. Den 17 Juli!. 299. )
Bifall till" Lag-Utskottets Betänkanden angä-
^nde: 1:0 Rättigheten att anlägga Mjöl- och Säg-
gwarnar; 2:0 Rätta förstänbet af 2 mom. 21 z.
lo Cap. Rättegångs Balken; och z-o Spsivmans
sticklighet att wittna angående af honom widtagne
Åtgärder,
Akt Utskottet lätit förblifwa wid Stats-Utfkot-
tets utlåtande i anledning af Riddarhus Kamé-
xeraren Commerce Rådet ZtrLIes redogörelse för
Upburir förjkott till Riksdagkostnader,
Bifall lill Stats-Utffottets Betänkande angå¬
ende: 1:0 förhöjning i poststjukslegan, 2:0 sörsälj-
ningssättet as till fromma stiftelser anflagne Krono¬
tionde spannemgl, z:o medel till urrikes wistande
swenfft stöfolks hemförstaffande; och 4:0 anslag af
statsmedlen för befordran af kunjkaper om Sivers-
ges statsstik-
Bifall till Banco-Ukffettets utlätande röran¬
de understöd för jernhandtermgen.
Bifall till Banco-Utffoktets yttrande om Ban-,
quens styrelse under Riksdag ä annor ort än huf-
wudstaden.
Antagande af Stats-Utffoktets uti Betänkande
om Riksgaldswerkets styrelse under Riksdagar ä
annor ort än Hufwudstaden, framstälde sednare al¬
ternativ, instämmande samma styrelse,
Att Bondeståndet hwad angick SkatS-Utskol-
tets ytterligare utlätande, angående kostnaden för
extra roteringsmanffapet, ansett anslaget dertill icke
böra blifwa utöfwer 72000 R:dr Banco.
Anmodan till Lag.Ulffottet att snart inkomma
med
zo» Den i? Julik.
med desi vrvject till skärpning af författningarne
angär"ve fylleri,
Äter^emisi till B-ancvrU t sköller af desi yttran¬
de om förhöjning af honorariernc för Bancoful!»
mäktige af Bondeståndet med dc redan af kristers
keterglon frän Skaraborgs län gjorde och af stån¬
det understödde anmärkningar.
Remisi lill allmänna Beswärs- och Oecono,
Miä.Utstolket atr sammanjemka Riksståndens besiut,
angående bränwinsbrännlngen.
Af den iz Jnlii.
Bifall till Stats Utstorkels betänkande rörande
Riksgälds Contoiret och älMige asstrifnLngar ulf
desi räkenffarer.
Godklnnande af Banco-Utjkottets »klätande,
rörande Bancowerkets närwarande tillstånd.
Godkännande af Stats-vtstollets betänkande,
rörande mantalspenningars erläggande i kohl uti
stora Kopparbergs län, med underdånig önskan, att
Kongl. Maj:t nädigst täckes läka befordra den af
Utskottet föresiagne undersökning till skyndsam werk-
ståtlighet.
Bifall till StakS-Utjkottets betqnkanden,angå¬
ende i:o inrättande af ett Invalidhus; 2:0 revisio¬
nen af allmänna medlen sedan r8oo ärs Riksdag,
och z:o exspectance löner och accords ersättningar
för Pommerske Officerarne.
Godkännande af Lag- samt allmänna Befwärs-
vch Oeconomiä-l^tskvttens y rrande, rörande förmed¬
lade hemmans deltagande i kyrkors och prestegärdtz
byggande samt prestewal.
Bifall till allmänna Beswärs- och Oecono¬
mi»-
Den i? JuM- zor
miä-lltssortets utlåtande rörande rccognitioNs sto-
garne med tillägg af underdånig anhällan hos Kongs.
Maj:t om styndsam werkställighet af hwad rörande
recognitionZstogarncs anwändande blifwit förordnak.
Bifall till Lag-Mstotkels memorialer, angåen¬
de ,:o Commerce-Rådet Lanteslons mono» om
penningebökers förhöjande; 2:0 Kristers Danis!-
sons frän Elfsborgs län motion, rörande bouptek-
nrngars ingifwande och granskning wid domstolen;
och z:o Commerce-Rädet Lanteslons memorial an-
gäende föroanining as jord m. m.
Godkännande af allmänna Beswärs- och Oe-
co»iomia-U'stotle's uklä-ande» angående 1:0 Grefwe
Ds !a LarstieZ Motion om hemmans skyldighet lill
ärlig lefvercring af säd och foder; 2:0 serstildt
Landshöfdingedömrs inrättande i Bohuslän; Zco
jemnare fördelning af ingvarlerings styldigheten e-
mellan landet och städerne; 4.0 hjelprorars ersätt¬
nings skyldighet lill stamrotar för älstillige solda¬
ters förmäner.
Högloft. Ridderstad och Adeln ätstilldes kl.
§ till 7 eftermiddagen. Dt tuxra.
In sistern
öst. 6. 8l4»st von Hollstein.
Lördagen den r8 Julli
Plenum klockan i o förmiddagen.
Justerades Pleni Prvtocollerne för den g.Lje
och öste Julii eftermiddagarne samt Protocollek för
iren rz Julii»
I an-
ZoL Dött t 8 Iulit.
Z» anledning af wälet rörande betalande af
Rikets utländska gäld, hwarom i sistnämnde Pro»
tocoll finnes anteknat. att wid beslutets fattande
allenast ett af Friherre Stael -ttradt Nej hördes,
killkännagaf nu
Heck Danckvvarstt lillieström, /acod ^lrb
Lvm, alt afwen han wid samma tillfälle ropal
Nej, men icke begärt votering, emedan han ha^e
fullt förtroende till det framdeles blifwande Stats-
Utskottet.
Herr von bogsten, Lrlanä, anmälte äfweN
fiu reservation emot det fattade beflutet.
friherre Lmel von llollstein, som »vid ju»
steringen af det mäl i berörde Protocoll, som an¬
gar reeogniions skogarne fig anmält art tala, be¬
gärde nu upläfa et dietamen, som deruppå hade
afseende; tillkännagifwande han art detsamma wa¬
rit ernar art Upläsas wid mälets afgörande, men
att händelsen gjort att han dä ej warit närwa-
rande. — Detta dietamen, hwilket i denna dagenS
protocoll stulle inragas, lydde som följer:
Wördsamk Memorial!
Anledningen hwarfäre jag begärt Öeeonomia-
Utskottets betänkande öfwer Riksdagsmannen b,onZ°
bergs memorial, rörande recognitions skogarne, yt¬
terligare pä bordet, är den, atl ämnet är af sä stor
wigt för Riket, att det icke mäste hastigt undfalla
upmärksamheten. 1329 ärs Ständer som i början
af Riksdagen i synnerhet wörö af ren pakriotisme
och hushältsanda upeldade, utsökte alla utwägar»
att kunna hjelpa Riket ur det tryckande penninge-
behof ktt olyckligt krig hade försatt detsamma, i»
bland
Den i8 Jul». Zvi
bland annat funno de en stor resiource uti de bru¬
ken anflagne under namn af recognitionsstogar,
kände kronostogar och allmänningar, sä wäl soM
äfwen flere ännu aldeles odelte och oanwäNde sto-
gar. Man war i beråd att reclamera desta så¬
som blott »vilkorligen, emot en ringa afgift bruken
anflagne kronans egendomar, och säkerligen hade
genom ett rigtigt anländande häraf, dä i desia, mil¬
lioner warde ligga förwarade, Riket blifwit ur för»
lägenheten hulpit, Ulan att nödsakas gripa tili det
swära botemedel akt utan ytterligare fond, genoiN
Banquen sätta 10 millioner nya sedlar i rörelsen,
som haft den beklageliga werkan, att Mänga meli-
nistor i Riket blifwit ruinerade, alla effecter up-
stegrade samt i öfrigt alla de angelägenheter som ett
mynt med förfallen credit kan förorsaka; twänne
omständigheter hindrade lilwäl Ständernas priswär-
da föresats; den ena att det ej war hastigt werk-
ställbart att till Rikets gagn, anmanda denna till-
gäng; den andra att större delen bruksägare hota¬
des med undergäng om de stogsdelar som Kronan
tvid brukens första anläggning, dem till kohlning
anslagit, skulle dem nu fräntagas twärk emot laga
afhandlingar och hwarigenom äfwen allmänna sä¬
kerheten till egendomsrätt skulle förswinna, om ej
contracter heliga hällas. Riksens Ständer funno
derföre godt medgifwa, att bruksägare skulle päe-
uahanda sätt emot 6 ärs ränta som för annan kro¬
nojord stadgadt är, fä till stakte lösa den skog som
till deras bruksdrift nödwändigt larfwades sedan
först hemmantal blifwit äsatt, och skattläggning
derefter werkstäld, men öfwerjkottek skulle vffente-
ligen
zo4 Dcu i8 Julii.
ligen till deri mästbjudanve försäljas. Riksdags-
besluter d. s Maji 1810 lyder sälunda i 14 §.
Likaledes och till fastställande af grunder»
na. hwarefter de till bergwerken och bru¬
ken, uplätne Kronan tillhörige recognitionS
skogar, lämpeligast skulle kunna anwändas
och indelaS, hastva wi ansett nödigt att här¬
om ividtaga den nya författning. hwarS
iverkställighet wi till Kongl H7aj:tS nådiga
omsorg öfwerlemnat, och hwarigenom för-
nemligast kommer att stadgas det efter fö»
regängne undersökningar, bergwerken bör
tillerkännas sä mycken skog som för deras
drift och underhällande tarfwaS, och denna
skogSdel efter h mmantal skattlagd af bruks¬
ägaren, emot ser ärs ränta fä köpaS till
skatte, dä recognitionS afgiften ock uphör,
samt att den öfwerflödige skogen med der¬
till hörande oupodlad mark mä i wista lot¬
ter fördelas och pä auction till den mäst-
bjudande försäljaS- Derta Riksens Ständers
beslut är ival redan i sä mätto salt i merkel, atk
Konungen mgifwit förordning af d. is Februarii
r8io härom. Riksdagsmannen I^onZborZ har i
anledning deraf för Riksens Ständer framställt
nödwänbigheken atk genom hastande arfwoden för
wederbörande Landtmätare med flere päjkynda det¬
ta werk, och häruti sär jag sä mycket häldre in¬
stämma med Riksdagsmannen kchn§der§, som Kro¬
nan tider stor förlust genom tidens utdrägt och dä
bruksägare erhälltt den stora förmän, att fä lösa
Len för bruken behöfliga skogen till ställe för dm
Den 13 Inlii. 3"5
ringa summan af sex ärs ranta, som de ett ögna¬
blick more pä wägen ga förlustige wid 1809 ärsRiks-
dag, och som annu ar i framtiden osäker för dem, intill
dest de genom stattelösen hafwa laga fäng ä denna
jord, tyckes mig de mä gerna till den upgäende kosina»
den bidraga för att winna säkerhet; härjemte fär jag
anföra, att som Kronostogarne enligt 77 tz. i Re¬
geringsformen, äro till Riksens Ständers disposi¬
tion öfwerlätne, detta ärende tillhör, Stats-men icke
Befwärs- och Occcnomiä-Ukstotlet, hwarsöre jag om
remist ull Slats-Ulstoltets behandling, anhäller om
alt der som ^rörer detta ämne, samt, arr Riksens
Ständer genom Stats-Utstottet mätte fä kännedom
och uplysning, huruwida redan nägon del af desta
Kronoffogar blifwit till skatte köpte, huru mäng»
tunneland pä hemmanet blifwit beräknade, samt hu¬
ru stor stattestilling derföre blifwit erlagd, samt
om den i nägra räkenskaper är beräknad, sami om
pä auction till den mäst bjudande något är sör¬
fält, ty omöjeligen kunna bruk om de an äga 2 a
booo stepp:ds smide erfordra, 50, 60 a 70,002
tunneland skog till kolning, och wore sä, tyckes wa¬
ra bärtre nedlägga bruken och anwända jorden an¬
norlunda, ty ehuru sterilt ctr tunneland än mande
wara fä framt det intet är rena gråberget, mätte
det dock i ärlig afkastning kunna öfwer hufwud
tagit, dä iso sammanräknas gifwa ^ R:dr per
tunneland, dä kronan ärligen skänker det bruk som
har 50,022 tunneland skog 25,002 R:dr, hware.
mot erhällas genom utlagarne kan hända par tu¬
sende äter. hwilken hushållning icke är pastande
hwar.
Andra Del- A:- s»
Zo6 Den is IuUi.
hwarken för wära uplysta tider, elser nu warandk
behof, dä alla andra egendomar i Riket genom förs
ökad krigsmagts hällande och hwarjehanda andra
stora pälagor hafwa blifwit starkt betungade; Rik¬
sens Stander torde ock i öfwerwägande taga, ett
provisionelt bestämmande af tunneland pä hemman,
talet, hwilket likwäl wid Undersökningarne af we-
berbörande Embetsman efter locala omständigheter
kan jämkas; Zoo tunneland pä ett hemman är ri¬
kligen tilltagit dä det ar af beskaffenhet att kun¬
na ovsas; till blott stogswäxt wore 1000 a 1200
säkerligen mer än tillräckelig, hwarföre jag får til¬
lägga, det Riksens Ständer mätte taga den för,
sättning att deräst någon acqvisition antingen redan
eller hädanefter gjöres af kronans jord i annor
ordning än 14 §. i Riksdags beslutet den o:dra
Maji 1810 innehåller, den mätte förklaras ogiltig,
ty allmänna Lagen bjuder, att lagligt stände, olag,
ligt äiergänge, äfwensom sädant äfwen mä gälla om
kronans hemman och lägenheter som kill äfwentyrs
kunna wara abalienerade, hwarföre om päminnelse
till Herrar Landshöfdingar alt hälla ve i författ-
»nngarne anbefallte jordransakningar, som i flera
län pä snart sagt urminnes tider ej blifwit hällne
och hrvarigenom också mycken oreda, rättegängar
samt abalienationer af dels kronans dels andra pu»
blikå inrättningars tillhörigheter upstätt, äfwensonl
Kammar-Collegium som wärdén och inseendet öfwer
» Kronans jord och fasta egendom är updragen, mät¬
te hälla noga hand häröfwer. Jag får änyo up-
repa att dä Kronan uti desie stogar äger en star
resiource, all möjlig försigtighet, wid detzas af.
Den i8 Iulii>
handande mätte iagrtagas, akt kronan ej blrr ali
för mycket lidande, hwarföre dä detta ärende, selan
det sä långt lidit pä Riksdagen, nu mera icke
kan behörigen afhandlas, Riksens Sländer ätmim
sione mätte taga den författning, att inret laga ständ
ä sädane refwade och stättlagde lägenheter matie
meddelas förr än Riksens Ständer wid näst em,
Mande Riksdag antingen den dä blir lagtima eller
Urtima, sär detta ärende widare pröfwa och under¬
söka täta, huruwida i ett eller annat fall illusion
af den utkomne författningen ägt rum, elier ock
Man begagnar de rättigheter som ädlare werk äro
tiltagde, utan att nägot sädant existerar eller an¬
ledning gifwes att något sädant skulle kunna blifwa
sä lönande, att det kunde swara emot den förlust
Kronan skulle lida genom afhändandet af 60 a 70,
000 tunneland, som bör säkerligen rigtigr anwände
kunna i Stats-Cassan inbringa 22 a Zo,oOo R:dr.
Detta mitt Memorial anhgller jag fä med de an.
dra respectide Ständen communicera, fann ril! Stats
Utskottet bli remitterat; i öfrigt har jag mot bifall
till Oeconomiä Utskottets betänkande ä Rikdags.
Mannen långbergs memorial intet akt inwända, i
alt hwad der ej kan wara stridande emot denna nu
af mig gjorde motion, men deremot protesterar
och förbehällcr Ständers rätt öppen, ifall emot rät¬
ta meningen af vfwannämnde Riksdags beslut nå¬
gon jord skulle Kronan frängä.
Friherre Staal yttrade sig derefter ark han
ival i der nu upläste dictamen begärt detfammas hän-
wisang till Stats-Utfkottet, men dä, i anseende lill
Riksdagens nalkande till sikt stur, Utskottet ej tord?
^ hafwa
zo8 Den i8 Iulu.
hafwa tid att med detsamma taga befattning, in-
ftränkre han sig nu till sin gjorde begäran om till¬
stånd att fä med de öfrige Riksstånden communi»
cera berörde dictamen, hwilket torde wid en annan
Riksdag kunna winna någon handläggning.
Uppä gjord proposition blef Friherre Staels
yttrade åstundan bifallen.
Aerr kc>lenborg, ^.nclers kroäric, anmälte
sig och begärde att genom följande memorial, fä
närmare utweckla sina i sista pleno framstälda an¬
märkningar i anledning af Oeconomiä-Mstottets be¬
tänkande rörande saltpetter tillwerkningen.
Wördsamt Memorial r
Oeconomiä Ntstottet har uri desi betänkande
till Riksens Ständer, i anledning af Baron Stael
von Ilollliems memorial kill Ridderstapet och A-
deln, hwilket den 28 sistledne Maji till Oeconomiä
Urstottet remitterades, innehållande förslag till salt¬
peter tillwerkningarnes uphjelpande inom Swerige
ibland annat föreslagit i Z:ke puncten af betän¬
kandet, att Riksens Ständer skulle afstä den betal¬
ning i R:d 24 si. som enligt rgoo ärs Riksdags
Beslut af Statswerkets medel bör betalas till hem¬
mans ägare för desi ätagna ärliga saltpeter gärd
af ro skälp. oluttrad saltpeter per hemman för att
anwändas till detta stora ändamäl, nemligen salt¬
peter tillwerkningens updrifwande och befordrande.
Detta penninge anslag rätt anwändc, stall sä¬
kert leda till wrnnande af Kongl. Majrts och Stan-
bernes yttrade gemensamma önstan, att fa saltpeter
näringen äter införd i lander, till säkerhet för desi
Den i8 Julli- 32§
förswar som nu äfwentyrar de mäst wädeliga följder
dä denna nödwändiga rudimateria till krutet nästan
aldeles uphört au inom Swerige tillwerkaS.
Med gillande af hwad Utskottet föreslagit i
dess betänkande uti i:sta, 2:dra z:dje och 7:de mo-
menterne, får jag till Walborne Herr Lgndt-Mar,
skalken och Högloft. Ridderskapet och Adeln under¬
ställa de anmärkningar jag funnit anledning göra,
emot 4, 5, 6, och 8 momenterne uti samm, be¬
tänkande.
Uti 4 momentet föreftäs: atti hwarjelän
särdeles inrvid de städer där läns styrelsen
har sitt säte, pä Rongl- MastS och RronanS
förskjutande kostnad, en större saltpeter in¬
rättning anlades och blefwo drifwen under
behörig tillsyn af nägon dertill af Rong!-
Maj t nädigst tillförordnad styrelse i hwar-
je län-
Ehuru ändamälet med detta förslag asyftar,
alt i hwarje län och landsort, sprida kunskap om
bästa sätcet att med minsta kostnad och salunda med
största winst, kunna inrätta saltpekter tillwcrkningen,
fä tror jag dock detta ändamål säkrare winneS, om
generell den princip följes, att mot en inrättning
hwarken göres eller drifweS för Kongl. Maj:ts och
Kronans räkning, sedan kungliga tiders erfarenhet
stadgat den allmänna öfwertygelse och säkra förhål¬
lande i werkställigheten, att sällan nägon handtering
med winst drifwes för Kronans eller det allmän¬
nas räkning, dä likwäl samma näring i private
personers, ägo och disposition med winst kan stötas
och dä snarare upnar sin fullkomlighet. Detta för¬
hål-
zio D^n i8 Julik.
hallands hav i afseende pä salpeter tilswerknrngen
i Swerige inträffat; ty under loppet af circa zoq
är under hwikke» tid i flere repriser i synnerhet
under Konung 6ustak den ustes, Diotlning Lkrikj-
U88, Lars den X:des och Larl Xllles Regeringar
stora saltpe er werk och lador bliswit för Kronans
räkning inratcade och oa tadt de gröfwa kostnader
som dera btiswit gjorda, har dock desta dyrbara och
ofor.r.eliga anläggningar af stg stelfwa förfallit och
salunda statens derä anmanda pengar gatt förlorade
under medler as förra århundrade!, dä landels
privata saltpeiers tillwerkningar lika som nu af
Riksens Ständer ansägos höra upmuntras. Se¬
dan ständiga och billiga klagomäl wid Riksdagar-
ne gjordes öfwer de wäldsaMma och' stadliga Kro»
no ko ningarna i allmänhetens ladugärdar, stall och
andra urhus, hwilken rättighet updrogs kronan
under Konung (larl XI:tes tid, som införde detta
forntidens mästerstycke för saltpeterkokningens spri¬
dande i lander, som bestod deruti, att han lät in¬
dela all jord under uthusen öfwer hela Riket i
wista panlag, samt fördelte jorden inom hmarje pan-
lag, till kokning hwark 6:ie är,
Denna anstalt mäste widtagas se oan erfarem
heten under förra Regeringarne lärt, aht saltpeter-
lador och sastpeterwerk för Kronans räkning inrät¬
tade, hwgrfen med fördel kunde drifwas eller gäf-
wo Kronan tillräckelig^ qvantum saltpeter. Dek
lyckades ock Konung Larl den XI att inom korrt
tid genom delta indemingswerk staffa Kronan en
säker och tillräckelig ärlig faltpetertitlwerkning till
spilande as Rikers behöswer, men da Riksens Stan.
der
Den rs Julli. zrr
der genom ständiga wid Riksdagarne insinuerade
klagomal kommo i erfarenhet om den werkliga o-
lägenher för landet, som indelta stuvningen medför¬
de, hwilken dä med kronostudare och siuderibekje-
ning drefs för Kronans räkning, sä widrogo Rik¬
sens Ständer den wisa anstalt, akt med premier
upmuntra landets innewänare kill saltpeter plantsadors
upsältande.
Dessa national industriens wärdare och för¬
sigtig» hushållare stadna ej wid blott» ladornas
upbyggande. Anledning till täflan gass allmänhe¬
ten alt päfinna det bästa sättet att warda saltpeter»
jorden genom premiers utdelande i progressivt ö<-
kande efter tillwerkningens storlek.
Dessa laduinrätmingar i gäng sattes genom
npmuntringar öfwerallt, men i synnerhet i Öster¬
botten, sä att genom ladusaltpeter snarr hela Ri¬
kets behof fyldes, intill dess att är 178Z blef fast¬
ställt, det ej mer än zo,sso lissp:d för ett ned¬
satt pris skulle ärligen tillwerkas och betalas, in^
beräknat den saltpeter, som under uthusen utan be¬
talning kill jordägaren» kokades; härigenom brast
afsättning af plantladu sallpet-rn, sä snart till-
werkningen steg öfwer det pä siat fastställde till-
werknings qvantum, och da der war den tiden
sörbudit att sälja sin saltpeter till nägon annan än
Kronan, som nu ej köpte möfwer sitt bestämda
qvantum, sa blef följden, att saltpeter-laduinrätt-
garne i Swerige förföllo af sig sjelfwa i brist af
afnämare pä saltpeter», och Kronan sick i der stäl¬
let mästa saltpeter genom forcerad kokning uti all¬
mänhetens uthus, inull i8vO ars Riksdag, dä
denna
Zlr Den i8 ^uM.
denna landsplåga förwandlades i en jkyldighet för
jordägarena, att emot R:d. per lisip:d lefverera
io ffälpid per hemman olurirad saltpeter, och ef»
ter denna Riksdag da i stället för saltpeter Eve¬
rence in natura, landets inwänare finga frihet att
erlägga i dest ställe en ringa penningesumma; sä
har saltpeter tillwerkninqen nästan aldeles uphört
i Swerige. Utaf besia historiska kaÄa som wisa
werkan af de olika oeconomiska författningar, ssm
tid efter annan utkommit för denna handtering,
synes tydeligt, att dä den drifwits för Kronans räk¬
ning, sä har den minst lyckais, men deremot haft
framgäng vä private personer stelfwa sätt besörja
rillwerkningen, med sakerhe^ afsäktningen. Aldrabäst
synes detta förhållande i Österbotten inträffat, der
»vid medlet af förra ärhundradet för Kronans räk¬
ning med mycken kostnad för landet och det all¬
männa, saltpeter tillwerkades i Kronans egne la¬
dor, men sedermera dä landets innewänare fingo pre¬
mier för ladubyggnad, och tillika fingo säkerhet för
saltpeterns afsättning emot betalning af warans
fulla wärde, sä hafwa kronoladorne uphört, och den¬
na handtering förwandlav till en naturlig lönande
landtinanna näring. Pä besia grunder wägar jag
yrka och förestå, det mätte intet nytt saltpeterwerk
eller inrättning göras och drifwas för Kronans el¬
ler det allmännas räkning „ och ännu mindre att
sädane ma inrättas uti hwarje län utan är jag
öfwertygad, att dä wederbörande Herrar Cvmite-
rade för saltpeter och saltkokningen, som i anled¬
ning af Kongl. Maj:ts nädiga förordnande börjat
fikt arbete vä Kongsholmen i Stockholm, medhnn,
nu
Den -8 Julli- Zlz
nit der utarbeta den methode, som genom anstälde
försök kunna Utrönas, blifwer den basta för saltpe-
terjords beredande, och rätta sältet utredr, att den
utluta och koka samt asta vesta rön genom trycket
kommit till allmänhetens uplysning — Sä tror
jag att med biträde af de underrättelser, hwilka e-
medlertid kunna hämtas af de redan förordnade
faltpetersjuderimännen Directeuren kihlström för
södra delen af Riket, och styresmannen för saltpe¬
ter inrättningen i Österbotten Capitaine» käman
för den norra delen, alt ar gjordt som erfordras,
för alt innan korrt sprida kännedom om sattpeter-
tillwerknirnen hos allmänheten pä det sätt som all¬
mogen i österbotten, nu den drifwer, blott den
penningefond som af Riksens Ständer nu
crnfläS till premiers utdelande för ladors
upbyggande, saltpeter-pannorS och öfrige
sjudningSredfkapS anskaffande/ kunnige sju-
dareS och werkmäftareS betingande inom
hwarje ort, rätteligen anwändas, säattän-
damälet pä en gäng öfwer hela landet win-
neS. lltan ak! tilltro mig kunna förestå, den
aldrabästa methode härtill, ivägar jag dock nämna
den som jag anser kunna leda kill ändamalet: man¬
ne ej bast wore, att inom hwarje län formerades en
oeconomisk Direction under Landshöfdingen i Lä-
nets ordförande? sammansatt af en deputerad ifrän
hwarje Socken inom länet, hwilken Direction stutt
ie sammcmrädas om bästa sättek art L hwarje socken
införa sattpelerkokningen, sä att äkminstone salkpe-
rerffakten per hemman kunde Utgöras, dä mig tyc¬
kes bäst wara, akt sedan i famräd med Landshöst
zi4 Den r8 Julli.
dingen hwar och en sockens deputerad upgifwik ut-
wägen som socknen arnar widlaga sör salipekerns
tillwerkning, Landshöfdingen da mä updragas rät¬
tigheten, atr i proportion efter socknarnes hemmantal
utdela det understöd, som Riksens Stander nu an¬
slagit till uphjeipande af salkpeeersiuderi imättnin»
gen, antingen akt detta blifwer som premier för
ladors upbyggande, hjelp till pannors inköpande,
kunnige sjudares förskaffande, eller till allt annar
som kan erfordras esler hwarje sockens olika behof-
wer till saltpeters erhällande om dä af Lands¬
höfdingen och Dircction gemensamt blifwit faststält
hwad för hwarje socken i och för saltpeters anskaf¬
fande ärligen bör göras, och penninge understödet
dertill i mohn efter hemmantalet, och den skyldige
ärlige saltpeter lefverencen af sockne Deputeranden
blifwit emottagit — sä bör Landshöfdingen äga
rättighet, att sedan han, efter erhällcn rapport af
saltpner-upbördsmannen i districtet, som bör besöka
alla socknarne inom länet, för att tili Landshöfdin¬
gen sedermera inberätta hwad socknarne sultgjort
eller brustit uti deras Åtagande, i sednare fallet
läka genom saltpeter-upbördsmannens åtgärd genast
upbygga och fullgöra hwad socken sig sör äret äta-
git, som dä af socknens gemensamma medel ersat¬
tes. Skulle denna methode af Riksens Stän¬
der gillas, sä tyckes ändamälet härigenom säkrast win,
nas sä att handteringen allmänt öfwer hela Riket spri-
des utan nagra extra kostnader, som belasta den af
Riksens Ständer anstagne sond hwilken dä di-
recte fär gagnas af hemmansägare, som sjelfwe den
Deni8 IM Zrz
tillstjutit och det i proportion af deras gjorde till¬
stött.
Det förstas, att utaf samma fond stall af-
iven bestridas länets gemensamma afgifter för de
kostnader, som blefwo nödwandiga för kontrollen och
tillsyn öfwer »verkställigheten häraf, Och för up-
lysningars erhållande till kunnigt folks anskaffande
för rätta konstruktionen af ladorna och jordens rät¬
ta stötande samt sjndares anskaffande, dä tillika af-
giften som pröfwas nödig för salkpetersjuderi, Of-
wer-Dirccteuren, som Kongl. Maj:t bertill nädigt
förordnar, bör beräknas och deraf betalas; men
kostnaden för salrpeters emottagning, probering och
transporterande ifrån de utsana lefvereringsställen
bör ej bestridas af denna fond; dock bör den som
förer räkenstapxrne öfwer directions medel och til¬
lika förer protokollet wid directions sammanträden,
af samma sond beralas.
Fördelen af lan-directioncn för denna fonds
Utdelande och administrerande framför dest derige-
rande pä ett endä ställe, eller i Stockholm, är på¬
taglig, derföre, atl deputerade frän hwarje socken
med öfwcrin seende af Landshöfdingen i hwarje län
stall nödwändjgt hafwa en mera speciel kunskap
om behofwen i hwarje socken och province, än om
nämnde direktion i Stochholm skulle ensamt besör¬
ja hela denna »vidlyftiga detaille, som omöjligen
kunde med lika kännedom af folket och localomstän-
digheter, wardås, hwilket bör kunna ste om pem
garne pä sörestrifne sätt »värdas och disponeras.—
Härwid synes böra observeras, att Landshöfdingar-
ne i hwarje län pä läns-directions magnar afgifwa
anlin-
Zi6 Den 18 Julli.
antingen d«irects Lill Kongl. Maj:t eller till Kongl.
Krigs.Coliegium ärlig berättelse, sä wäl om salt»
perer intäckten s^n huru desiw medel blifwik för-
waltade v inrätkningacne för saltpeter lillwerknin»
gen bliswit genom betz åtgärder befordrade Kongl.
Krigs CollegiUM blifwer dä i tillstånd att göra ett
allmänc sammandrag öfwer hwad i hela Riket blif-
wit ätgjort.
Härtill får jag tillägga att sä snart den tid-
puncr inträffar att salkpetler tillwerkningen i Riket
genom besia anstalter och upmuntringar kommit i
den gäng att utan nägot biträde af denna fond,
tillwerkningen i hwarje län kan ästadkommas sä att
hela saltpeter lefveransen till Kronan af 52,000
lisp:d eller derulöswer ester beloppet af hemmantalet i
Riket tillwerkas; sä tror jgg att denna fond
pä det fäkt bäst sedermera anwändes, om beloppet
deraf ärligen ansiäs sa längt den sträcker sig, sedan
de wanliga aflöningarna först afgätt att dermed up»
köpa af plantladu ägarne all den öfwerffokts salt¬
peter som i länets lador tillwerkas emot saltpererns all¬
mänt gängbara pris, till uplag för Kongl. Maj:t
och Kronans räkning, för att wid päkommande
krig, det. mä kunna undwikas som hittills astid in¬
träffat, att utländff saltpeter mot dryg kostnad, för
Stats-Casian mäste ofta med mycket äfwentyr an¬
skaffas, hwarigenom winnes, att aldrig brist pä krut
kunde inträffa, som ofta handt bäde för Bergsla-
gerne och förswars merker, endast af brist pä salt¬
peter för krut arbetet. Och om denna öfwerstokks
saltpeter luttrades och kades i magaziner, förlorades
Den i8 Julli. 317
deraf intet, om den der aldrig sä länge förwaradeS
och more mindre farligt att conseria än rrutet
som altid under tidens - längd förlorar af desi
styrka.
Laduägarrte undgingo och derigenom den farhå¬
ga att wara i owisihet såsom förut handl, att fin¬
na afnämare till sin wara, da de salunda finga
försäkran att Kronan upköpie all deras öfwerskotts
saltpeter dä priset pä i lisiptd oluttrad saltpeter borde
fastställas till lika pris medi runna Räg efter lö- "
pande ärets markegång.
8:de puncten i betänkandet förestår full¬
komlig frihet för en hwar att sälja sin salt¬
peter sä in- som utrikes, sedan saltpeter gär¬
den för hemmanet är rverkstäld ^-Derwid an-
markes blott, att innan saltpeter» utrikes får af-
sättas, bör den Kronan erbjudas, antingen genom
Landshöfdingen i orten eller Kongl. Krigs Collegi*
um, och i fal! Kronan ej finner rakning att derfö¬
re betala en Tunna Rags wärde för eu pund o-
luttrad saltpeter — dä först bör friheten till export
aga rum.
Hwad nu egenteligen för landet är föreflagit
i afseende pä upmuntringarne för saltpeter produ-
ction gäller naturligtwis ock för städerne i förhål¬
lande efter deras deltagande i saltpeter gärden.
Om besia anmärkningar förtjena Högloft.,
Ridderskapet och Adelns afseende, sä anhälles att
de mä med beränkandek till Utftottet äkerremit--
teras för att deröfwer sig yttra.
Remitterades till Oeconomiä-Utstottet i ge¬
men»
zi8 Döv 18 Julli.
Menffap med de i sista pleno gjorde anmärks
ningar.
Föredrogs ä nyo Oeconomic'.Utskottets i sista
pleno pä bordet lagda memorial innefattande för¬
slag till jemkningar i Riksens Ständers tankar i
afseende pä bränwins tillwerkningen.
Härjemte uplästes ett protocolls-utdrag ifrätt
Bonde-Ständet innefattande omständligen Ständers
tankar i afseende pä berörde jemkninas förslag.
Eröfwe von Lckwerin, Urestric LoAislaust
af der upläste protocolls-utdraget finnes, att Bon¬
de Ständet gillat nägra momenter af Utskottets för»
slag, och ogillat andra. Mig är bekant, att ett
annat ständ deremot ätminstone i det mästa gil¬
lat Utskottets förslag. Nämnd synes således i det¬
ta mål icke wara att undwika. Jag fär derföre
förestä att frägan rörande afgifterna för bränwins
tillwerkningen mätte af Ridderffapet och Adeln till
Bewillnings--Ulskotket remitteras under samma för-
behäll af ytterligare pröfnings rätt deröfwer, soM
Bonde ständer wid sitt enahanda remist fästat.
Aerv Lattdt - Narstalken gjorde dereftek
proposltion till bifall ä de Oeconomiska delarne af
Oeconomiä-Utffottets jämknings förstag, men att,
med öfwerlemnande af detta förslag till Bewill-
ttings-Utffottet, anmoda detsamma förestä de grun¬
der och det belopp af bewillningens utgörande för
bränwins oränningen, som detsamma kunde för dest
del, och i sammanhang Med de öfrige bewillnings-
grunderna, finna tjenligast: Ridderffapet och Adeltts
ytterligare prösningsrält deröfwer likwäl
hällen» Efter
Dm 18 Julli. ZI9
Efter en af Herr Drufva wid Utskottets för¬
lag gjord anmärkning, hwilken af Grefwe von
8ckrverin beswarades och sedermera förföll, blef
Herr Landt-Marffalkens proposition bifallen.
Föredrogs ä nyo Stats - Utskottets förledne
gärdag pä bordet lagda memorial, angående all,
manna magazins inrättningens förwaltning.
Friherre Ltael von Dlolllkein: Jag har ej
wid detta Lag-Utskottets utlåtande något atl an¬
märka widare än atl da vesta räkenskaper aro un»
gefarllgen af samma egenskap som Statswerkels,
lära de wäl, i anseende tiss granskningen, dela sam¬
ma öde: den enda utwäg som säledes äterstär att
om dem erhälla någon kunskap, more kan hända
om de skulle tryckas.
Grefwe borner, ^äolxlr Loran! Jag un¬
derställer huruw.ida tryckningen af räkenskaper, hwil¬
ka utan twiftvel mäste wara mycket -vidlyftiga, kari
blifwa möjlig. Jag skulle dä snarare föreslä, att
åtminstone de som bo eller wistas i Stockholm,
kunde erhälla tillgäng att sjelfwe fä se Magazins
Directionens förda böcker och såmedelst sjelfwe in¬
hämta de uplysningar de åstunda.
Friherre Ltael von IlloMein: Jag för min
del begär det est Med hwad jag nyst yttrade har
jag egenteligen menat atk om jag warit ledamot k
Magazins Directionen, skulle jag haswa begärt rä¬
kenskapernas tryckning.
Zerr Landt - Marskalken gjotde härefter
proposition till bifall pä Slats-Utskotkets Utlätan-
de, hwilken med Ja beswarades. ^
3so Den i8 Julii
Ä nyo föredrogs Stats-Utstoktets i sista pleno
pä bordet lagda betänkande om nödwändigheten af
en stuteri »nrättning uii Skäne, samt Flyinge och
Dahlby Kungsgärdars amvändande dertill.
Härjemte upläsics elt frän Preste-ständet an¬
kommit P.otocolls-utdrag af denna dag, hwaruti
tiiitannagifwes, att Ständet berörde betänkande
bifallit med tillagd underdånig önskan att Hans
Kongl. Mai:t täcktes i nader ät Hans Kongl. Hög¬
het Kron Prinsen updraga styrelsen och wärdén af
berörde inrättning, och att denna inrättning i framtiden
likaledes mä af någon af be Kongl. Prinsarne sty¬
ras och wärdas : uti hwilket tillägg de öfrige Stän¬
den inbmdas atc sig med Preste ständet förena.
Ereflve Os ia 6arclie, ^sacob: Utan att ön,
ska näg^n audnng utt Stats-Utskottets nyst uplä,
sta Secänkande rörande stuteri inrättningens bibe¬
hållande wid Dahlby och Flyinge, hwilket jag fin¬
ner pä de sannaste och bästa flät grundat, och jag
destnlvm wid 1809 ars Riksdag af werkelig öf¬
wer! ygesie ifrade härföre samt altid skall finna af en o-
undwckeiig nödwandighet sä framt Cavallen Rege¬
mentet i Skäne 'stola bibehållas och hästafweln
derstädes, ej till lanonnans betydeliga skada för¬
närmas; men jag wägar tro Utskottet ej ägt till»
räckcliga uplysningar rörande naturen och skilnaden
af de vagswerken som derwid anwändas; det tor¬
de tillätas mig derföre fä nämna att de äro af
rine högst stiljagtiqe stag, de ena utgöras enligt
vrdentelige contracrer och äro för de dagswerk
skyldige en owilkorlig pligt, de andra hwilka egen-
teligen anwändas wid hö bergningen urgöraS af 6
eller
Den is Juli;. 3sr
eller 7 hela häraders Kronoallmoge; ulan att med wist-
het känna lidepuncten ifrän hwilken betra arbete
börjats, fär jag likwäl nämna, att jag altid hört
i orten, det denna nu ansedde skyldighet, j början
härrört af denna härabernes underdänigaönskan, akt
roija sin lillgifwenhet för dä wgrande Hans Kongl»
Höghet Kron-Prinscn; i följe häraf tror jag en
werkelig billighet 0 d marcher om bibehållandet af
hwar mans ratt, alt. Riksens Ständer i underdänig-
hel hos Kongl. Maj;k anhälla, det Landshöfdingen
j orten undersöker och sedan med underdånig be¬
rättelse inkommer rörande wcrkeliga förhällandet
med deste sednare dagsverken, pä del Kongl. Majit
sedan mä se sig i tillstånd amingen bibehålla eler
befria wederbörande i den mohn hmar och en till,
kommer.
För öfrigt wägak jag förnya min förut gjor¬
de anhällan om bifall till stuteriets bibehållande
och u öfwande, pä sätt Msioltek det föreslagit,
säsom af den wäsenreligaste nytta fä >väl för landt-
mannen i allmänhet som remonteringen af erfordeli-
ge hästar för Carabinier som Husar Regementen i
Rikets södra provmcer.
Grefwe hamilton, ^xel: Jag fär den är¬
ran förklar», alt jag fullkomligen instämmer i Gref.
we ve la ösräieS tillstyrkande, och endast anmär¬
ka att, som jag hört, utgörandet af de nämnde
dagswerkena ej lärer haft sin uprinnelse frän kill-
gifwenheken för Konung ^stolpk, xrestric.utan frän
fruktan för Kkonobetieningen
Herr LandttNarskalken: Riddetstapet och
Adeln
Andra Del. N:s si.
Den 18 Julli.
Adeln forde, r änledning af G.efwe Oe la 6arZr-
e8 gjorde anmärkning anse älkerremist af belautan,'
Ler nödig.
Zerl' ak KliutoborA, ^Viiliofm, ansäg för
sin del bdlinkandei lanna visailao cir^r mäle! så¬
som tfweilämnadt ki! Kongl. Ma;:?, i alla fall
lomme ali närmare granstad.
Grefwe Dr' la täsrstio: Dä della endast ar
en til.ggmng, nien pa imer wis en förändring, an
mindre e>t ogillande af 1'tstoktets deränkanve, wä-
gar jag ödmiu ast hennlälla om en äterremih lika¬
fullt är nödwandig. Endast kill lidens minnande
vnstäde jag den kunde undn-ikas.
Herr Landl Marskalken förmälle, att emot
lydelsen af 5k> tz. as Regerrngs formen kunde icke
ett betänkande törsta gängen inkommit, med till¬
satser anragas, hwarefrer och sedan den asHerr Landt-
Marfkalkcn »u gjorde sräga, om den gjorde an¬
märkningen anfägö hindra delän ande 6 amag ande
blifmik med Ja beswarmd, detsamma blef af Rid-
derikapet o Aoetn lill Stais U kottet förustsadt,
dä Grefwe ve la 6arstie8 yiuaave ftu lie detsam¬
ma äifölia.
Gro we bkamilton, och afwen mitt.
Grefwe I-övvonkselm, 6ustak: Jag förenar
mig Mcl Gcrsae ^amilton, r desi nu gjorde yr¬
kande. De- lunde ju blinva af de mäst beran keli-
ga följder för staren och för allmänna opinionen om
någon enda lamre af wära prolocoller möjligen
kunde a> G eswe Oe la 6ar6ie5 yttrande förledas
lill den förbarsweliga wilfarelien all 7 Härader r
Skä-
Den 18 Iulii-
32Z
Skäne hyst w stwilja-för Högstsalig Konung
^restric Glorwyrdigst i åminnelse
Företogs tilt afgörande SlatS-Utstotte's för-'
ledne gärdag pä bordet lagde blänkande öflver Gref-
we stövvenl^elms memorial att antingen de reou-
cerade offidrrarne wkd Lif Gardel ti l Häst och st¬
id. Swensta Gardes Regementet mätte, lika med
Officerarne wid s. d. Östgötha Cavallerie Rege¬
mente och Adelsfanan, fä bibehålla sina lönings för-
Mänes pä lifstid, eller ock desse sednare inom nå¬
gon wist tid indragas, i li het med hwad för de före
ra blifwit bestämdt.
Grefwe ^övvenfstelm, 6uksst- Annan Hög-
loflige Sials-Utstokjeks betänkande-lstStäUdetshand¬
läggning öfwerlemnas, anhatter jag, att fä förkla¬
ra, hwad jag i Utjkotket redan antörk, att nemligen
jag fullkomligen förenar mig med U stöttets tanka
j anseende till sednare delen af det af mig i mitt
Memorial i detta ämne framstafva alkernatif rö¬
rande reducerade Officerarns wid Lif Gardet till
Hast och f. d. Swensta Gärdet. Jag ät lika öf-
werlygad som Utffottel, sä om statens oförmögenhet
till deras lönings förmäners förlängande pä lifstid,
som om den granlagenhet i desse Officerares tän¬
kesätt, hwiiken ofelbart ställe hindra vem att emot¬
taga en sadan förmän, om den 0 t erbjöds dem.
Dä jag detta oaktadt sramstalde detta aliemakif,
war min afsigt blott, att derigenom läna ölad styr¬
ka och werksammare framställning ät det argument,
hwarpä min tanke i detta mål hufwudsakelrgen
hrviiar: art olika behandling uti lika fall omöjligen
kan wara rättmisst Vppä
Den 18 Julli.
Uppå gjord proposition bies härefter Stats-
U:siotteks betänkande bifallit.
Ä nyo föredrogos och bisöllos <L taks-Utskottets,
den 17 sistledne Julu, pä bordet legde Betänkan-
den. dek ena angående Cvnroirs ffrifwaren 6.
Lsnsiabls genom Herrar Fullmäktige i RiksgälvS-
Comorret anmälde ansökning, akt såsom > ensson fä
rwbära de etthundrade Riksdaler han pä Riksgälds-
Eontoirets exspectance star innehar; ber andra an¬
gående gamla o>d söndriga Bmco- och Riksgalds-
sedlars emotrag mde i uvböroen.
Föredrogs ä nyo Staks-1chs?o"ets, ten 17
sistledne Iulii, pä bordet lagda Betänkande, an¬
gående gjord anhållan om ett län r 40 a 50,000
R:dr Banco till upbyggande as C stern och siall
i siaden Malmö för der inqvarttrave z Esquadro-
ner af Mörnerska Hnstare R gemeniet.
Zerl-' st' XlirUc-beri;, Wilhelm, kii.siyrkte bifall
ä Stats-UlsiottecS kil>styclande emedan Malmö me¬
ra än mänga af inqv-rkciing beswärade städer,
more af detta äne biträde i behof.
Grefwe ve la 6srclis instämde med Herr
Llimcbartz, h äst ingvar ertNgeu uti Malinö i be
sednare arén blifwit ökad med hustarer och andra
troppar.
Slats-Ulffottets betänkande blef härefter pä
gjord proposiiivn bifallit.
Föredrogs ä nyo Staks-Utskottets, i gärdags
plenum pä bordet lagde uttalande, angående en för¬
satt-
Den i8 Julii.
3-5
fattning som tydeligen antingen tissaler esser för¬
bjuder Discont werkens in vis, ingars emottagan¬
de i upbS,den.
friherre Ltael vcm llollstem: frägan om
Discon ema är, vin jaa rart minnes redan före
Le na afg,o-d, men deta Sra s-Ukstottets memvriak
wilnr likväl olägenheterna af hwad jag b faral, enar
det pä ätfkilliga or er ar sä äng'kommit, at: sädane
discont a§ign>.kioner i rörelsen uttränga det ratta
Riksmynter. Ja anhäller nu allenast om tillstånd
akt särkildt fä trycka det nu upmsta memorial frän
Stats-Ulstottet.
UppL gjord proposition blefwo sä wäl memo¬
rialet som tryckningen bifallne.
Stats-Utstottets, förledne gärdag pä bordet
sagde memorial om befrielse för Tackjerns Bergs-
lagerne för io:de tackjerns afgiftens erläggande,
företogs till afgörande.
Arv bla iskon lkö III, Oottlok:
Högloft. Scats U^^kor^et6 tillstyrkande, det
Tackiernsidkare hädanefler stulle tillatas, att utan
auction sä lösa deras tionde jern efter der pris,
som af Kongl. Kammar- och Bergs-Collegierne
samt Kongl. Stats Conloiret ärligen utsattes, be¬
farar jag icke utan anledning, kunna medföra för¬
lust för Kongl. Majit och Kronan, äfwen som fle¬
ra swarigheter i den för bruksägare nödige tillgäng
pä tackjern, för deras smiden.
Hittills hafwa bemätte Kongl. Collegicr och
Stats-Contoir, i anledning af de frän wcderbörande
ingängne underrättelser om de allmänna tackjerns
prisen,
Den 18 Iulii.
prisen, endast utsatt den summa hvarunder ett skep¬
pund, i den ena och andra bergslagen icke sick säl¬
jas. Wid de pä Kronans tionde jern Utchste au-
ctioner, säkre, akt concurreneen as köpare stull" up¬
prifva prisen sä högt derutöfwer, som hwarje jern-
sorls godhet och consuncturen i a^n inher, kunde
medgifva.
Efter i frägawarande förslag, blifwa Kongl.
Collegierna och Stais-Conloiret satte i nödwän-
dighet, att till bewakande af Kronans rakt och
bästa, utsatta den högsta lösnings summan, hwar-
till,. Bergmästarnes upgifter om de i orterne 'va¬
rande priser, kiinira föranleda, B if-ver dä, som
ofiast torde inträffa, lösnings priset satt högre, än
jernes man och man emellan betalas, sä iniöses icke
Kronans jern af tionde gifwarena, Utan osäldl!ig«
ger Kronan till last. Bstfwer priset äter lägre,
än de allmänna äro, sä löses det as tionde gifwar-
ye och Kronan förlorar hivad det derutöfwer bort
gälla. I bade sa ten upstä betydande smärigheker
för alla bruksägare, hwilkas bruks egendomar äro
mera aflägsne ifrän bergslags orterne, dä de icke
mera pä Kronans manliga tionde jerns anc ioner,
finna en päräknad tillgäng för deras behof, om en¬
dast ill qvantiketen, utan ock för behofwet af olika
tackjerns forker, genom hwilkas blandning ett gods
stängjern kan erhällas.
Kronans tionde jern borde ifrån början v-
willkorligen in natura astemnas i Kronans dertill
inrättade bodar. I sednare tider hafwa de stkatt-
ffyldige erhållit den rättigheten, att jemte bruksäga¬
re och handlande borgerffapet, göra anbud dera ibid
au-
Den 18 IuM-
3-7
Lurrioierna, och utbjudes i följd deraf, hwarje hyt¬
te ags tionde jern särstill, sä snart jordb uka,ne ! ör¬
tlära sig hugade akt sje swe inropa det hwarwid de
alsid äga den winst framkör andre köpare, att i
piifÄ räkna lindring, genom betpard kostnad för
jerners asiesvererande i tionde boden, som eljest bor¬
de arras
Kongl. Maj:t och Kronans rätt är ostridigt
den, a t för en intrad som i en persedel stall er.
läggrs, söka den högsta beta ning svar derföre kan
erhallas. Gen.m de wanliga tionde jerns aur io»
nenie, »sinnes detta ändamål säkrast, uran att we-
deroörande embetsman usta tas för nasta» oundmi-
kelige mist ig, wio prisets utsättande; en kand och
i törfattningar grundad ordning bibehälles för de
pa köpe lack,e n anlagde bruk, akt förjkafsa det er-
soroerlige strecken,ek kill sa ival qvantitet lvm qva¬
litet; och tionde gifva,ne sjsiswe ryckas icke wara
berättigade list större förmohn, an att >ga den rat-
tigheren art ester eget godtfinnande sa afbörda sin
statk anringen med sin liilwe kade wara, elter tö»
sa dea med penningar efter de ,värde, som den pä
elr bestämdt säck sinnes aga. — I handelst Hö lofl.
Ridder kapel och Adeln stärner det anförde sörrjenr
der afseende, att Sticks-ältskotiers beränk ude bör
äierremit eras, torde afven Höglosi. Urstottet wrd
granstlsingen deras för Kronans höaa rätt anse sa-
trast, att bibrhasta ett genom erfarenheten god andt
behandlings,'sif med dest tionde jerus sönalttiing,
hälst den med ändringen äsyftade lindring för bergs¬
männen lchvmodeligen ^ideles ukebsiswer, sä ir unt
Kongl. Collegierne och Slats^Conroiret icke tillika
Z-8
Den i8 Iulii-
fä den förestrifl, akt lösningspriset bör sättas mer
eller mindre under, hwad kackjernst eljest gäller.
äcrrLandl Marsknlkengiorde i anledning här¬
af propojltton >r- asstag ä SlmsUtstottess memorial.
Ropades Nej-
Den häreNer gjorde proposition lill äkerremisi
blef häruppå bifa!ler>.
Efter upläsning andra gängen as Srats - Ut»
stokters i förjedne gällvags plenum pä bordet lag¬
da be-ändanden, del ena om indragning lill Kro¬
nan af Ädelfors,G storverk m. m., och det anora
om ff stkeköp a Ohlsiorps kronosäteri i Skaraborgs
lin, bleflvo desi bagge hetänkanden af Rioderflape!
och Adeln bisauna,
Föredrogs ä nyo och bifölls StatöUtstotteks, den
6 dennes pä bordel lagda betänkande i anledning af
Commerce-Räder Z-rnteslons memorial om anflag af
stats-m-del att anwändas kill tvinnande af säker känne¬
dom af Swe! iges Statistik.
Likaledes wid förnyad föredragning, biföll Rid-
derskapet och Adeln allmänna Besivärs- och Oeco»
nonna - vlstotkets utlåtande öfwer /ixoi 6adrie!
Lilv^rstolpies memorial angående medlen lill sol»
lets och landets förbättring.
Företogs till afgörande Lag-Utskottets förle-
dne gärdag pä bordet lagda memorial, rörande en
allmän författning emot omätteligt bruk af starka
drycker och deras vlofllga urmimucring, tillika med
Ut stol tets project kill en sävan författning.
Efter upläsning af projeclels r §-, af inne¬
hall
Den i? IuliH. Zry
hall, akt den, som antingen synbarligen af starka
drycker är öfwerlastad, eller genom bruket deraf
kommit i en uprbrd och oredig sinnesförfattning,
blifwer till answar för fylleri stylvig ansedd, yttrade sig
Herr Ikam, ?ekr, akt han ansäg denna
punct något obestämd och tyckte att obestämdheten
stu ie afhie pas, om man stadgade, att den som rag-
kar cch är under 50 är blifwer till answar för fyl¬
leri stnldiq.
Ä stilliqe önstade att projecket mätte i hela
sin widd uplasas och anmärkningar derwid efteråt,
af den som sig dertill funne befogad, göras. Be¬
tänkandet blef derefter uoläst till stut.
Grefwe Irlörnor, /lciolpk Loran: Jag in¬
ser fullkomligen den priswärda omsorgen af Lag¬
utskottet, alr kill hämmande af fylleri, Utarbeta och
sammanfatta det förslag som nu blifwit för Rid»
derstapet och Adeln »plast. Men jag tror, att bet.
ra förslag innefattar mycket som blott och allenast
bör tillhöra policebefattning, och h-vad de egente»
li a lagstadganden beträffar, synes mig art da en
Lag Corniche blifwit förordnad rist att omarbeta
Lagwerkers allmänna grunder, böra Riksens Stän¬
der tills widare akta sig att förestå mänga förän¬
dringar i Lagens detaitter; och fäledes skulle jag,
hwad närwarande fräga angär, häldre projectera
att Nivderstapet och Adeln, lika som i afseende vä
wista omständigheter rörande bränwinsbränningen,
bchagade förena sia att till Konungen öfverlemna
att widtaga och utfärda de kill fyllerieis hämman¬
de och bestraffning nödige författningar, och i följd
deraf nu afsiä det upläste projectet.
Mänga ropade hämll Ja- Herr
332
Den l 8 Julii-
Herr Gothlieb, Larl breäric,' instämde med
Grefwe körner.
Zerr hlan.norstam, polian: Den dest lilien
som Herr Haan, upgifoist, pa en lör lysleri straff-
wärd person, nr laconick, men jag kwiflar, alt den
ar uti en allmän sörfall,ina an.vändbar. L-o Uc-
fkottet har, lika med Herr G we ^lörnLr, nnmik
och alwen i sikt betänkande yttrat, at! de förseel¬
se', för hw ka jiragar,arande författning skulle
stadga bestraffang, egeMeligen »göra amre tor
en policestadg . t o.o list sivar pä Herr Grefwens
anmärkning i veira fall, lär jag, för ati lcke iva¬
ra widlvslig, åberopa nytznämnde helan ande. I ig
kan icke i jj numa uki Herr G.efmens tanke, ttt
en chrfattning lill hämmande as det omätliga hrn ^
af bränwin. som mer och mer ibland allm^ > -wn
tinta er, bör i nägst afseende lenin a ti L g-
Comi^ l. Om den bör, pa sätt Herr G enen
sj-lf vrfat, ai sos såsom en pvlice-vrvnnig. lärer
L^g-Comi s n aldeles icke dermed taga nägon be¬
fattning. D?b»'oni war dek, enlig! de remisser
Lag-Vtchottet i detta mai etha it, el'omil-orligt ä-
liggande lör samma sitchot ak upgif.va st-flag till
en ny författning emot dryckenskap, och att föijakte-
ligen ulsatka oe pä?ö!>oer, hwilka Uttkottel ansetr
tjenlige förekomma hamma och straffa osidighet i
verta fa'!. I öfrig' är >ag äfven af ren ian'an,
att de löre.rister som kil! minnande af de"a ända-
mäl böra lemnäs, likasom de ansta! er hwilka i det
fallet böra widragas, egenteliaen tillhöra Regerin¬
gens omsorg; men jag bör derwis eriadra, ari Lag-
Nkffortet ansett det tillhöra den Lagstiftande mag-
Den 18 Juli!.
ren att bestämma påföljder dä de äro af en swä-
rare egenstap såsom kroppsstraff, söt lust af embete
eller tjenst,
Grefwe körner yttrade sig det han icke ha¬
de trott, ait hans anförande skulle upkaqas såsom
ett klander vä Lag-Mstottels handläggning wid det¬
ta mål, Han hade allenast föreslagit huru han
ansäge nyttigast att detsamma nu af Ri sens Stän¬
der behandlades. Likwäl tillstode han arr irisiapun-
cter hade förefallit honom något besynnerliga såsom
till exempel den, att den som dör af fylleri bör i
tysthet bcgrafwas,
Herr ^lsnnerstam utbad sig i anledning af
Kerr Gres,oens anmärkning om dek förestagna sär¬
skilta begrafningsfäktet, fä tillkännagiswa, alt detta
momeiit blifwit as Presteständets ledamöter i Ut¬
skottet fhrestagit såsom ert medel, i deras tanka
werksamr pä allmänna opinionen, emot fylleri. Lik¬
wäl, ehuru detta icke more en ny upfmning af
Lag-Utskottet, efter som en tyst begrafning omralas
och fyrestrifwes i Kyrkolagen, more han öfwerty-
gad, att detta moment kunde utan saknad ur den
ifrägawarande författningen försvinna.
Herr von Lclrultronkeim, Oavist, ansäg be-
tänkeligt, art bifalla Utskottets sörstag, afiven i oe-
conomistt afseende, emedan, dä bonde eller torpare,
som kunde wara den enda mannen uti huset, blek
för dryckenskap satt pä tucklhus eller fängelse för
westor, mannder och är, hwem skulle wal da stöta
hemmanet elter torpe ? Ha» ansäg derföre tienli-
gast, ait malek matte hänstjutas til! Hans Majtt
för akt öfrmrlemnas ät Lag-Comi:Len.
ZZ2
Den i8 Julli.
Zerr L^ndt Narstalken erinrade, att Lag*
Utstvkrel wisterligen borol msända detta proeot, e-
medan mälet ivar till vest handläggning hanwifadt;
men han hmm lde nu, örn icke Ridderlkapek och A-
deln, Utan ark lemna bifall till projeetet, stulle be¬
haga, säfo.n ttoar pä den Kongl, proposition, hwil-
ken dertill gifwit anledning, i underdånighet ät
Hans Maj:r öfverlemna, at utfärda de författnin¬
gar som til! andamälel kunde finnas tjenligaste.
Ropades Ja-!
Föredrogos a nyo och biföllos twanne betan-,
kanden ifrån Oeconomiä-Ulstoktet, hwilka förlcdne
gårdag bliftvit första gängen upl-ste, det ena rö>
rande ukwägen till fabrikcrnes uphjclpande i Rider
m. m., och det andra om återställandet af enjkiften
r Skaraborgs län.
Föredrogos i sammanhang twanne frän Rid-
darhus-ttkstvltel i'-komne memorial, det ena lagt
pä bordet den 22 Junii, angående priset för pre-
numcranterne pä Ridderflapet och AdelnS proro-
coll wid Nlksdagen i Stockh' m ären 1829 och
18 lo, samt tryckningen af registret till densamma;
det andra lagt pä bordet den 17 Julii, rörande
priset pä ofwninämnde protokoll efter hopläagning
af den del Riddarhus-Castan förlagt med den som
är Bokhandlaren Magister ^Viborg tillhörig.
Uppä gjord proposition blefwo desta bäda me¬
morialer af Ridderstapet och Aoeln bifallne.
Föredrogs ä nyo Riddarhus-Utflottets den sr
Junii
Den i8 Julli. zzz
Junii pä bordet lagdc memorial, angående repa-
ra-ion af Riddarhuset i Slockholm samt afgiftens
bestridande dertill genom en a hwarje mantalsffrif-
wen Adelsman lagd i fem ärs lid warande ärlig
afgift af 24 st-
Friherre 8>!kverfckölck, yttrade sig
wid detta Rrddarhus-Ntstvtts betänkande wilja gö»
ra samma anmärkning som han gjort, da flögan
om capikativn till tryckning af prvtocollerne förewcir,
nemligen a t de Adelsmän hwilka ej betala någon
afgift för förmögenhet eller som ej njuta någon lön,
matte befrias frän erläggandet af den förestagne
afgiften.
Hanö Epcellence Herr Grefwe
Lric, hemsta de om ej benna statt borde utgöraö
genom en afgift pä hwarje frälsehemman.
Grefwe körner, ^äolpk Loran, anscg en
sädan mwäg icke lämpelig enär säoane hemman nu
mera kunna wara uti hwarje mans hand och äl-
sturige ledamöter af de öfrige Ri s Ständen pä
denna grund stulle komma ait deruti deltaga.
Zerr Landt Marffalken gjorde proposition
lill bifall a Rldvalhus-Ntjkouets meniorial med de
af Friherre Llikverlckölä gjorde tiuagg, hwilken
proposition blef med Ja beswarod.
Justerades följande fran Expeditions.vkstotteL
inkomne underdäniga strifwelser tili Kongl.MajU:
i:v Om statlelöjen af Ollestads säteri.
2:0 Om granstningen af boupkeckningar.
3:0 Om Riksgälds Tonloirers ulländsta gäld.
4:0
334 Dell 18 Jul».
4:0. Om förbättring i ärendernes behandling
i Ruels styrelse werk.
5:0 Om pastcvolancen.
Uplästes och lades pä bordet följande ifraN
ätsti 'ige Utstött inkomne beränkandeN.
1.0 Ett ifrän Lag- samt allmännaBeswärs-och
Oe onomiä-Utflotten inkommit memorial, af den
17 Julli, angående borttagande elier rubbning af
wattenwerk, svin göra stada ä andras agor, i hwil-
kek memorial, hwaruti upgifwas de medel till alls
manna hushållningens uphjelpande, hwilka Utstot-
let, wid wattenwerks borttagande anser kunna stä
tinsalpmans med säkerheten för ägande rätten.
2:0. Ett ifrän allmänna Beswärs- och Oeco-
nomiä-Ut.kottek inkommit memorial, af den! 1 Ju¬
lli, i anledning af gjorde motioner af Prosten Do¬
ctor kästreus och Handelsmannen LeZerZastl an¬
gående spannemälö-magaziners anläggande pä Gott-
land; anseendes Utskottet sig icke härtill kunna
tillstyrka Ri sens Ständer att lemna annat bisall,
än att för Kongl. Majtt den önskan nedlägges, att
i händelse af mistwäxt pä Oen och tillika inträf¬
fande hinderlig communication emellan denna ork
och fasta landet, Kongl. Majtt nädigst täckes lem¬
na Gottlands imvänare det understöd genom all¬
männa magazins-inrättningen, hwartill inträffande
behof kan efter inkomna underrättelser föranleda,
samt updraga Dest befallningshafwande, all genom
lienlige föreställningar upmuntra öens imvänare, att
anlägga sä kallade sockne-magaziner.
Z:o. Ett memorial frän Lag- samt Allmänna
Be-
Den i3 Julli-
3aZ
Besvärs och Oeconomiä-Utskorten, af den 17 Ju¬
lil, Med Mlamnde öfwer ett af Herr Commerce-
Raoek Zantesson ingifwit m Moria!, angående fläro-
ning i st effer sör lurendrägeri och kul!?örsni!lning,
i anledning hwaras Utskottet inoifwit förflag till
de l Utskot eks mening cjenligaste medel.
4:0. Ett ifrän allmänna Beswärs- och Oeco¬
nomi :-äU!kokkel inkomnu' memorial, af den 11 Ju-
lii, rörande en af Friherre linena wäckt fräga om
nödwändigheien af Jagtförfatk.iing >rnes öfwerseen-
de; anseences Ulskortet ^g icke kunna tillstyrka an¬
nat bifall ill Friherre Ikjertas yrkande, an hivad
som pä handhafwantzet af samma nädiga stadgan»
den beror.
