den andra af Herr Cederschöld gjor¬
da erinran är mera grundad. Det kan icke
bestridas, att oredlighet bör straffas hvar den
ock uppenbaras. Lagutskottet har likväl
af de väckta frågorna icke trott sig böra
hämta anledning att i detta fall ändra Con-
cursstadgans föreskrift. Till densamma Ha¬
nes det skäl, att, då de enskilde eftergifvit
&in rätt till betalning hvarpå de endast
förlora, har man ansett lagens fordran af
straff i detta fall äfven kunna efterskänkas.
Utan att gilla denna antagna grund, ar jag
likväl af den tankan, att i fråga varanda
rättelse icke är lika mycket af allmänna
nyttan påkallad, som de öfriga tillägg och
ändringar, som Utskottet föreslagit.
Då jag således icke, för min del, finner
någon omständighet anförd, som bör hin¬
dra antagandet af LagUtskottets Betänkan¬
de, vågar jag förnya min hemställan derom.
Herr Grefven och LandtMar skalken
gjorde proposition till godkännande af Lag-
Utskottets Memorial, hvilken
Bifölls.
Dsn 11 Juli /• m>
623
Godkändes StatsUtskottets, den 7 den¬
nes på Bordet lagda och nu å nyo föredrag¬
na, Berättelse om General-AssistanceCon-
toiret.
Efter förnyad föredragning bifölls Stats¬
Utskottets, sedan den 7 dennes på Bor¬
det hvilande, Betänkande i anledning af
gjorda motioner om fortfarande bidrag af
Statens medel till Södertelge Canalinrättning.
Å nyo föredrogs StatsUtskottets, den
7 dennes pl Bordet lagda Betänkande an¬
gående Kronohemmanet Lindö, belägeti Hä¬
rads socken, Akers härad och Söderman¬
lands län.
Herr Danckwardt, Carl Gustaf: Det
är blott i afseende på den af StatsUtskottet
tillstyrkta optionsrättighet för nu varande
innehafvaren, som jag finner mig böra vörd¬
samt göra en anmärkning vid Utskottet
nu upplästa Betänkan^: Ehuru jag är öf-
vertygad, att Kongl.Maj:t, i likhet med hvad
I sådana fall förut blifvit i Nåder beslu-
tadt, icke skall bifalla att Kronans lägenhe¬
ter må kunna under sådana vilkor på Ar-
rendeauction utbjudas, tror jag likväl, att
Riksens Ständer sjelfve ick* böra gifva an¬
624 Den 11 Juli f. m,
ledning till ett suclionssätt» med hvilket, i
grund af sakens natur och den ringa täflan
som dervid mäste aga rum, sa mycket miss¬
bruk kan vara förenadt; och jag anser der¬
före, att denna del af StatsUtskottets tillstyr¬
kande bör ur Betänkandet utgå.
Uppå gjord proposition blef Betänkan¬
det af Ridderskapet och Adeln bifallet.
Följ inde, den 7 Juli på Bordet lagda
Belänkanden, frän StatsUtskottet, föredro¬
gos å nyo och biföllos.
1:0 Angående Fjerdingsmans aflöning
och deras boställens indragning.
c:o I anledning af återremissen af Ut¬
skottets Betänkande rörande yrkad postfri¬
het för sådana Tidningar,' sorn anses landa
till allmän upplysning, och hvarigenom Ut¬
skottets första Betänkande godkännes.
3:0 Börande väckt fråga om tillökt an¬
slag för Kongl. Bibliotheket.
Till afgörande företogs LagUtskottets,
den 7 Juli på Bordet lagda, Memorial rö¬
rande åverkan tå skogsplanteringar.
lim
Deu it Juli. f. m.
Herr af Klinteberg, Wilhelm'. Då sko-
garnes försummade värd i allmänhet t>ll
ovanlig höjd ökat priset ä denna nödvän¬
dighetsvara: Då Skogbristen, i synnerhet i
Riket* Södra orter, uppdrifvit värdet dera,
åtmindstone i Malmöhus län, till 36 å 4°
Rd. för hvarje Långfamn: Och då en fram¬
tid hotar med total brist, derest ej kloka
anstalter äro mägtiga. att afvända denna ho¬
tande utsigt; så hafva Malmöhus Lans in¬
vånare varit omtänkte att genom plantering
af hvart 5o:de Tunland af deras ägor be¬
reda deras efterkommande ett hopp, hvaraf
ue sjelfva icke kunna vänta att sig begagna.
Men med denna anstalt hafva de fästat
det ovilkorliga förbehåll, att straffet för
planteringars åverkan måtte skärpas, samt
att bevisningen af brottet måtte underlät¬
tas, så vida omtanhan i nämnda hänseende
skall vinna någon framgång.
Då Kongl. Majit härå fästat den tipp*
märksamhet, att berörda ärende blifvit med¬
delat Riksens Högloft. Ständer, för att derå
lemna deras utlåtande, så hade jag väntat,
att det åsyftade ändamålet skolat omfattas
med mera nit och åhåga för allmänt väl,
än som i Höglofl. LagUtskottets deröfver
åfgifna Betänkande utmärkes. Jag hade
väntat, att om åverkan å planteringar, om
tillgrepp af planterade träd ej kunnat ari-
llidd. o, Ad. Prat. 79. 80,
t
626
Den ii Juiri nt.
ses tinder lika egenskap nied annan tjufnad,
straffet åtraindstone skolat hänföras till såda¬
na nidingsbrolt, hvilkas qualification föran¬
leder, till en svårare påföljd, an för skogså¬
verkan nu linnes utstakad, på det genom
en hårdare bestraffning räddhågan för straffet
matte återhålla brottets begående. Och jag
hade väntat denna påföljd med destomera
skäl, sorn, då Lagutskottet tillstyrkt eti för-
ökadt ansvar för annan skogsåverkan, La¬
gens, analogie synts påfordra < n lika ökad
påföljd för ett svårare brott af Samma na¬
tur: Då Lagutskottet likväl ansett sig bin-
C? t-'
dradt för en sådan tillämpning, hufvudsak¬
ligen af det skäl, att den tillförordnade
LagCommitléen har sig uppdraget utarbe¬
tandet af en ny brottmålslag, så linner jag
ändå i detta föreburna hinder för straffets
skärpande en sådan, princip iakttagen, som
med det projecterade tillökade straffet för
en enskild skogsåverkan icke gerna står att
förena, och jag nödgas vid detta föreve¬
tande fästa till LagCotninittéens förväntade
project, en förhoppning, sorn ehuru med
lika tillförsigt till Lagutskottet, ändå fel-
slagit.
1 afseende på bevisningens underlät¬
tande får jag dock utbedja mig Ridderska-
pets och Adelns benägna uppmärksamhet,
medan då, genom 1805 års Skogsordning,
Kronans Jägeribetjente är tillåtet vittna om
Deu 11 Juli. f. m.
627
de Skogsåverkare, som de kunna anträffa,
destomera nödigt blir att enahanda princip
följes och tillämpas, i anseende till de till¬
syningsman, som för plauteringarnes vård
tillsättas; medan, då enligt träffad öfverens¬
kommelse, Jäger i betjeningen ej kommer att
vid den planterade skogens vård äga någon
tillsyn, det blir ytterst inoöriequent alt be-
Visningen vid åverkan å Kronoskogar me¬
ra skyddas och understödjas ar Lagen, än
bevisningen rörande särskilda personers di¬
ka beskaffade egendom, och på det att hin¬
der må undanrödja i anseende till den me¬
ra vigt Lagutskottet Synes hafva fästat å
Jägeri heljen ingens åtgärd derföre att de med
publik autoritet tillkommit, framför deni
som af enskilda personer äro antagne, så
hemställer jag, om icke 1805 års Skogsord¬
ning, hvad angar Skogsbetjentes rätt att
sjelfve vittna i Stal otn skogsåverkan, må
deri gen tfmvinna en allmän tillämpning, att
sedan skogsägarne antagit vissa personer?
till den erforderliga skogsvården, desse var¬
da med Konungens Befallningshafvandes för¬
ordnande bekräftade i beställningen, och
derigenom satte med Skogsbetjente i lika
verksamhet, befattning och anseende, heldst
r annat fall, genom bevisningens försvå rän¬
tie, den möda, tidspillan och kostnad vöre
förgäfves, som å skogsplantering kommer'
att vidare användas.
Den ii Juli ’/. TT-.
Ridderskapet och Adeln, sorn ansäg da
pj irda anmärkningarna hindra antagandet af
Utskottets Betänkande, biföll den proposi-
tion, sorn af Herr LandtMar skalken gjordes,
att Betänkandet återremittera.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMarskalken hemställde, om icke, dåj
i afseende på sådana frågor, som af Stats-
och BevillningsUtskottet blifvit behandlade,
skiljaktigheter RiksStånden imellan torde
uppstå, som fordra afgörande genom Nämnd
eller det sä kallade förstärkta StatsUtskot-
tet, Ridderskapet och Adeln, vid det val,
som härtill komme att anstälbis, ansäge, u-
tom de 2i ordinarie ledamöter, hvarmed
StatsUtskottet borde förstärkas, afven 6
suppleanter vara af nöden att utse.
*
Bifölls.
Justerades följande underdåniga skrif*
velser till Kongl. Maj:t:
1:0 Om förbud mot anläggande af sa
beskaffadt Vattenverk, hvarigenom, förme*
deist uppdämningar, angränsande ägors upp¬
odling förhindras.
b:o Om Landsvägarne* utvidgning*
Den 11 Juli /■ in. ‘5,i9
5:0 Om Luderplatser och allmänna
Skallgångar. *
4:0 Om Löfås Silfververk 1 Schedevi
Socken och Kopparbergs Län.
5:0 Om inrättande af en praktisk
BergSchola.
6:0 Om Mästare- och Vägpenningar.
7:0 Om medol till Vaccinationens be*,
främjande.
8:0 Om Stockholms stads samt de öfri¬
ga städernas Källarfriheter.
9:0 Öm förhöjning i dagtractamente
för Länsmän.
10:0 Om Skuldebrefs executiva påföljd.
Justerades följande
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög*
lofl, Ridderskapets och Adelns Ple*
nupv-den 1 Juli 1815.
S. D, Föredrogos å nyo och biföllos
följande StatsUtskottets, den 17 Juli pä
Den ir Juli /. m,
Bordet lagda Betänkanden af den 3 och
Juli nämligen:
1:0 I anledning afen af Rikets Herrar»
jr. in. Herr Grefve E, Ruuths till Utskottet
inknutna anmärkning om prolongation med.
afoetalriingen pä de 2:ne lån, sorn Hans
Exctllence uti RiksgäldsContoiret innehar.
2:0 J anledning af Handelsman Häger-
mans Memorial om medel till Casernbygg-
nåd för 2:ne i Ystad förlagda Esquadroner
af Mörnerska HusarRegementet.
5:0 J anledning af gjorda anmärknin¬
gar vid Utskottets Betänkande öfver Gref¬
ve Gyllenborgs motion otti ersättning för
inqvartering m. m,
4:0 I anledning af gjorda motioner om
fortfarande bidrag af Statens medel till Sö¬
dertelge Canalinrättning.
5:0 Angående Kronohemmanet Lindö,
beläget i Härads Socken, Akers Härad och
Södermanlands Län.
6:0 Angående Fjerdingsmans aflöning
och deras boställens indragning.
7:0 Öfver Herr Kyrkoherden Lutte¬
mans Memorial otti tillök t anslag för Kongl,
Bibliotheket,
Den ix Juli /• m-
8’0 Angående Anmärkningar vid Stats¬
utskottets Utlåtande öfver Herr von Tör¬
nes Memorial om Postfrihet för sådana
Tidningar, som anses lända till allmän upp¬
lysning, tillika med Utskottets den 27 A-
pril härom äfgifna Betänkande. Ut Supra.
S. D. I anledning af gjorda anmärk¬
ningar vid Bevillningsutskottets, den 1 Ju¬
li afgtfna och påföljande dag på Bordet landa
Memoria', rörandeAllmännaBevillningen, be¬
slöt Högloft. Ridderskapet och Adeln att
detsamma återremittera, med anmodan till
Utskottet att skyndsamligen med Utlåtan¬
de öfver de gjorda anmarkningarne till
RiksStånden inkomma. Ut Supra.
S. D. Återremitterade Ilöglofl. Rid.
derskapet och Adeln LagUtskottets, den 7
dennes på Bordet lagda, Memorial, af den
27 Juni i anledning af Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga Skrifvelse angående ansvar för åverkan
ä Skogsplanteringar. Ut Supra.
S. D. StatsUtskottets den 4 Ju^*
na och den 7 på Bordet lagda Berättelse
och Utlåtande om General-AssistanceCon-
tciret, blef nu ånyo föredraget, och af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln godkändt.
Ut Supra.
S. D. Till afgörande företogs Lag-
Utskottets, den 27 Juni afgifna och den 7
$5? Den ii Juli J. m.
dennes på Bordet lagda, Memorial angåen¬
de skärpning i st.rafFet för Skogsåverkan;
och fann Ridderskapet och Adeln för godt
atl lemna sitt bifall till de uti Betänkan¬
det främst framställda alternativ. Ut Supra.
S. D. Biföll Höglofl. Ridderskapet och
Adeln följande LagUtskottets den 50 Joni
och 4 Jul» afgifna och den 7 juli på Bor¬
det lagda, Memorial;
1:0 I anledning af Kongl. Map.ts Nådiga
Proposition angående tillägg vid 9 Gap. Q §.
ByggningsBalken,
2:0 l anledning af de anmärkningar
som blifvit gjorda vid Utskottets Betänkan¬
de angående ändringar i Concursförfattnin-
garna. Ut Supra.
S. D. Upplästes ånyo och hiföilos föl-
| inde Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskottets den 4 ocb 6 Juli på Bordet lag¬
da Betänkanden och Memorial :]
1:0 Angående flera öfverklagade olägen¬
heter för Båtsmans Rotehållare.
.<
2:0 I anledning af de anmärkningar
som blifvit gjorda vid Utskottets Memori¬
al om Allmogens på Gothland skyldighet
att underhålla Strandridare-boställsbyggna-
der, m, in. Ut Supra.
V
Den 11 Juli f. nr.
633
S. D. Följande den 4 Juli afgifna och
åen 7 på Bordet lagda, gemensamma Me¬
morial från Lag- samt Allmänna Be¬
svärs- och OeconomieUtskotten, föredro¬
gos å nyo och bifollos:
1:0 Rörande yrkad förändring i Kongl.
Förordningen den 2 Februari 1807, angå¬
ende Enskiften.
I anledning af Riksdagsmannen Olof
Olofssons och Johan M. Wessings motio¬
ner oni Förändringen i vissa delar af
Kongl. Förordningen den 9 Februari 1812,
angående Stängselskyldigheten.
5:0 I anledning af Riksdagsmannen
Anders Larssons Motion om rättelser och.
tillägg i andra delar af samma Förordning.
S. D. Bifölls LagUtskottets, den 4 Ju*
li afgifna och på Bordet lagda, Memorial
i anledning af de anmärkningar, som blif¬
vit gjorda vid Utskottets Memorial om fo¬
rum för mål som röra försummelse vid
Skjuts, Väglagning och Snöskottning.,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åt¬
skildes klockan §• till 3.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Ö34 Den 11 Juli e. ra.
Tisdalen den 11 Juli.
o
Plenum klockan 5 eftermiddagen.
Justerades följande Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse till Kongl, Majit
1:0' Om de Rotsbiften, som varit nyt-
jade af Söderhamns GevärsFactories Betje¬
ning och Arbetare.
2:0 Om tractamente för Nämndemän.
3:0 Om Arbets- och Correctionshus
för lösdrifvare.
4:0 Om fortfarande af de till hamn¬
byggnaderna i Helsingborg anslagna bidrag
#f allmänna medel.
510 Om Svanshamrars anläggande m. m.
6:0 Om Bergsförfattningarnas öfverse¬
ende.
7:0 Om Lönförbättring för Landshöf*
dingen i Christianstads Län.
8:0 Om Lösens tecknande å Kongl,
Majits Nådiga Domar och Utslag, m. 1x1,
Den 11 Juli e. m, 635
9:0 Örn Allmänna Straff- och Corre¬
ctionshus.
10:0 Om Bytes-Yeikct.
Justerades följande
Utdrag af Protocollet hållet i Hög.
loll. Ridderskapets och Adelns
Plenum den 11 Juli 1815.
S. D. Togs a nyo under öfvervägan¬
de Kongl. M j:ts Nådiga Skrifvelse till
StatsUtskottet af den 29 sistlidne Juni, in¬
nefattande en framställning af anslagen å
öfverskottsinkomsterna för 1812, 1813 och
1814 utaf Ön St. Barthelemi, hvilken, enligt
9 §. i 1812 års RiksdagsBeslnt, blifvit af
Riksens Ständer tagen undan från Sveriges
Statsförfattning, Administration och Drätsel,
under ingen annan förbindelse å Kongl.
Majits sida, än att vid hvarje Riksdag låta
till Riksens Ständers kunskap komma hvad
i denna del af Styrelsen sig tilldragit, hvad
fördel deraf för moderlandet kunnat vin¬
nas; och att enär något öfverskott af de
influtna medel skulle sig yppa, deraf all¬
tid hålla tillhanda hvad som till fyllande
af bristerna, derest sådana skulle uppkom¬
ma, erfordras, och då Ridderskapet och
v
Den it Juli e. m.
Audin häraf erfor, hvilka betydliga Summor
af dessa inkomster, under o fean berörd a tid
blifvit af Hans Maj:t använda till Sveriges
omedelbara nytta, samt i följe deraf till
lättnad för Svenska Statsverket och lisa uti
Nationens bördor; beslöt Ridderskapet och
Adeln, intagen, af detta Hans Maj:ts ädla
handlingssätt, föreslå sina respectiva Med-
Ständer att deröfver, genom en gemensam
underdånig Skrifvelse, frambära gärden af
sin upprigtiga och vördnadsfulla tacksam¬
het. Ut Supra.
S. D. Beslöt Högloft. Riddersfcapet
och Adeln att inbjuda sina respectiva Med-
Stånd till instämmande deri, alt det af Fri¬
herre Anders Cederström till Bevillnings¬
utskottet under denna Riksdag afgifna Re-
villningsFörsIag med dertill hörande värde-
ringsmethod, samt alla härmed gemenskap
ägande handlingar, så af ProtocollsUtdrag
och Remisser, som Bevillningsutskottets i
afseende häruppå hållna öfverläggningar
och tagna beslut, må genom anslag å Riks-
dagskostnadsmedlen, af trycket till All¬
mänhetens kunskap utgå, för att, efter ett
sådant allmängörande, vid en framdeles in¬
träffande Riksdag, kunna blifva föremål för
Riksens Ständers uppmärksamhet. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af
StatsUtskottets den 7 dennes på Bordet lagda
Den 11 Juli s- nt,
Utlåtande af den 50 Tuni i anledning af
anmärkningar vid diss Betänkande om an¬
slag af medel till förlag vid tryckning af
Historiska Samlingar, blef detsamma af
Ridder=kant-t och Adeln gödkändt, med
tilläggning, att Piiksens Stander måtte genom
lindet dåni" Skrifvelse hos Kona!. Majit an-
o ^ , Jf
halla, det matte för ifrågavarande ändamål pen*
ningeumlerstöd företrädesvis blifva i Nåder
anordnadt: uti hvilket beslut de öfriga re¬
spectiva Stånden skulle vänligen anrftodas
att instämma. Ut Supra.
Upplästes å nyo och bifölls Oecöno-
mieUtskottets, sedan den 7 Juli på Bordet
hvilanda, Utlåtande öfver de anmärkningar,
som blifvit gjorda vid Utskottets Betänkan¬
de angående upphandlingar för Kongl»
Majus och Kronans Räkning.
Å nyo föredrogs StatsUtskottets, den
7 Juli på Bordet lagda, Betänkande, an¬
gående f. d. vice Talemannen Jon Jonsson»
Memorial om lindring uti Batsmans-Indei-
ningen uti Blekinge Län.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning,
anförde:
I ett till StatsUtskottet remittcradl Me»
niorial har vice Talemannen J in Jonason
i .Blekingen yrkat lindring i Batsmanslndel-
ningen i Blekinge Län, hvaröfver Ståts-
Utskottet det utlåtande meddelt, att hos
Kongl M, j:t skulle den underdåniga anhål¬
lan framställas, det Konni. M;.j-t mätte i
Nåder täckas att intill nästa Lagtima Riks¬
dag låta anställa behörig undersökning, rö¬
rande ej ut; a dre Bätsmans-Roteringen i
Blekingen, ån Rusthållsinclelningen samt
• o . .
Soldat- och BatsmansRoteringcn-i Rikets
öfriga Provinser, sorn da håde Kongl. Majit
och Riksens Ständer kunna blifva i till lul¬
le, att sig yttra i det sammanhang, om och
hvad jemkningar dertill kunnat finnas nödi¬
ga. Härvid har jag intet att erinra, hvad
Blekingen angår, hvarom ftåga blifvit Vackt;
men då jag icke sällan funnit, alt man
sökt utsträcka Rust- och Rothållares förbin¬
delser; dä jag afven nyligen af ett Oeco»
nomieUtskottets Betänkande inhämtat, att
på Motioner om Knek)Contracternas efter¬
lefnad, i stället för tillstyrkande för Rothål-
lares utvidgade förbindelser blifvit af Ut*
skottet föreslagne: då jag således befarar,
att medgifvande af jemkningar icke torde
föranleda till Rust- och Rotehållares fördel
utan möjligen tiil deras ytterligare be¬
tungande; Utskottet äfven i min öfverty¬
gelse icke ägt för hela Riket föreslå fö»
renämnda undersökning, enär hvarken Kongl.
Den 11 Juli e- m.
639
Majrt genom Nådig proposition frågan här¬
om i Nåder framställt eller Memorial af
någon Riksdagsman dertill föranledt, så an¬
ser jig StatsUtskottets , utöfver behöriga
gränsör, utsträckta åigärd böra undergå
den inskränkning i ett förändradt Betän¬
kande. att hvad icke Blekingen rörer må ute¬
sluta*; så att några undersökningar i afse¬
ende på den öfiiga delen af Riket icke må
före<las. Jag anhåller ödmjukeligen, att
Utskottets Betänkande med dessa anmärk¬
ningar må återremitteras,
TTerr Berghman, Ambrosius Magnus,
yttrade:
Meningen med den föreslagna jemk-
ningen i Roteringen kan väl ej vara, att en
sådan skulle företagas inom eller samfäldt
öfver hela Riket. En sådan låter sig ej
göra; ty hvarje provins har förbundit sig
att igenom Knekthåll, utgöra ett visst an¬
tal Solda*er, och detta antal kan hvarken
ökas eller mimiskas, utan att KnektCon-
tracterna violeras. Afsigten med väckta
Motionen måste således varit, att Roterings-
rökning skulle ske inom hvarje Län. Vid
första påseendet skulle en sådan icke vara
obillig, då ganska goda Hemman befinnas
Vara lika roterade med rätt dåliga; men då
man med temlig visshet kan antaga för sä¬
kert, att vid Roteringen, alla Hemman fin-
64°
Den II Juli e. m.
go Roteringstunga ofver deras dåvarande
beskaffenhet, kari den sig nu företeende
skiljaktighet ej hafva uppkommit af annan
Orsak, an att de goda Hemman haft trefna
och flitiga åboer, hvilka dels i äldre, men
troligen mest i senare tider, igenom odlin¬
gar och förbättringar, fått dessa Hemman i
den beskaffenhet, som nu väcker uppmärk¬
samhet. Deremot de dåliga Hemman inne¬
hafts af tröga ooh försumliga brukare,
hvarigenom dessa Hemman nu äro i un¬
gefärligen samma ofördelaktiga tillstånd da
vid Roteringen sig befunno. Om, efter
projectet, en jemkning skulle företagas,
blefve väl följden, att de goda Hemman
belastades med en större och de dåliga lin¬
gö en lindringare rotering. Det ville säga,
de idoge Hemmansegarne lingö plikta för
deras flit, och de försumlige få lättnad i
utskylder för deras vårdslöshet. En för
flit och arbetsamhet icke uppmuntrande åt¬
gärd. En annan consideration förekommer
ock emot det uppgifna förslaget till Rotejemk-
ning, den att innehafvarne af de förmonli-
gare hemman hafva till högre pris inköpt
desamma, än hvartill de sednare blifvit be¬
talte, så att om dessa sednare äro efter
beskaffenheten högt roterade, har åtkom¬
sten varit desto mindre dyr. För min del
han jag alltså ej annat än afstyrka all rubb¬
ning, såsom både olaglig och obillig, samt
endast ledande till oredor.
En
V.
Den ii Juli e. nt.
641
En af Herr Grefven och J-andtJMar-
•t
skalken framställd fråga om de gjorda sn-
märkningarne ansågos hindra antagandet af
Utskottets Betänkande, äfvensom H. jr LaiA»t-
Marskalkens propositioner, dels till bifall
dels till afslag å Betänkandet, bbfvo alla
med Ja och Nej besvarade; men slutligen
förenade sig Ridderskapet och Adeln olli
Betan kan dels återremitterande.
företogs till afgörande StatsUislcottets,
Sedan den 7 Juli hvilanda, Betänkavide an¬
gående en gjord motion om understöd af
allmänna medel för utgifvandet af Skrifteni
Svensk Botanik.
Friherre Stael von Hollstein, Corfitz
Ludvig:Då detta bidrag blifvit tillstyrkt
af flera insigtsfull och nitiska Ledamöter
af Ridderskapet och Adeln, detta verk icke
allenast blifvit påbegyndt utan äfven långt
avancerat, samt i flera afseenden länder
till heder och ära för Fäderneslandet; bör
ingen tvekan efter min tanka kunna uppstå
att bevilija det begärdta understödet; det är
äfven så obetydligt comparativt med an¬
dra anslag hvilka begäras, som droppan t
Hafvet; medel härtill måtte derföre lättli-
gen kunna finnas, utan att dermed gravera
Ridd, o. Ad. Fröt, 81. 82.
642
jDen 11 Juli. e. jtz.
de summor som Konungen till dess enskib
da disposition kunna anslås.
I anledning af hvad sålunda blifvit an*
märht, blef Betänkandet till Utskottet åter-
förvisadt.
Vid fömyad föredragning biföllos föl¬
jande, den 7 Juli på Bordet lagda Betän¬
kande» och Memorial:
1:0 Från StatsUtskottet, i anledning
af LandshöfdingeEmbetets i Wermland un¬
derdåniga anmälan om Mantalsskrifvare-
Provisionen derstädes för åren 1812 och
1813.
2:0 Från StatsUtskotlet, i anledning
af anmärkningar, som blifvit gjorda vid
Utskottets Betänkande öfver Kongl. Mai:ts
Nådiga Proposition om ersättning af den
förlust i årlig inkomst, som allmänna Barn-
liuslnrättningen i Stockholm måst vidkän¬
nas genom StorFurstendömet Finlands af¬
trädande.
3:0 Från Oeconomie- samt Särskildta
Utskotten, i anledning af väckt fråga om
inskränkning i Halländska och Bohuslänska
Allmogens seglationsfrihet.
Dén 11 Juli. e. m. 64^
4*.o Från StatsUtskottet, angående o-
kad Betjening samt ersättning för skrifvare*
hjelp.
5:0 Från Öeconomie* och Särskildta
Utskotten, angående medel och utvägar till
Hamp-planteringens befrämjande»
Upplästes och remitterades till Stats*
Utskottet ett från Riddarhusutskott?! , in¬
kommet, den 6 Juli afgifvet Memorial, åt-
följdt af verificationer, angående ersättning
af Statsverket för 268 R:d. 35 sk. 6 rst»
Banco, hvilka af RiddarhusCassan till Rid*
darhusCanzdiets behof under innevarande
Riksdag blifvit förskjutna, med anhållan,
att medlen måtte mot RiddarhusKamrera-
rens <pritto utbetalas»
Företeddes deri redan den 2 juli hos
Ridderskapet och Adeln anmälte Löpareir
till Riksens Ständers underdåniga Skrifvel¬
se rörande utvidgad seglationsfrihet för
Skåne och Blekinge, å hvilken berörde dag
hade blifvit tecknad den hos Ridderskapet
och Adeln gjorda rättelsen och tilläggnin»
gen om rättigheten att från Skåne utföra
Spannmål till Blekingen, och hvilken rät¬
telse och tilläggning, af de öfriga Stånden
oifallen, nu äfven fanns å deras vägnar på
Löparen tecknad. I anledning häraf hade
Den 11 Juli e. m,
EitpeditionsUtskottet inlemna!: ett nytt ex*
emplar, hvaruti tilläggnlngen var införd ,
och -hvilken nu upplästes och af Ridder,ska-
pet och Adeln godkändes.
Upplästes ett ProtocollsUtdrag fran
BondeStåndet, af den 7 luli, hvaruti Stån¬
det förmäler sig för Tjenstemännen vid
sitt'Canzli önska en icke mindre aflöning
vid denna Riksdag än dem vid den före¬
gående varit förunnad, utan ock särskild af¬
löning för 6 Extra Ordinarie Canzlister; i
anledning af hvilket ProtocollsUtdrag Bor-
gareStåndet, genom Utdrag af Protocollet,
denna dag tillkännagifvit sitt instämmande,
hvad aflöningens förhö jande angår, samt förbe¬
håll om aflöning äfven för tre Canzlister
utöfver det för BorgareStåndet i Riksdags¬
ordningen bestämda antal af tvänne; haf-
vandes bägge respectiva Stånden anmodat
StatslJtskottet, att häröfver nied Utlåtande
och förslag inkomma.
Undertecknad Silverstolpe, Axel Ga-
briel: Emot remissen af detta ärende till
StatsUtskottet lärer Höglofi. Ridderskapet
och Adeln icke kunna hafva något att er¬
inra; hvad åter hufvudsaken angår eller
frågan om förhöjd aflöning, samt tillökning
i Canzli-tjenstemännens antal, får jag den-
äran yttra i afsende på aflöningen, att den*
Den 11 Juli e. m.
samma synes mig alldeles tillräcklig sådan
som den af Riksens Ständer' redan blifvit
besluten, och kan jag åtmindstone för de gan¬
ska sysselsatta tjenstemännen i Ridderska-
pets och Adelns Canzli försäkra, att de fin¬
na sig dermed fullkomligen belåtne för sin
möda, och aldrig yttrat någon önskan att
blifva till antalet förstärkta; men om så
skulle hända, att trenne RiksStånd bifalla
BorgareStåndets och BondeStåndets begäran,
dä, i denna händelse och endast såsom
en jemlik delning af rättvisa, torde Hög¬
loft. Ridderskapet och Adeln anse nödigt
förbehålla det dess Canzli, likasom det
Högvördiga FrestS.tåndet', m.itte åtnju¬
ta lika förmon som de öfriga tvänne Stån¬
dens bevilljas.
TIcrr Grefven och Lan dt Marskalken
gjorde härpå proposition, hvilken
Bifölls.
Upplästes BorgareStåndets Protocolls¬
Utdrag af denna dag, innefattande bifall till
OeconomieUtskottets Betänkande afj den
16 Juni, angående en fri Victualiehandel,
dock med det förbehåll och tillägg, att in¬
ga andra personer än verkliga hemmansäga¬
re få sig med denna handel befatta, och
haga kringfarande Köpsvenner tillåtas göra
4'
646 D*n 11 Juli. e. rt.
6' tclafri uppköp; men Städernas Handlan¬
de hädanefter som hittills obetaget, att', ge.
jioin utKind betjening, af landtmaonep be-
linga och upphopa Vicfualier,
Upplästes ett ProtocollsUtdrag från
Högvördiga PrestStåndet, a£ denna dag,
hvaruti förmäles, att sedan samteliga Riks-
Stånden bifallit StatsUtskottets Betänkande
engående t Hökning i Kongl, och Furstli¬
ga Hofvens StatsSummor och dä Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Vällofl. Bor-
gai-eStåndet icke ännu yttrat sig öfver He-
dervärda BondeStåndets inbjudning till in¬
stämmande tili de tillagg: att berörde till¬
ökning för Kongl. Maj:t och de öfriga Kongl.
Personerna skulle taga sin böljan ifrån den 1
Januari detta år och för Hennes Kongl. Hög-
het Prinsessan fortfara, till dess hon återvun-
»itDess fordna inkomster fran Stiftet Quedlin.
burg, uti hvilka tillägg PrestStåndet den 2 den¬
nes med Hedervärda BondeStåndet instämt; hav
PrestStåndet , pä det att berörde skiljaktig¬
het nu vid Riksdagens instundande slut icke
ml lägga hinder i vägen för expeditionen,
rörande den enhälligt beslutna tillökningen,
trott sigböra vördsamt och vänligen inbjuda
Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Väl¬
lofl. BorgareStåndet att sig benäget utlåta,
hurm jda de villja uti ofvanberörda tillägg
instämma.
Pen 11 Juli. e. nt.
65?
Herr Zibet, Ebbe Ludvig, hade inlem-
tiat följande:
Wördsamt Anförande till Protocollet:
Vid Högvördiga PrestStandets inbju¬
dande till Högloft. Ridderskapet och Adeln,
att accedera till dess nigning och bestäm¬
ma tillökningarna uti StatsSiunmorna for
Konungen, Drottningen och den Kongl.
Prinsessan till detta års början, yttrar jag
mig endast, hvad det gjorda tillägget angår,
nemligen att tillökningen af 12,000 R:d.
årligen för Hennes Kongl. Höghet Prinses¬
san skulle, enär Hennes Kongl. Höghet å-
terfår sina fordna reveniier af Qvedling¬
burg, upphöra.
Jag erinrar dervid, att RiksensStän-
der i detta fall icke kunna återtaga,hvad de
en gång bevilljat åt Hennes Kongl. Höghet,
som alltid variten prydnad uti Kongl. Fa«
millen.
Får Hennes Kongl. Höghet något fram¬
deles från Quedliugburg, är sådant en god¬
het och ynnest af Dess Höga Anförvandt,
Konungen uti Preussen, och har ingen re¬
lation med hvad Hennes Kongl. Höghet a£
Sverige åtnjuter.
Konung Fredric hade, om jag minnS
rätt, årligen 60,000 Ducater af HessenCas*
Deu 11 Juli. e. m,
sel; mfn HT-torien förmäler icke annat, än att
Sverige ansag detta för en stor vjbst för Lan¬
det, och höds aldrig till, att derföre göra Kon»
lingen något afdrag på det, sorn Hans
Kongl Maj:t, såsom Konung af Sverige, ät-
pjöt.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln an»
såg sig icke kunna frångå sitt redan fatta*
de beslut.
Upplästes och lades på Bordet följan¬
de frän Utskotten inkomna Handlingar:
1:0 Från StatslTtslcottet af den 6Juli, i
anledning af Hans Excellences, dfverStåt-
Iiåljarens m. tn. Herr Grefve Carl Mörners
underdåniga anhållan att Stockholms Stads
Ca<=«a måtte befrias finn den Stadens Krono»
Upphörds Verk åtföljande Ordinarie aflöning
och denna varda på Kronans Stat öfver¬
hud. Utskottet anser håde rättvist och bil¬
ligt, att Stockholms StadsCassa lindras fran
denna Betjening* ordinarie aflöning, jemte
de af Hans Excellence, Herr Grefven och
ÖfverStåthållaren föreslagna förhöjningar
uti vissa å nuvarande Stater uppförda Lö¬
ner ; och att beloppet häraf, utgörande,
enligt hvad ofvan anfördt är, tillsammans
Sju Tusende Sexhundrade FyralioÅtta Riks¬
daler Banco, uppföres på RiksStatens An*
JJen 11 Juli c- nu
dra HufvudTiiel och beräknas ifrån nast
kommande 1816 års början, samt Quartali-
tcr från Kongl. StatsContoii et utbetalas;
livilketUtskoLtetalltså tillstyrkt; hvaremot de
8-j R:>1. Banco, till Expenser, som Mantals-
Commissarierne åtnjutit, komma att försvin¬
na , och äfven formeligen afskaffas de pro¬
center, hvilka under namn af Sextionde
penningen af ATantalspenningarna, i grund
af äldre Författningar, ända tills år 1810,
utan anmärkning på Uppbörden blifvit af¬
skrifna, så att på KronoUppborden istock¬
holm, den må bestå af medel, som skola
levereras antingen uti Kongl. StatsContoi-
ret eller RiksgäldsContoiret, icke få göras
några andra afdrag eller innehållningar, än
Riksens Ständer vid 1812 ars Riksdag be¬
stämt eller vid närvarande Riksdag finna
för godt fastställa.
T öfrigt har Utskottet ansett det bora
åligga Stockholms Stad, att, sedan Ordina¬
rie- eller oförbättrade aflöningen bestrides
utaf allmänna medel, beslå den samma sum¬
ma, som till Betjeningens vid KronoUpp-
bördsVerket aflöning år 1814 från StadsCas-
san utgått, för att deraf tilldela denna Be¬
tjening samma Lönförbättring , som för Ri¬
kets ölriga Penningelöntagande Embets- och
Tjenstemän af StatsUtskottet blifvit före¬
slagen.
Dén 11 Juli. f. fri.
2:0 Från StatsUtskottet, af flen 6 Ju¬
li, i anledning af en, uti Konungens Nådi¬
ga Proposition om StatsVerkets tillstånd
och behof, till afskrifning i RiksStaten fö¬
reslagen summa af 5,285 R:d. 5 sk. 5 ist.
Banco, sorn af Statsverket blifvit Riks-
gäldsContoiret ersalt för de till ett lika be¬
lopp utaf BevillningsUppbörden i Stock¬
holms Stad skedda afdrag till aflöning åt
Uppbörds- och Mant-alsCommissarier. Ut¬
skottet yttrar sig i hufvudsaken med till¬
styrkan, att nu ifrågavarande Summa 5,285
Rid. 5 sk. 5 rst., hvilken innefattar aflö¬
ning till Mantals- och KronoUppbörds-Com-
Jnissarierna, för åren 1810,181-1 och 1812, samt
för första hälften af år 1813, må, pä sätt
Kongl Majit i Nåder behagat föreslå, uti
RiksStaten upptagas, för ätt sedermera der
alforss. Äfven föreslår Utskottet att utaf
Statsmedlen ma till Stockholms Stad utbe¬
talas, 1:0 1106 R:d. till KronoUppbörds-
Coramissariernas aflöning för sednare hälften
af år 1815, eller lika mycket som för för¬
sta hälften af samma år redan blifvit Sta¬
den godtgjordt; och 2:0 till enahanda behof
fulla beloppet för åren 1814 oc^ 18*5 > eller
2,212 R:d. för hvardera året, eller tillhopa
för åren 1815, 1814 och 1815, 5.550 R:d.
Banco; hvaremot och sedan nästnänmda,
till 18**5 ®rs slut beräkn,ade Summa af
5,550 R:d. blifvit betald, några! ^nnehåll.
ningar på Uppbörden af allmänna medel i
ven 11 Juli. e• M-
Stockholms Stad, i grund af äldre Författ¬
ningar, icke få äga rum.
3:0 Från OeconomieUtskoltet, af den 6
Juli, angående väckt fråga om befrielse för
Skeppare och Forbönder , att vid Tullkam-
yarna uttaga Förpassningar å Landets egna
varor, sora ifrån Uppstäderna till Stapel¬
städerna försändas. Utskottet anser sig ic¬
ke kunna tillstyrka upphäfvande af de i
dessa afseenden gällande stadganden af den
50 November 1810 och den 30 Mars 1814»
utan hemställer, i stället, om icke Riksens
Ständer kunde finna för godt, att denna
sak till Kongl, Majits Eget Höga skärskå¬
dande i underdånighet hänskjuta, då Kongl.
Majit, efter vederbörande Embetsmäns hö¬
rande, i Nåder lärer inse, huruvida de
nämnda stadgarnas upphäfvande eller förän¬
drande kan utan befarande af missbruk verk¬
ställas , och derefter lämpa de Nådiga åt¬
gärder, som Kongl. Majit, i sin vishet, med
Rikets väl kan finna vara öfverensstämman-.
de.
4:0 Från ConstitutionsUtskottet af de»
10 Juli, hvaruti Utskottet öfverlemnar föl¬
jande förslag till ny redaction af 58 $.
Riksdagsordningen: ”Alla omröstningar i
Utskotten skola ske per Capita imellan Ut¬
skottens samtliga Ledamöter, utan afseende
å Stånd. Då votering med slutna Sedlar
Den ii Juli. e. m.
anställes, må alltid en sedel uttagas och
förseglas, hvilken öppnas endast i det fall,
att rösterna vid uppsummer.möi t skulle be.
finnas lika delade. Är pluraliteten redan
vunnen, bör den allagda seddin genast förstö¬
ras. Inom BancoU-tskottet skola i de mål,
der Utskottet med Riksens Ständers ratt
besluta. Tvä Tredjedelar af Ståndets Leda¬
möter vara närvarande”. Hvilket forslas
C*
Utskottet anmäler till behandling enligt 56
§. Regeringsformen.
5:0 Från ConstitutionsUtskottet, af den
30 Juli, hvaruti Utskottet, i händelse Rik¬
sens Stander ej enhälligt antoge voteringen
per Capita, föreslår följande tillägg till 58
§. Riksdagsordningen, efter orden: i För¬
slaget intagas, ”Stadna inom Conslitutions-
Utskottet Två Stand emot Två vid pröfnin-
gen af enskilda Riksdagsmäns ingifna för¬
slag till ändring eller förklaring af Grund¬
lagarna, förfalla frågan”. Anmälandes Ut¬
skottet detta förslag till behandling enligt
56 §. Regeringsformen.
6:0 Från ConstitutionsUtskottet, af
den 10 Juli, hvaruti Utskottet likaledes
lill behandling enligt 56 §. Regeringsfor¬
men anmäler följande förslag till ett nytt
moment i 14 §• Riksdagsordningen, hvilket
efter 6 Momentet borde införas: ”Vare sig
P.-rt 11 Juli e. ni.
655
till val aF Elector eller Riksdagsman, sko¬
la dessa sedlar vara sa inrättade, att den
röstande derigenom icke utmärkes, hvar¬
före hvarje sedel icke må innehålla mer än
ett, efter den i Staden antagna beräkriings-
giund för detta ändamål lämpligt mindre
antal röster ä x, 5, 10, 20, 30 eller 50 rö¬
ster, hvilket antal röster af Valförrättare™
å Voteringssedlarna tecknas’’ ; samt i sista
momentet af §. orden: Borgare i Staden,
andras till: Borgare i någon Stad”.
7:0 Fran ConstitutionsUtskottet, a£
den 10 Juli, hvaruti Utskottet föreslår föl¬
jande nya Reuaction, hvilken i 37 §. Rege-
ringsFormen, i stället för det sista momen¬
tet, hvilket borde utgå, skulle införas: ”A-
delskap, Greflig eller Friherrlig värdighet,
som hädanefter förlänas, tillfälle endast
den sorn adlad eller upphöjd blifvit, och
forst efter dess död, eller om han adlig
värdighet lagligen frånträder, den äldsta
manliga Bröstarfvingen i rätt nedstigande
led efter led, samt efter denna grens utgång
Stamfidrens närmaste menliga afkomling ef¬
ter förstfödslorätten och så vidare.”
”Har en lill högre värdighet upphöjd
Adelsman flera afkomlingar än den, som
efter dess död inträder i Stamfadrens stäl¬
le i högsta värdigheten, förblifva de alla så¬
som Adliga eller Ofrälse expectanter, intill
654
Den 11 Juli e. m.
dess de i ilen ordning* förr skrifver står, ef*
ter fössca grenens utgång, uti värdigheten
inträda”. Föreslående Utskottet ytterligare
följande tillägg efter samma §:s slut: ”Ad¬
lande genom Adoption eller Naturalisation
under utdödda eller lefvande ätters namn
och nummer, varde hädanefter ej tillåtet”^
Och anmäler Utskottet dessa förslag till
den behandling 56 §. RegeringsFormen fö*
reskrifver.
8:0 Fran ConstitutionsUtskottet af den
10 Juli , angående föreslagna tillägg i 28
§. RegeringsFormen , hvilka till behandling
enligt 56 §. RegeringsFormen anmältes; i
första momentet efter ordet Fästningars
”Att till sysslor vid Academierna befordra
utländska lärda af utmärkta förtjenster.”
I särskildt motnent näst efter crdet: för¬
tjänster, i händelse nyssnämnde Moment
antages, men i vidrigt fall näst efter ordet
Fästningar. ”Att i tjenst antaga utländska
män till Språk- och ExercitieMästare, samt
Idkare af de Fria Konsterna,” samt vid
jf:ns slut efter orden : den rena Evangeliska
Läran; ”Språk* och ExercitieMästare samt
Idkare af Fria Konsterna allena undantag-
C>
na.”
9:0 Från ConstitutionsUtskottet, af
den 10 Juli, hvaruti Utskottet, likaledes
tiH behandling enligt 46 §. RegeringsFor»
Dé72 i' Juli e,
655
men, anmäler följande Förslag till förän¬
dring i första momentet af samma §*: ”All¬
männa frågor, som uti Riksens Ständers
Plena väckas, må ej till omedelbart afgö¬
rande upptagas, utan skola öfverlemnas
till behörigt Utskott, som ovilkorligen
bör samma frågor utreda och deröfver sig
yttra.”
10:0 Från ConstitutionsUtskottet af
den 1® Juli, hvaruti Utskottet föreslår ats
utur 58 §• RegeringsFormen skulle utgå
följande ord: ''Hvilken han icke må åter¬
taga förr än Riksens Ständer hans fullgö¬
rande pröfvat och gillat. Imellertid vara
han vid sin lön och öfriga tjensten åtföl¬
jande inkomster bibehållen;” och att i
stället för de uteslutna orden i §. skulle
tilläggas: ”Imellertid vare han, intill dess
Riksens Ständer sig utlåtit: om och till
hvad del han må sin lön och öfriga tjen¬
sten åtföljande inkomster åtnjuta, vid dem
bibehållen.'’ Och anmäler Utskottet detta
förslag till den behandling 56 §, Regerings¬
Formen bestämmer.
11:0 Från ConstitutionsUtskottet, af den
10 Juli, hvaruti Utskottet, till behandling
enligt 56 §. Re geringsFormen , anmäler
följande förslag till ny redaction af sista
meningen i 4 §■ RegeringsFormen. ’’Ko-
nungen utväije dertill kunniga, erfarna,
€55
Deu it Juli. e. m.
redliga och allmänt aktade Svenska frälse
och ofrälse män af den rena Evangeliska
Loran.”
12:o Från ConstilutionsUtskottet af
den 10 Juli, angående ett si lydande til¬
lägg i 29 §. Riksdagsordningen, 1 mo¬
mentet efter ordet besluta: ''Frågor som
sednare än tre veckor före den tili Riks¬
dags fulländande bestämda tid, antingen
den blifver 3 eller 4 månader, af Riks¬
dagsmän i ConstitmionsUtskottet väckas,
vare Utskottet ej pligtigt att under samma
Riksdag Upptaga och bereda.” Hvilket för¬
slag af Utskottet anmältes till behandling
enligt 56 §. RegeringsFormen.
13:0 Flir. det Särskildta Utskottet,
af den 10 Juli, hvaruti Utskottet, i anled¬
ning af väckt fråga om antingen upphäf-
vande eller förnyande af det förbud emot
förbrukning af öfverflödigt silfver, sorn ge¬
nom Kongl. Förordningen den 2 Augusti
1800 utfärdades, yttrar sig icke hafva an¬
sett ett förbud emot nyttjande af, större
eller mindre piecer af silfver böra ingå i
beräkning vid frågan om det förslag till
yppighetens hämmande, som Utskottet un¬
der den 17 sistlidne Juni afgifvit; och tror
sig derföre ej heller nu kunna gifva anled¬
ning till förenämnda Författnings förny¬
ande.
14:0
V. Ditt 11 Juli. e. nl. 657
Från O.economleUtskoltet, af den
G Juli, i anledning af vackt fråga, om en
fri Tackjernshandel. Utskottet anser sig,
pä anförda grunder, icke kunna till hufvud-
saken nu upptaga ifrågavarande mål, utan
tillstyrker, det må snkanderne anses böra
trygga sig vid hvad i afseende på detta mål
redan är åtgjordt. Endast hvad angar det
anförande af dem, att en före 1809 åtnjuten
frihet eller lindring i roteringen samt Bergs-
mansStåndets uteslutande rätt till Bergmans-
hernmans besittning varit förlände såsom en
ersättning mot tvånget uti Tnckjerns försälj¬
ningen, förklarar Utskottet detta destomin-
E5 1
dre grundadt, som, utom det ingen författ¬
ning sådant utvisar, det är sökanderna kändt,
att den nya Roteringen öfvergick, efter ena¬
handa method, alla slags Hemman i Riket,
utan följd eller, rättighet till förändring i
deras öfriga förhållanden, samt att, pä sätt
Utskottet haft tillfälle, i anledning af an¬
nan väckt fråga, förklara, tillåtelsen för an¬
dra än personer af BergsmansStåndet att
inköpa RergsmansHemman, på intet sätt
hvarken lindrat eller försvårat de skyldig¬
heter, som åligga Bergsmannen.
15:0 Från OeconomieUtskottet, af den
6 Juli, i anledning af de anmärkningar som
blifvit gjorda vid Utskottets Betänkande
angående [yrkad ändring af Tjenstehjon#
Ridd. o. Ad. Fröt. 83. 84.
658
Den 14 Juli. /. m.
flyttningstid. Ut<koitet yttrar sig tro, att
hvarken olägenheterna af närvarande flytt¬
ningstid, eller de svårigheter, soia skulle
inträfla för dess utsättande till den 1 No¬
vember, skola äga ruin, derest densamma
varder bestämd till den 15 October samt
för Stockholm, der tvänne flyltniiigstider ä-
ro, tillika till den ts April, i hvilket lall
jemväl Uppsägningstiden borde en half må¬
na d förlängas. Anseendes Utskottet likväl,
sedan Betänkandet blifvit af de öfriga tren-
ne RiksStånden bifallet, sig icke tillstän-
digt att frångå hvad samma Betänkande in¬
nehåller, utan öfver! em nar vördsatnligen till
Höglofl. Ridderskapets och Adelns eget
godtfinnande, huruvida Ridderskapet och
Adeln skulle vilijr inbjuda sina MedStän-
der, att en så beskaffad förändring antaga.
16:0 Från OecönomieUtskottet, af den
6 Juli, i anledning af väckt fråga om Båts-
mansfördubblingens återställande, och har
Utskottet, uppå anförda skäl, ansett sig bö¬
ra tillstyrka, att Båtsmansfördubblingen, i
likhet med de, uti BåtsmansContracterna,
derföre stadgade grunder åter måtte upplif-
vas, samt sättas i det skick, hvaruti den fö¬
re den 15 April 1810 befanns.
17:0 Från ConstitutionsUtskottet af
den 10 Juli, i anledning af den till Ut¬
skottet remitterade frågan om en förbat-
Deti 14 Juli. f. m.
659
träd National Representation. Utskottet
sorn, uppå anförda skäl, icke ansett sig kun¬
na nu uppgöra något förslag i detta afse¬
ende, tillstyrker endast en underdånig Skrif¬
velse från Riksens Ständer till Kongl. Maj:t,
hvaruti h u f v vid sakligast skulle anhållas om
sandande af allmänna Statistiska kunskaper
öm Sverige. ,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åt¬
skildes klockan 7 e. rn.
In fiderri Protocolli
A, G, Silfverstolpe.
Fredagen den 14 Juli,
Plenum klockan 6 förmiddagen.
Justerades följande
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög¬
lofl. Ridderskapets oehs Adelns Ple¬
num den 11 Juli 1815.
S. D. Upplästes och godkändes St3ts-
Utskottets den 6 dennes afgifna öch föl¬
jande dag på Bordet lagda Utlåtande, i anlcd.
66o Den 14 JhZZ /. m.
»iner af anmärkningar vid Utskottets 'Betän¬
kande öfver Kongl. Mairts Nådiga Proposi¬
tion, om ersättning af den förlust i årlig
inkomst, som Allmänna Barnhuslnrättnin-
ven i Stockholm måst vidkännas genom
Storfurstendömet Finlands afträdande. Ut
Supra.
S. D. Efter förnyad föredragning bi-
föllos följande den 4 Juli afgifna och den
7 dennes på Bordet lagda Memorial och
Betänkanden:
Från Allmänna Besvärs- och Oecono•
utie Utskottet.
I anledning af anmärkningar vid Ut¬
skottets Betänkande om allmänna upphand¬
lingar för Kongl. Maj:ts och Kronans räk-
ning.
Från Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
samt Särskildta Utskotten.
1:0 Angående medel och utvägar till
Hampeplanteringens befrämjande.
2:0 I anledning af väckt fråga om in¬
skränkning i Halländska och Bohuslänska
Allmogens Seglationsfrihet. Ut Supra.
S. D. Återremitterades, i anledning af
gjorda anmärkningar, Statsutskott#*, den 7
Dan 14 Juli f. m.
661
Juli på Bordet lagda Betänkande af den 4
dennes, angåenda f. d. vice Talemannen
Jon Jonssons Memorial om lindring i Båtr-
manslndelningen uti Blekinge Län. Ut Su¬
pra.
S. D. StatsUtskottets följande, den 30
Juni och den 6 dennes afgifna, Betänkanden
och Memorial föredrogos å nyo och bi-
föllos:
1:0 I anledning af! Kongl. Majlis Nå¬
diga Remiss å LandshöfdingeEmbetets i
Wermland underdåniga anhållan om Man¬
talsskrifvare Provisionen derstädes för åren
18x2 och 1813.
2:0 Angående tillökning i Utskottets
Betjening samt betalning för tillfälligt skrif¬
biträde. Ut Supra.
S. D. F.öredrogs det Hedervärda Bon-
deStåndets ProtocollsUtdrag af den 7 Juli
och det Vällofl, BorgareSUndets af denna
dag, angående dels förhöjning i arfvoden
förbemäldta Stånds Notarier och Ordinarie
Canzlister, dels tillökning i Canzlisternas
antal; och hade Ridderskapet och Adeln forsin
del ej nlgotsatt erinra vid bemäidta RiksStånds
anmodan till StatsUtskottet att häröfver med
Utlåtande inkomma. Ridderskapet och A-
deln fann sig allenast härvid böra tillägga, att
Ridderskapet och Adeln funnitde gan «ka sysseL
662 Den 14 Juli f. m.
satta Tjenstemännen vid dess Can/.li till ful¬
lo belaina roed de dem af Riksens Ständer
redan anslagna Tractamenten; att hema!te
Tjenstemän sjelfve dela detta tänkesätt, och,
oaktadt trägenheten af deras göromål, icke
anmält någop önskan att blifva till antalet
förstärkte; att således Ridderskapet och A-
deln för sitt Canzli icke instämmer i nå¬
gondera af merbemäldta Stånds för sina
Canzlier yttrade önskningar i annan händelse
än sa vida de öfriga tr.enne RiksStånden skulle
dessa önskningar bifalla, ihvjlketfall Ridder-
skapet och Adeln endast såsom en jemlik del-
nin g af rättvisa anser sis böra förbehålla, att
dess Canzli,likasom det Hngvördiea PrestStan-
dets, må komma iåtnjntande af enahanda vil¬
kor, sorn åt de öfriga 2;nerespectiva Ståndens
bevil:as. Ut Slippa.
S. D. I anledning af gjord anmärk¬
ning vid StatsUtskottets den 7 Juli på Bor¬
det lagda Betänkande, af den 50 Juni, i an¬
ledning af Herr Professoren och Riddaren
Trafvenfelts motion 0111 understöd af allmän¬
na medel för titgifvande af Svensk Bota¬
nik, blef detsamma till Utskottet återremit¬
terad t. Ut Supra.
Justerades följande underdåniga Skrif*
reiser till Kongl. Majit:
1:0 Om Skuldebrefs uppvisande vid
Lagsökning.
Den 14 Juli. f. m.
2:0 Om Controllen af de till Riks-
gäldsContoiret från Länen inkommande
redogörelse.
3:0 Om några begärdta nya Lönean¬
slag å Kongl. SundhetsCollegii Stat.
4:o Om Vattenverk och tiden för
dammluckors tillslutande om hösten.
5:0 Om ersättning af den förlust i
ärlig inkomst Allmänna Barnhusinrättningen,
genom StorFurstendömet Finlands afträdan¬
de, måst vidkännas.
6:0 Om rättighet för Invånarne i Ri¬
kets provinser, att hvar som heldst inom
Riket söka sig arbete.
Justerades PleniProtogollerna för den 5
Juli före- och eftermiddagen, samt den 6,
B och 9 Juli.
Upplästes och bifölls étt Memorial från
det Särskildta Utskottet, af den 15 Juli, hvar¬
uti Utskettet. hemställer det Riksens Ständer,
genom skrifvelse lill Kongl. Majit, ville i un¬
derdånighet hos-Hans Majit anhålla om Nådig
befallning till StatsContoiret, alt om utbttalnin.
664
Den 14 Juli. f. v.i.
garna, sa väl af Utskottets Secreterare?,
Canzdie* och VaktbetjeningS Riksdagsveder-
gällningar, som af de medel, hvilka i of*
rigt erfordras till bestridande af andra o-
undgängliga utgifter för Utskottets räkning,
föranstalta.
Hans Excellence Herr Grefven och
LandtMär skalken tillkännagaf sig vara sin¬
nad att till nästkommande Söndag den 16
Juli klockan 8 om morgonen ansia Plenum,
då äfven val af Ledamöter till Nämnden
eller det så kallade förstärkta StatsUtskot-
tet skulle företagas. Erinrandes Herr Landt*
Marskalken att de Ordinarie Ledamöter,
som borde väljas, voro 2i och Suppleanter-
ae 6, så att på hvarje lista 27 Namn bor¬
de vara tecknade..
Efter ' en härvid uppkommen kort öfver¬
läggning, huruvida Ledamöter af Bevillnings-,
Utskottet kunde utses tillförstärkning af Ståts-
Utskottet, ansåg Ridderskapet och Adeln
Grundlagarna icke förhindra att ju så väl
Bevillningsutskottets som andra Utskotts
Ledamöter kunde till deltagande i denna
Nämnd väljas.
Å nyo föredrogs’ OeconomieUlskottets
den 11 dennes första gången upplästa Be¬
Df 1 \ Juli f. m>
665
tänkande, i anledning af väckt fråga om
Båtsmansföruubh 1 ingens återställande.
Herr Berghman, Ambrosius Magnus,
anhöll om proposition till bifall å det¬
samma.
Friherre Cederström, Jacob: Det ar ic¬
ke utan förundran jag hort uppläsas Ut¬
skottets Betänkande om upplifvande af skyl¬
digheten för Båtsmanshållet, att hålla För-
dubblingsBåtsmän. Denna skyldighets upp-
häfvande var ett bland vilkoren för den vid
180g och 1810 årens Riksdag åtagna skyl¬
dighet att utgöra Förstärkningsmanskap i
krigstider, och samma vilkor blef bibehållet,
då vid 1812 års Riksdag Riksens Ständer i stäl¬
let för Förstärkningsmanskap åtog sig den
nu gällande Beväringsskyldigheten. För den
ännu längre utsträckta Conscriptionsskyl-
digheten på Gothland var upphäfvandet af
skyldigheten att hålla Fördubbling äfvenle¬
des ett bland vilkoren. Om, vid ett Con-
tract, vilkoren å ena sidan upphäfvas, upp¬
höra efter rätta grunder alla motsvarande
skyldigheter.
Det har också förefallit mig underligt ,
att det mindskade antalet Båtsmän är bland
de anförda skälen för återupplifvandel af
fördubblingsskyldigheten, likasom icke Be¬
väringsmanskapet idkeligen ersatte denna
Pen 14 Juli. f. m.
mindshning. Om denna skyldighet skulle
åter införas, brredes Conscriptionens upp»
häfvande och Sverige återföjrcs då till sam¬
ma försvarsförmåga som det ä^de före desa
inrättning, hvilken såsom otillräcklig förr
eller sednare måste blifva orsak till Statens
undergång. Jag kan derföre ej instämma
med Ofverste Berghman uti att tillstyrka bifaii
till Utskottets Betänkande, utan anser jagdet
böra afslås, eller i fall Höglofl. Ridder>ka-
pet och Adeln skulle an*e nödigt, att före
frågans definitiva afgörande y tterligare upp¬
lysningar från Utskottet inhämtas, att Be¬
tänkandet då med de gjorda anmärknin¬
garna mätte återremitteras.
Herr Påhlman, Otto Fredric: Det har
blifvit yttradt, att Båtsmansfördubblingens
upphörande var ett vilkor för Conscriptionens,
eiler som den dä benämndes, Förstärknin¬
gens åtagande. Detta kan jag omöjligen
medgifva. Först och främst strider sädant
emot den principen, enligt hvilken Extra
Roteringens uppsättande var ett verkligt
vilkor för uppbådande af Förstärknings-
manskapet; ty Extra Roteringens utgörande
medförde ju klart den följd, att 1 samma
mån Extra Roteringen ökade tillgång*n af
Stridsman, blef ett mindre antal behöfligt
af C mscriptionen. Upphäfvande af för¬
dubblingen åter verkade ju rakt deremot,
dä behofvet af Conscriuerade öktes i mån
Den 14 Juli. f. m.
66 7
fif hvad Fördubblingen annars skulle utgö¬
ra. Men dessutom finnes icke tydligen af
sjelfva Oeconomie- och BesvärsUtskottets
Betänkande någon anledning t i 11 upphäfvan»
da af den vid Indelningsverket? första upp¬
görande. i KnektContracterna grundlagda
skyldigheten for Båtsmansrotar att under
Krig lider hälla fördubbling. 4:t^e punkten
af nämnda Betänkande låter så här: ”Ge¬
nom denna anstalt försvinner, under krig
och ?å länge det fortfar, för Rust- och
Rothållare samt Båtsmanshåll, så väl af
gamla som nya Roteringen, all skyldighet
att recrutera , sedan de en gång, vid kri¬
gets början, aflemnat tjenstbar Nummer¬
karl, äfvensom all Vargering och Fördubb¬
ling, utom på de otter, der den, efter sär¬
skilda nu gällande Författningar eller öf-
verenskommelser, som en stående Corps
anses.’’ Denna nu upplasta punkt bevisar att
undantag skulle göras för alla sådana för¬
ändringar, sorn enligt särskilda då gällande
författningar eller öfverenskommelser kun¬
de sorn stående anses. Ett sädant undan¬
tag hade ej behöfts, om icke några sådana
Corpser funnits. Under krigstider kunde
åtmindstone fördubblingen anses såsom stå¬
ende Corps. Jag medgifver gerna, att den¬
na mening är tvetydig, sä mycket mer,
sorn den gifvit anledning till Fördubblin¬
gens upphörande i allmänhet, och hvarige¬
nom den verkliga orättvisa skiljaktighet
Den 14 Juli f. m.
1 deltagande af Rikets försvar uppkommit,
att pä somliga orter 4 liela Hemman blott
anskaffa och underhålla en Batsman, när
å andra icke är mer än 2, ja till och nied
blott !•§ mantal om en Soldat. För öfrigt
lärer hvar och en påminna sig huru det
tillgick när Betänkandet om Conscriptio-
»en bifölls. Den stora vigt som lades på
att hastigt få hufvudfrågan afgjord, lemna-
de icke rådrum till öfvervägande af detail-
lerna. Det var nästan sorn en fiende skul¬
le hafva stått vid Roslags!'ullen, och man
var lycklig att blott blifva ansedd som in¬
skränkt derföre , att man icke fann hela
Conscriptionsförslaget förträffligt. Om der¬
före också skulle medgifvas, att meningen
varit, det verkligen ali fördubbling skulle
upphöra, så bör icke dess mindre sådant
kunna rättas; ty hvad som genom förha¬
stande orättvist blifvit beslutadt bör rättas
och förändras. Jag kan alltså icke annat
än för min del vördsamt anhålla, att Hög¬
loft. Ridderskapet och Adeln täcktes bifalla
Utskottets Betänkande. Beträffande åter
Gothland och dess försvar, så anser jag det
vara en helt annan fråga som icke hör?
till denna öfverläggning, emedan det blif¬
vit Kongl. ?ilaj:t underdånigst öfverlemnadt
att, genom öfverenskommelse med invånar¬
na på denna Ö, reglera försvarsskyldighe-
ten derstädes på sätt Ilan i Nåder för godt
finnér.
Deu 14 Joli- /. nt.
Friherre Cederström, Jacob: Jag kan
icke förena begreppet med orden: stående
Corps, en Corps hvilken endast under
krigstider samlas. Vargeringen förvandla¬
des i Finland och Skane genom enarbitrair
författning till stående Corpser. Fördubb-
lingea har mig vetterligen i ingen Provins
någonsin utgjort en stående Corps. Hvad
rlet beträffar att Utskottet, enligt hvad
Herr Major Påhlman yttrat, väl utredt frå¬
gan, samt att han icke linner anledning hvar¬
före de i KnektContracten för Båtsmanshål-
let stadgade skyldigheter att underhålla
fördubbling böra upphäfvas, får jag anmär¬
ka, att denna skyldighet redan är upphäfd
genom Ständernas af Konungen sanctio-
nerade beslut, i anledning hvaraf Konun¬
gen i enlighet dermed utfärdat en Kungö¬
relse. Att Båtsmanshallet är vida lindriga¬
re roteradt än de öfriga Hemman af Indel¬
ningsverket, anser jag aldrig kunna åbero¬
pas som skäl till återinförande af skyldig¬
heten att hålla fördubbling. De( är allmänt
bekant, att Roteringen i Riket öfverallt be-
. O
hofver jerr.kas, men att jemka Roterings-
hesväret är något helt annat än att återta¬
ga den efterskänkta skyldigheten, att hålla
fördubblingsBåtsmän. Jag har redan yttrat
mig öfver den stora vinst för Rikets försvar,
sorn vunnits först genom förstärkningsman-
skapets, nu mera Beväringens införande, i
jemförelse med uppoffringen af Vargerin»
Den 14 Jvl: f. m.
gen och FördubblingsBåtsmännen.. Vid deri
anmärkning att då ämnet förehades vid.
13Ö9 och 1810 arens Riksdag, tiden icke
medgaf dess behöriga utarbetande, får jag
erinra, att det ej var första gången sorn
ämnet under loppet af den Riksdagen ven¬
tilerades; det var flera gånger väckt och
uppskjutet* innan det sluteligen i April må¬
nad upptogs och afgjordes. Jag kan ej
förena med rättvisa och billighet att lag¬
stiftande magten återkallar de förmoner deri
eri gång medgifvit emot åtagande af motsva¬
rande skyldigheter. Jag förnyar derföre
inin anhållan o:n återremiss.
Herr Berghman*. Herr Major Påhlman
har yttrat hvad jag arnat anföra. Oecono-
mieUtskotlets Betänkande den 51 Mars
1810 fötutsätter ej Vargering»- och Båts-
mansFördubblingens upphörande såsom
vilkor för Conscriptionen, utan att sådant
skulle blifva en följd deraf. Det förundrar
mig, att Fördubblingen kunnat indragas i
anledning af samma Betänkande, da deri
med tydliga ord Ȋges, att Vargerihgen och
Fördubblingen skulle upphöra, utom i de
orter der den enligt enskildta Contracter
såsom en stående Corps anses. Med denna
stående Corps kunde 1810 i Mars ej me¬
nas Finska Vargeringen, då Finland året
förut blifvitafträd t till Ryssland, utan mätte
varit någon annan Trupp sorn Betänkan*
Den 14 Juli.f- m.
det åsyftat ; tv Fördubblingen kan ej
arnes annorlunda än såsom en stående Corps,
dåden vid hvaij krig är att påräkna. Man
har sagt mig, att Rotar skola finnas i Upp¬
land som beslå af endast: ett Mantal, För
sådana vore skäl till befrielse flan För¬
dubblingen; men i de orter, hvaribland.
Norrland, som hafva 4 Marta! om hvarje
Båtstnan, böp val Fördubblingen utgöras. Ut¬
skottet uppgifver Båtsmansfördubhlingen till
ö,422man; men efter den underrättelse jag fått
af Herr Amiral Wirsén, bär den utgjoit
5,285 man, och jag har af Förslagen äfven
sett' detta belopp. Om Fördubblingen ej
aterupplifvas, blir naturligtvis, till hela Ri¬
kets skada, Conscriptionssumman så myc¬
ket större, som Fördubblingsinanskapets för¬
svunna antal.
Herr Silverstolpe, Custaf Abraham:
Huruvida det i Militäriskt afseende är nö¬
digt eller nyttigt , är en fråga, hvaröfver
j g naturligtvis, i brist af insigt, tj kan
di i: ta mig att donia. Jag tycker mig lik¬
väl, af hvad Herr Friherre Cederström an-
föit, kunna förstå, att det åsyftade ändamå¬
let likaväl vinnes, sedan Conscriptionen
allmänneligen blifvit antagen. Äfven utan
särdeles kännedom afBåtsmamContracternas
fullständiga innehåll, tror jag mig likväl
genom mitt sunda förnuft här kunna ur¬
skilja hvad som är rättvist och hilligt.
Frågan är ej här om jemkning i oecull°-
Vtn 14 Juli f- m.
miskt afseende i de olika onera, sora ge¬
nom Rotering blifvit hemmanen 3iagd.
Skulle det än så vara, matte det tillåras
mig anmärka, att det är en särdeles method
att efter billighet jemka sädana onera, när¬
man föreslår för somliga ökade tyngder,
utan att föreslå lättnad för dera man an¬
ser för mycket betungade. De historiska
uppgifterna i Utskottets Betänkande äro
visserligen interessanta, men de höra foga
till saken. Når man är sysselsatt att än¬
dra Contract, kan nian ej såsom förbindan¬
de åberopa Contracter, som fordom varit.
Dessa uppgifter äro dessutom icke fullstän¬
diga, ty der saknas den sista, som viddet¬
ta tillfälle är den hufvudsakligaste, nämli¬
gen Riksens Ständers beslut rörande Bevä-
ringens inrättande 1810, hvarpå Konungens
sedermera utfärdade Förordning stödjer sig,
och hvilken just uppliäfver alla de förut
åberopade Contracter. Den fjerde punkten
lyder som följer: Genom denna anstalt för¬
svinner under krig och så länge det fort¬
far för Rust- och Rothållare samt Båtsmans¬
håll, så val af gamla sorn nya Roteringen,
all skyldighet att recrutera, sedan de en
gång, vid krigets början, aflemnat tjenstbar
Nummerkarl, äfvensom all Vargering och
Fördubbling, utom på de orter, der den, efter
säx-skilda nu gällande Författningar eller
öfverenskommelse!', som en stående Corps
anses.
Det
/
V.
Ven 14 Juli f. m.
6/3
Det är utom gränsen af mina kunska¬
per alt veta hvad här menas med uttryc¬
ken: slående Corps. Vid efterfrågan har
jag fått den upplysning, att såsom exem¬
pel derpå kunde anföras Båtsrr.anshållet i
Blekingen. Utan att ingå i djupare under¬
sökning, synes klart af den punkt jag nyss
uppläst att all fördubbling i allmänhet är
afskaffad såsom vilkor för Beväringen? il-
tagande. Genom detta stadgande äro alla
gamla Contract upphäfna. Nu är fråga
om Riksens Ständers beslut, hvarpå Konun¬
gens utfärdade Kungörelse sig stöder, skall
stå fast, eller man, genom att göra om ett
förut fattadt beslut, skall återställa saken i
sitt förra skick. Rättighet att salunda än¬
dra hvad. förr är afgjordt äga visserligen Ko¬
nung och Ständer; men då måtte mig til¬
låtas den frågan, är det klokt, är det rätt¬
vist? \r det klokt, om Fördubblingens
upphafyande varit ett vilkor för Bevärin¬
gen? och Conscriptionens antagande : är det
rättvist att sedan ändamålet är vunnet, ryg¬
ga det vilkor som grundat dess beviljan¬
de; och vore än detta vilkor endast i opi¬
nionen gifvet, är väl fördelen af fördubblin¬
gens återställande så stor, att man derföre
borde stöta denna opinion, rygga hvad den
anser oryggligt, och provocera ryggandet
af förbindelser af större vigt, som på god
tro till vilkorens helgd blifvit ingångna,
ilidd. 1». Ad. Frat, 85*
D.cn 14 Juli. /. vt.
Herr Blomstedt, Hans, uppläste till
Protpcollet:
Utom det man äger rätt vänta af den
Corp«, vid hvilken jag har äran tjena, ett
närmare deltagande i alla de ämnen som
rora Sjöväsendet, tror jag det rättvisan och
min derpå grundade öfvertygelse enligt, att
ovilkorligen tillstyrka antagandet af Oeco-
nomieUtskottets Betänkande rörande för-
dubhlingsMonskapets återuppsättande i det
skick förr gällande författningar bjuda, för¬
fattningar aldrig hittills upphäfda., utan
blott de tvänne sednare åren suspenderade,
genom misstag och förblandning med stad¬
ganuen om Vargeringeu, hvilka äro af helt
annan egenskap-
Vargeringen tippkom blott genom till¬
fälligtvis ålagda pligter, icke genom Ko¬
nungs och Ständers gemensamt tagna beslut
till gällande organisering af Rikets krigs-
niagt. Skyldigheten till fördubblingsBåts-
rnänS hållande deremot, är stödd på de
med Landet och Städerna upprättade Con-
tracter och indelningsverk: Dessa äro lika
orubbliga, som hela det öfriga indelnings¬
verkets, och kunna således i likhet med
dem icke upphöra, utan genom en lagligen
beredd ändring af Grundlagens 80 §.
Jag känner flottornas behof icke alle¬
nast af dugligt Sjöfolk, utan äfven af en
Den xtjjuli. }. m. 6^5
starre numera ira, för att sätta? i sa tjenst¬
färdig t stånd sorn sig bör.- Jag känner ge¬
ron» erfarenhet i Kongl. Maj:ts och Rikets
tjenst "olägenheterna af mindre öfvadt och
odisciplineradt S ötilk. De-sa kunna cj
belt och hållet afhjelpa? genom Indelnings¬
verkets och Roteringens Ordinarie num¬
mers exi.-tence, så snart ej förutsattes, stt>
manskapet genom en oftare tjenstgöring
till sjöss och icke blott genom Sj (arbeten
till lands vinna öfning. Den mer eller
mindre grad ^tractique, som hvar och en
af sådant manskap möjligen kommer i cili-
alle att förvärfva, samt säkerheten öm föri¬
rrandet af det lefnadssätt och yrke de valt
ch hvartill de i Kongl. Maj:ts och Kro¬
nans tjenst äro ämnade, gör likväl aft des-
e erhålla en viss militairisk rigtning, som
mindstone till en del ersätter hos detri
misten af de egenskaper, som fran ert veck¬
ig god Sjöman äro oskiljaktiga. Sa¬
bini blir äfven förhållandet med fordubb-
mgsBåliunämurt, då de uppfordras, i
emforelse med manskap, sorn icke förr
n i behofvets stund legas till tjern t-
öring, hvarföre de icke hafva annan kal¬
lise än den Itimpna penningens. Skulle
jöfolk från våra Handelsflottor genom le?.
• ing eller, hvad som vors ännu värre, m< L
åhl genom pressning tagas till upp fy! Ian-
e af bristen vid flottornas utrustning, blef-
67 6
Den 14 Juli f. m>
vo dessa säkert för Landet och Staten tio¬
dubbelt dyrare.
Det vore icke svårt att ingå i vidlyf¬
tiga detailler och bevis 5 men sådant torde
icke nu vara nödigt. OecononueUtskoti,et
har uti dess Betänkande utfört allt hvad
som i anledning af Grundlagens redan cite¬
rade 80 §. samt öfriga gällande författnin¬
gar behöfves för denna enkla saks utredan¬
de. Jag anhåller derföre om proposition
att Utskottets Betänkande må antagas.
Friherre Boye, ludvig: Ont jag an¬
såg fullkomligen utredt, att Fördubblings-
Båtsmans-skyldighetens afskafFanae varit ett
vilkor för Ständernas bifall till Beväring?
manskapets uppsättande, så skulle jag anse
utom all fråga att vilkoret borde respecte
ras. Men detta förhållande är motsagdt af
tvänne Ledamöter, på skäl, hvilka synas
mig äga vigt. Friherre Jacob Cederströ
har likväl nu anfört en omständighet, so
visserligen förtjenar mycket afseende. De
öfverenskommelse, i grund hvaraf Goth
lands invånare utgöra en särskild och mång
faldigt svårare Beväring', än det öfrig
Sverige, skall hvila på befrielse för Goth
lands Jordägare att slippa Fördubblin gen
och skall vara posterieur Ständernas beslut
1 så väl ena, som i det andra afseendet
Veu 14 Juli. f. m.
677
synes mig nödigt att Utskottet vidare hö¬
res; och jag tillstyrker alltså återremiss.
Yid propositionen torde jag få erinra,
att om Ja skulle vinna, blir deraf en
följd, att också aftalet med Gothlands in¬
vånare rubbas. Sådan är likväl icke Högloft.
Iliddeiskåpets ooh Adelns villja: och jag
hemställer derföre om icke i propositionen
undantag för Gothland borde göras.j
Herr Fahlman, Otto Fredrik: Det tor¬
de tillåtas mig erinra, att frågan nu icke
är om upphätvande af Contracter, utan
tvärtom deras iipplifvande , eller med andra
ord att återföra en skyldighet, hvarå befri¬
else rätteligen aldrig bort äga runi. F.tt
förtydligande af denna mening synes i alla
fall högst nödvändig. Hade afsigten varit
att all BåtsmansFördnbbling skulle upp¬
höra, så borde af samma skäl Rust- och
Rothållares Roteringsskyldighet till hälften
förmindskas. Så länge Indelningsverket
icke undergått någon allmän förändring, är
en partiel befrielse för somliga högst o-
rättvis. Huru vill man förklara att på sam¬
ma tid, som Extra 1 Rotering atogs, af del
skäl att all jord skulle under krigstider dela
försvarsskyldigheten, befrielse skedde för
en del Hemmansägare af skyldigheter, som
voro liba gamla och som borde med lika
helgd anses som hela Indelningsverket. Då
JDen 3.4 Juli f. 77i)
det nu blifvit vrkadt, alt befrielsen för för¬
dubblings utgörande bor fortfara , om ej
ar annat skäl, derföre alt i opinionen den¬
na befrielse skulle vara ansedd sorn ett vi!-
**• kor för Consoiplionsskyldigheten; så tror
jag att ehuru varsamt nian bör gå till vä¬
ga att icke stöta en nog allmänt fattad opi¬
nion, äro dock rättvisans'fordringar star-ka-
re, och i synnerhet, då' opinionen iåkar
alt vara alldeles falsk. Jag fruktar för öf¬
rigt, att denna opinion i synnerhet under¬
hålles af dem, som bjertehgen gerna be¬
gagna ett misstag för att få undandraga
sig skyldigheter till staten, som j samum
inån tyngre måste bäras af öfriga medbor¬
gare. Och jag tycker mig nu inse någon
orsak till en del personers häftiga vänna,
lör 1819 års Cöpscriptionsproject.
Sorn i Högloft, OeeonornielJiskoltefs
Betänkande icke ett ord förekommer om
Gothland, för hvilken Ö särskildt är stad¬
gadt, finnér jag icke, att det olika förhål¬
lande, som med nämnda provin» äger rum,
bör kunna hindra Ridderskapet ocii Adeln,
att fatta beslut i en fråga, som icke rörer
Gothland, men väl alia öfriga Provinser i
Riket.
Grefve von Lantingshausen, Albrecht•
Da Rikets defension beror på en öfvad
ömagt, kan jag för min del ej inse annat,
' , N
Den 14 Juli f. m. 679
än att densamma säkrare befrämjas genom
Bätsmans-fötdubblingen, såsom en stående
Corps, an genom Conscriptions-manskapet.
Jag tror för öfrigt, att Betänkandet är grun¬
dad! på så trona skäl, att det latt bör af
Högloft. Ridderskapet och Adeln kunna
bifallas. Dessutom är den återstående
Riksdagstiden ganska kort, och en älerre-'
iniss skulle kunna verka uppehåll. Oeco-
nomieUtskottet har ock så moget betänkt
detta ämne, innan det utlå it sig, att det
icke lärer kunna göra om sitt Betänkande;
hvarföre jag anhåller om Herr Grefvens och
L a n d t M a r s k a 1 k C n S proposition-
Friherre Cederström, Jacob: Det har
blifvit anmärkt, att Båtsmans-förcLubblingen
såsom bättre öfvad vöre fcrukbarare än det
manskap, som af Conscriplionen Flottorna
meddelas; och det förundrar mig så mycket
mera, som Fördubblingens öfning först vid
ett infallande krig börjas, då deremot Be¬
väringsmanskapet äfven i fredstid kan till-
danas. Det har blifvit anmärkt, att om Ut¬
skottets Betänkande bifölles, undantag för
Gothland särskildt kunde äpa rum för det
Riksens Ständer öfverlenmat till Konungen
att besörja försvaret af öen. Jag får der¬
vid upplysa*. 1:0 att intet undantag lagli¬
gen kan äga rum; 2:0 att Beväringsinrätt-
ningen på Gothland icke befinnes i sitt när¬
varande skick derföre att Kongl. Majit aF
6go
Den .14 Juli'/. )h.
Riksens Ständer erhållit rättigheten att
särskildt rörande öens försvar föi ordna; ty
n? ot sådant undantag har icke ägt rum
vid. Beslutet 1809. Amiralen Baron Ceder-
f än har, såsom vice Landshöfding^ , på
(rot land, genom frivillig öfverenskommel¬
se med Provinsens inbyggare, upprättat
den der gällande Cousciiptionsfcrfattningtn,
I ilken .af Hans Maj t Konungen godkan.-
de? och öfveileninades till Riksens Stän¬
ner s fastställelse vid Riksdagen 1812 i Ö-
rebr* , i anledning hvaraf Riksens Stän¬
der dr. fastställde Stat för (jens Beväring.
Jag har redan anfött, att bland vilkoren
lör denna Conscriptbmsinrättning var, att
skvldigbeten till FördubblingsBåtsmännens
underhållande skulle för alltid va ra upp-
hälven. Om nu icke dess mindre Riksens
HÖglofi. Ständer bifölle Utskottets Betän¬
kande, blefve följden, att i stället för om¬
kring 7000 man, som nu finnas till Oens
försvar, erhölle öen 100 ä 150 Fördubhlings-
Båssmän. Det har blifvit anfördt att Utskot¬
tet ej föreslagit någon rubbning af ingång¬
na Contracter, utan endast återapplifvan¬
de af gamla Författningar. Jag får derpå
svara, att då dessa Författningar blifvit upp-
häfne emot åtagande af emotsvarande skyl.
digheter, måste Förfa tillingarnes åter upp
lifvande, om icke de motsvarande förbin
delserna upphöra, aldrig kunna anses anna
Jin såsom rubbning af det ingångna så kai
lade Contractet. Det har blifvit anfördt, at
Den 14 Juli./, m. *i,1
den återstående tiden för Riksdniren är för
O
kort lör att kunna återremittera Betänkan¬
det; det kan 1 sådan händelse nu nislas;
men för min1 del kan jag ej anse tiden så
kort att icke Utskottet kan medhinna att
besvara de gjorda anmärkningarna; och dä
en vard Ledamot yttrat, att Utskottet tro¬
ligen icke på några anmärkningar vid Be¬
tänkandet skulle göra afseende, så får jag
anmärka, att sådant tillhör Utskottets pröf¬
ning.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham: Oart
jag hade yttrat mig, att här vöre fråga om
gamla Contracteis upphäfvande, så medger
jag mig haft orätt på det sätt den värda
Ledamoten Herr Påhlman yrkat. Jag ha¬
de bordt säga, och tror mig äfven hafva
sagt, att frågan vore om gamla Contracters
återställande genom upphäfvande af en ny
gällande Författning. Friherre Cederström
bär förekommit mig med en tydlig för¬
klaring, huru ett sådant upphäfvande ver-
keligen vöre ett inbrott mot de nya Con-
tractsvilkor denna Författning stadgat.
Jag har således intet annat att tillägga än
att förena mig med dem sorn begära
proposition på återremiss af Utskottets Be-
•tänkande.
Friherre Cederström, Rudolf: Både
Änder 1809 och 1810 samt 1812, var jag
Den 14 Juli f. m.
en Ledamot af de Gommittéer och Utskott
Som beredde frågorna oin Förstärk ningsman*
skap och Beväringen; jag får lemna Rid-
derskapet och Adehi den upplysningen, att
vid alla dessa tillfallen var det elt absolut
vilkor för ingåendet af någon sort Gon-
scription, att Fördubbling oell Vargering
skulle försvinna, och skälet dertill, omöjlig¬
heten att sätta upp densamma vid ett in¬
fallande krig, då ConScrintiön tillika skul¬
le utgå, och 1810 års Conscription var till
oell med 45 **rs alder. Hvad åter angar
den framställningen att fördubblingen kun¬
de anses som en efter Contracter stående
Corps, så är det efter min tanka contradi-
ctoirt, när den ej bör Finnas förr än vid
inträffande krig.
Hvad beträfF. r det öfvade folk, som
Kronan får genom denna fördubbling, sä
får jag, genom den erfarenhet jag haft u-
ti sista förflutna krig, gifva tillkänna, att
de Campagner som Fördubbling varit nytt¬
jad på ÖrlogsSkeppen, så var det Manska¬
pet det dåligaste, det mindst befarna och
mest sammanrafsade af Besättningarna, dä
deremot den sista Förstärkningen, som var
på Flottan, var ett ungt, raskt, lifligt och
väl beklädt Folk, som inom kort tid blef-
vo Sjövane.
Att Riket ej förlorar uti antalet af
folk genom indragningen af Fördubblingen,
Den 14 Juli. f. m.
Jiai förut af en värd Ledamot blifvit be*
vist. ' ■
Herr Pahlman: Såsom LandtOfficer
'.ägar jag icke bestämt afgöra antingen Be¬
väringsmanskapet eller Fördubblingen kan an¬
ses vara iner eller mindre brukbar till sjöss;
men den säkra erfarenheten har jag, att i
allmänhet äro äldre Karlar mindre under¬
kastade sjukdomar och kunna lättare för¬
draga fångner än ungdomen. Mig synes
också helt naturligt, att Fördubblingen,
sorn lika som den Ordinarie Båtsmannen
vanligen är antagen för en längre tid, skall
i (leia afseenden äga företiäde för Bevärings-.
manskap, som vid sitt 25 år är fri från
försvarsskyldigheten, och hvarvid dessutom
jätt ofta kan inträffa att sådane ynglingar
måste göra,tjenst till sjöss, som fur detta e-
Jement hvarken hafva den inindsta håg eller
fallenhet. Att upphörande af Fördubbling
lofvades såsom ett vilkor för att få en del
Båtsm.in »Rotehållare att antaga Conscri-
ptionsförslaget, anser jag ganska troligt; men
finner icke dess mindre en sådan -partiel
förmon orättvis,.
Orsaken, hvarföre ett sådant vilkor lein»
nades, skulle efter Herr Amiral Cederslröms
uppgift vara den, att efter införande af
Conscriptionen blef det en omöjlighet kun-
y.9 anskaffa Fördubblingsmanskap. Jag åter
654
Dm 14 Juli» f. m.
anser en sådan complettering af För dubb»
lingsmanskapet vara mycket lättad genom
Conscriptionen; ty da det lika så litet är
betaget för BåtsmansRotärne som öfriga
Ro terin gss k yldi ga, att lega af det manskap
som är inom, Gonscriptionsåren; så synes
deraf följa, att mången heldre tager lega
för att utgå sorn Fördubbling än han så¬
som Beväringskarl utgår utan betalning.
Hans Excellence, Herr Grefven och
LandtMarskalken gjorde, efter hvarandra,
propositioner först till bifall, sedermera
till afslag å Betänkandet, och slutligen till
dess återförvisande; men alla dessa propositio¬
ner blefvo med starka Ja och Nej besva¬
rade.
Herr Berghman yttrade sig derefter
heldst önska återremiss.
Herr Påhlman yrkade på votering.
Herr LandtMarskalken föreslog deref¬
ter voteringspropositionen sålunda:
Den som bifaller Allmänna Besvärs-och
OeconomieUtskottets Betänkande rörande
BåtsmansFördubblingens återställande, skrif¬
ver
Ja
den det ej vill, skrifver f
Nej.
Din 14 JgH. /. v,u
685
Vinner Nej, återremitteras Utskottets
Betänkande ined de dervid gjorda anmärk¬
ningar.
Efter någon koft ventilation, dels öm
contra pr opositionen icke borde ställas pä
afslag af Betänkandet,^tlels huruvida i den
jakande propositionen undantag från Eåts-
mansFördubbling icke borde göras för Goth¬
land; och sedan uppå fleras önskan att
undvika votering, Herr Grefven och Landt¬
Marskalken frågat Herr Påhlman om han
icke behagade afstå fran sitt yrkande, att vo¬
tering mätte äga rum, men Herr Påhlman
förklarat sig det icke göra; uppläste Herr
LandtMarskalken å nyo den ofvan upptag¬
na voteringspropositionen, hvilken god¬
kändes.
Voteringen börjades klockan ■§• till 10
och slutades klockan ^ till i2,.då rösterna
befunnos hafva utfallit som föJjer:
Ja - - - - 77.
Nej - - - 91.
I anledning hvaraf Betänkandet be¬
fanns vara återremitteradt.
Föredrogs å nyo StatsUtskottets, den
11 Juli på Bordet lagda Betänkande i anled¬
6
Den 14 Juli f. m.
ning af Kans Excelleoces ÖfverStåthålla*
rens m. m. Herr Grefve Carl Mor ners till
Kongl. M ij:t ingifna och till Utskottet öf-
\örlemnade underdåniga skrifvelse ilen io
Mars 1815, tile.» underdånig anhållan, att
Stockholms StadsCassa matte befria» fiån
den Stadens Krono \lppbords Verk åtföljan¬
de ordinarie aflöning, och denna varda på
Kronans Stat öfverförtL
Grefve Gyllenborg, Johan Hennimg,
anförde skriftligen till Protocollet följande:
Vid StatsUtskotfccts Betänkande, med
‘tillstyrkande att Stockholms StadsCassa måt¬
te befrias från den Stadens Krono
Uppbörds verk åtföljande Betjening och på
Rikets Stat blifva öfverförd, får jig föl¬
jande vördsamt anföra. Da alla Städer i
Riket, utan Statens kostnad, besörja all be¬
fattning i anseende till KronoUppbörden,
och förhållandet, varit sådarrt ifrån äldre
tider, anser jag så mycket mera betänkligt
tillstyrka, att sådant på Statens bekostnad
verkställes, sorn det kunde till Staters yt¬
terligare betungande, genom dylika yrkan¬
den för andra Städer, framdeles föranleda;
men då likväl särskildta för Stockholm an¬
förda skäl kunna gifva anledning att till¬
styrka något deltagande å Statens sida, vill
jag till rågon del medgifva hvad StatsUtskot-
ttt föreslagit i sä måtto, att hälften af
Den ’ 1 Juli. f. nt.
/ J f
denna Summa, 7648 R:dr, som är föreslagen
att i Stat uppföras, eller, 5824 bestämmes
sorn årligen, iohe i Stät, utan sorn ett la¬
nia gsbiträde 11t a till nästa -Riksdag årligen
O ,o _ C> O,
utgå, antingen fran RiksgäldsContoiret el¬
ler på 8:de HufvudT^teln af extra utgifts-me-
del, hörandes i följd deraf en inskränkning
i anseende till Stockholm iakttagas i den
procent, sorn af Bevillningen till Mantals-
skrifvarne och Uppbördsman i Stockholm
torde föreskrifva*. Jag har af StatsBered-
ningens Betänkande funnit, att den afstyrkt
ett så utsträckt biträde som StatsUtskottet
nu föreslagit, och förmodar, att StatsUtskot-
tet, under varsamhet i tillstyrkande af an¬
slag, som beständigt och oförändrade skola
fordra allmänna bidrag, i ett förändradt
Betänkande medgifva, att i RiksStaten den
nu föreslagna 'utgift hvarken bör upptagas,
eller ti il föreslaget belopp utgå. Jag an¬
håller vördsamligen att Betänkandet med
denna anmärkning må återremitteras.
Ilans Excellence, Herr Grefvert och
LandtMarskalhen: HögloH. Ridderskapet
och Adeln täcktes tillåta ÖfverStåthållareu
att få lemna upplysningar i detta ämne.
När jag emottog Öfverståthållareembetet,
ägde Uppbördsmännen rättighet till upp¬
bärande af 3 skillingar på Riksdalern för
hvarje taxerad, som öfver tiden uteblef
med fullgörandet af sina utlagor. Natur¬
633
Den r ] Juli f. m,
ligtvis var 5a deras interesse förbundet med
fördröjandet af betalningen. Dröjsmålen
blefvo ofta ganska långa, mariga taxerade
undanföllo, flyttade från orten, gjorde Ban-
emerootte, och högst betydande afskrifnin-
gav måste således uppkomma. Man vet,
att före denna tid gjordes en gång en af*
skrifning på fem, och en annan gång på
nio tunnor Guld, i förlorade Taxerings-
summor. Nu hafva dessa förluster och
dessa afskrifningar upphört. UppbörusCom-
missarierna, emottaga nu mera inga pen¬
ningar, undantagandes de smärre Summor,
som gå under fem Riksdaler, de skattskvl-
dige deponera dem sjelfva i Banken: och
nu har för första gången det exempel in¬
träffat, att Bevillningen varit inbetald på
dagen. Ridderskapet och Adeln torde 'lätt
finna, att sådant är ■en följd af ett förän-
dradt löningssält; en hvar inser lätt, att
UppbördsCommissarier, särdeles så oupp¬
hörligen sysselsatte som sådana Tjenstemän
äro, omöjligen kunna lefva med en lön af
500 R:dr. När inkomsten af 5 skillingar
pä Riksdalern tydligen borde tipphöra, i an¬
seende tili de skadliga följderna deraf,
fordrade rättvisan, att jag för dem borde
föreslå en tillökning, med hvilken de kun¬
na hafva sin utkomst. Jag tror att den¬
na tillökning blir en Statens vinning, jag
hoppas att alla interesse-förluster och ali»
betyd-
V.
Ben 14 Jul'1 /• m-
639
betydliga afskrifningar skola hädanefter upp¬
höra och det skulle på dessa skäl vara
mig mycket kärt om Ridderskapet och Adela
skulla behaga godkänna hvad StatsUtskot-
tet i sitt Betänkande tillstyrkt.
Härvid ropades af flera om propo¬
sition, hvilken Herr Landt Marskalken ge¬
nast gjorde, och StatsUtskottets Betänkan¬
de biet af Ridderskapet och Adeln bi¬
fallet.
Företogs till afgörande StatsUtskottets
den 11 Juli på Bordet lagda Betänkande,
a afseende på en i Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition den i Mars till afskrifning i
JåiksStateh föreslagen summa af 5285 R.dr
g sk. 5 rst. Banco, som af Statsverket blif¬
vit RiksgäldsContoiret ersatt för de till ett
lika belopp utaf BevillningsUppbörden i
Stockholms Stad skedda afdrag till aflöning
ät Uppbörds- och Mantals-Commissarier.
Herr Gyllenborg, Johan Henning upp¬
läste följande:
Om, vid en flygtig läsning jag rätte¬
ligen fattat StatsUtskottets Betänkande om
afskrifning jemte löneersättning för Upp¬
bördsman och Mantalsskrifvare i Stockholm,
Ridd. 0. Ad. Prot. 87. 88.
Den 14 Juli f. m,
ager detta ämne så nära sammanhang med
det föreslagna Statsanslaget för deras aflonan-
de ifrän denna tid, att ett Yttrande i
sistnämnda afseende till någon del torde
hafva inflytande pä tillstyrkandet i föreva¬
rande fråga. Och, då 1 a g icke medgifvit
hvad StatsUtsfeottet derom föreslagit, så kan
jag så mycket mindre nu medgifva en fö¬
reslagen beräkning på en sådan grimd för
flera förflutna år, som i alla fall ett pre-
judicat af en retroactiv verkan för en län¬
gre förfluten tid, af ett nu förut föreslaget
stadgande, vore hvarken rättvist, försigtigt
eller lämpligt. Jag tillstyrker derföre att
Utskottet i ett förandradt Betänkande måt¬
te, med iakttagande deraf, icke föreslå an¬
nat hvarken till afskrifning eller ersättning,
än hvad som grundar sig på gällande För¬
fattningar, utan att i sådant afseende anled¬
ning till tillämpningFnu tages af hvad nu i en
sådan väg kan tillstyrkas,äfvensom jag önskar,
att i händelse Utskottet icke förändrar dess
Beslut, Utskottet ville närmare utreda inne¬
hållet af Författningen som bör åberopas,
forn föranledt till Utskottets nu afgifna
« tillstyrkande, men hvarom närmare känne¬
dom saknas. Jag anhåller att Betänkandet
med denna anmärkning må återremitteras*
Herr Grefven och Landt lUar skalken
frågade, om Ridderskapet och Adeln pröfva-
Den 14 Juli. f. m. ^
de den gjorda anmärkningen hindra anta¬
gandet.
/
Ropades Nej, hvarefter Betänkandet
bifölls.
Upplästes a nvo och bifölls Oeconomie-
Utskoitets den li Juli första gången upplä¬
sta Betänkande, angående befrielse för Skep¬
pare och Forbönder att vid Tullkamrarne
uttaga förpassningar å landets egna varor,
Som från Uppstäderna försändas.
Upplästes å nyo ConstitutionsUtskottets
den ix Juli på Bordet lagda Memorial,
angående förändringar i följande §. §. af
Grundlagarna:
1:0. I 5(5 $. RegeringsFörmen.
2:0 I 28 §. RegeringsFörmen.
3:0 i 37 §. RegeringsFörmen.
4:0 I 14 §• Riksdagsordningen.
5:0 t 38 §. Riksdagsordningen, röran¬
de omröstning inom Utskotten per Capita,
6ga Den 14 Jul". J. m.
6:0 I 58 $. Riksdagsordningen, i fall
nästföregående förslag ej af Riksens Ständer
samt Kongl. Maj:t skulle antagas.
D / P
7:0 I 58 §■ Regeringsformen.
8:0 I 29 §. Riksdagsordningen; och
blefvo de uti dessa Memorial upptagna
förslag af Ridderskapet och Adeln godkän¬
da till den kraft och verkan, som §6 §.
Regeringsformen innehåller.
Likaledes upplästas å nyo Constitutions-
Utskottets, sedan den 11 Juli på Bordet
hvilande, Memorial, angående en förändring
i 4 §• Regeringsformen.
Grefve Mörner, Carl Stellan, ansåg
Ridderskapet och Adeln böra återremittera
Memorialet och ej antaga förslaget om
Frälse och Ofrälse.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham:
När samma förslag för någon tid sedan till
afgörande förevar/ fann Ridderskapet och
Adeln saken vara så beskaffad, att man enligt
grundsats ej borde binda Konungen inom
någon dass Frälse eller Ofrälse vid valet af
sina rådgifvare. Ridderskapet och Adeln
fattade derföre sitt beslut, i enlighet med
hvad Konungens då på Bordet hvilanda
Dsn 14 Juli f. m,
<593
förslag, innehöll i detuttrycket: infödda Sven-
skajMän. Sannolikt har Höglofl. Ridderskapet
och Adeln ännu samma rigtiga öfvertygelse.
Då j ig ej kan föreställa mig, att någon sär¬
deles tids utdrägt kan deraf följa, torde det
tillåtas mig föreslå, att Ridderskapet och
Adelr. såsom Ståndets tanka ville fastställa
uttrycket infödda Svenska Män, och Be¬
tänkandet till ConstitutionsUtskottet åter¬
remittera, hvilket sedermera enligt 56 §,
Regeringsformen bör förfara.
Ridderskapet och Adeln ansåg Memo¬
rialet, med denna anmärkning, såsom af
Ståndet godkänd, böra till Utskottet åter¬
förvisas.
Vid förnyad föredragning blefvo bifall- "
na följande tvänne den 11 Juli på Bordet
lagda Betänkanderu
1:0 OeconomieUtskottets om en fri
Tackjernshandel.
2:0 SärskildtaUtskottets om förbud *»
mot bruk af öfverflödigt Silfver.
Upptogs å nyo OeconomieTftskottets
den ij dennes först* gången uppläst* Utlå
<59$
Den 14 Juli f, m.
tande, öfver anmärkningarna vid Utskot-
t-ts den 9 Maj afgifna Betänkande, angå¬
ende ändring af Tjenstehjons flyttningstid.
Den proposition, som gjordes till an¬
tagande, af detta Betänkande, blef af Rid-
derskapet och Adeln bifallen,
JHerr Danckwardt, Carl (rustaf, ansåg
särskild proposition behöfva göras å Be¬
tänkandets slutmening, som innefattade ett
öfverlemnande till Ridderskapets och Adelns
eget godtfinnande huruvida Ridderskapet
och Adeln skulle villja inbjuda de trenne
öcriga Stånden, hvilka redan tillförene bade
antagit Utskottets första Betänkande, att bi¬
falla den i det sednare föreslagna förändring.
Grefve Gyllenborg, Johan Henninge
uppläste ett Dictamen, så lydande:
Sedan Ridderskapet och Adeln med an¬
märkningar återremitterat Oeconomi eUtskot-.
tets Betänkande om flyttningstiden, bär Ut¬
skottet, med tillkännagifvaude att Betänkan¬
det blifvit af 5;ne Ständ bifallet, hvartill
Ridderskapet och Adeln anmält den tanka,
*lt flyttningstiden icke olämpligen kunde
framflyttas till medlet af October månad.
Med afseende derpå, och med den allmän¬
na Landtmanna erfarenhet, att det är högst
skadligt för Jordbruket, att för en flytt-
Deu 14 Juli. /. m.
ningsvecka de angelägna Landtmannagöro-
målen skola sakna handläggning vid den
tid då Potatesskörden infaller och ofta, vid
inträffande våta höstar, vårsäd annitär dels o-
skuren dels icke inbergad, och da deremot
icke hufvudsakligt afseende bör lemnäs åt
Städer eller särskilda mindre näringars
större eller mindre ba^vämlighetj i anseen¬
de till flyttningstiden, utan Jordbrukets
fordran bör äga första rummet, hemställer
jag vördsamligen om icke i öfverensstäm¬
melse med den allmänna öfvertygelse, att
nuvarande flyttningstid vid förändrade Oe*
conomiska förhållanden icke nu mera är
lämplig, i afseende hvarpå äfven genast, ef¬
ter Finlands afsondrande från Sverige, det¬
ta land förändrade flyttningstiden till den
1 November, Högloft. Ridderskapet och A-
deln skulle finna lämpligt att, med anta¬
gande af Utskottets förslag, eller det jag
held^tönskade, med bestämmande af flyttnings¬
tid till den 1 November, inbjuda de öfri¬
ga RiksStånden att med Ridderskapets och
Adelns vidtagande beslut sig förena.
Grefve Lantingshausen, Albrecht, an¬
såg den af Utskottet hemställda inbjudning
till de andra Stånden redan vara bifallen
genom det allmänna antagandet af Betan¬
kandet.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham;
Om jag ej bedrager mig, innehåller Utskot*
696
jDea/i4 Juli. f. ra.
tets Betänkande förslag till den inbjudning
Herr Danckwardt yrkat. Om sa är, måste
ju den äfven vara bifallen genom det all¬
männa gillandet af Betänkandet, och då å-
terstår ju allenast att denna inbjudning i
ProtocollsUtdraget iakttaga.
Herr Grefven och LnndtMar skalken
hemställde, om icke, när Betänkandet i he¬
la sin vidd blifvit bifallet, inbjudningen äf¬
ven vore det.
