Ben 16 Maj.
ännu mera tydligen bevisa det Riksens Stan-
der då icke grundat den anmärkta åtgär«
den på annat än felaktig eller bristande
fullständig kännedom om Ollestads rätta be-
skaffenhet. Att således, ifrån ett uppenbart
missförstånd, utan verklig afsigt att Någons
Rätt förnärma, söka leda händelsen af Olle*
stads hänförande bland de Kungsgårdar, som
år 1809 till Riksens Ständers förordnande
och disposition kom att höra, har jag der-
före trott vara i alla händelser det rätta,
desto heldre, som erfarenheten särskildt vi¬
sat att Riksens Ständer då äfven, i afseende
på afgälden utaf andra verkliga Kungsgårds-
Lägenheter, genom oriktiga uppgifter, blif¬
vit ledda till sådana misstag, som Kongl.
Maj:t funnit oundgängligen nödigt, och an*
sett sig vara förbunden, att efter hand o-
medelbart rätta; då deremot, i anseende
till det ifrågavarandes särskildta egenskap,
Kongl. Maj:t velat lemna Riksens Ständer
i tillfälle att sjelfva det samma afhjelpa och
undanrödja de obehagliga collisioner, som
med Konunga-magtens åtgärder derigenom
äfven uppkommit; hvilket Kongl. Maj.t, i
Dess Högstberörde Nådiga Proposition lgl‘2,
icke otydligen synes jemväl hafva väntat af
Riksens Ständer, och derföre blott i Nåder
föreslagit den rättelse att Ollestad måtte
uteslutas från antalet af de Kungs- och
Kungs-Ladugårdar, hvilka, i den underdå¬
niga Skrifvelsen af den 28 April 1810, blif¬
vit uppförde, utan att Kongl. Majtt tillika
underställt Riksens Ständers pröfning huru¬
Ben 16 Maj.
601
vida och i hvad mån Kongl. Majrts åtgärd
i afseende på Skatte-köpet finge vinna full¬
bordan eller icke. Då Riksens Ständer ej
dessmindie äfven meddeldte Kongl. Maj:fc
yttrande i denna del, torde sådant desto-
mindre hafva varit tillständigt, som Riks-
dags-handlingarne visa, att Q:ne Stånd in¬
skränkt sina omdömen till blott hvad frågan
om berörde uteslutande angick.
Utom hvad sålunda tyckes hafva före¬
kommit emot lämpligheten af Riksens Stän¬
ders år 1812 utfärdade Beslut i detta ämne,
får jag jemväl fästa uppmärksamheten å den
särskildta Omständighet, att Konungen intill
1809 års Riksdag, efter då gällande Grund¬
lagar, agde styra och råda öfver all Kronans rätt;
hvaraf, i min tanka, otvifvelaktigt följer att
Kongl. Maj.t den 12 November 180i haft
laglig rättighet att, utan något Riksens Stän¬
ders samtycke, förordna om Ollestads Krono¬
lägenhet på sätt som skett; och då denna
Kongl. Maj.-ts åtgärd dessutom är rättvisad
af de derföre anförda grunder, icke allenast
att denna Lägenhet varit skild från all
Kungsgårds-natur, men deremot ägt ett lika
förhållande med andra Krono-hemman, som
antingen från början så varit, eller blifvit
Skattevrak, eller såsom Frälse, för en eller
annan orsak tillfallit Kronan, hvarpå många
exempel gifvas, utan att sådana lägenheter
hvarken kunnat eller fått ikläda sig Kungs,
gårds natur, och Ollestad således för ingen
del kunnat lyda under 1782 års Stadgande;
6o?
Den 16 Maj.
utan ock att Kronan genom de för Skatte¬
köpet erbjudne vilkor, för framtiden af
Ollestad agde en förmon att vänta, som vo¬
re ojemförligt större och säkrare, än hvad
eljest kunnat skäligen vinnas; oberäknad
den ostridigt större förkofran som jorden
i Skattemannens hand derigenom snarare,
under en fri disposition, skulle vinna, till
både enskild och allmän nytta, så vågar
jag för fast antaga att hvarken 1809 eller
1812 årens Ständer, i afseende pa Laglighe¬
ten af Kongl. Maj;ts år l80g vidtagna åtgärd
med Ollestad, än mindre på fördelen deraf
för Kronan, i det förhållande denna Lägen,
het då rättligen var till den samma, kun-.
nät hafva verkligen högst några särskilde
betänkligheter; och jag förmodar således
äfven att Riksens nuvarande Högloft. Stän¬
der icke eller kunna blifva dertill misfi-
ledde.
I öfrigt torde det icke böra lemnäs oan¬
märkt att i det fall, under den längre tid
hvilken från Kongl. Maj.ts meranämnde
Nådiga bref den 12 November 1808, med
bifall till det å Ollestad sökta Skatteköp,
förlupit, intill dess Riksens Ständer i Juni
månad 18O9 kom i tillfälle att företaga äm¬
net om Kungsgårdarne, Ollestads Innehaf¬
vare icke fått erfara ett så långt uppehåll
med SkatteBrefvets utfärdande, utan det
samma dessförinnan kommit i hans hand,
såsom lättl i gen kunnat och äfven bort ske,
hade otvifvelaktig! hela denna ifrågavaram
Den 16 Maj.
de händelse icke inträffat; ty någon anled¬
ning hade då icke ens varit att för Riksens
Ständers behandling uppgifva en Lägenhet,
hvaröfver Skattebrefvet då mera tryggat
Skattemannen om en fri och oklanderlig
dispositionsrätt, emot de faststälda afgälder-
na till Kronan. Bilagorne härvid, under
Litt. D. E. F. visa huruledes KammarCol-
legium från den 5o November 1808 till den
23 Januari 1809 hvilat med expedierandet
af Kongl. Majrts högstberörde Nådiga Bref
till Konungens Befallningshafvande i orten,
samt att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
derefter, för verkställigheten af hvad på
dess åtgärd ankommit, haft en tid af lo må¬
nader, eller intill den27 Novernbersidstnämn-
de år. Om derför, genom en slik tillfällig¬
het, Ollestads Innehafvare möjligen skulle
kunna äfventyra för ali tid en rättighet, som
blifvit af Konunga-magten, på grund af La-
garne, faststäld, och hyarvid han således
desto-heldre borde äga all laglig anledning
sig trygga, sorn 77 §. i 18,09 års Regerings¬
form tydligen innehåller den försäkran: att
de personel•, som efter dittils gällande författningar
någon Kronans tillhörighet dä innehade och nyttja¬
de, skulle fa njuta laglig rätt derå till godo, så
blefve en sådan förlust onekligen en både
obillighet och orättvisa, som, i min vörd¬
samma tanka, vore under Riksens Ständers
värdighet att befrämja, då det står i Dess
magt att den samma, jemte öfriga dermed
förenade obehagligheter, afvärja.
Den 16 Maj.
På dessa grunder har jag trott inig bö*
ra vördsamligen föreslå: ”Att Riksens Hög-
*’lofl. Ständer nu tillåta det Ollestads Krono¬
lägenhet, med tillhörigheter, må utgå från
”antalet af de Kungs- och KungsLadugårdar,
”hvilka uti Riksens Ständers underdåniga
”Skrifvelse den 28 April l8lO och Riks-
”dagsBeslutet den 2 Maj samma år finnas
”uppförde, på det Kongl. Maj:t må deraf
”vara obehindrad att med berörde Krono¬
lägenhet lagligen förfara, samt att Riksens
”Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet
”anmäla det beslut, hvartill Riksens Ständer
”sålunda, af förekomne anledningar, nu me-
9’ra kommit i ett närmare tillfälle att latta.”
Slutligen får jag lika vördsamt anhålla
att detta Memorial måtte till StatsUtskottet
remitteras, och särskildt få de Respective
MedStånden communiceras.
Remitterades till StatsTTtskottet, och
blef communication med de öfriga RiksStån-
den författaren tillåten.
Herr Bergenstråle, Gustaf Adolph, hade
inlemnat till Protocollet följande, sorn upp¬
lästes, så lydande:
Vördsamt Memorial?
Flera' Embetsmanna Corpser hafva in¬
kommit med ansökning om förbättring i si«
Den 16 Maj.
6»5
na Lönvilkor, en förbättring, hvars nödvän¬
dighet ligger för öppen dag. Af otilräck.
ligt eller illa lönade Embets- och Tjenste¬
män kan Staten väl fordra men icke hoppas
redlighet och drift. Nöden tvingar att afvi¬
ka från den förra, och frestelsen att för
sin bergning söka annan sysselsättning un-
dergräfver den sednare. Vanan att dagtin¬
ga med sig sjelf om helgden eller vidden
af sina pligter, att ställa dessas utöfning un»
der inflytelsen af verkliga eller inbillade
behof, och att i omöjligheten af de sidst-
nämndes uppfyllande finna en ursägt för si¬
na snedsprång, skulle snart göra försum¬
lighet, egennytta, våld och orättvisa till
Tjenstemannens vanliga Caracter. Det är
således af yttersta vigt att ett sådant till¬
stånd förekommes, och Konungens vishet
har till Ständernas pröfning öfverlemnat att
om en efter tidens skick ökad aflöning för
Embets- och Tjenstemän besluta.
Vid sidan af den rättmätiga klagan, som
föranledt denna Konungens nådiga Proposi¬
tion, höjer sig en annan, lika allmän och,
jag fruktar det, lika välgrundad, den att,
genom fel i sjelfva de administrativa former¬
na och andra mindre hufvudsakligt verkan¬
de orsaker, Fäderneslandet blifvit tid eifter
annan belastadt med ett antal af Tjenstemän,
som står utom allt förhållande till verkliga
behofvet, till Landets folkmängd, till andra
och folkrikare Länders Embetsmannacorps,
och framför allt till vår förmåga att dem al»
6o6
Den i6 Maj.
la behörigen aflöna. Under det man salé-*
des a ena sidan icke kan neka, att Embets-
männens vilkor hos oss äro snäfvare, än
hos flera andra Europeiska Folkslag, nöd-»
gas man likväl å den andra medgifva, att
då beloppet af hela den ordinaira aflönin-
gen sammanräknas med det af sportlar, som
lofligen eller oiofligen, af gammal vana, ta¬
gas, eller af egennyttan möjligen uttvingaS,
knappt något land gifves, som, i mån af
sina inskränkta tillgångar, så drygt skattar
till underhållandet af sin administration.
Vår välgörande Styrelse har icke hel¬
ler tillslutit ögonen för detta länge öfverkla-
gade och folket hårdt tryckande onda. Re»
dan vid lgl'2 ars Riksdag beslöts att en Co.
mité borde nedsättas, Som hade att under¬
söka om genom förändring och förbättring,
antingen af sjelfva formen för vissa allmän¬
na ärenders behandling, eller af de oecono.
miska, commerciela eller reglementariskä
stadganden, som för densamma kunde lin¬
nas ligga till grund, genom en rigtigare må¬
lens fördelning emellan särskildta grenar af
förvaltningen, eller genom borttagandet af
umbärliga och endast till tidsutdrägt vid
pröfningen af förekommande frågor ledande
Jnstructioner, det åsyftade ändamålet; mindsk.
ning af Embetsmännens antal, i förening med
en fortskyndad sakernas gång, stöde att vin¬
na. Attén sådan Comité ock verkligen strax
derpå, under Hans Excellenee Utrikes Stats-
Ministerns ordförande, rtedsattes; att alla Col-
Den 16 Maj.
legiernes Presidenter och flera Ledamöter i
särskildta Verk deraf voro medlemmar; att
Comitéen i början hade flera och trägna sam¬
mankomster; att ett anonymt project tillen
total omstöpning af hela den civila admini¬
strationen, samt flera afComitéens egna med¬
lemmar ingifna Betänkanden och Förslag till
förändringar sysselsatte Coinitéens uppmärk¬
samhet; allt sådant är, som jag nu vet, all¬
mänt bekant. Det har derföre icke litet för¬
undrat både mig och flera, att i den eljest
så mästcrligen författade Riksdagsberättejsen,
finna allt hvad som angar denna Comité och
dess åtgärder framstäldt på ettsätt, som åt-
tnindstone för oss uteslutit möjligheten att
fatta både hvad som varit Comitéens egent¬
liga föremål, och hvad som till dess vinnan¬
de blifvit tillgjordt.
Jag har förut förklarat min öfvertygel¬
se .om nödvändigheten af ökade löner för
mängden af våra Tjenstemän. I sammanhang
härmed kan jag dock icke skilja mig ifrån
den tanka, att nödvändigheten lika mycket
påkallar en allvarlig och skyndsam åtgärd
vid det åt förenämnde Comité lemnade upp¬
drag, samt att den Lönförhöjning, sorn nu
kunde medgifvas, i följe deraf bör blifva
endast provisionel, och aldrig kunna åbero¬
pas såsom hinderlig för införandet afen för¬
ändrad sakernas ordning.
Jag vågar derjemte tillstyrka, att Co¬
mitéen må sättas i tillfälle och förbindelse.
6p8
Den 16 Maj.
att icke allenast nu genast genom trycket
lenina Allmänheten del af Protocollerna öf¬
ver sina hittills hållna öfverläggningar, jem¬
te alla ingifna särskildta yttranden, betän-
kanden och förslag, utan ock förpligtas att
sådant vid hvarje halft års förlopp hädanef¬
ter för det förflutna hallaret iakttaga. Na¬
tionen skulle derigenom sättas i tillfälle, att
genast göra rättvisa åt Comitéens bemödan¬
den, att utan dröjsmål inhämta den rigtning
dessa efter hand kunde taga, samt att med¬
verka till vinnandet af det stora ändamålet,
genom framställandet af de upplysningar el¬
ler tvifvelsmål, som, grundade på känne¬
domen af locala förhållanden, förvärfvad un¬
der tjenstutöfning i fägre kretsar, icke utan
genom allmängörandet af Comitéens företag,
och begagnandet af den allmänna gransknin.
gen, kunna framkallas.
De frukter Allmänheten har rätt att vän»
ta af Comitéens arbeten och af dess Leda.
möters kända kunskaper, nit och Foster¬
landskärlek, rättfärdiga den kostnad, som
lör ett sådant offentliggörande af Comitéens
handlingar erfordras; och det är säkert in¬
gen ibland oss, som icke skulle finna den rik¬
ligen ersatt af den båtnad man hoppas vin»
na, genom en förenklad administration, ge¬
nom inskränkning i antalet af umbärliga och
illa lönte Embets- och Tjenstemän, och ge¬
nom upphäfvandet af den blandning af Col.
legial och Ministerial förvaltning, som hit¬
tills
III.
Den 16 Maj.
609
tills icke sällan gjort ärendernas gång tiög,
kostsam och vacklande.
Jag anhåller, att detta mitt Anförande
må med våra Resp, MedStänder communi-
ceras, och till behörigt Utskott remitteras.
Remitterades till StatsUtskottet, 'och
blef det Författaren tillåtet, att sitt Memo¬
rial med de öfriga Resp. Stånden comrau-
nicera.
Herr von Schantz, Ifvar Fredric Gabriel,
uppläste följande:
Ödmjukaste Memorial!
För hvarje rättsinnad Svensk skall det
alltid blifva smärtande att erfara, det Stats-
Cassans tillgångar årligen blifva mindre till¬
räckliga för behofven, och att, genom en så¬
dan redan för många år tillbaka inträffad brist,
andra händelser oberäknade, Statens skul¬
der ökats, utan att man äger något fullkom¬
ligt säkert hopp att kunna förmindska dem.
Det bör vara hvarje Patriots förnämsta
föremål, att söka upptäcka möjligheten att
för en framtid förekomma en sådan Statens
olycka, samt uppgifva sättet att frambringa
denna möjlighet. I sådan afsigt vågar jag
yttra mina tankar i detta ämne, samt hop-
Ridd. och Ad. Prat. N;0 77. 78.
6io
Den 16 Maj.
pas att om de ej i allo finnas antagliga,
de dock kunna väcka omtanka på bättre ut¬
af dem, sorn hafva närmare kännedom om be¬
skaffenheten af Kronans inkomster.
Icke en enda, utan flera omständighe¬
ter hafva sammanverkat, att göra Statsin¬
komsterna otillräckliga för behofven. En
förökad Sedelstock, och Penningens i följd
deraf mindskade värde emot varorna, hvil¬
ka blifvit antingen mera sällsynta, eller af
hvilka varit större consumtion, har jemte
krig och tidernas i öfrigt förändrade skick,
gemensamt bidragit till detta onda, som
äfven har till en god del sin upprinnelse
från ett felaktigt Beskattningssätt och fram¬
härdande i den mindre rimliga principen
att anse penningen som en hufvudsak och
ej, hvad den ifrån sin första upprinnelse
varit, en bisak, uppfunnen endast för att
lätta rörelsen.
Den vighet hvarmed penningar hand/e¬
ras, har förfört Statsmän och Financierer att
till dem taga all sin tillflygt, samt genom
dem beräkna alla Kronans inkomster och
utgifter. Erfarenheten bör nu mera hafva
öivertygatoin erigtigheten af denna princip,
samt att andra utvägar böra vidtagas, för att
vinna ändamålet. Våra äldsta Kameral-hand:
lingar vittna att Kronans inkomster fordom
bestått al persedlar, samt att persedlar ut¬
göra grund n för all Skattläggning. Detta
är väl ock det mest naturliga, då ingen
Den 16 Maj
611
egendom omedelbart afkastar penningar,
utan varor, och Kronans egentliga behof är
persedlar, hvilka måste för penningar in¬
köpas, dä de ej in natura finnas.
Sedan man öfver ett århundrade låtit
alla Kronans inkomster ifrån deras ursprung¬
liga upphof förvandlas i penningar, hvilka
i förhållande till varu-artiklarna utgöras
efter olika grunder, har Kronans inkomster
förblifvit otillräckliga, utaf det enkla skäl,
att då Kronan behöft inköpa större förråder,
hafva varu-priserna ofta stigit dubbelt ut¬
öfver det, för hvilket rente-persedlarna bl.t-
vit lösta.
Att för framtiden förekomma en sådan
olägenhet, torde ingen säkrare utväg gifvas,
än att återföra Kronans inkomster til) hvad
de ursprungligen varit— Varor eller Kente-
persedlar.
Att evigt eller oförändeiligt stadga det¬
ta, vore kanske mindre skadligt än det
förra; men som det möjligen vid vissa till¬
fällen kunde falla så väl den skattskyldige
som Kronan till besvär, föreslås: att kronan
bör äga rätt utfordra varorna i natura, eller
i penningar, efter årliga upprättade Taxor,
allt efter som Kronan vöre i behof af varan,
eller vid yppande tillfällen, någon Lands¬
ort funnes icke kunna utan märklig skada
och afsaknad för uppehället utgöra per¬
sedlar.
613
Den iG Maj,
Nu finnes väl den mesta Jorden i Riket
skattlagd för vissa persedlar, så att man
skulle, vid ett hastigt betraktande af saken,
kunna tro att ej annan åtgärd för berörde
ändamål fordrades, ant påbud om dessa per.
sedlars utgörande; men härvid företer sig,
att utaf de, nära 200, särskildta persedlar,
för hvilka hemmanen äro skattlagda, åtskil¬
liga äro nu mera knappt kända till namnet,
än mindre till deras beskaffenhet och nytta,
andra åter alldeles icke kunna utaf hemma¬
nen presteras, och största antalet för Kro¬
nans behof icke användbara. En ny skatt,
läggning fordras således. Om dervid hem-
mans-rentorna kunde till formerande af Kro-
nans inkomster förökas, kan ej annorlunda
än genom undersökningar utrönas, och der*
till fordras längre tid och vidlyftigare åt¬
gärder än Statens snara hjelp tål; men att,
efter redan skedda Skattläggningar, förvandla
hemmans-afgifterna till sådana persedlar som
å hemmanen, efter orternas olika beskaffem
het, kunna produceras, samt äro för Kronan
behöfliga och användbara, kunde snarare
och med mindre omvägar verkställas.
Före denna förvandling bör undersökas
hvilka persedlar äro för Kronan nödiga och
användbara. När man efterser till hvilka
behof penninge-inkomsterna, utom aflönin-
garne, användas, finner man snart de effecter
Kronan behöfver, och hvilka utaf dem som
i landet produceras. Kronan behöfver, t. e.
Spannmål af alla slag, Mjöl, Gryn, Ärter,
Den ifj Maj¬
li ött, Fläsk, Talg, Smör, Bjelkar, Bräder,
Tjära, Beck, Hampa, Linneväfnad, &c.
Allt detta kan från olika orter i Landet
erhållas genom årliga rentorna, utan att pen¬
ningar derföre behöfva användas; och der-j
igenom skulle Kronan, hvilken icke så olta
behöfde tillita entrepreneurer och speculan-
ter, möjligen finna sina behof icke allenast
tillräckliga, utan ock öfverflödiga, samt den
skattskyldige äfven vinna en lättnad dermed
att han undgick den omsorgen, att i pennin¬
gar förvandla varor som Kronan behöfde
och tillhörde. Till Landets bästa skulle
Jordbrukaren föröka sin production, för att
med så mycket mindre tunga kunna afgifva
sin skatt, och ej, som nu, bekymra sig om
Varu-prisernas stegring, stora Rörelse-capi-
taler, m. m. dylikt, och hvars alla olägen¬
heter egentligast drabba Kronan och dess
Tjenstemän.
Enär endast efter Kronans behöfver per*
sedlar affordras och utgöras, blir uppbörden,
redogörelsen och förvaringen hvarken svå»
rare eller mångfaldigare än hittills vid upp.;
handlingar, och kan således ej medföra flera
omvägar eller olägenheter än för det närva¬
rande, och troligen skola årliga besparingar
kunna ske, till förmon för Statsverket samt
till understöd för Kronan och Landet vid
påkommande behof, äfven sorn utvägar der¬
igenom gifvas till en förbättrad och mera
efter tiderna lämplig aflöning för Kronans
Embetsmän, hvilka nu, till större delen,
611
Den 16 Maj.
måste under största bekymmer för deras
bergning framsläpa Iifvet. Penningestocken
skulle snart finnas öfverflödig, i stället att
den nu anses otillräcklig, och den skulle
af sig sjelf förmindskas, samt sällan erbju,
da sig någon nödvändig anledning att öka
den.
T sammanhang med detta, kan jag ej
undgå fästa uppmärksamheten derpå att,
utom Jorden, Tull-qvarnarne och en del
Bruk, äro alla öfriga Industriens inrättnin¬
gar, Verk och Fabriker, samt Handtverke»
rierna, icke ålagde någon ordinarie reira
till Kronan. Man har fästat allt vid Jorden,
likasom den utan brukare kunde afkasta
alla de artiklar man den påfört; men åkren
ger utan arbete och utsäde lika så litet nå¬
gon afkastning, som hvar och en Verkstad
utan arbetare och rudimaterier. Det synes
mig derföre lika billigt att Fabriqueuren
och Handtverkaren utaf sitt arbete ger
Kronan tionde som Åkerbrukaren; och mån.
ne man ej med skäl kunde fordra att Handt-
verkaren, i mån af sin egen och medhjel-
pares arbetsförmåga, utan betalning preste¬
rar Kronan vissa arbetade persedlar, eller
ock utan betalning arbetar af Kronans rudi¬
materier. Om t. ex. för Soldatens behof af
skor, Garfvaren beredde de hudar Kronan
af hemmanen tager i skatt, samt Skomaka¬
ren af dessa beredda hudar tillverkade skor,
så vore all penningeutgift för detta behof
umbärlig. Genomvandrar man sålunda alla
Den 16 Maj.
Handtverkerier och Fabriker, skall man
komnia till det resultat, att Kronan i det
närmaste sl afl blifva oberoende af penninge.
väsendet samt Varu-värdet, och detta, så¬
som mest ländande till Statsverkets bestånd
samt det Allmänna bästa, bör vara hufvud.'
sakliga föremålet, särdeles som det en gång
skall bidraga att göra Bevillningar och flera
för Landet tryckande extra utskylder um«
bärliga.
Att ingå i defaillerna för verkställighet
ten af denna grundprincip, dertill fordras
en nogare kännedom af förra Uppbörds-
sättet och Redovisningen med allt hvad der¬
till hörer, än den jag äger. Sådant skulle
ock nu blifva för vidlöftigt, samt utan än¬
damål förr än grunden är antagen.
Må ej min välmening blifva misskänd,
om ock mitt förslag icke skulle antagas.
Jag finner sjelf att deremot kan mycket an.
markas, och vet ganska väl att många svå¬
righeter för verkställigheten skola framka¬
stas; men jag är öfvertygad att förr eller
sednare skall det vinna framgång.
Begärdes på Bordet.
Herr af Sillén, Carl Wilhelm, uppläste
följande :
Då flera Memorialer här blifvit upp»
616
Den 16 Maj.
läste med välgrundade förslager om medlen
till det i långliga tider och i alla hänseen¬
den så vanlottade Svenska Jordbrukets upp-
hjelpande, torde det vara öfverflödigt af mig,
att derom något orda. Allmänt erkändt lä¬
rer det vara, att säkraste utvägen, och för
Staten mindst kostsamma, till detta stora än¬
damåls vinnande; är ett totalt förbud emot
införsel af all slags utländsk Säd och Brän¬
vin. Ett sådant förbud skall säkerligen myc¬
ket fortare verka till Jordbrukets förkofran ,
än alla ÅkerbruksAcademiens Annaler och
Redskapsmodeller, samt HushållsSällskapers
Skrifter, dem Allmänheten hvarken är i till¬
fälle att läsa eller se.
En af Frankrikes största StatsMini-
strars första åtgärd till upphjelpande af då
i vanmagt varande Franiska Jordbruket, var
att förbjuda införsel af utländsk Säd; och
det dröjde ej länge förr än den påräknade
verkan deraf röntes — Franska Jordbrukets
förkofran. Jag tror derföre att Riksens Stän¬
der kunna och böra nu hos Kongl. Majit i
underdånighet anhålla derom, att all ut¬
ländsk Spannmåls och Bränvins införsel i
Riket genast må förbjudas pch upphöra.
Att Sverige kan umbära utländsk Säd, be¬
visa Krigsåren 1807 och 18O8, då Rikets
Krigsmagt, öfver 100,000 man, var samman¬
dragen, ingen utländsk Spannmål inkom, och
ingen brist, än mindre nöd, ändå röntes.
Aldrig är missväxten total i Riket; om en
eller annan 'Landsort olyckligtvis dermed
Den i G Maj.
hemsökes, så hafva vanligen andra Lands¬
orter deremot god och ymnig årsväxt. Det
hör då endast derpå bero, att från den sä-
desrika Landsortens öfverskott förse den be¬
höfvande. Och onuSädens transporterande,
från den ena Landsorten till den andra, skul¬
le kosta Staten något, kan den kostnaden
aldrig blifva att räkna mot den förlust Sta¬
ten i allmänhet, och de sädesrika Provinsers
Jordbrukare enskildt, tillskyndas genom in¬
förskrifning af så ofantligt mycken utländsk
Spannmål, som nu dagligen inkommer, un¬
der det Svenska Jordbrukaren just derföre
ej blifver af med sin Säd. Jag anhåller att det¬
ta mitt vördsamma Memorial må blifva med
öfriga Resp. RiksStånden communiceradt,
samt -till behörigt Utskott remitteradt.
Remitterades till Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottet, och blef communica-
tion med de öfriga Resp. Stånden Författa¬
ren tillåten.
Vidare uppläste Herr af Sillen följande:
Jag anhåller ätt med några ord få om.
röra ett ämne,-som mig vetteriigen icke förr
här blifvit vidrördt, och som, i min tanka,
icke är af ringa vigt. Under det jag förle-
det år, såsom Ledamot af Ståndet, deltog i
Stockholms Stads TaxeringsComité, under¬
rättades jag, att den Spannmål, som härva¬
rande GarnizonsBefäl i aflöning utur Kro¬
6i8
Deri 16 Maj.
nans Magaziner erhåller, icke allenast ej ut.
går efter det vanliga Afradsmål, sorn Kro-
notiondegifvarnc den i Magazinerna inlem¬
na, utan efter det så kallade Garnizonsmål,
som gör circa 4 kappar mindre på tunnan,
än fast mål — utan ock att den utur Kro-
nomagazinerna till Garnizon och Stater in¬
lemnade Spannmål alltid är af en så dålig
beskaffenhet, att Löntagande svårligen kun¬
na afyttra den. Ingen, eller åtmindstone få,
lärer det vara obekant, att om Kronotionde,
gifvaren understår sig komma till Magazi-
net med mindre väl rengjord och god säd,
blir han af Magazinsföreståndaren och alla
hans biträden på det hårdaste behandlad,
och trugad atta nyo rengöra säden, såframt
han ej vill få den casserad och blifva tvun¬
gen att med penningar betala den efter det
pris Magazinsföreståndaren behagar utsätta.
Med en sådan noggranhet vid Kronotiondens
intägt, finner jag högst besynnerligt, attGar-
nizonen ej ifrån Magazinet utfår lika gotl
Spannmål. Härtill har jag väl hört orsaken
omtalas 3 men då jag ej ägt tillfälle ännu der¬
om skaffa mig tillräcklig upplysning, vill
jag denna gång med tystnad gå den förbi 3
och skyndar till egentliga ämnet för min mo¬
tion, som är, till besparing för Staten att
underhålla en dryg och frätande Magazins*
förvaltning, samt till förmon för de lönta¬
gande, föreslå att af Kronobonden vissa di-
stricter, Härader eller Socknar tillslogos hvar.
je GarnizonsRegemente, Corps eller Stat,
som genom sinaRegementsQvartermästare el-
Den iG Maj.
Jer andra ombud directe af Skatte- och Kro¬
nobonden emottoge Spannmålen. Löntagan-
den finge då strid och ren säd, samt rigtigt
Afradsmål, den han kunde till hvilken som
heldst fä bortsluta för gångbart pris, och ej,
som nu, nödgas åtnöja sig med det låga
pris Magazinsförvaltaren behagar stipulera,
eller ock i stället för den i Magazinet ifrån
Kronotiondegifvaren intagna goda säd, vid
mest aflägsna Magazin emottaga ej allenast
slösäd, utan ock ett mindre mål, än det öf¬
verallt i Riket vanliga. Huru och med hvad
skäl detta så kallade Garnizonsmål tillkom-
mit, vet jag ej3 men jag kan aldrig finna
skäl, att ett sådant särskildt mått bör exi¬
stera, då allmänna Lagen i Handelsaalkens
8 Cap. l $. lyder så: ”Enahanda mått och
”vigt skalf vara i hela Riket, gilladt med
”Kronones märke.5’
Om Eders Excellene och Högloft. Rid-
derskapet och Adeln Anner att denna min
motion förtjenar något afseende, anhåller jag
vördsamt att den må till vederbörligt Ut¬
skott blifva remitterad.
Friherre Wirsen, Gustaf Fredric: I anled¬
ning af hvad Herr ÖfversteLieutenant af Sil¬
lén nu sednast behagade framställa, får jag
vördsamt göra den erinran, att det så kal¬
lade Garnizonsmålet har af ålder existerat,
och utgöres af 32 lösa kappar, med tvänne
sådana till råga på tunnan, i stället för den
fasta tunnan af 36 sådana kappar. Likasom
Den 16 Maj.
i Riket gifvas flera beräkningar för vigt, gör
det också för mai,, utan att detta strider mot
Lag; man väger dock alltid med samma
slags vigt och mäter med samma slags tun¬
na. Garnizons-regemcnterne bestås i sjelf¬
va verket ett mindre mål, och då deras
spannmål anordnas, förvandlas hvad dem
tillkommer från Garnizonsmål till Fast mål,
som då blir ett mindre tunntal at det sed.
nare, hvilket de qvittera, jag åberopar 1
denna del de respective ledamöters närma¬
re kännedom än min egen, hvilka tjena i
Värfvade Arméen; men jag har imedlertid
ansett mig skyldig undanrödja ail tanka som
skulle denna difference i mål icke komma
det Allmänna till godo och blifva redovist.
En förändring uti anslaget för Garnizons-
Regementerna, från Garnizons- til! Fast mål,
blefve en tillökning uti Statsutgiften.
Hvad åter angår den del af ämnet, att
dålig säd skulle blifva inlevererad till
Regementerna, så förmodar jag att veder¬
börande känna sin rätt och troligen icke
böra underlåta att i behörig ordning klaga,
om dem i denna del sker något förnär.
Skulle en Uppbördsman utdela sämre säd
än den han emottagit, måste icke allenast
ett tjenstefel utan ett verkligt brott hafva
föregått, genom utbyte af Kronans bättre
spanmål mot en sämre vara, och en anmä¬
lan derom vore för mycket rättvis och bil¬
lig, för att icke genast följas af det verk¬
sammaste beitrande, hvartill Embetsman fin»
Den 16 Maj.
nas, hvilka hafva det till tjenstpligt sig
älagdt.
Herr af Sillens Memorial, jemte de
dervid af Friherre Wirsén gjorda anmärk¬
ningar, xemitterades till Allmänna Besvärs»
och OeconomieUtskottet.
Friherre Åkerhjelm, Carl, hade inlemnat
följande;
Vördsamma Memorial:
Skadligheten af vattens uppdämmande
öfver odlad eller till odling tjenlig mark
är så allmänt erkänd, att något tvifvelsmål
derom icke lärer äga rum. Rikets Högloft.
Ständer hafva vid flera tillfällen sträckt sin
omtanka och sorgfällighet till Landets upp¬
odling, hvarom åtskilliga Allmänna Författ¬
ningar vittna; men ibland orsakerna till des.
sas förfelade nytta måste äfven räknas4 vid¬
sträckta rättigheter i afseende på vatten-
dämning, som blifvit tillagde Sågar, Qvar¬
nar och andra Vattenverk, samt vissa Fi¬
sken, eller snarare den olagliga utsträck¬
ning af dämningsrattigheten, som fördom
och vana gifvit och underhållit, till Jord¬
brukets skadaochförfång; likasom dessa Vat¬
tenverk voro de mest riksgagneliga inrätt¬
ningar; då likväl vinsten deraf till det me-
sta är enskild, och den ringa fördel Staten
ösa
Dill 16 Maj.
deraf drager, genom skatt och renta, inga¬
lunda svarar emot den stora National-förlust
som deraf uppkommer, då för att favori¬
sera en ägare af Vattenverk, som ofta äro
mycket obetydliga och genom en oklok an¬
läggning, felaktig mekanisk-inrättning behof,
va en omätlig tillgäng af vatten, stora
Landsträckor dränkas, och nyttiga uppod¬
lingar, nödiga till både Åkerbrukets och
Boskapsafvelns förkofran thymedelst förhin¬
dras. För att afhjelpa den Jandsiörderfli-
ga skada och olägenhet, som öfverdrifven
uppdämning vid Vattenverk orsakar, for¬
dras visserligen någon jemkning och för¬
bättring af våra oeconomiska Författningar,
i synnerhet den, att de blefvo i handhat-
vandet och verkställigheten mera executiva;
ty heldre än att blottställa sig för långva¬
rig och kostsam rättegång med en obillig
och ofta mägtig granne, som äger Vatten¬
verk, måste den treflige men obemedlade
och mindre magtägande Jordbrukaren ofta
lida den största oförrätt och skada på sin
redan odlade jord, och afstå från nyttiga
odlings.företag.
Såsom medlem af nationens vid denna
Riksdag församlade Representanter, har jag
trott mig kunna hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln vördsamt föredraga mina tankar
uti ofvanberörde ämne, såsom en anledning
till nogare omdömen och åtgärder, saint
föreslå följande rättelser:
Den 16 Maj.
l:o Till förekommande af skadliga upp¬
dämningar och vattenflod, är genom Kongl.
Förordningen den 20 Februari 1764 allmän¬
neligen påbudet, att Rikets undersåtare skola
vara förbundne att sommartiderna, då vatt¬
net är som mest utfallet, under vederböran¬
de betjentes vård och tillsyn upprensa och
vid sitt naturliga aflopp vidmagthåila alla
större och mindre strömfall, bäckar och
åar 3 Men denna hälsosamma Författning
har genom tiden liksom kommit ur bruk
och saknat verkställighet; ty erfarenheten
vittnar att i många Landsorter en sådan
Strömrensning på lång tid icke är förrättad;
hvaraf ock följden blifvit den att många
strömmar, åar och bäckar äro så igenvallade,
att stora träd långt ut i vattendraget hunnit
uppväxa; på andra ställen åter äro de afgär-
desgårdar och annan stängsel samt dervid
tillfluten vrakskog och dylikt så tilltäppte,
att vattnet ej kan hafva Iritt aflopp.
Allt sådant borde vid årliga Ström-rens¬
ningar upptäckas och genast executive rät¬
tas; hvilket måste vara förordningens ända¬
mål; men nu då Ström-rensningar icke ske,
har den tillgränsande och genom vattnets
Uppstigning lidande Jordägaren ingen annan
utväg, än att hos onungens Befallnings-;
hafvande söka handräckning; och om mot¬
parten, som för sina i strömmen anlagda
Vattenverk är interesserad i vattnets lång¬
samma aflopp och dess qvarhållande i of-
Vanföre belägna Sjöar och andra samlingar,
634
Den 16 Maj.
då begagnar det i Författningarna nyttjade
uttryck, naturligt aflopp, och invänder att
strömmens beskaffenhet varit sådan af ålder,
samt att de öfverklagade hindren för vatt¬
nets fria lopp, äro af naturen danade; hvil¬
ket genom tidens längd och försummad ström¬
rensning allt sedan 1754, nu kunde få an¬
seende af trovärdighet, och icke utan under¬
sökning vederläggas; uppkommer genast en
tvist, som till älventyrs kan hindra Lands¬
höfdingen att meddela en snar och verksam
åtgärd, och målet, som efter dess natur är
ett Rikähushållningsmål, förvandlar sig till
tvistig process, som skall löpa alla instan-
tier igenom, och den klagande Jor.dfcirtika-
ren, som uti vattendragets grannskap börjat
eller nyss fullbordat en uppodling, skall
emedlertid se all sin möda och kostnad ge¬
nom öfversvämning förlorad, då han likväl
i så beskaffad sak, der lamhet i Kxecutio-
nen motarbetar Lagens hela ändamål, borde
njuta skyndsam hjelp och åtgärd, till un-
danrödjande af alla de impediment;)., som
hindra vattnets fria lopp, och vålla upp.
dämningar; de må vara utaf naturen dana¬
de eller icke.
Någon förbättrad och mera bestämd fö¬
reskrift synes alltså här vara nödig.
2.0 Kongl. Resolutionen på flera Hä¬
raders Besvär, af den 7 Mars 1765, inne¬
håller att tvister om Höstetids-dämningar
skola
lil.
Den 16 Maj:
skola anmälas vid ortens Domstol, som har
att sig deröfver, efter förekommande om¬
ständigheter, laglikmätigt utlåta.
Detta stadgande tyckes vara för mycket
obestämdt, och ledande till vidlöftighet och
uppehåll af processen, samt till godtycko
hos Domaren; ty hvad är Laglikmätigt i ett
ämne der Lagen intet positift förordnar?
och förekommande omständigheters utrönan¬
de kan i hvarje sådant mål leda till Syner
och Besigtningar. Emot HäradsRättens Ut¬
slag skall sedan vädjas till LagmansRätt,
och vidare genom alla instantier, och Rätte¬
gångar kan sålunda räcka flera år.
För hvarje Landtman 1 Sverige är det
en känd sak att, om än grödan af Säd och
Gräs är inbergad vid Michelsmässan eller
den 1 October, det väsendtliga Höstbetet
på Ängarna begagnas till October månads
slut; om nu uppdämning derförinnan får ske,
komma sidländta ängar, belägna utmed sjöar
och strömmar, vid infallande våta år att
stå under vatten, Och blifva till bete obruk¬
bara, åtmindstone af boskapens trampning
alldeles förderfvade.
Det vore alltså önskligt och för Landt¬
bruket högst nödigt att tiden för Höstdäm-
ningen kunde för hela Riket bestämmas till
October månads slut, då vattenverks-ägare
lingö begagna sina rättigheter och fördelar
Ridd. oell Ad. Prut. N.'0 79* SO»
Den 16 Maj.
utan Jordbrukarens förlust’} hvilket lärer
vara vilkoret för all medborgerlig Rätts-
utöfning.
3:o Kongl. Fiskeri-stadgan af den |4
JVovember 1766» och Kongl. Förklaringen
deröfver af den 24 Januari 1771, stadga väl
uttryckligen att i de strömmar och åar, der
al ålder ingen Kungsådra varit, en sjettedel
af vattnet alla tider af året skall hållas
öppen och fri från all stängsel} men som
strömmen på olika ställen kan vara bredare
och smalare, och sålunda skiljaktighet upp¬
stå, hvarest grunden och måttstocken skall
tagas för sjettedelens beräknande, så synes
Lagen här tarfva den närmare bestämmelse,
att | al Håll-dammens längd bor lemnäs
öppen för vattnets aflopp.
4:o Det händer icke sällan att ägaren
af Ström- och Vattu-fall antingen förändrar
gamla och lagligen anlagda Verk, eller ock
utan tillstånd bygger alldeles nya, angrän¬
sande Jordägare till mén och förfång, ge¬
nom vattnets uppdämning. Klagas deröfver,
så söker Vattenverks-ägaren sin possession
försvara, och kan äfven förebära urminnes-
häfd till ett sådant utan tillstånd anlagdt
och således olagligt Verk, hvaraf tvist och
rättegång uppstår.
Månne icke Konungens Befallningshaf¬
vande, när intet laga tillstånd för det klan¬
drade Verkets anläggande visas kan, bör
Den 16 Maj.
genast förhjelpa den lidande Jordägaren till
sin rätt, och befria honom ifrån uppdämnin.
gen, medelst handräckning till Vattenver¬
kets utrifvande eller förändring till dess
fordna och tillåtliga skick, samt lemna Vat¬
tenverks-ägaren öppet att sin talan om VerJ
kets bibehållande hos Domaren utföra, enär
den förre ställer borgen för den ersättning
den sednare kan tillkomma, i händelse af
ändring uti Landshöfdingens åtgärd.
Om denna min vördsamma motion vin¬
ner Höglofl. Ridderskapets och Adelns upp¬
märksamhet och bifall, anhåller jag att der¬
med måtte efter Riksdagsordningen förfaras.
Remitterades till Lagutskottet.
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard -
Tvänne värda Ledamöter, Herr General-!