5:0. Elt uklätande frän Oeconomia - U kottet
af den i» Julli i anledning af Doctor Uakrei
memorial om rättighet för Gottlands inwänare att
till jkrömminasfijke begagna däckade fartyg, öfwer
h vilke' memorial Utskottet anlett -g icke kunna medde¬
la något särskilt utlåtande, enar Kongl. Mastt redan
tillag: Gottlands inwänare en sadan förmän, pä sätt
Commerce - Cnlegii Kungörelse af ven 2 sistledne
Junti innehåller, och Herr Doctor ULKreus i följd
deras afsagt sig ytterligare yrkande härom.
6:0. Ett utlåtande af samma dag frän bemäl»
te Utskott rörande De-ccor balarel memorial om
näringsfrihet för staden Wisby; tillstnrkanves Ut¬
skottet en underdånig önskan, att Hans Kongl.
Majtt täckes fästa Dest nådiga upmärkfamoet pä
hwad Riksens Stander i 42 mom. af gg utaf
Riksdagsbeslutet veu s Maji 1810 i veila afften
Le tillstycktt
ZZ6 Den 19 Iulii.
7:0. Ett betänkande frän samma Utskott i an¬
ledning af Friherre VVrangels memorial, angående
förändring mi förfaktningarne vm Landlmälares arf-
moden, uti hwi>'et betänkande ti lstyrkes, att det af
Friherre ^Vrangel ingifne Project till ny taxa för
Land nitare matte list Kongl. Maru anmälas,
med underdånig anhållan, det täcktes Kongl. Majtt
decöfwer i noder infordra wederbörandes Utlåtande,
och cm förflagek till del hela eller i betydlig mat¬
to finnes wer st rllbart, dä i näver läka upratta
taxa rör Landtmätare med grund deraf, som i an¬
seende pä ersättningen eller arfwodet, är förenlig
med bade förrattninasmännens och jordägares bät-
nåd.
8:0 och 9:0. Twanne memorial, af d. 18 Ju¬
lii, frän betril pasievolance frägans beredande ned¬
satte särskilta Utskott, rörande twänne genom Con-
stitutions-vkffottct till ofwanberörde Utskott remit¬
terade, af Friherre Stael von klollllain och Herr
von kickstostt wakta frägor, ä hwilka Utskottet
uppå anförde skäl anfelt sig ej kunna tillstyrka bi¬
fall.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högloft»
Rroverskapet och Adeln wid Urtima Riks¬
dagen i Orebro d. i3 Julii 1812.
S. D. Föredrogs ä nyo allmänna Besmärs-
och Oeconomiä Utskottets den 16 sistledne pä bor.
det lagde memorial, innefattande förslag till jemk¬
ning mellan Noksstandens meningar rörande brän-
winSbrämiingen, hwilket Högloft. Ridderskapet och
Adeln
Den 18 Julli.
337
Adeln i hwad som rörer de oeconomiska delarne
deraf biiöu, sam! bestst, akt med öfwerlemnande af
Oeconomiä U stokkets förslag, Bewillnings-lltffoltet
skulle förestå de grunder v.y del belopp af bewill-
ningens utgörande för branwins bränningen, som
densamma kan för dest del, och i sammanhang med
de öfrige bewillnings grunderne sinna ljenligast, dock
med förbehåll af Ridderstapek och Adelns ytli¬
gare pröfnings rikt deröfver, dit supra.
S. D. Föredrogs ä nyo, Stats.Utstottets den
17 Julli pä bordet lagde Betänkande, angående
Riksdagsmannen Lric Ilrukes frän Carlstads län
memorial om befrielse för tack enis bergslagarne
frän ,o:de tackiärus afgiftenS erläggande, och gjor¬
des derwid sadane anmärkiungar, som ansägos hin¬
dra dest gillande, semle hwilka anmärkningar sam.
ina memorial till Stals-Ukstolkck blef äierremiueradt.
Iklt supra.
S. D. Föredrogos ä nyo och biföllos följande
Slats-Mstottels den r? sisil. pä bordet lagde be-
tänkanden:
1:0 Angående allmänna magazms inrättnin¬
gens förmaltning.
a-o Angående Cönkoirs Skrifwaren ^ 6.
5?3näabl8 genom Herrar Fullmäktige i Riksgätds-
Contoirct anmälde ansökning att såsom pension fä
upbära de ivo R-.dr, han, pä Riksgälds Conloirets
cpspectance stat innehar.
z:o I anledning af Riksdagsmannen >!lls
5v>en8lon8 fran Guteberg hos hederwärda Bonde¬
ståndet ingifne och til! Sta.'s-N>ffottet remitterade
memo-
2lndra Del. N:o 22.
ZZ3 Den r 8 Juli».
memorial angående gamla och söndriga Banco- och
Riksgälds sedlars emottagande i upbörden.
4:0 I anleoning af Kongl. Majus nädiga
strifwelse den 23 sist! Junit samt Wallost. Bor-
gare-Ständeks remist den 20 i samma mänad, rö¬
rande Malmö stads genom dest Riksdags fullmäg-
tig, Herr Commerce-Radet och Riddaren af Kongl.
Wasa Orden L. N. Korälinäti gjorda anhållan,
om etl län af 40 a zo,ooo R.dr Banco till up-
byggande af Castern och stall i berörde stad för der
inqvarkerave z Esquadroner af Mörnerska Hustare»
Regementet
5:0 Angående Herr General Adjutanten och
Ofwersten m. m- Grefwe I^örvenKMms memorial,
att antingen de reducerade Officerarne wid f. d.
Swensta Gardes Regementet, mätte lika med offi-
cerarne wid f. d. östgötha Cavallcrie Regementet
och Adelsfanan, fä bibehålla sina lönings förmäner
pä lifstid eller ock deste'sednares inom nägon wist
tid indragas, i likhet med hwad för de förre blif-
wit bestämdt.
6:0 Angående Riksdagsmannen Häkan ^lars¬
sons frän Jönköpings län memorial om indragning
till Kronan af Ädelfors gulbwerk med vest tillhörig-
heter samt deras försäljande styckewis ä auction.
7:0 I anledning af Riksdagsmannen Lrlc
jpaulslcms frän Elfsborgs län till hederwärda Bon-
de-Ständet ingifne memorial, angäende nödwän-
digheten af en författning, som tydligen, antingen
Mäter eller förbjuder Discont-werkens inwisnin-
garö emottagande i upbörden.
8:0 I anledning af Herr Commerce-Rädet
L. tt.
Denis Julli Z39
L. kl. 8ar>teskon8 memorial om anslag af stats¬
medlen, cul anwändas til! winnande af säker kän¬
nedom as Sweriges Statistik-
9:0 Angående Riksdagsmannen ^näers pe-
terskonZ frän Skaraborgs län memorial om flat-
teköp ä Ohlsrorps Kronosäteri i Skaraborgs Län»
(It lupra.
S. D- Föredrogvs a nyo och biföllos allmänna
Beswärs- och Oeconomiä-kltftvltels den 17 Ju¬
lli pä bordet lagda memorial:
- i:o Angående medlen lill folkets och landets
förbättring.
2:0 Angående utmägar till fabrikernes nphjel-
pande i Riket m. m.
z:o Om uplifwande af enftisten i Skaraborgs
län.
S. D. Föredrogs ä nyo, StatsUtstkottets dell
17 sist!, pä bordet lagde Betänkande i anledning
af Kongl. Maj:t nädiga proposition den Z Junit
1812, om nödwändighelen af en stuteri inrättning
uti Skäne, samt att de i Malmöhus län beläg¬
ne Flyinge och Dahlby Kungsgärdar dertill msga
anwändas; och dä derwid sädane anmärkningar:
gjordes, som ansägos hindra desi antagande, beftöt
Högloft. Ridderstkapet och Adeln, att samma betän¬
kande, ätföljt af vefta anmärkningar, till Utftottet
skulle äterremilteras. (It supra.
S. D- Föredrogs ä nyo Lag-Utstorrels, bett
,7 sistl. pä bordet lagde memorial, rörande an¬
swar för bränwins och andra starka dryckers omätt-
liga bruk, jemte dithörande handlingar, och beftöt
Ridderffapet och Adeln, som icke ansäg sig kunW
hkMälls
342
Den 2i Iulii.
-hemAre 1'rflotts uygifna förflag bifalla, att såsom
smar pä den Kongl. Mai:?s näd>ga proposition
som dertill ,gis»'ir anledning, i underdånighet är
Hans Kongl. Main öfwerlcmna, ai! ustärda de
försättning ar som Hans Kong!. Majit till ända-
mäters minnande i »äber sinner ljenligasi.
Högloft. Ridderssaper och Adeln ätfkiljdes
klockan z. llllt supra.
ln sillem ?rotoc»!1i.
7^.. 6. Lilverllolpe.
Tisdagen den 2i Julli.
Plenum klockan i» förmiddagen.
Jnsierades Pleni P:otocollerne för den 16
och 17 Juiri.
Herr Landt > Marskalken tillkannagaf, att
frän Riddarpus-Nkirorie! biisw,. anmält a.r Lands,
hösdingen Herr ftosu» 8^-ivanller. som, med bibe¬
hållande af sitt förra namn, under den io dennes
b lfwii Kf Kong?. Mank till Adligt Ständ i näder
upbö>d, erlagr alla de till in roductions winnande
nöoige asgister, samt ull 111 gotter aflemnat ett be¬
tyg af Slats-Kecreieraren Lortroli art diplomec
more under arbete: hemställan! s Herr Landt-Mar.
skalken ill Ridderffapet och Adeln, om icke i lik¬
het med hwad tillförene under denna Riksdag stedt,
introLucsion mätte Landshöfdingen L^vanllar be¬
lo iljas,
Dcn 2, Julli. Z4i
wiljas, enir, enligt medelst berörde betyg all nödig
säkerhet om dip omeks företeende more wunmn.
Bifölls ork erhöll Herr S^Ivanclor Nnmern
2225 bland Ridders- och Adelsmän.
Föredrogs ä nyo Lag-Ulskotreks den iz Ju¬
lii pä bordet lagde uttärande öfwer Riks Slandens
anmärkningar Ivid desi betänkande af den 4 Ju¬
nii angående wisi tid till klander af faststälde ago-
delningar: hwklket u> läkande blef uppä gjord propo-
sition af Herr Landt Marstalken, bifallit.
Wid förnyad föredragning af Lag-Nlffolteks
den r 7 Julli pä borver lagda Utlåtande öfwer
anmärkningar wid desi be än-ande af den ,2 Ju¬
nii angående bördsrätkens inskränkning, förvlef, up¬
pä gjord proposition Ridderffapet .och Adeln wid
sitt den 20 Junii till berörde betänkande kemnade
bifall.
Ester nplisnkng ä nyv af Pasi-volane-Uiffot-
tets den isi Ju ii pä bordet lagda memorial, an¬
gående den af Friherre Stael von I-IoIIliein fö-
resiagne jemkning i kneckre contracterna, y trade sig
Zrihcrre 8tae! von käollliein: Jag har
gjorr de na motion endast i afsigt att genom jemk»
ning i conrrac.erna, en likhet öfwer alt mätte kun¬
na erhällas. Om densamma icke genast är nödig
utan ännu widare kan upskjutas, derom kan Hösi-
lofl. Ridderstapet och Adeln förmodeligen bättre
döma än jag, som redan länge warit ur krigstjenst.
Herr
84? Den 2l Julli.
Herr Landt > Narstalken gjorde propostlion
till bifall ä memorialet, hwitken med Ja befwa-
rayes.
Likaledes, wid förnyad föredragning, blef
samma Utstötts, den l8 dennes pä bordet lagda
memorial, rörande den af Herr von Lcirliacit »vack¬
la srägan om pastevolanee pä siapmunderingen, af
Ridderstaper och Adeln bifallit.
Föredrogos och biföllos följande, den r g den¬
nes pä bordet lagda, betänkande!» frän Oeconomiä-
Utskoltelr
i:o Angäende fpannemäls magaziners anläg¬
gande pä Gottland.
2-2 Angäende förändring uti författningar!»-
vm Landtmäkares arfwoden.
z'.o Angäende nederlags frihet för staden
Wisby.
a:o Om rättighet för Gottlands inneivänare att
ffll strömmings fiste begagna däckade fartyg.
Z;o Om Jagtsörfaktningarnes öfwerseende.
Likaledes efter förnyad upläsning bifölls Lag-
vch Oeconomiä-Utstottens den i8 dennes pä bor¬
del lagda betänkande vm straffets stärpande för
ful! försnillning.
Arr Landt-Narffglken hemstälde om ej,
sedan uden nu mera wore sä långt liden akt blott
fä dagar älerstode lill fluret af den i Regerings¬
formen stadgade Riksdagstermin§ Ridderstam och
Adeln
Den 2i Iulii. 343
Adeln skulle anse nödigt, att hos Hans Kongl.
Maj:t i underdånighet anhälla, pä sätt i grund-
lagarne stadgas, om någon förlängning af Rilsda.
gen. Sjelfwa antalet af de Återstående malen
skulle underligen åstadkomma föga tids Utdrägt;
men ibland vesta funnos nägra fä af serdeles wigt,
såsom de hwilka rörde bewillningen, hwilka ännu
icke moro inkomne och hwilkas behandling och af¬
görande torde fordra någon cmgäng, Herr Landt-
Marskalken hemstalde om ej Ridderstapel och Adeln
skulle behaga förena sig derom, att en tiv af tre
weckor elier 14 dagar kunde till veda måls afgö¬
rande anses behöflig, och anhållan hos Kongl.
" Maj:t i enlighet dermed inränas.
Grefwe körner, Loran, understäl-
de om icke dä någon bestämd lid fwärligen kunde
u'sattas, det försigtigaste och formligaste wvre,att,
enligt grundlagarnes lydelse begära Riksdagens
förlängning pä en wist tid. af högst en mänad,
jemte yttrande af den underdäniga åstundan, att
Hans Maj:t behagade förut aflysa Riksdagen i
händelse Riksens Ständer skulle efter sin önskan
hafva de äterstäende »nälen destförinnan afgjort.
Hanö Excellence Zerr Grefwe Ruut!, in¬
stämde till alla delar »ned Grefwe iVlörner. Han
tradde mål art 14 dagar skulle »vara tillräckliga:
likwäl kunde man derom ej wara föwistad ifall a-
terremist i bewillnings fragorna komma att äga
rum.
Herr Landt-Narskalken gjorde derefter pro,
position i likhet »ned hivad Grefwe Erner före¬
slagit, sm hwilket Herr Landl.Marskalken förmälte
äfwen
544
Den -i Julli-
öfwen wara hufwudsakligen instämmande rued hwad
Le-or.qare-Sländek, eirtigt protocotls-utocag >af den
is Jul-i, som nu företeddes, för sin de! bestulit.
Pooposiuouen bifölls.
^lästes ett i frän Stais-Ulskok ef inkommit be¬
ta nkgikde om öiiksgäldsrContci, eks enjkilte, sanik desi och
E lpfts Werkeks samfalle penninge behof, li l grund för
bewl!!liingens bestämniande m m.
Greswe Norner, ^Zolpn OÖILN, yltrade
all det wore lika enligt med grundlagar,,c^ som med
ämnets wigt, att dei nu upläste betän/ande stulle
förbtiswa pä bordel hwilaude; men hemstälde der¬
jemte, om icke, pä det Ridderskap-' och Adeln mat¬
ie komma i belägenhet, atl, wid mälels föredragning
kunna jalia ett fui-.ständigt beflut, en afdrift ak
betänkandet kunde kill Banco-U »stoltet ösiverlemnas
och Utsko let anmodas alt skyndsammast inkomma
till Riksens Ständers plena med » lärande öfver
de pu eter deruti som med Banque» agde gemenskap.
Häruti instämde Friherre Imlioncranl/:; och
Grefwe Nornors förslag b ef, uppå gjord propo¬
sition af Herr Lantn-iNarskalken, bisialiit.
Grefwe Do la (rarclie föreslog alt efter dek
nu aime disa!!, h.rarutt han äswen för sin del
instämde, de öfrige Ständen mätre genom Pro?o-
coils-dttdrag som snart lunde expedieras, inbiudas,
atl i Ridderfkapet och Zdelns best», sig förena, dä
Lanco Utstoktet kunde komma i författning att sä
myckel fortare sitt ullärande afgiswa.
.VisöliS.
Itplästes och kades p.a bordet Bewi:lnings-d't-
stotkets memorial af den ,8 Julii rörande Charla
Sigulatä Bewillningeu jeuue det samma memorial
ät
»Mande project til! en förbättrad Charta Sigil¬
la kä förordning.
Justerades följande twänne:
Utdrag ut Pco-ocoet. hallre hos Höolost.
Ridde!sltt.v?t och Adcln wid Uruma Riks¬
dagen i Orebro deri 21 Ju ri ,812.
S. D. Efter gipläsning af tarsUUjkoilets
denna dag inkomne betänkande om Riksgälds-Con-
loirels enstr ue sanni dess och Siats,verkets sam falbe
pe -vinge behof, till grund för bewill,unaens be¬
ll -asnnande, m. m., beflöt Högloft. Nidderjlaxet och
?l eln, ati e-r asstrist af berörde betänkande, skulle
genast lii! Baneo-Ulstottek öfwellemnas, hwilfek
skulie anmodas, att lil! Riksens Ständers plena
fkyndfainniast inkomma med utlakande öfwer de
puncler som pä någon gemenskap med Banguen
afseende hafwg: wiljandes Ridderskap?! och Ubeln
derjemte härmed wänligen inbjutzä sina refpeclifve
mebständer att i delta besiuk sig förena. Ot supra.
S. D. I afseende pä kortheren af den rid,
som nu mera a ernar intill dest deri wanliga Riks¬
dags terminen lill ända gär, och i betraktande deraf
alt oakrat de oafgiorde Rttsdagsmälen genom sil t
antal föga skulle hindra Riksdagens stukande wid
den i Regeringsformen och Riksdags ordningen
stadgade ndpunel, någre fä af dem likwa! aro af
den '.vigt och omfattning att de skulle kunna kräf-
wa en. lii', tiden mindre inskränkt handläggning; an¬
lag Högloft. Riodcrffapet och Adeln, lika med det
Wällöf. Borgare-Stäadet, alt pä sätt Regerinas
Formens loy.-oe och Riksdagsordningens 8c>:de §. §.
stadga, hos Kongl. Maj:t borde af Riksens Stän¬
346
Den 21 Julli.
der i underdånighet östas, att Riksdagens mätte
utöfwer den 26 dennes förlangas lill nägon -.viff
rid af högst en mänad: förmodande likwäl Ridder-
stapel och Adel» för sin del, att denna tid af en
manad, medelst en ffyndsam ärenders behandling,
torde icke i hela sin utsträckning blifwa behöflig.
Clt lupra.
Uplästes och godkändes följande underdånig»
strifwelser lil! Kongl. Maj:k:
1:0 Om Ccherners upförande i Carlscrona.
2.0 Om alln-änna Magazins Deireclivnen.
3:0 Om tillökning i en del mbets- och tjen-
siemäns löner.
Uplästes och lades pä bordet elt betänkande
af den 15 Jnlii frän Allmänna Beswärs- och
Oeconcnuä Ulikottek angående mistbrnken af gard-
farihandels friheten.
Li aledes ert betänkande af den i7:de dennes,
fran L g och Oeconomia U'stotten, öfwer Grefwe
6^lionbor§8 med fleres memorial, rörande ändring
i allmänna lagens stadgande om branstad.
F'redrogs ä nyo Banco-tlrstokleks den i<^:de
sistledne Jnlii pä bordel lagda memorial om för¬
höjning i arfwodet för Londc-Srändets fuklmägti-
ge i Banque».
Herr Landt - Marffalken Yttrade att, igenom
ankomne Prolocolls-uldrag. wvre tillkännagifwit,
akt Bvrgare-Ständet bifallit Uistoktets betänkande^
rn.cn all Bonde-Sländet med anmärkningar åkerren
mit-
Den 2i IuUi- 347
mitterat detsamma. Herr Landt-Mar skulten hemstal,
de nu om Ridderskap och Adeln skulle wilja till
Baiico-Ulffotleks memorial lemna sikt bifall.
Ropades Ja
'derr Landt-Narfkalken vkkrade sig i sam¬
manhang mea föregående amne, för HSglofl. Rid¬
derskap och Adeln wilja föredraga Stais Utskot¬
tets den r? sisil. Julii pä bordet lagda betänkande
om förhöjning i arfwodet förfullmagtige i Riksgälds
Contoirel. Han erindrade, a t Utskottet, wid an¬
stald votering öfwer denna fräga, stannat uki paria
vota, och att således bada alternativen till Rik¬
sens Ständer blifwit öfwerlcmnade. Herr Landt.
Marskalken hemstälde nu hwilketdera Ridderska-
pet och Adeln skulle behaga bifalla.
Grefwe kUörnor, ^äolpst Loran, yltrade
sig i föste af det nyst fattade beslur till afsiag ä
den begärda förhöjningen a arfwodet för Bonde-
Ständeks fullmägkige i Banquen, anse såsom en
inconsequcnce om en annan princip antoges i af¬
seende pä fullmägkige i Riksgälds-Contoirek, och
tillstyrkte altja, akt det af Skats.Utskottet sramstäl-
ve nekande alternativ mätte af Ridderskap och
Adeln bifallas.
friherre Istljoncrantr:,/olian Ml kelm, yt.
trade sig ej inse huruledes ert annai beslut kunds
komma i fräga.
Uppä gjord proposition af Herr LvndtMar-
ffalken blef det första eller nekande alternativet af
Stats-Utftoiteis förewarande betänkande af Rid»
derskapet och Adeln bifallir. ,
Herr
348 Dea 21 Full i.
Herr Landt-Marskalken förslog att Nid-
derffapel och Avell någon dag i deon, zoecka mäk-
ke behaga a:r efter anslag samlaS, f-n . cn! g' iog
§. Regerings Formen .utwälja - 2 ck.-mnöter lill
den nämnd som ager alt ni-L Rir-rns Ständers,
rä t utläta sig öfwer bibehällande os hogsta dom¬
stolens ledarn öre,: h.varjemte äin en, uka som sist-
ledns Rr Svag i-.oen-.ie supplemter lande nises
för att inträda i Le nämnd ledamöters ställs svin
till' äf.ventyrs icke stulle wara tillstädes i Släden.
Biföll m
Ariherrr Lo-clerliröm, ,jac»l>, b-nnstälde om
icke Cnecio c.o,c in! ukwäljande as Ri sins Ltän--
ders Justi ia Ombudsman äiwcir -lunde pä samma
gang utses, 0 pä del sätr, att u unno ledamöker-
n,-s och electorernes namn pä snm.ua sedel men
under oli^a rubriquer upsö''des.
Herr Landt Marffalkcn »terade sig frukta,
att etl ,avam ,amma.-,stae i-.-e as,wänne -val, uptagns
pä samma sedlar, lunde åstadkomma misitag och
oredor, hwarshre ha» sdreflog, att det sednare .va¬
let mätte söremgas im sednare dag i samma weck?.
BisöllS.
Företogs ti l afgörande oek den 1 8 Justi vä bor¬
ver lagda gemensamma betänkande as Lag- och Oecono-
miä-Ul stocken angående borrragande -iler rubbning af
watrrnrrerk fenn göra st oa a i andras agor.
Irihcrre Zstlverstejölst, so-u sig förut anmält
i afseende pä denna fräga, yttrade, a't om Herr
Land!-Ma.st st rn behagadi göra proposition pä be¬
tänkande:, och densamma med visäll upiogcs, wille
han
Den 21 Julli-
349
han gerua befria Ridde-stapel och Adeln frän afhö-
rande a^ :.-r tankar han i detta amne ffrifteligen författat.
Zrisierre Hässimson, ^ncltux, yttrade sig
under c-kännaude af de principer Ulstot en lagt
till grund för sitt utlistande, halam blon en all¬
män anmärkning a t göra, nemligen den, att en
sak af säd n> beskaffenhet sivär!igen kunde handte-
ras i domstolswag. Den fordrade uplysningar och
undersökningar af en mycket widsträckt omfaktning
och hwilka med hushållningen ägde mera gemenstap
än med allmänna lagen. Han trodde altfä detta
ämne rättast handteras i Öeeonomist wäg.^ Rär
de grunder följdes som Ukstoiteu framställ ochhrvil.
ka Friherre bkälvanlon för sin del gillade, anjäg
han mälct hälst böra öfwerlemnas till Kongl.
Maju för art först tili Kam ir-Colleaii undersökning
öfwerlemnas och stuieligen Kongl. Majus pröfning
underst Ulås.
Zri^orre Lilkvorstchölst, läliis, utbad sig, se¬
dan discusion öfve- detta ämne upstätt, fä Uplasa
till protoco ei följande:
Att hasiva wäckt Höglofl. Nidderstapet och
Adelns upmär samhet pä det amne, hwaroin det
nu uptäfte af Höglofl. Lag- samt Beswärs- och
Oiconomiä-fttstot-en afgrfue betan' >nde handlar,
kan icke annat än pä det högsta fägna mig, dä
jag sinner desse af uplyste och förfarne män sam¬
manta te Utskott hästra ansett icke a! cnast Nfin mo¬
tion om undaiuödfandei af de iva-'ten updämkingar
som förneka tordagare att draga den winst af den
jord fo.n de kunde, wara ralrwis och billig, utan
afn-m lemaade till det allmännas betydliga gagn och
zzo Den IuliL.
bästa, hwilket sednare jag wagar försäkra warit mitt
hufwudsakeligaste föremäl, stilgt frän all egennyttig
afsigt, hwarpä jag får åberopa dek i min kauka o-
jäfaktiga bewis, mina tilltagande är, hwilka intet
kemna stort hopp om winst af företag som bräsma
längre tid för att kunna werkställas, och ätergifwa
hwad dera blifwit päkostat, an jag kan påräkna.
Det torde tillätas mig wid delta tillfället, fä
den aran förklara Herrar ledamöter af bada Ut-
stötten/ min wördnadsfulla alming och erkänsla för
den synnerliga möda och beswär de behagat göra
sig, medelst utarbetningen af ett bade gagneligt
och wäl försarradt betänkande, hwilket icke allenast
gifwer en större wigt ät fåken, än jag warit möjlig
ästadkomma, och lemnar således mig det glada hopp
att Riksens Ständer gifwa dertill sitt bifasi, utan
ock förwarar ät efterwerlden det säkraste bewis pä
Utskottets parriotista nit och fördomsfria tänkesätt.
Jag hyser intet mindre aktning för de Herrar,
som warit as stridig tanka med Utskottets plurali e,
fult förwiflad, att re lika insett sakens nytta, men
blott äsystat och önskat undanrödja alla anledningar
och tillfällen för en lägtänkl och.egennyttig jord¬
brukare att kunna chicanera eller förfördela matten-
werks ägare, en onuanfa, som hedrar detze Herrar,
och för hwilken jag hembär dem min erkänsla, ty
Let skulle smärta mig om jag någonsin kom akt
erfara, att jag warit, ehuru obetydligt, ordsaken
till någon medborgares stada och förfång; jag ön-
star således, att flere nplyste och sakkunnige Herrar
wille noga gransta i srägawarande amne, pä der,
att all farhäga för misitag mä hos m och hwar
un-
Den 2i Inlii.
undamödjaS. För min del mäste jag likwal bekän¬
na, att jag intet kan inse annat än att vtsti tttt
i sitt bekännande sökt skydda ägare af wattenmer^
för förluster, chicaner, och olofligt ingrep utt de¬
ras egendomsrätt, snarare tyckes mig finna deruti
flere swärigheter, större kostnader r h lids utdrägt
för jordägare alt rätt fä gagna den mark som frän
första tider war deras hemmans ostridiga tillhörig,
het, än jag förmodat, och hwaraf jag befarar den
följd, att en längre tid kommer ännu mc förflyta
innan alla de hinder, matten updämningar förord»
sakautr landels umdling hinna undanrödjas; men
min mening med detta yttrande ar dock ingalunda,
att pä.nagot sätt klandra hmadUtffottettill wattenwerks
ägares säkerhet och förman föreflagit, utan twärt-
vm förklarar, att jag anser alt wara grundat för
det narmarande pä rätkwisa och billighet, men rror
mig blott deraf kunna draga stöd kill den lankan
jag hyser, att de Atskottets ledamöter som warit
med pluraliteten af olika tankar, warit ledda af
en wisierlrgen hedrande men kanske öfwerdrifmen
försiktighet uti bewarandet af wattenwerks ägares
basta.
Sluteligen får jag till Höglofl. Ridderskapet
och Adelns uplysta pröfning wördsamt hemställa, om
icke sedan saken bttfwil fullkomligen utredd, den
bör i egenskap af Oeconomiä mäl underställas
Kongl. Maj.-ks Nådiga pröfning, med ven under-
däniga anhållan derjemte, alt Kongl. Majrt i Nä,
der täcktes läts dem af sine trogne undersåtare
hmars ägor genom matten updämningar äro skada¬
de, och kunna annars rist sä mät enskilt som afl,
märi-
ZA2
Ten 21 Julli.
mannas bekydestga nytta och winst förbättras, efter
företeende omständigheter, wederfaras den rättwisa,
akt sedan -vattemv.ärrs ägare erhä 'it fullt staseständ
eller ersärrning, och Kongl. Mastt och Kronan
bliflvit försäkrad om sin urgamla inkomst, fä wa,-
tsnwerlet ändrar, flyktat eller om sä fordras ned-
riswit.
LrtherrL Ltael von käoliliein: Dä Kongl.
Maj:c wiv förordningen om enstifen, fann der
wara hinderlig^ för detta goda ändamål, art dom.
stolswägen skulle nytrjas, hwilken, dä alla bsno-
ilcia juris begagnas, kan förlänga en saki lio el¬
ler flere ärs std, och derföre stadgade, ar-' Vefla a-
ttnder, säsom Oeconomi,?a, ställe genom Landshöf-
Krngen och Kammar-Colleginin behandlas och deri¬
från direole ruder Konungens pröfning dragas i
händelse af twisteri sä önstade jag. att delta arén-
de, säsom af enahanda ark, pä samma satt mätte
handteras. Detta är. jemwal i-kttagit med Görha
Canal, och blifwer derföre sä myckel mera amvänd-
bart, wid detta tillfälle.
^epp von 8Lku!tL6n!aeim, Davist:
Till de goda stal som Friherre Lilfverkd.Mst
och Höglofl. Oeconomia-Ukstottet anfört om obehö-
righeten art elt rnstilr walken aer? rnä genom an¬
stald updamning saklöst fä hindra en stor landsträc¬
kas cultivation, får jag tillägga elt annat stil, som
styrker billigheten af den gjorda motionen. Om jag,
eiler någon annan, ager en högre belägen egendom,
men hwars odlingsbara jord sattmr aflopp, sa är den
nedan boende, efter förrauad sou. laglikmakigt för¬
bunden, ar. dika undan, och kan derwid sä rvidkän.
nas
Den 21 Iulii-
ZS3
nas en märkelig kostnad, utan art draga minsta
winning deraf, akt min wattensjuka jord såmedelst
förbättras. Med annu mera ostal ma en högre
belägen jordsträcka genom werkelig updamning gö>
ras obrukbar. Den wise lagstiftaren, har sä lill
enstilo som allmän båtnad sökt pä möjeligaste sätt
befordra jordens odling; och dä agaren af ett, stör
andra medborgare, staoeligk wattemverk, sär dest
warde rundelig?» erfält och kronan haltes skades¬
lös för ali upburcn statt, sä synes förutan nä«
göns lidande, det allmänna basta befordras pä satt
som Oeconomi».Iltstortet rillsiyrkt; hwarföre ä dest
betänkande anhälles om proportion.
Grefwe bäöruar, Xclolpk Oöran:
Der amne som nu utgör föremålet för Riddersten
per och Adelns öfwerläggning ar wisteriigen ibland
de mast imerestaura som kunna förekomma. Frä-
gan ar, att sörena fordringarne af det allmännas
nytta, med afseende pä enstiltas rättigheter. Grin¬
den för de willor som derwid böra iakttagas, Mä¬
ste sökas uri naruren af ägande rätten och sam-
halis inrättningens inbördes förhållanden. Det är
den sednare som ger garanti? och bestånd ät den för¬
ra. Det är denna äter, som ger styrka och wäl¬
måga ät samhället, emedan utan ägande rätt skul¬
le ingen industrie, ingen titlwaxt i odling och för¬
kofran äga rum. Bäda äro således lika oumgän-
gcliga för hwarandca och lana af hwarannan inbör¬
des biträden; men wilkoret för ägande rätten är-
att den stall bidraga till samhälle s forkspridande i
odling och fullkomligare kraft utveckling. Öfwer
att
Andra Del- N-o 23.
Den 21 Juli!
alk der den skulle motarbeta ett sädant föremal,
mäste den wika, eller underkastas inskr änkningar.
dä likwäl nödiga försigkighets matt mäste tagas,
för att den enffilra, som störes i sin besinning, får
skälig ersättning och an fädane upoffringar icke
mätte astar för bloit inbillade eller mindre betydliga
bch»f. Dä jag erkänner, att sä ival i anseende tils
hufwudfragan som dr sistnämnde omständigheter,
det. förewarande belänkandet synes mig sä wäl ut¬
arbetat sim det möjeligen kan wara, tror jag lik,
wäl, akt ännu nägra detailler torde dels kunna
tilläggas, dels böra komma under öfwerwägande,
att i synnerhet hwad som angär rättegångs ord-
ntzlgen och sältet af pröfningen i twistiga mäl, tor¬
de fordra jemkning eller rättelse. Men jag tror
tillika, art desta ämnen kunna swärligen af Riksens
Ständer rätt granskas, att ett uplyst bedömande
deraf kan bast wäntas af Regeringen, och art om
Riksens Ständer skulle i form af förslag till lag¬
förändring öswerlemna närwarande betänkande, flut»
le till rättelses erhällande fordra nya conrra propo¬
sitioner af Konungen och nya beslut af Slähiderne
fom äler skulle draga Ut pä liden eller hindra författ¬
ningens werkställighet. Jag torde derföre fä hem.
ställa, om icke Rrddersiape och Adeln skulle wil¬
ja sig derom förena, att med godkännande af be¬
tänkandets huswudgrunder, till Kongl. Majtt öf-
werlemna art utfärda ben författning som Kongl.
Majtt funné mäst enlig med billighet och grimderne
för allmän nytta och enskilt räte.
Grefwe la (äarllie: Jag får allenast så¬
som rättelse i hwad Friherre Lraei behagat i assi-
- ende
Den si Illlik-
ZZZ
Snde pä enstifteN anföra, nämna, akt frågor oM
rättelser berun icke gä lill Kamar-Collegium Utan
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning direcke underställas.
^err Lnirdt Marskalken gjorde följande pro-
position: bifaller Rivderstastec och Adeln att före-
warande betänkande öfwerlemnas till Kongl- Maj:t
med anhällau, att KoNgl. Maju, täcktes deröswer
såsom ett Oeconomiskr ämne, kaga de författningar,
som till allmän nytta, Utan xnstiltes försäng, kunna
tjynligast anses.
Arlherre ak lstLkanlon önskade alt i propo¬
sitionen malle tilläggas efter orden oeconomistt äm-
ne följande ord: och utan hinder af allmänna la-
gens föreskrifter.
^err Larrdt-Marffalken förnyade härefter
pkopvpiionen med denna tilläggning och blcf d«i-
famma med Ja beswarad.
Justerades följande:
Utdrag af protokollet, hallik hss Höalosi.
RipderffiMet och ?lde!n widPlnima Riks¬
dagen i Orebro ben 31 Julii 18-2.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Lag Ut¬
skottets den LZ sistledne pA bordst lagda memorial;
I anledning af skedd äterremist, rörande Pro¬
sten IstuclslirömS Memorial om en präscnpttons tid
af 2 högst z är för rättigheten att söka ämwine
ning af den jord, som genom missräkning frangatt
en hemmansägare wid en storskiftes eller enftstleS
delning. lät kuprs.
S. D. Föredrogs a nyo och bifölls Banco»
Utlkoltets den 9 sistledne pä körder lagda memoria
cst
Zz6 Den2iZuM.
as, rörande förhöjning af arswodet för det hederwar-
da Bonde-Ständets fullmägtige i Banqven. bit
kuxra.
S- D. Föredrogs ä nyvi Lag- samt Oecono-
miä-Utstoktens den 18 Julii pä bordel lagda me¬
morial, angående borttagande eller rubbning af
wattenwerk, som göra stada ät andras ägor, och
beflöt Högloft» Riddcrstapet och Adeln, att betän¬
kandet skulle i underdånighet till Kongl. Maj:t
öfwerlemnas, med anhällan, att Kongl. Maj:t tack
tes deröfmer salom ett oeconomistt ämne och uran
hinder för allmänna lagens förestrifter taga de för¬
fattningar, som med allman nytta utan enstildtes
försäng kunna tjenligast anses, bär lupr».
S. D. ivid förnyad föredragning af Lag-Ut-
floktets, ben 17 flsiledne pä bordet lagde memorial,
innehållande swar pä gjorde äterremisier af berörde
Utstötts betänkande rörande bördcs rättigheten ä
landet, beflöt Högloft. Ridderstapet och Adeln att
rvid sitt förra den 20 Julii öfwer samma mäl
fattade beslut förblifva, bär kuprg.
S. D. Föredrogos ä nyo och biföllos Pafle-
volance U..eot!ets ben 18 sistledne pä bordel lagda
memorial:
Angående gjord motion af Friherre Ltael
von blollllein, rörande jämkning till enhet öfwer
all meo kneckte contrackerna.
2:0 Angående wäckt fräga af Herr von Lck-
fleät, rörande införande af paflevolance afgift
för ftäp munderingar, bit tuxr».
S. D. wid förnyad föredragning af Stats-
Ulstottets den 17 Julii pä bordet lagda ullätande
Den 2i Julli. 3Z7
i anledning af Nikdagsmanncn >lil8 Lricslons me¬
morial, rörande Zo procents tillökning i arswvdet
för Riksens Ständers sullmäglige i Riksgalds-
Contoiret, biföll Högloft. Ridderstapet och Adeln
det af Slats-Utftotler framstälda, nekande alter¬
nativet. Dt supra.
S. D. Föredrogos ä nyo och biföllos följan¬
de allmänna Befwärs- och Oeco-nomiä-UtskotietS
den ig ftstledne Iulii pä bordet lagda memorial:
1:0 Angående nödwändigheten af Jagtförfatt-
ningarnes öfverseende.
2:0 Angående nederlags frihet för staden
Wisby.
g:o Angående spannemäls magaziners anläg¬
gande pä Gottland.
4:0 Angående förändring i förfaltningarne om
LandtmätareZ arfwoden.
5:0 Om rättighet för Gottlands inwänare att
begagna däckade fartyg till idkande af strömmings
siste.
6:0 Angående straffets stärpande för tullför¬
snillning. Dt lupra.
Högloft. Ridderstapet och Adeln ätstilldes kl.
Z till g DL tupra.
In 6äem krotocoUi
O. Lilvsrstolps,
Thors-
ZZZ Den IM,
Thorsdagcn den 2Z Julii.
Pleikum klockan iy föriuiddagen.
Justerades pleni protocollcrne för den i8
Julii.
Herr Landt Narstulken tillkännagaf den
frän Riddarhus-Ulstottet giorde anmälan, att Pre«
siversten i Kongl. Kamar.Coliegium m. m. Olok
xii38 l.Nt;Lrk6im. som under den 6 sisiledne April
hlifwit kil> Friherre i näder uphbjd.fultgjvrt de för in-
troduetion erfordrade prestanda; i anledning hwaraf
Herr Landt Maistalken hemstälde, att Herr Pre¬
sidenten nu malle bewiljas introduction under N:s
Z4i blund Frihcrrarne.
Bifölls.
vplastes och kades pä bordet Baneo-Ukstotleks
Ullätande af förledne gärdag i anledning af Rik¬
sens Ständers gjorde remisi af Skats-Ulskottets be¬
tänkande om Riksgälds-Conloirets enskilte samt
Dest och statswerkets samfalle penninge behof, till
grund för bewillningens bestämmande m, m.
Friherre Westerström, staeod, som sts anmält,
Uprop-desoch yttrade, att mid det af Ridderffapek
^vch Adeln förrättade wa! till Riddarhus-Directeu-
rer, hade, genom glömska, förestrifken i 50 §.
Riddarhus ordningen kommit atc icke blifwa iackk-
ragen, ilias denna §, hwi.ckeii Friherre klosterström
upläste, innefattande ibland annar att Riddarhus,
Den -3 Julli. 359
*
Direckeurerne, böra wäljas ibland sädane Adels¬
män, h,vilka öro behörige atk wara ledamöter uti
Utstött, were det tydligt, att ej någon af de em¬
betsman som i 41 §- Riddarhus ordningen upräk
nas, kunde till Riddarhus Directeur utses: och
da ibland veste elfwen Instinä-Räd finnas uvtagne,
hade Herr Instuiä-Radet von kVirrton-
kerZ. af detta stät icke bordt .unna komma under
omröstning. Dä altsa, vaktat rösternes hedrande
enhällighet för honom hans utwätjande icke kunde an¬
ses med lagen enligt, yrfade Friherre Lesterlkröna
att genom nytt wal en ledamot i Riddarhus Di-
rectionen mätte i hans- ställe utses; men föreslog der¬
jemte, att da Ridderstapet och Adeln borde erkän¬
na Justitiä-Radet Clarks ^on Wurtenberg syn¬
nerliga förtjenst i afseende pä Riddarhusets genea¬
logiska arehiv kunde deras fordran med lagen för¬
enas, om Ridder skåpet och Adeln är honom up-
droge, såsom ett särstildt förtroende, främsta inspe-
ctiomil öfwer berörde orchid uuder sin lifstid, och
han derwid lillgvdo njöte ett lika honorarium, 200
R:d om äret, som numera Ridbarhus.Directeurerne
tillkommer.
Zerr Landt-U7arstkalken gjorde proposition 8
de af Friherre Leäerlirönr salunda gjorda förslag,
hwilken proposition med ett enstämmigt Ja be«
smarades.
äerr Landt Marstalken hemstälde, om icke,
dä enligt stedt anslag wal till ledamöter i den
nämnd, som äger art enligt lvz H. i Negerings-
Formen »ilata sig öfwer bibehällanvet as Högsta
Dom.
Den Julli-
Domstolens ledamöter, nu komme art företagas,
Ridderstapet och Aoeln stalie behaga öfwerensi om¬
ma, att pä waliistorna upföra 14 namn, dä de 13
personer som erhölle flesta rösterna, blefwo ordina¬
rie ledamöter, och de twänne som näst ester dem
fäkt högsta antalet röster, kunde blifwa suppleanter;
samt att, ehwad te sedlar som inlemnades more in¬
rättade, ester ej, med serskilt riket sör ordinarie le¬
damöter, och serskilt för suppleanter, skulle de i bäg¬
ge fallen godkännas, och de 2:»e personer som i-
bland ds 14 framsta erhållit lägsta röstetalet blif-
wa suppleanter.
Ropades mänga Ja, men
Grefwe Os la 6-rrclio, sacob, yttrade stg:
Utan atr wilja lägga hinder i wägen för ett beflut
som synes mig wara tammestgen enligt med plura-
litetens önstan, fär jag endast hemställa huruwida
Ltt wal pä 14 personer kan wara enligt med me¬
ningen af 64 §, Riksdags ordningen, der Edeligen
siär, alt 12 ledamöter skola wäljas. Jag will
wist ej derföre neka, alt icke twanne suppleanter
derjemte kunna och böra wäljas, men jag tror, att
desta böra blifwa de, som näst de 12 erhälla flasta
rösterna, och att detta antal 12 är det som bestämdt
bör wäljas till en nämnd som lagen bestämdt ut¬
sätter !ko'a wara 12 af hwarje Stand.
Zerv 6akn ak Lolstuboun, ^arl pontus;
Jag sar den äran nämna, alt wid sista Urtima
Riksdagen i Orebro maldes pä sätt Herr Landt-
Marffalken nu föreflagU, pä 14 personer, hwaraf
de 12 som finga flesta rösterna blefwo ordinarie
leda-
Den 2z Iulii. 361
ledamöter och de twänne dernäst i röstetal blefwo
snpple utter.
G efme Oe la Larckie: Deruti har Herr
Ofwersten Lastn misteriigen rätt: jag tror mig haft
ma last att det war just samma warda ledamot och
Herr Friherre 8i!fver!KMcl som lottade. Men
om praxis kunde anses såsom lag, kunde det afmen
anföras, akt wid Riksdagen igro i Stockkholm
maldes pä sätt jag nu begärt. För öfrigt fä/jag
förnya hivad jag i början nämnde, alt jag hwarken
will werka uppehäll eller hinder, utan ffall finna
mig fullkomligen tillfredsställ) om detta mitt yttran¬
de matie som min eustilka reservation i protocostet
införas, dä enligt min öfwertygclse det förestagne
voterings sättet af 14 ej är med Riksdags ordnin¬
gen enligt.
-Aspö Excellence Herr Grefwe krmtk:
Jag för min del instämmer sä mycket heldre uti den
pro osition Herr Landt-Marstalken behagat göra, som,
i fall Ridderffapet och Adeln ffnlle malja endast pä
!2 personer, den händelsen möjligen kunde inträffa,
att dejsa tolf finge enhällig kallelse och rösterne icke
blefwe till någon annan spridde, dä ändamälet,
su.ple anters utwäljande pä samma gäng, icke mo¬
re wunnit.
Herr Landt-H7arfka!ken förnyade härefter
sin gjorda proposition, hmilken med Ja beswara-
des. ^
Grefwe bärner, Läran: I anled¬
ning as hmad jom bliswit yllrat angående förstän¬
der af 64 Z. Riksdags ordningen, torde jag ftzx
rnin del sä förklara, att jag icke kan finna, det der¬
före-
Z62 Den 2z Iulii.
förekommande stadgande angående antalet af i r
ledamöter haswa afseende pä annat än antalet af
12 ledamö er af dem som i nämnden skola rösta, icke pä
dem, som : umia stä pä walsedlarne. Det ar pä det,
att ankaler as de röstande med säkerhet mätte blifwa
fullt som man utser suppleanter. Destas antal ä»
ter mäste bero af öfwerenskommelser efter det be¬
grep man gör sig om behofwek deraf.
Wåler till Opinions Nämden företogs härefter
klockan rr, och siutades klockan ^ 3 dä, enligt det
förda protokollet, följande besuunos hafwa blifwit
utsedde:
Ordinarie nämnds ledamöter:
N:o Nöster
r-08 Grefwe kuutk, kric, Tu as Rikets .
Herrar. . - - » - ivi
118 Grefwe von kssen, l^anr kramsta En af
Rikets Herrar. - - - - m
54 Friherre von kln^ern Sternberg klatlst-
a8- - - - ° ^
76 Friherre kruts Fullm- H"r Ikam,
kskr. - - - - - nc»
28g Friherre Lilkvartk^ölst, kölils. - --
328 Friherre ?uke Fullmägtig Herrakklin-
tekorA VVilkatm - - - . - 94
875 Herr Lripenvalstt, 6öran - - - - 101
25a Herr kst^crona Fullmaglig Herr
Larl, - - - - - - 89
1794 Herr von Kloktsten, kanZt. - - no
1977 Herr KresttaZK., Lkristopkkr. » - - nc>
1999 Herr balkanstastt, ^äolpk kreclric. - 92
2?53
Den 2Z Julli. z6z
N.o Röster
LIZZ Herr Lstelersntr, ^brabgm ksiiclss. r 97
Suppleanter
iZ3 Friherre 8cbrverin, ferner. - 88
1288 Herr I.e^on klackt, Fullmägtig Herr
klejk.enlkjölck, Larl. « - - 86
. Zerr Landt-Marffalken förmälte, att se.
dan de ta wal äfwen som waiel i de öfrige irenne
ständen äfwen denna dag more förrättat och Re.
geringsformen förejkrifwer, art Opinionsnämnden
borde samma dag som wal förrättningen för sig gatt
sammanträda och sitt utlärande afgifwa, hade an¬
slag redan blifwit utfärdadt, att nämnden klockan
6 denne aston skulle har ä Riddarhuset samman,
träda.
Grefwe ve la (karsti?: Jag fä-- ödmjukast
be att fä wera, om det honorarium som Riddcrskapet
och Adeln beslutat för Institä-Rädel Klaria von
Wurtenberg är inbegripet tbland de 6 som Rid¬
darhus ordningen tillägger Riddarhus-Direckionen.
Zerr Landt-Marstalken förklarade Ridder-
flapet och Adelns mening icke hafwa warit sädan,
utan atl de 6 honorarier hwilka Niddarhus-Directio-
nen tillkomne, blefwo densamma förbehällne, och ark
oaktadt Justitiä-Radet Ickarks von Wurtenberg
icke ägde säte i Riddarhus-Directionen, wo>e ho¬
nom för den honom särskilt updragne öfwer in-
speclionen af det genealogiska archivet ett särskilt
honorarium anstagit.
Grefwe De I» (kgrsti?: I det fallet får jag
erinra om det den tL April iHro, sä framt jag
ej
Z64 Den 2Z Julli.
ej bedrager mig, tagne beslut, att inaen afgift
af Riddarhus casian får bestutas utan Rivdarhus-
UtstokkerS hörande. Jrg anser östverflödigt harwid
narnea, ät det är långt ifrän mig, attirilja min»
ska beloppet af hmad Ridderllapek och Adeln we?
lat lämna ät en i alla afseende» förtjent och akt-
ningswärd man: jag anser desi nit förtjena all er¬
känsla, och desi tjenst till och med oumbärlig, jag
önstar och tillstyrker således till alla delar alt det
fattade bestulet mä äga -verkställighet; men jag tror det
böra wara i enlighet med de förmer wi öfwer-
enskommit att följa, och fär således begära Rid-
darhuS-llrstottetS hörande i denna fak.
friherre Leäorllröm, kuckolpka: Det af
Ridderstaper och Adeln iZcofatlaoe bestut war dä
nödwändigt och härrörde utaf de stora anstag pä
Riddarhus Casian som dä bewiljades, hwarigenom
farhäga hade upkommit ait casian kunde medragas.
Jag häller desimom före, att dek honorarium som
nu för Justiliä-Rädet käark8 von äVurtenber^
blifwit bcstutadt, kan lampeligast anstäs pä de me¬
del, som genom de denna Riksdag bestutade capi-
talions afgifter komma art inflyta, ock i detta sed¬
nare fall Riddarhus.-IMollets hörande icke wara
af döden.
(8relwe Oe Is 6aräio: Om Ridderstapet och
Adelns beslut 1810 dä war nödwändigt, sa mäste
det wara ännu nödwändigare nu dä wi nödgas gö¬
ra sammanskott till hwarie utgift casian stall be¬
sörja. Skora eller smä utgifter fordra samma
ordning, och det sammanstött eller den bewillning
Friherre (berström nämner, är desiutom kill sitt
anda-
Den 2z Juiri. Z65
ändamål redan bestämd, den stall ju anwandaS till
prokocollens tryckning och Riddarhusets reparation.
-Zerr Landt-Marskalken upläste der af
Grefwe Oe la täaiäiL äbcropade Prvtocolls-utdrag,
hwaresker Herr Landr-Marstalken yttrade det Fri-'
herre Leäerströms ranke förmodligen warit, att dec
nu i frägawarande ho norarium skulle kunna utgö¬
ras utan att röra Riddarhus cassans ordinaire in¬
komster, i afseende pä hwilkas disposition Riddar-
Hus-Ukstoktets hörande wore, enligt det nu upsäste
protocolls-utdraget, af nöden, och hemstälde huruwida
Ridderskapet och Adeln stulle wilja enligt Friherre
Leckerströms förstag, ansia berörde honororium pä
de genom denna Riksdags besiutne capikations af-
gifter inflytande medel.
Ropades Ja blandad! med Nej.
Grefwe De ia 6srckie, yttrade sig tro akt
altid beflut böra gälla och följas.
Zerr Silverstolpe, (ZMak ^bralram, ansäg
dek bero af Ridderskapet och Adeln hwad och huru
de wille beflula i sina enflilta Oeconomifta mål.
Ett beflut wore i dag fattat i afseende pä särskilt
öfwer befattning, med ätföljande honorarium, för
Herr Justitia-Rädet lVlarsts von-^VurtenderA, och
detsamma kunde ej andras, men det stöde Ridder-
stapet och Adeln ännu öppet, art afgöra om det
besiume honorarium stall genom Riddarhus cassans
bidragande, eller pä annat sätt, utgöras- Herr
Silfverstolpe trodde, att det af Grefwe Oe la 6ar-
ckis äsyftade ändamäl wunnes, om denna fräga til!
Riddarhus» Ukstoltec remitterades, med anmodan,
akt detsamma deröfwer mätte med förstag inkomma.
äerr
Z66 Deus g Julli.
Zerr Landt ll7arstalken gjorde proposition
i enlighet med hwad Herr 8ilv'erstolps föreftagit,
hwilken proposition bifölls.
UplästeS och kades pä bordet följande inkomne
Utlätanden frän Slats-Mffottet af den 22 Jntii:
r:oJ anledning af gjord anmärkning wid Ut¬
skottets betänkande om stuteri-inrättningens btbehäl-
lande pä Flyinge och Dahlby Kongsgärdar.
2:0 Ett dito i anledning af gjorda anmärk¬
ningar wid Utskottets betänkande om befrielse för
tackjerns bergsiagerne för tackjerns afgiftens er-
läggande)
z:o Ett dito angäende arfwvden för Riks-
Ståndens samt Utskottens Secreterare och öfrige
tjenstemän,
4:0 Ett dito angäende arfwode för Stats-Eom-
misiarien kröäelius och Öfwer Commistarien Lk.
Uplästes och godkändes en underdånig skrif¬
ne lse till Konungen angäende Riksdagens förläng¬
ning.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hällit hos Högloft
Ridderskapet och Adeln wid Urtima Riks¬
dagen i Orebro d. 18 Julli 1812.
S. D. Enär Högloft. Ridderskapet och Adela
fann sig, emot föreskriften i Riddarhus ordningens
Zo:de Z, icke kunna i anseende till det embete Ju«
stitiä-RLdet och Riddaren sMg VWKelm öäsrks
von bekläder, honom fäsom ledamot
as
Den 2z IM. 367
af Riddarhus-Directionen widare bibehålla; bestöt
Ridderjkapet och Adeln i betraktande af Justiiia-
Rädet lVlarks von ^VurtonberZ8 synnerliga sörajenst
i afseende pä Riddarhusets genealogi ika archiv, att
Honom, säsom ett särffilc förtroende och as erkänsla
updragas, att nied öfwer inseendet deras för lifsti¬
den fortfara, emot ätnjukande af ett lika honora,
rium, 200 R:d. Banco, som Niddarhus-Directeu-
rerne efter nu mera antagen beräkning tillkommer:
hwarom Justitia-Räder tVlarks vsn WurtenbsrZ
skulle genom utdrag as protokollet underrättelse
meddelas. Och skulle detta beslut communiceras
Riddarhus-Utskottek jemte anmodan, arr med sitt ut¬
låtande inkomma öfwer sättet och medlen till bestri¬
dande as berörde honorarium, Ilt tuxi-A.
Ridderskapet och Adeln ätjkiljdes klockans till 4.
17t lu^ra.
In stäam xrotocolli
^ 6. Liiverstolps.
Fredagen de» 24 Julli.
Plenum klockan ro förmiddagen.
Uplästes det protocoll som förledne gårdag
blifwik hältet wid sammanträdet af den nämnd,
ät hwilken warit upvragit, att enligt roy §.
Regerings Formeit döma hurnwtda Högsta Dom¬
stolens
Z68 Den 24 Julli.
storns ledamöter gjort sig förkjenke att i deras kast
bibehällas: och befanns omröstningen, sedan cn le¬
damot btifwit utlottad, hafwa sä utfallit, akt den ja¬
kande propositionen blifwit af de öfrige 47 ledamö-
terne med Ja beswarad.
Justerades Pleni Protccollel för den 21
Julii.
Uplästes och godkändes följande trenne under¬
dåniga strinvelser lill Kongs. Mm:':
i:o Om tjenliga anstalter för beskyddande af
fabrikerne i landet.
2:0 Om eli län till upbyggande af caserner
och stall i Malmö för der inqvanerade esquadroner
as öckörnsrsta Hustare-Regementek.
z:o Om straffek för lurendrägeri och tullförsnill¬
ning.
Zerr Landt - Narstalken tillkännagaf att L
Stat.s.Utjk ttet en ledighet inträffar efter Grefwe
körner, Larl, och kwänne inom fä dagar komme
alt inträffa efter Friherre Lostorström, Uuciplxst ^
och Grefwe I^örvenkjelm, Lustaf, af hwilka den
förstnämnde redan nödsakas och be nvänne sednare
innan korr skulle i tjenst bortresa; hwarföre och da
Detta Utstött ägde kill handläggning sä wignga
ärender art wacancer derinnom icke borde sinnas,
Herr Landr-Marstalken anmodade Herrar Llerro-
rerne alt inom fä dagar utwälja andra ledamöter
^ nysibeniälle Herrars ställe.
Wid '
Den 24 Julli. 369
Wid förnyad föredragning fä »Dal af Slats-
Utstottets den 17 Julii pä bordet lagda betänkan¬
de rörande Sluteri-inrätkningen ä Flyinge och
Dahlby Kungsgärdar, som samma Utskotts förledne
gårdag pä bordet lagde urlätande öfwer en hoS
Högloft. Ridderstapet och Adeln gjord anmärkning
tvid berörde betänkande, blef uppå gjord proposition»
delta sednare med tillägg af ve förklaringar berörde
Ullätande innefattar, bifallit.
Föredrogs ånyo StarS-Urftkotiets ben 17 och
2g Julli pä bordec lagda utlätanden rörande wäckt
fraga om befrielse för tackjerns bergslagarne frän
loide tackjerns afgiflens erläggande.
Aerr lstestcinlkjölä, Dotlof t
Kongl. Kammar- och Bergs-Collegierne samt
Kongl. Stats Conkoiret, mä gerna nedsalta det
pris hwarunder ert Skeppld. tackjern pä kronans ,
loide jerns auclloner icke fär säljas, sä lågt som
behagas; blott högsta anbudet afgör den betalning
hwaremor detsamma antingen af io.de gifwaren
eller andra köpare får inlösas. Det war ändamä-
ler för min anmärkning, grundad just pä de samma
stal, som Högloft. Stats-Uksto tet nyttjat, att mor
werka den nu lemnade explications meningen af
deH förra betänkande. Derutaf kunde en sadan ut¬
tydning lika sa litet dragas, som den fördel kan
inses derutaf tillfalla ronde gifwaren; att insätt¬
nings priset sälres lägi wid en öppen auction,
hwarest concurrencen as köpare Updrifwer waran
till hwad den högst kan gälla, och icke under an¬
nar
Andrs Del- N-o 24.
Z7» Den 2 4 Iulii.
nät wilker af dem får lösas, än att de stola stad¬
na för högsta anbudet.
Herr Landt-Narftalken gjorde proposition
till bifall ä Stars-Uistottets första betänkande med
i akttagande af ben förklaring som i det sednare ut»
läkandet innefattas.
Föredrogs till afgörande Stats-Utstottets, den
2i Julli första gängen npläste betänkande, om
Riksgälds-Conloirets enstilte, samt dest och Stats-
werkets samfällte penninge behof, lill grund för
bemillningens bestämmande m. m., tillika med Ban-
co-Utstotteks, uppä gjord remist, i gemenstap dermed
afgifue och för! dne gärdag pä bordet lagde utlä-
tande.
Grefwe 6MendorK, polian Illennin^, up-
läste till prakocollet följande:
Dä, i följd af förut stadgade ärliga Utgifter,
ej mindre an af Riksens Sanders jakande, denna
Riksdag, till flere nya anslag, de behof, som nu
mäste genom bewillning fyllas, upgä till en fjerdedel
Högre belopp an nu warande bewillning, oaktadt
större delen af utländsta stulden med ränta dera
blifwit utfläckt; och dä säledes, den blifwande be»
willninqen upgär til nära dubbelt belopp emot den,
som sistledit är werkeligen utgätt, torde, med fä¬
stad upmärksamhet pä swärigheterne att af de statt.
styldige uttaga en sä högt upsatt bewillningssumma,
det icke anses obehörig', att deri föreflä, sä midt
möjligt är, nägon jemkning; och för min del stulle
jag tro att de 300,202 R:dr, som af Stats-Ut-
stöttet äro föresiagne till ränte betalning pä möje-
ligen
Den 2 4 Julli z?r
ligen nödige blifwaudelän kunde sörswinna, utan art
det dermed asyftade ändamål/ blef förfelat. Un¬
der åberopande af hwad jag, enrot sadane lans be-
witjande, till Höglofl-tRidderstapci och Adelns pro-
tocoll den idenue mänad anfört, har jag da be¬
gärt äterremisi af Stats-Utskottets nu bifallne be¬
tänkande om utländska gulden, äfwen i anledning
af angelägenheten att fä Uistottets tanke, om de
ifrägawarande nya län, utredd, men som aterremitz
af betänkandet blef mig dä wägrad , likmäl, jemlikt
Utskottets yttrande, rättigheten till upragande af
nya län är af Ut,lotter ansedd wara af Riksens Stän¬
der bifallen genom samma betänkande, som i min
öfwerkygelsc den likwäl icke ar, ätminsione icke i
den ordning 44 §. Riksdags ordningen förestrifmer,
torde det tillätas mia, med protest emot ett sä be»
skaffadt afgörande, att öfwer de i sammanhang här¬
med förestagne behof, följande fä anföra.
Om jag antager möjligheten af behof af län
till tre millioner R:dr som Smks-Ut,kottet omförmä¬
la, samt att räntan dera ej bör blifwa högre än den
för Riksgalds-ContoirerS län manligen förut blif-
mit bewiljad, nemligen 5 procent, sä upgär ärliga
utbetalningen derföre ej till högre belopp än hälften
af den förestagna summan eller 150,002 R.-dr, och
dä Riksgälds-Contoirets manliga län icke warit
stälde pä ärlig afbetalning utan pä bestämd tid af
flere är, ser jag icke någor skäl, hwcuföre med
förhöjande af allmänna utstylderne, deri nu stall gö¬
ras nägon förändring, hälst, om län, emot förmodan,
skulle kunna erhällas, den obetydliga capital avbe¬
talningen, ätminstons icke hufmudsakeligen bereder
en
372 Den 24 Julli.
en ömnogare tillgäng deraf. Hwad ater angar till¬
gäng kill de §e 152,020 R:dr, som sannolikt, icke
till detta belopp någonsin kunde tarfwas, och i alla
fall successifk kcmmo alt utgä, sä hade jag wäl
trodt, att en närmare Letail af detta ärs insiutne
inkomster, äswensom, de under loppet af äret päräknade
torde hofwa gifwit en ledning till den förmodan, att
derifrån i sädan wäg något biträde kunde sörwän-
tas, men i alla fall, och dä någon ränte betalning
icke kunde komma i fräga för-', än ett är efter lä¬
nens erhållande, och således icke förr än ester en
längre förfluten tid, skulle jag förestå, att Riks-
gälds-Contoiret, i händelse.af behof till räntebetal¬
ning pä erhållande län, begagnade dust discont rätt
L Banguen, förr de twä är, dä annan tillgäng kunde
saknas, eller till är 1816, dä den nu, till Ban¬
que» utgående amortiflements fond för Riksgalds-
sedlarne af 302,000 R:dr ärligen, första gängen,
odisponerade, till Riksgälds Contvirek inflyter, och
som, sammanlagd med de äfwen följande äret infly¬
tande 300,200 R:dr utgör en tillgäng söre Rik¬
sens Ständers nästa sammankomst af ej mindre än
602 222 R:vr, tjenande till återbetalning af de bi¬
träden, hwilke pä Riksgäldv-Cvntoirets Discont räk¬
ning möjeligen till räme betalning kunde bl isma
förskutne, och som skulle Upfylla högsta behoswet
af de, innan nästa Riksdag i syra är möjeligen
sörfallne räntor pä län af tre millioner. Dä än»
damälet med en discont rättighet är, att, wid fö¬
rekommande, icke sörutfedde behof, hafwa en säker
tillgäng, lynäs biträden i denna wäg, äfwen nu wa¬
ra de lämpeligaste, enär man nu kan förutse, om,
Ten 24 Juli!. .173
när, eller till hwad belopp, de i frägawarande län
kunoe tarfwas, och sä mycket mindre i något afse,
ende medförande mehnlig inflytelse, som Rcksgalds-
Contoiret, aldrig begagnat, elier lärer i alla fall,
till fullo begagna desi i Banque» medgifne discont,
rättighet; hwaremot a andra sidan, der torde blisch»
betänkeligi, och i flere afseende» af skaddige följ-
der, alt, i en tidepunct, dä allmänna utstylderne up»
ga kill et äswen sä owäntadt, som för hwarje
Istattfkyldig betungande belopp, veste, icke dest min¬
dre, skulle med Zos,ooo R:d. förhöjas, i afseende
pa owiste och obestämde behof, som kanske aldrig
inträffa, men i hwilken händelse likwäl, Zoc>,ooo
R:dr ärligen indragas, utgörande således till nästa
Riksdag halfannan million, såsom en ur allmänna
rörelsen, kanske onödigtwis indragen, samlad statt, p»
de stattffyldiges bekostnad utan att möjeligen af inträf¬
fande behof, hafcha warit päkallad att samman skjutas.