Bifölls.
Anmältes och emottogs Konungens
HofCanzler m. m. Herr Friherre af Wet¬
terstedt, hvilken å Kongl. Maj:ts vägnar af-
2emnade en Kongl. Proposition och en Nå¬
dig Skrifvelse, hvilka, sedan HofCanzleren
afträdt, upplästes, nämligen:
Kongl. Majrts Nådiga Proposition af
den 12 Juli, angående betalningen af de, i
anledning af Högstsalig Hennes Maj:t En-
ieDrottningens arf, uppkommande skulder.
Kongl Maj:ts Nådiga Skrifvelse till
Riksens Ständer af den 28 Juni, angående
Deras vid 1812 års Riksdag i underdånig¬
het gjorda hemställan om stiftande af en
Den 14 Juli. f.\ ra.
697
Lag, som förpligtade ägare af sådana Wat-
tenverk, hvilka genom uppdämning hindra
landets uppodling, att derföre taga Lö¬
sen.
Konungens Nådiga Proposition remit¬
terades till StatsUtskottet, och den Kongl.
Skrifvelsen lades till Handlingarna.
Upplästes å nyo'! ConstitutionsUtskot-
tets den 11 Juli på Bordet lagda Memori¬
al, i anledning af den till Utskottet remit¬
terade frågan om en förbättrad National¬
representation.
Friherre Boye, Ludvig, uppläste föl.
jande:
När strax efter den sista Regements¬
förändringen, ett icke obetydligt antal O»
frälse Possessionater och BruksPatroner gjorde
hos Riksens Ständer”föreställning om obillig¬
heten af deras uteslutande från ali Representa¬
tionsrätt; och , när vid samma tiden aktnings¬
värd Ledamot inom detta Stånd här gjor¬
de motion om Representationssättets förän¬
dring, emottogs underrättelsen derom af
nationen med hänryckning och glädje. I-
från den tiden har denna förändring hört
till Nationens ifrigaste önskningar och hört
till hennes käraste förhoppningar. Hvarje
gång Ständerna, då och sedermera, yttrat
Den *4 Juli. /.' ru¬
sig uti denna fråga» har det skett på ett
sätt, som berättigat Nationen att deri sc
ett löfte: och hon har också, ifrån Riksdag
o ' 1=3
till Riksdag, väntat någon verkställighet
derå. Opinionen om (elaktigheten af när¬
varande Representationssätt, och om nödvän¬
digheten att antaga ett annat, är så allmän,
så stadgad, att jag visserligen ej behöfver rnj
bevisa huru. Fullkomligen den också är
grundad.. Matte likväl den tillfredsstäl¬
lelse förunnas mig att förklara, det jag
anser omöjligt, att i Sverige någonsin kun¬
na äga. runi, en verklig och alltid lika na-
tioualanda, eller någon stor och enhällig
kraft till förbättring i nationens öde, förr,
än alla de många särskilda interes»en, som
tillhöra närvarande representationssätt, sam¬
mansmälta tili ett helt, genom förändrin¬
gen deri, ifrån fyra parLiella liufvudinstan-
tier, åtföljde af hundradetals individuella,
till ett enda stort nationalinteresse. När¬
varande Representationssätt visar för forska¬
rens och menniskokännarens öga blott fyra
nationaldejar; men sällan något helt: och
Patrioter synas då berättigade, att önska
den tid, då allt hvad Nationens välfärd rö¬
yer, icke mera mötes af delade åsigter.
När jag, med sådana tänkesätt, betrak¬
tar det betänkande ConstitutionsUtskottet
nu i denna fråga afgifvit; och när jag ef-
tersinnar hvad Riksens Ständer af samma
Den- l/j Juli./. m £*99
Utskott begärt, och hvad de deruti .rf det¬
samma fatt, så mäste jag» med ali den
myckna aktning jag hyser för Gonstitutions--
Utskotteis Ledamöter, likväl yttra dtn öf¬
vertygelse, att samma 'Utskott icke, på sätt
sorn man tilläfventyrs kunnat vänta, full¬
gjort Ständernas begäran.,
ConstitutionsUtskottet börjar sitt Betän¬
kande • med vipptagande af |Ständernas å-
läggande för Utskottet, alt a nyo företaga
utarbetningen af förslag till en förbättrad
Representation, och derpå öfvergår Utskot¬
tet till framläggande af de grundsatser,
hvilka borde tjena till ledning af företaget.
Utskottet anser då, att först borde en no-
gare undersökning och pröfning anställas,
huruvida de fördelar, som åtfölja en ny or¬
ganisation af representationssättet, motvä-
gas af de olägenheter, som kunna uppkom¬
ma genom upphäfvandet af den gamla. Ut¬
skottet uppgifver derpå de fördelar, sorn
borde sökas; och förklarar derefter, att om
ock grunderna vunna Nationens Röst,
foidrades dock till Systemets uppgörande
erfarenhet och kännedom af flera locala om¬
ständigheter. Det vore, i Utskottets tan¬
ka, ett Onyttigt arbete, att sammanfatta
och förete ett förslag, som ej stödde sig
på säkra beräkningar; och Utskottet till-
kännagifver derpå, att det befinner sig i
tam.cna belägenhet, som dess företrädare
Den 14 Juli. f. m.
vid 1309 och 1810 årens Riksdag, att sak¬
na erforderliga Statistiska upplysningar;
hvadan ock Utskottet ansett sig böra ännu
ytterligare lemna åt framtiden ett arbete,
sorn det gerna hade fulländat, om det
trott sig kunna gifva detsamma mognad och
fullständighet. Utskottet inskränker sig allt¬
så nu att blott tillstyrka det Ständerna vil¬
le hos Kongl. Majit anhålla om samlandet
af dessa upplysningar, dem Utskottet upp¬
gifver.
Må det tillåtas mig, att härvid anmär¬
ka, huruledes sjelfva Remissen till Utskot¬
tet, det vill saga Ständernas begäran, att
erhålla ett förslag till ny Representation,
redan utmärkte att den préalabla frågan an¬
gående nödvändigheten af ett sådant för¬
slag, var afgjord. Skälen för och emot
Representationssättets förändring hörde ,
som mig synes, icke nu mera till Consti-
tutionsUtskottets pröfning. Det var icke
•quaestio an; det var quaestio quo modo, som
var till Utskottet öfverlemnäd: och om Ut¬
skottets mening åter varit, att pröfva följ¬
derna , så torde dervid kunna erinras, att
så länge förslaget icke var ännu gifvet, så
stodo följderna icke heller att 'förutses.
Kanske felar jag i detta omdöme; men så sy¬
nes det åtmindstone mig. Lika med Utskot¬
tet, tror jag erfarenhet och kännedom om
locala omständigheter vara nödig för för¬
Den 14 Juli./, m.
701
slagets upprättande; men då här icke kan
vara fråga om annan erfarenhet än den vi
äga angående nu varande Representations*
satts felaktigheter, och omöjligen om den
erfarenhet skulle förestå af det nya; så sy¬
nes mig, att derest Utskottet skulle anse
sig ännu sakna den förra erfarenheten, så
hade likväl Ständernas redan förklarade
villja bort vara tillräcklig för att öfvertyga
Utskottet, att erfarenheten talar förförän¬
dringen; och må hända hade samma för¬
klarade villja äfven bort ligga till hinder
för Utskottets yttrande, att det begärdta för¬
slaget var onyttigt, då det icke grundade
sig pä säker bevisning. Jag värderar san-
skyldigt det goda uppsåt, som ligger till
grund för Utskottets beslut, att heldre gifva
intet förslag, än ett, ät. hvilket icke kunde
gifvas mognad och fullständighet; men
om denna välmening blir ett skäl för ända¬
målet att fullgöra Ständernas begäran, så
skulle också kunna hända, att alla föräij-
dringar blefve onyttiga att någonsin vin¬
nas , då Utskotten, som hade att uppgöra
förslagen, finge i deras välmening en be¬
frielse ifrån förbindelsen att förslagen
uppgifva. Framför allt bekymrar det
mig, att då man närmare granskar den
uppgift Utskottet gör på de Statistiska
upplysningar, hvilkas inhämtande Utskottet
anser böra föregå, innan förslag till ny Re¬
presentation kan uppgöras, så befinnas de
vara af en sådan vidsträckthst, och al
702
Den 14 Juli /. m.
ilerfaldigä slasr, att, till deras samlande, en
mansålder ännu torde fordras, under hvil-
n lid nya förändringar skulle kunna för¬
anleda till behof af nya Upplvsningar, Samt
också allt mer och iner för oSs aflägsna än¬
damålet, Da, enligt Utskottets tillstyrkan¬
de, upplysningarnes införskaffande skulle an¬
komma på den Executiva Magiens försorg»
så synes det vara utan tvifvel, att på den
nu varande ministérens, och kan hända, pa
efterkommande ministdrers mer elier min¬
dre beredvillighet, om icke godtycke, skall
ankomma om eller här Sländerna kunna
erhålla ett förslag till Representationssät¬
tets förändrin®, eller komma i tillfälle att
“ 7
ämnet slutligen afgöra: och möjligtvis skul¬
le då också kunna hända, att det bifall Vi»
i dag, lottina de l il! detta Betänkande, i på¬
följden befanns hafva Vant ett verkligt hed¬
läggande af äfnhet, och således Också ett
. r
afskärande af allt vidare hopp om förän¬
dring, som likväl utgör vilkoret för Natio¬
nens framtida förkofran och lycka.
Jag tror icke att det är menniskan til¬
låtet att genast fordra, för sina nya företag»
mognad och fullkomlighet; egenskaper, sorn
blott kunna väntas af tiden och eifarenhe-
ten; men af hvilka- den förtida saknaden, 0111
den skulle bär såsom skäl antagas, också då
skulle everldeligen hindra alla företa®, och
således qvarhålla verlden vid alla dess ä-
gande bristfälligheter. Vi håfve sett alf
Den 14 Juli. f. rii. 703
xåra Bröder, Norrmännen, hvilka på 300 år
icke a'gt någon Representation, icke behöft
mera, än några veckor, för att uppföra en
sådan, hvilken kan hända icke är fullkom¬
lig, men dock visserligen är. bättre än vår.
Vi hafva sett att Tyska Stater, som länge
saknat Representation, likaledes, inom kort
tid, upp^foit och antagit sådana Represen¬
tationssätt, som äfven äga förtroende fram¬
för vår: och det mäste då förefalla smärt¬
samt, att erfara, det svårigheterna till en
blott förändring skola för oss medtaga ert
tid, om hvars slut man icke ens kan göra
sig någofc^ bestämdt hopp.
Efter min tanka hade Utskottet förfa¬
rit vida bättre, och visserligen mera enligt
med Ständernas begäran, örn Utskottet, på
den kännedom, och med de upplysningar,
som kunna vara för handen, gifvit oss nå¬
got förslag, det hade, till äfventyrs» kun¬
nat sedermera af Ständerna sjelfva göras
fullständigare: och hade, i alla fall, föran-
ledt till ett beslut, som, derest det också
icke i allo uppfyllt nationens hopp, åtmind-
stone undanröjt den bekymmerfulla tanka,
som nu torde hos nationen uppstå, till tvif¬
vel, huruvida Ständernas löften oin förän¬
dring i Representationssättet varit allvarli¬
ge; eller huruvida Ständernas villja att der»
ät lemna verkställighet nu mera är sådan.
7o 4
Den x4 Juli f. m.
På alla dessa skäl anhåller jag, att det¬
ta ämne måtte återremitteras till Utskottet,
med anmodan att skyndsammeligen fullgöra
Ständernas förut meddelade begäran, att
upgöra ett förslag till nytt Representations¬
sätt.
Undertecknad Silverstolpe, Axel Gabri¬
el: När Riksens Ständer vid denna Riksdag
till ConstitutionsUtskottet återremitterade
Representationsfrågan, var det ej med den
bestämda föreskrift, att innan Riksdagens
slut deröfver inkomma med ett beredt för¬
slag: det var blott med den, att deråt gif¬
va den åtgärd det för sig funne möjlig.
Det lärer lätt inses, att denna möjlighet va¬
rit bestämd, icke blott af tiden, hvilken,
sedan Riksens Ständers beslut fattades icke
varit tillräcklig till utarbetningen af ett så
vigtigt ämne, utan ock af ämnets egen na¬
tur, som är för omfattande och inveckladt
för att göra beredandet lätt. Jag tror såle¬
des, att ConstitutionsUtskottet icke öf v er¬
träd t Riksens Ständers föreskrift, då det af-
lemnat ett så beskaffadt utlåtande som det
nu upplästa. Äfven skulle jag tro, att hvar¬
ken ConstitutionsUtskottet, eller många män
annars, finnas, nog vise att ännu kunna
med verklig mogenhet utarbeta förslag öf¬
ver denna fråga. Jag, för min del, anser
mig pä sådan grund kunna tillstyrka Hög-
lofl.
V. Deu t : Juli f. m. 7,"<5
3 o fl. Ri bl. 1-kapk och Advin, att bifalla
Consti-tulionsUiekottets Betänkande.
Herr Grefven och t.artdtlVtm-shnlhen
föreslog bifall till Utskottets Betänkande.
Ropades Ja och några få Nej.
Herr aj StenhoJJ, Christian, förenade
sig med Friherre Roye om åt<rremiss af
Utskottets Betänkande.
Friherre Boye: Herr Kammarherren
Silverstolpe har nu. såsom Ledamot af Con¬
stitutionsUtskottet, gilvit tillkänna, att Rik¬
sens Ständers Remiss icke skulle bestämdt
föreskrifva att ett förslag till förändring 1
Representationssättet borde afgifvas, utan
blott, i allmänna ordalag, öfverlemnat ären¬
det till den åtgärd som ConstitutionsUtskot¬
tet fann »ig möjlig. Jag skall då icke län¬
gre yrka att Utskottet brustit i uppfyllan¬
det af Ständernas Remiss. Jag skall dock
erinra, alt jag, till ett sådant omdöme,
haft allt fog, då milt begrepp om Remis¬
sens innehåll varit grundadt på Utskottets
i dag här upplästa Betänkande, hvaraf sjelf¬
va ordatermen blifvit uti mitt yttrande upp¬
tagen. I alla fall står fast, att om alla de
upplysningar skola, så omständeligen, sorn
de blifvit af Utskottet begärda, anskaffas, i»
Ridd. 0. Ad. Fröt. 89. £0
7o6
Dea i'4 Juli f. m.
iian fens något förslag kan uppgöras till ett
nytt Representationssätt, så är också hop¬
pet om denna dyrbara förändring utställdt
på en så oviss framtid, att det synes nära
lill intet gjordt. Jag vill medgifva, att i an¬
seende till Riksdagens nu snart inträffande
slut, torde vid denna Riksdag något förslag ej
in (Ihinnas; men jag skulle tro redan myc¬
ket vinnas, om Herr Grefven och Landt-
Marskalken samt Höglofl. Ridderskapet och
.Adeln täcktes nu besluta, att förslaget ovil¬
korligen skulle vid nästa Riksdag afgifvas;
dä ärendet ändå icke kan förr än den näst
derpå följande Riksdagen slutligen och huf¬
vudsakligen afgöras; jag vågar alitsa föreslå
att ett sådant beslut må nu lagas; på det,
att naLionen må erfara att dock den lid kan
förutses då ändamålet vinnes.
Friherre Cederström, Jacob: Då den för
Riksdagen nu återstående tid är så kort, att
«• t fullständigt moget förslag till en Repre¬
sentation omöjligen af Utskottet kan hinna
utarbetas, så skulle den af Herr Friherre
Bovo begärda Remissen, äfven om den be-
viiljades, icke af Utskottet kunna verkställas;
och således ändamålet förfelas. Jäg instäm¬
mer deri, att ConstitutionsU tskottet må an¬
modas hvarje Piksdag att arbeta på bere¬
dandet af det i fråga* arande forslaget, samt
att för hvarje gång underställa Riksens Stän¬
ders pröfning dess arbete, intill dess något
Den 14 Juli. f. m. 7 (-.7
så fullständigt kan - blifva utarbetadt, att
Riksens Ständer kunna detsamma såsom för¬
slag lill en ändring i Grundlagen antaga.
Ty r* o r*
För närvarande, lärer således Utskottets Be¬
tänkande böra bifallas.
Härefter blef Betänkandet, uppå af
Herr LandtMarskalken gjord proposition,
ef Höglofl. Ridderskapet och Adeln bifaliet.
Upplästes och la des på Bordet följan¬
de från Utskotten inkomna Betänkanden
och Memorial:
1:0 Från ConstitutionsUtskottet, af den
13 Juli, innefattande decharge för samtliga
•StatsRädets Ledamöter, de Föredragande
samt Konungens Rådgifvare i Commando-
mål. Hvarjemte Utskottet tillkännagifver,
att vid detta tillfälle Utskottet hos Riksens
Ständer får anmäla, det Riksens Stän¬
der af förekomna anledningar måtte hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla onx
Dess Nådiga åtgärd derhän, att föreskriften
i 10 §. RegeringsFornien om Vederbör an¬
des hörande, måtte varda med sorgfällighet
af dem sådant åligger iakttagen, och att uti
alla ärender som röra allmänna hushåll*
ningen sådana underrättelser måtte allmän¬
heten meddelas, hvarigenom alla må klinta
af Näringsförmonerna sig begagna; an ma¬
landes Utskottet derjemte att detta Mcuto-
7o8
Den j4 Juli. f. m.
rial bilagdt ProtocollsUtdrag, som innehål¬
ler en uppgift, huruledes en del af Krigs-
Expeditionens Prötocoll blifvit förde på ett.
sätt, att det gjort granskningen, om icke o-
rnöjlig åtmindstone förbunden med den stör¬
sta svårighet, äfvensom Utskottets förnyade
önskan, att alla Departementers Profocoll
hädanefter måtte till granskningens lättan¬
de förses med fullständiga rubriker för
livart mål; och Underställer Utskottet Rik¬
sens Ständer, huruvida de skulle behaga ge¬
nom underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t
söka att häruti för framtiden utverka rät¬
telse.
2:0 Från OeconomieUtskottet, af den
6 Juli, i anledning af en af Herr Silver¬
stolpe, Gustaf Abraham, vackt fråga, om
Folk- och ArbetsSkolors inrättande, i sam¬
manhang med Allmänna Fattigvården; huf¬
vudsakligen åsyftande ett afstyrkande å
Herr Silverstolpes gjorda förslag.
3:0 Från ConstitutionsUtskoitet, af den
12 Juli, i anledning af väckt fråga om en
sålan jemkning i Tryckfrihets-Lagen, att
alla bestämmelser deri rörande bestrafFnin-
ga kulle ställas i full enlighet med den
allmänna Lagen och densamma endast i
Tr rf.fribetsForotdningen åberopas. Utskot¬
tet har beslutit att for d*t närvarande der¬
till inskränka sig, att till Riksens Ständer
anmäla nödvändigheten deraf, altLagCominit-
téen måtte anmodas, att i LagFör?Wig^l fäs¬
ta synnerlig uppmärksamhet på be.stråfF-
ningssättet af de brott, sons kunna f -r .f. as
nior Tryckfriheten och på Rältegångssätt-t
1 Tryckfrihetsmål, pa det tillfälle må be¬
redas, att äfven sådana utål efter deri nya
Lagens antagande endast efter allmän'Lag
ina kunna afdömas.
4-0 Fran Lag- samt OeconomieUtskot-
ten, af den 4 Juli, angående en album ' an-
dtdsfrihet, samt upphäfvcnde af ProductPla-
catet rn. m., bafvandes Utskottet dels till¬
styrkt, dels afstyrkt hvad i dessa afseenuen
blifvit föreslaget.
5:0 Från StatsUtskottet, af den 13 Ju¬
li, angående Statsregleringen i allmänhet,
samt med Project till RiksStat för år 1816
och påföljande år intill nästa Riksdag.
6:0 Från OeconomieUtskottet af den
8 Juli, i anledning af de anmärkningar sorn
blifvit gjorde vid Utskottets Betänkande an¬
gående Husbebofsbränvinsbränningen och
dermed gemenskap ägande omständigheter.
7:0 Från StatsUtskottet, af den 13 Ju¬
li» i anledning af Kongl. Ma j:ts Nådiga pro¬
position om Statsverket, uti hvad som an¬
går tredje HufvudTiteln, innefattande För-
svarsVerket till Lands och Sjöss.
7 ro
Deu 14 Jult. f. m>
8:0 Från StatsUtskottet af rlfn 13 Juli,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
om ersättning för 1812 års Mantalsskrif*
mingsprovision i Norrbottens Län; och fö»
reslår Utskottet, att berörd'^ provision, stor
£8 R:d. 19 sk. 4 rst-> mä te vederbörande
Revilijjs; förmälandes Utskottet sig härtill
Jia^va uppgifvit tillgång uti sitt om Stats*
Regleringen samma dag till RiksStånden af*
gilua Betänkande. ,
9:0 Från ConstitutionsUtskottet, aPden
ag Juli, hvaruti Utskottet, till behandling
enligt 56 §. Regeringsformen,' förestår, atfc
derest Riksens Ständer framdeles skulle
finna att den antagna Jury i Trvckfiihets-
frågor ej uppfyllde dess ändamål elier vo¬
re stridande mot nationens lynne, det må
vara öppet, sedan frågan vid denna Riksdag
blifv it väckt, att i Unga ordning denna in¬
rättning vid nästa Riksdag afskaffa, och den
förut fastställda Rättegångsordningen åtes
införa.
10:0 Från CönstitutionsUtskottet, a-f den
15 Juli, hvaruti Utskottet, till behandling
enligt det i g6 §, Regering*Formen före»
skrifna sätt, anmäler följande förslag till'
ändringar i TryckfrihetsLagen:
Att, då i ingressen till 1812 års Tryck-
irihetsFörordning den 86 §. RegeringsFor-
Den 14 Juli f. m>
711
mea befi tines åberopad och dess lydelse ..in¬
förd skiljaktig emot sjelfva §. i så måtto, att
efter orden: i -förväg lagde, har bni ;t in¬
satt meningen: af 'LryeUirihetslcigrrj / ö-
reskrifne hinder, denna citation mätte siiri
föras till fullkomlig likhet med fens ly¬
delse i RegeringsFormen.
Att, i 1 §. 5 momentet efter order Bok-.
tryckeri matte tilläggas: ”eller Tryckeri h r
Alusikalier.”
Att x §. 6 momentet så förändras, Mt
efter orden: inom Sverige boende Svenska
Medborgare, sättes: ”hvilka, i händelse Skrif¬
nen inom L-'ga tid åtalas skulle, Författare
”ansvar åligga, så vida Författarens namn
”och hemv.i-t befunnes 01 igtigt uppgifna el-
”ler i Sedeln saknades:” i sammanhang hvar¬
med det öfriga ifrån och sned orden: eller
ock, till oeh med orden: ifrån svaromålet
uteblefne, alldeles skulle uteslutas.
✓
Att andra punkten af r §. 7 momentet,
salunda förändras: ”Utgifvare af Dagblad och
”Periodiska Skrifter vare alltid, i afseende
*’på ansvaret, ansedd som Författare, derest
’’han sig ej med dennes Namnsedel försett, ,
”eller ej kan på annat sätt bevisligen upp¬
gifva Författaren; åliggandes Utgifvaren
”under lika förbindelse att tillse, det de
”vilkor, som vid titgifvandet deraf i denna
”Lag ytterligare stadgas, varda nogainkttagna.
yiz
Deu 14 Juli. f. m>
Att i 8 momentet samma §. eft<-r or¬
der uppgifvet, följande tillägges: ”Kan ut¬
gifvare förete Namnsedel å Författaren till
den åklagade Artikeln, eller pa annat satt
'■Författaren bevisligen uppgifva; vare han
'■ifrån Författare ansvaret frikänd.’’
Att i stället för den följande meningen,
Sorn begynner med: Domaren ager, och slu¬
tas med:' Domstolen inkalla, följande, d.
som ett nytt moment, måtte in ättas: "Do.
”maren åge att Namnsedeln genast öppna,
’’och att på hvilketdera af ovannämnda spit
”den rätta Parten sålunda blifvit känd, ho-
’’nom inför Domstolen inkalla.”
Att i sammanhang härmed 4 §• 7 mo¬
mentet måtte salunda förändras: ”Utgifvare
”af Dagblad och periodiska Skrifter, hvil-
’’ka i det fall, som i t §. 7 morn. hr stad¬
gadt, aro underkastade Förfaltare ansvar,
■'vare framför andra erinrade örn ett rätt
”bruk af Tryckfriheten och umgälles Utgif-
’ varens förbrytelse, genom sådant blad, dub-
”belt i alla de fall, der med penningar
'pliktas.
Att i 5 §, 9 momentet efter citationen
af Förordningen den 20 Januari 1779, måt¬
te tillaggas: "och Skriften confiskeras.”
Den »4 Juli. f. m.
7ta
Att i 4 §• 8 momentet, efter orden: all¬
män säkerhet, måtte tilläggas: ”anstötlig
”mot den Evangeliska Läran.”
Att 1 och andra momenlerne i 5 §., så¬
dan som den efter antagandet af Jury i
Tryckfrihetsmål nu är redigerad, måtte er¬
hålla följande nya Redaction: i:sta momen¬
tet. ”L3gligheten af Böckers och Skrifters
”innehåll skall hädanefter alltid pröfvas af
"en Jury, eller Nämnd, bestående af Nio
"Personer, hvilka sammanträda vid den Dom-
'•stol, der brott emot denna Lag åtalas, och
"der, genom förhör med Parterna. Åklaga¬
rens slutpåstående och den tilltalades för¬
klaring, ransakningen fullbordas bör.” 2:dra
momentet. ”Den som kallad till Ledamot
”i Jury må ej utan Laga förfall uteblifva,
och äge Domaren genom vite eller annan
”Laglig påföljd en uteblefven Jury Leda
”mot till inställelse förpligta. Parten gäll-
”do resekostnaden för de af honom tillkal¬
lade Ledamöter i Jury. Om förrättningen
uppehälles genom någon Ledamots förfal-
lolösa uteblifvande, ersatte han de tillstå-
deskomna Ledamöters resekostnad. Ej må
part till Ledamot i Jury några utom Länet
”boende tillkalla. Domstolen må ej till Le¬
damot i Jury nämna annan person, än sorn
bor inom den Jurisdiction, der målet
är anhängigt.”
3:dje Momentet. ”Parterne äga väl-
”ja etc. ,
7*4
Den 14 Juli. f. m.
Att i 5 §. 4 Momeqt^t efter orden: icke
åtskiljas innan, det återstående af momen¬
tet skulle utgå oell i dess stalie inforas:
”densamma häröfver med Ja och Nej rös-
”tat. Till den åklagades fällande fordras
“mindst två tredjedelar af rösterna, i annat
”fall vare han frikänd.’’
Samt att till befordrande af bättre ord¬
ning inom de stadgar TryckfrihetsLag^n
innefattar, 8rde Momentet i 5:te §. måtta
Hyttas imellan det 6:te och 7:de.
11:0 Från ConstitutionsUtskottet, af'
den 13 Juli, innehållande förslag till ett så
lydande tillägg vid slutet af 60 §. Regerings-
Fornien: ”Uteslutande Privilegier i Tio högst
”Femton är, för nya uppfinningar, eller nya
”eller betydligen förbättrade Mellinder i
”Konst eller Näiingsfång vare likväl Ko¬
nungen obetaget alt, efter vedcrbörandes liö-
”rande, bevilba.” Hvilket förslag Utskottet
anmaler till den lie handling 56 §. Regerings-
Forinen föresk lifver.
- «
12:0 Fian ConstitutionsUtskottet, af deri
12 Juli, hvaruti Utskottet föreslår följ inde
tillägg i 46:te och 56‘te §.§. Riksdagsord¬
ningen. Den 46 §• föreslås alt begynnas
med en sa lydande ny mening: ”Under mo¬
tionstiden böra mindst tvänne plena i vec¬
kan ikällas, sä vida ej Ståndet derom
Den 14 Juli. /. m.
7*5
”annorlunda beslutar.” Skolandes denna §.
för öfrigt föiblifva oförändrad, men i sam¬
manhang härmed i 56 §. Riksdagsordnin¬
gen tilläggas vid slutet: ” Frågor rörande
”ämnen, hvaröfver Riksens Ständer ensamma,
”äga beslutande rätt, få under loppet af be-
•’la Riksdagen väckas och skola lill verier-
”börande Utskott remitteras; men då såda-
’’na frågor, efter den ofvannämnda mötions-
”månadens utgång, väckas, upptagas de ej
''förr till beredande af Utskotten än vid näst
”följande Riksdag.” Anmälandes Utskottet
detta förslag alt behandlas enligt 56 §. Re¬
geringsformen.
13:0 Från ConstitutionsUtskottet, af
den 13 Juli, hvanni Utskottet, till behand¬
ling enligt 56 §. RegeringsFormen, anmä¬
ler ett förslag till en ny §., hvilken borde
införas mellan den 37 och 38 §. Regerings¬
Formen, så lydande: ”Norrman, som till
”Sverige inflytta, njuta Svensk Medborgare-
”rätt ifrån den tid de sig dertill hos Ko¬
lningen anmäla. Utlänningar, som bekänna
”sig till den Christna Läran, 1)vilka 6 år
”innehaft Ordinarie Embete, Burskaps-rätt
”eller varit fastighetsägare, vare berättigade
”att såsom Svenska medborgare anses. An-
”dre utlänningar måga efter 6 års vistande
”1 Landet sig hos; Konungen anmäla, som
”åge att pröfva huruvida medborgare rätt
”dera må förunnas.”
Den 14 Juli. f. m.
14:0 Fran OeconomieUtskottet, af dera
12 Juli, i anledning af väckt fråga om för¬
ändring af sättet att värdera Jord och Fa¬
stigheter å Landet, efter den -i kallade
Banco methoden. UL.-kotlet förklarar sig, i
anledning af anförda anledningar, icke haf¬
va leninät någon åtgärd ät detta ärende,
held st det genom molionen åsyftade ändamål
lärer redan vara vunnet genom afgörandet
af en annan i detta ämne hos Riksens Stän¬
der gjord motion, rörande Fastighetsvär¬
den för Låns erhållande.
15:0 Från OeconomieUtskottet, af den
12 Juli, i anledning af väckt Laga om me¬
del till Svenska Klädes-Fabrikernas upphjel-
pande. I detta afseende tillstyrker Utskot¬
tet, att först och främst uppmuntringar och
premier måtte anslås, till förökande af UU-
productionen och Färafveln, i synnerhet af
den Isländska racen, såsom med vårt Cli-
mat bast passande, samt att dernäst, oell så
snart erfaienheten visat, att tillräcklig till¬
gång gifves på Inhemsk Ull till våra Klä¬
des-Fabrikers drifvande, en hög Tull läg-
ges så väl på utländsk ull, som på utländ¬
ska kläden, särdeles de af gröfre sorten,
hvilka, genom de föreslagna premier, böra
kunna bringas derhän, att de hålla pris
med de utländska af samma godhet och be¬
sk alfen het.
Den 14 Juli. j. m. 721
16:0 Frän OeconomieUtskottet, r.f den
6 Juli, i anledning af de anmärkningar som
blifvit gjorda vid Utskottets Betänkande,
rörande skyldigheten för Götha Canal till
ersättning åt Boten, i fall någon Rotesol¬
dat i och för arbetet vid Götha Canal bl if¬
ver till krigstjenst oduglig: och anser Ut¬
skottet hvad detsamma i det förra Betän¬
kandet' föreslagit, vara så billigt, att hvar¬
ken Bolagets tj heller Rotehållames ömse¬
sidiga rätt derigenom blifvit förnärmad.
Upplästes och lades på Bordet följan¬
de från RiddarhusUtskottet inkomna
Hörsamste Memorial!
Då i saknad af annan utväg till kost¬
nadernas bestridande för Tryckningen af
Höglofl. Ridderskapets och Adelns Pleni-
Protocoller vid Riksdagarna 1809, 1810 och
1812, samt till Riddarhusets reparation ,
RiddarhusUtskottet vid Riksdagen i Öre¬
bro sistnämnda år vädjade till Högloft. Rid»
derskapets och Adelns välvillja, att, i afse¬
ende på RiddarhusCassans dåvarande svaga
tillgångar, utse medel till uppfyllande af
dessa anordningar, behagade Ridderskapet
och Adeln, med bifall till Utskottets för¬
slag, åtaga sig 2-ne Capitationer af 24 sk.
för hvardera i Fem års tid, med det vilkor.
7*3
Den 14 Juli. f. m.
att i fall Capitationsafgiften för Protocolls-
tryckningen skulle inom dtr Fem arens för¬
lopp blifva tillräcklig för bestridandet af
dess ändamål, RiddarfmsDI.rectionen ägde
att låta inställa ali vidare taxation och
uppbörd deraf.
Under detta Riksmöte liar, uppå Rid-
darhusUtskottets hemställan, Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln täckts låta bägge om-
förmälda Capitationer få fortfara ända till
slutet af nämnda Fem år.
RiddarhusUtskottets hemställan här¬
om föranleddes ifrån RiddarhusCassan-
närvarande oförmögenhet, att, jemte de ut
gifter, som af densamma ovilkorligen bö*
ra utgå, såsom RiddarhusDirecteurernas ho-
norarier samt aflöning ät Riddarhusets Tjen¬
stemän och Be.jening m. nu, icke tillika
kunna lemna medel för större utbetalnin-
gar.
Enär Ilöglofl. Ridderskapet och A*
deln vid sista Riksdagen i Örebro åtog sig
förutnämnda 5:ne afgifter, förmodades de
samma blifva tillräckliga för båda ansla¬
gen, men att så icke inträffat har Kiddar-
husUtskottet å denna Riksdag, utaf Rid»
darhusCassans Räkenskaper inhämtat.
Dp, till fullgörande af dessa anslag ,
influtna Capitationsmedel utgjorde ifrån och
Den 14 Juli /. m.
med år 1812 intill slutet af sistlidet år,
tillsammans 47®1 R-'d. 5 sk. urst., hvaraf,
på sätt Utskottet uti sitt öfver Riddarhus-
Ärendernns förvaltning afgifna samt af Hög¬
lofl. Ridderskapet och Adelil, gillade Utlåtande
haft aran anmäla , RiddarhusDirectionen, på
skäl dem Höglofl. Ridderskapet och Adeln, lika
med Utskottet, behagat godkänna, med lem-
nad företrädesrätt åt tryckningsskuldens
godtgörande, såsom mera nödvändig och i
verkställigheten mindre svår, användt 4j7°o
R:d. till afbetalning derå.
Då sådant oaktadt, vid 1814 års ut¬
gå ng, återstoden af sistnämnda skuld lik¬
väl uppgick till 2858 R:d. 58 sk. 5 rst.
jemte 20 R:d. 25 sk. 5 rst. obetald renta,
oberäknadt de interessen , som vidare in¬
till samma gälds falla betalande kunna upp¬
löpa; så täcktes Höglofl. Ridderskapet och
Adeln benäget finna, att, sedan omförmälda
återstod blifvit liquiderad, omkring 8000
K:d. Banco utgått till Protocollstryckningen;
och som, efter hvad Räkenskaperna utvisa,
blott476i R:d. 3 sk. 11 rst. i Capitationsmedel,
ifrån och med år 1812 till slutet af nästli-
det år kommit Riddarhttset tillhanda, tor¬
de med någorlunda säkerhet kunna slutas,
att under loppet af de ännu återstående
2:ne åren Capitationsafgifterna icke stiga
till sagda summa; men om äfven så skulle
hända, hvarpå Utskottet likväl tviflar, blef-
ve i slikt fall totalsumman, till bestridan¬
de af bägge anordningarna, icke högre än
724
Den »4 luli f. m.
9522 R:d: 7 sk. 10 rst. och således 4 77
R:d. 4° 2 rst- mindre än den vid Öre¬
bro Riksmöte förslagsvis uppgjorda beräk-
, n*n§ till 10,000 R:d. I betraktande hvar¬
af, och då etnot all förmodan Protocolls-
tryckningen, hvilken troddes icke skulle öf¬
verskjuta summan af 5000 R:d. Banco,
medtagit omkring 8000 R:d, ej mera än cir¬
ca 1,522 R:d. 7 sk. 10 rst. blifver öfrigt
till Riddarhusets reparation, hvilken repara-
tion.som enligt Major Mechanici Bloms,den 10
Januari 1812 meddeldta kostnadsförslag, re¬
dan då ansågs icke kunna verkställas unn-r
5000 R.d. Banco, visserligen nu mera, i an¬
seende till varuprisernas efter den tiden
märkbara stigande, blir betydligen dyrare.
Vid sådant förhållande och jemte an¬
mälan, att nåttot biträde, i och för Riddar¬
husets reparation, ifrån RiddarhuCassans
Fond icke skäligen kan påräknas, till upp.
lysning hvarom RiddarhusContoirets inlor-
drade uppgift på Cassans inkomster och ut¬
gifter härhos vördsammast bifogas, får Ut¬
skottet, med fästadt afseende derpå , att Hog.
loll. Ridderskapets och Adelns beslut om
Riddarhusets iståndsättande ofelbart bör
fullgöras, och det så mycket hastigare, sorn
bristfälligheterna å denna märkvärdiga bygg¬
nad påkalla en snar hjelp, till Högloft.
Ridderskapets och Adelns bilall öfverlemna
om
V.
T)eui'\ Juli. F. ni.
örn icke, i bröt af ali annan möjlighet För
uppfyllandet af ifrågavarande anordning ,
BiddarhusDirectionen må autori«eras att i
berörda afsigt, emot Högloft: Ridderskapets
och Adelns garanti, upptaga så stort 1 n,
som svarar emot den kostnad, hvartill Rid¬
darhusets reparation kari uppgå, och att till
godtgörande af detta lån Högloft. Ridder-
skapet och Adeln behagade åtaga sig att
För hvarje skattskrifven Adelig man«per on,
sorn betalar afgift för förmögenhet eller rj 1-
ter lön, utgöra, efter de 2:ne ännu återstå¬
ende Capitations-årens förlopp, ifrån och
med 1317 års början samt derefter i fulla
Fem år, en Capitationsafgift af 24 sk. om
uret, eller hälften af den Högloft. Ridder-
skapet och Adeln hittills erlaggt.
J händelse Högloft. Ridderskapet och
Adeln täckes antaga Utskottets nu framställ¬
da Förslag, får RiddarhusUtskottet vörd¬
samt tillstyrka Högloft, Ridderskap! t och
Adeln, att, i likhet med hvad iakttages vid
upptagandet af närvarande Capitationsaf/if-
ter, hos Kongl Maj.t i underdå »»het an¬
hålla, det verkställigheten utaf den debite¬
ring och uppbörd, som för Riddarhusets re¬
paration, ifrån och med år 1817 till och
med år 1821, kommer att äga rum, må,
emot vanligt arfvode, besörjas af Kongl.
Maj:ts och Kronans vederbörande Tjanste-
Ridd, o. Ad, Fröt. 91, 92.
Deu 14 Juli. J. m.
jnän, på samma gång med Rikets Allmän¬
na Utskylder. Hvilket allt Hogl< fl. Rid-
derskapets och Adelns närmare granskning
* och ompröfvande ödmjukast ölverlemaas.
Stockholm den 6 Juli 1815-
På RiddarhusUtökottets vägnar.
Jon. G. OXENSTJERNA.
G. Marcks v. Wurtenberg.
724 -» Ven 14 Juli f. m.
Calcul öfver Riddarhus
Utgifter vid 18
Inkomster.
Interessen å 6 ProCent
D:o å 4£ D:o
Hyror
4533: 32* 10.
Årlig Brist, sorn genom In-
troductions-afgifter och Ex¬
tra inkomster för Con-
certer, äfvensom deraf att 5
Procents innehållningen uti
Bevillning pl ofvanstående
Renta, som icke alltid göres,
torde försvinna; men hvilka
inkomster och afdrag, såsom
eventuela, uti en Calcu icke
kunna upptagas
Summa
Banco
Specie.
Rd. -k. rs.
3041 32
, 37 — to
ii455 -
567 35 6
4901 20 4
Stockholm af Riddarhus
Ben 14 Juli. f. m. 725
Cassans Inkomster oell
14 ;*rs slut.
Utgifter.
Honorarier
|
Banco
Specie.
|
Rd.
14OC
|
sk
|
rs.
|
Allön ingen - *
|
2179
|
8
|
|
Pensioner
|
*53
|
16
|
|
Ljuspenningar *
|
*94
|
22
|
6
|
Extra utgifter
|
654
|
15
|
IO
|
Kongl. Vetenskaps Acade-
miens interesse af Thami-
ska Donationen - -
|
188
|
2
|
|
Afskrifningar: 5 ProCent
af 6 ProCents Ren tan, enl.
2 Art. 7 §. 2 Mom. af 1812
års BevillningsFörordning
|
152'
|
4
|
|
Summa
|
4901
|
20
|
~4
|
Contoiret den 10 Juli 1815.
C. Fred. Stråle.
Den 14 Juli f. m,
Herr Silverstolpe, Gustof Abraham'.
Ja? anhåller ati fa anmäla en omständighet,
sorn bier vara nödvändig att iakttaga, så
vida ett af Riksens Ständer enhälligen fat¬
ta It lie' lut skall kunna till verkställighet be»
fot dräs. Riksens Ständer* hafva nämligen,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Pro-
Jtositi n och LagUt«kottets derefter ingifna
Betänkande, hedutie, att LagCöinmitteen, vid
ntarbeiringen af ina förslag till strafflagar,
skall beräkna inrättningen af Corrections»
Ivas, och derjemte hos Kongl. Majit i un¬
derdånighet anhållit, att Hans Majit i Nå-
d-r måtte vidtaga de anstalter, hvarigenom
Arbets- och Correctionsinrättningarne i den
män förberedas, alt de, enär del nva Lag¬
förslaget är färdigt samt blifvit gratokadt
och artaget, må kunna vara färdiga a't be¬
gagnas, da den nya Lagen antage«. Dertill
f< 1 rd,Éas nödvändigt, att anvisning inätte lem¬
näs på penningeanslag, och det ar allenast
genom g! >m ka, som frågan derom rj kommit
tinder Ständernas öfveiläggning, i synner-
L t sorn bfd« Konungen1 Nådiga Proposi¬
tion och Lagutskottet? Betänkande dertill
gifvit full anledning. Jag lär derföre ödrniu*
lea ! föreslå, , ad i sammanha g med Rik¬
sens S änder» förut fattade beslut, så väl
Jiop-tberörde Nådiga Proposition smil Lag-
Ui kottets Betänkande måtte Stat Utskot¬
tet nitudelas, med anmodan, att detsamma
Deu r4 Juli f. nu
7*5
mätte inkomma med förslag till de anslag,
sorn till detta ändamål kunna anses nödiga.
Uppå af Herr LandtMarskalken gjord
Proposition ldef hvad Herr Silverstolpe fö¬
reslagit af Höglofl. Ridderskapet och Adda
bifallet.
Justerades följande
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög-
lofl. Ridderskapets och Adelns Ple¬
num den 14 J eili 1815*
S. D. Det SärskildtaUtskottets den 11
Juli på Bordet lagda Memorial, af föregå¬
ende dag , i anledning af väckt fråga om
antingen upphäfvande eller förnyande af
det förbud emot bruk af öfverflödigt Silf¬
ver, som genom Kongl. Förordningen den
2 Augusti 1800stadgas, blef nuå nyolföredraget
och af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
bifallet. Uc Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning biföl"
los följande Allmänna Besvärs- och Oeco"
nomieUtskottets den 6 Juli afgifna och den
11 på Bordet lagda Betänkanden:
1:0 Angående vttckt fråga om befriel¬
se för Skeppare och Forbönder, att vid Tull-
kam raine uttaga förpassningar å Landets
Drn 14 Juli /. m,
egra ”åror, som ifrån Uppstäderna till Sta*
ptIstäderna förvändas.
2*."* I anh-dning af väckt fråga om en
fri Tackjernshandel. Ut Supra.
S. D. Biftjjl Högloft. Riddcrskapet och
Allein det SarskildtaUl.-kottets den 15 Juli
1 f :i/na Memorial, innehållande hemställan,
det Rikens Ständer, genom Skrifvelse till
K ngl. Maj:t, ' ille hos Hans Majit i under¬
dånighet anhålla om Nådig befallning lill
Si 1 t?C< ntoiret, att om utbetalningarna så
v 1 ar Utskottets Secreterares, Can7,lies och
Yaktbetjenings Riksdags vedergällningar,
sorn a( de medel, som i öfrigt erfordras,
till bestridande af andra ourvdgängeliga ut¬
gifter för Utskottets räkning,, föranstalta.
Ut Supra.
S. D. Efter uppläsning af Kongl.
Majts denna dag ankomna Nådiga Skrif¬
velse till Riksens Ständer af den 28 Juni,
angående deras vid 1812 års Riksdag i un¬
derdånighet gj >rda henr tällan om stiftande
af en Uag, sorn fö-rpligtade ägare af sådana
Vattenverk, hvilka genom uppdämning hin¬
dra landels uppodling, att derföre taga lö-
sen, bltf samma Kongl. Skrifvelse lagd till
i landlingarna. Ut Supra.
S. D. A nyo föredrogos och bifcjl-
Iqs följande StataUtskottets den 6 Juli af*
Den 14 Juli. f. rti.
gifnn och den 11 på Bordet lagda Betan*
handen:
1:0 I anledning af Hans Excellence ,
ÖfverStåthällaren m. m. Herr Grefve Mcr-
ners underdåniga anhållan, att Stockholms
StadsCas a måtte befrias från den Stadens
KronoUppböi d^Verk åtföljande Ordinarie
aflöning och denna varda på. Kronans Stat
öfverbörd.
2:0 I afseende på en, uti Kongl. Mairts
till StatsUtskotteL aflidna Nådiga Proposi¬
tion, angående StatsVérfcets tillstånd och
behof, till afskrifning i RiksStaten föreslagen
summa af 5,283 R:d_ 3 sk. 5 rst. Banco,
nu m. Ut Supra.
S. D. Återremitterades, i anledning
af dervid gjorda anmärkningar, Allmänna
Besvärs- och Oeconomi* Ut: kottens den ri
Juli på Bordet lagda Betänkande, af den 6
nästföregående, i anledning af väckt fråga
om Båtsmans fördubbling* ns återställande;
och skulle Utskottet anmodas att med skynd¬
samt utlåtande öfver de gjorda anmärknin¬
garna till RiksStanden inkomma. Ut Supra.
S. D. I anledning af Allmänna BerSvärs-
och OeconomieUlskottets, sedan den 11 Ju¬
li hvilande, Utlåtande, af den 6 nästföregå¬
ende, öfver de hos Ridderskapet och Adeln
^34 Den 14 Juli f. m.
gjorda au märkningar vid Utskottets den 9
6istlidne Maj afgifna Betänkande, angående
yrkad arn Iring i Tjenstehjon* flyt tning*tid,
beslöt Ii. ig loll. Riddersk apet och Adeln,
att flyltn ingstiden borde utsättas tiil den
j 5 Octobe r, samt för Stockholm-, der tvän-
ne flyttnin gstider äro, tillika tillden 15 A-
pril , börai.ides jemväl uppsägningstiden en
balf manad förlängas; och ville Riddcrska»
pet och A lei n inbjuda sina respectiva Med-
Stsnder, att i sitt sålunda fattade beslut in¬
stämma.
S. D. Upplästes å nyo Constitutions-
Utsfeottets den 1 1 Juli på Bordet lagda
Memorial, af föregatenda dag, angående för»
ändring i följande §. §. i Grundlagarnaj
1:0 I 56 §. B iCgeringsFormen.
2:0 I 20 §• RngeringsFormen.
5:0 I 37 §. Regeringsformen.
4:0 I 14 §. Riksdagsordningen.
5:0 I 58 §. Rik f dag'Ord ningen 1 röran¬
de omröstning inom Utskotten per Capita.
6:0 I 38 §. Riksdagsordningen, i fall
nästföregående förslag e j af Riksens Ständfcff
samt Kongl. Majit skulld; antagas.
Den 14 Juli. /. m.
73 3
7:0 I 38 §. Regeringsformen,
8:0 I 29 §. Riksdagsordningen; och
blefvo de uti dessa Memorial upptagn i
förslag af Ridderskapet och Adeln godkän¬
da till den kraft och verkan, som 58 §.
Regeringsformen innehåller.
Hvarjemte Ridderskapet och Adeln, i
anledning af gjord Ståndsanmärkning, åter¬
remitterade Utskottets Memorial, angående
en förändiing i 4 §• Regeringsformen. Ut
Supra.
S. D. Bifölls ConstitutionsUtskotbefs
sedan den 11 Juli hvilande Memorial, af fö¬
regående dag, i anledning af den till Ut¬
skottet remitterade fråsan om en förbättrad
National Representation. Ut Supra.
S. D. Sedan Riksens Ständer, genom
godkännande af Lagutskottet* den 1 \ Juni af¬
gifna Betänkande öfver Kongl. Maj ts Nådi¬
ga Proposition af den J9 April, om All¬
männa Arbets- och Correctionslms m. m,
des sas inrättande bifallit, men om det af
Kong!. M-ij:t i samma Proposition såsom
härtill ncdiga befunna anslag någon an¬
stalt ännu icke af Riksens Ständer blifvit
fogad; beslöt Ridderskapet och Adeln, att
Kongl. Maj:is berörda Proposition, så väl
sorn LagUtskottets Memorial, lill StatsUt¬
732
Den 16 Juli f. nu
skottet, i afseende på ett sådant anslag, re*
mittera. Ut Supra,
Häglof!. Ridderskapet och Adeln afta*
gade till RiksSalen klockan till 2, hvar¬
efter Hans Majit behagade i Nåder, i Ple¬
num Plenorum, meddela Rikseus Ständer
Sina Yttranden öfver de sednaste beslutna
förändringarna i Grundlagen och i Allmänna
Lagen.
Ridderskapet och Adeln åtskildes vid
RiksSalen klockan 3, j
Jn fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Söndagen den 16 Juli.
Plenum klockan 8 f. m.
Upplästes Högvördiga PrestStåndets Pro-
tocollsUtdrag af den 11 dennes, hvaruti an-
föres, att sedan Ståndet, uppå de grunder
att Rikets Academier, enligt deras constitu-
tioner och grundförfattningar, som århun¬
draden igenom bibehållits orubbade, alltid
varit och ännu äro oberoende af både
Sen 16 Juli. f. m.
m
Landshöfding** och Magistrat, att de i alla
af°eenden hafva sina esna jurisdictioner,
eller egna domstolar och Exsecutorer, samt
att Taxeringar, af alla under den Aca-
<3 em i s ka jurisdictionen lydande personer, i
alla tider blifvit förrättade under deras
Reetorers anförande, icke kunna antaga
BevillningsUtskottets ulf 4 Art. 4 §• 4
Mom. af Bevillningsstadgan uppgifna för¬
slag till förändradt Taxej ingssätt vid Aca-
demierna, har PrestSlandet, som redan un¬
der 380g och 1810 årens Riksdag uti den¬
na sak rönt sina upplysta MedStänders akt¬
ning för Academiernas Gnmdförfattningar
och privilegier, trott sig böra särskildt lem¬
na de öfriga Stånden del af sin till Bevill-
ningsUtskottet remitterade önskan, att stad¬
gandet uti 1812 års Bevillningsförordnings
5 Art. 4 §• 7 Morn., angående Academiska
Taxeringar, må i stället för ofvanbercrda 4
Mom. införas; med vänlig inbjudning att
uti denna anmärkning med PrestStåndet in-
stämiha.
Uppå gjord proposition, instämde Rid¬
derskapet och Adeln uti denna PrestStåndet»
anmärkning.
Upplästes och lades på Bordet följan.
de Betänkanden, från OeconomieUtskottet;
•730 Den l 4 Juli. }. m.
1:0 Af (fen 10 dennes, i anledning af
de till Utskottet remitterade Memorial och
Dictamina, angående ändring uti hyad för-
fattningarne rörande Håll* och Gästgifvare-
skjutsen stadga, samt om förhöjning i skjuts*
legan m. m.
2:0 Af den 12 Tuli. i anledning af
Kongl. Mrj.ts, din 24. sistlidne Maj med-
delda Nådiga Skrifvelse till Riksens Siänder,
angående de af Hedervärda BondeStåndet,
vid åtskilliga Riksdagar, gjorda underdåni¬
ga ansökningar om förändrade bestämmelser
i afseende på .leverenogen af hö och halm;
Anseendes Utskottet, i anledning af anförda
skäl, det uno* dåniga tillstyrkande böra gö¬
ras, att i. vad Allmänna Beredningen, likamed.
KammarCollegium, föreslagit i afseende på
liquiderna af Rente- hö och halm m. m. ,
måtte varda till efterlefnad antaget.
5:0 Af den 12 Juli, i anledning af
väckt fråga om inrättandet af Arbets- och
Uppfostringshus för DalAllmogen, tillstyr¬
kandes Utskottet, till befrämjande häraf, en
allmän Collect och Stambok öfver hela Ri¬
ket, eller, i fall af denna utvägs otillräck¬
lighet, andra åtgärder, dem Kongl. Maj:t
kunde behaga i Nåder vidtaga.
4:0 Af den 12 dennes, i anledning af I
väckt fråga om jemkning i den med de år |
fc-
Den 14 Juli. /• m.
73i
liga och Kungshägtarna i 6:te fögdoriet af Up¬
sala L,äu skedda förvandling fi nnande Ut¬
skottet, uppå anförda skäl, de*aa vara ett
enskildt mål, som kunde å oj.t och ställe
iom vederbör till rättelse anm/ilas.
Justerades följande
Utdrag af Protocollfttj, hållet i Hög¬
loft. Ridderskap«;ts och Adelns
Plenum elen 11 .juli 1815.
S. D. Upplästes ett ProtocollsUtdrag
från Högvördiga PrestStåndet, af denna dag,
hvaruti förmäles, att seda n samtliga Riks-
Stånden bifallit Sta.tsUtskottets Betänkande
angående tillökning i Kongl, och Furstliga,
Hofvens Statsstimrmor, och då Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln samt Yällofl. Borga-
reStåndet icke ännu yttrait sig öfver Heder¬
värda RondeStåndets inbjudning till in¬
stämmande uti de tillägg, att berörde till¬
ökning för Kongl. LVTpjri och de öfriga Kongl.
Personerna skulle taga s in början ifrån den
1 Januari detta år, och för H. K. H. Prin¬
sessan fortfara till dess Hon återvunnit
Dess fordna inkomster från Stiftet Oued-
v
linbure, uti hvillka tillägg PrestStåndet,
den 2 dennes, med Hedervärda BondeStån¬
det har instämt, har PrestStåndet , på det
»tt berörda skiljaktighe t nu vid Riksdagens
7JÖ Den i6 Juli. f. m.
instundande slut icke ma lagge, hinder i va»
gen for expeditionen, rörande den enhäl¬
ligt -beslutna tillökningen, trott sig böra
vördsamt och ^ vänligen inbjuda Höglofl.
Ridderskapet och Adeln samt Yälloll. Bor-
gareStåndet att sig ■ benäget ntläta, huruvida
de villja uti ofvanberörda tillägg instämma.
Ridderskapet och Adeln, som tagit den¬
na sak i öfvervägande, ansåg sig icke kun¬
na frångå sitt, i laglig ordning, redan i det¬
ta ämne, fattade beslut. Ut Supra.
S. D. T anledning deraf att en Ridder-
skapets och Adelns Ledamot, Herr Profes¬
soren och Riddaren Trafvenfelt, i egenskap
af Svenska LäkareSällskapets Secreterare,
och å dess vägnar, till Ståndet, denna dag,
öfverlemnat ett antal exemplar af Ars-berät-
telsen om Sällskapets Arbeten under det
förflutna året, beslöt Höglofl. Ridderskapet
och Adeln att genom Utdrag af Protocol-
let betyga Sällskapet sin aktning öfver dess
nit för Läkarevetenskapens fram teg, och
sin erkänsla- för det lemnade vedermäle! af
Sällskapets uppmärksamhet. Ut Supra.
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög¬
lofl. Ridderskapets och Adelns Ple¬
num den 16 Juli 1815.
rr@S. D. Föredrogs Utdrag af Högvördiga
PrestStåndets Protocoll, a£ den 11 dennes,
. »ned
V-
D ert 16 Juli fTm.
75?
med framställning huruledes, då Rikets A«
cademier hafva deras egna Jurisdictioner,
och Taxeringar af alla under dem lydande
personer alltid blifvit förrättade onder de¬
ras Rectorers anförande, PrestStår.det icke
kunnat antaga RevilIningsUtckottets förslag
till 4.:de Art. 4:i^e §■ 4:c*e Mont. af Beviii-
ningssraflgan, utan önskat att stadgandet uti
:i8i2 års BevillningsFörordnings 5:te Ärt.
7pde §. 7:de Moni., angående Academi, k a
Taxeringar, må i stället för ofvanberörda
4*.de Mom. införas; med inbjudning till de
öfriga respectiva Stånden att uti denna an¬
märkning instämma; och fann Ridderska¬
pet och Adeln skäligt att dertill sitt bifall
lemna. Ut Supra.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham:
Då Stat-Utskottets Betänkande, i anledning af
Hans Excellence m. m. Herr Grefie Brahes
Memorial om Bevillning för Dannemora
Bergdags Jerntillverkning, hos Riksens
Ständer föredrogs, blef detsamma hos Prest-
och BondeStänden genast gilIadr. Det å-
tei remitterades, efter gjorda anmärkningar,
af de 2:ne andia Stånden. När nu Stats¬
utskottets svar på återremissen för Ridder-
skapet och Adeln föredrogs, blef Utskottets
Förklaring bifallen. Hos BorgareStåndet
blefvo bägge Utskottets Utlåtanden ogillade.
Ridd. 0. Ad. Fröt. 95. 94,
758
Den 16 Juli. f. m.
När man sammanför RiksStåndens röster,
uppstår det resultat: att 2 Stand gillat för¬
slaget att åter öfverlemna målet till Kongl.
Maj:ts pröfning och afgörande; ett Stånd
har detsamma alldeles ogillat; och det 4;de
har beslutat ingen ting ofver hufvudsaken,
utan endast gillat Utskottets förfarande. En
bestämd pluralitet finnes således ej öfver
hufvudfrågan, och det står Ridderskapet och
Adeln ännu öppet, att antingen instämma
nied Prest- och RondeStånden, hvarigenom
målet blir afgjordt, eller med BorgareStån-
det, hvarigenom 2 Stånd stadna emot 2,
och afgörandet lärer komma att till Nämn¬
den hänskjutas. Jag anhåller om Eders £x-
cellence Herr Grefvens och LandtMarskal-
kens proposition till ett bestämdt beslut,
på det att detta mål vederbörligen må kun¬
na befordras till expedition.
Uppå af Herr Grefven och Landt-
M ar skalken gjord proposition, beslöt Hög-
lofl. Ridderskapet och Adeln att öfverlem¬
na målet till Kongl. Maj:t.
Härefter, klockan 9, företogs val af den
Nämnd, till StaUUt«kottets förstärkning,
hvarom Ö9:de § Regeringsformen stadgar,
nämligen af 21 ordinarie Ledamöter och
6 Suppleanter, då, efter Val-listornas öpp¬
Den 16 Juli /• m,
759
nande, följande Herrar och Män befunnos
hafva blifvit utsedde:
Till Ordinarie Ledamöter:
N:o 1 Grefve Brahe, Magnus
Fredrih 59 röster.
84 Grefve Löwen, Fnll-
mägtig Grefve von
Schwerin, Fredrik
Bogislaus - - 81
106 Grefve Strömfelt,
Hans Fredrik - 60
116 Grefve Ankarsvärd,
Michael - - 1x0
142 Friherre Leijonhjelm,
Fnllmägtig Herr Gri-
\penwaldt, Göran - 123
155 Friherre Stael von
Hollstein, Corfitz
Ludvig - - 84
216 Frih. Ribbing, Full-
mägtig Herr Flack,
Erik - - - 61
250 Frih. Hjerta, Axel 80
320 Frih. Brauner, Nils 77
359 Hr. Björnberg, Carl
David - - - 65
579 Herr Klöfversköld,
Fullmäktig Hr. Jber¬
genstråle, Gustaf A-
dolph ' - - - 59
Ven 14 Juli. f. rm
592 Herr Bosin, Paul « 69 röster»
1412 Herr Danckwardt,
Carl Gustaf . - 82
1594 Herr von Heyne, Ge¬
org . - - - 95
1697 Herr Nordencreutz,
Jacob M. - - 63
184Ö Herr Fock, Berndt
Wilhelm - 66
1885 Herr årnell, Lars - 85
1986 Herr Spaldencreutz,
Arvid - 86
2021 Herr Her zenhj ehn,
Carl Johan - - 66
2152 Herr af Uhr, Carl
David - - 120
2160 Herr Munck af Ro¬
sensköld, Eb, • 101
Till Suppleanter;
473 Herr Coyet, Carl
Fredrik, - 58
875 Herr Gripenwaldt,
August - .56
1314 Herr Wejdenhjelm,
Erik - - 56
2204 Heir Gahnai Colquo-
honn, Carl - - 56
2219 Herr Rothoff, Bir¬
ger Fredrik • »56
Den 17 Ja//, f. m. 74t
N:o 2161 Herr af Zellén, Johan, 51 röster*
genom lottning med
Friherre Cederström,
Jacob, Hr. Silfverspar¬
re, Aron Isak, Herr
Adlerbeth, Jacob, och
Herr Kuyltnstjerna,
Johan Carl,
Ut Supra.
Valet slutades klockan % till 5, då
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskildes.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Måndagen den 17 Juli.
Plenum klockan 9 f. m.
Hans Excellence Herr Grefven och
Landt Mar skalken uppläste Kongl. Maj:ts
rådiga Tal på RiksSalen vid det sist håll¬
na Plenum Plenorum, uti hvilket Tal Hans
Maj:t behagat lemna sin nådiga sanction
till de af Riksens Ständer beslutna förän
dringar i 4:de, 20,, 35, 49, 53, 61, 69, 70-
93. 97. och io3:dje §§:na i RegeringsFor,
men, 2, 14, 19, 21, 23,31, 53,54, 56. 57
63, och 64:de §§:na Riksdagsordningen, jern
te 5*e §:ns 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, och 8:d
742
Den 17 Juli. f. m.
Morn. af Tryckfrihet/Förordningen. Med
antagande derjemte af det beslutna lillän¬
get i /±2:a §:n af RegeringsFormen, bar
Kongl. Majit likväl anmärkt, ait denna til¬
läggning af orden: ett nytt Konungahus ut¬
kora, och den valde Konungen Regeringen
tiliträdt, står x motsägelse med hvad den
derpå följande p4:e §;n innehåller, i anled¬
ning hvaraf Kongl. Majt anser ett
f< rslag till dessa bagge §§:s rättande i
öfverensstämmelse böra vid denna Riksdag
beredas, för att vid den nästkommande af-
göras.
Till förändringarna 1 28, 29 och 74:e
§§:a af RegeringsFormen samt 75m §:n Riks¬
dagsordningen har Kongl. Majit förklarat
sig icke kunna gifva sitt bifall.
Justerades följande
Utdrag af Protocollet, hållet i Hoglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum,
den 13 Juli 1815.
S. D. Efter skedd anmälan att Ridder¬
skapets och Adelns beslut till gillande af
Hnglofl. StatsUtskottets Betänkande, af den 30
nästHdne Juni, innehållande förklaring i an¬
ledning af de anmärkningar, som blifvit
Deu 17 Juli f. m. 745
gjorda vid berörda Utskott3 Betänkande, af
den 29 Maj, rörande Hans Exceilenr.es m.
m. Herr Grefve Brahes Memorial, angåen¬
de Bevillning för Dannemora Bergslags Jern-
tillverkning, ej vore så bestämdt, att Huf-
vudBetän ka lidet derigenom kunde anses an¬
tingen bifallet eller afslaget, beslöt Ridder-
skapet och Adeln att instämma i de 2:ne
Ståndens mening, som samtyckt 'att målet
till Hans Kongl. Majit i underdånighet hän¬
skjuta, att dervid taga den åtgärd Hans
Majit i nåder lärer pröfva nödig.
Ut Supra.
Justerades följande underdåniga skrii-
velser till Kongl. Majit.
1:0 Om Högsta Domstolens Ledamö¬
ters bibehållande vid deras sysslor.
2:0 Om MantalsSkrifvare-provisionen
uti Wermland för åren 1812 och i8i3-
3:0 Om förklaring öfver 3:e §. af 1798
års Förordning, angående Lagsöknings och
Utmätningsmål.
4:0 Om tillägg vid 9 Cap. 6 §. Handels-
balken.
5:0 Om KronoHemmanet Lindö.
Ben 14 Juli f. tu.
6:0 Om Saltpetexnäringens tillstånd.
I anledning af denna sistnämnda expe¬
dition, yttrade
Friherre Stael von Hollstein, Corjitz
Ludvig: St-dan så långt lidit på Riksdagen,
att tiden icke tillåter föreslå ändring i Be¬
tänkandet, får Jag blott anmärka, att ehu¬
ru det icke kan misskännas att Utskottets
Ledamöter haft ali möda ospard att träffa
d t rälta, har sådant dork förfelats. På
sådant sätt snm föreslaget är, kan det icke
verkställas, så att den åsyftade nyttan vin¬
nes. Men särdeles har det fäst min upp¬
märksamhet, att Committerade skulle tiller-
kannas den rättighet att fixera ett modere¬
ra dt pris oå Saltpetern, och att de orter,
der öfverflöd af Saltpeltr finnes, mera än
til) egen gärd, den skulle till andra orter,
aflätas, enligt disposition af styresmännen.
Detta är icke allenast stridande emot ,be-
' slutet vid 1800 års Riksdag, då Svenska
j u dbrukare åtogo sig en bestämd gärd år¬
ligen af 10 mkr. oluttrad Saltpeter på hem¬
manet, emot det vilkor att fri handel med.
Saltpeter skulle varda tillåten, samt ingen
slags tillsyn af Sjuderibet jening vidare skulle
aga runi. Denna frihet är det som man endast
har att tillskrifva den ökade Saltpeter-till*
gången. En Författning, som nu vore rakt
stridande emot den förra, som skulle sät¬
Beu 17 Juli. /. m.
746
ta Saltpeter tillvefkarne under ett slags de-
pendence af Styresmännen, med hvilka de
alldeles intet hafva att göra, och söm skul¬
le inskränka deras ovilkorliga rätt att få
afyttra sin vara, såsom alla andra, lill den
som bäst betalar, skulle snart återbringa
denna sak i sitt förra förfall.
Grefve Lilliencrantz, Johan Willhelm:
Så vida jag ratt fattat Herr Baron Staéls
yttrande, och afsigten dermed varit att af¬
styrka det någon anstalt må tagas, sorn hin¬
drar anläggare af Saltpeterlador att på för-
monligaste satt afsätta den öfver eget be¬
hof tillverkade- låaltpetern; så forenar jag
mig så mycket mer i Herr Baronens tanka,
som Saltpetertillverkningens aftagande, un¬
der de sednare åren, förnämligast kan ti 11 -
skrifvas det nedsatta pris, hvartill Saltpetern
fått lösas af de jordbrukare, hvilka försum¬
mat att skaffa sig egen tillgång.
Föredrogs ånyo OeconomieUtskottets,
den 14 dennes på Bordet lagda, Betänkan¬
de, af den 6 föregående, om Folk- och Ar-
betsscholors inrättande i sammanhang med
Allmänna Fattigvården.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham:
Som jag, genom min motion, gifvit anledning
till det Betänkande, hvilket nu blifvit upp¬
747
Den 17 Juli. J. m.
läst, anhåller jag att dervid få nämna några
ord. Jag har haft det missödet, att Utskot¬
tet deri upptagit mitt förslag annorlunda
än jag det gjort. Deraf följer klart att de
omdömen deröfver, som af Utskottet blif¬
vit fällde,, icke drabba- mina ideer sådana
som jag uppgifvit dem, utan sådana sorn de
af Utskottet blifvit fattade.
När jag härå Riddarhuset gjorde min
motion, angaf jag sjelf att jag trodde den
behöfva närmare utvecklas, när den af be¬
hörigt Utskott skulle pröfva-s. Jag begärd*
derföre och erhöll tillstånd att till Uiskot-
tet inlemna nödiga upplysningar. Detta
har jag gjort. Jag har ditlemnat ett för¬
slag, som förut till Kongl. UppfostringsCom-
mittéen var ingifvet, och som innehöll he¬
la uppställningen af hvad min motion om¬
fattade. Jag utgick ifrån den idee, att vå¬
ra lärda Scholor ej kunna drifvas till
vederbörlig fullkomlighet , så länge de
måste vara af amphibisk egenskap, att till
en ringa del arbeta på vetenskapliga studi¬
ers spridande, och till en sida, på de e-
gentliga folkkunskaperna. Att ifrån våra
Lärda Scholor skilja de så kallade Apolo-
gistclasserna är nödigt, om de skola upp¬
fylla sitt ändamål, såsom förberedande för ve¬
tenskapernas studium. Men då jag föresla¬
git detta, har jag ej kunnat undgå att före¬
slå något annat till befordrande af den all¬
männa folkundervisningen. Det vore dår¬
Dea 17 jul'. /• m.
74a
aktigt att borttaga det lilla sorn finnes.
Må det bibehållas, men under en lämplig
furin; må des inrättas så att det äfven upp¬
fyller sin bestämmelse; må det utvidgas så.
att deraf härflyter en verklig folkundervis¬
ning. Dr för, i likhet med pedagogier, som
finnas i flera städer, har jag föreslagit folk-
scholor p~ Landet. Jag har förutsett att
medel dertill af staten icke skäligen kun¬
nat äska . Jag har t j satt i tvifvel att ic¬
ke dc bemedlade verna skulle kosta på si¬
na barns undervisning; i afseende på de fat¬
tig , har jag be isat att Fattigvårdens för¬
sta omsorg måste vara att gora de uppväx¬
ande barnen skickliga att föla sig sjelfva,
och derför fordrat att af de sammanskott,
sorn Lagen föreskrifver till Fattigförsörj¬
ningen, dessas uppfostran skulle bekostas.
Jag har föreslagit att undervisningen
endast .skulle sträckas till de enklaste ele-
menter: Läsa, Räkna, Skrifva. Slutligen
har jag yrkat att denna Bokliga undervis¬
ning skulle förenas med Handtverksunder-
visning; och dessa, till den allmännaste
folkklassen inskränkta, Undervisningsverk
har jag ställt directe under vård af För¬
samlingens Presterskap, och föreslagit att
do som ärna sig till Prester dervid skulle,
genom förutgående öfning att undervisa,
bilda sig att i framtiden blifva allmänna
Folklärare.
När detta jemföres med den framställ¬
ning Utskottet gjort af min tanka, synes
749
Den i7 Juli f. m.
skilnaden klar. Det torde tillåtas mig att
i korthet genomgå ds anmärkningar Utskot¬
tet gjort vid. min motion; man har anmärkt
att för hopen den undervisning Presterska-
jpet redan meddelar är tillräcklig; jag tvif-
Jar derpå. På d e orter der denna st*acker
sig utom det nödvändigaste af Catechesen,
är det sällsynt en följd af annat än de un¬
dervisningsanstalter, som genom enskild
omsorg blifvit inrättade. Jag vågar fråga
alla som känna detta noga, på samvete, om
de tro att våra Bönders förmåga att läsa
väl, skrifva och räkna, kommer ifrån Prest-
Klockare- och Organistundervisningen? Man
säger att de föreslagne Undervisnings-an-
stalterna skulle väcka köld för Religionen —
jag svarar att det blefve det Presterskaps
fel, åt hvilket styrelsen deröfver, enligt
mitt förslag, blefve uppdragen, och jag vill
så mycket mindre vederlägga, som jag ej
vill alfvarligen tro någon om den' tankan,
att Allmänhetens sinne skulle nödvändigt
kallna för Religionen derför att man lär¬
de läsa, räkna och skrifva, samt öfvade sig
i slöjder och arbetsamhet. Mig synes att
Presterskapets ganska tunga arbete, att gif¬
va Barn Religionskunskaper, betydligen
lättades, om 'dem i allmänhet bibringades
ofvannämnda Elementarkunskaper. Jag tror
äfven det vöre nyttigt att tillkommande
Folklärare ej, såsom nu, ur Scholans lägre
rymder tillträdde delta vigtiga kall, utan
Den 17 Juli. f. m.
750
linge genom handläggning vid allmän un¬
dervisning förutbilda sig till sitt embete. Det
synes mig troligare att det skulle befordra
deras förmåga att underhålla Religiositet,
än att det skulle motarbeta den.
Mar har yrkat att för utvidgade kun¬
skaper ei ärn nyttiga för Allmänheten. —
Man har ju ej då rätt fattat mitt förslag: el¬
ler är det omöjligt för Arbetaren att lära
läsa, räkna och skrifva, och huru skulle det
kunna vara skadligt, om han det kunde ?
Man har ansett Arbetsscholor onödiga
emedan man påräknat att Näringsfriheten
tillräckligt skall uppmuntra Arbetsfliten,
och producera den högre än all Undervis¬
ning. Ingen nekar mindre är. jag Frihe¬
tens alstrande förmåga; men denna ute¬
stänger ej all menniskoåtgärd, till befoi--
diande af hastigare framsteg och högre
fullkomlighet. All skicklighet fordrar va¬
na och öfning. Man har misstydt mina
ord, när man trott dem betyda, att i Arbets¬
scholor de theoretiska grunderna af vissa
Näringsgrenar skulle för barnen framstäl¬
las. Jag har aldrig med ett ord syftat
ditåt. Jag har tydligen sagt, att Scholorna
skulle vara praktiska, och Undervisningen
lämpad efter localenS behof och anlednin¬
gar. Hvem kan neka, att tidig vana ifrån
eyssellöshet vid arbete föder och grund¬
75i
Deri 17 Juli. f. m.
lägger för lif*, ti den arbetsflil? Är det <j af
en större öfning sorn en högre skicklighet
uppkommer ?
Jag nöjer mig meri <1 «sa anmärkrin-
gar, för aft visa huru pain Motion i detta
Betänkande blifvit behandlad, och af hvad
värde i huTvudsaken Utskottet Yttrande
deröfver kan anses vara. Rik^dagin nal¬
kas sitt sint. Vigtigare mai måste skynd¬
samt afgpras. De flr - ta mål interessera
mängden annu mera än detta. Jag vill ij
med någon begäran af återremiss upptaga
tiden. Min grundsats har länge varit
och är ännu att ha tålamod. Hvad sorn • j
vinnes nu kan vinnas i längden. Min
Motion må gerna förfalla. Hvad det sätt
angår hvarpå jag, i anledning häraf, blifvit
bedömd, får jag, förklara att jag ej är strid-
låtig. En strid inför Riksens Ständer öf¬
ver detta ämne är ej på sitt rum. Den
skall ej af mig föranledas. Uppfostrings-
Comitteens åtgärder behöfva ej af mig för¬
svaras — de försvara sig sjelfva. Mina eg¬
na äro redan till en stor del föremål för
det allmänna omdömet; de skola blifva det
framdeles ännu mera: och jag öfverlemnar
dem gerna åt de sakkunnigas granskning.
Hvad ifrågavarande Betänkande beträffar,
så är resultatet detsamma om det bifalles
eller afslås. Jag gör således icke något
löroid för någondera åtgäxden, utan då E¬
Den 17 Juli f. m.
752
ders Excellence Herr Grefven och Landt-
Marskalken derpå gör någon proposition ,
skall jag liknöjd höra den med Ja eller
Nej besvaras.
Herr von Schulzenheim, David: \ äm¬
net. om den allmänna Uppfostran har redan
för mycket, och nästan för tidigt blifvit
taladt. Den af Kongl. Majit förordnade Upp-
fostringsCommittée har ännu icke fullkom¬
nat sitt verk, och Höglofl. Ridderskapet
och Adeln må ej vill ja gifva åt densamma
en Instruction eller föreskrifvet Arbetssätt.
Om Kongl. Scholordningen af 1724
tarfvar en öfversigt, och oin Medeltidens
Stiftelse af offentliga Scholor och Gymna¬
sier finnes merändels inskränkt till ecclesi¬
astik lärdom, med ännu vidlådande Munk-
lemningar; så bör dock erkännas, att de
ynglingar , sorn vid våra CathedralScholor
och Gymnasier njutit elementarisk förbere.
delse och sedan flyttas till Rikets Univer¬
siteter, nog allmänneligen äga och behål¬
la ett utmärkt företräde framför de Stude¬
rande som undfått enskild undervisning af
halflärda och ofta ombytta Informatorer el¬
ler Huslärare, hvilka sjelfve äro i behof af
uppfostran och egen lärdomsförkofran. Jag har
for detta uti mitt andra Piaesidii Tal inför
Kongl. VetenskapsAcademien, om den of¬
fentliga Vården, sökt visa flera nödiga rät¬
753
Den 17 Juli- f- n.
telser vid våra, så lägre som högre, Läro¬
verk, för att der bereda nyttiga Medborga¬
re till alla slags yrken, men som ej är 9
passande att här upprepa. Det gör visser¬
ligen ej tillfyllest för Republiken att skaf¬
fa blott undervisning i Bokliga Vetenska¬
per; utan en jemn förening af Bok- och
Folkvett bör sorgfälligt befordras, samt
tillfällen och handledningar beredas, att alla
Förståndets eller Själens så väl som Krop¬
pens eller Senornas förmögenheter och kraf¬
ter till enskildt och allmänt gagn inof-
vas och på bästa sätt användas må.
I andra Riken finnas säl skilda Borga-
c?
re-, Folk-, Industrie-, Arbets-, Räkne- och
Moderna SpråkScholor och Pensioner, utom
Gymnastiska öfnings«tälkn. Om ej mindre
hos oss än annorstädes afseende vid uppför-
stringen borde hafvas pa flera slags borg¬
liga och LandtmannaNäringar; så kunde
skiftevis ej allenast i Städers utan ock, i
sin mån, uti Socknars Schölinrättningar mert
än en passande kunskap och öfning med¬
delas och befordras.
Jag har i nämnda Tal ock visat, huru
inskränkt, i jemförelse med andra offentli¬
ga bidrag, Statens använda kostnad är up¬
på det offentliga Undervisningsverket, hvar¬
för så der sorn sedan i Höglofl. StatsUt-
skottet, jag för miu del, tilt vinnande af
för-
V-
Den 17 Juli f. m.
753
förbättrade och förökta ScholirrKitr,ingar ,
titlstyrkt understöd af indragna Ptestveder¬
lag och ForläningsSpannmål.
Högloft. All manna Besvärs- noll Deon.
nomieUtskottfts Betänkande i ämnet är
ganska vidlöftigt, och kunde åtskilligt der¬
vid vara att anmärka. Till Konpl. Maut
tyckes i underdånig skrifvelse egentligen
böra anhållas om en Nådig anmaning till
UppfostringsCommitteen att, med det för¬
sta möjliga, inkomma med sitt underdåni¬
ga förslag till Allmänna undervisningsver¬
kets reglering, samt att de medel, som Ri-
kets Ständer, till ändamålets vinnande af en
förbättrad uppfostran för trogna Skattdra-
gares barn, underdånigst an vist, rpå Lands-
faderligen till en snar verkställighet befor¬
dras.
Herr Grefven och LnndtMarskalken
gjorde proposition till bifall å Betänkandet,
hvilken med Ja besvarades.
Vid förnyad föredragning, godkändes
till den påföljd 56 §. RegeringsFormen
stadgar, följande, från ConstitutionsUtskot-
tet inkomna, och den 14 dennes på Bordet
lagda Memorial;
Ridd. o. Ad. Protoc. 95. 9&
774
Den 17 Juli. f. m.
t:o Af elen 13 Juli, angående åtskilli¬
ga förändringar i Tryckfrihets Förordningen.
S:o Af samma tlag, med försl ag, att
1 händelse den nu antagna Jury ej skulle
befinnas uppfylla sitt ändamål, den förut
fastställda Rättegångsordningen måtte kun¬
na återinföras.
5:0 Af samma dag, angående en til¬
läggning, om uteslutande privilegier, i 60
§. Regeringsformen»
Herr Friherre af Wetterstedt, Gustaf•’
I'anledning af det nu upplästa Betänkan¬
de från ConstitutionsUtskottet, om dess fö¬
reslagna förändringar uti Grundlagarna,
Irvilka till nästa Riksdag böra hvila, torde
mig tillåtas att Högloft. Ridderskapet och
Adeln underställa några betänkligheter som
förekommit mig, i anseende lill titeln på
de Grundlagar, som enligt Konungs och
Siänders sammanstämmande beslut vid den¬
na Riksdag, blifvit förändrade. Det var
den 14 Juli som Kongl. Maj:t gaf sin san-
ction åt Riksens Ständers föregående beslut
i detta afseende. Skall detta datum gifvas
de sålunda förändrade grundlagarna, eller
skola de behålla deras gamla data? Fråga
är både om Regeringsformen, RiksdagsOrd¬
17 Juli. f. w.
775
ningen och Tryckfrihetslagen. För mia
1 t 1 •' T
del anser jag att de gamla data bora fortfa¬
ra, och att Rikets Ständer i synnerhet al¬
drig böra frångå, på Regeringsformen, da¬
tum af den 6 Juni 1809, emedan det alltid
kommer att i minnet återkalla eri tidpunkt
sorn födde Sveriges nya Samhällsskick och
återgå? Svenska Folket dess förlorade lag-
liPå rättigheter, Dessutom, om man äfven
O t 7
ville förändra detta datum , vöre det nu
Omöjligt, då LandtMarskalkens och Tal¬
männens Eder, hvilka i Riksdagsordningen,
äro införda, bestämdt åberopa Regering;.For¬
men af den 6 Juni 1809; hvarföre en förän¬
dring till den 14 Juli 1815 åtmindstoné ej
förr an vid nästa Riksdag kunde göras.
Ått likväl omtrycka Grundlagarna, med de
nu beslutna förändringar och under alldeles
enahanda rubrik med de förra, skulle leda
till beständiga misstag, emedan, i den*
na händelse, ett exemplar af 1809 års Ra-
geringsForm, tryckt 1809, skulle vara olika
med ett exemplar trvokt 1815, utän att på
titelbladet denna skiljaktighet vore utmärkt.
Att, åter, bibehålla det ursprungliga datum
och tillägga orden: ’’ med de vid 1815 års
Riksdag giorda förändringar’’, skulle hafva
till påföljd, att då alia Edsfotmulairer i
Jåiket naturligtvis böra innefatta och hafva
afseende på så väl Regeringsformen som
de sedermera lagligen tillkomna förändrin¬
gar i de?1 primitiva', lydelse, dessa Eds för»
75*
Deu 17 luli f. m.
mularrer alltid skulle lämpas efter den
jemkning grundlagarna vid hvarje Riksdag
tomme att undergå. Jag föreslår således
att, så väl för RegeringsForm^n sorn för
Riksdagsordningen och Tryckfrihetslagen ,
deras nuvarande data må bibehållas, med
tillägg: Med de af Konung och Ständer
sedermera antagna förändringar^ samt att
denna rubrik alltid blefve lika lydande, u-
tan afseende på hvilken epok förändringar¬
na skett. Derjemte tror jag att Riksens
Ständer skulle förklara det, i anseende till
alla edliga förpligtelser, den som förbin¬
der sig att åtlyda och iakttaga någon af
Rikets Grundlagar, endast nämnd vid dess
nuvarande datum, äfven anses hafva för-
pligtat sig att uppfylla hvad de sedermera,
i förenämnda Grundlagar, af Konung och
Ständer, beslutna förändringar förmå och
innehålla.
I händelse Höglofl. Ridderskapet och
Adeln skulle instämma i detta mitt förslag,
anhåller jag att detsamma med de öfriga re-
spectiva Stånden måtte communiceras.
Bifölls
Vid förnyad föredragning bifölls Con*
stitUtionsUtskottets den 14 Juli på Borde*
Den 17 Juli /. m.
757
lagda Memorial, angående bestraffnings- och
rättegångssättet i Tryckfrihetsmål.
Upptogs å nyo ConstitutionsUtskottets,
den 14 dennes på Bordet lagda, Memorial,
af föregående dag, innefattande Utskottets
lemnade decharge för StatsRådet, de Före¬
dragande samt Konungens Rådgifvare i
Commandomål, jemte 2:ne hemställningar
till Kongl. Majit.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhardr
uppläste följande:
Utan att derigenom villja ge anledning
till någon discussion, får jag, för min del,
reservera mig, i anledning af ett Constitu-
tionsUtskottets beslut, som förbjudit en sär¬
skild Ledamot att lita sitt särskildta Be¬
tänkande, rörande anmärkningar i anledning
af StatsRådets Protocoll, åtfölja Utskot¬
tets Betänkande i samma ämne. Äfven får
jag erinra att så väl 107 §. i Regerings¬
Formen som 29 §. i Riksdagsordningen å-
lägger Utskottet ovilkorligen, att hvad det,
i anledning af StatsRådets Protocoll an¬
märkt mot StatsRådets eller StatsSecreterarnes
åtgärder, för Riksens Ständer tillkännagifva.
För detta ändamål har Grundlagen stadgat
ett ConstitutionsUtskott: och för samma än¬
damål torde Medlemmarne i samma Ut¬
skott hafva blifvit valde. - Samma §:r i
778
Pen lj Juli f. m,
Grundlagarna hänskjuta till Riksens Stän*
ciri? eget godtfinnande att å dö af Constj.
tutionsUtskottet meddelda anmärkningar gö«
ra afseende. . Utöfver den för Constjrutions-
Ut kottets verkningskrets i detta fall före»
skrifna gräns, har jag ej trott det äga rät»
tighet att gå, utan har jag trott det träda
in pä området af Riksens Ständers egna
verkningskrets, och göra ingrepp i Riksens
Ständers sig ensamme i Grundlagarna för¬
behållna rätt, om det låter de af Proto-
coller.s genomläsning föranledda anmärk¬
ningar förfalla, och underlåter tillkännagif¬
va dem för Riksens Ständer, Det vore u»
tan tvifvel angenämt för hvar och en Gon-
atituti03?Ut-kottet5 Ledamot, och fövmodli»
gen äfven öfverensstämmande med Heras
enskilda förbindelser samt, iaS tillstår det,
afven med mina, om Utskottet kunde äga
rättighet uraktlåta göra i frågavarande aa»
märkningar; men, som Ledamot af Consti»
tutioiJsUf^kottet, kan jag, enligt rbin öfver»
t geise, icke, tvärtemot Grundlagarnas före¬
skrift, tillegna mig en rättighet som Grund¬
lagarna ej tillegnat GonstitutionsUtskottet,
titan förbehållit Riksens Ständer sjelfva,
men som jag, i egenskap af medlem, i mitt
Stånds Tlenurn, kan hända, gerna skulle
vilija begagna.
Jag reserverar mig således emot den, »
min tanka, utöfver Grundlagens föreskrift
Pett 17 Juli. f. m.
77»
utvidgade rättighet för ConstitutionsUtskot-
tet.
Då Friherre Stael von \HollsteinCor¬
fitz Ludvig, härefter sig anmälde, yttrade
sig Hans Excellence Herr Grefven och
Landt Marskalken böra tillkännagifva , att öf¬
ver den af ConstitutionsUtskottet meddela¬
de dechargen kunde ventilation till beslut
icke äga runi, utan endast reservation der¬
vid vara tillåten*
Friherre Stael von Hollstein: Då Grundla¬
garna berättiga äfven en enskild Ledamot
att göra anmärkningar emot StatsRådet och
Föredragande, då det skeri de ordalag, som
29 §:n i Riksdagsordningen bjuder, och
hvilken jag åberopar mig — kan jag ickö
reservera mig» utan tior att mig icke blif-
ver nekad min lagliga rätt. SarskildtaUt-
skottet har, i dess Betänkande, för Allmän¬
hetens ögon framlaggt orsakerna till den be¬
klagliga ställning och stora penningenöd,
som allmänt öfverklagas, samt härleder den
till stor del af felaktigheter i Administra¬
tion, hvilket icke bort af ConstitutionsUt¬
skottet så alldeles lemnäs utan afseende.
Genom detta ConstitutionsUtskottets Betän¬
kande och anmälande till decharge för Stats¬
Rådet och Föredragande, emot hvilka ingen
anledning till anmärkningar skola förekom¬
mit, är en skugga kastad så väl på Särskild-
760
Dcu 17 Juli. f. m.
ta Utskottet som de enskilda Ledamöter*
som förut i detta ämne härstädes yttrat sig.
Jag, kan således, för min del, icke bifalla
Utskottets Betänkande, emedan jag anser
anmärkning äga rum, hvilken jag , i grund
af ufvannämnde §. i Riksdagsordningen,
ämnar uti ConstitutionsUtskottet uppgifva.
Herr Flach, Carl: Jag förenar mig, till
alla delar, med hvad Friherre Staél von
Hollstein nu yttrat, och anhåller att Con-
stitutionsUtskottets afgifna Betänkande , rö¬
rande decharge för StatsRåden och Slats-
Seoreterarna återremitteras, för att omar¬
betas.
Jag förenar mig äfven med Herr
O “
Munck af Rosenschöld, och reservera! mig
i anseende till ConstitniionsUtskottets egen-
mägiiga beslut, att förneka särskilda Leda¬
möter af Utskottet att afgifva särskildt Yt¬
trande. ConstitutionsUtskottet har genom
denna tydning af Grundlagen, hvilken är
rakt stridande emot 57:de §. Riksdagsord¬
ningen, gjort en inkräktning i Riksens Stän¬
ders rätt, hvars helgd jag anser af yttersta
vigt att bevara, då man ser försök dere¬
mot vågas.
Friherre Cederström, Jacob: Jag före¬
nar mig med Professor Rosenschöld uti
protesten mot Utskottets beslut att vägra
en enskild. Ledamot att fä låta sin sär*
Den 17 Juli- f- rn.
76»
skilda mening åtfölja Utskottets Betän¬
kande, såsom illiberalt; men, i anledning
af Friherre Stael* motion, hvarmed Herr
Flach si,j förenat, hvarigenom anmärkningar
i annan form än Grundlagen föreskrifver
blifvit gjorda, så får jag erinra alt Grundla¬
gen för sådana läll föreskrifver till och
med ördal, 'mn sorn dervid skola nyttjas:
och en såHUn anmärkningsfråga har ej
mindsta gemenskap med Utskottets^ Betän¬
kande.
Herr Munck nf Rosenschöld: Jag fö re¬
nar mig med den värda Ledamot, som sist
yttrat sig, i dea erinran att formen, som
Herr Baron Staél von Hollstein nyttjat för
framställandet af sin anmärkning, <j är en¬
lig nud bokstafliga föreskriften i 29 §:n
Riksdagsordningen.
Friherre Stael von Hollstein: Jag har
genast i början åberopat mig innehållet af
29 §:n i Riksdagsordningen. Den discussion,
sorn ägt rum, har blifvit föranledd derige¬
nom, att det tillkännagafs, det ingen venti¬
lation öfyer ämnet, blott reservation, vore
tillåten. Om således det är en nödvändig¬
het att just samma ord skola giv af min
raun; så får jag uppläsa dem här utaf Riks¬
dagsordningen: ”Det är anledning till an¬
märkning emot vissa Föredragande f Ststs-
Rädet, hvarom remiss begäres till Consti-
782 Den 17 Juli. f. m.
tutionsUtskottet, inför hvilket anledningar-»
jia uppgifvas skola’’.
Friherre Cederström, Jacob, erinrade
härvid, att de Föredragandes namn borde
uppgifvas.
Friherre Stael von Hollstein: Efter per¬
soner skola nämnas, sä fär jag tillkännagif¬
va att det är eujot StatsSecreterarne Friher¬
re Wirsén och Grefve Mörner, som jag är»
nar göra anmärkning.
Friherre mannerheim, Lars Angust:
För hvar och en, som med uppmärksamhet
läser RiksdagsOrdningens sgtde §., är det
klart, att när Constitutionslltskottet anmält
sin decharge för StatsRädet, så äger ej åtal
å de ansvarspligtiga personerna rum, annor¬
lunda än i den Form som i denna §. bok¬
stafligen är stadgad. Detta blifver en ny
fräga som väckes och någon återremiss af
dechargen vore icke formlig, utan synes
det rätta vara att ConstitutionsUtskottets
Memorial, i hvad denna punkt rörer, må
förblifva hvilande.
Friherre Cederström, Fiudolf; Jag borde,
kan hända, icke anföra något öfver delta äm
ne; meri det torde blott tillåtas mig få näm¬
na, att när Herr Rosenschöld och Friherre
Jacob Cederström i Utskottet yttrade sig
J)en 17 Juli. f.
villi a gå med sina särskildta rota till Rik¬
sens Ständer, kunde dem sådant icke tillåtas,
så vida någotdera af dem innehölle anmärk¬
ningar, som icke voro af Utskottet godkän¬
da, och sådant af det skal, att för enskilda
personers anmärkningar emot StaisRåöet
finnes den enda och bestämda fornien sär¬
skildt fdreskrifven j 29 §. RegeringsFor»
jnep.
Friherre Cederström, Jacob: Nu synes
mig endast återstå att Eders Excellence
Herr Grefven och DandtMarskalken täckteS
göra proposition till bifall å de af Utskot¬
tet föreslagna särskilda anmärkningar till
Rongl. Majit, samt å remiss af Friherre
Stat;l3 anmälda anmärkningar.
Hans Excellence Herr Grefven och
Jan dt Marshcilken gjorde proposition till
godkännande af ConstitutionsUtskottets Me¬
morial.
Ropades Nef.
Herr Landt Mar skalken proponerade
derefter remiss å de af Friherre Staél an¬
mälda anmärkningar, samt att Memorialet
imellertid måtte hvila.
Bifölls.
764
Den 17 Juli f, m.
Herr Flach, Carlr Då nu beslut är fat-
tadt att dechargen för Konungens StatsRåd
och StatsSecreterave blifver hvilande, intill
dess ConstitutionsUtskottets yttrande inkom¬
mer öfver de af- Friherre Staél von Holl¬
stein emot StatsSecreterarne gjorda anmärk¬
ningar, anser jag högst angeläget att de öf¬
riga Stånden underrättas så väl om detta
Ridderskapets och Adelns beslut, som om
Friherre Staéls dertill gifna anledning, ge¬
nom de gjorda anmärkningarna: och anhål¬
ler ödmjukast alt Flans Excellence Herr
Grefven och LandtMarskalken behagade
göra proposition härom.
Bifölls.
Efter någon stund justerades öfver det¬
ta mål följande
» *
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög-
lofl. Ridderskapets och AdelnS
Plenum, den 17 Juli 1815.
S. D. I anledning af en, utaf en Rid¬
derskapets och Adelns Ledamot, i den form
RiksdagsOrdningens 2<3:de §. föreskrifver, an¬
mäld anmärkning mot Föredragande i Stats-
Rådet samt derå begärd remiss till Consti-
tutionsUtskottet, blef samma remiss nu be-
viiljad; och skulle, i följehäraf, Constitutions-
Utskottets föredragna Memorial, om decharge
Den 17 Juli. /. m.
765
för StatsRådets Ledamöter, de Föredragan¬
de och Konungens Rådgifvare i Comman-
domål, blifva tills vidare hvilande.
Ut Supra.
Föredrogos i ett sammanhang Allmän¬
na Besvärs- och OeccnomieUtskottets, den
8 Juni på Bordet lagda och den 15 i sam¬
ma månad återremitterade, Betänkande rö¬
rande Husbehofs Bränvinsbränningen och
dermed gemenskap ägande omständigheter;
samt Utskottets, den 14 dennes på Bordet
lagda, Utlåtande till svar på de iRiksstån-
den gjorda anmärkningar.
Herr von Heyne, Georg; Då Eders
Excellence icke allenast njuter af Ridder-
skapet och Adeln den vördnad och högakt¬
ning, som dess kall såsom LandtMarskalk
af oss klafver, utan särskildt för det oväl¬
diga och liberala sätt, hvarmed alla Eders
Excellences åtgärder under detta Riksmöte
varit stämplade, är af hvar och en bland
oss personligen älskad; vågar jag hoppas
att Höglofl. Ridderskapet och Adeln lika
litet som Eders Excellence skall tro mig
capahle att i mindsta måtto träda Eders
Excellences Herr Grefvens och LandtMar-
skalkens rätt för nära, då jag vågar fram¬
Den 17 Juli f. m.
föra Hain önskan, att det Särskildta UtsJcbt-
tets förslag till den allinänna penningnödens
afhjelpande, samt Financeplan=>u, måtte till
afgörande få företagas före frågan om Gö¬
tha Canal. Mina skäl till denna 'önskan
torde jag blott med några ord behöfva
förklara.
Götha Canals fullbordande lärer af mån¬
ga önskas, såsom i Politiskt orh Mercan-
tilt afseende, må hända, ett nyttigt verk.
Om denna önskan skäll uppnå målet, lärer,
efter hvad vi hört, betydliga bidrag af all¬
männa medel blifva nödvändiga. Om så är,
böra de ju af Ständerna beviljas? Och detta
beviljande skall möta mindre svåigheter,
om det ej står i collision med frågan om
utvägarna och besluten till afhjelpande af
penningnöden i Landet en nöd, som lä¬
rer vara så ovedersägligen bevisad, att tvif¬
velsmål om dess exbtence icke kunna mer
förmodas. Huru skulle vi anse oss handla.»
Huru skulle 'åra handlingar af hemmava¬
rande medborgare, i alia Klasser, bedö¬
mas ..... örn vi beviljade snmmor till
Götha Canal _ till ett enskildt Bolag» in¬
nan vi bestämt dem, som, mot dräglig ren¬
ta, skola utlånas till hela Rikets betryckta
Näringsidkare och Jordbrukare, till Spann-
mölsMagaziners anläggande m. m., som rö¬
rer hela Rikets Väl? D essa al allmänna
rösten påkallade åtgärder böra ju, såsom högst
Den 17 Juli. f. m.
787
nödvändiga för mer än ~r af Rikets inbyg¬
gare, föregå det afseende man sedan lätta¬
re torde fästa vid understödet åt Götha Ca-
j nal-Bolag, sora man då icke kunde säga haf-
I va i förväg fått sätta sig i besittning af för¬
delar, hvilka betagit utvägen till hela Ri¬
kets Näringsidkares understöd.
Till min bär framställda vördnadsfullt
önskan, om den af Eders Excellence Herr
Grefven och LandtMarskalken samt Höglofl.
Ridderskapet och Adeln bifalles, torde få
läggas den: Att Eders Excellence täcktes an.
moda de öfriga Ståndens Talman att för¬
ena sig derom, det måtte frågan om Götha
Canal blifva hvi'ar,de, tilldess det Särskild¬
ta Utsottets förslag till Rikets upphjelpande
ocl» Financeplanen blifvit afgjorde; hvar¬
efter både viljan och förmågan torde lätta¬
re sammanjemka sig i frågan om under¬
stödet för Götha Canal.
Friherre St etel von Hollstein, Corfitz
Ludvig: Med Herr von Heyne conformerar
jag' mig, till alla delar. Att komma de nöd¬
ställda i Landet till undsättning, är af vi¬
da större vigt än att bereda efterkomman¬
de någon förmon af Canalen, om den sed¬
nare någonsin sådant åstadkommer. Imed¬
lertid torde det sednare ämnet få hvila till
dess det förra är afgjordt.
7^3
Den 17 Joli. f. m.
Grefve von Schwerin, Fredrik Bogis¬
laus, tillkannagaf, såsom Ordförande för det
Särskildt» Utskottet, att dess förväntade Be¬
tänkande ofelbart skulle denna förmiddag
inkomma till Riksens Sländers Plena; men
att en annan fråga, hvilken äfven vöre af
stor vigt, likaledes återstode nämligen, om
Allmänna Magazinsinrältninren. Det Sär¬
skildta Utskottet hade, för att bestämma
vissa allmänna grunder för densamma, sam¬
manträde med OeconotnifUtskottet, som
skulle befatta sig med d t n glementarUka
af förslaget. För några dagar sedan hade
inkommit ett projeot, som icke synts byggcjt
på de öfverenskomna grunder. Under öf-
verläggningarna härom hade tankarne i
Särskildta Utskottet förenats om ett förslag,
hvartill Hans Excellence Herr Grefve Ruuth
hade uppgifvit ideen: och hade Särskildta
Utskottet, som ej kunnat häröfver afgifva
ett särskildt Betänkande, författat sina tan¬
kar i ett Yttrande till Protocollet, hvilket
Utskottet särskildt låtit trycka. Detta äm¬
ne vore af stor vigt, och torde böra föregå
afgörandet af flera andra— äfvenväl frågan
om Götha Canal. Herr Grefven hade sig
ej bekant huruvida OeconomieUtskottets Ut¬
låtande ännn inkommit, och vågade ej yt¬
tra sig, huruvida Särskildta Utskottets Utlå¬
tande kunde utan i förening med Oecono¬
mieUtskottets uppläsas.
Herr
V. Den i- Juli f. m. Jfg
Herr Ekorn, Pehr Ado-ph, tillkänna*
paf alt 0< o nomieUtskottets Betänk nide re¬
dan vöre färdigt och torde till Riksens
Ständer inkomma i morgon.
Tinn* Emerence Herr Grefven och
T andt Mar skalken yttrade sig, i afseende på
Herr Hevne* begäran, att ärenderna före¬
dragning vore honom i Riksdagsordningen
föreskrifven. men att han gerna ville foga
sig efter Ridderskapets och Adelns önskan.
Då öfverläggning angående TmsbHiofs»
bränningen nu upptogs, Upplästes till en
böljan, uppå Herr Herlz,enhjelius begäran,
dess yttrande i OeconomieUtsltottel.
Grefve Snoilsky, Gustaf, hade inlemnaS
ött så lydande
Ödmjukt Memorial:
I intet land har bränvinet spelat en sil
Utmärkt röle som i Sverige. Än hatadt, ej
mindre såsom en källa tili laster och brott
sin såsom en orsak till fattigdom och Han-
delsvågehs undervigt: än .Ster betämdt så¬
som oumbärligt för Dandtmannen, sa väl
genom ökad spannmålsafsättniug sorn för
Ridd. o. Ad, Fröt, 97. 98,
boskapens utfodring; hafva dess tillverk¬
ning och nyttjande ömsom blifvit förbjud»
ne, inskränkte eller figifne, allt sorn oli¬
ka meningar, eller öfvervägande afsigter,
än på den Allmänna än på den Enskilda
båtnaden, verkat på Svenska Lagstiftare, och
olyckligtvis har den sednares inflytande of¬
tast segrat. Under förra Frihetstiden, eller
från 1719 till 1772, hafva Riksens Ständer
nästan vid hvar Riksdag utfärdat derom stri¬
diga författningar, till* ändtligen Konung
Gustaf lil., efter sistnämnda års revolution,
förböd all både tillverkning och förbruk¬
ning af bränvin. Huru lyckligt hade det
icke varit örn detta förbud hade blifvit be¬
ståndande! Den kärlek med hvilken Svenska
Folket åt sin unga Konung då offrade allt,
den vördnad som ett nytt, mera kraftfullt,
Regeringssätt fästade vid alla hans bud och
befallningar och minnet af en nyss öfver-
stånden hungersnöd, gjorde honom äfven i
detta mål verkligen lydd: Bränvinets både
tillverkning och förbrukning upphörde:
Smaken för denna fördei fliga vara hade
följaktligen om några år hos hela nationen
varit aflagd och nu länge sedan glömd; men
innan ännu 3:ne år förflutit, försvann det¬
ta glada hopp, då Konungen 1775 gjorde
all bränvinsbränning och försäljning till Re-
gala inkomster, och lät i hela Riket inrät¬
ta KronoBrännerier. Genom denna författ¬
ning blef fylleriet, på visst sätt, förvandladt
Deu 17 Juli. f. m.