Directeuren Hagströmer och Herr Professo¬
ren Trafvenfelt, hafva föreslagit åtskilliga
till sjukdomars förekommande gagneliga
stadganden. I sammanhang härmed får jag
föreslå, att Riksens Ständer under bepröf-
vande taga flera för samma nyttiga ändamål
högst vigtiga, och af Lagstiftningens åtgärd
beroende, de så kallade Medicinska Poli-
cens föreskrifter, och, då tiden nu icke
medgifver detta ämnes fullständiga utredan¬
de, förbehåller jag mig att framdeles få
framkomma med mitt yttrande i denna magt-
påliggande sak. Såsom exempel på nöd¬
Deri a 6 Maj.
vändiga stadganden i detta afseende, må det
nu tiliatas mig nämna följande: Det är o-
nekligen af den största nytta' att genom
tjenliga anstalter förbättra en af stillaståen¬
de vatten och andra orsaker fördérfvad, för
boningar skadlig, Loc.il. Men det är likså
nödvändigt, och utomdess lättare verkstäldt
samt mindre kostsamt, att genom författnin¬
gar förekomma Nybyggens anläggande vid
sådana osunda Ställen. Hvem medger icke
nu att intet medel kan så kraftigt lörekom.
ma Mennisko-koppors härjande, som en
allmänt anstäld Vaccination? Men då ett
barn blir på ea ort angripet af mennisko-
kopporna, kan det ibland hända att ej
strax tillfälle gifves att anställa vaccination
på de barn der, som än ej fått begagna
detta skyddsmedel; och utomdess äro de som
vaccineras, först sedan vaccinen hunnit till
sin höjd, eller vanligen ej förr än lo:de
dygnet, skyddade för kopp-smittan. 1 såda¬
na fall blir det för momangen ett likså nöd-'
vändigt medel, som sjelfva vaccinationen,
att hindra Smittans spridande från ett redan
med koppor belastadt barn till andra än ej
vaccinerade barn, genom att noga afskilja
det från all gemenskap med dessa, eller
genom att sätta det under en slags Quaran-
taine. Detta högst nödiga säkerhetsmått
har, mig vetterligen, ingenstädes i Sverige
blifvit påbudet, utom i Stockholm genom
ÖfverStåthållareEmbetets åtgärd. Men jag
förbehåller mig rättighet att framdeles få i
detta ämne omständligen yttra mig.
Den 16 Maj.
Hans Exceller.ce Herr Grefven och Landt-
Marskalken föreslog Remiss till Oeconomie-
Utskottet af Herr Mannerhjertas i sista
Plenum upplästa Dictamen, angående exclu-
siva privilegier.
Grefve von Lantingshausen trodde detta
mål höra till LagUtskottets upptagande.
Friherre Stael von Hollstein förmodade
det samma böra upptagas af Constitutions-
Utskottet, af den grund att förbud emot
Monopolier finnes stadgadt i RegeringsFor-
men, och att om Herr Mannerhjerta kunde
uppgifva exempel det monopolier blifvit
beviljade, så vore ett sådant beviljande
inconstitutionelt.
Grefve Mörner, Adolph Gitran, erinrade
att visserligen, då den nu varande Consti-
tutionen upprättades 1809, förbud emot
monopoliska privilegier uttryckligen deruti
stadgades; men att ett och annat sådant
funnes, som före 180g blifvit beviljadt.
Något annat vöre sådana exclusiva privile»
gier, som till befordrande af någon viss
Industrie meddelas på viss tid för gagneliga
uppfinningar; och sådane hafva efter 1809
blifvit beviljade, och visserligen kunnat
beviljas.
Grefve Lilljencrantz, Johan Wilhelm, yttra¬
de att, örn Remiss skedde till Oeconomie-
Utskottet, och det samma ej funne sig kunna
630 Den 16 Maj.
befatta sig med målet, så .ägde det sig öp¬
pet att sådant hos Ridderskapet och x\deln
anmäla.
Härefter hänvisades Herr Mannerhjertas
Dictamen till OeconomieUtskottet.
Föredrogs å nyo och remitterades till
Lagutskottet ett Memorial af Herr von En¬
geström, Johan Daniel, angående ändring i
vissa stadganden i afseende på fataliers be¬
vakande.
Vidare föredrogs å nyo och remittera¬
des till StatsUtskottet Friherre Mannerheims,
sistlidne Plenidag på Bordet lagda, Dicta-
men, angående tillökning och användande
af den åt LagComitéen anslagna summa.
Grefve Mörner, Adolph Göran, tillkänna-
gaf att en Kongl. Proposition i samma äm¬
ne vore utarbetad, och skulle komma att
till Riksens Ständer öfverlemnas.
Föredrogos å nyo och remitterades: till
Lagutskottet, Herr Ankarloos Memorial,
rörande medel till förmindskning i antalet
af Rättegångar 3 till Bevillningsutskottet,
Herr Stråles, Carl Fredrik, Memorial, an¬
gående åtskilliga tillägg och förändringar i
ChartseSigillataeFörordningeni samt till Oe*
Den 16 Maj.
conomieUtskottet, Herr Printzenschölds Me¬
morial, angående tillsättande af en Comité
till utarbetande af ett tjenligt OrganisationSJ
och Administrations-system för Tullverket.
Friherre Koskull, Gustaf Adolph, hade
inlemnat följande
Memorial:
På en och samma gång står Coursell
dubbelt mot Myntfoten, och likväl är pen¬
ningenöden allmän. I sanning rätt besyn¬
nerligt! — Naturligtvis söker hvarje tän¬
kande medborgare efter orsakerna till den¬
na contrast. jag framställer min enskildta
fattning och tanka, icke i förmodan att den
är utan fel och många misstag; men jag tror
det vara ej allenast rätt, utan också allde¬
les oundgängligt att ämnet bör allmänt öf¬
ver vägas, utveckla? och föras till nyttiga
resultater.
Jag betraktar först de ännu i manna¬
minne varande händelserna med Sveriges
mynt. Det var godt och redbart från 1723
till 1760. — Då ville Riksens Ständer in¬
rätta ManufacturSysteme, på Papperspennin-,
gar. Man införskref utländska Machiner
och verktyg af alla slag; man införskref
Rudimaterien, färgerna, Mästare och Gesäl¬
ler, samt slutligen säd, till dessas underhåll.
Banken öppnades till Lån, Sedlar öfver-
6 3*
Den 16 Maj.
strömmade Landet, och lemnade de rika
Köpmanshusen tillfällen att uppjaga Coursen
från 42 Mark, efter då varande Myntfot,
till 1O8. 1 denna belägenhet samlades Rik¬
sens Ständerj deras handläggning var sträng;
det stora Handelshuset Kjerrman, Gennings
& Finley störtade; några mindre föllo tilli-
ka; men den var nyttig lör Riket. Reali¬
sationen blef verksam; utgifterna för Armén
och Flottan inskränktes; alla Extra Embets-
män, enskildte eller i corporationer, ent¬
ledigades från sina mödor; en allvarsam
Öfverflöds-förordning utfärdades, och en he¬
derlig Bevillning gjordes; besparing å ena,
och inkomst å andra sidan, gaf öfverskott
i StatsKassan, och det inbetaltes på Kronans
skuld till Banken; der uppbrändes Sedlarna
hvarje vecka, och vid Midsommaren 1768
var Banken kommen i det skick att Cour¬
sen stod åter på det rätta, eller 42 Mark.
Riksens Ständer gjorde några men icke
betydliga förändringar vid följande Riks¬
dagen 1769; och saken stod väl till 177^5
då Konung Gustaf den III förändrade
Sveriges urgamla Mynträkning, på Daler
Silivermynt, till Riksdalersmynt. ,Otn den¬
na Epok bör jag ej yttra, mig, den hörer
till framtiden. Emedlertid gjorde den ingen
väsendtlig skakning; Riket hade godt mynt,
i guld och silfver, eller papper med full
Kredit,
Allt blef lyckligt tills 1788 års krig
Den 16 Maj 633
inföll. 1789 års Riksdag, som hölls just
under krigets åskor, gjorde slut på Mynt¬
väsendets lyckliga ställning. Krigsskulden
blef blandad i myntet; RiksgäldsSedlar —
ett ovanligt namn på mynt — utfärdades;
och från den stunden har Myntet varit i
allt jemnt tilltagande oreda. Det är långt
ifrån min afsigt att klandra Ständers Beslut.
Men fritt må man säga den sanningen, som
aldrig kan bestridas, att det var ytterligen
hardt mot enskilda Medborgare, när deras
på god tro emottagne RiksgäldsMynt förJ
vandlades år 1800 till 50 procents lägre
valeur. Ett exempel, som bevisar huru
farligt det är att blanda Riksskuld med
Mynt. Det kan icke lätt förklaras hvar¬
för de Ministrar, som den tiden ägde Mon¬
arkens förtroende, valde denna utväg; men
det är otvifiaktigt ätt följderne blifvit gan¬
ska tunf^ för nationen.
Riksskulden, som kriget vållade, och
som är oskiljaktig merendels från alla krig,
hade på långt när icke blifvit så känbar,
om den fått vara hvad den var, enkel skuld,
och gäldas genom Bevillning. Ofta har jag
hört omtalas att dessa oredor skulle kunna
hjelpas, genom en gynnande HandelsconJ
junctur; men aldrig har jag kunnat röna i
erfarenheten mindsta skymt deraf att Sve¬
riges Sjöhandel utfallit till Sveriges båtnad.
Icke ens visar sig denna skymt i Riks-hi-
storien från de äldsta tiderna. Detta Län-
det har varit i största välståndet under det
634
Den 16 Maj.
tidehvarf då utlänningar hitförde sina Öf-
. T,
verflödsvaror och återtogo Rikets Exporter.
Detta tyckes också höra till sakens natur.
Der Sjöhandel kan vara nyttig, der måste
läget vara sådant att Landets Köpmän kun¬
na med vighet hämta alla fremmande nado.
ners varor, och lika lätt föra dem till an¬
dra nationer, rundt om Jordklotet. England
och Holland, jemte en del af Frankrike,
Italien och Tyskland hafva detta Läge.
England i synnerhet, som nu mera domi¬
nerar alla haf, känner förmonerna till hela
sin vidd af en omätlig Handel.
Men Engelsmännens företag äro icke
möjlige att följa af de nationer som bebb
Länder, hvilka ligga antingen långt i Norr
eller Söder; ty om man ock vill lemna utan
uppmärksamhet de hinder Englands välde
öfver håfven så ofta framkastat, såf gör lik¬
väl Naturläget att allt fordrar mera kost¬
nad och mera tid vid]Sjöresor, hvarigenom
större delen af vinsten förspilles, oberäk¬
nad förlusten af 6 månaders vinter; också
säger oss erfarenheten och vår höga Kurs
att Svenske Köpmän sällan debitera utrikes
hvad de hämta i andra länder, utan att
det mesta stannar inom Sverige. — Kan
detta vara nyttigt för våra tillgångar? och
för våra fordom så manliga seder? Böra
vi önska oss en fin förvekling? Det sednare
är en sak utom mitt ämne —Det förra åter
bevisas, som jag tror, mer än öfverflödig
af vår allmänna belägenhet.
Den 16 Maj-
635
Penningar äro icke mer hvad de bor¬
de vara; och hvar finnes medborgliga sä¬
kerheten i Egendom, när måttstocken för¬
svunnit, på hvilken allt beror? De rike Köp.
manshusen och Capitalisterne hafva nyttjat
2 sätt att dana dessa olyckor öfver Riket:
det ena, att inrätta Disconter; och det an¬
dra, att efter omständigheterna göra Kurs.
Disconterne hafva kommit derhän att
de, efter öpna Bokslut, oblygt kungöra
Dividend af vinst på året till 25 å 50 pro¬
cent. Följden har blifvit den, som nöd¬
vändigt och ganska naturligt skulle inträffa:
Capitalisterne hafva dragit sina penningar
ur allmänna rörelsen; ty hvilken tar ej hel¬
dre 30 procent, när det tillätes, än 6 efter
Lagen? — Man finner derför icke mera
tillgång på Lån i privata händer. Till
ock med de mest aflägse boende bland
sjelfva Allmogen, som förut lånte pennin¬
gar inom sig, för 4 å 5 procent, måste nu
anlita Disconterna, genom dyrlegda Com-
missionairer och förstörande omsättningar.
Kriget i Europa och några Missväxtår
inom Landet hafva dessutom, gemensamt
med Bränvinsbränningen, bidragit till en
alldeles oerhörd, ehuru moineutel, stegring
äfven af Landtmanna varor. Deraf har up-
kommit vangel, jemväl med Fastighetsköp,
utan beräkning på inkomst, till oriml ga
priser, endast i hopp att vinna, hvilket
lyckats för några och retat andra. Man
636
Deri 16 Maj.
har alltid fått någon kredit af säljare, och
nian har sökt nödhjelp lör dagen hos Dis*
conterna, till det som nödvändigt måste
betalas. Meri detta oförstånd har meren¬
dels hastigt fört straffet med sig. Fastig-
hetspriserne hafva fallit, krediten har för¬
svunnit, och desse slags köpare hafva stör¬
tat hela sin välfärd. Man skulle råka in i
en tråkig vidlöftighet, om man ville måla
alla de olyckor, som hopat sig öfver vårt
Land, genom de osälla Discont- och Assij
stanceinrättningarne med privatas pennin-
gar^ måtte de upphöra och måtte pennin-
garne återkomma i sina primitiva ägares
händer och Rörelsen såmedelst återvinna
sitt enkla och naturliga skick. Dermed
vöre en stor del al ändamålet vunnet, heldst
om naturliga Låninrättningar, som förena¬
de Jordbrukarens bestånd med alhjelpandet
af dess nu, genom otjenliga inrättningar i
det ämnet, iråkade svåra behof, af Allmän¬
na medel förskaffades.
Kursen, som ensamt rörer utländska
handeln och är utan allt samband med in¬
hemska Myntets värde eller Kredit, utgör
det andra ämnet för min uppmärksamhet.'
Jag förbigår den konstlade Kursen, sorn
genom vingleri uppkommer, och hvilken
icke är för allmänheten så okänd som mån¬
gen förmodar. Man igenfinner beskritnin¬
gen redan i 1765 års Riksdagshandlingar^
Jag håller mig endast vid den verkliga,
den oundvikliga Kursen, som åtföljer un-
Den 16 Maji
*>37
derbalance i Handeln. Jag frågar först: Bör
man handla, när man är i underbalance?
tvifvelsutan svarar man: Nej! ty annars
gör man skuld på skuld, och slutligen fal.
licerar. Men, säger man, en nation kan
aldrig fallicera. Jag medger det. Den kan
endast förlora sin kredit, och med dubbel
kostnad tigga sina nödvändighets-varor. Lik¬
väl innan det kommer så långt, skola tu-
sendtals individer gå förlorade. — Är det¬
ta icke nog för att i tid hindra sådana ut¬
brott? Jag slutar häraf att våra Handlande
torde sjelfve finna angenämt om något en¬
kelt, icke konstigt, icke med finance blan-
dadt, medel kunde vidtagas för ett sådant
ändamål.
Jag inbillar mig att det skulle vara
mycket verksamt, om Konungen täcktes
befalla att intill den stunden, då Kursen
hunnit falla till alpari — det vill säga:
tills Svenska Exporten kunde betala hvad
åter våre Svenske Handlande ville köpa,
så måste all Sjöhandel stå stilla. Vi be-
höfve endast salt och kanske något annat
som vanan gjort oumgängligt, och det kun¬
de hemtas med Kronans Fartyg.
En fasta imedlertid för oss alla på Vi¬
ner, Kaffe, Socker och andra utländska öf-
verflödsvaror, skulle på några år göra oss*
rätt godt, både på Hushållningens och Mo¬
ralitetens räkning. Tilläfventyrs torde än¬
dock våra Handlande vara mägtjge oeji
638
Den 16 Maj.
Den 16 Maj.
villige nog att förkorta denna Fastelagstid
öfver förmodan.
Jag önskar tillika att det ordet Luren¬
drägeri blefve alldeles okändt; ty all han.
del bör vara fri, och förbud deremot alstra
endast missbruk. Man må gerna köpa hvad
som heldst, när man kan betala; men der¬
emot skulle Lagen vara sträng, att så snart
det ordet Kurs åter hördes — det vill sä¬
ga: att man köpt eller ville köpa mer än
man kunde betala, så borde genast alla
hamnar stängas för Handel, tills underba-
lancén upphört och saken återkommit i jemn¬
vigt.
Jag föreställer mig några motskäl: Det
vanliga, nemligen i frågan om Lurendrä¬
geri, att våra Manufacturer skulle förstöras
— Och derpå svarar jag, att knappt någon
Svensk man nu mera finnes som låter villa
sig af detta språk. Vi känne alla att, utom
JernManufacturen, ingen enda gjort nytta,
fastän de öfrige kostat Riket ofantligt. Vi
känne också att Lurendrägeriet lika litet
hos oss som i andra länder kunnat utestän¬
gas genom författningar. Vi bäre nästan alla
Tyska och Engelska kläden, fastän ibland
tecknade med Svensk Hallstämpel. Förbu¬
den hafva endast tjenat att öka priserna och
rikta några resande Tullfiskaler. Må Fa¬
briker gerna falla, som ej kunna bestå utan
konstlade åtgärder, på nationens bekostnad!
Vi må köpa af utlänningar för lindrigare
priser, så länge våra exporter förslå. För
resten må vi gerna nyttja hemma tillver¬
kade kläder, och till föda nöjas med Lan¬
dets egna producter.
I frågan om Cours, inser jag det inkast
mot mitt project, att under förbudstiden för
Sjöhandel exportvarorna, och i synnerhet
Jernet, ej kunde med erforderlig hastighet
försäljas; men Brukspatronerne äro icke o-
vane att vänta; våra Köpmän hafva under
framflutna tiden lärt dem att de varit under
deras beroende; hittills har Patronernas nöd-
lugna tålamod ändock varit blandadt med
ovisshet och fruktan för utgången; om sam¬
ma tålamod hädanefter ser med säkerhet
framför sig den tidpunkten, då Jernet skall
betalas med fullgiltigt mynt, så blir icke
någon tids väntan särdeles oangenäm eller
tryckande. I allt fall vore väl Banken i
tillfälle att pä det tillverkade Jernet för¬
sträcka åtmindstone förlags-kostnaden, och
med denna ersättning vore Brukspatronerna
icke stort sämre belåtna än med den betal¬
ning de hittills erhållit.
Man torde äfven säga att utländska Mag-
ter kunde stöta sig på periodiska förbu 1 för
deras Handlande, att hitskicka sina skepp.
Och derom vågar jag icke säga mer, än att
jag hoppas det vår milda Regering har ut¬
vägar nog att förekomma alla dylika miss¬
nöjen, då anstalten ej åsyftar någon nations
Ovänliga utestängande, utan blott en tillfäl¬
Den 16 Maj.
lig och på viss tid beräknad inhemsk hus¬
hållnings författning.
Må hända att ännu flera motskäl finnas,
som jag icke mägtar inse. Må hända att
hela min Idé icke duger, och att haldre
andra utvägar vidtagas. Jag är nöjd, alle¬
nast ämnet kommer under kloka mäns öf¬
verläggning } ty då hoppas jag att, på ett
vis eller annat, de oredor som nu trycka
oss alla, blifva rättade och afhulpne.
Remitterades till det Särskildta Ut¬
skottet.
Herr König, Pehr, uppläste till Proto.
collet följande
Vördsamma Memorial:
Då nu varande Disconters Octroijer,
Götha CanalDiscont undantagen, snart äro
till ända lupne, får jag fästa Ridderskapets
och Adeln^ uppmärksamhet på nödvändig¬
heten att vidtaga sådana’ mått- och steg att,
då dessa Disconters tillgångar upphöra, nya
måtte etableras, för att underhålla den i ett
Land alltid, och nu i synnerhet i vårf, o*
umbärliga Penning-circulation; organisation
af Disconterna må blifva lika eller annor¬
lunda än den förr varit. Och anhåller jag
att denna min motion med de öfriga Stån¬
den
III.
Den 16 Maj.
641
den communiceras, och till Banco- samt
Stats-Utskotten remitteras.
Remitterades till Stats- samt Banco-
Utskotten.
Vidare uppläste Herr König ett så ly¬
dande
Ödmjukt Memorial:
Bland de Tjensteman, som tid efter an¬
nan gjort förluster å sina löningsvilkor, bör
med skäl räknas LandtRentmästarne,
Desse — som, genom I78I års Remiss-
Jage-reglering, i stället för en procent
endast berättigades uppbära en half procent
å de Statens medel, som tillhörde deras e-
mottagande, ansvar och öfversändande, hvar¬
till hörde Bevillningen, som då och till år
178g var ibland Statsverkets inkomster, men
vid sistnämnde års Riksdag skildes derifrån
och ingick i RiksgäldsContoiret — hafva
väl intill 18OO års Riksdag derå fått beräk¬
na sig till godo denna halfva Remiss-lage-
procent; men då har Riksens Högloft. Stän-1
ders Hemliga Utskott funnit, att desse Tjen¬
stemän borde åtnöjas med endast x\ procent
af alla RiksgäldsContoirets Medel, oaktadt
de, genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bref till
Högloft. KammarCollegium och StatsContoiret
Ridd. och Ad. Prot. N:o 8l. 82*
642 T)tn 16 Maj.
den 10 Maj‘l78L, blifvit om en half procent!
försäkrade. Riksens Höglofl. Ständer vid
18O9 års Riksdag hafva väl i så måtto ve¬
lat gifva ett vedermäle af sin uppmärksam¬
het på dessa Tjenstemäns oskyldigt iråkade
lidande, sorn af de förlorade Tyg dem uti
Remiss-lage återställdes, likväl utan beräk¬
ning för de passerade 10 åren; så att de nu
å Bevillnings-medlen njutna /g:s, eller en
fjerdedels procent Remiss-lage.
Bevillningens belopp har val, i anse¬
ende till Rikets behof, blifvit i sednare ti.
der märkligen ökadt, men i samma mont
hafva också LandtRentmästarne, under ökadt
ansvar, fått fördubblade göromål, utan att
den å större belopp dem till godo komne
procent kan anses vara dem tilldelad i sam.
ina förhållande, som värdet af nödvändighets»
varor upps tigit 5 och det torde icke vara
utan ändamål att föranstalta, det Tjenstemän,
till hvilkas befattning och ansvar Statens
nästan betydligaste Intrad hörer, blifva,
med en efter tiderna ökad aflöning, satte
utur frestelse att, med tillgrepp af dessa
medel, göra sig Skadeslösa för hvad de
nödvändigt behöfva för sin bergning, men
dem af det Allmänna förnekas. Af sådana
anledningar vågar jag till Rikets Höglofl.
Ständers öfverläggning lemna, om icke
LandtRentmästarne måtte, ifrån och med
detta års början, af Riksgälds-Contoirets
medel få sig till godo beräkna den förlora¬
de halfva procent, eller lika med hvad för
Den 1G Maj.
®43
Höglofl. StatsContoiret dem bestås, och att
i sådant afseende detta mitt Memorial måtte
till StatsUtskottet och den öfver Riksgälds-
Verket tillsatta Fördelning remitteras.
Denna nii tillstyrkta och af billighet
och rättvisa påkallade förhöjning utgör för
hela Riket icke mera än 5000 R.“dr på alla
Rikets LandtRentmästare, lördelade t nion
åf hvarje Läns Bevillnings-sununa, eli r högst
(l|) ett och ett halft runstycke för hvar
Och en mantalsskrifven person i det hela,
Remitterades till StatsUtskottet.
Härjemte blef det Herr König tillåtet
ätt communicera sina bägge Memorial med
de öfriga Riks-Stånden.
Upplästes och lades på Bordet ett Be¬
tänkande från StatsUtskottet, af den 12 Maj,
i anledning af Handelshusets i Stockholm
J. C. Muller & Comp. ansökning om ti 14-
godonjutande af den vid 1012 ärs Urtima
Riksdag samma Handelshus vilkorligen be.
villjade liqvid för Sju stycken Obligationer
uti Svenska Rikslånen i Brabant; och till¬
styrker Utskottet, uppå ahförda skäl, att —-
emot det Handelshuset Miiller & Comp. af-
lemnar sådan säkerhet, medelst Inteckning
uti Fast Egendom, som af Herrar Fullmäg-
tige uti RiksgäldsContoiret go’dkännes, och
hvilken Intecknings-säkerhet Kommer att
Den 16 Maj.
Den 1G Maj.
(545
fortfara intill dess RiksgäldsContoirets an¬
svarsskyldighet upphör — de nu i fråga
varande Sju Obligationer uti Brabantska
Lånen liqvideras efter redan vid lgl2 års
Riksdag bestämde grunder, så att Obligations,
capitalen, med derå till den 5l Juli 1812
beräknade interessen, först förvandlas till
Svenskt Banco, efter Fyratio sju (47) Skil-
lingar för Två och En half Gulden Brabants
Vexelmynt; och hvarefter för det härigenom
uppkommande belopp i Svenskt Banco ut¬
färdas RiksgäldsContoirets Obligationer un¬
der den 31 Juli 1812, ställde på fem år,
och med fern procents årlig renta.
Upplästes och lades på Bordet ett Be¬
tänkande från Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie-Utskottet, af den 9 Maj, angående
en Fyrbåks inrättande på Ön Gottlands
östra kust ; och har Utskottet, uppå anförda
skäl, icke funnit någon annan åtgärd nu
kunna vidtagas, än att till Riksens Ständers
godtfinnande öfverlemna, att hos Kongl.
Maj:t anmäla den underdåniga önskan, att
Kongl. Majrt i nåder täcktes till vidare
verkställighet låta befordra en inrättning,
hvilken Kongl. Maj:t, till Mensklighetens
bästa, redan skänkt en förberedande nådig
uppmärksamhet.
Herr von Platen, Carl Aehates, hade in-
lemnat följande
Vördsamt Memorial!
Täflande med hvarje medborgare i nit
för allmänt väl, och i bekymmer öfver de
binder som motverka det, har jag med upp.
märksamhet uppfattat hvad så mänga värde
Ledamöter af alla Stånd i ett ämne af up¬
penbar vigt yttrat. Men då ännu ofram¬
ställda sätt gifvas, att se både oredorna och
botemedlen, så har detta uppmanat min rätt-
vist blygare förmåga att yttra mig, till
framgifvande af några Förslag i dessa äm¬
nen, hvilka jag vördsamt begär måtte lem*
nas till Riksens Höglofl. Ständers Särskildta
Utskotts granskning och åtgärd.
Om det är sannt, att för bristernas af«
hjelpande det är nödvändigt att ifrigt arbeta
på exporternas ökande och frihet att göra
dem, samt att med särdeles bemödande och
medel söka förmindska importen, så torde
mera eller mindre af nedanstående utvägar
kunna dervid komma i fråga, nemligen:
1.
Att alla varor från utländska orter må
på 2:ne års tid till införsel alldeles förbju¬
das, med undantag af de victualier, som
efter Tractaten med Ryssland från Finland
inkomma; Salt; rått Socker; alla Rudima-
terier till Svenska Fabrikerna; de för helsö,
vården nödiga medel; och Spannemål i den
qvantitet, som Regeringen finner oundgäng¬
Den 16 Maj.
ligt, då Tullen bör lämpas så, som allmän¬
na prisen det fordra och den handlandes
dervid billiga vinst.
Det är ganska visst, att oaktadt större
förråd af de mesta öfverflöd svaror för det;
närvarande äro i Riket, en stegring i pri.
sen likväl säkert uppstod; men denna steg¬
ring borde då ock medföra den nytta, att
de flesta inskränkte sina behof och att små¬
ningom det öfverflödigt bruket och nyttjan,
det af mindre nödvändiga varor försvunne.
Få personer finnas i Riket, som ej för
2:ne år äro försedde med allt hvad till kläd-
bonaden och möblering behöfves.j Införskrif,
ning af dylika saker är under denna tid
alltså onödig, och som efter dessa 2-‘ne år,
eller också nu, en öfverflöds-förordning är
att vänta, kunde sådana i Riket varande
varor ej i priset mycket förhöjas, i oviss¬
het af hvad som blefve förhudet eller tillåtet.
Att förekomma Lurendrägeri, som nu
visst fick ett ökadt interesse, måste en ny
Författning utkomma, och som Tull-hetje-
ningen dels då blefve otillräcklig, dessutom
så illa betalt, att deras vaksamma ögon läto
förfela ändamålet, så skulle lönerna för Tull*
betjeningen ökas, och Tull-Direction, be¬
synnerligen i Skåne, Halland, Blekinge och
Bohus Län och hela Norrska gränsen, upp-
dragas, genom öfverinseende åt Possessio-
nater och andra personer, att vaksamt verka
Den 16 Maj.
647
och bidraga till förekommande af allt Lu*
rendrägeri, och hvilka utan. Tullens bekost.
nåd, af patriotism ätogo sig denna befatt¬
ning; då tillika allt som confiscerades på
stränder, i Städer och ä Landsvägar, till¬
hörde den som gjorde beslaget. Inga pac¬
kar eller varor finge af Allmogen transpor¬
teras utan militair-bevakning, som af ägaren
betaltes, då tillika dessa varor af Tullkam-
rarne förpassades till bestämd ort, och nå¬
gon af de personer, som Tull-Direction
Uppdragit, äfven påskrifves,
Caffe fick ej af någon medföras tili
större qvantitet, än 2 Lisspund, och så i
proportion allt,
Skeppare, som införde förbudna varor,
blefvo icke allenast straffdöinde med fästning,
utan fartyget condemneradt, hvilket vid
dylika tillfällen och omständigheter, så i
Ryssland sorn England, brukas.
Med den som till lands transporterar
någon oförpassad vara, blifve förhållandet
detsamma, men deremot Skeppare eller
transporterande, som upptäcker försnillnin*
gen, behåller den, eller värdet utbetalas
honom, och böterna af godsägaren, lika
med varans värde, tillfalla Kronan eller
någon Inrättning. — För vidlöf tigt blifver
nu att uppräkna alla de medel, som kunna
användas till förekommande af Lurendrägeri,
när man med allvar vill detsamma förhindra^
Den 16 Maj.
men de äro att tillgå; nödvändigt blefve
att på alla predikstolar i Riket en gång i
månaden och vid HäradsRutterna ofta upp¬
läsa Förordningen emot Tull-försnillning.
2.
För att ersätta Statsverket för den Tull,
det igenom detta förbud nödvändigt förlora¬
de, vidtages
i:o Att pålägga hvar och en af mankön,
som dricker vin, 6 R:dr B;co, och af qvin¬
kön 2 Rtdr, årligen i skatt, och för nyttjande
af CalFe frän 16 sk. till och med 2 R;dr B:co.
2:0 Att de, som vilja bruka på sina bord
och i sina hus annat Silfver, än skedar och
gafflar, betala årligen 100 R:dr B:co.
0:0 De, sorn på kläder, livréer, hattar
och mössor vilja hafva Broderier eller Ga.
loner, betala ärligen 20 R;dr B:co, unifor¬
mer och militairen undantagne.
Den inkomst, som af allt detta till Sta¬
ten ingick, skulle troligen till en del er¬
sätta Tullarne, hvad de i Tullinkomst för¬
lorade.
Som nu, efter detta, importen i 2!ne
år bletve obetydlig,deremot för utskeppnin¬
gen af Jern och andra Producter, beloppet
skulle antingen genom Vexlar indragas, el¬
Den 16 Maj-
649
ler ock Silfver för dessa producter inför¬
skri fvas, så skulle Coursen nödvändigt fal¬
la, och Sedelstocken taga den så mycket ön¬
skade faveur till sitt värde, utan någon an-
nan operation, och hvilket blefve resulta¬
tet af detta project.
Att nu få mera Sedlar i omlopp, och
till större delen förekomma denna brist,
utan att en ny eller större Sedelstock ut-
gafs, vore nödigt, att följande vidtogs: Ban¬
ken borde ju förr ju hellre öfvertaga Dis-
contlnrättningarna, på det sitt, att han ut¬
betalte alla Actieägare dess Capitaler; att
en HufvudDiscont blefve i Stockholm, en
i Götheborg, och en i Malmö, desse sedna¬
re som Filialer af HufvudDisconten; all an¬
nan indragning af Disconterna, på hvad sätt
det ock skedde, skulle förorsaka stor vil¬
lervalla, och manga personers förstörelse och
undergång; hvarföre min tanka vore, att de
blefvo, som de varit, omsättningar och Lån
gjordes som förut, med den skillnad, att
af de nu varande Directeurer en bortgick,
och i dess ställe en från Banken insattes,
som då med de andra bevakade Bankens sä¬
kerhet och rättigheter.
Då införsel af främmande varor inskrän*
kes, så blifva ovedersägligen Capitaler, e-'
mot säkerhet, att för rörelsen tillgå, då de
inlöste Actier äfven sätta Fonder i omlopp;
och då nu Banken eller Staten igenom de
betydliga inkomster, som af Disconterna föl.
6$P
Den 16 Maj.
ja, erhåller en ny stor vinst; så kunde den
användas till Landets uppodlingar, nyttiga
inrättningar och utlåningar till Landtbruket,
Penninge-ägaren funne då mindre lägen¬
het att på högre än laglig procent utlemna
eller använda sina penningar; ockrandet må¬
ste något förfalla, Capitalisten måste då an¬
tingen sjelf till nyttiga företag använda si¬
na Capitaler, eller lemna dem tili näringar*
na emot säkerhet i Jord, som då till verk¬
sam nytta för det Allmänna användes.
O,
För att befordra Åkerbruket och gifva
Landtman lust och möjlighet till odling, må¬
ste dess producter finna afgång och ett* sä¬
kert värde af dem söka vinnas, hvilket jag
tror, om ej alldeles fullkomligt, dock er,
hålles, om nu varande Ständer gåfvo Rege¬
ringen medel att årligen uppköpa åtmindsto-
ne 300,000 tunnor Säd, i alla Rikets pro¬
vinser, på följande sätt;
Att prisen på alla sorter Spannmål
skulle till nästa Riksdag bestämmas efter
hvart och ett Läns Markegångstaxa, dock
så, att inköpspriset för Kronan , å tunna Råg
och Korn, blefve 16 sk. Banco, och på Haf-
ra 12 sk. mindre, än Markegången utsätter.
Härvid är min mening egentligen den, att
som MarkegångsTaxan i de södra provin¬
serna alltid är lindrigare än i de norra, Kro¬
Den 16 Maj. 651
nan då på de ställen, der Spannmålen bri¬
ster, kunde, sedan fragt- och transport-kost-
naderne blifvit beräknade, till de behöfvan¬
de afyttra så mycken Spannmål, som åstun*
dades, med 16 sk. Banco förhöjning å hvar¬
je tunna öfver hvad Markegången utsätter,
hvarigenom ock således den i behof varan¬
de alltid med säkerhet kände, till hvad pris
den på Kronans Magazin vore att erhålla.
Den 1 October hvart år, skulle alla jord¬
brukare, af hvad stånd och namn de vara
ina, som vilja leverera Säd, med sina an¬
bud skriftligen hos Landshöfdingen anmäla
sig, hvarvid egendomen och ägarens namn
voro tecknade. De, sorn leverera öfver 50
tunnor, skola vara förbundne att behålla Sä¬
den för Kronans räkning till den 1 Juni
påföljande år; Allmogen och de som i min¬
dre qvantiteter leverera, få, när de vilja,
aflemna sin Spannmål på KronoMagazinerna,
hvarest de erhålla genast full betalning; men
för att ersätta Kronan dess kostnad i och för
Magaziuerna, afdrages 13 sk. per tunna»
Fossessionaterne erhålla sin betalning,
så snart anbuden från Länen uppkommit till
SpannmålsDirectionen, och höra dessa sed¬
nast den 16 October vara insända; och då
Direction granskat beloppet af den till Kro¬
nan anbudna Säd (som jag knappt tror kom¬
mer att stiga till det utsatta qvantum af
300,000 tunnor), och calculen är gjord öf¬
ver hvart Läns anbud, nedskickas pennin-
65*
Den 16 Maj.
garne till Landshöfdingen, att i November
utdelas, till hvilket ej i det hela behöfves
af Ständerna nu anvisas mer än. en och en
half million, och hvilket ej helier på en gång
behöfver uttagas; så att hvar och en säker
Leveranteur erhåller hälften af den summa
han för sin Säd skall ha va, och på resten
ett betyg af Landshöfdingen, att när Spann¬
målen är levererad, den då contant betalas.
Den, som ej af Landshöfdingen tros vara
säker, måste' prestera caution för den sum¬
ma han erhåller och för hvad han leverera
skall. All deti Säd, som af kronan emot-
tages, skall vari ren, torr och hälla den
vanligen vid Kronans upphandlingar bestäm¬
da vigt. Dock. blifver härvid nödigt, att
en Instruction utlärdas för Magasinsförval¬
tare* hvari deras skyldigheter närmare än
hittills bestämmas, så att ej levereringarne
till Magazinerna iöisvaras.
Hvad ytterligare i detta ämne vore att
tillägga, är af andra nitfulla Ledamöter vär¬
digt omtäladt. Jag har blott velat framstäl¬
la några af dean icke leinnade åsigter.
Remitterades till det Särskildta Utskotet.
Herr Manner st am, Johan, anförde att, då
motionstiden med denna dag hipe till ända,
och Utskotten alltså nu mera kunde obe¬
hindradt få sysselsätta sig med de dit re¬
mitterade ämnen, vore nu hans anhållan, att
Den 16 Maj.
653
Högloft. Ridderskapet och Adeln behagade
anmoda StatsUtskottet skyndsamt inkomma
med sina förslag, rörande Finance-pianen
och Stats-regleringen. Herr Mannerstam
Yttrade sig icke göra denna hemställan af
misstroende till Utskottets arbetsamhet, ar¬
bete och drift; utan ginge hans önskan al¬
lenast deipå ut, att StatsUtskottet måtte
tills vidare lemna å sido de ämnen, soia
vöre af ringare betydenhet, för att desto
snarare kunna till Riksens Ständer inkomma
med de vigtigare , efter som Riksdagens
fortgång hufvudsakligen derpå berodde.
Denna Motion lades på Bordet.
Upplästes och lades på Bordet Allmän¬
na Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Be¬
tänkande, af den 3 Maj, innefattande dels
afstyrkande å de till Utskottet remitterade
Memorial och Dictamina, innehållande yr¬
kanden dels om ändring i åtskilliga omstän¬
digheter af hvad Författningarne nu stad¬
ga rörande tiden och sättet för Markegångs-
taxornas upprättande, samt Riksens Ständers
Justitiae-Ombudsmans befattning med deras
granskning, dels ock om jemnkning uti de
Tionde- och Rente-gifvare emot Indelnings,
hafvare och Rente-tagare åliggande skyl¬
digheter; vid hvilket Betänkande var bifo-
gadt ett särskildt yttrande af Herr Lands-
I höfdingen Ekorn.
^54
Den 16 Maj.
tJpplästes ett ProfocollsUtdrag, af dep
11 Maj, från det Hedervärda BondeStåndet,
nied tiMkännagifvande, det Ståndet beslutit
att, under åberopande af hvad BondeStåndet
förra Riksdagarna anmärkt i afseende på
114 Regeringsformen, och med kraftigaste
förbehåll, att så väl dessa sorn öfriga vid
Grundlagarna gjorda anmärkningar, hvilka
icke under närvarande Riksdag blifvit och
blifva pröfvade, ovilkorligen böra företagas
och afgöras vid nästa Riksdag , derintill
uppskjuta de hvilande Grundlags-frågorna,
utom hvad angar de af ConstitutionsOtskot-
tet beredda förslag till ändring i 20, 70,
74 och 110 §. §■ af Regeringsformen, samt
34, 2g 0ch 56 J. §. i Riksdagsordningen,
hvilka förslag BondeStåndet ansåg böra un¬
der påstående Riksdag till pröfning och af-,
görande förekomma.
Höglofl. Ridderskapet och Adela åt-
skilldes kl. 3-
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Måndagen den 22 Maj.
Plenum klockan 9 förmiddagen.
Justerades Pleni-Protocollet för den 11
Maj, f. m.
Deri a 3 Maj.
655
Grefve Lilljencrantz, Johan Wilhelm\ ytt¬
rad e i anledning af hvad han till berörde
dags Protocoll anfört om förhöjd Disconträtt
för Götha Canal-Discont: Till mitt yttran¬
de i förra Plenum, får jag nu tillägga den
upplysning, att Götha Canal-Bolag i Banken
ägde att fordra
den 11 sistlidne Mars, 123,982 R:dr
den 1 April — — 164,261. —
Hvaremot sedan den till ställningen så
förändrat sig, att CanalDirectionen var skyl¬
dig
den lo April — 158,178 R:dr Brco
den 29 Dito — 50g,65o — —
den lo Maj — 532,380 — —
den ig Dito — 636,^50 — —
Justerades Pleni-Protocollet för den U
Maj e. rti,
Hans Zxcellence Herr Grefven och Zandt-
Marskalken hemställde, orri icke tiden för be.
räkningen al de arfvoden, som Ridderska¬
pet och Adrin åt Riddarhusets Kamererare,
Fiscal, samt 2-'ne Ordinarie Cantzlister an¬
slagit, borde vara lika med den, sorn af
Riksens Ständer blifvit bestämd för Riks-
Ståndens CantZlier.
Bifölls.
656
Den 22 Maj.
Grefve Lilljencrantz, Johan Wilhelm, an-*
höll, att de anmärkningar, som af honom
blifvit gjorda vid Herr Lilljehorns den 5
Maj upplästa Memorial, matte få blifva re¬
mitterade till samma Utskott, till hvil¬
ket Herr Lilljehorns sedermera hade blif¬
vit hänvisadt.
I anledning häraf blefvo berörde an¬
märkningar till BancoUtskottet remitterade»
Justerades PleniProtocollet för d. 16 Maj.
Friherre Cederström, Jaeol, begärde, att
hans den 16 Maj gjorde Motion om Riks-
Actens 'uppsättande af ConstitutionsUtskot-
tet, måtte blifva till berörde Utskott re¬
mitterad.
Friherre af Wetterstedt, Gustaf.- Jag hem.-
ställer till Höglofl. Ridderskapct och Adeln,
huruvida de icke genast behagade bifalla
hvad Friherre Cederström föreslagit, och så¬
ledes ConstitutionsUtskottet få sig uppdra¬
get att, i enlighet med de redan af Fiksens
Ständer antagna och fastställda grunder, upp¬
sätta förslaget till den RiksAct, som kom.
mer att upprättas öfver de Constitutionella
förhållanden emellan Sverige och Norrige»
Det förstås af sig sjelft, att detta förslag tili
RiksActen, genom Konungen öfverlemnas
till Norriges Rikes StorThing, och att, om
förän.