Om enior all förmoda,,, merremist till Höglofl.
Stals-Utffottet, kommer att mcdgifwas, anhäller
jag wördsammeligen att^ deste anmärkningar mä till
Ucstotte s uplysta granstning fa öfwerlemnas, nog¬
samt öfwer ygad, att Utstottet ingär i en noggrann
pröfning, om den nu föreflagne instränkuing af
Z02,0O2 R:dr i bewillnings summan kan äga
rum.
Slutligen, och dä jag af Utskottets betänkan¬
de inhämtat, att Utländska stulden blifvit utsläckt,
och en del deraf till Swensta Handlandes förmän
blifwit förnyad, och jag har mig bekant, art detta stedt
i följd af irenne riksständs beslut, torde det tillätas
mig i protocollet fä sörwara den tanke, att detta
far-
374 Den 24 Julli-
farliga präjudicat, att tre Riksstånd medgifwas
kunna belasta riket med ny gäld och disponera
om dest medel, icke synes mig wara öfverensstäm¬
mande med regerings kagarnes ändamäl och orda¬
lydelse, och hade jag rrodt, att den enskifta tillfreds¬
ställelsen at! sjelf fä göra skuld, om man sjelf skall
betala den, äfwen stuile sä sträcka sig lill riks-
ständen: deremot torde imvändas, att de i 75
Riksdagsordningen, för alla fyra riksståndens sam¬
manstämmande beslut uptagne tz. h., icke innehål¬
la något »örbehall i afseende pä läns »plågande,
eller »'gifter af statens medel. Men om jag ock
skulle medgifva, att tre ständs beslut borde medföra
förbindelse till utgifter, till anslag inom de i rege¬
rings laqarne föreskrifne hufwudartiklar. synes mig
dock icke derjemte kunna ledas den mindre rimeli-
ga folio deraf, att, ehuru fyra ständs sammanstäm¬
mande ovilkorligen fordras/ att bewilja ränka pä en
ötagen skuld, skulle likmal tre ständ allena kunna
förbinda li l ätagande af sjelfwa skulden, som lik-
»val innefattar grunden för skyldigheten till rän¬
tan. Lagstiftaren har ansett detta sä solklart art
afven sä lidet behösdes förbehäll för alla fyra stän-
Lens sammanstämmande i detta afseende, som i af¬
seende pä 78 §. i Regerings Formen, om försälj¬
ning eiler förpantning af någon del af riket, och
andre sädane i 75 H- Riksdags Ordningen icke
u 'rane §- §. säsom hörande till Constitutionens
hus ondgu!noer- Skulle jag i detta omdöme hafwa
mitztagik mig och riket kunna lagligen belastas mei>
riy skulo genom tre stånds beslut, hemställes hwad
vmdöme skäligen borde bliswa om sammanhanget af
Den 24 Iulii. 37s
Hufwud prinripcrne i wära grundlagar, om nemli.
gen tre riksstånd, emot det fjerdes bestridande, skul¬
le öga att göra skuld och disponera stakens medel,
men deremot alla fyra riksständens enhälliga be¬
slut eller ock nämndens åtgärd nödwandigt fordrades,
art decidera ojemnförligk mindre wigtiga öfwen
vbeiydeliga mäl, såsom till exempel att, afgöra den
fa kallade wigtiga frägan, om en brönwins panna
lill bränwinsbränning fick begagnas öfwer yo kan-
nors rymd, eller icke, eller om Char a Sigillata pä
lyfningsftdlar till giftermål, skulle efter bewillningen
eller andra grunder bestämmas.
Herr Landt - Narffalken frägade om Rid»
derfkapet och Adeln ansäge den gjorde anmärknin¬
gen hindra antagandet af Stats-Ulskotters betän¬
kande.
Ropades Neji och
Herr Landt !st7arffai!ken förmälke sig, haf-
wa funnit ropen blandade och framställe förden¬
skull än en gäng samma fräga, men hwilken pä
lika sött befwarades.
Herr Landt-Narffalken Yttrade sig. akt
enär han icke lunde utröna någon bestämd Ridoer-
sikapet och Adelns tanke i detta mäl, nödsakades
han fräga om meningen wore att densamma genom
votering uttrycka.
Friherre Iäljenorant2 - Kokärr
föreslog såsom den kortaste utwögen att Stats-M-
ffoktets betänkande matte äterförwisas.
Ropades Nej blandadt med Ja.
En lika proposition af Herr Landt-Marskalken
klef ä nyo pä enahanda fäkt befwarad.
Herr
376 Dea 24 Julli.
-Herr Landt Narffalken erindrade att blott
nägra fa Ja blifwit hörva och hcmstälte VM me¬
ningen more au begära votering.
Friherre Ltgel von hollstein, Lorstts
jftuclvi^, och Zerr Iliam, ?eftr, förklarade deras
mening wara javan i händelse ej äterremisi blrfws
bestulen.
Zerr Landt »Narstalken frägade derefter,
vm Rioderfkapet och Adeln ansäge Grefwe 6yIIen°
ftor^8 anmärkning wara af bestaffenhet att böra
åstadkomma älerremist.
Ropades starka Aa blandade med rop as Nej
och Votering.
I följe häraf upsattes och justerades följande
Voterings provosition.'
Dn som bifaller Stats-Utstottets betänkande
om Riksgälds.Conkoirels enstilte samt dest och
Slgts-wer eks samfälte penninge behof till grund
för bewillningens bestämmande m. m., ffrifwer.
Ia-
Den det ej null, stnfwer
Nej
Winner Nej, återremitteras herörde betänkan-
de till Srats-Utstotker, ätföljdl af de derwid gjor¬
de anmärkningar.
Voteringen företogs genast klockan Z till rs
och stutades ^ kill r dä rösterne befunnvs hafwa
ulfaait som följer:
Ja — yr.
Nej — 49-
I anledning hwaraf Herr Landt-Marstalken
förklarade, alt Ridderstaper och Adeln bifallit
Stars-
Den 24 Julii. 377
Stats-Utskottets betänkande, i sammanhang med
hmil et bifall det fölle af sig sielf, akt Banco-Ut-
ftotteis Utlakande äfwen wore godkändt. Derjemte
hemstäldte Herr Landt-Marfkalken, om icke Siats-
Utskottets nu bifatlne betänkande, borde, i afseende
pä hwad bewillningen rörer, med Bewillnings Uk>
skottek communiceras.
Bifölls.
friherre ^äannerkeim, I^ar8 AuZust, som
sig anmälte, erhöll ordet, och upläste etk sä ly.
Lande:
Wördsamt Memorial!
Ridderskapet och Adeln har nu genom bifall
till Stats Utffoteks betänkande af den 19 Julii
rörande Niksgälds-Contoirets enskilta, samt dest och
Statsnverkets samfälte penninge behof till grund
för bewillningens bestämmande, bifallit ert anflag
af Zoo,yQy R:dr Banco att, wid högst trängande
behof anwandas till ränta och afbetalning pä län
som dera till zach millioner kunna uptagas. Det.
ta ansiag är en följd af bet äfwen bifallne Stats-
Utskottets betänkande af den 8 Julii, hwaruti af
Utskottet, med anledning af 7-de puncken i Konun¬
gens nädiga proposition om utrikes gulden, är an¬
fört: att dä största delen af riksgälden icke mera
fordrar något serskildt anflag, Utskottet will för.
moda, att, derast Riksgalds-Contoiret förar 1813
och följande axen får sig anflagit af bewillningen,
hwad för Contoiret till upfyllande asbest öfriga för-
bindelser ar oumgängeligt, en ärlig summa af
zyO,Os» R:dr Banco skulle wid Rikets högst trän¬
gande
gande behof kunna blifwa akt tillgå, i den afsigt
Kongl. Majus nådiga proposition af den z Ju¬
nii omförmäler, såsom rönta och amorlisiemenks
fond för ett till uptagande län af z till högst 4
millioner R:dr Banco.
Men hwarken genom denna förberedande an¬
stalt eller i annan wäg, finner jag etk bestämdt och
tydligt hvar wara lamnadt pä ?:de puneten i Kongl.
Majus nädiga proposition af den z Junii rörande
utrikes galdea. Konungen begär deruti ställandet
till desi disposition af den summa som i förhällandet
till Rikets snart sig utwecklande politiska tillstånd»
för de med desi förswar förknippade oumgängeliga
kostnader erfordras. Sedan Konungen afrädt ifrän
widragandet af den utwäg, hwilken han anser för
det allmänna icke gagnelig nemligen sedelmyntets ytter»
tigare förökande, och den hwilken kunde betunga swen¬
sta folket utöfwer desi krafter, hwarmed ej annat kan
menas än pälagor, den ena och den andra beroen¬
de af Riksens Ständers föregäende samtycke, begär
Konungen, att aenom inhemska täne bidrag, beroen¬
de likaledes af Riksens Ständers samtycke, likmä¬
tigt Regeringsformens 76 §, grundade pä fond
för ränta och afbetalning, sättas i tillstånd att be¬
sörja ett kraftigt förswar. Fond för ränta och a-
mortisiement är nu funnen, utan förökande afsedelmynt
utan äragande af betungande pälagor. Jnga betänk¬
ligheter böra således upstä emot hufwudsaken, up.
tagandet af inhemsia län, men det fordras äfwen
dertill Riksens Ständers bestämda samtycke. Man
mä ej föreställa sia detsamma fäsom redan gif-vit,
ry
Den 24 Iulir- 379
1y annat ar akt befluta fond till ranka och afbekak-
ning pä capital, annat ar att besluta sjelfwa capi.
talet. Saken mäste benämnas med sitt ratta namn.
Det är efter min tanke ej Riksens Stander tillstan.
digt, att pä annat satt emottaga en wigkig rättig-
het, ett dyrbart bcwis af fottets förtroende till sin
Konung, af samma folks kansta för Fäderneslan¬
dets sjelfbestånd, hwilket ingalunda ensamt beror pä
dek gjorda erbjudandet af kärnan af landets manna¬
styrka till desi försmak, utan äfmen lika oumgänge-
ligt pä medel att kunna densamma med kraft begagna.
Jag hemställer derföre till Högloft. Ridder-
fkapet och Adelns uplysta bepröfwande, om ej Rik¬
sens Ständers Stats-Utskott kunde anmodas, att,
med anledning af 7-'de puncten i Kongl. MajttS
nädiga proposition af den z Junii rörande utri¬
kes gälden, till Riksens Ständer inkomma med till¬
styrkande för uplagandel af inhemska län, innefat¬
tande derjämte ej allenast förslag öfwer deras, i
sammanhang med fonden för ränta och afbetalning
högsta möjliga belopp, utan ock sältet akt dem up-
taga, och af hwem de böra besörjas, altfammans
under befrämjande af den skyndsamhet, wid werk-
ställigheten, hwilkens nödwändighet 7:de puncten as
Konungens oftanämnde proposition, sä tydeligen
lillkännagifwer.
Det är sä mycket mera att förmoda, att Stats¬
utskottet torde wara beredt pä ett sädant updrag
af Risens Ständer, som utfinnandet och anstäendet af
sond för ranta och afbetalning, i annan händelse
skulle hafwa blifwik en ofullständig mesure.
Den
Den 24 Julik.
Den begäran Friherre kllannsrsieim härefter
gjorde, atr hans memorial mätte till Näts Utstot-
tet förwisas och honom tillstånd lemnäs, art detsam¬
ma med de öfrige S änden commnnicera, blef up¬
på gjord proposition, bifallit.
Friherre 8tae1 von lllolillein, Loritta l^uä-
viZ, erhöll ordet och upläste följa ide dicramen:
Tryckta anmärkningar af Herr v. Lte^ern
emot mitt memorial af den 1 Jnnii, rörande nå¬
gra upgifter om Götha Canal, har gifwlt mig den
uplysning, atk utom den jord som förswinner för
sjelfva Canaan, äfwen för det, ä ömse sidor beläg,
ne, som mäst medtagas för att lägga den upgraf-
da jorden, samt sedermera tjena till nödigt område
för Canalen till wägar och stigar, waktstugor och
bostäder för wederbörande, en ansenlig myckenhet
älgar, hwilket alt af Kronan skall de förra ägare
ersärras; detta sednare lärer blifvit sä öfverflödigt
tilltagit, att det ej som orden lyda lär blifva en öde¬
mark, hwaraf jag förmodar Canal Bolaget ärnar
af detta vmräde, anlägga för sin räkning, alwels
gärdar: men alldenstund Riksens Ständer blott
bewiljat sa mycken jord som nödwändigt rarfwas
till sielfwa Canalen, samt ä ömse sidor kill de
nämnde wägar och stigar m. m., sä föranlätes jag,
dä denna upoffing för Kronan till det nödwändi-
ga redan ar gansta känbar, akt begära, att un¬
dersökning härom mätte ste, samt att alt det som till
framdeles gagn af jordbruk kan befinnas, mätte
Kronan förbehällas till någon minskning i den för¬
lust Kronan mäste -vidkännas i och för delta före¬
tag
Den 24 IuUi. 38l
tåg; widare får jag afwen yrka, att da enligt 4
mom. 2g §. i Riksdags bestulet den 2 Maji iz,o
till Banco-Uistottek en berättelse stall aflemnas
öfwer werkets tillstånd, för att deraf bedöma huru-
wida Banquens säkerhet fortfar, sadan berättelse, om
det ej redan stedt, mätte warda till Riksens Stän¬
ders känned.-m aflemnad, och änteligen, att genom
den Directeur som Banco Fnllmägtige wäljer i
Direction för Canal-werket, en fullständig upgift
mätte erhällas pä alt hivad Kronan lil! Canalens
behof pä östat, säsom jord, steg, krut m. m., huru
mänga Kronostjuksningar ätgält» om de stedt pä
Kronans eller bolagets kostnad, huru stor afgången
af manskap wid arbets commcnderingarne warit,
dels igenom dödsfall dels genom wädeliga tillfällen,
pä det en allmän publici'e mätte winnås, hwilken
narionen har ratt att ästa, dä staten gjort fä stora
upoffringar pä detta werk. Det bör också icke un¬
derlåtas, att noga pröfwa hwad säkerhet Banquen
kan äga i panten som är sielfwa Canal-werket; det.
war redan ledamöter i Banco.Utstoltct 1809, som
hade twifwelsmäl derom, erfarenheten har widare
bestyrkt, art owämade swarigheter wisat sig och man
har än ytterligare insett atk obetydligheten af be
waror som kunna komma en gäng akt transporteras
pa denna Canal om den nägonsin blir fullbordad,
icke lofwar winning swarande emot kostnaden och
under hällandet.
Äsivenledes anhällcr jag, akt Banco-Ulstottet
mä te anmodas uplysa förhällandet med en upgift
jag förstaffat mig öfwer samtelige diseonternas rö¬
relse för sörlid» är, den är sadan, att jag sjelf säk«
ter
Z82 Den 24 Iulil.
ter möjligheten att sa kan förhålla sig i twifwcls-
mål, ehuru trowärdigheken synes wara afgjord,
emedan det skulle grunda sig pä BaNquens böcker
och Herrar Banco Futlmägkiges berättelse; enligt
densamma skulle Riks-Discomen hast en löpande
eller förlags rakning med Banquen, pä 13,334,
967 R:dr hwaras Banquen för sina ^ delar er¬
hållit 226,296 R:dr; deremot hafwa de andra
DiSconker rört sig med följande summor:
Götheborg - - 4,283,132 Rchr
Malmö - - - 3.7-3 588 —
Götha Canal, - ' 2.298,815 —
och pä besia har Banquen blott wunnic as
Götheborg - - 14-500
Malmö - - ' 6,voc>
Götha Canal - 4,59».
summa 25,-091
Dä likwäl besia summor i manlig Discont
wag utlänta böra inbringa öfwer 322,022 R:dr,
sä synes, att actie ägare dä de blott lemnat Barr.
quen något öfwer 25,002 wunnit innemot 275,
O20 R:dr och dä de 800,220 R:dr hwarmed
Banquen skall biträda Götha Canals Discont till
större delen stä orörde, sä förlorar Banquen derpä ärli¬
gen 24,000 R:dr Om förhällandet werkeligen
skulle sä wara som denna upgift innehäller, sä tor¬
de Högloft. Ridderskapet och Adeln finna angelä¬
genheten deraf, att sädant ännu denna Riksdag,
rättas uti instruction för deras Banco Fullmagtiger
och Revisorer; jemwäl ock förekommer ett ämne
som med detta har sammanhang. Upbördsmannen haf-
wa
Den 24 Julli. Zsz
wa befallning i Krono upbörd emottaga Gö¬
tha Canals Assignationer, man känner akt redan
mänga salsta äro i omlopp, och flere torde komma
dä be äro sä läkt ester gjorda, warande tryckte pä
wänlig! skrifpapper, och en hwar känner deras hand
svin underjkrifwa; enskilt» hafwa wäl rättighet ma¬
gra emottaga desta aSsignauoner, såsom förklarade
icke wara mynt, men med en publique embetsman
som är älagd emottaga dem förhäller sig annorlun¬
da, icke kan den förpliktas wara answarig för sä-
dant falstt papper, och Kronan bör icke heller lida
förlust, utan är det billigt, att dä denna Discont
utmarka! sig den förmän, att desi astigna tioner i
Krono upbörd mä antagas, de också stola för sä-
dane salsta som i statens castor ingä, wara rcspon-
fabla, de fä söka sin man, för att sä sin er¬
sättning.
Hriherre Osterström, ^srcok: I anledning af
hwatz den warda ledamoten Herr Friherre Stael upgif-
wit om Disconternes rörelser och Banquens hos dem
utelöpande sörlagssummor, anser jag mig böra up-
lysa, att Banquens förlags summor för alla Dis.
conterne är enligt Riksens Ständers föreskrift 6,000,
oav R.-dr, hwilken summa ännu aldrig af Dis-
conterne till sitt fulla belopp blifwil begagnad: att
således Herr Baron Staels upgist det Riks-Dis-
contens rörelse capital wore iZ,zza,y67 R:dr, tro¬
ligen af någon, som icke känner förhällandet blifwit
ur Discontens böcker utdragit, der ut- och ingäen»
de länen finnas uptagne, hwarigenom flutsumman
för äret der gansta wäl kan upgä till 22,020,002,
R:dr, man att Banque» gifwil mera än den en¬
ligt
384 Den 24 Julli.
ligt Riksens Ständers föreskrift fär lemna eller
6.000,000 R:dr. Hivad äter de andra Diskon¬
ternas rörelse beträffar, sä är upgiftcn om de sum¬
mor hwarmed de rön sig säkert lagné frän enahan¬
da källor: och dä Herr Baron upgifwit, att Ban-
quenä interessen af dem endast upgatt till 25,091
R:dr sä tyckes det hafwa borr falla af sig sjelf,
att Bananens förskottsumma ej marit större än det
capital, hwarä denna summa utgör den för Vesta
bidrag föreskrifna räntan»
Friherre ^lanaerbeim, l»ars August: Det
kan e> annat än wara mycket imerrestant att fa
uplysningar om ett sä wigtigt företag, som Götha
Canal, samt den med tillgängarne för dest bedrif-
wande sammanbundna Discont, sä wäl som andra
Disconter; men i händelse det skulle wara den war¬
da ledamotens tanka, att Ridderskapet och Adeln
skulle gä i öfwerläggning öfwer dessa ämnen, hem¬
ställer jag till Ridderstapet och Adelns uplysta be-
pröfwande, huruwida, sedan den i Regeringsformens
Z6 tz. söreskrifna tid redan är till ända lupen, samt
dest anförande synes innefatta flere ämnen, än Zl
L. Riksdagsordningen lillåker, detsamma kan under
öfverlägning komma.
Friherre Ztael von kkolllioin: Dä de ant'
nen som i detta memorial äro nämde rörande Gö¬
tha CanalS Bolag och Discont, hwarom redan
motion är gjord, och sörewarit i Banco-Utffokket,
sa anser jag det wara enligt med 56 h. Riksdags
ordningen. Om härigenom Riksdagen kunnat blif-
wa uppehällen, skulle jag icke begärt någon remisi,
lNktt
Den 24 Julli. 38k
men dä Bewillnings Utskottet ännu har mycket oaf-
gjordt, kan detta intek hinder förordfaka.
Zerr Landt Marstaiken erindrade att wid
denna Riksdag någon fraga em jord mastan för
Canalen icke warit under öfwerlaggning. Hwad
äler Canal-Disconten beträffade, wore nöjaktiga
Uplysnmgar derom att inhäm a af Banco Utskottets
berättelse som annu wore hwilanve pä bordet. För
öfrigt anfäge Herr Landt^Mal stallen pä de skal
Friherre tckannerlaelm anfört, att Friherre Ltael,
dictamen numera ei borde uptagas, och förmälke
sig ej kunna framställa det till Ridderstad ^ dl-
delnö öfwerlaggning.
Friherre Ltael von kUollllein: atr fä uplys-
ningar kunde wal icke skada och dä efter min tan¬
ka. af hwatz jag anfört, jag icke finner denna mo¬
tion wara utan all gemenskap med dec fbrcgängne,
sä förmodar jag att min begäran icke wägras.
Zertz Landt 'Marskalken hemst Ute om Rid»
verstapet och Adeln ansage venna fräga wara af
egenskap akt ej lunna uptagas.
Ropades Ja.
Friherre Lr-el von llollllmn: Om Ridder»
stapet och Adeln ej behagar någon Uolysning sär
jag inskränka miq lill reservation.
Zerr Landt Marskalken yttrade, «tt den¬
samma komme att i prorocollet intagas.
Föredrogs ä nyo Bewillmngs-Urstoktets, den
Ll Julli pä bordet lagda memorial med ätsöljands
förslag till en förnyad Charta Sigillitä förordning»
Andra Del- N-o 25-
Z86 Den 24 Julli.
^err I^IintelaorA, willielm, uplästc till pro.1
toeokie: anmalk ningar wid den projeckerade
Lbarloo Zi^illatw Förordningen.
Wio §. i. Det owilkorliga stadgande i den¬
na F., ok alla handlingar, soni stola chartrras, mä¬
ste strifwas pä charla, kommcr wisterligcn att, i
synnerhet i landsorterne, medföra niycken olägenhet
ukom det ofta handt och an widare inträffa
kan, akt hos be blifwande försäljningsmännen i ot¬
terne, chartor ej städse äro ait tillgå, stnlle en hand»
ling ofta kunna komma at stadna rikan någon skrif»
retig åtgärd, dä local och andra omständigheter
hindra akt frän försäljningsmännen, den anstasia, och
en ttäffad öfwerenskommelse förfalla kill ckt intet,
eller ädraga contrahentcrne böker derföre, att man
föreraail sig, att ffrifwa den, pä annat papper an
Charra Sigillata. Assigken kan wistt wara god, akt
förekomma charta försnillning, men anvamalet win-
nes fa obetydligt, akt olägenheten stiger wida der-
öfwer ky efter den antagna principen, är stad¬
gandet upfylt, om till exem el en handling, till hwil-
ken fordras ioo R:ds charta, blott strifwes pä en
2 st. stämpel, och inte kan man säga, att försnill¬
ningen är derigenom förekommen.
Jag yrkar derföre pä dec högsta, hwad wid
Utstokkets sammanträde, af mig blifwit begärt, akr
dest owilkorliga stadgande om handlingars strifwan-
de pä stämpladr papper, ma salunda förändras, akr
detsamma endast mä sträcka sig kill Domstolars,
Werks och Embetsmäns utgående expeditioner, samt
att paner och sakägare mä wara tillätit, att antin¬
gen strifwa pä charta elke med stämplakst papvec
be-
Den 24 Iuln.
38?
belägga handlingar af hwad bestaffenhek de wara
Mage, dä de till publique handläggning förekomma.
Huruvida del anflagne, rillökade antalet af
nya stämplar kan erfordras, efter de föreskrifter för
charkeringen, som b ifwit faktade, torde fä böra an¬
komma pä Chartä Sigillatä Contorels närmare
bestämmanoe efter de i förestristerne lagde grunder.
Den i allmänhet antagne principe, art öfwer
hufwud till Zo procent förhöja senna afgift, torde
fordra en närmare gränskning, än Utskottet su fö¬
retagit. Derwid stall det kunna Utrönas, vm den,
na proportion ar billig och rätrwis. ty om detta
ej antages lill måttstock för denna, lika med andra
beskattningens dalar, sä ställes alt pä gvdiycko i
denna omständighet.
Det gar wisierligen an, akt till Z5 procent
höja Charla Sigillata till handlingar samt wid
protocollers och domars lösen hos Domstolarna
och Collegierne, men dä till oomar och utslag hos
Kongl. Maj:t, förra stämpelen utgör i R:dr 32 si.
för hwarje ark, samt för deduc ioner i revisions
mäl, första arlet > R-dr det andra ock föstande
i R:dr 24 si., sä syneS någon moderation böra
äga rum i 9:de §:s stadgande, och alt högst Äckels
procent, bör tillöka, hwad pär er förut mäste på¬
kosta för att fä sina rättegångar pröswade pä sista
stället.
Enahanda moderation anser jag äfwen böra
äga rum wid Charta ä särstilke fullmagter, söm
beräknas efter wista procent af lönen.
Jag häller för, att hwarje § bör i denna skä¬
gg, serskildt och ej såsom stedt, Utan serkild gransk¬
ning
z88 Den 24 Julli.
ning handteras, och tillökningen sä lämpaS, all icke
ekt alt för stort afdrag ster a lönen blott till charma, v-
beräknat andra exponenda, jemte det manliga half-
wa årets indragning af lönen till staten. En char,
ta kill indeld lön, till exempel pä 500 R:dr galler
nu yo R:dr utom andra Utgifter, och att förhöja
denna med 50 procent till iz-j R:dr, fynes wara
alt för mycket betungande.
Om serskild granskning kan i hwarje omstän¬
dighet, lämpad efter hwarjes olika förhållande, sä
skulle man kunna jemka efter billighetens reglor,
och utom en sadan granskning, blir denna del a-f
beskattningen alt för tryckande, egenlcligen för dem
som stola tjena staten.
Herr limm, ?ekr, yttrade sin lanke wara
att det altid borde strifwas pä Charta, för försnill¬
ningens stull, emedan chartorna eljest more blanka; och
äfwenwäl att 50 procents förhöjning efter i R:dr,
war, nar sista Charta Sigillatä förordningen blef
gjord, bättre än 2 aro nu z hwarföre Herr Iksm
förmälte sig ängra, atr han icke föreslagit roo pro¬
cents förhöjning i stället.
Gre we ve la Laröre, 7acsb: instämmande
fullkomligen uti hwad den warda ledamålen Herr
Lk klinteborg i första puncten af sitt yttrande
nämt, anser jag af flere stal biläggning af charta
bäde nyttig och nödwandig. Banquen, som wid
i8ic> ärs Riksdag i Slockholm ätog sig anskaffan¬
de af papper till Charla Sigillatä Contoiret, frug-
lar jag möjligen skulle kunna upfylla sin förbindel¬
se om ett 6 dubbelt arktal skulle fordrss emot hmad
de
Den 24 Julii- Z89
de beräknat, det skulle otwifwelaktigt kunna handa)
vm altid ett ark skulle nyttjas till hwatz § nu be»
höss. Jag anser mig afwen stylvig harwid uplysa,
akt med hwarje dag ökas fwängheten för Banquen
att anstaffa papper, 06) att fäledes jag ej tror mo.
mentén more inne föröka behofwet; den winst som
of en mindre pappers ätgäng tillfaller slatswerkek,
t^or jag mera gagnelig än stadelig, i alla fall bör
den ej genom en större omkostnad till erforderligt
charta pappers anskaffande förminstas. Hwad en
wärd ledamot Herr Ittam behagar häremot anföra
tror jag det beror helt och hällit af embetsmänner-
nes eftersyn, att hindra och mvtwäga, dä gifne för¬
fattningar följes, aro sadane acker som med charta
stola beläggas ej laggilte förr än de dek äro och
till det belopp som förordningen säger; att någon
egen winst skulle kunna förmå någon embetsman
till uraktlätande af denna dest pligt, kan jag ej
ens förmoda som en möjlighet. Af alla desta stät
wägar jag ej i denna del bifalla Utskottets, i all öf«
rigt, enligt min kanka, wäl grundade betänkande, utan
fär anhälla om ätterremist.
Jag tror Herr Landt-Marstalk akt intet hinder
kan möta wid asgörandet af Banco-Utstottets be¬
rättelse, hwad nu är bliswit upläst, är i hufwud-
saken intet annat än ett sivar pä Ridderstapet och
Adelns, pä Herr Friherre Leäerllröms begäran,
gjorde ätcrremist, men gjör ingen den ringaste för¬
ändring uti Utskottets har förut 2:ne gänger uplä-
ste och af z ständ redan antagne berättelse; jag
fär fäledes hos Herr Landt - Marskalken anhälla
vm proposition ä stelfwa berättelsen.
39°
Den 24 Juli!-
Arfherre kstäkmnlon, Gullers, trodde sig, e-
mot hivad Herr ak IHinteder^ ivid första punc'en
anmttkl, böra understöda ?^e villninas Urstotiets
förstag. Erfarenheten hade nogsamt wisat hwilk-r
beipdliga intrader undangätt kronan derigenom, alt
inlaaor, ansökningar m. m. icke b ifwi^ strifne pä
stampladt papper. Sä snarr änvamälet more, art
ät Kronan bibehälla desin inkomster, trodde han det¬
samma icke genom beläggnings Eharkor wunnes Om
han stulle, för stn de.l medgiswa. alt sädane finge
uyitjas, more det för aflägse boende, frän de ställen,
der charior finnas att tiltgä. Han wille och hemstäl¬
la, om ej undantag borde göras för inlagor i be¬
svärs- och fatallie-mäl, der någon rättighet stundom
kunde gä förlorad under den tid som erfordrades
till anskaffande af behöriga Chartor at strifwa pä»
nien om flere undantag tillätes; blefwe ändamälet
säkerligen förfeladt.
Herr klarmorstsm, ffostan: Dä betänkandet
L anledning af gjorde anmärkningar torde blifiva
äterremitteradk, utber jag mig, art wilkorligtwis fa
förestå ett tillägg wid den bt-ifwande Charta Sigild
lala förordningen. Jag finner Herr bklinteberAZ
anmärkning derom, att en allmän lika förhöjning
of 60 procent blifvit föreflagrn, förtjena upmark-
samhet och afseende. Likwäl kan jag icke ur min¬
nit uprepa de ställen af Char/ä Sigillatä förord¬
ningen wid hwilka modificakioner i detta fall kunve
och borde äga rum i men svin Bewillnings-Ukffvltet
wid granst,ling af samma förordning i anledning af
Herr kiintobergs yttrande torde finna jemkning kö¬
llå ffe, och det i följd deraf kunde hända, att Ut»
Den r4 Julli- 39 t
steket ansäg förhöjningen i wista cniständigheter
wara för högt beräknad, man atc en mo'fwarande
tillökning pä andra artiklar more lcmpelig, hwari-
genom en brist i den paräknade suinman upkom;
sa förestår jag, art fyllnaden sökes genom föreskrift
att stampe! afgift eriäg.:es för alla tidningar, hwil¬
ka i Riket utgifwas, pä stut, i siere andra länder är
brukeligt.
Zerr von kofönstein, ä>Iil5: Ehuru hwad
Landspöfdingen Friherre kkäkanton ansöri, icke
synes behöfwa widare bewjs, torde mig dock tillä¬
tas, atc genom hwad jag erfarit, detsamma än wi¬
dare bestyrka.
Dä jag har den äran, att såsom Chef förests
cu Stats.Expedilion, har jag nästan dageligen haft
tillfälle röna olägenheten af de nu bruklige små bi¬
läggnings chartor.
Handlingar insändas gansta osta, utan att
man ens gjort sig den mödan, ark wid hufwnLstrif-
ten och bilagorne fästa de lösa lapparna. Wid up-
brylannde af flere bref pä en gäng förkomma läkt
sädane lappar, utan att esterät altid med wisther kan
sägas, om de funnits eller icke. Embetsman haf-
wa till bewarande af parters rätt icke sällan warit
nödsakade, att sjelfwe köpa chartor. Alwen fästade wid
acterne, fransinas de lätt, dä deste gä genom fle¬
ra händer.
Som de nästan aldrig af den sökande pa^ecknas,
mäste Registraloren fädcmt we-rkställa med en ökad
möda, hwilken dä den anwändes till bewarande af
Kronans rätt, uran twistoei är en tjenstemans pligt;
men hwilken likwät sä mycket rätrare fynes böra
undwi-
Den 24 Julli
undwikaS genom de af Friherre Mkanlo» fK-
resiagne ukwägar, som controllen^ äcminsione, efter
min öswertygelse. i alla fall genom det nu brukliga
sältet göres osäkert om icke omöjligt.
Pä vesta ffäl förenar jag mig med Friherre
slLkansons i fortvarande amne y träde tanke.
Herr ak klinteberg.' tilläde ytterligare genom
d n i prv,erke gorde sdrestriften om handlingars
abloluka st lftvanbe pä charta, »vinnes wisterligen det
chy iqo? andamälet, att förekomma Chariä Sigilla,
ta försnillning, ty enligt den deri gisne tillåtelsen,
arsv-bras blott en 2 § charta till en sädan hand»
ling, svin lunde fordra ioo R:drs stämpel fast syll,
nads chartors biläggande ar derstädes medgifwjt,
0 att böka om en siik handling ej är pä först»
nämnde Charta strifwen, torde ej wara särdeles
1 maelin, likasom af gen ej heller synes wara der¬
med wunnen, att förekomn^a försnillningen.
Zepx Landt Narstalken hemstälde, om Rid,
derstapet oap Ltdcln mijäg de gjorde anmärkningar
hindra antagandet af projectet.
Ropades Ja
Herr Landt Marskalken gjyrde preposition tilk
äterremist as projectet, hwilken proposikion med Ja
beswaradeS,
Föredrogs ä nyo och bifölls Allmänna Be-
fwärs-' och Oeconomiä-Ukstottets, den 21 Julii pä
bordet lagda betänkande, angäende inskränkning af
den sä kallade Gårdfari handeln.
Wlh förnyad föredragning bifölls Lag- samt
M
Den 24 Julli- S-
Allmänna Beswärs- och Oeconomiä-Utstottens den
2l Jnlii pä bordet lagda memorial, angående
brandstvds-inrättningen.
Ä nyo föredrygos och biföllos Stats - Utskot¬
tets den 2Z Julii pä bordet lagda betänkande»:
r:o, Om arfwoden för Riksståndens samt Ut¬
skottens Secreterare och öfrige Tjenstemän.
2:0. Angäende arfwoden för Stats-Commis-
sarien ^räsieUus och Ofwer-Commisiarien LK.
Grefwe förner, 6öran, utbad stg,
-lt i anledning af de nu bifallne förslag till arf-
woden, fä endast i afseende pä framtiden göra en
anmärkning wid den skillnad, som röjer sig emel¬
lan beloppet af der arfwode som blifwit Herr Stars-
Commitzarien kröäelius och dem som blifwit Stän¬
dens Secreterare trlldelte. Den förre erhölle 666
Riksdaler zz ff. Banco, och de sednare endast zos
Riksdaler hwardera. Herr Grefwe» misikande in¬
galunda Stats-Commisiarien krööelii skicklighet och
arbetsmöda, hwarpä Herr Grefwe» Alf sett man¬
ga ojäfaktig» bewis, och hade Herr Grefwen af
detta stal icke welak framställa sin erinran förr än
Ridderstapet och Adeln den för honom föresiagne
gratificalionen bifallit. Det förefölle Herr Gres-
wen allenast, art proportion emellan hans arbete
och Ständs-Secrekerarnes icke more iagttaqen, dä
man med hanö jemförde desies wid denna Riksdag
wida drygare arbete: hwilken Herr Grefwens ranke,
han wille blott hafwa i protocollet reserverad till fö>
rekommande wid en annan Riksdag, att en dylik
disproportion icke mätte aga rum.
Herr
r-4 Den 24 Iulir.
Herr Landt Marskalken förmälre sig, i sam¬
manhang tMd de twäune list afgjorda mäl, wilja
anmäla, det han as sista Riksdags - protokoller cr-
fari', det Riksens Stander hos Kongl. Majst i un-
derdänigh. anbällst. alt hyrorne för Rstsständens
klubbruin mätte af Riksdags kostnads-meole» bestri¬
das: hemställandes Herr Laudt-Marstalken, vin ej
Ridderstiapet och Adelen skulle behaga stg förena
vm est li a beslut för nu warande Riksdag, och
Expeditions-U skottek i följe deraf anmodas, att här¬
om förestå en underdänig skrifwelfe >ill Hans Majst;
hafmandes Borgare- och Bono standen, enligt pro-
rocolls - utdrag som nu företeddes, ett dylikt bestut
fastar.
Bifölls.
Herr Landt-Marskalken föredrog ett Pro-
locolls-Utorag frän det Hederioärda Bondeståndet af
den 18 Julii, hwaruti Bondeståndet anmodar sine
respcctive medständ, att gä i författning om be¬
stämmandet af antalet utaf de revisioner öfwer
Stats-, Banco-och Riksgälds-werken, som före nä¬
sta Riksdag, böra anställas, samt ytterligare ett
xrotocosts-utdrag ifrän Borgareståndet af den 21
Julii, innefattande vetta Ständs erbjudande tillbe
öfrige, att med Borgareståndet fig förena uti dest
bestut, alt anmoda Banco- och Stats-Utskotten,om
förestående af dctza Revisioners antal, uii hwilket
bestut aker Bondeständet, enligt protocolls-utdrag
af denna dag, med Borgareständet instämt. Herr
Landt-Marskalken hemstälde, om icke Nidderskapet
och Adeln nu skulle beh-ga enahanda bestut fatta,
up-
Den 24 Iuln. Z9Z
upgrfwande såsom staf, till bada besia Utstötts hö¬
rande, arl Bancvweeke under denna Riksdag blif-
wit rcviveradt, men att revision af Clais- och
Riksg kldswerken icke kunna medhinnas, hwarföre
terminen till nästa förrättning borde sä utsättas att
någor är äfwen för Bancowerket wore att re¬
videra.
Bifölls.
Uplästes och kades pä bordet twänne frän
Stats--Utstotret inkomne betänkanden af den 22
Julii/ det ena rörande af ätstillige swensta han»
desshus sökr betalning för 418 stycken obligationer,
hörande till de för swensta Kronans räkning i Hol¬
land och Brabank uptagne län, det andra i anled»
ning af Herrar fullmägkiges i Riksgälds« Contoi-
rer hemställan, angående lönförbätrristgar pä stat
för ätstillige tjenstemän i General-Asiistance-Con--
toirer samt Waktmästare och Kammardrängar der¬
städes.
Uplästes ett utlärande frän Banco - Utstot-
tet af den äg Iulii, innehällande uplysningar öf¬
wer af Friherre Leäerllröm, gjorde och till Ur¬
stoltet remitterade anmärkningar wid Banko - Ut->
stottets berättelse om Bancowerkets tillständ och för-
wallning.
Zerr Landt-Marffalken yttrade sig tro atr
dä Banco - Utstotrels nu upläste utlätande endast
innehölle uplysningar, i anledning af gjorde an¬
märkningar till Banco - Utstotters den 9 och ig
Julii pä bordet lagde berättelse om Bancowerkets
tillstånd
396 Den 24 Iulii.
tillstånd och förwaltning, kunde nu i sammanhang
med hwarandra, berättelsen och utlätanbet till af¬
görande företagas.
Ridderskapet och Adeln instämde häruti.
När Herr Landt - Marskalken härefter npsteg
och wille såsom Banco-fullmägtig, '.och således
i afseende pä förcwarande mål, jäfwig, kaga
afträde och öfwerlemna klubban ät den äldsta när»
warande Grefwen, yttrade sig
Grefwe Oe la Osräie: Jag wägar tro att
Herr Landt-Marskalken ej för detta tillfälle behöf.
wer lemna klubban: enstildt är min önskan, det
Herr Landi-Marskalken täcktes den behälla.
Dä Ridderskapet och Adeln hördes häruti in¬
stämma, äterrog Herr Landt-Marffalken sin plars,
och gjorde proposition till bifall ä Banco - Utskot¬
tets ofwannämnde betänkanden, hwilken proposition
med beswarades.
Herr Landt Marskalken hemstälde om Rid¬
derskapet och Adeln nästkommande Mändag skulle
wilja företaga sig wal af desi Fullmägtige i Ban¬
que» och Riksgälds-Contoir», samt af Revisorer öf¬
wer berörde werk samt Statsmerket.
Bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af protocollet, hällik hos Höalofl.
Ridderstaoet och Adeln wiv Urtima Riks¬
dagen i Orebro den 24 Julii 1812.
S. D. Wid förnyad föredragning äterremik-
terades till Bewillnings-Utskottek, äkföljdt af der-
wid gjorde anmärkningar, berörde Utskotts betän-
k^ide
Den 24 Julli. Zy?
kande virande Charta Sigillatä afgifren. Vt
supra.
S. D. Föredrogs ä nyo Srais-Ulsk^ttets, den
2Z sistledne pä bordet lagda utlärande, i anledning
af hos Högloft. Ridderskapet och Adeln gjord an¬
märkning wid Utskottets betänkande om stuleri-in-
rätrningcns bibehållande pä Flyinge och Dahlby
Lungsgärdar, och blef samma Utskotts den 17 Ju¬
ssi pä bordet lagda betänkande öfwer samma ämne,
bifallit, med tillagg af de förklaringar berörde ut¬
lärande innehåller.
Likaledes wid sörnyad föredragning af StatS-
Ulffotrets, den 23 Julii pä bordet lagde utlärande,
öfwer de hos Högloft. Ridderskapet och Adeln gjor¬
de anmärkningar wid Stats-Utffotters betänkande
af den 14 i denna mänad, rörande Riksdagsman¬
nen krutes frän Carlstads Län memorial om be.
frielse för Tackjerns-Bergslagerne frän to-.de tack-
jernsafgiftens erläggande, blef berörde förra be¬
tänkande af den ,4 bifallit, med iakttagande af
den förklaring som i det sednare innefattas, vt
supra.
S. D. Biföll Högloft. Riddcrskapet och Adeln
Stats-Uljkottets den 21 Julii pä bordet lagda be¬
tänkande, om Riksgäids-Contoirers enskilta farm de§
och Starswerkets samfalle penningebehof, till grund
för bewillningens bestämmande m. m. jemte Ban-
co-Uistolters den 2g Julii pä bordet lagda, i an.
ledning deraf afgisna memorial, hwarjemte beslöts,
art ofwanberörde Slats-Ulskottets betänkande, i af¬
seende pä hwad bewillningen rörer, skulle med Be-
willmngs-Utsk»lt-l cvmmnnieer-as. vt supra.
S. D-
89 8 Den 24 Iulii.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls allmänna
Beswärs- och Oeconomiä-Utstotkets, den 21 Ju,
lii pä bordet lagde memorial, angående inskränk¬
ning af den sä kallade gårdfarihandel». I7l supra.
S- D. FöredrogoS ä nyo och bisöilos StcNs-
Utffokkels den 2Z siftledne pä bordet lagda u la¬
tanden:
,:o. Angående arfwoden för respecnve Riks¬
ståndens samt Utskottens Secreterare och öfrige
Tjensteman.
2:0. Angående arfwoden för Herr Smts-Com-
misiarien brodelius och Öfwer - Commisiaricn Lk.
supra.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Allmänna
Beswärs- och Oconomiä- samt Lag -Utskottens ge¬
mensamma betänkande, angående ändring af all¬
männa Lagens stadgande i 24 Cap. 5 och 6 Z. Z.
Byggn. B>, att det mä wara öppet för hwar och
en delägare uti uprättade brandstads föreningar i
landsorrerne, att derifrån afsäga sig och inga i
allmänna brandförsäkrings fonden, lät supra,
S. D- Instämde Högloft. Rldderskapet och
Adeln i Wälloft. Borgareståndets och det Heder-
märda Bondcständets beftut, att ät Expedjtions-
Ulstottet updraga, art författa underdånig strifwel-
se till Kongl. Majit med anhällan, det Kongl.
Majtt i näder täcktes af de till Riksdagskostnader-
ne anftagne.medel läka anordna hyresafgisterne för
Riksståndens klubbrum. lät supra.
S. D. I anledning af Wälloft. Borgare-och
Hederwarda Bondeståndens beftut, rörande bestäm¬
mandet af tider till revisioners förrättande innan
nästa
Den 24 IM- ' 399
nasta Riksdag öfwer Stats-, Banco- och Riks»
gäldswerken, beslöt Högloft. Ridderfkapet och Adeln,
an deröfwer infordra sa wäl Stats- svin Banco-
Utskotiens utlätsnden, med anmodan, de! mätte be¬
rörde Utskott, försiag till detza revisions - lerminer
upaifwa. litt kuxra.
Högloft. Ridderfkapet och Adeln älfkilldes kl.
L till Z. bit tuxra.
In sillem krotocolli
6. Lilverliolps.
MänLagen den 27 Julii.
Plenum klockan io förmiddagen.
Crefwe 6^IIenbor§, ^okan Henning, som
stg anmält, uprepades och anförde skrifteligen till
protocollet följande:
Ehuru jag trodt mig äga anledning till nå¬
gre erinoringar wib HögHfl. Bewillnings Utskottets
förslag till en förnyad Charta Sigillatä författning,
har jag wäl icke arnat, med anmärkningar öfwer
delta ärende, Högloft. Ribderstapet och Adelns tid
upkaga; men da ärendet i följd af andra Ledamö¬
ters anmärkningar blifwit till Utskottets ytterligare
åtgärd, älerremitterad, anhaller jag wördfamligen,
akk de samma någre »rindringar fä tillägga.
Jag instämmer aldeles med hwad Herr Lands¬
höfdingen ak klinteberg yrkat, att nu warande räk-
^ tighet akt handlingar med behörige chartor fä bi¬
lägga
4es Den 27 IM.
lägga, mätte fä bibehallaS, och Utstottets betänkan¬
de i detta afseende rattas, hwarifrän jag likwäl
hwad köpebref angar, i anseende till möjelkge mist»
bruk, will gära ett undantag, med åläggande af för¬
bindelse, att de samma owilkorligen böra wara pä be.
hörigen chartcradt papper författade; men som det
kunde hända alt, pä landet, chartor af behöriga va«
leurer icke altid more att tillgä, och en köpares
rättighet till lagfart ä köpt egendom, likwäl icke
derföre bords hindras eller uppehällas, sä anser jag
der borde medgifwas, att erhälla twänne upbuo ä
ocharteradt köpebref eller köpeafhandling, men att
tredje upbudet, owilkorligen borde werkställas p«
e t behörigen charteradk köpebref, hwari borde up--
lagas första köpebrefwets fullständiga innehall jem-
wäl i afseende pä köpewiltnen och föregången lag¬
fart, och till hwilket det ocharterade äfwen kunde
biläggas, och torde den köpare skäligen böra anses
till plikt förfallen, som underlät att venna skyldig¬
het upfylla, sä framt han icke kunde styrka att be¬
hörige chartor icke wsro hos wederbörande i orten
an tillgå. Widare har jag, under en stygtig ge¬
nomläsning, trott mig finna det stadgande i io H.
att den som behöfde för etc- en afskrift af nä-
got document, borde styrka, att originalet
wore med charta belagt- samt l händelse sä¬
dan saknades, wara förfallen Lill böter en¬
ligt 24 Z. om jag rätt päminner mig, sex Riks¬
daler trettiotwä stillingar- Lm detta stadgan¬
de har afseende pä ,ädane original-handlingar, som
härefter argi sivas och böra med Chartä Sigttsatä
»fgifr beläggas, har jag intet deremot akt päminna,
MN
Den 27 IM- 4vl
men ar meningen den, att killämpmngen äfwen stall
sträcka sig kill förflume lider, som sannolikt är, dä
Lnlet undantag är gjordt, sL kror jag mig äga stal
sädant bestrida. Jag har flerstädes hase tillfälle
erfara» att pä gamla handlingar och köpebref, de
ätföljande charlome saknas, som stundom genom
händelser förkommit, stundom af uraktlåtande atr
dem förwara, enär man anfelt det wara utan alk
ändamål. Dä ett köpebref ar af wederbörande Do¬
mare pätecknat wara med charta belagdt och lagfart
i följd deraf erhälliis; har köparen derigenom styrkt
akt han fin förbindelse lill charta afgift erlagt,
hwarföruian lagfart ä egendomen icke kunnat af
Domaren bewiljas, och dä detta bör tjena köparen
säsom bewis, alt stalén erhällit af honom den stad¬
gade chartä.afgiflen, bör i följd deraf icke något fl-
liggande kunna äga rum, arki aflägsna tider deste
chartor förwara, och således Utstotlels stadgande i
detta afseende i 10 §., synes mig böra i Ulstot-
kets förändrade betänkande ubgä, som jag för min
del wördsammeligen får tillstyrka, anhällandes att
detta kill Bewillnings-Utstoktet mä remitteras.
Remitterades kill Vewillnings Uistottel i sam¬
manhang med de i sista pleno wid Charla Eigil»
laiä förordningen gjorde anmärkningar.
FöredrogoS ä nyo och biföllos Skals-chWot-
tets den 24 Julii pä bordet lagda betänkaiwen,
der ena angående löneförbättringar pä stal för Lt»
stillige Tjenstemän i General. Ästistance - Conloirek
samt Waklmästare och Kammardrängak derstäoes;
dst
Dndrg Del sL,
4«2 Den 27 Julli.
det andra angående sökt betalning för 418 srycken
obligationer, hörande tilt de för Swensta Kronans
rakning i Holland och Drabant uptagne län.
Herr Landt-Narffalken upläste en till ho¬
nom ankommen nådig strifwelfe frän Kongl. Mastk,
hwilken stulle i protokollet intagas, sä lydande:
med Guds Nade Sweriges, Gö-
thes och Wendes Konung e!c. etc. etc.
Arfvinge till 9korrige, Hertig til! Schles¬
wig Hollstein.
Wär synnerliga ynnest och nådiga benägenhet
med Gud allsmagkig Troman, Herr Landt - Mar¬
shalk och Commendeur af wär Istordstjerne - Orden.
I öfwerensstammelse med hwad 109 §. Regerings¬
formen och 80 h. Riksdaas-Ordningen stadga, has¬
me WJ med häimad anledning af Riksens Stän¬
ders underdäniga strifwelfe af den 2Z i denna ma¬
nad, i näder deruti wclat instämma, att riden för
Riksdagens hällande mä, räknad ifrän denna dag,
pä högst en mänad kunna förlängas. WJ hafwe
llikwäl wid betra tillfälle ej ansett Ost böra under¬
läta, att förnya hwad WJ, redan för någon lid
tillbaka, updrogv Herr Landr-M-rstalken och de öf¬
rige Talmannen, att i Riksständen anmäla, om
nödwandighe en att påskynda de ännu äterstäende
Riksdagsärendernes behandling; om den olägenhet
för Riket, som i motsatt händelse kunde inträffa;
vm Naiionens allmänna röst, som yrkar pä Riks¬
dagens snara slut, de dermed förenade dryga
kostnaders uphöranded, och om Wär pligt, att
under nu warairde wigtiga allmänna sörhällanden-
och
Den 27 Iulu. iaz
och bcsiss inflytande pä fäderneslandets inre ställ¬
ning, ej i Wäre bemödanden för Rikets wäl, up¬
pehållas af de frän RiksdagSgSromälen ostiljakligs
omsorger. WJ äro säledes nödsakade, akt uplysa^
Riksens Ständer om wädan af ett längre dröjs¬
mål, som möjligen kan til! intet göra swensta fol¬
kets rättwisa förhoppningar för framtiden; och WJ
åge rätt att Ost förwärna ett erkännande af dessa san¬
ningar ä Riksens Ständers sida, hwaraf bör följa, att
hädanefter ingen dag för ärenderne frmtlöfi anwän-
des. Dä WJ, sä wäl med afseende derpå, som
under noggrant iagttagande af grundlagens före¬
skrift, nu upfylle hwad den samma af Osi kräfwer,
äge WJ en ännu högre anledning, att af Riksens
Ständer fordra ett motswarande handlingssätt,
sä att den förlängda Riksdags-terminen rnä, genom
drift och flyndsamhek, i betydlig män, kunna för¬
kortas; hwilkct alt WJ updrage Eder, att Rid-
derstapet och Adeln ä Wäre wägnartillkännagifwaj
och befalis Eder Gud alsmägtig synnerligen nåde¬
ligen. Orebro Slott den 25 Julii 1812.
e ^ k 1..
6. ak Wettersteät.
Justerades Pleni Prolocvllerne för den 17
och az Julii.
Uplästes ett ifrån allmänna Beswärs-och
cvnomia - Utstokter inkommit blänkande af den zZ
Julii, angående Härads-allmänningars delning och
Jägeri'betjeningensförminffning, hwaruti, uppå an¬
förde skäl- tillstvrkes en underdånig önskan tili Ko¬
rum--
4» 4 Den 27 Julli.
,,ungen, akt, uppå wista wilkor och undantag, bs
sä kallade Härads-allmänningarne matte delas och
lill stärte försäljas, samt akl i händelse Kongl.
Majit stulle i näder gilla denna önstan, Hans
Mastt täcktes fästa Dest upmärksamhet pä den för¬
minskning i göromälen och tillsynen, four för Jäge¬
ristaten dymedelst inträffar, samt åtminstone i män
deraf, minsta anralet af embelS- och tjenstemän utaf
denna stat m. m.
Lades pä bordet.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hållit hoS Höqlost-
Rioderstapet och Adeln wid Urtima Riks¬
dagen i Orebro den 27 Julli 1812-
S« D. Wid förnyad föredragning biföllos
följande o:ne den 24 dennes pä bordet lagde bc-
tänkandcn frän Stals-Ulstottek, det ena angående
fökt betalning för 418 stycken obligationer, höran¬
de till de för swensta Kronans räkning i Holland
och Brabant uptagne län, och det andra, angående
löneförbättringar pä stat för ätstillige tjenstemän i
General-Assistans Conkoiret samt waktmästar» och
kammardrängar derstädes, kät supra.
Företogos särskildt hwart efter annat ds till an¬
ställande i dag bestulne wal.
Walet kill Bancofullmägtige företogs klockan
Zr och slutades klockan Z til r, och blefwo derkU
utsedde:
Grefwe OMendorZ, )okanz Kammarherre^
som erhäuU rostet - -
Den 27 Julli. 4os
Zerr ^alkenderZ, welker Lottkrisä, Kam¬
marjunkare, röster - - 128
Zerr LaZerbrinZ, Larl, Stars-Secre¬
terare - - - ,
Zerr Landt-Marskalken betygade för Rid-
derffapet och Adeln stn erkänsta för dek honom wi-
sade fortsatta förtroende, och försäkrade om fikt be¬
mödande att wid alla tillfällen detsamma upfylla.
Walet kill Fullmägnge i Riksgälds - Contoiret
slutades klockan ^ till 2, och befunnos hafwa blif-
wit dertill u^edve:
Friherre Ichrsmesten, krestric, vice President
m. m. som erhällit röster - i?z
Herr 8vecienliserna, Lric Hiomas, Di-
reckeur , - , n<.
Herr Lilverstolpe, Lars, Major - io8
Walet kill Revisorer öfwer Stats-, Banco-
och Riksgäldswerken stukades inemot z, dä följan»
de befunnos hafwa blifwit dertill utsedde:
Grefwe 6^llLnl>or§, polian Denning,Lagman 46
Friherre De Leer, Larl, Ryttmästare 102
Friherre kock, kekr HofMarftalk 46
Herr L^llenkrook, Loran. Major 75
Herr von Lcklieät, Lilas, Ofw. Lieutenant 65
Herr von Ltockenliröm, Lars, Brukä-Pa-
tron - - -87
Högloft. Ridderstaper och Adeln ätstiljdeS
klockan Z. Dt tupra.
In 66em protocollk
6. Lilveriiolps.
O lisda-
4^6 Den'29 Iulir-
Onsdagen den 29 Julö.
Plenum klockan i om middagen.
Uplästes och godkändes följande underdåniga
jkrifwelser till Kongl. Maj:t:
1:0. Om förändring i landtmäteri taxan.
2:0. Angående medel till ästadkommande af
folkets och landels förbättring.
g:o. Angäende arfwoden för Stats-Commista-
rien kll-ölleUus och Of ver Commisiarien LK.
§4:0. Angående liuteri-inrättning pä kungsgär.
barne Flyinge och Dahlby.
z:o. Angående arfwode för Ständens och Ut¬
skottens Cance llier.
6:0. Om Högste Domstolens ledamöters bibe-
häilande wid deras sytzlor.
7:0. Angäende priset ä tionde-lackjernet.
8:0. Om anordmng till betalning af hyrorne
fLr riksståndens klubbar.
9 :o. Angäende nederiagsfrihe ken för Wisby stad.
Widare uplästes kill justering Riksens Stän¬
ders underdäniga strifweise om Gottlands under¬
stödjande, genom allmänna Magazins-Directionens
försorg, wid inträffande mistwäxt är, hwaruti före-
komms följande ord: ^Riksens Ständer - - -
"nedlägga den underdäniga önskan, att, i händelse
"af miffwäxt pä nämde O, och möjligen inträffan-
"de hindrad communication med fasta landet, C-
<chers Kongl. Maj.tt mätte täckas kill understöd
"för Gottlands innewänare updraga Dest Befall»
"uingshafwaude, att genom tjenlig» föreställningar
Den2y Julii 4°7
"upmuntra Öns innewänare att anlägga sä kalla»
'"de svckenmagrziuer," m. m.
Uppå gjord erindran af Friherre ceäerström,
^acob, atr ordwändningen häruti syntes innebära
den emot möjligheten stridande mening, att Kongl.
Maut skulle utfärda updrag till Sin Befallnings-
hafwande pä Gottland, sedan commiuiication emel¬
lan denna O och fasta landet wore hindrad, ansäg
Ridderstapet och Adel» denna ordwandning kunna
förbättras genom en sadan redacston, att esker or¬
den: att i anseende till möieligen inträffan¬
de mistwäxt pä nämnde O/ och hindrad
m M-, samt esler ordet "kjcnliga" kittades: och
tidiga i uti hwilken förändring de öfrige respective
ständen skulle manligen inbjudas att instämma.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högloss.
Ridderffavet och Adeli, wid Urtima Riks¬
dagen i Örebro den 24 Julii 18,2.
S. D. Wid förnyad föredragning af Banco-
Ntskottets den 9 och iz Juli, pä bordel lagda,
samt den 16 derpå följande ätersörwista berättelse
om Bancowerkets tillständ och förwaltning/ jemte
bet under den 23 Julii af Utskottet afgifne utlå¬
tande innefattande uplysningar i anledning af de
wid betänkandet gjorde anmärkningar, blefwo Ban-
co-Mskottets berörde memorialer af Ridderssapet
och Adeln godkände. Ult kapra. ,
Uplästes och kades pä bordet trenne memori-
ler frän Constituiions-Uiskottet af den 28 Justi;
nemligen: rrv
§o3 Den 29I1M.
r:o Ett i anledning af gjorde kemister till Ut¬
skottet as den delen af Riksens bönders Justilia-
Ombudsmans berättelse, som angar meningen af
25 §. Regeringsformen, om hwilken han förmäler
fräga hafwa upstätt ^huruwida den deruti Konun¬
gen killagde höga rättighet att i brottmål göra
gäd, borde salunda förstas, akt samma rättighet,
i'icke kunde sträcka till eftergift af andra bö-
^fter än NronanS andel i desamma;" hwuken
mening Jujtitiä-Ombudsmannen, nppä anförde stal
^ och siutlevning»«/ansett ststdande emot §. Z-tydliga
innehåll; uklätandes sig Constitrttions-Utsto tet haf¬
wa funnit det Riksens Ständers Justuiä-Ombuds,
man endast anfört stna enstilta tankar i ämnet, u-
rån att yttra någon twekan om F. o^da^förstand, el¬
ler hermid begära någon ätgärd, hwadan Constiku-
tions-Utstottet ansett sig ej böra detta ärende till
pröfning uptaga.
2:0 Ett dito hwaruti förmäles, att Ukstottet,
medelst remist fran det hederwärdä Bonde-Ständet
emottagik ett memorial, af Riksdagsmannen Lrio
Lvenslon frän Bohus Län angående Justiriä-
Ombudsmannens aliggande att befordra styndsamhet
i den lagliga gängen as Riksens Ständers fattads
bestut och gjorde hemställningar; och dä ConstitutionS
Ulffottet funnit samma memorial ej innehålla nägot
annat än hmad förut i Justitiä-Ombudsmannens
instruction innefattas, samt derjemte till det äsyf-
tade ändamälet troligen intet annar medel än de
förestrifne kunde upgifwas, som icke kunde leda till
åtgärder förnärmande förde» werkftättande magten,
har
Den 29 Jul». 4«?
har Utskottet trott det böra förblifwa ivid hwatz
redan ar förestrifwit.
z:o Ett dito, hwaruti Constikutions-Utffottet
förmäler, att tilt Utskottet hafwa inkommit ifrän
Högmördige Preste.Skändet, Wälloflige Borgare
Ständet sch der Hederwärda BondeSländet proto,
coils-utdraginehallande derespeclive Standensbestur,
art under detta Riksmöte, blott med twänne af det
Wällofl. Borgare Ständer gjorde undantag icke
ytterligare befatta sig med grundlags frägors upta-
gande och afgörande. Af denna anledning, äfwen,
som af den, att Riksdagen nu nalkas sikt sint, och
att det äligger Constitutions-Utststtek, att samla
och upgifwa hwilka frågor, rörande förändring i
grundlagarne, enligt föreskrift arv beredde, akt, sä-
ftm ifrän denna Riksdag hanlande pä bordet till
den nasta, dä kunna .afgjöras, pä det att de i
Riksdags bestutet mä kunna anrecknas, har Con-
stitutions Utskottet trott sig böra wanda sig till
Riksens Högloft. Ständer, med wördsam förfrågan om
icke Riksens Ständer täcktes förena sig i del beslut,
akt alla hittills upskjutna grundlags frågor, som
icke redan wid denna Riksdag blifwit Uptagne el¬
ler wunnit handläggning, stola M nästa Riksdag
bliftva hanlande, och dä kunna till pröfning före¬
komma.
Uplästes Herrar Electorernes lista till wal as
ledamöter uti Stats-Ukstottet efter Grefwe Norner
af Tuna, Larl; Friherre eberström, Uuäolxd;
och Grefwe l.övvenlfte1m, Luliafz och befunnos
dertill utsedde:
R:o
4l» Den 29 Julli.
N:°.'
292 Friherre von kolen fullmägtig Friherre
ak ^Vetterlleät, kric. Landshöfding.
356 Friherre ^6Iorbsr§, Larl 6ustak, Kam-
marhene.
1983 Herr kk-^kenLölcl, vetlok, Asiesior.
Uplästes ett memorial fran Lag-Utskottet af
den 27 Julii, i anledning af gjorde anmärkningar
wid Ulstvttets förflag kill en författning emot 0-
mättligt bru^ af starka drycker.
Herr Landt - Marffalken yttrade att, dä
Riddcrstapet och Aoeln i detta mäl redan fattat
sitt bestut, att tili Kongl. Majit öfverlemna det¬
ta mäl, med anhållan, det läcktes Hans Maj.-t
lala en tjenlig författning härom Utfärda, torde
Ridderstapet och Adeln finna detta memorial endast
böra lägges till handlingarne.
Bifölls.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hällit hos Högloft.
Ridderstavet och Adeln wid Urtima Riks¬
dagen i Orebro d. 29 Julii 1812.
S. D. Wio justeringen af Expeditions-Utstot-
tets förslag till underdånig strifwelse till Kongl.
Maitt angående Gottlands understödjande wid in¬
träffande misiwäct är, ansäg Ridderstapet och A»
deln för tydlighetens stull den ändring deri böra
göras, att efter orden "underdåniga önskan" mä
sättas: att L anseende till möjeligen inträf¬
fande rnistwäxt pä nämnde ö, och hindrad
etc.
Den-9 Juli!. 41 r
etc- samt efter ordet: tjenliga, tilläggas: och tidiga;
uti hwillen redactions ändring de öfriga respecttve
Ständen skulle genom utdrag af protocollec wänli-
gen anmodas att sig förena, lvt kuxra.
Herr Landt-Narffalken hemstälde om Rid-
derskapet och Adeln under återstående dagarne af
denna mecka icke skulle wilja företaga de ome wa¬
len till Electorer att utse en Riksens Ständers
Iustitiä-Ombudsman, samt Tryckfrihets CommuLen.