77^
från en last till ett slags patriotism; ty ju
mera afgång det R-gala bränvinet fick, u
mera inkomst tillf', J Kronan. Derföre anla-
de' Krogar vid alla vägar, alla Kyrkor och
marknadsplatser. Hvad inflytande allt det¬
ta skulle hafva på nationens lefnadssätt är
lätt att finna: den återlifvade allmännare
sedligheten förlorades, kanske för alltid.
Om det nu mera vore en nästan löj¬
lig Platonism, att yrka ett tofalt upphöran¬
de af all bränvin* både tillverkning och för¬
brukning; torde det likväl tillåta? Patrioten
och Menniskovännen att sätta all möjlig
inskränkning af båda delarna ibland sina
3frigaste önskningar. Månne det ej är en
lika beklaglig som verklig sanning att Sveri¬
ge är det Iand hvarest, i förhållande »ill
folkmängden, fortares det mesta bi anvin.
Ej nog att en högst betydande del af dess
egen sädesafkastning förvandlas till denna,
både i fysiskt och moraliskt afseende, för-
derfliga vara finnas bär afven lystna af¬
nämare till allt det bränvin som andra län¬
der få tillstånd att hitsända. En fri och
oinskränkt bränvinsbränning är, i min tanka,
ett rysligt ord, i anseende lill dess, i flera af-
seenden, vådliga föl j ler. Då sällan eller aldrig
här i landet så ymniga skördar inträffa att de,
under en fri bränvinsbränning, äfven tillräck¬
ligen uppfylla alla behof af Bröd, Dricka
och Utsäde; så blir bl ist och dyrhet på d©t>sa
773 Den 17 Juli. f. nt.
nödvändigaste artiklar en oundviklig nv
fö!.fl, så 'ifla ej utländsk cpannmSl inför-»
skrifves; hvarigenom åter Hand. ls-ågen be-
tungas och penningarna' gå nr landet. Man
har hort nårr.nas att bränvin, i stone m^ngd
tillverhadt, kunde härifrån evjyorterns f
men jag undrar till hvilket land, då hela
det södra Europa ä«er sitt vida bättre
froktbränvin och våra grannar vid Öster¬
sjöns Kuster sjelfva tillverka sädesbränvin
till sådan mvckenhet, att de gerna, som vi
nog redan sett. villja undfägna oss dermed,
em vi det villja emottaga. Men alla
dessa ceconomi'ka olägenheter och förlu¬
ster äro dork hvarken de enda eller de
svåraste påföljder afen för vida sträckt brän-
vinsbränning. Kav man glömma, kan man
betvifla det sedeförderf, den både morali¬
ska och fyfi5ka försämring, som den Förm
orsakar? Måtte mig tillåtas, att bär med
några ord få anmärka den stora åtskilnad,
som röjvr «dgr imellan forntidens och tiva*
re tiders I.agstiftningsprinciper. Hos Gre¬
ger och Romare hade alla lagar och för¬
fattningar en moralisk svftning: de alstra¬
de och underhöllo ett Mod. som trotsade al.
la faror, en Fosterlandskärlek som ttopof.
Frade allt för dess väl, en Själsstorhet som
föraktade rikdor»ar, en Måttlighet sorn af-
jskvdde öfver fl ödets niutningar. Deremot
hos de nvare folkslagen svnes allt gå ut på
Calcul: man söker och beräknar endast en«
Den 17 Juli. /• nt.
775
financiel vinst: Man anser ej mödan värdt
att gifva det allmänna tänkesättet en högre
»igtning, att sorgfälligt befrämja ädlare se¬
der. Om dessa föremål finge äga det vär¬
de de löitjena; månne hränvinet då skulle
hafva den stora och allmänna protection
det nu synes äga, för den vinst det sägeS
tillskynda Landtbruket, genom ökad spann-
xnålsafsättning och drank till boskapen?
Och denna Vinst, är den väl så säker, sä
betydlig som man synes påstå? Om landt-
xnannen kunde och ville uppgöra en vigtig
calcul på all den skada, all den förlust
han lider genom dess tjenstfolks årligen
tilltagande sturskhet, liderlighet och ofta
dermed förknippade otrohet; genom krea¬
turs och sakers vanvård; genom dels för-
summadt, dels illa förrättadt arbete; genom
löners och dagsverkens beständiga stegring
_ allt ostridiga följder af den för Landtbru¬
ket så beprisade bi änvinsbränningen: så tror
jag att resultatet skulle ut«då, i det hela,
till en nog måttlig vinst, kanske till ingen
annan än oräkneliga förargelser. Den för¬
del Dranken påstås gifva, till kreaturen*
utfodring, torde ej heller vara så afgjord , åt-
xnindstone ej fri frinandra olägenheter. Mån¬
gen kunnig, erfaren och oväldig Landthus¬
hållare anser den, i längre tid nyttjad, så¬
som skadlig för kreaturens helsa och tän¬
der, hvarföre de ock använda den ganska spar¬
samt, och anse ett långt mindre quantnm
774 Den >7 Juli. f. m.
säd, fastän af slöare slag, i gröpadt .tillstand,
genom brygd och vanlig påstöpning, vaiu
et vida kraftigare medi 1 till det .stora än-
d målets vinnande, att val framföda bo ka-
pen och öka Ladugårdens afkastning. Län¬
der finnas , t. ex- Sweitz, der Boskaps¬
skötseln vunnit en höjd af fullkomlighet ,
sorn den bär i landet aldrig torde ernå, och
som lik' al icke ens veta hvad spannmåls-
drank vill säga. Den mäste således äfven
här kunna umbäras, held t om den i var
Landtoecoiiomie nog allmänt rådande men
i grunden origtiga princip upphörde: att
■vidja förvandla allt till åker, med åsido¬
sättande af deremot svarande äng. Derige¬
nom rubbas det naturliga förhållandet i-
mellan dessa båda Landtskötselns hufvud-
delar, utan hvilket detta ädla yrke aldrig
hinner till sin rätta höjd, och för kreatu-
ten betages den sunda, af naturen dem äm¬
nade, fodan. hvilken ganska ofullkomligt
ersgttes af det artificiella surrogat, sorn fås
af den i så många andra afseenden skadli¬
ga bran vinsb ränningen.
Man påstår att vårt kalla klimat gör
bränvin et till en oumbärlig förfriskning
för bönder, ai betare och den ringare folk¬
hopen i allmänhet. Då för några Sekler
tillbaka vårt land uppfylldes af skogar och
kärr, der vi nu linna odlade åkrar och än¬
gar, var älven klimatet långt kallare än nu.
Den i7
Juli /•
m.
775
Likväl var detta förstörelsemedel då ej ens
till namnet kändt af våra starka, friska och
modiga förfäder. Och , för att ej gå så
långt tillbaka, manne under de lyckliga å-
ren från 1772 till 1775. då näppligen brän¬
vin här i landet fanns , dessa lyckliga e-
genskaper icke funnos hos allmänna hopen
i fullt mått så mycket som nu för tiden?
Manne det är ett ogrundadt påstående att
allt nytt jande af bränvin af Ungdom, forn
ännu står i tillvexande, hindrar och kan¬
ske alldeles betager naturens kraft till ut¬
veckling af förmer och styrka, hämmar
tillvexten, och lörsvagar således ej allenast
den närvarande generationen utan äfven hoppet
om en rask och talrik afkomma? Men för¬
gäfves skall man bjuda till att afhålla yng¬
lingen från bränvinssupen, då han dagligen
ser förföriska efterdömen af dess nyttjande,
ofta till omåttlighet, af de äldre. Om, i
stället för bränvin, nationen mera allmänt
lärde sig att brygga godt Öl, Dricka och
Mjöd, sä skulle tjenliga ämnen till uppvär¬
mande och förfriskning ej fela för den ar¬
betande klassen af medborgare, ej heller
afsättning för Landtmannen af dess öfver-
loppsspannmål, oberäknadt den ännu förmon-
ligare afsättningen genom export till andra
länder; liderlighet och fylleri, med alla
dess ohyggliga följder, tror jag skulle deri¬
genom till en stor del försvinna. Det med-
gifves att man äfven kan öfverlasta sig a£
176
Deu i 7 Juli. / m.
Öl, men, såsom ett mera födande ämne,
äger det ej den hastiga tjusningsföimåga
sorn bränvinet, och leronar, medsn det än¬
nu är tid, en nödig varning att tj försätta
hutvudel i yrsel,
Ehuru ofördelaktig ali bränvinsbrän-
liing ?r och mäste vara under den värma¬
re hälften af året, i anseende till det vida
jni ilre bränvin, sorn den liden erballes af
ett lisa 'ädesquantiim, emot hvad deraf
fean fä- i . n kal!.»re årstid ; torde dock pen-
pinglystnaden fö leda mången till dess verk¬
ställande afven på den varma tiden af året»
och en förmur Hg ahättnintr, ofta med f ar¬
in j la p’i , ^öra den lönande h>r tillverka¬
ren, oaktadt des- skadlighet for d*'t Allmänha-
Da dessutom Jordbrukets eget tlign vinst af
branvinsbrän ningen skall bestå i iranken,
synes flen, j detta afseende, vara onödig i
en årstid, då tHleing på grä-sbete gifvet
kreaturen en tillräcklig och -undare föda,
och da de manga vigtigare göromål, sorn uti-
der den vackra delen af året fordra Eandt-
mannons alla stunder och odelade omtanka,,
ej bora hi idras genom bi änv insbränning.
Att dess fortsättande bela året igenom vo¬
re en Landtmannens Rättighet, kan jag äf-
v«-n så litt t finna , sorn att det b lefve hans
båtnad. Jag tror derföre att, så vida nå¬
gon sådan vid ymnig årsvext skall få äga
rum, den åtmindstone bör inskränka» till
Den 17 Juli. f. m.
77?
högst 6 månader om året, och för öfrigt
med de flera, i Kongl. Majts Nådiga Kun¬
görelse om hnsbehoisbranvinsbränning m.
m. af den 9 October 1812, anförda vilkor
och förbehåll; såsom att Konungen tnå ä-
ga ”rätt, n r Han, af förekommande vikti¬
ga skäl, finn r nödigt och för landet nyt¬
tigt, att på längre eller kortare tid förbju¬
da bränvinstillv er kilin gen: att på landet rät¬
tigheten till sådan husbehofsbränning skall
endast åtfölja hemman och hemmansdel ur med
åsatt mantal efter Jordboken, 01. m.: ate
Xliindsta pannrytnden hor vara 20 och stör¬
st» 90 kannor: att ingenstädes får i Etfr
verk eller på samma hemmansbostad nyttjas
mer än 2 panpor af sistnämnda storlek ra-.
111.” hvarigenom således de förut.på många
stallen i går.g varande stora privata verk,
som med skäl må kallas Bräminsfabviker h
alldeles biel vo röi bjudna, sorn de ock all¬
tid bora förblifva.
Ehuru med undantag af Stockholm ,
Götheborg och Carlskrona, om hvilka Stä¬
ders förseende med bränvin Riksens Ständer
öfverlåtit till Konungen att i Nåder för¬
ordna sorn Honom bäst synes — alla öfri¬
ga Städer i Riket äga, enligt ofvannämnda
Nådiga Kungörelse, rättighet att idka hus¬
behofsbränning; delar jag likväl med mån¬
ga liera den öivertygelsen att denna rättig-
fcat kan och bör, utan orättvisa, Städerna;
Ven 17 Juli. f. m.
betagas. Bränvinsbränning förutsätter vil¬
koret att producera säd, roen intetdera af
dessa yrken synes förenligt med Städernas
rätta bestämmelse. Den ford, som åt viss*
Städer blifvit donerad, är från början åt
dem öfverlemnad icke för att derå idka ett
mindre betydande åkerbruk, utan att der
måtte odlas hvarjehanda mera granlaga plan¬
teringar, såsom alla slags Trädgårdsvexter,
Färgämnen, Tobak, Län, Hampa, m. m.
H uiru nyttigt vöre icke för det Allmänna, i
förening — som Jag förmodar — med rätt¬
vis båtnad för Städerna sjelfva, om deras
jord ensamt egnades åt dessa och dylika
ämnens odling. I städerna är Veden mer¬
endels en dyr artikel, och blir det ärligen
mer,, genom skogarnas mindskning. Brän-
vinsl »ränning borde således, äfven af detta
skäl, der ej få idkas, att icke för den fatti¬
gare och största delen af deras invånare
dennat nödvändighetsvara måtte uppstegras.
Utom allt detta hämtar jag ett i min tan¬
ka betydande skäl att afstyrka all bränvins-
bränning i städerna, af den fara Jör Elds¬
vådor,, för hvilken de derigenom blottstäl¬
las. Utom de 3 undantagna större Städer¬
na, bestå alla öfriga Rikets Städer nästan
af idol Trädhns: deras eldsläckningsanstal-
ter torde på många ställen vara otillräckliga
att dirtmpa hastigt utbrytande vådeldar. Jag
befaiar att man ofta torde i våra allmänna
Tidningar få se ohyggliga målningar af
Den 17 Juli■ /. m.
776
hela Städer, la>:da i aska, iooo:detals olyck¬
liga medbroder bragta till tiggarestafven, ef¬
ter förlusten af all deras egendom: — och
detta allt f <rorsakadt af en ovårdsam och
kanske öfverlastad Bränvinsbrannare. Vore
det ej nyttigt att undanrödja en af de huf-
vudsakligaste anledningar till dylika missö¬
den, hvilka alltid lättate kunna genom för¬
sigtig omtanka förekommus än sedan ersat¬
tas ?
Jap har hurt anföras, att förbättringar
af Bränvinsbrännings redskap ej böra hin¬
dras utan uppmuntras. Så rigtigt detta är,
så nödigt är, att bestämma hvad man i detta
mål anser såsom förbättringar. Efter mitt
begrepp bör endast dermed förstås något
förut okändt sätt, att, af ett gifvet quan-
tum säd, erhålla, antingen ett större quan-
tuni eller ock ett bättre bränvin, än förut
erhållits. Om, som jag förmodar, denna
definition är rigtig, så kunna de så kallade
Skottska pannor ej egenteligen fa namn af
förbättrade redskap. Af de Försök med en
sådan plattpanna, som blifvit, på Nådig be¬
fallning anstäldta, vid ett af Kronans här¬
varande Brännerier, har funnits: att brän-
vinsafkomsten, i stället för förstorad, varit
något mindre, efter ett gifvet quantum spann¬
mål, än med de vanliga: att pannan under
afverkningen fordrade jemn uppassning af
4 personer: att hon ilera gångor gick sön¬
ygo Den 17 Juli. f. m.
der och tarfvade lagning, samt att bränvi-
jiet lätt vidbrändes. Den vinst i tid, som
af dessa pannor erhålles, synes således ej
svara emot de deraf härrörande olägenhe»
ter, till hvilka äfven bör läggas den nä tan
gifna omöjlighet af Control'1 på tillverknin-
gf>n, och följaktligen äfven af en rätt be»
skallningsberakning for sådana pannor.
När, dels i Magaziner, dels under trans¬
porter spannmål undergår någon förskäm¬
ning, eller när efter slutadt krig, som nit
inträlTat, den finnes öfrig på sådana ställen,
der deti ej kan med Kronans fördel använ¬
das, ej utan nied förlust försäljas; i alla så¬
dana fall är det endast genom bränvinsbrän-
ning vid Kronans egna verk, som sadan
skämd eller öfverblifven Spannmål kan mind-
ska Kronans förluster och begagnas tilt
dess största nytta. På dessa skäl kan j ;g
ej annat än afstyrka öfverlatandet af brän-
vinsbränningen för Stockholm till hvad pri¬
vat Corporation eller Embete som heldst;
ocl» yrkar för min del, att densamma, hä¬
danefter som hittills, måtte blifva Kongl.
Maj.t och Kronan förbehållen, och, i före.
ning med distilleringen, förrättas vid dess
härvarande egna verk; hvarigenom, så väl
som af bränvinsbränningens bortarrendering
för Götheborg och Carlskrona, Staten er¬
håller en vinst af flera Tunnor Guld, hvil»
Den i7 Juli /• m"
kas Förlust skulle betydligen mindska dess
tillgångar.
Allt hvad jas här haft ä‘ran anföra, vå¬
gar jag sammanfatta och ödmjukligen fram¬
ställa i följande punkter.
1:0 Att Bran vinsbränningen inskränkes
till högst 6 månader om året, såsom till¬
räcklig för en Husbehofsbränning, hvarom
nu endast torde böra vara fråga.
2:0 Att Städerna ej böra få deltaga i
en Landtmanna näring, som af intet skal
synes dem tillkomma.
5:0 Att Bränvinsbränningen och Distil¬
leringen här i staden måtte, sorn hittills,
blifva Kronan förbehållen, äfvensom att re¬
glerandet af dess tillverkning för Götheborg
och Carlscrona må ankomma, på hvad sätt
Kongl. Maj:t finnér tjenligast.
zj.:o Att i öfrigt Kongl. Maj:ts Nådiga
Kungörelse af den 9 October 1812 måtte
tjena till allmän och underdånig efterrättel¬
se, äfven hädanefter; och ändtligen,
5:o Att, till åtmindstone något häm¬
mande af liderlighet. Näringsidkare, som
tillåta någon att i deras rum öfverlasta sig
af starka drycker, eller sorn utminutera
ge
Den 17 Juli. f. tu-
Bränvin till Öfvermage, Läro- eller Tjemte-
gossar, matte åläggas Jet ansvar och straff,
som Höglofl. OeconomieUtskottets Betänkan¬
de föreslår.
Friherre Boye, Ludvig: OeconomieUt-
skoltets Betänkande syne= mig uti några
delar fordra rättelse; och jag utbeder mig
att få mina betänkligheter fram tälla. Brän-
ningsfrihelens verkan på sedligheten ligger
uppenbart bevisad i vår egen erfarenhet.
En alltför vidsträckt frihet var nära att lem¬
na Nationens arbetande Class åt en förut
aldrig erfaren begifvenhet till fylleri, der¬
af brotten märkbart ökades. En allt för
inskränkt bränningsfrihet var derefter vis¬
serligen ofördelaktig i oeconomiskt afseen¬
de, men medförde en lycklig verkan på sed¬
ligheten, då nykterheten återkom och brot¬
ten nrindskades. Denna erfarenhet torde
då också böra hänvisa oss till medelvägen:
och om vi, vid behandlande af en oecono-
misk fråga., kunde förbigå de viktiga mora¬
liska och politiska considerationer, som deri
ingå, så kunne ' i icke glömma, att en för
långt sträckt bränning medför en cecono-
misk skada, möjligen uppvägande fördelen;
ty då följderna verka till förniindskning i ar¬
betsstyrkan, så är, i ett så arbetsfatdglLand
»om detta, den skada alltför betydlig, som
uppstår, när till exempel två besupna ai bets-
karlar icke uträtta mera än en nykter.
Ven 17 Juli /•
783
På dessa skal tillstyrker jag, att brännings-
tiden aldrig må blifva mer än fyra, högst
sex månader. Man invänder, att derigenom
blir bran vinet dyrare, då productionen der¬
af är mindre: och jag skall icke heller all¬
deles bestrida det; men jag tror att man
icke har rätt att sluta dertill ifrån hvad
som hittills händt. Man kan icke neka, att
sjelfva ovissheten om bränningstiden hittills
mycket verkat till varans fördyrande. Man
påminner sig att då i Höstas och intill De¬
cember månad, man var osäker, huruvida
man efter nyåret skulle få bränna eller ej,
gällde Bränvinet 2 Rd. och i-§- Rd. Riks¬
gäld; då äler, sä snart Kungörelsen om en
fortfarande Bränningstid utkom, priset ge¬
nast nedföll. Jng drar deraf den slutföljd,
att om Bränningstiden vore fixerad till eu
viss och tillräcklig lid, skulle priset icke
blifva oskäligt. Dessutom tror jag ett icke
för lågt pris medföra 2:ne fördelar, först,
att det ger Jordägaren en billig fördel, samit
derigenom bibehåller spannmålen i pris;
och sedermera, att i samma mån varans
åtkomst fordcar mera penningar, och såle¬
des försvåras, skall begifvenheten på dess
öfverflödiga bruk också göras mindre.
Den rättighet Utskottet lemnar Städer¬
na, önskar jag icke må bifallas. Städernas
jord är donerad Kronojord, donerad med
och icke utan vilkor: octfi när nu detta vil-
794
Den i7 Juli. }. m.
leor, nämligen jordens användande til! Uns
och Hampas planterande, alldeles; icke rntd-
gifver bränvinsbrännings rätt, hvilken åter
grundar sig på rättigheten att producera
säd, så tror Jag att Riksens Ständer icke hel¬
ler kunna medgifva åt Städerna Brännings-
Friheten, utan att derigenom, på sätt och
vis, sanctionera det användande af jorden,
Som Städerna nu tillåta sig; ett användan¬
de, som likväl endast är missbruk.
lag tror att särskildta Bränneriredskap,
såsom, till exempel, Koniska hattar, väl bo¬
ra beläggas med större afgift, i den pro¬
portion dermed kan fortare åstadkommas
bränvin; men att förbjuda dem anser jag
vara ganska felaktigt. Då det är en utrönt
sanning, att, om ej sådan redskap fdröker
produetionen, den likväl medgifver en stor
besparing af arbete, tid och ved, så synes
pnig utom ali fråga, att också derifrån upp¬
kommer en national-vinst, som ålmindstöne
ej bör förbjudas.
Grefve Lilliencrantz: En värd Leda¬
mot har sagt, att det mä bända vore aldra
bäst, om Regeringen och Lagstiftande mag¬
ien befattade sig lika litet med Bränvins-
bränning, som med brödbakning i landet.
Jag tror, att detta kan blifva rigtigt om
flera år härefter, sedan tillverka ingsrättig-
heten under hela året varit fri och hunnit
"• af
v.
Deri i7 Juli f. rii.
af vana och erfarenhet blifva afpas-ad ef
ter behofver, samt Synnerligen sedan me*
del o h Tj '-n-teman blifvit anskaffade*
till förekommande af f ti riet Och al¬
la deraf hävflytande brott och oredor För
det närvarande t rör jag, att en alltför tit*
vidsäd frihet icke vöre vD beräknad; sto¬
ra BränvimFabriker skulle nu sorn t ivra
■gången uppresas, Och skada forst det all¬
männa och sedan de hastigt riktade anläg-
garne. Med K ligren tror jag au allt yt¬
terligt är ställdt -pä gränsen al %ti j el. Det
lyckliga för Sam <ä!bu h d-s« i .,di. ider
är, att Författninpu ue så strilas, ätt de må
kunna fortfara oförsndiafcU*, c h ett består,*
'digt ombyte icke ra »tverka ‘allmänna och
'enskildta välståndet. Jäg luu länge varit
af den lankan och fortfar deruti ofoi änder*
ligen, att med insktänkt pr. jrymu Biän-
irtingfcn ma tillåtas hela året.
Ingen klok hushållare lärer bränna deri
årstid då d f ruiudst lönar sig o. b sadén är
dyrast; Skulle någon gång ett oförmodadt
behof nödga en och annan jordbro* re; att
sommarmånaderna tili Bränvin använda en
tunna säd, är skadan deraf for Staten icke
att jemföra med kostnaden och tid-spilhirt
af ärlig försegling* sorn vid inskränkt Bran*
tiingsterthin icke kan umbäras, blyad fia*
demas Bräntiingsrätt betrafiar, kan jag n-lifl
■Ridd, q.Ad. Prut. 99. luQ*
786 Oen 17 Juli. f. in.
underlåta, att nu som förr på det högsta
densamma afstyrka. Ja^ har förut visat al¬
la skäl deremot. Det enda gällande sorn
kunnat anföras för denna rättighet, har nu
mera försvunnit, sedan Vallöf!. Borgare-
Ståndet afslagit allmän Näringsfrihet.
Herr Flach, Carl: Jag vill så kort
Born möjligt yttra mig i detta ämne. Jag
gjorde det vidlyftigt då Utskottets Betän¬
kande förra gången återremitterades, eme¬
dan jag hoppades att de af många gjorda
anmärkningar skulle föranleda Utskottet
att återkomma med ett förbättrad t Betänkan¬
de, och ej med ett försämradt, som jag nu
Enner det vara.
Jag kan aldrig låna min öfvertygelse
at den tro att 12 månaders Bränvinsbrän-
ning ar nyttig eller behöflig för Syeriges
invånare. Jag tror visserligen, att i all¬
mänhet blifva de 4 sommarmånaderna obe¬
gagnade, men jag är äfven ganska Säker, att
då Bränvin^bränning äfven denna tid af å-
Tet är fullkomligt lönande, der locala om¬
ständigheter blott behöfva gynnas med vat¬
tenrika kallkällor, eller beqväm anläggning
af rymlig Iskällare: Jag är ganska säker att
der dessa ej sällsynta fördelar finnas, skall
mången speculant finna Uträkning, att äf¬
ven dessa fyra månaderna tillverka Brän¬
vin, och jag för min del lro£ sålunda, att
Flsn :7 Juli. f. m.
spannmåls consumtionen"blifver för «tor m d
en så utvidgad bränningsfi ihet, och följden
häraf den, att bränningsforbud äfven ofta
hädanefter kommer att inträffa.
Hvad Städernas bränningsfi ihet beträffar
så förenar jag mig med hvad Herr Grefve
Snoilsky i detta ämne utförligt yttrat, -och
protesterar emot en rättighet, hvars orätt¬
visa, från alla synpunkter betraktad, är så
klar och tydlig. Utskottet föreslår äfven,
att Bränvinsminutesing vid marknader skul¬
le vara förbjuden. Utskottet har kamke
häraf anat en stor håde moralisk och poli¬
tisk nytta, den nämligen, att hindra fylle¬
riet. Men jag, sorn ser saken från en all¬
deles motsatt sida, kan '.} undgå framställa
för Ridderrkapet och Adeln mina härvid
förekomna reflexioner.
Det är orimligt att betaga Allmogen,
som vid höst- och vintermarknader, kanske
ofta 5 å 4 dygn, äro under bar himmel, det
är riktigt otillbörligt att betaga honom vid
dessa tillfällen förfriskningen af en sup, som
deras frusna, våta och förstelnade kroppar
så väl behöfva. När nu den till Markna¬
den resande Bonden vet att han der ej får
köpa sig en sup, är naturligt, att han med¬
tager sin Durnk- eller Ankare, och äfven
tydligt, att supandet och tracteringar all¬
mogen imellan skulle således blifva_ mycket
•m
783 Den i7 Juli. f. m
!J)en 17 Juli f. mi 789
* ..
ar, oeh hvad för en panna högst ar ti
}i ika omöjligen kin na vara sä ymnigåatet.
spridda ofver marknadsplatsen, som då eri
krös; finnes i hvaije Bondkärra. Af dess:! 5’-dje Punkten.
skäl finner jag Utskottet gjort ett stor! Grefve Lill} ener antz. För en stund se-
misstag, dä det tillstyrkt att Bränvin pål 1 r' : 1— —= —
Marknader ej får säljas. Fylleri hämmas
Säkrast och endast derigenom, att Länens
Häfdingar hafva vill ja och förmåga att vid
taga författningar deremot.
Enär OeconomieUtskottets Utlåtanden
nu företogos punktvis, stadnade Bfdderska-
pet och Adeln i följande beslut.
irsta Punkten af det första Betänkandet.
Härvid biföllos första och andra momenter-
na af dtt sednare Utlåtandet.
2'dra Punkten af Betänkandet bifölls
jemte 5’.die och 4;de momenterna i snaret;
och i anledning af en afHerr Danckwardt,
Carl Gustaf, väckt fråga, fjärdes den tillägg¬
ning i afseende på utlåtandet om sådana
pannoi, hvilka, sedan hatten blifvit påsatt,
Lunna fylla*, att de samma till bruk och
nyttjar de böra förbjudas, få vida hela hat¬
tens yrad icke uppgifven till bränning och
med | annans kannetal inberäknas: hvartill
det ‘ nimfD lagna kannerummet likväl icke
får öfverstiga hvad mot hémmansvärdet sva-
”■ v w” v-*;; - ~ _ -- — • -
P^n hade jig den äran vidröra de orsaker,
varf öre jag afstyrker, att Städerna nvi till¬
kännas rättighet att bränna Bränvin. I
..itt Memorial af den 26 sistlidne M.j,
om är tryckt, och hvilket jag i detta ögon-
lick icke kan uppvisa, finnas dessa orsaker no-
upptagna, och. derjemte skälen, hvarfö-
„ jag vördsamligen önskar, att brännings¬
ätten i samtliga Städerna må tillegnas Ma-
azinsDirectionen, a.tt utöfvas på de ställen
ch det sätt, hvarigenom ändamålet, nant¬
en jordbrukets fördel, kan befrämjas.
Jag vågar i stöd häraf hos Eders Ex-
^ellence, Högvälborne Herr Grefven och
^andtMarskalken, vördsamligen anhålla otn
iroposition till afslag å den Städerna
illegnade bränvinsbränning, samt att Hög-
ofl. Ståndets yttrande, huruvida denna rät¬
tighet må cfverlåtas till Allmänna Maga-
binsDirection, matte uppskjutas till den dag,
jäå Höglofl. Ståndet företager Särskildta Ut¬
skottets förslag till reglerande af Allmän¬
na Magazinslnrättningen.
Herr Mannevstam, Johan: Jag imtäm-
iner endast såvida uti de Herrars yttran¬
Den 17 Juli. f. m.
de, hvilka bestri.lt Städerna xäatt
tillverka bränvin, att detta förbud bor gal¬
la intill dess en allmän näringsfrihet, på
sätt Tit. redan beslutit, bli: för hela Ri¬
ket tillåten. Ja^ anser bi än vinsbränning dä
äfven böra rned. ifvas de Städer, sorn haf¬
va jordbruk, allt efter lika grund som för
Landet eller i män af deras jotd.
I afseende på Stockholm och Göthe¬
borg åter, förnyar jag det förslag, som jag
i min om Magazinslnrättmngen väckta
motion haft äran underställa Tit., nämligen
att KmnoBrännerierna må upphöra, på det att
jordbrukare uti de provin: ei af Riket, sorn
kunna skicka bränvin till dessa Städer, må
deraf hämta den fordel, hvilken en utvid¬
gad afsättning ofelbart skall för dem be-
leda.
Herr Risellschöld, Christian, conforme-
rade -ig med Herr Mannerstam. Ridder-
?' ap~t och Adeln afslo^, i likhet med hvad
Gref. e Lilij ocrantz yttrat, den af Utskot¬
tet föreslagna bränningsrärtighet för Stä¬
der* a, tilläggande - att Ståndets yttrande,
huruvida bran: indiränning i Städerna kun¬
de upplåtas at Allmänna MagazinsDirectio-
nen, skulle upp kmtas, intill dess Särskildta
Utskottets Betänkande i den del, som här¬
med äger gemenskap, valder företaget.
Deu 17 Juli. /. m.
4#.de Punkten af Betänkandet bifölls.
5:te Punkten bifölls, jamte 6:te mo¬
mentet i svaret.
6:te Punkten af Betänkandet upplästes
Grefve Lilliencrantz: Jag har vördsam-
ligen anmält den förmodan, att inställande
af en förståndigt inskränkt bränvinsbrän-
ning aldrig lärer behöfvas; men skulle sådant
likväl äga runi, anser jag för afgjordt, att
de som ägt tillverkningsrätt en tillåten tid,
också må äga ovilkorlig rätt, att vid in¬
ställd bränning afyttra det lager, sorn de
kunna hafva upplaggt. Som jag nu erhål¬
lit mitt Memorial af den 16 Maj; anhål¬
ler jag vördsamligen, att derutur lå upplä¬
sa det som rörer Bränvinsbränningen: ( )
Då det ofta handt att tinder det Hög¬
loft. Ståndet ventilerat ett ämne, detsamma
blifvit i andra respectiva RiksStånden af¬
gjordt och för Ridderskapet och Adeln en¬
dast återstått den tillfredsställelse, att i sin
tanka hafva fattat det för samhället mest
gagnande beslut, vågar jag vördsamligen an¬
hålla, att de öfriga Stånden snart måtte un¬
derrättas huru det förevarande Betänkandet
blifvit afgjordt, lieldst det är stor anledning,
sttåtmindstone Hedervärda BondeSlåndet lä-
*j o* Pen 17 Juli f. nt.
yer 1 Ridderskap* ts och Adelns beslut in»
stäar. ma.
Grefve Lilliencrantz tilläde kort bär»
efter:
Jag har icke med säkerhet observerat^
huruvida i B tank nd t är föreslagen någon,
jfulring i Ofyerst.iihallarens oclj Landshöf-
dingarne- ratt, ali eft*. r Städernas ingifoa
project reglera ania! t a Näringsställen,
livart bränvin till mäen får säljas. Vöre.
ändring hänni njord,sku le ett af de säkraste
medel till fyllciiets hämmande försvinna..
6:te och 7:de Punkterna bifdllos med
de förändringar och tillägg, som innefattas
tili 7:de, 8, 9, 10 och n:te momenterna^
gf svaret. V
8:de Punkten bifölls med det, i is?:tc
momentet af »varet, gjorda tillägg.
g:d<» Punkten. Den i ljtde momen¬
tet af svaret häruti gjorda förändring bi¬
fölls.
torde Punkten bifölls, jemte hvad Ut¬
skott eL, i sammanhang dermed, uti svaret;
anfört.
Den 17 Juli. e. m. 755
Justerades den §. af Riksdagsbeslutet,
som rörer' förändringarna och tiilaggningar-
na i Grundlagarna.
Hög lo fl. Ridder skap et och Adeln åt¬
skildes klockan \ till 3.
In fidem Protocolli.
A. G. Silverstolpe.
Måndagen den i7 Juli»
Plenum klockan 5 eftermiddagen,
Grefve Gyllenborg, Johan Henning,
anförde skriftligen:
Då jag har mig bekant, att Höglofl,
StatsUtskottet, i anledning af 1815 års
Riksens Ständers Revisorers, i underdånig¬
het anmälda, och till StatsUtskottet öfver-
lemnade erinringar, vid 1810 och 1811 å-
rens StatsRäkenskaper , med nit omfattat
(detta vigtiga ämne, och lika med Reviso¬
rerna insett den bekymmersamma belägen¬
het, hvari StatsVerkets Räkenskaper sig be¬
finna, äfvensom nödvändigheten af en för¬
ändring uti redogörelsemethoden, så ock e-
jiär hela förhållandet nu lärer hafva kooti
m
Den 17 Juli. e. m.
Elit till Riksens Ständers kännedom, med
en öfverlemnad säker förhoppning, ait <\
allenast för den förslående tiden före och,
nied 1810, utan ock framdeles erhålla ord¬
ning i StatsYerket,s Räkenskaper, är det för
mig en så mycket större tillfredsställelse»
som då, vid 1813 ars Revision, jag hade
tillfälle att undersöka SfatsVerhets räken-
skapsmethoder, och fann nödvändigheten af
rättelse deraf i flera omständigheter, jäg i
revisionen fdrst väckte den motion, sorn,
gillad af mina Medrevisorer, nu foranfedttill
ett i Högloft. StatsUtskottet fattadt beslut sorn,
i anseende till sina följder, blifver för fram¬
tiden af en synnerlig vigt. Vid detta för¬
hållande anser jag mig pligtig, ej mindre
som Riksdagsman, utan som den der
först väckt förevarande fråga, att till Rid-
derskapets och Adelns bevågenhet anmäla
den, nämligen StatsCommissarien Widegren,
som både före Riksdagen hos Kongl Majit
i underdånighet anmälte och uppgaf möj¬
ligheten att uppfylla hvad Revisorerne för
StatsVerkets säkerhet äskat, utan ock un¬
der Riksdagen, pä StatsUtskottets hos Kongl,
Majit anmälda och bifallna begäran, utvec¬
klat planen till en fullständigt upplysande
RiksHufvudbok, samt med titiedda calculer
och räkningar styrkt möjligheten, att full¬
borda hvad han föreslagit. Derjemte och
då denna för Statsverket och för Riket sä
högst angelägna och vigtiga omständighet
Den 17 Juli. a< tu.
795,
erfordrat myrden tid, moda och arbete»
så får iag till Riåderskapets och Adelns
bepröfvaode underställa, om icke en Summa,
af Fvra eller Femtusende Riksdaler, svaran-,
de emot dess arbetsmöda och den väsendt¬
lig nytta detta arbete Riket och Statsver¬
ket tillskyndat, måtte såsom ersättning ocht
belöning honom bevliljas.
Remitterades till StatsOtskottetu.
Jn=terades fö'j de underdåniga Skrif»
velser till Kongl- M j:t:
1:0 Om lorita'-ande af bidrag af Sta¬
tens nied'I lill S >dtrtelge Canalinrättningg
ur del ili CäsernByggnad tor
Sine i Ystad förlagda Escadronez af Mör¬
nerska Hu a i Regementet.
3:0 Om vissa ofverklagade olägenhe¬
ter for BåtsttiansRothallare.
Friherre Staél von Hollstein, Corfitz
Ludvig: 1 förmiddagens plenum har af en
Redarn ot i GomtiiutionsUtskottet blifvit
yttradt, att man vägrat tillåta hans särskild¬
ta yttrande få medfölja Memorialet om
Decharge för StatsRådet. Jag får i anled»
Jg6 Den 17 Juli. e. m.
nipg deraf, till egen och andrae up.p».
lynning, begära få veta, om i Grtindla¬
gen någon §. finnes, som undantager Con-
stitutionsUt-kottet f-Sn elen. allmänna före¬
skrift,sorn finnes i 57 §. Riksdagsordnin¬
gen och lyder sålunda: ”Vill Ledamot, sorn
ej i Ståndets be-lut in tätilt, siji särskilda
tanka hos de öfriga Stånden anmäla, stånde
det honom fritt, genom särskildt Memorial
eller Dictamen till Protocollet, hvilket ma
Ståndets beslut åtfölja. Lag samma vare,
då någon Remiss går från Riksstånd till
Utskott, eller Utlåtande från Utskott till
Riksstånd’’. Jag anhåller om proposition
Utt ConstitutiqusUtskottet ville upplysa, detta,
'm Friherre Cederström, Jacob: I afseen¬
de på hvad Friherre Staél yttrat, får jag ä-
ran upplysa, atr. den af honom upplästa 57:de
§. Riksdagsordningen innehåller tillstånd
för enskilda medlemmar af Utskotten att
få sina särskilda tankar med Utskottets
Betänkande till Ståndens plena uti allmän¬
na frågor. IVlen uti alla sådana frågor der¬
emot, hvilka ineil Riksens Ständers rätt af
Utskott afgöras, uppkommer ett annat för¬
hållande. Sådana frågor äro: uti Constitu-
tionsUtskotti t» de som angå anmärkningar
mot StatsRådets Ledamöter och sådana för¬
slag till ändringar i Grundlagen, som af en¬
skilda Riksdagsmän väckas. Det beslut
Utskottets pluralitet i förra fallet, nämligen,
Den j7 Juli e. m. ng-j
förande anmärkning mot StatsRådets Leda¬
möter fattat, är icke någon Riksens Stän¬
ders profning underkastadt, likasom om
Utskottet besluter att ställa någon af Stats-
Rådets Ledamöter under RiksRätt; i sed¬
nare fället, om Utskrtttets pluralitet iéke an¬
ser det gj arda förslaget böra anmälas, er¬
hålla Riksens Ständer ingen del deraf. Den
form, sorn för anmärkningar inom Riks-
Stånden rrtot StatsRådets Ledamöter uti 2g:de
§:n Riksdagsordningen är stadgad, har gifvit
Utskottets pluralitet anledning att vägra mig
låta en enskild anmärkning få åtfölja dess
Betänkande. jag har med Professor Ro¬
senschöld protesterat mot detta Utskottets
beslut, icke såsotil olagligt, men såsöm, ef-
r?
ter min tanka, illiberalr. Ty om min en»
skilda anmärkning hade fått åtföljt Utkot-
tets R tänkande rörande decharge för Stats¬
Rådets Ledamöter och de föredt ägande, så
hade Riksens Ständer <j agt rä t att med an¬
ledning af min anmärkning vägra att lem¬
na den decharge Utskottet gifvit, efter Ut¬
skottet allena och icke Riksens Ständer
skola enligt Grundlagarnas föreskrift prof¬
va StatsRådets åtgärder. Endast vid sådana
tillfällen, då Cons t i tution' Utskottet gjort
någon anmärkning, i följd af tolide §. Rege-c
ringsFormen, anmälan sker hos RiksStånden,
äga Riksens Ständer rätt att besluta om
de villja hos Konungen begära deras eller
dens entledigande, hvars åtgärder blifvit a£
ConstitutionsUtskottet anmärkta.
Friherre Stael: Da vid detta tillfälle
icke är fråga om grundlagsfo. m rint;, utan
blott derom , huruvida det kan nekas en
Ledamot i ConsfituiionsUtskottet, r, då
lian icke med pluralitet !) ö tammer, få
offentligen ådagalägga sin i*-k ilda me¬
jling, än kont den icke på be«futet «kulle
verka, samt den granskning Consuiulions-
Ut kottet åligger, alldeles icke lö*er hem¬
ligheter så finnér jag intet undantag ■ ga
lum, derest icke någon annan föreskntt så¬
dant hinder. Att CmstitutinnsUtskottet fi¬
ger Rikens Ständers heslutande rätt, är
enligt 29:de §. Riksdagsordningen blott i det
fallet, da imellan RiksStånden uppstår olika
begrepp om Giundlagen; äfven i det fallet,
då anmärkning emot StatsRädet enligt 106
§. RegeringsFormen äger mm. Deremot
är Riksens Ständer f >rl>el»älfen heslutande
jätten i öfriga tillfällen, och således kan
jag icke finna ConstitutipnsUtskottet halva
ägt laglig anledning till sitt vägrande af
de särskildta Memorialernas bifogande till
Retänkandet. Jag begär derföre , att Consti-
tutionsUtskuttet matte fragas, hvar det stad¬
gande i Grundlagen finnes, hvaruppå det
sig grundat.
Undertecknad, Silverstolpe, Axel Ga¬
briel: Jag hemställer om man kan fatta
f)en 17 Juli c. mi 795
beslut att fråga ett Utskott hvar ett stad¬
gande i Lagen finnes; Lagen är ju för alla
oppen.
Friherre Staél: Utskottet måste åtmind-
stone förklara sig, örn det har någon annan
§. alt framvisa, än den iag anfört.
Grefve von Schwerin, Fredrik Bogis¬
laus: Om de motiver, som leda den värda
talaren som nyss yttrat sig, kan icke mer
ån en opinion hos alla vältänkande finnas.
För öfrigt tror jag att öfver Constitutions-
Utskottets åtgärder finnes ock en Opinions
Domstol, nämligen Svenska Folket och ef¬
terkommande.
Friherre Cederström, Jacob: För min
enskilda del, anser jag det visst icke inne¬
bära någon fara att remittera Friherre
Staéls väckta fråga till Utskottet, ehuru jag
icke inser hvad dermed vinnes. I så¬
dant fall anhåller jag allenast att mina yt¬
tranden i ämnet måtte få medfölja.
Herr Grefven och LandtMarhalken
trodde att Friherre Stael kunde personli¬
gen vända sig till ConstitutionsUtsfeottet,för
att erhålla den upplysning han sökte.
Friherre Stael: Om jag enskildt van¬
der mig till ConstitutionsUtskottet, kan
goo
Den 17 Juli.e. ni.
ämnet lemnäs obesvara dt, detta kan ické
ske då det remitteras, hvarföre jag anhål¬
ler derom, samt att §. i Grundlagen, sorn
berättigar Utskottet till sitt vägrand#, upp-
gifves-.
Grefve Lillj ener antz': Enligt "min öf¬
vertygelse gör närvarande ventilation ett o-
nödigt rrppehall, som lätt kunde häfvass
Friherre Cederström har med rätta an^
märkt, att om än dess särskildta votum fått med¬
följa, hade det aldrig utgjortnågot ämne till öf¬
verläggning, utan endast hort efter upp¬
läsning ad acta förvaras. Men icke finner
jag någon anledning för ConstitmiohsUt-
skottets nu närvarande Ledamöter, att vä¬
gra den upplysning sorn, enligt hvad jag
fattat, af Friherre Staél är begärd, nämligen
i stö 1 af hvilken Grundlagens föreskrift Up
skottet ansett sig berättigad! att neka Friher¬
re Cederström, att låta si't särskildta vo¬
tum till Respecd.a Stånden medfölja.
Friherre Cederström, Rudolf: t)et vö^
re kankse för tidigt att jag hufvudsakligen
yttrade mig i detta ämne, meri jag torde i-
mellertid få uppgifva en anledning, hvarfö¬
re Utskottet nekat en Ledamot att låta sin
Särskilda tanka medfölja. Enligt 29 §;
Riksdagsordningen bero de ansvariga Råd»
^ifvarnes ställande för Riksrätt, enligt toG:tö
L
v.
jJen 17 Juli e. «>'
§. RegerinesForraen, ellei en blott anmälan
emot dem hos Riksens Stonder, enligt 107$.,
utaf huruvida ConstitutionsUtskott. •! „ a-Stats-
Rådets Protocoll fimer någon af dem hafva
uppenbarligen hatidlat emot R geiing^For-
mens tydliga föreskrift, ellet ock huruvida
Utskottet skulle anmärka att de' i sina råd¬
slag ej iakttagit Rikets sat skvldiga nytta.
Förhållandet är nu att Utskottet ej fun¬
nit något att anmärka af sådan beskaffenhet,
att det påkallat ett beifrande efter någon¬
dera När nu 2:ne Ledamöter så vida
skilde sig från de öfriga, att de förmente
anledning vara till någon anmärkning, ef¬
ter 107 §., och en ibland dem, Fiiherre
jjacob Cederström, ville låta denna sin tan¬
ka medfölja Utskottets Memorial, så fann*
sådant icke kunna medgifvas, af det skäl,
att hans votum icke innehöll blott en re¬
servation , utan en verklig anmärkning,
hvilken således skulle på ett annat sätt, än
Grundlagen föreskrifver, hafva blifvit gjord,
nämligen af en Ledamot, och icke af Ut¬
skottet. Jag kan icke nu uppgifva liera
skäl; men detta är ett ibland dem som tjent
till ledning för Utskottets förhållande.
Friherre Stael: Constitut’mstTtskottet9
Ordförande har väl åberopat 29 §. Riksdags¬
ordningen såsom skälet till Utskottets ne¬
kande att låta enskilda Ledamöters yttran»
Ridd, o. Ad. Fröt. aox. xoa,
8°2
Den 17 Juli. e. m.
den få medfölja Betänkandet. Min framställ
ning af ämnet har likväl varit att Utskot
tet måtte anmodas, att upplysa 0111 nagu
ställe i Grundlagen bestämdt nndantage
ConstitutionsUtskottet, att på enahanda sätt
som för andra Utskott är föreskrifvet i 5
§. Riksdagsordningen, förhålla sig; den å
beropade 29 §. omförmaler alldeles inte
en sådan casus som här inträffat, det ii
blott en slutsats, som ConstitutionsUtskotté
tror vara en följd detaf, att Utskottet åge
Ständers beslutande rätt; men hvilken rätt
vid nogare skärskådande, finnes inskränkt til
några vissa fall, hvartill denna handels
icke kan hänföras; jag forblifver derför
vid mitt förra yrkande, att ConstitutionsUl
skottet
öfver.
Grefve Lilliencrantz, •Johan Wilheln
För att bereda ett önskadt slut i förev;
rande öfverläggning beder jag få anmärk;
att 2:ne alldeles åtskilda frågor sammar
blandas. Den ena, nämligen, att enda:
ConstitulionsUtskottets pluralitet kan gör
anmälan emot StatsRådets Ledamöter, oc
att, då pliiraliteten dertill icke funnit ska
decharge ofelbart bör ineddelas. Hvilke
fråga af den som känner Constitution ick
kan motsägas, eller på mer än ett sä
tolkas.
måtte afgifva sin förklaring här
Den 17 Juli. e. m.
Den andra question, eller huru vida
ConstitutionsUtskottet rätt eller osätt för¬
farit, då det nekat en Ledamot att låta dess
särskildta votum medfölja, beror deremotsä-
kei ligen af Grundlagens föreskrift, till hvars
efterlefnad ConstitutionsUtskottet, likasom,
detsarnmas principaler, måste vara för¬
bundet,
lag ser således icke huru Ståndet kan
vägras, att af Utskottet äska förklaring
öfver grunden till dess fattade beslut, att
neka en Ledamot den rätt sorn alla andra
Utskotts Ledamöter äga och utöfva.
Friherre Cederström, Ludolf: Jag
tror mig hafvä upplyst detta ämne, när jag
hatt den äran erinra, att det tillkommer
Utskottet att göra anmärkningar-, men icke
en dess Ledamot.
Friherre Cederström, Jacob: Jag vill
endast, i anledning af hvad Herr Grefve
Lilliencrantz yttrat, ytterligare förklara, att
ehuru jag varit missnöjd med Utskottets
beslut att icke låta mitt särskildta votum få
åtfölja dess Betänkande, var det ej derföre,
att detta beslut var olagligt, då uti mitt
särskildta votum innefattades en anmärk¬
ning, endast gjord för att tillkännagifva-
min särskildta mening Utskottet har såle¬
des ägt rättighet tili sin vägran, då det
8o4
Den 17 Juli e. m.
ansåg min särskilda tanka såsom innefattan-
de en anmärkning, i stöd af 29 §. Riks¬
dagsordningen, der de ordalag äro bestäm¬
da, som vid sådana tillfällen fa nyttjas.
Men som efter min tanka det icke i någon
måtto hade kunnat verka ändring i beslu¬
ten, si har jag enskildt protesterat deremot
såsom någonting icke liberalt.
Herr L an dtMar skalken frågade ornRid-
derskapét och Adeln ålade honom att gä¬
ra den af Friherre Staél von Hollstein be¬
gärda proposition.
Ropades starka Nej; och af
Friherre Staél von Hollstein yttrades:
om Herr Grefven och LandtMarskalken så
behagar och linner sig sjelf kunna gö¬
ra den.
Herr Munck af Rosenschöld, Eher¬
hard: Jag har begärt ordet, blott för att
söka bestämma frågan, sorn nu discuteras
om, men som ej alla tyckas hafva fattat
lika. Om jag ej förstått orätt, är Baron
Staél von Hollsteins mening den, att Stån¬
det bör af ConstitutionsUtskottet äska med¬
delandet af de grunder, som föranledt Ut¬
skottet till att neka enskilda Ledamöter få
sina särskildta utlåtanden att åtfölja Utskot¬
tets ifrågavarande Betänkande.
Undertecknad Silverstolpe, Axel Ga¬
briel: Att stadgandet i 57 §. Riksdagsord¬
ningen o:n Ledamöters rättighet, att låta
särskildta yttranden åtfölja Utskottens Be-
tänkanden, tjenar lill efterrättelse äfvren för
ConstitutionsUtskottet, är utom allt tvifvels¬
mål. Sådana särskildta yttranden har ock
Hoglofl. Ridderskapet och Adeln flera gån-
gor, både vid förflutna Riksdagar och vid
denna, hört sig föredragas: och skyldighe¬
ten att tillåta dem medfölja är alltid för
handen, när målet år af beskaffenhet, att blott
beredas af ConstitutionsUtskottet, men af-
göras af Riksens Ständers Plena. Här å-
ter är Casus icke sådan. Hvad Constitutions-
Utskottets pluralitet, i anledning af sin
granskning af StatsRådets Protocoll, an¬
sett icke böra anmärkas, det är af Utskot¬
tet i Riksens Ständers namn oanmärkt: en an¬
märkning, som Utskottet icke förklarat för
sin, kan icke lofligen komma till Plena:
Friherre Cederströms votum innefattade en
sådan: och att tillåta den komma till Ple¬
na, skulle hafva varit att medgifva ett så¬
dant ämnes väckande der på ett annat än
det enda sätt, hvaraf 29 §. Riksdagsordnin¬
gen bestämdt föreskrifver formen.
Herr LandtMarskalken: Ålägger Rid¬
derskapet och Adeln mig att göra propo¬
sition. Skulle Ståndet det göra, förklarar
jag, enligt 55 §. Riksdagsordningen, saken
8°5
Den 17 Juli. r. m.
hvilande, och till ConstitutionsUtskottet
får öfverlemna? att afgöra hurri ida iag ägt
rätt att vägra propositionen, eller om det
är min pligt göra den.
Herr flach, Carl; Jag kan ingalun-
da finna att den af Friherre Staél von
Hollstein hegärda remiss till Constitutions-
Utskottet är pä mindsta vi' Constitutions vi¬
drig, och anhåller att Herr Grefven och
LandtMarskalken täcktes upplysa mig och
Ridderskapet och Arbin om orsaken, hvar*
före ej härå kan göras proposition.
friherre Mannerheim, Lars Augusti
S«dan Herr Grefven och LandtMarskalken,
i anledning af de under, öfverläggningen an*
förda skäl, vtcrat sig ej kunna göra propo*
sition, och förklarat sig ej vara desohlige»
rad om sådant honom åläggcs, ser jag ej
annan utväg till sakens förkortande, än att
Ridderskapet och Adelu behagade mottaga
detta af Herr LandtMarskalken dem erbud-
na tillfälle att ålägga honom att göra pro-
position.
Ropades åtskilliga Nej,
Herr flach: Jag utbeder mig få veta
om Grundlagen berättigar Ridderskapet och
Adeln att ålägga Herr Grefven och
LandtMarskalken att göra proposition. Äga’
Den 17 Juli. e, nt.
vi denna rättighet, så ålägger jag Eders
Excellence att nu göra den, om ej Ridder-
skåpets och Adelns högt yttrade önskan der¬
till kan vrara nog bevekande skäl.
Herr LandtMarskalken uppläste 55 §•
Riksdagsordningen.
Herr flach: l anledning af denna upp¬
lästa §. nödgas jag, med all den vördnad
jag har för Eders Excellences person, frå¬
ga af hvad skäl Herr Grefven och Landt¬
Marskalken vägrar att göra proposition, då
Ridderskapets och Adelns önskan i detta
fall är så högt prononcerad.
friherre Stael von Hollstein: På det
att icke denna motion, som af mig blifvit
väckt, må få stämpel af en olaglighet, an¬
håller jag få veta, om man icke äger rätt
begära upplysning, hvilken endast Consti-
tutions Utskottet kan gifva, då det angår
orsaken till Utskottets Beslut.
Heer LandtMarskalken: Det är ej gif¬
vet att Herr Baron Staéls motion är olag¬
lig derföre alt proposition derå vägras, men
pä det sättet kommer saken till ett lag¬
ligt slut.
Herr flach, Carl; Jag kan af den
upplästa §. alldeles icke draga den slutsats
8<5S on 17 Juli. e. m.
/
att proposition innefattar någon olaglighefj
plågan är ha t b lt enkel: om Constitutions-
Ut-kottet ägt rättighet till sitt förnekande:
Jag tror det ej En annan fråga är«den, om
konstitution Utskottet haft fulla skäl, i an-
1 dning .c de granskade Protocollerna, att
f i alla do åtgärder som i allmanna Riks-
In hålln;ngca dessa sednare arén blifvit vid¬
tag a. Mmmgarne härom äro mycket de¬
lade. hos det Högvördiga PrestStandet
har fveu ConstitutionsUtskottets Betän-v
bande . ngåcnde dechargen. blifvit återre-
mitteraui.
Friherre Boye, T,udvig: Ett noga iakt-,
tagande af Cons ti tuli mens föieskiift n.tgör-
föremäh t för håde Hans Excellence Herr
Gié iven och LandtMarskalken och äfven-
hvarje Ledamot af detta Stånd.. ConstiUi-
tionen har förutsett den händelse, att skilj-,
aktig iet om en propositions laglighet kun¬
de uppstå mellan Ståndet och Landt-
Marsk i ken; och förklarar då, att enär
J.andtM.uskalken anser sig icke kunna med¬
el < 'a propo«itionen, fingan blir hvilanda intill
dess Con«titur.ion>Ut kottet sig utlåtit. Det
är då dit denna fråga nu hörer: och då
man visserligen icke ens, sedan Constitu-
tionsUtskottet sig utlåtit, kan anse Baron
Statds begäran hvarken olaglig eller obil¬
lig, så skulle man tå mycket mera fela, om
man tillät sig att derfönnnan så anse den.
Den 17 Juli. e. m, £09
Sedan, efter hvad jag trott mig förstå,
LandtMarskalken nu anser propositionen
ej kunna meddelas, så vågar jag tro att
Constitutionen— och jag öfverlemnar det
vördnadsfullt till Höglofl. Ridderskapets
och Adelns eget bedömande _ också satt
der gränsen för discussionen.
Herr Munck af Rosenschöld: När
Herr Grefven och LandtMarskalken frågat,
om Ridderskapet och Adeln ålägger Landt¬
Marskalken, att göra Proposition, har den¬
na fråga blifvit besvarad med ett nästan en¬
hälligt Nej. Den vördnad och tillgifven¬
het sohl vi alle hysa för Herr Grefven?
och LandtMarskalkens person, har utgn
tvifvel förmått pluraliteren af Ridderskapet
och Adeln till ett sådant svar. Men i den
§. af Riksdagsordningen, som Herr Landt¬
Marskalken uppläst till vår rättelse i det¬
ta fall, finns icke ordet ålägga titan ordet
yrka Proposition. Behagade derföre Herr
LandtMarskalken använda det sednare i
Grundlagen nyttjade ordet i stället för det
förra, och framställa frågan i följande ter¬
mer: Yrkar Ridderskapet och Adeln Fro~
position, så torde svaret blifva allmänt
motsatt det, som nu förut gifvits.
Herr LandtMarskalken: Yrkar Ridder¬
skapet och Adeln alt jag skall göra den
af Friherre Stael von Hollstein begärda
proposition?
Den 17 Juli e. m,
Rop«des Ja.
Herr Ja.ndtMarskalken: I sa dan t falt
förklarar jag öfverlaggmr.gen hvilande, och.
målet får forvisas till GonstieutionsUt-kot-
tet, för att med decision härö/ver skynda
sarnmeligen inkomma.
Följande tvenne den 14 dennes på Ror-,
det lagde Utlåtanden från OeconomieUtskot-.
•c? .
tet' före drogos å; ny;o och bifolloS:
1:0 I anledning af återréntissen af Ut¬
skottets Betänkande rörande ersättning för
de Rotar, hvars Soldater i och för arbe¬
tet vid Götha Canal blifva till krigstjenst
oduglige.
2:0 I anledning af väckt fråga om
Svenska KlädesFabrikernas uppbjelpande.
Föredrogs å nyo och bifölls StatsUl-.
skottets,sedan den 14 dennes hvilande, Betän¬
kande om ersättning för 1312 års Mantals-,
skrifningsprovision i Norrbottens Län.
Lades till handlingarna Oecononiie-
Utskottets den 14 Joli upplasta Betänkan¬
Den 17 Juli. e. m.
de, i anledning af väckt fråga om förän¬
dring af sättet att värdera Jord och Fas¬
tigheter på Landet, efter den så kallade
Banco-Methoden,
jjerr Griyenwaldk, Göran: På för en
Stund sedan frågan förevar om Gonstitu-
tionsUtskottets skyldighet att lemna den af
Friherre Staél von Hollstein begärda upp¬
lysning, förenade jag mig med bemälda
Friherre, Grefve von Schyverin samt åtskil¬
liga andra Ledamöter af samma mening,
men som jag blifvit underrättad att detta
ej förts till Protocollet, anhåller jag att
detta mitt instämmande nu malte i Proto¬
kollet antecknas.
Till afgörande företogs StatTJtskottets
sedan den 14 Juli på Bordet hvilande Be¬
tänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Proposition om Statsverket, uti hvad
som angår Tredje HufvudTiteln, innefat¬
tande Försvarsverket tili Lands och Sjöss.
Grefve Gyllenborg, Johan flenning,
anförde skriftligen.
I Högloft. StatsUt^kottets yttrande, rö¬
rande Tredje HufvudTiteln , hufvudsakligen
Den 17 Juli. e, rn.
instämmande, hada lag. likväl trott att, till
besvarande al Kongl. Maj:ts Nådiga Pro¬
position, Utskottet kunnat i nedannämpda
ändamål! meradelailierade yttranden ingå för»*
anledda ej mindre af innehållet af Kongl,
Maj:ts' Nådiga Proposition, än de förhållan¬
den som 1 närvarande tid sig förete. Vid
det föreslagna tillökca anslag af 241,005 Rd.
på Tredje HufvudTiteln, är så mycket min¬
dre något att erinra, sorn detsamma egen-
teligen har till föremål en lika så behöflig
sorn rättvis lönförhöjning för Militären; men
det torde vara i sin tillbörliga ordning; att
med bifall härtill förena den önskan, ait
den af Kongl. Majit i Nåder omrörda lön¬
reglering mätte blifva verkställd före näst
infallande Riksdag, pä det att öfver den
reglering , som Kongl. Maj:t ansett
böra, så snart det medhinnes, föreläg¬
gas Riksens Ständer, de måge blifva i till¬
falla att sig yttra, innan den i RiksStaten
upptages; jag har äfven hört att det lyck¬
ligen återvunna fredslugnet vöre den tid¬
punkt, då, med underdånigt erkännande af d&
visa åtgärder i afseende på Försvarsverket
Kongl. Maj:ts Ncådiga proposition omför- •*
mäler, Riksens Ständer vid besvarande af
Kongl. Majus Nådiga Proposition borde
yttra en förhoppning om den inskränkning
i utgifter, i afseende på Krigsväsendet,
sorn vårt insulaira läge medgifver, och Ri¬
kets oeconomiska och fxnanciela ställning
'lien 57 Juli. e. m.
diogt påkallar. Vid 1810 års Riksdag be¬
stäm les anslaget på gidje HufvudTiteln till
omkring 1,400,000 Rd.., vid 1812 års åter
förhöjdes det till någotöfver 220,000 Rd., som
nu ytterligare förhöjes med 241,003 Rd., så
att nu halftredje million i Stat för Försvars¬
verket uppföres, och om, under en krigisk
ställning, något omdöme om behofvet
deraf med skäl kunde anses olämpligt, är
deremot, vid en nu genom Kongl. Maj:ts
och Kronprinsens visa åtgärder återvunnen
ärofull fred, den tidepunkt inne då, för Ri¬
kets refvor, i all väg botemedlen böra sö¬
kas och föreslås och Kongl. Majus Nådi¬
ga uppmärksamhet derföre bör derå fästas,
att kostnaderna i afseende på Försvarsverket,
som gått i beständigt stigande äfven denna
Riksdag, och äro så betydliga, att de al¬
lena uppgå till högre belopp, än alla an¬
dra Rikets i Stat upptagna utgifter tillsam¬
mans, hvari, med afseende ä nationens med¬
tagna tillgångar och vårt insulaira läge för¬
ändringar och inskränkningar otviivelak-
tigt blifva att i underdånighet förvänta.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition innehål¬
ler val, att i afseende på Be värings, och
Extra Roterings Manskapet, angelägenheten
fordrar en utsträckning till nära en tredje¬
del af förra befälets antal; men då förmod¬
ligen säkert fredslugn nu inträffat, och
truppers tillvarelse af lörenämnda beskaffen¬
het upphört, torde man få äga den förhopp¬
8*4 Ben 17 Juli. e. ni.
ning, at Kongl. Maj:t icke anser nu be-
höfligt, att Staten blifver betunga fl med
Statsanslag till befäl som blott för krigsti¬
der ärö påräknade att kunna begagnas, och
som man skäligen' vantar i en längre tid¬
rymd icke skulle blifva tjenstgörande.
Hvad slutligen anstår StatsUtskottets till¬
styrkande, att 200,000 Ruis af uppkom¬
mande öfverskott och besparingar -kul¬
le för militaira behof derjemte afsätta-«
sä har jag dervid ej annat att anmärka, än
jag förmodat en sä beskaffad tillgång for
försvarsverket ej skulle vara af nöden, då
ett tillökadt Credit!v, samt Kongl Maj ts
förklarade Nådiga beslut om indragningar
och vacancer vid Regementen, otvifvelak¬
tig! bereda alla erfordei liga tillgångar i ‘-å-
dant ändamål, hvilken sistnämnda utväg jag
önskade att Riksens Ständer, i dess under¬
dåniga svar på Kongl. Majus Nådiga Skrif¬
velse, så mycket heldre skulle i underdå¬
nighet tillstyrka, sorn derigenom en tvefal¬
dig nytta bercdes, ej mindre för Statsverket
en inkomst än för Rust- och Rotehållare
den lättnad i deras recruteringsskyldigheter,
sorn efter krigen under förflutna tider de
alltid haft att påräkna. Jag anser likväl
likgiltigt om en behöflig tillgång bestäm¬
mes under namn af Crediti eller annan be¬
nämning, enär redovisningen blifver enahan¬
da; men i sammanhang med de flera a£
Utskottet projecterade anslag får jag tilli-
Ijjen >17 Jnli S. ,
'ka yttra, att om jag denna Riksdag i all-
tmätihet fästat uppmärksamhet vid de i åt¬
skilliga ändamål tillök ta La tärm! a utgifter,
som visa sig 1 synnerhet i nya Statsanslag
till omkring 800,000 R:d., har jag dertill
varit föranledd af den öfvertygelse, att en
varsamhet i nya Statsanslag, en inskränk¬
ning i utgifter kurmat och bort bereda
så en hufvudsaklig nedsättning af all¬
männa utskylderna, att de skattskyldige der¬
igenom fatt eifara en märkbar lättnad i de¬
ras penningeförlägenhet, och kan jag icke döl¬
ja det jag funnit anmärkningsvärd!, att ge¬
nom en lägre beräkning af Statens inkom¬
ster, i förening med beständigt tillökade
Statsanslag, Statsinkomsterna blifva allt
mera och mera otillräckliga, samt att i en
tidpunkt, då icke mera Bevillning fordras t ill
renta och afbetalning på Rikets gäld, Be-
villriingen icke dess mindre, genom en
hvarje Riksdag, och äfven denna , tiilökad
Statsbrist, uppgår till ett för de flesta skatt¬
skyldiga betungande belopp, i synnerhet
för Jordbrukaren, sorn vid nu antagna be-
skattningsprinciper icke kan förvänta den
förändring i dess belägenhet och beskatt¬
ning, som dess enskildta behof yrkat och
den allmänna nyttan påkallat. Jag öfver-
lemnar till Höglofl. Ridderskapets och A-
delns bedömmande om hvad jag i anseen¬
de till Utskottets Betänkande anmärkt, för-
■ tjenar det afseende, att såsom anmärkningar
Den 17 Juli. e. m.
jemte Utskottets Betänkande återremitteras»
Herr Berghman, Ambrosius Magnust
Uti hvad Hére Grefve Gyllenborg anfört ,
får jag till alia delar instämma, och blott
tillägga: att dä nästan 1 hvarje pl-no,i an¬
ledning af Utskottens Betänkanden, högst
betydliga tillökningar göras uti ^tätens re¬
dan förut sä dr': ja utgifter, såsom nu af
j . ra 250,000 R:d- d T edfe FfulvndTiteln,
n u: * viii Statsverket s». i 'en blifva öfver
ail måtta belasta it; ty grdt v•• Avrid Artikeln,
hvaraf jag hort några anslag blifvit tagna,
kan ej vara af . i mycken betydenhet, att
den fyller manga behof. För att fa medel till
de förökade utgifternas bestridande, är således
nödigt att söka nya utvägar till Statens under¬
stöd, på detdenredanså betungade skattdraga»
ren icke måtte alldeles nedtryckas under sina
bördor. Förr, under fredstider, stodo vis¬
sa Rotar vid hvarje Compagnie under In-
deldta Regementerna vacanta för Kronans
räkning , emot en årlig afgift. Och som vi
rut befinna oss i fredstiilstånd, får jag fö¬
reslå: att StatsUtskoitet anmodas inkomma
med project till en sidan arrangement, som
sedan af Riksens Högloft. Ständer kunde till
Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande under¬
ställas. Beloppet af en sådan vacanceaf-
gift är lätt gifvet, då Rotarnas antal vid
hvari; Regemente blir determineradt, och
kan genast derefter införas ibland Statens
inkomster, samt anslås för några af de på-
ökade
v.
Den 17 Juli. e. m,
8*7
ökade utgifters bestridande. I anledning af de
vid Utskottets Betänkande gjorda sumärknio-
gar får jag anhålla om äterreniiss aiBetankan-
deL.
Då Ridderskapet och Adeln, uppå till¬
frågan af Herr LandtMarskalken, icke an¬
såg de gjorda anmärkningarna hindra anta¬
gande af Utskottets Betänkande, biet det¬
samma af Högloft. Ridderskapet och Adela
bifallet.
A tivo föredrogs Stat«Utskottets den.
r4 Juli pä Bordet lagda Betänkande, angå¬
ende Statsvegleringen i allmänhet samt
nn-d project till RiksStat för 1816 och på¬
följande år intill nästa Riksdag.
Herr Hummelhjelm, Carl Fredrik, upp¬
läste följande:
Kongl. Götha HofRätt har gjort un¬
derdånig hemställning till Kongl. Maj:t, att
denna HofRätt hädanefter måtte fa arbeta
på Fyra Divisioner i stället fqp Tre, för att
kunna medhinna afgörandet af den mer än
dubbla mängd af mål, som der förekommer,
i jemförelse m ed Kongl. Svea HofRätt.
På denna hemställning har Kongl. Maj:t
fä»tat det Nådiga afseende, att Kongl,
Maj:t under den 19 sistlidna April gjort Rik¬
sens Högloft. Ständer Nådig proposition
derom, dels att skilja Wermlands Län från
Fadd. 0. Ad. Fröt. 105. t oj.
8*8
Den 17 Ju//. <?. nit
Götha HofRätts Jurisdiction med flyttning
deraf tinder Svea HofRätt, dels ock att
sot», oaktadt den mindsfening uti göromål
Kongl. Götha HofRätt härigenom skulle er-
hriHa, det likväl vöre uppenbart, att denna
HofRätt icke med det arbetssätt , sorn nu
är stadgadt, endast på Tre Divisioner, kun¬
de medhinna, att öfriga inkommande ären¬
den med den skyndsamhet behandla, sorn
Rättvisans oafbrutna gång och Parters rätt
fordrar: sa har Kongl. Mf>j:t ansett behof-
vet i högsta matto påkalla, att Götha Hof¬
Rätt må kunna alltid fortsätta sitt arbete
på Fyra Divisioner; men hvarvid den stör¬
re kostnad, som skulle åtgå i fall Götha
HofRätt måste förses med så många nya
Ledamöter, som erfordras till en hel Divi¬
sions formerande, ansett kunna undvikas,
om på sätt samma HofRätt hemställt, uti
underdånig skrifvelse, som i medlet aE
Mars Månad blifvit, i afskrift, af Kongl.
Maf:t i Nåder öfverlemnad till Riksens Hög-
lofl. Ständers Statsutskott, ändring skedde
uti Lagens stadgande i 2g Cap. 18 §. Rät-
tegångsBalken, hvarigenom Sju Ledamöter
förordnas, att i HofRätt öfvervara vigtiga
saker; och hvarföre Kongl. Maj:t uti Dess
Nådiga Propsoition fästat Riksens Höglofl.
Ständers uppmärksamhet härå, samt till föl¬
je hvaraf Höglofl. Lagutskottet, efter er¬
hållen Remiss, afgifvit dess Betänkande och
Den 17 Juli e. m. gig
deruti tillstyrkt Wermlands Läns skiljande
full Götha IL fRätts Junvdiction, och att,
med förändring af Lagens förer-feri/t derut¬
innan, Fem L 'åmötet i HoFR matte ut¬
göra domfört antal uti vigtiga mål.
Enär nu Höglofl. Sia''-Utskottet, uti
dess afgifna förslag till Statsreglering, en*
dast uppl >. !t Löneanslag till Kongl. Svea
HofRätt pä tillökad Betoning, i afse¬
ende på ökade göromål fxån Wermlands
I. m, men uraktlåtit, att föreslå nya Löner
till de 2:ne Ledamöters förordnande, som
oundgängligen eifordras i Kongl. Götha Hof¬
Rätt, med nu varande Aderton Ledamöter,
för att kunna bestrida arbetet på Fyra Di¬
visioner med domfört antal af Fem Leda¬
möter å hvarje Division, och hvartill den¬
na HofRätts underdåniga och med Höglofl.
StatsUtskottet communicerade hemställan
föranleder och är fullt upplysande, kan jag
icke undgå , att hos Eders Excellence och
Höglofl. Ridderskapet och Adeln ödmjukast
yrka det Höglofl. StatsUtskottets Utlåtande
om Statsregleringen varder återremitterade
på ofvannämnda x grunder,- till vinnande af
löneanslag för tvänne nya Ledamöter i Kongl.
Götha HofRätt.
Friherre Mannerheim, Fars August: På
sätt Herr Hummelhjelm i sitt Dictamen fram¬
ställt, lärer Höglofl. Ridderskapet och A¬
Dan 17 Juli 6>. m.
deln finn# alt Götha HofRätr hos Kon»!.
Maj:t anmält sin förlägenhet att medhinna
göromålen , då densamma, med en Juris-
di edon, vida folkrikare än Svea HofRätts,
icke ägt mer än g,ne Divisioner till målens
beha? d ande. Till afhjelpande häraf, har
HofRätten föreslagit och Kongl. Maj:t till
Riksens Ständer i Nåder proponera!, att dom¬
fört antal Ledamöter måtte för vigtigare mål
nedsättas från 7 tili 5, och för de mindre
betydande till 4, hvarefter HofRättsDivi-
sionerna linnde utvidgas fran 3 till 4, med
vilkor likväl af en tillökning af 2:ne Leda¬
möter, enär 20 till alla 4 behöfvas och den
nuvarande personalen icke utgör mer än
18- Denna proposition , remitterad till
Lagutskottet, har af detsamma blifvit till¬
styrkt, och sedermera af alla Stånden bifal¬
len. När Riksens Ständer villja ändamålet,
måste de ock naturligtvis villja medlen.
Dessa medel kunna här ej vara andra, än
särskildta löneanslag för de 2:ne oundgän-
geligen erforderliga Ledamöterna. Så vida ic*
Jce några andra anmärkningar göras, sorti
föranleda återremiss af Betänkandet,
får jag således tillstyrka dess antagande,
men att derjemte, såsom en särkihl med det¬
ta amne gemenskap- ägande motion, måtte
till StatsUtskottet remitteras den nu upp¬
tagna fråga om berörda tvänne löneanslag.
Herr Lagerheim, Olof Johan: Redan
vid Riksdagens början väcktes af flera Le¬
il en 17 Juli e. m
damöter ir.om Högloft. Ridderskapet och A-
deln åtskilliga motioner, om förbättring i all¬
mänhet af Civila penninge löntagande Embets-
mäns löner. En af dessa Ledamöter, Herr As¬
sessoren von Schantz-, fogade äfven vid sitt
Memorial en särskild Tabell öfver alla Ci¬
vila Embetsverk och Collegier, bland hvil¬
ka äfven JustitieRevisions Expeditionen,
med de till detta Verk på stat anslagna lö¬
ner, fanns upptagen. Sedan dessa motioner
blifvit till StatsUtskottets handläggning öf-
verlemnade och Utskottat med ett särskildt
Betänkande deröfver inkommit, framställde
hos Höglofi. Ridderskapet och Adeln
ProtocollsSecreteraren Danckwardt an-
märkningsvis den anhållan, att 2:ne nya
FrotocollsSecreteräre Löner måtte i Justitie-
Expeditionen på Stat anslås, hvarefter Stats¬
Utskottets Betänkande, jemte ProtocollsSe¬
creteraren Danckwardts och flera andra Le¬
damöters dervid gjorda anmärkningar, till
Utskottets handläggning återremitterades.
Då Utskottets förnyade utlåtande, hvarige¬
nom Utskottet ansett ProtocollsSecretera¬
ren Danckwardts anmärkning, såsom inne¬
fattande ett nytt och icke inom behörig tid
väckt ämne, ej kunna till pröfning uppta¬
gas, sedermera inkom och för några dagar
tillbaka hos Höglofi. Ridderskapet och Adeln
föredrogs, fullföljde ProtocollsSecreteraren
Danckwardt sin ofvannämnda anmärkning,
men Höglofi. Ridderskapet och Adeln be¬
Ben 17 Juli, e% ntx
slöt, att Utskottets Betänkande .'kulle I vila
j'l Bordi.t, intill dess Utskottets Betänkan¬
de angående förbättring af dt värfvade ar-
meens Löner inkomme, S m det nu lätte¬
ligen kunde bända, att derest Ridderskapet
och Adeln bifaller StatsUt? kottets i fråga va¬
rat) de Betänkande om Staf sReglerin gen i
allmänhet, hvarunder JusthieExpeditionens
Stat äfven ar inbegripen, Ridderskapet och
Adeln sedermera ej skulle kunna till pröf¬
ning upptaga ProtocollsSecreteraren Danck-
wai dt? anmäld ningsvis framställda motion, vå¬
gar jag vördsammast utbedja mig Högloft.
R»dder kspets och Adelns tillåtelse, att fi
fästa dess upplysta uppmärksamhet, ej min¬
dre på rättvisan af denna motion, an på
det sä; t, hvarpå den blifvit af StatsUtskottet
behandlad.
Da, som jag redan haft äran anföra,
Hera Ledamöter af Högloft. Ridderskapet
och Adele inom behörig tid väckt motion
om förbättring i allmänhet af Civila pen-
jiingelontagandeEmUetsmänslöner, och er. Le¬
damot, Assessoren von Schantz, det jemte af¬
lena tia t en ordentlig Tabell öfver alra Civi¬
la Embetsverk och Collegier, med fleras på
Si 't anslagna Loner, då 56' §. i Riksdags¬
ordningen stadgar, att frågor må efter mo¬
tionstidens .förlopp upptaga?, ‘hvilka af
redan fattade beslut, eller redan upptagna
ärenden, eller under Riksdagen intrfijfarj.de
Den 17 Juli e. m.
8*5
händelser omedelbarligen föranledas," så
tror jag för min del, att utan att fela mot
Grundlagen, eller brista i den aktning man
alltid är densamma skyldig, i frånvarande
anmärkning snarare såsom ett af föregåen- •
de motioner ordentligen föranledt än såsom
ett alldeles nytt ämne bor betraktas, och i
följd deraf äfven till profning och afgö¬
rande företagas.
Vid granskning således af sjelfva sa¬
ken torde jag fä upplysa, att Protooolls-
tjenstgöringen i JustitieExpedition, der en¬
dast 2:ne ProtocollsSecreterare löner finnas,
från den 1 Maj till den 1 November skall
bestrida vanligen Fem dagar i Högsta Dom¬
stolen och En dag i StatsRådet hvarje vec¬
ka, samt ifrån den 1 November till den l
Maj eller under vintertiden, alltid Sex da¬
gar i Högsta Domstolen och En dag i Stats¬
Rådet hvarje vecka, då deremot tjenstgörin-
geni deöfriga StatsExpeditionerna, hvarestäf-
ven finnas 2:ne ProtocollsSecreterare Lö¬
ner på Stat anslagna, aJ|||»g inträffar oftare
än Tvänne dagar i Allmanna Beredningen
och En dag i StatsRådet, men val understun¬
dom endast en dag på hvart ställe i hvarje vec¬
ka, Betraktar man åter sjelfva målens natur
och beskaffenhet, så äro de, hvilka i Hög¬
sta Domstolen förekomma, visserligen bå¬
de' mödosammare och vidlyftigare att till
Protocollet fatta, än de hvilka i de öfriga
StatsExpeditionerna handläggas, äfven som
de förra, såsom rörande Medborgares lif och
824
Den 17 Juli e. m.
egendom, säkerligen höra anses lika vigti¬
ga med de sednare, hvilka anga Rikets Krigs-,
Finance-, Kammar- och UpplysningsVerk. På
dessa grunder och då endast 2:ne Protocolls-
Secreterare Löner linnas i JustitieExpedi-
tiorien, hvarest i öfrigt, till arbetets behöri¬
ga gäng, äro Tio tjenstgörande Ordinarie
Protocolls&ecreterare, får jag vördsammast
tillstyrka, att Högloil. Ridderskapet och A-
deln täcktes bifalla Pr-uoc.olisSecreteraren
Danckwardts motion, att mindst 2:ne nya
Pi otocollsSecreterare löner ytterligare mä
i JustitieExpeditionen pä Stat anslås, ellet
ock, att leret Ridderskapet och Adeln
skulle anse sig icke böra omedelbarligen
pröfva denna motion, StatsUtskottets ifråga¬
varande Betänkande måtte, jemte mina der¬
vid vördsamt framställda anmärkningar, till
Utskottet återremitteras, med anmodan, att,
utan hinder af StatsUtskottets förra beslut,
ofvannämnda motion till pröfning upptag»,
och yttrande deröfver i vanlig ordning med¬
dela. Slutligen torde j ig, till ådagaläggan¬
de deraf, att jag icke mä anses tala i egen
sak, vördsamt få upplysa, att ehvad de fö¬
reslagna 2:ne nya ProtocollsS::creterare lö¬
ner bevilljas eller icke, jag likväl i allt fall
hvarken nu eller ens pä ganska manga år
kan komma i åtnjutande af ProtocollsSecre-
terare lön, enär jag för närvarande, efter
Sex års tjenstgöring såsom Ordinarie Em¬
betsman, och efter att hafva passerat tren-
Den 17 Juli e- m■ '
825
ne grader inom Verket, likväl ännu icke
hunnit att bekomma |första gradens eller
Copist lön, och troligen en god tid än vi¬
dare kan komma att förflyta, innan sistnämn¬
da Ion blifver mig tillagd.
Friherre Stael von Hollstein, Corfitz
Ludvig: Vid uppläsandet af StatsReglerin-
gen, finnér jag ett uttryck som är olika
emot det sorn Betänkandet innehåller; i
det sednare heter det Löneförhöjning för
penninge lontagande Embetsman af militai-
ren och vsrfvade Armeen, i StatsRegleringen
äter blott värfvad*? Armeen; detta kan gifva
anledning ti-l olika m ningar, förfrågningar
m. m., sonia it kan undvikas, då samma ordalag
nyttjas pa båda ställen, nämligen; Penninge-
lont.agar.de Embetsman etc. Det finnes flera
militaira Emberraän som äro penninge löntaga¬
re än de vid värfvade Armeen, såsom vid Lif-
Begementet^ Grenadierer, de förra Vargering»
Officerarne vid Skånska Cavallerierna, Of¬
verste Lieutenanten vid Skånska Husarer¬
na, hvars Boställe och indelning Kronan
tagit, för att der inrätta Commissariat, och
gifver honom en otillräcklig penningelön i
stället, samt ännu flera. Detta torde der¬
före blifva rättadt.
Herr Ehrenheim, Johan Ludvig: Jag
hade ej ernatuppehälla Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, men som jag hör att åtevremiss
Den 17 Juli. e. m,
af Betänkandet torde ?ga rum, utbeder jag
mig få nämna, att då fråga förevar om lö¬
ner för 2:ne Notarier och en CanzJist inom
Svea HofRält, körn äfven i betraktande lön
för en Fiscal. FiscalsExpedition är ganska
vidlyftig och åtföljd af mycket besvär. Svea
HofRätts Jurisdiction blifver, enligt vid
denna Riksdag fattadt beslut, ökad med
Wermland. Dessa skäl synas tala för ett
sådant löne-anslag: och om Betänkandet å-
terremitteras, anhåller jag ödmjukast att
denna anmärkning får medfölja..
Herr Tahlman, Otto Fredrih: Lika
med de värda talare som yrkat nytt anslag
af 2:ne Assessors-Löner för Götha HofRätt»
anser äfven jag detta böra blifva en ound¬
viklig följd af Riksens Ständers redan fat¬
tade beslut om nämnde HofRätts förändra¬
de organisation. Men Högloft. Ridderska-
pet och Adeln torde dock tillåta mig vörd¬
samt nämna, hvarföre icke Statsutskottet
kunnat uppföra ifrågavarande 2:ne Löner.
I den Nådiga Proposition som i Mars må¬
nad till StatsUtskottetankom,nämner Kongl.
Maj:t blott upplysningsvis sin Nådiga af¬
sigt vara, att om behofvet af flera Leda¬
möter i Götha HofRätt höra Dess Hogsta
Domstol, samt särskild proposition derom
afgifva. I April månad har ock en sådan
Nådig Proposition från Kongl. Maj:t till
Riksens Ständer ankommit, hvilken, till
J)en 1,7 e•
Lagutskottet remitterad, har röranledt till
beslut om tillökning af 2;ne Ledamöter i
Gotha HofRätt. StatsUtfkottet, som häraf
icke fått del, har ej kunnat uppföra Löner
för Embeten Som icke varit beslutade, och.
om hvilkas behöflighet det icke tillhört
StatsUtskottet att utlåta sig. Imellertid
torde Höglofl. Ridderskapet och Adeln
linna, att löneanslag bör göras för dessa
2:ne tillökade Embeten, men hvilket jag
anser kunna ske utan hinder af bifall till
förevarande Stat^Reglering, som egentligen
är blott en uppställning eller sammandrag¬
na resultatet af förut fattade beslut. '
I stället för återremiss häraf, anser
jtg Umpligare om Höglofl. Ridderskapet
och Adeln skulle besluta en särskild remiss
till StatsUtskottet med anmodan, att nämn¬
da Utskott inkommer med förslag till ifrå¬
gavarande Löner. På detta sätt blifver
StatsUtskottet i tillfälle, att afgifva ett så¬
dant förslag, om också de öfriga Respecti-
va RiksStånden utan all anmärkning skulle bi.
falla förevarande StatsReglering. Sorn den
erinran blifvit gjord, att icke StatsUtskot¬
tet fästat ett sådant afseende på de anmärk¬
ningar Herr Danckwardt vid Utskottets för¬
ra Betänkande framställt, sorn dessa synas
förtjena; torde jag blott få den äran vörd¬
samt, underställa Ridderskapet och Adeln,
T)én 17 Juli e. m.
liuru omöjligt det är för StatsUtskottet att
pröfva behofvet af att större eller mindre
antal Tjenstemän, så väl vid Justi tieR.evi-
sion som andra Embetsverk.. Sta tsU t skot¬
tet har derföre nödgats endast uppföra så¬
dana Löner som förut varit på Stat, eller
sådana, hvilkas behöflighet redan blifvit af
Xongl. Maj:t i Nåder pröfvade. Detta är
allt hvad StatsUtskottet kunnat göra, och
förr än den äfven vid detta Riksmöte begär¬
da Committée hunnit utarbeta en förändrad
organisation, och Kongl. Majit i anledning
deraf beslutat öfver antalet af blifvande
Embetsman, lära icke heller Riksens Stän¬
der kunna med någon säkerhet bestämma,
med huru många löner det ena Verket kan
behöfva att tillökas, och ett annat tåla att
förmin dskas.
Herr Hummelhjelm: Om ej aterre-
miss i alla fall är af nöden, yrkar jag den
ej för min del, utan är nöjd med den ut¬
väg Friherre Mannerheim och Herr Påhl¬
man föreslagit.
Herr Lagerheim-: Jag delar fullkom¬
ligt den öfvertygelse Herr Tahlman beha¬
gat yttra, att StatsUtskottets i frågavarande
Betänkande kan af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln bifallas, samt frågan om de 2;ne
nya Assessors-Lönerna i Götha HofRatt
Din 17 Juli.e. m.
8*9
Särskildt till Utskottet remitteras, likväl lin¬
der förnyande af min förut gjorda vördsam¬
ma hemställan, att äfven i sådant fall frågan
0111 de 2:ne tiva Pi otocollsSecreterare-lö-
n erna -i Justitie Expedition matte till Ut¬
skottets handläggning öfverlenvnas, med an¬
modan, att samma fråga behörigen upptaga,
och Utlåtande deröfver meddela.
Dä Utskottet under denna Riksdag be-
villjat nya löner för Betjeningen i Svea Hof¬
rätt, synes mig “Utskottet ej helier skäligen
kunnat äga något hinder för upptagandet
och pröfningen af frågan om nya löner i
JustitieErcpedition.
Friherre Stael von Hollstein: Om in¬
gen ting annat skulle hindra antagandet af
Betänkandet än den af mig gjorda anmärk¬
ning, så önskar jag icke, att detsamma endast
derföre skall återremitteras. Ordalagen tor¬
de kunna rättas vid renskrifningen.
Herr Våhlman: Äfvensom Friherre
Stael finner jag, att ordalydelsen i detta Be¬
tänkande kunde vara tydligare, och bort
vara lika med orden i det föregående-
hvarpå detta sednare helt och hålletär grun
dadt. Men en sådan rättelse kan häruti
83o
Den 17 Juli. e, m,,
likväl icke ske nian genom aterremiss. Jag
tror dock, alt denna skiljaktighet icke kall
leda till någon följd; ty ExpeditionsUtskot-
tet lärer vid Expeditionens uppsättande bö¬
ra följa det föregående Betänkandet sorn
mera bestämdt uttrycker meningen.
Det är icke något tvifvelsmål mot Herr
Lagerheim;, framställning 0111 beloppet af
flera Löner för JustilieRevisionen, som för¬
anleder mig att försvara StatsUtskottets åt¬
gärd; jag är tvärtom iörvisjad, att mod den
närmare kännedom nämnde värda Ledamot
äger om JustitieRevisionen och ries? göro¬
mål, att han har en god grund för sin yt¬
trade öfvertygelse; men jag har endast trott
mig böra visa, att StatsUtskottet följt s; ni¬
ma princip vid detta som andra tillfällen,
och derest Utskottet kunnat föreslå flera
Löner vid ett Embetsverk eller Collegium,
än som förut äro på Stat uppförde, så ha¬
de StatsUtskottet med samma skäl bort
föreslå indragning på andra ställen, der gör
römalen sådant kunna medgifva. En sådan
pröfning förutsätter en långt vidsträckta¬
re kännedom än af Utskottets Ledamöter
kan förvänta,,, och en sadan undersökning
är dessutom icke möjlig pä den tid som för
ett Riksmöte får upptagas. Exempelvis vill
jag hafva äran nämna, att dä KrigsExpedi-
tionens Stat var under granskning inom Ut¬
Den 17 Juli- e- w-
831
skottet, befanns antalet af Lönerna vid nämn¬
da Expedition påtagligt otillräckliga i jem¬
förelse med antalet af de tjenstgörande per¬
sonerna, och detta för hållande var af Che¬
fen för nämnda Expedition så tydligen ut-
veckladt, att alla Ut-kottets Ledamöter, som
insågo behofvet, gerna velat föreslå några
nya Löner, om man icke funnit sig dertill
hindrad ;.f dtn princip, jag redan haft ä-
ran omnämna. Om inga andra anmärknin¬
gar göras emot Betänkandet än de som re¬
dan blifvit framställda, vågar jag vördsamt
anhålla om proposition tili bilail derå.
Herr Grefven och Landt Marskalken
gjorde proposition till Bifall å Betänkan¬
det, hvilken med Ja besvarades.
Härefter, uppå aF Herr LandtMarskal-
ken gjord proposition, remitterades Herr
Humtnelhjelms motion till StatsUtskottet
och skulle med de öfriga Stånden eommu-
niceras.
Föredrogos i ett sammanhang och bi-
föllos StatsUtskottets sedan den 28 Juni
hvilande Betänkande angående tillökning
för penninge löntagande civila Embets- och
Den ij Juli e. m. 1
Tjenstemän i allmänhet, och samma Ut¬
skotts den 7 och 11 Juli på Bordet lagda
Utlåtande i anledning af gjorda anmärknin¬
gar vid berörde Betänkande.
• —.
Likaledes bifölls RiddarhusUtskottets
den 6 Juli afgifna, och den 14 på Bordet
lagda Memorial, om fortsättning af Capi-
tationsafgiften till Riddarhusets reparation.
Föredrogos å nyo tvänne Constitutions-
tJtskottets Memorial, sorn den 14 Juli
blifvit första gången upplasta, det ena om
förändringar i 46 och 56 §§. RiksdagsOr 1-
ningen, det andra angående en ny §. röran¬
de utlänningars naturalisation, föreslagen
att införas mellan den 57 och 38 §. Re-
geringsFormen.
BifÖllos till den påföljd 56 §. Rege-
ringsFormen föreskrifver»
Bifölls Lag- och OeconomieUtskottens
åen 14 dennes på Bordet la"da Memorial
af den 4 nästföregående, rörande en all¬
män handelsfrihet, samt upphäfvandet af
ProductPlacatet.
Före-
V.
Den 17 Juli e, m.
853
Företogs å nyo OeconomieUtskottets,
den 16 dennes på Bord t lagda, B tänkande,
angående ändring uti hvad författningarna
rörande Oall- Och GästgifveriSk jutsen stad¬
ga, samt om förhöjning uti Si.juLslegan,
in. m.
1 anledning af gjord anmärkning af
Grefve Lilliencrantz, hvaruti flera instäm¬
de, emot Utskottets Förslag att afståndet
mellan håll borde i allmänhet, och der
möjligt vöre, utvidgas till 2 mil, biet Be¬
tänkandet återförvisadt.
Föredrogos å nyo och bi föllos följan¬
de OeconomieUtskottets förlidne gårdag på
iBordet lagda Betänkandem
1:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nå¬
diga Skrifvelse af den 24 Maj, angående
gjorda underdåniga ansökningar om förän¬
drade bestämmelser i afseende på levere-
ringen af hö och halm. 1
2:0 I anledning af väckt fråga om jemk¬
ning i den med de årliga Kungshästarnes i
6:te Fögderiet af Upsala Län skedda för¬
vandling.
Ridd. o. Ad. ProL, 1,05. 106.
854
Den 17 Juli» e. m.
5:0 Om inrättande af Arbets- och Upp.
fostringshus för Dahl-allmogen.
Föredrogs å nyo oell afslogs Lag.
och OeconomiaUtskottens den 11 Juli på
Bordet lagda ProtocollsUtdrag af den 8
näst föregående, angående Luderplatser och
Skallgångar.
Vid förnyad föredragning af Bevillnings¬
utskottets, sedan den 11 Juli hvilande, Me¬
morial af den 8:de, i anledning af Friherre
Anders Cederströms dictamen af den 11
Maj, innefattande förslag till ett förbättradt
Bevillningssätt, och då någon vidare åtgärd
härvid icke fanns äga rum, sedan ett med
detta mål sammanhang ägande ProtocollsUt¬
drag vid första föredragningen blifvit ex-
pedieradt, blef detta Memorial lagdt till
handlingarna.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög¬
loft. Ridderskapets och Adelns Ple¬
num den 17 Juli 1815,
S. D. Efter förnyad föredragning bifölls
Allmänna Besvärs- och OeconornieUtskottets
Den 17 Juli e. m.
835
den il Juli på Bordet lagda Betänkande af
den 6 dennes, i anledning af vackt fråga,
om Folk- och Arbetsscholors inrättande, i
¥
sammanhang med Allmänna Fattigvården.
Ut Supra.
S. D. Föredrogos å nyo följande Con-
stitutioitsUtsk urets den 13 Juli afgifna, och
nästföljande dag på Bordet lagda Memo¬
rial:
t:o Angående förändring i Räl.tegnn^s-
sättet uti Tryckfrihetsmål, i fall det
nu fastställda genom en Jury icke skulle
befinnas lämpligt.
C?* Angående ett tillägg vid slutet a
60 §. RegeringsFornien.
5:0 Angående tillstyrkta förändringar
i Tryckfrihetslagen; och godkändes de uti
dessa Memorial framställda förslag till
den kraft och ver kan som 56 §. Regerings-
Formen förmäler. Ut Supra.
S. D. upplästes Kongl. Majus Nådiga
Tal på Rikssalen den 14 dennes, innehål¬
lande Dess Nådiga 'auction å större delen
of de af Riksens Ständer antagna förändrin¬
gar i G ni n dj a g ar n a • s a rn t uppgifter af skä¬
len, hvarföre Hans Majit ej ansett Sig bö¬
ra godkänna andra bland dem; < och skulle
83^
Den 17 Juli e. m.
afskiift af detta Kongl. Maj:ts Tal till Cort*
stilutionsUtskottet öfvtrlenmas, i afseende
på den 04 §:ns Regeringsformen ställande i
öfverensstämmelse med den 42. Ut Supra.
S. D. I anledning af den, efter afKo-
mtngen och Riksens Ständer vid denna Riks¬
dag antagna förändringar och tillägg, sig
företeende svårighet vid Grundlagarnas titu¬
lerande vid skeende omtryckning, enär des¬
sa hittills blott af sina lörsta data utmärkas
och under dessa data dels i sjelfva
Grundlagarna, dels i andra officiela hand¬
lingar nämnas, och enär citationen i
Grundlagarna, af de gjorda förändringarna
bredevid Titlarna, icke skulle kunna förr
än vid annan Riksdag beslutas och anta¬
gas; ansåg Höglofl. Ridderskapet och Adeln
för sin del den tjenligaste utvägen till er¬
hållande af alltid gällande Titlar vara den,
att Grundlagarne, vid omtryckningen och
sedan de lagligen gjorda förändringar uti
dem blifvit intagna, må alltid behålla sin
Titel och sitt först erhållna datum, jemte
tilläggning af orden: med de sedermera af
Konungen och Riksens Ständer antagna
förändringar; samt att, för öfrigt, blotta
citationen af Titeln och datum, vare sig i
Eder eller andra officiella handlingar, alltid
må anses derjemte innefatta till sin kraft
och verkan denna tilläggning: uti hvilket
beslut de öfriga respectiva Stånden skulle
Den 17 Juli e. m»
857
vänligen anmodas att nied Ridderskapet
och. Adeln sig förena. Ut Supra,
S. D. Bifölls ConstitutionsUtskottets
sedan den 14 Juli på Bordet hvilande Me¬
morial, af den 12 nästföregående, angående
anmodan till LagGomrnittéen, att i Lag¬
förslaget fästa synnerlig uppmärksamhet på
bestraifningssättet af de brott, som kunna
föröfvas mot Tryckfriheten, och på Rätte-
gängssättet i Tryckfrihetsmål, på det tillfäl¬
le må beredas, att äfven sådana mål, efter
den nya Lagens antagande, endast efter all¬
män, Lag må. kunna; afdömas. Ut Supra.
S, D. Återremitterades Allmänna
Besvärs- och OeconomieUtskottets för-
lidne gårdag på Bordet lagda Betänkande
af den io:de dennes, rörande Håll- och
Gästgifveri-Skjutsen, i anledning af den utaf
flera Ledamöter gjorda anmärkning emot
olämpligheten af det tillstyrkande, att hvar¬
je Skjutshåll måtte, så vidt möjligt är, blif¬
va af tvänne mils längd. Ut Supra.
S. D;, Sedan inom Ridderskapet och
Adeln det yrkande blifvit framstäldt, att
ConstitutionsUtshottet måtta åläggas inkom¬
ma med upplysning om orsakerna, hvarföre
det samma vägrat en af Ledamöterna i sam¬
ma Utskott, att, i frågan rörande Decharge
lör StatsRådet, vid Utskottets Memorial bi¬
853 Den 17 Juli e. m,
fog» ett särskildt yttrande, och HansExceT-
lence Heyr Grefvenoch LandtMarskalkenj up
på lemna ! förklaring här ifver af samma Leda-
mot hvilken sädant hade blifvit vägradt, ansett
sig icke, emot sitt begrepp om Gonstitntio-
rens lydelse, kunna göra proposition om en
remiss af denna beskaffenhet, samt denna
proposition icke dess mindre hade blifvit
yrkad, forklarandes Herr LandtMarskalken»
enligt 55 §. Riksdagsordningen, öfverlägg¬
ningen h\ ilande, och malet blef till Gonsti-
tutionsUtskottet förvisadt, att sig deröfver
•skyndsamt utlåta.
S. D. A nyo föredrogos Constitutions-
Utskottets den 12 och 15 Juli afgifna och
den l/f. på Bordet lagda Memorial:
1:0 rörande tillägg uti 46 och 56 §§.
Riksdagsordningen.
2:0 Rörande en ny §., hvilken borde
införas mellan den 37 och 38 §• Regerings¬
formen; och blefvo dessa förslag af Rid»
derskapet och Adeln godkända till den kraft
och verkan 56 §. Regeringsformen föreskrift
ver. Ut Supra.
S. D. Efter förnyad föredragning bi¬
fölls Allmänna Besvars-och OeconomieUt-
skottets den 6 och 12 Juli, samt den 14 och
16 Juli på Bordet lagda Betänkanden
och Memorial:
1:0 I anledning af väckt fråga om me¬
del till Svenska 'Klädesfabrikernas upphjel-
pande.
Den 17 Juli. e. m.
839
2:0 1 anledning af återremiss af Utskot¬
tets Memorial, rörande ersättning åt Rotar-
na för Rote-Soldater, hvilka i och för ar¬
betet vid Götha Canal blifva till Kxigstjenst
oduglige.
5:0 I anledning af Kongl. Ma}:ts Nå¬
diga Skrifvelse rörande förändrade bestäm¬
melser, i afseende på levereringen af Hö
och Halm.
4to I anledning af väckt fråga, om
jemkning i den vid de årliga KungsHäs-
tarna iSjette Fögderiet af Upsala Län sked¬
da förvandling.
5:0 I anledning af väckt fråga, om
inrättande af Arbets- och Uppfostringshus för
Dahl-Allmogen. Ut Supra.
S. D. RiddarhusUtskottets den 14 Ju¬
li på Bordet lagda Memorial af den 6 näst¬
föregående, angående medel till Reparation
af Riddarhuset, blef nu å nyo föredraget
och af Höglofl. Ridderskapet och Adeln bi¬
fallet. Ut Supra.
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos
Statsutskottets, den 27 Juni efgifna, och
påföljande dag på Bordet lagda Betänkande,
angående löntillökning för penninge lönta-
84°
Den 17 Juli.e. m.
gar.de Civile Embets- och Tjenstemän i all¬
mänhet, samt samma Utskotts den 6 Juli
argiina och elen 7 samt 11 Juli på Bordet
lagda Utlåtande öfver de anmärkningar, som
vid föregående Betänkande blifvit g i arda..
Ut Supra.
S. D. Bifölls StatsUtskottets den 15-
Juli afgifna, och den 14 på Bordet lagda
Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss om ersättning för 1812 års
Mantalsskrifnings provision i Norrbottens
Län. Ut Supra,
S, P- På nu å nyo föredrogs Lag- samt
Allmänna Besvärs-och Oecon.omieUtsk otteni
den 1 Juni afgifna,. och den 22 derpå föl¬
jande på Bordet lagda Memorial om afskaf»,
fande af Luderplatser och Allmänna Skall-
gångar, samt samma Utskotts genom Proto=_
collsUtdrag af den 8 Juli, hvilket den 11.
blifvit på bordet lagdt, meddeldta Utlåtande
öfver föregående Memorial; blefvö desafcn-
nia af Höglofl. Ridderskapet och Adeln af-
slagne. Ut Supra,
S. P. Lades till handlingarna Allmän¬
na Besvärs- och OeconomieUtskottets den
J2 Juli afgifna, och sedan den 14 på Bor¬
det lagda Betänkande, i anledning af väckt
fråga om förändring af sättet att värdera
Jord- och Fastigheter å Landet, efter -den
så kallade Bancomethoden. Ut Supra.
Dea 17 Juli. e. m.
S. P. Lag- samt Allmänna Besvärs» och.
OeConomieUtskottens den 4 Juli afgifna och.
den 14 på Bordet lagda Memorial, angåen-,
de en allmän handelsfrihet samt upphäfvan--
de af ProductPlacatet m m., biel vfd lör-,
nyad föredragning af Höglofl, Ridderskapet-
och Adeln, bifallet, Ut Supra..