III. Den 22 Maj, 657
förändringar* eller jemkningar deruti af Stor-
Thinget äskas, förslaget då till Riksens
Ständer återkommer: först sedan det af bäg¬
ge Rikértas-Lagstiftande Magter blifvit oför-
ändradt antaget, och erhållit Konungens
sanction, vinner den ifrågavarande Riks¬
Acten sin slutliga fullbordan.
Friherre Cederström, Rudolph, anhöll, att
om ett sådant beslut fattades, det samma
med de öfriga RiksStånden communicerades
med begäran, att de ville deruti instämma.
Uppå derom af Herr Landt-Marskalken
gjord proposition, beslöts härefter att den
blifvande RiksAcien skulle af Constitutions¬
Utskottet uppsättas.
Upplästes Herrar Elecforers Lista till
val af Ledamöter uti Bevillningsutskottet
efter Herr Kuylenstjerna och Herr Stedt,
och befunnos dertill vara utsedde:
N;o 672. Herr Bildt, fullmägtig Herr König,
Pehr, Auditeur.
N:o I986. Herr Spaldencreutz, Arvid, Bruks-
Patron.
Upplästes ett ProtocollsUtdrag från Val¬
lon. BorgareStåndet, af denna dag, hvaruti
Ståndet tillkännagifver att, då i afseende
Ridd. och Ad. Prot. N;o 83. 84.
658
Den a? Maj.
på den frågan, huruvida de sedan förra
Riksdagar beredda förslag till ändringar och
tilläggningar i Grundlagarna skulle vid in¬
nevarande Riksdag till afgörande upptagas
eller förblifva hvilande till den nästa, den
skiljaktighet i meningar hos Riksens Stän¬
der inträffat, att Högvördiga PrestStåndet
ansett det alla dessa förslag borde hvila,
Hedervärda BondeStåndet att blott de Sju
af ConstitutionsUtskoltet utmärkta, Vällofl.
BorgareStåndet att berörde Sju och Fern
dertill, samt Högloft. Ridderskapet och A-
deln att samtliga förslagen borde upptagas;
att då något helt Riksens Ständers yttrande
öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om
Grundlags-frågornas hvilande alltså hittills
icke funnes, och då BorgareStåndet för sin
del önskade, att, i ett mål af så vigtig be¬
skaffenhet, ett fogande till enstämmighet
RiksStånden imellan måtte äga rum; så ha¬
de BorgareStåndet för sin del beslutit, att,
till befrämjande af ett sådant fogande, an¬
moda bemälte Utskott, att, så skyndsamt sig
göra låter, upplysningsvis till Riksens Stän¬
der aflemna sina tankar om grunderna, hvar¬
efter den sålunda i skiljaktigt skick Stån¬
den imellan befintliga preliminaira fråga,
om Grundlags-förslagens hvilande eller upp¬
tagande, må, i brist på ett bestämdt stad¬
gande, särskildt för det nu inträffade fall,
likväl i full enlighet med Constitutionens
hufvudsakliga föreskrifter, anses och be¬
handlas.
Den 22 Maj 659
Likaledes upplästes ett ProtocollsUtdrag
från Hedervärda BondeStåndet, äfven af
denna dag, af samma innehåll och hufvud¬
sakligen samma ordalag som uti Borgare-
Ståndets.
Härjemte tillkannagaf Herr Landt-Mar-
skalken sig genom skriftlig underrättelse från
PrestStåndets Taleman hafva sig bekant, att
PrestStåndet äfven stannit uti lika beslut
som Borgare- samt Bonde-Stånden; — och
hemställde Herr LandtMarskalken i anled¬
ning häraf om Ridderskapet och Adeln skul¬
le behaga, så uti saken som ordalagen, med
BorgareStåndet instämma.
Bifölls.
1 anledning af det i Protocollet för den
16 dennes förekomna Memorial af Herr
Trafvenfelt, angående medel till vaccinatio¬
nens ytterligare befrämjande, hade Herr
Munck aj Rosenschöld, Eberhard, anmält sig
att tala, samt uppropades nu och uppläste
följande:
Jag skall alltid anse för eri heder, att
dela lika uppsåt med Herr Professor Traf¬
venfelt, men jag är ej denna gång lika ense
med denna värda Ledamot i anseende till
medleh för verkställandet af dess goda af¬
sigt. Om ett förslags rättvisa blott bestäm¬
des af dess nytta, skulle jag ej tveka, att
ÖÖO
Dm 2S Maj.
antaga Herr Trafvenfelts förslag, tili stad»
gande af plikt eller vite för de föräldrar»
sorn först! rajna låta vaccinera sina barn. Men
ett stadgandes rättvisa subovdinerar under
något högre, än blott dess nytta, nemligen
under allmänna moral-principer. En af des¬
sa förbjuder Staten att tvinga Medborgare
.till begagnandet af ett äfven nyttigt medel.
Det är visst en olycka, om genom uteblif-
.vande tvångs-mesurer flera barn skulle
vanställas eller bortryckas af koppor} den¬
na olycka är physisk} men det är en än¬
nu större och moralisk olycka, om en Re¬
gering eller Ständer skulle äga rättighet
tvinga Medborgare att underkasta sina barn
ett skyddsmedel, som, enligt deras egen
öfvertygelse, möjligen kan anses af dem
för skadligt. Då är det bättre, att några
barn bli offer för denna okunnighet eller
fördom, än att Styrelsen skall störa hus¬
friden, och göra intrång på. Föräldrarnas
fria disposition öfver sina barns äfven
physiska vård. Denna gång vill man på¬
truga ett verkligt nyttigt, men kan hända
nästa gång ett blott förment nyttigt och i
sjelfva verket skadligt medel. Utom dess
retar tvånget mången att fortfara i sin en¬
vishet och motsträfvighet. Jag nekar lik¬
väl icke, att ju om vite af Riksens Stän¬
der beslutas, det ju är, som Herr Trafven¬
felt påstår, lagligtj m n det är derföre icke
rättvist, ty älven en Lag kan vara orättvis,
och strida mot natur-rätten,
Dm 11 Maj.
661
■Regering och Ständer äga således, enJ
ligt min öfvertygelse, ej rättighet, hvad
exempel man ock af Despotiska Regeringar
och Regeringssätt må anföra, ätt winga fol¬
ket till Vaccinationen, jag påstår äfven, eU
ler åtmindstone förmodar, att detta tvång,
som i sin princip är orättvist, icke heller är,
som Herr Trafvenfelt med flera tror, nödvän¬
digt för en allmän verkställighet af Vaccina¬
tion i vårt Land. Denna min förmodan grun¬
dar sig på min egen erfarenhet t Lunds Stift
och pä min öfvertygelse, att hvarken Pre-
sterskapet i detta Stift äger mera förtroen¬
de af sina åhörare, icke heller Allmänhetett
är mera upplyst och fördomsfri der, än i
andra Stift. På samma tid, som Medicinal-
Rådet, Konungens Förste LifMedicus och
Riddaren Herr Doctor Hedin, nuvarande
Föreståndare för Vaccinationen i Sverige,
lät trycka sitt svar till VäccinComitéen i Pa¬
ris, i anledning af dess förfrågningar, samt
å Collegii Medici samt Svenska Läkarnes väg¬
nar försäkrade, att han och Svenska Läka¬
re i allmänhet voro fullkomligen öfvertyga-!
de om Vaccinationens opålitlighet, och att i
allt fall, äfven om den vore så nyttig, sorn
föregafs, dess införande och verkställande i
Sverige ej vore ens att tänka på, i 'anseen¬
de till de fördomar och den horreur, sorn
ufven de högre classer hyst emot denna sak, —
ett svar, enligt hans uppgift, lika med det
som flere aktningsvärde Läkare i Stockholm
lemnat åt samma Comité på dess bref till
dem. Få samma tid utgaf jag min första
66s
Den % 2 Maj.
skrift om Vaccinationen, i en alldeles mot-*
satt ton, sedan jsg Jdels år förut tillbudit
samma afhandling till införande i Herr Me-
dicinalRådet Hedins så kallade Vetenskaps-
Journal,men detta blifvit mig förnekadt; och
på samma tid rönte jag, med flera Läkare
i Sftåne, emot denna nyttiga uppfinning in¬
tet motstånd å Allmänhetens, utan blott å
en och annan Läkares sida. Denna bered¬
villighet var så allmän, att i ingen af de
många Församlingar, hvarest jag inom för¬
sta äret vaccinerade, föräldrarne underläto
att mangrant, nästan utan undantag, låta vac.
cinera sina barn. De hundradetais reqvisi-
tioner af Vaccin, som mig från de flesta
Landsorter i Riket gjordes, vittna äfven om
Allmänhetens hog för räddningsmedlets be-
gagnande öfverallt i Riket. Jag bör dock.
icke bestrida trovärdigheten af andras erfa¬
renhet i andra orter; men jag vågar blott
hemställa till dem, om ej motståndet, i syn¬
nerhet i sednare åren, mest blifvit föranledt
af oskickliga Vaccinateurers åtgärder, hvar¬
igenom barnen antingen af operationen blif¬
vit sargade, eller erhållit så kallade falska,
ej skyddande Kokoppor; och af en sådan an¬
ledning skulle upplyste Ståndspersoner tve¬
ka, att åt dylika Vaccinateurers handlägg¬
ning anförtro sina barn; hvarföre jag hem¬
ställer tillika, om icke i sådana fall det vo¬
re hardt att tvinga föräldrar (som då icke
hafva alldeles ogiltiga skäl till sin tvekan),
att ändå låta sinadbarn af sådana personer vac^
cineras, och om icke då billigare vöre, att
Den 5 2 Maj.
66S
forst söka till att rätta deras misstag och o-
rigtiga öfvertygelse om sakens nytta, och
om den sanna orsaken till ympningens miss¬
lyckande.
Dessa tänkesätt, och min angelägenhet,
att lika så mycket skydda Medborgare från
ingrepp i deras civila frihet, som för ett
physiskt ondt, har jag redan ådagalagt i en
af mig år 1802 utgifven skrift, och sednast
under Orebro Riksdag, i ett särskildt af mig
infordradt yttrande öfver ett Project till Re¬
glemente för Vaccinationen, deri plikt för
föräldrars uraktlåtenhet att inom en viss tid
låta sina barn undergå den, var föreslagen.
Af detta mitt utlåtande må det tillåtas mig
anföra det, söm till ifrågavarande ämne är
hörande:
”Anmodad att yttra mig öfver Läkare-
vårdsComitéens om Vaccinationen i Riket
Betänkande till Konungen, gör jag det med
så mycket mera tillfredsställelse, som detta
Betänkande i flera punkter öfverensstämmer
med mitt redan år 1802 af trycket utgifna
Förslag till hämmande af Koppfarsoten, Och med
de anmärkningar, som jag sistlidet år, på
begäran, till Herr Archiater Weigel aflem-
nat, och han åt Comitéen meddelat, och med
Kongl. Collegii Medici egen kungörelse af
den 14 Juli i lSlO, om vissa föreskrifter och
underrättelser till Vaccinationens befrämjande.
Comitéen föreslår först, att vid vite
hvar och en ålägges inom året låta ympa
664
Den 52 Maj:
sitt barn, utan att tillägga annat undantag,
än barnets sjukdomsförfall, då likafullt ett
annat mera vanligt, och äfven ett giltigt för*
fall, är brist på Vaccinateurer, och i syn*
nerhet på Vaccin. Redan i ofvannämda skrift
bar jag törklarat min tanka vara den, att
man icke bör eller i vårt land behöfver tvin¬
ga folket till Vaccinationen. Men äfven om
dette vore att förena med civila friheten,
så anser jag dock massans af Nationen, mer
än i andra länder, ådagalagda beredvillig¬
het till räddningsmedlets begagnande, för¬
tjena så mycket afseende, att man icke utan
nöd söker genom en tvångslag verkställa ett
medels användande, som mera af felande till¬
gång på ympare och ympämne, än af fördo¬
mar och illvilja blifvit inskränkt, i synner¬
het som fördomar, mig veterligen, ganska
lätt öfverallt, der Presterna bemödat sig der,
om, blifvit häfna. Men Staten äger rättig¬
het föreskrifva vilkor för vissa fördomars
begagnande af individuer, och derföre skul¬
le jag föreslå, att sedan all nödig åtgärd blif¬
vit å Öfverhetens, Presternas och Läkarnes
sida vidtagen, för att alltid hafva tillräck¬
ligt förråd af Vaccin och tillgång på Vacci¬
nateurer, samt för att häfva fördomar och
använda egna nyttans motiver, ett Påbud
blefve utfärdadt, som förböd hvarje Före¬
ståndare af publique Verk och Inrättningar,
ja äfven af alla Corpser, att antaga någon,
som ej kan förete behörigt Prest- eller Lä¬
karebetyg, att han haft äkta koppor, eller
undergått de naturliga menniskokopporna
Den 22 Maj.
(med af Läkare bestyrkt undantag för de få,
sorn aldrig kunna, äfven efter ofta repeterad
ympning' afficieras af någondera smittan).
Ansvar borde för uraktlåtenhet af en nog¬
grann uppsigt härmed, och för vetterligt
falskt intyg utsättas. Att ålägga Mantals¬
penningar betalande för de barn under i5
är, sorn ej blifvit vaccinerade, torde fordra
Riksens Ständers granskning och bifall; och
om plikt bör åläggas, är den mera nödig
för dem som skola besörja om, än för dem
sorn skola begagna vaccinationen.
Så angeläget det är att förekomma oäkta
kokoppors ympande, så är det dock i vårt
Land ännu angelägnare, att icke försvåra
koppornas allmänna utbredande genom så¬
dana inskränkningar för tillåtelsen att vac¬
cinera, som Comitéen i sin kungörelse af
sistlidet år yrkat, och i sitt yttrande denna
gång, ehuru med någon mildring, bibehållit.
Erfarenheten har redan hunnit visa, hvad
»nan lätt kunde förutse, att mångå af egen
håg att gagna nitiske och öfvade Vaccina¬
teurer, hafva, då de icke varit Läkare,
och funnit det ett öfverflödigt besvär, samt
med sitt stånd eller kön mindre förenligt,
att underkasta sig kan hända i den saken
mindre öfvade och kunniga Läkares förhör
och öfriga reglementariska åtgärd, •— rent
af upphört med sina ympningar, ofta utan
att någon Läkare eller Chirurg uppfyllt de¬
ras ställe. Vaccinationen är en operation,
mindre vigtig i vetenskapligt, än i poli¬
666
Den * s Maj.
tiskt afseende, och det kommer ej så myc¬
ket derpå an, huru regelbundet, sorn huru
allmänt den verkställes i eit Land, der nu
mera ingen Läkare uppsåtligen begagnar
falska koppors inträffande till sakens fort¬
gång, och allmänheten i allt fall ej dömmer
deni vara värre, än ingen ympning.
Då allmänheten bör ännu lättarfe, än
för 30 är sedan, eller år 1*502, kunna öf¬
vertyga sig om vaccinationens nytta, borde
de af mig då föreslagna råd förvandlas i
föreskrifter, och dessa så mycket strängare
handhai vas, som, om Staten ock ej agde
rättighet tvinga någon till vaccinationen,
den åtmindstone äger den ovilkorligt, att
hindra den ena smitta den andra. Kyrko-
herdarne borde ock åläggas, att vid ett
barns insjuknande eller död af kopporna,
om föräldrarne sjelfva försummat«,att begag¬
na vaccinationen, från Predikstolen fram¬
ställa denna händelse till förebråelse och
varning, lika som det äfven skulle åligga
dem, att, om någon af envishet nekar låta
sitt barn vaccineras, eller att vid utsatt tid
återkomma för att framvisa sitt ympade barn,
den från Predikstolen derföre emottager en
föreställning, då de andra föräldrar för sin
beredvillighet berömmas,”
Om man gjorde afseende på mitt utlå-t
tande, vet jag ej, men den gången blef ej
någon plikt påbuden; och tillåtelsen, att
vaccinera, blef i enlighet med mitt förslag,
Den t j Maj.
66 7
mera utvidgad. Deremot blefvo inga mått
och steg vidtagna af dem jag då åter före¬
slog, till hindrande af smittans spridande
frän ett rfted koppor angripet barn till de
ännu ovaccinerade, ehurui Statens rättighet
dertill aldrig kan bestridas. Man äger ej
rättighet tvinga någon, att begagna ett
skyddsmedel, men väl, att hindra hvem
som heldst från att skada och således från
att med sjukdom smitta andra. Staten äger äf¬
ven rättighet, att genom indirecta tvångsmedel
förmå föräldrar, att underkasta sina barn
vaccinationen. Hit hörer: ätt Presterne vid
årets slut uppläsa från Predikstolarna för¬
teckning på dem, som vägrat låta vaccine¬
ra sina bajn; att då ett barn blir sjukt,
skadadt eller dödt af koppor, det likale¬
des kungöres, allt med förebråelse och var¬
ning; samt att ett med koppor behäftad!
barn sättes under en slags Quarantaine; vi¬
dare: att då ett barn spridt smitta till an¬
dra, plikt då erlägges af föräldrarna, men
£tt mindskning i skatten förunnas åt medel¬
lösa föräldrar för de barn, som äro vacci¬
nerade, då de öfverstiga ett visst antal;
samt slutligen att ingen emottages till be¬
gagnande af Publika Verk och Inrättningar,
utan att förete behörigt betyg, att han an¬
tingen haft äkta kokoppor eller undergått
de naturliga mennisko-kopporna, eller ock.
att han oaktadt ofta repeterad behörigen
anställd ympning ej kunnat afficieras af Ko¬
kopporna.
66»
Den 32 Maj,
Den 2 8 Maj.
De vigtigaste af dessa mesurer har jag
redan år 1802 föreslagit i en särskild skrift;
följande året förklarades i den förnämsta
Danska Medicinska journalen denna skrift
hafva framställt allt, hvad till Mennisko-
koppornas hämmande och vaccinationens be¬
främjande är att göra. Den först i Septerna
ber 18.11 i Köpenhamn utkomna förordning,
dess - angående, föreskrifver i det närmaste
detsamma. Men ännu äro dessa Mesurer
för största delen icke vidtagne i Sveri¬
ge, Jag hade dock i synnerhet vågat på¬
räkna det af mig projecterade åter upplif-
vandet af redan i Konung Carl XII tid
utfärdade allmänt nyttiga förordnande till
Pests och smittosamma sjukdomars häfvan¬
de, och dess användande äfven på kop¬
por, nödigt; så länge kopporne äro i värt
och de Länder, med hvilka vi håfve någon
communication, ej alldeles utrotade, men
för det kopporna nästan endast hota barn,
och icke fullvuxnas lif och välfärd, har
man 1 alla civilicerade länder varit mindre
nitisk till vidtagande af förvaringsmedel mot
dem, än mot endel andra smittsamma sjuk,
domar.
Om Staten skall tvinga föräldrar låta
vaccinera sina barn, måste den äfven vara
skyldig bidraga till deras underhåll, nar
föräldrarne äro så meddellöse, att de ej
hafva nog verkande skäl önska barnens rädd¬
ning från koppor, för att sedan dö af an¬
nat elände. Det må derföre tillåtas mig
vid detta tillfälle erinra om billigheten af
det stadgande, alt äfven en frisk och stark
daglönare, då han har ett större antal barn,
än han med sin dagspenning möjligen kan
uppföda till friska och dugliga menniskor,
honom då må förunnas understöd af För¬
samlingens fattigkassa, om han ej vägrar
låta vaccinera dessa barn. Det allmänna
vinner i flera afseenden mera genom denna
utgift, an genom den, väl i sin princip lik¬
så mycket, men också icke mera billiga, till
förlängande af ålderstegiia och orklösa med.
borgares lif, hvilka ofta sjelfve vållat sin
fattigdom. Denna grundsatts för fattigvår¬
den, som jag nu vågar tillstyrka, har jag
för några år tillbakas såsom ordförande den
tiden i styrelsen öfver dessa ärender i Lund
föreslagit, och har den sedan der blifvit
följd,
Herr Professoren Trafvenfelt klagar öf¬
ver vår nationaltröghet äfven i saker, som
äro nödiga och nyttiga. Om i annat, håfve
vi ej skäl till denna klagan hvad Vaccina¬
tionen beträffar, ty ingen Nation har, mig
vetterligen, visat mera beredvillighet för
Vaccinationens begagnande, än den Svenska.
Det är märkligt, att Girtanner i sin histo¬
ria om Mennisko-Koppympningen anmärker,
att ingen Nation för dess införande visat sä
mycken benägenhet, som den Svenska.
Billigare än tvångsmedel, använda på
föräldrarna, äro uppmuntringar för Vaccina-
$7° Den 2 2 Maji
teurer, med rättvisa och oväldighet utdela¬
de, och således icke till dem, sorn nästan
ej gjort annat sjelfve, än rapporterat ont an¬
dras Vaccinationer, i stället för till dem,
som mest lagt hand dervid. Om, till exem¬
pel, ProvincialM.edicus sjelf gjort sig skyl¬
dig till en oförlåtlig likgiltighet och för¬
summelse vid Vaccinationens befrämjande,
så bör han ej erhålla belöning framför de
klokare och andra Vaccinateurer, sorn hart
blott rapporterat om och tillagt sig en upp¬
sigt öfver. Det gifvas ock uppmuntringar
af ett annat slag, och af en säkrare halt, än
de som bestå i penningar, medailler och dy¬
likt. Sådana äro: att man blott enkelt fram»
ställer sanningen af hvars och ens förtjenst;
att man i rapporter till Regering, eller till
andra Länders högsta Medicinska Authori-
teter, ej rycker förtjensten från en, och o-
försynt tillägger en annan, och att man hel¬
dre förtiger än förvrider sanningen. En så.
dan belöning af sakens enkla framställning
är äfven en uppmuntran för dem, som i öf¬
rigt förakta all annan , af nycker eller god-
tycke tilldelad; och de svagare själar, som
behöfva väckas af yttre belöningar till nyt¬
tig verksamhet, misströsta om dem för sig
sjelfva, då de se mera förtjente äfven sak¬
na yttre belöning.
För öfrigt är jag i allt, hvad som ej an¬
går de föreslagna tvångsmedlen, af lika tan¬
kar med Herr Professor Trafvenfelt. Just
det Herr frofessoren anför om England, att
Deri 2 2 Maj.
671
ännu en del Läkare der ympa Mennisko-
koppor, och att Vaccinationen der så litet
allmänt begagnas, att blott i London år 1813
omkring QOO barn dödt af Koppor, oaktadt
Collegium Medicum der ganska tidigt för¬
klarade sig för Vaccinationen; just detta,
säger jag, visar huru det ännu kunnat sta
till med Vaccinationen i Sverige, om dess
införande fått bero af de personer, som, än¬
nu då dermed var gjord en lycklig början
i flera landsorter, förklarade Vaccinationen
ej blott för onyttig, utan äfven i anseende
till de i deras tanka hos alla classer rådan¬
de oöfvervinnerliga lördomar, omöjlig att verk¬
ställa.
I ett ämne, som så nära rörer hvar en:
skildt medborgares interesse, hoppas jag
vinna Ridderskapets och Adelns tålamod
för min vidiöftighet. Jag skulle äfven vå¬
ga ännu omständligare i detta ämne yttra
mig, om jag icke redan i trycket för sår
många år sedan, och nu sednast i mitt ut¬
låtande öfver LäkareComitéens förslag, fram¬
ställt alla de mesurer, som jag ännu tror i
denna i sig sjelf likså enkla som vigtiga
sak vara att tillgöra, och om icke de bland
dessa, som ännu icke äro vidtagna, hörde
till de reglementariska stadganden,som Sund-
hetsCollegium, under sin nuvarande Ordfö¬
rande och vice Ordförande, ej lära underlåta fö.
resia till Konungens sanction, som dem en¬
sam äger full rättighet att påbjuda. För
Riksens Ständer återstår, enligt min tanka,
Ö7'3
Den
Man
blott att förkasta alla förslag till directa
tvångsmedel för Vaccinationens befrämjande
men att stadga plikt för de föräldrar, genom
hvars försummelse deras barn spridt kopp
smittan till andra barn, samt att lansia en
något större summa än hittills, till flera
VaccinDepöts underhåll.
Herr von Schultzenheim, David. Jag op¬
ponerar mig ogerna emot en värd Ledamot,
som har så mycken förtjenst vid Vaccinatio¬
nens första införande i Riket, så väl som
vid ytterligare utöfningen deraf. Det bör
icke förmodas, att Herr Trafvenfelt eller
jag vjlle föreslå en författning, som möjli¬
gen vore stridande emot sund moral, eller
emot hvars och ens sjelfständig» rättighet
öfver sin personj dock må den bästa grund-
satts ej sträckas till öfverdrift. Om det hö¬
rer till den tillbörliga, naturliga mennisko-
rätten att råda öfver sitt egna väsende, så
äger dock ingen den rättigheten, att, såsom
en sjelfspilling, förstöra sitt eget lif, mycket
mindre genom sitt förvållande sätta andra
medborgares lif i våda3 och derföre nödgas
eri vis Regering ofta att vara motvilliga men-
niskors och dårars förmyndare. Vaccinatio¬
nen har i Sverige, förutan tvångsmedel', med
den lyckligaste framgång blifvit utöfvadj
dock har, oaktadt all Regeringens Nådiga
omsorg, att genom varningar och vitén*)
före-
®) Se Kongl. Majus Bref tlen 19 Mars 1805 och öfver-
StåthällareEmbetetsKungörelse af d.n April samma år.
III.
Den ä2 Maj.
673
förekomma den så kallade naturliga kopp¬
smittans kringspridande, och att befordra
Vaccinationen genom detta skyddsmedels
meddelande åt menigheten förutan ali kost¬
nad, likväl handt, att i slutet af näst för-
2 i det och i början af detta år, smittkoppor
genom kringfarande diverse personer, blif¬
vit i åtskilliga orter utspridda, samt angri¬
pit några äldre, men liera olyckliga Barn,
hvilkas efterlåtne eller gensträfviga föräl¬
drar ej låtit dom i tid vaccineras. Då ock.
denna förödande smitta, i Stockholm, den¬
na Vår yppade sig, lät vår vördade Öfver¬
ståthållare genom en Allmän Kungörelse *)
antyda Stadens Innevånare att ofördröjeligen låta
vaccinera sina Barn, hvilka ännu icke haft koppor,
na; kommande att i händelse sådant icke desto
mindre uraktlåtes att koppsmitta inträffade, den
försumlige att genast befordras till ett ansvar af
3 R.dr 16 skill, böter. Detta, i anledning af
orra stadgar, ålagda vite hade den goda
verkan, att sedan de koppsjuke, genom
tongl, SundhetsCollegii omvårdnad, blifvit
skötte, och smittans kringspridande före¬
kommen, så anställdes här i Hufvudstaden
en alldeles allmän vaccinering j månne ej
en lika välgörande anstalt öfver hela Riket
Lill koppsmittans allmänna utrotande och
menniskolifs räddning vore att Önska? Då
de erbjudna kostnadsfria vaccinations-anstal.
v) ÖfverStathållareEmfcetetS Kungörelse den 7 April
I8l5-
Ridd. och Ad. Prat. N.O 85. 86.
674
Ven 3 a Maj.
ler, och det Vördiga Presterskapets förma¬
ningar, så väl som Kungörelser från Predik,
stolarne, hvilka Församlingens innevånare
låtit, viel u‘satta Terminer, ympa sina Barn
med skyddskoppor, och hvilka af fördom
eller vårdslöshet försakat detta förvarings
medel, ej förmå till fullo uppfylla Regerin¬
gens landsfaderliga afsigter, och dödande
smitt-koppor sedan öfverraska oskyldiga,
ovaccinerade Barn, så synes visserligen så¬
dana obetänksamma Föräldrar vara straff-
vät da. Deras samvets-fönbråelser efteråt
urskulda ingalunda deras br tt emot sam¬
hället ", Jag anhåller således ödmjukast om
Eders Excellences Proposition i anledning af
Herr Protessorens och Riddarens Trafvenfelts
Memorial örn ett ganska lindrigt och försig.
tigt vite till befordrande af en allmän vac¬
cinations antagning.
Herr Munck af Rosenschöld. Jag delar
med den värda Ledamot som sist talade,
äfven så väl som med Herr Trafvenfelt, öf-
vertygelsen, att de föreslagna tvångsmedel
kunna vara nyttiga till sin verkan, och jag
bestrider blott, att de äro rättvisa till sin
princip Således nekar jag ej den möjliga
nyttan af dessa tnesurer, men jag nekar, att
Staten äger rättighet påbjuda dem. Men
om jag för ett ögonblick ville medgifva,
att dessa tvångsmedel kunde vara rättvisa,
så återstår ändå att afgöra, om de vore bil¬
liga, om de ej innefattade ett misskännande
af Svenska National-andan, då Nationen i
Ven s> 2 Maj.
675
allmänhet visat så mycken bevågenhet för
vaccinationens begagnande, och om icke på
de orter, der vaccinationen haft mindre
framgång, orsaken härtill mindre bör sökas
hos allmänheten, än hos dem, som det till¬
hör, att bestyra om och verkställa vaccina¬
tionen, eller att aflägsna fördomar och bi¬
bringa öfvertygelsen om sakens nytta. Åt.
mindstone måste det medgifyas, att innan
man vidtager åtgärder, för att tvinga folket
till vaccinationen, bör man vidtaga sådana
tiil förekommande af kopp-farsoten, till
hvilket rättigheten ej kan bestridas. Sådana
äro alla de mesurer, hvilka sätta ett af
smittkoppor angripet Barn under en slags
quarantaine, och dymedelst hindra smittans
spridande från det ena Barnet till det andra.
Om sådana förekommande anstalter blifvit
påbudna och vidtagna, hvilka jag redan år
1802 i trycket yrkade, så hade aldrig nå¬
gon koppsmitta hunnit sprida sig från det
törst attaquerade Barnet tili andra harp,
innan dessa blifvit vaccinerade och genom¬
gått Vaccinationens lopp ända till den höjd,
då dess skyddande kraft börjas, och dä
hade, oaktadt vaccinationen ej allmänt blif¬
vit verkställd, aldrig någon kopp-farsot
kunnat uppkomma. Jag är derföre af den
tankan, att Riksens Ständer inga directa
tvångsmedel för vaccinationens befrämjande
böra bifalla, men deremot yrka på quaran*
taine-mesurer till förekommande af kopp¬
farsoter, samt vidtagande af indirecta tvångs¬
medel till vaccinationens befrämjande.
Den % % Maj.
Grefve Lantingshausen, Albrecht, 'trodde
att då ämnet förmodligen komine att remit¬
teras till Oeconomieötskottet, torde äfven
hvad nu blifvit yttradt, dit åtfölja, och an¬
såg att efter saken komme att discuteras i
Utskottet, kunde alla discurser härom nu,
såsom öfverflödiga, förfalla.
Herr LandtMarskalken proponerade remiss
till OeconomieUtskotlet af Herr Trafvenfelts
Memorial, tillika med hvad i anledning
deråt blifvit anfördt af Herrar Munck af
Rosenschöld och von Schultzenheim»
Bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög-
lofliga Ridderskapets och Adeln»
Plenum, den 22 Maj 1815.
S. D. Beslöt Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, att åt ConstitutionsUtskottet uppdra,
ga redactionen af förslaget till den RiksAct,
»om blifvit besluten att upprättas öfver för.
eningen mellan Sverige och Norrigej hvilket
förslag, sedan det inför Riksens Ständer
blifvit justeradt och godkändt, till Kongl.
Maj.t borde öfverlemnas, och att Norrige*
StorThing meddelas. Och skulle, under
inbjudande att deri instämma, de öfriga re-
spectiva Stånden om detta beslut vänligen
underrättas, Ut Supra.
Den 2 2 Maj.
S. D. Då, i afseende på den frågan,
huru vida de sedan förra Riksdagar bered¬
da förslag till ändringar och tiiläggningar i
Grundlagarna skulle vid innevarande Riks¬
dag till afgörande upptagas eller förblifva
hvilande till den nästa, den skiljaktighet i
meningar hos Riksens Ständer inträffat, att
Högvördiga PrestStåndet ansett det alla des¬
sa förslag borde hvila, Hedervärda Bonde-
Ståndet, att blott de Sju af Constitutions-
Utskottet utmärkta, Vällofl. BorgareStåndet,
att berörde Sju och Fem dertill, samt Rid¬
derskapet och Adeln, att samteliga försla¬
gen borde upptagasj då något helt Riksens
Ständers yttrande öfver Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om Grundlagarnas hvilande allt.
så hittills icke finnes} och då Ridderskapet
och Adeln för sin del önskade, att, i ett
mål af så vigtig beskaffenhet, ett fogande
till enstämmighet RiksStanden imellan måtte
ä(>a rum} så beslöt Ridderskapet och Adeln} i
likhet med de öfriga respectiva Stånden, att
tili befrämjande af ett sådant fogande, anmoda
bemälte Utskott, att, så skyndsamt sig göra
later, upplysningsvis till Riksens Ständer
aflemna sina tankar om grunderna hvarefter
den sålunda i skiljaktigt skick Stånden i-
mellan befintliga preliminaira fråga om
Grundlags-förslagens hvilande eller uppta¬
gande, må, i brist på ett bestämdt stad¬
gande, särskildt för det nu inträffade fall,
likväl i full enlighet med Constitutionens
hufvudsakliga föreskrifter, anses och behand
las. Ut Supra. ,
Den ag Maj.
Vid Protocolls-justeringen hade Herr
Hammarsköld, Lorenzo, anmält sig att göra några
anmärkningar i anledning af Herr Manner-
hjertas Dictamen, angående en förändrad
riktning för exclusiva privilegier; i anled¬
ning hvaraf han nu uppropades och anförde
skriftligen :
I det jag fullkomligen förenar mig med
hvad Herr Mann. rnjerta anfört mot de för
konst- och arbets-flitens utbredande och full-
komnande så högst förderfliga monopolier
och txclusiva privilegier i allmänhet, anhål¬
ler jag att, i alseende på ett sådant privile¬
gium i synnerhet, få något bifoga, till hvad
den värde Talaren redan yttrat. Talaren
har sjelf nämnt den uteslutande rättigheten
att trycka Musikalier, som en viss Embets¬
man bekommit, och nu i tre och tjugu år
åtnjutit. Och ehuru han alldeles icke var
uppfinnare af methoden att skära Musikalier
i bly, det lulaste sätt af alla, emedan det
omöjligen kan annat än gifva smutsiga af¬
drag, har dock detta hittills utestängt, och
utestänger ännu i dag hvar och en som i vårt
Land ville använda nyare, annorstädes än
i Sverige, öfver allt antagna uppfinningar
att trycka Musikalier, dels med rörliga ty,
per, dels med Lithographie. Jag anser den¬
na sak icke så oviktig som Herr Manner¬
hjerta förmodat att den väl kunde anses.
Dels förekommer den mig vigtig genom sin
afgjorda orättvisa} ty ett privilegium bör
väl billigtvis endast gälla för den af den
Hen 28' Maj•
priviligierade använda method, utan att va.
ra ett hinder för andras användande af an¬
dra methoder. Dels derföre att det ej an¬
nat kan än sära vår nationalstolthet, tt, ge¬
nom detta privilegium, se oss i denna gren
af konstfärdighet stå snart ett helt sekel ef¬
ter alia andra Nationer. Dessutom då den-
na priviligierade method icke för större ar¬
beten är användbar, har detta, som den vär¬
de Talaren redan anmärkt, nödsakat vära
inhemska Compositörer att utrikes låta trye.
ka sina arbeten, hvarigenom de penningar,
som våra medborgare bort förtjena, galt
ur landet. Vidare är, genom detta privile¬
gium, det nästan omöjligt att här hos oss
någon ting öfver Musikens theori utgifva,
ty de exempel som nästan under hvar sats
behöfva;*, kunna icke anbringas, emedan an¬
vändandet af rörliga nottyper är otillåtligt,
Vid våra Universiteter äro offentliga Lärare
i Musiken tillsatte, hvilka det väl tillkom-
me att ej blott inöfva ungdomen i färdighe¬
ten att föra stråken, utan äfven att gifva
dem säkra vetenskapliga grunder för kon¬
sten men då detta icke är möjligt, utan att
tidt och ofta lemna åhörarne musikaliska ex¬
empel, är detta slutligen äfven genom det¬
ta olyckliga privilegium hindradt. Då så¬
ledes nämnde privilegium icke blott till sin
grund är orättvist, utan äfven i sin utöfning
för Nationen mindre hederligt, den inhem¬
ska fliten inskränkande, och för Musikali¬
ska konstens förkofran inom Fäderneslan-
det menligt, tycker jag, att Riksens Stan-
Den 2? Maj.
der hafva fullt skäl att upphäfva det, eller
att egenteligen blott yrka verkställigheten
af sitt en gång fattade beslut om dess upp-
häfvande, iiock, upphäfva är icke rätta or¬
det. Här är blott fråga om att inskränka
det till sin rätta natur, såsom ensamt gäl¬
lande för methoden att skära Noter i bly,
hvaremot rättigheten, att antingen med rör.
liga typer eller med lithographie trycka Mu-
sikalier, fullkomligen frigifves.
Friherre af Wetterstedt, Gustaf: I anled¬
ning af det anförande som nu blifvit upp¬
läst, om den uteslutande rättigheten att tryc¬
ka Musi kaiier, som en viss Embetsman be,
kommit, tror jag mig endast böra gifva Hög-
lofl. Ridderskapet och Adeln tillkänna, atfc
denna vissa Embetsman, hvarmed utmärkes
KrigsRådet Åhlström, gifvit åt det privile¬
gium han innehar en tydning, som redan
väckt flera påminnelser af enskilt» perso¬
ner, hvilka derigenom ansett deras rätt för¬
närmad, att ett mål af denna beskaffenhet
för det närvarande är under HofCantzlers-
Embetets pröfning, och att för öfrigt, då
hela denna frågas afgörande beror på en un¬
dersökning, hvarvid båda parternas rätt
bör iakttagas, Höglofl. Ridderskapet och A-
deln torde upplyst finna, att intet föregåen¬
de beslut om Privilegii upphäfvande eller
inskränkning, af Rikets Ständer möjligen
kan tagas.
Herr Mannerhjerta, Ulric Emanuel: Den
motion jag haft äran väcka, och som af Herr
Den 2 a Maj.
6gi
Hammarsköld nu blifvit understödd, hade
ej det enskildta föremål, som han tyckes gif¬
va densamma. Den innehöll önskningar, att
exclusiva privilegier i allmänhet måtte till¬
delas ur en annan synpunkt, och få en me¬
ra välgörande rigtning, än de för det när¬
varande hafva, och till bevis på denna rigt-
nings skadlighet, vågade jag såsom exempel
anföra verkan af ett enskildt privilegium,
som, till förfång för idogheten inom enviss
gren af konstfliten, alltför länge fortfarit.
Jag har trott mig, i anledning af Herr Ham¬
marskölds dictamen, böra ödmjukast göra
denna förklaring.
Äfven får jag äran anmärka, att det var
till det Särskildta Utskottet, som jag hade
anhållit att mitt Memorial måtte blifva re-
mitteradt, såsom innehållande ämnen, hvil¬
ka stå i en nära förening med detsammas e.
gentliga verkningskrets.
Dessa yttranden af Herr Hammarsköld,
af Herr Friherre af Wetterstedt, samt Herr
Mannerhjerta, remitterades till Oeconomie-
Utskottet, dit Herr Mannerhjertas ifrågava¬
rande motion blifvit remitterad.
Friherre Stael von Hollstein, Corfitz Lud~
tig, uppläste följande:
Vördsamt Memorial!
Vid sistlidne Riksdag väckte jag fråga
jim »nar verkställighet af Riksens Ständers
Den 2 2 Maj.
Beslut 181O, rörande Recognitionsskogarna ,
med flera Kronolägenheter. Ärendet blef hvi-
lande. Eders Excellence och Höglofl. Ridder-
skapet och Adeln har, på af mig förnyad
motion härom, bifallit att det vid iörra Riks¬
dagen inlemnade Memorial skulle till Stats¬
utskottet varda remitteradt. Jag får, i an¬
ledning deraf, härjemte afgifva detsamma,
samt ytterligare bifoga några reflexioner vid
ämnet.
Riksens Ständer hafva beslutit, att des.
sa Kronans lägenheter skulle till Statens gagn
och nytta föryttrasj sättet huru det skulle
ske, är äfven bestämdt. De medel som re¬
dan influtit, för det som verkställdt blifvit,
torde ingått, såsom alla Skatteskillingar,
till RiksgäldsContoiret, till afbetalning på
Rikets Utländska skuldj men nu, då den-
samma till större delen är afskrifven, torde
till den återstående delen tillräckliga medel
finnas uti sjelfeg Bevillningen, hvilken i för¬
ra tider egentligen blef åtagen till Riksskul-;
dens betalande, icke att fylla deficit uti Stats¬
inkomster, emedan man rättade utgifterna
efter inkomsterna, på samma sätt som hvar¬
je klok enskilt hushållare gör. Skatteskil-
lingarna skulle således till något annat be¬
hof kunna varda använda. Ropet om pen.
ningenöd är allmänt, från den ena landsän¬
dan i Riket till den andra. Orsakerna här¬
till angifvas olika, till en del alldeles orig-
tiga. Riksens Ständer påkallas nu som all¬
tid, att skaffa hjelp, sedan andra vållat o¬
Den »2 Maj.
683
redan. Många projecter uppgifvas, de fle¬
sta, som jag törmärKt, att öka Renningemas-
san, och uet med papper utan creditj för
många enskilta vore detta visserligen lika
såradical hjelp, som ruin för andra och sjelf¬
va btaten, samt leda till händelser, som ej
med visshet kunna beräknas och förutses,
men ögonskenligen synas vära att befara.
Eu ny allmän Discont.inrättning, med nya
millioner Riksgäldssedlar. kunde komma i
fråga} men hvad är detta i sig sjelf annat,
än indirect förökning af Bancomynt, då Riks.
gäidssedlar skola emottagas såsom Rikets
Mynt, och skola i RiksgäldsContoiret utby¬
tas mot Banco. Det är i anledning häraf,
som jag vördsamligen underställer, om icke
här vore en fond att tillgå, som kunde an¬
vändas till styrka för de operationer, den¬
na Discont-inrättning ämnar företaga, samt
önskar upplysning af dem, som äga mera
kännedom i dylika saker, än jag, om icke
i stället för Riksgäldssedlar, ett helt nytt
mynt kunde tillskapas, nemligen Rentesed.
lar pä dessa lägenheter. Dessa skulle sä¬
kert bli de begärligaste, i anseende till sin
verkliga säkerhet, som ej genom ensidigt
interesse, och pluralitetens beslut, kunde
undergå någon förvandling, så länge man
aktar ägande rätt.