Zerl: ak korlelles, kelrr, upläste följande:
Öfwertygad om det företräde äldre och erfar-
ne mäns omdöme äga framför ynglingens, har jag
hitintills med wördnadsfull tystnad afhörk Ridder-
skapet och Adelns öfwerläggningar, osta i de mäst
interesiama ärender. Jag hade wisterligen äfwen nu
önskat, at någon annan mera uplyst än jag, framstält
det ämne. jag nu wägar ha äran framställa för
Ridderstapet och Adeln, och hwartill ensamt det
snart förestående, i grundlagen föressrifne »val, an¬
gående Riksens Ständers Iustitiä-Ombudsman för-
anledt mig.
Nedan wid 1809 ars Riksdag wäcktes af ett
Riks Ständ genom anmärkning wid 96 §. i Re¬
geringsformen fräga om möjeligheten att umbära
detta embete; denna deruti detta embete blifwit
inrättat, symesStändet ej lämpelig emedan enJu«
siitiä-Ombudsman eller Justitiä-Canhler tycktes till¬
räckligen böra wärda och skydda landets barns rätt.
Denna fräga blef sedermera såsom en Constirutions
fräga lagd pä bordet till päföljande Riksdag, dä
den hos ConstitukionsUtskottet förekom, och uti desi
wid
4ir Den §9 Juli!.
wid samma Riksdag afgisne betänkande öfwer före-
slagne förändringar i grundlagarne, anmärkt.
Wore det ej lämpeligt, att densamma först af-
gjordes, innan proposition om mål göres till ett
embete, som till aswentyrs numera efter munnen
erfarenhet, torde synas mänga likgiltigt och mindre
nyttigt bade för dek allmänna och enstilta inreresiet.
Jag anhäller derföre ödmjukeligen att Herr
Landt Marskalken täcktes i manlig ordning, fram¬
ställa deita ämne till Nidderskapet och Adelns up»
lysta bedömande sa att dek sedermera mä komma
under samtelige Ritsens Ständers öfwerläggmng.
Herr Landt-Narffalken Yttrade attRidder-
skapel och Adeln kanjte torde lära denna fräga blif-
wa hwilande pä bordet till nästa plenum, emedan
tiden nu för Rivderstapet och Adeln wore inne alt
begiftva sig till plenum plenorum.
Stvarades Ig.
Sedan Rivderstapet och Adeln uppå gjord
proposition af Herr Landt-Marstalken öfwerenskom-
mit ali ät skiljas wid utgängen frän Rikssalen, af-
tägade Herr Landt-Marstalken och Högloft. Rid»
derstapet och Adeln till det af Kongl. Majit nä-
digst till klockan ^ till 2 utsatte plenum pino¬
rum, hmarest, enär Kongl. Majit sjelf, warit hin¬
drad alt wara tillstädes, Hans Excellence Srats-
Ministern för Utrikes arenderne Friherre von Ln.
geström, uppä Kongl. Maj.ts befallning tillkänna-
gaf Kongl. Majus nådiga bifall och sanction ä
följande Riksens Ständers undcrda jga beftut och
hemställande»:
r:s
Den »9 Julik. 413
i:o Angående nagra omständigheker som böra
iakttagas wiv ändrings sökande i Consistoriernas ut-
siag.
2:0 Angående inskränkning i Nabos rakt till
lösen af försäld fastighet i staden.
z:o Angående förklaring öfwer 5 Cap. t 8 och
7 Cap. i §. Jorda Balken, angående stamning
wiv börd till försäld fastighet i staden.
4:0 Angående uphafwande af 5 mom. i Kongl.
Brefwen den 22 Mars 1803 och 4 April 1807.
5:0 Angående förklaring öfwer 29 prmclen
af Kongl, förklaringen ben 23 Mars 1807.
6w Om förklaring öfwer 2 mom. 21 §. ,0
Cap. Rattegängsbalken, jemförd med Kongl. Bref,
tvet den 2 Mars 1748.
7:0 Angående tillagg wid 4 §. af Kongs,
förordningen den 23 Juuii 1798 rörande lagsök¬
ning mot löftesmän.
Efter sturadk plenum plenorum äkstkiljdes
Högloft. Ridoerffapec och Adeln klockan omkring
^ till g. l^t supra.
In stäem krotocolli
6. Lilverstolpe.
Thorsdagen dm zo Julii.
Plenum klockan 9 förmiddagen.
Justerades Pleni-Proto»sllerne för den 24,
^7 cch 29 Julii.
Zerr
4!4 Den 30 Julli-
Zerr Landt-Narskalken tilkkannagaf att der
Wallofl. Borgare ständer, uti protocolls-utdrag af
den 18 dennes, hwilket Herr Landt-Marskalken nu
söredrsg, förmält sig wid justering as 2 §. uti Riks¬
dags beslutet, angående de under denna Riksdag
saststälke förändringar i tryckfrihets lagen, hafwa
ammärkl, att derutur blifwik utesiutcn den uti
Constilutions Utstottets bifallne betänkande om de
4 första Z. §. utt nämnde lag, bland skälen till de
beslutne sörändringarne, aberopade omständighet, att
deste förändringar äfwen warit föranledds
af de inom Riksstånden gjorde anmärknin¬
gar; och som ständer ansage det wara af wigt att
tz. i Riksdags beflutet blifwer, i öfwerensstämmel-
se härmed, wille ständet inbjuda de refpective med-
standen att med detsamma sig om en sädan rättelse
förena: förmälande Herr Landt-Marskalken widare,
alt det Högwördige Preste-ständet och det Heder-
warda Bonde-ständet, enligt protocolls-utdrag af
den 27 dennes, hwilka nu företeddes, hade uti den
af Borgare ståndet föreflagne rättelse instämt: och
hemstälde nu Herr Landt-Marskalken om Ridderfla-
pet och Adeln äfwenwäl skulle behaga sig härom
förena.
ZrihevreakVVetterllLät,6ustsf,yttradesig, atden
ifrägawarande §. af Riksdagsbeslutet hade blifwit
honom, såsom Hof Cantzler, frän Expedilions-Ut-
flotlet meddelad; att wid delta tillfälle honom kan¬
hända undfallit, de' ert af de trenne motiverne,
som uti ingresien till Constitutions-lltskottets betän¬
kande, rörande tryckfrihets-förordningen finnes an-
förde,icke manri berörde 4.uptagit. Friherre c>5 äVet-
ter-
Den Zo Julli. 4rZ
Lersteät delade altja med Expedikions-lltstotlet stul-
den för den saknad af detta motiv, wid hwilken de
öfrige respcctive Ständen sig såsom ett uteslutande
fästat. Likwäl borde han tillstå, att enligt hans
begrep om redackionen af ett Riksdagsbeslut, bords
det endast och bestämdt innefatta hwad Riksens Stän¬
der beslutat, utan att uptagande deruti as något
motiv, wore af nöden: i anledning hwaraf Friher¬
re ak Wetterttettt trodde de anmärkte saknade or¬
den icke wara såsom en uteslutning att anse. Men
dä trenne Ständ nu uttryckt stn önskan, att de
anmärkte orden mätte i §-.n inflyta, sä funne han
ej heller häremot något hinder, utan wille till und-
wikande af ridsu drägt för sin del tillstyrka Högloft.
Ridderstapet och Adeln att deruti instämma.
Zerr kotblied, Larl kreärik, yttrade sig, att
sedan Friherre ak salunda uplyst äm¬
net, hade han hufwudsakeligen ej nägot att sig der-
öfwer urläta. Han wille allenast säsom tilläggning
yppa den tanke, att, längt ifrän att det utlemnade
motivet borde införas, trodde han snarare att an¬
märkningen bordt wara af en motsatt beftasftnhet,
och i anledning deraf hgfwa bordt yrkas, att intet
motiv mätte hafwa blifwit, i den till justering före¬
tagna §:n, uptagit. Men sedan de trenne öfrige
Ständen önffat tilläggning af detta motiv, instäm¬
de han uti Friherre ak VVetterkeäts tillstyrkande,
att Ridderskapet och Adeln nu deri mätte instämma-
Herr Landt-Nlarstalken gjorde proposition
i enlighet med förbemälte Herrars yttranden, hwilken
'proposition med Ja beswarades.
4iö Den 30 IM.
Uplastes a Nyo och biföllos Constikukions-Ut-
skottets i gärdags plenum pä bordet lagda betän¬
kande»:
i:o. Om wäckt fräga inom Bondeständet, rö«
rande Justikiä-Ombudsmannens äligZande, att be¬
fordra skyndsamhet i den lagliga gången af Rik»
sens Sländers sällade beslut och gjorde heMstall-
ningar.
2:0. Angående den i Riksens Ständers In»
stitiä-Ombndsmans Niksdagsberattelse widrörde frä¬
ga, hurumida Konungens höga rakt att uti brott¬
mål göra näd, kunde sträckas till eftergift af
andra böter än RrsnanS andel i desamma.
Herr Landt Marskalken föredrog ett proto¬
kolls-utdrag frän Bondeståndet, af den ,6 Julii,
innehållande Ständets beslut, att alla upskstttna
grundlagsfrågor, som icke redan wid denna Riks»
Vag blifwit uptagne eller wunnik handläggning,
skola till nasta Riksdag blifwa hwilande, och dä
till pröfning förekomma. Uti hwilker beslut Bor¬
gareständer, genom prolocolls-utdrag af den i8Iu.
lii, trllkannagifwit sig hafwa instämt, utom hwad
anginge de as, Constitutions - Utskottet wid Urtima
Riksdagen i Orebro är i8>o, förestagna nya re¬
daktioner af 8i L- i Regeringsformen, rörande en
mera bestämd 'id för grundlagssrägors afgörande,
samt 14 §> af Riksdags-Ordningen, angående etk
utiryckeligare stadgande, hwilka städers fullmägtige
äga, att tillika emottaga fullmagter för andre stä¬
der, afwensom de siere tz. Uti Regerurgsformen
eller Riksdags Ordningen, som med den förstnämnde
Den zs IM. 4l?
öga sammanhang. Härjemte förmast Herr Landt-
Mnstalken, alt Presteständet, genom ankommit pro-
tecolls Utdrag tilkännagifwit, sitt instämmande med
Bondeständer: och more det i anledning af dessa de
öfrige tre StändenS bestuk som Constilutions.Ut»
stöttet, uti ect i sista plenum »plast och dä pä bordet
lagdt memorial, gjort den hemställan, om icke Nik»
sens Ständer täcktes förena sig i det beslut, att alra
hittills upst,rttna grundlagsfrägor, som icke redal,
rvid denna Riksdag blifwit uvtagne eller wunnit
handläggning, stola till nästa Riksdag blifwa hwi-
lande, och dä kunna li l pröfning förekomma. Wi¬
dare förmälke Herr Lanbt-Marstal en, atr i samma
plenum nemligen förlidne gärdag, hade Kammar-
j unkaren ak forzelles uolästett yttrande angående »plå¬
gande wid denna Riksdag af frägan om bibehällande af
RikfensStändersJustitiä Ombudsmans embe c. Den¬
na morion afHsrr akkorselies hade blisivir gjord i sam.
manhang med Herr Landt'- Marskalkens propvsiiion
till wal afElectorer till utseende afen Riksens Sttnders
Justiliä-Ombudsman, och hade dä blifwi'lagd pä bor¬
del, emedan ven tid dä war inne dä Ridderstapet
och Adeln borde begifwa sig i plenum pino¬
rum.
Zerr vännerstam, hostan, vpläste följande:
Del är i anledning af der anförande, hwilket
Herr ak torselles förleden gärdag »plast, son, jag
har begärt ordet. Jag anser mig likwäl icke böra
uptaga Högloft. Ridderstapet och Adelns tid med
försök att utreda den äsyftade och möjeliga elier
werkeliga nyttan af Riksens Ständers Iustitiä-
Om»
Andr- Del. s?.
418 Den Z0 HM.
Ombudsmans ijensten samt betz inflytande pä be¬
ståndet af wart numarande regeringssätt. Jag sär
äfwen erkänna, at ehuru jag, såsom ledamot as Lag¬
utskottet wid denna Riksdagen, ägt tillfälle, att i
åtskilliga delar gransta Justitiä - Ombudsmannens
åtgärder/ tilltror jag mig dock icke att i nämnde af¬
seende kunna gifwa ett bestämdt och säkert omdöme.
Den wärde ledamoten, som yrkqt betta embe-
tes uphäfwande wid denna Riksdagen, torde has¬
ina warit sa länge fränwarande ur Swerige, att
han icke noga kunnat märka alla omständigheter,
hwilka inga uti en sadan pröfning, och han har
ma hända ej hunnit Under sina besök i detta land
uptäcka dem. Jag förmodar, att detta ät orsak
dertill, att han icke Utwecklal skälen för sin motion
och derigenom besparat dem, som äro af olika tan¬
kar, mödan af försök till »vederläggning.
^err »k kortelles har li afullt, om jag rätt
minnes, i förbigående nämnt, att Justikiä-Ombuds-
mans-embetet anses mindre Nyttigt för det allmänna
och enskilia Lnteresset. Jag sär derwid blott erin-
dra, art nämnde embete wisserligeN icke är inrättade
lill befordran af enskilt interesse, som oftast icke är
förenligt med den allmänna utdelning as rältwisa
och den noggranna lagarnes efterlefnad, hwartill der
samma bör bidraga. Herr kortelles tyckes wara
öfwertygad, att Justitiä - Ombudsmans embetet är
likgiltigt och af mindre nytta. Jag kan icke in.
stämma L denna tanka. Dä man besinnar, akt detta
embete blott genom sin tillwarelse utgör en controll
för Domare och andra embetsmin, att det är äm¬
nat kan hända lika myckel atr förekomma och ater-
Den 32 Julli.
hälla olydnad för lagarna soM att befordra, att
hivar och en, som af Rikers embetsman tror sin katt
försummad, har en Uttväg öfrig att fä rättwisa el¬
ter ytterligas bewis att han har ratt, sanik ärt det
är swart äswen omöjligt, att inse alla werkningar,
som emberet uti de ärne förstnämnde afseenden bör
medföra z sa torde man finna, atr en mera wiv»
sträckt och stadgad erfarenhet, än ben, som man äfwrtt
Med nogaste Upmätksamhet nu kan aga, fordras, för at
Med säkerhet bedöma ben större eller mindre nyttan
af Austina Ombudsmans emberet. O>m ocksä detsam¬
ma, i aiseeNde pä Upsigten öfwer lagskipningeN,
warit mindre erkändt an dek werkcligen blifwit,
torde detta mera kunna bewisa förtroende till sty¬
relsens Upmärksamhet i detta fall, än ett sä för»
delaktigt laqskipningens tillstånd, akt denna Upsigt
wore öfwerflödig i och dä Höglofl. Riltderskapet och
Ädelst Under denna Riksdagen beslutat, at hos
Kongl. Majit i underdånighet anhälla om åtgärder
till efterlefnad af gällande författningar, bewifar
ber efter Min tanka, att icke någon af tillsatte mär¬
kare ölwer lagarncs efterföljd anses likgiltig eller
öfwerflödig.
Mä hända, ar det under en sadan sakernas
btdNinr, soM blifwit införd i Herr ak korslelleo
hembygd, der Möjligtwis genare wagar kill rättwisa
äii hos o§ finnas, likgiltigt, om en sädan inrättning
som den ifrägawarande finneg eller icke. Men hwar
och en, soM önffar att lefwa och dö under skydd
af lagar, som trygga medborgerlig frihet samt all¬
män och enskild säkerhet, torde icke Med likgiltighet
duse
42 s Den 30 Julli.
anse rigtningen af en inrättning, ämnad att, bidra»
ga till bewarandet af dessa dyrbara fördelar.
Herr ak korlelles, kekr, yttrade sig, att dä
han förledne gärdag wäckte srägan huruwida Ju«
stiliä-Ombudsmans embret skulle anses böra bibc-
Hälas eller icke, hade sädant blott waru en mo¬
tion rörande denna frägas uptagande; och hade han
derföre icke i något annat afseende wäntat sig ett
swar. Nu syntes Herr k^Lnaerllam hafwa in¬
gått i pröfning om sielfwa embetes nytta. Herr ak
korstelles hade allenast sagt, att embetet till äf-
wentyrs nu mera, efter wunnen erfarenhet, torde
synas mänga likgiltigt och mindre nyttigt bade för
det allmänna och enflildta interessek. Ilptagandet
berodde nu pä Högloft. Ridderstapet och Adelns
descision. För öfrigt, sedan nu diskussion öfwer
detta ämne wore öpnad, anhölle han, att fä särskilt
ytera sig huruwida detta embete kunde anses med¬
föra nytta.
Herr La'ntztMarffalken utlät sig, att den
i ordningen framsta frägan wore, huruwida Rid-
derstaper och Adeln wille uptaga nägon af de hwi-
lande grundlagsfrägorna, eller dem allesammans till
en framdeles blifvande Riksdag upfkjrtta.
Herr kotblieb, Larl kreäric, anförde ffrif-
teligen till protocollc^ följande:
Dä jag nu ,vägar yttra mina tankar uti dek
amne, som utgör föremålet för Ridderskapet och
Adelns upmärksamhet, fär jag, ehuru jag hoppas
art det är öfwerflödigt, förklara, att jag härtill
drifweS af min kristilla öfwertpgelse, ej i nägol
hanse-
Den zo Iulii. 421
hänseende af särskildta eller främmande driffjädrar
och orsaker.
Att Ridderstapet och Adeln nu kan till afgö¬
rande uptaga den frän 1809 och i8rs ärens Riks¬
dagar hwilande och af Bondeståndet dä wäckte frå¬
ga om Justitiä-Ombudsmans embetets asstaffande,
lärer wara utan all twifwel; men som sädant ej
stedt förr, än wid Riksdagens snart förestäende flut,
anser jag, ett beslut af Ridderstapet och Adeln om
fragans uptagande och afgörande, snarare aflägsna
än bereda ett önstadt resultat.
Tre Ständ (ett med wista wilkor) lära redan
hafwa förklarat, att de wid denna Riksdag ej ärna
up-aga nägra grundlagsfrågor; samma tre Ständ
hafwa redan utsett sina Electorer lill förrättande af
nytt Justitiä - Ombudsmans ival. Det är sant,
Ridderstapet och Adeln har uti detta beslut ännu
icke ingått och till dest fulla kraft såsom lag for¬
dras derjemte Konungens sanciion: Ridderstapet
och Adelns rätt och frihet att i förewarande srägr
efter -välbehag besluta, är således fullkomligt öp¬
pen och oinstränkt.
Men manne de tre Ständen, efter ett af Rid¬
derstapet och Adeln mot deras tankar fattadt stri¬
dande beslut, skulle uphäfwa det af dem redan wid-
»agne och förena sig med Ridderstapet och Adeln?
manne om de ock det gjorde, det derpä följande
beslut i hufwudsaken skulle leda t-ill det äsyflade än-
damälet?r härom hwarken har man gjort eller kunnat
göra sig försäkrad. I anseende härtill och ehuru
jag anser frägan om Justiliä - Ombudsmans embe¬
tets afstaffande tillräckeligt mogen, för att nu kunna
defini-
4sr Den 3o Iulii
definitivt afgöras, och ehuru jag tmiflar,attvpiniy«
riens röst talar för desi bibehållande, tror jag lik-
wäs att Ridderskap^ och Adeln skulle lämpesigqst
kunna förena sig med de öfrige rechectiye L län?
den, och med bifall till Constitu ions-Ntffotteks nyZ
Uplaste memorial till nasta Riksdag upstjutq alla,
grundlagsfrågors afgörande.
Ätstilstge begärde proposition pä Herr koch,
-illstyrkande.
Herx sk forselles erinrade, att ett Ständ
förbehållit sig att till afgörande undantaga channe
frågor, Hayili förmente Herr sk forsells alf
ett annat Stand sig förenat. Da Rioderstapel och
Adeln ännu sig icke yttrat, och Konungens saneson
pä nägra grundlaqsfragorV upragande icke blifwir
afgifwen, stöde Ridderstapet och Adelns ratt öppen,
att denna frqga företaga; hemställandes alltså Herr
sk forselles, om icke densamma kunde såsom den
tredje tilläggas till de chänne, som redan hlifwtt
fran alla de ösriga ui»antagne.
Herr Landt Marffalken kemnade Herr sk
forselles den uplysning, att det blott more Bor-
gareständet, som utläkit sig wilia undantaga twänne
frägor, men att Bonde- och Presteständen more en«
stämmige i den önstan, akt alla, som icke redan wid
denna Riksdag wunnit nägon handläggning. mätte
förblifwa hwilande- Delta sakens stick hade Con-
stitutions? Utstotket i sitt memorial inberättat, och
hemstält till samkelige Sländen, att sig om ben
först af Bondeståndet yttrade tanke förena; och fö¬
reslog Herr Landl-Marstalken Ridderstapet och A?
deln
Den 3» Julli.
deln att till Constitulions-Utskottels memorial, lem¬
na sitt bifall.
Ropades för öfrigt Ja; mey
Herr sk torselles foreflog ä nyo, att fragan
vm Iustiriä-Ombudsmans embetet mätte tilläggas
säsom den tredje till dem, som af BorgareständeL
blifwit undantagne, och begärde votering, i hän-
delse Ridderffapet och Adeln ej detta hans yrkande
biföll.
Herr Landt-Marskalken erinrade, att enar
Ridderstapet och Adeln behagaoe bifalla Constitu-»
lions-Uistoteks betänkande, med hemställan om up-
fljutande af glia hrpilande grundlagsfrågor, sä wo-
re derjemte meningen tydligen den, att uptagander
af de twänne frågor Borgareständer utmärkt, tom¬
ms att förfalla, och pä samma grund äfwen Herr
ftk korkslleg motion,
Zrlhexre Ollerström, erinrade i af¬
seende pä hwad Herr sk kortelles yttrat rörande
Konungens sancrson, att densamma ej gifwes eller
behöfwes till uMgande eller icke upkagande hos
xtt sexffildtRiksstand af någon hwilande grundlags-
fräga, utan upstode fxägan om Konungens sanction,
dä först, ngr samrelige Riksstånden enstämmigt be¬
flutit, att för sin del läka dylika frågor ännu wi-
hare hwitå,
Herr Landt-Marskalken uplvste akt ett af
samtelige Riksstånden för deras del öfwercnskommit
upffof med cvnstitutionella frågors afgörande wiffer-
ligen behöfdes, och äswenwäl wid sista Urtima
Riksdag blifwit begärd, och af Konungen i näder
hewiljad.
8ri-
424 Den zo Julli.
Zriherre ak Wettersteöt» 6ustak: Förmode»
lizen är de- Herr Baron Leclarströms mening, alt
ingen uteblisiven Konungens janclion ä up'kofwet,
frän den ena Riksdagen kill den nästföljande, med
ofgörandet af de lagligen wäckte och beredde grund-
lagsfrägorne, nu kan förhindra Högloft. Ridder»
stapel och Adeln, att meo de z:ne öfriga Ständen
instämma uli de beslut, hwarom nu är fräga. Om
sä är, delar jag fullkomligen denna tanka. Dere¬
mot pästär jag pä det högsta, att Riksens Stän¬
der owilkorligen böra begära Konungens sanckion
xä upskos meo grund agsfrägors afgörande, och att
denna sane.ion ar likaså oumgänglig bäve i anse-
enoe till de af Konungen, >om lill de af Riksens
Ständer sjelfwe wäckre frågor. Wid förra Riksda¬
gen i örebro, inkomma Riksens Ständer till Kongl.
Waj:t med e<t beslut i detta afseende, och begärde
derwid endast Konungens sanclion ä de af Hans
Maj.r, wid 1809 ärs Riksdag, föresiagne förän¬
dringar i Riksdags - Ordningen. Kongl. Ma,:t
swarade Riksens Stander i plenum plenorum den
15 Ociober ,8«9, och kallade deras upmarksamhet
xä nödwändigheten att ej egenmägtigt förordna vin
grundlagsfrågors afgörande, emedan enligt grund-
lagarnes tydliga syftning, bade detta afgörande och
upjkofwet dermed, nödwändigt fordrade Konung och
Ständers sammanstämmande beslut. Kongl. Maut
anförde såsom stal, att frågor af denna bejkaften»
het unde af Riksens Ständer framställas, hwilka
af Konungen warit tilltänkte; en gäng wackte, blir
Konungens åtgärd öswerflödig, mm om sedermera
Riksens Ständer, wid en följande Riksdag, af egen
myn-
Den zo IuUi. 425
myndighet skulle kunna upskjuta besia frägvrs af¬
görande, b efwe Kongl. i Desi billiga för-
winkan bedragen. Ett li a förhällande föreker ug
med de af Konungen, ä D si siva, wack é stägor,
och helgven af ömsesidiga rättigheter, fordrar såle¬
des, all samma mageer, som enfamm- kunna bered»
förändringar i wära grundlagar, äfwen böra öf-
werensstämma i bestulet vin upjkoswet ined desi»
förestagne förändringars afgörande.
Jag fär således wördiammcligen föreslå, att i
händelse Hoglofl. Rivderstapei och Adeln null del¬
taga i de z:ne öfrige Ståndens bestu>, den omstän¬
dighet berwrd mä tilläggas, atr Kongl. Maj-s san-
elion ä beslutet bör beaäras.
Zerr Landt - U7arstalken gjorde härefter
propouuon lill oifall a Consil ullons-vtffotkeks hem¬
ställan. samt att, enär siiinkelige Riksstånden sig om
ekk fli°t bestuk förenat, underdånig anhällan hos
Kongl. Majit, vin Desi nådiga sanction dera, mätte
göras.
Bifölls.
Uplästes och lades pä bordet följande frän
Oeconomiä-Ukskottet inkomne memorialer:
r:o. Ekt as den 28 Justi innefattande en, af
frän trennc Ständ gjorde äterremisier, jöranledd ny
redaction af Utjkotteis sörflag, huru med saltpeter,
tillmerkningen i riket mä förhällas.
2.0. Ett dito af den 10 Juli! innefattande
Utskottets betänkande angående föreslagna föran,
dringar i mrwarande fängföringsjättel.
Widare
426 Den ZO Iulii.
Widare uplastes och kades pä bordet Bcwill-
nings Utstottets betänkande af den Julii, angä«
ende tul upbörden;
och
Samma Utskotts betänkande, af d. 29 Julii,an«
gäende afgisterne för bränwins-tillwerkningen m.m,
Justerades följande?
Wdrag af protocollet, hällit hos Höalofl,
Rjddexstanet och Adeln wiv Anima Riks¬
dagen i ärebro den zo Julii 1812.
S. D. Wid förnyad föredragning af Consti-
tutions-Ulffotteks förledne gärdag pä bordet lagda
memoria, af den 28 dennes, innefattande hemstäl¬
lan, att Riksens Ständer mätte behaga stg förena
i det beslut, glt alla sedan de föregäende 2.ne
Riksdagarne hwilande grundlags frägor, som icke
redan wid denna Riksdag blifwit uptagne eller
»vunnit handläggning, skola lill den nasta blifwa
hwilande och dä kunna till pröfning förekomma,
bestöt Ridderskapet gch Udeln för sin del, att till
berörde hemställan lemna bifall; och skulle de öfri¬
ge respeciive Ständen härom manligen underrättas,
samt inbjudas, att med Ridderskapet och Adeln in-
stämma akc hos Kongl. Maj:k i underdånighet an-
hälla, om dest nådiga bekräftelse ä ett siikt af sanuelige
Riksens Ständer fattadt beslut, flt 8upra.
S, D. Förenade sig Höglofl, Ridderskapet och
Adeln uti hwad de öfrige respcctive Ständen redan
ansett, akt i 2 §. af Riksdags beslutet bland skalen
kill de amagne förändringarne i tryckfrihetslagen
afwen kUlide införas, att desie förändringar äf-
wen
§*en 3° Juli!. 4-7
Mn warit föranledde gf de inom Riksstånden
gjorde anmärkstingar. Pr tupra.
S- H. Föleorogos a nyo o.h brföllos följan¬
de, Constl utions-Ukskertels den 2^ ststledne pä
hordet lagda meinvrsal.
,:o I anledning af Ri sdagsmannen kria
Svengtons ifrån Honde.Ständer remitterade motion
rörande ändring i Juststiä-Ombudsmans instru¬
ktion.
2.0 Angående remiss af Justitiä-Ombudsmans
berättelse. i den del som rörer Konungens rätt att
göra nåd, pr luxra.
Uplästes och kades pä bordet Bewillnings-Ut«
slottets betänkande angående allmänna bewillningen,
af d, 2«-Julis, seme förslag tsn bemillningssörord-
Ning, samt ledamöters särlkiltq yttranden,
Lrrhcrre von pnZern Slernbe-kA^ ^latliiss,
förmäl e del l^qn, svin wore ledamot as ^ewilinings-
Utskottct, wärst förhindrad, ari bewjstg justeringen
af Utskottets sist up ästa betänkande och sörflag;
hwarföre han nu singe förklara ull Ridderskaper
och Adelns protoooll det han instamnoe uts Prosten
hlult? särskilta yttrande,
^err Landt Marskalken anmälte, att det
Wällpftl ^>vrgarcSkäii0e, meoelst prorocolls-Utdrag
af denna dag som nyss ankommn och nu företeddes,
rsitkännagisiyit sig hg'wa, ksl befprerqnoe af Riks¬
dagens skyndsamma stut. frångå t sitt förut fanabe
heflut, pch således jermväl för sin del medgifwa att
alla sedan sista Rusbagen hryilande grundsagsfrä-
go?
4-8 Den Zo Julli-
gor som wid denna Riksdagen icke blkfwit uptagne,
mage blifwa till Riksens Ständers nasta samman»
komst upffutne: kärandes således nu mera ej nägvt
hinder för Expedikions-Utffotlet a t föreflä Riksens
Ständers underdäniga ffrifwelse med anhållan om
Konungens sanction.
Högloft. Ridderskapet och Adeln ätffiljdes kl.
z lill Z. vt supra.
In 66em protocoM
-v 6. Lilverstoips.
Lördagen den i Augustii
Plenum klockan 4 eftermiddagen.
Uplästes och kades pä bordet ett ifrån Stats»
Utflottet inkonmiit betänkande af den 2?ide Julii
i anledning af Kongl. Majus nädiga ffrifwelse
angående Handlanden Ltsbecks underdäniga ansök¬
ning i afseende pä liqviden för det förskott han
sätt upbära ä en är 1808 älagen Vränwins left
Derants; yttrandes sig Staks-Utffottet hafwa funnit
detta mäl as den beskaffenhet, att annan ätgärd der-
wid af Riksens Ständer icke lärer kunna widtagas,
an att till Kongl. MajitI underdänighet öfwer»
lemna, att efter fig företeende omständigheter och
såsom Kongl. Maj-.t i Räder godksinner, Herr Lta-
becks ansökning med flut afhjelpa.
Uplästes eli ifrän Stats-Utffoklet inkommit
betän-
Den i Augusti- 429
tzekänkande, af den 29 IM i anledning af Kongs,'
Majus Nädiga ffrifwelse den 15 Julli iZi-, an.
gäende f. d. Kongl. Famillens underhallssumma
m. m.
I afseende pä hwad Kongl. Maj:l i näder
framställt, rörande betalningssättet Utaf den f. d.
Kongl. Famillicn ullagde statssumma och särdeles
den deruti begrepne räntan, hade Utskottet wid an¬
stalt votering stadnat i följande arne alternatifver,
nemligen:
antingen:
Akt räntan pä f. d. Kongl. Famillens enskild-
ta Egendom 36,168 Riksdaler 34 si. 6 runst. hä¬
danefter mä uibetalas i Hamburger Banco beräk-
nadt till 52 si. per Riksdaler Hamburger Banco,
likwäl med afdrag utaf Cours förhöjningen 4 si.
pä Riksdahlern för denne summa uppå de 20,497
R:dr 45 si- 6 runst., för detta Drottningen och
förra Kongl. Barnen desiutom såsom en tillökning
äga att upbära och hwaraf återstoden i Swensk!
Banco bör henne godtgöras.
eller ock:
Att ränte medlen 36 168 Riksdaler 34 si. 6
rst. a för detta Kongl. Famillens enskildta Egen¬
dom skola lika med det öfriga af underhållet utgä
uti Swenskt Bankomynt såsom hittilS.
Hivad dernäst beträffade frägan, att f. d.
Kongl. Famillens wid Haga Kongl. Lust Slott
qvarlemnade Meubler, mat e med billig förhöjning
i deras Invemarie wärde 17,465 Riksdaler 16 si.
4 runst. för Rikets räkning lill qwarblif,vande wid
nämdö» Kongl. Lust Slott inlösas genom qvittning
S l- d.
4Zs Deri i Augustt.
ä f. d. Konungens skuld 40,944 Riksdaler härrör
rande krän Hwarjehanva Utgifter och särdeles för
Underhallande' af dest hällar Under EampägneN i
Pommern^ hemställer Ntsto tet, om icke en sädan
qvittning dör med Liqviden oM f- L Kongl- ^N.
Millens 'illböriqheter i Swerige änlagäs-Och
sluteligen rörande Bellevue Lustparks förenande med
Häga Kongl. Luft Stort, tillstyrker iltfforret jeni»
wäl, ätt Rik ens Ständer mage till Kongl-Majit s
Höga di-epvst'ion benna Lustpark Upläta.
Laoes pä bordet-
Uplastes ett betänkande fran BäncosUtffottet-
äf den 28 I i ii, innehållande swar pä, uti Heder-
wärva Bonve-Ständet cjorde anmärkningar wiv
Utstortets belanpande rörande yrkad förhöjning i
arfwovet för FullM'gtige i Vanguen.
^erL LandtMarskcrlkeU hemstälde oM icke
enär Rlvvri,kapet och Lloeln vifallit Banco-Utskot,
ters första betänkande, detta nu endast komme ark
läggas till harMgarne-
SwakaSeS Ja.
ilplastes och kades pä bordet- et ifrän Banco»
Tltsköttet inkommit memorial, af den 28 Jutii, i
anledning af förspord klagan öfwer de betydande
swärigheker, och jemwäl den förlust, som allmanhe»
ten är underkastad, af en myckenhet sörflune och
dymedelst i rörelsen swärligen andivändbare smärre
Banco sedlar, hwitkas ombyte emot nye, l synner¬
het uti alla frän Hufwudstiden något astäqsne or¬
ter, wore ganska fwärt, om icke omöjligt; finnander
Utfkot-
Den i Augusti- 43 r
Utstottet för sin des, någon lämpligare ukwäg tiel
berörde swärigheters möjeliga afhjelpande, ä Ban-
quenS sida, nu icke kunna bestämmas, an att till
Herrar BaucoFullmägkiges omtanka blifwcr öf-
werlämnadt, att. uppå dertill ifrän Konungens
Befallningshafwande i Länen, gifwen anledning,
tillse, huruwida, i förening med Banquens nöjack»
liga säkerhet, ehuru med ätföljande mindre betydelig
kostnad, Landsorterna kunde i möjeligaste mätkv be»
frias, ifrän ofwan berörde wisserligen kännbara hin¬
der, för ett jemn cirkulation af det till allmän gäng»
barhet aUthoriserade myntet.
Itplästes och kades pä bordet ert Banco-Utt
stoltets memorial af den 28 Julii, i anledning af
Bergs-Rädmannen L- för Fahlu Bergs-
lag, gjorde framställning, om oinstränkt belönings-
tid i BaNquen pä Koppar och andre Metaller, jem¬
te rättighet till belöning af wäg attester ifrän A.
westa Krono-wäg under Magistratens i Hedemora
wärd om de pantsatte Effecternk, och Kron» In-
spectorens pä stället inseende; yttrande sig Banco-
Utstottet till detta yrkande ej kunna tillstyrka bi¬
fall.
Uptästes och godkändes 2:ne underväniga skrift
wetser till Kongl. Majtt-
i:o Om en lag mot missbruk af starka dryc¬
ker.
2:0 Om sanktion pä upstofwet Med Grund-
lagsfrägornr.
Vpla-
432 Den i Augusti.
ppNstes ett ifrän Lag- samt Allmänna Be-
swärs och O oondnuä-lltstotten inkomnut memorial
af den zo Ju!ii, innehältande sivar pä gjorde att¬
mar ningar wid Utstötte 6 betänkande om rubbning
af de watrenwe», hwilka genom updamning göm
stada ä anoras ägor och derä hindra upodlingar.
L^)es pä bordet.
Företogs, enligt gjordt anslag, klockan 5, wal
af de >2 Electorer jemte 2 Su plöanter, hwilka
stulle ä-a, act utse en Riksens Ständers Jnstiriä-
^nbudsinan och betz Suppleant, och besunnos,
wid walsedlarnes öpnande, följande dertill hafwa
biifwit utsedde.
Till Grdinaire Ledamöter:
M:o Röster
2 G^we 6ullak, O'werste 8z
54 Grefwe ^pons futt.n. G efwe körner,
^clolpk Qöran, Kammarherre r 87
6r Grefwe Döker, Fullm. Friherre cron-
tteät, l^cob Otto, genom lottning
med Grefwe lott. - - 8r
94 Grefwe von Lchrvorin, Lreäric kons¬
lans- , . - - 8I
Ii8 Grefwe von Lsson, hlans HIenric, Ex-
ce!>e>ice - - - 84
28Z Friherre Lilkverlkjölcl, dlils, Major - 90
290 Friherre von kolen, FuIImägtia F i.
herre ak ^Vetterlleät, Lric, Lands¬
höfding. » » - 90
12 27 Herr Dgerlleät, Fullmägtig Friherre
brangel af Sausts, Llrrillian
tsa, Hyttmästare » L9
sos4
Den i Augusti» 433
N:o Röster
2004 Herr von 8cliu1t^enkLim, Onvi^z För-
,te Archikor - .90
2122 Herr dlauckkoitf fullmaglig Herr voll
LckantL, Lärl ^acob>, Mgjor - 87
8riherre Ivlannsrlieim, 1.308 ^uZutt, som
222S Herr llallenli^rnai Luliak, Regerings
Räd - - - » 8 a
2204 Herr 6akn,af Colquhoun, e^rlpon¬
tus. Ofwerste - -
Till Suppleanter
114 Grefwe lott, Isze, Landshöfding, ge¬
nom lottning Med N:o 6- Gref-
we Oiiker, fullmägtig Friherre
Lronstsci^ - - - - 8»
L182 Herr ^lannerllam, ^ottsn, Lagman - 59
Ester fulländandet af detta »val, klockan ^ tt!l
8, söretoges äfwenledes -.val lill Electcrcr, lenuc
Supleank tili utseende af Commilrcrade tili krycka ',
hetens wärd. Wid walsedlarnes öpnande befunne?
hafwa blifwtt utsedde:
N:o Röper
till Grdiuarre Ledamöter
106 Grefwe SlrömtLll, bläns ltteZric, Lag
man - - - - ,z
76 Friherre iirute, fullmägiig Herr HiLm,
kakr, Öfwer Intendent - ^ ^
Z28 Friherre af käke, fulmagkig Herr 31
lrlmteborZ, VVi!ke!m) LandS!)öfd,rq §
Z39 Friherre ak llLkalllon, ^näers, Lands
höfding , - ^
A?
Andra Del- N-s 28.
4Z4 Den i Augusti-
N:o Röstett
Z40 Friherre VörVerilltlölcl, Lalomon, Lands-
howing - - 52
66 Herr vchelrök, FullmägligHerr vu^er-
Ueim, Olof lokan, Kammarjun¬
kare - . - 4Z
Till Suppleant
Z Grefwe ve v 6ar6w, ,jacsb, General
Major - - - 5?
Höglofl. Riddeissapet och Adeln acffildcs
klockan 9. vt luxra-
In protocolil.
6. Lilverkolpe.
Mändagcn den I Augusti.
Plenum klockan 9 förmiddagen.
Justerades pleni-protocollerna förden zo Ju¬
lii och r Augusti.
Herr Landt-Marffalken erindrave att All¬
männa Beswärs-och Leconomiä-Utstottet den 9 Ju-
lii inkommit med ett betänkande rörande inrättandet
sf en practist bergsskola i Fahlun. De!ta betän¬
kande hade i anledning af inom Presteständet gjor¬
de anmärkningar till Mffoklet blifwit äterremitteradk;
i anledning hwaraf Herr Landt-Marftalken hem»
siälde om ej detta mä! finge widare hwila pa bor¬
Den 3 Augusti. 4zs
det intill desi Oeconomiä.Utffottet nHd siik swäb ^
vswannämnde ättrrreMisi inkommit.
Bifölls.
Wid förnyad föredragning biföllos 2:ne> i str
sta pleno pä bordet lagda belänkanden frän Ball?
tzo-Utstotket, dök ena i anledning af gjord motion
vm oinskränkt belaningsrätt för Fahlu Bergslag-
vch rättighet kill beläning af wäg atkester isrän ?l-
westa Kronowäq, det andra rörande Utbyte af för.
slitna Bancosedlar.
Uplästes ett ifrån Riddarhus-Utfkoktet inkoM-
Mrr Memorial, af den ^9 Julii- innehållande för¬
slag till arfwoden för Riddarhus-Fistalen och dk
S.ne ordinarie Canlzlisterne.
Bifölls.
Likaledes Uplästes och bifölls ött ifrän Ridv
darhus-Utflottet inkoMmit memorial, af den 29
Julii, innefattande tillstyrkande, om sättet till Utgö¬
rande af honorarium ät Justikiä-Rädet käarks vSL
^Vurtenber^.
Föredrogs ä Nyö oP bifölls Skais-Uistöktets-
j sista pleno pä bordet lagda betänkande, angående
tiqviden för dek förffott Handlanden Ltakeck. fäkt
Upbära ä enär lgotz.ätagen bränwins lefverants»
Ilplastks ä nyo och bifölls Allmänna Besivärs»
hch Oeconomiä-Utffottkts, den Z<s Julii pä bordet
lag»
436 Den Z Augusti-
lagde memorial, innehäliande sivar pä äterremisi af
Utstotkets betänkande om saltpeier tillwerkningen.
Företog-; kill afgörande Stats-Utstottets, den
i Augusti vä bordet sagde betänkande i anledning
af Kongl. Majus nådiga strifwelse den iZ Juli!
1802, angående fördetta Kongl. Famillens under-
hällssumma m. m.
Herr LandtMarffaMn erindrade att Utstot-
tet, i frrägan om ranta ä för detta Konungens en-
flilka egendom, ivid anstäld votering, stadnat twa
ständ mot twä och att således i delta ämne m.ne
alternakiver blifwit framställe, och anfäg sig Herr
Landt-Marstalken, efter den ordning som t-vore följd
i Slats-Utstotteks betänkande, nu böra göra propo¬
sition ä dek första al ernarider innefattande tillstyr¬
kande om rankans ukbekalande i Hamburger Banco,
beräknat till 52 si. per Riksdaler Hamburger Banco.
Friherre Leäerliröm, ^acob: Det ar wis-
serlig« oväntat, att man under namn af swensta
folkets wärdighct söker befrämja den affatta Kongl.
Familjens fördclar; swensta folket har utan all
rwifwel behandlat dein sä ädelt och wärdigt, att i
historien intet exempel gifwes pä ett fädaiu behand¬
lingssätt med en frän Kronan skiljd Dynasti.
Jag amer derföre ej lämpeligt att bifalla den
förestagna förhöjningen af räntan pä för detta
Kongl. Famillens enstilra egendom. Jag anser
swensta folkets wärdigasie handlingssätt wara, akt
spara alla sina tillgångar rill uprätkhältande af
landers sjelfständighet och den Dynasti de i den
afsattes ställe utkora,.
Den
Den 3 Augusti. 437
Den af för detta Konung 6ustok ^öolpk i
betänkandet införde afsägelse lill sine fordna göromäl
och de Kongl, barnen, har i anseende till sill inne¬
håll wäckt min upmärksamhet, de» lyder i sista mo¬
mentet som följer: Dä jag nu deremot trodde mig
äga ratt, att fordra del sä wäl min förra Gemäl
såsom och urina nuwarande barn ej willa begagna
deras lagliga arfsrätt uppä den återstående enskilt»
egendom som jag kill mitt uppehåll kunnat bewara!
bestär denna egendom i medel, rätteligen tillhörig
swensta Statsverket, sa har den tillkommit genom
ert undandragande fran staten: war den af honom
enskilt förwärfmad före hans assätlelse, sä war hanS
upgist till dem, som förrättade hans sa kallade bo-
upteckning, ej enlig med förhållandet.
Pä ehwad sätt man betrackkar saken, kan jag
således ej finna något stäl till förändring i hwad
Riksens Ständer redan före detta derom beflurat.
friherre Ltaol von blolllioin, Loritta
vig st:
Jag kan aldrig förmoda att Konung 6uliak
^äolptt blef stiljd frän swensta thronen, genom
enstilt hat och bitterhet lill desi person; detta utom-
ordenteliga och wäldsamma steg- hade af ett sädant
stal, aldrig kunna finna nägon ursägt det war
twärt om ett undwikeligt twäng, dä ingen annan
utwag syntes möjelig att rädda riket frän under¬
gängen; han stiljdes derföre frän sitt Konungsliga
kall, men aldrig har han blifwit ansedd såsom brotts¬
ling, han bibehölls säsom fängen wid sin Konungs¬
liga wärdighet, han förklarades berättigad till åt¬
njutande af det hägn lagen lemnar hwarje swens?
man.
4ZZ Den Z Augusti.
man. Han försäkrades om bibehållandet af sin
lagliga egendom, dock betogs honom den rättigheten
akt med sig ur riker sörg denna egendom, sadan han
till förekommande as framtida oroligheler, mäste
detsamma för altis öfwergifmaz häraf tog jqg mig
anledning wid 1809 ärs Resdag projektera, alt
dä han icke ägde rättighet lyfta sikt oapktal, en witz
cours mätte fastställas till framtida beräkning; jag
förutsäg, att wart pappersmynt stulle undergå en
stor förändring, en wida större sörestär detsamma,
annu och af denna anledning, önstar jag för min
del, bifall till första alternativet i Stats-UtstytletS
betänkande,
Arry von Lahult?;,enstam, Oavist: Riksens
Högloflige Sländer hafwa, är 1809, med ädelmod,
bemört en Konung, som högeligen förbrutjt sig emot
Riket, och äfven wisat mycken tillgifwenhet ät för
detta Drottningen, warande en Prinsetza, som har»
stammar frän det wordade Wasa Kcmungahufed,
sä ock fri ostigt försetk de förre Kongl, barnen med
ett lifstids underhäll, En lika ädel behandling
bör ock för der närvarande förwantas af Riksens
Ständer, som ultika börg haima ett wördsamt af¬
seende pä Kongl- Majus uti ett nödigt bref till
Smts-Ntffottek gjorde tillstyrkan för den förra Kongs,
Famil len, i hwars cakastrophe de fläste gro oskyldi¬
ge, atc den lillstagne ärliga summan uti ett wiff
oföränderligt mynt utbetalas, som icke af Swensta
penningars stigande eller fall berodde. Den ät
denna Famil lie bestämda summa ar af en gansta
viska ml, nemligen lill en del ränta af för detta.
Konungens enstilta egendom. 23,58,? g
Den 3 Augusti.
för detta Drottningens ranke fordran Z,ZZg: i6
samtfördettaKron-Prinsensd:o fordran 7,25g: 9 6
tillsammans utgörande R:dr g6,i68: Z4 6
Det är för inrereste beloppet ä den egenieliga
egendoms fordran, fom anré Ständs, eller Niddersta-
pet och Adelns samr Preste-ständets Ledamöter r
Stats-Ulffottet trott sig hafwa stät, att tillstyrka
betalningen i Hamb. Banco efter 52 st. cours, fä»
som warande den faststälde proportionen wid all rän¬
tebetalning till utländska Credikorer. Deremot haf¬
wa Borgare och Bonde-C tandens ledamöter i wal-
bemäldta Utstött ansett rättmätigt, att inlerests
betalningen erlades efter den warande cvursen emel¬
lan Sivenia Bancosedlar och Hamburger Banco
wid hwarje steende remist. Om wid bet nedfallna
wärdet af wära Banco sedlar emot Hamburger Ban¬
co, nu AI st. cours syntes blifn-a för mycket efter-
kännande, sä fär jag under förhoppning att winna
öfwerensstammelse alla respeclive Standert emellan,
i ödmjukhet underställa, om icke med billighet f. d.
Kongl. Famitlen kunde fa ätnjuta inkerestet för stna
här annu ägande fordringar efter det penninge war¬
de och den cours, som war gällande, dä bestutet togs
om fä räntornes som vin den serstilra underhälls
summans godtgörande och remitterande. Dä wa¬
rande Staks-Utstotters betänkande härom af den 25
Nov. 1809 gillades af Riks-Skanden den 8:de
December s. ä., och coursen war pä Hamburg den
dagen 64 st. Uti underdånig ffrifwelse afven ig:oe
Februarii >8lo funno NikienS Ständer, att inbe¬
talningen borde beräknas frän den tiv, dä den be¬
räkning
Den 3 Augusti.
räkning och det underhall uphörds hwarrill kostna¬
den bcstriddes af Sratsmedlen; och Kongl- Majit
hchagade i nådigt Bref ti!! Kongl. Slars-Comoiret
af den 2 Ocrober igro bestämma underhälls riden
ifrån och med ben dag, dä för berka Kongl. Fa-
miUcu anlände till Bruchfahls Slott som inträffa»
de den o7:de Mann i8no, och war Coursen ben
dagen pä Hamburg 72 ^ i Swensta Bancoscdlar.
S>m nn denna sistnämde cours beräkningen widtageS
tili norme, sä kom me- den förra Konunga Famil¬
jen att blorl arhälla ^ af Haipburgsta waxel Njks-
dahlern, forn dock ej tillfullo ar wärd 47 A. emot
den. Swensta Riksdalen, i werkligt mynt; och will
jag gärna förmoda, att samtelige refxcctive Niks-
stän.den mä åtminstone finna en fädan cours bestäm¬
ning för billig, om den a.52 eller 6, tz. stulle an¬
tes för öfwer höfman berungande. N terllgare be¬
hagade MksenS Ständer är 1809 tillägga en M-
. tzerhDs sumlna ät för detta Konungen, stor Riksdaler
IS,OO0.
ät. för detta Drottningen. iv,ooy
ät de förre K^ngl. Barnen. ,0,497: 45 s
tillsammans ^0,497, 4Z Z
Alt denna undcrhällssununa, som iche annor¬
lunda kan anses än en pension eller gä fina, mä ut¬
gå efter den ivid °ur,betalnings dagen warande cours,
pära Riksens HMofl, Ständer ej mindre Srats»
'ärfforrett finna stäligt; men uppå mitt i ödmjukhet
Kifua Förslag kill coursens bestämmelse ä f. d.
Kongl. Famillens Jnteresie fordran, anhäller jag
op; Hwr Landi,Marstalkens benägna propositton.
Den 3 Augusti 441
och ark detsamma i händelse af bisak!, de öfriga
Riks-ständen cömmunice>-as.
friherre »k lllla^anton, Austers, anförde,
alt han trodde den stillnad, som af Stats Nlstoklet
blifwik gjord emellan för detta Konungens enffnldia
egendom och det tillstött som blifwik honom as Rik¬
sens Ständer ansiagit, wara rälta grunden att iakt¬
taga wid den nu ifrågavarande förhöjningen. För
detta Konung 6nstak hade egen honom till¬
hörig egendom: han hade äfwen arf det han efter
sin högstsalige Herr Fader erhållit. Elt lika för¬
hållande inträffade äfwen med för detta Drottningen
i sa mätto, att hon wid 1800 ars Riksdag erhållit
en gäfwa af Riksens ständer, lika som äfwen en
faddcrgäfwa hade blifwit ät för detta Krvn-Prinsen
wid samma Riksdag anslagen. Af Friherre Stael von
Illcstlsteiu hade det blifwit riktigt anmärkt, att för
delta Konungen, da han blef strid frän thronen, lik-
wäl icke blifwit förklarad brottslig. Salunda utesiuten
fran befattningen med Rikets styrelse, ägde han lik-
wäll i behåll all enskild mans ratt i afseende pä sin
egendom. Hvad äter för detta Drottningen Lngin-
ge. hade hon ingalunda warit inblandad i hans för¬
hållande och kunde således ej dela de omdömen som
om honom kunde äga rum. Pä desta stal trodde
Friherre ak klläkaiwon, at en helt annan beräknings
grund borde följas i afseende pä den Kongl. Famil-
lens enstildra egendom an i afseende pä det af Rik¬
sens Ständer gjorda tillstött. Han trodde, alt den¬
samma borde L afseende pa berörde egendom njuta
samma ratt som Riket iackltager emot alla utländsta
Credilorer som äga godkända fordringar. Deremot
»4? Den 3 Augusti,
ansage Han lika rigligt, att alt hwad som ej more
heras enstilta egendom icke utbetalades ester samma
grund, uran ester den som as Riksens Ständer wid
,309 ärs Riksdag blef stadgad: Och skulle det för
öfrigt wara hardt, om för detta Drottningen medelst
förluster ästadlomna genom coursens »förmånlighet,
komme att genom successsf minffning i den egendom
som wärkeligen tillhörde henne och hennes famille,
siukeligen löpa fara att för brist och nöd blifwa
blottstald,
Gresrye bärner, ^stolpla 6öran: Det ar in¬
gen som mer an jag, satler wärde pä medlidandets
och rättwisans fororingar och jag igenkänner fullkorn?
meligen uti den nu framstäldte proposition den regent,
hwilken såsom undersate wisat sig lika fördragsam
och estergifwande, som han såsom styrande, warit ädel¬
modig, men jag tror icke, att det är efter dylika grun¬
der som Ridderstapet och Adeln, som Rikets Stän¬
der, kunna eller böra besluta. Det är wär pligt, att
eftersinna hwad som är förhällandet af Rikets behof
och desi tillgångar, huru som närwarande ögnablick
föreftrifwer att hälla alla utwägar tillhanda för desi
kraf, huru änkligen det more föga öfwerensstäm-
mande att dels icke haswa kunnat, dels hafwa ansett
opolitiskt, atl emot werkelige fordringsägare upfylla
stna förbindelser och att att nu för ett annat fall uk-
widga dylika utbetalningar twertemot sure Ständers
söregäende beslut. Jag begär derföre proposition till
bifall ä det alternativ i Betänkandet som äfyftar att
räta sakerna blifwa i sitt förra stick, och i händelse den
xj stuNe bifallas, får jag begära votering.
Äkstilstge hördes härtill ropa Ja-
8ri-
Den Z Augusti. 4»
Friherre Larström, stacob: Jag will endast
anmärka wid hwad Herr Friherre Mkanlon an¬
förs, att för delta Konungens ifrägawarande egen¬
dom endast ar akt anse som ett pä lifstids ranta
Utsatt Capital, Dessutom hafwa för detta Drott¬
ningen och de Kongl, barnen, sedan Lutias ^stolph
afsagt sig sin andes i den till Famillen samfält an-
siagna summa, öswerflödig ersättning för den förlust
de genom en stigande cours fä »vidkännas. Jag an»
häller om proposition i enlighet med h-vad Grefwe
Mörner förestagit.
Friherre von Illolllisin: Herr Grefwe
Mörner anser Konung Lutias ^äolplm fordringar ic¬
ke äga bättre rätt än de andra Statens Utländska
fordringsägares, men dä han icke är någon Fransik
undersåte eller mistas i Fransta området, sä torde
otc annat förhållande böra iagttagas.
Grefwe körner: Jag ber om ursäkt, jag hav
sagt, att man ansett lika opolitiskt som omöjeligk, akt
hemta utländska fordringsägare.
Friherre 8taes vyn klloUstem. Om jag fattatz
Grefwe Mörner? mening origtigt, kar jag gerna emot
rättelse, men det är en gifwen sak, att berest det blif-
rvit honom tillätjt lyfta stna penningar genast, hadtz
efter öo a 70 ss- cours, förlusten warit laugt min«
dre än nu efter 90, och lill äfwenkyrs framdeles
wida högre cours; hwarföre^ jag yrkar proposition
pä första alternativet.
Grefwe von 8ckvverin,f örestric iZOFisfau?;
Det hade warit wäl om Ridderskapet och Adelns
kanka i detta ämne hade kunnat yttra sig Utan för»
Ul«
444 Den z Augusti.
utgående discuäsion. Det ges minnen som böra
hwila sin tillbörliga tid innan de fä äter w.wäckas.
En handling, ware sig af rättwisa eller af genero¬
sitet, som möjeligen kan bli beledsaga utaf eller
ge anledning till yttranden som kunna kränka, up-
hör att wara handling af generositet. Swensta
folket har wid detta tillfälle icke blott en olycklig
Moders kansta an menagera, utan äfwen Famillens
anhörige sä inom som utom landet. Känner jag
Swensta folket rätt, fä wist det altid hwad som
är ratt och ädelt sä osta det finner sig behandladt
med fogenhet och ser förtroende till desi heders kan¬
sta och förstänv. Men man kan icke altid hwad
man will. Jemwäl kanstan af bristande förmåga
bör respecteras dock icke blottställas för misitydning
af bristande wilja. I närwarande sräga tärer nä¬
stor hwar, ha fattat sitt beslut, derwid ledd af
sin kansta. All ytterligare discusion kommer wis-
serligen ej att influera pä denna kansta. Jag un¬
derställer derföre till Högloft. Ridderstapct och Adeln,
om icke det wore bäst allt afbryta discussionen och
genast votera, öfwer hwilketdera alternativ stall an¬
tagas.
Herr von Zclrultrwnlaeim, Oavist: Efter all
min öjwerlygelse, war är 1809 Riksens Ständers
beslut allenast, att för detta Konungahusets räntcfor-
dran, sä wäl svin lifstids förläning, tillsamman ut¬
görande 66,666: g2 eller 4 tunnor guld, icke skul¬
le betalas i Hamburger Banco, utan borde i dä-
warande Swensta Bancopenningar utgå; men in,
gälunds blef föroryMdt, att denna Famille skulle
Den z Augustt. 445
beles blifwa underkastad wära Banco kransport-ftd-
lars ombytlig» och möjligen försämrade warde. Ä»
gande rätten har icke eller warit nekad af för detta
Kongl. Famillens upgifna tillgäng; Haga Lust-slott
hörde äfwen kill denna tillgäng: det hade berott af
för detca Konungen att detsamma försälja, och hade
derpä blifwit crnwändt torde handa tre gänger sa
mycket, som den summa hwariill detsamma blifwit i
warde uptagit. Om denna tillgäng förut warit i
reda penningar sörwandlad, sä hade densamma ef
kunnat wcderbörande fräntagasl
Grefwe kckörnor: I anledning af hwad nu
blifwit anfort, anhäller jag fä erindra, att för detta
Konungens egendoms qwarlemnande war ett wilkor
ä Standernes sida för den bewiljade underhällssum--
man, att om förden ranlegifwande delen af denna
egendom, interesiet har i landet upburiks, hade det
icke kunnat erhällas annat an uti Swensta Banco
sedlar, att Haga Lustslott, oaktadt hwad der kostat,
hade af ingen annan än Kronan kunnat utan meu-
bler betalas med 122,000 R:d, att säledes, igenom
en sadan 'värdering, samma förmögenhet blifwit an¬
senligt ökad, att den äfwen derigenom blifwit det,
att wärdiet uti Boupkeckningen blifwit i allmänhet
högt uptagit, och att för öfrigt när man betänker
huru andra narivner wid dylika tillfallen handlat,
huru swensta nationen redan förut mera i detta
afseende rädfrägcu ädelmodet än sina tillgängar,
tror jag man sär alt stal att icke finna obilligt att
nu blifwa wid a:ne Riksdagars uprepade beslut
och jag begär säledes proposition till bifall pä desi
bekräftelse eller votering.
Herr
446 Den 3 August!-
Herr LandtNarstalkeN Yttrade sig: tre le¬
damöter hafwa yrkat bifall kill det af Ulsikoktet
framstälde första alternativ soM tillstyrker räntans
Utbetalande efter 52 st. i cours z andre tre hafwabestridt
detta och yrkat, au man borde förblifwa wid det
före detta tagne beslut Säsom Stats-lltstotret
framstält 2:ne alternativer, sä fäk jag nu göra pro-
position till bifall ä det första i betänkandet fram-
stalde alternativet angäönde räntans betalande efter
Z2 stillings cours.
Ropades starka Iä och Nej faMt ätstilligö
hördes begära Votering-
Upsattes och justeraoes följande Voterings pro¬
position L
Den som bifaller att för detta Kongl. Aa«
ttnllens tillkommrude interesse medel för dess i Sme¬
tig ägande enstilvte egendom, stall dem ärligen beta-
las efter en beräkning af 52 st. cours med dö
»vilkor som L öfrigt af Stats-Utstottet blifwit fränu
ftälde, strifmer-
Äa
Den det ej will, strlfwer
Nej
Winner Nej kommer sä wäl i afseende pä rNs
lerestets som öfriga underhällssumMans Utbetalandö
att förhällas pä sätt Riksens Ständer wid i8»§
och i8io arens Riksdagar stadgat.
Härefter företogs voteringen klockan ^ tl och
sinkades klockan Z 12 dä rösternö hade Utfallit som
följer:
Den z Augusti. 447
och förklarade Herr Landt-Marffalken i anledning
häraf, atc Ridderkapet och Adeln förblifwil wid de
wid föregående RikSdagarne fattade bcflut.
Härefter g,orde Herr Landt-Mrrskalken propo¬
sition ritt bifall ä de 2Me öfrige puneterne uti
Stats-Utskotiels betänkande, den ena rörande inlös»
ning af meublerne wid Haga Lust-flott genom qvitt¬
ning ä för derta Konungens skuld, det andra röran¬
de inlösen af Bellevue Lustpark.
Denna Herr Landt-Marskalkens proposition blef
äf Riddcrskapet och Adeln bifallen.
Företogs ä nyo Bewillnings-lltskotlets, dött
Zo I »lii pä bordet lagda memorial, angående all»
märma Bewillningen.
Ereswe L^Ilcndorg, Jokan kktMUiUA Upla»
ste följande:
Förgafwes har man Under loppet af benna
Riksdag wänkak, att af Höglost. Bewillntngs-Ut-
ftottet erhälla tidig del, af desi förslag, för grun.
berne och fördelningen af en Bewillning till belopp
den högsta, som förmodeligen någonsin kan äläggas
detta land att utgöra, och angelägenheten af den
noggrannaste räftwisa och granskning wid bestämman¬
de af hwar och ens dryga bestaclnings förbindelse
hade gifwit en skälig anledning till ben förmodan^
att, dä det efter min öfwercygelse, utan hinder af
stadgandet l Zi Z. Riksdagsordningen kunnat ske,
man längt för decia skulle fä emottaga ett Bewill-
vings förslag, som utan afseende om Bewillningett
skulle upgä till 2 eller Zoo,ooO mera eller miw-
dre, hade lika latt längesedan kunnat upgörM
443 Den 3 Augusti.
med alternativer, i följd af olika summor, som nu
i anseende till Landt-Tullarne blifwit iakttagil.
Det blifwer således förmodcligen Ridderffapek
och Adelns obehagliga lott, under saknad af räd?rum,
tvid Riksdagens nära afflutande, att genom s 'stå¬
ende af förändrade hufwudgrunder bereda e 'kk-
wisare fördelning af allmänna bördorne, att ni^ -s
likasom wid 1789 och i8os "rens Riks i
anseende till inskränkt tid, antaga hufwud i -
ne för den bewillning som förestås, under or. e
kansta af det mindre rättwisa i flere hufwud prin¬
ciper och obehagliga i tillämpningen deraf, som ge.
nom antagande deraf mäste medgifwas. Derwid torde
näppeligen något annar nu wara att göra, än, att
utan rubbning af hufwudprinciperne i det förewa-
rande betänkande! blott deri förestå sädane ändrin¬
gar, som kunna snart werkställas till beredande af
en jämnare rättwisa, med inskränkning i utwägar-
ne till chican wid bewillningens tillämpning, sä att
deri ätminstone, icke mätte finnas större ofullkomlig¬
het än i nu gällande bemillnings författning.