S, D. Sedan under närvarande Riks-,
möte. Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit och
Riksens Ständer bifallit, att domfört antal
Ledamöter i HofRätt måtte formindskas från
7 till 5, och Kongl. Maj:t dessutom, för gö-
romålens mängd, ansett nödigt, att Kongl.
Götha HofRätt arbetade på fyra Pivisioner,
men bemälda HofRätt bestode ai enti st 18
Ledamöter och 2:ne således felad* 3 för att
utgöra Fyra fullsutna Pivisioner. . beslöt
Ridderskapet och Adeln, att anmoda Slats-
Utskottet att för dessa bägge Ledamöter på
Riksstaden anslå nya Löner; uti hvilket be¬
slut de öfriga respectiva Stånden skulle
vänligen inbjudas att sig med Ridderskapet
och Adeln förena, Ut Supra,
S. P, Efter uppläsning af StatsUtskot¬
tets sedan den 14 Juli på Bordet hvilande
Betänkande af föregående dag, angående
StatsRegleringen i allmänhet,.samt med pro-
ject till RiksStat Lr, 1816 och påföljande
år intill nästa Riksdag;, blef detsamma af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln bifallet.
Ut Supra.
84* Den 17 Juli e. yk, B r
Uppläste» och lades på Borået följan¬
de frän Utskotten inkoihna Betänfcanden och
Memorial:
1:0 Från det Särskildta Utskottet, af den
15 Juli, innehållande dess utlåtande öfver
de anmärkningar som blifvit gjorda vid Ut¬
skottets Betänkande angående den öfyerkla-
gade förlägenheten i allmänna rörelsen
och örn medlen till dess afhjelpande.
2:0 Från det Särskildta Utskottet, af den 15
Juli, innehållande den dele* af Utskottets,
den 17 Juni afgifna, Betänkande, angående
den öfverklagade förlägenheten i allmänna
rörelsen, som innnefattar de oeconomiska
ärender, hvilka, i händelse de af Riksens
Ständer gillas, böra till Kongl. Maj:ts Nå¬
diga pröfning i underdånighet öfverlemnas.
\
3:0 Från BancoUtskottet, af den *3 Ju¬
li, i anledning af återremissen af Utskot¬
tets Memorial, om Malmö DiscontVerks
utlåning i 3 procents reverser m. m. Ut¬
skottet hemställer hufvudsakligen att, till
förekommande af alla möjeliga hinder för
JDiscontDirectionen, att med Verkets be¬
stånd kunna nog varsamt och utan kän¬
ning för orten, till 1816 års slut indraga
de i Låneväg utgifna 3 procents reverser¬
na , en extra biträdessumma af 100,000
R:d., emot 6 procents Renta, må till 1816
Den 17 Juli* e. m.
m
års slut kunna af Malmö DiscontVerk be¬
gagnas emot enahanda säkerhet, som för
dess förra Lånebiträde är fastställd ,. hvilken.
Summa Utskottet likväl ej anser böra i nå¬
gor måtto öka de redan föreslagna försträck»
riingar från Banken, utan inberäfenas uti
den';summa, som BancoUtskottet, enligt dess
Memorial af den 50 Juni, ansett kunna för
Discontrörelsens understöd intill nästa Riks¬
dag användas.
4:0 Från Lagutskottet, af den 15 Juli,
i anledning af återremissen af Utskottets
Betänkande, angående förändring i Dom¬
stolarnas antal och organisation. Efter
granskning af de liufvudsakliga anmärknin-
C? v
gar, som föranledt återremisserna, förmä¬
ler Utskottet sig ej kunna afvika från sitt
förra Betänkande, utan öfverlemnar försla¬
get ånyo till Riksens Ständers Bifall. Slutligen
yttrar Utskottet, att om likväl Riksens Stän¬
der skulle finna, att detta förslag icke kan
för närvarande antagas, så hemställer Ut¬
skottet om icke, utan något i förväg fat-
tadt beslut , som skulle kunna lägga hinder
i vägen för ämnets framtida närmare ut¬
veckling och pröfning, det i allo må öf-
verlemnas till La<:Committéens yttexdigare
bearbetande, i sammanhang med de andra
delarna af Lagverket och RattegängsOrdnin-
gen , så att förslaget må kunna, pä enahan¬
da sätt, sorn de öfriga lagprojecten, full¬
bordas och till allmän granskning utgå„4
5:o Fran StatsUtskottet, af den i$\
Juli, i anledning af Kongl; Majits Nådiga
proposition angående understöd för Fljel-
mare Slussverk. Utskottet yttrar sig hafva:
funnit någon annan åtgärd vid detta åren-,
de för det närvarande-icke äga ram,, än att
till Kongl. Majit i underdånighet öfver-,
lemnäs, att sedan vederbörlig undersökning
skett, huruvida lutressetyterne i Slussverket
fullgjort hvad det med Kronan ingångna
Gontract af 1769 om Verkets underhål¬
lande. kan dem föreskrifva, samt inrättnin¬
gens tillstånd och öfriga omständigheter
blifvit upplysta och utredda, i Nåder pröf¬
va och bestämma hvad understöd som utaf
Nionde HjifvudTitjeln ina kunna tills vida¬
re meddelas för SlussVerks-Inrättningens.
vidmagthållande..
6:0 Från ExpeditionsUtskottet, af den
15 Juli, hvaruti Utskottet anhåller att Rik¬
sens Ständer måtte bestämma dagen, som i
den i sista §. af RiksdagsBeslutet till uppta¬
gande Riksdagskallelse, bör, införas.
7,0 Från QeconomieUtskottet, af den
1.5 Juli, rörande yrkad ändring uti Allmänna
EnskiftsStadgan, i afseende på delning af
Skogsmark. Utskottet hemställer om icke
Riksens Ständer skulle täckas till Kongl.
Majit framföra den underdåniga önskan, att
4.et uti 14 §. af Kongl. Förordningen om.
Den 17 Juli e. m.
Fnskiften för Skåne och Skaraborgs Län
af den 24 Juli 1812 gjorde Stadgande om
Skogsmarkers enskiftande må jemväl i den
Allmänna En skiftes Förordningen inforas, för
att äfven i andra orter tjena lill efterrättel¬
se, på det, i fall Kongl. Majit härtill i Nå¬
der bifaller, Herrar Committerade, sorn fått
Nådigt uppdrag, alt öfverse Landtmäteri-
Författningarna, och med underdånigt prö-
ject till deras förbättrande inkomma, mätte
erhålla Nådig befallning, att ofvannämnda
Stadgande iakttaga.
8:0 Från ÖeconömieUtskottet, af deli
15 Juli, i anledning af återremissen af Ut¬
skottets Betänkande örn yrkad inskränkning
uti den åt invånarne i en viss trakt afElfs-
borgs Län förunnade rättighet att idka Gård¬
farihandel; hafvandes Utskottet tillstyrkt
åtskilliga förändringar i sitt förut framställ¬
da förslag.
9:0 Från StatsUtskottet, af den 15 Jö¬
lf, i fråga om medels anslående för Sven¬
ska Theatern. Utskottet anser sig, uppå
anförda grunder, icke kunna i detta ända¬
mål något ökadt Statsanslag tillstyrka; men
yttrar sig, att då Kongl. Majit i Nåder
täckts hä*gna och uppmuntra de Fria Kon¬
sterna, vågar Utskottet tro det Kongl. Majit
icke skulle onådigt upptaga, om Riksens
Ständer, i saknad af utväg att kunna anslå
846
S«n i7 Juli. e. in.
något understöd af StatsVerkets tillgångar
för Svenska Theatern, i underdånighet fram¬
bära den önskan, att Kongl- Maj:t i Nåder
täcktes, af sådana öfverskott, Som kunna
uppkomma på Intraderna för Svenska Co-
lonien St. Barthelemy, låta anordna hvad
Kongl. Msj:t i Nåder kan för godt och nö¬
digt finna för National-Theaterns bestånd
och bibehållande vid dess sanna bestäm¬
melse.
lo:o Fran StatsUtskottet, af den 15
Juli, i anledning af gjorda anmärkningar
vid dess Betänkande om Löfås Silfververk.
Jemte besvarande af de gjorda anmärknin¬
garna, förmäler Utskottet tre Stånd redan
hafva bifallit Utskottets första Betänkande,
n:o Från BevillningsUtskottet, af den
l6 Juli, i anledning af anmärkningar sorn
blifvit gjorda vid Utskottets Betänkande,
om förslag i afseende på allmänna Beviil-
ningen.
12:0 Från Stats- samt Banco Utskotten,
af den 15 Juli, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition tili Riksens Ständer,
angående Götha Canal arbetets fortgång och
ytterligare befrämjande.
13:0 Från BancoUtskottet, nf den 15 Ju¬
li, i anledning af Kongl. Majus Nådiga pro¬
Den *7 Juli- c. tn+
m
position om understöd till Gotha Canal*
Veik.
14:0 Från BevillningsUtskottet , af den
17 Juli, hvaruti Utskottet, i anledning a£
till det samma skedd remiss, yttrar sig fin¬
na lämpeligt, det Riksens Ständer öfverlem¬
na till Kongl. Majit, att med hänsigt till
Landets väl och bästa, efter de omständighe¬
ter sorn kunna sig förete, Sjötullen i lämpelig
mån förhöja, hvarmed den underdåniga an¬
hållan tillika torde böra förenas, att öfver
de inflytande medlen och deras användan¬
de till anslagna behof, vederbörande. Verk
förpligtas, att vid en blifvande Riksdag be¬
hörigen redovisa.
15:0 Från StatsUtskottet, af den 15 Ju¬
li, i anledning af så val Kongl. Majus Nå¬
diga Proposition, angående utbetalningen
af de, efter Högstsalig Hennes Majrt Enke-
Drottningen, f. d. Kongl. Famillen i arf
tillfallna Summa, som äterremissen af Ut¬
skottets förut i samma ämna afgifna Betän¬
kande. Utskottet anser sig uti sistnämnda
Betänkande hafva iakttagit sådana grunder,
som med Riksens Ständers beslut af den 11
Januari 1810,rörande f. d. Kongl. Famillensun-
derhåilssumma öfverensstämma; men som
Kongl. Majit, enligt sin Nådiga Proposition,
säkerligen derlillföranledd af vigtiga orsaker,
deln Utskottet ej varit i tillfälle att bedo-
848
Den 17 Juli e. m
ma, föreslagit en annan åtgärd än den, Ut"
skottet i r-itt förra Betänkande tillstvrkt; sa
föreslår Utskottet att, ined bifall till hvad
Kongl. Majit i Nåder proponera^ Biksens
Ständer i underdånighet anhålla, det täcktes
Kongl. Majit af den summa, Mntl, för Her-
tigdömet Pommerns och Furstendömet dili¬
gens afträdande, år act förvänta, och Kongl.
Maijt i Nåder till Biksens Ständers dispo¬
sition behagat öfverlemna, låta liquidera
f. d. Kongl. Famillens ifrågavarande arf ef¬
ter Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottmn-
gen; hvarvid likväl de 49»5°° Bd. Svenskt
Banco, som, på sätt Utskottet i dess förra
Betänkande tillstyrkt, skola Staten ersättas
för de af Hennes Majit innehafda R«*et till¬
höriga Jouveler, synas böra afdragas, så
framt de ej varda af Hennes Majits öfriga
qvarlåtenskap godtgjorde, heldst denna sum¬
ma vid den nu verkställda StatsRegleringen ät
för bevilljade anslag såsom tillgång på¬
räknad.
Upplä stes och lades till handlingarna röl.
jandefrån Högvördiga PrestStåndet inkomna
ProtocollsUtdrag:
1:0 af den 2 Juli, i anledning af frå¬
gan om Presterskapets löningssättj yttrandes
'Ötån-
t
V. Den 17 Juli. m.
Ståndet hufvudsakligen, hvad sjelfva regle¬
ringen af Presterskapets löner angar, den
erinran det de, intill dess en allmän ref¬
ning och skattläggning, hinner företagas och
fullbordas, äro tämmeligen noga bestämde
och genom de förra årens Taxeringar så
nära utrönte, att ett öfverlemnande af allt
hvad under Prest-rättighét enligt gällan¬
de Författningar förstås, att af Kronans
»
Uppbördsman indrifvas och af Kongl. Majit
di-poneras emot ett visst ärligt åt Försam¬
lingens Bärare förbehållet belopp i Spann¬
mål, penningar och andra pprsedlar, efter
hvarje Gälls särskilda beskaffenhet, är mer
an lätt att verkställa, i händelse HedetNär-
da BondeStåndet skulle föredraga denna
utväg till lönreglering framför den sporge*
n'om convenlionerna finnes år 1810 före¬
slagen och hvilket alternativ PrestStåndet
likväl tror böra öfverlemna» åt hvarje för¬
samlings mogna öfvervägande och eget o-
tvungna val, m. m.
2:0 Af den 11 Juli, innehållande ogil¬
lande af Särskildta Utskottets förslag till för-
nyadt Jude-Reglemente, samt Ståndets be¬
slut att, uti Jude-Reglementet af år 1782,
följande ändringar och tilläggningar må
göras, nämligen: 1:0 Att det alldeles må för¬
bjudas Judar att hädanefter i Riket inflytta.
2:0 Att det må tillåtas härvarande Judar,
Ridd. o. jid. Prot. 107. 108.
Deri 17 Juli e. m.
alt i de Städer, der de få vistas, idka handt¬
verk och handaslojder, med .iakttagande af
alla de vilkor och förbindelser, sorn Sven¬
ska Lagar och Författningar föreskrifva; och
5:0 Att giftermål mellan personer af dért.
Evangeliska Lutherska Religionen och den
Mosaiska Trosbekännelsen må vara tillåt-
fle, med vilkor att barn, som födas af så¬
dana äktenskap, alltid böra uti Lutherska Re¬
ligionen uppfostras, och att dessa makar, i
hvad äktenskap och arfsrätt i allmänhet
rörer, må vara underkastade Svensk Lag.
5:0 AF den 11 Juli, innehållande god¬
kännande af OeconomieUtskottets Betänkan¬
de, rörande en fri Victuäliehandel, med det
af RorgareStåndet yrkade förbehåll och til¬
lägg, att inga anfra personer än verkliga
Hemmansägare få sig med denna handel be¬
fatta och inga kringfarande köpsvenner til¬
låtas göra Gårdfari uppköp, men Städernas
Handlande hädanefter som hittills obetaget,
att genom tttsänd HandelsBetjening af Landt-
ttiannen betinga och uppköpa Victualier.
Upplästes och lades till Handlingarna
ett ProtocollsUtdrag från Hedervärda Bon-
deStåndet, af den 14 dennes, hvaruti Stån¬
det, i anledning af OeconomieUtskottets
Betänkande om BåtsmansFördubblingens ä-
t)eii 20 Juli. /• fn..
terställande, yttrar sig, uppå anförde skäl,
anse den väckta frågan vara af den beskaf¬
fenhet, att den, enligt 2 Mom. 8l §. i Re¬
gerings Formen ej bort af OeconomieUt-
skottet upptagas; kommandes frågan alltså
att, utan pröfning, alldeles förfalla.
Högloft. Ridderskapet och Adeln åtskil¬
des klockan ^ till 12.
In fidem Protocolli.
A. G, Silverstolpe»
Thorsdageri den 20 Juli.
Plenum klockan 8 f. öl.
Grefve Gyllenborg, Jolian Henning >
uppläste följande:
Då inom få dagar Riksdagen slutas,
'men liera vigtiga upplysningar ifrån Hög*
loll. StatsUtskottet ännu saknas, nödgas
Jag derom göra erinran, efter erhållen un¬
derrättelse, att till utredande af nedannänm*
da omständigheter inom Utskottet icke än-
tan någon åtgärd skail vara vidtagen, och
hvarom, i saknad »f rådrum, upplysning
Den 20 Juli. f. m.
för Riksens. Stander möjligen och troligen
linnde uteblifva. Att under Hera förflutna
år betvdlirn (överskott nå BevillninPar och
m -A
InkomstTitlar, samt besparingar inom Huf-
vudTitlarna till flera millioner, lill Stats-
Cassar< influtit, utan att, hvarken vid iflts
ars Riksdag, eller denna, derom af StaJsUt-
skoltet blifvit omständelig upplysning Rik¬
sens Ständer meddelad, är allmänt kändt,
äfvensom att dessa medel skulle, efter Rik¬
sens Ständers föreskrift: vid 1810 ars Riks¬
dag, användas till afbördande af Rikets gäld,
men efter 1812 ärs Riksdags beslut, till
bestridande af Krigsomkostnader till Krigs-
fonden öfverlemnas. All upplysning om
verkställigheten af dessa föreskrifter sak¬
nas ännu, ej mindre i anseende till de in¬
flutna Summors belopp, än deras användan¬
de, som likväl för nationen är af åtmindsto-
ne sä stor vigt, som ett förslag till en
RiksStat, med utvägarne att afrunda tillgån¬
gar densamma bestrida. Då i följd af dessa
föreskrifter, 1810 och 1811 års öfverskott
och besparing-ar, samt 1809 och föregåen¬
de årens influtna medel böra användas till
betalande af Rikets gäld, men 1812 och
följande förflutna års öfverskott och bespa¬
ringar deremot böra anses tillhöra Krigs-
Fonden, så önskar jag Höglofl. StatsTJtskot-
tet ville meddela Riksens Ständer upplys¬
ning, om de influtna medel i sadan ord¬
ning utgått, samt afgifva en omständelig
uppgift, som upptager hvad särskildt af des¬
sa förflutna år influtit, huru dessa medel
Den 20 Juli e. m.
855
blifvit använda, samt, så vidt möjligt är,
hvad ännu för hvarje af dessa år kan blif¬
va såsom inkomst att påräkna, i hvilken
sistnämnda omständighet jag likväl känner
att i synnerhet för ar 1815 svårigheter för ett
noggran t- uppfyllande, vid nu varande redo vR-
ningsmethod torde möta; lärartdes lik . äl
för-hållandet för 1814» i anseende till
tullmedel, postmedel och Charta Sigillata,
kunna meddelas. Att känna beloppet af fö-
renämuda besparingar och öfverskott, som, u-
tan att såsom Bevillningar synas, likväl i
sådan egenskap blifvit af nationens tillgån¬
gar beredde, är af synnerlig vigt, äfven¬
som upplysning hvar redovisningen skall
sökas; förhållandet i anseende till de influt¬
na Subsidier bör äfven upplysas: ^pj^att förä¬
ren 1810 och 1811 sådana icke existera
har jag mig bekant men, i anseende till de se¬
dermera till närvarande tid influtna, för¬
väntas af Höglofl. StatsUtskottet en omständ-
lig upplysning, med framställning af de Ut¬
skottet meddeldta förhållanden i detta afseen¬
de, beledsagade med underrättelse om des¬
sa medels användande och redovisning.
Ändtligenoch då i flera år, medHemmansäga-
res känbara kostnad, i synnerhet de sista
åren, medel till Saltpeters anskaffande måst
tillskjutas, och för användande af dessa me¬
del, likasom alla andra allmänna medel, re¬
dovisning af Riksens Ständer lärer kunna
fordras, så torde ea Berättelse om förhål¬
landet under flera förflutna år nu af Rik¬
854
Den So Juli f. m.
fens Ständer kunna förväntas. Jag anhåller-
Vördsammeligen, att dessa erinringar måga^
till StatsUtskottet remitter%g.
Remitterades till Sta tsfJtskottet.
Justerades följande underdåniga Skrif»,
velser till Kongl. Maj:t:
1:0 O ra tiden och sättet för Marlce-
gangsTaxorna uppsättande, om Riksens
Ständers JuStitieOmbudsmans befattning
med dera- grarskning, samt om jemkning
j de Tio: de- och Rentegifvare emot Indel»
jiing-hafvare och Räntetagare åliggande
skyldigb#^'.,
2:0 Om en Pensicjns Cassa-inrättning
för Civilstaten.
5:0 Om Förordningen rörande Enskiftet),,
fao Om organisationen af en Commit-
tée till reglering af Statens Embeten, och
Tjenster.
§:o Om Fjerdingsmans aflöning och
deras Boställens indragning.
6:o Om ersättning för inquartering.
Den 2o Juli. f. m. 855
7:0 Om Bevillningen för Dannemora
Bergslag.
8:0 Constitutorial för CommerceRådet
Zenius att vara Justitieombudsmannen*
Suppleant.
Justerades Pleni Protocollet. för äett
7, Juli förmiddagen-.
Emottogs och infördes på vanligt sätt
Konungens HofCanzler, Herr Friherre af
"^Vetterstedt, medförande tvänne handlingar
från Kongl. Majrt, hvilka sedan Herr Hof-
Canzleren blifvit utbeledsagad, upplästes
och voro följander
1:0 Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer af den 19 Juli, i anled¬
ning af Norriges Rikes StorThings svar på
den föreslagna RiksActen, till bestämman¬
de af de, genom föreningen mellan Sverige
och Norrige, uppkomna,., Constitutionella
förhållanden.
Remitterades till ConstitutionsUtskot-
tet.
£55 Den 2o Juli. f. ni.
cio 'Kongl, Majits Nådiga Skrifvelse
till Riksens Ständer, af samma dag, angåen¬
de ('• c af N- rriges Rikes StorThing gifna
enstämmiga bifall ål förslaget om Konun¬
gens myndighetsålder, na. m.
Uades till Handlingarna, och skulls
meddelas ConslitutionsUtskottet.
Föredrogo» till afgörande 2:ne Särskild¬
ta Utskottats den 17 dennes på Rordet lagde
Memorial af den 15 nästföregående, det
ena innefattande förklaringar öfver Stån¬
dens anmärkningar vid Utskottets deri
20 och 28* Juni upplästa Betänkande af dea
17 i samma månad, angående förlägenhe¬
ten i allmänna rörelsen, det andra innefat¬
tande de oeconomiska mål, hvilka Utskot¬
tet ansett böra till Kongl, Majits Nådiga
pröfning öfverlemnas.
Herr Silfversparre, Aron Isac, hade in-
lemnat ett Uictauien, så lydande:
Jäg öar förut sökt att bevisa det skad¬
liga af antagandet utaf ett ProlubitionsSy-
stem i allmänhet: tillfällen gifvas likväl
då oeconomiska förbud i egenskap af Palli-
Den 20 Juli. /• nu
857
atif för någon tid kunna medföra en slagS
nytta, så vida dock denna nytta icke öfver-
väges af oundvikeliga större olägenheter:
såsom t. e. omöjligheten af en bevakning,
tillräcklig att afhålla förbndna varors in¬
försel, oförmågan att hindra bruket annor¬
ledes, än att genom förbuden tillika upp-
väckes och underhålles en Fi-kalisk auda
medborgare imellan , ledande till förstöring
af allmänt och enskildt förtroende samt per¬
sonlig säkerhet: eller ock att förlägen!, oten
sluteligen likasom aftvingar Styrelsen, i af¬
seende på oeconomiska förbudshrott, såda¬
na strafflagar, hvilkas förderfliga inflytelse,
både i moraliskt och politiskt afseende,
jag förut sökt leda i bevis. Kunna ofvan¬
nämnda olägenheter undvikas, hvilket dock
i allmänhet torde vara mera att önska än
hoppas; då kunna säkerligen temporaira för¬
bud i vissa fall vara nyttiga: men så ofta
oeconomiska fördelar måste sökas på bekost¬
nad af folkets Moralitet och af hvad poli¬
tisk klokhet bjuder, bör valet icke blifva
svårt. Vällefnadens urartande till en öfver¬
drifven lux är visserligen beklaglig; men
ännu beklagligare vore det om omöjligheten
att handhafva obetänksamt utfärdade förbud
skulle öka allmänhetens liknöjdhet för Lag¬
brott: om angifvelser och inquisitoriska steg
måste användas, till ännu ytterligare för¬
sämring af tänkesättens moraliska rigtning
och utsläckande af den återstående gnista
Den 20 Juli f. m.
af förtroende medborgare imellan: om en.
förmynderlig mellankomst uti personers och.
classers inbördes forhällande skulle försö¬
kas, säkerligen utan annan påföljd än att ö-,
ka misstanka och afund. Jag lör min del
önskar så. lifligt* som någon att missbruk
måtte förekomma?, att tarflighet kunde å-
terföras, att patriotism hade en gifven , öf¬
vervigt pa personliga interesse*.: men jag edi¬
gar ejhoppas, att. detta.kan tilvägabringas;ge-
iioih förbud: jag är deremot ofvertygad om
deras vådlighet, och har derföre ansett för
min skyldighet att tillkännagifva denna min
öfvertygelse och mina enskildta tänkesätt £
dessa ämnen
Grefve von Lantingshausen, Albrecht:
Då Betänkandet innehåller så många sär-,
skilda saker, anhåller jag att detsamma
måtte företagas punktvis. Ehuru jag för
min del är färdig att bifalla mångå, finnes
likväl en, hvaruti, jag icke kan instämma.
Utskottet har föreslagit nederlagsfrihet för
utländsk Spannmål. Jag tror att denna
anstalt skulle motarbeta Rikets egen pro»
duction. För Nederlags-Spannmålen skulle be¬
talas ringa eller ingen tull.- vår egen Spann¬
mål skulle derigenom komma att säljas till
underpris. Jag får ödmjukast förnya min
anhållan om , målets afgörande punktvis.
Grefve von Schwerin, Fredrik Bogis-
luus: Särskildta Utskottet har visserligen
Den 20 juli f. ni
859
funnit att rättigheten att på Nederlag få upp¬
lägga Spannmål, skulle möjligen kunna ver¬
ka på prisen och blifva menlig för inhem- »
ska Jordbrukaren. Men då ännu årligen
per medium 250,000 tunnor behöfvas ut¬
ifrån köpas, har det synts Utskottet vådligt
att genom nekad Nederlagsfrihet försvåra
tillgången i behofvets stund.
Hvad Särskildta Utskottets. Betänkande
beträffar, tror jag att proposition först bor¬
de göras till bifall å Betänkandet i hela
dess. vidd, med undantag af dre grunder,
sorn äro af financiel beskaffenhet och hvar¬
öfver Banco- och StatsUtskottens slutliga yt¬
tranden ännu böra införyäntas. Kanske bor¬
de oqk ännu undantagas frågan om Journa¬
len. Jag har hort att den varit i ombrage.
Orsaken dertill torde ligga i det yttran¬
de ofver ämnet som jag enskildt afgifvit,
och sorn genom sin korthet kunnat bli miss¬
tydning underkastadt. Kän hända torde Kongl,
Maj:ts tanka öfver detta ämne kunna, och,
böra inhämtas.
Grefve von Lantingshausen: Till svar
på hvad den sista värda Talaren anfört, att
vi sjelfve ej äge tillräckligt af Spannmål,
får jag endast nämna, att OeconomieUtskot-
tet ej ansett utländsk Spannmål icke böra
fa inkomma i Riket, men för tull, och icke
på nederlag, och att när Kongl. Maj:t ä-
ger rättigheten att låta införskrifva Spann¬
mål vid trängande behof, synes all fara vara
tillräckligt förebyggd.
g6o Drn 20 Juli f. m.
Grefve von Schwerin: Ett skäl får jag
tillägga mitt förut afgifnä yttrande om Spann¬
måls läggande på Nederlag. Man vet ej
ännu hvad som kan blifva följd af en fri¬
are brännvinsbränning. Dessutom skulle
ett förljud emot Nederlag af Spannmål
möjligen kunna väcka oro lios de sädeskö-
pande.
Herr Manner st am, Johani Särskildta
Utskottet har lili dess afgifna Betänkanden
antagit en för mycket utsträckt handelsrö¬
relse såsom en af hufvudorsakerna lill bri¬
sten på Capitaler uti den inhemska rörel¬
sen. Den allmänna tendencen af Utskottets
omdömen och förslag synes också vara att
lifva och uppbringa jordbruket och inhem¬
ska productiönen,
Med dessa efter min tanka rigtiga
grundsatser, kan jag icke förena Utskottets
tillstyrkande, att våra nu gällande prohi-
bitiva och monopoliska närings- och han-
dels-författningar skola fortfara, hvilket
kan blifva resultatet af Utskottets yttran¬
den på 48, 49> 5° oc^ 5X sidorna af det
tryckta Betänkandet. Alla varor som, med
fördel och till Landets behof kunna till¬
verkas inom, Riket såsom t. ex. alla sorter
gröfre Jern-manufactur-varor, böra efter
min tanka förbjudas till införsel, lika sorn
alla de varor, hvilkas förbrukning man
vill afskaffa. Men om man utsträcker det¬
ta förbud till sådana varor', hvilkas till-
Den 70 .Tuli /. tit
Verkning endast genom mor.opolisk afsätt¬
ning kan uppdrifvas, blir följden otvifvel-
aktigt densamma som hittills inträffat,
nämligen dels att sådana varor lurendrägas,
hvilket omöjligen kan förekommas, så län¬
ge de icke till Rikets consumtion eller ock
lill sa mycket lägre pris här tillverkas;
dels att Capitaler och arbetsstyrka ledas i-
från jordbruket och de mest nyttiga inhem¬
ska näringar till de Manufactitrer och Fa¬
briker, som äro lönande genom monopoliska
fördelar.
Utskottet har, såsom mig synes, i det¬
ta ämne bort fästa mera afseende på de
obestridcdiga skäl, som Herr Lagmannen
Silfversparre anfört emot prohihitiva Sy¬
stemet. Utskottet hade då icke misskännt
det af alla upplysta utlänningar antagna
axiom, att frihet och täflan är hufvudvil-
koret för lifvande af handel och näringar.
I afseende på Utskottets. yttrande om
vår utrikes handel får j:ig erinra, att Rid-
derskapet och Adeln redan godkhnnt den
Sanna grundsatsen, att sjöfart och den så
kallade activa handeln icke böra till in¬
hemska näringars saknad af arbetsstyrka
och företag uppmuntras, då Ridderskapet
och Adeln nyligen beslutit productPlacatets
hvilandeintill dess attinhemska produclionen
stigit så mycket, att detåter bör upphäfvas, hvil¬
ken tidpunkt, om den ock någonsin skulle
inträffa, åtmindstone är ganska aflägsen.
862
Den 20 Juli. f. m.
Det skulle således vara en up'pen*
bar motsägelse om Riddetskapet och A-
deln nu gillade Särskildta Utskottets
yttrande på 50 och 51 sidorna af Betän¬
kandet, icke allenast att de författningar,
som nu finnäs till förmån för vår handelsställ-
ning, äro nyttiga, utan ock att våra han¬
delsföretag böra ännu mera utvidgas till
Levanten och America. Detta tillstyrkan¬
de ar ock» på sätt jag förut anmärkt, stri¬
dande mot Utskottets förutgående 'egna
premisser.
Jordbruk är i nain tanka Sveriges en-
'da hufvudnäring; Bergverk och de Mariu-
facturer som deraf härleda sig, dess för¬
nämsta binäringar, samt en fri och liflig
utrikes handel och rörelse jemte export¬
handel förnämsta befordringsmedlet af des¬
sa näringar. Jag sätter i sista rummet all
activ utrikes transito och frakthandel lika
sorn nederlagshändeln. Under lika skydd
och frihet för alla dessa näringar, böra de
endast i förutnämnda ordning njuta den
uppmuntran och understöd som Staten kan
förskaffa deni.
Då män sorn hittills hos nss skett föl¬
jer en motsatt ordning, hindrar man de*
inhemska productionen i stallet alt lifva
åen, och motarbetar således national rike-
Dcn 2o Juli. f.”m. 8t>5
'domens tillväxt, hvilken endast genom ö»
kad inhemsk produetiön och dess öfverskott
på consumtiönen kan fortgå. 'Vi böre 'så¬
ledes aldramindst genom lockande fördelar
ifrån jordbruket leda arbetare ätt på fiöm¬
mande haf och i aflägsnäre Länder, och
det som än värre är i andra mag ters tjenst
söka en bergning, sorn de säkrare kunna
finna på fosterjorden bm den brukas af de¬
ras händer. Vi böre icke till utredande
af Skepp och till vidsträckta handelsspeku¬
lationer använda Capitaler, sorn sä väl behöf-
'vas ti il förlag och med mera fördel kunna
nedläggas uti förbättringar och odling af
'våra fält. Det ligger i sakens natur, ätt
ett Land med så vidsträckta kuster sohl
Sverige aldrig skall sakna Sjömän till deh
Botta, som vi kunne underhålla. De upp¬
ammas genotn våra Fiskerier, vår inrikes
Kustfart och den utrikes seglation, sorn i
fredstider ofelbart skall fortfara , fastän
Productplacatet och Skeppsréderiernas öfri¬
ga monopoliska fördelar Upphöra. Vi sko¬
le troligen aldrig hädanefter komma uti
Ben till stöd för våra monopoliska handels-
författningar åberopade tid, då Lybeckare
och andra Tyskar tillförde oss en stor del
af de handelsvaror soni vi hämtade utifrån,
derföre alt de icke kunde tillverkas här >
och köpte från oss säd och victualie!*
Men vi böre bemöda oss att genom Jord¬
brukets och inhemska för Landet naturli*
364 Den 20 Juli f. m.
ga näringars Iifvande, återkomma ifrån den
i min Unka för Rikets sjelfständighet och
välstånd vida skadligare belägenhet, hvar¬
uti vi nn äro, att på inhemska productionens
och i synnerhet Jordbrukets bekostnad haf¬
va uppmuntrat våra Fabriker och uppdrif-
vit vår sjöfart och activa handel så lå-ngt,
att vi,nyligen varit i behof af stora Han-
delsflottor, för att ifrån andra Länder häm¬
ta lifvets första behof. Jag tillstyrker på
dessa grunder, att ofvannämnda yttranden
och förslag uti SärskildtaUtskottets Betäc¬
kande må uteslutas ifrån de underdåniga an¬
sökningar som Ridderskapet och Adeln äm¬
nar till Kongl. Majus Nådiga godtfinnande
öfverlemna.
Friherre Stael vört Hollstein, Corfitt
Ludvig: Ehuru fullkomligen öfvertygad,
att Konungen täckes göra Nådigt afseende
på det Riksens Ständer nu önska, anser jag
dock att det varit endast en vördnadsfull
delicatesse för Konungen som gjort att
framställningen blifvit önskningsvis och att
deraf icke matte dragas den slutsats, att
det blifvit medgifvet, att man erkänner det
icke vara Ständers rätt, härom att förordna,
hvilket icke öfverensstämmer med Consti-
tutionen, hvarest Tullen är förklarad vara
Bevillning. Om jag således förenar mig
med Utskottet i den delen, äfvenledes att-
ärendet
V. Ben 20 Juli f. fil. 365
ärendet önskningsvis fr a ms hilles, sker det
med det uttryckliga föi behåll, ali intet in¬
grepp derigenom må ske uti Ständernas
onekliga rätt, alt såsom sin ensak härom
förordna. Vid detta tili!aile -kan jag icke
-underlåta nämna, alt förra Tu 11-Arrencie-
Societeten, tillkommen under ett enväldigt
regeringssätt, erhållit rättighet, anse Tull-
Tjensternänuen såsom sina enskilda tjenare
och sålunda kunna afsätta och transpnrterå
dem efter godtfinnande, hvilket ruinerat
mångå personer; en dylik rättighet ha; blif¬
vit upplifvad för närvarande Direclion, e-
•huru den är rakt stridande emot 56 §.
Regeringsformen, hvarföre det lärer vara
nödvändigt att få della än dra dt, bc-ldst det
icke -annorlunda än genom misstag måtte
kunna hafva tillkommit.
Grefve. Lillj ener antz: -Köglofl. Sär¬
skildta Utskottets. Betänkande, utgör en så
stor voltina, att hela innehållet deraf svår¬
ligen kan, i minnet bibehållas. Deruti fin¬
nes mycket sorn jag anser vara mästeiligcn
framstältk, trien derjemte några punkter,
sorn jag icke skulle \ i Lija bifalla. Troli¬
gen inträffar enahanda förhållande med an¬
dra Uögloil. Ståndets Ledamöter- Jag får
således v ordentligen föreslå, att Betänkan¬
det punktvis i-nä .af g öras, hvarigenom den
förmån ock vinnes, att alla anmärkningar
Ridd. c. Ad. Fröt. 103. uo.
866
Den 2o Juli f. m
blifva gjorda da ämnet förekommer, och
icke, sorn nu alla redan inträffat, flera sär¬
skilda punkter på en gang varda vidrörda.
Herr Munck af Rosenschöld, .Eberhard:
Så mycket jag öfverensstäminer med Sär¬
skildta Utskottet i dess uppgifter om orsa¬
kerna till Rikets inre förlägenhet, så kan
jag dock icke i alla delar vara ense med
Utskottet i frågan om medlen till 'förlägen¬
hetens afhjelpande. Jag har förr i detta
ämne haft äran yttra mig, och vill nu
blott uppehålla mig vid några få omstän¬
digheter. Jag får .först tillägga till hvad
Utskottet erinrat vid StatgSecreteraren Herr
Friherre Wirséns påstående om folkbristen,
såsom hufvud.saklig.aste orsaken till Rikets
nuvarande förlägenhet, att jag ej väntat få
höra folkbristen uppgifvas såsom förnäm¬
sta orsaken till förlägenheten, oell skulden
till denna hufvudsakligen kastas på de sed¬
nare 3 årens krigstillstånd, då vi håfve så
mycket skäl vara tacksamme mot vår ar-
mées Högsta Befälhafvare, som förstått
att föra ett till bedrifter och följder lyck¬
ligt krig, utan större förlust af manskap,
än arméen då under förra styrelsen lidit i
fredstid af sjukdomar, och mångfaldigt
mindre, än den då under kriget led af blott
vanskötsel. Utom dess var folkbristen i
Landet innan 1812 likså stor och kanske
något större än nu, men då förmärktes än
Den 20 Juli e. m.
8
nu icke ett öfverklagadt aftynsnde i Närin¬
gar. Bland orsakerna till nu varande pen-
ningenöd synes mig Utskottet icke lägga
nog vigt på vårt rörelsecapitals directa för-
mindskning genom Rikets underbalance i
handel med Finland af omkring 2 millio¬
ner årdigen sedan 1809, hvarigenom till
Finland utgått åtmindstone 7 å 8 millioner
af våra BancoSedlar, söm der äro gångba¬
ra och mera värderas samt således mera
gömmas på än de Ryska.
Detta är hvad j.ig nu har att erinra
vid de af Utskottet uppgifna orsaker till
förlägenheten. Jag får nu anmärka något
vid de föreslagna botemedlen. Utskottet
vill, om jig ej origtigt förstått Utskottets
mening, tj medgifva förbud eller in¬
skränkning af bränvinsbränning under miss¬
växtår. Jag åter tror, att Konungen bör
öfverlemnas åtgärden , att under missväxt¬
år förbjuda och under mindre gynnande års¬
växt efter omständigheterna inskränka brän¬
vinsbränning af spannmål, dä deremot den af
Folatoes, om ej missväxt varit på den, bör
tillåtas. 1 England, der så många tro nä¬
ringsfriheten vara oinskränkt, förhjudes el¬
ler inskränkes ofta bränvinsbränning af
spannmål , men tillätes då af potatoes, och
ibland endast af socker, hvarpå der är
mvcket öfverflöd. Dä en sådan prohibitiv
jneuue ansetts nödig i England, der dock
sällan så betydlig missväxt, som lias oss
3^3 Den 20 Juli/f. m.
ofia inträffar, nch der alltid tillförsel af
Spannmål utifrån ;;r att påräkna, fä rna-te
den åtmindstone <-j vara öfverflödig i Sve¬
rige. Jag allder icke heller Bränvin vara tn
för vårt eli inåt oumbärlig dryck, icke hel¬
ler vinsten af dra riken för Tadugårdsköt-
stdn så stor,, som den moraliska och i följd
deraf äfven ofta oecononnska förlusten ge¬
nom för mycken bränvins consumtion.
Äfven tror jag tullen på utländsk spannmål
böra förändras efter det olika årspriset i de
mest sädesrika provinser. Utskottet föreslår ett
©vilkorligt förbud mot införsel af Arter ,
Malt och Hafra. Jag kan icke inse till¬
räckliga skäl härtill, om missväxt på dessa
sädesslag inträffat, och i alla fall torde
afpassad men högre' tull än hittills vara
tillräcklig. Som bevis på huru lätt man
kan irra sig tili, att tro en lillåten import
inedföl a ökad utgift för Biket till utlännin¬
gen, må det tillåtas mig såsom exempel
anföra Haffa; Om detta sädesslag kan hosutlän-
ningen bekommas mot-lågt pris, pä samma tid,
sorn inom Bandet är brisiså väl på det, sorn på
hö, så skall Riket till och med kunna mindska si¬
na utgifter till utlänningen genom att då köpa
Hafra och använda till foder för hästar
i stället för hö, som då användes på Kor
och Får, hvarigenom mindre Victualier be¬
höfva införas från utlänningen. Jag instäm¬
mer med Utskottet, att införseln af Finska
produeter bor, sä snart den olyckligt ingång-
Den 2o Juli. f. m.
»a- Tractaten det' tillåter, inskränkas, meri
jag tror dock icke, att hufvudstadens be¬
hof tillåter alldeles förbjuda in örsel al ved
Och victualier fran Finnland, men det med-
grfver behörig tulls erläggande. Hela Rikets
interesse fordrar detta sä val sorn att én
noga uppsigt förekommer Ryska produeters
tullfria införsel under namn'af Finska. Jag
vet nied äkerhet, att mjöl i mattor inför s
hit under namn af Finskt, men hvar och
en känner, att icke Finnarne, utan enda t
Ryssarna röra sitt mjöl i mattor. Särskildta
Utskottet har ej antagit mitt förslag, att
Nederlag s-a f g ilt en borde utgöras på samma
sätt sorn i tingland, så alt frill tull' för va¬
rorna vid uppläggandet erlades, och, en del
deraf vid utförseln återbekommes, hvarige-
r, ^
norn man cj risqnerade att sådana vaior
tullfritt insmygdes, eller att för litet quan¬
trim uppgafs vid införseln. Som j .g förr
härom yttrat mig, vill jag ej r idare uppta¬
ga Ridderskapets och Adelns tid i detta äm¬
ne. Jag får slutligen erinra rid de af Ut¬
skottet gjorda prohibitiv.! förslag i allmän¬
het, alt deras så väl nytta som verkställ¬
barhet så mycket beror af en behörig tull¬
bevakning och således af Tullverkets behö¬
riga organisation. Utom denna blir förbud
mot införsel och' hoga tullafgifter blott an¬
ledningar lill tullförsnillning, och rikta me¬
ia några enskilda, än Stat- n. Utskottet sä¬
ger på något ställe, att Tullverkets organi¬
g7© Den 20 Juli. f. m.
sation ankommer ensamt på Konungens prof»
,ning. Jag löreslär, att dessa ord marte ut¬
gå. Grunderna för organisationen måste
nödvändigt tillhöra Riksens Ständer sjelfva
att bestämma. Hit hörer vesenötligast att
Lotsverket förenas med Tullverket, att
Embetsmännen vid Tullverket ethalia mera
rang och framför allt, en for deras utkomst
tillräcklig aflöning, saint att desse må få , i
likhet med hvad andra Tjenstemän enligt
Grundlagarna' föreskrift till godo njuta, ti¬
tan dom och ransakning icke afsättas. Härige¬
nom vinnes det stora ändamål, att man af
erkänd redlighet och tillräckliga kunskaper
hunna påräknas vid dessa Tje nsters besät¬
tande, och att i synnerhet Officerare, sorn
för blessurer och andra bräckligheter, eller
för bristande utkomst varit nödsakade taga
afsked, kunna härvid emplojera*, jag får, i
anledning af hvad jag nu anlört, föreslå anta¬
gandet af Utskottets Betänkande med de än»
' dringar som jag ansett nödiga att göra. Jag
tager mig friheten i synnerhet yrka, att
bränvinsbränning må inskränkas under miss¬
växt år, och då ej tillåtas af Spannmål; attr
införsel af ännu nödvändiga utländska varor
ina mot afpassad tull tillåtas, samt slutli¬
gen att Tullverket får en för sitt ändamål
afpassad organisation, men att grunderna
härtill af Riksens Ständer sjelfva bestämmas.
Grefve Löwenhjelm, Gustaf: I anled¬
ning af Friherre Staéls yttrande, anser jag
Den 2o Juli. f. m. (jj/
mig böra anförd den motsatta feanka jag £
målet hyser.
Constitntionen säger väl, att Tullinkomst
är Söm Bevillning att anse. Deraf följer ti¬
tan tvifvel, att denna inkomst bör af Rege¬
ringen, liksom ali annan inkomst af Bevillning»
redovisas, men det tyckes ligga i SakenS na¬
tur, att förvaltningen af tullen förblifver Re¬
geringen öfverlemnad.
Om nationens handelsinteressens behö¬
riga vårdande är af högsta vigt för Landets,
väl, om denna vård utgör en af Regeringens
förnämsta pligter, _ om denna pligt ej kan
fullgöras utan rättighet att höja och sänka
Tul 1-tariifen efter handelsconjuncturerna, om
slutligen det medgifves att dessa conjunctu-
rer äro ständig variation underkastade och
nästan med hvar postdag kunna ändra sig;
så tyckes mig skenbarligen deraf följa, att
Regeringen alltid, bör äga rättighet, att i-
mellan Riksdagarna höja eller sänka hvil¬
ken artikel som heldst af Tull-tariffen och
att en motsatt princip hvarken vore nyttig
eller användbar.
Jag håller före, att det utan tvifvel an¬
kommer på Lagstiftande magten, att enär
Den 20 Juli. f. m.
tim det nödigt Unner, bestämma Tullhetje*
ningens medborgerliga rättigheter, li fe ont
ett bestämma alla ef riga medborgares,
och att dervid afföra huruvida be¬
skaffenheten af" Tullljensten medgift'er
användandet af samma grundsatser, sorn
Constltutioneh i anseende till andra Tjenste-
ihäns till- och ansättande eller transporte¬
rande antagit, eider huruvida denna beskaf¬
fenhet fordrar afvikelse från nämnda grund¬
satser. I sednare fallet äger Styrelsen ändai
den kända utväg af Gonstitutorialers utde-
lande1 och den sorn ett sådant emottager har
i förväg medgifvit de möjeliga följderna —
har således i händelse af flyttning eiler af»
skedande ej skäl att klaga.
Friherre Boye, 7,udvig: Jemte det jag
tror mig höra understödja den af Grefve-
Liltjenorantz gjorda motion, att förevaran¬
de Betänkande ina punktvis föredragas ocir
afgöras; far jag dén srim göra Eders Excel»
lenne Her: Grefven och LandtMarskalken
samt Höglo fl. Ridderskapet och Adeln upp¬
märksam derpå, a et den del af detta Betan-,
kahdfe, sorti angar Nederlagsfrihet för Spann»
inål, och hvarom Kerr Grefve Lantingshau¬
sen i dag gjort anmärkningar, hvilka Herr
Grefve Schwerin besvarat, rätteligen ingär
i alldeles samina ämne, sorn ofufuttas uti
Den !iO~Juli. /. nu g7j
de särskildta Betänkanden, angående Spann»
målsIVIagazins Inrättningen, med hvilka- det
Särskildta Utskottet inkommit, och Oe-
conomie- samt Be s v ä rstJ t - k o 11 e t snart lärer
inkomma. I anseende pä det oskiljaktiga
sammanhang i ämnen, son* derimelhm fö¬
refinnes: och på dal ett nu fattade beslut i
denna Nederlagsfräga icke sedermera ma
ligga i vägen för den pröfning af dess nyt¬
ta, som åter mäste uppstå, då, i Magazins-
fragau, allmänna löreskri terna för Maga-
zins Inrättningens vidd och omfattning sit,a*
la afgöras och bestämmas; vågar jag föreslå,
att hvad detta Betänkande rörer- Nederlags
rättigheten af Spannmål må nu förb!-as,
och uppskjutas till framdeles afgörande i
6 a mman ha ne med Magazinsfrågan.
V 'V G7
Friherre Stael von Hollstein, Corfitz-
Ludvig: Herr Grefve Löwenhielm anser
Tullverket icke tillhöra Ständers befattning,
hvad Tullens bestämmande och förvaltning
angår; det är blott Tullintägten hvilken
såsom Bevillning tillhör Ständerna. Att den¬
na Grefve Löwenhjelm? tanka icke står i
förening med historien om Tullverket, sä
väl som med Ständernas beslut, vid de seci-
naste Riksdagar efter 1809, viii jag försöka
bevisa. I den förra frihetstiden kallades
allt Statsinkomster, med undantag af den e-
Den 20 Juli. f. nt.
gejjtliga Bevillningen, som utgjordes af ful¬
het för att fylla Statsbristen; denna Bevill¬
ning upphörde "vid hvarje Riksdag, alla des¬
sa medel stodo under StatsContoirets förvalt¬
ning, Tullverket administrerades genom
en Direction, sorn Ständerna tillsatte och
man känner att personerna ändrades vid
Riksdagarna allt etter det rådande partiet:
med Styrelsen, höjandet, inindskandet och å-
iäggandet af tull, hade Regeringen' ingen
befattning, blott verkställigheten. Skulle
någon tro sig kunna visa-ett annat förhål¬
lande, så gore han det. Ett annat Regerings¬
sätt vardt infördtjoch Konungen tog dispo¬
sitionen1 öfver allt, och lemnade åt folket
ingen annan rätt än att fä se huru hans-dis-
position varit. Ar 1789 åtogo Ständerna
sig att betala den skuld Konungen satt
Riket uti, med det förbehåll, att sjelfva få
bestyra» härom, utan Konungens influance;
då inrättades RiksgäldsContoiret, och Stats-
Contoiret upphörde med ali befattning med
Bevillnings-medlen. Ar 1809 inträdde Sven¬
ska folket i sina gamla rättigheter, samt till
följd af sin beskattningsrätt förklarade, jem¬
te andra medel, äfven Tullmedlen för Bevill¬
ning; att bestämma beloppet af densamma
var en försigtighet så mycket nödvändigare,
som annars den drygaste skatt kunnat åläg¬
gas landet, om Regeringen efter behag kun¬
nat pålägga tull; att draga den mesta för¬
del som möjligt af denna InkomstTitel, lig'
Den bo Juli f. nt.
875
ger äfven i sakens natur, och häraf föijer,
att det reglementariska nödvändigt mäste
höra Ständerna till, emedan annars deras
afsio ter skulle kunna illuderas. Utom det-
P"
ta tjenar äfven till styrka för min tanka,
att Siänderna, vid 1809 års Riksdag, öfver-
lemnade rättigheten till Konungen att höja
tullen på utländsk Spannmål, dock med vil¬
kor, att i sådant fall mindska på andra ar¬
tiklar, sä att totalsumman härigenom icke
skulle ökas: vid sista Riksdag öfverläts åt
Konungen att vid förra arrendets utgång år
1813 antingen å nyo arrendera bort tullen
på 10 år, eller låta den genom er Piifi¬
ction förvallas. Riksens Ständers disposi¬
tionsrätt är härigenom tillräckligen bestvikt,
emedan den rätt Konungen nuinneha gmn-
dar sig på Ständernas öfverhud.-e på be¬
stämd tid samt utstakade före.kritter.
Herr Munck nf Rosenschöld: Lika ned
Herr Grefve Löwen!'jehu tror jig, att sjelfva
förvaltningen af Tullverket tillhör Konungen.
Men jag tror, att grunderna för dess o:,?anisa-
tior» tillhöra Riksens Ständersjelfva, ali bestäm¬
ma. Jag är äfven af den öfvertygelse, att
at Konungen bör öfverlämnäs åtgärden, att
efter förefallande behof och omständighe¬
ter hoja eller sanka sjötullsafgifterna, utan
att nödvändigt förhöjningen på en del va¬
ror skall åtföljas af en motsvarande ned¬
sättning på en del andra. Jag skulle vara
<76
Deli 2o Juli f. m.
af en annan tanka, om var lagstiftande och
beskattande magt saml-ades hvart är. Det¬
ta är en al de omständigheter som visa o-
fulikomlig-heten af var Gonslitulion, enligt
hvilken lagstiftande Corpsen Idoli hvatt
femte år nödvändigt skall sammankomma^
Inskränkes Konungens magt för mycket i
sådana mål, sorn så mycket bero af oförut¬
sedda händelser och conjuncturer, och sorn
egentligen ej röra nationens friheter och
rättigheter, så. få ofullkomliga och felakti¬
ga stadganden fortfara i fiera år, utan att
kunna rättas, om ej Urtima Riksdag sam¬
mankallas, och det blir nationen sjelf som
mest får lida derigenom. Jag är således af
lika tankar med de värda Ledamöter, sorn
anse det tillhöra Konungen att bestyra om
sjelfva förvaltningen af Tullverket, äfven¬
som att efter påkallande och trängande om¬
ständigheter höja och nedsätta Sjötullen,
hvarföre sedan för Riksens Ständer inåste
redovisas. Men jag påstår, att Riksens
Ständer sjelfva åsa rättighet att besluta om
grunderna för Tullverkets organisation.
Grefve Lil Lj ener antz: Jag får endast:
iterera att med alla anföranden, som nu
göra?, borde uppskjutas, i den händelse att>
mitt förslag, till Betänkandets afgörande
punktvis, varder antaget,
Dtn 20 Juli j. rn-
Grefve Löwenhjelm: Jss instämmer
med Herr Professor Rosenschöld fullkomligen
i öfvertygelsen om nödvändigheten att förskaf¬
fa tullbetjeningen bättre utkomst, högre anse¬
ende och mera understöd i dess l jenstebefattnin-
gar. Det är en obehaglig men afgjord
sanning att opinionen, jag vet <j på hvad
grund, oi ättvist nekar innehafvare af endel
Jagte tulltjenster den aktning, som lemnäs
deras vedel likar i annan tjenstväg, och alt
till och med vid ulöfningen af tullbttjen-
ters plister bos alla Glassér förmärkes en
stark tendens, att gynna Lurendi ägaren e-
mot Ttillbe! jenten. Jag tror att om bättre
utkomst bereddes Tullbetjeningen skulle’det
mångdubbelt löna sig. Ja" tror äfven, att Ver¬
ket skulle vinna i ordning och anseende,
om aldre och föitjenta Militairer vid Tull¬
verket, vid inlräfFande ledigheter, anställdes.
Synnerligen önskade jag alt' beslagen
hädanefter tillerkändes beslagarne som de¬
ras ensak, och ej, sorn nu, endast till en
ganska liten del tillfalla dem-, sedan afdrag
af alla slag iöregålt.
Uppå gjord och bifallen proposition
af Herr LandtMarskalken, företogs det sed¬
nare af ofvanberörda Memorial nu punkt¬
vis , och blefvo de devi gjorda tillstyrban¬
den, i kraft af särskilda propositioner, af
Riddersfcapet och Adeln antagna, blott med
följande undantag.
378 £o Juli f. m.
1:0 Af förslagen till beläning å fastig¬
het, hvaröfver ännu Yttranden af Banco-
och StatsUtskotlen, voro att förvänta.
2:0 Af frågan om tullens förhöjande å
utländsk spannmål, samt om Allmänna Ma*
gazinsDirectionen, hvilken fråga skulle hvi¬
la, till dess OeconomieUtskottets Betänkan¬
de om Magazinsinrättningen till föredrag¬
ning inkommit.
5:0 Af frågan om planteringar af Ham¬
pa och Lin, hvaröfver Utskottet, gemen¬
samt med OeconomieUtskottet, särskildt sig
yttrat.
4:0 Vid punkten angående tullförvalt¬
ningen, föreslog Herr Rosenschöld, i afse¬
ende på tulltjenstemännens aflöning, att, i
stället för orden: bestämdt belopp, matte
sättas, bestekndt och för deras utkomst till¬
räckligt belopp.
Bifölls.
Grefve Lil Ijener antz: Jag kan för in¬
gen del conformera mig med de Ledamö¬
ter, som önska att Tullbetjenters tjenster
och befordringsrätt må sättas i likhet med
öfriga Tjenstemäns. Om icke Tullstyrelsen
äger rätt, att befordra de pälitliga. och af¬
sätta sådana, som äro försumliga eller för
■Den 20'Juli.'f. m.
-mutor tillåta Tullförsnillning, skall Staten
alltför mycket lida, och ingen kunna sva¬
ra för författningarnas efterlefnad; ty säl¬
lan lärer en Tullbetjent så oklokt ställa
sig, vid medvetande om Lurendrägeri, att
han derföre lagligen kan fiån tjensten döm¬
mas. Jag är deremot i högsta måtto af den
tanka, att Tullbetjénte förses med goda lö-
nevilkor, så att Tjensterna må vara begärliga
för hederligt pålitligt folk, och att inne¬
hafvare af s-ådana sysslor .må vara rädda
att dem förlora.
Grefve von Lantingshausen coriforme*
rade sig med Grefve Liljencrantz.
Harr Munck af Rosenschöld: Sorn
jag ej annat kan förmoda än att äfsigten
med Tullverket är den, att Rikets interesse
bevakas så väl i anseende till behörig tulls
erläggande, som till förekommande af för-
budna varors införsel; sä mäste det vara
af 'rigt, att orsakerna till bristerna uti des¬
sa åtgärder, så mycket möjligt är, undan¬
rödja®. Bland dessa orsaker är, jemte den
för ringa aflöningen, en af de hufvudsak-
ligaste den, att tjensterna vid detta Verk
äro ställda på så osäker fot, att inneha fvar-
ne. för bibehållandet af sin tjenst, bero af
personers godtycke, hvilka, oaktadt den bä¬
rta villja, sjelfva t j äga tillfälle att undersö.
ka förhållandet, utan nödsakas sätta tro till
■ggc* Deri 2ö Juli. /. nu
rapporter af personer, sorn uti sina p til ola*
•men e äro bundne vid någon föreskrifven
I,ag utan blott följa sina egna personliga
asigter. Jag anser derföre, om Staten skall
kunna påräkna en behörig tullbevakning, att
a'uiindstone vissa af de Embetsman, åt
} öka den är anförtrodd, aga, i ett nitiskt
< :i redligt uppförande, "tillräcklig säkerhet
for bibehållandet af sin plats, och alt de
således böra få njuta samma befordringslagar
'till godo, söm andra i Grundlagarna skyd-
dadé Embets- och Tjenstemän. Det är lör
ändamålet tillräckligt, om de, utan ransak*
•ning och dorn, få suspenderas.
Grefve I Alij ener antz: Detta är visst
'fett underdånigt ön«kningsmäl; rr*én jag
skulle för min del ogerna se, att Högloft.
TVidderskaprt och Adeln yttrade en under¬
dånig önskan, sorn visade mindre kännedom
om Sakens verkliga beskafF nhet. I en tid¬
punkt, dä klagan föres ofv r efterlåtenhet
vid bevakandet af Statens rätt, böra kraftiga
mesurer tillstyrkas, och ingalunda förla¬
mandet af de nu existerande anstalter.
Friherre Stael: Med Professor Ro¬
senschöld förenar jag mig i den delen full¬
komligt, att dessa Embetsman malte äga
någon säkerhet vid sina sysslor; följden
skulle annars blifva, att de för sin framlid
vore
C 01
Den 20 Jwö
vöre nödsakade begagna sysslan så , medan
den innehades, att de hade sin bergning
framdeles, om de skildes vid derisamma.
Jag hoppas icke blifva, satt i nödvändighet
att anföra exempel derpå, att sådana tjen¬
stemän blifvit exponerade just derföre, att
de gjort sin tjenst exact, men derigenom å-
diagit sig ogunst; att Grefve Lilliencrantz
irrar sig då han påstår detta blott vara
ett ön$ kningsmål, då rättigheten tillhör
Konungen, tror jag mig förut hafva visat,
och något som motsä‘ge’r detta kan af
Grundlagen icke inhämta?, och strider äf¬
ven mot naturen af silken, att medlen skul¬
le höra Ständerna till, men diSpösitiefnen,
till hvad belopp denna summa kunde vipp*1
drifva?, tillhöra Konungen.
Herr Manch af Roscrisönölä- Jag vill
ej bestrida Herr Grefve Lilljeitcräntz, att
Tullbet jeningen gor sig ofta så skyldig
till fel i tjenste», att vederbörande utan fa¬
ra att misstaga sig kunna Forafékedä v eif
ler transportera dem. Men jag påstår, ätt
grunden till denria så ofta inträffande fel-’
aktighet ligger så väl i den för ringh äfhV
ningen, sorn i Tjenstcns osäkra bibehållan¬
de. Denna osäkerhet förmår mången att
begagna tillfället att rikta.sig, 'sår lange det
erbjudfir . s,ig, da nian ej kan med riågön
vis&net påräkna, huru la nge dét får foitfaräi
hiild. o. Hd,’ Fröt. ‘ "* il'i: "ilsx "
88*
Den So Juli f. nt.
Jag påstår visst icke, att någon af dessa
Embetsman blifvit entledigad, utan att haf¬
va gjort sig förtjent dertill. Men jag vil»
le genom en mera stadgad säkerhet för
innehafvandet af sådana tjänster bereda för
framtiden möjligheten, alt till dem få cm»
ployerade män af allmänt känd redlig cha¬
rakter och af tillräckliga kunskaper. Hvil¬
ken Officer skulle väl nu vil 1 ja bekläda
en plats, som ej kan föda sin man, utan
Kronans försnillning, och sorn kan frånta¬
gas honom genom rapporter af personer,
som han kanske förr ansett till och med
under sin värdighet att närmare umgås
med.
Grefve Lilljencrnntz: Jag har redan
förenat. mig med dem, som önska löne»
vilkorens förbättrande. Min öfvertygelse
om oklokheten, att göra Tjenstemän vid
Tullverket säkra om sina sysslors innehaf-
vande, får jag deremot iterera. Mig vet-
terligen, hafva åtmindstone de lägre Tjen-
atemännen icke Fullmagter, utan Constitu-
torialer. Vore annorlunda, så borde, i stöd
af den erfarenhet jag äger, sådan författning
vidtagas. Ingen anledning är att befara
det afskedade Öfver- och ' Under-Officerare
•kulle vägra emottagandet af Tullförvalta¬
re sysslor, fastän de ej finge Fullmagter.
Om, ibland denna folkclass, val göres med
Urskilning, så erhållas säkerligen personer,
Den 20 Juli f. m.
m
hvilkas medvetande befriar från vådan att
afsättaSi
Grefve von 'Schwerin: Enligt princip
borde alla sysslor vara amovibla från Sty¬
relsen. Men hvad söm är görligt i Frank¬
rike och England, är derlore ännu irkö
görligt i Sverige. I de förstnämnda Tän¬
der linnas utvägar till utkomst, sorn icke
finnas här. En tjensteman, destituerad från
sin syssla, hars vårt här i Landet att linnä
bröd för hustru och barn. Det är derföre
som Konungens rättighet att destituera från
sysslor, icke sträcker sig längre, ari till
ChefsEmbeten. Hvad Trillbetjenterriä he-
träfFar, så synes mig, att väl till- och af»
Sättandet af de personer, sorn äga befatt¬
ning med ÖfverstVrelsen, borde bero af Ko¬
lningen; äfvensom till- Och afsättandet af
de ringare Embetsman inom Tullverket,
börtie få bero af Öfverstyrelsens godtfin-
hande. Men Tullförvaltare, TulllnSpectorer
Och' Con tro Hem erne äro Embetsman, sorn
med debitering och uppbörd äga befattning,
de äro jeriiförliga med Kronofogda*' Och
borde], lika med dessa, äga Fullmagter på
Sina sysslor.
Herr Munck af Rosenschöld: jag för¬
enar mig till alla delar med hvad den vär¬
da Ledamoten, sorn s ist talade, mi yttrat.
Herr Grefve Liiljericremz, anför som skal
884 Den' 20“Juli f, m.
för sin mening, att Tullhetjeningen bör
lämna efter godtycko afsätta^, att den inga
Fullmagter, utan blott Constitutorialer, har.
Men det är just nu frågan, om icke dessa
Constitutorialer böra förvandlas till FnlIntäg¬
ter, och samma befordringslagar gälla för
Tullverkets, sorn för andra Embetsman.
För öfrigt- får jag hemställa till Herr Gref-
vens eget besinnande, om icke nu så lätt
lian hända att, oaktadt ingen oskyldig för¬
orättas, en mindre egennyttig afsättes och
remplaceras af en annan mera egennyt¬
tig.
Grefve Lilliencrantz: I min tanka
kunna Tullbetjenter närmast jemföras nied.
Fiscaler och Uppsyningsman, hvilka i anse¬
ende till naturen af deras sysslor tjena med
Constitutorialer. Synnerligen passar denna
jemförelse nu för tiden å Landuullsbevak-
ningfcn.
En Tullförvaltare vore särdeles enfal¬
dig om han ställde sig så, att han klefve
tagen å bar gerning. Irnellertid hafva så¬
dana funnits, som drifvit öppen hamdel med
Lurendrägeri, titan att någon velat åtaga
sig egenskap af åklagare; och troligen fin¬
nas dylika än i dag. Om allmänheten och
Tullstyrelsen känner detta, lärer vara nö¬
Den 20 Juli e. m, ggg
digt, att en slik väktare mot Lagbrott må
kunna entledigas, utan omvägar af en lång osä¬
ker rättegång. Jag vill medgifva, att förj
hållandet må vara annorlunda sned de för¬
nämsta Tjänstemännen vid Tullverket, hvil¬
kas befattningar lättare kunna controlleras, så¬
som mera indirecta, och till hvilka tjen¬
ste!' dessutom bör väljas personer af mera
erkänd odling och moralitet.
Slutligen får jag anmärka, att efter å-
tervunnen laglig frihet, inrättningar icke
böra vidtagas på grund af de missbruk,
som under despotismens ‘ tidehvarf före-
föllo.
Friherre Stael: Med Grefve Liljen¬
crantz, skulle jag alldeles instämma, om
hos de personer, åt hvilka man anförtrod¬
de en så stor magt, alltid vore rättvisa, och de
icke läto passioner ofta råda på sig; men
då de icke mera än andra menniskor ä-
ro fria för menskliga svagheter, så är det
för mycket vagadt, så öfverlemna menniskor»
välfärd åt slumpen och godtycket. Man
har beklagligen flera exempel härpå. I
denna dag är fran trycket utkommen en
skrift sorn visar, huru en af de kunnigare
och bäst kända Embetsman jad Tullstaten
blifvit förföljd, derföre att han lät trycka
Den 2o Juli /. m.
ett EmbetsMemorial; det måtte säkert in»
tiehåliit en sanning som varit obehaglig
för Förmännen, då han härigenom framställ,
de sig för allmänhetens Domstol; han flyt*
tades från Götheborg, der hans syssla gaf
honom anständig utkomst, tift Marstrand,
väl icke som fånge men dock utan att haf¬
va sin bergning, hvarest han i flera år
måste så till sägandes lefva på egen bekost¬
nad, allt under löfte om ersättning, imeller-
tid bortgafs hans syssla i Götheborg till en
slägtinge af en af Divectetirerna; detta har
likväl händt under förra arrendetiden;
sådana våldsamheter bpra likväl afskaffa?.
Ilans Excellcncc, Herr Grefven och,
Fnndb Mar skalken gjorde proposition, att.
Tullförvaltare, Tulli ispectorer och Contra!-»
leurer måtte med Fullmagter förses,
Efter taget beslut, att denna afton
fortfara med detta mål, åtskildes Högloft.
IVidderskapet och Adeln klockan i till 3,
Jn fidem Protocolli,
A, G, Silverstolpe,
Ben f Juli. e. «,
Tliorsdagen den 20 Juli.
Plenum klockan £ till 7 e. m.
Fortfors till slutet^jped öfverläggnin-
gen om Särskildta Utskottets Betänkande,
hvilket i de återstående delar godkändes,
undantagande i hvad det angick dea
föreslagna StataQeconomiska Journalen, i af¬
seende hvarpå
Grefve von Schwerin, Fredric Bogis¬
laus, under åberopande af hvad han förut
i detta ämne sig yttrat, hemställde, huruvi¬
da Ridderskapet och Adeln, antingen genom
en underdånig skrifvelse eller kanske hel¬
dre genom Herr Grefven och LandtMar-
skalken, borde å detta mål söka Hans Maj:te
Nådiga sanction.
Herr Friherre af Wetterstedt, Gustaft
ville blott erinra, det han trodde detta
mål vara af beskaffenhet, att icke namneli¬
gen, utan skriftligen, böra hans Maj;t i un¬
derdånighet föredragas.
Herr Grefven och LandtMarskalken:
Bifaller Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
att Särskildta Utskottets förslag om en Stats-
Oeconomisk Journal och tillförordnande af
en Redacteur för densamma, genom en un¬
derdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t öfverlem*
888
Den 2o Juli f. m.
lias i ändamål att ännu under Riksdagens lopp,
underställas Dess Nådiga pröfning och stad¬
fästelse, samt att de öfriga respeetiva Stån¬
den må anmodas, att instämma i detta be^
slut.
Ropades Ja.
Upplästes ett Memorial från Gonstitu?
tionsUtskottet, af förliden gårdag, af deC
hufvudsakliga innehåll: att Friherre Stael
von Hollstein, grundande sig på det Särskild¬
ta Utskottets Betänkande och dess Ordfö¬
randes enskildta genom tryck utgifna yt¬
trande, uti inlemnad skrift till Constitutiöns--
Ufskottet ansett anledningar vara för han¬
den till anmärkningar enligt royide Re-
geringsFormen, i. följe af tillåtelsen att
importera Engelska Manufaktur er och Ut¬
ländsk spannmål; hvarjemte Utskottet för¬
klarar, att dessa uppgifna anledningar ej il-
syfta andra' ämnen än dem, hvilka Utskot¬
tet med största noggranhet redan under
pröfning och öfvervägande förehaft; att om
af trycket utkomna skrifter kunna föranleda
Friherre Staél von Hollstein till det steg
lian tagit, Utskottet deremot å sin sida ej
kunnat eller bort grunda sina omdömen på
sådana handlingar, hvilka sakna den slags
oflicialitet, Sorn skulle gifva dem trovärdig»
Dea So Juli. e. r/U
88&
het i afseende pä pröfningen af personers
förhållande; att Constitutionen, i anvisnin¬
gen på StatsRådets Protocoll bestämdt ut¬
märkt hvilka handlingar böra utgöra Ut¬
skottets ledning vid utöfningen af en pligt,
hvaraf medborgliga säkerheten så väsendtli¬
gen beror; att det är i anledning af dessa
Frotocollers granskning sorn Utskottet för¬
ut ansett ingen anmärkning vid dessa af Fri*,
herre Staél uppgifna fall kunna äga rum,
och således af hvad han anfort icke-erhållit
någon anledning att frångå sitt förut fällda;
omdöme.
Friherre Stael von Hollstein-» Corfits
JLuävig, uppläste ett så lydande
Yördsamt Memorial.
Att ConstitutionsUtskottet icke gjort
afseende på de anmärkningar jag gjort, har
alldeles icke förekommit mig ovantadt, då
jag förut sett att SärskildtaUtskottets Betän¬
kande icke väckt någon uppmärksamhet
hos ConstitutionsUtskottet. Jag tror likväl
att Utskottet hade gjort väl, om detsamma
ställt sitt Betänkande i den form, att det
icke varit en indixect förebråelse, så väl
till Särskildta Utskottet, som åt de Ledamö¬
ter af Ridderskapet och Adeln, som yttrat
sina tankar emot Ministrarna. Att den ena
dagen klandra, och den andra dagen god¬
89®
Den 20 Juli. e. m.
känna dera» åtgärder, hade varit en sådan
inconsequence, sorn ländt Ridderskapet och
Adeln till föga heder. Man har således blif¬
vit tvungen till ett steg, för alt undvika o-
hlida omdömen, så väl sona till bevarande
af sin Riksdagsuianna rätt, hvilket säkert
annars uteblifvit, då man ansett det vara
tillräckligt till det goda ändamålets vinnan¬
de, nämligen att genom de gjorda anmärk¬
ningarna visa, att Riksens Ständer fäst upp¬
märksamhet på administrationen och genom
framläggandet af missbruken gifvit en vink,
att de för framtiden borde undvikas. Och
ehuruväl Riksens Ständers beslutande rätt,
enligt ro7:de $. RegeringsFortnen, derige¬
nom icke är dem betagen, att Constitu-
tionsUtskottet icke gjort afseende på an¬
märkningarna, så tror jag likväl icke något
hinder nu mera ligga i vägen för dechar-
gen, sedan Ridderskapet och Adeln gifvit
sina tankar tydeligen tillkänna, hvarigenom
de böra förvänta, att mera afseende än hit¬
tills göres på dess önskningar och Landets
Sannskyldiga nytta för framtiden.
Grefve von Schwerin, Fredrik Bogis¬
laus, anförde skriftligen;
Jag utber mig Eders Excellences och
Höglofl. Ridderskapets och Adelns till¬
stånd att få yttra några få ord öfver
detta ämne. Äfven jag anmäler mig såsom
Dsn 2o Juli e. m
89i
hörande ibland dem, hos hvilka det väckt
förundran att Riksens Ständers Constitu-
tionslTtskott, efter slutad granskning af de
Protocoll som uti StatsRådet blifvit för¬
de, ingenting anmärkningsvärdt funnit att
tillkännagifva för Riksens Ständer, utan an¬
mält Konungens Rådgifvare till erhållande
af decharge.
Alldeles icke derföre, att jag finner el¬
ler någonsin kan komma att finna någon
glädje uti att se högt uppsätta män blott¬
ställda för oblida omdömen, utan derföre
allenast, att det svntes mig sorn hade sa¬
kernas skick, na ti or alrepresen:ationens vär¬
dighet och omsorgen om regeringssättets
framtida bestånd, ovilkorligen fordrat ett
annat utlåtande än det sorn Constitutiont-
Utskottet afgifvit.
Det Särskildta Utskottet hade uppfyllt
titt erhållna uppdrag, och gifvit form åt
de orediga klagoljud, hvarigenom, så väl
före Ständernas sammankallande som under
de första månaderna af deras sammanvaro,
den inhemska Näringsidkaren tillkannagaf
sin förlägenhet och sin nöd. Utskottet hade
till Ständernas pröfning framlaggt orsakerna
till denna förlägenhet och ibland dessa or¬
saker anmärkt den exclusiva rättighet att i
Irenne år få i Riket införa bomullsväfnader,
hvaraf en af Rikets Städer varit i åtnjutande,
892
Den 20 Tali. e. m,
och de särskildta tillståndsbref till införande
af en annan vara, som under åren 1812, 15
och l/j. blifvit enskilda medborgare till¬
delade.
Med den öfvertygelse,, att dylika ute¬
slutande förmåner böra räknas bland mono-
polier, om hvilka RegeringsFormens 6o:de
§. stadgar, hade det Särskildt aUtskottet, med
anledning af Riksdags Ordningens 2<):de §.,
kunnat vid dessa åtgärder fästa Riksens
Ständers uppmärksamhet.
Detta har icke skett. Utskottet har, hvad
den förflutna tiden beträffar, stadnat inom
gränsen af orsakernas blotta anmälande, af
det skäl ofelbart, att, då Utskottet ville bo¬
strida de principer för handel och närin¬
gar, om en tid varit gällande, dä d.et var
frän dessa principer sorn Utskottet ansåg
sig Lora härleda en del af de till förlägen¬
heten bidragande orsaker, da dessa princi¬
pers vigtighet ännu ä andra sidan försvara¬
des, borde Utskottet undvika allt som möj¬
li /en hade kunnat föranleda tänderna och
Nationen att hos Utskottet förmoda någon
annan aJVigt än den, att såsom orygglig
framställa den grundsats, att inhemska Nä-
ringarne höra framför handelsinteresset va¬
ra berättiga,de till styrelsens omsorg.
Ben 20 -hd' e■ m‘
893
Utgången har rättfärdigfrt rigtigheten
af detta handlingssätt. Efter förklaringar å
ömse sidor, tillfyllestgörande och tillfreds¬
ställande för nila, inträffade en af dessa skö¬
nare dagar som i hopp förena alla sinnen
och som Ståndets yngre medlemmar länge
torde i ett heiigt minne bevara-.
Vid en sådan sinnenas stämning, tror
jäg, att då ConstitutionsUtskottet ofelbart
haft anledning dertill, Utskottet ock, för
att hos Nationen väcka full öfvertygelse om.
en sorgfällig vård af 'de till samhällets och re¬
geringssättets bestånd fastställda former och
om dess noga granskning af ämnen sorn ä-
ga största inflytande på det allmännas väl,
hade bort fästa uppmärksamhet vid ofvan-
uppgifna tvänne åtgärder.
Enligt lovide §. af Regerings För men
berodde det jn af Ständernas eget godtfin¬
nande, att göra någon anmälan derom eiler
att låta saken falla. Ofelbart hade det sed¬
nare skett. Vi hörde ju under de öfverffgg-
ningar, hvartill det Särskildta Utskottets Be¬
tänkande föranledde, huru man utan all mot¬
sägelse för gällande ansåg de skäl, föranledda,
af yttre tvingande politiska och af inre os-
conomiska förhållanden, sorn blifvit anför¬
da till deras rättfärdigande.
894
Den te Juli e. m.
Jag tilltror mig icke kunna bedÖmma
om de orden, hvarmed RegeringsFornienS
107:de §. begynner: skulle ConstitutionsUt-
skottet anmärka, förutsätta hos Constitu-
tionsUtskottet någon pröfningstättighet, att
efter sig företeende om-tändigheter anmärka
eller icke anmärka, hvad som vid de gifna
rådslagen kunde vara att anmärka. Det är
möjligt att sådan sorn nu Nationens repre*
Sentation är, en dylik föregående pröfning»*
rätt icke bordett ConstitntionsUtskottet an*
förtros.
Men öfvertygad är jag, att om det be¬
ror af ConstitutionsUtskottets skön att nu*
märka eller icke anmärka, så bör ej Con-
stitutionsUtskottet underlåta att anmärka,
medan ännu ett blott anmärkande kan gö*
ra tillfyllest; öFvertygad är jag alt Consti-
tutionsUtskottet, derigenom att det icke an*
märkt, ådagalaggt att det origtigt bedömt
tidens anda, och att det skadat i stället för
att gagna.
Att någon gang afvika från gifna fö¬
reskrifter, när omständigheterna det bjuda,
har aldrig ännu af billigt tänkande mätt
blifvit ansedt för fel. Men att förvilla all¬
mänhetens begrepp om hvad som ärrätt och
icke rätt, pligt och icke pligt, heligt och
icke heligt, det ar och blir ett fel.
Den 20 Juli e. *»•
895
Ithnru jag för min del gerna ifrån tnig
skiljer all farhåga, att de afvikel-er från
gifna föreskrifter, hvartill under den för¬
flutna tiden tvingande omständigheter kun¬
nat föranleda, skola blifva farliga prejudica-
ter för framtiden, kän jag dock icke Under¬
låta, då jag finnér den af ConstitutionsUt-
skottet yttrade öfvertygelse i collision med
hvad från andra håll blifvit yttradt, och då
jag ser vida större våda i ConstitutionsUt*
skottets handlingssätt, än i sjelfva de afvi-
kelser Från Grundlagarnes föreskrift, som ha¬
de kunnat vara att anmärka, att genom re¬
servation till Protocollet förklara mitt o*
gillande af ConstitutionsUtskottets Betän¬
kande.
Friherre Stael, Friherre Hjerta, Axel
Och Herr Flach, Eric, förenade sig med Gref¬
ve von Shvrerin.
Herr Flach, Carl: Jag har redan i
förra plenum, då denna fråga förevar, yt¬
trat, att jag ogillar ConstitutionsUtskot¬
tets förnekande af enskilda Utskotts-Leda*
möters rätt, att afgifva särskildta yttranden
som till Stånden åtfölja Utskottens Betänkan*
den. Denna rätt, i Grundlagen förvarad, bör ej
af ConstitutionsUtskottet förnärmas; i Laglig
t C! CJ
lorm, genom Konungs och Ständers gemen¬
samma beslut, kan den först ändras men ej
dessförinnan nndergå någon annan tydning
Den 20 Jåli f. nu
än den bokstafliga i 57 §. RiksdagsOrdr.in-
gen. Jag förenar mig således med hvad
Kerr Grefve Schwerin så utförligt och val
yttrat,- samt anballer, att min reservation
mot detta ConstitutionsUtskottets beslut,
må i Protocollet blifva antecknad.
Herr Friherre af Wetterstedt, Gustaft
Jag vågar blott utbedja mig några fä ögon¬
blick al Högloft. Ridderskapets och Adelns
uppmärksamhet.' Om, på sätt en Värd Le*
damot yttrat, det är afgjordt och bestämde,
att tidens anda hade kraft anmärkningar e-
rnot StatsRådets Ledamöter, att Constitutions*
Utskottet således har misskännt den, och
genom underlåtna anmärkningar skadat i
stället för att gagna, så instämmer äfven
jag med samma varda Ledamot i den ön¬
skan, att dessa så högt påkallade anmärk*
-ningar hade blifvit gjorda. Derigenom
skulle den följd uppkommit, som hvarje
medborgare, ehvad hans ställning inom.
samhället må vara, äger så väl. för sin egen,
som för det allmännas säkerhet, ratt att
kräfva, den nämligen, att lå besvara gjor-
da beskyllningar, att framställa skäl för si¬
na handlingar emot obevista slutföljder af
deras resultater, och med ett ord, att, ef¬
ter sakens utredda förhållande, få vädja till
allmänhetens oväldiga domslut. Jag är öf-
yertygad, att ingen Embetsman af dem,
soia
/
Den 20 Juli e. nu 39?
so,m vid detta tillfälje kommit eller kun¬
nat komma' i fråga, ej nied glädje skall
mota hvarje anmärkning, från hvad hail
han än må-komma, och äfven veta att be¬
svara den.
jag vill ej ingå i någon pröfning af
de skäl, som legat till grund för Constitu-
tjonsUtskottets Betänkande, till följe af Bä¬
ron Stanis gjorda motion. Jag vill endast
yttra några ord om den tidpunkt, sorn blif¬
vit vald för deritia sednare. Jag tror, att
de-n rättighet, sorn enligt loyidé §. i Re»
geringsForhren, ar hvarje enskild Riksdags¬
man leornad, att, på det i föregående £. ,
stadgade sätt, göra anmärkning mot Stats-
Rudets--Ledamöter, för alt svara mot sitt
ändamål, endast bör begagnas, innan Con-
S ti tutio nsU tsk ottet till Riksens Ständer in¬
kommit med sitt slutliga Yttrande, till föl¬
je af granskningen af StatsRådets Proto-
coll. När detta iakttages, så får anmärk¬
ningen ätmindstone den påföljd, att dea
fäster ConstitutionstJtskothets närmare upp¬
märksamhet, vid genomläsningen af de hand¬
lingar, som äga gemenskap med den öfver-
klagade åtgärden. I annat fall, och om, i
likhet med hvad nu skett, anmärkningen
göres vid föredragningen af ett Constitu-
tionslJtskoLtets Betänkande, sorn frikänner
StatsRådets Ledamöter från ali ansvarig»
Ridd.jo. Ad. Frotoc, 113. 114.
het, så är det ej tänkbart att detta Utskott skulle»
i några lösligen framställda beskyllningar,
lia nita någon säkrare ledning för dess be¬
slut än i sjelfva StatsRådels Protocoll.
Likväl äro Embetsman öppet nämnde så¬
som förtjenande anmärkning, o-ch de äga ej
en gång rätt att inom det Stand, der an¬
märkningen skett, påkalla skälens allmängö¬
rande, för att sålunda fa besvara dem.
Alla d essa anledningar hafva gifvit ett stöd
åt min nu yttrade ofvertygel»e.
Jag kan deruti bedraga mig, men det
Jeunna vi alla.
Jag har, törhända, redan för länge up¬
pehållit mi g vid ett ämne, som mången
torde anse for min egen sak. Jag har blott
enomständiglutätt tillägga: hvarföre harden
Ledamot, sorn gjort anmärkningen emot
tvänne föredragande Embetsman inom Stats-
llådet, ej sträckt detsamma till Stat-Rådets
öfriga Ledamöter?^ Såsom sjelf varande
Ledamot deraf har jag deltagit i de beslut,
Sorn förnämligast synas ligga till grund för
Herr Friherre Staéls anförande, och jag
skall aldrig tveka, att med de tvänne akt¬
ningsvärda män,»om nu varit i fråga, alltid
dela både ansvar och förebråelser. Med
de tänkesätt, som städse skola leda min
vandel och mina handlingar, skall jag
vara beredd att möta hvarje inkast, hvarje
i laglig ordning gjord anmärkning och
Den 20 Juli. e. m.
m
lika så litet afskräckas derutaf, som dåcaS
af ögonblickligt bifall.
Grefve von Schwerin: Då den värda
Talaren, som sist yttrade sig, ansett sig kunna
gifva åt hvad jag sagt om tidens anda, en
tydning så foga instämmande med mina af-
sigter, har jag förmodligen otydligt fram¬
ställt min tanka. Jag ville blott tillkänna¬
gifva att, i min öfvertygelse, tidens anda
fordrar förtroende tiil Folkets loyauté och
hederskänsla.
Herr Friherre af Wetterstedt: Jag 'bet
Herr Grefven vara försäkrad, att jag ej ve¬
lat taga orden annoilunda än jag hörk
dem.
Friherre Stael: Friherre Wetterstedt
har sagt det vara olämpligt göra anmärk¬
ningar emot StatsRådet etc. sed au Consti-
tutionsITt kottet inkommit med sitt Betän¬
kande; härtill finnes likväl ingen anledning
i Grundlagen, tvärtom anser jag att man
bör afvakta ConstitutionsUt«kotlets Yttran¬
de, i den förmodan, att det intet underlå¬
ter gora anmärkningar, der anledning till
sådana finnes, men då det är möjligt att
Ut kottet kan misstaga sig, så kan enskild
Ledamot icke batagas anmäla sådant sora
undfallit Utskottets uppmärksamhet; nu i
detta fallet hade likväl ett annat Utskott i
Den £o Jali. e, m,
förväg uppgifvit sådana omständigheter, sont
förtjent att: icke utan afseende af Constitu»
tion&Ulskottet lemnäs.
Friherre af Wetterstedt: Jag får hioff
anmärka, att jag ej sade det vara olämpligt,
men att min öfvertygelse var sådan.
Grefve von Schwerin: Jag anhåller
att slutligen få i Protocollet antecknadt, att,
om ConstitutionsUtsfeottet, då det, utan
namngifvande af personer, anmärkte att
Rubriker på målen felade i vissa Piotocoll,
ock hade i generella termer omnämnt
de tvänne omständigheter, som varit att an¬
märka, så hade å den andra sidan den o-
behagligheten kunnat undvikas att uppgif¬
va namn.
Herr Flach, Carl: Jug' förenar mig å
»vo med hvad Herr Grefve von Schwe¬
rin nu yttrat. Hade ConstitutionsUtskot*
tet, efter granskningen af StatsRådets Pro-
tocoll, fullgjort den pligt, att framställa
för R>‘k'ens Ständer en generel Tableau öf¬
ver hvad deraf funnits anmärkningsvärdt,
och härtill fogat en anvisning till politiska
och många andra skäl, som allmänheten ej
kan känna; då hade nationens Representan¬
ter, tillfredsställde öfver ett med Grundla-
ppn enligt behandlingssätt, visserligen icke
Äskat några ytterligare åtgärder, och då ha¬
de man äfven undvikit obehagligheten af
stt personalisera. Men dä Constitutions-
Utskottet alldeles frångått denna safternas
ordning, itro Riksens Ständer, hvars hand¬
lingar af nationen skola bedo unnas, liksom
påtrugade den för oss alla oangenäma nöd¬
vändighet, att sjelfva, på sätt na skedt är,
bevaka, vara rättigheter,.
Friherre Cederström, Rudolf: Def;
förundrar mig att höra det någon enskild
person åtager sig att föreskrifva Constitu-
tionsUtskotlet hvad det skulle göra eller
icke göra. Göns lita tion sUtskottet har, in¬
nan Friherre Staqls anmärkning, fästat upp¬
märksamhet vid frågorna om nederlaget för
Bomullsvarorna och om Bräavinsinförskrif-
ningen. Det har vid, granskningen erfarit,
att man hade derom bland allmänheten
mycket orediga och origtiga begrepp, och
att till och med anledningarna till det som
så mycket öfverklagades, varit till betydan¬
de del g i foa af Riksens Stander sjelfva.
Utskottet skulle icke heller hafva ansett
sig handla rättvist, om det underlåtit att
besinna i hvad tid dessa anstalter blifvit
vidtagna, nämligen då Sveriges inre om¬
ständigheter ännu så oundvikligen berodde
af de yttre: och Utskottet hade på sådana
grunder ansett någon anmärkning deremot
icke behörig, utan tvärtom funnit, nar alla
sammanlades, det nu tadlade Konungen
902
Den 2o Juli e. m•
Rådgifvare hafva såsom värdiga män förhål¬
lit sig.
Herr Flach, Carl; I anledning af den
förundran som mitt Yt rande \ rickt: hos
Friherre Rudolf Cederström, får jag blott
erinra, att jag yttrat mig alldeles lika med
HofCanzleren Friherre Wetterstedt, Herr
Grefve Schwerin och flera andra Ridder-
skapets och Adelns Ledamöter, hvilka alla
instämt i den önskan, att ConstilutionsUi-
skotteh förhållit sig annorlunda.
ConstitutionsUtskottets Memorial lades
härefter till handlingarna.
Vidare föredrogs ett Memorial fiån
ConstitutiOmUtskottet, af den 19 denries,
med förmälan, att det Hogvördiga Prest-
Ståndet den 17 Juli återremitterat Ut¬
skottets Memorial, angående förrättad gransk¬
ning af StatsRadets PiotocoU, dels i an-
Jedning af Professor Forss» lis anmärkning,
att det af Utskottet nyttjade ordet Decharge
icke vore lämpligt, enär han ingenstädes i
Grundlagana funnit alt Riksens Ständer hvar¬
ken äga skylaighet ellei rättighet att gifva den;
delsianlc».! ing af emot decharge» gjmda erin¬
ringar till PrestStåndets P ojocoll af Pro¬
sten, Lectoren Fitibe . g, grundande sig på Sär-
»kildtaUtskottr ts, i des^-Betänkande f >i etedda,
uppgifver; föiklaröndps U.tskottet, i afseende
Ven 20 Juli e. m.
g05
på det sednare ämnet, någon återremiss ic¬
ke hafva bort äga rum, enär Utskottets
Utlåtande om decharge’.! ej är af egenskap
att blifva ett föremål for Riksens Ständeis
pröfning, och formen för anmärkningar in¬
om RiksStånden emot StatsRadets Leda¬
möter finnes i 29 §. Riksdagsordningen sär¬
skildt föreskrifven; och föreslåendes, med
anledning af Professoren Forssels erinran,
att ehuru Utskottet af 76 §. Riksdagsord¬
ningen ansett sig äga full anledning att nyt-
l ju ordet decharge, formeln för densamma måt¬
te, i likhet med de vid de tvänne sistförflutna
Riksdagar nyttjade ordalag, blifva följan¬
de: ’’att då ConstitulionsUtskottet vid gransk¬
ningen af StatsRådets Protocoll funnit in¬
gen anmärkning böra äga rum, har det an¬
sett, i stöd af 76 §. i Riksdagsordningen,
all ansvarighet för StatsRådets Ledamöter,
Föredragande, och Konungens Rådgifvare i
Commandomål, för utöfningen af deras Em¬
beten intill denna dag, då detta nu till ända
lupna Riksmöte börjades, hafva upphört.”
Uppå gjord proposition godkändes den
föreslagna redactionsförändringen, hvilken
skulle Expeditionsutskott till efterrättelse
meddelas, och Memorialet lades för öfrigt
till handlingarna.
S°4
Per 2o Juli r. m.
'Upplästes ett Memorial fran Constitu*
tionsUtskattet af förlidne gärdägj innefat¬
tande dess Utlåtande rörande Ilerr Landt*
Marskalkens vägran af proposition i Plenum
flen 17 dennes d det gjorda yrkandet att
ConstitnliorisUtskottet mätte åläggas inkom¬
ma med upplysning om orsakerna, hvarfö¬
re detsamma vägrat en af sina Ledamöter,
att i frågan rörande decharge för StatsRå-
det, vid Utskottets Memorial bifoga ett sär¬
skildt yttrande: innefattande hufvudsakligen^
uppå utförligen angifna skäl, att dä, i fall,
der ett Utskott handlar med Riksens Stän¬
ders rätt, ets dess medgifvande af ett åläg¬
gande af förklaring ä ena sidan, skulle in¬
nebära ett medgifvande af ett Ständs om¬
döme å den andra, hvilket ej skulle vara
annat än ett Riksens Ständers domslut öf¬
ver Riksens Ständer, och då ett Stånds-beslut
till infordrande frän ConstitutionsUtskottet
af den nu i fråga ställda förklaring, anses
af Utskottet stridan,de emot Grundlagens
tydliga lydelse i 106 och toy £. §. Rege-
ringsFormen, der ConstitutionsUtskottet ,
Oph således ingen annan, är bokstafligen för¬
ordnad): till profvare af StatsRådetS förhål¬
lande; får Utskottet, i stöd af den rättig¬
het 55 §. Riksdagsordningen detsamma til¬
lägger, vördsamt förklara den yrkade pro¬
positionen stridig mot Grundlagarna och
Herr LandtMarskalkens vägran dermed öf¬
verensstämmande.
' Dsrt Zo~ Juli. e. M,
905
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard:
I förra Plenum har jag yttrat min reser¬
vation i anseeende till Ccr..-UtutionsUtskot-
tets vägran, att låta 2:ne des Ledamöters
särskilda tankar åtfölja Utskottets Betänkan¬
de. .Nu får jag äfven göra min reservation
1 afseende på Statsutskott ets i r.n upplästa
Betänkande yttiade påstående, att det icke
vore pligtigt uppgifva de af Ridderskapet
och Adeln önskade skäl för denna dpss vä-,
gran. Då ingen §., ingen-enda lad i Grund¬
lagen kunnat uppsökas, sbjn. skäl för Gon-.
stitutionsUtskottets vägrar, var väl ingen
fordran ‘mera rimlig och ingen, mindre in-
constitutiohel än Riddi rskapets och Adelns,
att af ConstitutionsUtskostet erhålla upplys¬
ning om de skäl, sorn grundlagt Utskottets
Beslut. Ridderskapet och Adeln kunde sjelf
icke i Grundlagarna uppsöka ett stadgan¬
de, Som Åer icke fanns,, men det
som det fann, rörande denna fråga, var
rakt stridande mot Utskottets, Beslut. 57
§. Riksdagsordningen, stadgar uttryckligen,
att vill Ledamot, sorn ej i ett Utskotts fat¬
tade beslut instämt, sin särskilda tanka hos
Ståndet anmäla, stande det honom fritt,
genom särskildt Memorial eller Dictamen
till Protocollet, hvilket må Utskottets Be¬
slut åtfölja. Här göres intet undantag för
ConstitutionsUtskottet, icke heller finnes på
något annat ställe i Grundlagarna något
sådant undantag stadgadt. Lika så liv
go6
Den 20■ Juli e. m..
tet finnes något stadgande, som berättigar Ut-
skottetalt på begäran icke lemna Ståtujen upp¬
lysning om skälen för de.-s beslut, när det¬
ta ej directe angår sjelfva gransknin¬
gen af StatsRådets ProtocoU. Gonstitutions-
Utskottet har redan af Grundlagens bokstaf
erhållit sä mycken, kanhända hittills älven:
gagnelig magt, att det ej bör genom re-
dactionerän vidare- utöfver boksta (liga stad¬
gandet utsträcka den. Jag inser val med
Grundlagens esprit vara öfverensstämmande
att fortkomma sä mycket, som med Rik¬
sens Ständers frihet och rättigheter kanva-
ra enligt, discussioner i Plena om personer.
D-uf öre hade Utskottets 2:ne Ledamöter.»
särskildta Betänkanden med anmärkningar ej
Hort fä blifva ett ventilationsämne i Stän¬
dens plena; men detta hade ej kunnat hin¬
dra dem, att meddelas ad notitiam och så
läggas till handlingarna. I allt fall kan Ut¬
skottets förklarande, att det ej vöre berätti-
gadt lemna den äskade upplysningen om
skälen för sitt beslut ej en gång försvaras
genom deductioner af lagens esprit. Detta
ConstitutionsUtskottels egenmägtiga förfa¬
rande kontrasterar allt för mycket med den
liberalitet, som Riksens Ständer vid denna
Riksdag fatt röna frän Regeringens sida.
Jag reserverar mig derföre mot Constitu-
tionsUtskottets beslut såsom ett farligt pre-
judicat.
Den 20 *• m-
907
Herr Våhlman, Otto Fredrih: Ehuru
jag med uppmärksamhet af hört Constitu-
tionsUCskottets nu upplästa förklaring,
är jag dock, långt ifrån att finna de af
Utskottet framställda skäl tillfredsstäl¬
lande, än mer öfvertygad att bemäldta Hög¬
loft. Utskott gjort verkliga misstag och af-
vikelser frän Grundlagarnas tydliga före¬
skrift. RiksdagsOrdningens 57 §. lemnar
ganska bestämdt hvar och en UtskottsLeda-
mot rättighet, att låta sin särskilda me¬
ning till Riksstånden åtlölja Utskottets Be¬
tänkande. När i Grundlagarna icke ett en¬
da ord förekommer, sorn frän denna rät¬
tighet utesluter Ledamöter af Constitutions-
Utskottet, så vet jag icke med hvad skäl Con-
stitutionsUtf kottet tillåtit sig vägra några dess
Ledamöter begagna denna deras i Grundlagen
förvarade rättighet. Om det kan medgifvas,
att ClonstitutionsUtskottet sålunda äger, tvärt¬
emot RegeringsFormens ordalydelse, förkla¬
ra dess mening par analogie af andra slut¬
satser eller med åberopande af dess esprit,
så sluta vi med att icke äga någon Grund¬
lag elier åtmindstone med att icke efterlef¬
va den vi besvurit. Det vore ock att med¬
gifva Constituti nsUt»kottet en magt, som
icke en gång Konung och Ständer gemen¬
samt äga, nämligen att förändra Grundla¬
garna annorlunda än på det «ätt i dem Ha¬
nes lö- eskvifvet. Den våda vår Constitutio-
nella frihet foper ;enoa ett sådant förfa¬
rande, är lu-L att inse. Men jag anhåller
90" Ben 2o Juli é. m.
derjemte att genom framställande af ett ex-
« empel, få vördsamt underställa Ridderska-
pet och Adeln, till hvilken grad af orätt¬
visa det skulle kunna leda om man med*
gaf ConstitutionsUtskot-tet den rättighet, att-
kunna vägra några Ledamöter fa sin tanka
i dagsljuset. Föreställom oss ett Gonstitu-
tionsUtskott, hvars liesta eller verksammaste
Ledamöter ledas af hämndlystnad; person¬
ligt hat eller afund till en eller liera af
StatsRådet, hvilken händelse är ganska möj*
lig att någon gång inträffa. Ont nu dessa,,
för att tillfredsställa ett lågt begär till för¬
följelse, lyckades att inom ConstitutionsUt-
skottet genomdrifva det beslut, att en eller
flera förtjenstfulla rediiga män af StatsRa-
det skulle ställas för RiksRätt, eller hvad
jag anser iner betänkligt, hos Riksens Stän¬
der anmälas, för- att genom Ständernas un¬
derdåniga anhållan utan föregående under¬
sökning skiljas ifrån Konungens höga för¬
troende; så kunde ju da, med samma skrål
som nu skett, en eller flera af Utskottets
Ledamöter, sorn ägde nog mod oeh heder
för att sätta sig emot en rådande factioiis
låga försök att missleda allmänna omdö¬
met, vägra att till Riksens Ständer afgifva
sin särskilda mening, hvilken kunnat upp¬
lysa om det rätta förhållandet; och följden
felefve ju den, att Rikets högsta Embets¬
man kunde af allmänna opinionen fråndö-
mas heder, och ära, utan att en gång äga
Den 20 Juli e. m.
909
den rätt sorn Lagen förvarar den största
brottsling att få försvara sig? Constitutions-
Utskottet kunde äfven i ett sådant fall anse
sig icke behöfva lemna några skäl för sin
anmälan; och följden af allt detta klefve,
att en rättskaffens man hade föga tillfreds¬
ställelse af, att i Statens vigtigaste värf
uppoffra sin tid, hälsa och lugn. Att Corr-
siitutionsUtskottet äger med Ständers rätt
afgöra, huruvida någon ai StatsRådet skall
för RiksRätt ställas, är en sanning; men der¬
emot far jag erinra, att bemäldta Utskott
alldeles icke har afgörande magt,-då fråga
uppstår, alt hos Kongl. Majit i underdå¬
nighet anmäla Ständernas önskan om en el¬
ler fleras skiljande från sina Embeten. I
detta sednare fall skall fragan genom be¬
slut i RiksStåndens Idena afgöras. Och
hvad anolagi eller esprit kan .väl Utskottet
åberopa, att i detta fall hindra någon dess
Ledamot att till Riksens Ständer afgifva
särskildt yttrande. Då jag nu icke yrkar
förändring af GonstilutionsUtskottets så kal¬
lade decharge, emedan jag anser Utskottet
i detta fall besluta med Riksens Ständers
rätt, vill jag endast hafva nrin reservation
förvarad, att jag högtidligen protesterar e-
■mot bemäldta Utskotts ofvannämnda förfa¬
rande såsom i min tanka alldeles Lagstri-
digt: och förklarar tillika, att om jag vore
Ledamot af oftanämnda Utskott, och hade
funnit skäl att skilja mig fran pluraliteten
*s
9*o Ven 20 Juli e. m.
mening, underkastade jag inig aldrig Ut-
sk ■ titels vägran att till RiksStånden afgif¬
va mitt särskildta yttrande; ty det kunde ic¬
ke falla mig in, alt begära tillåtelse om
något, hvartill RegeringsFormcn mig be-
rattigar; det är endast en skyldighet att till
uppläsning anmäla sitt särskildta votum förr
ärt d*-t kan från Utskottet afsändas. Öfver-
tygad att U institutirtnsUtskottets afsigt va¬
rit alt snarare förekomma än bereda oblida
mild omen öfver någon sorn säkerligen ic¬
ke förtjent att se sina åtgärder beskuggas,
tror jag dock att sådant kari blifva en följd
ar ConstiintionslTtskottets handlingssätt. Jag
hein.-täller till livar och en att sjelf afgöra
o a någon man af ära finnes, som icke
heldre skulle önska att se sina åtgärder
rakt framställda såsom felaktiga, än ivndan-
dölj da på ett sätt att omdömet derom
mäste förblifva tvetydigt, I förra fallet kan
hail försvara sina steg, i det sednare är han
ett mål för klander och missnöje, nts-n att
Äga tillfälle upplysa om det rätta förhållan¬
det. ÄFfen det\ redligaste och mest för-
tjer.te mannen kan misstaga sig och göra
felsteg. De är<> lättare att inse efteråt än
på förhand Men han kan icke dess min¬
dre vara berättigad till allmän aktning och
erkänsla, hvilken han ock i sådant fall kan
hos Svenska Nationen påräkna, dä han
blott har tillfälle, att i dagen lägga sina
handlingar och de motiv, hvaraf han varit
Den 20 Juli e. m.
ledd. Den besynnerliga rigtning detta ä»
reride fått och hvartill jig anser Constittx-
tionsUtskottet egentligen hafva gifvit anled¬
ning, gör att filan lätt kur.de falla på den
tankan, att Ledamöter af StatsRådet säkrast
Undgå all anmärkning af Riksens Ständer,
om de sofvande elier med Wira-Spel för¬
nöta tiden, i stället för att lipp offra den i
Statens vigtiga värf. Sådant skall ålmin ds.'to-
ej blifva uppmuntrande för den sorn blott
genom egen skicklighet och möda bereder
sig vägen lill en bekymmersam och visst ic¬
ke afundsvärd plats. Då jig för Eder, mi¬
na Herrar, vågar framställa mina tänkesätt
öfver ett högst granlaga ämne, kan jag ic¬
ke heller förtiga, att jag an.-eT Coirstifti-
tionslJtskottet hafva afvikit från en fbre-
skrifven formalitet uti sjelfva sättet att yt¬
tra sig otti Regeringens Ledamöter. Sedan
Utskottet sagt, att det vid granskningen af
Stat^Rådets Protöcoll icke funnit skäl til
någon anmärkning, före-lår det icke dess
mindre att Riksens Ständer skola i under¬
dånighet anhålla, att vederbörande Embets¬
verk» hörande i vigtiga frågor noga må
blifva iakttaget, samt att Diarier Öfver må¬
len måtte redigt furås. Om jag ock kun¬
de medgifva, att detta icke innefattar an¬
märkning öfver det f rflötna, och således
ingen motsägelse af Utskottets första förkla¬
rande, har likväl ConstUntioTisUtskottet vid
delta tillfälle afvikit från föreskrifterna i Re-
912
Den 20 Juli e.m.
gerin g* Formens 106 och 107. $, §. som
tydr-ligen be limma sältet för Utskottets
titia tande. Den »lindsta afvikelse frän .or¬
dalydelsen, i fii Grundlag, medförer vanli¬
gen de vadiiga.Tte följder för friheten, ty
dörren öppnas derigenom till oordning,
och gramén försvinner så väl för ett fölks
rättigheter soni dess skyldigheter; ehuru
-Riksens Ständer i detta hänsende nu intet
hafva aU befara, då hvar och en vet, att
den Furste , sorn redan gjort sig berätti¬
gad till Nationens beundran och erkänsla,
bland andra stora egenskaper äfven förenar
dea hos Regpnter siillsVnta, alt vara Fri¬
hetens värt och försvarare. Men, mine
Herrar, det är icke blott på ögonblickets
kraf, afseende bör —
göras.