Vördsamt Memorial!
Anledningen hvarföre jag begärt Oeco>
nomie Utskottets Betänkande öfver Riks¬
Den * j Maj.
Den * a Maj.
dagsmannen Longbergs Memorial rörande Re
coguitions Skogarna ytterligare på bordet,
är den, att ämnet är af så stor vigt för Ri
ket, att det icke måste hastigt undfalla upp¬
märksamheten. 1^09 års Ständer, som i
början af Riksdagen i synnerhet voro af
ren patriotisme och hushållsanda uppeldade,
uppsökte alla utvägar, att kunna hjelpa Ri¬
ket ur det tryckande penninge-behof, ett
olyckligt krig hade försatt detsamma uti;
ibland annat funno de en stor resource uti
de Bruken anslagne, under namn af Reeog
nitions skogar kända Krono-skogar och All¬
männingar, så väl som flera ännu alldeles
odeldta och oanvända skogar. Man var i
beråd att reclamera dessa, såsom blott vil¬
korligen, emot en ringa afgift, Bruken an¬
slagna Kronans egendomar, och säkerligen
hade genom ett rigtigt användande häraf,
då i dessa millioner värde ligga förvara¬
de, Riket blifvit ur förlägenheten hulpet
utan att nödsakas gripa till det svåra bote¬
medel, att utan ytterligare fond, genom
Banken sätta 10 millioner nya Sedlar i
rörelse, som haft den beklagliga verkan,
att många menniskor i Riket blifvit ruine¬
rade, alla effecter uppstegrade samt i öf¬
rigt alla de olägenheter, som ett mynt, ge¬
nom förfallen Credit kan förorsaka; tvänne
omständigheter hindrade likväl Ständernas
prisvärda föresats; den ena att det ej var
hastigt verkställbar^ att till Rikets gagn
använda denna tillgång; den andra, att stör¬
re delen Bruksägare hotades med undergång
om de skogsdelar, som Kronan vid Bru¬
kens första anläggning deni till kolning
anslagit, skulle dem nu fråntagas tvärt emot
laga afhandlingar, och hvarigenom äfven
allmänna säkerheten till egendomsrätt skulle
försvinna om ej Contracter hfeliga hållas.
Riksens Ständer funno derföre godt med¬
gifva, att Bruks-ägare skulle på enahanda
sätt, emot 6 års renta, som för annan Kro¬
nojord stadgadt är, få till skatte lösa den
skog, sorn till deras Bruksdrift nödvändigt
tarfvades, sedan först hemmantal blifvit
åsatt, och skattläggning derefter verk-
stäld, men öfverskottet skulle offentligen
till den mestbjudande försäljas. Riksdags-
Beslutet den 2 Maj 1810 lyder sålunda i
14 $. Li kaledes och Till fastställande af grun¬
derna, hvarefter de till Bergverken och Bruken upp-
latne Kronan tillhöriga JiecognitionsSkogar, lamp-
ligast skulle kunna användas och indelas, håfve
vi ansett nödigt, att härom vidtaga den nya för¬
fattning, hvars verkställighet vi till Kongl. Majits
Nådiga omsorg öfverlemnat, och hvarigenom för¬
nämligast kommer att stadgas, det efter föregång¬
na undersökningar, Bergverken bör tillerkännas
så mycken skog, som för deras drift o h under¬
hållande tarf väs, oell denna skogsdel, efter hem¬
mantal skattlagd, af Bruksägaren, emot 6 års
renta få köpas till Skatte, dä recognitions af gif¬
ten ock upphör, samt att den öfverflödigci skogen,
med dertill hörande ouppodlad mark, må i vissa
lotter fördelas och på Auction till den mestbju¬
dande försäljas. Detta 'Riksens Ständers be¬
slut är väl redan i så måtto satt i verket,
636
Den g 2 Maj.
att Konungen utgifvit Förordning af den 10
Februari lSlO härom. Riksdagsmannen
Longberg har i anledning deraf för Rik¬
sens Ständer framställt nödvändigheten, att
genom passande arfvoden för vederbörande
Landtmätare med flera, påskynda detta verk,
Och häruti får jag sä mycket heldre instäm¬
ma med Riksdagsmannen Longberg, som
bronan lider stor förlust genom tidens ut¬
drägt, och då Bruksägare erhållit den stol
ra förmon, att iå lösa den för Bruken be-
höfliga skogen till skatte för den ringa
summan af Sex års Renta, som de ett ögon-
blick voro på vägen att gå förlustige vid
i809 års Riksdag, och som ännu är i fram¬
tiden osäker för dem, intill dess de genom
skattelösen hafva laga fång å denna jord,
tyckes mig, de må gerna till den uppgåen¬
de kostnaden bidraga, för att vinna säker¬
het; härjemte får jag anföra, att som Kro¬
no skogarne, enligt 77 §. RegeringsFormen
äro till Riksens Ständers disposition öfver-
låtne, detta ärende tillhörer Stats, inen icke
Besvärs- och OeconomieUtskottet, hvarföre
jag om Remiss till StatsUtskottets behand¬
ling anhåller, om allt det som rörer detta
ämne, samt att Riksens Ständer genom
StatsUtskottet måtte få kännedom och upp¬
lysningar, huruvida redan någon del af des¬
sa Krono-skogar blifvit till Skatte köpte,
huru många tunneland blifvit på hemman,
net beräknade, samt huru stor skatte-skil-
ling derföre blifvit erlagd, samt om den i
några räkenskaper är beräknad; samt om
Den 2« Maj
687
på auction till den mestbjudande något
är försåld t, ty omöjligen kunna Bruk, om
de än äga 2 å 5000 skeppunds smide, er¬
fordra 5p, 60, å 70,000 tunneland skog
till kolning, och vore så, tyckes vara
bättre nedlägga Bruken och använda jorden
annorlunda, ty ehuru sterilt ett tunneland
än månde vara, så framt det intet är rena
gråberget, måtte det dock i årlig afkastning
kunna öfver hufvud taget, då 100 samman¬
räknas, gifva | R:dr psr tunneland, då Kro¬
nan årligen skänker det Bruk, som har
50,000 tunneland skog, 25,000 R:dr, hvar¬
emot erhålles genom utlagorna, kan hända
blott par tusende åter; hvilken hushållning
icke är passande, hvarken för våra upply¬
fta tider, eller nu varande behof, dä alia
andra egendomar i Riket genom förökad
Krigstqagts hållande, och hvarjehanda andra
stora-pålagor, hafva blifvit starkt betungade;
Riksens Ständer torde ock i öfvervägande
taga, ett provisionelt bestämmande af tun¬
neland på hemmantalet, hvilket likväl vid
undersökningarna af vederbörande Embets-
män efter locala omständigheter kan jemkas.
5000 tunneland på ett Hemman är rikli¬
gen tilltaget, då det är af beskaffenhet att
kunna odlas; till blott skogsväxt vore 1000
å 1200 säkerligen mer än tillräckligt, hvar¬
före jag får tillägga, det Riksens Ständer
måtte taga den författning, att derest någon
aquisition antingen redan eller hädanefter
göres af Kronans jord i annor ordning än
1^ <$• i Riksdagsbeslutet den 2 Maj IgiQ
Den 2 » Maj.
innehåller, den måtte förklaras ogiltig, ty
Allmänna Lagen bjuder, att lagligt stånda
olagligt återgånge, äfven som sådant må
gälla om Kronans hemman och lägenheter,
sorn tilläfventyrs kunna vara abalienerade,
hvarföre om påminnelse till Herrar Lands,
hötdingar att hålla de i Författningarna an-
befallte jordransakningar, som i flera Län
på snart sagdt urminnes tider ej blifvit håll¬
na, och hvarigenom också mycken oreda,
rättegångar samt abalienationer, af dels Kro¬
nans, dels andra publika Inrättningars till¬
hörigheter uppstått, äfvensom KammarCol-
legium, som vården och inseendet öfver
Kronans jord och fasta egendomar är uppdra¬
gen, måtte hålla noga hand häröfver. Jag
får å nyo upprepa, att då Kronan i dessa
skogar äger en stor resource, ali möjlig för.
sigtighet vid dessas afhändande måtte iakt¬
tagas, att Kronan ej blir alltför mycket li¬
dande, hvarföre då detta ärende, sedan det
så långt lidit på Riksdagen, nu mera icke
kan behörigen afhandlas, Riksens Ständer
åtmindstone måtte taga den författning, att
intet laga stånd å sådana refvade och skatt-
lagda lägenheter måtte meddelas, förrän Rik¬
sens Ständer vid nästkommande Riksdag,
antingen den då blir Lagtima eller Urtima,
får detta ärende vidare pröfva och undersö¬
ka låta, huruvida i ett eller annat fall illu¬
sion af den utkomne författningen ägt rum,
eller ock man begagnat de rättigheter, som
ädlare verk äro tillagde, utan att något så¬
dant
lil.
Den 2 2 Maj.
689
dant existerar eller anledning gifves, att nå¬
got sådant skulle kunna blifva så lönande,
att det kunde Svara emot den förlust Kro¬
nan skulle lida genom afhändandet af 60,
å 7O,C0O tunneland, som böra säkerligen
riktigt använde, kunna i StatsCassan inbrin-
ga 20, å 50,000 R;dr, Detta mitt Memorial
anhåller jag få med de andra Respectiva
Stånden communicera, samt till Stats-Ut-
skottet blifva remitteradt; i öfrigt har jag
mot bifall till OeconömieUtskottets Betän¬
kande, å Riksdagsmannen Longbergs Me¬
morial, intet att invända i allt hvad det ej
kan vara stridande emot dehna nu afgifna
Motion, men deremot protesterar och förbe¬
håller Ständers rätt öppen, i fall, emot rätta
meningen af öfvannämnde RiksdagsBeslut,
någon jord skulle Kronan frångå.
Vidare tilläde Friherre Stael von Hollstein
mundtligen : Det inkast torde väl häremot
göras, att om än detta vore en tillgång,
fordrar det en längre tid, innan den kan
begagnas5 detta inkast är grundadt i anse¬
ende till de" skogar, hvilka Bruks-ägare
hafva rättighet ätt lösa till skatte, emedan
mångå undersökningar äro dervid nödvän¬
diga, som likväl kunna undvikas vid de
egentliga så kallade RecOgnitions-skogar,
som skola genom offentlig Auction till den
mestbjudande försäljas. jag åberopar mig
hvad Herr Landshöfdingen och lommen,
deuren Friherre af Wetterstedt i underdå-
Ridd. och Ad. Prot. N:o 87. 88.
Den 22 Maj.
Den 2 2 Maj.
nigt Betänkande till Konungen i detta ären¬
de föreslagit.
Remitterades till StatsUtskotfet.
Herr Land tMar skalken anmälte och före¬
tedde ett ProtocolisUturag af denna dag,
från Högvördiga PrestStåndet, om Constifu-
tionsUtskottets hörande upplysningsvis an¬
gående upptagandet af de hvilande Grund*
lags-trågorna j hvilket ProtocollsUtdrag be¬
fanns till nnehåll och ordalag lika lydande
med BorgareStåndets.
Föredrogs å nyo LagUtskottets den ti
dennes på Bordet lagda Memorial, om för¬
ändring i stadgandet om original-skuldsed¬
lars uppvisande vid fråga om Lagsökning.
Herr Stråle, Nils Wilhelm. Uti det nu
upplästa Betänkandet har Lagutskottet fö¬
reslagit, att den som hos Konungens Befall¬
ningshafvande söker utbekomma beloppet af
en skuldsedel, må äga, att dervid endast
förete en af trovärdiga personer bestyrkt
afskrift deraf, men att, på det vederbörande
Embetsman måga med säkerhet kunna be¬
domina, att hufvudskriften vederbörligen
blifvit charterad, den rättsökande bör, jemte
afskriften och chartan dertill, äfven bifoga
den charta, .hvarmed sjelfva reversen bör
beläggas. Enligt CharfceSigillatteFörordnin*
gen bör en skuldsedel, som vid Executions-'
säten eller Domstolar uppvisas, i fall den
ej är skrifven på ChartaSigillata, vara der¬
med belagd, och intygande derom af veder.;
hörande'Embetsman å Originalet tecknas,
men genom det af Lagutskottet föreslagna
stadgande skulle sjelfva chartan, hvarmed
reversen bör beläggas, blifva skild ifrån
Hufvud-Documentet och insänd till Lands-
Cancelliet, utan att å Original-skuldebrefvet
någon påskrift finnes derom, att det varit
charteradt. Derigenom skall nödvändigt hän¬
da, att om skuldsedeln å nyo måste vid nåJ
got Embets-ställe företes, är innehafvare»
nödsakad att ännu en gång derföre erläggas
Chartae-Sigillatac-afgiften. Jag tror således
för min del, att den af Lagutskottet före¬
slagna5 mrsure icke fullkomligt medför det
åsyttade ändamålet, den rittsökandes lin¬
dring, utan tvärtom lätteligen för honom
kan medföra en ytterligare kostnad. Efter
min tanka bör således antingen till det af
Lagutskottet föreslagna stadgande fogas de»
föreskrift, att Landshöfdinge-Embetet vid
Utslagets utfärdande är skyldigt att återställa
den ingifna chafitan, behörigen påskrifven,*
eller ock torde den kan hända lämpligaste
Utvägen böra stadgas, att den rättsökande
hos Domaren i Orten eller vederbörande
KronoBetjent uppvisar skuldebrefvet, jemte
dertill hörande ChartaSigillata, och erhåller
påskrift å OriginalSkuldcbrefvet att detsam¬
ma är vordet behörigen charteradt, samt
intygande derom å afskriften, som till
Den 2 2 Maj.
Landshöfdinge-Embetet ingifves; genom
hvilken utväg jag tror, att största säkerhe¬
ten häruti vunnes.
Grefve Lantingshausen, Albrecht, confof-
merade sig med Herr Stråle.
Herr Mannerstam, Johan. Efter nu gäl¬
lande föreskrift, måste OriginalSkuldebref-
vet vid Lagsökningar uppvisas, för att be¬
hörigen charteras, i fall sådant icke förut
skett; och det är till lindring i det besvär
eller den risico, som härigenom tillskyndas
fordrings-ägaren, Lagutskottet föreslagit de
utvägar Betänkandet innehåller. Det beror
således af fordrings-ägaren, att begagna
hvilkendera af dessa utvägar, som för ho¬
nom är beqvämligast. Då Lagsökningen är
slutad, är sjelfva Originalet i de flesta fall
umbärligt, likasom dertill hörande charta.
Dessutom kan det icke vara ägaren af Skuld¬
sedeln betaget att återfordra den vid afskrif¬
ten lagda charta, behörigen påtecknad, af
samma anledning han ägt rättighet att er¬
hålla den, jemte sjelfva OriginalSkuldsedeln.
Jag anser således något ytterligare stadgan¬
de i detta fall, än det Lagutskottet före¬
slagit, icke erfordras.
Grefve von Lantingshausen, Albrecht. Om
det är om en afskrift af Skuldebrefvet som
fråga är, så finner jag anmärkningen förfalla.
'Men är det om sjelfva Originalet, så kan
jag ej ingå i hvad Utskottet föreslagit.
Den 22 Maj
693
Härefter begärdes och verkställdes upp.;
läsning af det stycke ur LagUtskottets Be¬
tänkande, som innefattade sjelfva tillstyr¬
kandet,
Herr Stråle. Det är egenteligen derpå
jag vågar fästa Höglofl, Ridderskapets och
Adelns uppmärksamhet, att utaf det af Lag¬
utskottet föreslagna stadgande skulle följa,
att Chartae-Sigillatse-afgilten för Original-
Skuldebrefvet blifvit erlagd, ut n att ändock
Skuldebrefvet i sjelfva verket vöre charte-
radt, och en sådan afgift mås;e å nyo er¬
läggas, om Reversen en annan gång skall
uppvisas. Det är detta äfventyr som jag
fruktar skall förmindska, om ej till intet-
göra den förmon man velat stadga, och
hvilket jag tror, på sätt jag förut föreslagit,
lättast kan förekommas.
Friherre Boije, Ludvig. Annan är den
Charta, som bör finnas bilagd vid skuld¬
sedel, innan Lagsökning för den samma an-
stijlies; och annan är den Charta, sorn bör
åtfölja en afskrift af Reversen, då afskriften,
såsom Bilaga, ingifves till Executoren, Den
förra rättar sig efter R.eversens belopp, och
kan således vara ganska dyr; då deremot
den sednare alltid är lika och obetydligt
kostsam; men då, efter hvad jag kunnat
fatta, Lagutskottet här icke annorledes än
vilkorligtvis tillstyrkt den förra Chartans
insändande, nemligen i det enda fall, då
Reversens innehafvare icke förmådde, eiler
6 9 4
Hen 2 2 Maj.
ville, med bevis styrka det Reversen var
med behörig Charta belagd; och det såle¬
des star hvarje Revers-innehafvare öppet,
att heldre välja det andra Alternativet, nem¬
ligen att belägga Reversen med behörig
Charta, och sedermera bevis derom till
Landshöfdingen insända; så inser jag in¬
gen betänklighet att tillstyrka bifall till
Utskottets Betänkande.
Herr Grefven och LandiMarskalken frågade
om Ridderskapét och Adeln ansåge den
fjorde anmärkningen hindra antagandet af
.ragUtskottets förslag?
Härtill svarades Nej; hvarefter Betän.’
Landet uppå gjord proposition bifölls.
Upplästes ett ProtocollsUtdrag från Wal¬
lof!. BorgareStåndet, af denna dag, inne¬
hållande Ståndets beslut att åt LagUtskot-
tets Secreterare uppdraga att besörja tryck¬
ningen af Konungens Nådiga Proposition
angående förändring af nu antagne bestraff»
ningssätt och inrättande af Allmänna Ar¬
bets- och Corrections-hus, jemte LagCo-
miténs särskildt utarbetade betänkande om
förändring af Domstolarnes antal och organi¬
sation, med alla dertill hörande handlingar.
Uppå af Herr LandtMarskalken gjord
proposition instämde Ridderskapet och Adeln
uti detta BorgareStåndets beslut,
Hen 22 Maj-
Föredrogs å nyo StatsUtskottets, den
U d ennes pä bordet lagda utlåtande öfver
gjorda anmärkningar vid Utskottets Betan.*
kande, angående förbättring uti Länsmän¬
nens Löner samt någon Lön för LandsFi-
skalerna.
Grefve Lilliencrantz, Johan Wilhelm. Som
Höglofl. StatsUtskottets nu ifrågavarande
Betänkande är föranledt igenom af mig
gjorda anmärkningar, så får jag vördsamt
anhålla, att anmärkningarne utur Protocol-
let för den 19 April må varda uppläste in¬
nan Betänkandet till afgörande företages.
Härefter upplästes Utskottets första
Betänkande, de dervid af Grefve Lillien¬
crantz gjorde anmärkningar och slutligen
Utskottets nu föredragne utlåtande öfver
dessa anmärkningar.
Grefve Liljencrantz. Jag utbad mig
Eders Excellences och Höglofl. Ståndets till¬
stånd, att mina anmärkningar först skulle
uppläsas, derföre att desamma icke äro i -
Betänkandet fullständligen upptagne, och
hvad Fiscals-sysslorna angår, mitt yttrande
fattat i fullkomlig motsatts af ordalydel¬
sen — Denna omständighet gifver mig an¬
ledning till den anhållan, att respective
Utskotten måtte anmodas, att låta de an¬
märkningar, som blifvit i Stånden gjorde,
få medfölja Betänkanden, som omarbetade
insändas, Af Höglofl. StatsUtskottets nu-
Den q 2 Maj,
uppläste Betänkande kan ingalunda skön¬
jas, hvilka anmärkningar blifvit gjorda i
Vallöf], BorgareStåndet, och lika litet lära
de 5 Respective RiksStånden deraf kunna
inse, på hvad grund jag hos Höglofl, Rid-
derskapet och Adeln yrkat återremiss,
Hvad sjelfva innehållet af Högloll,
Stats Utskottets omarbetade Betänkande an¬
går, så kan jag mig ingalunda dermed för¬
ena, af skäl som jag närmare skall hafva
äran utveckla, utan anhålier vördsammast,
att Eders Excellence, Högvälborne Herr
Grefven och LandtMarskalken punktvis
täcktes upptaga detsamma till öfverlägg¬
ning, med tillstånd för mig» som anmärk*
Bingarne författat, att ödmjukast få föreslå
sättet till afgörande af hvarje särskildt mo¬
ment,
Angelägenheten att med någorlunda
bärgliga Löner förse Länsmännen, är desto
större, som antalet äf dem, enligt min re¬
dan gjorda anmälan, är ytterst otillräckligt,
hvaraf händt, att vid de många tillökta
göromål, som under kriget förekommit,
tillfällen funnits, då jag mäst beordra sam¬
ma person till 2 å 3 olika förrättningar på
samma dag, oaktadt jag icke föresett, hu¬
ru han skulle kuntla mina föreskrifter upp¬
fylla. I en tid då af Embetsman och sär¬
deles af Länestyrelserna , så mycket fordras,
bör väl också någon uppmärksamhet lem¬
näs åt Embetsmännens framställning om
Den 2 2 Maj.
697
otillräckligheten af oundgängeligt biträde,
till alagde tjenste pligters uppfyllande.
Herr Ekorn, Pehr Adolph, Uti det mig
Nådigst anförtrodda Län äga Länsmännen
ej några Boställen, och den lön de njuta
indeldt är så ringa, att den icke ens svarar
emot de kostnader som desse tjenstemän
nödgas använda för att åtfölja en och an¬
nan Krono-transport. Angeläget blir såle¬
des att deras Lönevilkor skola förbättras,
sä framt de må kunna sättas i tillstånd att
göra deras tjenster, och således undgå, att
tvingade af behofven falla allmänheten till
last, och detta undvikes om de med nödig
utkomst tillhållas att fullgöra sina plikter.
Det blir högst skadligt för den allmänna
ordningen, att tjenstemän icke kunna lefva
af en inkomst perfas, utan mäste tvingas
af nöden taga den per nefas,
Friherre Hjerta, Lars. I hvad Herr
Grefve Lilljencrantz och Herr Landshöf¬
dingen Ekorn yttrat angående nödvändig¬
heten af förbättrade Löningsvilkor för Läns¬
män som ej hafva boställen, och hvilka
äro bland de sämst lönte tjenstemän, för¬
enar jag mig till alla delar, och ttor mig
böra göra det tillägg, att ehuru Höglofl.
SfatsUtskottets Betänkande till hjeip för
dessa Embetsman föreslår, det kunde ledi¬
ga blifvande KronoLägenheter framdeles
tilldelas Boställslösa Länsmän, så fruktar
jag att denna utväg ej leder till det åsyf-
6 g § jD en 22 Maj.
tade ändamålet, ty om ock sådana Krono-
Lägenheter framdeles skulle kunna upp-
giivas, så förutser jag en utdrägt, ingalun¬
da förenlig med elen skyndsamhet, som ef¬
ter min öfvertygelse är högst nödvändig,
och hvarföre jag vördsammast anhåller det
rjåtte Höglofl. Ridderskapet och Adeln
taga denna omständighet i ömt behjertande,
och dervid fästa den uppmärksamhet, som
det närvarande behofvet oundvikligen kräf-
ver. Jag får dessutom äran meddela, att
då göromålen dagligen tilltaga, så hafva
Landshöfdingarne å flera ställen funnit sig
nödsakade att dela Länsmännens districter,
och hvarigenom följden blifvit den, att der
denna utväg oundgängeligen måst vidtagas,
så har ock Boställets ofta obetydliga af¬
kastning mast delas och inkomsten för hvar*
je af dessa tjenstemän blifvit otillräcklig.
Grefve De la Gardie, Axel: Jag skulle
tro mig fela, om jag ej instämde med de
Herrar Landshöfdingar, som yttrat sig i det¬
ta ämne, och yrkat förhöjning uti Länsmän¬
nens så ganska svaga löner. Jag hemstäl¬
ler till Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
huru man af Tjenstemän kan fordra ett nog¬
grant uppfyllande af sina plikter, när deras
lön endast är 40 R:dr. Fåäro de, som haf¬
va boställen, och bland dessa boställen gro
åtskilliga så klena, att de utarrenderas för
jO R:dr om året. Äfven får jag anmäla, att
i det mig nådigst anförtrodda Län, Krono¬
br fogdarne äro lika illa lönte, hvilket synes
Den 5 2 Maj.
699
ännu olämpligare, då dem åligger en gan-
ska stor uppbörd och dermed följande an¬
svarighet.
Herr Munch af Rosenschöld, Eherhard: Jag
instämmer uti allt hvad de värde Ledamö¬
ter, som nu yttrat sig, anfört till bestyrkan>
de af KronoLänsmännens svaga lönevilkor.
Men jag tager mig den friheten erinra Rid¬
derskapet och Adeln, att flera Memorial re¬
dan tidigt under denna Riksdag blifvit från
vårt Stånd till Statsötskottet remitterade,
med förslag till löneförbättring efter Spann¬
målsvärde för alla deraf i behof varande
penninge-löntagande Embetsmän 3 och jag in¬
ser ej hvarföre Statsötskottet nu särskildt
utlåtit sig om löneförbättring blott för Kro-
noLänsmän och LandsFiscaler. Mycken tid
och discussion skulle besparas, om Utskot¬
tet behagat yttra sig öfver detta ämne i Ise¬
la dess sammanhang, och ej blott öfve • vis¬
sa delar deraf. Jag föreslår derföre, att Stats¬
utskottets ifrågavarande Betänkande åter¬
remitteras, med anmodan till Utskottet, att
skyndsammeligen inkomma med sitt utlåtan.
de öfver de redan längesedan till Utskottet
remitterade Memorial, om löneförbättring för
penninge-löntagande Embetsman, och öfver-
flödiga Embetens indragning eller samman¬
slående.
Herr Landi Mars hal k en erinrade, att detta
mål redan varit till Utskottet återremicteradt,
och således nu borde definitift afgöras.
700 Dtn 22 Maj.
Friherre Staél von Hollstein, Corfitz Ludvig.*
Då en allmän Löneförbättring för penninge.
löntagare är föreslagen, torde allt böra ta¬
gas i sammanhang, och icke särskildt behand¬
las. Hvad likväl Kronobetjeningens vilkor
angår, tror jag flere af dem icke hafva skäl
att klaga; åtmindstone slutar jag, det fallet
med Kronofogdarne måtte vara sådant, eme¬
dan vid yppande ledighet en mängd sökan¬
de finnas, och äfven betydliga accqrdergif
vas för dessa sysslor. Ett missbruk har ock¬
så ägt rum, att Kronobetjenters boställen
blifvit till Skatte försålde, andra genom by¬
ten förändrade från goda tiil dåliga; s, dant
borde för framtiden åtmindstone före: k omin as,
Herr Munck af Rosenschöld: Jag utber
mig härvid blott få erinra, att ett hufvud*
ändamål med den af mig och flera detta Stånds
Ledamöter föreslagna löneförbättring, för de
deraf i behof varande Tjenstemän, just var
det, att fa sådana Tjenstemän, som ifråga¬
varande KronoBefallningsmän, Länsmän och
LandsFiscaler, att nöja sig med sina lagliga
inkomster, och icke behöfva söka tift att
öka dem genom uraktlåtenhet i sin tjenste-
utöfning.
Friherre Hjerta, Lars.- I anledning af
Herr Baron Staels yttrande får jag den ä-
ran nämna, latt ehuruväl Kronofogdar i all¬
mänhet torde äga boställen, så känner jag
med visshet, att på flera ställen denna lö¬
ni ngslörmon saknas; och då dessa Em bets¬
Den a a Maj. 701
män utom all annan tjenstebefattning, äga
en ganska betydlig uppbörd, så anser jag
Kongl. Maj;ts och Kronans rätt ej med full
säkerhet kunna påräknas, om Kronofogdar
ej erhålla nödtorftiga lönin sviikor, och
tror jag, att ehuru den projecterade löne¬
förbättringen för Émb tsmän på en gång bör
afgöras, så anser jag öfver frågan om Kro.
nobetjeningens aflöning kunna genast be¬
slutas. Jag skulle således för min del ön¬
ska, att Betänkandet blefve till Utskottet
återremitteradt.
Herr LandtMarskalken förnyade sin förut
gjorda erinran, att Betänkandet ej vidare
kunde återremitteras,
Grefve LiljencrantzFörhållandet med
Kronobetjentes aflöning är i hela Ri s.et allt¬
för olika. I somliga Provinser hafva Kro¬
nofogdarne ringa lön, i andra temligen berg¬
liga vilkor. På sistnämnde sätt förhåller det
sig i Westmanland. Länsmännen äro ej al¬
lenast i olika Län olika lönte, utan inom
samma Provins är förhållandet alltför myc¬
ket varierande. I Westmanland finnas de,
sorn äro försedde med rätt goda boställen,
andra som äga endast 6 R;dr 32 sk. indeldt
lön, utan boställe. Det är endast för de
Länsmän i Riket, Sorn sakna boställe samt
hafva alltför otillräckliga indelta eller pen-
ningelöner, som jag anhåller att anslag måt¬
te göras, intill dess en fullständig reglering
kan blifva verkställd.
702
Den % g Maj.
Men jag itererar min vördsamma anhållan
om Betänkandets afgörande punktvis, då öf¬
verläggning härom i sinordning förekommer.
Friherre Stael von Hollstein• Vid Gene-
ralén Friherre Hjertås anförande och yrkan¬
de på detta ärendets snara och särskildta
afgörande, får jag anmärka, att det grundar
sig derpå, att desse Tjenstemän skola af
alla vara sämst lönte. Detta har väl icke
straxt blifvit motsagdt, men jag är öfverty-
gad, att om någon af Herrar Presidenter i
Collegierna varit närvarande, de bestridt
denna uppgift, och visat att de fleste Em¬
betsman i Collegierna äro i långt större be¬
hof. Kronobetjeningen har uti sportlar en
outöslig källa till inkomst, som multiplice¬
ras allt efter hvars och ens särskildta anlag.
Att desse Tjenstemän äro öfverhopade med
göromål,'kan just icke nekas; men om des¬
sa inskränktes blott till det som egentligen
tillhör tjensten, skulle de mycket förmind-
skas. Enligt allmänna Lagen, må ingen Kro¬
nobetjent med uppbörd advocera, utan Lands-
höfdingens särskildta tillåtelse j om detta
sträcktes äfven till Länsmännen, så kunde
den tid användas till sysslans skötande, som
nu åtgår till enskild advocatur, hvilket bor¬
de vara Kronobetjeningen alldeles förbudit,
då det hindrar sysslans tillbörliga skötan¬
de, och då de fleste Länsmännen icke äga
juridiska kunskper; äfvensom besväret med
uppbörden rätteligen är något som endast
tilliför Kronofogden, och bestås honom här.
Den S 2 Maj.
till en Uppbördsman. I alla fall tviflar jag
derpå, att den goda afsigten med löneför¬
höjningen som är sportlarnas afskaffände,
vinnes.
Herr Mund af Rosenschöld. En värd Le¬
damot, Herr Baron Hjerta, har som skäl
för ett särskildt afgörande af Löneförbättring
för Krono-betjente, anfört, att de äro af
Statens tjenstemän mest i behof deraf. Jag
gratulerar då dem, som äro deraf mindre i
behof. Enligt min kännedom i flera Län,
äro Krono-betjente i allmänhet icke så myc¬
ket i behof af lönetillökning, som Staten är
i behof deraf, ty Statens väl fordrar, att
dessa tjenstemän hafva så tillräckliga Lag¬
liga inkomster, att de ej nödsakas gripa till
olagliga, eller att genom våld och efterlå¬
tenhet i tjensten skafta sig sin bergning,
samt begagna de personers gifmildhet, som
de äro tillsatte att styra. Jag vermed sä¬
kerhet, att åtmindstone i flera Län Krono-
befallningsmäns- och Länsmäns-tjeaster tills
nu nyligen blifvit bortacco detade mot be¬
tydliga summor, hvilket ej kunde hända,
om dessa tjenster ej voro mycket förmonliga.
Herr Pahlman, Otto Fredri’. T anledning
af den anmärkning som vid Utskottets Be¬
tänkande blifvit gjord, som skulle Utskottet
hafva i motsatt mening upptagit de vid det
första Betänkandet gjorda erinringar, vill
jag hafva den äran upplysa, att förhållandet
varit sådant, att det som nu, såsom orätt
Deri '% % Maj.
upptaget, blifvit klandradt, har hos ett an¬
nat Ständ blifvit anmärkt. Då särskildt blif»
vit klandradt, att frågan om förbättring i
Länsmännens lönevilkor icke blifvit uppta¬
gen i sammanhang med frågan om förbättring
i lönevilkoren för penninge-lontagande Em-
bets- och Tjenstemän, tror jag att Utskottet
dertill haft fall anledning, då Länsmännen
ej äro penninge-löntagande tjenstemän, utan
till stor del hafva Boställen. För öfrigt, utan
att vara fullkomligen säker på riktigheten
af min tanka, får jag den äran nämna, att
jag för min del ej ser något hinder för
äterremiss, i fall Ridderskapet och Adeln
skulle behaga förena sig om att anse Ut¬
skottet hafva gjort för litet afseende på de
anmärkningar, som vid Betänkandet blifvit
gjorda, och ej nog hafva utred t frågan; men
jag känner äfven att Ridderskapet och Adeln
ock kan, om så behagas, med förändringar
antaga Utskottets Betänkande.
Grefve LiUjencrantz, Uppskof med löne¬
förbättring i anseende till förestående ge¬
neral-lönreglering för penninge-löntagande
Tjenstemän, är icke iämpeligt, i anseende
till Länsmän, åtmindstone icke i Westman¬
land, ty der hafva alla indeldt lön, ehuru
en stor del endast 6 R:dr 32 sk. utan Bo¬
ställe, som redan anfördt är.
1 anledning af det som blifvit sagdt om
lättheten för Kronofogdar att i oloflig väg
för¬
ur.
Den | % Maj.
förbättra sina vilkor,'så anser jag mig böra
anmärka, det alla tillmålen, sorn rigtas mot
hela Glassér af Tjenstemän, sällan äro väl
öfverlagda. För min del är jag lycklig nog,
att i det mig nådigst anförtrodda’ Län äga
utmärkt aktningsvärda Kronofogdar, och
äfven till stor del lika beskaffade Länsmän.
Till bevis derS ksn jig citera flera värda
Ledamöter- synnerligen Herr Förste Hof-
Stalimästaren m. n. Friherre Rålamb, sorn,
i egenskap af Ledamot i StrömsholmsComi-
téen, känner den erkänsla hvarmed berörde
Kongl. Comité åt rå väl Kronofogdar som
Länsmän utverkat vedermäle!! af Kongl. Nåd,
samt hederstecken, för visad skicklighet
och desinteressement i befattningar för
Strömsholms Stuteri.
Det finnes 2:ne medel att erhålla rätt¬
skaffens Tjenstemän, nemligen att förse dem
med bergelig lön, och att skafta dem akt¬
ning i tjensten, då de densamma uppfylla5
sådant är, hvad Kronofogdar beträffar, för¬
hållandet i Westmanland, sådan är verkan
deraf.
Herr Ekorn. Jag' utber mig "till mitt
förra anförande få tillägga, att hvad Krono-
fogdarne i de Norra Länen angår, de äro
väl lönte; och Landsfiscalernas tjenstebefatt*
ningar sätta dem i tillfälle, att icke sakna
nödig utkomst, då de dessutom äga en lag¬
lig rättighet att betjena enskilta personer
Ridd. och Ad. Prof. N.O 89. QO.
Den 2 2 Maj.
Den 22 Maj.
7°7
i Rättegångar vid Domstolarna. Också torde
icke på alla ställen och i alla Län Läns¬
männen kunna klaga öfver svaga löneförmo.
ner, ty de äro pä en del ställen försedde
med goda Boställen. Äfven i Lappmarker¬
na njuta Länsmännen på förra Ecclesiastique-
verkets fond 40 R.'dr Banco i årlig lön, sorn
någorlunda svarar emot det tjensten åtföljan»
de besvär*
Friherre Cederström, Jacob. Jag anhåller
endast att, 1 anledning af åtskilliga Leda¬
möters yrkande på återreiniss af Utskottets
Betänkande, få fästa Höglofl. Ridderskapets
och Adelns uppmärksamhet på 56 §. Rege¬
ringsformen , hvilken lyder som följer:
”Allmänna frågor, som uti Riksens Ständers
”Plena väckas, må ej till ett omedelbarligt
”afgörande der upptagas, utan skola öfver.
”lemnäs till behörigt Utskott, som äge, att
”dem utreda, och deröfver sig yttra. Ut¬
skottens förslag skola lörst i Ståndens Ple.
”na framställas tili antagande eller förka¬
stande, utan förändringar eller tillsattser.
”Göras dervid i Ståndens Plena sådana an-
”märkningar, som hindra antagandet, er-
”hålle Utskottet del af dessa anmärkningar,
”för att derefter förslagen ytterligare gran¬
ska och jemka.” Det vill säga att första
gången får ett Betänkande endast antingen
helt och hållet antagas, helt och hållet af-
slås, eller med anmärkningar återremitteras*
Vidare säger 56 $: ”När ett sålunda beredt
”Förslag till Stånden återkommer, då äge
”de magt, att det samma oförändradt eller
”med anmärkningar antaga, eller ock allde,
”les förkasta.” I anledning af detta stad¬
gande anser jag att Ridderskapet och Adeln
utan återremiss måste pröfva ifrågavarande
StatsUtskottets Betänkande.
Friherre Staél von Hollstein. Herr Grefve
Lilljencrantz lärer fattat nnna tankar oriktigt.
Fn tillvitelse åt KronoBetjeningen i allmän¬
het, inser en och hvar, att jag omöjligen
kunnat göra, då jag väl svårligen skulle
kunna känna huru förhållandet är i Westerås
och Norrbottens Län 5 emedlertid är det
fägnesamt höra det loford, sorn gilves Krono¬
Betjeningen i Westerås Län af dess Holdin,
ge; härvid har jag intet att tillägga, utom
den önskan, att i de landsorter, der man är
i behof af KronoBetjenter, sujetter dertill
måtte kunna erhållas fran Westerås Län.
Herr Munck af Rosenschöld. Jag bestri¬
der icke något af allt hvad som blifvit an-
| fördt till bestyrkande at i synnerhet en del
KronoLänsmäns behof af en löneförbättring,
men jag påstår blott, att flere andra tjenste,
män äro i lika så stort, och ofta i ännu
större behof deraf; hvarföre jag förnyar mitt
förslag, att StatsUtskottet anmodas utlåta
s>g öfver den lör alla deraf i behof varande
Tjenstemän förbättrade lönereglering i hela
sin vidd, och att derföre dess nu afgifna
Partiella utlåtande förkastas.
Den g i? Maj.
Grefve Lilliencrantz. Då jag första gån-
gen i dag uppsteg på min bänk, begärde
jag redan afgörandet punktvis, emedan jag
insåg det återremiss nu mera ej kan äga
lumj jag beder vördsamt att första propo¬
sition må göiafe till ogillande ai det förslag,
att Länsmännen skulle väljas ibland Ulmogen.
Hans Excellencc Herr Grefven och Landt-
Marskalken uppläste StatsUtskottets åtskilliga
tillstyrkanden, och gjorde derefter propo-
sition till bifall å StatsUtskottets Betänkan-
de i hela dess vidd.
Ropades Nej.
Härefter, och i anledning af hvad Herr
Grefve Liljencrantz yttrat, gjorde Herr
LandtMarskalken proposition till bifall af
hvad Utskottet föreslagit, att Länsmän, så
vidt sig göra låter, måtte tagas bland Ali-,
mogen.
Ropades Nej.
Herr LandtMarskalken proponerade bifall
till Lfskoitets förslag om Länsmännens lö-
ningssätt.
Grefve Lilliencrantz. Då Länsmän i all¬
mänhet icke kunna innebegripas bland pen-
ninge-löntagare, och nödvändigheten af löne.
förbättring för de sämst aflönte är för stor
att kunna uppskjutas, föreslår jag ödmju*
Den 11 Maj.
'7° 9
keligen, att den andra proposition må inne¬
fatta anmodan till Högiofl. StatsUtskottet,
att nu genast föreslå lönetillökning för de
sist berörde, som icke äga Boställen.
Herr Manner stam, Johan. Den af Friherre
Cederström upplästa 56 $. i RegeringsFor-
men föreskrifver sättet huru Utskottens för-
tlag skola behandlas då de. efter att hafva
med »nmärkningar återgått till Lkskoiten,
till Stånden återkomma, och denna §. har
äfven blifvit sålunda förstådd och verkställd,
att dessa forsing, då de andra gången före¬
varit i Stånden- blifvit slutligen afgjorda. —
Samma J. innefattar likväl icke ett uttryck,
ligt förbud, alt återremiss, på sätt Herr
Påhlman föreslagit, må äga rum äfyen andra
gången, för del ändamål som här vofe i frå¬
ga, nemligen att dä £idderskapet och Adeln
icke synes instämma i den tankan, att löne¬
förhöjning ^ör * ärisman bör afslås, reglering
af n sådan förhöjning icke torde kunna
hos Rid f ets? apot och Adeln utan beredning
af Sta "Utoktntet uppgöras. Jag hemställer
derföre om icke det beslut kunde tagas,
att åt StatsUtskottet uppdraga en sådan
reglering, så framt Piddcrskapet och Adeln
icke heldre skulle välja din utvägen att låta
hela frågan hvila till dess, att StatsUtskot¬
tets Betänkande öfver alla yrkade tillöknin¬
gar för penninge-löntagare inkommer, helst
den förhöjning som kan beviljas Länsmännen
lärer hufvudsakligen komma att bestå i pen¬
ningar, hvilka på den Allmänna RiksStatenS'
behof anslås.
Den 22 Maj.
Friherre Stael von Hollstein* Den prin¬
cip Herr Manneistam yttrat, om tillämpning
af Lagars föreskrift, synes mig leda till myc¬
ken osäkerhet. Att allt hvad som icke är
förbudet, anses vara tillåtiigt, äger väl grundj
men då Lagen föreskrifver huru en sak bör
anses och bedömas, måste man hålla sig stric-
te vid föreskriften, alldenstund det eljest
varit af Lagstiftaren en öfverflödig försigtig¬
het att tillägga, så skall saken behandlas,
och icke annorlunda. En sådan tydning skul¬
le upphäfva all Lag.