Dä jag, i detta afseende, nu arnar nägra an¬
märkningar till ändring i Bewillnings Utskottets be¬
tänkande, Högloft. Ridderskapet ocl^ Aoelus pröf-'
ning underställa, sär jag i sammanhang dermed yt¬
tra den öfvertygelse, ait med undantag as nägre
medborgare-claster, jag anser dennabewillning blifwa
sä betungande, ar den icke länge sädan kan ulgöras, och
att den lid snart mäste inträffa, dä en noggranna»
re granskning as Statens tillgängar i förening med
dest werkelige, inskränktare behof, mäste bereda eU
lättnad för bördor som icke kunna bäras. Om lid
Den 3 Augusti. 449
omständigheter medgifwa hufwudsakeliga rök elser,
stulle jag hofwa anmärkt akt embetsman, i synner-'
hek de, som nödgas bo i stader och der äro un¬
derkastade en kostsammare lefnad, ar» alr för högt
taxerade och borde i mohn af lönernes större eller
mindre belopp njuta lindring; akt de mindre för-
Mögne borgare och husägare i städerne, blifiva fan¬
ste öfwer förmägan beiungade, samt att hemmans¬
agare, särdeles Ständspersoner, såsom ägare af
större landregendomar komma säkert att älaggas, i
jämförelse lil! andre, större ukftyldcr, och utöfwer
hwad de kunna och böra utgöra i följd af de obe¬
stämda pä godkycko beroende grunder, för bestäm¬
mande af egendomswärden; och torde det tilläkas
mig eit närmare utwecklande af det lidande, hwar-
före de sistnämnde äro blotkstalde genom de obe¬
stämde stadgande'! dem angä, som jag önstad att Högloft»
Bewillnings-Utstottek behagade i öfwerwägande ka¬
ga. Dek stadgande, akt nemligen Åbyggnader, til!
bestämmande af hemmans wärdén, böra komma t
betrackkanve, synes mig innefatta obillighet i sin
princip, och i sin tillämpning, möjeligeu föranleda»,
deiill arbritrage, och störande den öfwerensstämmelse,
som man önstar böra bibehällas, inom alla Medbor¬
gare dafter, och wid raxeringarne är af synnerlig
wigt» Huru kan med någon pålitlighet bestämmas
wärdet af, till exempel, en stenhusbyggnad pä en
egendom, som om ägaren den ei bebor, ej allenast
icke gagnar honom det minsta Man äfwen i anseen¬
de kill underhållandet deraf, är för honom etk »verk¬
ligt onu8, men hwartill han likwäl är förbunden,
L
Andra Del- N:o 29.
45» Den z Augusti.
i anseende kill den annu gällande författning, al?
rvid säterier fär säkcsbyggnad icke saknas? och är
del wäl öfverensstämmande med sunda och räktwi-
sa bestatlnings principer, akt åbyggnader pä en e°
gendom stola föranleda ej allenast kill ägarens hö»
gre beställande an i afseende pä sfelfwa egendomens
beskaffenhet, som endast bör wara rättesnöret för all
»värdering, nian äfwen föranledande till högre af.
gisler för bränwinsbranning, och till ersättning i
följd af för högt warde för abyggnaden, utöfwer
jordens warde? Jag förmodar, att hwar och en mäste
vlwunger medginva, akt del ställe blifwa äfwen sä
löjligt som orältwist, alt pästä, det åbyggnaderna
skulle liksom bereda rättighet till bränwinsbranning
genom, i afseende pä deras wärde, upkommande rät¬
tighet till större pannerymd, och till skyldighet lil!
förhöjd bränwinsstatr, äfwensvm, att de stulle hof¬
wa nägon inflytelse pä tull ersättning, hwilket lik-
wäl stulle blifwa en följd, enär egensdomswärde,
icke hemmantal, ar antagit till grund för bestäm¬
mande af alla detza z:ne olika bewillningar. Alt
detta stadgande mätte anses böra nkgä i Utstotteks
betänkande, förmodar jag sä mycket häldre, som bi-
behällandet borde skäligen föranleda bertill, an emel¬
lan byar af lika godhet, kunde wardet anses böra
blifwa olika i mohn af flere eller färre åbyggnader,
och alt säledes ett lika godt hemman, delad! emellan
4 eller 6 aboer mäste blifwa högre warderadk, an
ett deremot i godhet swarande, som af orne öboer
innehafwes, men hwilken, kill widlyftighet ledande,
granskning, jag tror icke hafwa warit äfpfkad. Af
ännu
Den z Augusti. 4Zr
ännu större angelägenhet för hemmansägaren är
art erhälla en sadan förändring i grunderne för
hemmanswärdering, som sätter honom, utom äfven¬
tyr, att anses till större förmögenhet an han werke-
ligen äger, och derpå grundad större beskattning.
Det stadgande, att egendomsprisen i orken de 2
ststförsiukne arén, -kola blifva ledning till bestäm¬
mande af det allmännare egendoms warder, mäste lik-
wäl leda till en sadan för hemmansagare mehnlig
följd. Det ar icke nog, au Bewillnings-bitskottet,
i sin probabilitet calcul för inkomst af hemman, up-
tager medelwärdet af hemman kill zooa R:dr Ban¬
co, hwartill de i allmänhet icke böra beräknas; det
är äfwen icke nog, att af denna högt tilikagne wär-
deringssumma beräknas ftin procent till grund för
bewillningen, hwilken beräkning åtminstone i öfre
delen af Swerige, i allmänhet, icke en gäng i för¬
fluten tid, warit grund för egendoms köp, hwar-
wid g och högst 4 procent warit den wanliga be¬
räkningen; hemmansägare blottställes desiutom ge¬
nom förenämnde stadgade wärderings sätt, att se
sin egendom upstatiad sä högt, akt pä wärderings.
summan kunna blott räknas en eller tiva procents
afkastning, men icke desi mindre aläggas bewillning
beräknad efter mera än dubbel inkomst eller Z pro¬
cent. Au egendoms priserne de sista arén blifvit
högt upjagade, än gansta sant, men det ar wist icke
följd af egendomars stigande warde, under förökade
utffylder,utan afmyntels wacklande warde och lättare till.
gäng till penningar hos mänga, som utan all beräk¬
ning af större eller mindre ränta, wilja fästa dem
452 Den 3 Augusti.
1 jord, för att ej wara underkastade myntets föraNs
dringar. Skall nu detta btifwa en grund för egen¬
doms -värdering, sa, nied förbigående af alt det misinö-
je, kanske misisamja r Taxeringarne, hwartill rättighe-
terne för godtycket kan föranleda, sa wisar det sig
tämmeligen tvdligt, akten egendomsägare får stun¬
dom betala lika bewillning för egendom af 2 elter
2 2 procents wärkelig afkastning, som i annan-väg
af andre betalas af förmögenhet som lemnar warkelig
och säker behälluing affem procent och således dubbelt
emot andre medborgare, sem erlägga bewillning ef¬
ter förmögenhet eller af beräknad saker inkomst-
Egendoms ägarens emot andre således ojämförliga
betungande, wifar sig ytterligare i följd deraf i än¬
nu starkare dag, dä den förcstagne prsgres va af-
giften sedermera kommer att tillämpas. Han fak
dä ä nyo för egendoms warde betala en afgift, sä
mycket mera kännbar, som den otta icke är grundad
pä weickelig förmögenhet och inkomst i synnerhet wid
inträffande misiwäxt, utan som förenämnt är, efter
en wida högre pä god ycko grundad beräkning och
som ännu mera afwiker frän rätt-visan; han mäste
Mgifwa den, uran rättighet till afdrag pä sin skuld.
Desie sammanlagde omständigheter torde uplysa att,
vm egendoms ägaren icke äger den förmögenhet att
Han kan upoffra inkomsten af en tredjedel af sin egen¬
dom till Krono ulskylderne för de äterstäende twä tred¬
jedelar, mäste han förr eller sednare komma pä obeständ,
och akt genom Bewillningens beskaffenhet en gräns nu
blifwer sak för mindre mebeolade landtmäns Riksgag.
neliga oeconomiska företag till efterdöme och upmun.
tran för ringare folkclasiers efterföljd. I anled¬
ning af alt detta, förcfläS den förändring i
Den Z Augusti. 453
Utffsttets förslag, att i stället för ledning
till bestämmande af warde as sednast i orten
skedde köp, den mä tagaS af företeende
gärdSräkningau köpebref geometri'^ char-
tor och andre palltelige rtplysningar om
hemmans förhallanden och bcnaffenhe^ ml joro.
mopn, ryind och loeala omständigheter, kill pröfning
hwrraf more ganska lämpeligt, om hwarje Socken
delad i mindre Districker eller r lewis, esker locala
kännedomen, och i följd as granssap, derwid någon
förberedande algard widtogs.
I sammanhang härmed fär jag göra en an¬
märkning wid ett stadgande i Betänkandet, att
nämligen hemmans eller egendoms ägaren
anses skyldig upgifwa sitt omdöme om hem.
manets eller egendomens wärde, som jag ön¬
skar mätte aldeles förswinna fäfom icke tjenande
till något andamäl. Da ägaren meddelt sina up-
giftcr om egendomen, bär han upfyllt sitt åliggan¬
de, i afseende pä fin egen fördel, och asättande, af
ett prasumiift warde, skulle föranleda kill samma 0-
behagliga följder, som af narwarande taxerings sätt,
att nämligen man a ena sidan möjeligen bloitstaldeS
för en dementi pä sin upgift, och a den andra taxe-
ringsmännen kunde försättas i nödvändighet att
begå en ohöflighet emot jordägaren, da denna hans
upgift ej af dem kunde godkännas. I detta afse¬
ende bör pa jordägaren fä ankomma att mera eller
mindre uplyfa taxeringen om förhällandet, hwartill
han likwäl af egen fördel synes böra blifwa upmanad.
Widare, och dä Bewillningen för be förmögnare,
och som förenämd! ar för hemmansägare blifwer
gan-
454 Ben Z Augusti.
ganska kännbar, synes mig, dst den progressiva Ov-
höjningen r z artikten ulan orättwisa kunde aldeles
förswinna, häldst som anmärkt ar, grunderne icke
arv pälile.ige till ett säkert bestämmande af hwar
och ens förmögenhet om inkomst, i synnerhet dea
som upkommer af en af godtycko beroende upfattad
wardering af Landtegsndotn, som skulle föranleda kill
en rtterligare betydlig beskattning; men skulle den bi-
behällas, mäste det åtminstone medzifwas den gäld-
bundne, enligt Herr Prosten kUstts yttrande i Be-
willninZs-lllstottet. alt äfwen i della afseende afdra¬
ga sin skuld, om han haldre will blotta sin sinan-
ciela ställning, genom upgiswande deraf, an dölja
Veu, genom afgift efter sin synbara förmögenhet.
Utstottet, som sjelf synes medgifwa en afwikclse fran
ratttvisa, genom bestämmande af progressiv afgift, har
likwal dermed nytijat ett marke!igt uttryck, art näm¬
ligen intrycket af orättwisa mildras wid corr-
stderationen att denna obillighet icke träffar
mängden- Denna taute synes stä mindre wäl
tillsammans med helgden af hwar enstild mans rätt,
utan asftende pä wik kor och förmögenhet. Men
om öfwertygelsen om en lika rätt är allmän,
torde Mffotletö stadgande om progessiv af¬
gift sä mycket lattare kunna förswinna, som den
derigenom päraknade summa, hwilken genom mång¬
faldige omgängar i upbördswägen, stulle upbringas,
torde, till betydlig del deras, lätteligen upfyllas ge¬
nom de ytterligare tillgängar, som, wid närmare
granftning af Sjölulls inkomsterne lära hafwa wi¬
sa! sig. Ulom förenämnde z:ne husivudsakeiige för¬
ändringar i Utskoltels beläukaude, som jag anser
wara
Den 3 Augusti- 455
wara af mycken wigk, torde det killätas mig görg
anmärkningar i följande omständigheter: Wid 2
Art. omafnfter af jordbruk no Atr afgift för Rust-
ljenstmarker, lmnpelig under förra beskattningar icke
synes wara billig da beskattningen utgår ifrån in¬
komst eller förmögenhet och någon, särskild afgift,
som skiljer sig fran hemmans o.nrec, eller inkomsten
torde icke böra äga rum wid fädant förhållande,
hwadan ock Ridderfkapet och Adeln, om ej mitt
minne felar, wid 1809 ars Riksdag ansag Rust,
ljenstmarkcrne icke böra särkildt beräknas. 2:0
Synes det wara alt för hardt, att, i bewillning ta¬
ga hälften emot arrende summan af arrendatorer
af Kungsgårdar, som, enligt äldre conlracter, beta¬
la penninge räman utan förwandling. ZZet är
sant, att de innehafwa arrenden under förmonlige
wilkor, men de synas ej böra betungas utöfwer förhäl-
lander emot andre, för att derigenom betagas för¬
delen af ett ordentligt lagligt conträr'. 3:0 Synes
de som arrendera hemman af arrendatorer wara för
högt taxerade till afgift, lill hälften emot första
arrendatorn. Da Kronan erhåller sin tillbörliga
bewillning af första arrendatorn, synes dest rätt
wara till godo njuten, och bör ej blifwa widsträckta-
rc, genom tillfälligheten af en sednare arrendator,
hwilken synes böra anses som den wärkelige arren¬
datorns enjkilde tjenare. 4:0 Skyldigheten att be¬
tala afgift för en Inspector eller Fogde i mohn af
en egendoms hemmantal, saknar ali billig anledning,
ehuru den under det hastigare afflutande af Bewill-
uingen wid 1809 ars Riksdag för första gängen
blef
456 Den Z Augustt.
blef i bewillnings förordning införd: en egendoms¬
ägare, som hivarken har räd ener böjelse att ifrån
sia lämna förwaltningen af sin egendom, borde wäk
icke rimmeligen äläggas betala afgift för en tjen¬
steman som han hwarken har eller behöfwer, 5:0 Ar«
betsfolk pä Landet, som icke äro i årstjenst, eller
äro jordbrukande torpare, synas böra be ala högre
inskylder an de so'N äro i tjenst, häldst det tillta¬
gande fä kallade inhy eo boende pä landet ökar swa-
righelerne att för jordbruket erhälla behöflige tjen¬
stehjon. 6:0 Anmarkes wid 8 §. om bewillning
«f Capitaler, att peningemannen ester det,a be,vill.
pings förslag undkommer bevillning, aldeles efter
eget godtsinnande, hälst han förmodeligen upgör öf.
werenskommelsen med sine debitorer som honom godt
synes. Capitalisternes tillgångar, wederbörligen be-
ftatrade, skulle icke ringa öka tillgängarne i war
bewillning, och anser jag det upgift af sadan för¬
mögenhet kunde Dch borde fordras. Huru mänga
hafwa icke betydelige Capitaler infatta i allmänna
fonder, i Riksgalds-Comoiret och hos enskilde, och
ägare af tunnor guld, betala kanske nägra fä Riks?
Daler skyddsafgift. Dä statens bördor äro tunga,
döra alla derlin taga des, och dnr tid är icke mera,
Dä considerakioner att undgä undersökning om sin
förmögenhet lill bewjllnings erläggande kunna med-
gifwas, Afgifrerne för öfwerfiöd i 4:de artiklen,
dä fädane stola införas, synes mig i allmänhet wa¬
ra för ringa med undantag af afgisterne för siden
meubler: Den som har räd att nyttja öfwerflöd,
har ock räd alt betala; och om det ej more något
vwanligt, skulle jag förestå akt tjenstefolk efter en¬
skildt?
Den 3 Augusti. 457
flildke erhällande Debetsedlar, sjelfwe betaler för
öfwerflöd, so>u icke stäligen borde öka Husbönders
Iltstylder, ehuru man torde böra anse vetta för
obetydligt atl derwid fästa anmärkning. Om till
exempel en tjenstedräng sjelf betalte tillsammans 24
si. för Brämvin, tobak och annat öfwerstöd, nred
rättighet kill afdrag för hwad han deraf icke nytt¬
jade, sä kunde han lätteligen utgöra en sadan afgift,
utan att dermed öka beloppet af husbondens debet¬
sedel, hwilken i fädant fall aldrig hade någon ersätt¬
ning derföre att förwänta.
Widare och ivid 5 artilleri, om förestrifterne
i afseende pä mankalsstrifningar och taxeringar,
anmärkes den mindre nödiga »vidlyftighet med g:ne
särskildt instancer af committöer; och dä pröfnings com-?
mitthen förklaras icke i Stockholm »vara nödig,
önstkas närmare upiysning, hwarföre landet i det¬
ta afseende stalt beswäras »ned en öfwer Instance,
som kan undwikas i Stockholm, enär Kammar-
Colleqium lärer wara i lika förhastande till Com-
mitkeer pä landet som i Stockholm. Om Bered¬
nings och taxerings CommilcHer nu mera blifwa
klt oundtvikeligt ondt, mätte wät rättwisa i asta
afseenden kunna der crnäs, utan den z:j? eller pröf¬
nings Instancen, som synes komma akt borttaga
Landshöfdingarnes, för migkiga ärenders bestridande,
ändock nog instränkte tid. Den Landshöfdingen tillag-
de rättighet i Coinmi öer är nägot nytt, som förut
ej ansers lämpeligt. Dä man känner chwad in¬
flytelse Landshöfdingen nu har- behöf.ver han
ej ytterligare understödja den »ned fin rösträttighet.
Det stadgande att nemligen den som blifwit
Wald
158 Den 3 Augusti.
wald till ledamot i en Lommittöe kan icke
ulan laga förfall sig sädant förtroende afsä¬
ga yrkaS mätte aldeles utgä- Rrddcrstapet
va) Abem hur ivid alla Rtksougar, äfwen under
enwäldck 1820 wägral att ataga sig sädan förbin¬
delse, och jag kan e> förmoda att Ridderskapet och
Adeln nu mera än förr medgifwer en förbindelse,
som jag icke en gäng rror ost wara berättigade ä-
lägga wart ständs ledamöter. Kunnawi ickeäläggas
att säsom representanler för wäre flägter infinna
osi wid Riksdagar, och bewista dem pä egen bekost¬
nad, sa med analogie deraf, ser jag annu mindre
laglig anledning sig förete alt kunna tillförbinda
nägon af wart ständ, att med egen kostnad och be-
swär wer ställa de längsamma och högst obehagliga
taxerings förrättningarne, der hwar och en som be¬
hagar mä bewala sin ratt och hwarifrän man lik-
wal sällan sig undandrager, dä det ankommer pä
fri wilja. Den svin icke gör anspräk pä annat än
en lugn oberoende lefnad, mäste äga den medbor¬
gerliga fnhetens rätt atk wistas hwar han will,
och atk sjelf utstaka sine enstilde göromål, kill tid
och ort, utan att kunna tillförbindas nägon inskränk-
ning deri och underkastas skyldighet att görg redo
för de hinder, som kunna föranleda till afsägelse af
deltagande i taxering. I sammanhang härmed
anser jag äfwen den föreskrift böra ifrän betänkan¬
det avskiljas, att nemligen hwar och en stall
orvilkorligcn mantalSstrifwaS, der han wistaS
större delen af äret. såsom warande aldeles oläm-
pelig, och hwclkei uplyses deraf, att dä Mantals¬
skrifning werkstätles i November eller December
mänad
Den z Augusti- 459
mänad, man icke dä sjelf kan säkert bestämma, hwar
man ärnar willas det ingående äret, och, i alla fall,
icke kan förklaras skyldig, akt genom en mantals»
skrifning i sörlid dertill förbindas, ehuruwal jag
icke tror att nägon, åtminstone af detta ständ, skul¬
le emottaga dagtracramente och resekostnad, af en
annan, will jag dock i förbigäende anmärka, akt det
är en bewillning af eget stag art Släggas utgift
af twä R:daler om dagen och resekostnads ersätt¬
ning af den till taxering walde meblcfne leda¬
moten till den som ditkallas i hans ställe. Det
stadgande att husbönder böra ansvara för bönder,
torpares och arbetares utskylder, som först widtogs
wid 1809 ars Riksdag, torde genom detta präjudi-
cat hafwa wunnit den styrka, som billigheten och
förra riders praxis ätminstone icke meddelt; likasä
förhäller der sig med stadgandet om rösträttighet:
rvid wal till taxeringar, deri betänkandet likwäl
synes wisa sig nägon mindre tydlighet i uttrycket
de närwarandeS röster; om dermed menas blott
personligen närwarande, eiler, som synes wara me¬
ra Lag enligt, äfwen de, hwilka ärv såsom fullmäg-
tige närwarande, torde Högloft. Utskottet benägit
»plysa. Widare fär jag i 5 art. 7 och 5 mo¬
mentet anmärka ett yttrande, hwaröfwer jag qjer-
na skulle önsta ett närmare förklarande: der säges
i afseende pä den progeftiva afgiften, att alla sär¬
skilda bidrag som utgä pä landet efter bewillnings
grunder och fastigheter m. m. i städerne böra icke
derefter utanefter a:a art. beräkningsgrunder utgöras,
hwilket äfwen kommer att iakttagas i afseende pä
ut-
I 46a Den Z Augusti.
! utgifter af sadan egenskap, hwilka framdeles
kunna blifwa stadgade- Jag har trott att i
srägawarande dryga bewillning uptager asla nu
warande och ti l nasta Riksdag blifwande bewillnings
behof, och kan jag ej fatta med hwad anledning och
med hwad ratt nu kan Matias i fraga andra afgift
ter af bewillnings egenskap an nu arv källve, anseen¬
de jag, der sadane som möjeligen framdeles kunde
btifwa stadgade, tillhöra icke denna tidens bedöm-
mande.
Om i sistnämnde omständighet jag oriktig? fat¬
tat Utskottets yttrande, under ett kort rådrum, för
en flygtig läsning af Utskottets betänkande, torde
det benäget ursäktas. Af Höglofl, Utstottel skulle
jag önsta dek medgifwande, att de stattstyldige, som
pä första upbördsstämman icke deras ucstylder beta¬
la. mage befrias ifrån skyldigheten att icke dest
Mindre infinna fig att tillkännagifva deras oförmö¬
genhet der ist, hälst de skulle förlora arbetsdagar
wid en sadan inställelse, utan alt ändamål, da de
ej kunde förbindas till utstyldcrnes erläggande wid
samma tillfälle. Der torde wara mindre lampeligt,
att, pä twänne personers blotta intygande, att den,
som till nyttjande af tobak fig icke angifwit, lik-
wäl sadan nyttjat, ej allenast honom affordra plikt,
Utan äfwen, för följande ärer, päsöra honom någon
högre afgift. Man lärer i detta som andra fall icke
något answar upsta, utan föregången laga be-
ivisnlng. Emot Utskottets ttttstyrkande au wiste
afgifter borde de första mänaderne af äret erläggas
får jag anmärka, att dä alla personlige afgifter för-
falla för dem, som aflida före ben i Maji, synes
Den Z Augusti- 461
det mindre lämpeligt att upkaga afgifter, hwilka
möjeligen mäste äterställas, och som ej mindre i
detta afseende an genom förökade upbörds ermiuer,
grille för Krono betjeningen åstadkomma förökade
beswar. lander erkännande deraf, att pä sätt Ut-
skotwt fareflagit Kronobeljeningen, i synnerhet Hä-
radssknfwarens beswar, genom sörestagne taxeringar
blifwit betydellgen förökade, samt att billigheten för»
drar någon sarstild ersättning derföre, kan jag dock
ej medaiswa Utskottets tillstyrkande att r procent
skulle sä wäl af denna allmänna, som bränwins be-
willningen afgä till Statswerket till arfwoden och
gratificationer i afseende pä sadan arbetsmöda. Dä
detta skulle upgä till emellan ZO,0O0, och 40,000
R:dr och således arfwoden till häradsskrifwa¬
re och skrifware hjelpen skulle kosta Riket
dubbelt mera än som Bcwillningen af alla
Arkets jernbruk är paräknad sä lynes det icke
wara lämpcligt, att med sädane afgifter, som kunna
undwikas, nu öka tyngderne för de jka rskyldige,
som desiutom till sä högt belopp, till obestämda, af
godtycke beroende behof, hwarken skäligen kunna for¬
dras eller medgifwas, och kunde en billig ersättning
för Häradsskrifwares beswar, utöfwer hwad den
manligen tillkommit och ej bör inga i beräkning, äf-
wensom för strifivare hjelp wid samma tillfällen,
tillrackeligen finnas i den summa, om jag rätt på¬
minner mig af 6 eller 7000 R dr, som genom för¬
höjd sjötull wid igoy ärs Riksdag, bereddes till
fyllnad i bristande ersättning för landttullarne, men
som nu icke lärer wara der ill päräknad. För min
del skulle, med beräkning af Krono betjeningens öka¬
L62 Den z Augusti-
de skyldigheter, jag häldre hafwa tillstyrkt särskilde
anslag för nya ordinarie Krono betjente sysslor, dä
antalet af de nuwarande icke swarar emot werkeliga
behofwen, om alla deras åliggande» rätteligen sko¬
la upfyllas, än att öfwerlemna en sä ansenlig sum¬
ma till obestämde arfwoden och graustearioner pä
Le jkattskyldiges bekostnad.
Slutligen får jag yttra den förmodan jag
haft, att den personliga afgiften icke skulle för
alla lika bestämmas, uran att flera gradationer deri
bordt aga rum för högre och lägre folkclafler. Det
hade till exempel warit billigare att bestämma Tiva
R:dr capitakions eller personlig afgift för den för¬
mögnare allmogen, och derutöfwer för andre ständ,
men deremot mcdgifwa, att för ynglingar emellan
rZ och 18 är, åtminstone de tjenande etter söner
hos de fattigare, borde denna afgift stadna wid 24
fl. och fä bestammas efter taxeringar nes bepröfwande»
Wid 15 ars alder kan ännu ynglingen icke för¬
rätta karlens wanliga arbeten och bör säledes icke
med honom lika beskattas, halst han emottages dä,
sä mycket mindre i årstjenst, som han den tiden,
ett eller kwä är fär dela sin tid emellan arbete och
läsning, i afseende pä defl dä inträffande första
nattwardsgäng; jag önflade afwen att taxerings-
mannen ffulle tilläggas rätt, alt, efter bepröfwan-
de, till 24 fl. nedsätta capikalions afgiften blott för
de fattigare, som man jordbruk eller näringsfång,
hafwa omyndige barn att underhälla, sä framt ej
det stadgande anses böra i betänkandet ingä, alt
de medellöse, som hafwa flere omyndige barn, böra
i afseende derpå erhålla om ej fullkomlig eftergift,
Den Z Augusti. 463
som jag stalie önsta ärminstone afdrag, i sine ut-
ffylder, pä sätt hittils warit stadgadt: den som
underhäller och upfostrar egne eller andras oför¬
sörjde barn, bereder ät staken derigenom en sä be¬
tydlig nytta, med sitt enstilta betungande, att han
äger anspräk, art i allmänna ukstylderne, njura en
deremot swarande billig lindring, enär hans om¬
ständigheter sädant päkalla.
Jag anhäller, att detze i hast sammanfattade
anmärkningar mätte till Höglofl. Bewillnings-Ut-
stöttets pröfning och benägna besvarande öfwer-
lemnäs.
Sans Excellence Zerr Grefwe RuutK,
Lric: Som jag har den äran att mara Ordförande
i Bewillnings - Utstottet, täcktes Herr Landt-Mar-
stalken och Höglofl. Ridderstapet och Adeln tilläta
mig anmärka den origtiga upgift, Herr Gref¬
we 6^Iloabor§ gjort rörande insändandet af grun¬
derna för bewillningen. Herr Grefwe O^IIenborA
har förmodeligen ej nyligen läst 70 §. i Regerings
formen, hwilken lyder, som följer: Dä summan som
genom bewillning utgöras bör, bliswit af Riksens
Ständer bestämd, stola de uttryckeligen updraga ät
deras walda Bewillnings-Ukstott, att författa förslag
till berörde summas fördelande och utgörande, att
upgifwa grunderna dertill och att utreda sätten hu¬
ru desamma böra i hwarje särstilt fall tillämpas,
hwilket alt Bewillnings-Ukstotket stall RiksensStän-
ders plena underställa. Häraf lärer Höglofl. Rid-
derstapel och Adeln tydligen finna, att det, som bör
förutgä innan bewillnings grunderne till Riksens
Ständer inlemnas, är, att bewillnings summan till
sitt
464 Den 3 Augusti.
sitt belopp af Riksens Sländer bestämmes. Sedan
Utstoitet förut hufwudsakeligen öfwerwägat och öf-
werenskommit om grunderne för bewillningen, blef
det belopp Riksens Stander wid denna Riksdag be-
stann i BewillinngsUtstottek kungjort den 26 Ju¬
lli och den zv Julii inkomma till Riksens Stan»
ders plena, Bewillnings-Utstotteks förstag till grun¬
der och fördelning. Detta utgör icke mer an 4 da¬
gar: och inom en kortare tid tror jag näppeligen
ark ett sadant arbete bunnar göras. Detta torde
jag fä anföra såsom ett stal, och est oomkullstöte-
kigt stal, hvarföre Bewiflllings-Ukskottet ej förr aN
nu stedt, kunnat till Riksens Stander aflemna för¬
slag till bewillningsgrunver.
Zerk lägllenliserna, (rustak, upläste till pro¬
tokollet:
Wördfamt Memorial!
En ansenlig bewillning är föreflagen. Dest
träffar den förmögne sa wal som den fattige.
Landets tillgängar, art underhälla ost och betala
statterne, ankommer pä hwad egendomar, bergwerk,
fabriker och näringar förmå att framskaffa: alt pä
arbetsförmägan, tillräcklige arinar och krafter, tid
och ledighet akt anmanda dem- Ju mera folk, ju
flere arbetsdagar om äret, destinera kan produceras,
dest större är landets ärliga afkastning.
Gud har förordna! den 7.-de dagen till hwitå;
wördom hans wisa inrättning. En widare Ustkrack»
n«ig af hwilodagar är mennistowilja, som, dä den
är mennistan skadlig, bör förkastas.
En wärd ledamot af dett.a ständ, nu närwa-
warande, har redan för 43 är sedan, wid 1769
ärs
Den 3 Augusti. 465
Lrs Riksdag, yrkat de onödige helgdagarnes in¬
dragning, och bewist med rena calculer landets ska¬
da deraf. Manga hafwa också sedermera blifwir
indragne, och wi böre tacka wär nädige Konung,'
som flyktat de sista böNdagarne pä söndagar.
Men annu hafwa 'wi sä mänga helgdagar
gwar» att i detta är, i stället för 7:de delen ut¬
göra de med söndagar 6:te delen af dagarne i äret.
Och landet ar fattigare pä folk: alla närings¬
grenar, landtbruket, den angelägnaste, 'kanner fram¬
för alla bristen.
Nöden pakallar hjelpe».
Redan hafwa hos wära grannar i DannemarS
och Norrige hwad jag wet, annandagarne blifwit af-
skaffade; de onödigaste, skadligaste af helgdagar.
Det är anmärkt, att twä pä hwarandra följande
hwilodagar gerna wilja bereda den tredje och an-
mandas 'till förnöjelser, som icke äro de oskyldi-
gaste.
Jag will icke widröra de öfrige extra hwilo-
dagar, hwaraf nägra utan betänklighet kunna flyt¬
tas pä de närmaste söndagarne och ej alla finnas
förstena samma helgd och anledningar till ett reti-
gieust firande, men alla, pä hwad tid om äret de
intraffa, hindra nödige arbeten och arbetaren att
förtjena sitt dageliga bröd.
Jag wille äfwen namna ert annar hinder, än
dags- och tidsspillan: själaringningen, en öfwerlef--
wa frän päfwedömet, föranledd af catholikcrnes
falska tro om skärselden. Menne det icke är tid
alt borttaga denna widskepliga sed? Pä landel der
dyarne
Andrq Mel' s-.
46L Den Z AliZustr.
byarne öro afläqsne frän kyrkan och der wälpläg''
liing ätföljer anstalten, öro de ofta af farlige och
förargeliga följder.
Om Höglofl. Ridderstapet och Adeln sinner
Lesia mina framställningar förtjena upmärksamhct,
leva lill landets och den arbetande hopens förmän
samt wara ert medel till bewillningenS bättre och
säkrare Mgörande, får jag anhälla akt den kinder»
dänigs önstan mätte beledsaga bewillningen, att
konungen läckteS laga della ämne i nådigt öfwer»
kvägande.
Härjemte anhöll Herr kyllenstierna om tils»
ständ, att med de öfrige respective stånden fa oom»
municera detta sitt Nu uplästa dictamen. hwilket,
Appä gjord proposition af Herr Landt - Marstalken,
af Höglofl. Ridderstapet och Adeln bifölls.
Herr Lckmurikrlöv, tlenninz Lsirrstian F yk«
träde dristeligen:
Wördsamr anförande till Protokollet f
Med al! aktning för Höglofl. Riksens Ständers
Bewillnings - Utstött nch med ömt afseende ä desi
lika längwanga som mödosamma arbeisstunder, tror
jjag, att desi nysi tili flut afhandkade wlgtiga ämne
liksom mänga andra, framstälda under loppet af
Letta Riksmöte kunna betraktas ur olika synplm,
crer, hwaröfwer ingen bör undra, men aldrig stall
fag tillåta mig det kika löjeliga fom wägsanima
Högmodet, att med fördomar gransta eller omildk
lbedöma någon medborgares enstildta princlpe, än
mindre fleras för fostrrlandetS behof sammanstäm»
mande betänkande.
Drl nya betvillmngs-förslsgel, fom drn zo sist,
lidne
Den 3 Augusti» 467
tidnc Inlii uppenbarades i Riksens <ZtäNderS ple¬
na, tyckes wistigen smara mot silk ändamål, nem,
ligen alt minna en säkrare utsigt för framtida up-
fyllandet af statSbchofwen.
Grunderna för denna nya bemillning synas wät
dck wara fattade pä billighets principer, men wid
deras aNwändande och fältet af fördelningen, fyneS
deremot i alla hänseenden ej wara iakttagit den a»
sigt, som bör fästas PS hwst och ens förmäga att
Utgöra de för staten nöowändige medel, ej ben full¬
komliga Noggranhek som i detta fall ar sä nödig.
Äldeles icke Med egenkärlek, att tro nägrä Mi»
Na anmärkningar af betydlig wint, beder jag öd¬
mjukast, att fä underkasta dem, Högloft» Ridderstapet
och AdelnS uplysta pröfning-
i:o. Der strider mot Min öfwenygclse om
tättwisa, att man stall betala för hwad man icke
äger, och säledes önskade jag, att ä den egendom,
der progrepiva afgiften kommer i fräga, äkminstone
alla inteknade skulder afräknades det wärde soM
taxerlngsmän ä egendomen behaga bestämma»
2:0. Der är wäl sant att eit bebygdt hemman
S landet är mera rvärdt än ett obebygdt^ men nät
landtman icke njuter nägvN hyra för sina hus och
enligt författningar, säterier anses säsom wräk, om
deras abyggnad försummas, tyckes det wara mindre
billigt oM Man skall plikta för upsyllaNdet af lag,
liga skyldigheter, Det gifweS stallen, ber äbygg,
naden equitzalerac eller öfwerstiger egendomens wärde
och ber förfäberneS rikedom sch fäfänga bewisaS,
men hwad kostar der icke att Underhälla en sadan
byggnad, hwaraf ingen inkomst kan winnås? -- Bön¬
468 Den Z Augusti-
ds*, som i sednare tider byggt pä ett för dem be-r
qwämligare sätt wid sina hemman, än hwad all¬
männa lagen i Byggninga-balkens 27 Capi«el ut¬
stakar, skulle mö,eligen fä plikta för deras mer up-
lpsta byggnadsförständ, dä hwarje hus som de bygg!
emot lagens föreskrift höjde deras afgift för hem¬
manets ökade wärde. Att den som redan brandför-
säkrat sikt hus eller framdeles will göra det, skall
plikta för detta försigtighetsmått och utom en be¬
stämd ärlig afgift för ail winna någon ersättning,
i händelse af en olycklig eldswäda, derjemte genom
raxeringsmäns godtfinnande »vidkännas en obestämd
utgift för husens wärde, önskade jag icke mä äf¬
ventyra ert sä obilligt öde, utan art till befi und-
»vikande, 1810 ars bewillnings-stadga i detta ämne
mä följas.
Z-.o. Ibland »nina önskningar är äfwsn den,
art dä Gymnasister blifwa undantagne ifrän capi»
tations-afgift, Siudenrer, sä länge de äro wid A-
cademien, mätte njuta samma förmän, och
4:0. Att consumkions-afgifken för bränwin af
4 si. pä hwar qwinsperson mä förs,vinna, och den¬
samma öfwerflykkas pä mankönet med förökning
frän 8 till 12 si.
Sä wida Bewillnings-Utskottets förslag kem¬
mer att remitteras, anhäller jag ödmjukast, att
besia fä anmärkningar mä remisien utfösta, och de
andra resveetive ständen meddelas.
Herr 6rix>enavai6t, Löran^ upllste följande:
Wid Be-vulni iqs-Uljkottets proiect torde det
tillätas mig fä göra följande anmärkningar.'
i.'v. Ätt icke längifwarer, utan läntagare,, bör
wid-
Den 3 Augusti. 469
Vidkännas bewillnings-procenten synes mig emot
billigheten och förutsätter ett wida större afseende
pä Kronans winst, an pä den rättwisa som den
contribueraude bör ätnjuta, och som laugt lfrän att
tvinnas genom tiMcisen att göra sig beiald genom
afdrag, twärtom gynnar längifmaren genom en in-
direct tillåtelse till procenteri Rätkwisare är i min
tanka, att längifwarc betalar sjelf sin procent, och
att i händelse han undandrager sig denna stadig¬
het, hans fordran dä icke anses betalningsgild.
2:0. Progresiiv afgift utan afdrag af stuld,
anser jag innefatta coiuradickion. Huru kan en
taxerings comuLe bestämma en sadan afgift för en
individ, utan akt känna hwad inkomst han har,
och orättwist tyckes det mig wara, act betala för
hwad man sägeS aga, men som werkeiigen äges af
andra.
z:o. Att bewillning äfwen bör betalas för hus
pä landet, lwr jag wara mindre billigt. Ägaren har
af dem ingen inkomst, utan en ärlig dryg känning
af deras underhällande. Om egendomen är brand-
försäkrad, älägges för den i flere ar en betydlig
afgift» Deffutom är dek twärtemot den principe,
som bör wara rädande: att upmuntra till bättre
byggnader, tik ladugärds-byggnader af hus som
bade gagna och pryda, och hwilket ändamål stak
mindre winnås, ju mera byggnader onereras.
4:0. Sista arens gängbara priser i orten tor¬
de ej wara sä aldeles den rikliga grunden förhem,
manswärdet. Detze kunna härleda sig frän man¬
ga olika srsakcr, tycke för en egendom, mitztroe
ende lill penningens framlida warde m. m.; men
en
47« Ben 3 Augusti'
en sanning är dek, att detza sednare även hafwg
hemman betaltS sä, att köparen derföre ej har ös»
wer 2 prelat, Egendomens afkastning,som borde in¬
för taxeringS-coini^e specifikt upgifwas, är, i min
tanka, den grund som bör bestämma hemmanets
wärde.
Friherre örnikälä, ^okan Wilhelm, hade
irilemnat ett dictamen som uplästes, sä lydande:
Wid redactionen af nya lagar och författnin-
yar, borde det ival wara ett hufwudföremäl och en
icke obetydlig fordran as ett längwqrigtoch kun-
stapsfullt bemödande, att uttrncken sä bestämdes
pch föreskrifterna gjordes sä fullständiga och klara,
gtr, wid tillämpningen deras, olika meningar om
vrdaförständsr mätte sörekommas och obehagliga twj-
ster, altid följder af otydlighet och Mssnlige för en
skyndsam, owäldig och ofelbar werkställighet, deri¬
genom undwikas.
Dennq hos mig stadgade ranka, hwilken ingen
särer bemöda sig qtt sökaZwederlägga, har, wid ge¬
nomläsningen af den söreflagnq nya bewillnjngs-
srägan sätt förnyad styrka, och gifwit anledning
lill nägra anmärkningar deremot, hwilka jag, i an¬
seende till arbekets widd och tidens korthet att det i
alla delar gransta, anser mig böra instränka,
blott till deK redaction, i följande s;ne hufwudsak-
liga delar; hwarwid erfarenheten med yen förrq
stadgan, hwars brister arv kända, warnar för bibe¬
hållandet deraf uti den nya, och päkallar rättelse
der den behöfweS, för atr kraftigare werka ull etf
-nstadt rältwist ändamäl,
z:te Artikeln, 4:de §:n, ritts momentet lyder
falun.
Den z Augusti. 4?r
säsunba: "Taxeringsman till städernas TaxerjngS-
"Coinilöe utses af städernes husegande och ob ro¬
sende skalkstrifne inivänare, tillika »ned borger sta»
"pet pä allmänna rakstugan."
Anmärkning: ordet sberoenhe synes Mig här
wara der mäst obestämda som kunnat upsökas, och
sötja tligeu högst otjenliat uti en författning af den
wigk och inflytelse som den sörewarande, der fräga
icke är om mindre än akt updraga en säker gräns
emellan räktwisa och orättvisa, samt öswertäcandek
af nägra fa af allmän domsrätt öfwer samhällets
plika fordran, af och emellan fä wäl millionären
som den mera talrika delen, dest mindre lyckligt
foitade medlemmar. Ett omdöme om personlig be¬
hörighet och skicklighet till en fa hög bestämmelse,
bör wäl dä icke i minsta marko fa bero af en mer
eller mindre lycklig teckning eller tillämpning af er»
förordnings obestämda ordalydelse; det bör kunna
säkert grundas pä begrepet om den högsta rätt,
stadgad genom klar och tydlig föreskrift, som un-
danrbdjer alla »verkningar af stridande pastioner el¬
ler smä interesten.
För min veil känner jag dä icke nägvr annat
oberoende än det moraliska, soin är otillgängeligt
för all annan inflytelse än öfwertyzelsen om rätt
och sanning, futtligt för det klara begrep som beri-
frän härflyter, sjelfständigt wid alla deremot stri¬
dande intryck, och ständaktigl wid försöken, att det
motwerka, förfwaga eller öfwerändakasta. Ett an¬
nat oberoende är, mä hända, hwarken tänkbart el¬
ler önskanswärdt.
Menar Högloft. BewillningS. Utskottet ett sä»
bänt
472 D,en z Augusti.
dant oberoende, sä försvagas wäl, wid en fälunds
afgifwande förklaring öfwer ratta förständet af sam»
ma ord, till någon del min gjorda anmärkning; .
men dä upkommer i stället den frägan: hwitken är
dä den ojäfaktige, den competente domaren öfwer
en sädan egenskap hos den röstägande, eller huru och
hwarest stall man finna tillräckligt antal ämnen till
taxeringsman? wisterligen more det lyckligt om de
Utgjorde plnraliteten bland de wäljande; men walet
mäste i alla fall för sig gä, och således synes mig
författningens esprit i denna del, owilkorligen, och
för att undwika oreda och förlydning, böra med
mera tydlighet och mera klart, än genom blotta
vrdet oberoende, bestämmas.
Samma Z. 12 moment lyder salunda: "Del¬
ita wal ma förrättas antingen pä det satt, att bor-
"gerstapet sann husägare och af sig fjelfwa bero¬
ende skattskrifne af andre ständ, genom allmän om¬
röstning, gemensamt utnämna samtelige taxerings-
"männen, eller ock, art detta utnämnande werkställes
"inom de olika clasterne, i hwilken händelse de till
"wal berättigade inom hwarje clast utse det antal
"ledamöter clasten bör utgöra, kunnandes äfwen
"rättigheten, att nämna ledamöter till taxerings-
"comiiöen, updragas elecrorer, hwilka antingen här
"tillkallas af borgerskap, husägare och skattskyldig?!
"gemensamt eller af hwarje elasi särskilt, m. m."
Ännu ett I2:te moment, som troligen lärer böra
heta i z:de momentet, innehåller: "Kunna de wäl-
^siande icke förena sig om walfättet, afgöres frä-
^^gan genom allmän omröstning," etc.
De i del förstnämnds af vesta momemer nyk-
' ^ ' rjade
Den 3 Augusti- 472
tjade orden af sig sjelsrve beroende, börä troligen
Uttrycka samma mening som i föregående moment
är äsyfiad. De synas således äfwen fordra en li¬
ka bestämd förklaring som jag derwid yrkat. Den
som icke är beroende af fig'sjelf, i sammanhang med
den definition jag ofwanföre gifwit xä det i min
tanka enda werkliga oberoendet, lärer dä as ännu
större skäl hwarken hafwa egenskap att walsa eller
blifwa wald till något slags förtroende. Han skul¬
le säkert uti bägge oftast handla inconsequent och
flumpwis, aldrig esker öfwerlagd och stadgad
grundsats, utgående frän en egen inre öfwertygelse
om wigten af det granlaga updrag han af lagen
sätt, att antingen sjelf utse eller ock bliswa den som'
skall beskatta medborgare.
Derjemte, och da Högloft. Bewillnings-Ut-
skottet funnit nödwändigt förestå, au Taxerings-
Commikteer. i städerne stola utgöras af fyra clas..
ser inwänare, samt att hälften deraf stal! bestå af
borgerskap allena, hwarföre dä icke tillika rättwist,
billigt och bestämdt stadga, att alla desse taxerings
män stola för hwarje class enskildt af sjelfwa clas¬
sen wäljas, om icke annorlunda, der röst ägande
finnes som dit höra? allmän omröstning, som före-
fläs säsom ett alternativ, har den obehagliga följd,
att, der stridande intereften kunna förmodas, hwil-
ket icke är absolut omöjligt, dä de mä handa nä-
gon gäng pä något ställe wisat sig, utsä frön till
en misisämja, hwarigenom sjelfwa saken, der det
moraliska sjelfberoendet saknades, skulle kunna leda;
och hwad ar defturom klarare än att, der detta sed.
nare walfätt prkas och werkMes, Borgerstapet,
474 Dsn 3 Augusti.
som ofelbart utgör hufwudtalet uti alla stader, ge¬
nom sin deciderade öswerwigt i röstberäkningen, be¬
stämmer sä wäf malsättet, såsom ock tillsätter
alla raxeringsmännen as de fyra classerne? hwad
more dä, h oad är dä ändamälet och werkan as de
trenne öfrigas deltagande i taxerings förrättningen,
pch more det ej billigt, akt den ena classen, som till
hufwudtalet i taxeringen fullt upwäger de trenne
öfriga sammantagne, till dem afstod den i sig siels
phetydljga förmänen, (för att ej kalla det e« rät¬
tighet) att fä, hwar för sig, utan sräga om den¬
na allmänna omröstning, tillsätta en siettedel afvek
hela?
Jag mäste medgifwa att exempel af en sadan
allmän omröstning wid raxeringsmanswal (mig >v«t-
terligen) icke funnits mer än s en enda stad i he¬
sa Riket, att den troligen ej mera yrkas eller nä-
gonstädes sättes i kraga; men detta enda exempel
zör tillfyllest atr wisa den förra författningens brist
i denna del, och i framtiden söka förekomma miss-
bruken af en icke nog tydlig eller rättwis före'
skrift.
I anledning häraf Stthäller jag, att detta mitt
ödmjuka anförande, i händelse att Högloft. Bewill-
mngs.Utstottets betänkande Ltterremitleras, mätte
fä åtfölja detsamma till rättelses erhållande' i de
»Unxter jag anmärkt» och de delar hwilka dermed
Aga oskiljaktigt sammanhang,
^>erk VVirkön, Lustaf kreftric, hade försåt-
kat följande yttrande som vplästes:
Riksens Högloft. Ständers Bewillnings-llt-
ffott har, oaktat den betydliga tillökning i stats-ur-
gif-
Den 3 Augusti
gifterna, som ansett- nödig och af Riksens Stan,
per bliswit bewiljad, sann äfwen, oansedt den brist
i förra arens bewillningssumma, som nn ar före¬
tagen att, under topper af de följande till nästa
Riksdag, ersättas, likwäl icke funnit anledning,
hwarken att ater införa landttulls afgiften etter akt
föreflä någre andre indirekta bestattnjngs grunder.
Utom en mindre betydlig tillökning genom förhöjd
afgift ä stämpladt papper och en större tillökning
pä bränwinet, har återstoden af det erforderliga be¬
loppet blifvit beräknad att ulgä likmätigt den pry«
secterade bewistnings stadgan.
Afgiften af söner, egendom och rörelse har ock,
i följd häraf, blifwit gansta tryckande.
Den bewillnings utskyld a» synbar förmögenhet,
Utan att stuld fär aftäknas, som Utstyttet i 2.'dra
grtikeln föresiagit, har förmänen af den säkraste
beräkning och cvntroll; men dä beloppet, som efter
henna grund stall ukgä, erfordras »»öfwer yn lag
proportion till capital-förmbgonheten, förlorar det.
ra bestattnings sätt stn mästa auwändbarhet.
Det lärer wara för att gifwa någon rättelstz
häråt, som Utstotter projekterat, qtt läntagare mi
erhälla rättighet af längifware godtgöra sig ben
andel i bewillningcn som, ä den ärliga räntan,
för läntagit capital belöper, men af läntagare för.
stjutes. Hä en sadan liqvidation stall äga rum,
är vet wisterligen wida lämpligare, alt ben beror
mellan enstilve, än att, efter principen i den nu
gällande bewillnings stadgan, den stulle för hwar,
se individ» upgöras directe med staten, som hän.
wistes <m söka Lifferencen, emellan den synbara för»
Mö»
476 Den 3 Augusti-
mögenhekens rätta warde och innehafwarens werk-
liga ansel deri, pä andra hander, med mycken o-
fäkerhet och »n ofullständig conrroll. Men en ny
olägenhet har blifwit en följd af denna förändring.
Utskouer har, i anseende litt vei höga betalnings,
beloppet, icke kunnat »noga att förestå en progressiv
afgift för större sörmögenhet. z:de Artikeln i pro-
jectet innehäller föreikrislen i denna del. Och dä,
med tillämpning af den nast föregående, afkomsten
af ullante capitaier icke behöfmer upgiswas, sa
följer ock deraf, att capikalister undgå att be¬
tala alt bc,vtllning efter z.-dje artikeln, oacktadt de¬
ras inkomst i ränror upgär till dec belopp, der
progresnons afgisten widtagcr. Detta innefattar
sn orättwisa nior de öfrige skattdragande, och jag
Hemstäs.er, om ej hwar och en, skattskyldig bör ä-
ligga att upgifiva sin inkomst af utlänte capitaler
pä det att, oaktadt dera icke bekaltes bewiilning
efter 2.dra Artikeln, progressions afgisten likwäl
mä kunna pafordras, der räntan af utläningen,
ensam eller tillago den skattskr) diges öfriga inkomst,
upgär till det belopp, att sadan afgift, likmätigt
tariffen lill z.dje artikeln, bör äga rum.
Om Utskottets princip tnbehälles, att progres¬
sions afgisten. för synbar förmögenhet äfwen bör
Utgå utan skulders afdragande, sa minskas wäl
icke pä ett direcr sätt be gäldbundne fastighets
ägarneö utskyld genom en sädan nu förestagen än.
dring i capitalisters beskattning; men en billigare
fördelning äger likwäl ruin, som ökar producten
sf bewillningen, och således snart eller sednare tje¬
nar till nedsättning i de öfrige afgifterne.
Den Z Augusti. 4??
Kör att ej uppehålla Ridderskapet o^ Apeln
Nied de erinringar, hwattill egentelioast fietfwa re-
dactivnen af författningen ansetts gifwa anledning,
anhälles att ett, med bibehållande af. dest qrunder,
vmstrifwit exemplar deraf, mätte fä åtfölja äter-
remisten af projectet till Bewillnings-Utskottet, föe
att af Utskortet pröfwas.
Sluteligen hemställes ock, att Riksens Srrs«-
der hos Kongl. Maj:t anhalla, det Kamar-Colle-
gium och Stars-Contoiret mätte i näder anbefal¬
las, att, gemensamt med fullmägtige uri Riksens
Ständers Riksgälds-Conroir, ritt Kongl. Majtts
uädiga pröfning och fastställelse första formulaire
till sädane exkract och sammanvrag öfwer den ärli¬
ga bewillningen, hwaraf fullständiga uplysningar
mä kunna winnås om producten af hwarje artikel
m. m., och Riksens Ständer w.id deras nästa
sammankomst således icke sakna tillförlitelige grun¬
der för nödige beräkningar.
Härwid war fogadt ert förslag till Bewikl-
ningsförordning, hwilket förstag skulle till Bewill¬
nings-Utskottet öfwerlemnas.
Gre'we ve la Laräis, )acob, upläste föl¬
jande skristliga anförande:
Med li a öfwertygelse om Utstottets asstgter,
som aktning för des widlyfkiga och mödosamma ar¬
bete, torde det likwäl killäras mig, - ait anföra de
anmärkningar jag derwid trott' mig böra göra: i
fall Utskottet skulle finna Någon förtjena dest nog¬
granna bedömande, och ändring deraf blefwe en
följd, i den kommand» författningen, har jag trot;
Den 3 Augusti. '
mig böra upställa anmärkningarne i ven srdniNg,
fvm betänkandet 06) projecket nu är framläMNadt^
De 4 hufwudgrUNdertte ä hwilka Utstottet up<
fört hela bewillnings byggnaden; r.o capitation,
2:0 afgift för synbar förmögenhet, z:o progressiv
afgift för den större, samt 4:0 en bewillning ä
witzö mer eller mindre warande öfwcrflöds artiklak
gillar jag fullkomligen, Men tror, art wid den g:dje
ärtikcln bör vwillkorligen skuld afdragas; det up»
gisne medlet, art läntagaren af längiftvaren agde
Återtaga hwav han härutinnan utgäfwe, wägar jag
tro lika omöjligt att »verkställa för hwarje behöf»
wande läntagare, som ven slutsats i mitt tanke är
ogrundad, att en obillighet, som sadan ansedd, min»
flas eller förändras r atk wara orättwis, i dett
män den drabbar siere eller färre personer, Aelet i
en författning, som erkänner dbillighetett af en sak,
men ven änvä ytkar och päbjudrr, är altid lika, och
jag rror, alt det är en pligt söka afwända, med den
rätt lag och stadgar gifwa, alt, hwilket som sädank
katt anses.
Den yttrade framställning rörande landt-tullar»
nes återställande, kan jag ej med Utstottet se nyt»
tan utaf; äfwen med atffiljande af de olägenheter
hwilka sä.wal hwad tid, fom andre omständigheter
röker, gelwm deras äter införande skulle drabba
serdeles Landkmannen, syneS mig, att cn inkomst
som i betjeningenS aflöning, arfwoden, med ett ord
urbärandel och intägten, enligt Utskottets egen up,
gift, stulle, om den ock upsattes till 600,000 R.dr
kosta 250,020 och således endast lemna staten e»
hchällning af 352,002 R;dr, ej är den fom bör sökas,
Den 3 Augusti. 4?s
sch att flere andre, der afdragen öro mindre, och behäll-
ningen således större, böra snarare mökjas och antaga-?.
Den latitude som lemnäs Herrar Pastor
att sjekfwe hindrade, är en annan öswerläta beswäret
wid mantalsskrifningen, tror jag wiflerligen kan
mara nödwändig; men jag anserPastor da pligtig utse
en person, för hwars göromäl härwid, han helt och
hället sjelf answarar,
Alt Mantals.CoMmiSsarier och ä de orter hiva-
rest Haradsikrifmarena Veras tjenster förrätta, böra
hafwa förbättring i deras högst knappa löningswil»
kor, anser jag af en lika stor rättwisa som uddman»
vighet, om den noggranhet stall wäntas, hmillen är
fa nödig och som nu ty wärr till statens sä stora
förlust pä siere stallen lärer hafwa felat» men jag
tror att den sörestague procenten är nog hög; jemre
Len som förut trll samma ändamäl wid bränwins
ofgiftxns debiteringar är pätänkk, lärer den Utgö»
ra nära 40,000 g!rdt. Jag sär i der ställer fö-
reflä, atr sä mät till minstning häruti, som ock till
en något jämnare fördelning, Landshöfdingarne
blefwo upvragne, alt i män as hwckr och ens gö-
romäl, längre eller kortare resor, mer eller mindre
besmör, tilldela Manlals-Commisiarien eller HaradS-
fkrifwaren ett kämpadt arfwobe, dock aldrig öfwer
Z procent af hmad, as bewikningsmedel i ränteriek,
ifrån hwar och enö distriek inlämnas; mg tror ett
jämnare fördelning deraf skulle upkomma, dä som¬
lige Häradsstrifware hafwa flere, och midstracktarl
härader, än andre, och arfwodrt altid efter min tan¬
ke, bör lämpas, sä wäl efter mödan, som de resekost¬
nader harr i och för sin tjenst nödgas widkännas.
r Art-
48s Den 3 Augustt
1 Art.
Wid den har uptagne personal-bewillningen es¬
ler capitation, tror jag werkeligen förhöjning kunde och
borde aga rum, lämpad efter nuwarande myntwärde,
och deraf upstegrade arbctslegor; jag tror i sädant
fall 2 A procenrs förhöjning borde tilläggas sä »val ä
mans som qwinsperson.
2 Art.
i T.
Den har yrkade afgift af 4 procent,ä emvekö-
mans löne-wilkor, synes mig öfwerdrifwen, strang
och obillig, särdeles hwad penninge-löntagaren »vid¬
kommer; ej längesedan, hafwa Riksens Stander, med
full öfwertygelse vin desie personers i alla afseen"
den otillräckelige miderhäll, bewiljat dem en tillök¬
ning af ZZ^ procent, och nu ater afdrages en del
deraf genom en ökad bewillning: jag önstade staren
wvre nog rik, att ej med ena handen nödgas äter-
raga hwad den, med den andra, äc sine tjensteman
gifwer, men dä sädant i sakernes närwarande stick
ej lärer kunna göras, tror jag, att nya tyngder pä
redan genom penningewärdet och ökade warupris
nog nedsatte löner, borde lättas »nen ej förfwäras,
och om embetsman skulle m.ed 4 procent af sine lö¬
ner, deltaga i bewillningen, denna skyldighet åt¬
minstone aldrig sträckte sig längre än till dem, svin
innehafwa boställen eller indette spannemalslöner.4
iblano de öfrige arv fa som kunna draga denna ö-
kade utgift, synnerligen som ibland dem gifwes de,
hwilka ej erhållit den 1810 lofwade tillökning af
zzf procent: nar härtill lägges den ranta de arv
nödsakade betala för utlagde accorder, centonal-aft
Den 3 Augusti. 48r
giften m. m., tror jag ökade skal stola förete sig
till en minstning i en redan nog hög statt.
Samma lindring som har ofwan är yrkad
för penninge löntagaren, synes mig äfwen bör läm¬
nas ät dem hwilka njuta pensioner, gratialer och
benädningar.
I denna samma artikel pålägges en ökad be-
nMning för de af patron! cecielia- i Skäne, hwilka
hafwa kronotionde; jag torde harwid fä anmärka,
att deste rättigheter aro ej gafwor, utan härröra af
deste egendomars för secler tillbaka till Regeringen
gjorde försträckningar och län, hwarä äfwen docu-
menterne Åtminstone pä flere stallen jag kanner, än¬
nu arv i behäll; dä kvrkornes widmagthällande,
äfwen ombyggande om sä fordras, samt räntan för
läner, genom denna tionde - spannemäl gäldas, dä
för denne inkomst säsom ökande innehafwares förmö¬
genhet, afgift redan ester 2 Art. erlägges; synes
mig en werklig obillighet wara^ att pä en ränta,
den jag för gjordt län, enligt försäkringar, lag och
stadgar upbär, en ny statt stall läggas, och min li¬
ka sä lagliga som päräknade inkomst derigenom för¬
minstas. Jag wet ej om ä alla ställen förhällan¬
det är fullkomligen lika; men tror, att de juS.rät-
tigheter, hwilka äro af den natur jag omnäml, bö¬
ra i sädane fall lindras.
2.
Jag ser ej något stäl hwarsöre L den sä kal¬
lade minimi-afgiften, wista closter ej betala efter
inkomst dä andra äter äro dertill owilkorligen för¬
pliktade.
Jag
Andra Del. N:o 51.
4-^2 Den 3 Augusti.
Jag saknar äswen ibland de i denna H. irp^
räknade sarstildte closter af borgare, de sä kallade
genannt borgare, hwilka i wista landsorter finnas
tämmelig mycket; jag kanner cu socken i hrvilken.ä-
ro z, och i en enda by pä ert annat ställe, hwarest
I3il funnos 8, och der liv i st u kstad hnruackva ve
borde taxeras der de beständigt bodde, eiler i deli
siad hwarest de borgarebief ägde.
Arbetare i ftäderne berala ester der nu lemnä-
Le förflag, i proporston emot andre, mindre nii,-
än efter igro ärs bewillning^ dä sjclfwa bewitl-
ningen genom statens behof ar förökad, da alia ar^
bekslegor äro betydligen förhöjde, dä för wista per¬
soner och lagenheter asgisterne arv ökade med Zo'
procent, ja deruiöfwer, synes mig wistertigen in¬
tet ffäl att minsta i den nu under händer warande
förfatkning, afgiften för somlige.
I allmänhet torde den anmärkning kunna gö¬
ras, are be.-villningar i closter för Stockholm och
Götheborgs handlande, ar i proportion mindre ö-
kad an för de öfrige ftäderne.
Flstare äro upförde til lika med arbetsfolk;'
Let gifwes likwät orter hwarest detta näringsfäng
är gansta indrägtig?; i8io ärs Ständer ansägo der¬
före nödigt att deröfwcr öka deras bewillning och
utsätter delta r claster, pä det rätkwisa mätte ste al¬
ia; jag tror samma skäl böra gälla ännu, och sinner
ingen orsak, art wid ett allmänt behof mera lindra
för cn clast an för en annan.
Mindre rärtwis synes mig äfwen den sörmin-
siade ^willning nuwarande Bewillnings -UkstolL
' . till
Den 3 Augustia 483
iillerkänt gesäller, i synnerhet dä ben L somlige
örter gäk till nära ivo procent.
Jmet skäl finner jag ej eller/ hwarföre kann
Marjungfturs och kaMmarljenares bewillning ar för¬
minskad/ dä deremot kockars är lill 25 procent
höjd/ samt mästares wid bruk och manufacturer, till
nätä Zvo procent i högsta ctasten.
Dä pä sädant wis, en del claier medborgare
hlifwit sä högt upsatte mot förut, synes mig någor
stal bott anföras, i de sall, dä ingen tillökning
skevi/ äfwensom när minskning ägt rum; delta se¬
nare är fället med akare i alla städer.
Äll annan bewillning af hus synes mig obil¬
lig/ än den jag erlägger för deraf njutne hyror,
cilidre inkomster eller fvrmäner^
3 tz.
Jag hade ej trott att rustljenstmarkerne såsom
ägande egenskap af grundskatt, eller kanske i sjelf¬
va weckel warände bet, kunde höjas: jag -förmo»
dar/ otti Uskotiet täckes nogare undersöka deras na¬
tur och skälet af deras tillkomst, det äswen torde
finna för godt att äter nedsätta afgiften Lill hwad
ben warit, eller 8 tz°-
Den Med Zo procent ökade afgift för ut och
insockne hemman i Skäne, Halland och Blekinge,
säsoM särskild bewillning/ syneS mi§ nog hög, da
benna afgift aldeles intet drabbar någre andre
hemman/ äf hwad natur de wara mä, och de likwäl
draga, inqvartering, rorerings/ och til! någon del
äswen skjutnings skyldigheten lika med alla anora;
något afseende borde kikwäl härö göras, synnerligen
för landskap/ bwuka af serfflldre omständigheter
wto.
484 Den 3 Augustt.
widkänts större tyngd an något annat, af sista ro»
teringens upsaltande.
Samma anmärkning s«m i 2 §- rörande ar¬
betsfolk är anförd, kan astren hitlämpas.
Hwarsöre krögare pä lander ära lindrade kan
jag pä intet wis inse skälen till: jag önstade de
aldrig wore till, men som ert oundwikligt ondt bö¬
ra de älminstone i proportion af alla andra, be a-
la lika, om ej mera.
8 §-
Der undantag som här göres för de, hwilka
hafwa sina penningar insatte i fonder som gifwa
5 procent eller derunder, eller ock hos enskildre ut¬
fatt dem till lägre ränra, eiler ock i Disconter in¬
satt dem för z procent, synes mig ej billig; och som
jag med säkerhet wet personer gistvas, hwilka i dy¬
lika fonder tecknat sig för eller äga ico a ,zo,
voo R:dr ser jag intet skäl hwarsöre de för bewill-
ning ä sä betydeliga summor böra wara aldeles be¬
friade, da för egendom sä dryg afgift erlägges;
följden blir, att den ena betalar inut, och den an¬
dra, dä han derjemte för betydlig del lame pennin¬
gar, köpt sin egendom, nödgas betala bäde för sig
och penningkarlen.
9 §-
Wid betalningen af sidoarf, wet jag intet stal
hwarsöre nuwarande Utstött gjort ytterligare un¬
dantag, än de, 1810 ars författning utstakar, dä
likwäl ökade behof fordra en högre bewillning.
3 Art.
r §-
Dcn i andra momentet yrkade progrctziva af-
gif.
Den 3 Augusti. 485
gift för embets och tjenstemän synes mig as flera
stal böra förswinns.
5 Art.
12 Mom.
Jag häller före, akt äfwen wid berednings.
Communen, den stattstyldige bör ripgifwa^alla de
personer för hwilkas bewillning han answarar.
17 Mom.
Den häruti yrkade pligt för Hlradsstrifwaren
anser jag, i wista orter ber 2 a z Härader hafwa
en gemensamt, lika omöjlig för honom att upfyl-
la, ssm wid werkställigheten onyttig; da längden, i
likhet med hwad deste arne sednare arén stjedt, af
honom understrifwen blifwit till pastor öfwerlämnad,
tror jag ändamälet wunnit; antingen kan han ej
medhinna wara pä alla ställen, eller ock stall flrif-
ningen inom ett widsträckt Härad ga gansta lång¬
samt. Om detta moment stulle utgä, lärer äfwen
18 och 19 moment, förfalla; bewakandet af Kro.
nans rätt, som mätte hafwa warit det ändamäl
Utstolket äsyfkat, kan ju likwäl observeras wid
slutliga Taxerings?Con,miteen.