&wiq» Om hvad som
nu handt, äfven i en framtid skulle såsom
prejudicat kunna äga ‘rum, så skall förr el¬
der sednare deraf ovilkorligen följa för bi¬
sten aF Svea Folks dyrbaraste rättigheter,
nämligen att utan klander af Koiiungeps
höga beslut kunna ställa dess Rådgifvare
till ansvar, öm de åsidosatt Rikets sanna för¬
del eller för Regentens Öra undandöijt san¬
ningens kraftiga språk; att låta till Thro¬
nell framtränga icke blott smickrande lof¬
tal Öfver de mått och steg sorn blifvit vid¬
tagna, utan äfven i Regentens hand kunna
nedlägga sina bekymmer och hoppfulla
önskningar om nödvändiga rättelser af det
för-
-V..
Den *20 Juli. e. itt, 913
forflittilä. Redan torde skälen vara tillräck¬
ligen utvecklade hvarföre jag protesterar e-
inot ConstitutionsUtskottets handlingssätt,
och hvilka jag anser tillräckliga för Rid»
derskapet och Adeln att kunna detsamma
ocilla, åtinindstone att dervid göra reserva¬
tion.
jag vågar hoppad, att ingen bland é»
der, mine Herrar, misskänner mina afsigter
derföre, att jag, ehuru Tjensteman* nu yt¬
trat mig med samma frimodighet som all¬
tid då jag haft äran underställa Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln mina tankar. Må det
tillåtas mig blott vördsamt erinra, att jag
på detta rum endast anser mig såsom Na¬
tionens Representant, och att jig dessutom
väl kan upphöra att vara Tjensteman, men
'aldrig att vära Svensk■.
Herr Flach, Eric: 1 en fråga, vidi
hvars afgörande det af den inre hushålls-
ställningen verkligt lidande Svenska Folket
har en alfvarsam blick fästad på flen kraft,
hvarmed Riksens Ständer bevara dess Con-
sliturionella frihet, kan jag ej, utan fruktan
för en åsidosatt»Riksdagsmånnapligt, under¬
låta, alt högtidligen förklara min förundran
deröfver, att sjelfva ConstitulionsUtskotteÉ
vågar förnärma Rikets Grundlagar, i vägran¬
det för nåvon dess Ledamot att låta sin
C
Ridd. o. sid* Fröt. 115. 116.
9*4
Den 20 Juli #. ro.
enskilda tanka åtfölja Utskottets allmänna
till RiksStånden; och att jag, såsom Repre¬
sentant af ett under Aristokratien ännu ej
nedtryckt folk, protesterar mot Utskottets
Betänkande, och vördsamt anmäler min re¬
servation till Protocollet.
Herr Cederschöld, Pehr Gustaf: Af
det upplästa Betänkandet från Högloft. Con-
stitutionsUtskottet finner jag, ej utan oro ,
att Utskottet söker tillskansa sig en större
magt än Grundlagarne medgifva. Utskottet
vill nämligen, bland annat, tillvälla sig rät¬
ten, att ensamt afgöra, om någon af Le¬
damöterna ellet Föredragande i StatsRådet
bör för sitt förhållande ställas till ansvar,
«ller hos Konungen i underdånighet anmä¬
las till endtledigande från Embetet: en rätt,
som Riksens Ständer på flera ställen i
Grundlagarna äga för sig förvarad. De 2:ne
paragrapher, som egentligen handla oitt
detta ämne, och hvilka Utskottet sjelf åbe¬
ropar såsom grund för sitt påstående, sko¬
la just tjena mig till bevis. Dessa äro Re-
geringsFormens 107 §. och 29 §. af Riks*
dagsOrdningen. Der heter det; ”Frågor u-
ti detta ämne’’ (nämligen om StatsRåder*
•lier StatsSecreterares otillbörliga förhållan¬
de) ”kunna icke af Riksens Stän¬
der afgöras förr, än sistnämnde (Constitu-
tions)Utskott deröfver blifvit hördt.” Man
finner häraf tydligt, att ConstitutionsUt-
Dtrt 20 Juli. <?* m,
skottet endast har att utlåta sig; men att
det tillkommer ingalunda Utskottet, utan
»blott Riksens Ständer att afgöra, Men rät-
atea att afgöra kan omöjligen, innebära nöd-
Ivändigheten att blott bekräfta Utskottet?
I utlåtande: den måste nöd vändigt äfvert innefatta
I rättigheten att förkasta, .lag fot min del
. kan således alldeles icke 1 Grund lagarna se någon
J nödvändighet för Riksens Ständer, att ovil*
£ korligen låta bero vid ConstimtionsUtskot-
tets Utlåtande i ett så heskalFadt utål Sotn
detta; utan är fullkomligen öfVertygad, ajtt
det Betänkande, sorn Utskottet ml afgifvit.,
ingalunda skulle, enligt Grundlagen, kunna
hindra Höglofl. Ridderskapet och Adelp
att fatta hvilket beslut, sorn godt kunde
synas.
Jag föranledes till dessa anmärkningar
d tmot ConstitutionsUtskottets Betänkande,
I icke derföre sorn ansåge jag den sak, hvil¬
hem först foranledt detsamma, af sådan vigt
i att den kan påkalla nya åtgärder; titan jqg
har blott velat söka förekomma, att ett
dylikt handlingssätt ej må blifva prejudikat
för framtida ConstitutionslJtskott att ut¬
sträcka sin magt utöfver de gränsor, Sorn i
Grundlagarna finnas utstakade.
Medelst yttrandet af denna min sa,r*
kilda mening, får jag för min del vör£-
ammast till Protocollet reserver a f»ig*
f)i6 Den 2o Juli e. ni.
Friherre Stael, von Hollstein: Constitm
tionsUtskottet grundar sitt tagna beslut på
29 §. Riksdagsordningen, som Utskottet anser
tillägga detsamma Riksens Ständers beslutande
rätt. Denna §. innefattar 5:ne särskilda momen¬
ter, det fots ta huru Grundlagsfrågor skola
behandlas derefter, beredas af Constitutions-
Utskottet, men afgöras af Ständerna oell
sanctioneras af Konungen. Härutinnan ä-
ger ConstitutionsUtskottet således icke beslu¬
tande rätt,icke heller i andra momentet rörande
anmärkning emot StatsRådet etc. Det äger
väl, enligt 106 §. Regeringsformen, att stäl¬
la vederbörande under tilltal vid RiksRätt,
detta dock utan att öfverlemna sådant till
Ständernas pröfning, men. sådana anmärk¬
ningar sorn enskilde Ledamöter göra, enligt
107 §., de böra af Ständerna afgöras, dock
icke förr än ConstitutionsUtskottet blif¬
vit bordt; det tredje momentet återstår, och
häruti är ConstitutionsUtskottet tilldeldt
Ständernas beslutande rätt; detta rörer en¬
dast den händelse, då inom Stånden olika
begrepp uppstå om Grundlagens rätta
mening: häraf synes, att den beslutande
lätt ConstitutionsUtskottet trot sig äga, är
inskränkt inom trånga gränsor.
Friherre Cederström, Jacob: Efter dfe
många reservationer som blifvit gjorda, tor¬
de det förefalla flera af Höglofl. Ridderska-
pet och Adeln besynnerligt att jag, som re¬
dan förut reserverat mig emot Utskottets be¬
Den 20 Juli é. m, 917
slut, likväl icke såsom olagligt, utan sorn
mindre liberalt, nu gär att bevisa det Ut¬
skottet haft rättighet vägra mig få viddess
Betänkande bifoga min stridiga tanka.
Efter 106 §. RegeringsFormen beslutar
{Utskottet med Riksens Ständers rätt, huru*
i vida en eller flera af StatsRådets Ledamö-
[ tér skola ställas till ansvar inför Riks-
Rätten,
Enligt 107 §. RegeringsFormen pröf-
var Utskottet med lika magt och rätt, om
någon anmärkning finnes, sorn är af egen¬
skap att böra till Plena anmälas, och Ut¬
skottets, det är, dess pluralitets beslut, kan
uti intetdera fallet i Ståndens Plena än¬
dras.
Om frågor rörande anmärkning mot en
eller flera af StatsRådets Ledamöter i Stån¬
dens Plena eller något annat Utskott vid
ConstitutionsUtskottet väckas i den form
och de ordalag, som i 99 §. Riksdagsord¬
ningen är föreskrifvet, kan Utskottets ålig¬
ganden deraf icke förändras; ty om en så¬
dan till Utskottet remitterad anmärkning är
af beskaffenhet, att Utskottet pröfvar det
en eller flera af StatsRådets Ledamöter der¬
före böra ställas under RiksRätt, så åligger
det Utskottet, att derom foga anstalt i den
ordnin g lagen föreskrifver, utan att inhäm
Den 20 Juli e, m.
ta Standen» afgörande: pröfvar Utskottet en
salunda gjord anmärkning ogrundad, Jern¬
näs Standen dei af Utskottets beslut, men
icke af sjelfva anmärkningen: endast vid de
tillfället], då Utskottet enligt 107 §. Rege-
ringsFormen till Ståndens Plena anmält an-
markningar emot en eller flera af StatsRådets
Ledamöter, äga Stånden rätt att besluta i,
' v
sådana ämnen, och äfven dä är denna be¬
slutande rätt inskränkt ine mbesvarande af
den frågan: Vill Ståndet, med anledning
af den gjorda anmärkningen, bos Hans
Maj:t Konungen begära, att den eiler de af
StatsRådets Ledamöter blifva frän deras,
Embeten sulde? Utskottet äger således
ensamt ratt att pröfva, så väl de anmärk¬
ningar snut i Stånden väckas, som dem,
hvilka vid läsningen af StatsRådets Proto-
coll inom Utskottet af dess Ledamöter
göras. Utskottet äger således likaledes rät¬
tig* c;t att vägia en en kihl, att Så sin sär¬
skilda tanka bifogad Utskottets Betänkan¬
de, då det ar^ser den innefatta en anmärk¬
ning uti ett ämne, der pluraliteten icke an¬
sett anmärkning böra äga mm,
Utskottet bar likväl, enligt min tanka,
kunnat tillåta enskilda att fa sina skiljaktiga
meningar vid dess Betänkande bifogade, så¬
som bevis på deras enskildta tänkesätt, hvil¬
ket likväl icke på mindsta sätt kunnat för¬
anleda någon ändring i det beslut, som af
Utskottet blifvit fattadt. Men i sådant fall
Dep so Juli e-
m.
9 VS
hade Utskottet bort underrätta Ståndens
plena oin detta förhållande, ty jag har för¬
märkt, att man utan kännedom af sakens
verkliga beskaffenhet önskar att kunna öfver
densamma besluta. En värd Ledamot har
yttrat, att han icke skulle hafva låtit för¬
hindra sig af Utskottets beslut från att fl
sin enskilda tanka till Stånden, hvilket yt¬
trande endast bevisar, att den värda Leda¬
moten icke känner Lagens föreskrift. 29
§. Riksdagsordningen föreskrifver formen,
under hvilken anmärkning af enskilda färgöra?;
från min bänk .uppläst, hade min i Utskot¬
tet stridiga tanka varit i olaglig form gjord
anmärkning, som icke ens kunnat af Stån¬
det opåtalt upptagas; åtföljande Utskottets
Betänkande hade den endast varit ett till-
kännagifvande af min enskilda tanka utan
all påföljd. Då Friherre Staél gjorde sin
anmärkning, erinrade jäg det olagliga i
formen, hvilket då af honom rattades: och
som jag känner Lagens föreskrift, så är jag
icke nog obetänksam é$t åsidosätta dess i-
akttagande. Det har blifvit yltradt, att Ut-
skottét sött tillvälla’sig för stor magt, och be¬
taga RiksStånden deras pröfnings- och af¬
görande rätt uti frågor om anmärkning é-
mot en eller flera af StatsRådets Ledamö¬
ter: men deri kan jag icke instämma, ty
då pröfningen måste ske genom läsning åf
StatsRådets Protocoll och dessa Protocoll
icke få framläggas i Ståndens Plena,' så kan
$20
Den 20 Juli e. ns.
Jag ej finna, huru Stånden deröfver hunna
ingå i pröfning eller besluta; det blir så*
ledes endast på af enskilda utspridda ryk¬
ten sorn besluten inom Ständen kunde fat¬
tas, och en sådan sakernas ordning har
visst aldrig varit Lagstiftarens mening att
införa.
Jag tror mig som medborgare icke gif¬
va någon efter i värma för Landets val,
men tror det vara otillbörligt, att genom
en otidigt tillämpad värma söka tillfällen
att bryta de former, sorn lagen föreskri f.
vit, Jag har flera gångor varit af olika
tanka med pluraliteten inom Utskottet, men
jag har underkastat mig dess beslut, hvars
laglighet jag nu tror mig hafva bevisat.
Friherre Boye, Ludvig: Lika med Major
Påhlman tror jag Riksdagmans pligt stå
framför den af Embetsman, Tag skall då
fullgöra den förra, utan att derföre frångå
den sednare. En noggrannurskillning i ämnet
är nödig, föratticke,hvarken i granskning el¬
ler i omdöme, gå för långt. Någon fråga har
icke kunnatuppstå derom, huruvidaConsiitu-
tionsUtskottets pluralitet nied mer eller
mindre skäl ansett det några anmärkningar tnot
StatsRådet och der Föredragande Embetsmän
ickeägde rum; eller om den Ledamot, hvilken
så begkaffade anmärkningar gjort, haft för ett så¬
dant Qtndöttie mer eller mindre grund,
Den 2o Juli e. m.
plågan var, uti sin början, ingen annan,
än om Utskottet haft laglig rätt att undan-
hålla denna Ledamots särskildta yttrande för
$tände'rnas kännedom, och vägrat dess in¬
sändande med Utskottets Betänkande. Af
denna första fråga, och under dess utre¬
dande, har uppkommit den andra, nämligen
om ConstilutionsUtskottet förfarit lagligt,
då det nu mera förklarat den proposition icke
vara Constitutionel, och derföre icke böra
bevilljaS, sorn Höglofl. Ridderskapet och A-
deln hade af Herr LandtMarskalken begärt,
den nämligen, att från ConstitutionsUtskot-
tet skulle infordras upplysning om den
grund och det Lagställe, på hvilket Gon-
stitutionsUtskottet sitt beslut i första frå¬
gan antagit? Vid granskningen af den för¬
sta frågan visar sig, det Constitutionen stadgar,
i ett generelt förordnande för alla Utskott,
att då en Ledamot, som blifvit af Utskot¬
tet öfverröstad, önskar att dess särskildta
yttrande må, jemte Betänkandet, till Stän¬
derna insändas, sådant icke får vägras. I
från detta stadgande göres icke något un-
dantag i den som man kan anse utgöra
Instructionen för ConstitutionsUtskottet, och
som utstakar föremålet och omfattningen
af dess magt. Med betraktande häraf, kan
jag icke annat finna, än att Constitutions¬
Utskottet, sorn har sig anförtrodt att tillse
Constitutionens iakttagande, här sjelf af.
vikit ifrån dessi tydliga föreskrift. Ont det
(J22. Den JO Juli. e. M.
i allmän Lagskipning alltid är felaktigt,
att der gifven lag finnes, ransonera sig till
omdöme, afvikande från Lägen, måste
; ,v> ' «
detta fel vara större, då frågan är om
sjelfva Grundlagen. Cons ti tut ionsUtskottet
bär för sitt beslut i den andra frågan icke
något enda ruin i Constitutionen att åbero¬
pa; och det är, efter min öfvertygelse, så
mycket mera felaktigt, sorn om man antog
att Ständerne icke ens finge efterfråga, Con-
StitutionsUtskoltets skäl i sådana beslut, sorn
mera angå förmer än sak, den slutföljd snart
kunde göras, att G.o ns t i tut i o n s U t sko tte t»
magt vöre satt utöfver Lagen, dertill' lik¬
väl Constitutionen icke gifver någon an¬
ledning. Stäldt på den upphöjda, och vigti¬
ga post, och depositaire af Ständernas för¬
troende, att, i alla tvifvelsmål om Consti-
tutionens mening och förstånd, gifva Utslag,
är ConstitutionsUtskottets pligt till Nationen
att sjelf noga iakttaga Constitutionen. Miss¬
tag kunna visserligen förefalla; men de hö¬
ra icke undgå Nationens uppmärksamhet.
Med all personlig aktning för Ledamöterna
af ConstitutionsUtskottet, är jag likväl af
den öfvertygelse, att Utskottet här begått
2:ne uppenbara misstag. Denna gången haf¬
va de icke varit af den natur, att någon
skadlig påföljd kunnat inträffa; men om man
antager den princip, som synes hafva legat
till grund för dem; eller om man godkän¬
ner dem, så kan det härnäst angå frågor
Den 20 Juli e. ro.
af al ira störs ta vigt. Det kan gälla I ena
sidan Nationens frihet, eller å den andra
en grym orättvisa emot Ministerens Leda¬
möter: och då, för första gången, vägen öpp¬
nas till så vådliga misstag, är det Riksda gs-
mannen* pligt, att sådant motverka. I grund
af allt hvad jag nu anfort, protesterar jaj*
emot ConstitutionsUtskottets ifrågavarande
beslut; och anhåller att denna protest och
reservation må i Protocollet intagas.
Herr Påhlman: Förmodligen har jag
allt för otydligt uttryckt mina tankar, eme¬
dan en värd Talare bestämdt yttrat, att jag
icke känner Lagen. Jag bekänner gerna, att
min kännedom af dess föreskrifter är vida
under många andras. Men om sättet alt för¬
stå våra grundlagar kan bestå deruti, att
kunna gifva dem en annan tolkning än hvad
de uttryckligen dictera, sä önskar jag ej hel¬
ler att deruti göra stora framsteg..
J g kan icke heller lemna alldeles obe¬
märkt, huru besynnerligt det förefaller mig,
att man på en gårig beklagar sig öfver vä¬
gran att till RiksStånden afgifva sitt särskild¬
ta votum, och tillika försvarar att Constitu¬
tionsUtskottet till en sådan vägran haft lag¬
lig rättighet. Det är ju nästan som att sä¬
ga sig missnöjd med att icke hafva fått he¬
ga en olaglighet. Näi icke Ridderskapet
och Adeln fått känna hvad som utgjort den
Den 2o Jul!, e. 711,
värela Ledamotens särskilda mening eller
anmärkning, synes åtuiiodstone öfverflödigt
att imderrätta oin dess reservation.
Under denna öfverläggning har jag hört
den tanka yttras att anmärkningar bort
göras generelt; jag kan uti en Sadan tanka
icke instämma, utan anser tvärtom att hvar¬
je anmärkning, så vida den skall leda till
upplysning eller rättelse, bör vara bestämd
och rakt utmärka hvad som anses fel¬
aktigt..
Jag åsyftar nu icke att på något satt
mindska kraften af ConstitutionsUtskottets.
decharge, ty jag tror den frågan vara ge¬
nom ConstitutionsUtskottets förklarande helt
och hållet afgjord. Men jag har blott för
min del velat anmärka, hvaruti jag anser
bemählta Höglofl. Utskott hafva gjort miss¬
tag. För öfrigt skulle jag vara ledsen, om,
något personligen sårande ord undfallit mig
mot de Herrar och Män, sorn utgöra Con-
stimtionsUtskottet; ty jag är öfvertygad att
de ledas af lika goda afsigter sorn jag, e-
huru opinionen oss imellan om Constitu¬
tionsUtskottets rättigheter och skyldigheter
är högst olika.
Herr Lagerheim, Olof Johan: Ehuru
obehagligt det är, och ehuru ogerna jag vill
bryta den tystnad jag vid Riksdagens bör¬
Den 20 Juli e. rrt.
925
jan ålaggt mig, och hvilken jag afven obrötts*
ligen hitintills iakttagit, att nämligen icke
yttra mig i andra mål än de, hvilka kunde
anses egentligen tillhöra min befattning, så¬
som Ledamot af Lagutskottet, uti hvilka
mål jag någon gång, enär omständigheterne
dertill föranledt, vågat missbruka Höglofl.
Ridderskapets och Adelns tålamod; ehuru o-
gerna, säger jag, jag vill bryta denna tyst¬
nad, anser jag mig likväl af förevarande frå*
gas vigt påkallad, att inför Höglofl. Ridder-
skapet och Adeln vördsammast förklara, det
jag i denna fråga, sorn endast angår Consti-
tutionsUt?kottets vägrande för tvänne dess
Ledamöters särskildta yttranden att få åtföl¬
ja Utskottets Memorial om decharge för
StatsRådets Ledamöter till Riksens Stän¬
der, omöjligen nu kan äga annan öfverty¬
gelse, än den jag redan ägde den 19 Octo-
ber 1809, hvilken jag då inför Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln bade äran offentligen
framställa, och hvilken då äfven, i alldeles
samma fråga som den nu förevarande, af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln gillades.
Under åberopande således af de skäl och
grunder, hvilka för denna mening blifvit
i Höglofl. Ridderskapets och Adelns Proto-
coll för den 19 Oc.tober 1809 utvecklade
och framställde, och hvilka det torde vara
öfverflödigt, att nu inför Höglofl. Ridder-
skapet och Adeln ä nyo upprepa, samt med
afseende derjemte å ej mi.idre 57 §. Riks*
926
Ben 20 Juli e. m.
dagsOrdning>gji, än de af Friherre Boye för
en stund sedan anförda grunder, får jag för
min del Vördsamt anmäla min reservation
och protest, icke allenast mot Constitutions-
Utskottets vägrande för tvanne dess Leda-
möters särskildta yttranden, att få åtföl ja Ut¬
skottets Memorial om StatsRådets decharge
till Riksens Stander, titan afven i synnerhet
emot ConstitutiomUtskottets sist vidtagna,
för mig högst oyäntade åtgärd, hvarigenom
Utskottet ansett den -af Friherre Stael von
Hollstein väckta, och af Höglofl. Ridderska-
pét och Adeln understödda motion, angåen¬
de askad upplysning af konstitutionsutskottet
om grunderna till Utskottets ofvannämnda
vägrande, vara^ mot Grundlagen 'Stridande,
med lika vpfdsam anhållan, att denna min
reservation och protest måtte, utan att deri¬
genom för denna gången åsyfta någon ändring
i ConstitutiönsUtskottets förenamnda beslut,
endast för min enskilda räkning till efter-
verldens bedömande i Höglofl. Ridderskap
pets och Adelns Protocoll varda anteck¬
nade.
Friherre Cederström, Jacob: Då en Le¬
damot har frågat, hvarföre, då man erkänt
en pluralitets rätt att vägra en Ledamot att
till Stånden gå med sin enskilda tanka, man
hegart att den skulle få åtfölja Utskottets
Betänkande; får jag deruppå svara, att då man
erkänt rättigheten att vägra, har man äf»
Den 20 Juli e. m.
ven erkänt den att kunna bifalla; och der¬
före har jag endast protesterat emot vägran¬
det såsom illiberalt, icke såsom olagligt.
Friherre Starl von Hollstein: Höglofl.
Ridderskapet och Adeln lärer finna, att det¬
ta ämne af sig sjelf måste falla. Constitu-
tionsUtskottet tror sig här handla med Rik¬
sens Ständers rätt. Utskottet är af en tan¬
ka, Ridderskapet och Adeln är af en an¬
nan; en tredje man att skilja dem imellan
finnes ej: det finnes blott tvänne parter, in-
gen Domare. Det torde således vara bäst
att låta bero vid hvad sorn är och endast
förhoppas, att nästa Riksdag COnstitutions-
“Utskottet torde tänka annorlunda.
Ridderskapet och Adeln upptog med
munterhet detta Friherre Staéls yttrande,
och Memorialet blef, uppå gjord proposi¬
tion af Herr Grefven och LandtMarskalken,
lagdt till handlingarna.
Herr Spaldencreutz, Artid, yttrad»
sig önska få för sin räkning i Protocollet
infördt följande: Den 57 §. Riksdagsordnin¬
gen innehåller: ”Vill Ledamot som ej i
Ståndets fattade beslut instämt, sin särskilda
tanka hos de öfriga Stånden anmäla, stånde
det honom fritt, genom särskildt Memorial
eller Dictamen till Protocollet, hvilket må
•Ståndets beslut åtfölja. Lag samma var
Den 20 Juli e. mJ
då någon Remiss går från Riksstånd tili
Utskott, ellet utlåtande frän Utskott till
Riksstånd.’’ Att ConstitutionsUtskottet, utan
att dertill äga skal och rättighet, handlat e-
mot denna föreskrift, då det, i frågan,om
■decharge för StalsRådet, vägrat t vänne Ut-
skottsLedamöter att låta sina särskilda tan¬
kar åtfölja Utskottets utlåtande> linner jag
vara ganska afgjordt.
Jag kati omöjligen gilla detta förfarande*
titan måste till Protocollet såsom en reserva¬
tion anmärka mitt missnöje, och önskar att
dylikt för framtiden måtte förekcmmas.
Företogs till afgörande Bevillningsut¬
skottets sedan den 2 och 7 dennes på Bor¬
det hvilande förslag till BevillningsFörord*
ring, jemte Utskottets utlåtande öfver der¬
vid i RiksStånden gjorda anmärkningar; och
blef berörde förslag, efter punktvis gjorda
propositioiter i allt öfrigt godkändt,, öch en¬
dast följande förändringar beslutne:
Vid 2:dra Artikeln Qrdra §. 7 Momen¬
tet yttrade sig
Grefve von Langtingshnusen, Albrecht}
det han ansåge Lotsar för högt taxerade.
En
•VvL
y. Den 10 Juli e. m. 929
En Revillningsafgift af 2 Rd. syntes honom
för hög för personer, som kanske förtjente.
50 Rd. om året.
Andra anmärkte, att denna afgift vore
icke högre än tillförene och visserligen ej
för hög.
Grefve löwenhjelm, Gustaf, föreslog
undantag från Bevillning för TheaterSpe-
etaklerna. Att taxera TheaterSujetterna, vo¬
re att återtaga med den ena handen hvad
* JC
man gifvit nied den andra. Följden ai de¬
ras taxerande vöre derföre Oundvikligen den,*
att de, vid deras Conlracters uppgörande,
förbehålla sig fritagelse, oell SpectakfclFJi-
rer,tinnen Finge lör dem erlägga Beviil-
ningen.
Grefve Mörner, Carl Slellan, erinra¬
de att TheaterSnj tterne alltid förr _ varit
taxerade, och att Utskottet således ej till¬
trott sig, att nu för dem göra undantag.
Dessutom vöre afgiften för dem, i denna
förorduin"', nedsatt till och nied 50 ProCent
O7 ,
emot hvad den hittills utgjort.
TIerr Mannerstmn, .Tohan', Då Bevill-
ningsförslaget förra gången var under öfver¬
läggning, hemställde jag, om icke alla Sta¬
tens penniogelöntagare borde ifrån Bevill-
Ridd. o. Ad. Vrot. 117*
jDen fio Juli e. tn.
nio» befrias och att åtmindstone icke mer
n i ProCent borde för alla beräkna^, hel rist
de som hafva högre Löner fatt mindre till¬
ökning vid den fastställda allmänna Löne¬
förhöjningen, oaktadt deras löner i förhål¬
lande till deras ställning ofta äro mera o»,
tillracklige än de mindre; då beslut härom
redan är fattadt, har jag endast i förbigåen¬
de nämnt denna anmärkning, för alt i aII-
mänhet-visa obilligheten alt afdraga Bevill¬
ning på löner, otillräckliga för innehafvar»
ne. De vid Theatern varande Artister, Ac-
> triser med flera kunna väl ej anses i lika
egenskap med Statens löntagare, men då det
Sr upplyst, att Theaterns inkomster och
tillgångar äro för kostnaderna dertill otili»
xäckliga, och understöd af Staten är begärdt,
isynes mig frihet för Bevillning vara den
genaste utvägen att i någon mån underlätta
TheaterDirectionens utgifter, eftersom lö-
nerne naturligtvis måste af Directionen
höjas i mån af Bevillningen, likasom en¬
skilda personers löntagares Kronoafgifter all¬
tid falla husbonden till last. Då Staten så¬
ledes kan med högst obetydlig mind6kning
i Bevillningen lätta Theaterns underhåll, och
osäkert är om något beständigt direct un¬
derstöd på annat sätt blir vid denna Riks¬
dagen lemnadt, så tillstyrker jag lika med
Grefve Löwenhjelm, att nämnde personer
vid Theatern må från Bevillning efter
denna Artikel befrias.
Den 20 Juli. e. m. ,95*
Grefve Mörner, Carl Stellan, trodde
att Tjenstemännen borde linna sig ganska
lättade efter denna BevillningsFörordning:
BevillningsProCcnten på loner vore uti
en ganska betydande grad nedsatt.
Friherre Cederström, Anders, Anmärkte,
att meningen: Advocntcr och alla sorn föra
andras talan, kunde föranleda till mycken
misstydning. Hvar och en kunde vara be¬
rättigad att föra andras talan, titan att der¬
före i-ara lönnlig Ad cocar. Den som, utan
att vara det, förer andras talan, hör alldeles
icke taxera;, emedan följden vore, att hans
Bevillningsafgift naturligtvis komme alt
falla principalen till last, och sådant skul¬
le försvåra utöfningen al den, i Lagen hvar
och en förvarade, rättighet, att välja hvil¬
ken han vill, att föra sin talan.
Grefve Mörner, Carl Stellan, anmärk¬
te, att några Advocater på Stat icke finnas,
Utan treen tes liar helt enkelt hvar och en
sorn förer andras talan, och att sådane fon¬
tins, som förtjente 2 till 3000 Bd. om
äret. t
Grefve lowenhjelm, Gustaf, utbad sig
ti till; igga till sitt förra yttrande, alt för¬
hållandet med The ater-Suj atter vöre oli¬
ka emot det med alla andra löntagare.
Ty för det första hade Theater sujettenm icke
Deri 20 Juli e. m.
»agra bestämda Löner pä Stat, utan Våiderä*
de deras vilkor efter hvad de, genara Con-
tracter, kunde betinga sig; och för etet an¬
dra kunde stadgandet oai Beyillningsafgift
lätteligen illuderas, då det aukömme pä Di-
rectionen, att, i stället för bestämd inkomst,
gifva Sujetterna Traptaménten eller ock Af-
tonpenr.ingar, särskildt fcir hvai.je Spectäkel*.
ock det vöre alIti<1 mindre rådlig!, att gö¬
ra sådana författningar som kunde illuderas.
Friherre Cederström, Jacob,.yrkade, att
meningen rörande Advocaler, i hans tanka,
icke vore precist uttryckt, i anledning hvar¬
af han föreslog: Ädvocater, hvilkas yrke
det dr att jära andras talan.
Herr Munck af Rosenschiöld t Jag före¬
nar mig med hvad den värda Ledamot, »om
nu sist talade, anfort. Tillika får jag in¬
stämma med Herr Grefve Löwenhjelm i
dess motion, heldst det vore till och med
löjligt, att Staten skulle låta betala sig Be¬
villning af ett Verk, åt hvilket den sjelf
lemnar ett årligt understöd. DetJ Vore det
samilia, som om en Sockne-FattigCassa skul¬
le deltaga i Socknens allmänna utgifter.
Herr Grefven och LandtMarskalkeriLo-
reslog undantag af Bevillning för Theatsr-
Sujetter.
Den 20 Juli e. nu
933
Ropades Ja och Nej.
Friherre Boye, Ludvig: Lika med Herr
Grefve Löwenbjörn anser jag Théaterns
Smatter bora fritagäs från Bevillning för de¬
ras inkomster vid Theatern, emedan natu¬
ren af deras engagement synes mig gifva åt
deras inkomster egenskap, mera lfJ träcta-
m.énte än af lön. Friherre Jacob (Sederströms
anmärkning, angående Bevillning lör Ådvo-
eäter, förefaller mig också ga riska' kdtuuiad,
emedan annars visserligen kunde uppstå till¬
fälle för en ovigtig tillämpning. Jag fö¬
reslår dei före, att ordalaget ändras och att
till Ädvocater lägges orden, "sorn begärt
och fatt Domstols tillstånd att andras talan
föra. _ -j
Herr Mannerstam, Johan. Jag kan
icke instämma uti Friherre Boyes yttrande.
Med Ädvocater, som enligt ifrågavarande Mo¬
ment skola taxeras, kunna icke rimligen
förstås andre, än de, hvilka med behörig¬
het dertill» idka det yrket, att föra an¬
dras talan, och alldeles icke de, spm nå¬
gon gång åtaga sig fullmägtigskap.,. E-
geinteligfcn tillförordnade Ädvocater, hvarom
Friherren nämnt, finnas icke i vårt Land vid
någon Domstol, och mindst vid Under-Rät¬
terna. ,
. . T*, y ‘mm iivafl 'i#, Mend r Wl «*
Herr LandtMarskalken gjorde propo.
Ö34
Den 2o. Juli. tf, rn.
sition på den af Friherre, Cederström fö»
reslagna Redaction; men
Friherre Mannerheim, Fars Augustq
ansåe: det tvetydiga latt kunna afhjelpas ,
endast genom borttagande af tvänne ord.
Om, ur meningen; Advokater och idla sorni
föra andras talan, orden och allri, försvun-
no> så kupde origtig tolkning icke mera ä-
ga ruai,
Bifölls.
Grefve Löwenhjelm utbarl sig få er¬
inra, i afseende pä dem af honom väckta
fraga, det han ej hegart undantag för The-
aferns Tjenstemän, utan blott för de så
kallade TheaterSujetterna, äfvensom blott
för Sujetterna vid den Kongl. Theatern.
Efter någon kort öfverläggning härom,
blef Grefve Löwenhjelms förslag, eftergjord
proposition af Herr LandtMarskalken, bi¬
fallen.
Andra Artikeln, z §., to Momentet
skulle utgå.
3:dje §:ns i moment bifölls, jemte den,
i svaret på anmärkningarna, föreslagna re-
dactionsforändring.
Den 20 Juli e. m.
Samma §:s 3 moment likaledes; samma
§;s 5 moment likaledes ; i samma §ts 7 mo¬
ment skulle stadgandet om Advocater för¬
ändras såsom ofvanför®. Äfvenväl att mi-
nimiafgiftcn för Utjordar och Urfjellar skul
le försvinna.
Samma §:s 9 moment skulle försvinna.
4:de §. x momentet. Härvid antogos
förändringarne beträffande Grufvor ijch
Krutbruk.
Samma §:s 4 moment bifölls med clet»
i svaret föreslagna förändringen rörande
Skål-Westgöt!)arna. 6:te §. 2 och 3 mo*
menterna hifcllos med de dervid föreslag¬
na förändringar.
Tredje Artikeln, i:sta och 2;dra
biföllos jemte förändringen.
Härefter yttrade sig Herr Munck af
Rosenschöld: I början af sitt utlåtande yt¬
trar sig Utskottet så väl om mina sorn fle¬
ra andra Ledamöters vid dess Betänkande
gjorda anmärkningar, a tt ”dessa anmärknin¬
gar t) äga till stöd några uppgifna détailler
för tillämpningen och verkställigheten, och
följaktligen sakina erforderlig visshet, både
om nödvändigheten och om säkerheten af
det föremål, som sökes.*’ Jåg får härvid
jjS Den so Juli. e. ut.
erinra, att de anmärkningar jag tog mig
friheten gora, rövde blott grunderna för Be¬
vil!- ingen, och att jag ansåg och alltid
skal! anse för ett öfverflödigt och onyttigt
arbete, att ga in i detaillerna, innan man
torum it öfverens om grunderna, hvarföre
ock nu vid denna Riksdag visligen det til¬
lägg till 'dir Riksdagsordning blifvit gjordt,
att Bevillningsutskott et skall först till Fle¬
na inkomma med grunderna, innan det in-
Jemnar detaillerna till granskning. Till
öfverflöd åberopade jag mig dock Herr
Stallmästaren von Törnes Project, med hvilket
jag i huv udsaken förenade mig, och hvil¬
ket uppgjort det ail ler på de, enligt min
öfvertygelse, rigtiga grunder. Jeg anser i
synnerhet vigtet, att Beviliningen lågges p.å
behållen antingen inkomst elier förmögen¬
het, sa nyt utgår progressivt, såsom enligt
den af mig vid Riksdagen lQoo föreslagna
och rQog antagna princip.
Herr Grefve Mörner, Carl Stellan:
Bevillningsutskottet har i de mest varsam¬
ma ordalag ylliat sig om Herr Stallmästa¬
ren von Tornes förslag, och uppgifvit skä¬
len hvarföre det ej trott sig kunna antaga
detsamma. I följe deraf har det ej heller
kunnat antaga Herr; Rosenscliolds hudvud-
jprincip, såsom varande densamma sorn Herr
von Tornes. För öfrigt, om jag ej orjgtig
fattat Ridderskapets och Adelns besl ut ,
Be ti 20 Juli c-
ro sjelfva grunderna för den nya Bevillnin-
gen redan af Ridderskapet och Adeln god¬
kända.
Herr Munch af Rosenschöld: Kerr ©ref¬
ve Mörner anmärker, att grunderna för Be-
villuingen äro redan bifallna. Jag har ock
icke yttrat mig nu, för att vederlägga de
antagna grunder, utan för att försvara mig
i anledning af Utskottets anmärkning, att
jag, dä grunderna förehades till pröfning,
ej uppgaf några detailler: och jag tror för
öfrigt, att det hade varit ordentligare, om
Utskottet först inkommit med grundarna,
och sedan med fördelningen.
• J ’
Grefve Mörner, Carl Stellam Jäg
tror att Utskottet uppfyllt sin pligt. Re-
geiingsFormen säger bestämdt, att Bevill-
ningsSumman skall vara fixerad, innan för¬
slaget till grunderna och fördelningen af
Bevillningsutskottet inlemnas: och Ut¬
skottets förslag i dessa delar inkom
blott två dagar sednare än StatsUtskottets
förslag om BevillningsSumman var Utskot¬
tet medJeladt.
Herr Munch af Rosenschöld: Jag har,
varit missförstådd, om man trott mig hafy
va anmärkt mot Utskottets åtgärd, såsom
stridande mot ©rundlagen. Jag har blott^
yttrar, att jag kunde lika så val anmärkt'
958
Den 20 Juli e. m.
emot grundeima af Bevillningen, utan att
behöfva ingå i dennas detaillej,-, sqj& Utskot¬
tet härefter hlir pligtigt att utarbeta grun¬
derna, och framlägga dem till pröfning,
innan det framkommer med delaillerna.,
Jag har blott velat reservera mig till Pro-
tocollet emot de redan, antagna, grunder för
Bevillningen.
Friherre Mannerheim, Lars. August,
uppläste följande:
Riksdagsarendernas kända gång har satt
Bevillningsutskottet utom allt förvållande,
att förslaget till Bevillning icke förr än så
nära emot Riksdagens slut kunnat framläg¬
gas, alt utan densammas förlängande, hvil¬
ket alla lära vill ja undvika, rådrum sak¬
nas till en noggran granskning, ännu mera
till omarbetning.
Af sådan anledning har jag stijlatigan-
de afvaktat beslutets fattande, men icke af
Öfvertygelse, ty i kraft af densamma begag¬
nar jag nu den rättighet Riksdags-, och Rid-
darhusOrdningarne mig tillägga, att emot
Beslutet mig tili Protocollet reservera.
Skyldig aktning för Höglofl. Pwdder.
skapet och Adeln samt för det allmännas
omdöme föranläter mig att äfven i korthet
Den 2o Juli e. m. 939
anföra de skäl, pa hvilka jag grundar min
reservation. .
Man förebär att,efter 1810 års Bevillnings-
grunder, endast på suppositioner, men
att efter 1812 års grunder den erforderli¬
ga Summan med säkerhet kan påräknas.
Jag medgifver denna säkerhet i anseende
till Capitationsafgiften, ty personalen, som
densamma erlägger, är tämligen nära be¬
stämd. Men denna kan äfven utgöra en
beståndsdel af hvilken Bevillningsförfattning
som beidst. Men hvar är väl den handling,
sörli bestämmer Landets fastigheters värde
tili 270 millioner? sorn med rättvisa förde¬
lar summan imellan dessa fastigheter? hvar
är säkerheten för Summans utgående, när
man känner Egendomars, efter tidsskiften
och peil nin gesia lin i 11 gen omväxlande vär¬
den? hvar är rättvisan af Taxer ingsmännens
åtgärd, när till rättelse skola ijena Egendo¬
mars pris, så väl deias sorn säljas under
värdet, af nödtvång, seni deras, hvilka ge¬
nom öfver värdet öfverdrifna anbud förvärf-
vas.
1813 års öfverskott bevisar säkrast o-
säkerheten af gjorda Calculér, och att 1812
års grunder, hvad synbar förmögenhet be¬
träffar, äfven äro underkastade osäkerheten
af suppositioner. Det uppgick först och
främst lill 570,000 utöfver behofvet, och
9.4o
Den mo Juli, e^, m.
utbetalandet af ytterligare 500,000 R:d. fö-»
rekonis genom den Regeringens välgörande
åtgärd, hvilken på SitatsSecreteraren Grefva
Morn ers anmodan vid togs och hvarom, han
den 7 Juli sig Salunda yttrade;
”För att likväl påminna att Reg erin»
g°n icke. försummade att göra hvad den
kunde, för att lindra de bördor, som skrif»
le vara mest tryckande, får jag nämna att
under åc 1813, dä man hörde att Egendoms¬
värden hade vid Taxeringarna blifvit myc¬
ket högt uppdrifne, infordrade Regeringen
uopgift fiän Lends hö fdingarna angaeu.de
Taxeringsbeloppet, och efter jemförelse
deraf, och hvad som sannolikt kunde för
de öfriga ännu okända Aiticlarpft påräknas,
Samt af hvad som i anseende till Beyill-
uingsbehofvet kunde erfordras, gaf Larids-
höfdingarna tillkänna, att nedsättning på
åtskilliga ställen kunde vid PmfningsCo.m-
initté» n äga rum, och att. i allmänhet för¬
höj.äng icke eifordra.des, utan endast jemn¬
het och likhet i ptinciper vöre det lmf-
vudsakligaste att iakttaga.” 18*4: ^rs Be¬
villning har gifvit nog mindre öfverskott,
och varierande Egendomsvärden kunna gif¬
va brist äfvenså val sorn varierande behål¬
len inkomst.
Huru skall man vinna öfvertygelse om
rättvisan och billigheten deraf, att man be¬
Den 20 Juli 'e. m.
talar icke allenast för hvad man icke
ager, utan äfven för hvad eif annan ä-
ger? Att den gäldvkyldige skall vara
Statens uppbördsman hos den* fordrande,
med en kraftlös rättighet till ersättning för
gifvet förskott? Att den idoge betalar för
tien som, i maklighet och 'utan bidrag till
-det allmänna, omsorgsfritt njuter fördelar¬
na af Samliälisördningen.
När det allmänna omdömet en gång
Fördomsfritt fattat och erfarit följderna af
de fm antagna Bevillningygruuder, då, om
ej förr, skall man erkänna den aktnings¬
värda Riksdagsmannens värde och förtjenst,
som ensam, utan alt låta afskräcka sig af
motverkningar, och öfverseende med person¬
liga tillmålen, utarbetat förslaget efter 1810
års grunder.
Herr Uggla, Görnn Gustuf: Då jag,
på sätt min till BevillningsUtskottets P10-
tocoll afgifna särskilda mening innehåller
och hvilken jag nu får åberopa, uti grun¬
derna för allmänna Bevillningen varit med
Utskottets pluralitet af alldeles motsatt öf¬
vertygelse och deremot antagit Herr Stall¬
mästaren von Törnes förslag till BevjllningS
utgörande efter behållen inkomst, såsom
Vilande på den enkla och naturliga san¬
ning , alt största tyngden af Statsbördorna
bör drabba största förmågan och ej moder¬
näringarna, den torftiga hyddan och arbe¬
942
Den 2o Juli e. m.
tande Classen, så får jag till alla delar in¬
stämma uti hvad Herr Fiiherie Manner¬
heim nu yttrat, och anser min meöborgli-
gä pligt högt påkalla den åtgärd, att tåg,
med begagnande af den mig i Grundlagar¬
na förvarade ratt, inför det vördnadsvärda
Stånd, hvaraf lag har den äran vara en
medlem, till Protocollet reserverar mig e-
mot en Bevillningslag, der Statsbördan
tyngst drabbar, ej dem sorn äga största kraf*
ten alt bära den, utan dem, hvilkas oförmå¬
ga att till Staten gifva en tung skatt he-
röfvar dem medel dertill, eller hvars egen¬
doms natur, djupt fästad vid fosterlandet,
ger Statsbördan det säkraste faste, en Be*
villnings-lag, som till sin grund är oförenlig
med de billiga fordringar Svenska folket ,
med rättvist afseende på den allmänna nö¬
den, af dess Representanter, under tUofuin-
gen af det dem anförtrodda vigtiga kall,
iger rätt att yrka.
*
Herr Silverstolpe, Gustaf Abrnhatnt
Med Friherre Mannerheim och Herr Asses¬
sor Uggla får jag förena mig, och begär
min reservations intagande i Protocollet
emot den nu antagna BevillningsFörordnin*
gen.
Jag önskar mera än jag vågar hoppas,
att icke den skada, som mäste verkas af
denna method att utgöra Bevillningen , snart
Den 20 Juli e. m.
945
matte blifva .en alltför smäl tande anledning
till antagande af rättvisare och billigare
grunder.
Ilerr Silfverstolpe, Johan David, till-
kännagaf sitt instämmande uti Friherre
Mannerbeims, Herr Ugglas och Herr Silver¬
stolpes reservationer.
Herr Mundi af Rosenschöld: Jemte det jag
får förena mig ined hvad Herr Friherre Man¬
nerheim och Herr A^sessoren Uggla nu an¬
fört, får jag anmärka, att BeviilningsUt-
skottet inkommit med silt Betänkande för
sent, för att kunna behörigen granskas, och
för att kunna, om Stånden det önskat, äf¬
ven till grunderna omarbetas. Jag skulle
förr gjort denna erinran, om det icke frap¬
perat mig kan hända-mindre än de flesta
andra Ledamöterna, derföre att jag hivista-
de slutet af Riksdagen 1800, och då fick
erfara, att BevillningsProjectet forst 5 eller
4 dagar innan Riksdagens slut inkom till
Ståndens Plena. Jag var då den enda, sorn
till Protocollet reserverade mig häremot.
Vi smickra oss med att med sjelfva Bevillnings-
Projectets sena framläggande till Plena, och
detsamma får jag nu ock göra, aga beskatt¬
ningsrätten, och vi få nästan aldrig vid
Riksdagarna tid att behörigen utöfva den,
eller att granska BevillningsProjectet. Det
kommer mindre an på, om BevillningsSum-
Den 20 Juli e. m.
nian ar något större eller mindre, än huru
den fördelas på de skattdragande. Man
anser i allmänhet för angelägnast, att ej
bestämma en för hög BevillningsSnmma;
löen det är af likså stor vigt, att den be¬
hörigen fördelas. 2-J Millioner, efter rätt¬
visa och billighet fördelade, skulle blifva
mindre tryckande, än 2 Millioner fördelda
efter de nu af Bevillningsutskottet antag¬
na grunder. Jag har förr i detta ämne
omständligen yttrat mig. Jag har tyckt
mig finna i Utskottets Betänkande en stör¬
re bog. att undvika besvär vid taxeringen,
än vid uttagande af sjelfva Bevillningen,
Dcn princip, sorn nu blifvit följd, att lägga
Bevillningen i synnerhet pä synbar förmö¬
genhet, kunde ännu 18x2 anses rimlig, e-
huru orättvis; men nn, då den synbarå
förmögenheten sedan 1 värde aftagit, och
skulderna på den otroligt tilltagit, bilf
denna princip ej blott obillig, utan orim¬
lig- Jag får derföre yrka på upptagandet
i Protocollet. af min reservation emot de
för Bevillningen antagna grunder, enligt
hvilka Bevillningen ej blifvit mest lagd på
dem, som äga den mesta behållna förmö¬
genhet och inkomster, äfvensom jag bifal¬
ler det af ett annat Stånd yrkade progres¬
siva utgåendet af den i sin princip obilliga
Gapitationsafgiften.
Herr
V-
Den S.0 Jul! e. m.
945
Herr Silfversparre, Aron Tstie, con¬
formera de sig med Friherre Mannerheim
och Herr Uggla.
Likaledes Herr af Sillen, Carl Wil*
helm.
Företogs till afgörande Lagutskottet*
sedan den 17 dennes hvilande Memorial,
af den 13 nästföregående, om DomstolarneS
antal och organisation.
Herr Hwnttnelh] elin, Carl Fredric,
uppläste ett så lydande Dictämen:
Det skulle kan hända synas betänkligt,
att vidare våga yttra något emot Höglofl,
LagUtskottets pluralitet, hvilken af första
RiksStåndet utgöres af 3:110 Ordinarie Lag¬
man, sorn med sin upplysning genast in»
sett, och, oaktadt flera anmärkningar der¬
vid, ståndaktigt, linderstedt den under några
månader uppkomna nya Läran om Svenska
Lagskipningens ofelbara fördelar af Lag-
niansRätternas indragning och Härads- och
HoPRötteroas förändrade skick; men då He-
derVäctda Bondeätåndet genast afslagit Hög¬
lofl. LagUtskottets första tiljstvrkande i
denna fråga, och bland öfriga BiksStånden
Mdäd. o. Ad. Proloc, 11g, 120.
Den SO Juli e. m.
Jag, med ganska många anmärkare emot
denna nya Lära, dt-lat tift fide, att Höglo fl.
Lagutskottet i dess sednare Memorial ej
funnit mödan värdi med någon fullständig¬
het ens omnämna, mindre besvara vara an¬
märkningar, utan afgörande . förklarat, att
desamma, dels genom Kongl. LagCommit-
téens utlåtande, oell dels genom LaeUtsknt-
tets första yttrande, redan äro vederlagda,
hvilket jag, efter egen och andras tanka,
som läsa dessa ömsesidiga skrifter, förmo¬
dar innebära verklig motsägelse; men hvarom
jag för närvarande ej med någon vidlyftig¬
het vill upptaga Höglofl. Ridderskapets
och Adelns återstående korta och vigtiga
tid af detta Riksmöte, heldst jag, fastän,
med ännu oöfvervinnelig stridig öfverty¬
gelse om ämnet med Höglofl. Lagutskot¬
tet, likväl icke delar motsvarande in Poll i Li¬
li tet, att kunna anse mig få annan öfverty¬
gelse, i fall jag vinner säkra och nationli¬
ga upplysningar om förmånen af ofvan¬
nämnda Domstolars förändrade antal och
organisation, emot deras ganska lång tid,
utan anmärkning, i sitt nuvarande skick,
erkända och värderade tillvarelse, den jag
trott och ännu tror, hvad Härads- och
LagmansRätter beträffar, i synnerhet vara
väl inrättad för Svenska BondeStåndet*
Pättegångs-ärender, som egentligast uppta¬
ga Dnmstolarnes tid, och hvilket Stånd, med
betydlig skillnad från andra länders, >
Den 20 Juli €• Tit•
947
vårt fädernesland sjelfständigt äger och in¬
nehafver jord och fastigheter.
Likväl och som Höglofl. Lagutskot¬
tet i dess slutliga Betänkande synes heldre
vill ja hafva frågan, till annan tid, hvilanda; än
att den hos öfriga RiksStånden, liksom
hos Hedervärda BondeStåndet, skulle blifva
afslagen, uti hvilken tanka jaz för min del
instämmer, på det hemmavarande medbro¬
der måtte vinna kännedom häraf;så vägar jag
nu, som förut, vördsammast föreslå, att E-
ders Exoellence samt Höglofl. Ridderskapet
och Adrin behagade, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts den 19 nästlidne April
Nådigst afgifna utlåtande, icke fästa annat
afseende på Höglofl. LagUtskcttets Betän¬
kande om i fråga ställda Domstolars förän¬
drade antal och organisation, än att denna
fråga från Kongl. LagCommittéen med he¬
la Lagförslaget måtte genom trycket kom¬
ma till allmänhetens kunskap och inhämtan¬
de af anmärkningar dervid, innan detsam¬
ma Kongl. Majtts och Riksens Ständers vi¬
dare öfverläggning och antagande Under-
atälles.
Grefve Mörner, Carl Stellan: De ari-
märkningar jag framställt i afseende på fö¬
revarande ämne, finner jag ej i Utskottets Be¬
tänkande vidrörda. Ehuru nyttig jag skul¬
le anse den föreslagna förändringeri i dessa
I
^48 - Den lo Juli e. w.
anstalter vara, befarade jag, att den skull»
medföra för betydande kostnad, för att väl
kunna verkställas. Äfven befarade jag, att
den ej ännu torde äga utaf allmänna opini-
onen allt det understöd den behöfver. Jag
får för öfrigt förena mig med hvad
Herr Hummelhjelm här och likaledes Herr La»
gerheim i Utskottet föreslagit, att detta för¬
slag måtte få hvila till en annan tid, då
Konung och Ständer kunna linna tjenligt
att detsamma antaga.
Herr Manner stam, Johan: Lagutskot¬
tet har hufvudsakligen ansett fullständiga
bevis för nyttan af i fråga varande förän¬
dring af Domstolarnas organisation ligga
Uti det förslag dertill, som Lagutskottet
förut afgifvit. Lagutskottet har likväl be»
Xnödat sig att ytterligare undanrödja de
betänkligheter och inkast, som blifvit fram¬
ställda emot samma förslag, ehuru det nöd¬
vändigt måste hända,' att ännu åtskilliga
omständigheter af mindre vigt kunna vara
obesvarade, hvilkas vedet läggning hör lig¬
ga uti den blifvande Rättegångsordningen ,
utan att de äga något sådant inflytande på
sjelfva saken, att den till sina grunder kun»
de derigenom rubbas.
Jag vill icke upptaga HÖglofl. Ridder-
skåpets och Adelns tid med försök att i en
klarare dag framställa sjelfva törslaget. Sä-
Den 20 Juli e. m,
sorn mig synes visa sig fördelarna öppet
för granskaren, då han jemfär detta förslag
med grunderna för den nuvarande Rätte¬
gångsordningen. Jag uther mig blott att i
detta afseende få fästa Ridderskapets och A-
delns uppmärksamhet vid några få omstän¬
digheter.
HäradsRätten, hvilken sammanträder 2
lill 3 gånger om året, innebär uti dess in¬
rättning och Rättegångssättet dervid hinder
för Rättegångars rediga och skyndsamma
gång. Då flera Tingsställen finnas uti Dom¬
sagan, mäste Häradshöfdingen, öfverhopad
aF göromål, ofta skynda sig ifrån det ena
Tingsstället till det andra, och det är ick«
tvifvelaktigt, att målens mindre noggranna
behandling i allmänhet blir en följd både
af nämnda förhållande och af deras mängd
och sammanhopande inom en kort tid vid
ett Ting. Det händer icke sällan, antin¬
gen att Domaren begagnar den på dess väl¬
behag nu allt för mycket beroende utvä¬
gen att uppskjuta eller ock att målen kom¬
ma illa beredda till högre rätt. Om det,
på sätt flera tro, verkligen inträffade, att
Rättegångars antal ökades vid HäradsRätter-
na genom dessas tätare sammanträden, så
vöre denna följd egentligen icke menlig för
allmänheten. HäiadsRätt kan anses såsom
förliknings Domstol i de flesta mål. Par¬
ter, tyifvelaktiga uti sina begrepp om det
g5» De* 20 Juli. 9. m.
rätta, gå att söka upplysning och råd
genom det beslut som der meddelas och
hvarvid de liesta låta bero. Erfarenheten
visar derföre, att Rättegångars antal ofta är
stö-re vid en HäradsRätt, som bar förtro¬
ende, sn vid den, hvarest detta saknas. Jag
kanner exempel, atl Rättegångar nästan al¬
di ig afstadna uti orter, der man icke ägt
förtroende till Domarens oväld. Den slut¬
sats lärer icke deraf kunna ledas, att en
sådan rt varit i delta afseende lycklig.
Svårligen lärer någon större olägenhet kun¬
na finnas uti ett land, an den att icke kun¬
na fä rätt.
Möji igheteu att ett och annat obetydligt mai
skulle k anina till Domstolen, som aistad-
Iia.t i händelse en Jängre besinningstid ägt
runi, skadar icke på långt när så mycket,
som uppehålt uti alla Rättegångar som an¬
gå A rf,
Testamente, Börd och Jord i all¬
mänhet m. fl-, der uppskof nästan alltid å
någondera sidan medför en verklig förlust.
Dessutom tror jag det kunna antagas, att
den som icke inom en vecka förgäter en
oförrätt eller efterskänker ett obetydligt
anspråk, sällan, äfven efter en längre tid,
afstår ifrån begäret att kalla sin vederpart
till Domstolen. De.n mängd af Rättegångar
om obetydliga ämnen, sorn fullföljas genom
alla Instautier, bevisa denna tanka.
I fråga om LagmansRätteraas indrag¬
ning samt HofRätteroas fördelning och ut-
Den 20 Juli e. rn•
flyttning, kan j ig, efter den nogaste pröf¬
ning af alla omständigheter dervid, icke fin¬
na annat än att Landets invånare, så väl ar¬
ti beqvämlighet och kostnad, sorn skynd¬
samhet, skola rönna, utan att någon mindsk-
ning i säkerheten om Lagarnas skydd
och åtnjutande af rättvisa derigenom
bör inträffa. Hvar och en som kan för sig
förutse m jiigheten att behöfva anlita Do¬
maren, mäste önska att äga både Under-
Domstol och ÖfverRätt i sin ort och att
inom några månade^ kunna fä en Rättegång
afslutad, som vid nuvarande Domstolar of¬
ta icke förr än efter flera års förlopp slutli¬
gen afdömes.
När man härvid tillika fäster uppmärk¬
samhet på det förslag som blifvit gjordt, att
alla så kallade Justitiemål skola gå genom
Domstolarna, och att alla privilegierade
Rätter försvinna, hvarigenom ali ovisshet
upphör för en Part, hvilken Dom tol eller
hvilket EinbetsVerk han skall anlita, och
rättsökande med obetydlig ko-tnad kunna
vid Domstolarna i deras ort få frågor af-
gjoida, h ilka pu pröfvas af okända och af¬
lägsna EmbetsVerk och Collcgier, visa sig
fordelarne ännu märkbarare.
Man har också trott, att ofta nämnda
förändringar skulle för Staten medföra dry¬
ga kostnader och ett ökadt antal Embete-
D*u 20 Juli e. ro.
män. Det kan likväl lätt visas, att dessa
kostnader i början blifva obetydliga och
att den nya inrättningen i längden skall
medföra besparingar. Uti de flesta Domsa*
gor kan ett af nuvarande Tingshus bibe¬
hållas. I stället för 2, 3 eller flera Tings¬
hus, som Annas i många Domsagor, skulle
ofta blott ett fordras att bygga och under-
ha Ha. De utflyttade Öfve»Ratterna kunna
placeras i Stader, der Kronan har hus,
elier och tills vidare hålla sammankomster
i Städernas Rådhus, på sätt i Norrige vid
en dylik förändring skedde. Då Lagmans-
ij ‘OHerna indrogos och Collegierna, sedan
Domsrätt derifrån blifvit skilj 1, sammanslås,
blir antalet af Embetsman mindre än defc
nu är, äfven om il o (Ratternas nuvarande
Ledamöter e) ('lifva tiflräcklige för alla Öf-
v< rRätterna. lag har d m öfvertygelse, att
D oouremagten och civila administratio¬
nen uti de lägre E nbetsVerken kunna ut-
öfvas med ett vida mindra antal Embets-
och Tjänsteman än dertill samrnanlagdt nu
Annes, unöer vilkor, att Staten lönar dessa
så väl, att den kan fordra full duglighet i
förening med nit och arbetsamhet.
LagCommittéen och Lagutskottet hafva
förut besvarat den anmärkning, som blifvit
gjord emot förändringen på det hela, af fruk¬
tan för dess nyhet, och dervid visat, att den
snarare bör anses såsom återsättande af vå¬
Der. 20 Juli ro.
953
ra äldr* Domstolar till antal och beskaffen¬
het. . I allmänhet torde också den tanka
vara rigtig, att inrättningar, som vunnit
ålderns och vanans helgd, borå bibehållas
så lange de uppfylla sin bestämmelse, mea
då de mer och mer afvika derifrån, och då
den ursprungliga ordningen och kraften för¬
lamas, bör en varsam hand återföra den, in¬
nan den urartat si långt, att de måste helt
och hållet upplöjas för att bereda förbät¬
tringar, hvilka vid hastiga brytningar oftast
förfelas.
Åt våra Domstolar och Embetsverk kan
för det närvarande göras den, må härda
i många delar grundade, anmärkning, att da
snarare (ivo afpassade efter Embetsmannens,
än Landets beqvämlighet, och den som på¬
står, att klagan icke blifvit hörd öfver f 1 i
deSsa Verkens inrättning, bor lyckönska sig
öfver oerfarenhet om Rättegångars och an¬
dra civila ärenders behandling vid Domsto¬
lar och Collegier.
Jag upprepar det åter, att planen för
oftanämnda ändringar, sedd och granskad
i sitt sammanhang, svårligen torde kunna
till sina fördelar vederläggas.
För lättheten ätt verkställa den, är Nor-
riges exempel bevisande. En lika beskaffad
förändring med Lagmans- och HofRätterna,
954
fDtn 20 Juli t. m.
sorn mt är föreslagen, Stadgades genom er»
Kongl, förordning i Norrige ar 1708 och g ek
i verkställighet nå^ra veckor derefter. Af
säker hand kanner i a g, att dessa förändrin¬
gar utfallit val. Jag var likväl öfvertyga»!
om nyttan och rigtigheten af denna plan»
innan jag kände detta exem pal; men jf.tg
bör icke vid detta tillfälle förtiga mit» ö n¬
skan, att samma Lagbok och Rättegångs
Ordning måtte gälla för vår Konungs bag
ge Riken. Min önskan är i detta fall åtföljd
af förhoppning, att detta inom några ar
ian inträffa, äfvensom att bägge Rikenas
Lagverk skall omarbetas.
Jag tillstyrker vördsammast bifall till
LagUtskottets Betänkande.
Herr Lagerheim, Olof Johan: Det är
icke min afsigt, att borttaga Höglpfl. Rid-
derskapets och Adeln9 tid genom något an¬
förande i sjelfva hufvudsaken, hvilken jag
för min del ansett mig icke böra för närva¬
rande till pröfning upptaga. Jag vill endast
utbedja mig Högloft. Ridderskapets och A-
delns benägna tillåtelse, att få anmärka, det
LagUtskottets förevarande Betänkande hvar¬
ken kan helt och hållet ovilkorligen anta-
gas, eller ovilkorligen förkastas. Sedan Lag¬
utskottet nämligen först, vid granskning af
de mot Utskottets förra Betänkande gjorda
anmärkningar, ansett desamma icke innefat¬
Uen 20 Juli e- Et.
555
ta några skäl till ändring af Utskottets re¬
dan antagna förslag, hvilket Utskottet å nyo
till Riksens Ständers bifall framställt, så
har Utskottet sedermera likväl hemställt, att
om Riksens Ständer för närvarande skulle
finna betänkligt alt antaga förslaget, det¬
samma kunde intill nästa Riksdag vara hvi-
lande, och LagCommittéen imellertid äga, att
gen om tryck meddela det åt allmänheten. Dess¬
utom torde jag få anmärka, att förevaran¬
de ämne innefattar tvänne frågor, den ena>
om LagCommittéens framställdta oell af Ut¬
skottet tillstyrkta project nu genast bör till
pröfning upptagas eller icke, samt den an¬
dra, örn, i förra fallet, projectet bör anta»
gfts eller förkastas. Mig synes, att innan
man företager projectet till profning, man
först bör afgöra, om frågan verkeligen nu
bör upptagas. För min del får jag, med af¬
seende, ej mindre å Herr Hummelhjelm»
och Herr Grefve Mörners anföranden, än å
de i mitt uti Utskottet afgifna särskildta yt¬
trande upptagna grunder, vördsammast till-
styika,- att Högloft. Ridderskapet och Adeln
alldeles icke nu till pröfning företager Lag-
Committdens project, utan heldre afbidar
den tid, då, efter förslagets meddelande ge¬
nom tryck till allmänheten, och anmärk¬
ningars inhämtande, Högloft. Ridderskapet
och Adeln kan komma i tillfälle, att i ett
sammanhang företaga till öfvervägande och
pröfning hela det blifvande nya Lagforsla¬
95®
Deu So Juli e. nt.
get, a hvilken mening jag ödmjukast vågar
utbedja mig Eders Excellences proposi¬
tion.
Friherre Mannerheim, Lars. August, an¬
förde skriftligen:
Det torde böra medgifvas» att en fat¬
tad öfvertygelse, ehvad den är fördomsfri
eller tj, miste i elt ämne af det förevaran¬
de? beskaffenhet vara allmänt yttrad och
känd, för att med trygghet tjena till grund
för ett beslut. Man sådant är ej förhållan¬
det. Meningarne äro icke allenast mycket
skiljaktige, de äro cj heller allmänt yttrade
och kände. Orsaken dertill är naturlig»
Framställningen af ämnet räknar sin tillva¬
relse från så kort tid tillbaka, att större de¬
len af Domare och Embetsman i orterna,
ännu mera den stora mängden rättsökande,
derom sakna kännedom.
Det är likväl enstämmigt erkändt, att
allmänheten bör äga tillfälle och tillräck¬
ligt rådrum, att i hela dess vidd granska
det förväntade Lagarbetet, icke allenast till
dess uppställning, utan ock till dess grun¬
der, och att deröfver gifva dess tankar
tillkänna: nödig varsamhet bjuder ock ett
sådant tillvägagående, i ett ämne af icke
mindre vigt, än att Samhällets bestånd och
sällhet deraf beror.
Den 20 Juli e. m-
967
Under åsidosättande af min enskilda öf¬
vertygelse i hufvud sak en, tror jag mig, af
hvad nu i korthet är anfördt, hämta anled¬
ning till den hemställan, att intet beslut om
förändring i Domstolarnes organisation nu
bör äga ruin, utan att LagCommittéerr, utan
hinder af ett i förhand fattcdt sådant, mat¬
ie kunna hädanefter' likasom hittills fortsät¬
ta Lagarbetet, samt att det öfverlemna» åt
tillkommande Riksens Ständer, att granska,
gilla eller förkasta så väl det en gång full¬
ändade Lagverket, som ock de grunder,
hvarpå det är fotadt, Jag förutsätter att
sådant ej heller sker förr än allmänheten
ägt tillräckligt rådrum att detta stora ämne
först granska och bedöma.
Herr Silfversparre, Aron Isac, bade in¬
lemna!: ett så lydande Dictaruen:
Ehuru jag’ förblifver vid min redan
fattade öfvertygelse, att frågan om former¬
na för Lagens verkställighet eller angåen¬
de Domstolarnes organisation lärnpeligen
kunnat skil jas ifrån Lagstiftningens vigtiga-
Ste föremal, sjelfva positiva Lagen, som ut¬
stakar medborgares inbördes rättigheter
och skyldigheter, tror jag likväl nu mera
«n sådan ordning i sakens behandling icke
höra påtänkas sedan ofvannämnda åtskilnad
imellan Lagen och formerna för dess verk¬
ställighet af pluraliteten icke tyckes vara
Den So Juli, e, m.
erkand, och egentliga frågan om Domstols»
inrättningen ännu icke ens hunnit till desssan-
skyldiga beskaffenhet af Riksens Ständer,
ännu mindre af allmänheten bedömas. För
att stadga allmänna omdömet och förvara
det emot förvillelser af alla slag synes nå¬
gon tid ännu fordras, innan folket blir i
stånd, att klart inse huruvida dess rätt och
beqvämlighet säkrare befordras genom det
återförande till Svenska Lagskipningens gam¬
la enkelhet, som Committéens förslag åsyf¬
tar, än genom bibehållande af några först
i sednare tider tillkomna, visserligen icke all¬
tid folkets behof och beqvämlighet åsyftan¬
de inrättningar'. Tiden skall upplysa all¬
mänheten härom, och det är öfverensstäm¬
mande med Lagstiftande magtens vid detta
tillfälle visade granlagenhet, att underkasta
ämnet allmänhetens pröfning, om det be¬
slut nu fattas, att Riksens Höglofl. Ständer
uppdraga åt LagCommittéen att efter den
framlagda planen, i sammanhang med öfri¬
ga Lagverket, inlemna dess förslag till Rik¬
sens Ständer, som derigenom komma i till¬
fälle, att urskilja och välja det Rättegångs¬
sätt, vare sig då det hittills brukliga, eller
ett förändradt, som finnes närmast leda till
det med all Lagstiftning åsyftade ändamålet,
hvilket är bevarandet af hvarenda enskild
medborgares rätt, och på detta enda möjli¬
ga sätt befordrandet af allmänna säker*
heten.
Pert 20 Juli é. m.
959
Ropades om proposition.
Hans Excellence Herr Grefven och
Landt Marskalken gjorde härefter den pro¬
position, att någon annan åtgärd vid den¬
na Riksdag icke må vid detta ämne äga ram,
än att Riksens Ständer måtte förena sig der¬
om, att LagCommittéen, utan hinder af nå¬
got häröfver i förväg fattadt beslut, ma fort¬
sätta Lagarbetet: och sedan detsamma ge¬
nom trycket blifvit underkastadt allmän
granskning, öfverlemna åt tillkommande
Riksens Ständer och Konungen, att pröfva,
antsga eller ogilla så väl det fulländade
Lagverket, som grunderna för detsamma.
Ropades struka Ja.
Ä nyo upplästes Statsutskottets den 17
dennes på Bordet lagda Betänkande om me¬
dels anslående för Svenska Theatern.
Grefve Löwenhjelm, Gustaf Jag kan
för min del ej anse målet, angående Kongl.
Theaterns skuld och framtida underhåll, så¬
som fullständigt handlagdt genom den åt¬
gärd Högloft. SiatsUtskottet lemnat.
Målet består, som nu sagdt blifvit, af 2:no
alldeles särskilda delar, nämligen, den an*
9«i
Den So Juli e. m.
mälda skuldens gäldande och framtida nn«
derhäll.
Då Höglofl. Utskottet, som bäst kän¬
ner Statens tillgångar och behof, ansett de
förra icke medgifva att Theatern genom ö-
kade Statsanslag underhålles, finner jag mig
Fullkomligt öfvertygad om verkligheten af
detta förhållande, och att annan åtgärd än
den &>Tislagna i denna del icke är möjlig.
Likaså anser jag denna del af ärendet ge¬
nom nämnda förslag fullständigt handlagd,
ty här finnes ett alternativ, det nämligen,
att om Kongl. Majit icke i Nåder prötvar
godt, att villfara den ifrågavarande under¬
dåniga önskan, gifves den utvägen, att re¬
ducera Theater-Staten. En enda anmärkning
bar jag dock att anföra emot ordalydelsen
af den föreslagna underdåniga önskningen.
Jag hemställer nämligen, örn det i anseen¬
de till Barthelemy-Cassans vansklighet, så¬
som beroende af politiska hvalfningar och
af handelscorjuncturer, ej vore lämpliga¬
re att till Kongl. Majit öfverlemna att be¬
stämma, af hvilka medel bland dem, som af
Hans Majit disponeras, Theaterkostnaden
bör utgå.
Hvad åter skuldens gäldande beträffar,
Anser jag den föreslagne undei-dåniga önsk¬
ningen icke kunna på denna del af målet
användas, ty här finnes e något alternativ.
Då jag med trygghet tror mig kunna anta»
ga
V.
Den 20 Juli e. m.
ga,att Riksens Ständer icke besluta att auctotise-
ra Directionen tillBanqueroute,måste skulden
ovilkorligen betalas. Frågan är således blott af
hvemden skall betalas,nämligen af Directionen,
af HofCassan eller Staten. Har skulden till¬
kommit genom Directionens oaktsam het el¬
ler sjelfsvåld, är det utan tvifvel Directio¬
nen som bör vidkännas bristen. Men räken¬
skaperna ligga för allmänhetens ögon, de ä-
ro i behörig ordning granskade, och deras
rigtighet erkänd. Revisionen har till och
med yttrat att all möjlig omtanka och hus¬
hållning blifvit iakttagen. Dessutom äro
^idedelar af skulden tillkomne utan Directio¬
nens medverkan^ nämligen 20,000 Rd. sorn
Theatern förlorade genom dess Lillsiutand#
på hög befallning under hofsorgen efter
Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningen,
och nära 11,000 Rd. genom inköpet af Sten-
borgska Theatern, som enligt flera Kongl.
Bref bort ske är Statsmedel, men ännu
graverar TheaterCassan. Directionen lär så¬
ledes icke kunna rättvisligen till ansvar
bindas. * 1 •
Att HofCassan icke äger tillgång till
gäldande af Theaterns skuld, är nogsauiC
bekant efter deficit i densamma redan blif¬
vit uppgifvet; att pålägga denna cassa i frå-
gavarande utgift, vore såledss blott att om-
Ȋtta skulden.
Ridd. 0. Ad. Fröt. I3i lCS.
962 Den Zo Julice. m.
*
THl fqrdririgsägärnes förnöj andr, tyc¬
kes således ingen annan utväg återstå, än
att Theatern i detta afseende af Statsmed¬
len understödj. s.
I alla fall, oell då, enligt hvad jag re¬
dan vördsamt anfört, skuldens betalande ic¬
ke är vilkorlig fean jag icke genom den föreslag¬
na underdåniga önskningen anse dennadelaf
målet fullständigt handlagd; ty örn Kongl.
Maj t ickefinner i Nåder för godt,att, hvad
skulden beträffar, villfarajHöglofl. StatsUtskot-
tets förslag (hvilket jag har anledning att med
säkerhet förutse), står TheateiD'irectiouen
qvar med skulden, och Banquroute blir dess
enda utväg.
På des«a skäl hemställer jag vördsam¬
mast hos Högloft. Ridderskapet och Adeln,
huruvida det må anses tjenligt, att, i anse¬
ende till den häraf af mig föreslagna än¬
dringen röiande framtida underhållet, och
i anseende lill den af mig uppgjorda nöd¬
vändigheten af bestämd åtgärd i anseende
till skulden, återremittera Högloft. StatsUt-
sfcottets Betänkande och meddela våra Med-
Ständer detta mitt vördsamma anförande.
I anledning af detta Grefve Löwen-
hjelms anförande, blef StatsUtskottete Be¬
tänkande äterremitteradt.
Den 20 Juli e. m.
965
Till slutligt afgörande upptogs Banco-
Utskottets den 17 dennes första gången upp¬
lästa Memorial, i anledning af anmärknin¬
gar vid Utskottets Memorial" af den 6 Maj,
om Malmö DiscontVerks utlåning i 3 Pro-
Cents Reverser m. m., hvarjemte upplästes
de bifogade särskildte yttranden, sämtBan-
coCommissarien Brakels, i egenskap af Re¬
visor å Bankens vägnar, gjorda anmärknin¬
gar, jemte svaren derå.j
Herr Munck af 'Rosenschöld: BancoUt-
skottet tyckes mig i sitt utlåtande hafva ve¬
lat undgå, att bestämdt yttra sig öfver flera
frågor, sorn gifvit anledning till dess för¬
sta Betänkande. Det tyckes ock vara mera,
angeläget om att rädda Malmö DiscontDi-
rection ifrån åtal, än Provinsen från raine.
Det föreslår väl ett ökad t Creditiv för Dis¬
konten af 100,000 Rd., men tillika en så
hastig; indragning, af de nu till ett ej lätt
beräknadt belopp ullånta 5 .ProCentssedlar,
-att det ökade Creditivet långt ifrån blir
tillräckligt underhjelpa största delen af de
Låntagare, sorn blott erhållit 3 ProCents¬
sedlar, i synnerhet om Directipnen hädan¬
efter sorn hittills För blott åt några få gag¬
nade individuel’ lemna lån i Assigpationer
pä Banken. Directionen lärer hittils ’ för¬
valtat Discönten, enli.gt hvad Reglementet
föieskrifver, sä till det allmännas förmån,
att detta förmått BarcoUtskottet öfverlemna
Den 20 Juli c. m.
rättelsen af hvad hittills i styrelsen möjli¬
gen kan hafva manquerat, åt, som orden
lyda, hvad Directionen kan sjelfmant inse,
och det tror sig aj Directionen kunna på¬
räkna en sudan utgärd. Jag hade af lkn<
coUtskottet vantat få dess utlåtande öfver
frågan huruvida Malmo DiscontDirectio»
ägt rättighet att utgifva 5 ProCentssedlarna,
och att åt blott några vissa peisoner utlåna
de goda Assignationerna; jag är ej i stånd
att i Reglementet finna något förbud här¬
emot. Har Directionen ägt denna rättighet,
så borde Utskottet genom sitt utlåtande fö¬
rekomma så mångas furklenliga omdomen
om Directionens förvaltning. Den af Ban-
<ioCommissarien Brakel anställda undersök¬
ning, hvarvid blott Discontens egna Tjenste¬
män blifvit hörde, upplyser, det jag ej for¬
nt, utan af osäkert rykte hört, att några få
indivjduer haft till låns stora summor i goda
Assighationer på Banken, tillen sammanlagd
summa af 500,000 Rd., som ej i renta kostat
öfver 6 ProCent, på samma tid, som hela ot¬
ten ej fått annat än 3 ProCentssedlar till
lans, hvilka årligen i renta kostat öfver 18
Procent. Om Directionen utgifvit 3 Prö-
Centssedlarna utan att äga rättighet dertill,
lör att bistå allmänheten under den stora
penningenöden i orten, så kan man väl ej
säga, att den inskränkt lånen af de goda
Assignationerna blott till några få indivi¬
duel i samma goda afsigt. Vid en af de
Den 20 lull ». ra.
på Herr Brakels frågor lemnade uppgifter
får jag, för att försvara en af mina uppgifter
i detta ämne, göra den anmärkning, att Mal¬
mö Discont visserligen icke emöttagit i af¬
betalning ännu icke till inlösen förfalina
3 ProCentssedlar, utan då de varit 6 vec¬
kor gamla. Vid den af Herr Brakel anställ¬
da undersökning, har man uppgifvit, att
åtmindstone |:del af ännu icke till inlösen
förfallna 3 ProGents Sedlar blifvit mottagn»
i afbetalning för ett 3 ProCents lån; som
jag förr lemnat en härmed stridande uppgift,
så nödsakas jag äfven nu försvara hvad jag
*agt, och försäkrar, att inga 3 ProCents¬
sedlar blifvit af Disconten tillstörre eller min¬
dre del i liqvid emottagne, om de icke varit
åtmindstone 6 veckor gamla. Om icke för¬
hållandet varit sådant, hade låntagare icke
varit nödsakade, att då de bekommo nytt
län till det äldres af betalande förvexla de
nya sedlarna mot agio af nära 3 R:d.
för hundradet. För öfrigt gör man dessa 5
ProCentssedlar alldeles orätt, om man med
Herr Prosten Thyselius beskyller dem för
att hafva varit 1 egentlig niis*scredit. Sedan
de hunnit bli till inlösen förfallne, hade de
lika god credit med Bancosedlar, och svå¬
righeten att få dessa sedlar vexlade, härled¬
de sig icke af något misstroende till deras
säkerhet, utan af dess Capitalisters agiote-
ring, i hvilken Directionen visserligen ha¬
de hvarken någon directe eller indirecte
del. Tvänue värda Ledamöter af Utskottet
Dm 2o Juli e. nt.
hafva försvarat dessa sedlar dermed, att Di-
xectionen agde, så väl sorn hvar privatman,
utlåna sina egna förskrifningar. Äfven det¬
ta förstår jag icke att afgöra, men det vet
jag attoni g ProCentssedlarne skola betraktas
blott sorn privata förskrifningar, sä ägde man
ej rättighet att för dem taga 12 ProCent i
öfverrenta, när de ej på dagen inbetaltes till
en del eller till fullo. Då Utskottet ej fun¬
nit, att man ej kan ålägga Directionen nöja
sig med afbetalningar i 5 ProCenlsedlar
så anser jag nödigt, och visst ändå ej till¬
räckligt, att ett ökadt cxeditiv af 200,000
Bd. bevilljas.
Herr Spaldencreutz, Arvid,:! anledning
af de upplysningar BancoCommissarien Bra¬
kel, och nu ytterligare Herr Professor Ro¬
senschöld lemnat, är det min öfvertygelse,
att Malmö DiscontDirections förhållande
bör offentligen ogillas, och derjemte, enligt
Lector Fröbergs tarka, undersökning deröf¬
ver anställas, jheldst det med skäl bör före¬
falla besynnerligt, att densamma kunnat
sträcka sina utlåningar så långt utöfver
föreskrifterna, att densamma beviljat en per¬
son till och med 90,000 lid.
Herr Grefven och Lan dt Marsh alfi en
gjorde proposition till ogillande af Directio-
nens förhållande i detta afseende, samt för
öfrigt bifall ä Utskottets Memorial.
967
Den 20 Jul', e. m.
Ropades Ja blandadt med Nej.
Herr Munch af Rosenschöld: Jng för
min del kail ej instämma i ett beslut,som
ogillar Malmö DiscontDirections förhållan¬
de, då jag ännu ej blifvit upplyst, huruvida
det varit enligt med Lag och Författningar,
eller ej. Deremot skulle jag önska den för¬
ändring emot BancoUtskottets Utlåtande, att
ett Creditiv af 200,000 Rd. föreslås, i stäl¬
let för blott 100,000, samt att sådana vil¬
kor vid utlåningen föreskrifvas, att de redan
för 5 ProCents lån i Disconten häftande
läntagare blifva så mycket som möjligt räd¬
dade från undergång, eller ock, att g Pro¬
Cents Lanea ej till fullo skola varda in¬
dragna förr än med 1817 års slut.
Herr Lagerheim, Olof Johan: Då jag
tror mig linna, att BancoUtskottets ifråga¬
varande Betänkandeinnefattar tvänne frågor,
den ena om undestöd för låntagare i Skåne af
MalmöDisconts g ProCentssedlar, oell deu an¬
dra örn DiscontDirectionens förhållande vid
Discontens förvaltning, så får jag vördsamt
hemställa, om icke, på det vi snart må kom¬
ma till slut med förevararande ämne, ki¬
ders Excellence täcktes särskildt hvar för sig
framställa förenämnda frågor till Ridderska-
pet och Adelns öfverläggning och afgörande.
Herr LandtMarskalken proponerade
bifall till den af Utskottet föreslagna un-
derstöds-Summan. ..
Ditt So Juli, g, ra.
Ropades Ja,
Vidare frågade Herr Landi Marskalken,
om Ridderskapet och Adeln ansåge Discont*
Directionens förhållande höra ogillas.
Ropades Ja och Nej.
Herr Munck af Rosenschöld: Jag får re¬
servera mig emot ett sådant beslut, då jag
ei kan grunda det på fullkomlig kännedom om
åtgärdens förhållande till Dagar och För¬
fattningar.
Herr Grefven och Landt Mar skal ken
föreslog, att intet omdöme häröfver måtte
af Ridderskapet och Adeln gifvas.
Ropades Ja.
Herr Lagerheim: Ehuru gerna jag skul¬
le villja bifalla den af Eders Excellence fö-
reslagne utväg, att alldeles icke meddela
något omdöme öfver DiscontDirectionens för¬
valtning, fruktar jag likväl att denna utväg
i förevarande fall icke torde vara fullkom¬
ligt lämpelig. Då fråga oin Discontens o-
lagliga förvaltning redan uppstått, och Ban-
coUtskottets Utlåtande deröfver blifvit af-
lemnadt, samt en Ledamot i Utskottet jem¬
väl tillstyrkt, att Directionen för sina otill¬
börliga åtgärder må tte ställas under lagligt
Den SO Juli ff. m.
tilltal, sa anser jag för min del denna frå¬
ga vara af för mycken vigt, för att kunna,
utan någon derå fästad uppmärksamhet,
med ett tyst stillatigande af Riddt.rskapet
och Adeln förbigås. Jag tror således., att
något omdöme öfver Directionens förvalt¬
ning bör af Ridderskapet och Adeln med¬
delas. Men då BnncoUtskottet, på sätt Herr
Professor Rosenschöld redan behagat yttra,
sökt undvika, att bestämdt utreda, huruvida
Directionens öfverklagade åtgärder varit e-
mot DiscontReglementet stridandé, eller en¬
dast af tillfälliga tvingande omständigheter
föranledde, så kan jag f ir ruin del, i sak¬
nad dessutom af kännedom utaf Discont¬
Reglementet, icke för närvarande fälla nå¬
got bestämdt omdöme öfver lagligheten af
Discontens förhållande. Om do i Ilerr
Lector Fröbergs i Utskottet afgifna särskil¬
da mening framställde grunder, angående o-
behörigheten ej mindre af Discontens såsom
lån utgifna 3 ProCentssedlar, än äfven af
Directionens allt för vidsträckta utlårin-
gar till vissa individuer, äro, som det
verkeligen vill synas, rigtige, så torde ett
blott ogillande af Directionens förhållande
vara en nog lindrig påföljd, men om, emot
all förmodan , Directionens åtgärder, som
BancoUtskottets Betänkande troligen synes
åsyfta, endast varit af tillfälliga, och mot
Reglementet icke stridande omständigheter
härledde, så kunde möjligtvis ett mildare
Den 20 Juli. e. m.
omdöme öfver Directionens förvaltning kond¬
ina att äga ruin.
Herr Spaldencreutz: Jag föreslår ogil-
lande.
Herr Mannerstmh, Johnni Ogillande
af Malmö DiscontDirectyons förhållande
skulle innefatta ett bedömande, hvilket jag
anser icke bera beslutas, innan en närmare
undersökning kan grundlägga ett sådant
omdöme. Herr BancpCommissarien Brakels
berättelse och det af BancoUtskottet utred¬
da och béskrifna förhållande, gifva efter
min tanka full anledning till verkställande
af en sådan undersökning. Det synes icke
vara tvifvelaktigt, att Directionen öfverskri¬
da t Reglementet och förfarit pä ett sätt som
både skadat allmänna crediten och bidragit
till oreda oell förlägenhet i den landsorts
rörelse, hvilken den varit ämnad att lätta
och underhjelpa. Detj lärer t. ex. svårligen
kunna förklaras, att Directionen tillvid pass
20 personer utlånt omkring ^ million
Riksdaler, att en enda låntagare på en gång
baft 89,000 R:d., en annan 60,000 o. s. v.
Förhållandet med Discontens egna obliga¬
tioner, hvarpå den beräknat renia och kan
|iän la vid uteblifna inbetalningar äfven of-
verrenta, torde också vara lika stridande
m t Reglementet, som det i allmänhet är
lagstriuigt. Jag anser föijakteligen i håga-
Den 20 Juli c. m.
ställda undersökningen så mycket mera nö¬
dig, som fråga kunde uppsta om ansvar ge¬
nom ersättning af Directionen, i fall Dis.
conten icke kan uppfylla sina förbindel¬
ser.
Jag tillstyrker således, att till Kongl.
Majit i underdånighet må hemställas, om
åtal af de obehöriga och olagliga åtgärder,
hvilka Malmö DiscontDirection vidtagit.
Grefve Posse, Carl Fredric; Då det
torde vara svårt att bestämma, hvilken
Domstols pröfning ett mål af denna beskaf¬
fenhet bör underkastas, oell dessutom vid
en undersökning härom Backens hemlig¬
heter kunde möjligtvis löpa fara att blott¬
ställas, torde det tillåtas mig föreslå att,
utan hvarken gillande eller ogillande af
Directionens förhållande, man åtnöjde sig
med den föreskrift, att Directionen hädan¬
efter äger, att på det nogaste ställa sig la¬
garna till efterrättelse.
Herr Manner st ani: Någon svårighet
att bestämma den Domstol, vid hvilken i-
frågavarande undersökning eller åtal hör an-
•tällås, bör icke uppstå; liksom yppande af Ban¬
kens hemligheter icke vid utredningen deraf
behöfver komma i fråga. Underökningen an¬
går egentligen den frågan, om Directionen
öfverskridit Reglementet eller icke. Jag
97 2
Den So Juli t, m
r» m»
hemställer flerfore^vcrd'ammast, örn icke an¬
mälan derom må på förutnämnde sätt tili
Kongl Maj:t i underdånighet öfverlemna».
Den af Herr Grefven och LandtMar-
skalken härefter framställda proposition, att
hos Kongl. Maj:t mätte i underdånighet an¬
hållas om laglig undersökning öfver Malmö
DiscontDirections förhållande,
Bifölls.
A nvo föredrogos och biföllos följan¬
de
tvänne den 17 Juli på Bordet lagda Be-
tänkanden fran OeconomieUtskottet:
1:0 I anledning af de anmärkningar,
som blifvit gjorda vid Utskottets Betänkan¬
de angående yrkad inskränkning uti den åt
Invånarne i en viss trakt af Elfsborgs Län
förunnade rättighet att idka Gårdfarihan¬
del.
2:0 Rörande ändring i allmänna En-
skiftesStadgan, i afseende på odling af
Skogsmark.
Till handlingarna lades StatsUtskottets
den 17 Juli på Bordet lagda utlåtande, ii
Den 2o Juli. e. m. ^75
anledning af de anmärkningar, som blifvit
gjorde vid Utskottets Betänkande rörande
Löfås Silfververk.
Vid förnyad föredragning bifölls Stals-
Utsköttets, den 17 Juli på Bordet lagda. Be¬
tänkande, i anledning af Kongl. Ma :ts Nå¬
diga Proposition, angående understöd för
Hjelmare Slussverk.
Upplästes å nyo ExpeditionsUtskottets
den 17 Juli på Bordet lagda Memorial, rö¬
rande terminen för nästa Lagtima Riks¬
dag.
Hans Excellence Herr Grefven och
Handt Mar skalken tillkännagaF, att vid den
förlidne gårdag hållna Talemans-conclav
hade den önskan varit allmän, att nästa Lag¬
tima Riksdags början måtte utsättas till
den 15 Januari 1820 , och hemställde, om
icke Ridderskapet och Adeln skulle beha¬
ga härtill lemna sitt bifall.
Ropades Ja.
Justerades följande:
974
Den 2d Juli S, mi
aF Protocollet, hållet i Hög¬
loft. Ridderskapets och Adelns Ple¬
num e. m. den 20 guli 1815.
S. D. Återremitterades StatsTJtskottets
den 17 Juli på Bordet lagda Betänkande, af
den 15 Juli, i fråga om medels anslående
for Svenska Theatern. Ut Supra.
Upplästes och lades på Bordet följande
från Utskotten inkoinna handlingar:
1:0 Från ConstitutionsUtskottet, af
förlidne gårdag, antnälandes Utskottet till
behandling enligt 56 §. Regeringsformen,
följande förslag till förändring i 41 §• Be-
geringsF.ormen, att efter orden: Riksens
Ständer sammankorrfina, skulle tilläggas:
’’och den förmyndarestyrelse, Riksens Stän¬
der förordna, Regeringen tillträdt.”
2:0 Fran ConstitutionsUtskottet, af
förlidna gårdag, angående följande förslag
till ny redaction af 29 §. RegeringsFormen:
'Till ErkeBiskopp och Biskoppar, med hvil¬
kas val förhålles efter förra vanligheten,
dock så, att Upsala Stifts röst vid ErkeBi-
skoppsval beräknas lika med tre Consisto¬
riel^, utnämne Konungen en af de' tre sorn
föreslagne blifvit.” Hvilket förslag Utskot¬
Den 20 Juli e. m.
tet anmäler till den kraft och verkan 56] §"
RegeringsFormen bestämmer.
3:0 Från Oeconotnie- samt Särskildta
Utskotten, af den 18 Juli, angående frågan
om den vissa Städer LeviJijade oinskränkta
Néderiagshandel.
4:0 Från Bevillningsutskottet, af för¬
lidne gårdag, hvaruti Utskottet på en gång för
RiksensStänder framlaggéren allmän öfversigt
af den beskattning, sorn under namn af Be¬
villning uppå diverse Titlar efter Utskot¬
tets förslag utgå bör, och efter bifogad
beräkning stiger till ett belopp a Fyra Mil¬
lioner 357,549 B;d. sk- 5 rst- Banco.
5:0 Från BevillningsUtskottet, af den
&3 Juli, i anledning af de anmärkningar
sorn blifvit gjorda vid Utskottets Memori¬
al, med förslag till förändringar i 1812 års
ChartasSigillatae Förordning;och har Utskot¬
tet åtskilliga af de gjorda anmärkningarna
godkändt, men å andra åter ansett sig icke
böra göra afseende. ;
6:0 Från BevillningsUtskottet, af den
17 Juli, hvarigenom Utskottet öfveriemnar
ett anförande af Pierr Ofverste Drufva,
hvaruti han sökt vederlägga Herr Stallmä¬
staren von Törnes särskilda anmärkningar
emot den calcul, Herr Ofverste Drufva för¬
976
Den 2o Juli ». m.
fattat för att vederlägga bemäld© Herr Stall-
mästaresr-särskilda förslag tili allmänna Be-
villningens utgörande.
7:0 Frän Lagutskottet, af den 15 Ju¬
li, rörande de anmärkningar som blifvit gjor¬
da vid Utskottets Betänkande i anledning
af väckt fråga om yrkad skärpning i straf¬
fet för åverkan å Skogsplanteringar ni. m.
Utskottet, som, i afseende på* bestraffnings-
sättet af ifrågavarande brott, icke ansett sig
böra frångå sin förut fattade mening, fö¬
reslår endast att 64 §. af 1805 års Skogs¬
ordning må en gång hvarje år från Predik¬
stolarna i de orter, der Skogsplanteringar
äro eller varda anlagda, uppläsas.
Beträffande åter Bevisningssä'ttet i de
mål som angå åverkan å Skogsplante¬
ringar, liar, vid inom Utskottet anställd vo¬
tering, två Stånd slädnät emot två, i följe
hvaraf tvänne alternativer blifvit till Riks-
Stånden framställde. Yarandes genom det
ena alternativet tillstyrkt, det må på lika
sätt som uti 62 §. af SkogsOrdningen är
förordnadt, tillsyningsman å Skogsplante¬
ringar tillåtas, att der ej andra vittnen till äro,
sjelfve i de åverkans mål, der de äga ta¬
lan föra, edeligen vittna om hvad de sett
och åtalat hafva, samt enahanda följd af så¬
dant vittnesmål för den tilltalte blifva, sorn
då
Deh 2ö Juli. e. m.
977
da edgången sker af Skogs- och Jägeribe-
tjente. Genom det andra alternativet ater,
yttras attUtskottet funnit sig icke kunna från¬
gå, att afstyrka det ett så beskaffadtbevisnings-
sätt må, under något vilkor, uti i fråga ställ¬
da händelser antagas.
8.0 Från StatsUtskottet af den 18 Ju¬
li, hvaruti Utskottet anmäler sig, genom
trerine sina Ledamöter hafva genomgått och
granskat de redogörelser, som blifvit upprät¬
tade öfver de åren 1812 och 1813 influtnaSub-
»idiemedel,äfvensom den af särskilda Commit-
terade för Allmänna Medlens förvaltning afgif-
an redogörelse för Subsidie-ochandra medel,
som till Krigsfonden ingått förar 1814; anmä-
landes Utskottet, att dessa tre Ledamöter
icke funnit något att anmärka, utan dere¬
mot inhämtat, att Räkningarne blifvit för¬
da med ordning och redighet samt inne¬
fatta fullkomlig redovisning för om händer
hafda medel och Uppbörder. För öfrigt
hemställer Utskottet, att Riksens Ständer
måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att vederbörande öfver den förda
förvaltningen och redogörelsen kunde i Nå¬
der meddelas decharge.
9:0 Från StatsUtskottet, af den 18 Ju¬
li, i anledning af Kongl. Maj:ts till Stats¬
Utskottet under den 6 juli 1815 aflåtna Nå-
Ridd. o. Ad. Protoc. 125. 124*
978
Den 2o Juli e, m,
eliga Skrifvelse, angående den Utländska
Gäldens indragande och inlösen. Utskot¬
tet tillstyrker Riksens Ständer, att med un-
derdånigsta vördnad och erkänsla antaga
Kongl. Mapts och Hans Kongl. Höghet
KronPrinsens Nådiga anbud, samt till Kon»l.
Majit i underdånighet öfverlemna, att i Nå¬
der låta besörja liquiden af hela ifrågava¬
rande RiksgäldsConloirets utrikes gäld, och
hvarmed RiksgäidsContoiret således icke vi¬
dare kommer att äga någon befattning; äf¬
vensom att Riksens Ständer, såsom en följd
häraf, låta genom deras RiksgäldsContoir
utfärda en till Hans Kongl. Höghet Kron-
Prinsen och Dess Arfvingar efter Succesions-
Ordningen af den 26 September 181 o ställd
förbindelse, att årligen betala Tvåhundrade
Tusen (200,000) Riksdaler i Svenika Ban-
coSedlar, att af dem efter behag disponera,
och hvilken Summa för första året kan lyf¬
tas, sedan den Första nästkommande Augu¬
sti ingått. Beträffande RiksgäldsContor-
rets skulder i Antwerpen och Leipzig på
CourantRäkningar, tili ett belopp efter Al-
pariCourser af 34,984 R:d. 22 sk. 3 rst.
Specie, yttrar Utskottet, att det borde blif¬
va detsamma uppdraget, att om liquiden af
dessa skulder Herrar Fullmägtiga uti Riks¬
gäidsContoiret särskild föreskrift meddela.
10:0 Från StatsUtskottet, af den 18
Juli, i anledning af Kongl. Majit Nådiga
ben 20 Juli e. ni.
979
Pioposition angående Rikets Utländska Gäld;
åberopandes sig Utskottet föregående Be¬
tänkande, såsom det der äfven innefattar*
utlåtande öfver Kongl. Maj:t$ nu ifrågava¬
rande Nådiga Propositions
Ii:o Från StatsUtskottet, af den 18
Juli, angående den Summa som för Statg-
och RiksgäldsVerkets behof erfordras att
genom Allmän Bevillning utgöras; uppgåen¬
des denna Summa till ett belopp af
2,550,000 R;d. Banco, hvarunder likväl ic¬
ke inbegripes de StatsVerkets Extra Ordi-
nairft inkomster, hvilka under benämning
af Bevillning ingå till Kongl. StatsContoi-
ret, och bestå af Tull-, Post- och Chartas
Sigillatas-medel, samt BränvinsBrännings och
Consumtions-afgift, hvilka särskilda Bevill-
iiingar, vid den nu verkställda StatsRegle-
vingen, äro upptagna att utgöra samma be¬
lopp, sorn tillförene, nämligen 1*987,349
Rd. 14 sk. 5 rst.
12:0 Från StatsUtskottet, af den 19
Juli, rörande Skånska StenkohlsGrufvans In-
teressenters underdåniga ansökning om Ex-
portationspremier och publika lån m. ut.
Utskottet har endast ansett sig böra tillstyr¬
ka, att tillverkningspremier a 6sk. Banco för
hvarje Tunna Stenkohl, sorn ifrån den viel
Grufvan belägna Höganäs hamn afsändes,
Vare sig in- eller utrikes, måtte betsås; hvil¬
Den £0 Juli e. m.
la premier För den af Interessenterna upp¬
gifna quantiteten af 120,000 Tunnor kom-
me att'utgöra lika summa eller 15,000
R:d. ärligen, som, efter de föreslagna be¬
räkningsgrunder, såsom Exportationspremi-
er erhalles. Varandes det Utskottets tan¬
ka, att denna förmån skulle medgifvas för
fem år, .från och med år 1816 till och med är
J820, då Riksens Ständer komma i tillfäl¬
le att sig häröfver vidare utlåta; och an°er
Utskottet controllen böra, på sätt Commit-
terade framställt, föras öfver StenkohbaF-
sättningen och utförseln från Höganäs hamn,
samt Tullen för inkommande Engelska Sten-
kohl, oafkortad, tillfalla Staten och gå tili
ersättning för dessa tillverkningspremier,
som, efter hvad Committerade utredt, inom
den nu fixerade tiden af fem år, icke tor¬
de kunna komma att berörde Tullinkomst
öfverstiga.
13:0 Från BancoUtskottet, af den i£
Juli, innehållande, i anledning af till Ut¬
skottet derom skedd remiss, tillkänuagif-
vande, att Bankens inteckning uti Kungs¬
holms Kronobränneri icke kan vara något
hinder för en Kronan tillhörig Egendoms
användande till förändradt allmänt behof,
heldst Bankens genom inteckningen hevarade
säkerhet förblifver lika orubbad och gäl¬
lande. antingen Egendomen nyttjas tili
KronoBränneri, eller annan nödvändig ali*
män anstalt.
Den SO Juli e, m.
34:0 Från ConstitutionsUtskottet, af
den 19 Juli, i anledning af dea anmärkning
i afseende på de föreskrifter i den 42 och
94 §•> sam nu belinnes vara stridiga, hvil¬
ken af Hans Kongl. Majit ä RiksSalen, jem¬
te Dess Nådiga sanction till de af Riksens
Ständer beslutna Grundlagsförändringar, blif¬
vit Riksens Ständer meddelad. Utskottet
anser det förslag, hvilket i detta afseende
göres, såsom nu lagligen faststäldt, derest
redactionen af Riksens Ständer godkännes,
till Kongl. Majit» Nådiga sanction af Rik¬
sens Ständer genast kunna öfverlemnas; och
tror Utskottet rätteligen ej behöfva bestå i
annat, än uteslutande ur 94 §* orden i-
från och med; ”och förordne huru styrel¬
sen föras må, intill dess den valde Konun¬
gen kan densamma emottaga.”