Friherre Cederström, Jacob.- Då jag nyss
uppläste 56 $. Regeringsformen, var det
för att upplysa frågan om en ytterligare å-
terremiss, och att derigenom söka förkorta
denna öfverläggning: men nu sedan Herr
Lagman Mannerstam yttrat, att återremiss
lagligen kan ske, efter den icke uttryckli¬
gen är i 56 $. förbuden, så anhåller jag få
å nyo erinra, att ordningen för alia allmän,
na frågors behandling finnes stadgad i Re¬
geringsformens 56 och Riksdagsordningens
49 §. Återremiss af ett Utskotts Betänkan-
de sker derföf*., att det första gången det
ventileras, icke med förändringar, enligt re¬
dan åberopade $., får afgöras, och om ett
Stånd hvarken viii oförändradt antaga, el¬
ler helt afslå den väckta frågan, så är å-
terremissen den lagliga utvägenj men då
frågan andra gången förekommer, och kan
med förändringar antagas, så är en ytterlig
gare återremiss icke mera tillåten5 men för
Den 2 2 Maj,
att komma till slut med närvarande öfver¬
läggning, får jag föreslå, att de Herrar, sorn
gjort anmärkningar vid Utskottets Betänkan¬
de, må dela dem för hvarje punkt så, att
Herr LandtMarskalken punktvis må kunna
göra propositioner, samt att anmärkningar-
ne då blifva enskildt och tydligt upprepa¬
de, och så ställas, att de med Ja och Nej
kunna besvaras,
k .
Herr LandtMarskalken hemställde , Otti Rid-
derskapet och Adeln skulle vilja bifalla att
StatsUtskottet må inkomma med nytt för-'
slag till Lönereglering för Länsmän som ej
hafva Boställen.
Herr Munck af Rosenschöld: Jag anhål.
ler, att Utskottet må åläggas inkomma ej
blott med ett nytt förslag till löneförbättrin¬
gar för Länsmän, utan för alla en sådan lö.
netillökning behöfvande Embetsmän.
Friherre af Wetterstedt.- Som Ridderska-
pets och Adelns beslut ej kan stödja sig på
annat än det Utskottets Betänkande, som gif-
vit anledning till denna öfverläggning, och
en af StatsUtskottets Ledamöter upplyst,
att orsak«n, hvarföre frågan om Länsmäns
och LandsFiscalers förhöjda löneförmåner
blifvit skild från det allmänna förslaget om
öfriga civila Penninge-löntagares förbättrade
vilkor, endast varit den, att Länsmännen,
såsom ägande indeldta löner, ej kunna el¬
ler böra räknas till classen af egenteliga Pen-
Den 22 Maj.
ningelönfagare; så hemställer jag till Hög.
lorfl. Ridderskapets och Adelns upplysta pröf¬
ning, huruvida icke, då en af StatsUtskot.
tets Betänkande föranledd proposition, om
val af Länsmän inom BondeStändet, redan
at Ridderskapet och Adeln blifvit mecl Nej
besvarad, de öfriga ämnen i Betänkandet
xnåtte innefattas i följande ivänne proposi¬
tioner, nemligen: först att StätsUtskottet må
få sig 'uppdraget, alldeles icke i förening
med den allmänna Löningsstaten, men helt
och hållet särskildt från densamma, inkom¬
ma mod ett förslag till de Länsmäns löne¬
förbättring, som antingen icke hafva Bostäl¬
len, eller åtnjuta ti ii deras bergning otill¬
räckliga löner, och för det andra, att en
lämpelig löningsstat för LandsFiscalerna måt¬
te upprättas.
Grefve Lilliencrantz upprepade åter sitt
gjorda förslag lill proposition.
Herr Lan dt Mar skalk en föreslog, att Stats¬
Utskottet skulle anmodas att, så fort sig gö¬
ra låter, uppgifva förnyadt förslag till lö¬
neförbättring för de Länsmän, som ej äga
Boställen, eller så tillräckliga indelta lö¬
ner, att de förslå till deras bergning.
Friherre Hjerta anhöll, atti propositio¬
nen äfven skuiie inryckas, att löneförbät¬
tring måtte beviljas de Länsmän, hvilka ej
hafva hela Boställen.
Den 5* Maj 713
Grefve Mörner, Adolph Göran.- Såsom
nyss härstädes inkommen, saknade jag upp¬
lysning huruvida detta Betänkande nu för¬
sta gången förehadesj men sedan jag nu er¬
hållit kunskap att det, såsom andra gången
inkommet, bör afgöias, får jag den äran
nämna, att detta ämne så mycket mera in-
teresserar mig, som jag, af till Kongl. Maj:t
inkomna berättelser frår. Landshöfdingarna,
haft tillfälle derom hämta åtskilliga upplys¬
ningar. Jag kan i anledning deraf äfven in¬
tyga, att den aldrastörsta skiljaktighet be-
finnes imellan Länsmännens löningsvilkor.
Dels hafva dessa vilkor tillkommit på olika
tider, dels hafva aistricterne för Länsmännen
blifvit utvidgade eller delade, dels äro en del
Länsmän försedde med Boställen och indel¬
ta löner, dels hafva de blott ettdera, eller
också blott Penningelönj hvilket allt med¬
fört den skiljaktighet, som nu med skät
blifvit anmärkt. Men jag får härvid den ä-
ran erinra, att en billig jemkning i detta
afseende icke låter sig göra af Riksens Stän¬
der, utan förutsätter nödvändigt en under¬
sökning, som icke genom annat än Konun¬
gens åtgärd låter sig verkställa: och jag
föreslår alltså, att Kongl. Maj:t måtte förses
med en rund summa för dett* behof, på det
att, sedan en sådan undersökning föregått,
denna summa måtte till förbättring och lik¬
hets vinnande imellan Länsmännens atlö-
ningsvilkor kunna användas, och jag hem¬
ställer derföre, att frågan om detta anslag
till BtatsUtskottets utlåtande öfverlemnas.
714 Den 2 2 Maj.
Grefve Lilliencrantz. Hvad Herr Gref¬
ve Mörner behagat anföra, är innan dess1
ankomst i Pleno noga utredt. Jag behof*
ver endast tillägga, att Höglofl. StatsUt-
skotter, som under sina händer äger Riks-
Staterna, icke kan sakna någon upplysning,
och att underrättelse om de med Boställen
försedda Länsmän, dessutom lätteligen er-
hålles i Kongl. KammarCollegium. Om en
rund summa anslås till fördelning imellan
de sämst lönta Länsmän, vinnes väl ända¬
målet till någon del, dock endast med vil¬
kor, att summan fixeras efter tagen känne¬
dom om antalet af dem, som behöfva löne*(
förbättring, så att anslaget icke blifver allt¬
för otillräckligt.
vJ
Herr Tham, Pehr, ansåg StatsUtskottets
förslag, att Länsmän helst skulle tagas bland
Allmogen, böra af Ridderskapet och Adeln
afsiås, och önskade för öfrigt att Utskottets
Betänkande måtte af Ridderskapet och Adeln
bifallas.
Friherre Cederström, Jacob, understödde
Grefve Mörners förslag, och ansåg det så.
som det enda för det närvarande möjliga.
Herr LandtMar skalken föreslog att Stats.
Utskottet skulle anmodas projectera ett sär¬
skildt anslag, att använda till förbättrande
af Länsmännens Löner, intill dess, efter af
Kongl. Maj.t i Nåder föranstaltade under*
Den 2 2 Maj. 715
sökningar, en jemnare och för Länsmän,
nen tillräcklig aflöning kunde vinnas.
Ropades Ja blandadt med några få Nej.
Herr Munck af Rosenschöld. Som jag till
den af LandtMarskalken gjorda proposition
hört mycket flera Ja än Nej, så afstår jag
från min rätt, att yrka på votering; men
jag begär att få i Protocollet reserverad min
särskilta mening, att jag ej inser, hvarfö¬
re ifrågavarande Embetsmän skola framför
andra penninge-löntagande Embetsmän med
löntillökning ihågkommas, och ända till
och med en i penningar, då alla Memorial,
som i detta ämne blifvit från vårt Stånd
till StatsUtskottet remitterade, föreslå alla
löners reglering efter spannemåls-värde.
Grefve Liljencrantz. Hvarföre Länsmän
icke kunna hänföras till penninge-löntagan¬
de Tjenstemän, härleder sig deraf, att som
jag redan haft den äran anmäla, Länsmän¬
nen i Westmanland alla äga indelt lön,
fastän den för åtskilliga ej utgör mera än
6 R:dr. 52 sk. Om detta förhållande blef-
ve okändt, skulle de vid lönregleringen för
penninge-löntagande blifva glömde.
De äro visserligen så mycket som nå¬
gon annan tjenstemanna-klass att beklaga,
emedan de äro få till antalet, öfverhopade
med göromål, och utur stånd satte att sig
med andra befattningar försörja. Det är
Den s,a Maj.
derföre jag med flera anhållit, att alla
Länsmän, som icke hafva Boställen, må o-
fördröjeligen med lönetillökning förses och
en hufvudsaklig reglering sedermeia före¬
tagas, enligt Högloft, StatsUtskottets för.
Slag.
Herr Munck af Rosenschöld. Jag skulle
tro att här i synnerhet vöre fråga om så¬
dana KronoLänsmän, som sakna Boställen,
och att äfven de, sorn hafva Boställen,
tillika hafva mer och mindre lön i pennin¬
gar. Utom dess ser jag intet hinder för
StatsUtsKottet, att äfven föreslå löntillök¬
ning för de Tjenstemän, som hafva för rin¬
ga indelt lön.
Herr LandtMar skalk en erinrade, att som
han ej hort någon begära votering, kunde
proposition £j anses såsom annat än bilalien.
Hefr Munck af Rosenschöld. T anledning
af den fråga, som jag nu förmodat vara af¬
gjord, anhåller jag om Herr Grefvens och
Län dt Marsk al kfns proposition på mitt för¬
slag, att StatsUtskottet n mod as skyndsamt
inkomma med sätt Betänkande, i anledning
af åtskilliga dit remitterade Memorial om
löneförbättring efter spannmåls värde för
penninge-löntagande Embets- och Tjenste¬
män i allmänhet.
Herr LandtMarskalkens härefter gjorda
proposition till bifall å hvad Herr Munck
Den 2 2 Maj.
717
af Rosenschöld nu föres!agitc blef af Rid-
derskapet och Adeln med Ja besvarad.
Herr LanälMarskalken uppläste den del af
StatsUtskottets Betänkande, som angår yrkan-
det af löner för LandsFiscalerna, samt gjor»
de proposition till bifall af hvad Utskottet
i detta afseende yttrat.
Ropades Ja och Nej.
Grefve Liljencrantz, Jag afstyrker på
det högsta bifall till StatsUtskottets Betän¬
kande, i afseende på Fiscaler, och anhåller,
att Utskottet anmodas ofordröjeligen inkom¬
ma med project till löner för dem.
Herr LandtMar skalk en föreslog i anled¬
ning häraf, att StatsUtskottet.skulle anmo¬
das, så fort sig göra låter, till Riksens
Ständer inkomma med förslag till löner för
LandsFiscalerna.
Ropades Ja och Nej.
Herr . LandtMarskalker, proponerade att
vid öfvervägande af frågan om löneregle¬
ringen i allmänhet, särskilta löner lör
LandsFiscalerna i Riket mätte förtsiås.
‘ Bifölls.
Herr Lilliencrantz. Sedan Högloft, Stån¬
det nu afgjort alla punkter af SiatsUtsK,ot-
718
Den 23 Maj.
tets Betänkande, förnyar jag min vördsam¬
ma anhållan, oin proposition, det samtliga
Utskotten må anmodas, att då ett Betänkan,
de efter återremiss aigifves, Utskotten må
antingen in extenso upptaga anmärkningar¬
na, eller ock dem vid Betänkandet i af¬
skrift bifoga.
Friherre Cederström, Jacobi I anledning
af hvad Grefve Lilliencrantz yttrat om att
anmärkningarne böra in extenso åtfölja Ut¬
skottens Betänkanden, då de efter återremiss
till Stånden inkomma, anhåller jag få upp¬
lysa, det 52 Riksdagsordningen stadgar,
att alla sådana Memorial som äro af egen¬
skap, att de till Utskott böra remitteras,
skola aflemnas skrifteligen, och att fyra
exemplar deraf böra tillställas Cancelliet.
Af dessa öfverlemnas ett åt Utskottet, och
de andra åt de öfriga RiksStånden, tillika
med Protocolls-utdraget, som underrättar om
remissen. Felet är således hos Cancellier-
na, och icke hos Utskottet.
Herr LandtMarskalken trodde Riksdags¬
ordningen i detta alseende vara ett till¬
räckligt rättesnöre.
Höglofl. Riddcrskapet och Adeln
skilldes kl. 2.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe,
åt-
Den 2 3 Maj. e. m, 719
Måndagen den 22 Maj.
Plenum klockan 5 eftermiddagen.
Föredrogos å nyo och biföl los följande
den il dennes på Bordet lagda Betänkan¬
den och Memorial:
l o Från StatsUtskottet, om utgifvande
af och kostnadens bestridande till Register
öfver Bihangen till 1810 och 1812 årens
Urtima Riksdags Protocoller.
2:0 Från StatsUtskottet, om organisa.’
tion af en Committé till allmän reglering
af Statens Embeten och Tjenster.
3:o Från StatsUtskottet, om ersättning
af skjuts och tractamente för Ledamöter i
CompromissRätter uti Bevillningsmål.
4:o Från Lagutskottet, om uppfostrings.
hjelp för omyndiga barn.
5:o Från Lagutskottet, angående yr-*
Jkad ändring uti åtskilliga delar af Medici-
[ pal Lagfarenhe ten.
6:0 Från Allmänna Besvärs- och Oeco.
InomieUtskottet, angående skyldighet för
pila husägare i Städerna att lika dekaga i
uppbyggande och underhållande af Kyrko¬
herde , Capelians., Klockare-, Reetors- och
cholae-hus.
7?o
Den a? Maj. e. m.
Vidare föredrogs RiddarhusUtskottets.
den 11 dennes på bardet lagda Memorial,
om den hos Utskottet uppkomna fråga, hu-
ruvida ägaren af Westanå FideiCommiss må
kunna anses berättigad, att tor den utdöda
adi liga Attén* Gyllensvaan å Riddarhuset ä-
gu säte och stämma.
Hans Excdlence Herr Grefven och Landt-
Marskalken föreslog bifall till Utskottets Me¬
morial.
Ropades Ja och Nej.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham .• Förhål¬
landet, hvilket RiddarhusUtskottet fram¬
ställt, lärer vara det, att framlidne Öfver¬
ste Gyllensvaan inrättat ett FideiCommiss,
med vilkor att den lagliga ägaren skulle
kalla sig Gyllensvaan. Ägaren är en Ma¬
jor af den adeliga Ätten Rosenqvist. Ett
FideiCommissbref är ingen adoption, hvil¬
ken aldrig kunnat ske, utan i stöd af Kon¬
ungens särskilta Resolution. När Öfverste
Gyllensvaan dog, utgeck således med honom
hans Ätt på Riddarhuset, och besittnings-
tagandet af Fideicommisset gaf åt Herr Ro¬
senqvist ingen Representationsrätt på Rid¬
darhuset för Ätten Gyllensvaan, hvilken in¬
gen annan än Konungen kunde meddela j och
sådant blott i det fall att Herr Rosenqvist
varit ofrälse man, och Gyllensvaanske Ät¬
ten icke varit utdöd. Men besittningstagan-:
det
III.
Den 2 2 Maj. e. m.
det af Fideicommisset kunde än mindre af*
hända honom sin representationsrätt för Ad¬
liga Ätten Rosenqvist, som han lagligen
innehade och innehar. Denna deauetion
synes mig klar, och enlig med Lågt och
jag tillstyrker derföre att Riddarhusutskott
tets Betänkande bifalles.
Den af Herr LandtMarskalken härefter
förnyade proposition tilt bifall af Utskottets
Memorial , blef nu af Ridderskapet och
Adeln med Ja besvarad.
Till Stats-, Banco-, samt Särsildta Ut¬
skotten remitterades Herr Dahlcronas sist*
lidne Flenidag upplästa och på bordet lag¬
da Dictamen, angående gränsors sättande
för Raneosedlamas fallande i värde och pen-
ninge-understöd lör Jord-iigare.
Herr von Schantz-.s, .sistlidue Flenidag
upplästa och pä bordtt lagda Memorial oin
medel tili förekommande af Statsbrist, ge¬
nom rättighet .för Kronan att upplaga sina
inkomster in natura, föredrogs a nyo och
remitterades till StaisUtskottct.
Vid förnyad föredragning bifölls Stats-
Utskottets den i6 Maj på bordet lagda Be¬
tänkande, angående af Handelshuset J. C.
Ridd. och Ad. Fröt. N:o 91* ö^*
722
Den q? Maj. e. m.
Miiller & Comp. gjord ansökning om t i II-
godonjufande af den vid 1312 års Urtima
Riksdag Handelshuset vilkorligen beviljade
liqvid för Sju stycken Obligationer uti
Svenska Riks-lånen i Brabant,
Föredrogs Allmänna Besvärs- och Oeco-
' liomie-Utskott ts den 16 dennes på bordet
lagda Betänkande, angående en Fyrbåks in*
rättande pa Ön Gottlands östra kust.
Friherre von Stedingk, Victor, utbad sig
få nämna, att Kongl. Maj:t redan låtit vid¬
taga åtgärder sä väl i afseende på denna
Fyrbåk, som en annan på Holmö, och an¬
såg således öfverflödigt ätt någon anhållan
pu derom gjordes till Hans Maj:t.
Herr LandtMarskalkens härefter gjorda
proposition till bifall af Utskottets Betän¬
kande, blef af Ridderskapet och Adeln bi¬
fallen.
Efter förnyad föredragning bifölls All¬
männa Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
den 16 dennes på bordet lagda Betänkande
angående till Utskottet remitterade klemo
rial, innehållande yrkanden, dels örn än¬
dring i åtskilliga omständigheter af hvad
Författningarne nu. stadga, rörande tiden
och sättet för MarkegångsTaxornas upprät¬
tande, samt Riksens Ständers JustitkeOm-
Den 2 2 Maj. e. mi
bodsmans- befattning med deras granskning,
dels ock, om jemkning uti Tionde och
Rente-gifvare emot Inddnirfgs-bafvure och
Rente-tagare åliggande skyldigheter.
Herr Mannerstams sistlidne Plenidag
Vackta fråga om anmodan till StafsUtskot-
tet, att med möjligaste skyndsamhet inkom¬
ma med den under utarbetning varande Fi-
ttance-plan, så väl som förslaget till Stafs»
regleringen, blef nu å nyo föredragen, och
af Ridderskapet och Adeln bifallen,
Uppå anmälan af Herr LandtMarskal-
ken, att Friherre Wrangel önskade det hans
yttrande till Protocollet den li k|aj, i an¬
ledning äf Friherre Cederströms Dictamen,
rörande ett bättre sätt till Bevillningens ut¬
görande, måtte blifva remitterad t till samma
Utskott som Friherre Cederströms Dicta¬
men, blef detsamma till Stats- samt BevilU
nings-Utskotten hänvisadt.
Upplästes och lades på bordet följande
Memorial och Betänkanden:
i;o Från BancoUtskottet af den 6 Maj,
i anledning af den af Malmö DiscontWerk
Vidtagna method för dess utlåningar, så vidt
de samma bestridas uti sådana 3 Procents
Reverser, som utan Penninge-insättning äro
y^i ori r\ e* T
m.
■ • h -ft vid viss för-
.. ■ ; endast i Msrhuu i -»as. Utskottec
anser d u af Malmö Discont sålunda vid-
tagna method vara ett missbruk, som tarf var
rättelse, och tror att örn tili en början alla
nya lån uti ofvannämnde Reverser instaldes,
och Directionen deremot för Örtens låne-
b hot antände de tillgångar, som dels uti
Riksens Ständers Bank äro anslagna, dels
genom den i 8 §. af Reglementet medgifna
rättighet till privata låns upptagande för
lindrig renta, stå atc erhålla, kunde sedlar
af ofvanförmälie beskaffenhet, genom suc-
cessive afbetalningar och omsättningar, hvar¬
vid slika sedlar, förfallne eller ej, böra i
betalning emottagas, utan för stark rubbning
uti Ortens penninge-circulation, ofelbart till
1816 års slut vara indraghe; hemställandes
Utskottet, i sammanhang härmed, huruvida
den underdåniga önskan må från Riksens
* Ständer yttras, det Kongl. Majit i Nåder
täcktes härutinnan vidtaga de åtgärder, soin
med dess vid Malmö DiscoatVerks inrätt¬
ning i Nåder åsyftade ändamål, att öppna
utväg till en lättad penninge-rörelse för en
från Hufvudstaden aflägsen Provins, finnes
öfverensstämmande.
2to Från Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie-Utskottet, af den 9 Maj, rörande från
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt He¬
dervärda BondeStåndet till Utskottet remit¬
terade frågor om ändring af Tjenstehjons
flyttningstid; och yttrar Utskottet sig, uppå
Den a a Maj- e. ml
anförda- grunder, icke hafva funnit skäl att
tillstyrka någon förändring uti nvad i detta '
afseende finnes stadgadt.
3:o Från Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie-Utskottet, af den 18 Maj, angående
af åtskilliga Hedervärda Bondeståndets Le.;
damöter väckt fråga 0111 betalning för den
vissa Hemman ålagda Krono-bref bäring; och
bår Utskottet ansett sig böra tillstyrka, att
Riksens Ständer behagade hos Kongl. Majit-
i underdånighet anhålla, det Kongl, Majit
täcktes anbefalla Dess Befallningshafvande,
att hvar och en i sitt Län genom Kungö¬
relse lemna de Hemmansägare, hvilka med
Krono-brefbåringen kunde vara missnöjde,
öppet tillfälle, att hos Konungens Befall¬
ningshafvande söka ändring; hvarjemte så¬
dana åtgärder och anstalter borde af Konun¬
gens Befallningshafvande vidtagas, att de
Krono-brefFörande jordägare ej måge, i jem¬
förelse med Kronoskjuts-skyldige, öfver bil¬
ligheten betungas, eller ock, der sig göra
later, så föranstalta, att Krono-brefföringen
antingen varder imellan flera nästgränsande-
Hemman fördelad, eller ock af vissa utsed¬
da personer, emot arfvoden, som af Hem¬
manen i allmänhet tillskjutas, besörjd, på
sätt, som i några de Norra Länen är bruk¬
ligt; hvarvid det dock borde åligga hvar
och en KronoBetjent, som är berättigad, att
i och för dess Tjenst affärda skrifvelser med
Krono-brefbärare, att af en sådan rättighet
sig icke begagna vid andra tillfällen, äo di
7 2G Den g3 Maj. e. m.
ärendets vigt och angelägenhet sådant ound-
gänglig en fordrar, och tillfälle till breis af-
sändande med ordinarie eiler allmänna Po-
sten icke gifvesj till hvilken ända noga och
ordentliga Förteckningar på brefvens antal
och innehåll, samt tiden dä de afgå, borde
hallas af de personer, hvilka begagna bref-
bäringen; hvarefter besagde Förteckningar
vid hvarje års slut skulle inlemnas till Kon¬
ungens befallningshafvande, lör att undergå
granskning i LandsContoiret,
4:o Från Allmänna Besvärs- och Oe¬
conom ie Utskottet af den 18 Maj, innehål¬
lande svar på, genom anmärkningar af Gref¬
ve Gyllenborg, Johan Henning, den 5 Maj
hos Kidderskapet och Adeln verkad återre.
miss af Utskottets Memorial, rörande lorf-
skärningen i Halland; och har Utskottet an¬
sett sig böra förklara, att enär, på sätt Gref¬
ve Gyllenborg anmärkt, Kongl. Majlts högst¬
berörde nådiga Förbud emot flattorfs skä¬
rande, alldeles icke sträcker sig till Hal¬
lands Län, men Klagandernes Memorial ut¬
tryckligt innehåller, att det, sådant oaktadt,
blifvit Allmogen i Halland vid vite förbu¬
det, att å deras Hemtnansägor skära torf af
tufvor ocb Jjungbevuxen mark, hade Utskot¬
tet ansett någon tvifvel så mycket mindre
böra eller kunna uppstå derom, att Kongl.
Maj:fs Befallningshafvande i Hallands Län
vore den Authoritet, hvilken af förekom¬
na anledningar stadgat det öfverklagade vi-
tet, som ingen annan ägt rättighet, att nå'
Deri 2 2 Maj. e. m.
727
g t allmänt för ett helt Län gällande förbud
utfärda j hvilket skäl ock Utskottet låtit för
sig vara gällande, vid stadgandet af dess öf¬
vertygelse om tillämpningen af 90 §. uti
Regeringsformen.
5:o Från Allmänna Besvärs- och Oe-
conomie Utskottet, af den 18 Maj, i anled¬
ning af hos Ridderskapet och Adeln den 5
Maj, af Grefve Gyllenborg, Johan Henninf,
och Silverstolpe, Axel Gabriel, gjorda an¬
märkningar vid Utskottets Memorial, röran¬
de yrkad ändring i Regementsskritvaiv-ln-
structionen. Utskottet anför, att om ock det¬
samma ej skulle vara af 90 §. i Regerings¬
formen hindrad t från upptagande och bedö¬
mande af sjelfva hufvudlragan, Utskottet i
allt fall ansett sig så mycket mindre böra
tillstyrka någon ändring i den öfverklaga¬
de delen af besagde Instruction, som utom
det, att de föreslagna böterna af 5 Dr S:tnt
för den, som försummar i olinna sig vi.d Re-
gementsskrifvare-möte, äro anslagna till Wad-
stena Krigsmanshus, böter äga rum fö an¬
dra skattskyldiga, hvilka ej inom utsatta be¬
talningsterminer liqvidera de vanliga utskyl-
derna till Kronan, m. m.
6:0 Från Bevillningsutskottet, af den
18 Maj, angående yrkad ändring i Bevill-
ningen för Uddevalla Stads invånare, intill
innevarande års slut, samt återfående af den
Bevillning, som de efter 1812 å-rs Kevill-
ningsstadga mast o behörigen erlägga^ och
^58 t)en 25 Ma}. t. m'.
tillstyrker Utskottet fortfarandet till inne¬
varande ars slut af elen lindring i Bevill¬
ningen, som i i Art. 4$. 11 mota. i Bevill¬
ning s För ordningen af den 28 April i8lO>
Uddevalla Stad blifvit beviljad; men angå-
ende rättigheten att återfå hvad vederböran¬
de ;ör>nena sig, efter 1812 års Bevillnihgs-
Stauga, förm ycke t hafva erlagt, har Utskot¬
tet funnit vara en dess handläggning ej till¬
hörig fråga, sorn, i fall af befogenhet der.
tili, får å annor ort anmälas och fullföljas.
7:0 Från BevillningsUtskottet, af elen
1$ Maj, angående åtskilliga från Borgare -
samt BondeStänden remitterade Memorial,
om lindring i Bevillningen för vissa Städer
ocii Härader, som förmenas genom det Norr*
ska Fälttåget hal va blifvit lidande; och för¬
mäler Utskottet, att då sökanderne icke med
något skäl siyrkt, att en hel Stad eller Ort
varit af Kriget i den mån betungad, att Ut¬
skottet för densamma kunnat föreslå en ge¬
nerel lindring i Bevillningen, så kan Utskot¬
tet derå. ej tillstyrka bifall.
8:0 Från Lagutskottet, af den 9 Maj,
i anledning af ett yrkande att Underdo¬
mare må förpligtas, att vid afdöraande af
instämda eller anmälda brottmål tillägga
de personer, hvilka tiil vittnesmåls afl äg¬
gande deruti blifvit inkallade och hörde,
en emot deras resekostnad och tidsspil¬
lan svarande ersättning; och anser Utskot¬
tet, uppå anförda skäl, någon vidare före¬
T)en 2 5 Maj. e. mi 7^9
skrift i delta ämne ej vara af nöden; men
att de derom gällande stadganden nu måtte
genom en till utfärdande Författning göras
allmänt kunniga.
gro Från Lagutskottet, af den g Maj,
angående ett gjordt påstående, det de vites-
och förbuds-böter, hvilka uti särskilta, tid
efter annan utfärdade, författningar blifvit
föreskrifna, och hvaraf den betydligaste an¬
del är vorden åklagarne tillagd, måtte efter
den i 32 Cap. 1 $. Rättegångsbalken stad¬
gade grund fördelas si, att Häradet deraf
erhölle en tredjedel. Utskottet yttrar sig
icke kunna tillstyrka någon ändring uti hvad
i detta afseende är stadgadt.
Communication med de öfriga Respecti-
va Stånden tilläts Friherre Mannerheim för
dess Dictamen, rörande anslag 'för LagCo-
mitéen; Herr Mannerhjerta för dess Dicta-
men, rörande exclusiva privilegier; samt
Herr von Engeström för dess Memorial, rö¬
rande Fatalier,
Upplästes och lades på bordet följande
från Allmänna Besvärs- och Oeconomie Ut¬
skottet inkomna Betänkanden och Memo¬
rial, af den 18 Maj:
i:o I anledning af yrkad skyldighet för
Bruk och Qvarnar, att deltaga i vägrödnirig
och väghållning; hvilket deltagande Utskot¬
73°
Den 22 Maj. e. m.
tet dock, uppå anförda skäl, icke anser sig
kunna tillstyrka.
2:o I afledning af Herr Thams, Pehr,
Memorial, rörande understöd för Soldater,
hvilka genom vacanser vid Compagnierna
komma att afgå 3 och har Utskottet, uppå
anförda grunder, ansett sig sakna skäl tor
tillstyrka idet af hvad Herr Tham i detta
afseende föreslagit. "
5:o I anledning af Herr Thams, Pehr,
Memorial, rörande indragning af fern Hel-
gedagar3 och liar Utskottet väl, angående
Annandag Pingst och Midsommardagen, i
Oeconomiskt afseende trott sig kunna finna
skäl tillstyrka dessa 2me Helgedagars upp¬
hörande eller framflytcning af deras Texter
tili någon påföljande Söndag'3 men i Reli-
gieust och Moraliskt afseende åter, anser
Utskottet det vara högst betänkeligt, och
utom kretsen af dess befattning, att föreslå
någon förändring uti ett ämne, sådant sorn
detta, hvilket genom Religionens bruk , hjer*
tats vanda känslor, och utfärdade höga För¬
fattningar vunnit en helgd, den Utskottet
finner böra på allt sätt befrämjas och vid*
magthållas3 vid hvilket Utskottets Betan»
kande äfven ett särskildt yttrande af Herr
Landshöfdingen Ekorn var fogadt.
4:o I anledning af väckt fråga om till¬
stånd för invånarne i Norrvikens Fögderi
uti Bohus Län, att få Krono, och Afrads-
Den ** Maj. e m.
73i
Tionden i Strömstad aflemna, der Krono-
Fagazin skall finfias, och hvarest aflevere-
ringen förmenas kunna medföra, nytta vid
inträffande behof af Spannmåls aflemnande
till Kongl. Majits Norrska Undersåte^ Uaf-
vandes Utskottet, uppå anförda skäl, ansett
sig böra till Riksens Ständer öfverlemna den
hemställan, att Riksens Ständer ville hos
Kongl. Maj:t i underdånighet framföra ett
sådant gynnande förord, sorn berörde begä¬
ran tyckes förtjena.
5:0 I anledning af yrkad Stapelstads.'
rättighet å utrikes handel för Köpingen Dö.
derhultsvik, belägen i Calmare Län och Strän-
da Härads och förmäler Utskottet, att enär
underdånig ansökning härom hos Kongl.
Majit redan förut är ingifven, anser Utskot¬
tet sig vid detta mål icke tillhöra någon hand-
läggning.
Upplästes ett ProtocollsUtdrag från He¬
dervärda BondeStåndet, af de» 16 Mai, an*
gående ett af en Riksdagsman framställdt för¬
slag till en Minnesvård i anledning af för¬
eningen imellan Sverige och Norrige, att
uppresas antingen vid Svinesund i Bohus
Län, eller kanske heldre vid Eda Skans i
W ermland.
Begärdes på bordet.
Föredrogs ett ProtocollsUtdrag från
Wälloil. BorgareStåndet af den 8 Maji, in¬
73*
jben 2 9 Maj. e. m.
nehållande bifall till StatsUtskoftcts utlå¬
tande, .rörande det lån Hans Excellence
H^-r Grefve Ruuth af Wismarska pantskii-
lingen-innehar, saint anmodan till StatsUt-
skottet, att uti Instructionen för de blif¬
vande Fullmligtiga i RiksgäldsContoiret fö¬
reskrifva infordrande af behöriga värderin¬
gar öfver den pant, som för detta Lån
blifvit intecknad.
Uppå af Mans Excellence Herr Grefven och
Landt May sk al ken gjord proposition fann Rid-
derskapet och Adeln lör godt att uti den¬
na anmodan med Wallof!, BorgareStåndefc
instämma.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög*
lofliga Ridderskapets och Adelns
Plenum, den 22 Maj I&15.
S. D. Föredrogs å nyo StatsUtskottets
den 17 April på bordet lagde Memorial af
den il nästföregående, angående aflöning
för LandsFiscalerna samt förbättring i Läns¬
männens lönevilkor, samt i sammanhang
dermed bemälte Utskotts den 6 Maj af-
gifne och den IL på bordet lagde utlåtan¬
de öfver gjorda anmärkningar vid berörde
Memorial: Och stadnade Högloft. Ridderska¬
pet och Adeln häröfver i följande beslut:
Den 92 Maj. e. m,
l.‘() Ansåg Ridderskapet och Adeln
Utskottets tillstyrkande om den underdåni¬
ga önskan, att, så vidt sig göra låter, till
Länsmän måtte antagas tjenliga personer af
allmogen, icke kunna gillas.
2:0 Skulle, i afseende på Länsmän¬
nens vilkor, StatsUlskottet anmodas pro.
jeetéra ett särskildt anslag att användas till
förbättrande af deras Löner, intill, efter af
Kongl. Maj:t. i INåder föranstaltade under¬
sökningar, en jemnare och för Länsmännen
tillräcklig aflöning kunde vinnas.
3:o ansåg Ridderskapet och Adeln nö.
digt att vid öfvervägande af frågan om lö¬
nereglering i allmänhet, särskilta löner för
Landsfiscalerna i Riket måtte anslås. Uc
Supra,
S. D. Bifölls LagUtskottets den 29 April
afgilné och den 11 dennes på bordet lagde
Memorial, rörande befrielse från skyldig¬
heten att uppvisa Originalskuldsedlar enär
Lagsökningar hos Konungens Befallnings¬
hafvande anställas. Ut Supra.
S. D. Instämde Ridderskapet och Adeln
i BorgareStåmlets denna dag fattade beslut,
det åt 1 agUtskottet skulle uppdragas, att
genom dess Secreterare genast låta besörja
den beslutna tryckningen af Konungens Nå¬
diga Proposition angående förändring af
nu antagna bestraffningssätt, ocn inrättande
734
Dm 2 2 M<ij. e. m.
af allmänna Arbets- och Corrections-hus,
jemte LagCommittéens särskildt utarbetade
Betänkande om förändring af Dotnstolarnes
antal och organisation, med. alla dertill hö¬
rande handlingar. Ut bupra.
S. D. Följande Utskottets den jl den¬
nes på bordet lagde Memorial af den 2
nästföregående, föredrogos å nyo och bi-
löilos, nemligen:
i:o rörande uppfostringshjelp för omyn¬
diga barn, vid boskiften.
2:o Rörande yrkad ändring 1" åtskilliga
omständigheter i afseende på MedicinalLag-
farenheten. Ut Supra.
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos
StatsUtskottets den 11 och 16 Maj på bor¬
det lagde Betänkande af den 12 och 16
nästföregående.
l:o Angående utgifvande af och kost¬
nadens bestridande till Register öfver Bi:
hangen till 1810 och 1812 årens Urtima
Rik sdagsProtocoller.
2;o Angående ersättningen af skjuts
och traclamente för Ledamöter i Conspro-
missRätter uti Bevillningsmål.
Z:o Angående organisation af en Com¬
mitté till allmän reglering af Statens Em¬
beten och Tjenster»
Den 2 2 Maj. e. ml
735
4:0 Angående af Handelshuset J. C. Miil¬
ler & omp. gjord ansökning om tillgo.
donjutande af den vid ]8l2 års Urtima
Riksdag Handelshuset vilkorligen bevilja¬
de liqvid för Sju stycken Obligationer uti
Svenska RiksLånen i Brahant. Ut Supra.
S. D. A nyo föredrogos följande All¬
männa Besvärs och OeconomieUtskottets
den 3 och 9 dénnps afgifne och den H och
16 nästpåföljande på bordet lagde Memo¬
rial och Betänkanden,
1:0 Om skyldighet för alla husägare
i Städerna att lika deltaga i uppbyggande
oeh underhållande af derstädes befintliga
Kyrkoherde-, Capelians-, Klockare-, Rectors-
och Scholne-hus.
2:0 Angående en Fyrbåks inrättande
på Ön Gottlands Östra kust. * ~
3:o Angående till Utskottet remittera¬
de Memorial, innehållande yrkanden, dels
Om ändring i åtskilliga omständigheter af
hvad författningarne nu stadga, rörande
tiden och sättet för MarkegångsTaxornas
upprättande, samt Riksens Ständers Justi-,
tim Ombu dsmans befattning med deras gransk¬
ning, dels ock, om jemkning uti de Tion¬
de och Rentegifvare emot Indelningshafva¬
re och Rentetagare åliggande skyldigheter.
■Och blefvo de af Höglofl. Ridderskapet
Och Adeln till alla delar bifallne. Ut supra.
73$
Dm 2 3 Maj. e, m.
S. D. Beslöt Höglofl. Ridderskapet oell
Adeln, i afseende på Riksdags-ärendernas
fortgång, att anmoda StatsUtskottet med
möjligaste skyndsamhet inkomma med den
under utarbetning varande Finance-pian, sä
väl soin förslaget till Stats-regleringen. Ut
Supra,
S. D. Beslöt Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, ait tiden för beräkningen af det åt
Riddarhusets Kamererare, Fiscal och tvänne
Ordinarie Cancellister anslagna dagtracta-
mente, skulle bestämmas i likhet med den,
som af Riksens Ständer för Riksdags Extra
Cancellisterna blifvit fastställd} hvarom Rid-
darhuslitskottet skulle genom ProtocollsUt-
drag underrättas. Ut Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls
RiddarhusUtskottets den IL dennes på bor.
det lagda Memorial af deri 6 nästföregående,
angående den hos Utskottet uppkomna fråga
huruvida ägaren af Westanå FideiCotnmiss
må kunna anses berättigad att för den ut¬
döda Adliga Ätten Gyllensvaan på Riddar¬
huset äga säte och stämma. Ut Supra,
Herr Heykensköld, Detlof, uppläste följan¬
de: Friherre Stael von Hollstein, har desse
sednare Riksdagar åtagit sig en så vakande
vård öfver de Bruken och Bergverken tili-
slagna Krono-skogar, Kände under namn af
Recog»
III.
Den s 2 Maj. e. rrf
137
Recognitions-skogar, att man bordt vänta
det han om deras behandlande tagit en no¬
ga och grundelig kännedom} men då dess
yttrande i denna dags Plenum gifver anled¬
ning till tvifvelsmål derom, utbeder jag mig
få utreda förhållandet af detta ärende, och
att min anmärkning får åtfölja Herr Baronens
yttrande till Höglofl. StatsUtskottet.
Vid 1809 års Riksdag afgjorde Rikets
Höglofl. Ständer huru med de Bruken och
Bergverken underlagda skogar skulle för¬
hållas. I anledning aeraf utkom, 1811 dea
4 Februari, Kongl. Maj:ts Nådiga Kungö¬
relse om verkställigheten.
Dertill erfordrades fullständiga Landt-'
mätare-förrättningar, der sådana fattades:
undersökningar om skogarnas beskaffenhet,
och huru vida någon del deraf kunde um¬
bäras för Brukets behof: derefter vidtogo
skattläggnings-förrättningarne. Alla dessa
förrättningars påkallande tillhörde skogarnas
innehafvare, och som jag tror, lär ingen
finnas, som efterlåtit hvad honom ålegat.
Derefter vidtager en annan handläggning,
sorn icke beror af dem, och hvars mer eller
mindre skyndsamma gång icke ankommer
på deras åtgärd.
Chartonia öfver skogarna böra granskas
först i Provins-Contoiren, sedan uti Kongl.
Landtmäteriets HufvudContoir. Undersök*
Ridd. och Ad. Prot. N;o Qo. g4.
73*
Den s 2 Maj. i. m.
Den 2 2 Maj.- e. m.
739
ningarne om skogen åter af Landshöfdingar*
ne och Kongl. Collegierna, om besvär anfö-
res: Skattläggningarne måste afven af Herrar
Landshöfdingar öiverses, gillas eller ändras,
och sedan till slutlig pröfning öfverlemnas
åt Kongl. KammarCollegium, och af detsam¬
ma fastställas.
Att alla dessa omgångar, nödvändiga
för bevakandet af Kongl. Majtts och Kronans
rätt, fordi a en längre tids förlopp, är myc¬
ket lätt att inse, crft att följaktligen det
hvarken kan vara skogs-innehafvarnes vål¬
lande, eiler någon efterlåtenhet hos veder¬
börande Embetsman, om de icke hunnit
granska och bestämma ett ärende af sådan
vidlyftighet och omfattning, der både Kro¬
nans rätt, och rättvisan emot enskifta, på
det nogaste bör afmätas.
Emedlertid äro dessa ärender i full verk¬
samhet till afgörande, så snart och så fort
det möjligen i laga och föreskrifven ordning
kan medhinnas; och mera lära Rikets Stän¬
der icke äska, och Friherre Stael synes
böra åtnöjas dermed, då han vet att allt m
tillgår med Recognitions-skogarna, på sätt II
Riksens Ständer derom förordnat och före*
skrilvit, last slutliga afgörandet icke kan
inträffa förr än i Laga ordning.
Friherre Stael von Hollstein, Corfitz Ludvig'.