20 Mom.
Jag önstade denna puncts utgäenbe: den sy-
neS mig nog härd, dä uteblifwande ifrän ett fri-
willigt biträde ar belagt med böter: jag har sjelf
aldrig försummat de flere gängor jag warit kallad
i sädane förrättningar, men tillfällen kunna gifwas
dä, utan att kunna upgifwa precist af lagens gilla¬
de stal, en ledamot kan finna stg hindrad.
2 §
486 Dm 3 Augusti.
2 §.
2 Mom.
Domaren bör enligt min kauka här aldeles
intet nämnas; ulan att Landshöfdingen, i walet
af en stick,ig ordförande i sitt ställe bör wara bun¬
den till någon hwilket likwät här synes wara me¬
ningen, dä han namneS framlör alla andra; kan
det ju ofta Handa, att ett criminal mål just wid det
ti liyilet fordrar ett extra Aing, och följakiejigefl
Domarens derwaro,
17 Monj.
Bewillning för bättre eller sämre abyggnad
synes mig högst obillig; dä lagen alägger mig bygg¬
nads styldigher ä säterier, da min rakt deraf genom
annar förhällande förwerkas. fär jgg fräga om det
nägonsin kan blifwa en billighet, att för det jag,
anstngen till besparing af stog, kill byggnadens war-
altighe, eller sill säkerhet mot slvswäda, bygger
af stm, jag derföre stall erlägga en drygare afgist
an min granne, hwilken mera klok och töruiseende,
lärer nedröta sitt hus, men utsätter derigenom spar¬
re capitaser sitt inrättningar, som mä hända gift
wa honom »8 a 2» procent inkomst om äxet.
Man stulle till och med mäst falla pä den tankan, att
en mindre sainwetsgrann husägare, hwilken kils
hetydeligare summa assecurerat sitt hus, ffulle finnq
en lönande förman alt dera sätta eld, för att be¬
spara bewillningen, utsä asiecurance summan, vH
Len till mera lönande ändamål . anmanda.
z6 Mom.
Redan i8-y yrkade jag i Utstottet, att jprd-
sgaren borde answara för bewilsnjngen af alla q dest
ägor
Den z 2lugusif.
48?
-ägor boende; men pluraliteten stadgade ett annar beslut:
hä ert efter min ranka dylikt fe! nu aler förestås, ma¬
gar jag göra Ridderstapet och Aoeln upmärlsam ä
den förlust som stalén deraf tider. Da spannemä-
leii ett eller annat är want i lag! pris, skynda of¬
ta en mängd frista unga mennijkor akt som inhy¬
seshjon bygga kojor, och nedsätta stq med jordäga-
xens tillstånd Lade pä frälse och krvnoägor, genom
sn obetydlig potatoes plantering, och en öfwer all
hösma upbrNgk arbetslega, förtjena de genom nägra
fa dagswerken studer de tider yä landkmannen oinöje,
ljgen kan undwara deras biträde, ett tillräckligt
underhäll, för öfriga riden af äret, och undandra¬
ga sig oftast den statt som de till Kronan skulle
erlägga; om nu äter jordägaren owilkorsigen more
pligtig derföre answara, med rättighet, alt den oe-
nom arbete af den stattssyldige återtaga, more Kro¬
nan atrid säker akt stätten erhälla» och om än an.
falet af backstugu och inhyseshjon derigenom förmin¬
skades, ser jag derwid endast en ökad wurst genom
större tillgäng ä tjenstefolk, en minskning fästin»
gar för staten, och jag tillägger, för allmogen tyn¬
gande rparelser.
Z8 Mom,
Till undwikande af sterfaldige misibruk och
lisl en lättnad för den mindre uplyste delen af all¬
mänheten, önstade jqg, att emot veu här utsatta ta¬
xa, alla deherssedlar mätte wara tryckte; äfwen ön¬
skade jag,^ att i likhet med hlvad nnd Urtima Riks,
dagen i Orebro bestöts, tryckte formulairer för Be^
rednings och Taxerings längderne mätte blifwa; en
stor redighet skulle derigenom winnås. Mantals-
--Com-
488 Den Z Augusti.
Commisiarien eller Häradsstrifwaren borde för det
nu föreslagne ökade arfwode, införa personalen urur
mantalslängden och för desi enlighet dermed an-
swara.
Z -T-
4 Mom.
Männe den här föreflagne omwäg, dä Kon¬
ungens Befallningshafwande ar hindrad, ej ar alt¬
för läng, och att någon wäda wore, om i sädant
fall Landshöfdingen sjelf ursäge en Ordförande i
sitt ställe; jag styrkcs sä mycket mer i denna kan¬
ka, som 6 momentet owilkorligen utsätter alt prö,f-
niugs- eller Läne-CommittLen stall sammanträda en
mänad efter sedan handlingarne ifrän Taxerings»
Committeen inkommit, och orter gifwas, der dä ett
förhållande efter 4 momentet blefwe en omöje-
lighet.
6 §.
i Mom.
Den stillnad af instantier som här är utsatt
för dem som söka ändring utiTaxeringsCommitlöens
fattade beslut, fruktar jag, för mänga blir swär att
begripa, kan hända till och med omöjlig i »verk¬
ställigheten; männe ej det wore bättre, att alla mål
ginge till Läne-Committeen, och Landshöfdinge-Em-
betes befattning endast sträckte stg till de fel eller
inisttag som wid stelfwa upbörden kunde inträffa;
jag anser den i 2 momentet kemnade uplysning ej
tillräcklig.
z Mom.
Jag hade trott, att en besparing för stattstyl»
dige kunnat blifwa, om omwägen til Kamar-Colle-
gio
Den z Augusti. 489
gro kunnat undwikas, och klagomalen i sädane fat!
i likhet med hwad Kongl. Majit för enffiften nä-
digst stadgat, gatt directe till Kongl. Maj.t. Ka¬
mar - Collegii p trande hade dä alkid af Kongl.
Maj:t infordrats, men en för drygt pä förd skatt¬
dragande filippik beswaret och kostnaden af sakens
bewakande äfwen i nämnde Collegio.
6 Art.
3
4 Mom.
Wid de här anförde orden: Studerande som
tillika informera andre, äro frie för bewillning, da
de ej hafwa öfwer iso R:dr i lön, synes mig böra
tilläggas: eller dest wärde i waror eller för-
mäner-
5 Mom.
Efter här införde ordet: egendom, tror jagan-
gelägit är tillägga: eller annan särskildt in¬
komst-
För öfrigt får jag ytterligare, hwad angar pro«
grefiiva afgiften utan afdrag ä intecknad skuld,
helt och hällit conformera mig med det i min tan¬
ka lika uplysande som sanna och wäl grundade be¬
tänkande, hwilket Herr Prosten Illult till Bewill-
nings-Utskottet inlemnat, hwarwid flere derwaran-
de ledamöter sig förenat, och hwilket äfwen Stän.
derne meddeldt blifwit; ett annat förfarande skul¬
le efter min öfwertygelse wara en werklig orattwi-
sa, qwäfwa all häg för egendomsköp och odling,
och långt ifrän att bidraga till det ändamäl som
jag bör iro Utskottets pluralite äsyftat, frugtar jag
det ännu mer skulle upmuntra (den mindre wäl
tän-
, 49» Den I Augusti.»
tankande) kapitalister», att endast armanda sine pen¬
ningar i sädane .inrättningar eller sonder, der an,
tingen afgisten är ringa, elier winsten med lätthet
kan .undandölja^. Sjelfwa staken synes mig äfweu
förlora a eik enligt författningen öfwerensstäm-
mande förhållande; ty »md progressiva inkomsten
hlir ju statens winst wida större af en längifw.we,
som dä betalar för hela läne-eapitalet, än af ds
mähändr 20 särskildta, till hwilka det är Märit.
Om afskrift af inteckni.ngsböckerne wid alla dom.
stolar ärligen insändes, eller ock alla skuldsedlar
för at wara gällande, charterades och inregistrera¬
des, behöfde aldrig läntagaren lemna en nygift
som staten ända kände.
Anmäl-es och infördes en Deputation fran
Dästofl. Borgareståndet, anförd af Ri.soagsfull»
magtigen för Götheborgs stad, Commerce - Rådet
Zantesson, hwilken förmälte, att Ständet bifallit
de af Eewillnings-Ntffotket föreflagne grunder till
den blifvande bewillningen, pK det sätt, att Stån¬
det ansett frägan om landtkullqrnes ater nprättan-
de derigenom förfalla och förbehållit stg, att de i
öfrigt emot den föreflagne författningen nu af
Ständer gjorde anmärkningar, ledande till jemk¬
ning ecer förändring i wista gfgifler och reglemen-
farifka föreskrifter, hwarmed förflaget tikl Ntstotkek
äterförwistes, mätte af det samma göras gällande,
pch till Ständers ytterligare fria beslut öfwer-
lxmnas.
Sedan Deputationen, pä wqnligt färt utbesed,
sagad, afträdk, yttrade sig
^ ' Grefwe
Den z Augnsip 49i
Erefwe M.oraer, ^äolxk Lörgn, ffrifte-
sigen:
Om jag endast rädfrägade förhållandet af mi¬
na infigter, till anseendet af de lyan som deltagit
f författandet af nu för handen »varande bewill-
ningyförstag, skulle jag wisterligcn bibehällir en för¬
slg ig lystnad. Men dä jag tror. air wid ämnen
af allman wigt, äfwen den mindre kunniges omdö¬
me kan tjena kill nplysning, att grundsatser och öf-
werkygelse icke böra wika för enstilta afseenden utan
Åtminstone öfweriemnas till en framtids opartista
pröfning, stall jag utan widare omwäg oförstäldt yttra
de betänkligheter och twifwelsmäl, som - anseende till
en del af närwarande bewillnings-författnings grun¬
der och werkställighet hos mig upstätt.
Dä man öfwergaf den wid 1809 ars Riks¬
dag antagne bewillnings-princip, war dek wisterli-
gen icke blott för dest otillräcklighet wid stgtsbe-
hofwens fyllande, men för dest osäkerhet i ansexnd?
sill en rättwis fördelning de staktstyldige emelian,
för obehagligheten af medborgares beroende af
hwarandras godlycko. Uran twifwel wid ett nytt
hewillningsförflag wäntade man sig att finna desta
olägenheter afhulpne, utay twifwel wäfltade man
fig att finna, icke blott tillräckligheten i beräkning,
men bestämdhet i beräkningsgrunder, och jemnhet i
fördelning utgöra det nya bewillningsförfiagets för?
tjenst. Med all aktning för enstilie bland dest för¬
faltare wägar jag likwäl fragg, om det förenar
desta egenstaper, om de igenfinnas Uti sältet af e-
gendomars »fattning, uti förhällandet afgiften emes-
fan landt- och stadsboer, uti det emellan gäldenär och
lanta-
49 2 Den Z Augusti.
läntagare uti beräkningen af personelle afgifterne och
rätteligen uti bestämmandet afden progressiva afgiften.
Jag instämmer aldeles med Utskottet uti den tan¬
ka, att säsom föremål för bestallning bör hufwud-
sakeligen antagas en afgift för personen, en afgift
för synbar förmögenhet, och en progressiv afgift
för samlad förmögenhet, men jag hade önskat helt
andra grunder wid besia afgifrers bestämmande.'
Grunden till personella afgiften ligger, och bör
efter min tanka sökas, icke blott i behofwet af
skydd, ty dä skulle qwinnan med stät mera betala
an mannen, men uti arbetsförmägan; och jag ha¬
de trott, alt efter denna grund man äfwen kunnat
kata afgiften bestämmas, icke efter en wist pennin-
ge afgift, men efter ett wisit antal dagswerken,
hwars warde ärligen blifwit faststält ester ortens
gängbara pris af Taxcrings-Lommittäen. Derige,
nom hade man undwikil att den penningeafgift som
nu i en aflägsen landsort kan wara tryckande, blif¬
wit i förhällande till arbetslöner alt för ringa i en
annan; derigenom hade man satt det allmänna i
tillfälle alt med stigande arbetslöner dela winsten,
och mahanda hade derigenom blifwit tattare, att i
stallet för en ungefärlig beräkning, efter z:ne da-
gars nuwarande arbetswärde, begära af den arbe¬
tande 4 dagars upoffring till statens tjenst. Sät.
tet att fastställa afgiften af synbar förmögenhet sy-
neS mig ännu mindre tillfredsställande, äfwenfom
hwad som under denna artikel begripes, till en del
förefallit mig främmande. Om det är obehagligt
att bero as andras godtycko i anseende till upgiften
sf sin behällna inkomst, är det wäl föga behagli¬
gare
Den 3 Augusti- 493
gare att bero deraf i anseende till upstattningen af
sin egendoms warde. Men esker min öfwerkygelse
kan icke i det hela sinnas någon annan grund för
deri Taxerings-Commilköerne uli förslaget npdrag-
ne åtgärd i detta afseende, ty de i orten sednast
siurade köpeafhandlingar och de allmänna föreskrif¬
ter, som för öfrigt i betänkandet innehällas, kun¬
na efter min tanka föga tjena rist rä.telse, ofta till
mitzledning. Förhällandet emellan en liten ägo¬
lott och en större egendom, tillfälligheter af läge
och särskilta förmäner, af köpares olika uträkningar
och bedömande om egendomar och penningewarden,gö¬
ra fädane köpeafhandlingar till en högst osäker
mättstock för kringliggande egendomars wärdén, och
dä blotta begrepen om godhet och relativa förhäl-
landen stola göra jämkningen, blir den i hufwud-
saken imet annat än kaxeringsmännens godtfin¬
nande.
Rätta grunden för beräkningen af egendoms
»värde, kan, efter min tanka, icke finnas i annat än
jordrymd och afkastning och jag inser icke mera
swärighet att wid Socken Berednings och Taxe¬
rings Commilöen utröna det ena och andra efter
tunneland och deras gradering än efter e!t arbiträr!
ofatt penninge wärde. Om i författningen warit
bestämdt en wist afgift för tunneland jord af olika
beskaffenhet, och ett wist förhällande i afseende pa
öpna äkerjorden och utsädet warit fastställ, och
äfwensä ett annat för last hö och tunneland äng
ester jordens vlika beskaffenhet, samt en dylik pro.
portionerad afgift för skog, skulle icke en ägare
derigenom lättare metat hwad han borde upgiftv»
och
494 Den Z Augusa.
«
och grannar lättare kunna conkrollerä det samt afgif-
ken således i det hela med större säkerhet b is,vik
faststald. Om fädum nyligen »vid rotenngm af
vupmarte lägenheter kunnat werkställas, hwarsöre
stall dek ej wiv hemmans wärdens fastställande äft
roen kunna aga rum? Leri skattstyldige stulle åt¬
minstone i sädant fall hafwa den tillflygt, att om
han bliswit förfördelad, läka npmäkä sin jord och
wisa rätta förhällandet- Dttka äler skulle hafwtt
den wigstga fördel för framtiden, M bereda en sä¬
ker kännedom af hela jordrymden och således möj¬
ligheten till bestämda beräkningar i detta afseende.
Andra författare hafwa också, med anledning af
TabellwerketS wisterligeÄ ej för högt uptagna up-
gifter, bewisat, att en sadan afgift pa tunnelsnd,'
ehuru inodererad, stulle bereda staten en gansta be¬
tydlig inkomst. Jag tror således, att tzel warit
nyttigt om den kommit hos Utskottet i ätanka,
jag tror det ännN mera nar jag be anker hwilka
ytterligare betr-äden för egendoms wärdens förhöj¬
ning man ansett nödiga.- Bland bestå är intet i mitt ty¬
co owauligare ätt det afäbyggnaden ä jord pä landet.
Grunden för ali förmögenhets warde är, air ben
ger ranta, men ett stort hus pä , landet är ofta ett
anledning lill ökade utgifter nästan aldrig till in¬
komst och beskattningen' deraf säsonk för öfverflöd
är sä mycket mera obillig, sorn större byggnader ej
allenast höra till landels prydnad och hyfsning
men äfwen arv säteriägare igenom förfatrningar-
ne älagde. Säsom uppenbart orätkwis, mäste sä-
tzdes denna grund lill bestakknina af egendomswär-
de, helt och hallis förswimia. I annat fall straffas
dM
Den 3 Äng usti- 495
öest sorgfästige egendoms ägaren, dä den snäle eller
lvärdslöfe belönas. Jag har yttrat, ait hivad un¬
der samma artikel af synbar förmögenhet begripes
förefallic mig owäntäk. Telka har afseende pä
det fterfonale jag finner i samma bewillning
och hwariblandär enstildkas betjening och gårdsfolk.
Nkt dessa kunna Utgöra en de! af förmögenheten,
annar än svin wiltnen dertill, kan jag ej begripa,
men det wet jag, att' detas underhäll utgör ett af¬
drag pä inkomsten. Om emedlertid denna afgift
är nödwändig för fyllnad i summan, hade jag
åtminstone önstat en serskilt rubrik derpå, och jag
tror att den, jemte den progressiva atgiften hade
Murrat sä sitt rum, uti den först faststälde grund¬
fals, att hwar och en för tillfälle til! förtjenst el¬
ler winning stall efter fin näring eller yrke anses
till e:r wiss afgift, och da benna kunnat fä namn
«f Minimi afgift hade mati beri kunnat införa alla
nödiga gradationer, Den hade dä kommit isra-
ga öfwer alt hwarest ingen lx hällning kunnat för¬
utsättas. Men da ett öfwerstott gif.vits, hade bör¬
jan genast med beräkning af progessiv afgift bordt
göras, four, efter min tanke, kunnat börjas rfrän all
inkomst af i6 R:d* ga ss. capital.
Wid detta tillfälle kan jag icke undgä fästa
UpmärksaMheken pä de ätstillige stadganden i för¬
ordningen forn anga afdrag ä stuld emellan den
ftuldsalte och langifwaren. Jag frägar huru wid
sädane förestrifter man gifwil ackt uppå hwem som
är i mästa, beroendet af den andra, och huruwida
vessa förestrifter i allmänhet äro werkställbare? För
örn läntagare som wägat ett industtie företag elley
en
496 Dell 3 Augusti.
eu egendoms handel med eu betydeligare del sänta
penningar, stall en sadan afgift altid blifwa krossan-
be, och i samma män sädane företag fä en således
twungen insänkning, i samma män minstas e-
gendomswärdet, och national - förmögenhetens capi¬
tal, i stället att strida till ökning, nedsartcs. Det
ar icke derföre min kanka, att afdrag af stuld stall
wid egendomswärdets upstattning eller afgift för
synbar förmögenhet äga rum. Egendomens warde för¬
ändras icke genom agarens stuld, och när afgisten
erlägges för den synbara förmögenheten, har
den intet art göra med den osynliga skulden. Men
det är wid afgift för samlad förmögenhels eller be¬
hållen inkomst, dä progressiv beräkning stall til¬
lämpas, som afdrag för stuld, ligger lika mycket r
sakens natur som uti billigheten. Grunden till all
progressiv afgift är den af en större förmäga att
betala, i män af en större behållning. Förr än
denna werkeligen gifwes, kan ingen progressiv af¬
gift komma i sräga, ty det gifwes hwarken grund
eller raktwisa wid beräkningen. Alt wilja det län-
togarcn stall fordra ut statens rätt hos längiswa-
reu är ungefär att begära af stugan att hon stall
gä lill rätta med spindeln, sedan hon fastnat i nä¬
ter. Det är endast den förmögne läntagaren,
hwilken likasom den stärka flugan kan bryta ige¬
nom wäfnaden, som nägon gäng kan werkstalla etk
sädant afdrag. För öfrigt lärer del endast göra
sig i afseende pä cassör och publika werks medel,
och blir i allt annat fall en ökad börda för lanta-
gare», uran att wara nägon för capitalisten.
Det är deremot efter min tanka endast ige¬
nom
Den 3 Augusti. 497
liom en beräkning af behållen inkomst svM denna
kan träffas; det är endast pä en sadan grund fvm en
progressiv afgift bör aläggas-. Jag tror> Ltt den¬
na bör och kan jemte capirativns och fastighets äf-
giften erläggas. Dä arbets förmägan är grunden
för den ena och jordens warde och afkastning för
den andra, blir ben okända förmögenheten som be¬
star i capitaier, handels och näringswinst, grun¬
den för den sednare och allesamman, foiade pä erk
i sakernas natur oföränderligt förhållande, böra
och kunna sa inrättas, akt den ena tjenar till
jemkning och lättnad för den andra, att de samfält
gifwa del efter tillgängarnL högst Möjeliga resultat.
Om alla capitaler ifrån 16 R:d ga §. under¬
kastas afgift; om wid upgift af behållen inkomst
afdrag endast tillätes för bewisliga skulder; om
denna upstatcnings methode anwänves ivid alr som
kan kallas okänd förmögenhet; oM nödige con-
trvller, soM k. cp. en proportionerad högre afgift
kvid BoUpteckningat, i händelse af oriktig upgift,
tilläggas, sa skulle jag förmoda, att den okända
förmögenhetens afgift stulle grfiva wida mer än
man nu kan påräkna..
Del ar derföre icke Min kanka, ätt öfwerflöds
afgifken stulle indragas. Jag tror den kan till¬
fredsställa en del af de stalidragande och att den
bör bibehällas emedan under en lid af allmänt be¬
hof det icke stavar att äfwen fåfängan blifwer ta¬
nerad, Menför qtt fullkomna saken hade afwen af«
gist pä caracterer bordt tilläggas.
Sedan jag nu således tagit mig friheten yft
ira
Andra Del-
498 Den z.Augusti.
ira mina tankar om sjelfva bewillningsgrunderne,
torde jag, jemte det jag sär conformera mig ined
Grefwe Oe la Larttie, i en stor del af de an¬
märkningar i decailler som han anfört, fa anmär¬
ka det, som i dylikt afseende fästat min upmärk-
samhet.
Wid upskattningen af Bruk, har jag ej kun¬
nat finna huruwida hemmans och eqendomswärdet
skall i brukswärdet inga, eller huruwida hwardera
ftall för stg, serflilt upffatias?
För min del skulle jag hafwa trott, att det
enkla warit, att taga tillwerkningen till grund för
brukshandtcringens upstaktning. men att verast ett
allmänt wärde skall äfättas smidet wid sädane till¬
fällen är oskiljacktigt frän egendomswärvet. I
anseende till knip- och spikhamrar när de inga i
ett bruks privilegier och höra till ett gemensamt
werk, synes annan upskaktniug an säsoM ingående
i brukets samfälta wärde, icke wara nödig och me¬
ningen härmed torde behöfwa förtydligas.
Wid wärdering af hus i allmänhet kror jag
det wara orätt, att igenom afgifier afskräcka ägar,
ne ifrån brandförsäkrings begagnande. I städerne
i allmänhet, och åtminstone i de smärre, torde af¬
gift böra erläggas endast i sörhällande till de hyror
som kunna erhällas.
Wid frägan om de afgifter som i händelse af
Landttullarnes äteruplifwande skulle bortgå, hade
jag trott wara tjenligare att sätta i fräga afgiften
för tobak, consumtions afgiften för bränwin och
någon ltndnng i ijenstemäns afgift af 4 procent
af lönen. I allmänhet synes mig denna afgift för
alla
Den z Augusti 499
alla penninge löntagare för högt tilltagen och i
samina män orimlig, som man äj en minnu sida
funnit nöoigr öka deras löner.
Wid srägan om den minlkning i bewillningen
som lanotiullarnes Uplifwande ffmile medföra, infec
jag icke heller hwarsöre en sNMMa af omkiiag 60,
oöo R:vr stuNe i bewillningen blifwa qwarstä-
endc.
Det synes mig wara bättre sm landttulisasgrf-
ten bliswit sä beräknad, att den snarare gjort mer
än minvre an det päräknade beloppet-.
Wiv Taxerings-Commi^ernes sammansättning
har jag hufwudsakeligen endast akt anmärka, att
BorgareStändetS antal i städerne, synes nog stort.
Det är uti inga Commrteer font sä mycket beror
af Taxeringsmännen. Det more derföre angelägit
för bättre kontroll, akt pluraliietens interesicn were
mera delade.
Slnteligen bör jag bedja Högloft. Ridderffa-
pet och Adeln om ursäckt art sä länge halma up-
pchällit deras titn Oni Bewillmngs Ulffottet in¬
kommit med srttförsiagrillBewillningsgrunderne inom
Len tid Ridderftapet och Adeln den 6 sistledne Ju¬
lii önskat, hade mera rädrum bade wid arbetets
förbättring och wid afgörande! kunnat äga rum. Dä
jag icke kanner de hinder som wäll»! upjkofwet,
äterstär endast för mig akt tillägga, att grunder¬
nas afgifwande till granskning icke borde hindras
as mantan pä ripgiften af bewillningssumman.
Ständerne hafwa en ostridig rakt att i sädant af¬
seende se sin önskan upfylld.
Grefwe lVlörner tilläde munreligen:
Äag
Zoe. Den z A>igusti-
Jag har hörk aliföras en i Regeringsfor¬
men, men jag kan omöjligen anse densamma annat
än som reglementarisk, ärnad att beskrifwa huru
sjelswa hufwud besiutet skall fattas och att förekom¬
ma att icke genom hypothetiska summors fastställan¬
de bewillningssumman skulle finnas oförmodad be¬
stämd. Men jag kan af denna Regerings.formens
föreskrift icke finna nägon anledning, att anse Rik¬
sens Ständer inskränkte i stn rättighet alt asta till»
fälle till pröfning af den fastställande afgiftens
hufwudgrunder. Sedan Regeringsformen blifwit
antagen, har en sadan pröfning är igoy ägt rum
och dä Riksens Ständer nedsatte ett Bewillnings-
Utskott hafwa de i och med detsamma updragik der
att uvgöra den till fastställande bewillningens grun¬
det och att detza underkastas Riksens Ständers
pröfning är af wida större nytta bade för tidens
minnande och arbetets större fullkomlighet, än akt
de blifwa hwilande pä Utskottets pleni bord.
Annu mäste jag ödmjukast anhälla, att i an¬
ledning af den deputation wi nyst sätt emottaga ifrån
det Wallofl. Borgare Ständer fä erindra: att jag
icke tror den böra influera pä Ridderskapct och
Adelns beflut, alt jag icke enligt grundlagarnes for¬
mer finner det wällofl. Ständet fullt berättigade
kill den ätgärd de widkagit. Hwad de afgjort
rörande landttullarne och bewillningsgrunderne sy¬
nes mig icke nu hafwa bordt komma i fräga. DL
ett Betänkande föredrages, tror jag att det, utan
förändringar eller tillsatser, endast kan affläs eller
bifallas eller ocksä bör med alla ätföljande anmärk-
ninga titt Utskottet remitteras.
Gref-
Den 3 Augusti. sol
Grefwe Loll werin, ^reclric LoZislaus, an«
förde följande till protokollet:
Jag csnformerar mig i det hela med hwad
Herr Grefwe körner anfört; endast deri,ar jagas
annan tanka, att tunnelandtalet icke utgör en rig-
tig wärderings grund; mangen jordägare komme
da att producera gamla chartor och sanna förhäl¬
landet blefwe swart att utröna. Jag tror att det
genom sednare arens köpeafhandlingar ucrönta gängse
pris ar sakraste och om upstaktningarne med pligt¬
känsla wcrkställas tillika icke obillig beräknings¬
grund, emedan förhällandet är lika för alla inom
samma distrikt boende.
Den af Grefwe Norner söresiagne beräkning
af koppfkarten ester dagswerkwardet gillar jag full¬
komligen, säsom billig i sin tillämpning och förmän»
lig för Staten dä den finner sig derigenom försä¬
krad mot den förlust som et! ytterligare sedelwär»
dets förfall möjligen kunde ästadkomma. Om Kongl.
Maj:t stulle täckas läta aflysa 4 a 5 helgedagar,
Trettondedagen, Waria Bebodelse dag och z:ne
andagar, singe arbets clasten sitt offer as en 4:de
arbetsdag tillräckeligen ersatt.
Denna 4:de dags beräknande L Koppstatten
gör den betydliga tillökningen af nära 322,222 R:dr;
mot deste 300,222 R:dr kunds lämpeligen den all¬
mogen mäst drabbande tobaks afgiften och afgiften
för sidentygsbruk, tillsammans calculerad til! 92,
022 R:dr samt kanske äfrven branwinsconsumtivnL
afgiften, beräknad kill 152,220 R:dr qwiktas.
-^»err Silverstolpe, Lustaf AlriLkLM, anhöll
ast sä göra nägra anmärkningar, sedan han nu
tyck».
502 Den 3 Augusti.
tyckte sig med någon säkerhet förutse akt vtffotteks
betänkande och försiag korinne att ääerremuteras-
Han förenade sig till alla detar i hwad Herrar
Ga esmar iylprnox och Lysivverirr anfört rhrande ca-
pilations afglftcns bestämmande efter dagswerken i
stället för penningar, Han ansäg öfwerflödig^ akt
uprepa stalén kill denna mening, när de föruk sä
wäl blifmit framstälda; men han wille allenast yt¬
terligare anmärka, ar om detta försiag än gillades,
skulle det likwäl inträffa, at wfd sörsta tarenngen
för är !8iZ kunde ingen annan regel för dag-mer¬
tens märde finnas, än markegängspriset för i höst-
Det more således bans förslag, att Vmdshöfdin-
garne borde till Riksens Ständers Justilia Om¬
budsman insända alla markegängskaxorne, dä Ju¬
stita Ombudsmannens heffvär hos Kongl, Majxt
kunde uiwerka jemkning i hwad ivid de olika mgr.
kegängs fättninggrne kunnat blifwa ojämnt och o?
billigt.
Denna capitation borde ester hans tanka af
denna grund föresiäs af Berednings-Committzen,
utsättas af Taxerings-Commi hen, och om dek sedan
brhöfdes, jam as af Lans-Commikhen,
Wid 2:dra Artikeln I mom. rörande löne af-
gisten för tjensteman, wille Herr Liiverllylxe till
Höglvff, 9,'idderstapct och Adeln hemställa, om dek
icke more bil ig , akt löne procenten förminffades i
den månen lönen more obetydligare, och således min¬
dre tillräcklig r'ör en nödtorftig utkomst. Principen
trodde Herr Lilverstylxs ej säsom billig kundtz
Mvtsägas:
Han.
Den z Augusti- §oZ
Han wille derföre skresta följande gradation:
att den som innehar lill och med
4os R:dr skulle betala ? - 2 procent
90O - e -> ? , g
IZOO , , r - » ? 4
och deruröfwer - - ° » Z
Boställens afkastning borde dä inberäknas i
lönen. Afdrag borde tillälas för de afgifter, fom i
och för fjenstens förrättande arv nödwändiga. Gra»
tjaler under 50 R:dr borde wara stikallade.
Z afseende pä den progressiva afgiflen borde
en embetsman ej sammanräkna sina Löneinkomster
med sin enskilta förmögenhet- Deraf upstode den
obillighet, att en embetsman med egen egendom,
blefwe högre beskattad i proportion än en annan; han
borde derföre.taxeras särskildt som löntagare, sär¬
skildt som egendoms innehafware-
Wid 8 Z. önskade han uttryckligen mätte stad¬
gas, att papitalisten borde godtgöra 5 procent 8
räntan, afwen om den är lägre beräknad an till
6 procent, han ma, hafwa länäs sina penningar till
embetsmän eller andra- Om principen att ej af¬
draga skuld pä synbar förmögenhet, wille han ej yt¬
tra mera än att han. förenade sig med Grefwe öMr.
ner.
z Artikeln ansäg han böra jämkas i afseende
pä den progressiva, afgiften, sä alt den wid 32,000
R:dr inkomst ej öfwerstege 4 a Z procent. Stör»
re distancer för den progressiva procentens stegring
wore afwen tjenlige sä, att i stället för 250, kun¬
tze fastställas Z22 q roos R:dr. Progressions ta¬
bel-
sv4 Den Z Augusti.
bester borde äfwen utarbetas ifrän gs,sos till minst
100,000 R:dr,
4 U-tikeln Z §. om sidentyg. Den deri fö¬
reslagna afgift för bruk al sidentyg, drabbade kan.
fle mer än man hade beräknat den lägre och fatti¬
gare clasten. Dek more wist >väl om detta öfwer-
flöd kunde afläggas- Men ett bruk redan öfwer-
gänget till en fördom, är ej läkt atr öfwerwinna-
Man lider stadan länge innan fördomen botas, och
har borde man befinna vin stadan kan uthärdas.
Sluteligen wille Herr Silverstolpe, att dä
troligen detta förslag kommer att til! Utskottet ä-
terremitteras, U stöttet dä tillika mätte anmodqs,
att upgifwa förslag, huru ett möjeligen upkoin-
mande öfwerstott, sä wäl ä den allmänna bewill-
ningen, som sjötulls afgiften m. m. stall bäst kun¬
na disponeras. Dertill hörde äfwen förslag huru
sedan ett sädank öfwerstott blifvit funnit, afgiften
för wista arbetare kunde tala nedsättning, samt hu¬
ru betydlig. Sädane förslag kunde wisterligen af
en och hwar göras: Men Herr Silverstolpe mo¬
re öfwertygad att de warde ledamöter, som sjelfwö
upgjore bewillnings förstaget, äfwen bäst kunde dö,
yta om de jämkningar som kunde anses möjliga.
Herr blloijkeyAölcl, I^uäviZ, upläste föl-
sande -
Walborne Herr Landt-Marstalk, Högloft. Rid--
herstaoet och Adeln.
Dä jag uti Bewillnings-U stöttets nu afgif-
ne vroject, trott mig finna någon twetybighet L
hivad som rörer Bevillning af Bergwerken och de
grunder, som böra följas wid deras wärdering, har
jäg
Den 3 Augusti- sos
jag anfelt mig böra anmärka sädant, pä det up-
lysning om Utskottets mening ma kunna winnås
och den blifwande bewillnings förordningen komma
att aga den klarhet och bestämdhet, som för dest
rälta tillämpning är nödwändig.
Den artikel som handlar om bewillning af
Lergwerken innehaller: alt jernbruken, bergsmans¬
hemman, ankarsmiden skola wärbergs efter de i för,
fattningen utstakade grunder, ait utan afseende pä
deras natur erlägges i bewillning ^ för hundradel
ester deras warde m. m. Derefter fastställa uti
insirucnon för Berednings och Taxerings-commire-
tzrne, att wid »värdering af bruk och bergwerk bör
berracktas olikheten dem emellan i anseende till till-
werknings pris, afsätmings tillfälle, hammarskatt
in. m. samt att pä desta grunder bör upgöras och
med ägarens upgift jemföras den af bruket och e-
gendomen erhällne inkomst; och ytterligare Uti 23
mom. af samma instruction, art denna inkomst bör
anses utgöra fem procent af wärdet, men därest
bewillningen enligt den i allmänhet antagne grund
af fem procent icke stiger till 24 st. för hwarjetill-
»verkadt stepp, jern af de egenteliga Dannemora
werlen, och till 6 a 8, 4, S, 2 a z st. för min¬
dre förmonliga bruksegendomar, sä stall denna af,
gift altid owägerligen utgå af stelfwa bruker eller
tillwerkninqen utan afdrag,
Om Utskottets mening härmed är, att wid be¬
stämmande at den bewillning, som af jernbruk bör
erläggas, bruks egendomen med tillhörande skogar,
hemman och lägenheter till en sammanslagen sum¬
ma först upstattas, och bewillningsns belopv efter
' för
5«6 Den Z ?lugusti>
för hundrader af wardet uträknas, att sedermera
den beMilfning upgöres, som af bruker enligt den
bestämda afgifken föp hwarje tillwerkadt skepp, jern
skulle komma atr utgå, och att, sedan'dessa pä oli¬
ka grunder uträknade bewillningssummsr med hwar-
annan blkfwit jemförda, af bruksägaren i bewillning
stall erläggas den summa, som stiger lill högsta
beloppet; sä sinner jag för min dek denna bewillning
af bergwerken warg med billighet öfwerrnsstäm-
maude, och sar dä blott tillägga den önstan, att
projecrpt i denna del marte undergå en ny redacliou
och meningen klarare ynryckas till undwikande af
alt miftförständ,
S-ulle aker Utstotleks tanka wara, att ds
bruket tillhörande skogar, hemman och öfrige lä¬
genheter särstildt stora wärderas, och bewillning der¬
före owilkorligen erläggas, samt att derefter blotta
smides rättigheten eller bruks privilegierne jemte
Lyagnaderna wid bruket Utan sammanhang med den
öfrige egendomen äfwen stola undergå wargering,
och i bewillning för desamma utgöras den för
hwarje tillwerkadt stepp, jern bestämde afgiften; sä
innefattar ester min öfwertygelse ett sädant stadgan¬
de icke den billighet och skonsamma behandling bruks
ägare i närwarande smara conjunctur med stal an-,
sett ,sig böra af Riksens Högloft» Ständer för-
wänta.
Blotta smides rättigheten och byggnaderne
wid bruket, strljda ifrån de hemman hwilkas äboer
Utgöra körflorne kill bruket, och ifrån stogarne pä
hwilka kohl tillgängeu är beräknad, äro lör när-
waiande af föga warde; och om, detta oacktadt berfö-
den z Mgusti, so7
re i bevillning stulle erläggas en witz afgift för
hwarje skepp, af tlllwerknuigen isrän 2 tz. till 24
tz, more sädant direck stridande emot den i bewill-
nings projecret aniagne princip, att egendoms war¬
de och betz afkastning bör tjena kill grund för hetz
befattning.
Aerr vyn blcksteät, lillias, anförde strifteligen;
Högloft. Bewillnings-Utjkottet har föreflagil
gtt pensionairer, gratia'ister med stera§ stola ar-
sagga 4 pro enks bewillning af deras pensioner,
gratialec etc. dä de upgä till 25 Rchr.
Dä detza personer dels för werkel-ga försten-
sier dels för wärkligt behof, erhållit en sadan in¬
komst, oftast otillräcklig till deras bergning, syneS
det wara lika obilligt, att yred wista procen s af¬
drag minsta densammq, som a«t bestämma en dy¬
lik afaift, för sädane fattiga som njura underhäll
wid Fatkiglörsörjnings anstalter, hwarest deras un¬
derhäll säkerligen npgär till nämde summa ärligen,
och hwilken afgift, de således endast krmde utgöra
derigenom, att de singö smälta wista dagar om ä,
ret, för atk inspara denna summa. När en pen-
fionaire icke äger annan förmögenhet an sin pen¬
sion, och densamma ej upgär till 200 R:dr tyckes
det wara nog, om han erkägger oapitations afgift,
och blifwer fri frän afgift för förmögenhet.
Atr capitalisten aldeles frikallas frän all up-
gift och debitering för dest ägande fordringar och
xapitaler lärer härleda sig frän den ärfarenhek man
äger, huru smärt Ler är att ätkomma capitalisten,
Men det torde likwäl wara stät att deruti icke gif»
M alt hopp förlorat, emedan Staten derigenom sak¬
nar
soL Den 3 Augusti.
nar en betydlig inkomst, dä åtminstone, en del ca--
pualer kunna uptäckas och ätkommas med be--
willning, hwarifran de, enl. det nuföreflagne taxe¬
rings sättek, äro befriade.
Om en näringsidkare, hwars egendom och
andre lägenheter, icke upgär i warde till lika sum¬
ma som han är skyldig, sä erhåller staten inket för
öfwerskoktet. Till exempel: A är skyldig kill B 2
tunnor guld: den egendom A äger, wörderås till
en kunna guld. Skaten för dä endast af A uti
bewillning 4l ^ R:dr dä B borde betala försina
2 kunnor guld dubbelt eller zg ^ R:dr. Följden
blifwer, art A betalar för det han intet äger, och
B betalar inret till staten. Samma förhällande
blifwer med alla sädane kapitalister som utkant si¬
na pengar till embetsmän och andra som icke haf¬
ina nägon synbar förmögenhet. Staten sär intet,
och capitalisten blifwer aldeles fri frän all bewill¬
ning för stna capikaler. Enligt projeclet kunna
icke eller sädane capitaler ätkommas, som äro in¬
satte i Disconterna mok z procents ränta, med kort
upsägning, eller med dylika wilkor, hos privata,
utan att wid taxeringen kunna komma i beräkning.
Frän bewillning blifwa, pä detta sätt äfwen
frikallade alla capitaler som äro deponerade eller
förräntade uti utländska fonder, eller hos fremman¬
de magters undersåtare, samt alla fordringar hos
Kongl. Majrt och Kronan, Riksgälds-Contoiret,
eller andra allmänna werk, och sädane actie capi¬
tal er som icke gifwa öfwer 6 procent. Dessutom
njuta alla aclie-ägare uti Disconterna, Tullarren¬
det, med flera dylika bolag, som kunna hafwa me¬
ra an 6 procent ä sine capitaler, i wissa fall, en
Mtt'
Den z Augusti. §09
merkelig lindring, i bewillninaen, emot andra, min»
dre lönande, näringar. Da de endast bekala ro-de
penningen af hwad som öfwcrstiger 6 procens, sä
följer deraf, akk da ackieägaren för sine roos R;dr
fär 7 procent, eller 70 R:dr, sä betalar han endast
i N:dr för >ooo:de, dä näringsidkaren mäste er¬
lägga 2 T R:dr för hwarje i22o:de R:dr, som han
anses äga. Obilligheten häraf är synbar.
Dä jag, som näringsidkare, får med bekym¬
mer och omtanka, träla mig till, nägra fä procent
af min egendom, sä fär jag,såsom aktieägare sorg¬
fritt afbida utdelningen af en större winst.
Denna skonsamhet emot capitalisten, och alla
detza olägenheter och förluster för Staten, skulle fö-
rekommas, vm hwar och en, som wille afdraga sin
skuld, ä sin egendoms wärde, skulle upgifwa, till
hwilken han more skyldig, och som derföre borde
debiteras för afgifren; och atr hwar och, en, som
hade nägra capitaler, fordringar, actier m. m.,
wid högt answar älades, att sädant wid taxeringar
upgifwa, och afwen kunna fordras pä ed, att be¬
styrka upgiftens rigtighet, pä enahanda sätt, som
skedde wid förmögenhets afgifccns utgörande, i stöd
af 1820 ärs Riksdags beslut.
Någon torde inwända, atk menederi more att
befara, men man bör hoppas, att sädant sällan in¬
träffade, och att staten, pä detta sätt, säkrare kun¬
de ätkvmma den dolda förmögenheten; och dä skillna¬
den emellan en menedare, och en bedragare eller
försnillare af Kronans rätt, efter min tanka, «r
ganska obetydlig, bör man icke draga i betänkande
åke
-ro Den z Augusti.
akt widtaga sädane författningar^ som kunna teda
kill ändamalet.
Wid bestämmandet af en proqrehiv afgift pä
all egendom sorn Upgär till ö 2,222 N-dr warde
och derUiöfrver, sär jag flUceligen anmärka, att ehu¬
ru all progression afwiker frän den rätta propor¬
tion för ail afgift till staten, nödgas Man likwal,
dill fyllande af stora behof, tillgripa medlen der
de finnas. Endast bristen pä andra kiigängar,
kan förswara detta färt, att ätkomma förmögenhe¬
ten; likwal bör den endast kunna aläggas werkelig
behållen förmögenhet. I aNnat fall närMar detta
bestattningssält sig till uppenbart wald, lanipeligk
wid en brandskattning i ett inkrägtadp land, men
efter min kanka undwikas, der en lugn bswerlägg-
ning ager rum.
Om Man har en synbar förmögenhet af 20,022
R:dr, och är ffyldig en annan lika stor summa,
more det ju största obillighet, akt blifwa älagd er¬
lägga en progretziv afgift kill Staten., för en sadan
summa, Va Man ager intet.
Om ben, som är ffyldig, dagen före taxerin¬
gen, kemnade sin creditor, hela fin, egendom, jemt
upgäende till betalande af dest ffulö, sä kunde han
derföre ej debiteras. Förhällandet bör ju wara
enahanda, om ej en sadan handel inträffat.
Zerr vcin Lclxrltrenbeim, Oaviä, yltrade
sigt
Jag har warit betänkt Uppä flere erindringar
wid det af Högloft. V willnings Utskottet afgifne
betänkande, men' de warda ledamöter, som förut
ralot, hafwa förut anfört de wigkigaste anmärknin-r
gar
Den z Augusti-
gar. Endast ett moment synes hafwä undfallit
dem rörande mistbruket af ynglingars tobaks rök¬
ning.
Tobaksplantan ar warkeligen en giftig waxi,
Ingen börjar nyttja densamma, som icke Mär illa
deraf, men Man manjer sig efterhand ivid bruket
af gift. Alla fä kallade läkemedel, äro icke escu-
lenta eller ätliga ämnen, och således snarare art
anse som gift; äfwen wänja mänga sig wid wists
sädane medels dagliga bruk, som ehuru icke i lang»
den nyttiga, dock ej utan wada pä en gäng uphöras
med deras bru ; sä förhällerdet sig ock med tobaks
rökning, snusning och tuggning. Icke är nämn
ftapad till nägon wist föda eller njutning och be¬
tager snusning esker hand den frän lukwm Det un¬
derliga infallet, att draga en rök lill sig och bläsa
densamma äler ifrän sig, förtager matlusten- den
sä wäl som tobakstuggningen förvrdsakur mycken
spot ning, saliven är dock bäve närande och befor¬
drar ma smältningen. Tobakens bruk är icke dö¬
dande, men uttorkar människan, och päjkyndar äl-
dcrdomens och dödens för snara annalkande.
Jag kan denna stund icke precist påminna
mig huru myckec ärligen ulgär för införffrifwen
tobak, blad och snus, men minst stiger summan kill
70 a 30,220 R:dr B:co och huru mycket fertilt
land och gödnings ämnen förödas icke, som bärtre
till födoämnen anwändas kunde, och om nägre an-
wända kostnader till tobaksladors och fabriquers
anläggning, sä komma de ej akt skadas, dä blott
tillkomne personer innan är 1822 stulle uphöra nud
tobakens bruk.
Den
Z1S Den 3 Augusti.
Den älagde bewillningen ä dem, som want
sig wid den stadliga wanan och oseden, att nyttja
tobak pä hvarjehanda fält, är nästan för lindrigt
men för alla tillkomna mennisto warelser inom del¬
ta seculum tillstyrker jag för all deras lifstid åt¬
minstone en tredubbel, och gärna en wida större be-
wilining än den nu söreflagne för äldre personer»
Om en wettwilling pä tolfte äret redan börjat rö¬
ka, snusa eller tugga tobak, sä kan den wisserligeu
utan stada aflägga denna började wana eller rätta¬
re osed.
Arv vännerstam i Isostan:
I afseende pä capualions afgisken instämmct
zag uti Herr Gieswe Lckrverins yttrade tanka bade
för statens säkerhet och att erhälla ett lika wer.ligk
»värde, i händelse det gängbsra pappers myntet skul¬
le ännu mera försämras och för jämnheten i be»
skattning emellan de startstyldige samt för deras
lindring om penningar skulle utgå i wärde emot
waror, anser jag det wara bättre, att utsätta ca-
pitations afgiften i dagswärkcn än i penningar»
Denna afgtft älägges personer betraktade i ett jäm¬
likt förhällande, till staten, utom afseende pä deras
andra inkomster, för hwilka de särskilt beskattas. Den
är mäst kännbar för den arbetande classen, och det
är säledes rättwist, alt förtjenst af arbete blir mätt¬
stocken för denna utgifts belopp-
Jag förenar mig hufwudsakeligen med de war¬
da ledamöter, som yrkar bewillningens nedsättan¬
de för statens löntagare. Jag fär likwäl Lerwid
tillägga nägra anmärkningar. Utskottet har oM
jag icke orätt lninnes i allmänhet föreslagit en bewillning
af
Den z Augustd 5i§
af 4 procent pä ali lön och ytterligare, att pro-
grestiv afgift stall erläggas bade dä sselfwa lönens
belopp öfwerstiger 1200 R:dr och dä den samman¬
lagd med löningstagarens öfrige inkomst upgär till
en sadan summa. Dä Skalm icke bestar mera än
som swarar mor den tjenst han gör Staken, är en
bewiilninq af lönen orätrwist, men ännu meravbiiligt
är etr sädant afdrag dä lönen aldeles icke eller med
knapphet förstär lill löntagarens tarfliga utkomst.
Der a sednare är i mer och mindre män händelsen
med Rikets Hof-Nätter och Collegier samt alla mi
lirairer i mindre och till en del äfwen i högre
grader, som hafwa endast penningelön. Jag före-
flär pä denna grund sä myckec hellre, alt dosta Statens
tjenare isrän all beivillning befrias, som detta ut¬
gör en betydlig lindring för dem, men ej anmärk-
bar minffning för Staren; deremot torde det anses
mindre obilligt, art de som hafwa större penninge-
löner böra, fast än de icke äga annan inkomst än
tjensten,dä statens behof äro utom ordenteliga, äfwen
widkännas någon bewillning pä stn lön; dock icke
högre än 2 procent. Men ifrän progressiv af¬
gift ä. lön böra alla förutnämnde löntagare efter
mitt omdöme befrias: och i denna omständighet är
jag således af Herr Silverstolpes tanka.
Slulligen sär jag nemua, att jag, lika med
Herr Grefwe körner, anser det wara orätt, att
Borgare-Ständrts ledamöte-, i Städernes Taxe-
rings-CommitLec äro sä myckel talrikare än de öf¬
rige Ständs ledamöter uti desamma.
Friherre Legerström, Jacob:
Tiss
Andra Del- 33.
5i4 Den Z Augusti.
Till de redan gjorda anmärkningar, hwaraf
jag u>i flere, och hufwudsaligen uti dem af Gref»
we körner och Rector äjlverstolpL till alla de¬
lar instämmer, anhäller jag akt fä tillägga en.
Dä Statens behof nödgat RiksensStandcr art äla-
ga sig en wida större bewillning än någonsin, dä
man pä alt fätk warit betänkt uppå att utfinna
medel till förekommande af brist i den ätagna sum¬
man: sä anser jag nationen äga rätt att fordra det
wi med lika sorgfällighet, aro betänkte pä medel,
att förekomma det en större summa af landet Ut¬
tages än som erfordras. Högloflige Bewillnings-
Utstotte har beräknat summan för jorden, består-
tad ester grund af synbar förmögenhet till ZZl,c>oo,
ooo och i anledning deraf bestttnt procent dera,
till fyllande af det päräknade behoflvet. Jag in¬
stämmer metz Utstotket i den tanka, au warder icke
kan komma akt understiga nämde summa, men jag
ar deremot ölwerlygad, att denna summa blir wida
högre, i hwicken händelse den af Utskottet föreslag¬
na procenr medför en för hög bewillning för
nationen; jag fär till förekommande deraf förestå,
att sä snart upstattninaen blifwit gjord slutsum¬
man frän hwarje distucr och hwarje län till Rik¬
sens Ständers fullmägttge i Banqnen och Riksgäls-
werket insändas, hwilka ägde, att sammanslå sum¬
morna och uträkna procenten, hwarefler de skulle
äläggas, att genom ryck allmängöra, sä wäl be¬
loppet af de serstitta summorna som den uträkning
beröfwer hwilken bestämt procenten. Härigenom
«r Swensta folket försäkradt, att, dä der tili uprätt-
Den z Augustt- Z t tz.
hällande äf landets sjelfständighet, erlägga hwad
som vUMgäNgeligen fordras» kunna de icke genom
Misträkning blifwa för högt bcstattad?.
Särskildt anmärkte Friherre Legerström i
anledning af Grefwe krlöruer8 vttrande vm det i
dag anmälts beslut af Borgare-Ständer, att han
trodde detsamma icke wara olagligt, emedan ett be-,
slut» öM kUtlarneS Uphäfwande wiflerligen kuNdö
fattas oaktadt Bewillnings-Utskottets arbete ä er-
remitterade?.
Laubt-jMrstalkeu Yttrade, att Hög»
loff. Ridder,kaper och Adeln kör hända ej hört, att
Borgare-Ständek bifallit grunderna söt bewillnin»
gens utgörande»
Ard Vön ScstantL, Larl lacvl», upiäste föl»
jander
Wördsamk Memorial!
Jag sörenar mig, Med de warda ledamöter
ssm, wid granskningen af Bewillnings Uktkottets be¬
tänkande föreflagit ändring deri, tili följande PUM
eter: lid att capitations afgifteN bestämmes efter
dagswerken och ej med en bestämd summa af l R^r
för man och 24 §. för qninna. 2:0 Alt fränpröft
Uings-Commilöen mä rättelse sökas ej hos Kongl.
Kammar-Collegium utan direcle hos Kongs. Maj.f,
gro Akt witz föreskriften om Ordförandes uuiämliuil-
de i Landshösdingcns ställe dä^ han är hindrad or¬
det Domaren mätre aldeles utgä. 4:0 ÖM cla^ers
uprättande kill bestämmande af penninge löntagares
bewillning i Män af större eller mindre löner i enlig¬
het med hwad af Herr Rector Silverstolpe blifwit
föreflagit. Men wid deras yttrade mening, akt in-
fkl
5l6 Den 3 Augusti-
tet stal stulle finnas akt bestrida rättigheten till af¬
drag för stuld, får jag förklara mig wara af den
tanka att: om upgiften af stuld stulle aga rum och
afdrag derföre erhallas, mäste otwifwelaktigt upkom-
ma skyldigheten, att namna fordringsägaren, hwar-
föruran Staten stulle a ena sidan godtgöra den gäld-
styldige utan att ä den andra fä njuta ersättning
af capitalistcn — denna skyldighet stulle följackteli-
gen medföra blottande af fordringsägares werkeliga
förmögenhet, en sak, hmarom han är ömtålig och
som gansta säkert stal! tillskapa prompt »plägning
af de mästa innestäende fordringar, i stället förakt
den, såsom lag, förestagne hemställan om gäldenars
rättighet, akt af borgenären innehålla 5 procent af
det ränte belopp han till honom stall betala, be.
warar Statens tillgäng af capitalisiens förmögenhet
och utgör den sistnamdes'beskattning efter 2 artiktln
utan att för Staten yppa der capital hwarföre han
be alar. Den borgenär, som wägrar detta afdrag
och somför erläggandet af denna ringa afgift stul¬
le blottställa sin gäldenär genom upsägning, kan med
intet medel förmäs, alt hwarken för Statens be¬
hof upgifwa sin förmögenhet eller att derföre er.
lägga nägon afgift; han utgör en del af dessa blod.
sugande insecter som förtära statens krafter utan
att i den minsta män bidraga till dess understöd.
Osman anförde skäl »plysa hwarföre progressiva af-
giften för samlad förmögenhet, afdrag för stuld
ej bör äga rum; att den pä intet flät kan kallar
krossande eller förstörande uplyses af följande exem¬
pel: en egendom af 150,002 R:drS wärde har
173 R:dr ss. progressiv afgift denna egendom ar
behäf-
Den 3 Augusti- 517
behäftad med 52,00» R:drs skuld räntan dera a
6 prcc.mt utgör 3,222 R:d, widhwars liqviderande
agaren af egendomen njuter 5 procents afdrag eller
150 R.dr som subtraherade frän dest progrestiva
afgift formerar en rest af 23 R:dr , st. som utgör
hans tryckande börda af progrestiva afgiften. Jag
förenar mig med dem, som yrkat ett större mellan¬
rum af 500 a IO22 R:dr emellan hwarje stigan¬
de af progrestiva afgiftens beräknande i stallet för
de i tariffen beräknade 250 R:d-, .äfwensom jag an¬
ser nödig en jemkning, sä att 30,220 R:ds afkomst
ej får större progrestiv afgift an 4 a 4^ procent
af den ä nämnde summa belöpande bewillning.
Herr Landt-Marskalken: Af ve flere le¬
damöter, som nu yttrat sig i frägan om allmänna
bewillningen, haftva åtskilliga och betydliga anmärk¬
ningar blifwit gjorde. En och annan har äfwen
yttrat nägra tankar i frägan om rullwerket och
bränwins brännings afgiften. I anledning häraf
får jag nu för Högloft. Ridderfkapet och Adeln
föredraga Bewillnings-Utskoltets betänkande angå¬
ende tullupbörden.
Friherre sk lftLLantonz upläste till
protokollet följande: ,
Wördsamt anförande!
Uti det betänkande, som Riksens Högloft.
Ständers Bewillnings-Ulssott afgifwit, i anledning
af Kongl. Majus nädiga proposition, angående
Rikets Tullwerk, har Vewillnings-Utskottet för
den del, som rörer stora Sjötullen uti 2 mom. i
anledning af Utskottets tillstyrkan att, till Kongl.
Majrt i underdänighet öfwerlämna Sjö-Tull tax¬
ans öfwerseende och reglerande, harwid häftadt deL
z>8 Dtznz 2lugusti.
förbehåll. ast, Statswerkets, gei'om de upkommande
förändringar i Tullintradernis belopp, erhållande
winst, möfwer hwatz sä wäl för Sjutullen i Sta.
ten blilwil päraknatzt, som hwatz deruröfwer med
Tullafgisternxs oförändrade bibehällgnde i deras
yärmarande flick kan hafiva »vunnits, hwilker öf»
werflolt redan blifwit wid denna Riksdag till Kongs,
Majus nädiga tzispofttion, af Riksens Ständer
Hfwerlämnatzt, pä satt, Riksens Ständers derom af-
gängne undertzqniga flrifwelse innefattar, en sadan
ytterligare winst, matie, efter 2:ne ars bepröswandtz
lända, till minflning i de af Riksens Gläntzer tils
Statens untzerhällantze nu ätag>ie dryga skatter och
bewillningar, pä sätt Riksens Ständer witz benn»
Ri sdag om en sädqn minflnsngs tillämpande pä
ena eller andra artikeln sig emellan, ännu flulls
komma ari bestuka.
Äten, enär i afseende pä nytznämde förbehåll,
Riksens Höglofl, Ständers underdämga flriswelso
tist Kongl. Majst angående Skats-merkets tillstäny
och behof, af den z sistledne Jalii, uttryckeligen in-
nehäller, att, för stal som der anförde blifwit, till,
bestridande af wiste ber upräknade utgifter, Riksens
Ständer icke funnit annan rttwäg, an att förordna,
det alla blifwande öfwerflykt pä Staiswerkets enflil-
1a, sä mäk jiändiga, som under namn af bewillning
inflytande inkomster mätte, jemst aila besparingar
pä Statens hufwndtitlar m- NL, öfwerlämnas, lill
Kongl, Majus nädiga disposition, sä har jag för
Min tzel ansett dek af Bewitlnings-Utfloltet föreslag¬
na mil ror wid Sjö-Tulls laxans öfwerflende och
reglerande^ icke lunna förenäs med hmad Riksens
Släu--
Den Z Augusti. 519
der redan uti osman omförmäldke underdåniga
ffrifwclse beflutat och förordnat, samt derföre fö»
behållit mig, att wid ärendes företagande hos Högloft.
Ridderstapet och Adeln, fä denna min särflilte
mening närmare utreda och förklara.
Wid begagnandet af denna rättighet, och för
att wisa det, efter mitt omdöme Bewillnings-M-
flottets ofwannämnde hemställan icke star tillsam¬
mans med Riksens Ständers nyfinämnde bcflur, tor¬
de det wara nödigt närmare ukreda af hwit.a an¬
ledningar och grunder, detsamma tillkommit.
H invid wisar sig genast, at, dä Kongl. Majit
till Riksens Stander öfmerlemnak atr utfinna me¬
del till bestridande af de kostnader för Armöens
wapenöfningar och antastande af de förnödenheter
som böra finnas i förråd för Förstärkningsmanffa-
pet, da Rikets warn fördrar dest upsmtande, fa haf»
wa Riksens Ständer, som icke kunnat undga^att
erkänna wärkligheten och oumgängligheken af det¬
ta behof, för att undwika förökande af den föröf¬
rigt erforderlige bewillnings summan, förordnat, det
alla blifmande öfwerstolt päSkatswer ers enstilra,
sä mål ständiga, sym under namn af bewillning,
inflytande in omster stulle till nästa Riksdag öf-
werlemnas till Kongl. Majus nådiga disposition
i sadan afsigt som, förut omnämd är och Riksens
Ständers underdåniga strifmelse närmare utreder.
N >r det nu icke kan bestridas med mindre stora
Sjökullen är en af de inkomster hwilka under
namn af bewillning lill Statsverket inflyta, och när
Riksens Ständer redan beslutat, att alla blifvande
öf-
S2s Den 3 Augusti.
öfwerstott pä desse inkomster, det will saga, hwad
deraf mera kan uphämtas och infly a an i staten .
biifwit päräknabt och anstagit, kommer att, pä
satt redan omsörmäldt är, till Konungen öfwerläm-
nas att af honom till misse behof anwändas, m?n
Bewillair.gs Ut,'kottet icke tillhörer, att pröfwa des¬
se behof och Utskortet icke elier lärer wilja tillägna
sig rättighet, widkaga säbane beslut, som leva kill
rubbning eller förändring i desse delar, sä har vet
förekommit twifwelackticst, hmuwida de? förejlagne
sörbehält i händelse af Sjö Tullskaxans reglerande
wid sädane' omständigheter bordt inflyta, i synner¬
het när den omständighet tillkommer att Riksens
Ständers ofta äberopads underdåniga strifwelse,
ivar af M stöttet känd enar beflurec fastställes.
I ke eller synes den uttydning af Riksens Stän¬
ders underdäniga strifwelse kunna antagas, att
densamma endast har afseende pä de förändringar
i Ejö-Tullstaxan s!>m, dä redan more medgisne,
eller grundade pä förut i denna del tagne beslut,
häldst Riksens Ständers ofta omnämnde förordnan¬
de är owilkorligt, utan förbehåll, och således bör
sträcka sig kill alla blifwands öfwerstott i hwad
wäg de än mäge tillkomma.
I denna tanke styrkes jag äfwen deraf, att
Riesens Ständer redan lagt i Konungens hand
rät ighet akt föröka Sjö-Tullsafgifterne till och med
femtio procent, hwarigenvm wägen således ar öp-
nåd till sädane förändringar.
Berraikar man fåken pä en annan sida, eller
den vccoromista och statistiska nytta som Bswill-
nings-Utstotret äsyftat, fä torde der wara owisst om
det
Den 3 Augusti. 5"
det af Bewistninos-Utstotlcl föreflagne wilkor be¬
fordrar denna äsyfkning; äkminstone förekommer
den betrak else. at styrelsen, m-d iagltagande af det
föreflagne wilker, finner ett stal mindre att företa¬
ga den nödige ansedde granskningen af Taxan, än
i den händelse en förmodad tillökning mi inkom,
fren knnde till befordrande af flora och wigtigaän.
damäl sä obehindradt anwändas.
H ilken Regering som häldst, af hwad sam¬
mansättning den än wara mä, mäste, om den för
landet stall blifwa nyttig och god, wara kraftfull
och starkz men deste nödwändige egenstaper winnås
icke derest inom Staken tillstapas krafter, hwilka
skulle komma att liksom strida mot hwarannan och
i denne strid bereda, ett förswagande som aldrig
blir nyttigt, men altid wädligt.
Sädant är icke eller förenligt med grunderne
sf Sweriges Stats Författningar, och bör derföre
icke befaras, hwarken i afsigter eller utöfning.
Del är derföre af wigt, att alla anledningar
undanrödjas, som i denne wäg, äfwen af bästa -Väl¬
mening kunna tillstapas, och således är jag för min
del af den oförgripeliga ranka, att det af Bewill-
nings-Urstotlek föreslagna willor bör förswinna,
och ärendet förblifwa i det enkla stick som Riksens
C tanders underdäniga strifwelse den g sistledne
Ju! ii utstakat, hwarigenom det af Riksens Stän¬
der dermed asyf ade ändamål kan hinderslöst
blifwa bekrämjadt, och, i ert motsatt förhällande el¬
ler genom bristande medel, icke följder beredas af
den mäst wädeliga beskaffenhet.
523 Den 3 Augusti.
Herr tVirtän, (Hustak krestric, hade inlämnat
ett yttrande, som uoläjiea sa lydande:
Uti Bemillnings-Utstotets betänkande röran¬
de sjörullSalgisten förekommer i 2:dra puncten: art,
„med öfwerlemnande till Kongs. Ma/.t om stad-
„gandet till nasta Riksdag ar de förhöjningar ä
„wista och nedsättning ä andra artiklar, dem Kongl.