15:0 Från OeconomieUtskottet, af den
i# Juli, i anledning af Friherre Wrangel»
IVjleinavial om en ny Landtmätare-Taxa; yt¬
trandes sig Utskottet, uppå anförda skäl, ic¬
ke kunna tillstyrka bifall till Herr Friher¬
re Wrangels härom gjorda motion.
16:0 Från OeconomieUtskottet, af den
12 Juli, i anledning af de anmärkningar som
blifvit gjorda vid Utskottets Betänkande om
allmänna Skogshushållningen; och har Ut¬
skottet endast tillstyrkt några få ändringar
§39 eo Juli, é. nt,
och tillägg vid hvad detsamma i detta äm¬
ne förut föreslagit.
17:0 Från OeconomieUtskottet af den
17 Juli, i anledning af väckta frågor om
jemkning i Extra Roferingen; hafvandes
Utskottet i detta ändamål åtskilliga före¬
skrifter förut föreslagit.
18*0 Från OeconomieUtskottet af den
19 Juli, i anledning af gjorda moiioner, si
väl om inskränkning af Finska handeln, som om
förbud i allmänhet emot vissa varors inför¬
sel i Riket. Utskottet åberopar sig hvad
det, angående utrikes införskrifning af Bran»
vin och Spannmål, samt Malt, Gryn och
Mjöl, jemte Tullafgifterna derå, sig redan
yttrat; hvad åter Finska handeln beträffar,
tillstyrker Utskottet, att Riksens Ständer
matte öfverlemna regleringen deraf tili Kongl.
Majit, sorn, vid dea förestående nya handels».
Tractatens ingående nied Hans Maj;t Ry¬
cka Kejsaren, ej lärer underlåta, att lämpa
så väl detta sorn andra oeconomislca ämnen ef¬
ter hvad Rikets sannskyldiga bästa klafver
och politiska relationerna moj'igen medgifva.
19:0 Frän OeconomitUu kottet, af den
15 Juli, angående en ny och allmän regle¬
ring af de uti Riket rm antagna särskilda
Vigtsorter. Utskottet tillstyrker, att Rik¬
sens Ständer i underdånighet hos Kongl.
Maj:t matte anhålla, det läcktes KongL
Maj: t icke allenast Nådeligen anbefalla Döss
och Rikets vederbörande Collegier, att, så
skyndsamt som möjligt är, inkomma med
Den 20 Juli t- m•
det underdåniga utlåtande öfver det af da
i sådant ändamål tillsatta Committerade
år »789 afgiine Betänkande, Kongl. Majrt
förut från dem i Nåder infordrat,’ utan ock
låta till allmän efterrättelse utfärda Dess Nå¬
diga Författning om mått, mål och vigt, i öfver¬
ensstämmelse med hvad Committeradesof-
vanberörde förslag innehåller; och hop¬
pas Utskottet, att då något rådrum torde
böra lemnäs Rikets invånare, innan en för
den allmänna handelsrörelsen så högst vig¬
tig förändring antages, Kongl. Majit i Nå¬
der lärer, i händelse Utskottets nu hem*
■täjdta förslag varder bifallet, pröfva hvad
tid efter Författningens utfärdande, som
efterltfnaden deraf bör vidtaga.
20:0 Från OeconomieUtskottet. af den
15 Juli, om vidtagande af medel till Fa»
brikeinaa upphjelpande. Utskottet finner
sig endast kunna till Riksens Ständers egen
upplysta omtanka hemställa hvad utväg,
som till erhållande af erforderliga pennin-
getillgångar till Fabrikernas uppmuntran
inom Fäderneslandet skulle kunna lämpli¬
gast vidtagas ; tillstyrkandes derjemte vörd-
samligen, att, med afseende så väl till
hvad Utskottet, som hvad Särskildta Ut¬
skottet föreslagit , angående inskränkning
uti importen äfven af Fabrikstillverknin¬
gar samt en afpassad Tull å de tillåtna,
så ock nödvändig export af confiscerade, i
Riket till införsel och förbrukning otillåt»
liga varor, såsom bidragande i synnerhet
e«4
Den 20 Juli i, m.
till inhemska Fabriken upphjelpande, Rik¬
sens Ständer måtte hos Kongl. Ma j:t i un¬
derdånighet anhålla om utfärdande af
sådana Författningar, som Kongl. Maj:t
i Nåder linner lämpliga och till än¬
damålets befrämjande kraftigt bidragande.
2i:o Fran Stats- samt OeconomieUt-
skotten, af den 15 Juli, i anledning af
framstäldt förslag, om en Post- eller For¬
vagns inrättande å de större Landsvägarna.
O eoonomieUtskottet har hufvudsakligen till¬
styrkt en sådan inrättning; men StatsUt¬
skottet yttrar sig, att ehuru nyttan deraf
icke synes vara någon tvifvel underkastad,
likväl oell som förslagets utförande for¬
drar åtskilliga förberedande åtgärder, samt
deribland fullständiga Calculer öfver kost¬
naden; så kan Utskottet för det närvaran¬
de icke föreslå någon tillgång för en inrätt¬
ning af denna art, utan tror ati dermed
bör anstå, tills planen hunnit utarbetas och
ett bestämdt förslag till Riksens Ständer
framläggas.
22:0 Från Stats- samt OeconomieUt-
skotten, af den 15 Juli, i anledning af väck¬
te, frågor om uppmuddring af Clara- och
FätbursSjöarna samt Rörstrands- och Carl-
bergsvikarne. StatsUtskottet har, uppå an¬
förda skäl, icke ansett sig i detta ändamål
kunna tillstyrka något bidrag af allmänna
medel. OeconomieUtskottet åter har trott
sig böra öfverlemna till Riksens Ständer, om
icke den önskan kunde i underdånighet yt¬
Den to Juli e. m.
685
tras, att Kongl. Maj:t i Nåder täcktes låta
vidtaga den åtgärd, som till befordrande af
hvad man föreslagit kan finnas nödig.
23:0 Från Stats- samt OeconomieUt-
skotten, af den 15 Juli, om Enskiftes med¬
len för Skåne och Skaraborgs Län, samt od¬
lings understöd för Bohus Län. I afseende
på Enskihesmedlens redovisning aflemna ar
StatsUtskottet åtskilliga upplysningar, och
rötande deras nytta, yttrar OeconomieUt¬
skottet, att Enskiftes delningarne eljest icke
kunde fortfara, utan måste afstadna, oaktadt
d<n nytta, som de dels redan åstadkommit,
deb hädanefter kunna tillskynda så vat des¬
sa orter, sorn Riket i allmänhet. Hvad å-
ter angår odlings understöd för Bohus Juan,
skulle »äl ett sådant, efter OecononiieUt-
skoltets tanka, vara nyttigt; men StatsUtskot¬
tet anser, uppå anförda skäl, sig icke kun¬
na härtill tillstyrka något särskildt anslag.
24:0 Från Stats- samt OeconomieUtskot-
ten, af den 15 Juli, i anledning af väckt
fråga om lindring i Båtsmanshållet uti
Sveriges Norra Provinser; anseendes Utskot¬
tet, uppå anförda skäl, sig icke kunna tillstyrka
hvad i detta ändamål blifvit föreslaget.
25:0 Från StatsUtskottet, af förlidne
gårdag, angående RiddarhusCassans ersätt¬
ning for förskjutna Expens-inedel till Rid¬
darhus Canzliets behof. Utskottet yttrar
986
Den 2<J Jutt e. m.
sig,att i detta Mmne ingen vidare ftgärd synes
fordras, än att, med iakttagande af hvad, rö¬
rande medel tili Skrifmaterialiers anskaffan¬
de samt andra nödiga utgifter för Standens
Canzlier, föreskrifvet är, anmälan gores örn
medlens utbekommande uti Kongl. StatsCon»
toiret, som besörjar Riksdagsutgifterna.
26:0 Från StatsUtskottet, af den 19 Ju¬
li, om tillUtskcttetske Ida Remisser, angående
dels Riksdagsvedergällningar för det utöf¬
ver RiksdagsOrdningens föreskrift antagna
antal bet ening hos fviksStanden, dels för¬
höjning uti den vanliga betjäningens förmå¬
ner. Utskottet öfverlemnar till Riksens
Ständer, om icke, till befordrande af jem-
likhet och rättvisa mellan Canzlierna, larn*
peligt må finnas, att Herr LandtMarskalken
och Herrar Talemännen i samråd reglera
hvad belöning må tillkomma den Extraor¬
dinarie Betjeningen. Beträffande tillökning
i det redan bestämda Dagtractaraente för
Notarierna och Ordinarie Canzlisterna, för¬
mäler sig Utskottet, enligt 24 §. Riksdags¬
ordningen, icke häröfver kunna afgifva ut¬
låtande, förr än Herr LandtMarskalken och
Talemännen, efter öfverläggning, uppgifvit
förslag till den belöning, som efter göro-
roalens vigt och mängd kan anses böra.
bestås.
27:0 Från StatsUtskottet, af den 18 Ju¬
li, innehållande förslag till reglering af åt¬
Den 20 Juli Di,
skilliga omständigheter, hvilka äga gemen¬
skap med Rikets penningeväsende, samt det
större C.reditivet och Disconträttigheten i
Banken för Kongl. Allmänna Magazinsinratt-
ningen och Riksgäldskontoret.
28:0 Från StatsUtskottet, af den 18 Ju¬
li, angående lifjuider ande t af skulderna eftet
sista krig*
Upplästes och lades pä Bordet ett Prö-
tocollsUtdrag från Högvördiga PrestStåndet,
af den 20 Juli, hvarigenom Ståndet inbju¬
der sina MedStänder till instämmande uti
t et beslut, att ät 2:ne af hvart Riksstånd
utsedda Ledamöter uppdraga, att under Rik¬
sens Ständers JustitieOmbudsmans Ordfö¬
rande hålla noggrann tillsyn och ansvar
derföre, att RiksdagsBcslutet och B--vill-
ningsFörordningeu blifva rigtigt och i en¬
lighet med de af Riksens Ständer justerade
Expeditioner utfärdade.
Vidare upplästes och lades på Bordet
ett ProtocollsUtdrag från Vällofl. Borgare¬
ståndet, af den 17 Juli, hvaruti utförligt
fram ställes de skäl, hvarföre Ståndet hvar¬
ken ansett sig kunnat till hufvudsaklig-
pröfning upptaga det från Lag- och Oeco-
Den 20 Jall e. nt.
nomieTTtsiotten inkomna Betänkande röran»
de Näringsfriheten, eller kunnat frångå desa
i detta ämne den 28 Juni redan fattade
beslut.
Slutligen upplästes och Iades på Bor»
det ett ProtocollsUtdrag från BorgaieStån-
det, af den 17 Juli, hvaruti Ståndet, under
åberopande af föregående ProtocollsUtdrag,
och med upptagande af äfven andra skälv
förmäler det Ståndet ej ansett sig kunna
till pröfning upptaga Lag- samt Oeconomie»
Utskottens Betänkande, rörande väekt frå¬
ga om ProductPlacatetS upphäfvande m. m.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln St¬
skildes den 21 Juli klockan f till 2 om
morgonen.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Slut p& Femte Bandets Första Afdelning.
Protocoll,
hållna
hos
Högloflige
Ridderskapet och Adeln,
vid
Urtima Riksdagen i Stockholm
År 181&
Femte Bandets Andra Afdelning.
STOCKHOLM, 1816,
ho» Zacharius Haeggström..
Den Si Juli é. m.
Fredagen den 21 Juli.
Plenum klockan 8 om aftonen.
Ju«terades ett fran Expeditionsutskott
inkommet förslag till Tacksägelse-Adress
till Kongl. Majit i afseende på förvaltnin*
gen af de Barthelemiska medlen.
Justerades följande underdåniga Skrif*
velser till Kongl Majit:
i;o Angående vedergällning till Sär¬
skildta Utskottets Canzli- och VaktBetje-
nin§-
210 Angående levereringen af hö och
halm.
310 Om ersättning för 1812 års Man¬
talsskrifvare Provision i Norrbottens Län.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög-
lofl. Ridderskapets och Adelns Ple¬
num den 20 Juli 1815.
S. D. Vid förnyad f föredragning al
LagUtskottets don 17 dennes på Bordet
991
Den So Juli e. ra.
lagda Memoria], af den 13 nästföregående,
rörande förändring i Domstolarnas antal
och organisation, ansag Höglofl. Ridderska-
pet och Adeln någon annan åtgärd vid det¬
ta ämne icke vid denna Riksdag böra äga
rum, än att Riksens Ständer skulle behaga
förena sig derom, att LagCommittéen, utan
hinder af något häröfver i förväg fatta dt
beslut, må fortsätta Lagarbetet, och sedan
detsamma genom trycket blifvit underka-
stadt allmän granskning, öfverlemna åt till¬
kommande Riksens Ständer och Konungen
att pröfva, antaga eller ogilla så väl det
fulländade Lagverket, som grunderna för
detsamma. Ut Supra.
S. D. Företogos å nyo i ett samman¬
hang Bevillningsutskottets förslag tili Be-
villningsFörordning och dess utlåtande öf¬
ver dervitl i RiksStånden gjorda anmärk¬
ningar; och blef berörde Förslag af Hög¬
lofl. Ridderskapet och Adeln godkändt med
följande förändringar:
Andra Artikeln, 2:dra §. 7 momentet.
Härvid undantogos från Bevillnings erläg¬
gande för sina lönevilkor, Sujetterne vid Kongl.
Theatern. — Äfvenväl i redactionen af or¬
den Advocater och alla sorn föra andras talan,
beslöts att, till undvikande af tvetydning,
orden och alla skulle utgå.
Samma
y. £, ' Den 24 Juli e. m*
Samma §:s 10 moment skulle utgå.
5:dje §:ns 2 moment bifölls, jemte den
i svaret på anmärkningarna föreslagna re-
dactf onsförandring.
Samma §:s 3 moment likaledes.
4
Samma §:s 5 moment likaledes,
I samma §:s 7 moment skulle Stadgan¬
det om Advocater förändras såsom ofvan-
före. Äfvenväl att minimi-afgiften för^Utjor¬
dar och Urfjellar skulle försvinna.
Samma $:s g moment skulle försvinna,
4:de §. 1 momentet. Härvid antogos
förän dxi n g arne beträffande Grufvor ock
Krutbruk.
Samma §:s 4 moment bifölls, med den
i svaret föreslagna förändringen, retande
SkålVestgöthar.
6:te §. 2 och 3 morn en tern a bsf ollos
med de dervid föreslagna förändringar.
Tredje Artikeln, irsta och 2:dra §. §.
bi föllos jemte förändringen. Ut Supra,
S. D. Föredregos lill afgörande Säj>
skiltda Utskottets Betänkande!! och Utlåtatv»,
Ridd. 0. Ad. Trot. 125- 126,
994
Den 21 juli e. ro.
den, rörande förlägenheten i allmänna rö¬
relsen in< m., och blefvo de deruti gjorda
tillstyrkanden af Ridderskapet och Adela
antagna, blott med följande undantag:
1:0 Af försl agen till beläning å fastig¬
het, hvaröfver ännu yttranden af Banco- och
StatsUtskotten äro att förvänta.
0:0 Af frågan om Tullen® förhöjande
S utländsk Spannmål samt om Allmänna Ma-
gazinsDirectionen, hvilken fråga skulle hvi¬
la till dess OeconomieUtskottets Betänkan¬
de om Magazinslnrättningen till föredrag¬
ning inkommit.
3:0 Af frågan om plantering af hampa
och lin, hvaröfver Utskottet gemensamt med
OeconomieUtskottet särskildt sig yttrat:
. 4:0 Att i punkten om lönerna för Em*
hets- och Tjenstemän vid Tullverket, och
dessa löners fastställande till ett bestämdt
belopp, måtte efter ordet bestämdt tilläg¬
gas: och för deras utkomst tillräckligt. Äf¬
vensom att Tullförvaltare, Inspectorer och
Cöntrolleurer måtte med fullmagter för¬
ses;
550 Samt att Utskottets Förslag om en
StatsOeconomisk Journal och tillförordnan¬
de af en Redacteur för densamma, till
Kongl. Majft i underdånighet öfverlemna»,
i ändamål att ännu under Rik dsrrns lopp
underställas dess Nådiga pröfning och Fast¬
ställelse; uti hvilken punkt de öfriga re-
spoctiva Stånden skulle Vänligen anmodas,
ett med Ridderskapet och Adeln sig före¬
na. Ut Supra.
S. D. Föredrogos och lade? till hand¬
lingarna tvänne ConstitutionsUtskottels Me¬
morial af förlidne gårdag, det ena innefat¬
tande utlåtande öfver Friherre Stael von
Hollstein?, enligt 29 §. Riksdagsordningen,
gjorda anmärkningar emot Henar StatsSe-
oreterarne Grefve Mörner och Friherre
af Wirsén; det andra med utlåtande öfver
Herr LandtMarskalkens vägrande af en pro¬
position i Plenum den 17 dennes.
Likaledes Föredrogs ConstitntionsTTt-
skottets Memorial af förlidna gårdag, rö¬
rande gjord återremiss från det Högvördiga
PrestStåndet af Utskottets Memorial den
15 Juli; hvilket förstnämnde lades till hand¬
lingarna i hvad angar frågan om anmärk¬
ningar emot ofvanbemäfda Herrar Stats*
Secreterare; men upptogs och bifölls i hvad
beträffar redactions-forändringen 1 den af
ConstitutionsUtskottet gifna Decharge åt
StatsRfulet, de Föredragande och Konungens
Rådgifvare i Cömmandomål. Ut Supra.
S. D. Efter föredragning af Expedi-
tion®Ut«kottets hemställån i Memorial af
Den 2.1 Juli e. m.
den 15 denne?, om Terminen för begvnnejsen af
ns^kommande Lagtima Riksdag, ansagHög¬
loft. Ridderskapet och , Adeln densamma
tjenligast kunna utsattas till den 15
Januari 1820. Ut Supra.
S. D. Efter uppläsning af Kongl.
3VIaj;ts Nådiga Skrift el«e till Riksens Stän¬
der, af elen 19 Juli 1815, angående det af
Norriges Rikes StorTing gifna enstämmi»
ga bifall åt föislaget om Konungens myn¬
dighetsålder, m. m., béslöts att den skul¬
lo läggas till handlingarna och derjemte
ntad ConstitutionsUtskottet cömmuniceras.
Ut Supra.
S. D. Föredrogos och biföllos All¬
männa Besvärs- och OeconomieUtskottets
den 17 dennes första gången upplästa ut¬
låtanden:
1:0 Öfver anmärkningar vid Utskot¬
tets Betänkande af den l Juni, om Gård¬
farihandel^
2:0 Öfver Majoren Ankarloos Me¬
morial, rörande ändring i Allmänna En-
skiftes-Stadgan i afseende på delning
Skogsmark. Ut Supra.
Den 2i Juli e. m*
Utdrag aF Protocollet, hållet i Hög¬
loft. Ridderskapets och Adelns
Plenum e. in. den 2o Juh 1815.
S. D. Vid förnyad föredragning af
BancoUtskottets den 17 Juli på Bordet lag¬
da Memorial, af den 13 nästföregående, i
i anledning af återremissen af Utskottets
Memorial, om Malmö DiscontVerks ut¬
låning i 3 procents reverser, bier detsam¬
ma af Ridderskapet och Adeln bifallet; nied
den tilläggning, att hos Kongl. Majit i un¬
derdånighet måtte anhållas, det Hans Majit
behagade låta anställa laglig undersökning
om Malmö DiscontDirections förhållande i
afseende på berörda DiscontVerks förvalt¬
ning. Ut Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls
StatsUtskottets den 15 Juli afgifna och den
17 på Bordet lagda Betänkande, i anledning
af Kongl. Mairts Nådiga Proposition, angå¬
ende understöd för Hjelmare SlussVerk.
Likaledes föredrogs å nyo och lades
till handlingarna samma Utskotts, äfven den
15 Juli afgifna och den 17 på Bordet lag¬
da, utlåtande, i anledning af gjorda anmärk¬
ningar vid Utskottets Betänkande om Löfås
Silfververk. Ut Supra.
Föredrogos å nyo och biföllos följan¬
de, sedan forlidna gårdag på Bordet hvi-
86S Den Zi Juli e. m.
lande Betänkande oc!» Memorial fran Stats»
Utfkottet af den 19 Juli;
1:0 Angående RjddarhusCassans ersätt¬
ning för förskjutna Expensmedel tili Rid»
darhu&Canzdiets behof.
2:0 Angående StåndsCanzliernas aflö¬
ning»
Upplästes å nyo StatsUtskottets förlidne
gårdag på Bordet lagda Betänkande och för¬
slag lill reglering af åtskilliga omständig¬
heter, hvilka äga gemenskap tned Rikets
yenningeväsende, samt det större Creditrvet
och Discont;.atiigheten i Banken för Kongl»
Allmänna Magazonsinrättuingen och Riks*
gäldsGonloiret.
Herr Grefven och Landt Marskalken
hemställde, att detta Betänkande måtte öf¬
verlämnäs till BancoUtskottet, för att deröf¬
ver yttra sig.
Hevi" Cederschöld, Pehr Gustaf, upp¬
läste följande;
Höglofi. StatsUtskottet föreslår i det
nu upplästa Betänkandet: ”att ! Fastighetslån
”böra af Banken utlemna» mot 4 ProCents
”■renta och a ProCents årlig afbetalning
Thin 21 Juli e.y m’
999
'■'.på primitiva Capitalet.” Jag har åtskilli¬
ga gånger tillförene förklarat mig euxot dy¬
lika lane-inrättningar med under-laglig renta,
och sökt visa, att de endast skulle tjena tili
att rikta vissa redan välmående, men inga¬
lunda blifva ett understöd för den verkligen
behöfvande, eller en tillflykt för den tör-
lägne. Jag vill nu blott hafva äran
tillägga, att en slik inrättning otvifvelaktig^
skulle gifva den enskilda vinningslystnaden
ett bedröfligt tillfälle, att suga den återstå¬
ende märgen ur de redan svaga arbetande
armarna. Capitalisten skulle nämligen skyn¬
da sig att köpa jord, ej för att bibehålla
och odla den, utan blott för att belåna och
genast åter sälja den, med den vinst, hvar¬
till förmånen af ett sådant Bancolån berät¬
tigade. Härigenom skulle uppkomma ett
ursinnigt Evendomsvingleri, i högsta grad
menligt för Jordbruket. Lånefonden, den¬
na gil d af nationen, skulle således, åtmind-
stone till största delen, stadna hos Capitalisten.
Då dessutom, för det närvarande, Rik¬
sens Ständers ömmaste föremål utan tvifvel
är, att afhjelpa den för Landtmannen si
högst tryckande och kraft-förlamande pen-
ningeförlägenheten, samt att betaga Capita¬
llsten för alltid tillfälle till ockrande; så
vågar jag vördsammast hemställa till Hög-
lofl. Ridderskapets och Adelns visa pröfning,
om ej lämpligast skullo vara, att utlåningen.
1\)0J
Den 21 Juli e. m.
/
för att på intet sätt kunna föranleda till
missbruk, skedde mot 6 ProCents renta, och
kanhända 4 ProGcnts årlig afbetalning på
ursprungliga Gapitalct. Men uti denna Lå¬
neinrättning borde förmånsrätt i synnerhet
Unnas åt dem, Ilvars redan intecknade skul¬
der blifvit uppsagda. Likväl torde vara nö¬
digt att Banken inlöste slika inteckningar
till ett belopp af mindst hälften eller kan¬
hända två tredjedelar af Egendomens värde.
Härigenom skulle den lånsökande Jordäga¬
ren blifva mindre beroende af Capitalisten,
och denne tvingas att åtnöias med laglig
renta. t>en gäldbundne skulle dessutom der¬
igenom sättas i stånd ^tt våga begagna dea
rättighet, sorn Bevillning-Förordningen tor¬
de lemna honom, att pä rentan afdraga Be-
villnings ProCénten.
Grefve Lilliencrantz, Johnn Willhelm?
Det kan visserligen icke b.nagas någon Le¬
damot, att göra de anmärkningar, hvartill
han finnér sig befogad; men vid Riksda¬
gens så nära förestående slut bjuder det
allmänna intresset, att icke vidtaga återre-
tniss för sådana anmärkningar, som inom
di uidet möjligt kunna besvaras.
Da jag får äran afgifva den upp¬
lysning, att ingen Possessionat, om än dess
.Fastighet vöre aldrig så stor, får låna mer
Den SH Juli. e. m.
IOOE
an 6oOO Rö., torde all anledning till den
yttrade betänkligheten försvinna.
Fyra PrnCents interesse är det högsta
som Banken för Fastighetslån vanligen tagit,
och äfven den högsta verta som åt Jordbru¬
kare kan bereda någon fördel af länen.
Aldrig vöre någon tid till rentans förhöj¬
ande mindre lämplig än denna, då Landtnran-
nehs förlägenhet, svårigheten att bekomma
stående lån, och ända till 12.ProCent upp-
stegradt interesse ä de temporaira biträden,
som af enskilda någon gäng erhållas, utgöra
den allmänna klagan, och förnämsta grun¬
den dertill, att Banr.oStyrefsen, emot van¬
liga principer, nödgats medgifva nu bevill-
jade Fastighetslånen.
Herr LandtlHnrskalkcn hemställde, om
icke, då ringa tid af Riksdagen återstode,
Herr Cederschöld torde behaga afstå nu
med sin motion.
Herr Cederschöld: Om så är, att Ut¬
skottet nu ej hinner göra afseende på hvad,
jag yttrat, torde jag få förbehålla mig att
då målet till afgörande förekommer, ä nyo
få anmäla denpa Sak.
Herr LandtdVEar skalken förnyade sin
proposition till remiss af StatsUtskottets
1005
Den 21 Juli e. m..
Betänkande, och föreslog derjemte» att Herr
Cederschölds yttrande skulle hvila pä Bor¬
det, intill dess BancoUtskottet med sitt yt¬
trande kunde inkomma.
Bifölls»
Upplästes ett från ConstitutionsUtskot-
tet inkommet Memorial af den 20 Juli, in¬
nehållande Utskottets tillstyrkanden i an¬
ledning af de utaf Norrige! StorThing
framställda förändringar uti den föreslagna
RiksAkten, till bestämmande af de genom
föreningen mellan Sverige och Norrige
uppkomna Constitutionella förhållanden»
Lades på Bordet.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft*
Ridderskapets och Adelns Plenum e*
m. den 20 Juli 1815.
S. D. Föredrogs å nyo och ofverlem-
nades till BancoUtskottet, för att deröfver
sned utlåtande inkomma, StatsUtskottets den
18 dennes afgifna Betänkande och förslag»
till reglering af åtskilliga omständigheter»
hvilka äga gemenskap med Rikets penninge»
väsende m. 1x1. Ut Supra»
Den 21 Juli é. nu
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos
Stat.-Utsko*tets ferlidne gårdag på Bordet
lagda Bettin:;andin af den 19 dennes:
iu> Angående RiddårhnsGassana ersätt¬
ning för förskjutna Expensmedel till Rid¬
dar h usCanzlicts be hot»
2:0 Rörande Ståndens CanzJiers aflöning»
Ut Sopia.
Herr Friherre af Wetterstedt, Gustafr
Då, under loppet af denna Riksdag, Rikets
Siänder, med afseende på Embets- och
Tjen«temrins vanlottade belägenhet, heslutit
för dem en allmän löneförbättring, tror jag
mig ej misskänna Högloft. Ridderskapets
och Adelns tänkesätt, då jag vördsammast
vågar förestå, att samma grundsatser afven
måtte blifva använde pä de Tjenstemän»
som vid Riddarhuset ära anställde. Jag
känner allt för väl. att RiddarhusCassans när¬
varande tillstånd ej törhända medgifver några
ökade utgifter, men mitt enda ändamål är»
att fä grundsatsen erkänd, och att» genom
en Remiss till RiddarhusUtskottet, detsam¬
ma mätte uppdragas att till Högloft. Rid-
derskapet och Adeln föreslå en lämplig lö¬
neförhöjning för Riddarhusets Tjenstemän,
att vidtaga enär RiddarhusCassans tillstånd
kan sådant medgitva. Med förutsättning att
Tjenstemän i de lägre graderna vid Rid¬
Den 2i Juli e. nt*
dårhuset kunna till förbättring' i deras äf¬
ven förhöjda lönevilkor oclrså förunnas den
förmånen, att alltid hafva bisysslor, tror jag„
att denna regel är mindre lämplig att an¬
vända på RiddarhusSecreleraren, som enligt
min öfvertygelse hör vara så betald, att
lian ej må behöfva från någon annan löne¬
fond, än Ridderskapets och Adelns egen, häm¬
ta medel till en skälig och anständig berg¬
ning. Jag ber Ridderskapet och Adeln va¬
ra öfvertvgadt, att jag icke äsyftar personer,,
endast saken, och att, om jag velat göra'
någon tillämpning på närvarande Tjenste¬
man vid Riddarhuset, hade de säkert anmo¬
dat mig att derifrån af ta. Jag förnyar så¬
ledes inin vördsamma anhållan om en Re¬
miss på dessa grunder till Riddarhuset»
skottet.
Undertecknad RidclarhusS ecr eter are
yttrade sig: Jemte uttryckandet af min er¬
känsla för den välvilijd Herr HofCanzleren
Friherre af Wetterstedt genom sitt förslag
behagat yttra emot mig och mina kamrater,
får j ig den äran nämna, att, så mycket jag
känner, lärer den, i anseende till Riddarhus-
Cassans tillstånd omöjligen för det närva¬
rande kunna få någon påföljd, utan endast
principerna stadgas till efterrättelse, när
möjiighetene en gång kan inträffa. Äf¬
venväl anhåller jag vpidsamt att vid detta
Ben 2*x «• m•
1006
tillfälle få framföra en önskan. Riddarhus-
‘Secreteraren uppbär, i kraft af flera beslut,
tagna af Ridderskapet och Adeln för mer än
350 ar tillbaka, en extra inkomst vid hvar¬
je Introductio», under den litet löjliga be¬
nämningen af 10 Rd. och ett Panquet*
Denna inkomst utgör således visserligen en
i hlåghet, och tillika den enda Tjeruten åt¬
följande Sportel. Jag har emottagit den¬
samma af alla dem, sorn kändt att en sådan
varit stadgad, men aldrig kunnat Förmå
111ig att begära den, hvarföre den ock åt¬
skilliga gånger icke utfallit. Häröfver be¬
klagar jag mig visst icke. Det har ock fun¬
nits år, da denna inkomst varit, i afseende
på mina vilkor, icke obetydande. Vägra att
mottaga den har jag icke kunnat, då jag så¬
som RiddarhusSecreteraveämm aldrig varit så
lönt, att jig kunnat hafva min bergning,
och ej heller hittills velat, då mina lika
litet bergade efterträdare derigenom kunde
småningom hafva förlorat en för dem nödig
förmån och rättighet. bien jag kan ej
neka, att jag personligen har ett stort jpbe-
hag till Sportlar: det har alltid förefallit
mig, att den, sorn mottager sådana, är litet
under den scm ger dem: och det tjenste-
åliggaiule, hvarför jag uppbär densam¬
ma, är 1 af så obetydande beskaffenhet, atc
jag ej har det nöjet att för det jig motta¬
ger kunna göra någon hvarken rätt eller o-
rätt. Jag skulle således ödmjukast hos
aoo7
Den 2i Juli e. m.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln anhålla,
det RiddarhusUtskottet matte Få sig uppdra¬
get att, i sitt förslag om Secreterare-Iönens
förhöjning, låta ingå ett fullkomligt afskaf-
lande af denna Sportel.
Grefve Tösse, Claes Fredric, uppläste
följande:
Det torde visserligen Synas håde öfver¬
flödigt och förmätet, att hoja min röst mi
ett ämne, som blifvit framstäldt och utveck-
ladt af en Ledamot, som af så många skal
både är berättigad till, och verkligen äger
Ridderskapets och Adelns förtroende.
Såsom Ledamot af RiddarhusUtskottet,
'utbeder jag mig del oaktadt för några ögon¬
blick Ridderskapets och Adelns öfverseende
uppmärk sa mh et.
Jag delar med Friherre al Wetterstedt
samma öfvertygelse om billigheten och rättvi¬
san af den föreslagna tdokningen i Riddar-
husBetjeningens löner, i lika proportion
med hvad Riksens Ständer, i anledning af
StatsUtskottets förslag, bifallit för Civila
Tjenstemän och löntagare: heldst den tillök¬
ning, som Ridderskapet och Adeln vid 1809
års Riksdag anslog dessa personer, var cal-
culerad på RiddarhusCassans knappa till¬
gångar, och endast kunde anses såsom ea
Den 21 Juli. e. m.
billig tillökning, ^varande mot hvad Kongl.
M. j:ts öfrige Tj n steni än redan år 1778
erhöllo.
Men då jag äger den kännedom af
Ridd si hu C u sans till-tand, att, i dess när¬
varande skick, t j mera än 2 ä 300 Rd. år¬
ligt öfverskott kan påräknas, utom de till¬
fälliga extra och osäkra inkomster genom
Introductioner m. m. och Ridderskapet
och Adeln redan nödgats åtaga sig en för¬
längd Capitationcafgift, till bestridande af
kostnaden för Riddarhusets högst nödvändiga
C? c?
reparation, utan att ändå kunna påräkna
snar verkställighet af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns redan vid 1809 års Riksdag fat¬
tade 2:ne beslut, nämligen utgifvandet af
en ny HandMatrikel, samt Jetton efter fram¬
lidne Lagmannen Gyllencreutz, så tror jag
också att Cassan, hvarken nu eller i en
framtid, kan komma i tillfälle uppfylla Rid¬
derskapets och Adelns välgörande och billi¬
ga afsigt, så vida <j Ridderskapet och A-
deln skulle finna fcr godt, genom förökade
Capitationsafgifter eller andra utvägar, i en
framtid skaffa Cassan tillgångar.
En sådan utväg vågar jag förmoda
skulle kunna påräknas, i händelse Ridder¬
skapet och Adeln med mig delade öfverty-
gelsen, att vid näst instundande Riksdag, då
nya RiddarhusDirecteurer, enligt Riddarhus*
1019 Ben 21 Juli <?. ra.
Ordningens 50 §. komma att; väljas, så val
de rr vedan vid detta Riksmöte valde Di-
récteu-rf, om de ä nyo hlefvo bibehåline
vid Ridderskapets och Arlelns förtroende,
såsom ock andra Ledamöter af Ridderska-
p-t och Adeln, skulle utan Betänkande, på
Säi t fordom skett, och lika med dem nuva¬
rande Ordföranden Hans Excellence Brahe, å-
taga vig de? ta förtroende, utan att derföre
åtnjuta na »fot särdeles betydligt honorarium,
hvarigenom en säker besparing i Gassans
nuvarande knappa tillgångar vöre att på¬
räkna. För ungefär ett halft Seculurn
tillbaka erhöllo dåvarande Riddar•fm$Direc-
tenrer ett honorarium hvardera af en
Afl Rhenskt Win; detta lärer egexrte-
Iiger. tagit sin början från den lid,
då Riddarhusets stora källvar voro uthyrde
till de förnämsta Vinhandlare härstädes _
och utgjorde då för tiden en högst obetyd¬
lig kostnad. 1743 ars förmånliga vinskörd
gaf sedermera anledning att antingen i na¬
tura uttaga förbeinälda åm vin af detta års
skörd, eller beräkna den efter samma grund
i penningar; hvilken beräkning sedermera
IdiFvit bibehållen ända till dess för några
ir sedan samma års vin uppsteg till ett vär¬
de af 200 Rd. Banco, då varande Riddarhus-
Direction insåg, att det skulle tilltaga i pris
samt billigt fastställde Summan framgent
till
V. 2.
Den 21 Juli e. m*
1010
till 200 Rd., hvilket sedermera vid 1809
års Riksdag,blef gilladt och fastställdt.
Jag har af denna anledning trott, ett
ifrågavarande Honorarium, om det ej
helt och hållet skulle kunna indragas, åt-
nnndstone skulle kunna mindskas till unge¬
färligen motsvarande dess primitiva belopp,
utan att preöist fästa sig vid något visst
års vinskörd, heldst då Cassans tillgångar
det päfordrar, uti Riddarhus Utskottet har
samma fråga redan blifvit väckt, i tanka
att genom besparingen kunna bereda nå¬
gra flera fattiga Adliga ynglingars uppfos¬
tran, eller till pension åt fattiga merite¬
rade Adelsmän eller deras Enkor; det lig¬
ger ännu der pä bordet oafgjordt. Skulle
Högloft. Ridderskapet och Adeln linna det¬
ta mitt anförande förtjena någon uppmärk¬
samhet, torde det få åtfölja Friherre Wet.
terstedts till RiddarhusUtskottets pröfning,
för att sedan, jemlikt RiddarhusOrdningens
52 §. först vid nästa Riksdag blifva gällan¬
de; imellertid torde Riddarhus- och Stifts-
Directionérna kunna få sig uppdraget, att
i mån af Cassans tillgångar, till mer eller
mindre del, sätta den föreslagna löntillök¬
ningen i verkställighet.
Undertecknad Silverstolpe utbad sig
få, i afseende på den gjorda motionen, att
Ridd. o. Ad. Fröt. 127. 128.
ion
Den 21 luti e+ m.
samma grunder leande för Lönförhö juingen
vid Riddarhuset antagas, som^de, hvilka Riks¬
ens Ständer godkännt för Kronans Embets¬
man, gima den erinran: att dä förslaget, i
afseende på de sednare blifvit nppjordt efter
spannmåls beräkning för halfva beloppet,
enär Kronan verkligen ägde en spannmåls
tillgång, alltid att räkna på, syntes honom
denna tilldelningsgrund deremot icke råd-
Jig att antaga för ett Verk, som agde en¬
dast penningeinkomster, och icke någon i
spannmål, ej heller ett sådant ärligt öfver¬
skott, som på längd kunde uthärda med
blotta penningeutbetalningar efter med
tiden mer och mer stigande markegångs-
pris på spannmål.
Dessa 4 yttranden remitterades till Ricl-
darhusUtskottet.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åt¬
skildes klockan 9.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe,
Den ii Juli f. m. roiS
Lördagen den 22 Juli.
Plenum kl. 7 f. in.
Justerades Fleni-Protocollet för den
li Juli f. 111.
/
Grefve Gyllenborg, Johan Hemling,
anförde skriftligen:
Då OeconomieUtskottets af Ridderska¬
pet och Adeln antagna Betänkande om
Bränvinsbräriningen tillägger mindre hem¬
mansdelar en vidsträcktare rättighet,
i anseende till Bränvinspannerymdett,
än ägare af större Egendom, har jag, ej
mindre i anseende dertill, än det olämpli¬
ga af en jorden åsatt beskattning för brän-
vinsbrännirig, yrkat, det OeconomieUtskot-
tet skulle, nu, likasom vid 1815 års Riks¬
dag, bestämdt förklara, att bränvinsskatt ä
jorden icke bunde, utan orättvisa, stå till¬
sammans med de grunder, som för brän vins¬
bränningen voro föreslagne. Oecono-
mieUtskottet har likväl icke besvarat hvad
jag och flera andra derom anmärkt, ehuru
Utskottet, med antagande af samma princi¬
per för bränvinsbränningen, som af Oeco-
nomieUtskottet vid 1812 års Riksdag blef-
vq föreslagna, otvifVelaktigtbort i ett sam»
ioi3
Den 21 Juli J. m.
Den 21 Juli }. m.
ioi|
■»anhang yttra samma förbehöll, i /nseer.| ^ bar orättvisa. Af Bfivilldings-
de lill bränvinsbrännirigsafgift a Jorde!f Ttskottets Cnlculer, vid ett nu pä Bordet
sorn OeconomieUtskottét di. framställde, oc» dg BetänVande, har jag icke dess
hvarförutan ägare al större Egendom 'V1Jdre funnjt, att BevillningsUtsköttet äf-
inskränkning i pannerymd saknar tillbörlif ^ ^ 3räknar en bränvinsskatt å Hem
rättvisa i jemförelse till den mindre hemf , « r. . n >
roansdelar medgifna pannerymd. Tid det
ta förhållande skulle jag hafva befarat, at
BeviliningsUtskottet, sorn så troget går
sparen af 1812 års Bevillningsutskott, skul
]e, likasom då, åsätta jorden en Bränvins-Be
villning, så framt Utskottet icke förut för
ändrat grunderna för Tullersättning och
beräknat den i förhållande till förmögen
heters personliga' Bevillning efter 2:dra Ar^
tikeln, och jag aldrig kunnat förmoda en
sådan contradiction i principer, att tuller¬
sättning skulle utgå af alla, utan afseende
om de äga fördel eller icke af Uandtulls*
indragningen, sorn erlägga Bevillning ef¬
ter 2:dra Artikeln, men deremot en fyll¬
nad i äskad Bevillning, under benämning
af BränvinsBevillning, blott dem åläggas,
som äga Hemman, utan afseende om de
för sina Hemman ville eller icke ville
bränvinsbränningsrättigheten begagna, då
likväl, på enahanda grund, Bevillningsbehof
vet under benämning af bränvinsbrännings-
Bevillning bör hämtas i förening med an¬
dra Artikeln, som Bevillningsbehofvet un¬
der rubrique Tullersättning der redan blif¬
vit bevilljadt, och ett annat förhållande vo»
nan, och får fasta Höglofl. Ridderskapets och
delns uppmärksamhet derå, att icke med-
ifva en sådan beskattning, orättvis och
partiel vid nu gällande bvskattningsgrunder,
och särskildt orättvis, så väl i anseende till
öreskriften om bränvinsbränningsrättighet,
då en större pannerymd af mindre Hem¬
mansdelar får begagnas, i jemförelse till
större Egendomar, som i anseende till med-
gifvandet af tullersättningens innefattande i
ilen allmänna Bevillningen, ehurn förut an¬
sedd i lika förhållande med bränvinsBevill-
ningen, såsom en särskild^Bevillning. Jag
anhåller fördenskull, att BrärvinsBevill-
ningen måtte i likhet med Tullersättningen
beräknas att efter 2:dra Artikeln utgöras
och i allmänna Bevillningen ingå, men all¬
deles icke Hemman partiel åsättas, samt att
detta yrkande måtte de öfriga respectiva
|Stånden communioeras, och till Bevillnings¬
utskottet remitteras, förbehållandes jag att,
[till dess yttrande deröfver till Hidderskapet
och Adeln inkommit, frågan om bränvins-
Bevillningen å Hemman må blifva hvilan-
de, hvarom jag vördsamt anhåller om
Herr Grefvens och LandtMarskalken»
proposition.
aoi5 Ben 21 e' m-
Remitterades till Bevillningsutskottet,
och författaren tilläts communication med
de öfriga Respectiva Ständen.
Ä nyo föredrogs och bifölls Consti-
tntionslltskottets den 20 dennes på Bor¬
det lagda Memorial af den ig:de, angåen¬
de 42:dra och 94;de §.§:s i Regeringsformen
omedelbara ställande i öfverensstämmelse
med hvarandra.
Upptogs till afgörande Stats- och Ban-
coUtskottens sedan den 17 dennes på Bor¬
det hvilande Betänkande af den 15 näst¬
föregående, angående Götha Canal arbetes
fortgång och ytterligare befrämjande, samt
BancoUtskottets dermed gemenskap ägande
Memorial af den 13 Juli, som likaledes den
a7.de blifvit på Bordet lagdt.
Herr Grefve Ankarsvärd, Michael, upp*
lästo ett så lydande Dictamen:
Jag vågar vördsamt anhålla, att få yt¬
tra några korta reflexioner rörande detta
ämne.
Som jag tror mig minnas, tillkom Gö¬
tha Canal genom Riksens Ständers under¬
Den 22 Juli f. m.
dåniga Skrifvelse till Kongl. Maj.t af den
10 October 18.09 och Kongl. Maj:ts derå
gifna Nådiga svar den 10 November sam¬
ina år. I detta svar säger Konungen be¬
stämdt, att Canalbyggnaden skulle få före¬
tagas af enskilda personer, och att, som
StatsVerkets tillstånd ej tillät, att med
allmänna medel till detta stora företag bi¬
draga, så skulle Canalen, för evärdeliga
tider, tillhöra det blifvande Bolaget,
och detsamma deraf ensamt draga alla de
utlofvade stora förmånerna i framtiden:
hvarförutan Bolaget, till Discontering, skul¬
le årligen utur Banken få uttaga 800,ooö
Rd. emot vederbörlig säkerhet, samt vidare,
att Kronan skulle ersätta all den jord, sorn.
från enskilda till Canalen komrne att bort¬
tagas.
Dessa äro onekligen vilkoren för Canal¬
byggnaden.
Derefter, förmodligen lockade af det
till En Million 600,000 Riksdaler uppgjor¬
da billiga förslag å hela byggnadens kost¬
nad, tecknade sig enskilde personer för en
Summa af mer än 3 Millioner Riksdaler;
och då allt detta ej lärer kunna bestridas,
är ej underligt, att Götha CanalDirections
nu framställda requisilion, om ett biträde
af Staten till en Summa af 3 millioner
10x7 Den 22 Juli f. m.l
vackt, om ej ^allas, åtmindstone mängdens
förundran och förskräckelse.
Med den fullkomligaste aktning för de
Herrar och Män af Directionen, hvilka jag
har äran känna, och med det största för¬
troende till deras kunskaper, ädla och pa¬
triotiska tänkesätt, kan jag dock icke neka
mig att fråga, om icke Directionen långt
förr än vid denna Riksdag, ja, redan före
den i Orebro 1812, bort linna, huru orig¬
tigt och falskt det första förslaget var upp-
gjordt, och om det ej varit Directionens
ovilkorliga pligt, alt gifva sådant tillkänna
innan arbetet blifvit så långt utsträckt, att
det nu mera skall anses som en nödvän¬
dighet att på Statens bekostnad fortsatta
ett företag, som, törhända, ändå öfverstiger,
ej endast Bolagets, utan ock Statens för¬
måga.
Jag frågar, hvarföre Staten just nn, in¬
nan Bolaget inbetalt hälften af den teckna¬
de Summan, skall anses pligtig till så stora
biträden, uti en tid då alla ropa om förlä¬
genhet och brister, då så många särskildta
behof uppstå, och då Rikets financer visser¬
ligen ej stå bättre än 1809; emedan vi, se¬
dan den tiden, fört ännu ett krig, hvars å-
terstående skulder äro uppgifna till Mil¬
lion Riksdaler, oaktadt de stora subsidier,
sorn från England blifvit indragne.
Den 22 Juli f. m,
Jag frågar, om det ej varit mera .en¬
ligt med ömhet och omvårdnad för Bola¬
gets och Statens väl, om man börjat med
alt sammanbinda Sjöarna Wenern oell Wet-
tern, då redan Jen nytta varit vunnen, och
man hade kunnat bedömma, huruvida fort¬
sättningen varit möjlig, uta_n att i skulder
fördjupa både enskilda och Staten.
Då, som mig är berättadt, denna Canal»
hela sträcka fordrar 60 Slussar, hvaraf ett
säges vara färdig, efter 5 å 6 års arbeten,
och 59 således ännu återstå: frågar jag: är
det icke troligt, att man, 5 år härefter,
skall finna sig nödsakad, att requirera än¬
nu g millioner?-.
Jag frågar, om man ej med någon
slags billighet skulle kuhna misstänka den
för bristande kunskap ocp insigt i dylika
saker, som kunnat uppgöra ett förslag på
En million 600,000 Riksdaler, till ett före¬
tag, hvartill man nu redan medgifvit, att 8
millioner erfordras? ty att någon med villja
och uppsåt, af egennyttiga afsigter, sökt
förleda både enskilda och Staten, är val ic¬
ke tänkbart; men missräkningen är dock
för stor. Jag fragar derföre, med hvad sä¬
kerhet kan man lita uppå, att de nu be¬
gärda g Millioner skola förslå?—
Jag frågar ytterligare, hvad säkerhet
kan lemnäs Staten och Banken för de sto¬
1019 Den 22 Juli f. m,
ra summor, så väl tili capital som renta,
hvilka äskas? ty så enfaldig gifves val ingen,
som icke linner omöjligheten, att någon¬
sin Canalen skall lemna en mot kostnaden
svarande vinst.— Manne den val, om också
färdig, skulle kunna underhålla sig sjelf?
Mycket torde ännu kunna sägas, men
hvartill skulle det tjena? Hvad sorn är gjordt
ar gjordt. Frågan synes derföre endast böra
bli: hvad sota skall géirasl
Riksdagens nära förestående slut, fruk¬
tar jag, lemnar ej nog lid, att i vederbör¬
lig ordning bereda och afgöra detta mål,
som synes föranleda till följande enkl»
frågor:
1:0 Kan hela företaget nu öfvergifvas,
eller åtmindstone till bättre tider uppskjutas?
Besvaras denna frågan med Nej, så frågas:
2:0 Kan man med rättvisa och billig¬
het ålägga Bolaget, att, utan Statens biträ¬
de, fullgöra hvad det sig åtagit? nämligen
Canalens fullbordande, och är det för Bo¬
laget möjligt? svaras äfven härtill Nej, blir
frågan:
3:0 I hvad mån bör och kan Staten
bidraga till Bolagets underlättande, och
när bör Statens bidrag vidtaga?— Jag vå.
Den 22 Juli J. m.
1020
gar föreslå, att arbetet fortsattes endast till
communicationens öppnande mellan sjöa v»
na Wenern och Wettern, med hvad der¬
till hörer, för Bolagets räkning, till dess
hela tecknade Capitalet äranvändt- hvaref¬
ter, men ej förr, Statens bidrag bör kom¬
ma i fråga; hvilket ej synes obilligt, när
Bolaget ej lärer villja afstå den det förun-
te Disconteringsrättigheten.
Den vidare fortsättningen af Canalen
tror jag vara rådligast att framdeles be¬
stämma, efter sig då företeende omständig¬
heter.
Att bestämma Summorna för Statens
bidrag, när de komma i fråga, vågar jag
ej, utan öfverlemnar det tili deras bedöm-
mande, som bättre, än jag, känna Statens
tillgångar.
Men, mine Herrar, hvad skall följden
blifva af alla de Sedelmassor, man före¬
slår att utsläppa till denna Canal, med dess
Discontering, till Magazinsinrättningar, till
Läneinrättningar för Jordbruket m. in.?
Kan man förmoda annat, än Sedelmyntets
ännu mera försämrande, stigande varupri¬
ser, ökande och förlängande af den förlä¬
genhet, hvaröfver man så högljudt klagar?—
’ ) • .
Dessa mina enkla framställningar un¬
derställer jag vördsamt Eders Excellences
losi Den 22 Juli f. m.
och Höglofl. Ridderskapets och Adelns e-
get bedömmande, huruvida de förtjena nå¬
gon uppmärksamhet, kunna förorsaka åter-
remiss, eller endast erhålla ett rum uti
Ridderskapets och Adelns Protocoll.
Grefve ivon Platen, Balzar Bogislaus,
anförde skriftligen:
Höglofl. Stats- och BancoUtskotten
hafva uti det yttrande de, med anledning
af Konungens Nådiga Proposition af den
5:te April, rörande Götha Canal aflemnat,
ansett att denna anläggning är Rik-gagne-
lig, hittills med en för företaget nyttig
drift och omtanka utförd, efter en till än¬
damålet ledande plan, som ej bör förän¬
dras; att Verket ej utan understöd af Sta¬
ten kan fullbordas; att detta nödiga under¬
stöd bör lemnäs; att tillgång dertill finnes
i Riksens Ständers Bank; och att ändamå¬
let, Verkets fullbordan, på intet éäkrare
sätt, med mindre kostnad eller större fram¬
tida fördel, kan vinnas, än genom arbetets
utförande med största möjliga skyndsamhet.
Då alltså, efter en lång och noga gransk¬
ning af skälen, som Svårligen torde på an¬
nat sätt af Lagstiftningen med mera säker¬
het kunna verkställas, hufvudfrågan af Ut¬
skotten är besvarad, på sätt Bolaget kan
och bör önska; skall jag endast försöka ut¬
reda, huruvida de medel och utvägar, dem
Den 22 Juli f. m.
1022
Höglofl. Utskotten föreslagit, äro ledande
till ändamålet.
Höglofl. Utskottens egen beräkning vi¬
sar behofvet och tillgångarna. Ibland de
sednare äro återstående 6o ProCent af teck¬
nade ActieCapitalet beräknade till ett belopp
af x,884.72° Riksdaler Banco. Under förut¬
sättande, att de af Höglofl. Utskotten före¬
slagna medel fylla öfriga bristen, hvaröfver
jag dock får förbehålla mig öppen talan till
dess BancoUtskottets slutliga yttrande öf¬
ver Disconten och bidraget är kändt; bör
man dock nödvändigt med säkerhet kunna
påräkna ofvanstående summas inbetalning, '
.emedan i annat fall en motsvarande brist
skall uppsta, och Höglofl. Utskotten visli¬
gen yrkat denna inbetalning som ett vil¬
kor, hvarförutan understöd af Staten ej bör
lemnäs.
Men då intetdera af de till Ständernas
afgörande framställda alternativ, hvarken i
meningen eller orden, lemnar någon garan-
tie eller säkerhet för Actie-ägarne, att för si¬
na så väl hittills insatta, som hädanefter
insättande Capitaler, njuta en billig och
laglig renta; då beklagligen, just genom
ärendernas gang vid denna Riksdag, tvif¬
velsmål om denna säkerhet alstrats; då vil-
koren för understöden, deras tillräcklighet
och deras återbetalande i mer och mindre
»025 Beti 12 Juli J. rn.
mån, föreslås alt vid en kommande Riks¬
dag af göras: sa nr det mer än troligt-, att
titan en gifven garantie af Ständer, som
försäkrar Actie-ägarne oin laglig renta för
sina Cnpitaler, i händelse Verkets inkom¬
ster icke skulle komma att dertill förslå,
©eli framför allt dä en kommande Riksdag
skulle kunna föreskrifva en hastig återbe¬
talning af det lemnade understödet, skola
större delen af Actie-ägare undandraga sig
att vidare inbetala sina återstående tecknin¬
gar, till ett företag, som redan i sig sjelft
annu af mänga anses vådligt och ovisst.
Dä här är fråga om ett företag, hvil¬
ket långt för detta i alia hänseenden ansetts
sorn afgjordt Riksgagneligl, alltså mera till¬
hörande Staten än enskilda; och då de en¬
skildas dervid använda medel böra anses
som ett Lån till Statens nytta; så kunna
Väl aldrig för en Stat finnas lindrigare Lån-
vilkor än de, hvarå aldrig kan komma att
betalas laglig renta, kanske blott en rin-
va ProCent, kanske ingen, oberäknad! den
fördel alt utan rubbning bibehålla den god¬
kända styrelsen och det gillade utförings-
sättet.
Hvad blifva väl följderna, om ali så¬
dan garantie nekas Actie-ägarne? Då dessa
upphöra att inbetala, upphöfa ock Statens
bidrag; Inrättningen sk.akas uti sitt Credit-
Ben 22 Juli f. m.
och Disconlerings-System, sorn för det all¬
männa i denna tidepunkt är af så mycken
vigt. Utom de skulder, Verket redan har
alt liquidera, skola 5 ProCents-fonderna af
sina ägare uttagas från Disconten, hvilken
åter till rina förbindelsers uppfyllande mä¬
ste nyttja de enda medel som återstå, Lä¬
nens skyndsamma indrifvande utan omsätt¬
ningar, och indragande af alla vidare ar¬
betskostnader. Allmänhetens så mycket
kända förlägenhet skall bringas till ytter¬
lighet, under det den på CanalLinien rå¬
dande verksamheten, hvilken lemnat under¬
stöd och förtjenst åt liera provinser, skall
upphöra, för att i fragmenter af halffärdi-
ga slussar och byggnader, af mils långa Ca-
nalsträckor utan vatten, lemna de vidsträck¬
taste ruiner, något Land framställt. Dessa
minnesmärken skola då för kommande släg-
ter bevittna, att hvad Sverige, såradt, blö¬
dande och stympadt, vid slutet af dess o-
lyckligaste krig beslöt som medel till dess
upphjelpande och sjelfständighet, i enlig¬
het med alla dess framfarna stora Konun¬
gars och upplysta mans tanka; hvad Sveri¬
ge till nära en tredjedel för detta ändamål
utfört, midt under de våldsammaste skak-
niugar verlden någonsin erfarit, och i hvil¬
ka Sverige måst taga en icke obetydlig del;
det har Sverige öfvergifvit, nnder föregif¬
vande af bristande tillgångar; elier för att
*j lemna en säkerhet som både billighet
102^
Den 22 Juli /. m.
och klokhet föreskrifva, eller för än svagt,
re skäl; just då dess segerrika Härar, kiaft-
fulle och fulltalige hemkomne, med ett all¬
deles ovanligt nit använda, eller vänta att
fä använda sina krafter till storverkets
fullbordan;— just då Sverige fördubblat
sitt anseende och sin styrka genom Före¬
ningen med ett Rike, hvars folkstock ut¬
gör mera än tredjedelen af vår, då Sveri¬
ge för första gången sedan den store Carl
Xl:tes död är fritt från all utländsk gäld;
då den Hjelte, hvilken utfört allt detta,
stödjande sin ålderstegna Faders Thron, ej
endast lemnat sitt bifall till Konungens
Nådiga Proposition om företagets under¬
stödjande tili skyndsam fullbordan, utan
ock, omgifven af Sina mest erlarna Råd¬
gifvare, af Sina bepröfvade Krigare till
Lands och Sjöss, af kunniga Medborgate,
efter mogen öfverläggning, rned deras en¬
hälliga bifall afgjort, att Götha Canal är
nyttig, är oundvikligen nödvändig för Ri¬
kets försvar, sjelfständighet och förkofran.
J, vittnen till detta högtidliga Möte,
jag åberopar här, i Fäderneslandets namn,
edert vittnesbörd.— Då skulle vi lemna Ho¬
nom som belöning detta vedermäle af bri¬
stande tillit lil! dess klarsynthet i frågor
om vår sanna nytta, att vi skulle göra om
intet hela anläggningen, under förevändning
af tillgångarnes oumbärlighet för andra ända-
. ' mål
V. 2. ben 22 Juli f. nt, 1025
mål. Likväl .äro dylika förslag, för att ge¬
nom dem sätta en uuderstödssumma i rör
reise, enligt alla Länders erfarenhet och
de klokaste Statsmäns omdömen, de sä¬
kraste botemedel för aftynade Näringar,
och emot ögonblicklig förlägenhet. De äro
åtmindstone långt säkrare och nyttigare, i
synnerhet för den talrika arbetande klassen,
an hvad Lån-System som heldst, hvilka
sällan komma andra än vidlyftigare Specu-
lanter och större jordägare eller näringsid¬
kare till godo. Jag hänvisar till exemplen
af Preussen, Dannemark och Stora Brittannien
Länder, hvilka, i anseende till läge, rege¬
ringssätt eller andra omständigheter, sna¬
rast kunna i denna väg åberopas som ef-
terdömen för Sverige. För min del vå¬
gar jag tro, att närvarande tidepunkt är den.
mest passande som pä århundraden varit
och kanske på århundraden inträffar för
detta Verks utförande.
Öm flera äf Sveriges mest produetri-
ka Landskaper åter skola se sitt hopp för*
svinna, att inom ganska få år på Sjöväg
föra sina alster till Stapelstäderna, hvad!
verkan skulle detta hafva på näringarna?
Om vi inför Europas ögon lättsinnigt öf-
Vergifve ett företag, som vi ej kunne kal¬
la förhastadl, utan att jäfva alla andra Län¬
ders erfarenhet och deras meningar, som
Ridd, o. Ad: Fröt. 129. 150,
102Ö
Den 22 Juli f. m.
anses för Sveriges största män under Jfne
århundraden; livad skulle det verka på ilen
aktning; Svenska NationalCaracteren rätt¬
vist åtnjutit? Man må ej misstaga sig. Icke
endast bland oss är företaget kändt. Det
ar bekant hös alla de magter, som mer
eller mindre deltaga i Europeiska handeln,
emedan Östersjön ej kan vara för dem lik¬
giltig; och då mer än en af dem skulle
kanske med fägnad se om vi, genom ett
förhastadt steg, skulle försumma våra
naturliga fördelar och lemna prof af
ombytlighet. Ett afbrott i arbetet
skulle nu ej endast betaga Canalen, utan
äfven det allmänna, den stora vinst, som
man med skäl kan vänta af de kunskaper,
de förbättrade arbetsmethoder, hvilka blifva
en naturlig följd af det just nu i utveckling
varande förslaget, om detta får föras
till slut. Denna förlust kan knappast be¬
räknas.
Om nu Riksens Ständer, med känsla
af den nationalvärdighet, och med beräk¬
ning af den nytta Höglofl. Utskotten i de¬
ras yttrande framställt såsom driffjäder, äf¬
vensom på här framstälda skäl, skulle med
»ann och frikostig uppoffring besluta att
tillräckligt understödja företaget; så är det
min pligt förklara, att detta understöd kan
bli verksamt och till målet ledande, endast
i förening med den af mig yrkade garan-
Den 22 Juli f. tti.
102?
tie. Jag får i anledning häraf vfirchåmt före¬
slå: ntt Riksens Ständer försäkra det in-
tren återbetalning af Renta eller Capital
utaf Staten skall äskås, innan Actie-ägarnt
för sina insatta medel tued säkerhet årli¬
gen njuta laglig renta; sä framt ej, såsom
mera ledande till ändamålet, och i betrak¬
tande af den indirecta nytta Inrättningen lertt-
nar Staten, det årliga bidraget skulle lern-
rias utan all vidare fråga om ersättning
eller renta.
Det torde tillåtas mig äfven få påmin¬
na, att om Riksens Äander besluta ett tillräck¬
ligt biträde, så lättas arbetet, så förmindskas
arbetstiden och kostnaden i den mån detta
biträde kati fritt och efter behofvet dispo¬
neras. Med otillräckliga medel förlänges
arbetstiden och okas kostnaderna. Det ät
alltid en Orygglig sanning, att halfva me- v
surer ej en gång frambringa halfva resul¬
tat. Den äf CaiialDirectionen framlagda
arbetsplan är uppstäld på Nio år. Mett
med mycken sannolikhet synes mig denna
tid kunna förkortas, otti medlen i tid blif¬
va tillgängelige, ehuru jag ej ännu nied
full visshet vågar härom försäkra, i anseen¬
de till bristande beräkning, af orsaker sottt
bär nedanföre komma att vidare omröras.
Skyldig att uppgifva hvad jag kan an¬
se menligt, eller för litföringe» hinderligt»
102g
Den 22 Juli f. m.
och alldeles icke af håg att tian dra, bör
jag nämna min öfvertygelse, att 5:te punk¬
ten i Utskottets Betänkande, så vidt den ut¬
sträcker BancoStyrelsens åtgärd till sjelfva
utföringen af arbetet, synes mig ej kunna
leda till någon nytta, men deremot lätt
till ganska skadliga följder. Det är ej gif¬
vet, att någon skall finnas uti BancoStyrel-
sen, som äger insigter i Canalanläggningar
och dithörande arbeten. I alla fall skulle
dess aflägsenhet, och dess andra yrken, san¬
nolikt sätta honom ur stånd att med full
uppfattning af företaget i hela sin vidd kun¬
na olver det verkställda eller tillernade ar¬
betet göra sädana anmärkningar och rättel¬
ser, som skulle leda till afgjord nytta. Äf¬
ven torde det blifva svårt för BancoStyrel-
®en att afgöra frågor om förklaringarnes
nöjaktighet i denna väg. Häraf skulle så¬
ledes lätt kxrnna uppstå missförstånd och
Collisioner, samt följakteligen verklig skada.
Annorlunda förhåller det sig i afseen¬
de på det financiella, hvaröfver BancoSty¬
relsens uppsigt alltid varit och alltid blif-
ver af yttersta vigt. För detta ändamål
bar äfven från Verkets början varit förord-
»adt, att alltid en Fullmägtig från Banken
bör vara vid de allmänna Directionsmöten
närvarande, att en Revisor från Banken bör
deltaga i de årliga Revisionerna, samt att
Berättelser om Canalarbetet och Verkets
Den 2i Juli f- m.
1029
ställning under och mellan Riksdagarna bö¬
ra tili BancoStyrelsen inlemnas. Vid de
allmänna Directionsmöten, der Bankens
Fullmägtig alltid är närvarande, uppgöras
de års berättelser och förslag, hvilka endast
en gång om året möjligen kunna författas.
Sedan dessa blifvit för Konungen i under¬
dånighet uppvisade och efter Dess höga
pröfning Nådigst gillade, befordras de till
trycket, för att meddelas alla vederbörande
och hela allmänheten’, hvarförutan Berät¬
telserna och Protocollen vid Bolagsstäm¬
morna alltid tryckas och utdelas. Banco¬
Styrelsen kan således icke sakna underrät¬
telser om hvad som företages; och vågar
jag för min del tro, att dess uppsigt och
granskningsrätt egentligen bör stadna vid
det financiella af Canal-Verket och dervid
använda kostnader, samtåtmindstone ej bö¬
ra utsträckas längre än till rättigheten att
anmäla, om någon afvikelse blifvit gjord
från den af Kongl. Maj:t fastställda arbets¬
planen, eller om de vilkor icke blifvit
uppfyllde, emot hvilka Bankens biträde för
Canalen erhålles.
Då Höglofl. Utskotten efter Hera må¬
naders granskning, oaktadt alla kringsväf-
vande rykten, ej sett sig föranledde att gö¬
ra mer än en enda anmärkning, och denna
mer angår Directeurerna personligen och de¬
ras hafda opinion, än sjelfva saken, så sy¬
Den 22 Juli f. m.
nes dess besparande mindre nödvändigt. Men
i denna afgöiande tidepunkt är ]ag pligtig
att iakttaga ej endast min utan ock andras
rätt, samt att för Riksons liöwlofl. Ständer
Och allmänheten framlägga alla upplysnin-
gar rörande det anmärkta. Utom hvad
redan i sjelfva Utskotten till Directionen*
försvar blifvit anfördt, fär jag nämna, att det
första kostnadsförslag^ för Götha Canal
uppgjordes under 1809 ars Riksdag af en
rut mera afliden, erkänd skicklig Mechani-
cus, innan ännu någon Direction fanns,
Det dröjde ej länge, innan både han och
Directionen funno ovissheten af delta för*
slag; och redan r8t« förskaffade man sig
afskrifter af de Systematiska arbetsplaner,
Jr vilka den allmänt bekante, för dylika
uppställningar erkändt skickligaste man,
framlidne Herr Amiralen Chapman på sin
tid uppgjort för de vidlyftiga arbeten han
Utfört i Carlskrona. Snart hann man dock
öfvertyga sig, så val af dessa modeller,
som af dagliga händelser, att endast tiden
och ständigt fortsatta granskningar, af hun¬
dradetals särskildta ämnen, kunde lefnna den
erfarenhet, utom hvilken de omtalade Ma-
thematiska vissheterna ofta stadna i Arith*
metiska ovissheter. Sjelf i Synnerhet an¬
svarig för utförningen, kunde jag ej glöm¬
ma den i minnet inskärpta lärdom, jag va¬
rit lycklig nog att erhålla af ofvannämnda
stora man; alt nämligen nästan all Theq«
Deri 22 Juli J. m. "
»051
rie bör betviflas, så länge ej Praktiken be¬
styrkt densamma. Arbetsåren lön, 1812
och 1815 följde, i sig sjelf mödosamma nog,
ännu mera genom de allmänt kända jiän-
delser, sorn tillhörde Tidehvarfvet. Under
dem glöm les aldrig nödvändigheten af ett
mera bestämdt kostnadsförslag; heldst man
insäg, ehuru ofullständigt, sannolikheten af
missräkningen. Man trodde likväl det ej
vara tillständigt att på suppositioner eller
ofullständiga uppgifter framträda med be¬
räkningar utan säker grund inför styrande
magten, Bolaget och Allmänheten, för att
derigenom endast väcka en farhåga, hvil¬
ken under den då varande allmänna ställ¬
ningen man hvarken kunde häfva eller bo¬
ta. 1814 årS kostsamma overksamhet vid
Canalen, hvarunder tiden af mig till en
stor del på främmande botten användes för
nogsamt kända allmänna ärender, äfvensom,
för några oundvikliga, länge tillbakasätta
enskilda, begagnades till uppgörande af des¬
sa kostnadsförslag, och beräkningar dertill,
grundade på under förra åren vunnen er¬
farenhet, utom hvilken de alltid skulle
blifva opålitliga. De voro långt framskrid-
ne, då en allmänt känd vådelig händelse be-
röfvade Directionen och Bolaget för alltid
alla dessa upplysningar, äfven som allt vi¬
dare biträde af deras författare, framlidne
Herr Majoren och Riddaren Sam. Bagge.
En hvar som kaninse vigten af en sådan
1032 •'
LJdfi 22 Juli f. ni.
förlust, föreställer sig latt de öfverlefvandes
belägenhet, hvilken bade kunnat urskulda,
afven om någon underlåtenhet hade deraf
blifvit en följd. Likväl har det lyckats Di-
rectionen, genom dess öfverl^fvande outtrött¬
liga Mecanici biträde, att kunna framläg¬
ga de kostnadsförslag, hvarå den grun¬
dat sina beräkningar, och hvilka ut¬
härdat profvet af under Riksdagen verk¬
ställd granskning, utan annan anmärkning,
än möjligheter och suppositioner för fram¬
tiden, alla utom kretsen af calculer.
Med lugn åberopar jag alla ögonvitt¬
nens vitsord, om mera verksamhet,
mera omtanka, större uppoffringar kun¬
nat fordras, än dem samtlige Ver¬
kets Embets- och Tjenstemän visat. De
hafva ett säkert, fast föga lönande vittnes¬
börd för sig, uti en starkt uftagande, stundom
helt förstörd hälsa, och fleras förlida död,
Samtelige skole vi med nöje se större skick¬
lighet än vår använd till Verkets full¬
bordan, Imellertid torde val någon opar¬
tisk finnas, som tror att om ock någon ur¬
aktlåten formalitet ägt rum, hvilket dock
ej ännu är hevist, sä bör sådant endast
skrifvas på räkning af den vidsträck¬
ta omfattning, den ovanliga tidepunkt,
de bristande biträden, vid hvilka man
synes böra lyckönska Verket, att den¬
na uraktlåtenhet • ej i stället fallit
Den 22 Juli /. nt.
J°33
på sjelfva utföringen. Alla här uppgifna
fada och skäl finnas tydligen uttryckta uti
de Directionens Protocoll och handlingar,
uti de tryckta och skrifna Berättelser, som
i flera månader varit underkastade Hög¬
lo!]. Utskottens granskning; äfvensom de
kunnat igenfinnas uti mina conceptböcker
och de muntliga upplysningar, dem jag
flera gångei-, mest förgäfves, tillbjudit mig
att lemna. Den motion är dock väckt i
Utskotten, att Directionen uraktlåtit i rättau
tid tillkännagifva Verkets tillstånd; och
som den med Ja är bifallen af tvänne
SLand inom Utskotten, men genom Nej af-
slagen af tvänne, så är den som alternativ
de Respectiva RiksStånden till bedöman¬
de framlagd. Visst är det, att då Utskottet
instämt i det omdöme att företaget är Riks-
gagneligt, planen, hvarpå det blifvit utfördt,
rigtig och att den utan uppehåll bör fullbor¬
das så fort möjligt blifver; så må ock denna
fråga afgöras huru sorn heldst. Den äger
dock den besynnerligheten, att klandret på
visst sätt innehåller beröm, äfvensom bifal¬
let klander. Men hvarken Directionen el¬
ler jag häfver någonsin fikat efter oför¬
tjent beröm, eller fruktat för ett förtjent
klander. Jag afsäger mig derföre allt här¬
af fallande loford, äfvensom jag gerna be¬
känner mig hafva, fastän icke i denna frå¬
ga, begått flera misstag vid den mig e-
gentligen af Lagstiftaren uppdragna verk¬
I
*°55
Den 2i Juli e. m.
verkställigheten. Alltid har jag varit får.
dig vidgå dem, och skall göra det med ii»
ka lätthet hädanefter.
Men för allt detta finnes en gifven och
säker bot, utom hvilken det torde vara för»
gäfves att villja tillfredsställa vissa perso-
ner. Alltid har jag ansett mig endast som
ett passande verktyg till utförande af den
Stora plan, hvilken Sveriges mest lysan¬
de snillen af alla Stånd under framfarna
århundraden uttänkt och velat befordra.
Deras namn har jag allt sedan 1806 sökt
göra bekanta för Svenska allmänheten; ehu¬
ru man, kanske ej alltid i bästa mening,
velat tillskrifva mig hedern sorn uppfinna¬
re. Enheder, som, ehuru öfver all beskrif¬
ning smickrande om den vore sann, dock
förlorar hela sitt värde då den är ogrun¬
dad.
Huruvida jag, i afseende på mig sjelf,
är bedragen, och på hvad sätt imtt ruin
bäst kan fyllas, lemnar jag med nöje till
mina af Lagstiftaren föreskrifna Domares
afgörande.
Vid det allmänna Bolagsmöte, som, e-
hvad utslaget blifver, måste äga rum strax
efter detta Riksmöte, nedlägges i alla fall
min befattning, och Bolaget disponerar
fritt öfver den, samt dömmer utan något
Den 2* Juli f. m.
lo"6
band eller afseende öfver mina verninvar.
Detta oryggliga beslut, fattadt den 19 A-
pril, ar, for att undgå all tidsspillan, svar
pä alla de personliga beskyllningar jag se¬
dan den tiden fått och ännu kan få höra,
och hvilka hädanefter, af mig endast an¬
sedde som medel att stärka min föresats,
skola, vid åtankan af mitt tillstundande
lugn, med tystnad till och med kanhända
tacksamhet emottagas.
Men då jag, vid minnet af denna fö¬
resats, med lätthet kan flytta mig fram 2:ne
månader, är det ej som Ordförande för
Götha CanalDirection, utan som medlem
af Sveriges Lagstiftning jag i dag högt och
lifligt önskar, att Sveriges Lagstiftare mat¬
te,med undvikande af allt personligt afse¬
ende, eller enskildt inflytande, besluta öf¬
ver ett företag, som kommer att fästa sam¬
tidens och efterverldens klarsynta och rätt¬
visa blickar.
Sorn, oaktadt allt hvad hittills blifvit
sagdt, förmodligen ännu mången Anner de
fordringar, man framställt som nödvändiga
för Canalens fullbordan, öfverdrifna, så an¬
ser sig Directionen, för att på en gång mö-
ta alla inkast, berättigad att på Bolagets
vägnar föreslå: det alla de förmåner af
hvad namn de vara må, dem Bolaget re¬
dan innehar, elfer framdeles af de föreslag¬
io37
Den 22 Juli f, tn«
na bidragen skulle hunna erhålla, jemte
det redan förrättade arbetet, Byggnader,
Inventarier, Instrument (dier, Bolagets for¬
dringar och skulder, till Kronan öfverlem-
nas emot ersättning af det Capital, Bola¬
get redan inbetalt, stort 1,256,480 lid.
nied för nugot öfver ett är upplupen ren¬
ta, antingen i Contant eller genom obliga¬
tioner med Benta att inlösas inom 1, 2
eller 3 år.
Att Höglo/]. Utskottens Betänkande
måtte i följd af mina här gjorda anmärk¬
ningar återremitteras, åtföljdt af detta vörd¬
samma yttrande, får jag äran föreslå.
Muntligen yttrade sig Grefve von
Platen.
ry. ■
Den mer an vanliga erfarenhet, det
anseende samt den välförtjenta aktning,
den näst före mig talande Ledamot äger,
vållar hos mig mycken fruktan, att jag ej
kan tillbörligen vederlägga eller rätta hvad
jag uti dess tal funnit anmärkningsvärd!,
heldst jag är utan all vana att munteligen
framställa mina tankar för denna aktnings¬
värda samling, men i detta vigtiga ögon¬
blick ser jag blott på min pligt, ej på gåfvan
att utföra; jag hoppas utur detta skäl pä
ett skonsamt bedömande af hvad jag går
att framställa. Herr Grefve Ankarsvärd, så-
JJen 22 Juli f. 771.
io37
sorn den der sjelf 1809 ej endast var när¬
varande, utan ledde öfverläggningarna på
detta rum, torde påminna sig, att förslaget
då uppgjordes i hast, och liksom i nödtvång
af en väl erkänd skicklig man, Herr Majoren
och Riddaren Bagge,men som ej då varit mer
än 14 dagar på Svensk botten, alltså omöjli¬
gen kunde ha den localkännedom, hvilken
till ett fullständigt kostnadsförslag var nöd¬
vändig; man kan alltså gerna, utan att
glömma den aktning man är skyldig den¬
na aktningsvärda mans döda mull, kalla
detta förslag ofullständigt, heldst han ge¬
nast ansåg det så sjelf; det var underteck- .
nadt af honom och af ingen af Directio-
nens Ledamöter, efter ingen Direction fanns.
Pierr Grefve Ankarsvärd, som sjelf ledt och
styrt de allmänna ärenderna pä Sveaborg
och dervarande flottans arbeten, torde ock
bäst kunna bedomina huru omöjligt det är,
att med sådana förslag vinna fullkomlig
visshet; ja, jag åberopar hvarje enskilds er¬
farenhet, som blott försökt en vanlig hus¬
byggnad; huru mycket mera är säkerheten
omöjlig då frågan är om ett företag af den¬
na vidsträckthet? Herr Grefve Ankarsvärd
uppger som en Bolagets rättighet, att utur
Banken få lyfta 800,000 Riksdaler; detta
förhåller sig dock ej så, utan har Bolaget
ett Creditiv i Banken på en sådan summa,
hvarpå Disconten får assignera; detta har
jag bort anmärka, ehuru resultatet nära
1058 Deri 22 Juli f. #rt.
l)lir detsamma. Herr Grefven uppror en
proportionel Calcul, att då på 5 år man
ej fullbordat mer än en Sluss, beböfs en
ofantlig tid innan man kan få de 60 full¬
bordade; denna Calcul tål någon jemk¬
ning, sä i anseende till uppgifterna, sool
resultaterna. Sant är att endast Fnrsviks-
Slussen är färdig och brukad, men fvra an¬
dra färdige, h alfFrfrdige eller grundlagde}
Slussarnes antal är ej 60, ittan 56, en skil¬
nad, ehuru ej betydlig, jag bort anmärka*
Den som aldrig så litet känner sädana bygg¬
nader, vet att Materialierna dertill måste långt
förut beredas, stundom måste de framföras
på en ganska lång väg, locala omständig¬
heter måste betraktas; så finnas 20 Slussar
mellan Wenern och Vettern, men ej en en¬
da kan byggas, förr än flera mils Canal
blir segelbar och Slussen vid Forsvik full¬
bordad, efter kalken till denna byggnad
måste å denna sjöväg framföras från Vet-
terns andra strand oell Östergöthland. Att
härtill bruka landtransport, vore ett ofant¬
ligt misstag; jag har blott som exempel
velat framställa detta enda förhållande; så¬
dana äro ioo:de, och jag önskar, att da
omdömen fällas, det skedde med fullkom¬
lig local kännedom, utom hvilken de må¬
ste blifva förhastade och misstagne. Fl
dessa skäl tror jag, att om vid förslaget*
uppsättande kunskaperna voro bristande
had« författaren varit den förste att erkän
Den 22 Juli f. m.
na det. Till säkra förslagers uppgörande
behöfs en vidsträckt erfarenhet, och jag
förklarar, att man högeligen förhastat sig,
om man förr än nu uppgjort de nu fram¬
lagda. Kanske kunde de vara färdiga nå¬
gra månader förr, om ej Bagges frånfälle
timat; men ej mera. Jag tror rättvisa do¬
mare skola finna dem bära stämpeln af fy¬
ra års erfarenhet. Hvad angår den tillkom¬
mande inkomsten af Canalen, är mycket
för tidigt att med visshet afgöra; sedan
1806 har jag sökt uppgifva sådana grunder,
som kunde gifva anledning till beräknin¬
gar uti denna väg, och uti den då utgifna
afhandling finnes ett sammandrag af upp¬
gifter, hvarefter man kan göra sannolika
Slutsatser öfver hvad man har att vänta
af vår inre rörelse, af vår handel; men
hvem kan bedöma hvad man har att vänta
af den utländska handeln, hvem kan förutse
våra då blifvande handelsförfattningar, hvem
våra förhållanden med andra magter och
deras författningar? Nar skulle sådana fö¬
retag kunna äga rum, om man ej gåfve nå¬
got af sannolikheter för framtiden? Likväl
tror jag, att då man omöjligen kan tvinga
Actieägare att inbetala sitt öfriga Capital,
som dock är oumbärligt, så om man ej
lemnar den äskade säkerhet, uteblir gan¬
ska visst denna inbetalning af Actieägare, en
tanka som tills vidare må stå för min läk-
uing, men då flera tecknat sig för summor,
att en sadan man äfventyrar denna betyd*
liga summa, utan mindsta insigt til! laglig
renta derföre, än mindre säkerhet: han ta¬
ger heldre den första förlusten an den si¬
sta, visserligen i alla fall stor för honom,
men ännu större för Riket. Men redan hr
häröfver sä mycket sagdt i Utskotten samt
i mitt skriftliga Dictamen, att jag får blott
hänvisa härtill.
Herr Grefve Ankarsvärd: Till svar å
hvad Herr Grefven och StatsRådet behagat
emot mina yttranden anföra, får jag först
äran förklara, det ingen enda af mina fram¬
ställningar varit rigtadeemot Herr Gref-
vens och StatsRådets person, och kunnat
så mveket mindre vara det, som jag
med allmänheten delar den aktning, hvar¬
till Herr Grefven af sina medborgare gjort
sig sä väl förtjent.
Men 'af hvad iag sagt om det felakti¬
ga förslaget, kan j.ig icke återtaga ett en¬
da ord. Jag har hvarken kunnat eller ve¬
lat ingå i några speciella detailler, rörande
Styrelsen eller redogörelsen för CanalVer-
ket, och jag tror, att så länge Canalen ar
Bolagets enskilda egendom, tillkommer ock
ingen annan att blanda sig deri.
Herr
V- 2.
Veu 22 Julija rn.
Herr Grefven och StåtsRädet har all¬
deles rätt, att äfven jag haft vigtiga och
kostsamma uppdrag att verkställa; men jag
har aldrig föreslagit något, sorn för Ri¬
ket varit ruinerande eller öfverstigit dess
fö i/nå ga.
Herr Grefven och StatsRådet behaga^
erinra mig om den enthusiasra, med hvil”
ken Götha Canal vid 1809 års Riksdag e-
mottogs. ja, jag erinrar mig det; men för¬
klarar tillika, att min öfvertygelse, derom
var densamma då, som nu, och jag är sä¬
ker, att den nämnde entliusiasmen härled¬
de sig ifrån förslagets billighet; och jag frå-»
gar samtliga här varande Herrar af Rid-
derskapet och Adeln, om förslaget då varit
uppgjord t till 6 Millioner, någon enda dä.
tecknat sig till En Riksdaler.
För öfrigt skall det högligen fägna mig,
om företaget möjligen kan fullbordas; och
hvad de orntalda stora förmonerna beträffar*
som Rikét derigenom skulle tillskyndas, ön¬
skar jag hjertligen, att våra barnabarnsbartt
deraf matte komma i åtnjutande.
Grefve von Platen: Jag får blott med
tillkännagifvande af min tacksamhet för ds
förmonliga omdömen Grefven yttrat, försä¬
kra, alt det på intet sätt varit min tankä-
Ridd. o. yld. Erot. 151 152
j«4a pen 22 ]• m-
genom mitt yttrande förnärma en perton,
hvars förtjenster äro mig bekanta. I följd
af den billiga fordran man å niig bär,
med den kännedom jag är skyldig äga, ta¬
lar'jag för att söka göra reda för Verkets för¬
hållanden; om med min föga vana något
»kulle undfalla mig, något stötande, antin¬
gen mot Herr Grefven, eller hvilken annan som
heldst, skulle jag vara den första att rätta det.
Grefven anser det rätta vara, att samman¬
binda Wenern och Wettern, samt sedan
tänka på det öfriga; utan att länka på hvad
i Östergöthland är gjordt, utan att beräkna
hufvudnyttan, som är sammanbindningen
af bägge håfven, hvilka skölja vära stränder,
tror jag resultatet, ehuru gagneligt för vis¬
salandsorter, dock ej kunna lemna en så gag¬
nande utsigt för Actieägarne, sam de haf¬
va rätt att fordra eller som kunde bringa
dem till en inbetalning, hvilken efter sa¬
låns natur är omöjlig aftvinga den?-
Herr af Sillén, Carl Wilhelm, uppläs¬
te ett så lydande
Vördsamt Memorial!
Vid nu förevarande fråga om Götha
Canal, anhåller jag hos Högvälborne Herr
Grefven och LandtMarskalken samt Hög-
JoF. Ridderskapet och Adeln om några ö*
gonbiick, for att yttra mina tankar, i an- ,
JXeA 2i Juli /. 7Ti.
ledning af Herr StatsRådet Grefve Plåtens
den irsta Maj här uppläste Hietainen, erm
möjligheten att fullborda, samt nyttan af
Götha Canal, så i politiskt som oecönömiskfi
och militairiskt afseende, m. ni:
Med Herr StatsRådet Grefve Platen
är jag af enahanda tanka om möjligheten af
detta CanalVefks fullbordande. Intet före¬
tag kan tänkas, af inenniskor förr uiförcft,
1 hvilket land sorn heldst, sorn ej äfven i
Vårt tand skulle kunna verkställas, endast
tnatr deltill har medel.
Uti Politiskt hänseende är ÖsletsjörtS
sammanbindning ttied Weäterhafvct visser^
ligerr af så stor öoh väsendtlig nytta, att def*
onViökd fens rhindsta tvifvel lärer kunna uppstå.
ii i •'! j ’i. fl ■ jf
Mert att denna sammanbindning, med
deri sträckning den geiiöm Götha Canal ntt
har fatt. Uti oeronotniskt hänseende, föfc
hela Riket käti blifva af så väsendtlig nyt»
ta, som man synes lofva sig, kan jäg allde¬
les icke inse, ickeens för det sädftsfika Öster¬
göthland i allmänhet. Att Östgötha jord¬
brukaren allmänneligen skall begagna denni
Canalfärf,' till siri säds transporterande, trof
jag'icke. Jag tror att lian, efter denna Ca-
tiaffarls öppnande, Skall, likasom hitrillif
skétt, viutertideU Utföra sin stad. Hvilket!
jöth brukare tkall bita sin säd, väinlfgén rftä
fDen £2 Juli f. m.
tröskad före Juletiden, ligga intill varén el¬
ler sommaren för att begagna Canalfarten?
Pluraliteten af deni behöfver förvandla sä¬
den, det fortaste möjligen ske kan, tili
penningar, för att afbörda sig de otaliga
Kronoutskvldernn, innestående tjenstehjons-
lönerna och euctioirsmrop, m. ni. Desse af¬
yttra säden om vintern, och komma såle¬
des icke att begagna Canalfarten. Jag tvif-
ar äfven derpå, att de större Fossessionater-
ne, för att begagna Canalfarten följande å-
ret, behålla säden i bodarna, ifall dessa ä-
ro dertill rymliga nog, och utsätta sig för
Ibesväret med sädens ofta skyfflande, mindsk-
ning genom intorkning och musfrat, Canal-
eller Sluss-afgifterna, samt den händelsen,
att få sädén mindre betalt; ty vanligen be¬
talas den bäst om vintern. Då har ock
jordbrukaren bästa tid att använda till sä¬
dens utförande. Uti vårt land, der man
kan räkna foga mer än fem månader alt
använda på jordbruket, har landtmannen
ingen tid till sädens transporterande örn
sommaren. Just derföre är det som Upp¬
länningar, Westmanlänningar och Söder-
inanlänningar, * till deras säds transporte¬
rande, icke begagna sommaren och den yp¬
perliga Canal naturen at dem danat Mä¬
laren— Upplandafyttrar omkring ,n°. tunnor
s'"d, som allt ulföres på vinterföret. Så för¬
håller det sig ock medde öfriga intill Mäla¬
ren stötande Landskap. Hvilken skall då
Den 22 Juli f. m„
1045
begagna Götha Canal? Östgötha Eergslag„
Det är sant, att jernet hvarken behöfver
skyfflas, eller mindskas geno n intorkning och
mmfrat. Men månne denna Bergslag, sorn
producerar något öfver m. Skpd., och hvil¬
ket till en stor del troligen förbrukas in-
om Landsorten, fordrar så kostsamma Ca-
nalbyggnader, eller kan inbringa deremot
svarande afkastning. Jag tviIlar derpå. Men
medgifvom ock detta. Hvad förlora icke
genom Canalfarten, om den någonsin kommer
i gång, de genom forslande vintertiden för¬
tjenande af allmogen i den orten, som dea
tiden, kanske, icke hafva någon annan för¬
tjenst.
Uti militairiskt hänseende anses ock
denna Canal vara af stor nytta, ty, säger
Herr Grefve Platen uti åberopade Dictamen,
”Riket har på det hänbaraste fått erfara,
”att politiska händelser, soni äfven för
”framtiden ej ligga utom gränsen af inöj-
”ligheter, alldeles stängt coimnunicationeit
”imellan dess vestra och östra kuster, äf¬
vensom belastat med svara förluster, i
”synnerhet den östra delens oommunication
”med öfriga verlden.” Är då med denna
Canal det ändamål vunnet, att i alla på¬
kommande fall äga fri och obehindrad
communication imellan Rikets östra och
vestra kuster? Jag tror det icke; ty uti den
förmpdadejtändelsen,hvadhindrar cu fiendt-
Pen 23 \luli~f. nt.
' lig Flotta elior Flotille att, ittä$n ‘ >vfir
Skärgårdsflotta kan Utlöpa,{lägga »fig fram¬
för Canalens ostra mynning, och förhindra
Canalens begagnande? Hvad blir. då dess
nytta, äfven i mililairiskt hänseende? I !min
tanka alldeles ingen, 1 ijt> s oh
'■ } mons»? zonriv f/to? .nediov
' ’ *U I ti6 Jolf! 3IX91*IR^
Helt annat hade r«cultatet blifvit af
båda håfvens sammanbindning, genom en
Canal sorn ifrån Wenern gatt igenom Ska-
gern, SvartElfven, Mökern* öfver landtryg-
gen vid Sandvik, genom Elfsängen, Wikern,
förbi Nora stad genom Wäringen och Ar¬
boga å till Mälaren. Elfer ock genom
Ska^ern, Let-Elfven, öfver landtrvägen åt
X 7 i r » , ■ b ci
Orebro, genom Hjelmaren och Arboga Slus¬
sar i M-laren; hvilken Canal-ledr redan
1754 varit påtänkt, och är af -Earidtmiftftre
afmätt, afvägd och beskri&ven.1* En «£dan
Canal hade varit nyttig i alla möjliga hän¬
seenden. Ingen fiendtlig sjöstyrka» hade, i
hvad politisk händelse somheldst, kwnnät hin¬
dra hufvudstadens gemenskap sjöledes #héd
Westerhafvetoch derintill liggande Eandska*
per, Denna Canal hade således varit verk¬
ligen Riksgagnelig i politiskt och militairiskt
afseende; och i oeconomiskt, oändligen
vida mer än Götha Canal, ty uti hvilken
politisk ställning som Riket befunna H-g»
skulle gqnpm förenämnde Norra Cinal, allt
Östra, Norra och Westra Bergslagern#
De» 23 .lufi /. m.
><>47
jern .[cirka Skpil] med lätthet kunna
sjövägen transporteras till Götheborg.
Uppgöres för denna Canalen sådan Cal¬
cul, sorn Herr Grefve Plåtens, till bevisan¬
de af den besparing i karle- och öke-dags-
verken, som vinnes genom Götha Canal-
fartens begagnande, mot att forsla landvä¬
gen, skall tydligen inses, huru mycket för¬
delaktigare Norra Canalen blifvit, hvarå en
såd^n myckenhet jern kunnat transporteras,
mot den nu påarbetade Götha Canal.
J korthet har jag bevist, att denna
Canal alldeles icke är så Riksgagnelig,
hvarken i politiskt, oeconomiskt eller mi¬
litairiskt hänseende, sorn man velat måla den.
Men då detta Canalarbete nu är bör-
jadt, och, enligt CanalDirectionens underdå¬
niga berättelse till Kongl. Majit af den 50
sistlidne Mars, denna Canalhyggnad, sorn
redan ett stycke avancerat, nu anses, a£
bristande medel, ej kunna fullbordas, utan
ett bidrag af Staten, af ej mindre an tvl
millioner 800,000 Riksdaler, uppstår den
frågan, huru detta bidrag skall erhållas, el¬
ler med Canalverket förfaras.
•• • r 1'
Då, likmätigt Kongl. Majita Nidiga
Privilegium för Götha CanalBolag af den m
11 April 1810, detta Bolag,för everldeligi*
tider äger denna Canal med dess Slussar
lOrjg Den 42 Juli f. m.
och nili: hvad dertill' hörer, och afkastningen
deraf får sig till nytte använda, utan att
Staten deraf någon direct inkom-t taga kati;
då Canaiatkastningen, enligt Herr Grefve
Plåtens förmodan, i framtiden kan uppbrin¬
gas till vi-.la högre FroCent an påräknadt va¬
rit, efter det anförda, exemplet af en En¬
gelsk Canal, sorn, ifrån påräknade 5 å 7
ProCehts afkastning, gifvit 60, hvilken, i
anseende till den kortare lid Canalfa.rten
Ilar kan gagnas, torde höra nedsättas till
18 å 20 ProCent; då Bolaget-, igenom.den
åt detsamma, i och för Canalbyggnad;n§
företagande och fullbordande, förunnade
Discont, redan erhållit ganska betydlig, vinst,
och af denna Dispont, under återstående
åren af Octroyen lärer kunna påräknas yt¬
terligare vinst af flera millioner Riksdaler;
kan jag icke Hnna anledning till Herr Gref¬
ve Plåtens säbra förmodan, att större delen
af Götha CanalBolags Actie ägare heldre
skola förlora de på Actierna redan inbetal¬
da 40 ProCent, an att, uLan ytterligare till¬
skott af Staten, med ytterligare insättnin¬
gar fortsätta företaget och fullborda hvad
de sig åtagit. Jag anser att dem bor ålig¬
ga, fdrst utbetala den tecknade summan,
och dermed fortsätta Canalarbetet så långt
den räGker. Och när den summan derpå
vöre använd, böra Actieägarne ock kunna
med fördel, i anseende till den omförmäldai
stora fönnongn- af Cati affallen, och fö!jakt¬
f
Den 22 Juli f. nt,
ligen stora vinst, den framdeles kan kom-
t? 7
ina att inbringa, samt vinsten af Discon-
ten, hvilken blifvit Bolaget förunnad med
vilkor, ej allenast att företaga utan ock
att fullborda Canalen, utöfver det tecknade
Capitalet tillskjuta mindst en lika stor svim¬
ma, hvarmed Canalarbetet, enligt nu upp¬
gjorda arbetsplanen, lärer kunna fullbordas.
Och då till den framdeles påräknade stora
afkastning, Actieägarne hafva att vänta af
Canalfarten, lägges den Patriotism som
föranledde Bolagets upprättande vid en då
påräknad mindre afkastning, lära Götha Ca¬
nal Bolags Actieagare, långt ifrån att, ge¬
nom inställande inbetalning af återstående
60 PrbCent å det tecknade Capitalet, förlo¬
ra de redan inbetalda 4° ProCent, äga mey
än tillräckliga skäl, att äfven sjelfve anse
sig förpligtade, att på det sätt jag nu före¬
slagit fullborda denna Canalbyggnad.
Södertelge Canal-Rolag har ej af Sta¬
ten erhållit något, i proportion till företa¬
get, så betydligt bidrag, som Götha Canals.
Det enda unGlerstöd Södertelge CanalBolag
tnig veterligen erhållit, är hvad Kongl.
Maj:ts Nådiga Resolution af den 13 Novem¬
ber 1811 tillägger detsamma. Actieägarne
hade således, intill 1811 års slut, ingen
renta på sina dittills insatta q5 ProCent.
Det är först iftån och med 1812, som de-
erhållit 5 FroCents renta på de inbetalda
jo5o
Ditti£2 Juli /, m.
penningarna. Detta Bolag har, under bygg¬
naden, i flera år förr än Götha Canal bör¬
jade, fått vidkännas lika beskaffade förlus¬
ter sotn dem, hvaröfver Götha CanalBolag
beklagar sig, tillkomne af Rikets politiska
läge och iråkade krigstillstånd— således ut¬
an Directionens förvållande. Bolaget har,
det oaktadt, icke af Staten fordrat ersättning
för opåräknad^ Befäls ajiöaingqr, extr-
citiedagar, vfr be tsco ninie rider in gars hastiga
bor tgung, högre dagspenningar för arbets-
cornmenderingarna, proviant-förluster, ste-
gradi forlöner och Verkets Tjensteman-
naCorps aflöning.
Utan att granska summorna af alla
dessa ersättningar, har i synnerhet vackt
min uppmärksamhet denne sistnämnde er-
sättningsArtikeln: Verkets Tjenstemanna-
Corps aflöning för hälften af åren 1811,
12 och 13 samt 1814, uppgående till den
betydliga summan af 89.221 Riksdaler. Af-
löningsStaten till CanalDirectionen och Be¬
tjeningen utgör således ej mindre än 71,-
376 Rd. 38 sk. 5 rst. årligen. Efter den¬
na beräkning uppgår således Bolagets Tjen-
stemannaCorps Aflönings Stat, på de till
Canalens fullbordande ännu påräknade nio
åren, till en summa af 642,391 Rd. 9 sk. 9 rst.
Banco. Hvilken ofantlig summa, endast i
aflöningar! Jemförom detta genereusa af-
löningssätt med Södertelge CanalBolags hus-
Den 2ä Joli f. rn.
hållssamma. Ingen af Directeurerna der
bar lön. En obetydlig resepenning best-ås
d*m blott. Bolagets Mechanicu«, Kamere¬
rare och Secreterare, äro de enda som haf-
( va lönj och den för dessa sednare gan¬
ska obetvdlig. Det oaktadt hafva alla des¬
se Bolagets Directeurer och Tjenstemän,
som de fleste äro Actieägare, med hushåll¬
ning handhaft Bolagets médel; med nit och
Verksamhet drifvit Canalarbetet, i man af
den arbetshjelp Directionen kunnat er- -
håHaaJ vö-. \
•norns0 r u-b» »du «
Långtifrån att, såsom Götha Canal Bo*
jags Actieägare, hota med att heldre för-
li»ra}*ie på Actierna inbetalda 4° ProCent,
lisi att, utan ytterligare tillskott af Staten,
Aili Canal arbetets, fortsättande erlägga åter¬
stående 6« ProCent af den tecknade Sum-
, raft»; hafva Södertelge CanalBolags Afltie-
låtgAiléit lifvadegaf verklig patriotism, utöf-
-iVer det täecknade Capitalet, redan tillskju-
>L?t il2-3^ ProCent, och intagne af samma
« »it för <■ i nyttig sak, skola de säkerligen
ej undandraga sig, att genom ytterligare
•tillskott, utan Statens och Medborgares be¬
tungande, fullborda det Canalverk de sig
påtagit. rf;
I anledning af hvad jag nu haft ära»
anföra, anser jag Götha CanalBolag ovilkorli¬
gen va»-a förpligtadtutt, och med fördel kun¬
Dm 22 Juli /. m.
na, genom eget tillskott utöfver flen teck.
nafle summan, fullborda hvad det sig ata¬
git, så framt det vill tillgodo njuta alla,
med Gotha Canal-Disconten och uti privi¬
legierna förunnade formoner; och får här¬
med förklara, att jag alldeles icke fin¬
ner något giltigt skäl lill bifall till det af
Götha CanalRplag nu af Staten begärdta yt¬
terligare bidrag af 2,800,000 Rd., eller de
uti Utskottens Betänkande föreslagna årliga
bidrag af 250 eller 500,000 Rd., det jag
tvärtom alldeles afstyrker,
I den händelse, att, då Riksens Stän¬
der, som jag önskar och hoppas, afslå det
af Götha CanalBolag utaf Staten nu begärd-
ta och af Utskotten föreslagna bidrag, Acti-
eägare* igenom inställande inbetalning af
återstående 60 ProCent af tecknade sum¬
man, upplösa Bolaget, och icke fullborda
Canalarbetet, inser jag dervid ingen för¬
lust för Staten, utan tvärtom ren vinst.
Då först blir det tid för Riksens Ständer
att gripa sig an, och åtaga sig detta börja¬
de Canalarbetes fortsättande. Afkastningen
af Canalen blir då Statens och icke enskildt
Bolags, som synes villja, att Staten med
halfva kostnaden skall fullborda hvad det
sig åtagit.
Den stora Discont-vinsten, som nu till¬
fallit Actieägarne, blir då Statens. Ty som
Den 22 Juli f. m.
CanalBolaget fatt Disconträttighsten, icke
blott för Canalarbetets börj andé, utan ock
för detsamma* fullbordande, följ -r af sig
sjelf, att då Bolaget icke det åtagna Canal-
Verket fullbordar, den dermed förenade
D iscont-förinanen frångår Bolaget, som ge¬
nom den vinst det af densamma redan nju¬
tit, bör vara rikligen ersatt för sina på Canal-
Actierna insatta 4.0 ProCent- Canalarbetet
skall då af Staten fullbordas, och da der¬
vid, samt vid aflöningarnas reglerande för
Direction och Betjening, de kloka grun¬
der följas, som nyttjades vid Trollhätte-
Ganals fullbordande, är jag öfvertygad, att
likasom denna inom få år fullbordades, skall
ock Götha Canal, inom kort tid, och utan
förlust för Staten blifva färdig.
Grefve Löwenhjelm, Gustaf: Nyttan af
Götha Canal, bör efter min tanka bedö¬
mas med åsigt af La dets oeconomi ska
nytta, af Statens mercantiliska interesse
och af Rikets ökade försvarsstyrka.
Ehuru öfvertygad jag är om de ofel¬
bara fördelarna, som detta Verk skall i oe-
conomiskt och mercantiliskt afseende med¬
föra, anser jag mig, i anseende till bris¬
tande egen kännedom i dessa ämnen, obe¬
hörig att mig deröfver yttra. Mina grun¬
der kunde och borde ej af Ståndet anses
annorlunda än ett upprepande af deras me¬
io5i Den 22 Jul! /. ra.
ningar, på hvars sakkännedom mitt öfver¬
tygelse hvilar. Ja» öfverlemnar derföre
heldre till dessa Hervar och Män, att ined
mera framgång än det kunde ske ge¬
nom mig, sjeifve framställa sina tan*
kar om Verkets nytta under båda först¬
nämnda äsigter.
lag inskränker ttiig vid en koft öfver¬
sigt af de högst ansenliga mili (affiska för¬
delarna Götha Canals fullbordande bereda
Riket.
Den hufvndsakligaste är förmågan att
hastigt, utan fara af Elementer, utan hin¬
der af fiender, till hela sin styrka kunna
concentrera Rikets Sjomagt på den kust det
den behöfves. Man invänder deremot, att
den sena islossningen i vårt Climat skall
vid vissa årstider hindra en sådan opera¬
tion, och det till den grad, att till och
med fiendtliga Escadrer skola kunna före¬
komma Våra. Jag svarar derpå, att om
an så förhölle sig, så vöre det ändå en
gifven förmån att en stor del af året kun¬
na begagna en så afgörande fördel. Men
jag går längre och påstår, att denna sträc¬
ker sig till hvarje årstid der < j joperalio-
nef äro möjliga. Innan en af våra gran¬
nars skärgård är fri för i', är vår skärgård
det. Innan denne åter är öppen, så att fl-
endlligä skepp der kunna inlöpa, äro våra
Den 22 Juli f. m.