Hvad jag om Recognitions-skogarna anfört,
är blott att det af Ständerna vid lSlO års
Riksdag fattade beslut måtte snart komma i
Verkställighet; anledningen dertill har jag
hämtat af den Motion Riksdagsmannen Long¬
berg vid sista Riksdagen gjorde om förhöj¬
ning i arfvodet för Landtmätare med flera,
i hvilket arfvode han fann orsaken till den
långsamhet, hvarmed denna sak blef be¬
handlad.
Herr Heykenskötds Dictamen remitte¬
rades till StatsUtskottet.
Justerades följande
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög-
lofiiga Ridderskapets och Adelns
Plenum, eftermiddagen den 22 Maj
1815-
S. D. Beslöt Höglofl. Ridderskapet och
Adeln, att med BorgareStåndet instämma
“uti det, i anledning af StatsUtskottets ut-;
låtande, rörande Hans ExcellenCe Herr GreH
ve Ruuths lån af Wismarska panteskillingen,
af Ståndet gjorda tillägg om anmodan till
StafsUtskottet att uti Instructionen för de
blifvande Fullmägtiga i RiksgäldsCöntoiret
föreskrifva infordrande af behöriga värde¬
ringar öfver den pant, som för detta Lån
blifvit intecknad. Ut Supra.
Herr LandtMarskalken tillkättnägaf, atFa-
deliga Ä,tten Woltemat i dessa dagar utslock*
«}
2V>
i"Den %% Maj. «' m.
nät, och att således Herr Tserhjelm, Henrie
Wilhelm, som under närvarande Riksdag
haft säte och stämma för berörde Att, tagit
afträde från Riddarhuset samt återlemnat sin
Polett; i följe hvaraf Herr Iserhjelms befatt¬
ningar såsom Ledamot i Expeditionsutskott
tet, och såsom Bänkman, hade upphört.
Upplästes från de öfriga Resp. Stånden
ankomna ProtocollsUtdrag, från Högvördiga
PrestStåndet, af den 24 April, om remiss af
åtskilliga StåndsLedamöters Memorial: ont
bifall till OeconomieUtskottets utlåtande öf-
ver gjord hemställan, rörande Bränvinsbrän-
ningens iortfarande under loppet af Maj må¬
nad ; af den l Maj, om instämmande uti
BondeStåndets beslut att bifalla Oeconomie¬
Utskottets Betänkande, angående Glas - och
Porcellainsförares m. fl. Handelsrättighet,
under vilkor att sådant icke må tillämpas på
Allmogens rätt att föryttra sina slöjder; —
om återremiss af LagUtskottets Betänkande
öfver Doctor Segerstedts Memorial, angåen¬
de ändring uti Kungörelsen af den 28 Mars
1811. — Om remiss af tvänne StåndsLeda-
möters Memorial. — Om inbjudning till de
öfriga RiksStånden att förena sig i Prest.
Ståndets beslut, att i underdåniga Skrifvel-
sen om kostnaderna för Protocolls- och Bi-
hangstryckningen, de endast borde begäras
af Staten såsom förskott, mot ersättning, så
vidt som möjligt, af de för försäljningen in¬
flytande medel. — Om bifall till följande
Den 8 3 Maj. t. fril
nv
StafsUtskottets Belänkanden: ljo angående
afskrifning af framlidne PostDirecteuren Lii-
dins balance; 2:0 i anledning af gjorda an¬
märkningar vid Utskottets Memorial om
Riksdagskostnaderna; 5.0 om aflöningenför
Ståndens och Utskottens Cantzlier och Vakt-
betjening; 4:0 oin Skånska Länens befrielse
från Utskrifningspenningars erläggande; 5:o
rörande nödiga anslag för Undervisnings -
och Läroverken i Riket; 6:0 om Praescri-
ptionstid för RiksgäldsContoirets inhemska
skulder; 7:0 rörande Hans Excellence Herr
Grefve Ruuths innehafvande Lån; 8:0 angå¬
ende ersättning af Allmänna Barnhusets för¬
lust genom Finlands afträdande, och målets
öfverlemnande till Bevillningsutskottet; —
till LagUtskottets Memorial om Domares
befattning med Sterbhusutredningar på Län-
det; samt till OeconomieUtskottets Memo¬
rial: l:o angående Torfskärning i Halland;
2:o i frågan om befrielse från ansvar lör
dem, som försumma Regements-skrifvaremö-
ten. •— Af den 5 Maj, om remiss till Lag¬
utskottet af Konungens nådiga Proposition
ner, rörande hvad iakttaga^ bör vid under¬
dåniga Besvärs anförande i Brottmål; och
rörande Wermelands Läns skiljande från Gö¬
tha HofRätts Jurisdiction, samt ändring i
Lagens stadgande rörande domfördt antal Le¬
damöter i HofRätt; till Lag- samt Oecono-
mie-Utskotten af Konungens nådiga Propo¬
sition, rörande ändring i bestraffningssätten,
och inrättningen af Allmänna Corrections-
Qch Arbetshus, med anmodan till Utskottet,
Den 2 2 Maj. e. m.
att skyndsamt utlåtande afgifva, på det Stats:
Utskottet må äga tillfälle att anslå de der¬
till nödiga medlen; samt om remiss af nå¬
gra StandsLedamöters Memorial. — Om å-
terremiss af Lagutskottets Betänkande om
straff för tjufvar och missdådare; samt an¬
gående FSngföring. -— Om deltagande uti
Ridderskapets och Adelns remiss till Stats¬
utskottet af Archiater von Schultzenheim®
Memorial, om Stat för Hertigen af Söder¬
manland, i händelse han skulle sig förmäla. —
Om bifall ti il OeconomieUtskottets Betänkan¬
de öfver den af Öfversten Ehrengranat väckta
fråga, om inrättningen af LandfbruksScholor.
— Af den 8 Maj, om remiss af en StåndsLe-
damofs Memorial. Om remiss till Statsutskot¬
tet af Kongl. Majus nådiga Proposition, om
eftergift af det åt Wester- och Norrbottens
Läns invånare år lPoq beviljade Lån. Om
bifall till Bevillningsutskottets Memorial, i
anledning af Grefve Brahes Memorial om
Bevillning för Dannemora Bergslags Jern-
tillverkning. — Af den 11 Maj, om bifall till
följande Betänkanden : från OeconomieUt-
s ottet, i:o i anledning af Rådmannen Kjel¬
lander Memorial, om rättighet för Magistra¬
terna att utfärda Resepass; q:o om afskaf,
fande af den hittills nyttjade Titulatur i ali-
inänna Skrifter och Handlingar; 5:o rörån-
de yrkad ändring uti Författningarna angå.
ende Hemmansklyfning;— från StatsUtskot.
tet, i:o i anledning af Borgmästaren Holms
Memorial, om organisation af en Comité
till reglering af Statens Embeten och Tjen,
Den 2 2 Maj. e. m.'
ster; 2’0 om återremissen af Utskottets Be¬
tänkande om Ständens och Utskottens Canrz-
liers aflöning; 5:o om återremissen af Ut-
skottets yttrande, rörande Länsmäns löne-
förbättning; 4:o i frågan om urgifvande af
och kostnadens bestridande till Register öf¬
ver Bihangen till 1810 och iSl2 årens Ur¬
tima RiksdagsProtoc lier; 5:o angående yr.
kad ersättning af Skjuts och Tractamente
för Ledamöter i CompromissRätter uti 3e-
villningsmål. Om återremiss af Lagutskot¬
tets Memorial, om hvad iakttagas bör vid
Lagsökningar för Skuldfordringsmål, i afse*
ende på Skuldsedlarnas aflemnande in ori¬
ginali. Om remiss af en Stån lsLedamots
Memorial. Om deltagande i remiss af ett
communiceradt Memorial. Om bifall till Lag.;
Utskottets Memorial af den 26 April, an«
gående Lars Jacobssons yttrande om åtskil¬
liga förmoner för Nämndemän. — Af den 16
Maj, om beslut att den af PrestStåndet vid
1810 års Riksdag åtagna förbindelse, attal¬
ia Ecclesiastique personer, som ditintills icke
betalt Centonal, skulle till Wadstena Krigs.
manshusCassa, eller ock till Amiralitefs-
KrigsmansCassan, årligen erlägga 3 procent
af den Bevillning, som på deras löner sig
belöper, må intill nästa Riksdag fortfara,
beräknad efter den Bevillning, hvarefter Ec*
clesiastique Embets- och Tjenstemän för de¬
ras löneinkomster blifva taxerade, börande
detta sammanskott, på sätt hittills skett, för.
delas. — Om instämmande uti Borgare tån.
dets beslut om skyndsam tryckning af Kongl.
744
Den 5 2' Maj, Cr m.'
Maj:ts Nådiga Proposition om förändring af
nu antagna bestraffningssätt, och inrättande
af Allmänna Arbets- och Corrections-hus,
jemte LagComitéens Betänkande om Under-
Domstolarnas och HofRätternas antal och
organisation med åtskilliga Bilagor. — Från
TVällofl. BorgareStandet, af den 27 April, Olli
bifall till Lagutskottets Memorial i anled-
liing af 1:0 Friherre Cederströtns, Anders,
Motion om förändring af förvandlingssättet
utaf böter, praescriptionstid för ägotvister
m. m, ; 2:0 vackt fråga om tillökning i arf-
vodet och om lösen för Nämndemän vid pri¬
vata förrättningar. Om bifall till följande
OeconomieUtskottets Betänkanden, angående
i:o en landsvägs anläggande från Elfvedahls
Socken i Öster-Dahlarna, förbi Särna till
Rörås Kopparverk i Norrige; 2:0 förmed¬
lade Hemmans deltagande uti Kyrko-, Prest¬
gårds- och Tingshus-byggnad; 0.0 Torf-
skärningen i Halland; 4:0 Glas- och Por-
cellaines-förares samt Smideshandlares han¬
delsrättighet; 5:0 prolongation af Brännvins^
bränningen till Maj månads slut. Remisser
af åtskilliga Stånds Ledamöters Memorial.
Af den 1 Maj, om återreiniss af Statsut¬
skottets Memorial, angående érsättning för
BarnhusTnrättningens i Stockholm förlust ge¬
nom Finlands afträdande. Om godkännan¬
de af de underdåniga Skrifvelserna till Kongl.
Maj.t, angående l:o den till Riksdagskost-
nadernas bestridande erforderliga summa ;
2to Tryckningen af RiksStåndens Protocoll,
med dertill hörande Bihang; 3:0 eftergift
Den 2 2 Maj. e, ml
745
af den Särna Socken ålagda Bevillning. Om
återfemiss af Lagutskottets Memorial, rö¬
rande de från Underdomstolarna till Pre-
sterskapet ingående Förteckningar öfver för
brott dömda personer. Om återremiss af en
StåndsLedamots Memorial, —: Af den ö Maj,
om remiss till Lagutskottet af Konungens
nådiga Proposition, angående 1:0 förändring
af nu antagna bestraffningssätt och inrättan¬
de af Allmänna Arbets- och Corrections-hus
m. m.; 2:0 Wermelands Läns skiljande från
Götha HofRätts J urisdiction; 3.0 ett mera
bestämdt stadgande om hvad som bör iakt¬
tagas vid underdåniga Besvärs anförande i
Brottmål; samt om remisser af åtskilliga
StåndsLedamöters Memorial. — Af den B
Maj, om remisser af åtskilliga StåndsLeda¬
möters Memorial. Om bifall till Oecono¬
mieUtskottets Memorial, om befrielse för
ansvar för dem, som försumma Regements-
skrifvaremöten.' Om bifall till Lagutskot¬
tets Memorial, om Sterbhusutredningar pä
Landet. Om bifall till Bevillningsutskot¬
tets Memorial, rörande Bevillningen af Dan.
nemora Bergslags Jerntillverkning. Om bi¬
fall till följande Statsutskottets Betänkan¬
den, angående l:o det Lån Hans Excellece
Herr Grefve Ruuth af Wismarska Pantskil-
lingen innehar; 2-’0 Praescriptionstid för Kiks-
gäldsContoirets inhemska Skulder; 3:o Be¬
villningsafdrag på Rentan för samma Skulder.
Om bifall till OeconomieUtskottets Betän¬
kande, rörande LandtbruksScholors inrättan¬
de. Af den jl Maj, om uppdrag åt Coa-
746
Den a a Maj. e. m.
stitutionsUtsf ott -t att redigera de beslut,
som blifvit f ittade i anie ning af de Con-
stitutionda förhållanden, son genom för¬
eningen nr Ilan Sverige ocn Norrige upp¬
stått. Från Hedervärda Bonde Siandet, af den
27 April, oni ht remiss af t tat Utkottets
Memorial, om 'Riksdagsved-, rgillningar vid
Ståndens och Utskott ns Cantzlier — Af
den 1 Maj, om ährremiss af åtskilliga
StånösLedamöters Memorial. — Af d n
5 Maj, om icke instämmande i Pr est'-’tan¬
de ts tillägg till den underdåniga skrif*
velsen tili Kongl, Majk t angående tryck¬
ningen af RiksStåndens Protocoll med der¬
till förande Bihang, Om instämmande
uti remiss af ett communiccradt Memo¬
rial, Om remiss till Lagutskottet af
Kongl, Maj:ts Propositioner: 1:0 angående
ett mera bestämdt stadgande cän nu gällande
Författningar innehålla angående hvad som
bör iakttagas vid underdåniga besvärs an¬
förande hos Kongl. -Majit i brottmål; «;o om
förändring af nu antagne bestraffningssätt
och inrättande af Allmänna Arbets- och
Corrections hus, jemte meddelande af Lag*
Comiténs särskildt utarbetade Betänkande
om förändring af UnderDomstolarnes och
HofRätternas antal och organisation; 3:o an¬
gående Wermelands I^äns skiljande från
Götha HofRätt och hänförande under Svea
HofRätts Jurisdiction; om ändring i Lagens
stadgande rörande Domfört antal Ledamö¬
ter i HofRätt. Om uppskof med afgörande
af LagUtskottets utlåtande öfver Riksdags-
Den 22 Maj. e m»
747
mannens Lars Jacobssons Memorial om ö*
kande af Nämndemännens Dagtractamente.
Om bifall till OeconomieUtskottets Betän¬
kande rörande LandtbrukSkoIor. Om del¬
tagande i remiss af ett communiccradt Me¬
morial Om bifall till OeconomieUtskottets
Betänkande rörande anläggande af en Lands¬
väg från Rlfvedahln till Rörås, Om bifall
till StatsUtskottets Betänkande angående
ersättning för den förlust i ärlig inkomst
Barnhusinrättningen i Stockholm mäst vid¬
kännas genom Finlands afträdande. Om bi¬
fall till StatsUtskottets Betänkande röran¬
de prcescriptionstid för RiksgäldsContoirets
inhemska skulder. Om godkännande af
StatsUtskottets Betänkande rörande Bevill¬
ningsafdrag på Rentan för RiksgäldsCon¬
toirets inhemska sknlder. Om bifall till
StatsUtskottets Betänkande angående det
Län Hans Excellence Herr Grefve Ruuth
utaf Wismarska pants,killingen,innehar. Om
bifall till StatsUtskottets Betänkande om
några för Undervisnings- och Läroverken
i Riket nödiga anslag. Om godkännande
af LagUtskottets Memorial: i:o rörande
Herr Ankarloos förslag att å Landet Ordi¬
narie Domare ej må vara tillåtet att med
Sterbhus-utredningar sig befatta; 2:0 röran¬
de förändring i Kungörelse^ den 28 Mars
1811 om vtderbörandes åliggande att lem¬
na Presterskapet del af UnderDomstolarnas
Utslag om dem som för Lagbrott blifvit
tilltalte och sakfälte eller under framtiden
ställde m. m.
7/jg Den 2 2 Maj. e. m.
Alla dessa ProtocollsUtdrag lades till
handlingarna.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åt?
skilldes kl. 9.
In fidepi Protocolli
A. G. Silverstolpe^
Thorsdagen den 25 Maj.
Plenum klockan i om dagen.
Upplästes ett från Allmänna Besvärs-
ocb OeconomieUtskottet inkommet Memo¬
rial, af den 24 dennes, i anledning af Herr
Förste Archiatern von Schultzenheims Mo.j
tion, om en underdånig anhållan hos Kongl.
Maj:t, att Sex månader före de hädanefter
"blifvande Riksmöten, de allt sedan 1772 sak¬
nade l\i ksdagsrelationer måtte från de pu-;
blique Verken och Konungens Befallnings¬
hafvande infordras: yttrande sig Utskottet,
att från de öfriga 3:ne RiksStånden ännu ic-
ke erhållits någon remiss af berörde Memo¬
rial, samt Utskottet funnit den deruti väck¬
ta frågan icke kunna hänföras till någon af
dem, hvilka enligt 34 §■ Riksdagsordnin¬
gen tillhöra Utskottets handläggning, utan
ansett den snarare vara ett ämne af sådan
beskaffenhet, som skulle den åsyfta ett til¬
lägg i Grundlagen, i anledning hvaraf Ut¬
skottet trott detsamma icke tillhöra dess be¬
handling,
Den «> 5 Maj.
\
■Lades på Bordet.
Upplästes ett Memorial från Riddarhus-
Utskottef, af den 10 Maj, innefattande till¬
styrkande, att maximum af Lånesummor på
fastigheter å en hand af RiddarhusCassan,
med de derunder lydande särskilta Stiftel¬
sers Cassör, samt AdeligaJungfru-tifts-Cas-
san, måtte ifrån och med 5,000 till 10,000
Riksdaler förhöjas.
Lades på Bordet.
Föredrogs ett ifrån Särskildta Utskottet
inlemnadt Memorial, af denna dag, med an¬
hållan, att Utskottets Betjening, som, ut¬
om Secreteraren, består af en Notarie och
en Cantzlist, måtte få med 2tne Cantzli-
ster förökas.
Bifölls.
Anmältes och emottogs Konungens Hof-
Cantzler, Herr Friherre af Wetterstedt, som
å Kongl. Maj:ts vägnar aflemnade 2:ne Dess
nådiga Propositioner och en nådig Skrifvel¬
se, hvilka, sedan Herr HofCantzleren blif¬
vit åter utbeledsagad, upplästes, nemligen:
i:o Kongl. Majrts nådiga Proposition af
d*n 24 Maj, om ett i 81 §. Regeringsfor¬
men nödvändigt tillägga hvilken till Con-
stitutionsUtskottet remitterades.
Den 25 Maj.
o;o Kongl. Maj:ts nådiga Proposition af
samma Öag, angående understöd för Hjel¬
mare Slussverk; hvilken remitterades till
Stats- och Banco.Utskotten.
5:o Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse af
samma dag, angående de af särskildta Riks*
Ständ vid åtskilliga Riksdagar gjorda un¬
derdåniga ansökningar om förändrade bestäm¬
melser i afseende pä levereringen af Hö och
Halm, samt angående en fri Victualiehan-
del; hvilken till Allmänna Besvärs- och Oe-
conomie-Utskottet remitterades.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln åtskil*
des klockan 2.
In fidem Piotocolli
A. G. Silverstolpe.
Måndagen den 29 Maj.
Plenum klockan g föremiödagen.
Uppå gjord proposition tilläts Grefve
Lilliencrantz att med de öfriga respectiva
Stånden communicera sitt den 16 Maj upp^
lästa, och till det Särskildta Utskottet hän¬
visade Memorial om administrationen af Ma-
gazinslnrättningarna, Tullafgift å utländsk
Spannmål., m. m.
Den 2 g Maj.
751
Justerades följande:
Utdrag af Protocöllet, hållet i Hög*
lofiiga Ridderskapets och Adelns
Plenum, den 22 Maj lglg.
S. D. Beslöt Högloft PJdderskapet och
Adeln anmoda Statsutskottjt att skyndsamt
inkomma med sitt Betänkande i anledning
af åtskilliga till det samma remitterade Me¬
morial om löneförbättring efter Spannmåls¬
värde för Penninge-lontagar.de Embets- och
Tjenstemän i allmänhet. Ut Supra.
S. D. Bifölls Riksens Ständers Särskildta
Utskotts uti Memorial af denna dag gjorda
hemställan, det mätte antalet af dess'Betje¬
ning, som, utom Secret raren, består af en
Notarie och en Cancellist. tå med tvänne
Cancellister förökas. Ut supia.
Justerades Plenirrotocollet för den 22
Maj förmiddagen.
Grefve Lilljencramz. I sista Plenum an¬
höll jag vördsamligen om proposition, att
Utskotten måtte anmodas, att då åteiremit*
terade Betänkanden, till Stånden pmarbe.
tade inlemnas, ettdera in ixtenso upptaga
de anmärkningar som till återremissen gif-
vit anledning, eller ock anmärkningarna i
afskrift bifoga. Jag visade det Höglofl.
Ridderskapet och Adeln lika litet kunde
75*
Den qg Maj,
inse hvaruti de anmärkningar bestodo sorn
jnoin Vallöf!. BorgareStåndet blifvit gjorda,
som de 3-ne Respectiva RiksStånden lära
hafva inhämtat innehållet af det, som jag i
Höglo!!. Ridderskapets och Adelns Plenum
emot StatsUtskottets första Betänkande anfört.
Om än de ämnen, hvarom Höglofl. Stats.*
Utskottets ifrågavarande Betänkande handla¬
de, icke voro af särdeles Riksvårdande e-
genskap, kan likväl en annan gång saker
af yttersta vigt afgöras på fyra särskildta
ställen, utan att det ena Ståndet känner
hvad som i de andra passerat, angående det
återremitterade ämnetj och jag hemställer
ödmjukligen huruvida detta bör anses län¬
dande till Riksdags-ärendernas riktiga be¬
handling.
Hvad jag härom till Protocollet allare¬
dan andragit, är för min egen tillfredsstäl¬
lelse alldeles tillräckligt} men då den af mig
ödmjukeligen begärda proposition ej god¬
kändes, i anseende till en värd Ledamots
citerande af 52 $. Riksdagsordningen, som
likväl endast rörer Memorial, så torde jag,,
med hopp om bifall, å nyo få ödmjukast
begära Proposition till mitt här ofvan upp¬
gifna förslag.
Friherre Cederström, Jacob, trodde, att
ändamålet med denna motion skulle vinnas,
blott vederbörlig verkställighet åt stadgan¬
det
III.
Den 2 g Maj.
75 3
det i 52 §. Riksdagsordningen, hvilken han
uppläste så lydande: ”Utaf alla Memorial,
”sorn äro af den egenskap, att de till nå-
”got Riksens Ständers Utskott böra remitte-,
”ras, skola fyra exemplar tifl Ståndet in-
”gifvas, hvaraf ett aflemnas till Utskottet,
”och de öfriga, vid tillkännagifvande af be¬
slutet om Remiss, tillställas MedStånden}”
dragandes Friherre Cederström häraf dea
slutsats, att fyrdubbla afskrifter af den sorn
talat inlemnas, och de öfriga Stånden med¬
delas på samma gång de öfveriemnas till
Utskottet.
Grefve Liljencrantz åter ansåg just ge2
nom uppläsningen af berörde §• ädagalagdt,
att fråga deruti är blott om Memorial, hvil¬
ka man, skriftligen författade, till Plenum
medför, och måste remitteras} ej anmärknin¬
gar , som man, i följe af ett inkommet Be¬
tänkande, uppå gifna anledningar under råd¬
plägningen muntligen gör ifrån sin bänk, ock
kunna vara endast till återremiss verkande»
Hans Lxcellence Herr Grefven och Landt*
Marskalken gjorde härefter Proposition till
bifall å Grefve Lilljencrantz’s Motion, hvil¬
ken med Ja besvarades.
Föredrogs å nyo BancoUtskottets den 22
i denna månad på bordet lagda Memorial,
angående Malmö Disconts 3 ProcentsSedlar.
Ridd. och Ad. Prot. N.'0 95- 96.
754
Den a Q Maj.
Friherre Tornerhjelm, Adolph Fredric, ha-
de inlemnat följande, sorn upplästes, så ly¬
dande:
Riksens Ständers BancoUtskott har i in*
sandt Memorial, med mycken rättvisa yrkat
nyttan att för rörelsens allmänna båtnad in¬
draga de Reverser med 3 Procents Renta,
sorn, endast i Malmö betalningsgilda, utgif-
vits lånevis af Malmö DiscontConioir,
Detta Memorial, dateradt den 6 Maj,
förutsätter en redan i April företagen råd¬
plägning öfver ämnet Af dess tidiga gransk¬
ning har denna åtgärd följt, som, sednare,
icke kommit 1 fråga; ty dä hade man redan
varit underrättad, att DiscontDirectionen ta¬
git författning att både upphöra med vida¬
re långitning i dessa Reverser, och att ef¬
ter möjligheten låta indraga dem utur rörel¬
sen. Men medlet, sättet och tiden dertill,
äro icke föreslagna, än mindre bestämda ef-
t'er utvägar gillade af möjligheten, och tor¬
de förtjena den nogaste beräkning, om ej
välmeningen i princip att återställa ett pen-
ningelopp som ej är tryckande, skall fe
la i påföljd. En lika välmening och käns¬
la af tvinande rörelsers behof, var första
grunden till 3 ProcentsRevcrsernas utgifvan-
de, i en tid, då intet mynt var att tillgå,
och den försvundna penningemassan hotade
med en så förtviflad förlägenhet redan då,
hvilken, uppskjuten med hopp örn bättre
utvägar, nu likväl infunnit sig, till den grad
Den 29 Maj.
755
af otrolighet, som ej är mindsfa hindret för
framkallande af en verklig nödhjelp. Ge¬
nom dessa Sedlars ingifvande har, det är
sant, Landels Penningeställnirig verkligen
förvärrats. Orsaken dertill ligger ej i sa.
kens natur; ty då skulle Götheborgs och
Götha Canal Disconters 3 ProcentsReversc-r,
som utlånts, gjort samma verkan; utan or¬
saken ligger i det lyckade bemödandet af
några enskilta ockrare, som gagnande ortens
förlägenhet efter penningar, som trVerserna
i början föreställde, förvandlat dem till en
handelsvara och ett speculations^föremål,
åt den på- en gång näsvisaste och nedriga¬
ste roflystnad, likväl krönt med fullkomlig
framgång. Rigtigt inseende att detta ocivei*
skulle medföra låntagares ruine , började
DiscontDirectionen att genast motverka all¬
mänhetens lidande, med de medel sorn der¬
till kunde gagnas, nemligen: anstalten om
Reversernas förvexling utan dessa hiskeli-
ga Procent, och deras ganska sparsamma ut-
gifvande i Lån.
Som det nu blifvit en nödvändighet att
Reverserna inlösas, och jag redan den 16
Maj gjort Motion 0111 en temporairt ökad As-
signationsrättighet för detta behof, så före¬
slår och begär jag, att Höglofl. Ridderska-
pet och Adeln täcktes till BancolTtskottet
återremittera dess Memorial öfver frågan,
för att, med de tillkomna omständigheterna,
i hela sin vidd granskas. Helt naturligt vin¬
na alla saker vid en granskning af delar
756
Den a 9 Maj.
och sammanhang, på en gång sedda och jem-
förda. I denna sak skulle det annars kun¬
na hända, att en i April hållen rådplägning
icke tagit intryck af omständigheter, som
först mot slutet af Maj inträffade och yppa.
de, likväl äro befallande nog, att fästa om-
tankan. Man visste ej då, hvad pålitliga un¬
derrättelser nu besannat: Att Pentiingebristen
i Skåne stigit till den höjd och visar sig i
den skepnad, hvari den ännu icke framstått
i någon annan ort, såsom — i omöjlighet för
Menigheten att utlösa sina Tingspapper — i
nödvändighet att sälja Korn för 2R'.dr33sk.
Banco, till Länebetalningar — i arbetsflftens
aftagande, genom brist pä medel att den be¬
tala — i allmän omöjlighet att sälja sam-
manhopade producter, o. s. v.
Då detta förhållande constateradt, nu
är ögonblickets, sä är det troligt, att Rik.
sens Ständers BancoXJtskott ej skall tillstyr¬
ka att vägra tillgäng åt ortens rörelse, att
inlösa 3 ProcentsReverserna, i fall insätt-
ningsmedel brista, som är att förmoda; el¬
ler att yrka dessa Reversers infriande, ge¬
nom totalt afmedlade Låntagares executiva
sköfling; ty ett sådant beslut skulle på en
gång stödja sig pä obiliigheten, och motsä¬
gas af omöjligheten.
Jag utbeder mig ödmjukast, att detta
Memorial må till Riksens Höglofl. Ständers
Bancoötskott få åtfölja äterremissen.
Den 29 Maj-
'757
Herr Munck af Rosenschöld, Eberhard, yt»
träde:
För att bidraga till ett rigtigt bedöman¬
de af ifrågavarande ämne, utbeder jag mig
llidderskapets och Adelns tillåtelse, att först
få framställa och utreda sammanhanget med
de med så mycket skäl öfveiklagade Malmö
Disconts 3 ProcentsSedlar.
Sedan September 1812, eiler ungefär
vid den tiden, hafva inga Lån i nämnde
Discont kunnat bekommas, utan i nämnde
3 ProcentsSedlar, utställda som Förskrifnin-
gar, löpande med 3 Procents årlig renta,
att först efter 3 månader åter inlösas. Des¬
sa Reverser* gingo icke man och man imel¬
lan, utan med en betydlig rabatt af ända till
5 Procent, så länge de ej voro till inlösen
förfallna. Dessa Lån bekommos ej på län¬
gre tid, än 3 månader, och fingo ej omsät¬
tas. De erhöllos först utan tillsägelse, att
de voro så beskaffade, och man hade exem¬
pel, att vanliga Omsättningslån blefvo till
och med vid omsättningar förvandlade till
Lån i 3 ProcentsSedlar. De fingo icke en
gång återbetalas med samma Sedlar, som
man fått låna, om icke dessa Sedlar redan
voro till inlösen förfallna; således om lån¬
tagaren gömt eller vexlat sig till samma Sed¬
lar, som han fått i Lån, och ville inbetala
Lånet precist på utsatt tid, ägde han ej rät¬
tighet återbetala det med desamma, ty Lå¬
net borde vara 'i Disconten insäridt någon
758
Den 29 Maj.
stund innan det var förfallet, och Sedlarne,
som bekommits, voro gemenligen daterade
samma dag som 1 änet bekoms. För att å«
terbetala Lånet, var man således nödsakad
skaffa sig andra Sedlar, eller ock redan till
inlösen förfallna 3 ProcentsSedlar. Blef Lå¬
net ej till fullo inbefaldt inom 8-de dagen ef¬
ter förfallotiden, nödsakades Låntagaren för
dessa slags, liksom för andra Discontlän,
betala 12 Procent i öfvertenta, tills betal¬
ning skett eller blifvit utmätt. Dröjsmål med
utmätning i sådant fall förkortades mer än
vanligt, sedan Låntagare börjat komma t
erfår nin t af, att det var en ren calcul till
vinst, att låta Länet löpa med 12 Procents
renta, i stället för att göra privata Lån mot
kanske ännu högre renta, hvilka ändå säl¬
lan stodo att älven mot den största säker¬
het bekomma, eller i stället för att göra
ett nytt Lån af samma sort i Disconten,
för att återbetala det förfallna Lånet. Dröj¬
des således med lulla inbetalningen (om |-
eller J utbetaltes, halp ej) 8 dagar, sök¬
tes gemenligen promt utmätning. De fleste
Låntagare nödsakades derföre söka till be¬
tala det förfallna Lånet med ett dylikt nytt
Lån, som merendels af gunst och nåder be¬
viljades} ty Låntagare, i synnerhet af den
åkerbrukande classen, som behöfde Län, blef-
vo ej i stånd, att fullt utbetala det 3 månader
efter, i synnerhet i sednare tider, då de in¬
gen afsättning halt med sin Spannmål. Man
kan väl ock icke beskylla en åkerbrukare
för öfverdrifna speculationer i sina företag
Den 29 Maj,
759
derföre, att han är försatt i behof af pen-
ninge-lån de år, då han saknar afsättning
på sina produeter, och då han ej blott af
industrie, utan af Lnskiftes-Författningar
bliivit tvungen gå in i betydliga flyttnings-,
stängsel- och odiings-iöretag. Sedan en län¬
tagare nu lyckats uti. att få ett nytt Län i
5 ProcentsSedl&r, för att liqvidera det för¬
fallna, måste han förvexla dessa nu lånta
Sedlar i goda, det viii säga, utan rabatt
löpande Sedlar, för att blifva mottagna af
Disconten. För denna vexling har han va¬
rit nödsakad betala ända till mot 3 R:dr för
100, hvartill en ordentlig och lagligen an¬
tagen Mäklare i Malmö alltid varit bered¬
villig att hjelpa honom, och förmodligen
derigenom förekommit ett ännu större ock-
rande. Slutligen kunde inga Sedlar i Dis¬
conten erhållas till låns mindre, än på 500
Riksdaler, undantagande då Lånesumman ej
utgjorde jemna 500;talet j och intet Lån
kunde således bekommas mindre, än på
5OO Riksdaler. Om denna åtgärd hade för
afsigt, att i synnerhet hålla Disconten till¬
handa för Handlande och andra Stads-närin-
gars idkare, och förekomma Åkerbrukares
intrasslande i Disconten, så kom den nu
för sent, och hade till följd, att äfven Jord¬
brukare, som redan voro mycket inne i
Disconten, blefvo försatte i ännu större för¬
lägenhet, och kommo rent af i händerna på
ockrarne. Ty man kunde väl utan någon,
eller åtmindstone utan betydlig rabatt få
vexla en och annan 100 RiksdalersSedel hos
T)en 2 f) Maj,
personer, som hade så stor summa liggande
för längre tid, men nästan aldrig hos andraj
än ockrare, en 500 RiksdalersSedel.
Detta är den sanna Tableauhi på den
publiquå låne-tillgången i Skåne de sista
2 | år. Det återstår nu, att yttra mig, hu¬
ruvida Malmö DiscontDirection varit skul¬
den till en så skadlig och för hela Riket
kännbar låne-inrättning. Den har, enligt mia
tanka, ej varit så felaktig, som många trott.
g;de §, i Kongl. Majus Reglemente för I)is-
contlnrättning n i Malmö innehåller följan¬
de: ”Vid förefallande behof blifver det tills
”vidare Directionen obetaget, att jemväl af
”enskifta personer, till Discont-rörelsens
”oafbrutna underhållande, för lindrig renta
”upptaga lån: och må Directionen tills vi¬
ndare vara tillåtet, att i sådant afseende ut-
”gifva löpande Förskrifningar på Ett Hun-
”dråde Fiksdaler och deröfver, men icke
■”derunder.” Enligt denna §. förstår jag
icke annat, än att Directionen ägt rättighet
utgifva i fråga varande 3 procents> sedlar.
Jag förmodar ock, att Directionen äfven va¬
rit berättigad, att vägra lån i andra sedlar,
elfer pä längre än 3 månader, att vägra de¬
ras omsättning, att vägra sedlarnas motta¬
gande i betalning förr än 3 månader efter
deras utgifvande, och att så mycket som
möjligt blott utgifva 500 Riksdalers-sedlar,
utan att ens vexla dem på anmodan i min¬
dre. Åtmindstone finner jag ingen föreskrift
i Reglementet, som förbjuder en sådan åt¬
Den a 9 Maji
gärd. Men jag vet bestämdt, ty jag känner
noga personer, som utgöra den, att Directio¬
nen hvarken directe eller indirecte medver¬
kat tili ockrandet med dessa sedlar. jag
vet väl icke, att Disconten vidtagit någon
anstalt tili förekommande af detta ockrandej
men jag har hört talas om någon sådan här
i Stockholm, sedan jag hitkommit, ehuru
man i Skåne varit derom i allmänhet allde¬
les okunnig.
Det må slutligen tillåtas mig undersöka,
huruvida BancoUtskottet i sitt Betänkande,
som nu förehafves, föreslagit tjenliga och
tillräckliga medel till det ondas afhjelpandej
BancoUtskottet säger: att missbruket med
dessa sedlar i sin raon bidragit till den för¬
höjda penningerenta och det skadliga ocker,
som, under en ganska betydlig penningetillgäng,
nu mer än förr öfverklagas. Jag får först,
å alla gäldbundna Näringsidkares, i synner¬
het Jordbrukares vägnar, tacka BancoUtskot¬
tet för den underrättelsen, att i landet fin¬
nes en ganska betydlig penningetillgäng,
och jag hoppas, att Utskottet ej underlåter
ge dessa behöfvande, sora oftast icke en
gång mot första inteckningen i fastighet och
annan full säkerhet kunna erhålla lån, an¬
visning ~på de ställen, der denna betydliga
penningetillgäng finnes. För öfrigt tyckes
mig Utskottet här hafva tagit verkat» för
orsaken, och orsaken för verkan. Malmö
Disconts 3 procentssedlar ha ej varit hufvud-
sakliga orsaken till den förhöjda penninge-
Den 39 Ma],
rentan och brist på goda sedlar, utan bristen
på goda eiler utan rabatt löpande sedlar,
samt en i följe häraf förhöjd penningerenta,
har varit- orsaken till 3 ProcentsSedlarna och
till det vidsträckta anlitandet af dessa Lån.
Ty då inga Lån i andra Sddlar varit, under
den allmänna penninge-öristen, att få, har
man nödgats för Blomängen hjelpa sig, och
rädda sin egendom från försäljning för un¬
derpris, genom de enda Lån sorn stodo att
erhålla, eller ifrågavarande Malmö'Discont.
Lån, held st invånarne i bkåne, sorn vände
sig till andra Disconter om Lån, äfven om
de presterade den största säkerhet, meren¬
dels lingö till svar, i synnerhet af Riks,
Disconten, att de borde hålla sig till sin
egen Djscont i Malmö. Jag medger dock,
att en och annan Capitalist gömt sina pen*
ringar för att använda dem till; ockrande
med nämnde sedlar; men deras antal var,
till min landsorts heder, ganska litet. E*
medlertid äio dessa Sedlar, och det nöd¬
tvungna allmänna begagnandet af län 1
dem, säkraste beviset på den allmänna
penningenöd, som i Skåne så väl som uti
åtinindstöne de flesta Provinser af Riket
råder. De ökade åtmindstone eller rättare
utgjorde nästan hufvudsakliga rörelse-capi-
taiet, heldst de, sedan de voro förfallna,
hade likså mycken credit, och utan rabatt,
som andra Sedlar. De tjente åtmindstone
för momangen till ett räddningsmedel. Men
i längden skulle det, om ej annan hjelp
snart mellankom, medföra låntagarens vissa
Den 39 Maj.
ruine, ty då ny inbetalning hvar 3.'dje må^
nåd skulle ske med nya till Iåns bekomna
Sedlar, som mot nära 3 Procents rabatt mät¬
te förvexlas, utgjorde rentan för Låncapita-
1 et sammanlagdt för hela året, jenne Provi¬
sion till Commissiona- renia m.m., mot 20 Pro-
cent, och kanske ibland derutöfver, hvari-
genom således på 5 år hela Låncapitalet
skulle fördubblas.
BancoUtskottet föreslår, att till en bör.
jan alla Lån i dessa Reverser inställas, jag
anhåller på det högsta, att delta ej må gå
i verkställighet, förrän andra Utvägar till
Lån blifvit vidtagna. Utskottet vill äfven
hafva Malmo DiscontDirection ålagd, att åt¬
nöja sig med successiv afbetalning å de Lån,
som i dessa Reverser redan blifvit gjorda.
Men huru kan man förbinda Disconten att
nöja sig med blott afbetalning, då den är
sjelf skyldig, att helt och hållet vid påfor¬
dran inlösa sina Reverser? Man kan först
ålägga Disconten det, i fäll den erhåller ett
förlängdt och ökadt Creditiv på Banken,
och nämnde förbindelse med denna förmon
förenäs som ett vilkor. För öfrigt är det
ej grundadt, hvad 2:ne af Utskottets Leda¬
möter i allmänhet anfört, att nemligen Malmö
Discont vägrat emottaga sina egna 3 Pro-
centsSedlar. Den emottog dem alltid, så snart
de voro till lösen förfallna.
Jag anhåller, attBancoUtskottets Betän¬
kande blir återremitteradt, och att Utskot-
Den 2 9 Maj.
fet utlåter sig om det föreslagna ökade Cre-
ditivets i Banken beviljande tills vidare för
Malmö Discont, på det de redan för 5 Pro¬
centslån der häftande Låntagare må kunna
erhålla nya Lån i utan rabatt löpande Sed¬
lar, till liquiden af do redan tagna Lånen.
Grefve Lilliencrantz, Johan Wilhelm: Då
fråga nu är väckt om återremiss till Hög¬
lofl. BancoUtskottet, bör jag vördsamt upp¬
lysa, det jag för min del icke kan inse nå¬
gon gällande orsak dertill. Under, läsning
af berättelsen om sist öfverståndna revision,
erhöll Höglofl. BancoUtskottet anledning att
genom Jnstruction till Herr BancoCommissa-
rien Brakel, som till nu förestående revi¬
sion skulle afresa, meddela föreskrifter och
äska närmare upplysning, samt att emedler¬
tid till Riksens Höglofl. Ständer meddela
dea underrättelse, som Utskottet varit i till¬
fälle att inhämta. I BancoUtskottets Betän¬
kande torde, vid närmare granskning, all
den åtgärd vara tillstyrkt, som Utskottet,
efter så litet utredd kännedom, och utan
Domarebefattning, kunde linna lämplig i ett
ämne, hvilket i Utskottets tanka icke lärer
kunna af Riksens Ständer omedelbarligen
behandlas. Hvad DiscontDirectionens rätt
att utgifva Reverser beträffar, så bestrides,
den ingalunda, då de lemnäs till Långifva¬
re, och det så mycket mindre, som samtli¬
ga FilialDisconternas rörelse hufvudsakli¬
gen är grundad på rättigheten, att emot 3
Procent emottaga Penningar, som till 6 Pro;
Den 29-Maj. '765
cent utlånas. Men helt annat och högst o.
lagligt är det, att utlemna Lån i Reverser,
j stället för Bancomynt, och att vid Lånens
förfallotid icke i betalning mottaga dessa
utlånta Reverser, utan i det stället äs.;a
Bancosedlar, som mot uppgäld af Låntaga¬
ren mäste anskaffas. BancoUtskottets för¬
slag, långt ifrån att, som en värd Ledamot
förmenat, bereda förlägenhet för Låntagare
i Malmö Discontverk, skall i möjligaste måt¬
to en sådan olägenhet förekomma. Praxis
har varit, att de i fråga varande Lånen ef¬
ter 3 månader till fullo måst inbetalas. Ut,
skottet har deremot föreslagit successiv in¬
betalning till slutet af IgIS, under hvilken
tid sex omsättningar kunna göras. Hvar¬
jemte, ocit då Utskottet förbehållit att af-
betalningarne måtte få göras i samma sjelf-
gjorda myntvaleur, som Låntagarne erhål¬
lit, deras billiga förskoning i möjligaste måt¬
to icke lärer vara uraktlåten.