„Majtt i sin wishe, kan anse nytliga och nödiga,
,,det underdäniga förbehöll, efter Utskottets tanka,
„torde böra göras, att StarSwerketS. genom de§e
„förandringar L Tuts intradernas belopp erhällan-
„de winst- utöswer hwad sä wal för S^örTuiien i
„Staren bliswit päräknadt, som hwad därutöfwer
„med Tullafgifternes oförändrade bibehållande i
„deras närwarande stick.kan hafwa wunni's, hwil-
„ket öfwerffokt redan blifwil wid denna Riksdag
,,ti t Kongl MajrkS disposition af Riksens Sran-
,.der öswerlemnar, pä sitt deras derom afgängne
„unverdäniga strifwelse innefattar, sadan ytterliga»
„re winst mä re. ester twanne ärs bepröfwande, lön¬
nda till Mistning i de af Riksens Ständer till
„Statens underhällande nu magne dryga starter och
„bewillningn.^
Uti den underdäniga strifwelse, Riksens
Ständer lil! Kongl. Maitt aflälit om Stats regte»
ringen förekommer i afseende pä detta ämne Rik¬
sens S änders törordnanve, det ,.al!a bllfwande
..öfwer kott pä siatswerketS enskilda, sä wäl
,.ständiaa. sorn under namn af vewillmng rn-
. flytande- inkomster etc. moga ö,wersiyt!as pä 9
„Huswudlilien och trä nästa Riksdag öfwerlemnas
Den 3 Augusti' ^23
„till Kongl. Mj,'ts höga disposition till msatte
„ändamäl."
En jemföring emellan Riksens Ständers
beflut och Bewillnings-Ukskotkets anförande lemnar
således rum för nägon tmekan, om den tolkning, i
afseende pä närwarande och blifwande förhällandet
med Sjö-Tullsafgifren och dispöstkionen däraf till
nästa Riksdag, som Utffoktet nu berat gifwit, kan
stä tillsammans med Riksens Ständers redan till
Kongl. Majst aflätne beslut.
De blifwande öfwerffotten af Sjö Tulls af-
giften äro kemnade till Kongl. Maj;ts nädiga dis¬
position intill nästa Riksdag, för angelägna behof,
hwartill ingen reelare tillgäng kunnat anwisas,
I detta allmänna beslut lärer ingen ändring
hwarken höra eller kunna göras.
Om en lokal omarbetning af Tulltaxan före¬
tages och en nv utfärdas, sä wet jag ej eller, hu,
ru producten af den förra, man särskilt Bokhälle-
xie, skulle kunna utrönas ä alla inkommande och
utgående waror öfwer hela Riker, och dcrsörman
hestämmes likwäl ej det Hfwerffott, ssm,, efter Be-
wilknings-Utffottets förflag, kunde af Kongl, Majst
disponeras, Hwem kan destutom i siffran bestäm¬
ma werkan as den förändring i Tull inkomsten, som
blir en följd af en förändring i asgifken? Om
Kongl. Majst nedsatte Tullafgiftcn pä en Artikel
5» procent mot förr§ och cynjuncturen föranledde
dertill, akr importen af denna wara blefwe ganska
betydlig, skulle det blifwa en följd af Utskottets för-
Kaq om Kongl. Wajsts rätt att disponera öfwer-
UostW, som ägt rum med tillämpning af den nu
524 Dm 3 Augusti,
gällande Taxan, det Kongl. Mast kunde declame¬
ra en Tulldifferance af Zv Procent ä denna wara,
att fyllas af andra tillgångar, i händelse mvtswa-
rande öswerstotl icke agde rum ä andra ariiklar. Skul«
le detta icke wara Utskottets mening, sä more aler tili
förmodande, all, om nedsättning i Tullafgiften ä
någon artikel ansages lämpelig, kunde Kongl.
Mast icke dertill bifalla, emedan han derigenom
minskade den ringa ki lgäng, som blifwit Honom
anwifad till KrigsmagkenZ formerande, utan atk
en tillökning ä andra artiklar, komme Titeln kill
godo, för att tjena till surrogat för nedsätkningen.
Det ar destutom först esler twänne ars bepröswan-
de, som Bewillnings-lltffotlet anser en förmodad
winst af Tull intradernes förhöjning böra werka
till nedsättning i bewillningen. Men detta urrö-
nes ej förr an efter räkenskapens afstutande, som
således icke inträffar förr an aret nast före Riksens
Ständers nasta ordinarie sammankomst. Skulle
Konungen emedlertid icke kunna disponera något
Sfwerskokt ä Tull inkomsten, i fall det komme atk
existera, innan nämde pröfning för sig gädt, sa för¬
fölls ju all werkan af Riksens Sränders redan
ragne och hos Kongl. Mast i underdånighet an¬
mälda beflut. Jag kan för mindel, sä mycket min¬
dre tillstyrka det, som jag icke inser nägon anled¬
ning dertill. Tuliinrraderne kunna ej disponeras i
annan ordning au Statswerkets öfriga, inkomster,
likmätigt Riksens Ständers beslut och föreskrift,
samt med redowisning inför Riksens Stander.
SjötUllsafgifiens lämpande efter handelsstat!-
ningen och politiska omständigheter mäste, enligt
sin
Den Z Augusti. 525
sin natur, bero af Kongl. Maj:k mellan Riksda-
garne, om ej för stora fördelar onyttigt stola äsi-
dosättas; Ri sens Stander förbehällit, at wid
hwarje Riksdag anmäla, om ändringar sinnas nö¬
dige. Den inskränkning i dispositionen af öfwer-
floktsmedten, som Ui stöttet söreflagit, anser jag icke
wara werkställbar, och af sadan anledning, motar¬
beta all förändring i taxan, samt således äsiven
werka mot en förbättring i denna statsintrads for¬
merande till ett lämpeligare förhällande, der alle er¬
känna wara nödwändigl.
Jag hemställer alitsa', att dek af Bewillnings-
Utstottek, i 2 momentet af dest utlåtande, tillstyrk¬
ta förbehäll, i afseende pa Konungens disposition
af öfwerstottsmedlen a stora Sjötullen, watte för¬
falla, men Utskottets betänkande om denna stats
intrad i allt öfrigt bifallas.
Herr KtannLrliLm, hostan, yttrade sig:
Det är wid 4:de puncten af Utskottets be¬
tänkande jag får anmäla en erindran. Utskottet har
tillstyrkt, att da tiden för det nuwarande tullar¬
rendet förflutit, denne statsinkomst äter mätte pä
ro är bortarrenderas. Det stät, som hämtadt af
erfarenheten, att tullinkomsten warit större sedan
tullarne utarrenderades än den war förut, är, i
mitt omdöme icke tillfredsställande. Jag anser det
wara gansta möjligt och lätt för Regeringen att sä
inrätta Direclionen öfwer tullwerket och controllen
pä upbörden, att samma ändamål med noggrann
tillsyn och förekommande af mistbruk och underslef
winnås, som man äsyftar med arrendet till enstil.
te. Följden häraf blef, att hela inkomsten, hwar-
Z2 6 Dm 3 Augusti.
af en del nu frängär Staten, ensamt killfölle den-
samma.
Det tvide icke eller mara fullkomligt afgjordt,
att tullinkomsternes förhöjning endast härleda sig
ifrån dest ukarrenoering, och icke äfmen ifrätt förs
ändring uti Rikets export och importhandel. Desi-
Utom torde ber med skäl böra asses, i denne fräga,
att dä andre politista och mereantila förhällanden,
ibland Europas handlande nationer, än de nu wa-
rande» inträffa, veconomiska och handels förfaltnins
gar troligen mäste undergä förändringar, som i
mänga fall inflyta pä beloppet af tullinkomsterna-
Jag tror det således i alla afseende» wara oijens
ligt och skadeligt för det allmänna bästa, att äler
pä en sä täng tid förlänga tullarrendet och venge»
norn hindra widragandet af åtgärder, som man fram»
beles kunde anse gagnelige-
Jag fär derföre för min del tillstyrka asstag
pä Utstottcts yttrande L Lenna delen- Men om Riks
sens Ständer skulle wilja ingä Uti förlängande af
tullarrendet, borde det åtminstone bewlljas längre,
än till nästkommande Riksdag, sä framt det NU
warande arrendet deffförinnan skulle Uphöra-
(örefwe borner, Loran- anförde
til prswcvlietj
I anledning af hwad nu blifwit yktradk, Ut¬
beder iag mig fä erindra, atr i anseende till der
Herr Landshöfdingen klLkanlott anfört, rörande
bestulet ait öfverlemna medlen af sjötullen till
Konungens disposition, torde icke Riksens Stän¬
ders bestuk böra till alla delar fä en sä Utsträckt
tydning. När detta beslut fattades, war frägan
en-
Den z Augusti. Z-7
endast om Statens allmänna intrader efter deras dä
wanliga och enligt faststälda taxors beräknade be¬
lopp. Dä igenom eti sednare beslut Riksens Stän¬
der till Konungen updragit, att esler, omständighe¬
terna och tidens behof utfärda en ny Sjökullstaxa,
hafwa de wäl icke derigenom haft för afsigt att lill
ett obestämdt belopp öka Skatsinkomsterne. Det af
öfwerstotrsmedlen, som kan anses enligt beslutet
tillhöra Konungens disposition, kan efter min tan¬
ka icke wara annat, än sä mycket som more swa-
rande emot totalbeloppet af den inkomst, som sjö¬
tullen under deste sednare ären gifwtt. Att wid
en sedermera beslutad förändring i Sjölullsraxan
Riksens Ständer, efter bepröfwad erfarenhet, af
dest belopp, söka, alt för framtiden bereda stg en
lindring uti nu äkagna utffyldcr, synes sä mycket
billigare, som deras owanligt höga belopp torde
göra en sadan minskning vumgängeiig.
Deremot kan jag icke lemna milt bifall till
Herr ölsnnerstams inwändning emot tullarrendets
fortsättning. Jag har såsom Ledamot Uti Stars»
Utskottet under r8oy ärs Riksdag haft tillfälle
erfara, att sedan tullarrendet blef inrätladk, har
altid tullinkomsten warit högre än de föregående ä-
ren, ock- jag tror art ordsaken härtill bör sökas Uti
dec enskilca intcresteks werksamhet. Denne är efter
min tanka af största wigt wid afgifien af sädan
beskaffenhet, och jag kror, att när man derjemte löst
tullarrende^ontractet, stall man finna der sä wäl
strifwit och sä fördelaktigt för Kronan, att jag
mer skulle förundra mig öfwer möjeligheten, att pä
fädana
s-8 Den z Augusti.
sädana wilker erhälla arrendatorer, an deruppä, att
Kronan wi le forlsAta ett sädant urrendc.
Af anförda stal, sa i det ena som andra af-
seendet, fär jag derföre, uran förbehåll, tillstyrka
bifall till betänkandet.
Herr Nannsrlkam, 7okan:
Jag har förut yttrat min tanka, att jag icke
anser det enskifta interesiers wakfamhet oumbärligt
för controllen pä. tullupbörden, och jag förmodar, art
det endast är en säkrare med mera upmärksamhet
iagtagen controll, som man med utarrenderingen
will winna. Det är hos Direclionen som inlerestet
skulle wara mer eller mindre waksamt. Jag med-
gifwer, art Dircctionen kan uträtta mycket, men jag
twiflar icke, art Konungen kan tillsätta en Dire-
crion, som, utan all enstilt irucretze, fullchr sin
skyldighet. Destutom beror controllens säkerhet huf-
wudsakligast dels pä de författningar, som böra be¬
stämma och till merkstallighet combinera den, dels
pä sjelfrva tullbetjeningens iagttagande af sine styl-
digheter, dem de likafä ival svin Statens öfrige up-
bördsmän böra och kunna tillhällas art upfylla.
Widare föredrogs Bewillnings Mfkotlers, den
zo Julii pä bordet lagda, betänkande, angäende
afgifterne för bränwinsb. änrungen.
^err klack, Larl kreäriL, yttrade sig haf-
wa haft ärjkilliga anmärkningar art göra wid för-
siaget till allmänna bewillningens urgörande, men
fäsoin desie anmärkningar redan af andre blifwit
anförde, wille han icke dermed uptaga Ridder-
ffapet och Adelns tid, ulan utbad sig endast att
fä upläsa följande:
Wörd-
Den 3 AttFusti. 52s
WSrviimt Neinor,'-.!
Förwäncd ösner de tiko/ltilsamma som owän-
rade omkast, hwika hos-mg sörstöat hopvek: att
pä detta Ri.smök, öfwenrmra en fullständig rättelse
af de phy ista och morckiska eländen , som öfwer-
kommit fostrlante genom en för wida utsträckt
bränwinskillnerkning och chm jag förutsäger det
efter de nu ädande-örflager aldeles icke skola un-
danrödjas, rostas rg icke en gäng af den njuma
hedern, akt dela dea mitzöde med den aldrahögst
upsatta foster>andskästan.
Lik,val ignar ja ännu ett det aglningssulla-
ste pälitande af Eoerl ädelmod, mine Herrar, dä
tåg tager mig frihetcl wördfammast upmanaEder,
wid alt hwad dyrt agiS, alt stänka delta sista till¬
hörande ögonblickets esmnandö ät yttersta hand¬
läggningen af detta, led samhällets wäl sä gansta
nära förbundne ärende.Stämplcm icke detta Riks¬
möte med den, lidepmktens lynne och analer be-
fluggande händelsen: tt, föranledo af folkets all¬
männa weklagan öfwerdet stundeligen »växande se-
deförderfwet, ben hota»de bristen af lifwets första
förnödenheter. Swerige? huldstke Monark har sam¬
mankallat detta sitt folk för rtt samrädas om radd-
ningsmedlen, utan alt den d-rom hög idligen asiat-
ne Konungstiga proposilionel, den sä faderlig» up»
maningen, ändä wunnit de afseende, som i någon
betydlig män stall kunna werka till den äsysrade
rättelsen, utan som snaran skulle för altid aflägsna
den, om genom detta uptnde ingenting annar mun-
nes, än att det ensidiga i internet, i kämpningen
msk
Andra Del. N:o Z4°
sZs Den z Augusti.
mot det stora almänna lärt kinna öswerlägsenhekeN
af sin taccik, sine simier.
Att det system som nu blifvit gällande- utan
uphjelp af en, mistbruken hämmnde, dryg bestakt.
ning, mäste blifwa längt mindre gagieligt, an ett
annat, som genom äterförwismig ryligen blifwit
försakat, sadant ligger i altfö öppei dag akt be-
höfwa demonstreras. Hwar tär wll i det nyare
pro»ectet den efterlängtade rättlseN atUpleta? Ic¬
ke igenfinnes den i de för bena rätelse skenbara
men o-verksamma bestämmelse as tits och panne-
rymderne, dä desie likafulltsörblifnit gansta till-
räcklige, all lill branwin stwandla all den span-
nema! som produceras inoMZweriges landämären;
alisa, och ju mer författniijen härutinnan förfelat
den äsystade rättelsen, deff angelägnare blifwer,
att söka den genom de tmngsmedel bestattningen
erbjuder, Men härutinnan k<n- ester min osörgrr-
peliga mening- det Högloft. Utstotret pä längt när
icke träffat mälet. Bestaktlingstyngden delad mel¬
lan jordbruket och winnimslystnaden hak endast
för det förstnämde llifivit >ekungande,och progres»
stoneN saknar Uppenbrrligen all nerf till hämman¬
de af en öfwerdriswen ståtelig fabriealion- dä lik-
wäl, wid en just enot denna wäda, Utskottet ä-
liggande förelagt, oh wid en synbar förlägenhet
om titlar för den stori allmänna bewillningen, den
för Utskottets uplysniig icke dolda sanningen: att
bränwinets flerfaldigt slattbatheter ensamme kunnat
draga fanste halfwa beuillningens totalsumma, ri¬
tan att betunga andre är mistbruken och lasterne-
bordt blifwa fördelaktigare anwand-
Den 3 Augusti. szi
Med gansta mycken säkerhet wägar jag inty¬
ga: au alla bränwinspannor öfwer 40 kannors
rymd äro ägnäde mer ät speculaiionen an äi hus.
^ehofivet- och borde i mdhn dcrefteb taxeras, åt¬
minstone till dubbelt af hwad vkstottet sörestagit.
TwUlingspannan, benna winningslystnadens stöt-
unge, ansedd endast till z6 st. per kannan, borde
likasotn all annan mantalet öfwerstjutande paNne-
rymd beläggas med minst 4 gängor den summan;
bsäkeri ända, om bränwinsbranningen stulle häri.
genom bermingas inom^ de strankor loin fvsterlan-
ders wäl päkallar och folket Med otalig waman pä-
räknar:
öfwerlygslscn vm wärdet och nyttan af de
Högloft. UtstolleiS be änkaNde äkföl>ande särstijte
ullatanden förbinder Mig- ätt wördsämmeligen och
ester ryckeligen yrka, det mätte de uti bemälte bi¬
lagor förestagne rättelser koMma under särstiite öf.
werläggningar, och i fall af fliljäktige Meningar-
hwar för sig geNi M voteringar wälda afgjorde, äf¬
vensom jag i lika ödmjukhet änhälterj att betän¬
kandet mätte äterförwijas med föreffrift af taxerin¬
gens förhöjning bfchr de grunder jag här haswit ä-
ban förestå: , -
Slute igen föraiiläkes jäg, för ögen tillfreds¬
ställelse och wid en fördomsfri blick ät kommände
tider, att härmed till protokollet reservera mig i
conformitL med allt hwad jag nu och liäförene L
förewarände ämne hafwit äran andraga. Gansta
säker, att winna erfarenhetens och efrertidens wits-
örd lill mine hithörande bedömmanden och förutiä-
gelser, äger jag likwäl nog pamolisme- eller (för
5-2 Den 3 Augusti.
att nyttji ett mindre mäng.ydigt ord) nog försakelse
för atk emot detta milt egna intercfte rigta de war,
mäste Skiftningar.
Erefrve von 8cknvsrin, ^restric 8oZi5l3us,
yttrade sig:
Wid betänkandet om bränwinsbränningen har
jag föli-nue anmärkningar att göra:
Högloft. Bewi ninas-Nlftottet kallar den nu
tillärna bränivinsbränningen för husbehofsbränning,
förmodeiigen, för a göra contexien sä mycket frap-
pantare, emellan den nu tillärna bränwinsbrönnin-
gen och den for>-a rubiirerad med brnämningen af
branwinsfavnk. Men när. enligt nu förestagne för¬
fattning, ägare a» ZO,ooo R.dr jordwärde, sär be¬
gagna arne stycken yn kannors pannor, får säledes
afwerka 6c,o tunnor spannemäl och tillwerka efter
2v kannor per kunna 12.020 kannor bränwin, wet
jag ej, om benämningen af husbehofsbränning är
sä aldeles lämpe ig. Jag reclamerar derföre ät nu
tillärna brän,vinsbränningen den benämning af in-
flränkt branwinsbrännlnq, som Oeconomiä-UtstottcL
förestngit. Hade det projcct som beredde Oecono-
miä-Utikottets andra bränwirs-projeciS fast, blifwit
gilladt till hel desi äsyfming, fä hade kanstc, om
man altid sick nämna sakerna arid deras rätta
namn, benämningen af privilegierad bränwinsbrän-
ning, warit den,rätta och n gjort rigtig mvtsateö
till den förra, fäsom fri näring.
Jag har e r skäl rist, hwarköre jag önskar det
benämningen af husbenofsbränuingm mätte utbytas
mot den af in,stränkt bränwinsbränning, det är den
farhäga en ledamot of detta Ständ meddelat mig
för
Den z Augusti. Z33
för Hamburger Correspondentens strlyriffa anda.
Ing fruktår, akt han stulke sä ett ypperligt ämne
för sin saryr, om man gäfwe honom anledning, att
för Europa berätta, huru i S verige det fins hus¬
fäder, hwilka, för att ta sitt husbehof fylldt, be¬
höfva >2»oso kannor bränwin, och skulle han här¬
af taga sig anledning, art följa bränwinshistorien
under loppet af benna Riksdag pä spären, hwilka
anmärkningar ffulle han icke dä fä anledning atr
göra öfwer skillnaden emellan att ha ordet pakrio-
tisme pä tupparne, och att ha pakriolisme i
hjcrlat.
Högloft. Bewillninqs Utskottet har ändrat de
proportioner som Oeconomia Utskottet för panne-
afgiftens beräknande söreftaqit; för zo, 40, 50
kannors pannor äro de af OeconomiäUltskottet fö¬
restagne proportioner bibehätlna; för smä pannor
till 16 kannors rymd är afgisten nedsatt frän 21
st. tilt 2 sk. för kannerummet. och för pannor af
70, 80 och 90 kannors rymd, fran 20, g- och
48 sk. till 16, 20 och 24 sk.
I följe häraf, ffulle ägaren afen zokanns pan¬
na, som betalar z Ro. z6 sk. afgift för den span-
nemäl som han afwerkar, och hwars tunnetal öfwer
hufwudet räknadt, gansta sannolikt ej kan räknas
högre än till 8 tunnor, betala 22^ st. för hwarje
tunna som förbrännes, eller efter 20 kannor brän¬
win af hwarje kunna spannemäl, hwilka dock ge¬
nom små pannor e> lära tunna erhällas, en afgift
af i sk. ig rst. för hwarje tillwerkad bränwins»
kanna.
En ägare as 92 kannors panna har 45 kan¬
nors
534 Den Z Augusti-
nors panne afgift att erlägga; gansta sannolikt gr¬
at den, som anger g wiga begagna 90 kannors
panna? afwerkar dea högsta spannemäts qvanturn
som afwnkas k>n. Sä edes goy tunnor. Hans
afgift gör altja för hwarie tunna 6 st. 9 rst., och
för hwarje kanna ljllwerkadt bränwin något ösweh
4 rst kannan.
Pen jorden atföliande hranrvinsstakk som Be-,
willnings.il,stotts föreslagit söp att winna en ön¬
skad säkerhet för Starens inirav, får ej harwid
komma i beräkning dä d^st betalas f mon af det
ägande jordwärdet, uran afseende pä pannans stor¬
lek, ock jemwäl af pen som aldeles icke bränner.
J^g förestår derföre afgifen för 6o kannH
pannan mötte höjas till ;6, st. för kannerummet.
för 70 kanns-pannan lill 24 st-
för 80 dito til! z6 st-
for 90 dito till 48, st.
Ägaren af 9a, kayns panna, komme ändock ic¬
ke att betala mer än st, för hwarje aswerkad
lunna,' eller 8^ rst. för hwarje killwerkad brän<
winskanna, och'således mindre än den werkliga
hu^behofsbrännaren. Likaledes yrkar jag, att af-
giften söp andra 90 kanns-pannan, som Högloft.
DewiNnings sHffotiet s^reftagft kill gö st° för kan-
mrstmmet, mttte fördubblas. etter fastställas, till ^
R). 24 st. Den förestagna tillökning för he högre
xnmerymdcr, utgö^ en iste obeiydelia summa af
68 637 R.dr.
Afgiften för 2.-ne 92 kanns pannor blefwe dä
i stället för förestagne ,12^ R-d-, eller något öf¬
wer 8 st. för tunnan som afiverkas, 225 R-d. el-
- ' ler
Den 3 Augusti. ZZZ
ker något öfwer i6 fl. för tunnan, och sä mycket
synes walden, hwars husbehof beräknas lill ia,ooo
kannor bränwin om arer, kunna för sitt öfwerflö-
diga husbehof stalla till Staren.
Uti dec betänkande som Högloft. Bewillnings-
Utflotret afgifwit, arv ätflillige af O^ccuiomiä-
Utflottet föreftagne oeconomifla bestämningar uptag-
ne, andra äter icke omnänmda. Ibland desie sednare får
jag anmäla Oeconomia - Urflorkets gjorda hemställan,
ym icke Riksens Högloft. Sränder skulle anse sig böra
hos Kongl. Mant anmäla nödwändigheten att förbjuda
införsel af utländflt bränwin, rum och andra i bruk
och wärde med bränwin jemförliga drycker, sedan nu
bränwinsbränningm blifwik inskränkt, tillwerkningen
blifwit beflalkad, och man ansett minflad tillgäng pA
bränwin wara ett förwaringsmedel mot der tilltagande
svlleriel; jag menar att derks moment af Oeconomiä-
Ulstorters project blifwit af alla Ständen gillad.
Grefy)e 6MenborA, ftolran kkenninA, ha¬
ne inlemnak fällande som uplästes:
Med instämmande i Herr Commerce-Rädet
Lanleskons^ i Bewillnings-Utskottet, yttrade ser-
flildte mening, till befrielse för jördens, deltagande
L utflylderne för bränwinsbränningen, torde det til.
kätas mig, att i sammanhang dermed wisa olämp¬
ligheten deraf, akt det oeconomifla i bränwinsären-
det, affliljes ifrän bewillningsmalet, och af serskildt
Utskott behandlas^ Följden deraf har nu warit
den, att Oeconomiä-Utflortet, med förutsättning ak
bränwinsbränning skulle bloltblifwa en husbeh fsan-
stalt, om afgisterne derföre icke häfta wid jorden med-
gifwit allmogen och innehafware af mindre hem¬
man ;n widsiräktare bränwinskillwerknings-rättighet,
§36 Den 3 Augusti.
än för ägare as större egendomar. Desia princi¬
per, och Oeconomiä-U skottets, pä dem grundade,
betänkande, har sedermera g:ne af Riksständen bi¬
fallit och wal anseln det bränwins-afgist icke bords
jorden äläggas, likwäl, kill Bewillnings - Utskottet
öfwerkemnat, att utan hinder deraf, dest tillstyrkan»
de i delta afseende afgifwa; men Bewillnings-Ut¬
skotter har deremot en sadan hemmansafgift icke
Lcsimindre nu föresiagit. Skulle berta bifallas,
blir följden deraf den, att ägare af större egen»
dom mäste midkännas urffylder, utan akt fä be¬
gagna de deremot swarande rättigheter, och skulle
således komma att bemla en bewiäning utan jem¬
förelse med andre medborgare. Om detta ärende,
bäde det oeconomiska och bewillnings mäler i ett
sammanhang, af ctt och samma Utskott blifwjt be-
handladt, hade aldrig en sadan utställning af skyl»
digheter utan moiswarande rättigheter kunnat äga
rum, och hade Oeconomiä.Utskottet kunnat förmoda
Le bewiliningsgrunder, Bewillnings - Utskottet före-
slagit, hade samma Utskott aldrig säsom stedt, trodt
stg bcrattigadt att instränka branwinsbrännings*
rättigheten för större egendomsägare. Den orätt¬
visa som de^e nu wederfares ligger i öppen dag,
när i öfwerwägands kommer, att dä z:nc äboer pä
hwar sin mantal eller tillsammans ^ mantal kun¬
na bränna bränwin med tillsammans 150 kannors
pannerymd, och derföre hwardera betala 5 R:d. 12
sk. panneafgifk och 12 st. hemmansafgift, eller till¬
sammans r6 R:d. 12 st., mäste en ägare as egen¬
dom kill 22,000 R:drs wärde sir samma pannc-
rymd, i 2 pannor ej allenast betala 90 Rtdr, elley
der-
Den 3 Augusti. 537
deröfwer, Utan äfwen 11 R:dal. hemmansafgift
serstildt, ehwad han bränwinsrättigheten, mera el¬
ler mindre eller ock inlet begagnar. I anseende till
detta förhållande, och da S alens behof af pennin¬
gar, icke meddelar rättighet att söka tillgängen pä
rättwisans bekostnad, anhäller jag om den ändring
i Ulstottets betänkande, att hemmansafgifken matie
förswinna, och som delta bewitlningsmäl första gän¬
gen nu är under pröfning, torde betänkandet till Ut.
stöttets närmare granstning fä återremitteras; jag
fär äfwen åberopa hwad jag i anmärkningarne öf¬
wer allmänna bewillningen anfört sä wäl, i an»
seende till liden för erläggande af bränwins-con-
sumtions-afgiften, som den föreflagne procenten af
bränwins bewillnings-summan till Stats-ContoiretS
disposition.
^err Landt-Narstalken hemställde, om
Ridderstapet och Adeln ansag de wid Bewillnings-
Utstottels betänkande» angäende allmänna bewill,
ningen och afgifterne för bränwinsbränningen, afe,
genstap att böra werka äterremiff.
Ropades
Likaledes, uppå gjord proposition af Herr
Landt - Marstalken, återremitterades Bewillnings-
Utstotlets betänkande rörande tullupbörden.
Höglosi. Ridderstapet och Adeln ätstiljdes kioc-
kan half till g. Illt fuxra.
In lläem krotocolli
/t. 6. Lilvartiolpe.
Män-
53 S
Den z Augusti, -
Mändagen den Z Augusti,
Plenum klockan 4 eftermiddagen^
Uplastes ekt ifrän Stats - Utskottet inkommit
betänkande, åkdon i Augusti, i anledning af Her-
rar Fullmägnges i Niiksgälds - Eonroiret, hemstäl¬
lan, i afseende pä de uti Mevisions-Tontyiret in¬
om Riksgälds^werket gjorda anmärkningar wid Se-
creterarens uti Tryckfrihets -Commitltzcn afgifns
Niksgäldsräkning för är i8ii ärs expencer; tstl-
siyrkandes Utskottet, uppä anförde stal, äterbärande
och u. höraiche af det ät en Cantzlist uti Justitia-
Ombudsmanens expedition, för prokocollets förande
i. ^!yc?frihetS-Commit!ss.en, anstagne arfwode, dock
under ersättning af de utaf honom för är i8ir
bestridde kostnader för renskrifning och flrifmateria-
lier, samt alt lönen för Waktmästaren wid Justikiä-
Ombudsmannens expedition mätte förhöjas till i oo
R:d. Banco, och han deremot wara xligtig.atk up¬
passningen wid Tryckfrihets-CommillEen bestrida.
Lades pä bordet. -
Uvlästes ett ifrän Srats - Utskottet inkommit
betänkande, af den i Augusti, i anledning ass
Kongl. Majus nådiga skrifwelse af den 28 Julii
1812, om de twenne serskildt^ summor, som enligt
H,Z i Regeringsformen böra för oförutsedde hän¬
delser achUkas och anstäs, atifeendes Utskottet, alt
Banco - Utskottet bör höras öfwer den större sum¬
man som ur Banquen bör utgä, och att den min¬
dre summan bör urgä ur Riksgälds Contoiret, men.
^ ttll högre belopp än 500,000 R.-d,
Lades,
Den 3 Augusti.
539
Lades pä bordet; hwarjemte beslöts atkBan-
^ckUlstotlels utlåtande i hwad svin rörer det större
Aeditivet, borde inhämtas.
Uplastes och kades pä bordet et, ifrsin S-ats-
Utffotket inkommit betänkande, af den i Augusti,
angående någon förändring med mantan ock provi¬
sionens beräknande ä de Ian i General Mista nce->
^ontvirek, hwilka mot underpant af list införsel lof-
gifne u landsta rudimaterrer meddelas; tillstyrkan¬
des Utstod et, uppå anförde skäl, au, r^ed undan¬
tag af inhemffe sä kallade fabnkswaror, sqnit ut¬
landst ull, jenfte bomull pch silke, hwilka waror
pä manligt sätt fa belänas, för ulla öfrige till in¬
försel lofgisne utländske rudimakerier, hwilka urs
Heneral-Asiistauce-Conkoiret komma atr belänas,
bör erläggas lika mycket, som för de egenteliga
lombardlänen, nemligen: för län ifrän och med
tlsoo R:d. till 2000 R:d., siu och en half pro¬
cent om äret, samt för län pä 2000 8H:d. och dels-
öfwer stu prooent, och för län, hwilka icke upaä
sill rsoo R:d°. hwad den faststälde tariffen för
fombardlänen utsätter, sä ait med deste län pä Ut¬
ländske sä kastade rudimaterrer i alla afseenden
kommer att förhällas, pq lika satt, som angående
lombardlänen uti 1808 ärs Jnstruction är stad¬
gadt; föregåendes U'stottet, i följe häraf, en för¬
ändring i n momentet, 2 §., 2 artikeln riri Jn-
struckionen för General-Astistauce Contoiret och dest
betjening.
Aplastes och lades pä bordet ett ifeän Stats-
Ut- ^
54« Den ^Augusti.
Utskottet inkommit utlärande, af den i Augusti,
angäende antalet af revisioner, som före nästa Riks-
dag böra anställas öfwer Stats-, Banco- och
Riksgäldswerkens tillständ; föresiäendes Utskottet,
att till besia revisioners förrättande arén t8lZ och
i8lZ mätte blifwa utsedde.
Uplästes ett ifrån Stars - Utskottet inkommit
betänkande, af den 2 Augusti, i anledning af
Kongl. Maj:ks nädiga ffrifwelse till Skars-UtM-
tet, af den 28 Julii 1812, angående uptagande
as inhemska län tor exrraordinarie behof; ansten»
des Uljkoitet desin extraordinarie behof, enär de in¬
träffa, bäst kunna sy >as, de s genom nptagsnde af
ett län af en och en half million Riksdaler Ban¬
co; men som berta län hwarken swarar emot be¬
rörde summa, eller sä snar» kan blifwa ait påräk¬
na, som behofmen kunna fordra; sä skulle Riks-
gälds-Contviret komma, art inberäkna, sä wäl hwad
of desie län infly er, som uraf den lill 300,000
R:d. bestämde ärliga amvrkisiementsffonden öfwer-
blisiver, sörffoitswis i Riksgaldssedlar elter reali-
salionsgrunden, astemna hwad Kongl. Maj:t i nä-
der reqvirerar, joni till ej kommer ait öfwerstiga
den ursa te suaunan af tre och en hals million
Riksdaler.
Lades pä bordet; hwarjemre beflöts, akt den
Urstokre s belänkande ärsöljande serflildta mening
af förste Archiater» von LckultLenbeim, inne¬
fattande förslag kill andra u wägar genom Barr-
quens biträde, till Banco Utskottets behandling skul¬
le öfwerlemnas.
Den 3 August!- 54k'
UplästeS och ladeS pä bordel ett ifrän Be«
wkllnings-U.stottet inkommit memorial, af den 2
Augusti, angående rotefrihels - afgiften, anseendes
Ukstokket pä anförde stal en sadan afgift icke haf-
rva bordt aga ruin för säterier, och ali följakttigen,
der den genom högt updrifwit nit blifwit gulden,
den samma bör dcfia ägare äterställas.
Likaledes uplästes och kades pä bordet ett me¬
morial fran Bewillnings-Utstottet, af den 2 Au¬
gusti, innehållande sivar pä gjorde anmärkningar
wid Utskottets förslag till en m Charta Sigillatä
förordning.
Uplastes och kades pä bordet ett ifrän All¬
männa Beswärs- och Oeconomiä - Ulstottet inkom¬
mit memorial, af den 22 Iulii, i anledning af
Herr fenning L Lckimitterlövfs motion om jemk¬
ning i den nya roteringen af den förr orokeradc
jorden; tillstyrkandes Utsto rer, akt Riksens Stän¬
der i underdänighek nedlägga för Kongl. Majck
den önstan, akt, pä dek sätt Kongl. Mal:t i nä-
der finner lämpeligast, den weikstälve extra rote¬
ringen mä warda a nyo öfwersedd, och der den
skulle befinnas ojemn i förhällande till gamla ro¬
teringen, i nädcr derefter blifwa jemkad ehwa.-un-
derdäniga beswär deremot bttfwit anförde eller icke.
Zerr LandtMar skalken hemställde om, e-
när det icke allenast more m.nligt utan ätwen at-
förmoda, att en nämnd till förstärkning af Statsr
Ulsksltst wid bewillningens afgörande stulle blif-
wa .
S42 Den 3 Augusti.
rva erforderlig, Nidderffapet och Adeln med förstä
wille företaga sig wal af sine ledamöter i densam-
ma, bä Herr Landt-Marjkalken wille anslag deröni
itt färda.
Bifölls-
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet/ hältet hos Högr
tyst. Riddcrikm et och Adeln ivid Urtimä
Riksdagen i Orebro den g Augusti 1812^
S. D. Ble,wo wid föredragning och i anled¬
ning af gjorce anmärkningar, till Bewillnings-Ut-
fkotret älerremitkerade desi irenne, d. zs Julii pä
bordet la.zda belänkänden och förslag:
i:ö. Aiigäende allmänna bewtllningen;
2:0.-Angående kstllupbördeN;,
z:ö. Angående bewilluiugen för bränwins-till«
werkninaen^ lie supra.
S. D. Wco förnyad föredragning äf Allmän-
nä Besvärs- och Oeconoiiiiä-Utffokteks, d; 6 Julii
pä borver lagda utlåtande, om uträttandet af en
praktisk Äergsschola i Fahlun/ fann Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln gsdr, att med detta måls af¬
görande Uhidjuka intill desi bemälte Utskott inkom¬
mit meö litt yttrande öfwer de, wib berörde utlä-
tande, af det Högwördige Preste - Ständet ^jotde
anmärkningar, vt supra.
S- D. Föredrdgs ä nyo StätsUtskottets, den
1 Augusti pä bordet lagda, betänkande, angaendö
för detta Kongl. Famillens underhälls-summa m. m.,
och blef af detta betänkande, i afseende pä räntor^
ke ä Högbemälte Famills enskilda egendom/ det se¬
nare
Den Z Augusti- Z4Z
läare alternativet, och i öfrigt hwad Stals-Utskorcet
föreslagit, till alla delar af Högloft. Ridderskapet
och Adeln bifallit Ifti luxrä.
S. D. Föredrogs a nyo och bifölls Stats^
Utskoirets den r sistledne pä bordel lagda betän¬
kande, angående Handlanden Ztalaaclks underdånigt
ansökning, i afseende pä liqviden för det förskott
han fatt upbära ä en äd 1808 ätagen branwins-
lefverans;, kli luxkä.
S. D. Föredrogs ä nyö och bifölls Allmänna
Beswärs- och Oecononuä - Ukskotteks den ZQ Julii
pä bordel lagde memorial, innehållande en ny re¬
daktion» af hwatz Utskottet i sitt, den iz Julii pä
bordet lagda memorial, föreslagit, hurri med saltpe¬
ter lillwerkningen i Riket bör förhällas; Ot
supra;
Efter förnyad föredragning biföllos Banco-
litskottets den i Augusti pä bordet lagda memo¬
rial:
i:o. A anledning af gjord motion om om-
flränkt beläningsrätt för Fahlu Bergslag, och rät¬
tighet till betalning af wäg-attester ifrari Avestä
Kronowäg.
2:0. Rörande utbyte af sönderslitna Banco-
sedlak. klt tuxra,
S. D. Beflöt Högloft. Ridderftapct och A-
deln» att med BaNco-Ulskottet communicera Staks-
Ntskottets betänkande af den i dennes, om de twen-
ne serskildtö sltmmor, som enligt 6z §. i Rege¬
ringsformen bör'för oförutsedda händelser assältäs
och anfläs, med anmodan till Banco-Ukskottet, akt
hwad den af besia summor berräffar, hwilken enligt
berörp^
544 Den z Augusti.
berörde §. owilkorligen bör i Banque» affättas,
flyndsamt med urlätande inkomma, rörande den af
Kongl. Majet förestagne fördubbling i densamma.
Likaledes fann Ridderskapet och Adeln, del bö¬
ra Banco-Utskottel lemnäs af det Slats-Utskottets
betänkande, afven 2 Augusti, angående uptagan'
de af inhemska län för extraordinarie behof, bifo¬
gade serskildta yttrande af Herr von Lckultren-
Ke-im, hwaröfwer Utskottet skulle äga akt ffynd-
samt sig utläla i afseende pä de delar deraf, hwar-
uti åtgärd och bidragande af Riksens Ständers
Banque finnes wara förestagne, vt tuxra.
Högloft. Ridderskapet och Adeln ätskiljdes kl»
2 till 6, vt luxra.
kn stclem Protocoll!
6. Lilvorliolxe.
Onsdagen den 5 Augusti.
Plenum klockan Z till 5 eftermiddagen.
Uplästes ett protocolls-utdrag frän Allmänna
Beswäre- och Oeconomiä-Utfkottek, af den 5 Au¬
gusti, hwaruti Utskottet tillkännagifwer sig uti
Högloft. Bewillnings - Utskottets framställning af
Riksens Högloft. Ständers beslut, rörande bränwi»
net, hafwa saknat den af Oeconomiä Utskottet gjor¬
da ocb, såsom prokocollsmtvraget förmäler, af tre
Ständ bifallne hemställan till Riksens Högloft,
Ständer, om icke Riksens Ständer skulle finna sig
böra
.Den Z AuguO S4Z
höra hds KoUgl. Majit i underdänighet anmäla
deras öfweriygelse vm nödwändigheten af förbud
mot införsel af utlandet bränwin, sprit, rum samt
andra L bruk och warde med bränwin jemförliga
rusgifwande drycken
Beflöts, att detta flulle blifwä hwilande till
desi Hufwudsaken komme att till afgörande före-
rågås.
Justerades en, ifrån Expeditions-Utstoktet in¬
kommen, underdånig flrifwelse till Kongl. Majtt,
vm förändring i lagens stadgande om brandstod-.
Are Landt - Marskalken förcflog, akt wid
slutet as nästa plenum wal mätte företagas af en
Riddarhus-Directeur, till upfyllande af det efter
Herr Justitiä«Rädet Clarks von ^Viirtonder^ le¬
diga rum.
Bifölls.
Uplästes Let, hos Riksens Ständers Herrar
Electorer till utwäljande af Riksens Ständers Zu«
stitia-Ombudsman och desi Suppleant, den z sist-
ledne förda prokocoll^ hwaras finnes att, sedan en
ledamot genom lottning ulgätt, voteringen med
flutna sedlar anstäld, urfaltik som föijer:
Till Iustitiä-Ombudsman-
Förste Expeditions-Secreteraren Friherre ^lan-
norlieimz L,ars hugult ^ 42 köster.
För detta Stats-SecrererarkN Mkta,
lllanS, - - - Z
Lagman
Andra Del. N:s 3Z»
§46 Den 5 Augusti.
Lagman von Brinkman -
Revistons-Seccekeraren lurZLsoll
Lagman 8an6berZ - -
Ahehor 2eniu8 - -
- i rösten
Till dest Suppleant:
Herr Lagman keterlonj ^ li. zr
För detta Stals»Secreterare» ^ärtaj
I följe häraf hade blifwit utsedde:
Till Riksens Ständers Iustrtiä - (Om¬
budsman»
Förste Expeditions - Secreterare» m. m. Fri¬
herre klanricrkeiln, Bars ^u.^ull.
Till desi Suppleant.
Herr Lagman koterlonj ^ IB
Härefter företogs klockan 5, enligt anslag,
wal af 2 l ledamöter och 4. supplL-anter ttli den
Nämyv, som kommer atr förstärka Stats-Urstottet,
i den händelse 71 tz. 9Eegerings-formen och 73 H.
Rilsdags-ordningen omförmäla; och sedan voterings-
sedlarne blifwit öpnade, befunnos röstörnö hafwä
utfallit som följer:
Til ordinarie Ledamöter:
N:o röster»
Z Grefwe l)e la 6ar6iej ^sacob. 89
42 Grefwe L^IIenborZ, blenninA. 90
5l Grefwe kotlh. Larl. - - 75
Z4 Grefwe Lxens, Fullmägtig Grefwe
Mrner, ^öolxh Loran. - . 92
N.o 6r
Ikans - -
Lagman von Brinkman
Revistons-Sccreteraren Turäsja-Il
ii
4
r
Dett s Augustd §4?
N:ö . röster.
Lt Grefwe viikyr. Fullmäktig Friherre
Lrvnlle6t, ^scob. « -76
85 Grefwe kloten, LullL^ - 8 t
87 Grefwe Lörvenk^elmz Larl Oullak. 76
h4 Grefwe vvti Lclnverin, kke6rw LvZis^
laust - - - tzz
jo6 Grefwe 8trömfeI6t, Illans k^restric. 8^
il4 Grefwe ^kvttzll?s^6. - - HL
ji8 Grefwe von kMn, Illari^ henrie. 88
59 Friherre KLIamd, Liber. - 6h
t 3^3 Friherre von 8ctr sverin z Werner. 74
2-4 Friherre LiinAtzi Fulimäglig Grefwe
krolickz Oaviil l^aral^. - 8tz
Z04 Friherre ^ock, ketrr ^6oipK. hs
254 Herr LihecronU, Fulimäglig Herr
- d 84
875 Herr 6ripeNrvLl6i ^ 6Örbii. s 78
9Z9 Herr LaKlekclclt, QullUki - gs
t93i Herr vdn LcKlleZt» Llius. -
2200 Herr t4si!enll^rna, Oullak. K7
2204 Herr L-sKtt atLditzuIiounj 0 komuä. 7t
TiU Suppleatttekr
H2 Friherre Fullmägiig Friherre
LeiärMrom z ^sdvb. - ^ Z?
tZ8 —_ von Fullmäktig Friherre
Djurclou j . - go
I227 D'r;i.-itiecit^ Fullmäqtig Friherre
WrrtNAelz LiirilliLN. - »
1306 LöZeri^elm, FultMagtig Herr ^l?Lr°
lMeä^Nj L^rs Luksf. - ZZ
Wnlet stutciöeö klvckan oMkriUg 9-
' iiplä»
548 Den 5 Augustt.
Uplästes ett, frän Allmänna Beswars- och
Oeconomiä-Utstottet, inkommit protocolls-utdrag,
af denna dag, innehällande swgr pä inom Hög-
wördige Preste - Ständet gjorde aninärkningar wid
Stats-Utlkotlers betänkande, i fräqan om inrät¬
tande af en practist Vergsschola i Fahlun.
Lades pä bordel.
Il»lästes och lades pä bordet ett memorial frän
Banco-U.lkottet» af den 4 Augusti, angående ter-
minerne för de revisioner öfwer Stats-, Banco-och
Riksgälds-werken, hwilka före nasta Riksdag böra
förrättas, och jöresiär Banco-Urfkoltet, i likhet med
S ats - Utffolter, att ören 1813 och 1815 dertill
mätte utses.
Uplästes och lades pä bordet, et, ifieän Banco»
Utffottet, inkommit memorial, af denna dag, inne¬
hällande swar pä frän tre af de respective Ständen,
till Ut,kortet gjord remitz, af det wid Stats-Utfkot-
tets betänkande om inhemska län, till ett belopp af
millioner R:dr för Statens extraordinarie behof,
bifogade serstildte yttranden; utlätandes sig icke fin¬
na rädligt för Banquen, att uti dek deruri gjorde
förstag inga.
Uplästes och lades pä bordet ett, frän Banco-
Utskotter, inkommit memorial, af denna dag, i sf-
feenoe pä frägan om fördubbling af dei stora Cre-
di.ivet; finnandes sig Utskottet icke i tillständ, att
för sin del söka indränka, hwad esker noggrann
pröfning, ansedts böra för Rikets trängande behof
wara
Den Z. Augusti. 549
wara akt tillgå, intill desi Riksens Ständer, wid
deras korrt derefter infallande möie, aro i tillfäl¬
le, att sä om Riket, som för deras Bancowerk,
»vidtaga den anstalt, som de i det ena och andra
afseendet, finna bade i sin grund pälitelig, och i
tillämpningen möjelig.
Högloft. Ridderftaret och Adeln åtskiljdes
klockan 2 till io. vt lu^ra-
In träem protocolli
A. 6- Lilverlislpe.
Lördagen den 8 Augusti.
Plenum klockan 9 föremiddagen.
Justerades Pleni - protocollet för den z Au-
gusti föremiddagen.
Wid justeringen af det mål i protokollet, som
angick de bifallne arkwodena af 150 R^dr hwarde»
ra, för Riddarhus-Fiscalen och de bägge ordinarie
Cantzlisterna, yttrade sig
friherre ceöerllröm, ftacnb, det han anfä-
ge olainpeligt och icke rattwist, alt dem tilldelades
RiksdagSarfmoden till elt lägre belopp än det, som
as StalS-werketS medel blifwit bcstätt ät Riks¬
dags extra C«m;llsterne; han tillstyrkte i följe här¬
af för de förra en billig förhöjning och önffade
att stadgas mätte, det Riksdags wedergällningarne
för Riddarhusets ordinarie Canlzlister icke någon¬
sin
M Wen 8 AnguM
sin hyrde warg lägre, än de som ät exkraprdina-
Nerna beviliqs.
Arv licustliekl, Larl kreörsc, understödde
Friherre LocirustihmH kanka, ermdrandes, art de
twenne första Rirsoags-Ern zbsterne erhölle i ars»
wode Zoc> och dss andra bägge 250 R:dr Banco ^
anseendes han, att om Rjddarhuscastans tillgängak
icke medgqfwe Mra, den lägre summan eller 25c»
R:dr horde hwardera af de ordinarie Canlzlisterne
anstäs.
Arv Landh-MgrsValken proponerade i an?
ledning häraf, au expedliioncn af del förra beflu-s
lkt mätte hwila. och de nu gjorda motioner till
inhämtande af Riddarhus-ditffortets utlälande, för?
rvifaS,
Vikölls,
Undertecknad Lilverstolpe, ^xe! (^abrriel, yt¬
trade sig, akt tza en rättwiia af denna beskaffenhet
bemisadxs Riddarhusets ordinarie Canlzlister, hop--
pades han akt Riddarhus-Fiscalen, som wid arf-
wodes tilldelningar annars manligen warit ställd i
bredd med äldsta Cantzl>stel,i, mätte af Ridderstam
pet och Adeln under samma rättwisq inbegripas,
och honom således en lika wedergallning med de
ordinarie Cantzlisternq tilldelas,
Friherre Lehrström och ^epv ffythlieh
förklarade sädank hafwa warit deras kanka, och
Uiddcrstapet och Adeln instämde häruti,
Justerades Plem-protocollerne för den Z Att-
gnsti eftermiddagen och för den Z Augusti,
Den Z Augusti. 55l
Uplasles ber protokoll, som förledne gärdag
hlifwir hällit hos Riksens Ständers, till utseende
as ledamöter i ?ryckfrihels-Eommi<Len, walde Her¬
var Electorer» och funnos rösterne, sedan en sedel
blifwit aftaqen och förseglad och walet öpnadt, hof¬
wa utfallit salunda:
Kammarherren 6° 8iIverliolpkr.
Erpedilions-Skcreteraren Valerius.
. — kullberg.
Revisions-Secreteraren Durälisoll.
Aledor fenius - -
Doctor L. L. I^iljenvvslclk, «
Docior I^eclrcn. - »
Maior dioräiorks. - »
Bibliothecarien -
Doctor Draken. - > -
Doctor Vallin» - -
I följe hwaraf de sex förstnämnde till Corn-
mitterave wörö utsedde.
22
|
cöster
|
19
|
—
|
2Z
|
|
?3
|
—
|
23
|
—7»
|
18
|
|
4
|
—
|
2
|
|
2
|
—
|
I
|
|
Justerades frenne §. §, af Riksdags-besiutet.
Uplästes och godkändes twcnne frän Expedi-
noys-Utskotter inkomns underdäniga striswelser till
Kongl. Maj.t:
,:o. Om ^ indragning af Ofstcerarnes löner
wid för detta Östgötha Cavallerie och Adelsfane
Megementet.
2w. Om gardfarihandeln.
Uplästes ett ifrän Stats - Utffouet inkommit
heränkande, af den 5 Augusti, angående Riksens
Slän.
552 Den 8 Augusti'
Ständers, för deltagande i Ofwer-reviston af Krigs-
räkenstaperne, utsedde Deputerades berättelse, rö¬
rande Krigsredogörelse cch Revisionswcrket.
Lades pä bordet.
Uplästes ell ifrån Stats - Utffortet inkommit
utlåtande, as den 5 Augusti, angående Riksdags¬
mannen blric 8venskc>n8 fran Bohus län memo¬
rial, rörande tillökning i arfwodet för Rilsens
Ständers Deputerade till deltagande i öfwer - revi¬
sion af krigsräkenffaperne, hemställandes Utffottet,
om icke arfwodet för hwardera af Deputerade mä
bestämmas kill gcro R.-dr Banco om äret sä lange
förwaitningen fortfar, att qvartaliter utbetalas i
proportion af den tid, som hivar och en uti revi¬
sions förrättningen finnes hafwa deltagit, samt att
derjemte de Deputerade, som arv ifrän landsorter-
ne, mäge njuta Miks och resekostnad lika med Re-
visorerne öfwer Stats-, Banco- och Riksgälds-
»verken samt Disconlen, dock likwäl icke för mera
än en fram och en äterresa. Tillstyrkandes Utffottet
att om detta bifalles, medlen mätte utur Riks-
gälds-Eontoirek utgä.
Lades pä bordet.
FöredrogoS ä nyo och biföllos StatS-Utffot-
tets den g, och BancoUtffottets den 5, Augusti pä
bordel lagda betänkanden, innehällande förstäg kiÄ
terminer för de före nästa Riksdag killffeende re¬
visioner öfwer Stats», Banco- och Riksgälds-
werken.
Likalp-
Den 5 Augusti. Z53
Likaledes föredrogos ä nyo Staks-Utskottcts
Lenz, samt Banco - Utskottets den 5 Augusti, pä
bordet lagda betänkanden, i anledning as en nådig
skrifwelse frän Kongl. Maj:t, angående fördubbling
af Creditiven.
Zerr Landt-Marffalken proponerade Rid-
derfkapet och Adeln, ali Banco-U skottek mätte an¬
modas föranstalta, att pä sätt och under förbehåll
som 6z §. Regerings - formen innehäller, Kongl.
Majtt mä hällas tillhanda en summa af 2 millio¬
ner N:dr Banco.
Bifölls.
Widare proponerade Herr Landt-Marskalken
bifall till Stats-Utskoltets betänkande, samt att .
som deruti förefläs, sättet och medlen för det unn?
dre credirivets utgörande, af Stats-U'skottek mä!
komma alt söreskrifwas i den hemliga Instrucuon.
som as Utskottet för Riksgälds - Contoirer bör ut¬
färdas.
Ropades Ja.
Föredrogos ä nyo och biföllos twenne Staks-
Utstokrets, ben z Augusti pä bordel lagda, bekän-
kanden, der ena angående förändring med räntans
och provisionens beräknande a de län i Gencral-
Mistance - Contoirek, hwilka mot underpant af till
införsel lofgifne utländska rudimaterier meddelas;
der andra i anledning af gjorda anmärkningar wid Se-
crekerarens uti Tcyckfrihels-Committeen gifne re¬
dogörelse räkning för i8n ars expencer.
Anmästes och infördes Konungens Hof-Cank-
z>er
S5§ Detz 8 Augusti-
zler Friherre hk äVetterlieät, hwilken, ä Kongs,
Majtts wägnar, aflemnade en Konungens nådiga
proposition, hwilken sedermera uti detta plenum W-
lästeS.
Hvf-Cantzeren beswarades och afträdde, beled¬
sagad esker manligheten.
Ä nyo föredrogs Stats-Utskottets, den g
Augusti, pä bordet lagda betänkande, angående
uptagarrde af inhemska län för extraordinarie be¬
hof; hwarjemte äfwen föredrogs Banco-Utskortets,
den 5 Augusti pä bordel lagda, memorial, i anled¬
ning af gjorda remitzer af den nyflnämnde Stats-
Utskottets betänkande bifogade serskildta mening af
förste Archiater» von LclaultLLnheim.
^>err von Lckultronlioim, Oavist:
> Ulaf mina actioner ifrån den lid jag börjat
hlifwa Riksdagsman samt flere gängor warit Bag-
co-Revisor och Deputerad, sa wäl som af mina ut-
gifna skrifter mäste synas, akt jag icke hatt Ban-
quens bestånd och förkofran mindre om hjertat, än
Höglofl. Banco-Utskottet. Jag har med mina bgg,
ge upgifna förflag, längk ifrän att skada, twerkom
ivelat päskynda Bancosevlarnes realisation med spe-
ciemynt, och derjemte betjena Regeringen, i hän¬
delse af krigsutbrott, med ett effectuelt biträde- Jag
will nu ej söka »vederlägga Banco-Utskortets betän¬
kande; men kan dock ej underlåta till protokollet
anföra, akt wälbemälte Utskott icke med ett enda
ord omnämnt deri föreflagne möjligheten akt efter
hand minska General-discontens utläningar, som
stnnas widare utsträckte, än första jnrältningsgrun-
derne
Den 8 Augusti, 555
herne medgifwa; och har icke heller Utskottet an¬
modat, huru en alswarlig controll fnrätras kunde,
emot de af flere ledamöter omtalde och befarade
Missbruk qf Filial disconternes öfmerassigneringar.
Hivad nu Högloff, Utskottets betänkande om
länbikräde afz^ millioner beträffar, sä wille delilla
qnstä mig, a,t, såsom ledamot af samma Utskott,
hermid göra nagra anmärkningar ^ utan önskar
blott en lycklig framgång af det upgifna förslaget.
Grefwe De la 6arllie, ^acod, yttrade sig
endast, r afseende pä hwad Herr von 8ckultren7
heim yttrat, wilja namna, att dä Banco-Utskot-
tet redan un twenny serskildta memorialer yttrat sig
öfwer de 2 frägor Herr von LchultLenKeim om¬
rört, hade Utskottet irodt det wara öfwerflödigt, att
siter uprepa hwad som redan förut blifwit sagt.
Härefter gjorde Herr Landt-Marskalken pro¬
position till bifall ä Stats- samt Banco-Utskot¬
tens betankqnden, hwisken proposition med Iq be-
swarades, .
hhplästes Kongl, Maj:ts nådiga Proposition
till Riksens Ständer, med förslag lill förändring
och jemkning af missa h. §. i Regerings-formen,
gifwen Orebro Stort den 7 Augusti itzra.
Remitterades till Conftitutions-Utskotret.
Wid förnyad föredragning bifölls Bewill-
ymgs. Ulstoltels, den g Augusti pä bordet lagda,
memorial om rotefrihets-afgiften.
3Hö'
S56 Den 8 Augusti.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög¬
loft. Ridderffaoet och Adeln wid Urtima
Riksdagen i Arebro den 8 Augusti 1812.
S. D. Wid förnyad föredragning af Banco-
Utstottets, den 5 dennes pä bordet lagda, ullätan»
de, angående bestämmande af den summa, som en¬
ligt 6z §. i Regerings-formen, bör i Banquen för
infallande krigsbehof, wara alt tillgå, beslöt Hög¬
loft. Ridderstapet och Adeln anmoda Banco Ut¬
skottet widtaga den författning, att en summa af
2 millioner Riksdaler ma ställas Kongl. Maut till¬
handa, att kunna enligt föreskriften och förbehållen
i berörde §. af Regerings formen anwändas. Vt
supra.
Uplästes ett ifrän Borgare-Ständet inkommit
protocolls-utdrag af denna dag, uti hwilket Stån¬
det yttrar srg haswa bifallit Banco- och Stats-Ut,
sköttens betankanden om terminerne för de före nä¬
sta tili skeende revisioner öfwer Stats-, Banco- och
Rik-gälds-werken, under det förbehåll, hwad Stats-
werket beträffar, att, innan nästa revision deröswer
inlallcr, 1809 och föregående arens räkenskaper
mage wara behörigen afftmade och reviderade samt
R visorerne såmedelst beredas tillfälle, akt inhämta
den wid iglO ars början warande balance i skul¬
der, tillgängar och afkortningar.
Uppå af Herr Landr-Marfkalken gjord propo¬
sition blef ett sädant tillägg, uti Ridderstapet och
Adelns förut fattade beslut, bifallit.
Före-
Den 8 Augusti- ZS7
Föredrogs ä nyo och bifölls Bewillnings-Ut-
stoltets, den 3 Augusti pä bordet lagda, memo¬
rial, innehållande swar pä gjorde anmärkningar wiv
Utskottets förstag till en förnyad Charta Sigillatä
förordning.
Föredrogs ä nyo fran Expeditions-Utskottet
inkommit memorial, som hwilat pä bordel sedan
den 3 Julii. om utsättande af terminen till nasta
lagtima Riksdag.
Erefwe körner, ^stolpil 6öran, erinrade,
«tt wid förra Riksdagen som flöts i November,
hade terminen till den 15 i samma manad blifwit
Utsatt, och trodde sig finna samma skäl sig nu som
dä förete, samt föreslog således, att terminen mat¬
te utsättas lill medio af September är 1817.
Herr Landt - Marstalken proponerade, att
terminen för nästa lagtima Riksdag mätte utsättas
till den 15 September 1817.
Bifölls.
Föredrogos ä nyo och biföllos ett, Allmänna Be-
swärs- och OeconvmiäUtskoktets, d. 6 Julii pä bor¬
det lagdt, memorial, rörande en practisk Bergs-
schola i Fahlun, samt ett protocolls-utdrag af den
5 Augusti, hwilket den dagen blifwit lagdt pä bor¬
det, innehallande swar pä af Preste-ständek gjord
äkerremitz af oswannämnde memorial.
Wid förnyad föredragning bifölls Allmänna
Besivärs- och Oeconvmiä-Utskottets, Len 3 Augusti
k»
SZ8 Den 8 Ängufti-
pä bordet lagda, memorial- angäende nägvn jemk¬
ning i extra roteringem
Föredrogs ä nyo Allmanna Bcswärs- och Öe-
bononiia-Utskotdets, den zo Julii pä bordet lagda,
memorial, angäende förhöjning i fängstjNtslegatt
m. m.
Herr Landt-hM-flalkeii proponerade, ätt
de förestagne lillagqningar mätte införas i den un-
derdäniga strifwelsen till Kongl. Maj:t i detta
ämne-.
Ropades Aa-
E npo föredrogs och biföös Allmänna Bö-
fwärs- och ÖeconomimUiskottels, den 27 Julii pä
bordet lagda. Memorial, angäende Härads-allmän»
ningars delning och Jägeri-betjeningens förminsk¬
ning.
Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs- och ^e-
conomlä-Utstottets, den t Augusti pa bordet lags
da, memorial, iUnehällande swar pä gjorda an¬
märkningar wid Utskottets betänkande om rubb¬
ning af de wattcNwerk, hwilka genom updaMning
göra skada ä andras agor och berä hindra upod-
lingar.
Zerr Landt-1l7arskalkcn yrtrade, att säsöm
sakett hos Rioverstapei och Adeln redan more af¬
gjord, torde delta endast fä läggas till handlik
Aarne.
Swarades
AckL
Deri 8 Augusti. S5S
Zerr Landt-Märffalken tillkännatzaf, att
änsiag redan more gjordt lill fortsättning af ple¬
num klockan 4 eftermiddagen, dä uplasning af swa-
ret pS de wid bewillningen giorde anmärkningar,
sann af frän ve öfrige respective Ständen ankom»
ne protocollS. utdrag, ffulle komma att företagas.
Justerades följande;
Utdrag af prokocollet, hällit hos Högloft.
Ridderskaoet ch Adeln wid Urtima Riks»
.dagen i Orebro den 8 Augusti 1812.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Bewill»
mngs-Uistottcls, den z Augusti pä bordet lagda,
memorial, angäende den i Bewillnings-Författnin»
gens 2 art. 2 moment stadgade rotefrihets afgif»
tens erläggande med 8 R:dr af hwarje helt hem¬
man, som ej more roterings skyldighet underkastade,
samt huruwida detta förordnande borde till säte¬
rier, rä och rörs hemman i allmänhet hänföras.
D. När Stats-Utskottets, den z Äugu»
sii pä bordel lagda, betänkande, i anledning af
Kongl. Maj:ts nädiga ffrifwelse till Stats. Utstok-
tet, af den 28 Julik t 812, angående ilptagände
af inhemska län för extraordinarie behof, nu a
nyo föredrogs, jemte Banco-Ulftottets, den Z Au¬
gusti pä bordet lagda, memorial, innehållande ett,
genom RiksstäNdens Minst till utlätande öfwer ett
till ofwanbemältö StatsUtftottels betänkande, bifo»
gadt förslag af en enskilt Utskottets ledamot, före
Medi yttrande deröfwer, blefwv desta bägge be-
tän-
z6o Den 8 Augusti.
tänkanden i ett sammanhang af Höglofl. Ridder
stapet och Adeln bifallne, vt supra.
S. D- Wid förnyad föredragning af Stars-
Ukstolkers/ den 3 Augusti pä bordet lagda, be¬
tänkande, i anledning af Kongl. Majus nävigcr
strifwelse af den 28 Julii 1812, om de twenne
serstilda summor, svin enligt 63 §. i Regerings¬
formen böra för oför»'sedda händelser afsattas och
anflas, blef detsamma af Höglofl. Ridderstapet och
Adeln till alla delar bifallit, vt supra.
S. D. Föredrogos ä nyo Skals-Utstottets d.
g Augusti och Banco. Utskottets d. Z Augusti pä
border lagda betänkande», angående antalet af de
revisioner, som före nästa Riksdag böra anställas
öfwer Stats-, Banco- och Riksgäldswekkens till-
ständ, hwilka biföllos; hwarjemte och i anledning
af Wällofl. Borgareståndets inbjudning, Höglofl.
Ridderstapet och Adeln instämde i det förbehåll,
hwad Statswerket beträffar, att innan nästa revi¬
sion deröfwer infaller, i8sy och föregäende arens
räkenskaper Mage wara behörigen afsiutade och re¬
viderade, samt Revisorerne såmedelst beredas till¬
fälle, > att inhämta den wid 1810 ärs början wa-
eande balance i stulder, tillgängar och afstrifnin-
gar. vt supra.