1055
insjöar practicahle, och Canalvännan bör
kunna blifva det genom det strömdrag,
Som medelstslussarna afven om vintern bör <
kunna åstadkommas. Då jag häi jemte an¬
tager, att SkärgårdsFlottornas, sa val ve¬
stra som ö*tra, blifvande stationer blifva
med behörig landbefästning försedde och
denna undeistödjes af den i hamnen statio¬
nerade del af flottan, är det ju omöjligt
att,våra Escadrer genom anfall i de (lån¬
ga vattnen blifva hindrade att debouchera
ut på redden, [och sådant måste likväl
meningen vara med det här upptagna in¬
kastet] ty väre Eskadrer mäste, enligt hvad
jag sökt bevisa, alltid hinna laga sin or-
dre de bataiile på redden, innan fiendtliga
flottan kunpat Inaka sig iiam genom isen,
eller forcera landbefastningen och de för
handen varande Skeppen. Allt detta gäl¬
ler för alia årstider. Frågan återgår till
lika förb ål land etne d hvarje annan känd mili-
tairisk Maripstätion; ty framfot i. varj» hamn
ktipna visserligen den angi ipande mägtens
Escadrer förekomma den angrepnes och
bloqnera utloppet, Ulen derföre är icke ham¬
nen intagen, och icke alltid den forekom-
ne Escadern instängd, och dessutom, jag
upprepar det, är ju detta ett förhållande,
som gäller lika för alla hamnar, och som
således icke kan med rätta användas mot
det ifrågavarande begagnandet af Götha
Canal och de vid dennes yttersta ändar till-
i 056 Den 22 Juli J. m.
ämnaåe stationshamnar. Tvärtom, det är
då våra Escadrer skola förenas genom en-
deras segling från Östersjön till Nordsjön,
eller tvärtom, det är då, säger jag, förenin¬
gen kan och bor afen tidigt utlupen fiendtlig
Fscadre förekommas, det är då faror och
uppehåll kunna genom Elemettterna uppkom¬
ma, hvaremot en sådan förening, då den sket
genom Canaleh, omöjligen kan hindras
h,Varken af mepniskor eller naturen. Etfc
blidt ödes Skickelse, och ännu mer våra
SjöOflicerares skicklighet ha vi att tacka,
om något återstår af våra Canonslupar ef¬
ter de äfvéntyrliga seglationer i öppna sjön
de, tvärtemot sill byggnad och organisa¬
tion, nödgats dessa sednare åren våga mel¬
lan Stockholm, iJmeå, Stralsund och Göthe¬
borg. Att befria dem ifrån detta vågspel
är en ytterligare förmån af Götha Canal,
och skulle ock flottornas förening génom
denna, mot all förmodan och sannolikhet*
blifva en operation så svår och så lång¬
sam som dét stundom påstås, vöre den än¬
då säkrare och hastigare på detta sätt, än
genom kringsegling af Södra Sverige.
Dessutom, kan det möjligen bestridas,
att krigsförnödenheternas transport genom
Canalen skall i krigstid åstadkomma stora
fördelar för operationerna, betydlig lättnad
för Landet och ansenlig besparing för
KrigsCassan?
Jag
V. 2. Den 22 Juli f. m' to$7
Jag tror mig nu hafva sagt nog till
bevisning i ett ämne, som i sin natur icke.
är egnadt till en viss grad af publicitet i
sin yttersta utveckling.
Med dessa åsigter förenar jag ännu
en_ den af Nationens billiga egenkärlek.
Skulle denna ej alltför mycket lida genom
öfvergifvandet af ett så länge påtänkt och
omtaldt, samt nu påbegyndt och till så be¬
tydlig del verkstäldt arbete. Under mina
manga resor i nästan alla Europeiska land,
dessa sednare åren, har jag kunnat inhäm¬
ta hvad fördelaktigt begrepp detta . verks
Utförande alstrat hos utlänningar pm Sve¬
riges förmåga och resourcer, och kan der¬
före med så mycket mera visshet intyga,
huru Förödmjukande motsatt verkan verkets
öfverg!fvande skulle åstadkomma.
. Mine Herrar, hvad var Sverige 1809,
och hvad är det'nu? 1809 hade vi likväl
mod att besluta Götha Garni.Skola vi
1815 öfvergifva den, da Sverige hunnit till
cn styrka och ett anseende, som ingen af
oss 1809 ens vågade ana?
Grefve Lillj ener antz uppläste följande:
Till den af Höglofi. Stats- och I’*an-
col t-kotten sammansatta Beredning, hvar*
Huld. 0. Ad. Fröt. 155 154.
io58
Den 22 Juli }. m.
uti jag haele den äran att vara Ordförande,
hlef af mig inlemnadt ett förslag till Betän*
kande, som till betydlig del är af Högloft.
Utskotten antaget, och hvilket på begäran
af några Ledamöter, som sig dermed för*
enat, fått såsom särskildt yttrande till Rik¬
sens Höglofl. Ständer medfölja Utskottens
samfäldta utlåtande.
Jag anser mig derföre pligtig, att in¬
för Eders Excellence, Högvälborne Herr
Grefven och LandtMarskalken samt Hög¬
lofl. Ridderskapet och Adeln vördsamligen
anmäla anledningarna till den opinion jag
fattat.
Ehuru öfvertygad jag vid 1809 års
Riksdag var, att ingen tidepunkt kunde
finnas mindre lämplig till anläggande af
Götha Canal, samt att de medel, som då
vidtogos till detta stora företags befordran¬
de, ofelbart och i betydlig mån skulle med¬
verka till den oreda i Rikets myntväsende,
som af andra, vid samma tillfälle fattade
beslut oundvikligen måste uppkomma; e-
huru öppet jag vid berörde Riksmöte yt¬
trade denna min ännu oförändrade och af er¬
farenheten besannade öfvertygelse, ansåg jag
mig vid Beredningens sammanträde, utan all
onödig betraktelse öfver det framfarna, en¬
dast böra fästa mia uppmärksamhet vid
ben 22 Juli /. nt. föjij
amhefc 1 dess närvarande skick, och full¬
komligen fördomsfritt granska:
iio Örn det redan så långt framskrida
tia arbetet borde fortsättas, elier utan ali-
mänt understöd åt ödet öfverlemnass
éiö Huru Canalens full bördande Skul¬
le beredas med hänsigt till de förenade fö¬
remålen af plaiiens säkra verkställighet gé-
hom itiöjiighet för Rolaget att åtaga sig
ytterligare tillskott, Statens tniridsta betun¬
gande, Och ittdtagähdet af de privilegier,
fcörri dels hafva medfört skadliga följder
för samhället, dels kunna lägga hinder för
feh gagnande reglering af Sedelstocken och
Discontrörelsen.
tn noga undersökning, Vid Berednin¬
gens åtskilliga sammanträden, leinnadé
både mig och medbroder Stadgad öfverty¬
gelse, att Carial-arbetets fortsättning borde
tillstyrkas, ej allenast i alseende å de uppof¬
fringar Staten allaredan gjort, samt den sto¬
ra och ovilkorliga fördel, soni Canalen i
framtiden skall fertina Riket, i politisk,
Unlitairisk öch mercantil åsigt, utan öck
framför allt i stöd af den Hörinetir pu-
hbc, sorn hos eri fri nation bör Vara he¬
ligare än sjelfva Lagen, emedan den är
grunden till alla samhällslagar och vilko¬
ret för deras bestånd.
»o6©
Den 22 Juli /. m.
I Betänkandet hufva Höglo!!. Utah o t tea
m ed någorlunda utförlighet upptagit orsa¬
kerna, hvarföre rle gillat denna opinion,
samt hvarföre de nied Beredningen och
mig godkännt Canalarbetets påbörjande å
hela linien, och likaledes tillstyrkt, att
fortsättningen å enahanda sätt med möjli¬
gaste skyndsamhet må vidtagas.
Utan förundran, att de af Ståndets
medlemmar, hvilka icke haft tillfälle att
åt ämnet lemna lika uppmärksamhet, kun¬
na äga den tvekan, som endast genom o-
nekliga facta hos mig kunnat öfvervinnas,
skall jag, färdig att då det yrkas närmare
utveckla alla motiv och förhållanden,
icke trötta med onödig vidlyftighet, utan
vid den egentliga qurestio-an, endast tilläg¬
ga den vigtiga anmärkning, att om det be¬
tydliga bidrag, som af Riksens Ständer nu
begäres, varit en oväntad följd af oförsed¬
da händelser och misscalcul i första kost-
jiadsfcrslaget, hafva dessa orsaker medfört
lika bekymrande följder för Bolaget, som
allaredan erlagt större inbetalning än den
som var paräknad att inalles utgå, och
Som, dä mer än tvänrie millioner ännu bo¬
xa inbetalas, ser sig nedsatt till -jtdel af
den vinst Bola
den få njuta.
■ Sedan jag, pä sätt nu vördsamligen hr
anfördt, inom mig stadgat den öfvertygelse ,
get ägde hopp att i framti-
Den 22 Juli f. m. ^ ’ 1061
att C malens fullbordande skulle till tyrkås,
antog jag för afgjordt, att någon half mesur e
icke ens borda komma i fråga, och således
ini^a -anbud göras, som voro o örenlige
med rimlig förmodan, att Aclieägarne skul¬
le verkställa inbetalning af de ännu åter¬
stående 60 ProCent af teckningssumman,
hvartill de så mycket mindre kunde tvin¬
gas, som Actierna äro ställde på innehaf-
varen, och när sorn heldst kunna förstöras.
Jag föreslog derföre, och itererar än¬
nu samma förslag, nämligen att den brist,
som yppas i det sist uppgjorda kostnads¬
förslag, fullkomligen matte fyllas, och att,
sedan Actieägarnes årliga inbetalning å 10
Pa 'oGent de 6 första byggnadsåren utgått,
framför alla Statens biträden, Aclieägarne
skulle göras lika säkre, att icke förlora det
betydande Capitalet och 5 ProCents årlig
renta derå, sorn Staten i min tanka borde
fö rv issas, att dessa uppoffringar medförde
ett ofelbart ändamål, och utan misshushåll¬
ning användes på det sätt, som jag förbe¬
höll Riksens Ständers BancoFullmägtige, att
till efterrättelse få föreskrifva.
Oaktadt allt nit för Canalens fullbor¬
dan, och de tänkesätt af opartisk billighet
sorn jag förmenar mig hafva ådagalagt, ån-
sag Ja§ mig omöjligen kunna föreslå nå¬
got biträdes utgörande för* längre tid än
Pen 22 Juli f, m,
till oc.li med är 1820, då nästa Ragt!*
ma Riksdag infaller, Jag upprepar icke
mina skill härtill. Gillade af lieredningen
och tvänne Stand inom Höglofl. Utskotten,
linnas de, med den af mig uppgifna Reda*
ption, i Betänkandet intagne, Jag nämner
endast oryggfigheten af ruin öfvertygelse,
att Riksens Ständer icke böra ingåiåtagan*
den för ep lång osäker framtid,
För mig återstår ännu att uppgifna
mina motiv till det genom votering för*
kastade projectet, att såsom vilkor för alla
bidrag af Staten äska återställandet af Ros-.
Jagets privilegier å ep Discont, emot full
ersättning af Ranken, som jag ansett, efter
nu octroyerade FiliabDisconters upphö*
rande, böra ensamt erhålla Rikets hela Dis*
cont-rö reise,
Mina motiv till detta förslag, son\
Jag for flera månader sedan väckt, genom
en uti Höglofl. BancoUtskottet gjord mo*
tion, äro;
r:a Öfvertygelsenj att återställan*
det af SedelMyntets värde, och håfvan*
det af den öfverklagade förlägenhet i
allmänna rörelsen icke kaH vinnas, Qtn ic*
ke Bancostyrelsen sättes i tillfälle att en¬
sam och utan hinder reglera hela Rikets
Discontrörelse och Sedelstocken, enligt
blifvande conjuncturer, och utan annan turv*
Den 21 Juli f. m.
»065
sigt än Rikets sanna fördel i förening med
Bankens Credit och bestånd.
.2:0 Önskan att Discontrentan skulla
kunna nedsättas till 5 ProCent, som jag i
flera afseenden ansett vara af angelägen
och för näringarna välgörande nödvändig¬
het.
Jag bör likvälicke obemäldt lemna, att min
fattade plan allaredan är i flera delar för¬
felad genom åtskilliga tagna beslut, så¬
som:
1:0 Den bibehållna skadliga hemlig¬
het, som nekar uppgifvandet af Banco Se¬
delstockens nuvarande belopp, samt årliga
af- eller tilltagande,
2:0 Det i min tanka vådeliga stadgan¬
det, att Sedelstocken intill nästa Riksdag
icke får mindskas.
5:0 BancoUtskottets deruppå grundade
anbud af Fastighetslån till bestämda sum¬
mor, och samma Utskotts fixerande af li¬
ka oförmindskeligamaximi-summor för Dis-
conterna.
Jemväl bör jag anmärka, att om Riksén
Ständer bifalla det af Höglofl. Utsko
ten framställda äskande,, att Götha Cana
Den 22 Juli j. m.
Bolag hör underkasta sig Bancostyrelsens
föreskrifter rir hela Rikets Di scoutrörelse,
och rlc pä sådan gi p ml af . Banc.oUtSkottet
projecteråde regi em en lar iska förordnanden
antaga*', så höfvas till betydlig del de skad¬
liga resultat af Götha Canals Discont, som
jag befar ät.
I ett sådant sakernas skick, oell då
någon ändring i redan fattade beslut- så
• mycket mindre lärer vara att vänta, sorn
Riksdagens nära föreslående slut icke der¬
till lemnar rådrum, tror jag mig, utan att
i allrfiroindsta måtto vackla i min grund¬
man*, ieke vidare böra yrka återköpandet
af Göth i CapalBolags Discontprivilcgier
för närvarande minut; men jag tillstyrker
dpsto nieij att anslag och -coucessioner ic-
Jte måtte göras för längre lid än till nästa
lagtima Riksdag, eller år 1820, på det
ett. tillfälle måtte beredas, att då, emot ett
fortsatt biträde åt Bolaget, kunna erhålla
de vilkor, som för Rikets väl äro nöd-,
vändiga.
Munteligen tilläde Grefie lulljencrantz,;
Då jag varit den, sorn först yrkat, att å-
terbetalningsterminer för de biträden, sorn
för Götha CanalBolag nu beslutas, icke
skulle regleras förr än vid nästa Lagtima
Riksdag, och jag dermed ingalunda åsyftat
någon sådan osäkerhet for Actie ägare
5 Den 22 Juli J. m.
hvarigenom de kunde sättas i den oviss-
nr
het, att de icke vågade det återstående af
ActieGapitalct inbetala, så får ]ag för min
del tillstyrka, att fråga om Capitals- och
rente-betalning för berörda biträden icke
må äga rum förr, än Actieägare oaf-
kortadt åtnjutit 5 FroCents årlig renta å
deras verkliga inbetalning ä ActieCapi-
talet.
Friherre Stael von Fl ali stein, Corfitz
I.udvi^: Sedan så väl Herr Generalen Gref¬
ve Ankarsvärd, Som flera värde Ledamöter
sä grundligen framlagt det rätta uti detta
ämne, skulle jag anse det blott leda till
föi spillande af den knappa, och för öfri¬
ga Riksdagsärendernas afgörande nödvändi¬
ga tiden, om jag blott ville upprepa hvad
redan blifvit sagdt; jag inskränker derföre
mitt vttiande endast till några reflexioner,
sorn jag förmärkt undfallit andra; den för¬
sta, att man anser Slaten vara satt i någon
förbindelse att understödja och fortsätta
Canalaibetet, derföre att nyttan af detta
verk skall blifvit af Konung och Ständer
så väl som allmänheten erkänd. Jag lem¬
na!" derhän, hvad stort gagn den kunnat till¬
skynda Staten, om den efter första planen
blifvit fullbordad; flere med mig hafva
dock betviflat denna sak från första början;
nu förmodar jag större delen af allmänhe-
en gör det samma; om denna Canal kun-
io6S
Den 22 Juli /. m,
nät medföra någon nytta i oeconomiskt
afseende, genom iindvikande af landtrans¬
porter m. in., om den kunnat, enligt för¬
sta förslaget med 1-| IVXiliions kostnad klif¬
va verkställd, få förfaller hela nyttan, och
en verklig skada och förlust uppstår, om
den kommer att kosta flera millioner;
hvad 6om således ansågs nyttigt 1809, kan
anses skadligt 1815; när härtill kommer,
att man i förlitande pa den, här för djupa
insigter och kunskaper så mycket prisade
mans upprättade förslag och bedömande
af saken, ansåg allt tvifvelsmål för enskild
ovillja, men nu likväl är uppdagadt, att
han gjort misstag, och äfven för framtiden
ingen säkrare beräkning äger rum, så har
saken fått ett helt annat utseende, och fin¬
nes intet skäl, att, derföre alt man begått
en oförsigtighet och utannogare och säkrare
undersökning bifallit denna sak, man skall yt¬
terligare, efser den upplysning man nu äger,
envisas att dermed foitfara. Den andra
är garantien för Actieägare, att i en fram¬
tid åtmindstone få renta för sina insatta
penningar, i fall Canalverket icke skulle
lemna dem en sådan revenue. Hvad säker¬
het skulle väl Actieägare hafva i en sådan
garantie, då man vet att kommande Stän¬
der kunna upphäfva hvad de förra gjort,
och då man har exempel derpå att gjorda
skulder under Ständernas garantie icke
blifvit honorerade; en sådan garantie vore i
min tanka blott att förleda dem till mind¬
Den 22 Juli f. m.
re försigtighet. Den tredje åter består
deruti, att man nog allmänt är af den tan¬
kan, att Urtima Riksdags Ständer icke äga
lika magt med Lagtima Ständer, hvarföre
man tar beslut till nästa Lagtima Riksdag;
men ingenstädes finnes en sådan distinction
i Grundlagen, och erfarenheten visar det¬
samma; med hvad rättighet hade man då
vid denna så val sorn de bägge föregående
Urtima Riksdagarna i Örebro kunnat göra
så manga ändringar i besluten vid Lagti¬
ma Riksdagen 1809 och 1810; det rätta är
således, att endast besluta till nästa Riks¬
dag,
Herr von Heyne, Georg: Nyttan af
Götha Canal är af ganska manga betvifiad,
möjligheten att med Sveriges tillgångar
fullborda den, är det ännu mera. Jag dis-
penserar mitt omdöme i dessa ämnen; men
i händelse Betänkandet återremitteras, an¬
håller jag få anmärka, att olägenheterna
just för de Provinser, sorn omgifva Canal-
bnien, åra förhöjda dagspenningar och
Dranglöner, då genom Soldaternas täta bort-
vandringar många nödgas hålla drängar
bela året, då inga, Soldater kunna få be¬
gagnas under bergningstiden, äfvensom det
onereusa af inquarteringar och förplägning
för alla de troppar, som fram- och åter¬
tåg® till Canalen, drabba dessa Provin¬
ser.
u>50 Den 22 Juli /'.fm.jJI
Nyttan af Götha Canal Discont var,
alt elen i Rikets setelia Provinser hastigt i
början spridde penningar, befordrade egen-
domshandel af ,ver!<sanima jordbrukare,
förenad med odlingshåg och förmåga, så
länge handelsspeculationer med utländska
öfverflöds- och luxe-varor icke lupit öf¬
ver sin gräns. Men nyttan och skadan var,
att sedan luxehandlaren insatt stora Capi¬
tal mot 3 ProCent, som ökat sä ofantligt
Discontfonden, uppsades dessa penningar,
och procenteri och vexelvingleri uppkom-
ino. Skulle Staten till Canalen något bi¬
draga, måste ju första vilkoret bli, alt
CanalBolaget förlorar den octroyerade rät¬
tigheten att emottaga i sin Discontrörelse
penningar af privata emot 5 ProCent eller
under hvad vilkor som heldst. De må ef
kunna åberopa sig sin i DiscontReglemen-
tet, på föreskrifven tid gifna rätt, ty då Bo¬
laget tillkännagifvit, att det ej kan uppfyl¬
la sina förbindelser, måtte det väl medgif¬
va, att dess rättigheter äfven upphöra vid
ett nytt Contract om nya understöd, och
att båda skola å nyo bestämmas. Det är just
insatts-rättigheten af enskildas penningar i
Götha Canal Discont, som vållat just de
provinsers penninge- och Credit-brist, sorn
omgifva Canålen, då den lätta tillgången
inlockat menniskor att låna penningar, som
icke förut vetat hvad en Discont betydde,
och hvars jord skall falla uti de lyckliga
Den 22 Juli f. m.
speculanters händer, som någon tid funnit
importhandeln så lönande, om ej snar
hjelp mellankommer, som gör umbärligt
det förtroende, fordna liders redlige hand¬
lande haft för hvarandra, då de hos hvar¬
annan deponerat penningar för en kort tid,
innan det allmänna förtroendet man och
man imellan gick att genom dessa insätt¬
ningar förlora sig i Götha Canal. Jag kan
således icke för min del lemna mitt bifall
till någotStatens understöd för Götha Canal u-
tan med vilkor: 1:0 att låninsättningar af en¬
skildai Gotha Canal Discont under intet vilkor
få ske; 2:0 att den underkastas samma
Reglor och Revision sorn RiksDiscönten;
3:0 att intet understöd bevill jas på längre
tid, än till nästa Riksdag eller på 5 år.
Friherre Cederström, Ulric: Då Pierr
Grefve Ankarsvärd oell Herr af Sillen så
grundeligen och väl yttrat hvad i detta
amne kan vara alt anföra, vore ^et öfver¬
flödigt att jag deröfver vidlyftigt framställ¬
de min mening. Jag vill allenast nämna
den öfvertygelse jag har, att Götha Canal
endast då kan blifva nyttig, när Landet
sjelf kan om dt nsamma bestyra, men så¬
dant ar för det närvarande omöjligt, och
pa sadan grund ön.-kar jag afslag å Betän¬
kandet.
Herr Fald man, Otto Fredrih; Sorn
jag delta gil i granskningen af Götha
io7o
t)en 22 Juli f, m.
Canal Directions underdåniga berättelse Och.
»agra dess Ledamöters förslag örn ytterli-
gare allmänt understöd för Götha C.artal-ar-
betes fortsättning, Utbeder jag mig den ärart
fä vördsamt underställa Ridderskapet och
Adeln sä val de skäl, sorn gl'undlagt min
öfvertygelse i de delar, der jag förenat mig
med hvad de Högtofl. sammansatta Utsköt»
ten föreslagit, sorn äfven de orsaker, söni
föranledt mig atti Vissa delar vara af skilj¬
aktig mening med pluraliteten. "Lill en det
innefattas detta uti det äf Herr Grefve Lill-
jencrantz till Riksens Ständer aflåtna sär¬
skildta yttrande, i hvilket jag helt och hål¬
let instämt, äfvensom samma värde Ta¬
lare i det mesta nu förekommit mig t
hvad annarps jag skulle haft äran framställa,
Att beslutet om Götha Canalarbete va¬
rit i högsta grad förhastadt och snarare
visade, hvad Riksens Ständer önskade ätt
göra, än resultatet af mogen öfverläggning,
har varit, är och förblifver min verkliga
öfvertygelse, hvilken jag ej heller fördöljde
vid I809 ärs Riksdag.
Man var rätt lycklig, om man da slapp
undan blott med att anses inskränkt, derföre
alt man icke fann förslaget till Götha Ca-
nals öppnande sä nödvändigt och Riksgag-
neligt som det afmålades; ty det hörde till
den tidens så kallade liberala tänkesätt, att
med de svartaste färgor måla de med¬
borgare, som icke ar,Sago förträffligt allt hvad
sorn understöddes af ett då rådande parti?.
f Den il Juli }■ m.
1071
Lyckligtvis har tiden afsvalnat sinnena, så
att man, utan farhåga att anses villja blifva
Ryss, nu kan våga säga sin tayka om detta
märkvärdiga företag. Det beslöts i en tid,
då, efter en nyligen inträffad Regements¬
förändring, sinnena så lätt öppnas för allt
hvad som kan benämnas stort, och då en-
thousiastens ifver ej iemnade rådrum till en
föregående nödvändig pröfning. Om något
bevisar sanningen af detta mitt påstående,
ar det hvad Herr StatsRådet Grefve Platen
nu sjelf lillkännagifvit, att Herr Majoren
och Riddaren Bagge endast hade 14 dagars
tid att uppgöra kostnadsförslaget öfver ett
så vidsträckt arbete. Jag lemnar dock ger¬
na å sidö alla dessa reflexioner, för att
blott kunna se och bedöma ämnet ur dess
närvarande skick. Då iedes min önskan,så
väl af nationlig stolthet sorn skyldig aktning
för hvad föregående Ständer besluLat, till
att medverka för Götha Canals fullbordan¬
de.
Det förtroende jag hyser till deras
omdöme, som bestämdt förklarat, att Gö¬
tha Canal, en dag fullbordad, skall i mili¬
täriskt hänseende medföra oberäknelig nyt¬
ta, är tillräckligt skäl för mia att icke be¬
strida ett sådant påstående. Men jag kart
aldrig medgifva, att detta företag är af
den vigt, att allt annat för ness fullbor¬
dande bör åsidosättas. Jag tror ej, att
Den 22 Juli f. m. 107a
Sveriges sjelfständighet löper mindsta fara,
Antingen Gotha Canal blifver färdig några
år förr eller sednare. Pä dessa skål både
har jag bestridt och bestrider ännu att he-
villja de orimliga pretentioner, som frän
en och annan Götha Canal Directeur blif¬
vit å Bolagets vägnar framställde. Enligt
min öfvertygelse, kan Gotha Ganalarbete
äfven sä väl bedrifvas med airecta Statsan¬
slag eller län frän Banken, som genom Dis-
contvinst; och då man erfarit de stora o-
lägenheter, Discontinrättningarne i Riket i
flera afseenden medfört, tror j;ig att Rik¬
sens Ständer böra begagna denna tidepnnkt,
under hvilken Götha CanalBolas; erhåller
ganska betydiiga summor emot hvari fö¬
regående Ständer dem löfval, för att pä
samma gång befria sig från de band, söm
för Riksens Ständer alltid skola blifva hin¬
derliga att reglera Rikets- myntväsende.
Icke längesedan voro Riksens Ständer så
godt som nödsakade, att bevilijr fördubblade
Creditiv i Banken för Götha Canal Discont.
På sådant sätt söm dä skedde, skall man
säkert alltid första att gifva vigt åt sin be-
gäran, derigenom att en mängd medborga¬
res och hela Provinsens nödvändiga und¬
sättning tages till grund. För att bovf-a
Aclieägarne alt man ej velat bereda deni
några föiluster, för att försäkra sig 0111 fort¬
satt inbetalning pä de tecknade Actierna,
hafva
V- 2>
Den 22 Juli /. nu
hafva vi, som tillstyrkt att skilja Bolaget
ifrån sin Disconträtt, äfven föreslagit att
försäkra dem om 5 ProCents renta ä deras
inbetalda penningar, samt att när Canalen
är fullbordad, Staten skulle blifva skyl¬
dig densamma öfvertaga mot återbetalning
på 10 års tid af hvad Actieägarne utbetalt.
Detta sednare blifver i alla fall nödvändigt,
om icke Actieägarne skola få vidkännas be¬
tydliga förluster eller ock Bolaget erhålla
de orimligaste Discont-privilegier; ty Ca-
nalrevenuen kan efter de sannolikaste be¬
räkningar aldrig uppgå till 2 ProCent a£
iivad Canalen kostat. Det högsta man
möjligen kan hoppas, vore att inkomsten
af farten på Götha Canal skulle svara emot'
underhållskostnaden.
I öfrigt anser jag ingen uppoffring a£
Staten till Götha Canals fortgång så stor
som fortsättning och utvidgande af Bola¬
gets beviiljade Discontprivilegier.
Flera anmärkningar häfva så väl här
sorn inom tle sammansätta Höglofl. Utskot¬
ten blifvit gjorda mot den Controllskyldig-
het för Bancostyrelsen, som i Betänkandet
föreslås.
För min del skulle jag ej anse mig
hah n fullgjort min skyldighet, om, då jag
Ridd. o. Ad. Vuoti 135. 156,
J074 Hen 22 Juli }. nt.
tillstyrker betydliga årligen utgående sum¬
mor från Staten, jag icke tillika föreslog
någon controll för deras rigtiga användan¬
de. Att inan så mycket befarar denna Con¬
troll, torde mer än allt annat tala för dess
behöflighet. Den föreskrift, att Bancosty-
relsen bör till rättelse anmärka allt hvad den
finner amnärkningsvårdt, anser jag så myc¬
ket vigtigare, som det är alldeles omöjligt
att kunna förutse alla de händelser hvaruti
missbruk blifva nu.jlige. Om till exempel
Directionen åt én eller flera af sina egna
medlemmar upplåter anskaffandet af alla de
förnödenheter, som för Canalarbetet erfor¬
dras, derföre bevilljar betydlig provision, så
ltan på sådant sätt stor misshushållning upp¬
komma. Om derjemte samma Directeitr
eller Leveranteur tillåter sig drifva han¬
del med de för Canalarbetets behof på åt¬
skilliga ställen upplagda, från utrikes orter
införskrifna varor, till exempel Bränvin,
Rumm m. m., så kan väl en sådan handels¬
operation blifva lönande För honom sjelf,
men ganska skadlig för det allmänna. Man
får aldrig påräkna en Styrelses eller Di-
rections förhållande efter de personers tän¬
kesätt, som nu densamma utgöra, och bör
man derföre så vidt möjligt är förekomma
egenmägtiga riksförd«rfliga tilltag. Det
är alldeles icke omöjligt att, sedan invå¬
nare i en Landsort hunnit nog allmänt skuld¬
sättas i Disconten, Herrar Directeurei, un¬
Den 22 Juli f. m.
der en svår conjunctur af allmätt penringe-
förlägenhet, för godt finna att afslå ali låne-
omsättning, hvartill Reglementet icke lägger
något hinder.
På sådant sätt kunde en stor del skuld¬
satte medborgare blifva nödsakade för öule
eller ännu mindre del af dess rätta värde
sälja sina Egendomar, hvilka för Dire-
cteurernas räkning kunde af dertill utsedda
Commissionairer uppköpas. Sådant vöre ju
endast en loflig handelsspeculation för att
på beskedligt sätt komma åt sin nästas
gods. Det kunde äfven blifva lönande att
hafva betydliga summor i beredskap för att
lemna till uppköp af åtskilliga öfverflods-
Varor från Nederlaget i Götheborg. Vare
detta blott anfördt såsom några få exempel
på sådana missbruk, som kunna inträffa.
Att uppräkna alla, anser jag omöjligt, och
tror derföre det vara så myckel nödvändi¬
gare att nu i generella ordalag bestämma
Rnncostyrelsens controllerande skyldighet,
så mycket naturligare, sorn Canalarbetets
fullbordan icke mer blifver Bolagets ensak
utan jemväl Statens.
Rörande det alternativ, som i Utskot¬
tens Betänkande förekommer, att antingen
bevill ja 250, eller 300,000 Bd. årligen, an¬
se*' jag föga magt påliggande, hvilkendera
•uiuuian som bifalles.
lo 76
Den 22 Juli f. tn,
Jag har dock för min del tillstyrkt
den mindre.
Beträffande åter tiden för en del af
dessa summors utgörande, ,så anser jag
ho st orimligt att nu besluta för längre
tid än till och nied det år, då nästa Lagti¬
ma Riksdag bor inträffa. Alla öfriga Stats¬
anslag fastställas endast för denna Termin
af 5 år. D< t faller af sig sjelft. att näst¬
kommande Ständer kunna derom besluta
hvad de behaga; inen mycken anledning är
att tro, att om Urtima Riksdag inträffar,
då varande Ständer skola g.ira afseende på
hvad dessa beslutat, och således Itai den
sammansatta Beredningen trott sig bereda
r - i re säkerhet åt Verkets fullbordan genom
utsättande af det årliga bidraget till 1820
ärs slut.
Henr StatsRådet tn. ni. Grefve Platen
har yttrat sin önskan, att allt personligt
aldeen le matte vid denna vigtiga frågas af¬
görande kunna åsidosättas. För min del
kati ,jag öppet förklara, att någon person¬
lighet ej verkar på mig vid bedömande
af förevarande ämne. Jag erkänner lika
sorn hvarje annan rättskaffens medborgare
Herr Gretve Plåtens förtjenster såsom Chef
foKj- styrelsen af Götha Canal-aibete, och får
äran vid detta tillfälle förklara bemälda Herr
Grefve min upprigtiga högaktning för dess
nit och omtanka att påskynda Götha Canals
fullbordan. Men i anledning al hvad sorn
blifvit anfördt mot det ena alt-mati vet i Hög¬
loft. Utskottens Betänkande, att Gotha
CanalStyrelse icke gjort allt hvad man af
den skäligen haft orsak att vänta, tror
jag mig skyldig att tillkännagifva, att jag
varit don sini inom Höglofl. Beredningen
först framställt denna anmärkning, för hvil¬
ken jag nu äfven vill hafva äran uppgif¬
va skälen.
Det har omöjligen kunnat undfalla.
Götha Canal Direction, att den påräknade
Sundman för Canal-arbetet skulle blifva
otillräcklig. Så snart Direction gjort upp¬
täckt af en så betydlig missräkning, kunde -
den äfven förutse att betydliga biträden af
Riket skulle blifva alldeles nödvändiga fot¬
arbetets fullkomnande inom den i arbets¬
planen föreskrifna tid. Så framt Dire-
ctionen haft Rikets sanna väl till lika så
hufvudsakJigt föremål, som Götha Canals
1 färdi ggörande inom 10 års tid, synes mig
K att deras skyldighet varit i underdånighet
1 fästa Kongl. Maj:t.s Höga uppmärksamhet
derpå, alt antingen ett betydligt tillskott
af Statens medel skulle blifva af nöden, el¬
iv ler ock, att arbetsplanen mäste förändras,
och detta kostsamma arbete utsträckas tili
en längre följd af 3r. Kongl. Majit hade då
varit i tillfälle att i Nåder besluta hvad
1078 Den 22 Juli f. m.
han ansett för Riket mect-gagnande. Der¬
emot kan jag uti detta Directionens förhål¬
lande icke annat finna, än en påtaglig plan,
att genom arbetets fortsättning på bela Ca-
nal-Linien, tvinga kommande Riksens Stän¬
der att anslå allt hvad CanalBolaget askar,
för att icke se den redan använda kostnad
helt och hållet gå förlorad, Att få till
Ri ksens Ständer framställa denna anmärk¬
ning, har af några inom Höglofl. samman¬
satta Utskotten blifvit häftigt bestridt.
Jag har ater ansett det vara icke alle¬
nast en rättighet, utan jemväl en skyldig¬
het, att då man å ena sidan gjort all möj¬
lig rättvisa åt hvad som förtjente att god¬
kännas, man å den andra ej borde förtiga
hvad som vore anmärkningsvärdt, och j.ig
har aldrig kunnat föreställa nrig, att gransk¬
ningen af Götha CanalDirections förhållan¬
de medförde endast skyldighet att hälla
Loftal; ty i sådant fall skulle åtmindstone
jag hafva undanbedt mig ett så smickrande
förtroende.
Vid voteringen till utrönande,huruvida
denna anmärkning skulle Riksens Höglofl,
Ständer underställas, hafva inom de sam¬
mansatta Utskotten 2:ne Stånds mening ut¬
fallit olika emot de 2:ne öfrigas, nämligen
Ridderskapet och Adeln och BondeStändet
för anmärkningens rigtighet, samt Prest-
Den 22 Juli f. m.
»079
och BorgareStåndet för att den skulje för¬
falla, hvarigenom den såsom alternativ fram¬
kommit. Det är mig ganska likgiltigt om
Ridderskapet och Adeln later anmärknin¬
gen förfalla eller icke; jag trot mig dock
hafva fullgjoi{: min pligt, då jag ganska be¬
stämdt yttrat hvad jag ansett felaktigt, och
härigenom beredt tillfälle för dem det rö¬
rer att försvara sina åtgärder sä vidt de det
kunna.
På de skäl som redan blifvit anfordra,
tror jag fortgången af Götha Canal-arbetö
endast böra beskådas med behörig åsigt på
alla andra lika magtpåliggande och vigti¬
ga föremål, och att således de bidrag Rik¬
sens Ständer nu åt detta arbetes fortsätt¬
ning bevillja, snarare böra lämpas efter Ri¬
kets tillgångar, än den önskan, att inom 10
års tid se hela Canalen fullbordad. Mea
då jag icke kunnat hoppas, att något syn¬
nerligt afseende skulle göras på de skäl
jag för mitt omdöme framställt, i synner¬
het sedan en så mångkunnig och upplyst
man sorn Herr CommerceRådet Santesson,
i ett till det Vallofl. BorgareStåndet i för¬
liden April månad ingifvet, och Ridder¬
skapet och Adeln communiceradt Memori¬
al, allmän gjort den sanning, att det är icke
mycket jag känner, så kan jag efter ett så
bestämdt Domslut, gifvet af en så betydan¬
de autoritet, ännu mindre göra anspråk på
»080 Den 22 Juli f. m,
någon följd af mina yttrade tankar; jag Tiar
derföre trott mig böra uppsöka och fram¬
ställa en mans omdöme, på hvars, kännedom
l detta ämne ingen kan trilla, nämligen
Herr StatsRådet m. m. Grefve Flåtens, hvil¬
ken uti dess år 1806 från trycket utgifna
afhandling ont Canaler igenom Sverige sä¬
ger: ”att Languedocs Canal anlades och
''fullbordades af en Monark, sorn befallte
”oinskränkt öfver 25 millioner menniskor,
”sorn sträfvade efter ett odödligt namn,
”och som här reste sig en varaktigare min-
"nesvård, än alla dess segrar, hvilka re¬
ddan äro fördunklade, och alla dess äresta-
”der, som redan äro störtade. Hvad under
”da, om intet /fseende göres på kostnaden
”vid utförandet\
Samma författare säger på ett annat
ställe i samma afhandling, i afseende på
Hollsteinska eller KielerCanalen, att han
”önskade se bernst, att denna Canal är
”anlagd mera på grundlig calcul, än på
"en förhastad speculution och kanske ön-
”skan att lysa med ett national-företaga
”hvilket sednare jag tror mig hafva an-
”ledning att tänka. Men en Canal sorn
”icke åtniindstone indirectc betalar sin kost-
”nåd och underhåll, liknar alltid en Egen-
”dom, hvars präktiga byggnaders och vä-
”gars underhåll bringar sjelf va värdet
”till intet.'’
Den 22 Juli f. m.
Detta jemte hvad jag vid läsningen af
ofvannämnda afhandling kunnat inhämta
till styrka för mitt svaga begrepp, har hos
mig stadfästat den fullkomligaste öfverty¬
gelse, att man bör ratta Canalarbetets fort¬
sättning efter Statens tillgångar och icke
förhålla sig tvärtom.
Jag torde redan tillräckligen hafva å-
dagalagt de skäl, hvarföre afven jag önskar
återremiss af de sammansatta Utskottens
Betänkande.
Friherre Boje, Ludvig: Förevarande
öfverläggningsämne erbjuder flera frågor;
och jag anhåller att få, öfver dem, äfven
framställa mina tankar. Af dessa frågor
förekomma:
1:0 Bör Canalföretaget fortsättas, eller
nedläggas, eller uppskjutas?—” 1809 års
Riksdagshandlingar vittna, att Kongl. M.ij:t
och Riksens Ständer hafva förklarat Canal¬
företaget medföra en stor allmän nytta, och
vara i mera än ett afseende Riksgagneligt.
Vi håfve i dag blifvit underrättade derom,
att Sveriges Höga och Krigserfarne Gene-
ralissimus förklarat Canalen vara af ett
stort militairiskt värde; och 2:ne af våra
egna Ledamöter, ägande ibland oss ett mi¬
litäriskt anseende, hafva påmint oss om
ett sådant Canalens värde. Efter allt det-
103a Deri 22 Juli f. m.
ta anser jag mig pligtig att tro derpå: och
hvad den delen af Canalen angar, som
sträcker sig mellan Roxen och Wenern,
anser jag mig af egen kännedom kunna
bedöma densamma såsom i oeconomiskt
och mercantiliskt afseende, af oand¬
ligt Stor nytta. Dessutom förekomma här
andra considerationer. Den jord, som
kunnat sparas åt fruktbarhet och skördar,
är redan spilld, genom uppgräfning: den
jord, sorn var Kronans tillhörighet, är re¬
dan afstådd till ersättning: ofantliga Capi-
taler äro redan nedlagde i företaget: och
genom allt detta har detsamma redan öf-
vergstt till ett nationalföretag, hvars öfver-
gifvande _ jag kan hafva orätt, men så
kanner jag det, _ skulle verka ofördelak¬
tigt på nationaläran. Vidden och omfatt¬
ningen af detta företag är sådant, att det¬
samma ej kan hafva undfallit utlänningens
uppseende. Hvad skulle hans, hrad skulle vära
efterkommandes omdöme blifva, om vi öfver-
gåfvo ett så stort företag, sedan det redan är
till en tredjedel verkstäldt? Jag känner smärta
vid blotta föreställningen deraf, och vigar
hoppas, att sådant blir icke beslutet. Jag
trorinig derföre, i denna fråga, blott böra er¬
inra om den sanning, att ett uppskjutande
skulle troligen verka lika med ett nedläg¬
gande, ty lemnad åt ödet, skulle den gräf¬
ning, som redan är verkställd, rasa, och
Den 22 Juli f. W.
de ofantliga förråder, som nu finnas, dels
försämras, dels, kanhända, skingras.
Jag beger mig då vidare till
2: o Har Staten någon förbindelse, att
till företagets fortsättning bidraga; och
har Staten någon förbindelse till Actieä-
garne att uppfylla? Svaret på förra frå¬
gan lägger redan grunden till svaret på
denna. Antager man att företaget bör fort¬
sättas och fullbordas, såsom ett national-
foretag, sä måste man också finna det Sta¬
ten är skyldig att tillse och medgifva ut¬
vägarna dertill, då dessa stiga öfver Actie-
äuarnes både Stagande och förmåga. I
förhållande till Actieägarne är Statens för¬
bindelse icke tvetydig. Jag medgifver det
någon sådan formlig garanti å Ständernas
sida icke är Actieägarne gifven, att Staten
skulle kunna , i följd deraf, lagligen
och i Domstolsväg dertill bindas; men då man
påminner sig, att icke allenast Riksens
Ständer vid 1809 års Riksdag, utan äfven,
på deras anhållan, Kongl. Maj:t sjelf, i de
mest officiella handlingar, uppmanat och
inbjudit allmänheten att ingå i företaget,
såsom Actietagare, samt dervid framställt
sådant såsom både patriotiskt, och för dem
enskildt båtande; och då man således mä¬
ste finna att Actieägarne blifvit, om jag
så får uttrycka mig, i företaget inlockade;
så synes national-redligheten också före-
Den 22 Juli f. m.
skrifva såsom skyldighet, att icke låta deni
pligta för det de satt tro till så högtidli¬
ga handlingar, eller för det de foljt sä be¬
skaffade inbjudningar. Statens eget inter¬
esse bjuder dessutom att Actieägarne un¬
derstödjas; ty det måste vara en Arithme-
tisk sanning, att i den män Actieägarne
fullgöra deras teckning, är också Statens bi¬
drag besparadt. _ 1 anledning häraf upp¬
står den fraga:
5:0 Huru långt bör understödet åt
Actieägarne gå? Den mening jag hört yt¬
tras, att det vore bäst rent af utlösa A-
ctieägarne, kan jag icke bifalla, för det skäl
jag nyligen omförmält; nämligen att deras
deltagande i företaget lindrar Statens. Om,
till exempel, Canalen, då den en gång blir fär¬
dig, skulle hafva kostat Nio Millioner»
så är det icke obetydligt för Staten, att
hafva deraf sluppit kostnaden för tredje¬
delen, hvartill Actieägarnes teckning uppgär.
De hafva redan af denna teckning utgjort
40 ProCent; men då Actierna icke äro ställ¬
de till vissa personer, utan till innehafvar-
ne, hvaraf följer, att de kunna alldeles
annihileras; så finner man lätt, att något
annat medel, för att förmå Actieägarne att
i vidare utbetalning ingå, icke gifves, än
det, som förmår bibehålla deras frivilliga
håg dertill; det vill säga, som förmår för¬
vissa dem derom, att deras redan utlagda
Den 22 Juli f. m. *085
penningar icke äro fåfängt bortkastade,
och att teckningens fullgörande icke med¬
för ytterligare förlust. Dertill fördras, ef¬
ter min öfvertygelse, att Actieägarne för¬
vissas icke allenast om skälig renta för
allt hvad de utgjort, med vilkor, att åter¬
stoden också utgöres; utan äfven, om så
val lika renta för återstoden, sorn om den
vidare fördel, hvilken Canalens afkastning i
framtiden skulle” kunna medgifva. Slutli¬
gen torde också den fråga böra undersö¬
kas:
4:o Bör Staten anses berättigad att
vid åtagande, till biträde i företaget, fä¬
sta vilkor, eller ej? Med sanning är an¬
märkt, att år 1809 var icke förutsedt, det
något deltagande i kostnaden kunde af
Staten behöfvas: och det var således natur¬
ligt, att då förbehåll derom icke å Actieä¬
garnes sida gjordes, så kunde icke heller
något contra förbehåll, å Statens sida, gö¬
ras. Men det måste alltid stå fast, att i
den mån Staten ingår i kostnaden, öfver-
går också företaget ifrån egenskapen af en¬
skildt, till egenskap af allmänt företag;
samt att i samma män inträder också Sta¬
ten i rättighet, att bestämma vilkor. Med
Actieägarnps egen fördel måste äfven öfver¬
ensstämma, att Staten ingår i företaget, och
de äro således sjelfve bäst belåtna med så¬
dana vilkor, som förena Statens och de¬
ras interesse.
Den 22 Juli f. m.
I cönclusion med hvad jag haft äran
andraga, föreslår jag, att Riksens Ständer
ville, genom beslut, garantera Åctieägarne
om Fem ProCents årlig renia så val för
deras redan utgjorda 4° ProCent, med
förbehåll, att den ytteiligare inbetalnin¬
gen af 60 ProCent fullgöres, som ock
lika renta för denna återstod, samt förvis¬
sar dem att, derest Canalens afkastning r
framtiden skulle medgifva högre renta, så¬
dant då komme dem till godo ; _ att Ac-
tieägarne ålägges utgöra återstoden med
Tio ProCent årligen i Sex år; — att, till
Canal-företagets fortsättande Banken utgif-
ver 25oTusende Riksdaler Banco årligen,
intill nästa Riksdag; _ samt att, såsom
vilkor härföre, föreskrifves, det BancoStv-
relsen inträder till verkligt deltagande u-
ti administrationen af företaget, dertill
personer kunde utses antingen af Ständer¬
na eller ock af BancoStyrelsen; hvilka
personer borde, med lika löneformoner, som
Directeurerne, dessas antal förstärka. Da,
på gatt Utskottet tillstyrkt, CanalDiscon-
ten förelägges, att ställa sin rörelse i full¬
komlig enlighet med RiksDiscontens, och
en behörig controll derföre sättes, så in¬
ser jag visserligen ingen fördel af att in¬
lösa Bolagets Disconträtt; men då jag, med
afseende å Rikets allmänna financeväsende
tillstyrker, såsom ett villkor, sine qua non,
för allt understöd till Canal Verket, det
Den 22 Juli J. m.
Canal-Discontens rättighet att, för 3 Pro¬
cent, penningar hädanefter emottaga,
måtte upphöra på samma tid, som Malmö
och Götheborgs Disconters Octroyer upp¬
höra; deraf skulle följa skyldigheten att
derefter sådana redan emottagna pennin¬
gar återställa i den mån de kunde blifva
uppsagda, och jag förutser att detta vil¬
kor torde medföra förlust i Bolagets a£
Disconten påräknade fördel, så tror jag
mig böra också föreslå, att, i händelse Bo¬
laget skulle så fordra, Disconträttigheten var¬
der för Statens räkning inlöst, så attBolaget
då må, till ersättning derföre, erhålla
l2oTusende Riksdaler Banco om året, si
länge tiden af dess Octroy ännu fortfor.
Den fråga angående inskränkning i Canal-
företagets verkställighet, som här uppstått,
tror jag borde lemnäs till afgörande åt de
personer, hvilka å Bankens vägnar ingin-
go i Canaladministrationen , och hvilka,
efter inhämtad kännedom om de locala
och andra omständigheter, som dervid
kunna äga rum, vore bäst i tillfälle att
derom döma.
Dessa af mig framställda anmärknin¬
gar torde få Remissen åtfölja.
Grefve von Flaten: Då här redan är
så mycket taladt mot och med, har jag
kanhända orätt att upptaga tiden, och
Den 22 Juli f. m.
vill, sedan tterremiss allmänneligen synes
påyrkas, blott inskränka mig till några
anmärkningars besvarande , hvilka synas
mig af den 'ägt, alt d.e ej böra förbigås;
heldst jag skäligen bor anses hafva känne¬
dom om saken. Herr ÖfversteLieulenan-
ten Sillén anser denna Canal ej af någon
militairisk nytta, deremot den föreslagna
Canal-anläggningen genom Nora m. m. Jag
skulle kanske tveka häröfver afgifva nå-»
got decisift yttrande, om jag ej inför Hans
Kongl, Höghet Kronprinsen, i förening
med Pikets mest ansedda militairer, hört
den förklaring; att Götha Canal i mili
tairiskt afseende vore af- en ojemförlig
nytta för Riket. Härtill kommer, att jag
icke allenast sett, utan äfven har i min
ägo de afvägningar, som öfver' den proje*
cterade Canal genom Nora Bergslag blifvit
gjorda, och hvaraf tydligen inhämtas: att
det är en fullkomlig omöjlighet, så väl i an¬
seende till de Svåra bergsro g ar den må*
ste passera, som synnerligast i afseende pä
brist af ett för Canalen oumbärligt grund*
ämne, vatten _ å landthöjden, hvilket allt
blifver ett oöfvervinnerligt hinder. Jag
instämmer för öfrigt med Generalen Gref*
ve Löwenhjelm, att icke här är stället full¬
komligt utveckla Canalens inilitamska för¬
delar, men hvad angår den befarade in¬
stängningen för vår flotta af en fiendtlig
vid
y. 2.
Den 22 Juli f. nu
vid någondera af Canalens utlopp, så är
sådant icke att befara. Belägenheten är
så fördelaktig, att vid östra utloppet slu¬
tar Ganalen sig i den mils långa Slätbaeks
fjärden, hvar utanför det smala utloppet
vid Stegeborg med dervid liggande bergs¬
ryggar ägna sig till en fördelaktig befäst¬
ning; utanför detta kan en Botta inom den
vidsträckta skärgården developpera sig åt
hvilken sida som pröfvas nödigt. Vid den
vestra sidan äro tvänne särskildta utlopp;
Norder Elf stängd, kan utfart ske genom
södra armen, och så tvärtom, i händelse
en fiende är nog oförsigtig, att löpa in i
vår vidsträckta skärgård, heldst på de
ställen, hvarifrån han har en betydlig
Skärgårdsflottas anfall att vänta. Angåen¬
de lönerna har redan en annan värd Le¬
damot upplyst förhållandet; hvad jag kan
iörsäkra är att Verkets Tjenstemän ej va¬
rit eller äro liberalare aflönte, än att flere
som innehafvit vigtigaretjenster.lemnat dem
för de förmoner sorn erbjudits dem af en¬
skilda. Herr Sillén tror Actieägarne till¬
fyllest betalda genom den vinst de haft un¬
der den förflutna tiden. För ett sådant
yttrande måtte ett verkligt misstag ligga
till gri*.id; de hafva ej haft mera än 5
EroCent för insatta Capitalet, hvilket sä¬
kert är den mindsta renta man kan påräk¬
na; och hela den öfriga Discontafkast-
®ingen har gått till allmän nytta för Ca-
Ridd. o. Ad. Vrot. 157 138
,09ö ' Den 22 Juli. /. m.
ttalbyggnaden. Jag inser således ej, hvaf*
Uti deras betydliga vinst bestått.
Baron Staél har yttrat misstroende
till
säkerheten af det uppgifna kostnads-
försl aget m. m. Härtill kan jag ej svara
annat, än hvad redan är nämndt. Det är
uppgjordt på flera års erfarenhet; det är upp-
gjordt med den yttersta noggranhet och
fullkomlig localkannedom, af män, som
förena theoretiska kunskapér med en prak-
tik, vunnen så väl inom sorn utom verket,
så väl i Sverige som England. Man kan
visserligen, sådant oaktadt, supponera miss¬
räkningar, händelser kunna tillstöta, hvilka
omöjligen kunna förutses, mindre beräk-
ras —allt sådant måste vi underkasta oss,
eller företag som fordra en längre tid
blifva aldrig utförda. Herr Baron Staél
har vidare ansett garantie af Ständerna på
laglig renta för Actieägarnes tillskjutna
Capitaler, sedan Canalen blir färdig, osä¬
ker, emedan Ständerna ingenting kunna
försäkra, längre än till nästa Riksdag m. tu.
Jag tror och vågar nästan fullkomligt för¬
säkra, att Actieägarne dock skola anse eri
sådan garantie som säker, och icke deref¬
ter sätta i fråga att tillfullo inbetala det
tecknade Capitalet. Det är visst en san¬
ning: att Ständerna, Lagstiftande eller Sty¬
rande magten, äfven i andra Länder, stun¬
dom upphäfvit sådana loften, men om det
Den 22 Juli. f. nu
skétt utan giltiga skäl, anser jag det som
ett våld, en orättvisa, likasom då em kild
man bryter ett ingånget Contract. Herr
(jfversteLieutenanten von Heyne har yt¬
trat: att dagspenningen blifvit förhöjd ve¬
num Canalarbetet, och att orten haft kän¬
ning af täta inquaiteiingar; hvad det för¬
ra beträffar, så ehuru jag ej kännex*
huru nära Herr OfversteLieritenanten hor
Götha Canal, tror jag mig böra påminna om
de liera händelser, hvilka orsakat dags¬
penningens stigande i hela Landet från
Torneå till Skåne, och då Götha Canalar-
bete icke rimligen kunnat verka på sä af¬
lägsna ställen och så allmänt, visar det sig,
ätt hufvudsaklig* orsaken till dagslönernaa
Stegrande bör sökas helt annorstädes ärt
hos Canalarbetet. Dessutom får jag till-
kännagiiva, att den allmännaste dagspen¬
ningen vid Götha Canal är 20 sk. Riks¬
gäld, hvilken åtmindstone ej betydligt bör
stegla priset. Någon annan inquärtering
har aldrig behöfts, för arbetscomxnenderin-
garna, än deri som, Under • deras marche
till och från Canalen, således för Ögonblicket
varit behöflig, och hvilken ar oundviklig.
Vid arbetet är Co mm en der in gen inquarte-
rad i Baraquer. Jag förbigår åtskilliga
mindre betydliga anmärkningar, och häl¬
ler mig till dem, som känsla och pligt å»
lägga mig mot dem sorn äro frånvarande,
och med ofurtiutn a bemödanden bi träde
Den 22 Juli. f. m.
mig vid företagets utförande. Herr Major
Påhlman yttrar sig: ”så länge det lemnäs
fritt åt en särskild person att göra upp¬
handlingar af utländsk Spannmål
och att dervid beräkna betydlig provi¬
sion. — — ’’ Om detta uttryck vore rig-
tadt mot mig, skulle jag blott hänvisa till
hvad jag i mitt skrifteligen afgifna yttran¬
de i dag anfört, rörande de mot mig per¬
sonligen fällda uttryck, och tiga—Jag kän¬
ner icke mer än ett tillfälle, då en person
egenmägtigt kan utföra något, hvilket är,
då Ordföranden, på eget ansvar, i något
afseende vidtager ändringar i Directions fat¬
tade beslut. Men upphandlingar verkstäl¬
las medelst allmänt kungjorda upphand-
lingsauctioner i orten; endast då gifven
brist eller sammansättningar vållat öfver-
drifna priser har andra medel brukats, så-
aom åren 1812 och 1813, då nöden som
tryckte landet gjorde införskrifning af ut¬
ländsk Spannmål och Bränvin till en för¬
tjenst mot Staten och ett oundvikligt be¬
hof för Verket. Denna upphandling sked¬
de till följe af Directions gemensamma be¬
slut, i närvaro af Bankens fullmägtig, och
efter kännedom af de priser, hvartill Spann¬
målen från utländsk hand kunde erhållas,
fiedan detta beslut var fattadt, mäste utfö¬
randet uppdragas en enskild person; och
detta jemte det undfallna uttrycket af pro¬
vision vägleder mig, att Major Påhlman
Den 2* Juli. f. m.
menat Herr CommerceRådet Santesson;
dennes öfver upphandlingen redan revide¬
rade räkningar visa, att Santessonska Con-
toiret, det vill säga han och hans Associé,
för en del beräknat 2, för en del 1 och
för en del ingen ProCent i provision, allt
som vården, besväret och andra omkostna¬
der varit mer eller mindre vidsträckta. För
mångå andra upphandlingar är aldrig någon
provision beräknad; 2 ProCent provision
är det mindsta till något annat handelshus
för en sådan commission kunnat betalas _
denna upplysning är jag skyldig sannin¬
gen, och förenar mig för öfrigt med dem
som begära återremiss.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard;
I ett så vigtigt ämne, som det förevarande,
anser jag för min och för hvar och ens af
Riddexskapet och Adeln pligt, att icke
taga något beslut utan en fullkomlig kän¬
nedom om saken. För detta ändamål fö¬
reslog jag tidigt under denna Riksdag ett
Särskildt Utskott; mitt förslag blef icke af
pluraliteten antaget. Jag tror nu, som då,
att Götha Canal var ett för tidigt företag,
som genom sin nytta omöjligen kunde er¬
sätta kostnaden. Men jag anser det, i syn¬
nerhet sedan det redan så långt avancerat,
böra tagas i betraktande, ej blott sorn ett fö¬
remål för nationalvinst, utan äfven för vår
nationalära. Det är, enligt mitt begrepp,
1095 Den C2 Juli. f. m.
satt utom allt tvifvel, att delta foretag i
mercantiliskt och o<economiskt afseende he*
traktadt, var för stort, att det ej kunde gag-
na så mycket sorn det skadat och kan
komma att skada genom att draga rörelse»
capital och arbetsförmåga fiån näringarna,
som i värt Land så mycket äro i saknad
af dem. Men det gifves också en annan
Synpunkt, än den mercantiliska och oecono-
miska, från hvilken Götha Canal måste be¬
traktas, och det är den njilitairiska samt,
sorn en följd deraf, den politiska. Ingen
lärer vara så förmäten och tro sig kunnat
bättre bedöma denna än Hans Kongl.
Höghet KronPrinsen. Jag bar väl hös t etl
värd Ledamot åberopa Hans Kongl. Hög¬
hets bifall till CanaKn, såsom nyttig äfven
i militairiskt afseende. Men jag känner ic»
lee, örn ej detta bifall är grundadt på Ca-
nalDireclionens egna uppgifter om Cana»
lens framtida beskaffenhet, och dessa for¬
dra en närmare granskning, för att beta¬
gas allt utseende af att vara partiska. Det
äir nu för Riksens Ständer sjelfva för sent, att
vidtaga en sådan granskning i all sin nö¬
diga vidd. Jag vågar derföre föreslå; 1:0
Att Riksens Ständer i underdånighet anhål¬
la, det Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
täcktes låta anställa en noggrann undersök¬
ning, huruvida Götha Canal är af mycken
vigt för Rikets försvar, och således huru¬
vida den kan bli practicabel för vår Skär-
ren 22 Juli. f.
gårdsfjotta. 2:0 Att om, efter denna un¬
dersökning, det så befinnes, men annars ic¬
ke, Konungen ager att till Canalarbetets fort¬
gång använda de nu af Stats- och Banco-
Uts ii otten f öreslagne 250, å 500,000 Rrd är¬
ligen i 5 år, samt Götha Canal Discont att
erhålla det föreslagna ökade Creditjvet,
Grefve Lilliencrantz: På det att Le¬
damöter, som icke ägt tillfälle följa saken
oafbrutet, må rjgtigt kunna åtskilja nu vid¬
rörda frågor, beder jag få upplysa föl¬
jande;
Som jag sjelf uppgifvit det förslag, att
Riksens Ständer vid nästa Lagtima Riks¬
dag skulle äga att besluta sättet och Ter¬
min till Capitals- och rentebetalning å do
anslagssummor, som för Götha Canal Bo¬
lag nu blifvit hevilljade med stadgad ren¬
tefrihet under de 10 Byggnadsåren; och jag
dermed ingalunda åsyfta}; någon osäkerhet
för Bolaget, kan jag icke annat än tillstyr¬
ka den försäkran, att fråga om Capitals el¬
ler rentebetalning till Banken eller de Verk»
hvarifrån anslagen utgå, icke må komma i
fråga förr än Actieägarne oafkortadt af Dis-
conten och Canalinkomsten erhållit 5 Pro-
Genjs interesse å deras verkligen inbetaldta
ActieCapital.
En annan väckt fråga deremot är,
garantera Actieägare för framtiden
109^ Den 22 Juli f. m.
mindst 5 ProCents renta, om än Canalin-
komst och Discontvinst icke dertill udd-
ginge.
Vid Herr Grefve von Plåtens anbud,
att Bolaget nu skulle fä öfverlåta Canalen
emot ersättning för utgifvet Capital, och
beräknande af ProCents renta intill dess
betalning uppbäres, får jag anmärka, att
Canalens fullbordande ofelbart blifver myc¬
ket mera kostsam, om arbetet skall drifvas
för Statens räkning, hvarom erfarenheten
lemnar säker visshet.
Beträffande Hans Kongl. Höghet Kron-
Pai nsens omdöme öfver Canalens nytta i
militairiskt afseende, som vi alle erkänna
såsom det mest tillförlitliga, vågar jag föi'-
säkra, det Hans Kongl. Höghet vid flera
tillfällen, inför åtskilliga nu närvarande
personer, i Naders yttrat sin fulla öfverty¬
gelse derom.
Herr Påhlman: Herr StatsIVådet m.
m. Grefve Platen har ganska rigtigt fat¬
tat min mening, då Herr Grefven icke an¬
sett ordet provision kunna äga någon syft¬
ning på honom- Jag skulle ej kunnat för¬
klara bemälda Herr Grefve min högakt¬
ning, om jag trott honom i stånd att rik-
ta sig genom dess öfverinseende af Canal-
arbetet. Deremot är det också ganska
Den 22 Juli. /• m.
sant, att jag hört omtalas, att Commerce*
B.ådet Sanlesson uppburit 2 FroCent pro¬
vision för de varor lian till Götha Canal
Direction levererat. Men detta har likväl
icke af mig blifvit .framställdt såsom någon
anmärkning öfver hvad sorn hittills händt,
emedan det icke varit synligt af de hand¬
lingar jag öfversett. I sådant fall kan jag
försäkra, att en direct anmärkning deröf¬
ver icke skulle hafva uteblifvit.
Af Herr Grefve Plåtens nu lemnade
uppgift linner jag, att min förmodan varit
sann; ty det är svårt att inse den fina di-
stinction som Herr Grefven gör imellan
Herr Santesson, CanalDirecteuren, och Herr
Santesson , Köpman i Götheborg, då båda
dessa Titlar tillhöra en och densamma per¬
sonen. Jag kan åtmindstone icke annat be¬
gripa än att den provision Herr Santesson
på sitt Contoir i Götheborg uppbär, kom¬
mer honom äfvenså val till godo som om
han får njuta den i egenskap af Herr Ca»
nalDirecteuren Santesson.
Grefve von Platen: Äfven jag instäm¬
mer med Major Påhlman att BancoStyrelsen
bör äga rätt att göra anmärkningar öfver
alla utgifter; men den del af uttrycket, att
BancoStyrelsen skulle äga rätt göra anmärk¬
ningar vid arbetets utförande, heldst då
dervid fästes den vigt att bidraget äfven
jC>98 Den Z2 Juli. f. m.
kan innehållas, synes mig vådligt. Defc
blix' omöjligt för BancoStyrelsen att bedö¬
ma om öfversta eller nedersta slussen vid
Berg bör först byggas, ora de dervarande 7
nedersta Slussar böra byggas i ett samman¬
hang eller delas parvis: detta ar enda-t ett
exempel af de hundrade som förefalla.
Herr Påhlman talar 0111 mojligheter. —
Möjligheternas verld är vid _ önskeligt vo¬
re, att man ej för mycket forlo rade sig
uti den, da fråga är om individuel', deras
handlingssätt och grundsatser i administra-
tionsväg; ty annars skall deraf följa, att
andra och mindre underrättade åter tänka
sig in i andia möjligheter, och man vet ej
hvar man stadnar. I åtanka af det oför-
trutna uit, det oafhrulna bemödande mina
medbroder vid alia tillfällen för verket
haft psparde, och utom hvilket kraftigt
biträde, utom hvilket fasta ovanliga stöd
det varit mig omöjligt utföra hvad jag
gjort, kan jag ej instämma med Herr Påhl¬
man, att det är enahanda om Santesson,
som Köpman eller som Dire<y.eur beräknat
sig provision, ty detta är tvänne helt olika för¬
hållanden det ifrågavarande var en han-
dels-aEfaire, för hvars utförande, i händel¬
se man derom anmodat någon annan, man
förmodligen fått erlägga större arfvode—
Den provision som till Santessonska Con-
toiret blifvit utbetald, i likhet med hvad
i sådan händelse allmänt brukas, tillkom»
Den 22 Juli. f■ rn.
jner dess Contoir med lika rätt för denna
särskilda befattning , sorn den ersätt¬
ning jag som Verkets Ordförande uppbär ,
och hvartill jag tror mig lika berättigad
nied hvad annan Tjensteman sorn heldst.
Då alla synas förena sig om att begä¬
ra återremiss, uppskjuter jag, till vinnan¬
de af en dyrbar tid, för ett annat tillfälle,
att besvara de flera yttranden jag annars
skulle finna anledning besvara.
Herr Munck af Rosenschöld; Jag lä¬
rer icke misstaga mig, då jag tror, att plu-
yaliteten af Ridderskapet och Adeln är en¬
se derom, att Götha Canal blott för sin
oeconomxska och mercantxliska nytta icke
förlienar det af Utskotten föreslagna anslag
af Staten. Det återstår således blott att af¬
göra, om den förtienar det för sin nytta
j afseende på Rikets försvai'. Men en stor
del af Ridderskapet och Adein lärer lika
med mig ej äga full kännedom, och såle¬
des icke heller någon stadgad öfvertygelse
härom. Vi kunne ej tvifla om Canalens
nytta i inilitairiskt afseende, ifall den blir
practicabel för Skärgårds Flottan. Men den¬
na fråga torde fordra en närmare undersök¬
ning; och då Riksens Ständer ej närmare
hafva tid anställa den, anser jag säkrast,
att i underdånighet öfverlemna åt Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen föranstaltandet
»loo Ben 82 Juli, f. m.
om denna undersökning. För öfrigt för»
enar jag mig om återremiss af Utskotten*
Betänkande.
Friherre Stael: Sorn Sverige existerat
nära 2000 år, och tinder den tiden ofta va¬
ldt nödsakadt försvara sina gränsor, samt
detta skett med framgång utan att denna
Canal varit till, bör man icke misströsta
att ju detsamma händer hädanefter, §å att
den i sådant afseende säkert kan umbäras.
Herr von Heyne: I afseende på hvad
Herr StatsRådet Grefve Platen erinrat vid
mina anmärkningar, får jag blott åberopa
hvad jag förut yttrat rörande Arbets- och
Dräng-löner i de orter, iler Canalen går
fram, samt om svårigheten af Troppars
inquarteringar och förplägningar under fram-
och åter-tågen till arbetet. Under arbetet
har jag visserligen icke sagt, att orten be¬
tungas med olägenheten af inquarteringar.
Herr Lidströmer, Fredrik August,
anförde slutligen:
Efter yttrandet af så många stridiga men¬
ingar angående Götha Canal, lärer det icke
vara ur vägen att till Höglofl. Ridderska-
yets och Adelns besinnande vördsamt an¬
föra följande;
Den 22 Juli. f-tnt,
1101
Då det egentligen tillhör efterverldeh,
att med fullt lugn och rättvisa bedöma
handlingar eller föremål, som väckt hela
folkslags deltagande, bifall eller ovillja, som
varit af den betydlighet, att en nations
tänkesätt derom varit delade mellan beun¬
dran och de varmaste önskningar för fram¬
gången, eller ett bittert hat och smädande
anklagelser, så synes det vara samtidens
pligt att samla och vårda alla upplysnin¬
gar, som kunna sprida ljus öfver dylika
ämnen— ämnen hvilka böra göra ett kom¬
mande slägte klokare. Bland föremål af
denna art intager utan tvifvel frågan om
Götha Canalen ett utmärkt rum. Antingen
är detta företag onyttigt, omöjligt— och så¬
ledes fruktlöst— eller är det stort, görligt
och Riksgagneligt. Båda dessa satser haf¬
va bland allmänheten länge varit yrkade,
den förra af mängden, utan, eller på sin
höjd med svaga bevis, den sednare af ett
mindre antal, men i förening med skäl och
handlingar.
Redan är derom så mycket sagdt och
skrifvet, att resultatet nödvändigt måste
blifva, antingen att våra förfäder äfvensom
en stor del af våra upplysta samtida fam¬
lat i mörker, uppgjort planer, sorn oöfver»
vinnerliga hinder gäckat, eller som verk¬
ställde skola medföra ett högst obetydligt
gagn mot de ojemförligt större uppoffrin¬
gar derföre måste göras, eller ock, att Gö-
l io2T De& 22 Juli, j. m.
tha Canalen, möjlig och till det mesta lätt
att med ett måttligt biträde af Staten full¬
borda, är ett vilkor för Rikets förkofran
och välstånd och ett pröfningsmedel, orri
vi ännu ett eller annat århundrade skola
sta efter vära grannar i upplysning och
national-anda, eller i jemnbredd med dem*
visa oss riga en kraftig och verksam kän¬
sla för det stora och nyttiga. Medelvägeit
mellan dessa resultat synes nu mera blif¬
va svär om icke omöjlig att finna. Frågan
har redan inom det nyligen började Seklet
blifvit vid tvänne Riksmöten med det alf¬
vare behandlad, att hon skall bibehålla
ett fortfarande minne och uppmärksamhet
hos både samtid och efterverld. För Sven*
ska Historien och ännu mer för Svenska
national-äran torde hvar och en bland Hög*
loll. Ridderskapet och Adeln derföre lika
med mig önska, att alla handlingar och
yttranden, som vid innevarande Riksdag
blifvit eller vidare blifva inlemnade och
afgifne, rörande Götha Canal, och som på
något sätt upplysa eller omförmäla Cana-
lens öden, hinder, fortgång, hjelpemedel
och nytta, mitte, efter Riksens Höglofl.
Ständers beslut, i ett sammanhang tryckas
och för nationen så vidt möjligt är göras
bekanta. Det är af vigt för ett folk, i
synnerhet ett fattigt folk att veta, om mil¬
lioner uppolFras utan ändamål på ett onyt¬
tigt företag, eiler om Statens och enskilda?
Pen 22 Juli. f. m. 1105
medel användas lill ett skyndsamt befräm¬
jande af Landets välmåga och sjelfständig¬
het. Det är af vigt för den allmänna rätt¬
visan, utan hvars helgd ordet Medborgare
blott är ett tömt ljud, att få afgjordt, om
personer, som sitta vid styrelsen af stora
allmänna Verk, böra förblandas med van¬
liga projectmakäre och, hvad som vore än
sämre, under patriotismens larf dölja egen¬
nyttiga afsigter, eller cm de någon gång
framställa det mindre vanliga exemplet af
Män, sorn uppoffra tid, krafter, lugn och
förmögenhet för att befrämja fosterlandets
sak och fördel, äfven under den vissa ut¬
sigten af otack och den okunniga mäng¬
dens sjelfkloka tadel, som i Sveriges häf¬
der oftast står vid sidan af allt stort gagn.
Det är ändtligen af vigt för våra ef¬
terkommande, som blifva våra Domare,
att lili deras Varning och rättelse få upp¬
lyst, om små och låga passioner utmärka
vårt handlingssätt eller om, med våra pri¬
sade framsteg i Vetenskaper och Konster,
vi hunnit några steg längre i kraft, drift,
nerf och äkta samhällsanda— Det var i
Greklands och Roms lyckliga tider, sorn
de gagueliga och ännu i sina ruiner vörd¬
nad väckande vedermälen af deras magt
och storhet beslöts och fullbordades. Det
var mot gränsen af dessa Staters upplös¬
ning, sorn ali kraft och endrägt försvann,
som afund och egoism utplånade all sann
Fosterlandskänsla.
Den 22 Juli. f. m.
Hans Excellens?, Herr Grefven och
LandtMarskalken frågade om Riddérskapet
och Adeln ansåge de gjorda anmärknin¬
garna af beskaffenhet att hindra antagan¬
det af Utskottens Betänkande?
Ropades starka Ja, blandade med nå¬
gra Nej, och äfven hördes ordet Vote*
ring.
Friherre Cederström, Ulric: Som jag
tydligen önskat afslag, är det ock jag soia
beg ärt votering.
Grefve Lilljencrantz: Då Betänkandet
ibland annat innefattar 4 alternativ-frågor,
kan proposition ej göras hvarken till bi¬
fall eller afslag pä det hela; Anmärknin-
garne skulle väl utan återremiss kunna be¬
svaras, men då Betänkandet nödvändigt må¬
ste till afgörande företagas punktvis, lärer
återretnissen icke vara att undvika.
Efter åtskilliga rop om återremiss,
gjorde Herr Grefven och LandtMarskalken
proposition härtill, hvilken åter besvara¬
des med starka Ja, men derjemte ropade
Friherre Ulric Cederström å nyo Uote*
ring.
Herr LandtMarskalken frågade Fri¬
herre Cederström, om han ej skulle beha¬
ga
V. 2. Deli 42 Juli-, f. nt. ti 05
ga derifrån aFstå; och Herr Grefve Ankar¬
svärd sökte dertill med åtskilliga skäl öf¬
vertala honom. Slutligen begaf sig Friher¬
re Cederström dertill, att om Herr Gref¬
ven och LandtMarskalken behagade förnya
sin proposition, och någon mer icke äska¬
de votering, skulle han den icke vidare
yrka.
Herr Landt Marskalken proponera de
å nyo återremiss af Betänkandet, hvilken
blef med ganska högljudda Ja besvarad*
och votering begärdes ej.
Vid förnyad föredragning, bifölls Con*
StitutionsUtskottets förlidne gårdag på Bor¬
det lagda Memorial, innefattande utlåtan¬
de i anledning af Norriges Rikes StorThing*.
svar rörande den föreslagna RiksAkten.
Herr Grefven och LandtMarskalken
tillkännagaf, att Herr Schulzenheim ,David»
Vore nyligen från Riksdagen bortrest för
nödvändiga angelagenheter, i anledning hvai-
al Herr LändtMarskalken anmodade Ele-
ctorerna, att, efter Herr Schulzenheim, väl-
ja en Ledamot i StatsUtskottet,
Ridd. Q, Ad. Fröt,
Den 22 Juli }. m.
Friherre Cederström, Jacob, erinrade
att i ConstitutionsUtskottets Memorial, som
innefattade den af Utskottet gifna decharge
för StatsRådet, de föredragande och Ko¬
nungens Rådgifvare i Commandomål, inne»
C? ö '
fattade tvänne andra punkter, öfver hvilka
Bidderskapet och Adeln ägde att fatta be¬
slut, nämligen en underdånig anhållan hos
Hans Kongl. Maj:t om Dess Nådiga åtgärd,
till vidmagthallande af io:de §. Regerings,
Formen, angående vederbörandes hörande,
samt en underdånig anmälan i afseende på
KrigsExpeditionens protocoll: anhållan-
des Friherre Cederström om proposition
till bifall å dessa punkter.
Berörde Memorial blef härefter upp»
läst, samt lagdt till handlingarna i hvad
angick déchargen, och i afseende på de
tvänne underdåniga anmärkningarna bi*
fallet.
Herr Weidenhjelm, Frik, hade inlem*
mat ett så lydande
Vördsamt Memorial!
Under förlidne gårdags plenum, hade
jag den tillfredsställelsen höra 2:ne värda
Ledamöter yrka förhöjning i RiddarhusSe*
■fcreterareris löne-inkomster* hvaruti jag HF-i
veu för niin del instämmer* enär det med
Cassans tillgångar blifver förenligt, men' får
tillika vördsamt underställa Högvälborne
Herr Grefven Och LandtMarskalken samt
Höglo 11. Ridderskapet och Adeln, oiii icke*
i stället för det tntroductionsGälas och 10
R:dr. Banco, hvilket i egenskap af Honora¬
rium tilldelas RiddarhusSecréteraren,. med
afseende på nu höga priser, må kunna hä¬
danefter bestämmas till 2oo R:dr. Baned
för hvarje Introduction, sorn ock att Riddar-
husDirecteurernas Honorarium, förvandlad!
från en Åm Vin till 200 R :d. Banco, må
bestämmas till 353 R:d. 16 sk. sammi
inynt årligen, hvarigenom desse män, på¬
kallade genom Ridderskapets och Adelns
förtroende, måge sättas i en mera obero¬
ende författning, och derigenom förbindas
att med nit och verksamhet uppfylla det¬
ta dem anförtrodda uppdrag. Lika vörd-
Samt anhåller jag, att detta mitt Memorial
tua till vederbörligt Utskott hänvisas.
Remitterades till RiddarhusUlskottét.
Friherre Klingsporr, Fredrik: Sedäti '
fen Ledamot af RiddarhusUlskottét för godt
funnit att inför Höglofl. Ridderskapet och
Adeln framställa den tankan, att Leda-
hiöterne af RiddarhusDirectioiien häda lief»
ter borde biträda derstädes utan Hoiioräri-
, . uö Den 22 Juli. f.nt.
xium eller arfvode, tror jag mig icke krm-
ra underlåta att härvid gora den anmärk¬
ning, att ehuru ett sådant beslut ic ke an¬
gar närvarande, nyss af Högloft. Ridderska¬
pet och Adeln tillsatta Direction, anser
likväl jag mig, såsom åtnjutande den äran,
att vara en bland medlemmarna af denna
Direction, i en verklig förlägenhet med för¬
manen att uppbära dervid nu öfverklagade
arfvode, sedan en gång motion i det äm¬
net blifvit vackt 'och tankan inför Höglofl.
Ståndet blifvit framstäld. Högvälborne Herr
Grefven och LandtMarskalken samt Hög¬
lofl. Ridderskapet och Adeln täcktes gun¬
stigt vara öfvertygade, att i den händelse
denna motion skulle kunna ledas derhän,
att någon tillämpning deraf skulle kunna
göras på närvarande Directeurer, så anser
jag, och är fullt öfvertygad det alla mina
Herrar Camerater tänka i den delen i öf¬
verensstämmelse med mig, att allt arfvode
äfven för oss af närvarande Direction blef-
\re en bisak, om Ridderskapet och Adeln
så för godt funne.
Friherre Stael: Som redan 1627 det
blifvit faststäldt såsom lntroductions-gebiihr
10 Rd. och ett Panquet, hvarmed lärer
menas ett Calas, efter nu brukligt talesätt;
iå bör i min tanka ett sådant stadgande ic¬
ke komma i förgätenhet eller lemnäs i
hvars och ens behag, utan bestämmas
Den 22 Juli. j. m.
en viss summa penningar efter nuvarande
tids pennin evaleur, så för Panquetet som
det Contanta, hvilket vid Introductionen
bör erläggas. Alt borttaga Honorarium för
RiddarhusDirecteureuia är äfven olämpligt,
dä det är en gammal rättighet, att hvarje
Diiecteur erhöll en Ani Rhenskt Vin, hvil¬
ket nu för tiden är vida dyrare än det be-
stådde Honorarium; dessa män också haf¬
va Embetsgöromål, som äfven så väl för¬
tjena belöning som andras.
Grefve Posse, Claes Fredrih: Då jag
i går gjorde min framställning angående
förmindskandet eller indragandet af Riddar-
husDirecteurernas arfvoden i en framtid,
var det mig ingalunda möjligt föreställa
mig, r.tt de nyligen valde Herrar Riddar-
husDirecteurer skulle kunna för sig anse så¬
rande emottaga det Honorarium de, enligt
50 §. af RiddarhusOrdningen, ovedersägli¬
gen voro berättigade till. Jag hade tvärt¬
om nämnt att di, enligt redan citerade §.
af RiddarhusOrdningen, nya RiddarhusDi-
recteurer skulle vid nästa Riksdag utväljas,
borde det först få komma i fråga.
Jag uppgaf det såsom en utväg att för¬
skaffa Cassan tillgångar, bestrida Ridderska-
pets och Adelns välgörande afsigt med för¬
höjningen i RiddarhusBetjeningens löner,
hvilket i annat fall ej, utan en å nyo å¬
T)en 22 Juli f. m,
tagen Capitationsafgift, stod med CassanA
tillgångar att förena.
I'ril\erre Hjerta, Lars* utbad sig att
la andraga, i anledning deraf att lian hört
omnämnas förslag- till en nv Capitations¬
afgift på Ridderskap et och Adeln, att han
trodde densamma för ingen del damp,elig.
Ingen kunde bättre än Friherre Hjerta, så¬
som Landshöfding, känna huru tungt den.
faller på den. fattiga A ielrs i Landsorterna,
och att mångå medlemmar af densamma
finnas, som alldeles icke förmå, erlägga
densamma. Flan ville således för sin def
alldeles afstyrka Qapitationen,
Herr Berqhman, Ambrosius JMagnus,
förklarade sig likaledes mot Capitationon.
Grefve Posse: Till svar å Friherre
Hj eltas anförande rörande den af mig gjor¬
da framställning, torde det vara mig- tillä¬
tet, i Höglofl. Ridderskapets och Adelns
minne återföra föremålet för min i går¬
dagens plenum väckta motion.
Uppå Friherre Wetterstedts yttrande,
i öfverensstämmelse med Ridderskapets och,
Adelns välgörande och rättvisa afsigt, att
förhöj i RiddarhusBetjeningens Löne-vilkor,
liade jag äran, såsom Ledamot af Riddar-
husUtskottet, nämna, att Cassans tillgängac
Ven 22 Juli /*. ni.
tilt
ej det medgåfvo, så vida ej Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln ville åtaga sig en för¬
nyad Capitationsafgift, eller vidtaga andra
utvägar till bristens fyllande. En så¬
dan annan utväg trodde tag skulle kunna
* L»
vidtagas genom förmindskning uti Riddar-
husDirecteurernas arfvoden, ifrån och med
nästa Riksdag.
Hvad i detta inål blifvit anfördt, skul«
le till RiddarhusUtskotlet remitteras.
Herr Friherre af Wetterstedt, Gustafs
Med den rätt, som är hvarje Ledamot af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln förvarad,
att föreslå förändringar i RiddarhusOrd-
ningen, vågar jag vördsamt anmäla de be¬
tänkligheter, som hos mig uppkommit i an¬
seende till ordalydelsen i 7:de §. af före¬
nämnde Riddarhusordning. Der finnes stad¬
gadt; ’’Är Adelsman vid Domstol ankla-
”gad eller lagligen förvunnen till brott, som
”å dess heder och ära gå, eller är brottet
’’af den egenskap, att det efter Lag ej kan
”med penningeböter försonas, bör honom
”för hans person ej inträde i Riddarhu¬
set tillåtas, förr än han derifrån fullkom¬
lig befrielse vunnit, etc.
Om man med uppmärksamhet under¬
söker detta stadgande, torde man lätt Jin-
ina
T)en 22 Jnli. f.
na, att det innebär omöjligheten af en vid¬
sträckt tolkning, sorn kan äga vådliga följ¬
der för \Ltöfningen af Riksdagsmänna-Rälten,
Mig synes, att en betydlig skilnad bör gö¬
ras mellan anklagelse inför en Domstol
och Laglig öfverbevisning o.m ett begånget
brott, och att således bägge dessa fall ej
böra förblandas i den vigtiga påföljd, sorn
beröfvar en Ledamot af Ridderskapet och,
Adeln säte och stämma på Riddarhuset,
Derigenom kan en person, som äger intet
anseende att förlora, antingen af egen drift
eller till följe af en främmande njutning,
genom en;, ehuru lös, dock vanärande an¬
ida geise emot en Riksdagsman, skilja ho¬
nom från dess Riksdagsmanna rätt, hvars af-
brytande endast den förvumia brottslig¬
beten synes mig böra påkalla. Jag får så¬
ledes underställa Högiofl. Ridderskapets
och Adelns upplystare pröfning, huru vida
icke början af 7tde §. i RiddarhusOrdnin-
gen varder sålunda förändrad, att antingen,
med uteslutande af all tillämpning på an¬
klagelse, orden måtte blifva: Yarder Adels¬
man vid domstol Lagligen förvunnen etc.
eller ock, att i stället för den nu varande
Redaction: Är Adelsman vid Domstol an¬
klagad eller Lagligen förvunnen etc. må in¬
föras: Yarder Riksdagsman vid Domstol an¬
klagad och Lagligen förvunnen etc.
Hos Eders Exeellence och Högiofl. Rid¬
derskapet och Adeln vågar jag anhålla om
Den 22 Juli. e. tn.
1115
remiss i detta afseende till Riddarhus-
Utskottet.
Remitterades till RiddarhusUtskottet.
Friherre Cederström, Jacob, föreslog
att, sedan underrättelse nu mera, genom an¬
komna Protocolls Utdrag från de andra
Stånden, blifvit inhämtadt, att tvänne af
dessa Stånd undandragit sig allt yttrande
öfver frågan om Näringsfriheten, och sedan
det Hedervärda RondeStåndet i förhand
inbjudit Ridderskapet och Adeln, att i det¬
ta förmodade fall, i likhet med detsamma,
särskildt öfverlemna detta mål till Kongl,
Majus Nådiga pröfning och beslut, Rid¬
derskapet och Ädeln nu måtte ett sådant
beslut fatta, samt en underdånig adress till
Hans Kongl. Maj:t härom, å Ridderskapets
och Adelns vägnar, uppsättas, och detta
beslut det Hedervärda BondeStåndet vän¬
ligen meddelas.
Bifölls.
Högiofl. Ridderskapet och Adeln åt¬
skildes klockan 2.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
ii 14
Den 22 Juli e, m,
Lördagen den 22 Juli,
Plenum kl. 5 e, m,
Föredrogs å nyo och bifölls Bevill¬
ningsutskottets den 17 Juli på Bordet lag¬
da Memorial, innehållande’ förslag till så¬
dana grunder, hvarefter Kongl. Maj:t, till
förekommande af öfverflödiga utländska
varors införsel, ina, vid sig företeende om¬
ständigheter, hafva rätt alt Tullafgifterna i
lämplig mån förhöja.
Uades till handlingarna ett, sedairderr
BO Juli på Bordet hvil ande, Bevillningsut¬
skottets Memorial, innehållande meddelan¬
de af Herr Drufva» anmärkningar vid Herr
von Törnes vederläggning af Herr Drufvas
anmärkningar vid Herr von Törnes Revill-
nings-Förslag.
Å nyo föredrogs OeconomieUtskottets,
den 20 Juli på Bordet lagda Betänkan¬
de i anledning af Herr Printzensköld»
Memorial, om vidtagande a£ medel till Fa¬
brikernas upphjelpande.
Den 22 Juli e. m,
* i ? 5
Herr- Printzensköld, Pehr Adolph: Det
vare långt ifrån mig alt tillstyrka något for
Fabrikernas understöd, när Utskotten ej
fupnit skäl att sådant tillstyrka. Jag har
höit, att jordbruk och andra näringar äro
deraf i större behof, och jag vill således
ej begära något mera för FabriksFonden,
Härefter, uppå af Herr LandtMarskal-
kert gjord proposition, blef Betänkandet af
Höglo!!. Bidderskapet och Adeln bifallet.
Upplästes ett ProtocollsUtdrag från
PrestStåndet, af den go Juli, hvaruti Stån¬
det förklarat, att sedan Höglofl. Ridderska-
pet och Adeln samt Vällofl. BorgareStån-
det nu förklarat, att bemäldte Stånd icke
funnit skäl att instämma uti det tillägg,
hvilket PrestStåndet och Hedervärda Bon-
UeStåndet fogat vid deras bifall till Stats-
Utskottets Betänkande, rörande tillökning
uti de Kongliga och Furstliga Hofven»
StatsSummor, beslöt PrestStåndet för sin
del, att med frångående af ofvanberörda
tillägg , förblifva vid dess i allt öfrigt lem-
nade bifall till Utskottets nämnda utlå¬
tande.
Herr Grefven och LandtMarskalken:
Nu sedan 3 Stånd äro om beslutet ense, är
intet hinder för godkännande af den Expe-
Den £2 Juli. e. in,
didon, som upplästes den 7 Juli, och hvar-
vid intet annat var att erinia, än att Prest-
sarnt BondeStånden dervid gjort tillägg-
ningar. Jag hemställer således, om icke
Expeditionen får anses för justerad.
Bifölls.
Vid förnyad föredragning bifölls Oeco-
nomieUtskottets den 20 Juli på Bordet
lagda Betänkande angående en ny och all¬
män reglering af de uti Riket nu antagna
särskilda Vigtsorter.
Till afgörande företogs StatsUtskottets,
sedan den 20 Juli hvilande Betänkande, an¬
gående Utländska Gäldens indragande- och
inlösen.
Bifölls.
Herr Drufva, Thure, uppläste Föl¬
jande;
Sedan Riksens Högloft. Ständer alltid
med synbar glädje begagnat tillfället att i
underdånighet nedlägga inför Hans Majit
Konungen och Hans Kongl. Höghet Kron-
Priusen underdånig tacksägelse för Dera*
Den 22 Juli. e. m*
1117
vidtagna kraftfulla steg för Fäderneslandets
väl, smickrar jag mig med det glada hopp,
att af detta Stånd med välbehag skall an¬
ses, när under loppet af denna Riksdag öss
blifvit bekant, atfc den lyckliga händelsen
inträffat, som säkert ingen af oss kunnat
förutse, att den utländska skulden är betald,
det jag vågar vördsamt hos Eders Excel*
renee anhålla om proposition, att Höglofl.
Ridderskapet och Adeln må inbjuda de öf¬
riga Stånden, att med en stor Deputation
hos Hans Majit Konungen och Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen aflägga under¬
dåniga tacksägelser för denna nya åtgärd
till Fäderneslandets väl, hvarigenom de sjelf-
ve dessutom gjort en så betydlig enskild
uppoffring.
Herr FandtNlar skalken tillkännagaf,
att PrestStåndet, enligt ett ProtocollsUt-
drag, hvilket nu företeddes, äfvensom Bon-
deStåndet beslutit en sådan stor Deputa¬
tion som Herr Drufva föreslagit, och gjor¬
de nu proposition till fattande af enahanda
beslut.
Bifölls.
Grefve von Schwerin, Fredrik Bogis¬
laus: Jag får vördsamligen underställa
Höglofl. Ridderskapets och Adelns bepröf-
vande, om icke vid samma tillfälle det
Bert 22 Juli e.
711.
hopp mål(e uttryckas, som nationen hyser*
att snait fullkomligen se dé 'refvor botade»
söm gertom kriget de inhemska näriniar¬
ne fått vidkännas, samt om icke Ständer¬
nas underdåniga önskningar, i detta ainné)
kunde vid samma tillfälle öfverlemnas;
tjppå af Herr LandtMarskalken gjord
proposition) blef hvad Grefve von Schwerin
föreslagit, aF Höglofl. Ridderskapet och A-
deln för öfrigt bifallet) men
Grefve Lowenhjelm, Gustof, ansåg
detta vara ett alldeles nytt ämne, hvilket
ej ägde gemenskap med det, i anledning
hvaraf Deputalionen först blifvit beslut
ten.
Grefve Lillj ener antz, Jöhan Wilhelmi
I min tanka synas d‘e 2:ne föremålen varå
äf natur, att icke med en enda Deputation
kunna framföras. En skyldig delicatessö
blifver säkerligen bäst iakttagen, ont eri
Stor Deputation frambär den underdåniga
tacksägelsen, -och en mindie Riksens Stän¬
ders underdåniga önskan.
Ilnns Excellencé, Herr Grefven och
Landt Marskalken^ gjorde härå proposition*
hvilken bifölls.
Grefve von Schwerin: Kan hända, att
jag otydligt uttryckt ruin mening. Jag
bért 22 juli é. ih, *lX9
Hodde att det sätt jag föreslagit skulle vara
det mest granlaga, då nämligen man ut¬
trycker hvad som gör föremålet För vårt
hopp, med uttrycket af vår erkänsla.
Grefve Löwenhjelm: I min tanka är
det lämpligare, att aine särskilda Deputatio-
ner affärdas; men. jag medger, att delta i
sig sjelf blott är en delicatessfråga, Det
kommer an på huru hvar och en kanner.
Denna öfverläggning förföll för en
stund, hvarefter
lians Excéllence, Lier?' Grefvérl och
Landt Mar skalken, föreslog, i afseende på
de tvänne Deputationerna, att de kunde
till en Sammanslås, om den underdåniga
Tack-sagelsen till Kongl Majit slutades i
följande termer, hvilka förut ej varit nog
bestämdt uttryckta, nämligen att, vid sam¬
ma tillfälle, under åberopande af samma
vishet och kraft, éom inom ett öfver all
förmodan kort tidelopp beredt Riket sjelf¬
ständighet och aktning, Riksens Ständer
må vara tillåtet, inför Hans Majit yttra den
förhoppning de hysa, att när ett nytt Riks¬
möte samlar dem inför thrönen, de då måt¬
te få betyga en lika varm och underdånig
glädje att se Rikets inhemska näringar
fullkomligen upprättade ifrån den mindre
gynsamma belägenhet, i hvilken de, genom
11 so Den 22 Juli. e. tH,
den förflutna tidens af händelserna ound¬
vikligen påkallade politiska skiften, blifvit
försatte: anhållandes att framdeles få Hans
Maj:ts visa pröfning underställa de medel
Riksens Ständer ansett kunna dertill bi¬
draga.
Grefve Löwenhjelm yttrade sig för¬
blifva vfjl sin förut fattade öfvertygelse,
att tvänne särskilda Deputationers affär-
dande vore lämpligast; yttrandes dock det¬
ta komma an på hvars och ens sätt att se
och fatta.
Friherre Stael von Hollstein, Corfitz
Ludvig: Då tiden för Riksdagsärendernäs
afgörande nu är knapp, vore det Verkli¬
gen en stor förmån att på en gång genom
samma Deputation få bägge ärenderna
framförda. Jag har förmärkt,, om jag ic¬
ke i mitt omdöme misstager mig, att man
anser det sednare ärendet såsom mindre
behagligt, och derföre vill afsöndra det
från det första, der bara glädje och tack¬
samhet skall uttryckas; men i min tanka
ian det aldrig för en god Konung vara
misshagligt, att se sitt folk med en för¬
tröstansfull tillgifvenhet nalkas thronen,
för att der framlägga sina önskningar om
afhjelpandet af sin bekymmersamma ställ¬
ning.
Herr
V. 2. v Deti Juli c. m. 11 Zi
Herr Finch, Carl, conformerade sig
med Friherre Stael von Hollstein.
Grefve Löwenhielm: Jag instämmer
med Friherre Staél von Hollstein deruti,
att hvarje gång som Rikets Representanter
visa sig för Konungen, finner Hans Maj:t
ett nytt bevis på Riksens Ständers förtro¬
ende till Regeringen, och att i detta afse¬
ende den ifrågavarande Deputationen icke
hr olämplig. Men jag tror, att de bägge
ämnena böra särskildt framställas, och att
bägge på det sättet göra bättre verkan.
1 annat fall är misstydning möjlig, men kan
icke äga rum, om Depututionerna äro sär¬
skilda.
Herr Tigerschöld, Adolph Ludevig, con-
formeradé sig med Grefve Löwenhjelm.
Herr Grefven och LancltMnrshnlhen
hemställde, om icke, pä det sätt Herr Gref¬
ve Schwerin föreslagit, termerna vöre så
granlaga, att bägge ärenderna kunde af _en
och samma Deputation framföras.
Bifölls.
Upplästes och bifölls ÖecoftomieUt-
skottels den 20 dennes på Bordet lagda
Ridd. o. Ad. Prot. izj.1. i4~*
1122
Dea 22 Juli e. vt.
Memorial, i anledning af väckt fråga om
en ny Landtmätare-Taxa.
Friherre Stjernstedt, Carl Gustaf, upp-
läste följande;
Med tillfredsställelse och varm Foster¬
landskänsla har jag deltagit i de angeläg¬
na ärenden, sorn sysselsatt Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln tinder detta Riksmö¬
te; jag liar vid alla de tillfällen, då frågor
blifvit behandlade eller afgjorda till Ri¬
kets sanskyldiga väl, skal tat oss lyckliga,
att äga en Constitution, i kraft hvaraf Ko-
liungens omsorger möta nationens behof
och önskningar, och som förenade utgöra
ett gemensamt interesse.
I sådant förhållande har också Höglofl.
Särskildta Utskottet tillkommit, hvilket, sitt
uppdrag likmätigt, väldigt uppfyllt Kongl.
Majits och Riksens Ständers förtroende;
och om liögbemäldte Utskott å ena sidan
utmärkt misstag i någon gren af Rikssty¬
relsen, har å den andra administrationen
kommit i ti 11 fälle att till en tiel uppge
orsakerna dertill, och att för framliden
befordra önskade förändringar i handels-
och finance-operationer, hvilka operatio¬
ner likväl, af allmänna behofvet påkallade,
t)en 22 Juli e. vi.
fordra så mycket skyndsammare åtgärder,
som Landets invånare i allmänhet äro, ge¬
nom stagnation i rörelsen, dryga utskvlder
och penningebrist, bragte i förlägenhet att
kunna reda sig, och många medbo! gare
redan i fattigdom och elände försatte;
hvarföre jag högt önskar, att Högloll. Rid-
derskapet och Adeln, tillika med de öfriga
Respectiva RiksStånden, mätte i underdå¬
nighet hos Kongl. Majit understödja, hvad
Särskildta Utskottet, såsom medel till afbjel-
pande af den i så måtto öfverklagade för¬
lägenhet, föreslagit,
c rt
Men vid Utskottets Betänkande utber
Jag mig icke desto mindre få göra en an¬
märkning i afseende derpå, att Höglofl,
Utskottet förmodar det vara af nöden, att
betydligt nederlag af utländsk Spannmål
inom Lundel vore att tillgå; jag är för min del
deremot öfvertygad, att i ett Land af den
vidsträckta areal, som Sverige, med en fle¬
restädes så bördig jordmån, och ymnighet
på tjenlig» ämnen till jordblandning, hvil¬
ken befordrar ptoductioneh af Spannmål
och jordfrukter, att ett sådant Land, säger
jag, då, utom andra provinser, Skåne hun¬
nit till en fullkomlig grad af Cultur, för
framtiden behöfver att införskrifva Spann¬
mål, anser jag för ogrundad farhåga eller
inskränktare kännedom af våra tillgångar;
tvärtom tror jag, att Sverige snart nog
Den 22 Juli. e. m.
skulle kunna komma i den belägenhet, att
utskeppa Spannemal; jag håller före att
en vis omtanka påkallar sådana försigtig*
hetsmått, att Spannmålsupplag, till ett be¬
lopp af mindst 200,000 tnnnor, böra för oför¬
sedda händelser vara att tillgå; men detta
Spannmålsförråd bör i goda är af ymniga¬
re skördar samlas; och j ig vågar hoppas*
att öfver hela Riket beräknadt, Sädesärin»
gen skall lemna det betydliga öfverskott »
som fordras till Magazinernas fyllande,
hvarom antingen af MagazinsDirectionen
besörjes, eller på annat sätt kan regleras.
Deremot finner jag för Rikets sanna
interesse oförenligt, att utländsk Spannmål
till nederlag införskrifves, som antingen
kunde blifva importeuren eller Svenska
jordbrukaren till last och förderf, att för¬
tiga Statens möjliga förluster dervid.
Vidt omfattande anstalter kunna vis¬
serligen klandras; men de äro goda i mån
af att de äro gagnande, och då det är min
pligt, att från delta rum fritt yttra min
öfvertygelse, blir det hvarje mans ypper¬
sta belöning, att förr eller sednare få rätt.
Föredrogs å nyo orh bifölls Allmän¬
na Besvärs- och OeconomieUtskottets den
So Juli pa Bordet lagda Utlåtande öfver
Den 82 Juli. e. m~.
1125
de anmärkningar, som blifvit gjorda vid
Utskottets Betänkande om Allmänna Stats¬
hushållningen.
Till afgörande föredrogs öeconomie-
Utskottets den 20 Juli på B ml et lagda
Betänkande, rörande väckt fråga Om jemk¬
ning uti Extra Roteringsskyldigheten.
Herr von Heyne, Georg; Jag anhåller
vördsamt, att få uppläsa irsta punkten u i
OeconomieUtskolteis Betänkande af den 30
Mars 1810:
(Herr von Heyne uppläste här denna punkt.)
Af detta utlåtande, som antogs såsom Rik¬
sens Ständers beslut, syntes tydligen att al¬
la åtgärder, sorn i verkställigheten skett,
varit provisionella, och att Riksens Stän¬
der förbehållit sig att närmare bestämma
och besluta i detta ämne. Jag tror såle¬
des, att Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction
för Extra RoteringsCommissionen äfven
måste anses för provisionel, och icke lig¬
ga i vägen för en rättvisare grund, än den
som följes vid dessa provisionella indel¬
ningar. Då jag först väckte frågan, har
jag just utgått från den princip, att då Ex¬
tra Roteringen är ett nytt onus på en del
medborgare, utan att ett motsvarande ä-
Den S2 Juli. e. m.
lagts de andra, borde detta onus möjligast
lindrigt och billigt bestämmas_det är dä
naturligt, att jag icke ansett tänkbart, att
de bättre hemman skulle härdare tryckas
an de äro, men de svagare njuta lindring,
och det lärer vara pä ganska få ställeD, der
mera än 3 hemman utgöra en Soldat.
Grefve Mörner, Carl Stellan: Det
är icke utan den fullkomligaste anledning
sorn Herr von Heyne vickt den frågan,
att andra grunder än de nu gällande bor¬
de stadgas för Extya Roteriugsskvldigheten,
och ijag kan såsom Styresman i en af de
Småländska Länen vitsorda, huru tryckande
Roterin"en är tor den Landsorten, efter
nu gällande forfattningar. Detta ärende
önskar jag således måtte fästa Ridderska*
pets och Adelns uppmärksamhet, samt så¬
dana beslut tagas, hvarigenom Roteringén
blefve mera billigt fördelad. Efter min
tanka har likvisst OeconomieUtskottet före¬
slagit antagliga grunder, och sådana, hvil¬
ka otvifvelaktigt närmast leda till ändamå¬
let; otn endast den omständigheten blifver
dbkeiverad, att uti Betänkandet uttryckli¬
gen utredes, att hemmantalet på intet sätt
bör bestämma antalet af de Extra Rote-
ringskarlar som skola hållas, och att
‘Riksens Ständer underdånigast önska, det
Ronungen i Nåder ville genast förordna
om den nya RoteringsGommissionen, för
Den 22 Juli. <?■ w.