Någon förebråelse, att medelst det af-
gifna förslaget hafva förnärmat Malmö Dis-
contBolags rätt, lärer icke med skäl kunna
göras, då den exempellösa olaglighet Dis-:
contDirectionen, utan all behörig authori,'
sation, sig tillåtit, liksom allt annat lagstri-
digt förhållande, innebär skyldighet för Lag¬
brytaren, att godtgöra den skada han åstad¬
kommit.
Efter gjord undersökning, i anledning
af anmälan, att invånarne i Skåne varit vä-
7&ö
Den 2 9 Maj.
gracie lånebiträden af RiksDiscontverket,
derföre att Skäne ägde en egen Discont,
bar BancoUtskottet funnit ett slikt föregif¬
vande' fullkomligen ogrundadt. Likväl viii
det synas, som Provinsens lånebehof någor,
lunda skulle kunnat fyllas genom ett Dis-
contverk, som, genom,sin vidsträckta indu*
stri, lill G millioner årlig rörelse uppbragt
en inrättning, grundad på 100,000 Riksda¬
lers primitiv fond, och lika stor, sällan till
fullo begagnad, Disconträtt i Banken.
Herr Munck af Rosenschöld: Herr Gref¬
ve Liljencrantz har anmärkt emot mitt yt¬
trande, att en mängd Skånska Possessb na¬
tor lått Lån äfven i RiksDisconten. Detta
vill jag icke bestrida; men jag påstår, att
ännu flere personer i Skåne, som likväl er-
budit al! säkerhet, blifvit förnekade Lån i
RiksDisconten, och anvista till Malmö Dis¬
cont. Jag har ej anfört detta som ett klan-
der mot RiksDiscontens Direction; den gil¬
lia anvisningen var ganska rimlig, och in¬
nefattade blott ett bevis på RiksDiscont.
Directionens mer eller mindre obekantskap
med beskaffenheten af Malmö Discont de
sednare åren. För öfrigt, om det är så, som
Herr Greive Liljencrantz sökt bevisa, att
Malmö DiscontDirection ej ägt rättighet ut¬
gifva ifrågavarande 3 ProcentsSedlar, så med¬
ger jag, att den är skyldig nöja sig med
blott afbetalning på de i dessa Sedlar gjor¬
da Lån, ocn att ändå fullt ut vid påfordran
inlösa dessa Sedlar.
Den 2 9 Maj,
767
Friherre Cederström, Jacob: Vid nu Upp¬
lästa KancoUtskottets Betänkande, angående
Malmö Disconts förvaltning, och de af flera
värda Ledamöter redan yttrade meningar,
får jag anhålla, att göra följande anmärk¬
ningar :
Den af Malmö DiscontVerk brukade
låningsmethod af 3 ProcentsSedlar, ställda
att betalas på samma tid, sora lånet är för¬
fallet, är lika så olaglig, sora den medfört
förluster för alla de enskilta. hvilka varit
tvungne att begagna dylika lån. Då lån¬
tagare nödgas betala sitt lån innan dessa 3
ProcentsSedlar tili inlösen äro förfallna, så
har det blifvit en följd, att Disconten ej
emottagit dem i betalning, hvarigenom de
icke kunnat förvexlas utan med rabatt af
flera procent. Ett sådant förfarande af ett
Publikt Verk, anser jag för mia del firtjena
att på det strängaste beifras; jag tror der¬
före att R-iksens Högloft. Ständer böra hos
Konungen begära, att Puhlique Actor må
förordnas, Direction under Fiscalisk^ction
ställas, och enligt hvad lag förmår, till an¬
svar befordras. Det mindsta ansvar, sora
efter min tanka kan drabba dem, är att er¬
sätta interesse^ och öfverrentan på alia såw
dana Lån, efter de aldrig ägt det utlånta
Capitalet, hvilket egenteligen är Låntaga¬
rens eget.
Jag begär derföre, att Utskott fs Betän¬
kande återremitteras, samt att UtsKoctet an¬
\
768 Den 29 Maj.
modas så skyndsamt som möjligt inkomma
med sitt slutliga Betänkande i ämnet,
Friherre Staél von Hollstein, Corfitz Ludvig.
Redan vid förra Riksdagen anförde jag att
Provincial-Discont-Inrättningarne öfver trädt
Reglementet, infört mångfaldiga missbruk,
på det högsta skadliga för allmänheten, att
de härigenom förverkat sina privilegier,
och att Riksens Ständer borde för det all¬
männa bästas skult vidtaga någon ändring
häruti, hvaruppå gjordes likväl intet afse-
ende. Nu har man dock fått "öppna ögon,
sedan oredan de förorsakat i Penningever-
ket hotar icke allenast att störta en mängd
. O
medborgare i olycka, utan äfven torde hän¬
da undergräfva Statens existence. Det har
förr icke varit brukligt, att Staten tagit nå¬
gon befattning med enskiltas penningeaftäi.
rer, den som misshushållat, har fått skylla
sig sjelf för den påföljande olägenheten.
Det samma hade visserligen också nu kun¬
nat iakttagas, heldst då de icke kunna hjel-
pas annorlunda än med andra oskyldiga
menniskors skada; likväl då denna oordning
liksom blifvit godkänd af förra Ständer,
och cn alltför stor och. allmän olycka skulle
blifva följden af undandragande af allt slags
biträde, så blir väl nödvändigt söka hjelpa
det onda, om sådant är möjligt, hvarpå jag
verkeligen tviflar, dock detta med ett för¬
behåll, att inga ytterligare medel öfverlem-
nas till DiscontDirectionens administration,
emot
III.
Den 29 Maj.
emot hvilken ett billigt misstroende äger
rum, sedan de mångå missbruk och oord¬
ningar den tillåtit sig, äro uppdagade, utan
må dessa medel, sorn. endast äro ämnade
till understöd för de låntagare, som icke
kunna vid förfallotiden inlösa sina’ Obli¬
gationer till fulLo, utan blott med afbetalning,
ölverlåtas till RiksDisconten, sorn elter er¬
hållande Insruction må dem så förvalta, att
ändamålet vinnes. Med Herr Friherre Ce¬
derström instämmer jag äfven deruti, att Di-
rectionen af Malmö Discont, för sin tilltag¬
senhet att utgifva tryckta Reverser, hvilket
likväl genom Lagar är för enskilta, och an¬
norlunda kunna DiscontBolager icke anses,
strängeligen förbudet, måtte till ansvar stäl-,
las. De andra Disconterna hafva likväl äf¬
ven öfverträdt Reglementet, och medelst
circulerandet af sina Assignationer på Ban¬
ken, på li ka sätt olagligt förhållit sig. Det¬
ta missbruk har haft de skadligaste följder;
Landet är öfversvämmadt med falska Dis-
contAssignätioner, som både in- och utri¬
kes tillverkas, hvilket aldrig kunde äga
rum, om Assignationer icke vore courante,
utan tjente blott att uppvisas i Banken, för
att der erhålla Bancomynt. Oordningen med
dessa falska A.ssignationer går .så långt, att
Malmö DiscontDirection, under den og A-
pril, låtit i Lunds Veckoblad intimera, att
ingen Götha Canal Assignation emottages i
betalning utan endossement, för att kunna,
i fall de befinnas falska, till ersättning å-
Ridd. och Ad. Prat. N:o 97. 93.
77®
Den 29 Maj.
tersändas. På de äro så väl eftergjorda,
att icke en DiscontDircction .genast vid på-
seendet kan finna om de äro falska eller
icke, huru lätt skall då icke en allmänhet
dermed kunna blifva bedragen? och dä det
är en pligt, att tillse och vårda det allmän,
nas rätt, och afskaffa allt sådant sorn be¬
fordrar svek och bedrägeri, så yrkar jag af¬
ven att inga Discont Assiguationer vidare må
tillåtas circuiera i land t. utan skola inom
en viss föreskrifven tid i Banken varda till
inlösen prés. nte. ade.
Herr af Klinteberg, Wilhelm, yttrade, att
Uti den öfverläggning som nu vore för han¬
den, enär den ibrde hans landsort, ansäge
han sig nödsakad att bryta den tystnad han
hittills biö häll tj hvarefter fferr af Klinte¬
berg uppläste följande:
Vid i8l4 års Revision i Malmö Dis¬
cont, deltog jag såsom Revisor i den före¬
skrift, sorn då gais Directionen, att, så
skyndsamt soia möjligt vore, upphöra med
lifgifvande ;.f de B FrocentsObligationer,
hvarom 1111 är fråga. Jag k.-.n således ej ä-
syf a något beslut, angående dessa Sedlars
bioenållande, som strider mot Revisionens
b rörue resultat; utan är min afsigt blott
att visa, det en vidsträcktare omtanka lor¬
dras lör sj Irva verkställigheten, hvara Pan¬
ce U t s k o 11 t i dess utlåtande icke tyckes haf¬
va fästat dess uppmärksamhet. Likväl torde
mig benäget tillatas i lorbigående anmärka,
Dert 29 Maj.
hvad vid tvanne års Revision i Disconten
år 1812 .och olvannämnde år lgL4 blifvit
utfördt, och dessutom bör falla en hvar 1
ögonen, att då Disconten» hela fond en-»
dast utgjort en Summa af 100,000 Riksdaler,
följakteljgen Discontrörelsen till största de¬
len måst vara grundad på insättningar af prR;
vata personer, emot 3 Procents renta; och
detta bestyrkes än vidare deraf, att så län¬
ge dylika insättningar af enskilta lån fort-’
foro, kunde alla och en hvar, försedd med
nödig säkerhet, förhjelpas till Lån efter be*
hofvet, hvilket ock oafbrutet fortfor ålit in¬
till dess Götha CanalDiscont stiftades, vid
hvilken period de betydligaste Länen åter-;
fordrades , och i stället insattes i Götha Ca¬
nalDiscont, hvartill anledningen lärer varit
hämtad af den fördel, Långifvarne ansågo
sig beredas genom den i sistnämnde Dis¬
cont öppnade Afskrlfnings-räkningert, sou*
facili terade Pennihge-negocen. Från nämnde
tidpunkt, eller frän 1812 års början, date*
rar sig utgifvandet af de nu ifrågavarande
3 ProcentsSedlar. Utgifningen deraf vidi
togs af den orsak, att då, genom de enskil¬
ta Capitalernas återtagande, Discontens fond
i hufvudsaklig måtto mindskades, hade, i
brist af Penningetillgåugar, omsättningar ic¬
ke kunnat af Disconten beviljas Gäldenärer*.
na, utan dessa blifvit bragte i förlägenhet, att
prompt, utan rest inbetala deras Lån, hvil¬
ket ej hade varit möjligt åstadkomma med
den Skyndsamhet, sorn fordrades, för att
kunna genast contantera nila dem, sam i
jjg
Den 2 9 Maj,
Disconten insatt och återfordrade sina Ca¬
pital.
Det är väl anmärkt, att Discontens fond
i Banken ej blifvit uttagen eller använd,
ehuru den ständigt måst hållas Disconten
till handa; men likväl är ganska ostridigt,
att Assignationer å Banken varit till Fon¬
dens hela belopp under belåning utgifna,
fastän Låntagarne, i anseende till Discontens
Credit, varit lika belåtne med anvisningar¬
na, som med BancoSedlarne, och derföre
icke ansett nödigt, att i Banken äska deras
inlösen. ^
Det är ock erinradt, alt Discontrörel-
aen med 3 ProcentsSedlarna till ovanlig
höjd ökat Actie-ägarnes utdelning.
Discont-räkenskaperna utvisa att Ban¬
kens förökade inkomst eller andel i utdel¬
ningen utgjorde lör år lSl3 en summa af
774 Riksdaler mer än det föregående året,
och att Actie-ägarnes avance löljakteligen
uppgått till en fördubblad summa eller i55S
Riksdaler, och då denna avance blef med
nära £:dels förhöjning, eller med en summa
af 2000 Riksdaler, af Actie-ägarne skänkt
till Malmö Stads F a 11 i g- f ö; sörjnings-ansfalt,
så torde deraf kunna slutas, att Bolagets
enskilta fördel ej utgjort synpunkten för
omförmälte operation, hvilket äfven visar
sig deraf att vanligen ej mera, än ungefär¬
ligen tredjedelen hvarje utlåningsdag af de
Den 2 9 Maj.
773
summors belopp, hvarom Låntagare anmält
sig, erhållits derå.
Sedan jag haft äran att meddela dessa
upplysningar, angående operationens afsigt
och ändamål, likväl utan att derföre yrka
densammas enlighet med Discontlnrättnin-
gens grund, begifver jag mig till några an-
märkningar vid det sätt, på hvilket Banco-
Utskottet tillstyrkt inställelsen med nämnde
Sedlars vidare utgifvande.
Det är sagdt, att dermed genast bör
upphöra, men huru detta må kunna effec*
tueras i nu varande belägenhet, låter visser¬
ligen icke förklara sig.
Skola 3 ProcentsSedlarne ej vidare ut-
gifvas, så måste likaledes fond blifva att
tillgå för Disconten, att å dag föresattan
inlösa dem som nu äro utelöpande; de äro
alla ställde på g månaders förfallodag, och
följakteligen måste af det framställdta resul¬
tatet följa, att allesamman skola inom
nämnde tid af Disconten inlösas; derest en
så stor summa är utelöpande i dessa Sed¬
lar, som i Betänkandet statueras, så förslår
dertill på långt när ej Discontens fond i
Banken, om ock den ej redan vore enga¬
gerad genom vanliga DiscontAssignationer.
Om tillgång varit å erforderlig fond, så
hade Disconten naturligtvis heldre fortfarit,
att utgifva vanliga Assignationer utan renta,
än de ifrågavarande, som belasta Disconten
774
Ven 2 <5 Maj.
sjelf med renta. Anna\n tillgång vore säle.'
des icke att vidtaga, ä,n att Disconten skul.
le infordra alla dess gjorda verkliga för-
Sträcknin«ar till Långifvare, hvilka derige¬
nom komma att betagas den förmon, som
Discontlnrättningen mudgifver, att omsätta
sina Lån genom någon afbetalning hvarje
gång. Följderna häraf äro ganska tydliga
att förutse. Allmänna Penningebristen är
beklagligen för väl känd, för att behöfva
någon detaillerad visshet. Med allt det .'an¬
språk Disconten har att göra på executiva
åtgärders verksamhet., för indrifvande af
JDiscontens Lånesummor, skulle, i tidernas
nuvarande skick, ej mindsta effect å Pen-
ninge-tillgångar åstadkommas genom lagsök¬
ningar, utmätnings-auctioner och bysättnin¬
gar. Auctionsllamrarne skulle ej kunna an¬
skaffa tillräckliga rum för farner, och ej
helier vanliga ställen förslå för Gäldenärers
bysättning. Jag hvarken kan eller bör gö¬
ra taflan så ryslig, som den skulle komma
att visa sig, derest inställelsen af 3 Procents-
Sedlarna skulle sä fortskyndas som Betän¬
kandet projecterar, med mindre att omtan¬
ken tillika fästes på någon tillräcklig fond,
för de utevarande Sedlars inlösen. Må hän»
da en närmare kännedom fordras om Dis»
contens effectiva tillstånd, än som grundlagt
det ifrågavarande Betänkandet. Sedan den
deri åberopade Revision år 1813 hölls, har
cn anhan förlidet år blifvit hållen, och den
1 Juni förestår en ytterligare detta år.
Ven a Q Maj.
Det torde vara angeläget att känna, hvad
som blifvit tillgjordt sedan förlidet års Re¬
vision löreskret 3 ProcentsSedlärnäs indrag-
ni i , så skyndsamt som möjligheten m ti¬
ga!. Det hörer till saken att veta, i hvad
man den föreskrifna indragningen blifvit fö¬
retagen, och huru, samt enär denna opera¬
tion möjligen kån åstadkommas och fullan¬
das, utan att Disconten upplöses och Lån¬
tagare ruineras. Genom Bankens i Revisio-
nen deltagande ombud, är tillfälle för han¬
den att vinna i dessa omständigheter den
kännedom, som sakens vigt pafordrar, och
Riksens Ständer sjelfve, eller ock genom de¬
ras Bancofulltnägtige, komma derigenom i
tillfälle att bedöma, huru det allmännas rätt
må kunna förenas med de i nskilta, mång¬
faldiga Låntagares billiga fordran, att icke
genom ett fortskyndadt beslutat dem, hvil¬
kas omvårdnad de med tröstfullt hopp på¬
räkna, brudstol tas i djupet af bekymmer.
Jag vågar göra mig det hopp, att Häg¬
lof!. Ridder&kapet och Adeln täcktes anse
de nu antor ia skäl föranleda till återremiss
till BancoUtskottet, på det., i händelse den
föreslagna indragningen af 3 ProcentsSedlär-
na likväl skulle komma att genast verkstäl¬
las, någon sådan utväg må varda vidtagen,
som kan göra föreskriften verkställbar, utan
att bereda mångdubbelt större oredor och
olägenheter än dem, man har för afsigt att
förekomma.
Den 29 Maj.
Grefve Lill jert crantz, Johan Wilhelm• Som
jag iörmodar, har jag redan för Högloft.
Ståndet nöjaktigt upplyst, hvarföre Banco-
Utskottet icke kunnat sträcka sin tillstyrkan
längre, än sorn föreslaget är.
Beträffande det som angående Assigna.
tioner af en vard Ledamot, är andraget, så
lärer ingen kunna förmena DiscontDirectio-
nerna att assignera på de medel de i Ban«
ken äga att disponera. Att emottaga As-
signationerna uti allmänna rörelsen, lärer
lika litet kunna eller böra förbjudas som be¬
fallas. Helt annat är, att dä nu octroyera.
cle Djscontverk upphöra, söka åt blifvande
Discontlnrättningar gifva en för det allmän¬
na mera nyttig rigtning5 och åt detta vig¬
tiga syftemål lärer BancoUrskottet icke un¬
derlåta, att lemna största uppmärksamhet.
Emedlertid göres anmärkning vid allt det,
som af Revisions-berättelserna för samtliga
Disconterna finnes anmärkningsvärd!. Min.
dre omständigheter anmälas till rättelse ge¬
nom Bankens Ombud, större förseelser be-
jfras, och öfverlämnäs till Riksens Höglofl.
Ständers egen upplysta pröfning, pä sätt med
Malmö Discontverk nu inträffat.
Friherre Cederström, Jacob: Jag har yt¬
trat mig anse Malmö DiscontDirection böra
ställas under fiscalisk action, för det den
tillåtit sig afvikelser från DiscontReglemen-
tet. Utskottet har föreslagit, att öfverlemna
saken till Kongl, Majttj men jag tror att det
Den 29 Maj.
777
tillhör Ständerna, under hvars speciella re.
vision detta Verk står, att hos Hans Maj:t
Konungen deruti begära att Actor blir för¬
ordnad, då de linna Styrelsen hafva begått
fel, som förtjena att tilltalas.
Beträffande de öfriga Disconternas 3
ProcentsSedlar, anhåller jag' upplysningsvis
få nämna, att de utgifvas för i dessa Verk
insatta penningar: om Herr Friherre Holl¬
stein vet att dessa Disconter utgifvit 3 Pro-
centsSedlar, utan att penningar hos d_em
blifvit insatta, så är det anledning att äfven
derå göra åtalan, men att 3 ProcentsSedlar*
ne löpa man och man imellan kan icke
klandras; förtroendet till dessa Sedlar gör
dem löpande, utan förtroende blifva de det
aldrig.
Vid sista Revisionen var Malmö Discont*
vinst 40 Procent, hvaraf likväl endast 28
Procent utdelades. Ett sådant förhållande
skulle kunna väcka förundran, men då man
erinrar sig att denna Discont dragit inter-
essen af Capitaler som den aldrig ägt, så
blir det helt naturligt.
Grefve Lantingshausen, Albrecht. Mycket
är redan taladt i förevarande ämne, och
skulle jag anse mig missbruka Ridderskapets
och Adelns tålamod om jag icke inskränkte
mitt yttrande endast till att med någon för¬
ändring instämma uti Friherre Cederströms
tanka5 jag anser, i likhet med hvad han
778
Hen 2 9 Maj,
anfort, det Malmö DiscontDirections olagliga
och mot Octroyen stridande utlåningssätt,
att i stället för Bancosedlar gifva de lånsö¬
kande ‘OiscontObligationer, med mera, sorn
bemälte Friherre yttrat, förtjenar ett allvar¬
samt beifrande, men jag yrkar icke återre-
jniss af BancoUtskottets Betänkande. Malmö
DiscontDirection kan, efter min ranka, stäl¬
las till ansvar för sitt förhållande, om Rid-
derskapet och Adeln öfverlemnade ti fl Re¬
geringen;» åtgärd, att med detta ärende för¬
fara enligt Lag och Fortattningar,
Friherre Stael von Hollstein. Friherre Ce^
Berström anser mig fattat oriktigt begrepp
oin egenskapen af 3 PfocentsSedlar och As.
signationer. Jag känner likväl att Discon.
terna äga rättighet att emottaga främmande
penningar mot 3 Procent, och derföre gifva
sin förbindelse, som blir löpande och kal¬
las 3 ProcentsSedel. Herr Grefve Lilljen-
ciantz åter, anser det intet åtal emot As-
signationernas kringlöpande äger rum, då
innehafvaren finnér det för sig mera be¬
qvämt att genast sätta dem i omlopp , än
sända dem till Banken. Detta är ti 1 iräcke¬
li gen vederlagdt derigenom, att det i Regle¬
mentet ej är tillätet, genom Lagar förbjudet,
och är orsaken hvarföre så många menniskor
bli bedragna med falska Assignationer, sorn
icke kunde hända, om de cj voro couranta.
Sedan Herr LandtMarskalim hemställt om
Riddcrskapct och Adeln ansåge de gjorda
Hen 29 Maj.
779
anmärkningarne böra hindra antagandet af
Utskottets Betänkande, och.denna hemstäl¬
lan blifvit med Ja besvarad, gjorde Herr
Landt Mar skalk en proposition till ä terrén, iss,
hvilken
Bifölls.
I anledning häraf anmodade Herr Landt-
Marskalken de Herrar, som i detta ämna
anmärkningar anfört, att enligt Riddarhus¬
ordningen med det snaraste sina yttranden
skriltitgen inlemna.
Föredrogs å nyo OeconomieUtskottets
den q5 dennes på bordet lagda Memorial
at näst föregående dag, i anledning af den
Utaf Herr von Schulzenheim, Lavid, gjor¬
da motion om en underdånig anhållan till
Kong). Maj;t, angående införande af de för-;
dom brukliga RiksdagsBerättelser.
Grefve Gyllenborg, Johan Henning, anför¬
de skriftligen:
Vid Höglofl. OeconomieUtskottets Me¬
morial uppå Herr Archiatern Schulzenheims
motion om RiksdagsRelationers angifvande,
får jag följande vördsamligen anmärka: Ut¬
skottet förklarar väl denna fråga icke kun->
na hänföras till deni, som jemlikt 34 §.
Riksdags-Ordningen höra till Utskottets
handläggning, utan snarare ansett detta va-
78o
Den 29 Maj.
Ta ett ämne, af sådan beskaffenhet, som
skulle åsyfta ett tillagg i Grundlagen, mfen
vid närmare eftersinnande torde det finnas
vara en irring i beg-reppet om Regerings-
Lagarnas föreskrift, då det otvifvefaktigt
bör hänföras till allmänna hushållnings-an-
stalter, att genom beättelser från Läns-sty-
reise:na, bereda upplysningar <)f flerfaldiga
förhållanden i Landet, och äfven om brister¬
na i allmänna hushållningen5 kunnandes jag
för ingen del anse denna väckta fråga å-
syfta ett tillägg i Grundlagarna, hvarmed
den icke synes äga mindsta sammanhang.
Då i detta, sorn i andra oeconomiska mål,
det är i Reger i ngsLagarna medgifvet, att
yttra en önskan, ankommande på Kongl.
Maj.ts Nådiga godtfinnande att den bifalla
eller icke, ser jag- således intet hinder vara
för Höglofl. Utskottet, utan tvärtom ålig¬
gande att ingå i pröfningen om motionen,
och sig deröfver utlåta; och anhåller jag
vördsamligen, uti sådant ändamål Memoria¬
let måtte till Utskottet återremitteras, ön-
skandes jag för min del, att, i händelse
Utskottet tillstyrker bifall af hvad blifvit
yrkadt, den underdåniga anhållan måtte
göras, det Kongl. Majttj, med afseende å dea
nytta, af de i 40 år saknade RiksdagsRe-
lationer, kan vara att förvänta, i Nåder
täckes anbefalla vederbörande, att ju förr
dess heldre sådana upprätta, för att till
upplysningars meddelande vara att tillgå, i
fail någon Urtima Riksdag kunde blifva
nödig ansedd, samt att, sedermera, i hän-
Den 29 Maj.
delse en sådan icke inträffar, sådana till
Kongl. Maj:t i underdånighet afgifva, sex
månader före den tid Riksens Ständer till
nästa Riksmöte nu utsätta.
Herr von Schulzenheim. Sedan jag fått
afhöra Herr Lagmannens Grefve Gyllenborgs
Memorial, har jag vid målet föga något att
tillägga.
Med all högaktning jag är Höglofl. All¬
männa Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
skyldig, förefaller det mig oväntadt, att Ut¬
skottet ej behagat ingå i full pröfning af
målet, emedan ingen Remiss från de öfriga
3:ne Stånden ankommit. Vid alla de Riks¬
möten, som jag bivistat, har aldrig något
Utskott underlåtit, att fulleligen öfverväga
och besvara hvarje RiksStånds enskilta
Remiss. Sä mycket jag mig påminna kan,
yttrade jag mig vid slutet af det i fråga-
varande målet, att de öfriga RiksStånden
villigt lära instämma i den gjorda motionen,
såsom tjenande till mera upplysnings erhål¬
lande i allmänna hushällningsmåi. Som jag
underlåtit att af nämnde Memorial ingifva
fyra exemplar, så lärer ingen communication
deraf till de respectiva 5:ne Stånden hafva
afgått; men flera afskrifter kunde ännu af- .
lemnäs, om Höglofl. Ridderskapet och Adeln
sådant för nödigt anser.
Att ämnet vore af sadan beskaffenhet, som
skulle det åsyfta ett tillägg till Grundlagen, och
782
Den 29 Maj.
ej tillhörde Utskottets behandling, synes Vara en
ogrundad farhåga. Huru kan väl en under¬
dånig; ansökning hos Kongl. Majit, att åter¬
vinna de upplysningar uti alla slags hus«
hadningsmö! sorn för detta genom alla Kongl.
Co‘ir:gjc > oeh Landshöfdingars RiksdagsRi »
la ti or; r erböllos, möjligen anses stridande
emot Consntutl nen, då allmänna frågor af
hvarje nikscugsman väckas kunna, och hvart
Stånd äger dem till behöriga Utskotts be¬
redning att öfverlemna? Om de äskade
Riksdags!'..datione; till de hastigt erforder¬
liga Kallelser till Urtima Riksmöten ej hun-
no afgifvas, så lemnades åtmindstone råd¬
rum, att med dem till Kongl. Maj:t i tid
inkomma, före Riksens Ständers samman-
träden till Lagtima Riksmöten.
Hos Eders Excellence och HöglofJ. Rid-
clerskapet och Adeln anhåller jag således,
lika med Herr Grefve Johan Henning Gyl-
lenborg, att ärendet må till Höglofl. All¬
männa Besvärs- och Oeconomie-Utskottet å-
terförvisas.
Grefve von Lantingshausen, Albrecht.- Då
O economieUtskottet till öfvervägande upp¬
tog Herr Archiatern von Schulzeuheiins
Memorial, fann Utskottet visserligen att
dess förslag vore af vigt, och kunde med¬
föra mycken nytta; men det fann tillika för
sin del, att stadgandet af ett sådant steg in¬
nefattade ett tillägg i Grundlagen, hvilket
icke kunde tillhöra Utskottets befattning.
Deri 29 Maj.
Om denna tanke ej gillas, utan Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln anser förslaget böra
af OcconomieUtskottet upptagas, tror jag
visst att det blifver af Utskottet hufvud¬
sakligen tillstyrkt; men det skulle önska
att dessförinnan erhålla upplysning, om Rid-i
derskapet och Adeln ej anser ämnet af så¬
dan beskaffenhet, att det egentligen borde
vara i Grundlagen intaget.
Herr Ekorn, Pehr- Adolph.- Då, sedan
1771 års Riksdag, någre så kallade RikS-
dagsBerättelser icke blifvit af Collegier och
Verk samt Konungens Befallningshafvande
aileninade till Riksens Ständer, samt 42 §.
af 1810 års Riksdagsordning tydligen stad¬
gar huru Riksens Ständer under Riksdagen
skola al publique Verk inhämta upplysnin¬
gar och underrättelser, samt den nu väckta
fråga om Riksdagsderättelser icke utgör nå¬
got af de ämnen, hvilka uti 54 J. ofvan å-,
beropade Riksdagsordning nämnas såsom till
Allmänna Besvärs - och Oeconomie. Utskot¬
tet hörande, samt dessutom s-,nes medföra
en tillökning vid Grundlagen; så har Ut¬
skottet stannat i det utlåtande, som nu blif¬
vit till Ridderskapets och Adelns vidare be¬
dömande öfverlemnadt.
Herr Silverstolpe, Gustaf Abraham: Det
är endast olver den frågan, huruvida yt¬
trandet af en underdånig önskan, det Kongl.
Maj:t täcktes ifrån Herrar Landshöfdingar,
till upplysning för Riksens Ständer, imor-
784
Den 29 Maj.
dra berättelse om Länens oeconomiska till¬
stånd, kunde vara ett constitutionelt mål,
som jag nu arnar yttra mig. Grundlagarne
kunna berättiga Riksens Ständer (och göra
det äfven)-, att af Kongl. Majit begära upp¬
lysningar i de ämnen, hvarom de öfverlag--
ga. De föreskrifva, att Ständerna derom få
vända sig till HofCantzleren. Längre kun¬
na ej Grundlagarnas stadganden sträcka sig.
De böra och kunna ej föreskrifva huru, i
sin de ta ille, Kongl. Majit skall föranstalta
om sättet att till sig, ifrån sina underly¬
dande Embetsman, ins.amla dessa upplysning
gar. Ständer-na endast kunna veta hvilka
upplysningar de behöfva: de allenast kun¬
na begära dem, och rättigheten till denna
begäran kan dem ej vägras. Å Ständernas
sida är denna begäran blott en underdånig
önskan, och en sådan kan ej af Grundlagen
föreskrifvas. Betraktad såsom en underdå->
nig önskan, måtte äfven Motionen af Oe*
conomieUtskottet kunna upptagas, hvarföre
jag instämmer med dem, som på berörde Ut¬
skotts närvarande yttrande begärt propo¬
sition till återremiss.
Friherre Statt von Hollstein .■ Herr Silver¬
stolpe har i det mesta förekommit 111ig. Det
kan omöjligen strida mot Grundlagen, att
Ständerna få alla möjliga upplysningar. Ge¬
nom HofCantzleren kafva Ständerna rättig¬
het äska sådana af Collegier och andra Au-,
toriteter här på stället. Med Landshöfdin-
garna
IIL Den 29 Maj. 78 £
garna låter det sig icke göra. Då Ständer¬
na skola anskaffa penningar till behofven,
äga de onekligen att få kännedom om ali-;
männa hushållningen, och statistiska under¬
rättelser i alla de ämnen de åstunda. Den¬
na rättighet svarar mot pligten att biträda
Staten. För öfrigt synes redan nog vara ta-
ladt i detta ämne, för att föranleda till ett
beslut 0111 återförvisning till Utskottet.
Efter framställd fråga af Herr Grefven
vch Landt Mar sk alken, om Ridderskapet och A-
deln ansäge de gjorda anmärkningarna hin¬
dra godkännandet af Utskottets tanka, blef
Memorialet, uppå gjord Proposition, åter-
förvisadt.
Å nyo föredrogos och biföllos Allmän¬
na Besvärs- och Oeconomie-Utskottets föl¬
jande 2:ne, den 13 Maj afgifna och den 23
på bordet lagda, Memorial:
1:0 Om betalning för den vissa Hem¬
man ålagda Kronobrefbäring.
2:o I anledning af gjorda anmärknin¬
gar vid Utskottets Memorial, angående Torf*
skärningen i Halland.
Wid förnyadt upptagande af Oeconomie.'
Utskottets den 22 Maj på bordet lagda Me.
Ridd. och Ad. Prat. N:o 99. 100.
786
Den 29 Maj.
anoria], af den 18 nästföregående, i anled¬
ning af anmärkningar vid Utskottets Memo¬
rial om yrkad lindring i ansvaret för dem,
som försumma Regementsskrifvare-möten,
uppiästes ett af
Grefve Gyllenborg, Johan Henning, inlem-
nadt anförande, så lydande:
Sedan Höglofl. Ridderskapet och Adeln
behagat till OeconomieUtskottet återremitte¬
ra dess Betänkande, innehållande ett förkla¬
rande, att Utskottet ansåge sig af 90 §. Re¬
geringsformen hindradt från upptagande af
hufvucifrågan, eller yrkad ändring i 1733
års Regementsskrifvarelnstruction, har det va¬
rit oväntadt, att af Höglofl. Utskottets sed¬
nare Betänkande erhålla den upplysning, att
de frenne öfi iga Resp. Stånden det första
Betänkandet bifallit. Ehuru OeconomieUt.
skottets förra Betänkande blifvit återremit-
teradt, borde väl en ytterligare återremiss
kunna äga rum af det skäl, att den första
skedde i anseende till en 1'reliminair fråga,
och i hufvudsaken äger alltid tvänne yttran¬
den äf Utskott rum} men som detta vore
utan allt ändamål, enär frågan, genom tren-
ne Stånds vidtagna beslut, lärer (ör denna
Riksdag förfalla, har jag, i en sådan sakens
ställning, för min del icke dervid att erin¬
ra, att Höglofl. Ridderskapet och Adeln vid
de öfriga Ståndens beslut låter bero, utan
yttrande till bifall eller afslag på Betän¬
kandet i hufvudsaken} heldst icke ett till¬
Den 29 Maj.
fredsställande yttrande i hufvudsaken blif¬
vit endast till Ridderskapet och Adeln fram-,
ställdt, och således icke af ett Stånd allena
synes böra pröfvas, hvad hos de öfriga Stån¬
den icke kunde Aili pröfning förekomma}
men sorn jag vid begäran om återremissen,
såsom en ny .Motion, utsträckte frågan om
mindre nödvändighet af Regementssknfvare-
möten, samt om Regementsskrifvaresförbin¬
delser, Utskottet likväl icke till besvaran¬
de upptagit de anförda omständigheter, och
jag torde möjligen komma att sakna ett yt¬
trande derom, så nödgas jag härvid fästa
det förbehåll, att min Motion icke ina an.'
ses vara genom detta Betänkande besvarad,
hvilket förbehåll, till Utskottets kännedom,
jag gerna önskade kunde få inflyta i det
FrotocollsUtdrag, som i detta ämne, af Hög¬
lofl. Ridderskapet och Adeln, Utskottet med¬
delas.
I anledning af den utaf Grefve Gyllen¬
borg föreslagna utväg till detta måls afslu-
tancle, ytttide sig
Grefve Lantingshausen anse att hvarje Be¬
tänkande borde, enligt Regeringsformen,
framställas till bifall eller afslag, och begär¬
de proposition på Betänkandet.
Friherre Cederström, Jacob.- Det är Otvif-
velaktigt, att när tre Stånd afslagit en frå.'
ga, och denna är af beskaffenhet att med
Tre Stånds röst kunna afgöras, så är den¬
Dea q 9 Maji
samma förfallen, den kan vid samma Riks.
dag ej mera förekomma, och det fjerde Stan.
dets skiljaktiga röst är utan betydenhet.
Men att till någon frågas afslutande använ¬
da den utväg, att förklara sig låta dervid
bero, vore ej att afgöra något om sjelfva
frågan, utan allenast låta den hvila: och den;
na utväg är icke enlig med Riksdagsordnin¬
gen, som stadgar ovilkorligen att hvarje
Riksdagsmål måste, efter en viss hvilotid,
vid samma Riksdag till afgörande företagas.
En tanka måste således af hvarje RiksStånd
deröfver yttras, och målet får icke nedläg¬
gas. Jag anhåller alltså, att Herr Grefven
och LandtMarskalken täcktes göra proposi¬
tion på sjelfva Memorialet.
Herr LancltMarsialken förklarade sig skyl¬
dig, enligt Constitutionen, att på sjelfva Me¬
morialet göra Proposition, hvilken han ock
genast gjordej och Memorialet bifölls.
Tvänne Memorial ifrån Bevillningsut¬
skottet, af den 18 dennes, hvilka den 22
blifvit första gången upplästa, löredrogos
nu å nyo och blefvo, uppå särskilta Propo¬
sitioner, bifallna, nemligen:
1:0 Angående yrkad lindring i Bevill-
ningen för Uddevalla Stad.
2:0 Angående en dylik lindring för
åtskilliga Städer och Orter, hvilka genom det
Torrska Fälttåget förmenas blifvit lidande.
Hen q 9 Maj.
Likaledes och på lika sätt o;ne den 22
Maj på bordet lagda LagUiskottets Memo,
rial, af den 9 nästföregående;
i:o Om kostnadsersättning för vittnen,
som uti brottmål höras.
2:0 Om ändring i stadgandet rörande
fördelningen af Vites- och Förbuds-böter.
Likaledes följande den 22 Maj första
gången föredragna OeconornieUtskottets Me¬
morial, af den ig föregående:
i;o Om yrkad skyldighet för Bruk och
Qvarnar att deltaga i vägrödning och väg¬
hållning.
2:o Om understöd för Soldater, hvil¬
ka genom vacancer vid Regementerna kom¬
ma att afgå.
Föredrogs å nyo OeconomieUtskottets
den 22 dennes på bordet lagda Memorial,
af den 18 nästföregående, rörande den af
Herr Tham, Pehr, yrkade indragning af
fem Helgedagar.
Herr Tham anförde härvid skriftligen:
1000 S# Jern, som ungefär smides dag¬
ligen i Sverige, gör, å i5 R:dr Riksgälds-
Sedlar för hvarje Sft, R:dr 15,000:- —
Transport. R:dr 15,000: —
79®
Den 59 Maj.
Transport. R:dr 15,0C0: —
Jag räknar alla våra andra
rörelser, Manufacturer, Handt-
verkerier, Fisken, Sågar, Qvar¬
nar m.m., till en lika rörelse, K:dri5,ooo: —
1* million Mantalsskrifne,
reed mindre arbetsföre, å § R:dr
RgS. dagsverket, gör • ■ 750,000: —
Mera och bättre förtäring
på en Helgedag, än på en hvar¬
dag, pä 2 millioner menniskor,
å 4 sktrs påökning, - - 166,666: 32-
Hela Summan, som för¬
loras för hvarje onödig Hel¬
gedag, gör således - - R.dr 046,666: 32,
hvilken Summa för 5 dagar gör en förlust
för Riket af R:dr RgS. 4,733,333.' 16 sk.,
eller mera än hela vår tillkommande Bevill¬
ning; och bör den, som icke kan visa orik¬
tigheten i denna Calcul, ersätta denna ostri;
diga förlust för Riket,
Under Högstsalig Konung Adolph Fre¬
driks sista regerings-år, gjorde jag på en
Riksdag samma förslag om Nitton Helge-
dagars afskaffande.
Detta vann då varande Kammar- och
OeconomieDeputationens och tvänne Stånds
solenna bifall; men för tvänne Stånds ute*
blifvande, kom det icke till någon Expe¬
dition.
Då Konung Gustaf III år 1772 var på
»
Den *9 Maj.
791
Thronen, blefvo genast en stor del Helge-
dagar indragna.
Man bör vänta sig nu, vid mera upp*
lysning och strängare behof, det samma;
och det så mycket snarare, om Riksens
Ständer innesluta detta i sina underdåniga
ansökningar; hvadan jag ödmjukast anhåller
om återremiss af Oeconomie- och Besvärs-
Utskottets Betänkande om fem Helgedagars
indragning.
Jag får äfven ödmjukast tillägga, att
för de Norra Provinserna, gör en helgedag
förlust, ofta af 5:ne dagar och deröfver,
reed flera mils resa fram och åter till Kyr¬
kor; stundom 8 å 10 mil hem ifrån.
Grefve Lantingshausen, Albrecht. I anled¬
ning af hvad Herr Tham nu behagat anfö¬
ra, anhåller jag få göra den anmärkning,
att smidet i Landet är bestämdt till ett visst
skeppundtal, och att det vore likgiltigt om
detta skeppundtal smiddes på lie 5 till in¬
dragning föreslagna Helgedagar, eller på
andra dagar. Jag får tillägga, att då åker¬
bruket till större delen förrättas af Tjenste-
folket, skulle de, kanske ej utan skäl, fin¬
na sig förorättade genom vissa Helgedagars
afskatfande, samt derigenom för dem upp.
kommande flera arbetsdagar, och skulle i
följe deraf anse sig befogade att förhöja si.
na löne-anspråk.
Herr LandtMarskalken frågade, om Rid»
Den 29 Maj.
derskapet och Adeln ansåge de gjorda an^
märkningarna hindra antagandet af Betan:
kandet.
Ropades Ja och Nej.
Friherre Staél von Hollstein, Corfitz '.Lud¬
vig, trodde denna fråga kanhända höra till
L gUtskottets åtgärd , såsom innefattande
förändring i Kyrked.,agen.
Herr Ekorn, Pehr Adolph. Vid afgifvan-
de af Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Urskottéts utlåtande, rörande de af Herr
Cfverlnttendencen Tham föreslagna fem Hel-
g-dagars indragning, eller Trettondedag Jul,
Klarise Bebådelsedag, Christi Himmelsfärds¬
dag, Annan dag Pingst och Midsommarda¬
gen, var jag af den särskilta mening, att
Midsommardagen borde flyttas till den Sön¬
dag af veckan, derutinnan den förefaller att
firas, och jag hämtade anledningen härtill
af den arbetstid som för de Norra Länen
går förlorad enär samma Högtidsdag infaller
3 medlet af veckan, då dels för resorna till
och ifrån Kyrkan, dels ock för vistandet
derstädes de påföljande dagar, till näst in¬
fallande Söndag, en mängd dagsverken gå
alldeles förlorade, och hvarpå jag, såsom
exempel, får äran nämna Luleå Socken af
Norrbottens Län, deri åtmindstone 6000 dags¬
verken uppoffrades för Midsommardagen
sistlidet år igl4, och för hela Länet kan
Ilända närmare 50,000 stycken 5 och då 4 till
Den 29 Maj.