S. D. Föredrogs ä nyo Bewillnings-Utstot-
tcts, den Z Augusti pä bordet lagda, betänkande,
innehållande swar pä Riksståndens anmärkningar
»vid U>stortetS förslag till en ny Charta Sigillatä
Förordning; och blef derefter berörde förflag med
de ändringar detta betänkande innnehöllo, af Höglofl.
Ridderstapet och Adeln gilladt och antagit, vr
supra. S. D.
Dbn 8 Augusti. Kör
S.Di I anledning afförNhad föredragning af Ex.
peditions-Utjkotlets- ben z sistledne ZjUlii pä dor¬
det lagda- memorial, anqäende utsättande af ti¬
den till nästa lagtima Riksdag. bestöt Högtofl.
Ridderskaper och Adela- akt densamma till den rz
September är t8i? utsätta, hwilket ät Expedi»
itions-Utskottel skulle updragäs, att i den Riks¬
dagskallelse, som bör i Riksdagsbeslutet intagas»
införa!. Illlt supra.
S; D. Föredrogos ä ny o och bifölloS följan¬
de Stats-Utskottels, den z sistiedNe pä bordet lags
da- betänkqnden:
U0i Ängäcnds nägon förändring Med rantaNS
öch provisionens bekälNande ä dr tän i Generäl-
Asiistance CoNtoiret, hwilka mot underpant as till
införsel losgifne Utländska rudlmaterier meddelad
2:0. I, anledning af Herrar Fullmägtlges i
Riksgälds - Eomoiret hemställan- i afseende pä de
Uti Revisions-EoNtoiret inom öiiksgätds-Mcrket
gjorde anmärkningar wid Secceterarens uti Tryck¬
frihets Commi^en afgifne redogörelse - räkning för
18 ri ärs expenser, lllt supra.
Härefter klockan ^ till ^ företogs, enligt an¬
slag, tvål till en RidvarhUs-DirecteUr uti det esler
Austitiä«Räder Clarks voii lViirteNborz tedige
rum, och befans, När sedlarne btifwir öpNadS kloc¬
kan 5 till 2, dertill hafwa blifwit ulsedbi
friherre blMta, ^.xel ssM erhällit
6i rbster»
Andra Del. IS»
5t2 Den r Augusti.
Herr Landt Marskalken hemstälde, om ej
Ridd-rffapet och Adeln skulle behaga updraga är
Experions - Utskottet, att för Röksens Ständers
Institiä-Ombudsman, desi Suppleant samt Com-
mikterade till tryckfriherens wärd, upsätta och till
justering kill Stänvens plena inlemna wederbörliga
cvnstitutorialer.
Bifölls.
Justerades följande;
Utdrag af protokollet, hället hos Höglofl»
Ridderffapet och Adeln wid Urtima
Riksdagen i örebro Ven 8 Augusti 1812°
S. S. I anledning af gjorde motioner,
ast Riddarhus Fiscalen och Riddarhusets a:ne or¬
dinarie Canizlister syntes icke någonsin böra iRiks-
dagsarfwoden af Riddarhuscasian undfä summor
sill ekl lägre belopp, än dek, som af StaLswerkets
medel för Riksdags extra Cantztisterne wid hwarje
Riksdag bestämmes, samt att för dem denna gän»
gen matte ansläs en förhöjning isrän de redan bi¬
fallne iso till 252 R:dr Banco hwardera, beflöt
Höglsfl. Ridderskapet och Adeln, ali öfwer kesia
bägge frägor Riddarhus-Utstottets utlakande inhäm¬
ta. lllt supra.
S. D. Föredrogos ä nyo och biföllos följan¬
de Allmänna Beswärs- och Oeconomiä-Utjkottets
betänkanden:
,:o. Angäende Härads-allmanningars delning
och Jägeri-bekjeningens förminskning, lågt pä bor- .
det den 27 Jullin
Den 8 Augusti. Z6z
Llo. Angäende jemkning i extra roteringen,
lågt pä bordet den z Augusti.
z:o. Angäende inrättande af en practisk Bergs»
schola i staden Fahlun, lagdt pä bordet den 6
Julik.
4:0. Angående förhöjning i fängffjutslegan,
lågt pä bordet den i Julii, och i sammanhang der»
med, angäende förestagne förändringar i nu,varan,
de fangföringssället, lagt pä bordet den zs Julis,
vt supra.
S. D. I anledning af de Riksens Stander
kungjorda wal as Riksens Ständers Iustitiä-Om¬
budsman, dest Suppleant och Herrar Commitera.
de till tryckfrihetens wärd, besiöt Högloft. Ridder,
stapel och Adeln anmoda Expeditions-Ulstottet. att
draga försorg om utfärdande af bemälte Embets¬
rum^ och Committerades cvnstilutvrialer, vt supra.
Högloft. Ridderfkapet och Adeln ätstiljdes lk,
let ester il. ^ till s. Vt supra.
In 6 cl em protocoll!
6. Silverstolpe.
Lördagen den 8 Augusti.
Plenum klockan 4 eftermiddagen.
Uplästes ett, ifrån Bewillnings-Mskottet in»
kommit, memorial, af den 7 Augusti, nmehällande
sivar ä de af respektive Riksstånden gjorde anmärknin¬
gar
564 Den 8 August!.
gar emot Utskottets betänkande, rörande bränwins-
afgifterne.
Lades pä bordet.
Widare uplästes och ladeS pä bordet
willnings-Uiskottets, den - Augusti afgifne, memo¬
rial, innehållande swat pä anmärkningar- gjorde
»vid Utskottets första förslag till allmänna bewilk
ningens utgörande.
Sluteligen uplästes följande protocolls-utdrag
frän de öfrige respective Ständen:
Frän Högwördige Preste.ständet af den »6
Augusti, innefattandet
Ofwerlemnande lill Bewillnings - Utskottet af
StatsiUtskottcts betänkande, angående förbättrad
kontroll ä mantalsskrifningen i Riket.
Bifall till Lag-Utskottets yttranden, rörande
i:o Boupteckningars granskande och ingifwande öp-
ne till Domstolärne; 2:0 gjorda anmärkningar widbe-
rankandet oM bördsratligheten pä landet; gm äterre-
mitzen af frägan rörande wist lid för klander ä faststälde
ägodelningar, och 4:0 Friherre 8LltLa« motion om
straffets skärpande för skogsäwerkan.
Bifall till BancoUtskotrets meinorialer, 1:0 om
Bancowerkets tillstånd; 2:0 om tillökt försträck¬
ning af Banquen till Manufactur-Discönten; z:s
vm länebiträde af Banquen till upbyggande as Ud¬
dewalla stads publique byggnader.
Bifall till Stats-Utskottets betänkanden, an-
gäende 1:0 gjord motion om tillökning i den Carl¬
bergs Krigs-Academie anflagne stat, samt utwid-
gande
Den 8 August!. §ez
gande af berörde inrättning; 2:0 wäckt fräga om
pafernbyggnader i Carlscrona.
Antagande af Lag. samt Allmänna Besrvärs»
och Oeconomiä-Utstortens gemensamma betänkande,
rörande beständet af ingängne arrende-conlracler.
Af den 16 Julli eftermiddagen.
Bifall till Allmänna Pesmärs- och Oecono-
Miä-Utstottets betänkande, rörande wäckt fraga om
återställandet af enstifren i Skaraborgs län.
Uf den 18 Julii,
Bifall till StarS-U t stöttets betänkanden, an,
gäende: i:o Allmänna Magazins-inrättningens för-
malnina; 2:0 pension för Contoirsstrifwaren 8an>
; z:o frägan om gamla och söndriga Banco-
vch Niksgäldssedlars emottagande i upbörden; 4:0
tan af 42 L 52,022 R.dr till upbyggande af
catzernbyggnader i Malmö; 5:0 författning om
Discont - asiignationers emottagande i upbörden;
-,0 befrielse för Tackjerns-bergSkagerne frän io:de
eackjerns-afgiftens erläggande; 7:0 indragning till
Kronan qf Ädelfors gultzwerk med desi tillhörighe.
ler samt deras försäljande styckewis ä auction; 8:v
stqtleköp ä Olstorps Kronosäteri-, 9:0 accords er,
sättningar och exspectance-löner för reducerade Ossi,
cerarne wid för detta östgötha Eavallerie - Rege»
tnentet och Adelsfanan,
Bifall till Lag-Ulstoftets hemställan om arf-
wode och tractamenle för extraordinarie Can zlisten
Auditeuren LcftouZft.
Akerrcmisi till Lag-Urstoktet af desi förslag till
författning emot starka dryckers.olsfliga bruk och ut,
Minutering.
God-
566 Den 8 Augustt-
Godkännande af Allmänna Besvärs- och Oe--
conomiä.Utstottets yttrande, angående medlen lil!
folkets och landels förbättring.
Af den 2» Julik.
Beslut i anledning af Smls Mstotlets betan,
kande om Riksgälds - Conloireks enstilte famk desi
och Stals-werkets samfäldte penningebchvf, till
grund för bewillningens bestämmande, m. m. att,
i afseende pä dec ifrån Banque» östade förökade
discontbiträde, anmoda Banco-Utstotter, art stynd-
sammeligen med dest utlåtande häröfwer inkomma,
ofwenfom, ak i anseende kill angelägenheten, att pä
fiere upbörds-terminer fördela ulffylderne, berörde
beran ande till Brrvillnings-Ukstotlet öfwerkemna.
Vesiut om underdånig anhållan hos Kongl.
Maj:t, om Riksdagens förlängande pä 14 dagar
frän den 25 Julli, eller högst till den rz Au,
gusti..
Ättrremist af Lag- samt Allmänna Besvärs,
och Oeconomiä-Urstotkens gemensamma betänkande,
angäende borttagande af waltenwerk, som göra sta¬
da ä andras ägor, samt ärerremist till sistnämnde
Utstött af dest betänkande om falrpeter-tillwerknin»
gen i Ri^et.
Gillande af Lag- samt Allmänna Besrvärs-
och Oeconomiä-Urstottens gemensamma betänkande-
angäende straffets stärpande för tullförsnillning.
Bifall till Allmänna Beswärs- och Oecono-
miä-Utstottets memorialer om: 1:0 nödwändighetsn
af Jagtförfatrningarnes öfverseende; 2:0 nederlags-
frihet för Wisby Stad; z:o förändring i författ¬
ningar-
Den 8 Augusti. §6?
mngarne om Landtmätares arfwoden; q:o Span»
nemäls-magaziners inrättning pä Gottland.
Gillande af Pasievolance-Mstottets yttranden,
angående.- i:o pasievolance pä fläpmsnderingar; 2:0
knekte.contracternes jemkande.
Af deg 2Z Julii-
Anmodan till Stats- samt Banco-Utskotten,
att föreslä antalet af be revisioner, som innan na¬
sta Riksdag böra ste, samt serskilt till Stats-Ut»
sköttel, att upgifwa förslag huru berörde revision
af oreviderade räkenskaper för flera än 2:ne är mä,
inom den i 68 L-Riksdagsordningen före,kristie tid,
i ordning bringas.
Bifall till Allmänna Beswärs- och Oecono-
mia-Utstoltets memorial, angäende utwägar till fa»
briquernes uphjelpande.
Ogillande af Stars-Utskottets betänkande, an¬
gående begärd förhöjning i honorarium för fullmäg»
lige i Riksgälds Contoiret, samt sbrblifwande wid
Presteständets, den 16 Occober 1810, uti detta äm¬
ne widmgne beflut.
ÄlerremiA till Bewillnings-Utstotrek, af prv»
jeclet till Chartä Sigillala förordning.
Ogillande af Banco-Utstotkets yttrande, angä¬
ende förhöjning i honorarium för Fu.tmäg ige i
Banquen, same förblifwande wid Preflesiandets,
den »6 Octvber 18ro, tagne beslut.-
Af den 24 Julii.
Updrag St Stats-Ukstotlet, att i Reglemen¬
tet för Riksgälds. Contoiret förordna, att sedan
Riksgälds - Conroiret meddelt Stakswerket förskott
till lika belopp med den Contoiret bewiljade ökade
dis-
Dm T Augusti,
diseynttWghet af 500,000 Riksdaler, bör i afse,
ynve pä dr fbrstott, hwilka derefter komma i frä?
ga, förfaras pä. sätt 2 Mom. 5 §. 7 Art. af
r8rQ ars Reglemente för Riksgälds - Eontoiret,.
apgäende förstott till Statswerket, innehäsler.
Bifall till Stats - Utstyttets betänkande, om
RikSgälds-Eonkoirets enffsldte sami dest och Stats,
werkels sqmfäldke penningebchof, till grund för be»
Willningens beftämmande, samt till Banco-Urstot-
tets, i fammanhang härmed, afgisne betänkande.
Bifall til! Stats-Utstoktets bekänkanden, an-
gäende: löneförbättringar pä stat för qtstillige
tjenstemän och Bo-Me i General Atzistance-Evn?
toiret! och am^arfwoden för Stqtä - CommistariM
krösteliu^ och jöfwer-Commistarien Lk.
U den 27 Julli.
Bifall till Staks-Utffotiets. betänkanden, rö¬
rande: 1:0, inlösen ai 4,8 stycken Obligationer,
hörande till länen r Drabant och Holland; 2:0
arfwoden för Riksständens och Ulstotrens Secrete,
rqre och öfrige tjenstemän,
Gillande af Allmänna Beswars- och Oecono»
ryiä.Vtstoktets yttrande, rörande gärdfarihandeln,
Instämmande i Borggrestandeis beflut^ an«
gäende hyras betalande qf Riksdagskostnaderna föy
Eländens klribbrum.
Af den 2g Julis,
Bifall till Eonstitutions-Utskottets memorial,
angående upstjulande tils nasta Riksdag af hwi«
Eande grnndlagsfrägor.
Af den ZS Julli,
Instämmande med Ridderstam och Adeln om
hega.
Den 8 Angust!- §6-
hegäran af Kongl. Maj:t§ nädiga bekräftelse äbe.
siutef om grundlagsfragornes hwilande till nästa
Riksdag.
Förenande med Ridderskapet och Adekn i dest
Hcstut, angående förändring i redactionen af expe¬
ditionen, rörande Gottlands understödjande wid in¬
träffande mistwaxtär.
Af den g Augusti,
Anmodan till Banco-Utfkottek, atk inkomma
Med yttrande öfwer Stats-U! skottets betänkande,
rörande de-ine Ereditiver i hwaddetrörer Riksens
Sländers Banque.
Bifall till Constitutions-UtstottetS memorial,
yngäende: i:o Lric Lvengtjpns yrkade tillägg i
Hustitia-Ombudsmans Instruction; och rrv Kon¬
ungens rätt afl eftergifwa böter.
Godkännande af Lag- samt Allmänna Be-
swärs- och Oeconomiä - Utstottens gemensamma yt¬
tranden, angående frihet att stänga delaktighet i
hrandstodsföreningar.
Aierremist af Bewillninqs-Utstottets Project,
M allmänna bewillningens utgörande,
Bifall till Allmänna Beswärs- och Oecono-
Miä-Utf?ottets förnyade utlätande, angående saltpe¬
ter tillverkningen i Riket.
Af den 4 Augusti.
Gillande af det sednare alternativets i afseen¬
de pä räntorna till för detta Kongl. Famillens
Underhåll, qf Stats-Utstottets betänkande i detta
ämne, samt hwatz Stgts-Utstottet i samma betän¬
kande för öfrigt förestagit,
Werremist till Bewillnings-Mfkottet af betän¬
S70 Den 8 Augusti.
kandet, rörande bewillningen för bränwinSbrännin-
ge», sann anmodan lisl Utstottet alt föreslå, hu¬
ru med bränningen frän October mänads början
bör förhällas.
Bifall till Stats-Ut stoltets betänkande, rö¬
rande ett Handelsman Lebeck är 1808 lämnadt
förstott.
Remist till Banco-Utstotket af Stats-Utstok-
tets betänkande, rörande inhemsta läns uplagan»
de, samt af Herr von LclruItLenKeims serskildte
yttrande.
Bifall till Allmänna Beswärs- och Oecono-
miä-Utstorkets memorial, angående: i:o gjorde an»
märkningar wid Stats - Utstotteks förnyade betän¬
kande, om föreslagne ändringar i fängföringssät-
tet; 2:0 wäckt fräga om jemkning i excra rote»
ringen.
Bifall till Stats - Utstotteks betänkande, an-
gäende: i:o räntan ä ätstillige län i General-Asii-
stance-Contoiret; 2:0 gjord anmärkning wid Secre-
terarens i Tryckfrihets - CommitLen redogörelse för
1811 ärs expencer.
Bifall till Bewillnings-Utstottets betänkande,
rörande rokcfrihets afgisten.
Bifall till Bewillnings- samt Allmänna Be-
swärs- och Oeconvmiä^ Utstottens gemensamma be»
tänkande, angående tullwerket, samt ätierremisi af
Bewillnings-Utstottets yttrande öm fördelningen af
lullalgisterne.
Gillande af Banco - Utskottets memorial, an¬
gående: 1:0 utbyte af förflitne bancosedlar; och 2:0
i-instcänkt beläningsrätt för Fahlu Bergslag, och
rättig-
Den 8 Augusti. S7i
rättighet till beläning ä attester frän Awesta Kro-
nowag.
Uplästes protocvlls utdrag frän Wallost. Bor-
gareständet, af den iz Jultid innefattande:
Lemnad underrättelse tild Pastevolance-Utskok-
tet om Consti-utions Utffottets yttrande, rörande
kemister af Herr vonLctisteäts och Friherre Stael
von IloMein8 morioner.
Af den i6 Julii.
^-Instämmande med Presteständets beflut om
förhöjning i expeditions - lösen afwen för Consisto-
rierne.
Gillande af Stats-Utjkottets betänkande och i
anledning af anmärkningar algifne utlätande, an¬
gående förhöjning i en del Embets- och Tjenste-
mäns löner.
Godkännande af Sta's.Utskot!e's betänkanden,
angående: 1:0 Statsrcgleringen samt project till
Riksstat; 2:0 Pro'estoren korssell förstag till ut»
widgande af Carlbergs KrigsAcademie; z:o medel
till fiskfängstens förbältrgnde i Catiegalk; och 4:0
wäckt fräga om Casterne byggnader i Carlscrona.
Gillande af Ståls Utskottets betänkande, rö¬
rande comrvll ä mantalsskrifningarne; i följe hwar,
af till Beivillnings Utskoltet öfwerlemnades, at till¬
se , der nödige medel till nämnde behof blifwa atk
tillgå.
Antagande af Lag-Utskottets yttrande, röran¬
de boupteckningars granskande och ingiswande för¬
seglade ii!l domstolarne.
Bifall till Banco.-Utskottets utlätande, om
Bancowerkeis tillständ och sörwaltning. ,
Ä.erre-
L7? Den 8 Augusti-
Äkerremist till Stats-Utffokt-t af dest beläna
tande, rörande Riksgälds Contoirets utländska gäld,
Af den 18 Julii.
Gillande af Stats-Utsköltrts betänkande, an¬
gående: 1:0 pension för Eontoirsskrifwaren 8aa-
stalst» 2:0 gamla och söndriga Banco- samt Riks»
säldssedlars emottagande i ypbörden; g.o Grefwe
I.ö>venkjelmtz motion, rörande exspeckance lönerne
vch accords.crsättningarne för Officcrarne wid för
detta östgötha Eavallerie - Regemente och Adels¬
fanan, kika med vem wid Lifgardet till Häst; 4:0
Lric kaullons frän Elfsborgs län motion, rörande
Discont-astianationers emottagande i upbörden; sto
statteköp ä ölstorps Kronosäteri i Skaraborgs l in'
6:o yrkad befrielse för Bergslagerns frän roche
tackjerns-afglftens erläggande.
Antagande af Stats - Utskottets yttrande, rö«
rande wäckt fragg om indragning till Kronan af
Adclforst Guldwerk,
Antqgande af det yttrande i Skats-UtskottetL
betänkande, rörande förhöjning utiarfwodetför Full-
mägtige i Riksgälds-Contoiret, som asser bibehål¬
landet deraf sädant det hitintills warit.
Godkännande af Banco-Utffotlets yttranden,
angående: r;o länebiträde af Banquen för Udde¬
walla stad; 2:0 tillökning i arfwoder för Bonde¬
ståndets Fullmägtige i Banquen; gro försträck¬
ning af Banquen till ManufacturDisconten,
Att Borgareständet, lika med hwad Stats-Ut«
flotie! yttrat, ansett nägon förändring i Riksstån¬
dens tillförene fattade beslut, rörande OllestadS
Kronosäteri ej kunna äga rum.
Bifall
Den S Augusti. s?r
Bifall till Allmänna Beswärs- och jÖeconö-
miä-Utskottets betänkande, rörande saltpeter-tillwerk»
ningen i Rikets
Ätt Borgareständet icke hade nägot/widare
yttrande, rörande Rivderskapet och ÄdelnS äterre-
mist af utläkandet, rörande Rikets penningewerk
vch discont-inrättningar.
Ärt Borgareständet förblifwer ivid desi bifall
rill Lag-Utskottets först äfgifne yttrande, rörande
bördsräcken pä landet, r följd hwaraf Utskottets r
sednare, uppå äterremitz frän a:ne Ständ, afgifne
Ullätande gjorde tillstyrkande, komme atr förfalla,
Ätt Borgareständet, i anledning äf Lag - Ut-
skottets yttrande, rörande präscriptionS-tiv för än¬
drings sökande i faststälte ägodelningar, läckt ber»
wid Utskottets första betänkande;
Gillande af Lag-Ulfldtters yttrande öfwer Fri¬
herre Laltras motion, om skärpning i straffet för
Aogsäwerkan;
Bifall till Lag- samt Allmänna Beswärs-
sch Lbeconomiä-Utskottens utlåtande, rörande före¬
kommande af skattskyldig jords förminskning;
Äf den är Julii,
Anmodan till Banco-Utskottek, art inkomma
med Ullätande öfwer Skals-Utskottets betänkande,
rörande Riksgälds- och Stalswerkens penningebc-
hof, saint lemnad del deraf till Bewillnings-Ut-
flottet, i afseende pä de föreflagne Upbördstermi-
ner, och remist till Banco-Utskottet af Herr Com-
merce-Radet Lanteslons memorial, angäende rea¬
lisationen af creditsedlarne.
Godkännande af PaKevolanee-UtflottetS yttrana
den;
574 Den 8 Augusti.
ben: i:o om Herr von Lcbllestts förslag tillpaste-
volance för stäpmonderingar; 2:0 Friherre LIM
von »olläein8 motion, rörande jemkning i Knek-
teconrractcrne.
Bifall till Lag-Utstotkels hemställan, om arf-
wode och tractamente för Auditeuren Lckouglr.
Bifall lill Stars-Urskotters betänkande om
allmänna Magazins-inrättningen, fann anmodan
lill Expeditions-Urskoltet, art besörja tryckningen af
Kongl. Brefwet den 17 November i8n, angäen-
de samma inrättning.
Godkännande af Sta'6-Utffottets betänkande,
angående: i:o Commerce-Rädet Zanteslons motion,
rörande Sweriaes statistik; 2.0 stuieri - inrättning
ä Flyinge och Dahlby Kungsgårdar.
Asflag ä Allmänna Beswärs- och Oecono-
miä-Utskotrets yttrande, angäendc inrärtning af
spannemals-magaziner pä Gottland, i öfvertygelse
att Kongl. Maj:t i de ta ämne, utan att beswä-
ras med serskild ansökning, widrager nödig åtgärd i
detta ämne.
Gillande af Lag- samt Allmänna Beswärs-
och OeconomiäUtskotrens utlärande, angående skärp¬
ning i straffet för tullförsnillning och lurendrägeri»
Gillande as Allmänna Beswärs- och Oerono-
miä Utskotteis betänkande, angående: 1:0 medel till
folkers och landets förbättring; 2:0 utwägar till
fabrikers uphjelpande; zw återställande af enskif¬
te» i Skaraborgs län; 4:0 nederlagsfrihet för
Gottland; Z.o rättighet för Gottlands innewänare
att begagna däckade fartyg, till strömmingsstske och
handel; 6:0 Jagt författningars öfwerseende; och
7:0
Den 8 Augusti. 575
7!0 beräkning?-grunderna för Landlmätares arfi
moden.
Akt Borgare-Ständet icke kunnat antaga Lag-
Utstolkeks project till författning emot swalq och
dryckenskap, utan öfwerlemnat till Kongl. Maju,
att ukfärdadeförfattningar, som kunna finnas tjenlige.
Af den 2z Julii.
Afsiag ä Lag- samt Allmänna Beswärs- och
Oeconomiä - Utskottens gemensamma yttrande, an-
gäende rättighet att afsäga sig delaktighet i brand-
stodsföreningar.
Aierremist kill Lag- samt Allmänna Befwärs-
«ch Oeconomiä-Urskotten af deras gemensamma ut¬
lakande, angående skyldighet art taga lösen för stad-
lige w.attenwerk.
Aterremist till Allmänna BeswärS- och Oecono-
miä-Utffottet af desi utläiande, angående gårdfari-
handeln.
Bifall till Stats-Utskottets betänkarrde, röran¬
de län till upbyggande af Casterne och Stall i Malmö.
Af den 24 Julii.
Alerremist till Bewillnings-Utstotttt af dest
betänkande och förslag till Charta Sigillatä förord,
ning.
Bifall till Stats-Utskoktets betänkanden, an¬
gående: iw^Arfwoden för Staks-Commisiarien krö-
ck-rlius och Öfwer-Commistarien 2:0 Arfwoden
för Riksständens och Utstoktens Secreterare och öf¬
rige Tjenstemän; Z:s Löneförbättring för ätjkillige
Tjenstemän och betjente wid General Astistance-Con-
loiret.
Bifall till Stats-Utskotters betänkande, angå¬
ende inlösen af 418 stycken Swensta Handelshus
inne-
Z7«l» Den 8 Augusti-
innehafwande obligationer, hörande till länen i Hol¬
land och Drabant.
Bifall kill Siats-Utflotiets betänkande, an¬
gående ^riksgälds - och Statswerkens penNingebe»
hof, och BaNco- Utskottets yttrande deröfwer, mich
förbehåll, att framdeles under deNna Zkiksdag yttra
sig, huruwida ett ä bewillningen till äfiventyrs
blifwande öfwerflbtt mä föranleda till bewillningens
nedsätkning, eller föranleda till aNdra behost
Akt Borgareståndet lätir bero wid Läg-Uk-
flottets betänkande, rörande Herr Commerce-Rädet
8ante8son8motion> angäendd förpantning af faste-
genbom, sevan Utffottet gifwit tillkänna, att ököfr
rige Ständen bifallit samma betänkande.
Af den zo Julii»
Gillande af Constitutions.Utskstflts utlåtande,
angående: t:o Konungens rätt att eftergifwä bö¬
ter; och 2.0 wäckt fräga dm tillägg i Justiriä-
Ombudsmanttens Jnstructiön, rörande flyndsam
»verkställighet af Riksens Ständers beslut;
Instämmande i Ridberflapet och Adelns ber
flut, rörände redaclionen af expeditionen rörände
Gottlands understödjande wlv inträffande Mistwäxtär»
Af den Z Augusti;
Remitz till Ban0o-Utflotter af Stats-Utflöt-
tets betänkande, rörande de alne Credikiven.
Bifall till Bewillnings-Utfldttels betänkande,
om M och landttulls-afgifterne;
Äterrdmist till BewillniNgs-Ulffottet äf betäst»
kaNdet, angående bränwins bewillningen, samt an¬
modan att söreflä, HUru med bränningen frän Ocks-
ber mänads början detta är bör förhällas. ^
Ak
Den 8 Augusti» s?7
Af den 5 Augusti.
BiM till Stats-Iltstvttkts betänkande, om
förändring i ränteberäkningett ä ätstillige lätt i
General-Astistattce-Contoirek.
Gillande af Banto-Utststters Utlätanden, att-
tzäende: 1:0 Utsträckt beläningsratt i BaNquen för
Fahlu Bergslag; 2:0 Utbyte af förstitne mindre
Vancosedlär.
Uplästes prvtöcolls-Utdrag frän Hederwärda
Böndestänbet, af den ig Julii, innefattande:
Bifall lill Stats - Utststtets betänkande, att-
tzäeNde Riksgälds-Contoirels urländsta gäld.
Lemnad del till Pastevolante-Ulstotlet af Cott»
stitUtions»Urstottets brflut, i afseende pä remisten
af Herr Vc>u Lcktteäm och Friherre Ltael Von
lilollkeittd Motioner.
Bifall kill Stats« Utstokteks betänkande, om
pension för Chirurgiä-Magistern l)8bsck, med den
tillagdt öttstatt, att dest tryckte beskrifning om vene-
tista sjukdomars botande mätte emot betalning kom¬
ma hwarje Socken i Riket tillhanda.
Af den 14 Julii»
Bifall till Stats-Utstoitets förnyade Utlåtan¬
de, angäende tillökning i en del Embetv och Eien-
stemans löner, sä att till stickclige Fältläkares til-
danande och Underläkares aflbnande mä ärligen
ansläs 6vQc> N:dr; Men t allt öfrigt är Slars-
Utskottets hemställan af Bondeståndet afflagen.
Assiag, uppå anförde stät, af StatsUt,köttets,
Utt betänkande oM en förbättrad organisaiion af Ri¬
kets Styrelscwerk, gjorde hemställan om ätstillige
löneförbättringar.
' Andm Del- Nrs Z?» Anla-
578 Den 8 Augusti.
Antagande af Stais-Utskottets betänkande om
Stats-regleringen och project till Riksstat för in-
riewarande och följande är, med förbehäli af afdrag
af de i serskilt betänkande föreflagne tillökningar,
som BoNde-siändet afsiagit.
Af den i6 Julik.
Bifall till Allmänna Beswärs- och öeeonv"
miä-Utstoktets betänkande, om inhemska Klädesfa-
briquernas »Hjelpande.
Bifall till Scats-Utffottets betänkanden, an¬
gående: i:o Catzernbyggnader i Carlscrona; och 2:0
wäckt fr äga om utwldgande af Carlbergs Krigs-
Academie.
Akt Bonde-ständet, i anledning af Stats-Ut-
skotlets yttrande, rörande medel till »Hjelpande af
fifffängsten i Cakkegat, ansett denna fräga böra
förfalla.
Afslag ä Stats-Utskottets betänkande, angä»
ende en bättre controll ä mantalsskrifningarns i
i Riket.
Bifall till Banco.Urskotteks yttrande, angä.
ende sökt länebiträde af Banquen till Uddewalla
Stads publique byggnaders i ständsättands.
Bifall till Lag-Utskottets yttrande, rörande
Friherre baltras motion om skärpning i straffet för
stogsäwerkan.
, Bifall till Lag- samt Allmänna Beswärs- och
Oeconomia-Urffottens memorial, angående förekom¬
mande^ af skattskyldig jords förminskning.
Ä:srremi6 till Allmänna Beswärs- och Oecono»
miä-Ut,kottet af betz memorial, rörande saltpeter,
tillwerkningen i Riket.
Bonde-
Den s Augusti. S7--
Bonde.ftändeks beslut, att sä wäl den wid rz
§. Riksdags-ordningen förut gjorda och af Consti.
tutions-Ukstottet wid förra Riksdagen beredde an.
märkning, som alla andre upffjutne grundlagsfrä.
gvr, foM icke redan wid denna Riksdag blifwir up,
tagne eller wunnit handläggning, skola till nästa
Riksdag blifwa hwilande och dä till pröfning fö,
rekomma.
As den l7 Juli».
Bifall till Allmänna Beswärs» och Oecono»
mia-Utskotters yttrande, angående återställande af
enstiften i Skaraborgs län.
Bifall till Lag-Urskottets hemställan om arf»
wode xch trackamente för Auditeuren ScKougki.
Äkerremitz till Lag-U,stoltet af dest förslag till
författning e>: ^t swalg och dryckenskap.
Bifall till förre delen as Allmänna BrswärS»
och Oeconomiä-Utffollets yttrande, om medel till
landets och folkets förbättrande, i afseende pä
handlingars tryckande m. m., men afstag lill senare
delen i afseende pä sättet till statistiska underrät¬
telsers inhämtande.
Af den »8 Julii»
Bifall till Stats Utskottets betänkande, angä»
ende Allmänna Magazins-Directionen samt anmä»
lan till Expeditions - Utskottet, att trycka Kongl,
Majrls nädiga skrifwelse i detta ämne.
Bifall till Siats-Utskottets betänkande», an-
gäende: i:o indragning af Ädelfors guldwerk; 2:0
befrielse för Tackjerns-bergslagerne frän io:de tack»
jerns-afgiftens erläggande; z:o länbiträde till up»
byggande af catzern L Malmö stad; 4:0 gamla
sch
L8-> Den 8 August!.
och trasiga Banco- och RiksgäldssedlarS emottagan¬
de i upbörden; 5:0 pension för Conloirsskrifwarest
Lanstad och 6:0 skatteköp ä Olstorps Kronosäleri
i Skaraborgs län. ...
Ärerremist titt ^tals-Utstottet af desi betän¬
kande, rörande accords-ersättning och exspectance-lö-
ner för Ofsicerarne wiv för detta Östgötha Ca»
vallerie - Regementet och Adelsfanan.
Bifall till Stats-Utskottets yttrande, angarn»
de författning om Discont - atzigNationers emotta»
gande, med önstan, att hos Kongl. Maj:k mätte
anhällas om en i enlighet dermed utfärdande all¬
män kungörelse.
Af den 16 Zulii.
Ogillande af Lag-Utskottets förnyade! utläkan-
Le, rörande präscriptionstid för klander ä stor-och
enskiften i sä matto, att 8r §. af Kongl. Förord»
ningen den 12 Augusti r?8Z kommer att lända
tilt efterrättelse.
Af den 2t Julik.
Anmodan till Banco-Utskottet, att inkomma
med utlälande öfwer Stats-Utskottets betänkande,
rörande Riksgälds- och Stats-werkens penninge-
behof.
Instämmande i Ridderskapet 06) Adelns beslut
om underdånig anhållan i afseende pä Riksdagens
förlängande.
Att Bondeståndet icke lemnak bifall till det
af Borgareständet förestagne undantag af gr §.
Regeringsformen och 14 §. Riksdagsordningen frän
desiret vm grunblagsfrägors hwilande.
Bifall
Den 8 August!. s8»
Bifall tilt Banco - Utskottets yttrande, anga»
ende tillökt försträknjng lill Manufactur-Discomen.
Bifall till Pasievolance-Utskottets yttranden,
angående: 1:0 pasievolance pä fläpmunderingar z och
2:0 jemkning i knekte-contricterne.
Bifan till Lag- samt Allmänna Beswärs-
och Oeconomia - Utskottens betänkande, angående
straffets ffärpande för lurendrägeri.
Bifall till Lag- samt Allmänna Beswärs- och
Oeconomiä»Utskollens betänkande, angäende styldig,
het lill lösens tagande för menlige wattenwerk.
Bifall till Allmänna Beswärs- och Oeconomia-
Utstoklets ykrrande, angäende rättighet för Gott»
lands jnnewänare art begagna däckade farlpz till
strömmingsfiske m. m.
Afflag ä Allmänna Beswärs- och Oeconomiä-
Utskottets yttrande, angäende behandling af mäl,
som röra snhflottning; uti hwilket ärende Bonde¬
ståndet beflutit afläta serskilt underdånig striswelse
till Kongl. Majtt,
Att Bonde-ständer, i anledning af Allmänna
Beswärs- och Oecvnomiä-Utskotkets yttrande öfwer
desi betänkande, om jemkning i stadcrnes och lan¬
dets skyldigheter till bätsmanshällek, ansett all sra»
ga derom för det närvarande böra förfalla.
Att Bondeständer lärit förblifwa wid Allmän¬
na Beswärs- och Oeconomia. Utskottets yttrande,
angäende skattelösen af Kyrko-, Acqdemia» och Scho-
lähemman.
Bifall till Allmänna Beswärs- och Oecono-
miä-Utstoltets betänkande, angäende: i:o Iagtför-
fatt-
S82 Den 8 Augustt.
fatmingarnes öfwerseende; 2:0 sökt nederlagsfrihet
för staden Wisby.
Bifall lill Allmänna Beswärs- och Oecono-
miä - Utjkottets betänkanden, angående 1:0 Span-
nemäls-magazins inräktning pä Gottland; 2:0 för¬
ändring i beräkningssättet för Landtmätare - arf-
moden.
Bifall till Allmänna Beswärs- och Oecono-
miä-Utjkotlets sednare utlåtande, angående ven all¬
mogen i en del Härader i Elfsborgs län förunna¬
de handelsfrihet, i följe hwaraf Ulstottets förra yt¬
trande derom komme att förfalla.
Af den 24 Juliu
Bifall till Lag- samt Allmänna Beswärs- och
Oeconomi» »Utskottens betänkande, om brandstods-
föreningars wcrkan pä deltagande i allmänna brand,
försäkringsfonden.
Bifall till Stats-Utskottets betänkande och för¬
nyade utlakande, angående stuteries inrättande pä
Flyinge och Dahlby Kungsgärdar.
Godkännande af Stats-Utfkotters betänkande,
angäenve inlösen af 418 stycken obligationer, hö,
rande till länen i Holland och Brabant.
Bifall till Stals-Utstottets betänkande», an¬
gående accords-ersättning och cxspectance löner för
Officerarne ivid för detta Östgötha Eavallerie Re¬
gemente och Adelsfanan.
Bifall till Slars-Utskottets betänkande an¬
gående löneförbättring för ätfkillige tjenstemän och
betjente ivid General Astistance-Contoirel.
Bifall till Staks-Uljkortets betänkande, an¬
gående
Den 8 Augusti. 58z
gäende arfwoden för Stats-Commiftarien ^röäeliu»
och Ofwer-Commiftarien Lk.
Bifall till Stats - Utskottets betänkande, om
StatS- och Riksgälds-werkens penningebehof, same
Banco.Utskottets yttrande deröfwer, med det af
Borgareständer derwid gjorde förbehäll.
Bifall till Stats-Ulstottels betänkande, angå¬
ende arfwoden för Riksständens och UrstottenS Se¬
creterare och öfrige tjenstemän.
Aterremitz till Bcwillnings-Utskottet af deK
project till Chartä Sigillatä förordning»
Af den 27 Julii.
Anmodan till Constimtions Utskottet, att snart
inkomma med yttrande, angående en del af Justi-
riä-OmbudSmannens berättelse, som rörer Konun¬
gens rätt att göra nåd för ädömde böter, samr Lrie
Svenssons frän Bohus län motion hm tillägg i
Justitia. Ombudsmannens Jnstrucliok för befor¬
drande af allmänna ärenders skyndsamma gäng.
Af den ga Juli i.
Godkännande af Allmänna Befwärs-.och Oc-
conomiä - Utskottets betänkande, om Härads allmän-
ningarS fördelning och JägerlbetjeningenS sörmcnjk-
ning.
Instämmande i Högloft. Ridderskapet och A,
delns bestut, att till Kongl. Majll öfwerlemna, att
i näder förordna om answar för bränwins och an¬
dra starka dryckers öfwcrftödiga nyttjande.
Instämmande i den af Nldderskaper och A-
deln widtagne ändring i redactionen af Riksens
Ständers skrifwelse till Kongl. Maj:t om Gott¬
lands understödjande wid mistwäxt är.
För-
584 Den 3 Augusti,
Förening med Ridderstapet och Apeln i hetz
heflut, citt till Kongl, Majus yädiqa bekräftelse
anmäla samtelige Riks-stänoenS besiut, angående
grundlagsfrågors upstiutanye.
Bifall till ConftitutionsUtffottets memorialer:
i:o om grundlagsfrågors upstjulande; 2:0 om Ko¬
nungens rätt att görg nåd; 3:0 om Iustitiä ym-
hudSmans embetspligt.
Af ben Z Augusti.
Remitz till Banco - lltstotteks utlåtande af
Stats. Ul stoltets betänkande, angående dermeEre-
Viliven.
Att Bondeståndet, i anledning af Allmänna
Beswärs- och Oeconomiä - Utstortets förnyqde ut-
läkande, rörande sängars forslande och wärd, icke
funnit stal frångå detz förut i ämnet fattade beslut.
Biiall till Allmänna Beswqrs- och Oecono-
Wtä^Utstottets förnyade u läkande, rörande saltpeter
lillwerknjngen, med den förändring i 8 mom., atf
-en som tillwerkar saltpeter pköfwer dest Arliga styl-
dighet, mä äga frihet, qtt den till hwem som hälst
inom Riket afyttra, Utan annan förbindelse, alf
halla den Kongl, Majst och Kronan tillhanda, än
lill Thomä dag det är till,verkningen stett, eller
för annar pris än dek som i orten allmänt är gang«
bart,
Bifall till Bewillnings- samt Allmänna
swäxs- och OeconomieUtstotkens betänkande, anga?
ende tullinrättninqen,
Af den 5 Augusti,
Bondeständers yttrande, i anledning af All,
Männa Vesmärs- och Oeconomiä,Utskottets hemstG
lande,
Den 8 Augusti. §8Z
sMe, rörande gZ mom, i Ukskotrets betänkande,
pM bränwins bränningen, alt Ständet icke bifallit
detta moment, eller kunde anse det af Riksens
Ständers pluralitet antagit.
Gillande af Bewillnings-Utskottets memorial,
Angående rotcfriheks afgiften.
Bifall till Allmänna Be fm ars - och Oecono-
Miä-UtstottetS yttrande, angående jemkning i exlru
poteringcn.
Bifall till Baneo-Utskollets inemorialer, an»
gående; 1:0 oinffränkk belänings^id för Fahlu
Bergslag m. nu; och Z:y utbyte af förflitne smärre
Bancosedlap,
Bifall till Lag- samt Allmänna Befwärs-
ych Oeconomiä-Uiffortens förnyade utlåtande, an¬
gående rättelse i för andra menlige wattenwerk.
Antagande af Bewillnings - Utskottets pryjeet,
sill Charta Sigillatq förordning med de i del se¬
gare utläkqndet gjorde rättelser och tillägg.
Bifall till Stals-Ulffptteks betänkande, i an¬
ledning af Kongl, Maj-ts nädlgq ffriswelse, röran¬
de uptagande af inhemska län.
Bifall till Slats- och Banco-Utsköttens yt¬
tranden, i afseende pä de innan nästa Riksdag rn-
träffande revisioner,
Afslag ä Banco-Ulffottets yttranden, qngäen,
hefökhölning af arfwodet för Fullmägtige i Ban-
quen, samt antagande af senare alternativet af
Stals-Utskotttts betänkande, i afseende pä arfwode
för Fullmägtige i Riksgälds-Contoirel, sä attHer-
rar Fullmägtiges grflvoden wid de§y werk stulltz
Kkas
Z.86 Den 8 Augusti.
ökas med 50 procent, eller till 750 R:dr Banco
för hwardera ärligen.
Bifall till BancoMstotlets betänkande, an,
gäende underhållet för för detta Kongl. Famillen
samt sednare alternativet deraf, i afseende pä räntan
ä deras underhällssumma, under förutsättande att
detsamma innefattar Swensta Bancosedlar.
Bifall till Stats-MstottekS betänkande», an¬
gående: i:o det Handlanden 8tnbscL är i8s8
lemnade förstott; 2:0 ränteberäkningen ä ätstillige
län i GeneralAsiistance.Contoiret; z:o anmärkning
wid redogörelsen för Tryckfrihets-Commitöens ex«
xencer är i8n.
Högloft. Ridderstapet och Adeln ätstiljdcs kloc¬
kan half till 7. vt luxrn.
In ftäem krotocolli
6. Lttverftolxe.
Mändagen den ro Augusti.
Plenum klockan 9 föremiddagen.
Uplästes och godkändes frän Expeditions-Ut-
stottcr inkomne förslag till expeditioner:
i:o Angäende sängars forslande och ward.
2:0 Angående de 2:ne summor, som för oför-
utsedde händelser böra afsättas och anstäs.
z:o Angäende erläggande af rotefrihels af-
giften.
4:0
Den i» Augusti. s8)
4:0 Angående Handlanden Stabeck ansök»
ning om liqvid för leivereradt bränwin.
5:0 Rörande uptagande af inhemsta län för
extraordinarie behof.
6:0 Angäende faltpererkillwerkningen i Riker.
7:0 Constitmorial för Riksens Ständers Ju¬
stitia Ombudsman.
8:0 Constuutorial för Justitiä Ombudsmans
Suppleant.
9:0 Constirutorial för Commilterade till tryck¬
frihetens wärdande.
Widare uplästes till justering en underdånig
strifwelse till Kongl. Majit, angående betalnings¬
sättet af f. d. Kongl. Famillens underhällssumma;
men hwilken strifwelse stulle, i anseende lill en
uplysning, blifwa hwilande pä bordel.
FöretogS ä nyo och punctewis Bewillnings-
UtstottetS, den 8 dennes pä bordet lagda, betän¬
kande, innehällande swar pä anmärkningar, gjorda
»vid Utstottets förslag till allmänna bewttlningens
Utgörande.
Anmärkningarne wid r Artikeln om personel
bewillning uplästes.
Herr Landt-Marskalken prtrade, art för,
sta frägan nu torde blifwa, om den persmiela be--
»villningen bör utgå efter 4 dagswerken pä hwarjs
person, eller såsom uti Utstottets första betänkande
warit förestagit, med t R:dr.; hemställandes Herr
Lanvt-Marstalken alltså, om Ridderstape» o v A-
deln behagade lemna sitt bifall till Utstottets första
förslag
S88 Den ro Augusti.
förflag, eller au den personela heivillningefl hörds
Ulgä med en R:dr.
Ropades Nej.
I anledning häraf gjorde Herr ?andt-Mar«
stalken proposition pä Urstoltets sednare ti styr¬
kande, att den borde Utgä efter 4 dagswerken pL
hwarje person.
Bish lis.
Grefwe vp Is 6sr<Z,'e, stacob: Färjag frA»
gs Herr Landt-Marstalken, örn äswen härunder är
inbegripen frägan vm den för Justuiä Ombuds¬
mannen ssrestagne besättning med markegängS-ta»
xorne,
Härä erhSll Grefie ve ss 6ar6>6 af Herr
Landt-Marstalken ekt jakande swar.
Grefwe Vv Is 6arstie: I det fallet torde
jag fä nämna, alt jag ej inser uödwändigheten af,
att till Justitia Ombudsmannen insända rnarke-
gängötaxorne. Om de rrkfärdaS enligt den ordning,
nu »varande stadgar och författningar bjuder, ster
det af personer, hwilka »ned Ständers rätt denna
befattning är updragen, och i det fallet kan jag ej
ens föreställa wig möjlighet hos Justitia Ombuds¬
man, att den andra. Med den högsta förmodade
skicklighet, kunstap och nit, mätte han andä al¬
drig hafwa en större eller sakrare kännedom om
»verkliga förhäliandet, ände Herrar och man, hwil¬
ka pä stället hafwa sig tillsände alla priser för den
orrens städer eller afstutade köp, och hwarcfker ett
medium med lätthet utkageS. Jag har under för¬
ra Regeringen med stät hörr klandras, dä marke-
Agngstaxorue singö till Kamrnar-Collegium för att
öfwerseS,
Den 10 Augusti. §8s
Lfwerses, gränstas och jemkas; om det tvär före¬
nadt med swärighei, hwad ar stilnaden i det som
Nu förestas, och pä hwad grUnd stall den ofwan-
nämnve embetsman kunna göra anmärkningar, dä
tvid markegängssättningen, redan ar gifwen den L
hwilken i hwarje on taxan stall utfärdas. Äf dessa
stal fär jag änhälla, att den af Borgäre-standet
anmälte och nu äf Utskottet htttade ändring aldeles
mätte förswinna. Jag änftk dek sä mycket billigare
och rattwisare, som jag trott mig finnä ändämälet
af capitations utsättande efter beräkning äf^ dägs-
werken i stallet för den först förestägNe t R:daler
matte hafwa Marit en jemnäre fördelning äf denna
stattå efter hwarje landsorts större eller mindre
dagspenning. DL nu twertom en jemkning skulle
blifma emellan serstildte orters dagSwerkspriser,
stulle följden äswen kunna blifwa en lika afgift för
den, hwilken bor nära Stockholm, som den, hwil¬
ken bor i Norrland o- st w.» ändämälet af Herr
Grefwe körner» sä wist yttrade förslag om ca«
pitation efter dagswerkett förfelas dä, och rättwi-
san saknas-
Den föreflagne nedsättning till Adelar för
ynglingar under 18 är, äfwensom Utstottets för.
blifwande wid sin sörsta tänka om invelte soldaten,
gillar jag fullkomligen-
Etkfwe däörnerj Loran;
Jag tror ej att den rättighet, som NU ar fö¬
reslagen, att till Justitia Ombudsman upbraga,
sturle sträcka sig derhän, att söka bringa alla mar,
kegängsprisec till fullkomlig likhet. Det ar afsig-
ten med markegängssättningen, att den stall ut¬
trycka
Z9« Den ro Augusti.
trycka de i hwarje ork gängbara priser till fullkomlig
likhet. Det more således stridande deremot, att jemna
dem till enahanda belopp. Men derföre kan wäl intet
hindra, akt nägon flags proportion dem emellan stalt
gifwas, att icke nägot om mariegängens rigtighet
kan dömmas af prisernas jemförelse och förhällande
sins emellan. Om pä en ort läga priser och HS«
ga markegängspriser, eller twärtvm, flulle finnas
inträffa, sä ware rväl anledning an anmäla fädank
i KammarCollegium till erhällande af rättelse, och
dä JustitiäOmbudsman handlar endast som Actor,
kan nägon olägenhet af en sädan ätgärd icke befa¬
ras. Den tjenar endast att wäcka upmärksam»
heten.
Herr kllallenlljernL, yttrade, att se¬
dan nu det more afgjordt, att principen för den
personela bewillningen stulle blifwa efter dagSwer-
ken, trodde han tiden wara inne, au afgöra den af
honom gjorde anmärkning, angäende ätstillige helg¬
dagars afstaffande, hwarigenom ersättning stulls
winnås för de dagsrverken, hwilka genom capita»
tions-afgiften medtagas.
Zerr Landt Narffalken tillkännagaf, akt
det mälet redan wdre anmält hos Bewillnings-Ut-
ftottet, men att Utstottel förmodeligen ej ansett sig
kunna uptaga det förr än principen om capikations
afgiftens beräkning efter dagswerken blifwit stad¬
gad, och ansäg Utstottet nu böra erinras, att der»
pä göra afseende.
Härefter gjorde Herr Landt-Marstalken pro¬
position till nedsättning till en tredjedel af den per-
fonela
Den ro August!. Syr
senella bewillningen för ynglingar mellan rZ sch
i8 ärs alder.
Bifölls.
Uppä gjord proposition bifölls, att de öfrige
wid denna artikel af Vermllnings-förordningen
gjorde anmärkningar, mätte förfalla.
Uplästes anmärkningarne wid 2 Artikeln om
afgift af synbar egendom och inkomst.
Anmärkningarne wid i §. om bewillning af
köner, uplästes.
Herr von kclifteät, Kliar: DL grunderne
och fördelningen af den blifwande bewillningen nu
fluteligen stall bestämmas, lemnar Högloft. Be-
rvillnings - Urstottets betänkande en säker förhopp¬
ning, att den erforderliga bewillningssumman, för
Statens behof, med säkerhet mgär, i synnerhet som
de öfrige artiklanne lofwa något, om ej lika öfwer-
stott, som den z.-dje artikeln, hwilken efter Ulstot-
tets egen upgift, anses upgä till dubbelt belopp,
emot hwad första calculen uptager.
Det ärerstär säledes endast en bekymmersam
öfwerläggning, att kunna noga iagttaga billighet
och rättwisa mot de stattstyldige.
Sedan Utstottet nu mera nedsatt procenten L
pensioner och tjenstemäns löner, till 2 procent för
ZOD R:dr, till z procent för 600 R-dr och 4 pro¬
cent för alla löner, som äro deröfwer, sä hafwa
de wäl njutit lindring, emot hwad förut warit fö¬
reslagit ; men det wore likwäl önsteligt och billigt,
att dä deras lön eller pension ej upgär till rros
R:dr, de borde wara frie frän all afgift efter r
artikeln. Dä en sadan lön ofta ar otillräckelig till
en
§92 Dm ro AuZustl.
en tarflig utfömst. sä är det icke stas- ätt mulsta
den ännu mera nied sädane afdrag.
Grefwe Oe la Oaräie, ä»cob: Den warde
tedamoren Herr von Lclitleät har förekommit
mig; jag instämmer i hufwUdsaken fullkomligen i
Letz yttrande- men får tillägga, akt dä jag lior,
ätt penningelön under 200 R:dr bör wara fri för
bewitlning- en jemkning äfwett kunde blifwa för
de öfrige, il tan nägons fordran att se mitt förslag
i denna wag winna bifall, torde jag likwät fä fö.
resia t. e. iftäN 202 till 420, 2 procent, derifrån
till 800, g procent, och deröfwer hwad Utstottet
nu föreslagit, 4 procent» MeV wära högt rtp-
stegrade warupriser, med ökade arbetspllgter, med-
hwad militairen i synnerhet rörer, dryga accdkder,
lara de wara fa som wid ärets siur ägg nägöt
Lswerstotr af lönen för de fleste; jag trot Mig ej
feltaga mig, dä jäg säger, för alla ar den högst
otillräckelig och aldrig gäldande det answar och vett
möda hwar och en i sitt kall får widkännas» Da
wi ej äro rike Nog ätt gifwa löner tillräckligt till
hwar och en embetsman- bergning, böra wi ät-
Minstone ej förswära deras wilkor och med Skave
bördor, öka deras bekymmer» Sjelf utan lön af Sta¬
ten, och utan öNstan akt ten Någonsin erhälla, är
det med en fullkomlig owäldigher jag yrkar hwäS
tätkwisa och öftveriygelse Mig gemensamt älägga
för medlemmar af Staken oftast lika behöfvande
som aktningswärde- Skulle Ridderstapet och A-
deln antaga vett ändring af Utstottets förflag, jag
tiämnt, hoppas jag äfwei; en lika lindring sörgren
Den ro Augusti. §93
Mister och pcnsionairek mätte blifwa, kanste ak
dertill ännu flere och mer ömmande stat.
Grefwe kiällerliolpe» Larl:
Det bifall hwarmed Ridderstapet och Adeln nyll»
gen utmärkt den Uptänkeligaste beständigaste werk»
samhet, tillätet äfwen mig att streta ester en liken
gnista af skonsamt bedömmande, dä jag nu kaggek
mig i frägvr, om hwilka jag likwäl medgifwer mig
endast hofwa yteliga kunskaper.
I afseende pä t:sta Artikeln är nu mera in¬
tet att saga, sedan Ridderstapet och Adeln bifallit
dagswerkens beräknande till koppstatten, utan fäe
jag endast anmärka, att som den af vesta dagswer-
ken Upkommande summa Utan twifwel öfwerstigek
de i denna artikel päräknade 888,371 Rldr, blif»
wer der en fond till större inkomst för Staten, som
kan lända till minskning af den i min tanka ver»
hörda taxation pä dest Embeksmän, enligt nu un»
der ventilation warande s.-dra artikel. Jag finner
wäl med glädje, alt de fyra procenten bliswit min¬
skade för ve som äro mindre wäl töme, men efter
Min tanka more bet mera enligt med hwad font sä
ofra äberopas, jag menar med all princip, att lön»
tagare beraltt aldeles ingen procent. De hafwa
wisterligen Mera rättighet till denna lindring, än
Preste- och Borgare.Sländcn till afdrag för deras
underhäll, som deM i tjenst-N biträda, och hwilket
Utskottet ansett pä goda stal grundadt. Utan akt
Inse desta stal, tror jag icke de kunna wara större
»ller billigare än civile embelsmäns, att dä äfwen
»fdraga för säbane mindre eller egne skrifware, som
, biträ-
Antzrs Ds!' Kn Z>8«
-94 Den ro Augusti.
biträda dem i sine ofta öfwerhopande göromäl, och
för betjening, eqmpager eller krain, som arv ett de¬
ras embete ätföljande onus, samt militairipersoner,
att afdraga douceurer till ätffiklige skjuts eller re¬
sekostnader pä syner, uphandlings-aucrioner ALands-
Cantzlierne och mera dylikt inom RegementerneS
ständ, som af Kronan icke betalas, och för hwilka
jag således nu yrkar lika grundad tillstyrkan, som
den för Preste- och Borgare-Ständen redan gifne,
ehuru detta pästäende ändä icke är sä owäntadk
som det, att fältaflöningen bör komma i beräkning
med annan inkomst men — jag förbigår detta
ämne jag skulle anse mig förolämpa Ridder-
skapet och Adeln, om jag slösade ord till det sist¬
nämndes beswarande. Samma besynnerlighet före¬
kommer likwäl i slutet af z artikeln. Dä frägan
är om befrielse har Borgare - Sländets inkomst af
handel och näring blifwit jemförd med den embets--
och tjenstemannen af lönen åtnjuter, samt denne
sednares progrctzions afgift af sädant skäl honom
ädömv. Jag förstär icke hwaraf en borgersmans
inkomst, såsom sädan, upkommer, om ej af hans
handel och rörelse, och i stället för det han altid
proAresiive lärer ersätta sig hwad han till Staten
lanar, sinner jag för emhels- och tjensteman aldrig
annat än upoffringarne, som gä i progresiion dä
söker jag hwari jemförelsen bestär, men finner—
2-ne paralela linier i ställer, som ehuru oände¬
ligt de utdragas aldrig skola räka hwarandra.
Innan jag gär ifrän Zivje artikeln finner jag äf-
wen der ett siags medel till undanrödjande afem-
bctsmanna procenten, uti Utskottets yttrande, att
calcu'
Den ro August!» S9S
calculen , i best första betänkande beb beldppct
likwäl ej ar storde än i det sednare- kunnat
medföra minst dubbelt emos den nu till Adelar
af de lägre och hälften af de högre Nedsalta pros
gressiv-r afgifter, nemligen det, att bibehålla den
först projecterade progressiva afgiften, som jag dock
endast kan medgifwa med afdrag af skulder, men
efter Utskottets, sednast yttrade, tanka, icke är ruft
nerandö för läntagaren, utan just Lr rätta sät«
tet att ätkommä Lapitalrsten, ehuru, som en
vtwungen följd medgifwes, att han icke torde
komma att betala hwad en läntagare söker fä
afdraga. Dä detta Llifwer något förtydligadk >
torde min efterlängtade lindring för embetsmän, stä
att likä oförmodadt winna, ssm man nu af för-,
minskade afgittcrs beräknande fält höra fj?a stse
summa upkomma och en afgift af hwad tzen be»
talande iEe äger, drabba en annan söm den
icke betalar; men i allt sall om älstttligr af 4?de
artikeln förhöjes, winnes äfwen mitt med all prim
ripe öfwerensstämmande äsyftade änvamäl. — Som
i mina grundsatser ingär, äfwen afseende ä nytta
och nödwandighet, hade jag önskat, att klrstotiet
frän den allmänna afgiften pä hundar undantagit
sädane, som, till säkerhet emot kringsiröfwande folk,
sta uti band, och föreflär således delta; men dere»
mot att flera algifter för infall och owanor mä för-
hö,as- Dä jag ser att den mätteliga afgiften för
snus och tobak, hwartill jag och andre endast med
is st. taxeras, kan vpgä till 57.000 R:dr, samt
stampelafgifken för kork, dermed flere hundrade
Riksdaler ofta förfpelas, endast faststäld"till 2 a
4 st.,
SS» Den IS Augusti-
4 fl., bock utgöra 8,zos, bäda sidentygs afgiflerne
4Z,ivo, uhrafgiften 7,800 0. s. w., samt möjeli-
gen besia afgifter, såsom tillhörande första betän¬
kandet, torde upgä till minst dubbelt, skulle de till
högre beloop bestämde, jemte dagswerkssummrn mä«
hända fylla hela den sä tryckande, men pä det hela
ringa befattning as 140,000 R:dr, hwarisrän
man, oaktadt medgifwen mindre billighet, icke will
frikalla embetsmännen — och fylla den sä mycket
lättare, som han redan af sig sjelf är minstad ge-
nom nedsättning till 2 a g procent för de mindre
löntagare, sä wida nemligen icke äfwen denna max
minst till hälften af Verkligheten r sörsta be-
länkandet beräknad-
Att undantaga fruntimmer fran tobaksafgif,
ten är jag längt ifrån art tillstyrka. Hwar och en
som gär ifrän sin läst mäste man äter ditsöra, och
det kön, som genom sine behagligheter cgcnkeliqen
upfyller sitt yrke, bör icke tillätas att förtäcka
sig, om jag sä sär säga, hwarsöre jag tillstyrker
dubbel afgift för de fruntimmer som sig af snus
begagna. Nödwändigheren att fylla Statens be¬
hof, är sä solklar, att en säker beräkning deras
wisierligen warit Högloft. Utskottets samt äfwen är
Riksens Högloft. Ständers owilkorliga skyldighet.
Jag kan således lika litet klandra det kloka beräk,
ningssätt som utmärkt Högloft. Bewillnings-Ut»
stoltets mödosamma ätgärd, som jag sjelf ett ög¬
nablick kan ränka, alt nägon medborgareclasi stuve
willa undandraga sig äfwen med de största upoff-
ringar den repanition, som med billighet öfwerenS-
fiämmer men del är just denna billighet ja¬
nor
Den »o Augusti. §97
tror mig sakna, sä länge Statens tjenare och
hwad an warre ar, pensionairer, hwars blotta be.
nämning innehäller oförmögenhet till statterS utgS-
rande skola bidraga till Statens underhall af
de medel, som de utaf Staren åtnjuta kill sitt egit.
Om financier» eller andra ordsaker, likrväl göra
mitt försök att frälsa dem, onödigt, eller blott det i
min tanka swaga flät, att samma felsteg altid för¬
ut blifvit beqädt. ännu stall galla i en tid dä up-
lysningen pästäs tilltaga, wägar jag dock fluteli-
gen anhälla, alt jemte mdelte Lrigsmänö. som
jaq wisst framför andre inbegriper under min böne¬
skrift om nåd och förskoning, ätminslone tjenste- och
embetsmanna-afgifter komma i betragtande att up-
höra före de ä öfwerflödswaror blifwande,
enar, enligt Utstottets förmodan, bewillningcnS
öfwerffott skulle blifrva större, an nian till de
förstnämndes lindring synes taga för afgjordt.
Allt hwad jag nu sagt, hörande egentligen till
2:dra artikeln, anhäller jag mä komma i betrag-
tande wid den z:dje och 4:de, der ersättning, i min
tanka, kan finnas för den lindring jag, i nu före.
warande ämne, östar.
Friherre LtaLI von klollllem, Lorsttr
I^vävi^: Med de warde Ledamöter, som yrkat
minskning i bewillning för penninge-lömagare, con-
formerar jag mig sä mycker mera, som vet är en
pätaglig comradrclion, att öka löner, emedan de
förut wörö otillräckliga till den aldra tarstigaste ut»
komst, och sedan draga af genom beskattning. Och
dä i närwarande river, en Embetsman med 1000
R.örS lön, säkerligen intet har det ringaste öfwer
det
§98 Den is Augusti,
her som erfordras till nödtorftig bärgning, fä ön»
ftadx jag akt alla, som ej njuta lön härutöfwer»
frän alik afdrag mat'e blifwa befriade.
Jag fär jem väl, da nu fragan om afgift för
förmögenhet lärer wara under öfverläggning, an»
föra något so n rörer mig enskildt, nemligen angä-
ende afgiflen för krutbruk. Hittills har jag blot!
talat i saker four rört det allmänna, jag har lik»
wal fält den erfarenhet, att man oska warit om¬
tänkt om egit bästa: det torde således msägtasom
jag lam beiära mig, och nu afven en gäng, up-
tager Höglofl. Rioderfkapet och Adelns tålamod
med mina enkilra angelägenheter.
Herr Landt MarffaLkon erinrade Friherre
8tatzl voll Iloiiliein, alt del ä>r»e hwarom Hero
Frrherren ämnade tala, skulle om en stund före.
komina. Widare yttrade Herr Landt-Marskalken
att, såsom älffiliige nu yrkal, au de Embetsman
som hade löner under 20.0 R:drs belopp, bords
derföre ingenting be ala, sä skulle detta komma att
göra ett betydande qfdrag i den päräknade summan.
Ak 71 §, Regeringsformen syntes den siuksarts bö¬
ra göras, att enär nägon del af Beivillnings-Ut»
flottets förslag flall ändras, bör deruti föreslås,
fyllnad. Herr Landt-Marskalken förmalte stg e>j
hafwa hört någon annan förestå en sadan fyllnad,
än Grefwe lkicisterstoipL, hwilken trott ait den per-
ssnela bewillmngen genom dagswerken skulle blif¬
wa sä rillräctelig, att den äfwen skulle kunna fylla
hmad som genom denna artikel kunde komma att
drista.
Grefwe kliääerllolpo yltrade stg, a/l der wa¬
rit