1 j*7
att, i händelse af krig, ej Extra Roterings-
skyldige måtte sättas i nya olägenheter,
tror jag intet bör eller kan anmärkas mot
det Betänkande, hvarom lika hos Ridder-
skapet och Adeln blifvit öfverlagdt.
Iriherre. Cederström, Jacob: Jag in-
Stammer i det mesta med Höglofl. Utskot¬
tet uti de föreslagna grunderna för jemk-
ningen af den provisionelt fördelda Rote-
lingen; men finnér den af Utskottet gjor¬
da skilnad mellan denna Roteringi Skana
och de öfriga af Landets provinser icke'va¬
ra grundad på rättvisa, eller förenlig med
Ständernas föreskrifter i ämnet. De £
Skåne ingångna Contracter om Roterin-
gens permanence, böra efter min tanka en¬
dast kunna anses gällande för den som
personligen dem ingått, icke för dem som sig
ännu icke utlåtit.
Rörande jemkningen i denna Rotering
i allmänhet, tror jag icke att säi-skilda
provinsers gamla Rotering med billighet
kan tagas til! grund för bestämmande af
den nya; ty vi bafve Provinser som i forn¬
tiden fått strafFrotering; sådant är förhål¬
landet i Småland: den oroterade jorden
bör derföre'öfver hela Riket i lika Rote-
ringsdelar indelas, hvarvid grunden bör
tagas i afkastningen, icke efter hemman¬
tal, hvilket jag önskade blefve af Utskottet
Dsn Juli. c. m.
bestämdt föreskri fvet; och får jag derföre
förena mig med elem, sorn hegart iterre-
miss af Betänkandet.
Herr Tigerschöld, Adolph Ludvif >
uppläste följande:
Ej utan verklig förlägenhet upptrader
jag nu inför detta upplysta Samhälle, heldst
som jag känner min oförmåga att nog värdigt
yttra mig; men det ädelmod som utmärker
detta Stånd, hvaraf jag är en Medlem, hop¬
pas jag öfversel-mina fel, som härrörande af
mindre rutin i Riksdagsärender men åtföli-
da af en verklig urgammal Svensk national*
anda. Som nu fråsan är om Extra Rote-
ringen, vägar jag följande anmäla: för 3 år se*
dan köpte jag en Egendom, för hvilken min fö*
yeträdare, kanhända af mindre förutseende,
ingått med Kongl. Maj;t och Kronan uti
att under 5 års tid betala en viss summa
som Vacanceafgift; detta har jag till och
med för i år fullgjort. Jag frågar ödmjuk*
ligen, 6ör och skall jag nu äfven sedanRiket
har fred detta utbetala? då alla Säterier, som
haft karlar och hästar för sina Nummer,
långt för detta vunnit befrielse, ehuru i sed*
nare fallet, alla i min ort, som haft hästar
för sina Nummer, aldrig utgått till tjenst»
göring i fält, då jag, med flera i min bela»
genhet, fullt ut fått med CJontanter pligta
för vår oklokhet.
Di n 22 Juli e. rn-
Jag anhåller om Eders Excelleuces och
Hö glo fl. Ridderskapets och Adelns upp¬
märksamhet i delta ämne, sorn annars, oiu
det f j nu afhjelpes, nog hardt drabbar hå¬
de mig och flera som iråkat samma bela*
genhet.
Herr von Heyne: Jag instämmer uti
Herr Grefve Mörners yttrande, att den ut»
väg Höglofl. OeconomieUtskottet föreslagit,
k m uppfylla ändamålet— blott att Kongl.
Majus Nådiga Bref i detta amne anses sorn
provisionel! och icke läggande hinder för
en hillig och jemn fördelning i hela Riket,
utan att man bibehåller föreskriften, att
Roteringen vid ansvar icke får öfverstiga
det i hvarje provins för gamla Roteringen
bestämda Hemmantal— en föreskrift sorn
icke har någon grund i den af mig upp¬
lästa §. af OeconomieUtskottets Betänkan¬
de 1810.
Vid Friherre Cederströms yttrande,
får jag anmärka, att hvad Skånska Frälse¬
hemman angår, torde de åtgärder, som äro
bestämdt vidtagne för deras Rotering,' in¬
nefatta billighet; men hvad Säterierna i
Skåne beträffar, böra de visserligen med öf¬
riga Säterier i Sverige njuta lika rätt och
friheter. För öfrigt instämmer jag med de
Herrar, som yrkat återremiss af Betänkan¬
det,
ii3o
Den 22 Juli. c. m.
Herr Berghman, Ambrosius Magnus:
Då Riksens Högloft. Ständer den 13 April
1810 uttryckligen förbehållit sig [hvartill
de ock hade rå*tt] att framdeles yttra sig
öfver den provision* lia Extra Ro ter i ogen, må t.
te den val icke kunna vara detn belägen.
Alt hastverk vanligen äro ofullkomliga, be¬
visar denna provi,-ion* lia Rotering 1 aila
provinser, äfven i Vermland, hvarest jag
för min del väl ej liar skäl att klaga. Men
der hände, att ehuru landshöfdingen be¬
fallt sina Fogdar, att, vid uppgiften af oro¬
terade Hemman, för hvarje sådant, i en sär¬
skild Column, upptaga det i Socknen beläg¬
na förr roterade Hemman, sorn i godhet
dermed närmast kunde jemföra*, blef ett
Mantal Säteri roteradt till i|- soldat, fast
det i jemförelse uppförde Hemman, ehuru
vida bättre, ej hade mera än jf af en Sol¬
dat. _ Och då denna fråga icke är något
önskning^- eller underställningsmål, ut¬
an Riksens Ständers ostridiga rätt, att’här¬
utinnan sjelfva besluta; får jag i ödmjuk¬
het tillstyrka, att sedan de derom fattat
beslut, de hos Kongl. Majit i underdånig¬
het anhålla, det täcktes Kongl. Maj;t Nå¬
digst sätta detsamma i verkställighet.
Friherre Stael von Hollstein, Corfits
l udvig: Då det är upplyst, att Extra Ro'
teringen vid 1809 års Riksdag blifvit an¬
sedd såsom blott provisionel organiserad,
Ven 22 Juli. e. m.
samt att, nästa Riksdag, en ordentlig arran¬
gement at denna sak skulle gör.H, sä fal¬
ler det ju af sig sjelf, att eli Riksens Stän¬
ders beslut bör verkställas, och det nu,
då det yrkas, sedan det vid de tvänne fö¬
regående Urtima Riksdagarna blifvit under¬
lätet. Hvad Herr Tigerschöld anfört, att
vissa tunnor Spannmål blifvit af hans E-
géndom, af förra ägaren,, åtagne i stället
för r-n Soldats hållande, så alldenstund
en sådan öfverenskommelse är alldeles stri¬
dande emot Ständernas åtagande, som är
ätt i krigstider hålla Soldat, men alldeles icke
att låta skattlägga sin jord, hvarigenom en
liv beskattning pä jorden skulle kunna upp¬
stå, och deremot detta onus så mycket
drygare drabbar Beväringen, så bör ett så«
dant Contract såsom alldeles olagligt för¬
falla, och Ständerna deremot hos Konun¬
gen i underdånighet anhålla, att sådant för
framtiden icke må hända.
Hvad Skånska Extra Roteringen angår,
så var den visserligen icke af annan natur,
än den öfriga i Riket; den fick likväl ett
förändradt skick, ehuru icke i en alldeles
laglig ordning, genom en proposition af ^
en del Skånska Possessionaten-, som emot
det att Roteringen skulle blifva modererad,
om den åtogs permanent, blifvit nu orga¬
niserad på helt annat sätt än i öfriga de¬
len af Riket; man hade dock endast propo-
i»3«
Den 22 Juli. e. m.
nerat att emot förmindskning i antalet häl¬
la detr. så väl i krig som fred; men det
tillägget gjordes sedermera emot förmo¬
dan att årligen erlägga 8 Rd. i passevolan-
ce samt mundering hvart tredje år; ett
onus som är drygare .än sjelfva soldatens
anskaffande; de frånvarande förklarades va¬
ra bevilijande och fingo derigenom helt o*
väntadt en stor förmindskning i värdet af
sina Egendomar. Jag har blott några få;
men här finnes vid Riksdagen de som haf¬
va många; då de tiga, hvarföre skulle jag
tala?
Herr Coyet, Gustaf: En del af Skane*
jordägare, lifvade af den varma känsla, som
bör elda hvarje Svensk för Fäderneslandets
försvar, vågade att i underdånighet föreslå
Hans Maj;t Konungen i Örebro 1812 per-
manence uti deras Extra Rotering, emot
särskildta betingade vilkor. Hans Majit Ko¬
nungen behagade i Nåder samtycka härtill,
och har redan förordnat en Commission,
(otti skall stadga förhållanden mellan de
rotskyldiga efter de föreslagna grunderna.
Huruvida denna förändring uti Extra
Roteringen blef en vinst eller förlust, kan
endast bestämmas af den olika öfvertygel¬
se man äger om saken; men nog var det
uti ett godt ändamål som denna underdå¬
Den 22 Juli. e. m.
i»33
niga önskan gjordes, hvilken jag nu hörer
ogillas.
Genom det olika förhållande, som fin¬
nes med de Uppländska orter och Skåne,
blifva samma grunder om Roteringen äf¬
ven tj andvändbara som uppsättningen der
i hast medförer alltid större kostnader än
på de flesta öfriga orter af Riket, och hvil¬
ken öfvertygelse grundat vår underdåniga
begäran.
Då Ridderskapet och Adeln, uppå af
Hen* LandtMarskalken gjord förfrågan, an¬
såg de gjorda anmärkningarna hindra anta¬
gandet af Utskottets Betänkande, blef det¬
samma till Utskottet åteiremitteradt.
A nyo föredrogs Allmänna Besvärs-
och Oeconomie- samt Särskildta Utskottens
den 2o Juli på Bordet lagda Betänkande
angående frågan om dpn vissa Städer bevill-
jade oinskränkta Nederlagsfrihet.
Herr LandtMarskalken erinrade, att
detta Betänkande innehölle tvänne alterna¬
tiv. Det Särskildta Utskottet tillstyrkte
nederlagsfrihet för Spannmål, hvilket Oe-
conomieUtskottet deremot afstyrkte.
Den 22 Juli. e. m.
Friherre Stael von Hollstein, Corfitz.
Ludvig: Då grunden tili elen pennijige-
forlägenhet, som rm visatsig, häi leder .-ig, en¬
ligt Särskildta Utskottets egen uppgift,.och
det på gotia skal, ti!! en hufvudsaklig del
ifrån den Öfverdrifna importen, som dragit
penningarna ur Landet; saint det föreslag-*
na botemedlet bestar deruti, att inskränka
importen till det oumbärliga, och. således
ingen utländsk Concurrence med inländska
produeter bor. äga rum, så anser jag Spann¬
mål äfven böra deribland räknas, så mycket
mera, som hufyudnäringen Jordbruket omöj¬
ligen annars kan hafva bestånd; den försig¬
tighet alt i tid vara försedd med denna va-
C* (
ra, i fall af mindre god skörd, hvilken be¬
römliga omtanka vid varit motivet till Ut¬
skottets tanka i denna delen, hoppas man
för närvarande kunna på annat sätt iakttaga,
utan att tillåta de handlande Nederlagsfri¬
het på denna vara; på de^sa skäl förenar
jag mig med OeconomieUtskottets Betän¬
kande.
Hans Lxcellence Herr Grefven och
Landt ]Y1ar skalken gjorde proposition till bi¬
fall af Betänkandet, med antagande af det af
OeconomieUtskottet framställda alternativ#
att Nederlagsfrihet för Spannmål ej må va¬
ra tillåten.
Bifölls.
4
Den 22 Juli., e. m. J155
Efter förnyad föredragningbiföllos föl¬
jande sedan den 20 dettnes på Boidet livi¬
lande StatsUtskottets Betänkandet), näm¬
ligen:
l:o Angående den Summa som för Stats-
och Riksg&lds-Verkens behof erfordras att,
genom allmän Bevillning, utgå.
2:0 Angående Rikets utländska gäld.
5:0 Angående verkställd Revision af
Subsidie Räkenskaperna.
Upplästes å nyo Stats- samt Oeconomie*
Utskottens den 20 Juli på Bordet lagda
Betänkande angående yrkad lindring uti
Batsmanshållet för Sveriges Norra Pro¬
vinser.
Grefve Gyll enhol g t Johan Henning,
anförde skriftligen:
Det har Varit ganska 0väntadt att Hög-
loH. Stats- och OeconomieUtskolten afsla-
git Riksdagsmannen Longbergs yrkande, att
BåfsmansRoteringen 1 Norrland och Rikets
Norra Provinser måtte få erlägga vacance-
afgift, och Båtsmanstjenstgöringen antingen
bestridas af närmare boende Båtsmän, som
De ti 22 Juli. c. rit.
Stundom, och som det berättas i år, till en
del äro tjenstfrie, eller ock att i sådant
ändamål Båtsmän skulle anvärfva®. Om
det ock medgifves, hvad Utskotten, såsom
skäl för deras vägran, anföra, att nämligen
Värfvade Båtsmän skulle kosta Staten mera,
å'n hvad genom vacanceafgiften ktir.de in-
flyta, så synes mig att Utskottet bort in¬
gå i en större beräkning, och pröfva den
nytta genom en sådan förändring Landet
i flera afseenden tillskvndas. Dervid bör
icke allena komma i beräkning nyttan för
de orter, som få behålla sitt folk hemma*
och skadan för samma orter både i mora¬
liskt och oeconomiskt afseende genom
Båtsmannens vistande i större städer, utan
derjemte i betraktande komma Statens kost¬
nad genom dessa Båtsmäns skjutsande ett
par hundrade mil om året, och flera vec¬
kors underhåll under deras långsamma re¬
sor, äfvensom den tunga de skjutsskyldige
och inquarteringsskyldige måst vidkännas,
sa betydliga alt hemmansbrukaren anser
Båtsmansskjutsningen för ett af deras besvär¬
ligaste åliggande; i anledning häraf tillstyr¬
ker jag vördsamligen, alt Höglofl. Utskot¬
ten i ett förändradt Betänkande ville, med
anförande af förenämnda skäl, föreslå den
underdåniga hemställan, stt så vidt lämp¬
ligt vore, och andra utvägar lill bestridan¬
de af Båtsmans tjensfgöringen kunde fin¬
nas
V. 2.
Den 21 Juli. e. m.
**37
nas, Kongl. Maj:t täcktes i Nåder villfara
hvad Longberg föreslagit, äfvensom, i hän¬
delse sådant ej kunde bifallas, att Båtsman¬
nens transporterande till Carlskrona sjöle¬
des må kunna verkställas.
Jag anhåller vördsamligen att dessa an¬
märkningar måge jemte Betänkandet till
Utskottet återremitteras.
Herr Lannerstjerna, Johan Wilhelm’.
Som den af Riksdagsmannen Longberg
väckta motion innefattar en åsyftad ändring
i BåtsmansContractet, som blifvit med Lan¬
dets sammankallade invånare i orten betiiv
gadt och afslutadt, men ändring i berörde
sålunda afslutade och sedermera fastställdta
Contract, efter min tanka, icke lagligen kan
tillvägabringas i annan ordning än den, i hvil¬
ken Contractettillkommit; alltså och på detta,
jemte de flera i Högloft. Besvärs- och Oe-
conomieUtskottets Betänkande upptagna
skäl, tillstyrker jag, att, med bifall derå,
Riksdagsmannen Longbergs framställning
må lemnäs utan afseende, och det fastställd¬
ta BåtsmansContractet, vid Roteringsskyl-
dighetens utgörande, så hädanefter somhit-
tills, tjena till efterrättelse.
Ridd, o. Ad. Prat.
*45- »44*.
»138
Den 22 Juli e. m.
Uppå af Herr LandtMarskalken gjord
proposition, blef Betänkandet af Höglofl.
Ridderskapefc och Adeln bifallet.
Till afgörande företogs Stats- samt Oe-
conomieUtskottens den 20 Juli på Bordet
lagda Betänkande, i anledning af väckt Ira»
ga om Enskiftesmedlen för Skåne och Ska¬
raborgs Län, samt odlings understöd för
BohusLän.
Herr af Klinteberg, Wilhelmi Jag fin¬
ner väl, aLt StatsUtskottet justilierat Lands-
höfdingarne; men för min enskilda tillfreds¬
ställelse får jag likväl förklara, att några
medel aldrig blifvit liquiderade utan uppl
anmodan af StatsContoiret. Det förundrar
mig, att en Riksdagsman kunnat tro, att en
enskild kunde erhålla redogörelse. Efter
denna förklaring får jag tillstyrka bifall å
Utskottets Betänkande.
Föredrogs StatsUtskottets den 20 Juli
på Bordet lagda Betänkande angående liqui-
derandet af skulderna sedan sista Riksdag.
Hans Excellence, Herr Grefven och
Landt Marskalken: Som ett annat Betan,
kande från StatsUtskottet införväntas, angå.
Deti 22 Juli, ti nti
ende liquiderande af f. d. Kongl. Farttillens
i Sverige ägande förmögenhet, och hvilket
kan komma att hafva inflytelse på detta
ämne, får jag hemställa, att detta mål nu
måtte fä hvila.
Bifölls.
Upplästes och bifölls Stats* samt Oe*
conomieUtskottens den 2o Juli på Bor¬
det lagda Betänkande, i anledning af gjor¬
da motioner om uppmuddring af Clara- och
Fateburs Sjöarna samt Rörstrands och Carl-
bergsvikarna.
Friherre Stjernstedt, Carl Gustaf upp¬
läste följande:
Jag är ense med de värda Ledamöter,
Som tillstyrkt förbättring i lönevilkoren för
Herrar Tjenstemän vid RiddarhusCanlzlietj
men jag linner ej skäligt att det Honora¬
rium, sorn blifvit fastställdt för Riddarhus-
Directionens Herrar Ledamöter, skulle der¬
före komma att afkortas eiler indragas.
RiddarhusDirectionen är mellan Riks¬
dagarna oundgängligt nödig} och fastän
äet för Herrar Directeurer tillagde Hono*
*i4 o
Den 22 Juli e. m<
ranum icke utgör någon särdeles belöning,
emot hvari de sig åtagit att bevaka, och 1-
akttaga Ridderskapets och Adelns angelägen¬
heter, under tiden, då de sjelfva finnas åt¬
skilde, är det icke destomindre ett bevis
derpå, att Ridderskapet och Adeln anser
nödigt, sätter värde på, och har Herrar
Directeurer obligation för dess således
utförda värf; min tanke är allisa, att Rid-
darhusDirectionen i en tid, då behofveu
påkalla förbättrade vilkor, och sådana äf¬
ven bevilljas, icke må betagas den verkliga
gärd af Ridderskapets och Adelns erkänsla,
som Directionen hitintills blifvit tillagd;
men jag önskar likväl, att Höglofl. Riddar¬
husutskott kunde uppgifva medel till de
först om£örmälda löneförbättringar; med
Vördsam anhållan om remiss derpå.
Remitterades till RiddarhusUtskottet.
Bifölls efter förnyad föredragning Stats-
Utskottets den 20 Juli på Bordet lagda Be¬
tänkande, i anledning af Skånska Stenkols-
grufvans interessenters underdåniga ansök¬
ning om Exportationspremier, m. m.
Vidare föredrogs å nyo Och bifölls
Stats- samt OeconomieUtskotten» den 20
Den 22 Juli e m. 1141
Juli på Bordet lagda Betänkande, i anled¬
ning af framstäldt förslag, om en Post- el¬
ler 'Vorvagns-inrättning ä de större lands¬
vägarna.
Upplästes å nyo och bifölls Öecono-
mieUtskottets sedan den 20 Juli på Bordet
hvilande Betänkande, angående så väl inskränk¬
ning af Finska handeln, som förbud i all¬
mänhet emot vissa varors införsel i Riket.
Till afgörande företogs Lagutskottet*
den 19 Juli på Bordet lagda Memorial rö.
rande straffets skärpande för åverkan å
skogsplanteringarna i Skåne, m. m.
Herr af Klinteberg, Wilhelm, önskade,
att Ridderskapet och Adeln måtte bifalla
det af Utskottet framställdta första alterna¬
tiv.
Herr Lagerheim, Olof Johan: Jag in¬
stämmer så mycket heldre i den af Herr
Landshöfdingen Klinteberg yttrade tanka i
frågan om bevisningssättet uti mål rörande
åverkan å Skogsplanteringar, som samma
tanke är alldeles enlig med min i Utskot¬
tet afgifna, och nyss upplästa särskilda me¬
ning. Jag får endast, under åberopande
ji42 Dan 22 Juli e. m,
®f de skäl mitt särskildta yttrande i öfrigt
innehåller, vördsamt hemställa, om icke
Höglofl. Ridderskapet och Adeln äfven
»kulle täckas förklara, det åverkan å Skogs¬
planteringar hädanefter bör straffas som
stöld.
Uppå af Herr LandtMarskalken gjord
proposition bifölls Betänkandet med anta¬
gande af det första alternativet.
Lades till handlingarna följande tvän-
jie den 20 Juli på Bordet lagda Memorial
från Bevillnings Utskottet;
Ko Angående de anmärkningar som
blifvit gjorda vid Utskottets Betänkande,
rörande Ghartae Sigillataj Förordningen.
2:0 Angående en allmän öfversigt af den
beskattning, som under nämn af Bevillning
uppå diverse Titlar efter Utskottets förslag
lltPa hfir
Upplästes å nyo och bifölls Banco Ut¬
skottets sedan den 20 Juli hvilande Memo¬
rial, i anledning af väckt fråga, huruvida
Bankens inteckning uti Kungsholms Krono-
Dan 22 J uli. e. m.
n43
Bränneri kunde anses hinderlig för dess
användande till Cur- och sjukhus.
v Upplästes å nyo och godkändes, till
den kraft och verkan 56 §. RegeringsFor-
men innehåller, följande tväone den 2o Ju¬
li på Bordet lagda Memorial från Consti.
tUtionsUtskoltet:
1:0 Om en ny Redaction af 29 §. Re-
geringsFormen.
2:0 Om förändring i $. Regerings-
Formen.
Upplästes ett ProtocollsUtdrag från
BorgareStåndet af den 22 Juli, innehållan¬
de att, i anledning af ConstitutionsUtskot-
tets svar på Ridderskapets och Adelns åter-
Temiss å Utskottets förslag till den ändring
i 4 §• RegeringsFornaen, att ordet och skul¬
le sättas i stället för ordet eller, mellan
orden Frälse och Ofrälse, BorgareStåndet,
med oförändradt bifall till hvad Utskottet
sig utlåtit, funnit, att i händelse Ridder-
skapet och Adeln icke skulle frångå sitt eget
och foga sig efter Medståndens i detta äm¬
ne fattade beslut, någon annan åtgärd icke
återstod än den omröstning uti förstärkt'
ii 44
Den 22 Juli e. m.
GonstitutionsUtskott, som 56 §. Regerings¬
formen fores drifver, och. till hvilken åt¬
gärd BorgareStåndet ock för sin del ville
i sådant afseende hafva målet öfverlemnadt.
Likaledes upplästes ConstitutionsUt-
skottets i BorgareStåndets ProtocollsUtdrag
omtaldte Memorial af den 20 dennes; och
yttrar sig Utskottet, att det af Utskottet
föreslagne, och af tre Stånd godkände
förslag frälse och ofrälse vore så skiljaktigt
fran det af Ridderskapet och Adeln uppgifna
förslag infödde Svenske män, att ingen
sammanjemkning af meningarna, såsom
mot hvarandra rakt stridande, kunde äga
runi.
Efter någon ventilation beslöt Höglofl.
Ridderskapet och Adeln att förblifva vid
sin förut yttrade mening, att i 4 §• Regerings
Formen, i stället för orden Frälse eller O-
frälse, borde sättas infödde Svenske män;
i följe hvaraf målet skulle till förstärkt
ConstitutionsUtskott förvisas.
Justerades följande
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög’
loll. Ridderskapets och Adelns Ple¬
num e. m. den 21 juli 1815.
S. D. Remitterades till RiddarhusUt-
Den 22 Juli. c. lii.
skottet väckta frågor om lönetillökning för
Riddarhusets Tjenstemän, samt framtida
indragning af Ri.ddarhusDirecteurernas Ho-
norarier, jemte åtskilliga Ledamöters yttran¬
de i detta ämne. Ut Supra.
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög-
lofl. Ridderskapets och Adelns
rienum den 22 Juli 1815.
S. D. Återremitterades, i anledning
af gjorda anmärkningar, och åtföljde af
desamma, Stats- samt BancoUtskottens ge¬
mensamma Memorial af den ifi Joli, samt
BancoUtskottets den 15 Juli afgifna Memo¬
rial, hvilka bägge den 17 Juli blifvit på
Bordet lagda, angående Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga proposition om understöd för Götha
Canal-Verk. Ut Supra.
S. D. Bifölls ConstitutionsUtskottets
den 20 Juli afgifna och förlidne gårdag
på Bordet lagda Memorial om Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition i anledning af
Norriges Rikes StorThings svar på den
föreslagna RiksAkten, till bestämmande af
de genom föreningen mellan Sverige och
Norrige uppkomna Constitutionella förhål¬
landen. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning
bifölls ConstitutionsUtskottets den 19
Juli afgifna och dagen derefter pä
Den 22 Juli. e. m.
Bordet lagda Memorial, rörande 94 §:s Re¬
gerings Formen försättande i enlighet med
den 4.2:dra. Ut Supra.
S. D. Återremitterades Allmänna Be¬
svärs- och Oecon om ieUt skottets den 20
Juli på Bordet lagde Betänkande, af den
17 Juli, rörande vackt fråga om jemkning
uti Extra Roterings skyldigheten. Ut Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls, med
undantagande af det alternativ, sorn afstyr-
ker nederlag af utländsk Spannmål, Allmän¬
na Besvärs- och Oeconomie- samt Särskildta
Utskottens den 20 Juli, på Bordet lagda
Betänkande af den 18 Juli angående frå¬
gan örn den v Usa städer bevilljade oinskränk¬
ta Nederlagsfrihet. Ut Supra.
S. D. Följande Stats Utskottets den 18
och 19 Juli afgifna, och den 20 på Bordet
lagda Bi tankanden och Memorial, föredro¬
gos å nyo och biföllos:
1:0 Angående den utländska gäldens
indragande och inlösen.
2:0 Angående Rikets utländska gäld.
5:0 Angående verkställd revision af
subsidie Räkenskaper.
Ven 22 Juli. e. m.
4:0 Angående den summa, sora för Stats-
och Riksgalds-Verkens behof erfordras,
att genom allmän Bevillning utgöras.
5:0 I anledning af Skånska Stenlyohlsgruf-
vans interessenters underdåniga ansökning
om Exportation spremier m. m. Ut Supra.
S. D. Följande Allmänna Begvärs-
och Oeconomie Utskottets den 20 Juli på
Bordet lagda Betänkanden och Memorial,
af den 12 och 15 Juli, föredrogos å nyo
och biföllos, nemligen:
1:0 i anledning af Herr Printzenschölds
Memorial, om r idtagande af medel till Fa-
biikernas upphjelpande.
2:0 angående väckt fråga om en ny
och allmän reglering af de uti Riket nu
antagna särskilda Vigt-sorter.
5:0 om en ny Landtmätare-taxa.
4:0 i anledning af de anmärkningar,
som blifvit gjorda vid Utskottets Betänkande
0111 allmänna Skogshushållningen.
5:0 angående så väl inskränkning af
Finska Handeln, som förbud i allmänhet
emot vissa varors införsel i Riket. Ut Supra.
»M8
Den 22 Juli e. nt.
S. D. Vid förnyad föredragning a£
LagUtskottets den 15 Juli afgifna, och
den 19 derpå följande på Bordet lagda Me¬
morial, rörande strafFets skärpande för å-
verkan å Skogsplanteringarna i Skåne
m. m., blef detsamma, jemte antagande
af första alternativet, af Ridderskapet och
■ Adeln bifallet. Ut Supra.
S. D. Stats- samt Allmänna Besvärs-
oeh OeconomieUtskottens följande, den 15
Juli afgifna och den 20 på Bordet lagda
Betänkanden, föredrogos å nyo och biföllos,
nä mligen:
1:0 Om yrkad lindring i Båtsmanshål-
let uti Sveriges Norra Provinser.
2:0 1 anledning af väckt fråga om
Enskiftesmedlen för Skåne och Skaraborgs
Län samt odlingsunderstöd för Bohus Län.
3:0 I anledning af väckta motioner
om uppmuddring af Clara- och Fateburs-
Sjöarna samt Rörstrands- och Carlbergs-
Wikarna.
4^o I anledning af framställda förslag
om en Post- eller Forvagns-inrättning.
Ut Supra.
Den 92 Juli. g. m.
S. D. Lades lill handlingarna följan¬
de tvänne, af BevillningsUtskottet den 18
och 19 Juli afgifna samt den 20 Juli på
Bordet lagda Memorial;
1:0 Angående de anmärkningar, som
blifvit gjorda vid Utskottets Betänkande,
rörande Chartas Sigillatae Förordningen.
2:0 Angående en allmän öfversigt af
den beskattning, som under namn af Be¬
villning uppå diverse Titlar efter Utskot¬
tets förslag utgå bör. Ut Supra.
i
S. D. Bifölls BancoUtskottets sedan
den 20 Juli på Bordet hvilande Memorial,
af den 15 nästföregående, i anledning af
väckt fråga, huruvida Bankens Inteckning
uti Kungsholms KronoBränneri kunde an¬
ses hinderlig för dess användande till Cur-
och Sjukhus. Ut Supra.
S. D. Å nyo föredrogs Constitutions-
Utskottets sedan den ao Juli på Bordet
hvilande Memorial, af föregående dag, rö¬
rande förslag till förändring i 41 §• Rege*
ringsFormen; och blef detta förslag af
Höglofl. Ridderskapet. och Adeln godkändt
till den kraft och Verkan, som 56 §. Rege-
ringsFormen innehåller. Ut Supra.
S. D. Lades till handlingarna ett
Memorial från Bevillningsutskottet, af den
i 150
Den 22. Juli. e. m.
17 Juli, hvilket flen 20 blifvit på Bordet
lagdt, innehållande' meddelande af en af
Herr Drufva ingifven vederläggning af Herr
Von Tornes anmärkningar vid Herr DTrif¬
vas vederläggning af Herr von Törnes sär¬
skildta f 'rslag lill Allmänna BevillningenS
utgörande. Ut Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls
BevillningsUt-koltets sedan den 17 Juli
hvilanda Memorial af samma dag, angåen¬
de förslag till sådana gruder, hvarefter
Kongl* Majit, till förekommande af utländ¬
ska varors införsel, må, vid sig företeende
omständigheter, hafva rätt alt Sjö-Tulls af-
gifterna i lämplig män förhöja. Ut Supra.
S. D. Föredrogs å nyo och godkän¬
des till den kraft och verkan 56 §. Rege-
ringsFormen innefattar, ConstitmionsUtsköt-
tets den 19 Juli afgifna , och följande dag
på Bordet lagda Memorial, angående för¬
slag till ny redaction af 29 §. Regerings*
Formen. Ut Supra.
Upplästes och lades på Bordet följan¬
de Från Utskotten inkomne Betänkanden
och Memorial:
1:0 Från Stats- samt BevillningsUt-
skotten, af den 19 Juli, angående Herr
Den 22 Juli e. m.
ReenstjernaS Memorial örn frihet för Lön¬
tagare att tjena för Begrafningshjelp och
erlägga Bevillning af deras Löner. Stats-
Utskottet hemsta iler, alt Riksens Ständer
matte hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det Kongl. Majit i Nåder läcktes
låta öfverse och rätta författningarna röran¬
de lönebe-paringarna, på det någon jemk¬
ning och förändring, lill lindring för Em-
hets- och TjenstemannaCorpSen, må kunna
ske. Beträffande Nådårsbesparingarna tilL
fond för begrafningshjelp, så anser Stats-
Utskottet sig icke kunna tillstyrka någon
ändring. Hvad äler angår att Bevillning å
Löner hädanefter ej må erläggas, så har
Bevillningsutskottet, uti sitt Betänkande an¬
gående Allmänna Beviliningen , redan fö¬
reslagit den jemkning uti Beviliningen å
Löner, som Utskotten ansett billig och
lämplig.
2:0 Från StatsUtskottet, af den 19
Juli, angående Herr Reenstjernas hemstäl¬
lan, att Steabhusen efter Embets- och Tjen¬
stemän vid Civilstaten med indeldt lön
måtte få åtnjuta Begrafningshjalpen efter
förvandling och Markegång. Utskottet hem¬
ställer hufvudsakligast, att Riksens Ständer
måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla om ändring uti hvad nu uti detta afse-
t
ende öfligt är, så att Enkor och Barn, eller i
Sterbhus efter i tjensten afliden Embets- och
Den Juli. e. m.
steman vid Lands-Staten, som hafva inclel-
da löner, matte hädanefter fä åtnjuta Be-
grafningsbjelpen med Sex månaders lön,
uträknad elter förvandling och Markegång,
på lika sätt, sorn vid indelda militairen.
5:0 Från Stats- samt Bevillningsutskot¬
ten, af den 19 Juli, angående, eftergift af Man¬
talspenningar och andra allmänna utskylder
för Barn till en viss ålder, som fran Barn¬
husen blifvit uttagna. Utskotten hemstäl¬
la, att Riksens Ständer hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
täcktes låta, till vederbörandes efterrättelse
och behörigt iakttagande af de i detta af¬
seende nu gällande stadganden,härom utfär¬
da Dess förnyade allmänna Nådiga Kungö¬
relse, samt att enahanda friheter och ef-
rergifter måtte förunnas de Barn, hvilka
ifrån alla andra i Riket antingen i Stad
eller å Landet varande och vederbörligen
autoriserade Barnhusinrätlningar utlemnas
till uppfostran på Landet, som de hvilka
utlemnas från dehär i Staden varande Barnhus.
Hvad den sökta eftergiften af Bevillningen
angår, så har Bevillningsutskottet uti dess
Betänkande, angående den allmänna Bevill-
ningen , redan föreslagit befrielse från Ca-
pitations- och öfriga Bevillningsafgifter för
sådana Barn till den ålder, sorn Tjenste¬
hjonsstadga» af den 15 Maj 1815 föreskrif-
ver. 4:0
V. 2.
Den 22 Juli e. m.
4:0 Från Stats- samt Revillning.TTt-
sk otten af den * 19 Juli, i .anledning af
gjord hemställan om löneförbättring för
II ä r a (Ia sk r i f v ar n e i och lör Mantalsskrif¬
ningen; och hafva Utskotten ej ftin ni t skäl
att tillstyrka något af hvad uti detta afse¬
ende föreslaget blifvit,
5:0 Från Stats- samt Bevillningsut¬
skotten, af den 19 Juli, om förhöjning i
Lots- och Båkafgifterna, samt Sj tullen.
Utskotten hemställa, om icke Riksens Stän¬
der skulle finna skäligt, att till Kongl.
Majit framställa den underdåniga önskan,
det Kongl. Majit i Nåder matte täckas lå¬
ta öfverse och förbättra Taxan för Lots-
öch Båkafgifterna, samt deruti fastställa
en, efter närvarande lids mynt- och pen-
ninge-värde, närmare lämpad förhöjning
till förmon för Statslntraderna. Hvad å-
ter Sjötullen angår, -anse Utskotten ingen
vidare åtgärd för närvarande härvid vara
att vidtaga, än att Riksens Ständer hos
Kongl. Majit nu ville förnya sin i delta
ämne år 1812 gjorda hemställan.
6:0 Från Stats- samt BevillningsUt-
r-
skotten, af den 19 Juli, angående Herr
Vice Talemannen Låndbergs Memorial om
Ovarntullens eller Mant lspenningarnes be¬
räkning och erläggande af Stockholma
Ilida. o. Ad. Fruluc. 145. 146.
1154
Den 21 Jul! e. m.
Stad, samt eftergift af en deruti för sedna¬
re 3ren yppad brist. Utskottet tillstvrlcer
bifall a Herr Vice Talemannens gjorda
hemställan om Mantalspenningarnes beräk¬
nande och utgörande af Stockholms Stad.
lika med Rikets öfriga Släder och Orter;
men som Qvarntullen blifvit beräknad uti
Landttullsersättningen, och således synes
svara både emot Mantalspenningar och
Liandttullsersättning, ehuru den i och för
sig sjelf icke är mer än en afgift, så an¬
se Utskotten, att Städerna, utan rubbning
uti hvad om Mantalspenningarnes erläggan¬
de nu blifvit föreslaget, böra gemensamt
utgöra den LandttulIsersättning, som dem
ian blifva påförd. Rörande den yrkade
afskrifningen af en brist för de föregående
åren uti den summa, som i Tariffen till re¬
paration af Landttulls- och Accisersättnin-
gen mellan Städerna påföres Stockholm
under namn af Qvarntull, yttra sig Ut¬
skotten icke kunna taga någon gemensam
befattning, utan kommer StatsUtskottet att
deröfver afgifva särskildt Utlåtande.
7:0 Från StatsUtskottet, af den 19
Juli, angående den uti föregående Betän¬
kande omnämnda begärda afskrifning af den
uti Qvarntullen eller Mantalspenningarna
för Stockholms Stad för de sednare åren
yppade^brist, och hemställer Utskottet, up¬
på anförda skäl, att den sökta afskrifningen
må desto heldre bevilljas, som en sådan
Den 22 Juli. 4. m,
eFtergift icke medför någon förlust för
Statsverket, enär uppå den i Stat påräkna-
de Uandttullsersättningen icke någon brist'
sig yppat, Utan tvärtom densamma vid upp¬
börden och levereringen uppgått till högre
belopp, än hvartill den i RiksStaten är
itpptagen och beräknad.
8:0 Från Stats- samt BevillningsUt-
skotlen, af den. 19 Juli, angående föresla¬
gen ändring i tiden till Capitations-, Brän-
vinsConsurntions- och Pannerymdsafgitternas
uppbärande; hemställandes Utskotten, att
den år 1812 påbudna prenumeration af i-
frågavarande afgifter må ifrån och med nä¬
sta år 1816 upphöra, och dessa afgifter i-
från samma lid uppbäras och redovisas, li¬
ka med den öfriga Bevillningen,
9:0 Från Stats- samt BevillningsUt-
skotten, af den 19 Juli, i anledning af väckt
fråga om nedsättning af Postafgiften för
alla till och ifrån utrikes orter afgående
och ankommande bref; och tillkännagifva
Utskotten, att Postafgiften genom Kong!'.
Majrts Nådiga Bref af den 19 April detta
år blifvit nedsatt från En Riksdaler till tju¬
gofyra Skri lingar Banco Breilodet; i följe
hvaraf Utskotten anse den yttrade önskan
redan vara uppfylld, och någon åtgärd
härvid således icke ntt mera vara af nö¬
den.
1156
Den 0.2 Juli e. m.
10:0 Från Stats- samt BevillningsUt-
skotten, af den 19 Juli, i anledning af
gjord motion om befrielse från Ex¬
port-tull å allt Trävirke, sorn utskeppas,
med undantag af Ekevirke; anseendes Ut¬
skotten, uppå anförda skäl, sig icke kunna
ingi i någon profning öfver detta ärende.
11:0 Fran Stats- samt BevillningsUt-
skotten, af den 19 Juli, i anledning af
gjord motion om frfbrefsrättighet för Stä¬
dernas Magistrater vid uppbördens remit¬
terande'och Brottmålsransakningars öfver-
sändande. Utskotten anse, hvad Postfrihet
för Kronouppbordsmedlens remitterande
angår, någon annan åtgärd härvid nu icke
af nöden, än att Riksens Ständer måtte
hos Kongl. Maj:t i underdånighet förnya
deras i detta amne vid 1809 å»s Riksdag
gjorda underdåniga hemställan, i händelse
den icke redan blifvit vederbörande till i-
akttagande i Nader anbefalld. Hvad åter
ang"r Postfriheten för Brottmålsransaknin-
gars öfversändande från Städernas Dom¬
stolar, så synes dermed böra förhållas på
•nahanda sätt som för Domstolar i allmän¬
het i slika fall är förordnadt, så att, då
dessa njuta en sådan rättighet, den äfven
xnå Städernas Domstolar förunnas.
12:0 Från StatsUtskottet, af den 19
Juli, i anledning af gjorda anmärkningar
Den 22 Juli e m.
"57
vid Utskottets Betänkande om medel till
understöd för ntgifvandet af Skriften Svensk
Botanik; hafvandes Utskottet icke ansett
sig böra göra någon förändring uti hvad
det i detta afseende förut yttrat.
15:0' Från StatsUtskottet af den 19
Juli, angående Landshöfdingen m. m. Herr
Grefve Ankarsvärds och Kamraai RättsRå-
det Stråles sökta befrielse från ansvarighet
för aflidne LandtRentmästaren von Sydows
Balance. Utskottet hemställer, om icke den
sökta eftergiften och befrielsen från det
ålagda ansvaret må bevilljas, samt Balan-
cen i Räkenskaperna afskrifvas, dock utan.
att sådant må lända till prejudicat hvar¬
ken nu eller i framtiden fhr andra, att sö¬
ka och erhålla en slik eftergift.
14:0 Från StatsUtskottet, af den 19
Juli, i anledning af de anmärkningar, som
blifvit gjorda vid Utskottets • Betänkande
om tillökt anslag af medel för de Fria
Konsternas Academie m. m.; och har Ut¬
skottet ej föreslagit någon ändring uti
hvad dess förra Betänkande innehåller.
15:0 Från StatsUtskottet, af den 19
Juli, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om sökt lindring
uti Båtsmansindelningen uti Blekinge; hvar¬
uti Utskottet, jemte besvarande af de gjor¬
jigö Den 22 Juli e. m,
da anmärkningarna, anmäler att tre Stånd
redan bifallit Utskottets förra Betänkande.
16:0 Från Stats- samt OeconomieUt-
skotten, af den 15 Juli, rörande en farleds
öppnande frän Sulvik genom Sjöarna Rän-
hen och Hugn till Norrska Riksgränsen.
1 afseende häruppå föreslår OeconomieUt-
skottet, att vederbörande Herrar Landshöf-
dingar i Skaraborgs, Elfsborgs och Carl¬
stads Höfdingedömen, måtte i Nåder au-
toriseras, att, sedan behörigt kostnadsför¬
slag och arbetsplan blifvit upprättade, ett
gemensamt Bolag organisera, hvilket under
påräknande af Kongl Maj:ts redan lön i
penningar och manskap anordnade Nådiga
understöd, samt i händelse af vidsträckta¬
re behof, med utvidgade försträckningar af
Statsmedlen af g:de HufvudArtikeln, till
arbetets kraftiga bedrifvande säkerligen och
med beredvillighet; lärer enskilda tillskot¬
ter meddela, i den man ortens invånare
ijelfye med öfvertygelse böra finna, att
nytta och vinst för Sverige och Norrige
med detta företag på det närmaste äro för¬
enade; StatsUtskottet har åter för sin del
ansett, att på vederbörande Herrar Lands-
Jiöfdingars underdåniga anmälan och Kongl.
Mnj:ts Nådiga pröfning helt och hållet bör
ankomma, om och hvad understöd af den
under Kongl. Majus disposition varande
Nionde HufvudTitelns fond må i Nåder
Den 22 Juli e m.
1159
finnas böra anslås till detta företag, i följe
hvaraf Utskottet icke kan, i anledning af
det nu gjorda förslaget, tillstyrka Riksens
Ständer, att någon underdånig anmälan
hos Kongl. Maj:t om medel härtill göra.
17:0 Från OeconomieUtskottet, af
den 19 Juli, i anledning af väckt fråga ,
om Frälsehemmans skyldighet att utgöra
Fångskjuts lika med Kronoskattehemman;
anseendes sig Utskottet, uppå anhilda skäl,
hvarken böra eller kunna tillstyrka bifall
till den gjorda begäran, heldst Utskottet
har sig bekant, att äfven Frälsehemman u-
ti vissa orter icke äro fria från Fångskjuts
utgörande.
18:0 Från BancoUtskottet, af den 18
Juli, i anledning af väckt fråga om förän¬
dring^ författningarna om Banco-auctioner;
anseendes Utskottet, att försäljning af Ban¬
kens Fastighetspanter, då den af ett eller
annat skäl blifv§r nödvändig, må, utan af¬
seende på den pantsatta Fastigheten* tipp-
skattade värde, fä i orten lagligen verkstäl¬
las, under förbehåll att Bankens säkerhet
fördess uti Egendomen intecknade fordran,
genom de lindrigaste vilkor, som för hvar¬
je särskildt fall kunna af BankoStyrelsen
bestämmas, blifver iakttagen och bevarad,
med befrielse derjemte för Banken ifrån
all, med BancoAuctioner i föreskrifveA
vanlig ordning förknippad, ansvarighet.
Den 22 Juli e. m.
19:0 Fran Banco Utskottet aF den 18
Juli, angående förbättrade löneyilkor för
Bankens Embete och Tjensteman, in. m.
Varande" hufvudsakligen 50 ProCentS för*
höjning a deras löner af Utskottet före¬
slagen.
2o;o Fran BancoUtskottet af den 15
Juli, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om utlåning på
fast Egendom; hafvandes UtskoLtet med nå¬
gra fa skia lin gar vid sitt förra Betänkande
huf< udsakligen för blifvit.
21:0 Från ConstitutionsUtskottet af den
20:de Juli, i anledning af en af Hogvördi-
ga PrestStåndet gjord anmärkning vid Ut¬
skottets Betänkande om förändringar i
TryckfrihatsLagen, till vinnande af större
tydlighet i 5 §:ns j mom. För att i detta
afseende enligt 56 §. RegeringsFormen sam¬
manjemka samtliga RiksStänden? meningar,
föreslär Utskottet, att samtliga RiksStänden
måtte förena sig till antagande af en så
lydande Redaction af den första meningen
i 5 §:en 1 mom. ’’Lagligheten af åtalade
”tryckta skrifters innehåll skall hädanefter
”alltid pröfvas af en Jury eller nämnd;”
hvarefter om Riksens Ständer denna jemk¬
ning bifalla, detta sålunda beredda förslag
hväar till afgörande vid nästa Riksdag.
Den 22 Juli e. rn»
22:* Från BancoUtskottet af den 18
Juli, i anledning af OeconomieUtskottets
Betänkande om lumpors anskaffande m. m.
Utskottet yttrar sig ej hafva något att er¬
inra vid OeconomieUtskottets föreslagna
utvägar lill Lumpors anskaffande för Ban¬
kens behof; men angående det förslag, att
alla de lumpor, som Banken låter i minut
eller skålpundtals inköpa, skulle ovilkorli¬
gen betalas i Speciemvnt, anser Utskottet
ett sådant stadgande ej vara i närvarande
tid lämpligt.
23:0 Från OeconomieUtskottet, af dea
19 Juli, i anledning af väckt fråga om nöd¬
vändigheten af en förbättring uti Organisa¬
tions- och Administrationssättet för Tull¬
verket. Utskottet yttrar sig altsom, hvad
beträffar frågan om medel och utvägar till
förekommande af Lurendrägeri och Tull¬
försnillning, det Särskildta Utskottet redan
afgifvit Betänkande i detta ämne, och hvad
för öfrigt blifvit yrkadt, rörer det regle-
mentariska för Tullstyrelsen, derom Riksens
Ständer icke lärer tillhöra att förordna; si
har Utskottet ansett sig så mycket mindre
vara i tillfälle, att genom något särskildt
tillstyrkande understödja det gjorda försla¬
get, som Kongl. Maj:t dessutom redan har
i Nåder tillförordnat en Committee till
öfverseende af Tullföl fattningarna och ut¬
arbetande af ett förbättradt Organisations¬
Den 22 Juli. e. m.
system för Tullverket, hvilken Cömmitte'®
redan är i full verksamhet,
24:0 Från OeconomieUtskottet, af den
19 Juli, i anledning af anmärkningarna vid
Utskottets Betänkande, om afhjelpande af
vissa kostnader för Rote- och Rusthållare;
och har Utskottet besvarat de gjorda an¬
märkningarna utan att någon ändring uti
sitt första yttrande tillstyrka.
25:0 Från Bevillningsutskottet, af den
ei Juli, hvaruti Utskottet anhåller, att Rik¬
sens Ständer matte anmoda sitt Lagutskott
inkomma med förslag till förändring i Bor¬
genärs Eden vid Concöurser, hvartill P10-
jectet till Bt villningsStadgans 2 Art. 6. §.
1 mom. föranleder.
26:0 Fiån RiddarhusUtskottet, af den
18 Juli, hvaruti Utskottet till Ridderska-
pets och Adelns bifall öfverlemnar, om ic¬
ke RiddarhusVaktmästaren Björkholm kun¬
de förunnas det bevis af Ridderskapets och
Adelns välgörande tänkesätt, att lika sonl
vid 180Ö års Riksdag undfå utaf Riddar-
husCassans medel, såsom arfvode för detta
Riksmöte, SextioSex Riksdaler 32 s^*
Banco.
¥
27:0 Från RiddarhusUtskottet, af den
lo Juli, i anledning af de anmärkningar,
Den 22 Juli. e. m.
isom blifvit gjorda vid Utskottets Utlåtande
ofver Adliga JungfruSlifts Directionens Ern-
betsBerättelse. Utskottet yttrar, i afseende
på den af Friherre Hjerta gjorda anmärk¬
ning, alt Kongl. Maj:t, uti Nådig Skrifvelse
till StiftsDirectionen den 4 Februari 1813,
behagat förklara skyldigheten för Vadste¬
na Adliga Jungfrur att bära blå kläder, i
så måtto böra inskränkas, att sådant af dem
endast behöfver iakttagas, då de vid Kongl.
Hofvet blifva presenterade. Hvad åter an¬
går Friherre Staél von Hollsteins anmärk¬
ning rörande den föreslagna löntillökningen
för Stifts-Kamereraren Stråle, förmäler Ut¬
skottet, uppå anförda grunder, sig icke kun¬
na frångå sitt i detta afseende gjorda till¬
styrkande.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åt¬
skildes klockan ^ till il.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Sondagen den 23 Juli.
Plenum kl. 8 om aftonen.
Justerades 12 underdåniga Skrifvelser
till Kongl. Majit:
Den 25 Juli e. m.
1:0 I anledning af Norriges Rikes
StorThings svar pä den föreslagna Riks»
Accen.
2:0 Angående förändring i 94 §• Sege¬
rin gsFormen.
5:0 Angående anslaget a Tredje Huf»
vudT teln, innefattande Försvars-Verket till
Land; och Sjöss.
4:0 Angående vissa förändringar i Con-
eoursätaugan.
5;o Angående befrielse För Stockholms
StadsCassa från Stadens Krono uppbörds»
Verks Ordinarie aflöning.
6:0 Angående Statistisk# upplysnin¬
gars samlande, såsom upplysningar vid utar¬
betande af eLt förslag till ny representation.
7:0 Angående Uppfostringshjelp för
omyndiga Barn.
8:0 Angående upphandlingar för Kongl.
Maj.ts och Kronans räkning.
9:0 Angående inrättande af ArbetsUpp»
fostringshus för Dahlalliuogens barn.
Den 23 Juli «. m.
10:0 Angående forum vid försummad
Kronoskjuts och väglagning.
liro Angående anmodan till LagCotn-
jnittéen, att i Lagförslaget fästa synner¬
lig uppmärksamhet på bestrafFningssättet af
de brott, sota kunna föröfvas emot Tryck¬
friheten, och på Rättegängssättet i Tryck¬
frihetsmål.
12:0 Angående Lönetillökning för pen-
ningelöntagande Civile Embets- och Tjenste¬
män i allmänhet.
H eri• Silverstolpe, Gustaf Abraham:
Sedan jag i dag förrättat en revision öfver
förhållandet med de beslut Riksens Ständer
fattat, för att utröna hvilka som kunde sam¬
manföras till en sådan bestämdhet, att ex¬
peditioner deröfver kunde uppfattas, har
jag utrönt, att åtskilliga mål finnas, hvar¬
öfver besluten äro så skiljaktiga, att Rik¬
sens Ständers uttryckta tanka ej kan
anses bestämd , utan att någon jämk¬
ning - föregår, eller i laglig ordning det
slutliga afgörandet till nämnd hänskjutes.
Då allt arbete nu brådskar, tror jag att det
skulle leda till mycken tidsutdrägt, om Ex-
peditionsUtskottet skulle nödsakas härom
göra nödig anmälan. Jag anhåller derför#
och till påskyndande af ärendernas gång,
Den 2o Jttlt c. rn.
om proposition på ett sa.lant förslag, att
da öfver flera mål, af de refpecsiva Stån¬
den olika beslut blifvit fattade, hvaraf en
del förfalla,andra kunna af Sta riden sjaff\ a -am-
manjenikas, och andra ater genom nämnd
mäste afgöra', hvart och ett Rikets Ständers
Utskott mätte af Riksens Stander anmoda-,
att undersöka förb fillan det med besluten of¬
ver de ifrån deni utgifna Memorial och
Betänkanden, och i det fall någon jemk¬
ning vöre möjlig och af nöden, eller må¬
let till nämnd mäste hänskfutas, sådant till
vederbörlig åtgärd hos Riksens Ständer
skyndsammast mätte anmälas.
Hvad Herr Silverstolpe sålunda fram¬
ställt, hlef, uppå af Herr LandtlVTarskalken
gjord proposition, af Ridderskapel och A-
deln bifallet.
Hans ExceUence, Herr Grefven och
Landt Mar skalken, tillkännagaf val vara af
nöden till förstärkande af Constitutions-
jatnt OeconomieUtskotten. Till Constitu-
tionsUtskottet fordrades 14 °ch till Oeco¬
nomi eUts kottet 18 Ordinarie Ledamöter^
och torde hända 4 Suppleanter. Herr
Landt Marskalken hemställde, om icke
till tide as vinnande dessa val, hvilka skul¬
le företagas nästkommande Tisdag den 25
Den 23 Juli. e. m.
dennet klockan 5 eftermiddagen, kunde ske
vid samma upprop, så att hvar och en in¬
lemnade tvänne Valsedlar, uti två olika lå¬
dor, och att utanpå hvarje Sedel kunde
skrifvas till Cons tit u tion sUt skot tets förstär¬
kande -eller till OeconomieUtskottets för¬
stärkande.
Bifölls.
Likaledes hemställde Herr LandtMar-
skalken, om icke, då aila Utskotts, utom
Stats- samt OecoaomieUtskottens, handlin¬
gar böra till Riddai husArchivet inlemnas,
enahanda beslut vid denna Riksdag, soin
vid åtskilliga andra, kunde fattas, att näm¬
ligen Riksdags-vedergällningarne tili Ut1
skottens Secreterare och Cantzlier ej förr
utbetalas, än de med RiddarhusSecretera-
rens qvitto kunde styrka, att handlingarne
i ordning satte och inbundne blifvit till
RiddarhusAnchivet aflevererade.
Bifölls.
Upplästes Bevillningsutskottets sedan
förlidne gårdag på Bordet hvilande Memo¬
rial af den 21 dennes, angående anmodan
till Lagutskottet, att inkomma med för¬
lag till den förändring i Borgenärs-Eden
Den Gj Juli e. m.
vid Concourser, hvartill Proiectet till Be»
villnings Stadgans 2 Art. 6 §. i mom. för¬
anleder.
Remitterades till Lagutskottet.
Justerades följande
Utdrag af Protocollet, Ballet i Hög»
lofl. Riclderskapels och Adelns
Plenum den 17 Juli 1815.
S. D. Vid förnyad föredragning af
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskot-
tets Betänkande af den 26 sistlidne Maj,
angående HusbehofsbränvinsBränningen samt
Utskottets under den 8 Juli afgifna utlåtan¬
de öfver dervid gjorda anmäikningar, stad-
rade Höglofl. Bidderskapet och Adeln uti
följande beslut:
irsta Punkten af det försra Betänkan¬
det. Biföllos första och andra momenten
af det sednare utlåtandet.
2:dra Punkten bifölls; jemte 5:dje och
4:de momentema af svaret; och för öfrigt
gjordes den tilläggning i afseende på utlå¬
tandet om sådana pannor, hvilka sedan hat¬
ten blifvit påsatt kunna fyllas, att desam¬
ma till bruk och nyttjande böra föibjtidas,
såvi»
V. 2. Den 23 Jall e. m. ll^9
saVida hela haltens rymd -icke uppgifves
t>il bränning och med pannans kannetal in¬
beräkna s, hvarvid det sammanslagna kanne-
lummet likväl icke får öfverstiga hvad mot
hemmansvärdet svarar, cch hvad för en
nanna högst ar tillåtet.
Å. XD
7:dje Punkten. Bidderskapet och Adeln
förklaradn sig icke kunna antaga den för
Städerna tillstyrkta Bränningsrättighet, och
Eloide härvid det tilla'22, att dess yttran-
■ IT f '.'O' J
<ie, huruvida BranvinsBränning i Städerna
kunde upplåtas till allmänna MagazinsDi-
rectior.en, skulle uppskjutas intill dess Sär¬
skildta Utskottets Betänkande, i den del som
härmed ager gemenskap, varder föredraget.
jule Punkten af Betänkandet bifölls.
5:te Punkten bifölls, jemte 6:te momen¬
tet i svaret.
6:te och 7:80 Punkterna biföllos med
de förändringar och tillägg, som innefattas
uti jule, 8, 9, 10 och n:te momenterna
af svaret.
8:de Punkten bifölls med det uti i~
momentet i svaret gjorda tillägg.
Ridd. o. Ad. Tr*t.
147 148
1170
Deri 23 Juli e. m.
gide Punkten. Den i ny momentet
af svaret häruti gjorda förändring bifölls.
10:0 Bifölls, jemte hvad Utskottet i
sammanhang dermed uti svaret anfört. Ut-
Supra.
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög-
1 o fl. Ridderskapets oth Adelns
Plenum den 22 Juli 1815.
S. D. Efter förnyad föredragning af
StatsUtsknttets den 20 dennes första gången
upplästa Betänkande af den 18 nästföregå¬
ende, i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Skrifvelse af den 6 Juli, angående den ut¬
ländska gaddens indragande och inlösen, och
då Höglofl. Ridderskapet och Adeln lemna-
de sitt bifall till StatsUtsknttets deruti
gjorda tillstyrkanden, ansåg sig Ridderska¬
pet och Adeln, intagne af den tipprigtiga-
ate underdåniga vördnad öfver de välgöran¬
de och visa åtgärder, hvarigenom, medelst
de mest betydande egna försakelser, Hans
Majit Konungen och Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen skänkt Nationen den, sanno¬
likt på lång tid. eljest icke till väntande,
förmågan, att utan StatsVerkets synnerliga
betungande afbörda sig ofvannämnda gäld,
böra inbjuda sina respectiva MedStänder
tili instämmande i det beslut, att genom
en Stor Deputation, anförd af Herr Landt-
Den 23 Juli et m.
Marskalken och Herrar Taleman, inför
högstbemälda personer frambära gärden af
Riksens Ständers tacksamhet; samt att vid
samma tillfälle, under åberopande af sam¬
ma vishet och kraft, som inom ett öfver all
förmodan kort tidelopp beredt Riket sjelf¬
ständighet och aktning, Riksens Ständer
må vara tillåtet, inför Hans Majit yttra
den förhoppning de hysa, att när ett nytt
Riksmöte samlar dem inför Thronen, de då
måtte få betyga en lika varm och under¬
dånig glädje att se Rikets inhemska Närin¬
gar fullkomligen upprättade ifrån den min¬
dre gynsamma belägenhet, i hvilken de ge¬
nom den förflutna tidens af händelserna ound¬
vikligen påkallade politiska skiften blifvit
försattei anhallandes att framdeles få Hans
Majits visa pröfning underställa de medel
Riksens Ständer ansett kunna dertill bidra¬
ga. Ut Supra.
S. D. Föredrogs åter ConstitutionsUt-
skottets den 14 Juli första gången upp¬
lästa, och den 17 derpå följande å nyo för
hvilanda förklarade Memorial af den 13 i
Samma månad, och lades till handlingarna
i hvad sorn rörer decharge för StatsRädet,
samt bifölls i hvad angår de deruti före¬
slagna underdåniga anmälningar tjähKongl.
Majit. Ut Supra.
S. D. Efter inhämtad underrättelse
att det Väll oil. Borgar eStåndet och det Plog-
:i72
Den £3 Juli e. nu
vördig» Prés!Siandet förklarat si» icke kon*
lia till hufvudsaklig pröfning upplaga Lad¬
och OeccnomieUtskottens gemensamma
Betänkande af den 4 Juli, angående en ut¬
vidgad Näringsfrihet, beslöt IJöglofl. Rid-
derskapet och Adeln att medelst öfverlem¬
nande af berörda Betänkande, detta mål,
såsom ett Ridderskapets och Adelns en-
skildta Besvär, och uttryckande Ståndets ön¬
skan, till Kongl. Maj:ts Nådiga och sorg-
fäliiga pröfning och beslut i underdånighet
öfverlemna; och skulle detta Ridderskapets
och Adelns beslut vänligen meddelas det
Hedervärda BondeStåndet, som genom Pro-
tocollsUtdrag af den 7 dennes förklarat sig
villja, i fall af ofvanberörda, nu mera in¬
träffade händelse, på lika sätt med Bidder-
skapet och Adeln della mål diffnitivt be¬
handla. Ut Supra.
S. D. Föredrogs ConstitutionsfTtskot-
tets Memorial af den 20 dennes, med ti 11-
kännagifvande af skiljaktigheten Riksstån¬
den imellan, i afseende pä den föreslagna
förändringen i 4 §• RegeringsFormen, enär
irenne Stind antagit uttrycket Frälse och
Ofrälse Män, och ett Stånd uttrycket in-
födde Svenske Män: och då Höglofl.
Ridderskapet och Adeln ickeansäg sig kun¬
na frångå sin till godkännande af detta
sednare uttryck yttrade tanka, bie f målet
till ConstitutionsUtskottet, förstärkt till ett
Den 25 Juli <?. m.
1173
antal af 20 personer af hvarje Stabel, öf-
verlemnadt, till den påföljd 56 §. Rege-
ringsFo-rmen Stad »ar. Ut Supra.
Utdrag af Protocollel, hållet i Hög¬
lo fl. Ridderskapets och Adelns
Plenum den 23 Juli 1815.
S. D. Beslöt Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, i likhet med hvad tillförene
skett, att arfvodena åt Utskottens Secre¬
terare och Canzdister icke böra tili dem
utbetalas förr än genom PuddarhusSecrete-
larens quitto intygas, att Utskottens P10-
tocoll och Handlingar, i ordning satta och
inbundna blifvit till Fiiddarhuset aflem-
nade: gällandes sädant likväl icke i afseen¬
de på Banco- och StatsUtskotten, hvilkas
Handlingar icke i RiddarhusArchivet för¬
varas. Ut Supra.
S. D. Beslöt Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, till påskyndande af författandet af de
Expeditioner, som öfver Riksens Ständers
beslut böra uppsättas, och då öfver flera
mål af de respectiva Stånden olika beslut
blifvit fattade, hvaraf en del förfalla, an¬
dra kunna af Stånden sjelfva sammanjem-
kas, andra åter genom nämnd måste af gö¬
ras, hvart och ett Riksens Ständers Utskott
skulle anmodas att undersöka förhållandet
med besluten öfver de ifrån dem utgifna
Den 23 Juli e. m.
Memorial och Betänkanden, och i de t fall nå¬
gon jemkning vore möjlig och af nöden,
eller målet till nämnd måste hänskjutas, så¬
dant till vederbörlig åtgärd hos Riksens
Ständer skyndsammast anmäla: förmodan¬
des Ridderskapet och Adeln, att de öfriga
respectiva Stånden skulle finna lämpligt,
att i detta beslut instämma. Ut Supra.
Ilerr Nordencreutz, Jacob Magnus,
uppläste följande:
Vid de i gårdagens förmiddags-plenum
Ilar förefallna deliberationer om Götha Ca¬
nal, tyckte jag mig finna denna fråga redan
af förberedda omständigheter vara kom¬
men allt för nära gränsen af tvänne vådli¬
ga ytterligheter, som vore den ena, att detta
utsträckta företag, hvilket med mera eller min¬
dre grundliga skäl och fullständig kännedom,
likväl utaf större delen af Svenska allmän¬
heten med val vill ja anses, blefve i detta
första fall blottstäldt för omöjligheten att
kunna vidare fortsättas i brist af medel,
dem man så träget vill åtkomma endast af
Bankens tillgångar; och å den andra sidan,
i händelse af medgifvande härtill, och en
alltför oinskränkt undergifvenhet för Canal-
Bolagets ytterliga fordringar, skulle åter
uppoffring af ej mindre än tre Millio¬
ner Riksdaler göras, hvaraf financiella för¬
hållandet, i sammanhang med fortsättningen
Den 25 Juli c. m.
af Götha CanalDisconts så ögonskenligt
skadliga Lånoperationer, som slutligen skul¬
le insnärja Rikets invånare och alia närin¬
gar uti ett ganska vådligt CreditSystem,
samt sluta med att sätta större delen af
nation i ett direct beroende utaf Götha
CanalDissont, och med detsamma försatta
en dryg del af vår Svenska Jord i denna
Directions händer. Huru bekymmersam
denna ställning måste förefalla hvarje upp¬
lyst och redlig medborgare, finnes lätt, di
nu ett beslut i detta grannlaga ämne in¬
nan Riksdagens nära annalkande slut må¬
ste tagas utaf våra Ständer, som uppå fy¬
ra särskildta rum i samma ämne skola be¬
sluta, utan att äga nog rymlig utväg att
kunna med CanalBolagets Direction jemka
och dagtinga på så billiga grunder, som
med Rikets inskränkta tillgångar och vår
penningställning borde sammanstå. Med
uppmärksamhet och bekymmer har jag i
tankan följt hela ledningen af detta med
särskildta penninge interessen så inbundet
sammansätta ämne, och trott mig häruti
ännu kunna hoppas vidtagandet af en ut¬
väg, den jag i sakens närvarande ställning
anser vara den enda möjliga att förlika de
eljest härutinnan så vidt från hvarandra
åtskiljda meningar ; och denna utväg
utber jag mig att vördsammast få un¬
derställa Högloifl. Ridderskapets och Adelns
upplysta pröfning.
Den 25 Juli e. m.
Ingen torde bättre än jag härvid be¬
höfva anhålla om Riddersfcapets och Adelns
öfverseende nied ofullkomligheten uLi in¬
förandet af ämnet. Ändamålet är vig:igt,
mitt uppsåt att bidraga till det nyttiga är
rent, men mm framställningsgå fva icke öf¬
vad. Jag vågav dock hoppas att Ridderska-
pet och Adeln, med afseende på saken och
på min vhlvillja, icke nekar mig dess berne¬
lia uppmärksamhet.
Om Götha Canals påstådda och till
en del medgifna nytta är nu egentligen ff-ke
fråp.ä, sedan den koslat Millioner. Om dess
O ’
Vet kslällbarhet med Sveriges tillgångar be-
f vinäs af manga, kan likväl nedlägg:-odet
ai arbetet på än outredda anledningar icke
beslutas. Ännu en kraftyttring måste göras,
Och derefter, under en fortsatt pröfning,
arbetet antingen framgå tili sin fullbordan,
elter för evigt stadna. Vore företaget äf-
veti blott en ädel tankas öfverdåd, det jag
ej vill tro, så måste det dock limm med
några millioners uppoffring styrka?; ty na¬
tional andan fordrar det, oell alff motstånd,
rbrh ledde till afbrott af Götha Canal ar¬
bete i härvarande stund, blottställde kan¬
hända sina upphofsman för samtids och
Mférverffls ogillande, det ingen, sora ville
häfva sitt namn och rykte i helgd, skulle
viilja underkasta sig, och de noggrannaste
undersökningar rörande Götha Canals nytta
Den 25 Juli e. m.
1177
och verkställbarhet skulle i sakens närvaran¬
de läge blifva obevisande. Erfarenheten,
endast den säkra erfarenheten mäste
då gitva resultatet. I händelse för¬
söket misslyckades, fick man trösta sig: der¬
med, att föresatsen varit ädel och stolt, ett
sannt uttryck af Svenska nationallynnet;
att arbetskostnaden stadnat inom Landet,
och att någon del af Canalen till Sfventyrs
kunde blifva i framtiden så begagnad, att
den underhåller sig.
Au Canalarbetet skall fortsättas, an¬
tager jag således för alldeles afgjordt; men
då CanalDirectionen synes vara i osä¬
kerhet, huruvida Actieägarne vidare vill ja
fortsätta sina än återstående inbetalningar,
då inga tvångsmedel mot dem kunna använ¬
das; vände'r Direction deremot all sin kraf¬
tiga inflytelse på erhållande af Bankens
biträde. Vid allt motstånd härvid fram-
sättes såsom en tvingande omständighet,
att så vida intet det äskade penningebi-
trädet erhölles, så skulle med all visshet
Actieägarne godvilligt uppoffra deras redan
gjorda 40 ProCents afbetalning, och upp¬
höra med allt vidare penninge tillskott.
Som nu denna önskan, eller säkert
bristande tillgång af de hos Actieägarne
innestående 60 ProCent af teckningssumm?n,
till ett belopp af i,884>72° Rd., utgör e-
gentliga grunden eller orsaken till den så
1 *78
Den 23 Juli e. m.
tidigt framkomna begäran om publikt pen-
ningebidrag till Canalbyggnaden; så vore
det visserligen det mindst kostsamma sätt
för Banken, att nu biträda Götha Canal, om
Banken, i Stället för en direct utbetalning
af två och en half eller tre Millioner
Riksdaler, utan säkerhet för hvarken Ca¬
pital eller Renta, för det närvarande stad-
nade vid den åtgärden, att garantera Canal-
Bolaget de än innestaende 60 ProCent af
Actierna, på det sätt: att så snart någon
enda, flera, många, eller till äfventyrs alla
Actierna genom eftersatt infordrad succes¬
siv inbetalning vore förfallna, skulle Ban¬
ken åtaga sig sådana förfallna Actiers inlö¬
sande, medelst de successiva inbetalningar,
som, härifrån att räkna, kommo att infordras;
dock utan förbindelse att för de redan ut-
gifna 40 ProCent lemna någon ersättning;
hvilket utgjorde tillskott af Actieågarne
i alla fall blefve en ren förlust för dem, an¬
tingen de utaf bristande förtroende till
Verket godvilligt upphörde att betala, el¬
ler någon af penningeförlägenhet nödsaka¬
des göra denna uppoffring. Sedan dylika
Actier redan voro förfallna, gjorde det väl
förra ägarne lika mycket, om samma A-
clier upplefde i Bankens ägo, eller om de
blefvo genom uraktlåten inbetalning i alla
fall dödade för deras innehafvare. Följden
af denna anstalt skulle då ofelbart blifva,
alt ingen brist kunde uppkomma i fulla
Den 23 Juli e m.
1*79
teckningssummans belopp på de återståen¬
de 60 ProCents inbetalnmg af Actierna,
eller 1884.720 R:d. , då deremot den för¬
bindelse som BancoUtskottet vill fästa Ca.
nalDirectionen till, såsom ett oundgängligt
Aulkor för Bankens bidrag, nämligen Acti-
ernas successiva och oafkortade inbetalning,
icke af CanalDirection kan fullgöras, då
denna inbetalning är så alldeles frivillig å
Actieägarnes sida, att det både nu och intill
sista ProCenternas inbetalning, alltid står
innehafvarne af Actier öppet, att antingen
betala de fordrade Procent, eller att, med
uraktlåtenhet häraf, uppoffra sina förut re¬
dan gjorda inbetalningar När, efter Ban-
coUtskottets Betänkande, fulla inbetalnin¬
gen af Actiernas belopp skulle utgöra vil¬
koret för Bankens blifvande bidrag, det
CanalDirection väl icke ville afhända sig,
så blef ju samma Direction nödsakad att,
af dess egna under händer hafvande me¬
del, sjelf betala de återstående ProCen-
ten på Actierna, när Actieägarne i deras
betalningsskyldighet brusto, och Bolagets
samfälda Cassa derefter blifva Aciteägare,
genom användandet af byggnadsmedlen till
Actieprocenternas betalning. Härtill skul¬
le då Direction stundom behöfva tillgripa
de redan från Banken erhållna medel, för
att göra sig berättigad till än vidare bi¬
drag; med ett ord, de medel, som af Ban¬
ken erhållna, voro ämnade till Verkets
2 igo Den 25 Juli e. m.
byggnad, bl efvn i mer eliev mindre man
nödiga att användas till betäckande af bri-
stande inbetalningar 'fö v Actierna. I händelse af
Bancolltskottets framställda alternativer koni
CanalDirection att. för Bankens penningar
blifva lill större eller mindre del för ge¬
mensam räkning Actieinnehafvare, utan
att Bankens säkerhet härigenom, för sina
ntgifna Capitaler, ellar renta dera, hade
vunnit det ringaste. De Actieägare åter ,
som antingen af fri vilija eller oförmåga
upphört, att betala på deras Actier, voro
dock i alla fall skilda ifrän all ersättning
för deras utgifna 4o ProCent, antingen Ca¬
nalDirection tving* des af sina förbindelser
till Banken att S dem betala återstoden,
eller Banken sjelf förbehöll sig att dire-
cte få genom sådana inbetalningar göra sig
till innehafvare af dessa eljest förfallna A-
ctier; hvilket utgör den af mig nu förttslag-
na åtgärd.
Ändamålet att få ut hela beloppet för
Actierna vunnes genom detta mitt project,u-
tan att förfördela Actieägarne för deras ut¬
gifna 4° ProCent Lill någon annan skada, än
den de i alla fall skulle vidkännas, om Canal
Bolagets byggnadsfond nödsakades af dess
medel åtaga sig den återstående inbetalnin¬
gen. Följden af min här föreslagna anstalt
blefve äfven den, att Banken, genom sin
utaf Actiebetalningen tillflytande rätt, agde
Dm 23 Juli e. m.
1 1 31
i mån af de salu idasig ti I lös ta Actiers pennin-
gebelopp, en ägande andel i CanalBolaget,
och kunde då för siria Actier rösta och be¬
sluta inom Bolaget, medverka till Dire-
cteursval, erhålla 5 ProCent på sina utlagda
penningar, lika så val som andra Actiein¬
nehafvare, och dess medel blefvo då intet
satte under andras och eri enskild stiftelses
så omedelbara styrelse, att Banken ju icke
ägde delaktighet i disposition af dess eg¬
na medel.
Igenom denna garantie och blifvan¬
de åtgärd å Bankens sida, ägde CanalDi-
rection åtmindstone för fem arbetsår, ifrån
detta att räkna, en så säker och tillräck¬
lig byggnadsfond, att vidare bidrag inom
den tiden’ af allmänna medel icke behöf-
des; ty med en årlig insättning af 12 Pro¬
cent, på två terminer af 6 ProCent
hvardera gången utaf Artiebeloppet, inflö-
to de återstående 60 ProCent på dessa fem
år, med nära 572,000 R:d. årligen. Då
härtill hoplägges den af CanalDisoonten
påräknade årliga vinst af 120,000 R:d>,, af-
kastningen af Forsviks redan färdiga sluss
jemte den af Bolagets öfriga verk och e-
gendom, så uppkom häraf en årlig till-'
gång af 500,000 R:d. eller trettio tunnor-
Guld i Banco, att hvarje år till Canaibygg-
nad använda under da närmast föreståen¬
de fem år.
Den 23 Juli e. m.
Inom denna tid af fem år äger ju
Riksens Stander ätt ofelbart sa rom an ko ni¬
ma, och kunde då, sedan två och en half
Millioner Riksdaler än vidare blifvit an¬
vände på Canalbyggnaden, nied desto me¬
ra säkerhet utrönas, huruvida Cänalarbetet
blefve med fördel möjligt att fortsätta, då
vidare penningetillskott val icke uteblifva.
Samma anspråk CanalBolaget nu gör sig
uppå penningebidrag af allmänna medel,
i stöd af 1809 och 1810 års Riksdagsbeslut,
att med möjliga och skäliga bidrag af Sta¬
ten blifva understödd, ägde ju Bolaget äf¬
ven då lika rätt att anföra, och det alltid
bindande skälet som uppkommer utaf ned¬
lagd kostnad, hvilken vore spild, i händel¬
se utaf arbetets afbrott, blefve ju efter
fem års förlopp, utaf två och en half Mil¬
lions än ytterligare öfvervägande kraFt.
Uppå Riksens Ständers fullkomliga välvillja
för Canalbyggnaden, vid nästa Riksmöte,
kan så mycket mindre tviflas, sorn intill den
tiden Canalarbetet kan vara så nära fram¬
skridet, att alla hitintills uppkastade tvif¬
velsmål och farhågor om möjligheten af
fullbordan, genom vunnen erfarenhet och
ett stort närmande till föremålet, då kom
att göra den säkraste vederläggning emot
alla möjliga inkast.
Bankens åtgärd, genom denna af mig
föreslagna garantie, kan aldrig ådraga en
Den 23 Juli e. m.
n83
större utbetalning än de ofvanförmälda
377,000 R:d. årligen, som endast i det
fallet till ett så högt belopp kundo uppgå,
om hvarenda Actie på detta sätt skulle af
Banken öfvertagas, i följd af Actieägarnes
samfälda uraktlåtenhet att vidare göra nå¬
gon inbetalning, hvilket dock intet är att
förmoda; men jag föreställer mig likväl,
att ett icke ringa antal Actieägare, af
misstroende till Canalens möjliga fullbor¬
dande, upphörde med vidare inbetalning.
Följderna af mitt förslag blefvo i sin
Utveckling många, och, såsom jag förestäl¬
ler mig, till det allmännas båtnad och
Bankens säkerhet, af flerfalldig tillämpning;
men hvaröfver jag icke vågar nu vidare
utbreda mig, och dermed trötta Ridderska-
pets och Adelns tålamod. Jag kan dock
icke lemna obemäld en biafsigt, jag här¬
med äger , som vore att då den af
BancoUtskottet omförmhlda årliga utbetal¬
ningen af Banken till CanalBolaget, till ett
belopp af 300,000 R:d., icke kom att utgå till
Götha Canal, så kunde nu i det stället
samma årliga penningeförsträckning af Ban¬
ken göras till biträde för Åkerbruket, ge¬
nom tillökning på den anslagna fonden för
fastighetslån på Landet, och detta årligen
med 300,000 R:d. intill nästa Riksdag.
Det skulle kunna anses vara inconse-
quent a£ mig, alt efter yppad betänklighet
i ’84
Den 23 Juli e m,
emot utg ifvan tift t af de begärda 300,000 Ful.
ur Banken ärligen lill CanalBolaget, stad¬
na vid samma susi mas föreslående utbetal¬
ning i annan väg, och anda dertill en blif¬
vande möjlig* inlösen af Canal Bolagets
arti er lill ärligt belopp af 577,000 R:d.
Detta mäste förefalla många alldeles mot-
stridande; och det är angeläget häröfver
förklara mig, sorn jag vill i korthet göra,
med anil-,dian om afseende på den ålit för
olika säkerhet Banken kom att äga- för
dessa dubbla utbetalningar i olika ändamål,
vmder de påföljande leni år efter milt för¬
slag, och hvad nen hade att förvänta förde
i fråga safta 500,000 R:d. årligen till Canal-
Bolaget, hvarför alldeles ingen säkerhet
är tillbuden, och der aila stigler på dessa
medel endast visa denna Bankens utgift,
såsom en nödig uppoffring för ett önskadt
ändamål; då deremot genom mitt förslag
Banken blef ägare både af CanalVerket och
dess Discont, i samma män sorn den fick
tillösa sig Bolagets Actier, och ägde således
härigenom en säker och god valuta för sina
utgifna penningar. Ilvad åter de af mig
föreslagna 500,000 R:d. alt i ombytt ända¬
mål utgå, icke till CanalBolaget, ulan så¬
som tillökning i fonden för fastighetslån
på Landet skulle användas, så ägde ju Ban¬
ken derföre säkra hypothck, och igenom den
ärliga tvä pruCents afbetalningen utom r.en-
tan j
V. 2.
Dtn 23 Juli e. ni.
tart en säker utsigt till utbekommande af
Siria penningar.
Jag vill ock fråga, hvilket en enskild
penningeman heldre skrilie välja, antingen
att på en osäker speculation använda 500O
R:d., der ingen vinst, men probabel för¬
lust vöre att vänta, eller emot bergfast
säkerhet utlåna 7000 R:d.?
Om,dessa tankar skulle synas förtjena
Höglo fl. Ridderskapets Och Adelns bevågmt
afseende, utber jag mig, att detta mitt ut¬
låtande måtte få åtfölja äterremissen af
Stats- och RancoUtskottens Betänkande,
Grefvé von Platen, Baltzar Bogislaus:
Sotn jag förutser att snart en discussiori
öfver ämnet i hela sin vidd förestår, och intet
har något emot att de anmärkningar vid
Utskottens förslag till biträde for Götha
Canal, en värd Ledamot nu gjort, åtfölja
äterremissen, så får jag endast dervid
göra några påminnelser; uppgjorde Galculer
visa tydligen, alt de blifvit uppställde utan
tillräcklig kännedom af den arbetsplan,
sorn ligger till grund för Utskottens Beräk¬
ningar, äfvensom Bolagets skulder och
öfriga förhållanden. Att alltså anslagen i
aila fall otillräcklige, blifva det ännu mera
härigenom; vidare får jag nämna, att om
llidd. o. Ad. Brot. i49. 150.
Den 03 Juli e. m.
någon Actieagare uteblir med inbetalningen,
så hemfalla i följd häraf dess Actier till
Bolaget, och äro dess egendom, hvaröfver
vi här alltså ej lära kunna disponera, men
det ges dock ett sätt att komma till den¬
na dispositionsrätt; den af Directionen
å Bolagets vägnar föreslagna inlösen af den
uti Verket redan nedlagda summa, emot
erhållandet af hela Verket med alla till¬
hörande effecter, rättigheter och skyldig¬
heter.
Friherre Boye, Ludvigr Jag utbeder
mig att, i anledning af Öfverste Lieutenanten
Nordencreutz’s Memorial, hvars goda af-
sigt jag visserligen värderar, få erinra, det
Bankens fördel måste bestå uti, att för Ca-
nalVerket utgifva ju mindre penningar, ju
bättre; men dermed synes Herr Norden¬
creutz^ Motion icke öfverensstämma. Att
de 1 Million 800,000 R:d. Banco, som ännu
fela uti Actieägarnes teckning, skulle af
Banken utgöras, anser jag alltid vara min¬
dre fördelaktigt, än om betalningen utgjordes
af Actieägarna sjelfva, och jag förblifver allt¬
så af den tanka, att man snarare bör vid¬
taga sådana anstalter, att Actieägarne bibe¬
hållas vid hågen att kjelfve fullgöra deras
teckning. Att da Actieägarne upphört beta¬
la, och deras Actier, i alla fall, derigenom
för dem äro dödade, det kan vara dem
likgiltigt, om Bolaget eller Banken vidtager
Den 23 Juli e m.
deras rätt, det inser jag nog; men jag
skulle likväl tro, att Lagstiftande inagten
aldrig borde begagna någon fördel, som
hade uppstått i och med enskilda perso¬
ners förlust, förorsakad af Conjuncturen.
Ilerr Påhlman, Otto Fredric: Med
uppmärksamhet har jag afhört Herr Öfver¬
ste Lieutenanten Nordencreutz’s anförande,
och deruti funnit ett förslag, som jag på
det bogsta för min del vågar tillstyrka,
nämligen alt de Actier, för ' hvilka vidare
inbetalning uteblifver, må tillfalla Banken,
mot vilkor att de återstående inbetalriin-
garne fullgöra. Delta tycker jag i dubbelt
afseende vara nyttigt, först och främst
emedan CanalBolaget härigenom kan med
full visshet påräkna hela den tecknade
summan, och sedan synes mig, att då Staten
eller Banken gör så betydliga bidrag till
Canalarbetets fortgång, den är närmast att
få ärfva de 4° FroCent, som genom för¬
summad inbetalning frångå förra ägaren.
Häremot har blifvit yttradt, att endast Ca-
nalDii ectionen äger öfver sådana förfallna
Actier disponera. Ett sådant påstående
tyckes bevisa, att det vore för CanalBolaget
förmånligt, om många Actieagare upphörde
med vidare inbetalning, hvilket åter är
motsägelse af hvad Götha Canal Directeurer
vid flera tillfällen yttrat, då de såsom ett
betydligt hinder för Canalarbetets fortgång
ngg Den 23 Juli e. m.
framställt den befarade händelse att många
Actieägare skola heldre välja förlusten af
redan inbetalda 4° ProCent, än fortsätta
inbetalning af de återstående Co ProCenten.
dag ser således ingen våda för Bolaget vid
antagande af ett förslag, som försäkrar det
om erhållande af hela den tecknade sum¬
man.
För öfrigt, då fråga nu endast är om
remiss af Herr OfversteLieutenanten Nor¬
dencreutz^ Memorial, anhåller jag vörd¬
samt, att Herr Grefven och LandtMar-
ikalken derå täcktes göra proposition.
Herr Grefve von Platen, Baltzar Bo¬
gislaus: Efter Herr Påhlman funnit motsä¬
gelser i hvad jag yttrat, så får jag upply¬
sa att helt annat är inbetalningen af de ännu
återstående 60 ProCent å .Actierna, som en
hvar Actieägare får göra-,efter behag, och
de redan inbetalda 4° ProCent, som göra
Canalen till Bolagets fgqpdom, hvaröfver
det har rätt att disponera, och lärer an¬
komma på omständigheter, huru denna rätt
begagnas om antingen det vill realisera
denna tillhörighet eller fortsätta. Uti ett
sådant förhållande finner jag för min del
ingen motsägelse. t
Herr Nordencreutz’s Dictamen , tilli¬
ka med allt hvad i anledning deraf nu
Den *3 Juli e. m.
”8»
blifvit yitradt, skulle åtfölja aterremissen
af frågan om understöd för Götha Canal-
Verk.
Föredrogs och lades på Bordet följan¬
de från StatsUtskottet inkomna Betänkaa-
den, af den 21 Juli.
1:0 Angående Revision af 1808 och
1809 arens krigsredogörelse, samt Riksens
Ständers deltagande uti Öfver-Revisioneu
af sednare Krigsårens räkenskaper.
2:0 I anledning af några utaf Riksens
Ständers Revisorer, år 1813, väckta frågor,
rörande redovisning för StatsVerkets me¬
del. 1
3:0 Angående anslag af medel till all¬
männa Arbets- och Correctionshus; yttrant
des sig Utskottet, uppå anförda grunder,
icke härtill kunna något särskildt anslag till¬
ityrka.
Upplästes ifrån de öfriga Respectiva
Stånden ankomne Protocollsötdrag; från
Högvördiga PrestStåndet, af den 2 Juli,
om bifall till StatsUtskottets Betänkanden,
angående 1:0 lönetillökning för penning-
*»9*
De* 23 Juli e.
löntagande Civilo Embets-och Tjenstemän,
Q:o Sökt an lag för Taffelpenningar för Pre-
sidents-Embetet i Kongl. KammarRätten,
jemte 5:ne JnstitieRåds ansökningar att
vid afskedstagande^ efter 70 år, få behål¬
la jemte lönen afven TafFelpenningarna så¬
som Pension. 5:0 Utgifning från Riksgälds-
Contoiret af sä kallade större Creditsedlar.
4:0 Ersätt tu ing för Mantals-skrifvareprovi-
sion i Örebro Län 1813; till BancoUtskot-
tets Memorial, rörande Bankens deltagan¬
de i Östers) jC impagniet; till Lag- samt Oe-
conomieUtskottsn, angående: x:o Anlägg¬
ning af Svanshamrar m. m. 2:0 FattigPro-
Centen af Sterbhus, 3:0 'Allmogens rättig¬
het att i Städerna få försälja sina varor
äfven i öppna bodar och Stånd. 4:0 Ström-
rensningar m. m.; till OeconomieUlskottet
angående: 1:0 Indeldta Piegementernas be¬
kläd
nadssätt. 2:0 Ett Stats-Sjö-Assurance-
Contoirs inrättande i Stockholm. 3:0 Riks-
dagsrelätioners infordrande. ly.o Väckt
fråga, huruvida någon Embetsman borde
kunna äga rättighet att förbjuda Invånarne
i en ort, att hvar som heldst inom Riket
söka arbete. Om instämmande uti Bor-
gareStåndets tillägg till lemnadt bifall åt
QeconomieUtskottets Betänkande om rät¬
tighet för Allmogen att obehindradt söka
sig arbete, att nämligen de dem till Rese-
pass tjenande Prestbevis måtte författas ef¬
ter ett visst formulair, och att en Nådig
Den 23 Juli t. in.
1191
författning skulle i underdånighet begäras,
till stadgande af hvad, efter särskilda Lands¬
orters olina behof och omständigheter, i
sådant afseende iakttagas borde. Om in¬
stämmande uti BondeStåndets beslut, att
tillökningen uti de Kongliga och Furstliga
Hofvens Stats-Summor mätte taga sin bör¬
jan ifrån den x Januari detta år, och för
Hennes Kongl. Höghet Prinsessan fortfara
intill dess Hon återvunnit sina fordna in¬
komster från Stiftet Quedlinburg. Af
den 3 Juli, om bifall till BancoUtskottets,
i anledning af StatsUtskottets projecterada
finananceplan, afgifna Memorial, i hvaå
detsamma rörer hufvudsaken eller Bankens
urgamla egenskap af en Lane- och Circu-
lations-Bank, samt rättighet till Discontrö-
lelsen i Riket, dock ined förbehåll, att
framdeles vidare få yttra sig öfver detta
ämne. Om gillande af Redactionen a£
de ändrade §§:na i Grundlagarna, jemte be¬
slut att låta bero vid Ridderskapets och
Adelns mening att 28 §. RegenngsFormen.
borde förblifva oförändrad vid sin förra
lydelse. Om bifall till följande Betänkan-
den från BancoUtskottet, angående: 1:0
BancoFullmägtiges, samt Bankens Embets-
och Tjenstemäns befattningar. 2:0 Forma¬
tet af 2 Riksdalers Banco sedlar m. m. 3:0
FilialDisconter, privatas assignationer och
3 ProCentssedlar. 4:° Yrkad afskrifning
af Bankens fordran hos Statsverket, använ-
j?ga Den 23 Juli e. rn,
dandet af Bankens vinst till det allmännas
pa<:n, samt uppgifvande af Bankens årliga
I 'kslut. 5:0 Upphörande af införseln i
Majoren Forbes’ och Krigs Fiskalen v. Schee¬
le* loner, för Bankens arniel i Celsitigska
Concoursniassan, 6:o Län för uppförande
al ett nytt Gymnasii- och Scholehus i
Skara, 750 Förslitna Sedlars utbyte; från
Bevillningsutskottet, angående: 1:0 Post-
Taxans förhöjning. 2:0 Sjötullsafgifterna.
5:0 Indragning af Landttulls ersättning på
inhemsk tillverkad Tobak, 4:o Beqvämli-
gare Postgång ä Landet. 5:0 Frihet frän
Landtlullsersattring för öppna och däcka-
de håtar. §:o Aflöning för Utskqttejts yt¬
terligare antagna 4 Canzdister och discre¬
tion för OfverGommissarien Ek;, från Lag-
Ut kottet, angåepde Allmänna Straff- och
C»rrectionshus. — Af den 4 Juli» om be¬
slut att betyga BancoFulimagtiga och Ver¬
kets Tjensteman Ståndets nöje och tillfreds¬
ställelse öfver deras vitsordade berömvär¬
da utöfning af devas pligter Om bifall till
StafsUlskottets Betänkanden, rörande: 1:0
Sådana 0f. d„ Konung Gustaf Adolph tillhö¬
riga medel, som till RiksgnldsContoiret
skola öfverlemnas. 2:o Aterremissen af
Betänkandet om eftergift af det Yester-
och Norrbottens Läns invånare meddcddta
Län. 3:0 Äterremiss af Betänkandet örn
V,sta HufvudTiteln i RiksStaten, 4:o Ef¬
tergift af Assessoren Tinnerholms Ralance.
Den 23 Juli- tf, m
5:0 de Rotskiften, som varit nyttjade af
Söderhamns GevarsFactories Betjening och
Arbetare. 6:0 Tillökning i anslaget åt A-
cadeinien för de Fria Konsterna rn, ni.
Af den 5 Juli, om äterremiss af StatsUt-
sknttets Betänkande, angående några vid
Bouppteckningen efter Högstsalig Hennes
Maj:t EnkeDrottningen förekomna frågor.
— Om instämmande i Ridderskapets och A-
delns beslut, rörande tillägg i den under*
dåniga Skrifvelsen till Kongl Maj:t, röran¬
de lösen af ProtocollsUtdrag i nedlagda
och förlallna mål, samt angående Boupp¬
teckningars uppvisande, -Om bifall till föl¬
jande Betänkanden från StatsUtskottet, rö¬
rande: 1:0 Anmärkningar vid Utskottets
Betänkande om BytesVerket. 2;o Löfås
Silfververk i Schedvi Socken af Stora Kop¬
parbergs Län; från Lagutskottet, rörande:
1:0 Borgmästaren Barthelsons Memorial
om C01 rectjonsinrättningar. 2:0 Verme-
lands förläggande under Svea HofRatt. 5:0
Lösen för Utslag i anmärkningsmål. 4:o
Sökt förklaring öfver Förordningen angå¬
ende skuldfordrings- och lag*ökningsmäl af
den 28 Juni 1798. 5:0 Anmärkningarna
angående föi höjningen i Nämndemäns Dag-
tractamente. 6:0 Anmärkningarna om ut¬
färdande af Taxa å Lösen för de från Ko¬
nungens Högsta Domstol och CanzliExpe-
ditioner utgående Domar och Resolutio¬
ner, samt berörde lösens antecknande å
Den 23 Juli e. m.
dessa handlingar, från OeconomieTJtskottet,
angående: 1:0 Skogshushållningen vid så¬
dana Bergsmanshemman, som af andra än
Bergsmän inköpas. 2:0 Fyrbåkais anläggande
på den så kallade Östergarnsholmen vid.
Gottland m. fl. ställen. 5:0 Saltpeter-in-
rättningen. — Om beslut att, oaktadt Bon¬
deståndets inbjudning att låta trycka Be¬
villningsutskottets förslag till Bevillnings-
stadga, förblifva vid det förut fattade be¬
slut, att endast Betänkandet öfver grunder¬
na för Allmänna Bevillningens utgörande
borde till trycket befordras och utdelas.
Beslut att låta bero vid ConstitntionsUt-
skottets yttrande öfver granskningen af
Biksens Ständers JustitieOmbudsmans Dia-
rier, under förklarande af Ståndets tillfreds¬
ställelse öfver detta Embetes nitiska och
värdiga förvaltning—Af den 7 Juli, om be¬
slut att låta till nästa Riksdag hvila Con-
stilutionsUtskottets Memorial, rörande 1:0
Tillägg i 81 §. Regeringsformen. 2:0
Tillagg i åtskilliga §.§. af Regeringsfor¬
men, hvilka blifva en följd af Riksens
Ständers beslut om granskningen af Justi¬
tieombudsmannens Diarier. 3:0 Skyldig¬
het för alla inom BondeStåndet, som be¬
bo och äga frälsehemman, att deltaga uti
erläggande af Riksdagsmanna-arfvode för
BondeStåndets fullmägtiga. Om godkän¬
nande af de föreslagna grunderna för All¬
männa Bevillningen, med förbehållen rät-
Den 25 Julii t. Tti
ll9S
tighet att emot Bevillningsstadgan göra an¬
märkningar. Om återremiss af Bevillnings¬
utskottets förslag till Bevillningsstadga,
samt af OeconomieUtskottets Betänkande,
angående GränseTullarna rfiellan Sverige
och Norrige, samt LandtTullsinrättningen
i Riket, och angående förbud mot lö¬
pande Assignationers utgifvande af enskil¬
da. Om bifall till följande Betänkanden,
från StatsUtskottet, angående: 1:0 Sättet
att controllera de till RiksgäldsContoiret
från Länen inkommande Summariska re¬
dogörelser för Allmänna Bevillningen och
öfriga RiksgäldsCoutoirets Fonder. 2:0
Nya Löneanslag för SundhetsCollegii Stat.
5:0 Löneförhöjning för LandtStats Betje¬
ningen. 4:0 Ersättning för Bohus, Carl¬
stads och Elfsborgs Läns invånares besvär
och lidande under sidsta Fälttåget; från
BancoUtskuttet, om begärdta lånebiträden
af Banken för Uddevalla och Götheborg
in. fl. Städe; rfrån Särskildta Utskottet, rö¬
rande: 1:0 Det förslag, att intill des Vex-
elCoursen hunnit falla till Al pari, och
Rikets importer och exporter blifvit åter¬
ställde i jemvigt, all Sjöhandel må upphö¬
ra. 2:0 Fri utförsel af Skånes Natur- o^h
Konstalster; från ConstitutionsUtskottet,
i anledning af Herr Spaldencreutz^ förslag
att åt Riksens Ständers Justitieombudsman
må uppdragas någon Controll deröfver, att
Riksens Ständers beslut uti emanerande
* * 9^* Den 23 Juli et vt*
Författningar ml blifva rigtigt uttryckta*
tn, m.-Om bifall till OecoromieUtskottet®
Betänkande, angående MarkegångsTaxor-
nas upprättande, samt jemkning i Kente-
gifvares och Rentetagares åliggande skyl¬
digheter; dock med undantag af Utskot¬
tets förslag, att de årliga MarkegångsTa-
xorna skola upprättas inom de Fem första
dagarna af November Månad, hvilket för¬
slag af PrestStändet ogillades, anseendes
Markegångssäctningen böra förrättas på den
tid Kongl. Förordningen af den 1 October
1810 utstakar. Af den 11 Juli, om återre-
miss af LagUtskottets utlåtande om förän¬
dring i Domstolarnas antal och organisa¬
tion; af Bevillningsutskottets förslag till
förnyad Charlas Sigilla tas Förordning; af
StatsUtskottets Betänkande om understöd
af allmänna medel till ingifvande af Skrif¬
ten Svensk Botanik. _ Om bifall till föl¬
jande Betänkanden, från StatsUtskottet; an¬
gående: 1:0 Aterremiss af Utskottets Be¬
tänkande om StatsVerkets inkomster och
deras beräkning i RiksStaten intill nästa
Riksdag. 2:0 Medel till Casernbyggnad
i Ystad. 3:0 Prolongation med afbetal-
ningarna på de 2:ne Län, som Hans Excel-
lence Herr Grefve Ruuth i RiksgäldsCon-
toiret innehar ; från ConstitutionsUtskot-
tet, angående förslag til en ny redaction
af Reger i rigs For mens 28:de §.; från Oeco-
^omieUtskottet, angående vissa öfvexklaga-
Dm B* Juli « m.
de svårigheter för BåtsmansRotehållare.
Från ExpeditionsUtskottet; angående Ren-
skrifvai eli jr lp och arfvode för omsorgen
med tryckningen af hvad som vid Riksda¬
gens slut ännu återstår af Bihanget till
RiksStåndens Protocoll. Örn bifall till föl¬
jande StatsUtskottets Betänkanden, angåen¬
de: 1:0 Lindring i Båtsmansindelningen
i Blekinge Län; 2:0 Fortfarande bi¬
drag åt Södertelge Canal. 3:0 Tillökt
anslag för Kongl. Bibliotheket. 4:o Å-
terrenrissen af Utskottets Betänkande,
om tillökning för penninge Löntagande
Embets- och Tjenstemän. 5:0 Mantals¬
skrifvare provisionen i Vermland åren
1812 och 1813. 6:0 Fjerdingsmans aflöning
och deras Boställens indragning. 7:0 Aterre¬
miss af Utskottets Betänkande, otn ^ersätt¬
ning för inquartering, m. m. 8:0 Aterre¬
miss af Utskottets Betänkande, om ersätt¬
ning af den förlust i årlig inkomst, som
Allmänna Barnhusinrättningen i Stockholm
måst vidkännas genom Storfurstendömet
Finlands afträdande. 9:0 Recognitions-sko-
garna. 10:0 Kronohemmanet Lindö. 11:0
General AssistanceContoiret. Om beslut
att låta ExpeditionsUtskottet skyndsamligen
ingifva förslag till Constitutorial för den
utvalda Justitieombudsmannen och hans Sup¬
pleant. Om inbjudning att instämma uti
PrestStåndets anmodan till Expedidohs-
Utskottet, att uppsätta och till justering
« 98
Den 23 Juli e. ro.
föreslå underdånig Skrifvelse till Kongl,
Maj:t, med underdånig anhållan, att Kongl.
Mai;t häcktes företrädesvis anslå nödig
summa till understöd för utgifvandet af
Samlingar i Svenska Historien. Om för¬
bi ifvande vid Ståndets förra beslut, att bi¬
falla StatsUtskottets förnyade utlåtande ef¬
ver PensionsStaten efter Hennes Majit
EnkeDrottningen, oaktadt Ridderskapets och
Adelns inbjudning, att instämma i dess
beslut öfver detta ämne. Om förbehåll,
i förmåga af RiksdagsOrdningens 24. §. >
att PrestStåndets Canzli må komma till
åtnjutande af enahanda aflöning och för¬
maner, som för BorgareStändets Canzli
torde bevilljas. Af flen 14 Juli, om beslut
att icke frångå sitt förut fattade beslut, att
frågan om en allmän Handels- och Nä¬
ringsfrihet borde förfalla. _ Om instämman¬
de uti .Ridderskapets och Adelns förslag,
att Riksens Ständer måtte hos Kongl. Majit
frambära deras underdåniga tacksamhet för
användandet af inkomsterna från St. Bar¬
thelemy. _ Om instämmande uti Ridderska¬
pets och Adelns beslut, att utur Särskildta
Utskottets Betänkande frånskilja och i en
kort framställning upptaga de oecononriska
mål, som anses böra i underdånighet till
Kongl. Majus Nådiga pröfning och åtgärd
öfverlemnas Om uppläsning och bordlägg¬
ning till nästa Riksdag af Nio särskildta
Memorial frän Constitutiöns Utskottet,
Ven 23 Juli e- m.
innehållande förslag till ändringar och till¬
läggningar uti Regerings Formens 4* 28»
37» 38 och 56 §. §. samt RiksdagsOrdnin¬
gens 14, 29 och 58 §. §• — Om iterremiss af
Särskildta Utskottets Betänkande, rörande
den öfverklagade förlägenheten i allmänna
rörelsen, samt af LagUtskottets Memorial,
angående ansvar för åverkan å Trädplantei'-
ingar. _ Om remiss till StatsUtskottet, af
Kongl. Majits Nådiga Proposition, angåen¬
de betalningen af de i anledning af Högst¬
salig Hennes Majit EnkeDrottningens arf
uppkomna skulder. _ Om instämmande u-
ti Ridderskapets och Adelns beslut, att an¬
moda Bevillningsutskottet inkomma med
föreslag till sådana grunder, hvarefter Kongl.
Majit må äga rätt att föreslå Tullafgifterna på
inkommande varor. Om bifall till föl¬
jande Betänkanden, från Lagutskottet, an¬
gående Tillägg vid gide Cap. 6:te §.
HandelsBalken. 2;o Förra alternativet af
Betänkandet om skärpning i straffet för
Skogsåverkan. 5:0 Aterremiss af Utskot¬
tets Memorial om forum i mål, som röra
väglagning och Kronoskjuts. 4:o Ater¬
remiss af Batänkandet rörande Concours-
Författningarna; från Lag- samt Oeconomie-
Utskotten, angående: 1:0 Rättelser och
Tillägg i Kongl. Förordningen om Stäng-
selskyldigheten. 2:0 Enskiften; från Oe-
conomieUtskottet, angående: 1:0 gjorda an¬
märkningar vid utlåtandet öfver Tionde