793
5, och för de längst bort boende, 6 dagar
åtgå för Allmänheten till fram- och åter¬
resan, uppkommer deraf en oersättlig för¬
lust. Jag är ock öfvertygad att en icke li¬
ten arbetsförtust tillskyndas genom Christi
Himmelsfärds och Annandag Pingsts bibe¬
hållande, heldst de infalla under såuings-
tiden, nästan allmänt öfver hela Riket, men
jag har med åsigt af Religionens fordringar,
icke ansett mig äga anledning att derom
väcka fråga, ehuru i händelse af återremiss,
ytterligare öfverläggning derom kunde äga
rum.
Grefve Liljencrantz, Johan Wilhelm. Om
jag ej misstagit mig, har Höglofi. Utskottet
endast yttrat sig om oeconotniska nyttan af
de i frågavarande Helgedagars indragande,
och lemnat frågans behandlande ifrån andra
synpunkter betraktad åt Riksens Höglofi.
Ständers egen pröfning. Mig synes såle¬
des, att Höglofi. Ståndet utan återremiss
kunde afgöra den väckta motionen, sä vida
Högvördiga PrestStåndets utlåtande icke
dessförinnan bör afvaktas.
Åtskilige hördes yttra, att detta ej vore
med de i Lagen föreskrifna former förenligt.
Utskottets Betänkande blef härefter,
uppå gjord proposition, af Ridderskapet
och Adeln till OeconomieUtskottet återre-
mitteradt.
794
Den % 9 Maj.
Biföllos, efter förnyad föredragning, tvän-
ne Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ut-
skottets den 22 dennes på bordet lagda Me¬
morial, det ena om rättighet för Norrvikens
Fögderi, att få lemna Afraden och Krono-
tionden i Strömstads Magazin; det andra
om yrkad Stapelstadsräftighet å Utrikes han¬
del för Köpingen Döderhultsvik.
Vidare föredrogs å nyo och bifölls Rid-
darhuslitskottets den 22 dennes på bordet
lagda Memorial, angående förhöjning i det
maximum, som hittills varit stadgadt för ut¬
låningen af RiddarhusCassan, med de der¬
under lydande särskilta Stiftelsers Cassör,
samt Adeliga JungfruStifts-Cassan.
Föredrogs å nyo BondeStåndefs sistlid-
ne plenidag på bordet lagda ProtocollsUt-
drag, rörande ett Monum nt i anledning af
föreningen mellan Sverige och Norrige.
Herr LandtMarsftalken hemställde, om ic¬
ke detta borde hvila, intill dess underrät¬
telse från BondeStåndet ankommit, rörande
målets remitterande.
Bifölls.
Upplästes och lades på bordet följande
från Allmänna Besvärs, och OeconomieTJt-
skottet inkomna Eetänkanden, af den 24 Maj:
Den 29 Maj.
795
l:o I anledning af väckt fråga om in¬
samlande af en Fond, till underhållande af
vintervägen mellan EllVedalen och Särna,
till Norriges Rå, och har Utskottet, till hvad
i detta afseende blifvit föreslaget, icke an¬
sett sig böra tillstyrka bifall, utan hemstäl¬
ler endast om icke den, som väckt frågan,
bör dermed vända sig till Landshöfdingen
i orten, såsom varande bäst i tillfälle att
pröfva nyttan af berörde vinterväg, och be¬
stämma sättet och vilkoren för dess under¬
hållande.
2to Angående fördelningen af de Sol-
datRotarne beviljade vacancer; tillsiyrkan¬
des Utskottet, uppå anförda skäl, att vid
framdeles blifvande vacancer, Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande samt RegementsChefer-
ne borde åläggas, att, vid utväljande afPo.
tar, som en sådan vacance-förmon kunde till¬
komma, göra nödigt afseende så väl å den
möjligaste jemna fördelning deraf, som de
locala och andra omständigheter, hvilka gö¬
ra att Soldaternas underhåll är för somliga
Rotehållare vida mera betungande än för
andra.
5:o I anledning af en yrkad beqväm-
ligare Postinrättning å Landet; och har Ut¬
skottet, uppå anförda grunder, icke funnit
sig kunna tillstyrka bifall till hvad i detta
afseende blifvit föreslaget.
410 Angående upphandlingar för Kongl.
Maj:ts och Kronans räkning. Utskotta an¬
7gG
Den 29 Maj.
ser det icke allenast i Stockholm, utan äf¬
ven på de ställen, hvarest Kronans varu-
behof skola användas, Auctioner böra an¬
ställas, hvilka så tidigt som möjligt, innan
leveransens fullgörande, borde offentligen
kungöras, och den erforderliga qvantite-
ten uti publicaticnen upptagas, hvarförutan
förseglade anbud, hvilka med vederhäftig
borgen borde vara försedda, skulle innan
Auctionen vore slutad, men ej sednare, få
å dessa ställen inlemnas} hvarföre alla så*
dana anbud skulle öppnas och uppiäsas,
samt jemte det under Auctionen gjorda, uti
AuctionsProtocollet införas, hvilket seder-
mera, med omgående post, borde communi-
ceras de orter, der en dylik Auction i sam¬
ma ändamål blifvit hållen, på det den blif¬
vande leveranteuren, så fort som möjligt,
måtte underrättas om antagandet af dess an¬
bud. Och borde den leveranteur, som efter
jemförelsen af alla vid Auctionerna, eller
genom slutna sedlar gjorda anbud, funnits
hafva erbudit sig, för bästa priset att full¬
göra levereringen, alltid, derest han ställt
fullgiltig borgen, vara försäkrad om anbu-i
dets antagande^ hvarefter det skulle åligga,
honom, att, till undvikande af alla förlu¬
ster för Kongl. Maj.t och Kronan, kostnads¬
fritt aflemna leveranserna på det eller de
ställen, der dessa för Kronans räkning kom¬
ma att användas} anseendes Utskottet här¬
jemte hvar och en böra vara berättigad till
anbud och leveranser för Kronans räkning,
då han, jemte iakttagande af ofvanstående
Den ?9 Maj.
797
öfriga föreskrifter, förmår ställa vederhäftig
borgen för deras behöriga fullgörande} hö¬
randes för öfrigt all sorgfällighet i ord och
uttryck vid Contracternas uppsättande iakt¬
tagas.
Anmältes och emottogs Konungens Hof-
Cantzler m. m. Herr Friherre af Wetterstedt,
hvilken å Kongl. Majus vägnar öfverlemnade:
Kongl. Maj.ts nådiga Skrifvelse till Ri¬
kets Ständer, angående Krigsskuiderna} gif¬
ven Stockholms Slott den 23 Maj 1815}
hvilken, sedan Herr HofCantzleren afträdt,
upplästes och remitterades till Statsutskottet.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet i Hög*
loll. Ridderskapets och Adelns Ple«
num den 29 Maj I0I5.
S. D. Beslöt Höglofl Ridderskapet och
Adeln anmoda Riksens Höglofl. Ständers
samtliga Utskott, att, då 1 tt Betänkande
efter återremiss afgilves, Utskotten må an¬
tingen in extenso upptaga anmärkningarna,
eller ock dem vid Betänkandet i aiskrift
bifoga} och skulle de öfriga Resp. Stånden
I vördsamligen inbjudas, att sig häruti för¬
ena. Ut supra.
S. D. Bi föllos, efter förnyad föredrag¬
ning, följande Allmänna Besvärs- och Oe-
798 Den 29 Maj.
conomieUfskottets den 18 Maj afgifna och
den 22 Maj på bordet lagda Memorial och
Betänkanden, nemligen:
Ilo Om betalning för den vissa Hem¬
man ålagda Kronobreibäring.
2:0 I anledning af gjorda anmärkning
gar vid Utskottets Betänkande, angående
1 orfskärningen i Halland.
3:o f anledning af de anmärkningar,
som blifvit gjorda vid Utskottets Betänkan,
de, rörande yrkad lindring i ansvaret för dem,
som försumma Regementsskrifvaremöten.
4:0 Om understöd för Soldater, hvil¬
ka genom Vacancer vid Compagnierna kom¬
ma att afgå.
g:o Om yrkad skyldighet för Bruk och
Qvarnar, att deltaga i vägrödning och väg¬
hållning.
6:0 Om rättighet för Norrvikens Fög¬
deri, att få lemna Afraden och Kronotion-
den i Strömstads Magazin.
7:0 Om yrkad Stapelstadsrättighet för
Köpingen Döderhultsvik, Ut supra.
S. D. I anledning af gjorda anmärk¬
ningar, återremiiterades Allmänna Besvärs-
och OeconomieUtskottets den 13 dennes af-.
Den 19 Maj.
799
gifna, och den 22 nästpåföljande på bordet
lagda betänkande, rörande yrkad indragning
af fem helgedagar. Ut Supra.
S. D. Föredrogos å nyo och bi föl los
följande LagUtskottets den 9 dennes afgif¬
na, och den 22 nästpåföljande på bordet
lagda Memorial:
l:o Om kostnads-ersättning för dem,
som uti brottmål såsom vittnen höras.
<£0 Om ändring i stadgandet rörande
fördelningen af vites- och förbuds-böter.
Ut Supra.
S. D. BevillningsUtskottets tvänne den
22 Maj på boidet lagda Memorial af den
18 Maj, det ena, angående yrkad lindring
i Bevillningen för Uddevalla Stad-, det an-
dra, angående yrkad lindring i Bevillningen
för åtskilliga Städer och Orter, hvilka ge¬
nom det sednaste Norrska Fälttåget torme¬
nås halva blifvit lidande j föredrogos å nyo
och biföllos. Ut Supra.
S. D. Återremitterade Höglofl. Ridder-
skåpet och Adeln, i anledning af dervid
gjorda anmärkningar, BancoUtskottets, den
6 Maj afgifna, och den 22 på bordet lagda
Memorial om indragning af de af Malmö
Discont så kallade 3 FiocentsSedlar. Ut
Supra.
S. D. Vid förnyad föredragning af
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottets
8oo
Den 29 Maj.
den 24 dennes afgifna och pä bordet lagda
Memorial, angående den af Herr von Schul¬
zenheim väckta fråga om en underdånig an-
hållan hos Kongl. Maj:t, angående infordran¬
de af Riksdags-Berättelser ifrån Allmänna
Embetsverk samt Landshöfdingarne i Riket,
blef detsamma, i anledning af gjorda an¬
märkningar och jemte dem till Utskottets
handläggning å nyo förvisadt. Ut Supra.
S. D. Biföll Höglofl. Ridderskapet och
Adeln RiddarhusUtskottets den 25 dennes
på bordet lagda Memorial af den 10 näst¬
föregående, angående förhöjning i det maxi¬
mum som hittills varit stadgadt för utlå¬
ningar af RiddarhusCassan med de derunder
lydande särskilta Stiftelsers Cassör samt Ad¬
liga JungfruStiftsCassan. Ut Supra.
Upplästes ett Betänkande från Allmänna
Besvärs- och OeconomieUtskottet, af den 24
Maj, i anledning af ett Memorial af Herr
Sillén, Carl Wilhelm, innehållande förslag,
att GarnizonsRegementerna måtte af vissa
D’Stricter, Härader eller Socknar få directe
uppbära Rönings-Spannmålen m. m. j och
har Utskottet icke funnit skäl att tillstyrka
något af hvad Herr af Sillén i sitt Memo¬
rial föreslagit.
Upplästes och lades på bordet ett Me¬
morial från BancoUtskottet, af den 27 Maj,
angående
lil.
Den 29 Maj.
angående väckt fråga om ökad Discont rät¬
tighet i Banken för Götha Catlal-Discont.
Utskottet tillkännagifver sitt tillstyrkande
å en ökad Disconf-råttighet, men förmäler
tillika att inom Utskottet, i afseende på
beloppet deraf, tvänne Stånd röstat för dess
bestämmande till 800,000 Riksdaler, och
tvänne åter till 600,000 Riksdaler. Före¬
slåendes Utskottet, ehvad beslut häröfver
må fattas, att vilkoren vid den extraordi-
naira Discont-rätten, hvarföre Banken med
5 Procents årlig renta godtgöres, i alla fall
må blifva, att om Riksens Ständer, i anled-;
ning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
bevilja något visst anslag åt Götha Canal-
Bolag, Banken i afräkning derå må beräkna
den summa, som p.f nu föreslagna tillfälliga
Discont-rätt kunde vara begagnad 3 samt
att i händelse Riksens Ständer alldeles af-
slå det ytterligare bidrag som CanalBolaget
begärt, den vid fattandet af Riksens Stän¬
ders Beslut disponerade Summa af berörd^
extra Discont-rätt, må ovilkorligen varda
till fullo liqviderad 18 månader ifrån den
dag, då Riksens Ständers så fattade beslut
tillkännagifves.
Grefve Liljencrantz, Johan Wilhelm. Till
förekommande af misstag, som kunde för¬
länga öfverläggningen, anhåller jag att vörd-
samligen få påminna att den af BancoUt.
skottet alternativt föreslagna förökning i
Götha Canal-Bolags Discont-rätt, icke är
Ridd. och Ad. Prat. N:o 101. 102.
Den 29 Maj.
projecterad att räcka längre än under den
tid Riksens Höglofl. Ständer deliberera öf¬
ver storleken och beskaffenheten af de yt¬
terligare bidrag, 50m komma att för Canal-
Bolaget beviljas, samt att alla möjliga för¬
behåll äro gjorda, så att intet risqueras,
antingen Riksens Höglofl. Ständer med in¬
skränkning bifalla, eller helt och hållet af-
slå CanalBolagets begärda understöd.
Härefter, och sedan Ridderskapet och
Adeln öfverenskojnmit att å RiksSalen åt¬
skiljas, aftågade Ridderskapet och Adeln,
under Hans Excellence Herr Grefvens och
LandtMarskalkens anförande, klockan * till
2 till RiksSalen, hvarest Hans Maj:t lät
åt Riksens Ständer meddela sin Nådiga
sanction: 1:0 å den af Riksens Ständer före¬
slagna förändring i Regerings Formens 4i
samt 2-0 a den af Riksens Ständer föreslag¬
na tilläggning uti deras Justitia; Ombuds-
mans Instruction, att hans Diarier böra
till ConstitutionsUtskottets granskning vid
hvarje Riksdag afleranas.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.
Måndagen den 29 Maj.
Plenum klockan 5 eftermiddagen.
Justerades PleniProtocollen för den 22
Maj eftermiddagen, samt för den 25 Maj.
Den 2 9 Maj. e. ml
803
Upplästes och lades på bordet följande
från Utskotten inkomna Memorial och Be*
tänkanden:
i:o Från Lagutskottet, af den 9 Maj,
angående af Anders Joachimsson från O-
stergöthlands Län samt Borgmästaren Holm
föreslagna förändringar uti Concoursstadgan.
1 anledning af hvad sålunda blifvit yrkadt,
af Anders Joachimsson, dels att en viss läm-
pelig tid för Domstolarne så väl i Staden
som å Landet inåtte bestämmas, inom hvil¬
ken, efter det Rättegången uti der anhän-
gige gjorda Concoursmål blifvit slutad, Dom
i samma mål bör utfärdas; dels att svårare
påföljder måtte föreskrifvas för Gäldenärer,
som, utan att kunna visa lagliga skäl till
deras obestånd, icke äga verklig tillgång
till gäldande af mindst två tredjedelar af de¬
ras skuld; samt af Borgmästaren Holm, att
1 momentet 9 §. i 1798 års Concoursstadga
så måtte förändras, att de Borgenärer, hvil¬
ka icke medgifvit sökt Afträdesförmon eller
Boskillnad, må anses hafva densamma be*
stridt, har Utskottet tillstyrkt förändringar
uti Concoursstadgan, hvilka tillika, så till
innehåll som ordalag, upptagas; men i af¬
seende på Anders joachimssons påstående
att de, hvilka af Borgenärer utsés till Syss'o-
män , för att den uti ett gäldbundet bo af-
trädde egendomen förvalta, måtte strängare
förbindas till redovisning af berörde tillgån¬
gar; samt dess hemställan, om icke Doma¬
re i allmänhet måtte vid ansvar åläggas,
Den 2 9 Maj. e, m.
att i de af dem meddelande beslut noga föl¬
ja de i Lag och Författningar gifna tydliga
föreskrifter, samt att icke grunda desamma
på godtycke; yttrar sig Utskottet, att som,
hvad det förra angår, det ankommer på Bor¬
genärerna sjelfva, att hålla sina Syssloman
till fullgörande af hvad Concoursstadgan i
afseende å deras befattning och skyldighe¬
ter föreskrifver, vid iakttagande hvaraf till-
räck lig säkerhet i afseende å berörde för¬
fattning vinnes, och, hvad rörer det sedna¬
re, nödiga s adganden i detta ämne redan
äro i 24 Cap. 5 $. samt 1 Gap. 12 Rätte¬
gångsbalken meddeldta, sig finna några yt¬
terligare förordnanden i dessa afseenden ic¬
ke vara af nöden.
2:0 Från Lagutskottet, af den 9 Maj,
angående yrkad befrielse från utlösancfe af
sådana ProtocollsUtdrag, som innehålla dels
bevis det hos HäradsRätterna anmälan skett
att mål, uti hvilka stämningar blifvit ut¬
verkade, äro förfallna; dels bevis att Bo¬
upptecknings- och Arfskiftes-Instrumenter
blifvit till HäradsRätterna inlemnade och
inregistrerade; och har Utskottet, i afseen.
de pä den förra frågan, uppå anförda skäl,
ansett att i dessa lall, och då någon åtgärd
vid målet icke af Parten äskas, han icke hel¬
ler bör emot sin vilja eller begäran belastas
att lösa ProtocollsUtdrag öfver berörde an¬
mälan, genom hvilken all behandling af det
instämda målet för Domstolen upphört. Hvad
åter det andra ämnet angår, finner Utskot¬
tet redan vara stadgadt hvad sorn vid Bo>
Den 2 9 Maj. e. m‘.
uppteckningars inlemnande till HäradsRät¬
terna för deras inregistrering bör betalas,
och att emot denna afgift, af de tvänne exem¬
plar, som af Bouppteckningslnstrumenterna
böra till Rätten ingifvas, det ena skall bland
Rättens handlingar förvaras, och det andra,
med påskrift derom, utan lösen återställas.
Tillstyrkandes Utskottet, uppå dessa grun¬
der, det Riksens Ständer må hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, det omför-
mäldte förhållande blifver till allmän känne¬
dom lemnadt; och var Utskottets Memorial
åtföljdt af ett ProtocollsUtdrag, innehållan¬
de frenne Ledamöters särskilta meningar i
detta ämne.
3:0 Från Lagutskottet, af den 12 Maj,
angående väckt fråga (om RådstufvuRätter-
nas behörighet att förrätta Bouppteckningar
och Atfskiften af all den i Städerna befint¬
liga egendom, som tillhörer personer af Rid.
derskapet och Adeln* hvilka dels inom Stä¬
derna vunnit Burskap och Borgarerätt, dels
i egenskap af ContingentBorgare sig der ned¬
satt; och har Utskottet ansett en sådan A-
delsman ej kunna betraktas såsom försatt i
ett annat förhållande än det, hvaruti han var
såsom utan antaget Burskap i Staden boen¬
de, och har i följe deraf trott sig ej böra
tillstyrka bifall till hvad nu blifvit ifrågasatt.
4:0 Från Lagutskottet, af den 12 Maj,
i anledning af ett af Anders Åberg från We¬
sterbotten ingifvet Memorial, hvaruti yrkas,
dels att på de Domar och Resolutioner,
hvilka från Konungens Högsta Domstol och
X
Den 2 g Maj..e. m,
CantzliExpeditioner utgifvas, likasom vid
lägre Domstolar och Embetsverk samt Kongl.
Collegierna sker, lösen måtte påtecknas}
dds att den underdåniga anhållan hos Kongl.
Majt måtte göras, att Hans Majit vid den
allmänna ExpeditionsTaxan äfven skujle täc¬
kas låta foga Förteckning öfver lösen för
både Domar och Utslag, som från Kongl.
Maj:ts CantzliExpeditioner och Dess Högsta
Domstol till Parter utgifvas, samt äfven be¬
loppet af de Insinuationspenningar, som vid
Rättegångshandlingars inlemnande på sist¬
nämnde ställe skola erläggas} hafvandes Ut¬
skottet, uppå anförda grunder, ansett sig
böra ^tillstyrka bifall å hvad Riksdagsman*
nen Åberg i dess Memorial sålunda yrkat.
5:o Från Lagutskottet, af den 17 Maj,
i anledning af en af Johan Johansson från
Kronobergs Län väckt fråga om upphäfvan-
de af Kongl. Förordningen dc-n 27 April lglC,
angående utmätning, samt förklaringen der¬
öfver den 27 JuEi J8ll} i anledning af hvil¬
ken motion Jon Jonsson från Blekinge yr¬
kat, att försäljningen af en i mät tagen fast
egendom borde å Tingsstället under påstå¬
ende Ting verkställas, samt af Doinhafvan-
den, men icke af Kronobetjente förrättas.
I afseende på hvad sålunda blifvit yrkadt,
tillstyrker Utskottet, uppå anförda grunder,
att det må genom till utfärdande Författning
åläggas dem, som utmätningen eller värde¬
ringen förrätta, att genast vid det den ät
slutad för Gäldenären uppläsa Förordningen
af den 27 April 18IO, jemte Förklaringen
Den 29 Maj. c. m'.
807
deröfver af den 27 Julii l8ll, och om hvad i
omförmälte omständighet är stadgadt honom
underrätta, samt att intygande det sådant
skett, i Utmätnings- eller Värderingslnstru-
mentet införa.
6:0 Från Statsutskottet, af den 27 Maj,
hvaruti Utskottet förfrågar sig, huruvida
Ridderskapet och Adeln samt BondeStåndet,
i afseende på de till Utskottet remitterade
Memorial om tillökning i Hans Majit Kon¬
ungens och Hans Kongl. Höghet Kronprin¬
sens HofstatSummor, med Prest- samt Bor-
gareStånden sig deruti förena, att Utskottet,
genom dess Ordförande, må göra sig under-
rättadt, i hvad mån Hans Majit Konungen
i nåder skulle täckas en sådan tillökning
med välbehag anse.
7:0 Från StatsUtskottet, af den 26 Maj,
i anledning af Hans Excelience Herr Gref¬
ve brahes Memorial, angående Bevillningen
för Dannemora Bergslags Jerntillverkning.
Utskottet har trott go $. Regeringsformen
vara hinderlig för Utskottet att sig med det¬
ta ämne befatta} anseendes Utskottet det
alltså lära komma att bero på Riksens Stän¬
ders omedelbara bepröfvande, huruvida ic¬
ke åt Kongl. Maj:t må i underdånighet öf-
verlemnas, att, uppå Hans Excellences an¬
mälan, meddela den åtgärd, i afseende på
den Dannemora Bergslag påförda Bevillning,
som i jemförelse med hvad af andra Bruks-
tillverkningar erlägges, Kongl. Majit i nå¬
der pröfvar billig.
fc:o Från StatsUtskottet, af den 26 Maj,
8o8 Den 2 9 Maj. e, ni'.
i anledning af Friherre Anders Cederströms
till Stats, samt Bevillnings-Utskotten remit¬
terade Dictamen, innehållande förslag till
ett förbättradt sätt tiil Beviliningens utgö¬
rande 5 och yttrar sig Utskottet, att som det¬
ta ämne endast rörer grunderna för Bevili¬
ningens utgörande, Utskottet icke lärer der¬
med kunna sig befatta.
gro Från StatsUtskotfet, af den 26 Maj,
i anledning af Konungens nådiga Proposi¬
tion, angående det åt Wester- samt Norr¬
bottens Läns invånare meddeldte Lån; och
föreslår Utskottet, att eftergift beviljas för
hälften af Lånet, deruti inberäknad den ska¬
da, som inträffat genom förlusten af ett far¬
tyg, hvilket, jemte dess last af Spannmål,
år 1809 sent om hösten förolyckats; men att
deremot de återstående Tjugufem Tusende
Riksdaler Banco ovilkorligen varda inför»
drade och tilT RiksgäldsContoiret leverera-
de, den ena hälften häraf, eller Tolf Tu¬
sende Fem Hundrade Riksdaler, nästkom¬
mande år 1816, och den andra hälften år
1817; yttrandes sig Utskottet derjemte, att
-på det en sådan eftergift endast må komma
den fattiga och mest behöfvande till godo,
den anstalt torde böra vidtagas, att i hvar¬
je Socken, uti allmän Sockenstämma, upp¬
rättas Förteckningar på dem bland Lånta-
garne, hvilka anses berättigade, att antin¬
gen alldeles förskonas för betalning, eller
ock njuta större eller mindredindring; hvar¬
efter dessa Förteckningar af Konungens Be¬
fallningshafvande, i närvaro af Socknens
Deputerade, granskas och fastställas.
Den 29 Maj., e. m.
809
10:o Från StatsUtskottet, af den 26
Maj, hvarigenom Utskottet aflemnar fyra
Betänkanden i anledning af Konungens Pro¬
position om StatsVerkets tillstånd och be¬
hof: i:o Under RiksStatens Forsta Hufvud-
T itel. 2-’o Uti hvad som rörer RiksStatens
Andra HufvudTitel eller Civile och Lands¬
staterna. 5:0 Uti hvad som rörer RiksSta¬
tens Sjette HufvudTitel. 4:0 Uti hvad sorn
rörer RiksStatens Åttonde HufvudTitel,
eller Allmänna och Extra UtgiftsStaterna.
li:o Från StatsUtskottet, af den 26
Maj, om lösens erläggande till Kronofog-
darne för påskrifter å UtmätjiingsResolutio-
ner; hemställandes Utskottet om icke Rik¬
sens Ständer skulle finna för godt, att hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
Kronofogdarne, hvilka uti ExneditionsTaxan
af den <27 Maj 1801 äro förbud ne både att
för allmänna Communications-Resolutioner
och Remisser till KronoBetjeningen taga
lösen, och att fordra Arfvodeslön för deras
besvär i pri vata, Executionsmål, måtte, ge¬
nom till utfärdande Nådig författning, tilläg¬
gas, att i ett för allt af rättsökande upp¬
bära för påskrift å Utmätningsutslag 16
Skillingar Banco, hvilken lösen likväl bör,
såsom om all annan Expeditionslösen är
föreskrifvet, antecknas å Handlingarna;
och var detta- Betänkande åtföljdt af ett
ProtocollsUtdrag, innehållande en Ledamots
särskilta mening.
12:o Från StatsUtskottet, af den 2li
Maj, angående Riksdagsmannen Bagges Me-
Den 2 9 Maj. e. m.
moria!, rörande BytesVerket } och anser
Utskottet ingen vidare åtgärd härvid vara
af nöden, sedan Kongl. Maj:t uti Dess
Nådiga Kungörelse af den 16 November 1813
fastställt en tid af io år, från berörde dag
räknad, inom hvilken alla pretentioner i
och för Bytesfördringar, så å Kronans som
privatas sida, böra vara utredda och af¬
gärda.
l5:o Från Statsutskottet, af den 26
Maj, om en Pensions-Cassa-Inrättnjng för
Civilstaten j och hemställer Utskottet, att
Riksens Ständer frambära den underdåniga
önskan, att Hans Kongl. Maj:t, i samman¬
hang med den åtgärd att den för Civile
Embets- och Tjenstemäns pensionerande an-
slagna fond, af 10,000 Riksdaler årligen,
mätte förenas med ifrågavarande nya Pen-
sions-anstalt, täcktes låta vidtaga den åtgärd,
som finnes nödig till beredande af en sådan
FensionsCassalnrättning för Civile Staterna,
som för Arméer^, enligt Kongl. Förordningen
af den 10 Januari 17,07 är fastställd.
l4:o Från BancoUtskottet, af den 19
Maj, i anledning af Herr Cederschjölds Me¬
morial, om några medel till stadga i mynt¬
värdet och mindskande af penningebristen;
anseendes sig Utskottet, uppå anlörda skäl,
icke kunna tillstyrka bifall till hvad Herr
Cederschjöld i afseende härpå föreslagit.
15:0 Från BancoUtskottet, at den 19
Maj, hvaruti Utskottet tillkännagifver att den
vid' 1812 års Riksdag vilkorligt beviljade
tillökning af 200,000 Riksdaler, å Manufactur-
Den 29 Maj. e.m,
811
Discontens i Banken anslagna Lånbiträde, af
Bankens Herrar Fullmägt^ge den 5 Maj l8l4
blifvit beviljad} tillstyrkandes Utskottet, att
den medgihia tillökningen tills vidare må få
begagnas, så länge RiksensStänders Revisorer,
vid deras öfversigt af ManulacturDiscontens
förvaltning, finna, att ifrågavarande lånbiträde
jemlikt Författningarne till dess behöriga än¬
damål blifver användt. I sammanhang med
detta ämne, yttrar sig Utskottet öfver Herr
Fabriqueuren Fougts yrkande, att enär ej
allenast en Summarisk Berättelse om Manu-
facturDiscontens tillstånd, utan jemväl de-
taillerad uppgift på alla dess Gäldenärer, och
Summan för hvilken en hvar häftar, blifvit
af sednaste Revisionen,till Riksens Ständer
öfverlemnad, och kort derefter genom trycket
allmänt meddelad, ett lika förfarande jemväl
bör iakttagas med alla de öfriga Discont-
Verkens Räkenskaper, deras Gäldenärer, och
dessas Cautionister. Utskottet, som tror sig
icke böra sådant tillstyrka, anser äfven, hvad
ManufacturDisconten beträffar, för ändamålet
tillräckeligt, att efter hvarje fulländad Revi¬
sion, jemte en Summarisk uppgift öfver Ver.
kets ställning, till Riksens Ständer uppgifves,
huruvida inrättningen är enligt Regleinen-
terna styrd och förvaltad} hvarvid anfö¬
randet af särskilta Casus ej syntes Utskottet
annars böra komma i fråga, än då anledning
till erinran mot förvaltningen, i sådant hän¬
seende, sig företer.
16:0 Från BancoUtskottet, af den 19
Maj, hvaruti Utskottet tillstyrker att på den
Den qg Maj. "e. m.
korta tid sorn änny återstår af Octroyen för privata
delaware i RiksDiscont Verket, sistnämnde Verks
utlåningsbelopp får blifva oberoende af hvad Götha
Canal på dess anslagna Lånbiträde begagnar.
t ;:o Från BancoUtskottef, af den iy Maj, hvar¬
uti Utskottet förmäler sig, uppå anförda skäl, icke
kunna tillstyrka bifall å hvad af Prostar ne Ekeroth
och Fornander ifrån Caimare Stift blifvit yrkadt,
om nödvändigheten af ett BancoLån till återuppbyg¬
gande af Caimare Stads Gymnasii- och Scholse-hus.
t8:o Från StatsTJtskotret, af den 26 Maj, hvar¬
uti tiiistyrkes Riksens Ständers bifall dertill, att
66 R.dr 32 sktrs arfvode för en Sjuksköterska vid
SrpedjegårdsHäktet må å Stat under Åttonde Huf¬
vud Titeln upptagas.
iy:o Från StatsUtskottet, af den 26 Maj,'an¬
gående hagardt anslag till reparation ä Caimare
Domkyrka; hvilket anslag Utskottet förmäler sig
icke kunna tillstyrka.
2 to Från StatsUtskottet, af den 26 Maj, an¬
gående gjord framställning örn Gratification åt
KronoBeijeningen på gränsen af Elfsborgs och
Kohus Län; och har Utskottet irke funnit sig kun¬
na liärå tillstyrka bifall, utan tror, att när dessa
KronoKetjente i behörig ordning sig anmäla, och
frågan kommer under Kongl, Majus Nådiga pröf¬
ning, Kongl. Majd i Nåder, efter sig företeende
omständigheter, täckes tilldela (lern de belöningar,
sorn kunna finnas lämpliga, hvartill, i sådant fall,
den till Extra utgifter pä Stat bestådda Summa
lemnar tillgång.
31:0 Från StalsUtskottét, af den 26 Maj, an¬
gående väckt fråga om inköp af Posthus och Bo¬
ställen för Postmästare; hvarvid Utskottet, af an-
förda orsaker, anser denna åtgärd ej vidare kunna äga
rum,' än om någon påökning å Lönerna och Hyres-
medlen för Postlnspectorer och Förvaltare må kunna
beviljas, och de såmedelst sättas i tillfälle att förse
sig med säkra Bostäder och Contoirs-rum; derom
Ujskottet vill sig närmare yttra, då det i frågan om
löneförbättringen i allmänhet, och deribland äfven
för PostStaten, afgifver utlåtande.
Den 29 Maj. e. m. 813
22:0 Från StatsUtskottet, af den söj Maj, i
anledning af Herr Elgensrjernas motion, orri en
minnesvård på Statens bekostnad öfver framlidne
Höf-Intendenten Sergel; yttrandes sig Utskottet
nu icke kunna 'tillstyrka den kostnads anslående,
sorn till en Minnesvård af denna art skulle åtgå.
23:0 Från StatsUtskottet, af den 26 Maj, an¬
gående Prosten Doctor Kåhre i Memorial, om ut¬
fodringen vid Kongl. Maj:ts Hof stall, samt upp¬
låtande af Kungsg-Jrdarne Ulltuna och Ryda till
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens disposition i
och för utfodringen vid dess Hof-Stall; förmalan-
des sig Utskottet icke kunna tillstyrka" bifall tili
hvad Doctor Fåhreus i sådant afseende föreslagit,
24:0 Från StatsUtskottet, af den 26 Maj, 1
anledning af Herr Hagströmers Memorial om me¬
del till befrämjande af större sundhet i Städerna.
I afseende på hvad först blifvit föreslagit, att ej
mindre de här i Hufvudstaden än annorstädes be¬
fintliga stillastående vatten och träsk måtte antin¬
gen med tjenliga medel fyllas, eller ock uppren¬
sas, tillstyrker Utskottet att Riksens Ständer hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om utfär¬
dande af Nådig Författning, hvarigenom mera
uppmärksamhet än hittills må å denna angelägen¬
het fästas uti Städerna i allmänhet. Angående
åter yrkandet om rymligare och snyggare arrester
å de flera ställen, der sådana ännu saknas, anser
Utskottet, uppå anförda skäl, vidare stadgande,
än de nu gällande, icke vara af nöden; och be¬
träffande slutligen den föreslagna anhållan hos
Kongl. Majtf, om förbud mot Liks begrafning i
Kyrkor, så väl på Landet som i Städerna, och
att sådant ej hellef må ske på Kyrkogård arne, da
de äro belägna in uti Städer eller större Byar,
samt med hus och boningsplatser o.tngifna, hem¬
ställer Utskottet, om icke Riksens Ständer skulle
anse lämpligt hos Kongl. Majtf anhålla, att sådana
anstalter måtte i nåder vidtagas, att så fort tid
och omständigheter tillåta, begrafningar i Kyr¬
korna upphöra, och Kyrkogårdar utom. Städerna
i stället varda anlagda,
Den 39 Maj. e. m'.
2jSo Från StatsUtskottet, af den26Maj, hvar¬
uti Utskottet säger sig, uppå anförda skäl, nu icke
kunna tillstyrka Herr Lector Arenanders hemstäl¬
lan om förlag af Allmänna medel till tryckning
af samlingar i Svenska Historier).
2fi:o Från StatsUtskottet, af den 26 Maj, an¬
gående kostnaden till tryckning af Kongl. Majus
Nådiga Proposition om förändring af nu antagna
bestraffningssätt, och inrättande af Allmänna Ar¬
bets- och Corrections-hus, jemte LagComitéens
särskildt utarbetade Betänkande om förändringar
af UnderDomstoIarnas och HofRätternas antal och
organisation; och hemställer Utskottet, om icke
Riksens Ständer skulle behaga anmoda Lagutskot¬
tet, att om tryckningen deraf besörja, pa det sätt,
att Contract slutas med någon Boktryckare, sorn,
emot det han aflemnar erforderligt antal eller goo
exemplar, för att i Respectiva Stånden utdelas.,
skulle äga att för egen räkning trycka och försälja
denna upplaga, hvarutaf en större afsättning bör
väntas, då dessa Handlingar interessera det All¬
männa. Men om sådan öfverenskommelse rörande
tryckningen icke kan träffas, utan någon betalning
derjemte fordras, så torde Lagutskottet tillåtas, att
upptaga denna kostnad bland utgifterna till Skrif¬
materialier rn. m., Jivilka, enligt hvad Riksens
Ständer redan bifallit, måga af den anslagna Riks¬
dags kostnads-summan, efter verificerad och af
Ordföranden i Utskottet godkänd räkning, godt-
göras utaf Kongl. StatsContoiret.
27:0 Från StatsUtskottet, af den 26 Maj, i an.'
ledning af Riksdagsmannen Bagges Memorial om
ersättning för förre Mantalsskrifvaren Åkerström,
samt förlängning af den i Kongl. Kungörelsen den
9 December 1812 utstakade praäscriptionstid; ytt¬
randes sig Utskottet, uppå anförda skäl, icke kunna
tillstyrka något anslag till Åkerströms ersättning,
eller någon rubbning uti den genom ofvanberörde
Kungörelse föreskrifna pra?scriptionstid.
28:0 Från StatsUtskottet, af den 26 Maj, om
anslag af allmänna medel till understöd för Carls¬
crona Stads Fattigvårds- och Arbetshus-inrättning;
Den 29 Maj, e. rfl.
815
liemställandes Utskottet, med förutsättande deraf,
att ej mindre de utur Amiralitets KrigsmansCas-
san utgående 1000 Riksdaler, än äfven det bidrag
Stadens Invånare nu utgöra, hädanefter kommer
att fortfara, om icke en Summa af 3000 Riksdaler
må för i fråga 'varande angelägna behof, i ett för
allt, af StatsVerkets medel beviljas, och till nästa
Riksdag uppföras å Stat under Sjette HufvudTiteln,
innefattande anslagen för Milda Stiftelser.
29:0 Från StatsUtskottet, af den 26 April,
angående ersättning af löningsmedel, som vissa
Tjenstemän i Norrbottens Län tillkomma; hem¬
ställandes Utskottet, uppå anförda grunder, om
icke Riksens Ständer skulle finna skäligt, att till
bemälte Löningstagares godtgörande bevilja den
erforderliga Summan af 663 R:dr 32 sk. 3 rst.,
hvartill, i sådant fall, StatsUtskottet skall i den
framdeles afgifvande FinancePIanen uppgifva till¬
gång i sammanhang med de poster, som i öfrigt
kunna anslås, att blott för en gång utbetalas.
30:0 Från StatsUtskottet, af den 26 Maj, an¬
gående anslag af medel för LänsLazaretterna; till¬
styrkandes Utskottet, jemte ett sådant anslag, öf¬
riga medel och utvägar till ändamålets vinnande.
Upplästes från de öfriga Respectiva Stånden
ankomne ProtocolIsUtdrag: från det Högvördiga.
PrestStåndet, af den 16 Maj, innehållande remisser
af åtskilliga StåndsLedamöters Memorial. Från
det Välloji. BorgareStåndet, af den ir Maj, om gil¬
lande af åtskilliga förslag till underdåniga Skrif-
velser till Kongl. Maj:t; — om Remisser af åtskil¬
liga StåndsLedamöters Memorial; — af den 16 Maj,
om remiss af en Ledamots Memorial; — om gil.
lande af förslagen till tvänne underdåniga skrifvel.
ser till Kongl. Maj:t; — om bifall af redaction af
Riksens Ständers stadgande till bestämmande af de
genom föreningen mellan Sverige och Norrige
uppkomna Constitutionella förhållanden; — om
bifall till ExpeditionsUtskottets ProtocollsUtdrag,
innehållande förslag till tillägg uti Riksens Ständers
underdåniga skrifvelser om några Svenska Under-
Den a <j Maj. e. m.
såtares fordringar', samt om Glas oell Porcellains*
förares samt Smideshandlares handelsrättigheter; —
om remiss af en StåndsLedamots Memorial ; — örn
deltagande i remiss af ett communiceradt Memorial,
samt remiss af na g ra SttjndsLed amöters yttranden?
— om bifall till BancöUtskottets Memoria! angående
det åt Wester- och Norrbottens Ijåns invånare be»
viljadeLån; —. örn bifall till LagUtskottets Memo¬
rial, i anledning af RiksdagsFuilmägtigen Lars Ja-
cobssons motion, om tillökning i Nämndemannens
dagtractamente vid privata förrättningar, och deras
befriande från Kronoskjuts rn.rn.; — från Hedervärda
DondeStandet, af den 5 Maj, om ogillande af Stats*
UtskottetsKetänkanden; 1:0 angående befrielse från
Utskrifnings*penningars erläggande. 2:0 angående
portofrihet för Tidningar, som anses lända till all¬
man upplysning. 3:0 angående eftergift och afskrif¬
ning af framlidne PostDirecteuren Liidins Ralance;
— om remisser af åtskilliga Stå ndsLedamö ters Memi),
riai; — af den g Maj, om remisser afåtskilliga Stånds
Jjedatnöters Memorial: — om återrerniss af LagUt-
skoitets Betänkande örn skärpning i straffet forTjuf-
var; — om gillande af OeconomieUtskoftets Meno.
rial om upphäfvande af det vite, som uti Regements-
skrifvare! nstruetionen stadgas för försummelse af
uppbördsmoten?'— örn remiss afen StåndsLedamots
Memorial; — om förklararme, i anledning af Stats-
Utskottets ytterligare utlåtande angående förbätt¬
ring i Länsmännens Löner, samt om Lön förLands-
Liscalerna, att BondeStåndet ej hade-något att til¬
lägga till sitt redan i ämnet fattade beslut; —orri
remiss till StatsUtskottet af Hans Excellence Herr
Grefve Brahes motion om Bevillning för Danne¬
mora Bergslags Jern-tillverkning,
Alla dessa ProtocollsUtdrag lades till Hand-
lingarne.
*_> 1 •" 1 — ■ ■« -
Höglöfl. Ridderskapet och Adeln åtskildes
klockan j till io.
In fidem Protocolli
A. G. Silverstolpe.